Andra lagutskottets utlåtande nr 43 dr 1966
1
Nr 43
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vårdbidragen
till handikappade barn.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 575 i första kammaren av fru
Hultell samt nr 719 i andra kammaren av fröken Wetterström m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen må besluta
om en ändring av reglerna om vårdbidrag i enlighet med de riktlinjer
som i motionen anges samt att vederbörande utskott måtte utarbeta härför
erforderlig lagtext».
Motionerna
I motionerna anföres, att fall förekommit, där konsekvenserna visat sig
uppenbart orimliga av den nuvarande lagstiftningen beträffande vårdbidrag
som enligt lagen om allmän försäkring utgår i form av invaliditetsersättning.
Som exempel härpå åberopas ett fall, där en gravt invalidiserad pojke,
som är född i Sverige av svensk moder och som har indisk fader, ej medgivits
vårdbidrag emedan han ej var svensk medborgare. Med störa personliga
uppoffringar hade föräldrarna handhaft vården om pojken och därigenom
kunnat undvika att taga en dyrbar sjukhusplats i anspråk. Motionärerna
anser, att gällande bestämmelser om vårdbidrag bör ändras så att
sådant bidrag kan utgå till i Sverige mantalsskrivna utlänningar, såvida
det särskilda vårdbehovet för barnet uppkommit vid dess födelse här i
riket eller under dess vistelse härstädes.
Gällande bestämmelser m. m.
Allmänt om vårdbidrag
Vid 1964 års riksdag infördes vårdbidrag till vissa i enskilda hem vårdade
handikappade barn under 16 år. Bestämmelser härom upptogs bland folkpensionsförmånerna
i lagen om allmän försäkring. I lagens 9 kap. 3 § första
stycke stadgas: »Försäkrad äger för tid före den månad då han fyller sexton
år rätt till vårdbidrag i form av invaliditetsersättning, därest han på
grund av sjukdom, psykisk efterblivenhet, vanförhet eller annat lyte för
avsevärd tid och i avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn och
vård. Sådant bidrag må vara begränsat till viss tid.»
1—8411 08 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 saml. 2 avd. Nr 43
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 43 år 1960
Vårdbidragets anknytning till invaliditetsersättningen innebär att bidraget
är indexreglerat. Bidraget utgör för år räknat 50 procent av basbeloppet,
som f. n. är 5 300 kronor.
Efter 16 års ålder kan för invalidiserade försäkrade vilkas arbetsförmåga
är varaktigt nedsatt med minst hälften utgå folkpension i form av
förtidspension jämte kommunalt bostadstillägg. Vid kvalificerat vårdbehov
kan dessutom invaliditetstillägg tillkomma. Invaliditetsersättning utgår till
vissa försäkrade som ej åtnjuter pension.
Socialpolitiska kommittén utformade i ett betänkande (stencil socialdepartementet
1963:3) reglerna för vårdbidrag. Kommittén uttalade bl. a.,
att rätten till invaliditetstillägg är beroende av om vederbörande är ur stånd
att reda sig själv och på grund härav i kvalificerat behov av hjälp av annan.
Kommittén förordade att villkoren för rätt till vårdbidrag i princip borde
vara desamma.
Föredragande departementschefen yttrade i proposition nr 94 till 1964
års riksdag med förslag bl. a. om införande av vårdbidrag.
Invaliditet hos barn innebär stora påfrestningar för barnets föräldrar
och fostrare. Vid sidan om oro och ängslan för barnet får de underkasta
sig avsevärda uppoffringar, om barnet skall få så god utveckling som dess
förutsättningar medger. I de fall då barnet med fördel kan vistas i sitt
hem blir den personliga insatsen från vårdarnas sida av utomordentligt
stor betydelse för denna utveckling. I vilken utsträckning en sådan insats
kan göras är dock till stor del en kostnadsfråga. Det är inte bara så att
vårdaren på grund av den tid som måste ägnas åt barnet i motsvarande mån
får avstå från arbetsinkomst, som eljest skulle stått att få. Vården kräver
ofta också särskilda kostnader i flera hänseenden, inte minst för resor i
olika sammanhang. Många gånger kan de krav som ställs på föräldrarna
bli så stora, att de måste överlämna barnet för vård på en institution trots
att vården hellre borde ha beretts i hemmet.
Mot bakgrunden av det sagda är det angeläget att från statsmakternas
sida åtgärder vidtages för att bereda lättnader och stöd för vård av handikappade
barn i hemmen. En väg är härvidlag att tillhandahålla service och
hjälpmedel av olika slag, såsom också sker. Vid sidan härav bör övervägas
att införa kontantstöd i mera generella former.
Andra lagutskottet godtog i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 41
propositionens förslag.
I proposition nr 59 till innevarande års riksdag har föreslagits bl. a., att
vårdbidraget fr. o. m. den 1 juli 1966 skall utgå med 60 procent av basbeloppet.
