Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1966
1
Nr 33
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de hygieniska
bestämmelserna för import av vilt.
Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott
hänvisade motioner, nr 18 i första kammaren av fru Carlqvist m. fl. och
nr 32 i andra kammaren av herr Svenning och fru Skantz.
I motionerna, som är likalydande, erinras om att 7 § i förordningen den 30
september 1921 angående kontroll vid införsel till riket av köttvaror och djurfett
föreskriver att införda varor skall vara på lämpligt sätt emballerade. Undantag
gäller emellertid bl. a. oflådda kroppar av hjort, rådjur och vildsvin,
som införs från Danmark till hamn vid Öresund. Undantagsbestämmelsen betecknar
motionärerna som ur hygienisk synpunkt synnerligen otillfredsställande.
Följden av den är att det från Danmark inkommer inte obetydliga mängder
hjortar och rådjur och i någon mån vildsvin utan emballage. Kropparna
är oflådda men bröst- och bukhålan är öppnad och urtagen. Motionärerna förklarar,
att kropparna under transporten och förvaringen i hamnar, på båtar och
i tullpackhus förorenas i hög grad och att den smuts som avsätter sig i bröstoch
bukhålan knappast kan avlägsnas. Förutom förorening blir kropparna
ofta utsatta för kvalitetsförsämring.
Med stöd av det anförda hemställer motionärerna ”att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla att omnämnda undantagsbestämmelse upphäves”.
Beträffande motionernas fullständiga innehåll får utskottet hänvisa till motionen
II: 32.
över motionerna har utskottet på sätt § 46 riksdagsordningen föreskriver
inhämtat utlåtande från veterinärstyrelsen. På begäran av utskottet har yttrande
därjämte avgetts av Föreningen för allmän hälsovård.
Gällande bestämmelser
De nu ifrågavarande bestämmelserna återfinns i förordningen den 30 september
1921 (nr 581) angående kontroll vid införsel till riket av köttvaror och
djurfett. Varor som avses i förordningen får inte utom i vissa speciella, här ej
aktuella undantagsfall införas i riket utan att vara åtföljda av intyg från offentlig
sanitär myndighet i ursprungslandet (2 §). Av intyget skall framgå att varan,
då den utfördes, var förpackad på ett ur sanitär synpunkt tillfredsställande sätt
samt att varan då var av sådan beskaffenhet och i sådant skick att den inte
Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 3 avd. Nr 33
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1966
skäligen kunde anses skadlig att förtära eller eljest otjänlig till människoföda.
Varan skall dessutom ha undersökts från svensk sida enligt bestämmelserna i
förordningen och därvid godkänts till införsel. Sådan undersökning företas i
samband med varans tullbehandling i närvaro av besiktningsveterinär och på
hans ansvar (4 §). Beträffande ett antal i 5 § 1 mom. i förordningen uppräknade
varuslag gäller att varan inte får godkännas för införsel med mindre den uppfyller
vissa i förordningen 6—9 §§ angivna föreskrifter. Till dessa varuslag hör
enligt 5 § 1 mom. h) färskt, salt, rökt eller torkat kött av ren, älg, hjort, rådjur,
vildsvin, björn, hare, kanin, tamfågel och till människoföda bruklig vildfågel.
Vara som avses i 1 mom. av nämnda paragraf skall vara av sådan beskaffenhet
och i sådant skick, att den inte skäligen kan anses skadlig att förtära eller eljest
otjänlig till människoföda (6 §). I 7 § stadgas att färskt kött, som inte transporteras
i särskilda för ändamålet inredda förvaringsrum, liksom övriga i 5 § 1
mom. avsedda varor skall vara på lämpligt sätt emballerade. Dock får hela eller
oflådda eller oplockade kroppar av de under h) förtecknade djurslagen införas
utan emballage från Danmark till hamn vid Öresund samt över landgränsen
från Finland eller Norge. I 8 § ges bestämmelser om hur införda köttvaror skall
vara styckade m. m. Färskt kött av vildsvin eller björn samt kött av hjort,
rådjur, hare, kanin och tamfågel med visst undantag samt kött av till människoföda
bruklig vildfågel skall föreligga i hela kroppar. 9 § lämnar föreskrifter om
stämplar och märken. Vara som befinns otjänlig till människoföda skall oskadliggöras
genom hälsovårdsnämndens försorg (14 § 1 mom.). Är varan inte otjänlig
till människoföda men ändå inte av den beskaffenhet eller i det skick som
förordningen föreskriver är importören berättigad att åter utföra varan ur riket
(14 § 2 mom.).