Utlänningars rättigheter enligt lagen om allmän försäkring
Försäkrade enligt lagen om allmän försäkring är svenska medborgare
samt de som utan att vara svenska medborgare är mantalsskrivna i riket.
Beträffande förutsättningarna för tilläggspension gäller speciella bestämmelser.
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 43 dr 1966
Att en utlänning anses som försäkrad innebär inte, att han är berättigad
till försäkringens alla förmåner eller underkastad försäkringens förpliktelser.
Liksom i fråga om svenska medborgare gäller skilda regler för olika
slag av förmåner. I vissa hänseenden gäller särskilda regler för utlänningar.
Kungl. Maj :t har fått rätt att träffa överenskommelse (konvention) med
främmande makt angående utsträckt tillämpning av lagen om allmän försäkring
eller om undantag i vissa fall från vad i lagen är stadgat. Ett flertal
sådana konventioner har slutits.
För rätt till svensk folkpensionsförmån — såsom sådan räknas vårdbidrag
— krävs i princip att den försäkrade skall vara svensk medborgare
och mantalsskriven i riket. Detta innebär således en skärpning i förhållande
till de allmänna kraven, som gäller i fråga om tillhörigheten till den allmänna
försäkringen.
I fråga om mantalsskrivningskravet har den modifikationen skett, att
om barn, som är svensk medborgare, till följd av sin ålder inte blivit mantalsskrivet
här i riket, äger barnet likväl rätt till barnpension och vårdbidrag
i form av invaliditetsersättning. Stadgandet är motiverat av att det kan
förflyta en lång tid, upp till 14 månader, från födelsen innan ett barn blir
mantalsskrivet.
Eftergift från kravet på svenskt medborgarskap som förutsättning för
rätt till folkpension kan ges endast konventionsvägen (med stöd av 20 kap.
15 § lagen om allmän försäkring). Sådana konventioner har träffats med
ett flertal länder. Vidare har Sverige anslutit sig till vissa inom Europarådet
träffade avtal om social trygghet m. m. Den omständigheten, att överenskommelse
av angivet slag föreligger mellan Sverige och visst annat land,
innebär emellertid icke, att medborgare i det senare landet i och med mantalsskrivning
här i riket blir likställd med svensk medborgare i fråga om
de sociala förmåner, som överenskommelsen avser. Ofta kräves lång tids
bosättning och mantalsskrivning i Sverige för att förmånerna skall utgå.
Då rätten att erhålla vårdbidrag är knuten till barnet och inte till dess föräldrar
eller vårdnadshavare synes angivna krav — även om vårdbidrag i
och för sig omfattas av viss konvention — medföra att bidraget over huvud
inte kan utgå eller åtminstone först sedan barnet vistats i vart land en
längre tid. I rättstillämpningen synes emellertid en mera liberal hållning
ha intagits i förevarande hänseende. Försäkringsdomstolen hai nyligen,
den 22 mars 1966, avgjort flera mål angående vårdbidrag, där fråga var om
tolkningen av här åsyftade konventioner. Av domarna må här återgivas
följande.
I ett fall (Dnr 570/65) avsåg domen frågan om vårdbidrag tdl en holländsk
medborgare, Helen, som är född den 18 oktober 1959 och alltsedan födelsen
varit stadigvarande bosatt i Sverige. I målet upplystes, att Helens fader
var holländsk medborgare, att han kom till Sverige år 1952 och att han
sedan dess varit bosatt här i riket. Helens moder var svensk medborgare
4 Andra lagutskottets utlåtande nr 43 dr 1966
och född år 1926. Hon hade sedan födelsen varit bosatt i Sverige. Försäkringsdomstolen
anförde i domen följande.
hiHFrn?äl7ingSd0mSt0l,e^.finner 1 likhet med riksförsäkringsverket, att vårdldrag
i form av invaliditetsersättning kan utgå till Helen endast därest så
ÅomasU:e7nSk0mm,elSe mellan och främmande makt
sen om social ^ provisoriska europeiska överenskommel
rÄrsÄr1
de 1 arukei 1 ^ ■ w
h^nTftu TS6r mCd StÖd aV 8runderna för konventionen att holländskt
5L nf ^ vårdbidrag i form av invaliditetsersättning på samma
villkor som svensk medborgare, om barnet är stadigvarande bosatt häri
med barn™ S°m stadigvarande sammanbor
Helpn 7 ’ ?JfÄCr d,e 1 artlkel 2 Punkt 1 b) angivna tidsvillkoren.
bofatt här i Tandet PH för ansökningen om vårdbidrag stadigvarande
I1 bär i landet. Hennes moder har efter det hon uppnått 20 års ålder
E11! 8!8.1 Sye.rige sammanlagt minst 15 år och har varit stadigvarande
Sbidra, i UHetn^T* “““I ?“ ^ 0nledelbart före ansfkan om
der 7 77 77 He en’ som stadigvarande sammanbor med sin mo
der,
ar på grund harav enligt konventionen berättigad till vårdbidrag under
samma förutsättningar som svensk medborgare. Domstolen visar °därför
™?d UPpha.vande av riksförsäkringsverkets och försäkringskassans beslut,’
malet åter till kassan for erforderlig handläggning.