Livsmedelsstadgan m. m.
Till belysning av de av motionärerna aktualiserade frågorna må här återges
vissa bestämmelser i livsmedelsstadgan den 21 december 1951 (nr 824) angående
transport av livsmedel. I denna del sägs i 12 § livsmedelsstadgan bl. a. att
i fråga om livsmedel, avsedda för försäljning eller servering, sådana försiktighetsmått
skall vidtagas och i övrigt så förfaras att livsmedlen inte förorenas
eller blir skadliga att förtära eller på annat sätt otjänliga till människoföda.
I 17 § stadgas att vid sådan transport fordonet skall vara lämpligt för ändamålet
samt snyggt och rent hållet. Det får inte samtidigt brukas till transport
av vara, som kan göra livsmedlet otjänligt till människoföda, med mindre
erforderliga åtgärder vidtagits för att förebygga sådan verkan. För ömtåliga
livsmedel skall användas rent och snyggt omhölje eller underlag. För kringföringshandel
gäller strängare bestämmelser. Enligt 19 § får yrkesmässig försäljning
från fordon av kött, charkuterivaror, smör, ost eller margarin eller av
bröd eller annat bakverk bedrivas endast med fordon som hälsovårdsnämnden
godkänt att användas i sådan verksamhet. Motsvarande gäller yrkesmässig
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1966
3
försäljning från fordon av styckad eller flådd färsk fisk. Här ifrågavarande
bestämmelser gäller dock inte bl. a. om varan är innesluten i förpackning som
ger nödigt skydd mot förorening, fukt och annan påverkan utifrån. Fordon
för yrkesmässig försäljning skall vara försett med skåp och lådor av sådan
beskaffenhet att varorna skyddas mot förorening samt vid försäljning av bl. a.
kött och fisk, med anordningar för att hålla varorna i erforderlig grad avkylda.
Veterinärstyr elsen meddelar närmare föreskrifter om fordonets beskaffenhet
och utrustning.
I anslutning till de återgivna bestämmelserna kan erinras om att begäran
om skärpning av bestämmelserna om transport av animala livsmedel framställdes
i motioner (I: 297 och II: 372) vid 1962 års riksdag. I sitt av riksdagen
godkända utlåtande, nr 19 nämnda år, anförde andra lagutskottet bl. a. att
transport av kött och köttvaror på öppna fordon var olämplig ur hygienisk
synpunkt. Vid transport av sådana varor gällde det framför allt att skydda
dessa från fukt, damm och andra föroreningar. Effektivt skydd mot förorening
syntes kunna vinnas endast genom att oförpackade varor transporterades i
slutet utrymme.
På hemställan av utskottet anhöll riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t om
förslag till ändrade bestämmelser angående transport av kött och köttvaror i
enlighet med vad utskottet anfört.
Offentlig utredning
Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 19 april och den 6 december 1963
har sakkunniga tillkallats för översyn av livsmedelslagstiftningen. De sakkunniga
har antagit benämningen livsmedelsstadgekommittén. Direktiven för
utredningen återfinns i riksdagsberättelsen för år 1964 s. 154 ff. De av riksdagen
begärda, under föregående rubrik omnämnda förslagen skall utarbetas
i samband med utredningen.
Utskottet har inhämtat, att kommittén avser att överse även bestämmelserna
i 1921 års förordning angående kontroll vid införsel till riket av köttvaror och
djurfett.
Enligt uppgift i årets riksdagsberättelse beräknas utredningsarbetet pågå
under år 1966.
Remissyttrandena
Veterinärstyrelsen ansluter sig till uppfattningen att de ifrågavarande transporterna
kan innebära risk för infektion, förorening och kvalitetsförsämring.
Denna möjlighet föreligger inte blott beträffande de i motionerna omnämnda
djurslagen hjort, rådjur och vildsvin utan även beträffande övriga av undantaget
omfattade djurslag. Veterinärstyrelsen anser därför att bestämmelsen
4
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1966
i sin helhet bör upphävas. — Bestämmelsen utgör en av de detaljer i 1921 års
förordning som styrelsen har för avsikt att föreslå till ändring. Med hänsyn till
de ytterligare ändringar, som kan komma i fråga i anslutning till den pågående
utredningen rörande livsmedelslagstiftningen, har dock styrelsen ansett det
lämpligare att framföra ändringsförslag i ett sammanhang.