I ett annat fall (Dnr 574/65) avsåg domen frågan om vårdbidrag till en
i a lensk medborgare, Anne-Sophie, som är född den 12 oktober 1961. Även
adern vär italiensk medborgare. Modern var däremot svensk medborgare
sedan födelsen. Hon hade tidigare varit förvärvsarbetande samt hade varit
mantalsskriven , Sverige i vart fall sedan 1955. Anne-Sophies fader hade
vistats i Sverige omkring två månader år 1959, omkring sex månader år
1960, omkring tre månader år 1961 och omkring fyra månader år 1962.
Under denna tid hade modern omkring sex månader varje år varit i Sverige
Sedan september 1963 hade familjen varit bosatt i Sverige. Försäkringsdomstolen
anförde följande. " y
hifhSakfringSd°mSt0!7. finner 1 Hkhet med riksförsäkringsverket att vård?
st så f£«™ aV I.Hvabditetsersättning kan utgå till Anne-Sophie endast dt
Domsto ii fännirev7 TtSe ''"''I''-311 Sverige och främmande makt.
Domstolen finner vidare att konventionen mellan Sverige och Italien rörande
social trygghet ar tillämplig på vårdbidrag, därvid sådant bidrag skall
anses såsom invalidpension. &
Vårdbidrag bor på samma villkor som för svensk medborgare utgå om
barnet eller någon av dess föräldrar, som stadigvarande sammanbor med
sionsförmån^ ^ ^ * namnda konvention angivna villkoren för invalidpen
i
m°fder uPPfy''!er. såvi» framgår av utredningen i målet det
i artikel 6 i konventionen angivna villkoret att ha varit bosatt och mantalsskriven
i Sverige sammanlagt minst fem år och efter sista ankomsten till
Andra lagutskottets utlåtande nr 43 år 1966 5
Sverige under minst ett år varit i stånd att utöva normal förvärvsverksamhet.
Anne-Sophie, som stadigvarande sammanbor med modern, är därför
berättigad till vårdbidrag under samma förutsättningar som svensk medborgare.
På grund härav visar domstolen — med upphävande av riksförsäkringsverkets
och försäkringskassans beslut — målet åter till kassan
för erforderlig handläggning.
I fråga om motiveringen hade tre av domstolens ledamöter viss avvikande
mening.
Utskottet
Enligt lagen om allmän försäkring utgår vårdbidrag i form av invaliditetsersättning
till i enskilda hem vårdade barn under 16 år som på grund av
sjukdom, psykisk efterblivenhet, vanförhet eller annat lyte för avsevärd
tid och i avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn och vård. Bidraget
utgör för närvarande 50 procent av basbeloppet. Vårdbidraget är en
folkpensionsförmån. För att sådan skall utgå krävs i princip att den försäkrade
är svensk medborgare och mantalsskriven i riket. Kravet på svenskt
medborgarskap etterges endast i de fall då överenskommelse i saken finns
mellan Sverige och annat land.
I förevarande motioner yrkas ändring av reglerna om vårdbidrag så att
sådant bidrag kan utgå även till i Sverige mantalsskrivna utlänningar om
det särskilda vårdbehovet för barnet uppkommit vid dess födelse här i riket
eller under dess vistelse härstädes.
Enligt utskottets mening talar beaktansvärda skäl för motionärernas
önskemål om en uppmjukning i vissa fall av det absoluta kravet på svenskt
medborgarskap som villkor för erhållande av vårdbidrag. Om svensk
kvinna gifter sig med en man av annan nationalitet erhåller enligt gällande
medborgarskapsregler makarnas barn ofta faderns medborgarskap. Frågan
om möjligheterna att låta vårdbidrag utgå även i dylika fall, där någon
av föräldrarna har stark anknytning till vårt land, synes i lämpligt sammanhang
böra bli föremål för närmare övervägande. Vad utskottet anfört torde
böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.
Under hänvisning till vad sålunda upptagits får utskottet hemställa,
1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,
I: 575 och II: 719, måtte såsom sin mening giva Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört; samt
2 ) att motionerna, i den mån de icke besvarats genom
vad utskottet under 1) hemställt, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 26 april 1966
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 43 år 1966
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, tru Hamrin-Thorell,
herrar Kaijser, Lars Larsson*, fru Nilsson, herrar Eric Carlsson och Edström;
från
andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall, fru Ekendahl*,
herrar Gustavsson i Alvesta, Bengtsson i Varberg*, fröken Sandell, herrar
Johansson i Södertälje, Ringaby* och Jonsson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
8411 66 KL BECKMANS TRYCKERIER AB . STHLM 1966