Även Föreningen för allmän hälsovård tillstyrker att undantagsbestämmelsen
upphävs. Föreningen anför bl. a. att kropparna kan ha transiterats genom Danmark
från annat land. Så torde vara fallet med samtliga vildsvinskroppar och
en inte ringa mängd av hjortarna. Transporten kan under dessa förhållanden
komma att omfatta lång tid och ett flertal omlastningar med ökad risk för
förorening som följd. Att emballera djurkropparna på sådant sätt att deras
inre skyddas mot förorening torde enligt vad föreningen anför inte stöta på
vare sig svårigheter eller kostnader, som kan motivera ett bibehållande av nuvarande
undantagsbestämmelser.
Utskottet
Enligt bestämmelse i förordningen den 30 september 1921 angående kontroll
vid införsel till riket av köttvaror och djurfett gäller som förutsättning för att
vara som avses i förordningen skall få införas i riket bl. a. att den undersökts
enligt bestämmelserna i förordningen och därvid godkänts till införsel. Beträffande
ett flertal varuslag meddelas särskilda föreskrifter om den beskaffenhet
och det skick varan skall ha för att godkännas till införsel. Sålunda stadgas bl. a.
att färskt kött, som ej transporteras i särskilda för ändamålet tjänligt inredda
förvaringsrum, ävensom ett flertal andra varuslag skall vara på lämpligt sätt
emballerade. Från denna regel gäller dock undantag såtillvida som hela oflådda
eller oplockade kroppar av ren, älg, hjort, rådjur, vildsvin, björn, hare, kanin,
tamfågel och till människoföda bruklig vildfågel får införas utan emballage
från Danmark till hamn vid Öresund samt över landgränsen från Finland eller
Norge.
I motionerna anförs att undantagsbestämmelsen är otillfredsställande från
hygienisk synpunkt. Särskilt påpekas att det från Danmark införs inte obetydliga
mängder hela kroppar av hjortar och rådjur samt även vildsvin utan emballage.
Kropparna är oflådda men bröst- och bukhålorna är öppnade och inälvorna
urtagna. Under transporten och förvaringen förorenas kropparna i hög
grad och den smuts som avsätter sig i bröst- och bukhålorna anses knappast
kunna avlägsnas. Motionärerna hemställer att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla, att den ifrågavarande undantagsbestämmelsen upphävs.
1921 års förordning har till syfte att förebygga att mindervärdiga köttvaror
införs i riket. Syftet tillgodoses genom föreskrifterna om besiktning av veterinär
m. m. Det synes kunna förutsättas att kontrollen i allmänhet utövas så att
förordningen fyller sitt ändamål. De förhållanden som påtalats i motionerna får
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1966
5
emellertid anses vara otillfredsställande från hygienisk synpunkt. Veterinärstyrelsen
och Föreningen för allmän hälsovård har även biträtt motionärernas
förslag att undantagsbestämmelsen beträffande emballage skall upphävas. Även
enligt utskottets mening talar skäl för att den bör jämkas. Som framgår av den
föregående redogörelsen är emellertid livsmedelslagstiftningen för närvarande
föremål för översyn genom livsmedelsstadgekommittén. Enligt vad utskottet
erfarit kommer därvid även 1921 års förordning angående kontroll vid införsel
till riket av köttvaror och djurfett att överses. Den i motionerna aktualiserade
frågan synes lämpligen böra prövas i detta sammanhang. Utskottet anser därför
att motionerna bör överlämnas till kommittén för att övervägas under dess
arbete.
Utskottet får således hemställa,
att förevarande motioner, 1:18 och II: 32, icke måtte föranleda
annan riksdagens åtgärd än att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställer att motionerna jämte detta utlåtande
överlämnas till livsmedelsstadgekommittén.
Stockholm den 14 april 1966
På tredje lagutskottets vägnar:
HANS LEVIN
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Svante Kristiansson, Nils-Eric Gustafsson,
Åkesson, Herbert Larsson, Paul Jansson*, Lidgard och Torsten Hansson*;
från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Nyberg, fru Torbrink,
herrar Hedin, Persson i Tandö, From* och Elmstedt*.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.