Andra lagutskottets utlåtande nr iO år 1966
1
Nr 40
Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa familjepolitiska
åtgärder.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft fyra inom riksdagen
väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna nr 569 i första kammaren av herr Bengtson
m. fl. samt nr 703 i andra kammaren av herr Hedlund m. fl. ävensom
2) de likalydande motionerna nr 574 i första kammaren av herr Holmberg
m. fl. samt nr 698 i andra kammaren av herr Bohman m. fl.
Motionerna 1:574 och 11:698, såvitt angår yrkandena om tillgodoräknande
av pensionsår inom ATP och frivillig barnsjukförsäkring behandlas av
utskottet i annat sammanhang.
Motionsyrkandena
I motionerna 1:569 och 11:703 yrkas »att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla att utredningarna på det familjepolitiska området
måtte erhålla i uppdrag att överväga förslag till program för upprustning
av familjepolitiken avsett att genomföras under en tid av 3—4 år och omfattande
a)
höjning av de allmänna barnbidragen till 1 200 kr. per barn och år
och införande av ett allmänt vårdnadsbidrag till familjer med barn under
en viss ålder, dock med högre belopp för ensamföräldrar;
b) införande av extra barnbidragsförmåner till barnfamiljer med lägre
inkomster, avsedda att ersätta nuvarande system med familjebostadsrabatter
och utformade på grundval av inkomst per konsumtionsenhet;
c) värde- och standardbeständighet för de familjepolitiska förmånerna».
I motionerna 1:57i och 11:698 yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte besluta dels »att i skrivelse till Kungl. Maj:t erinra om vikten av att
pågående utredningsarbete på familjepolitikens område samordnas och
tidsplaneras på sådant sätt, att hela materialet kan överblickas och beslut
fattas i ett sammanhang», dels »att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om utredning och förslag med beaktande av vad i motionen anförts om
särskilt stöd till större familjer».
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa
till motionerna 11:698 och 11:703.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sand. 2 avd. Nr iO
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 40 år 1966
Gällande bestämmelser m. m.
Samhällets stöd till barnfamiljerna lämnas i flera olika former, såsom
genom kontantbidrag, bostadsrabatter, skattemässiga förmåner och serviceanordningar.
Den viktigaste formen av kontantbidrag är de allmänna barnbidragen
som enligt lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag utgår
för barn, som är svenska medborgare och bosatta i riket. Allmänt barnbidrag
utgår med 900 kronor för år. Sådant bidrag utgår också för i riket bosatt
barn, som inte är svensk medborgare, förutsatt att barnet fostras av någon
som är bosatt och mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av
dess föräldrar sedan minst sex månader vistas i riket. Bidraget utgår från
och med kvartalet efter det då barnet fötts eller rätt till bidrag eljest uppkommit
till och med det kvartal, varunder barnet fyller sexton år.
Befinner sig barnet på anstalt, där kostnaderna för vården helt bestrides
av statsmedel, eller betalar staten i övrigt hela kostnaden för barnets kost
och bostad, utgår inte barnbidrag. Undantag göres dock för de fall, då barnet
är inackorderat vid nomadskola. I detta fall skall bidrag således utgå.
De allmänna barnbidragen tillkom genom beslut vid 1947 års riksdag som
en ersättning för de dittills utgående barnavdragen vid den statliga beskattningen
och fastställdes till 260 kronor per barn och år. Då barnavdragen
slopades jämväl vid den kommunala beskattningen, höjdes barnbidragen
vid 1950 års riksdag med 30 kronor som kompensation därför. Barnbidragen
har därefter successivt höjts till sin nuvarande nivå 900 kronor, som
fastställdes vid fjolårets riksdag. Frågan om höjning och indexreglering
av de allmänna barnbidragen har varit föremål för riksdagens behandling
vid flera tillfällen. Här må hänvisas till andra lagutskottets utlåtanden nr
10 år 1961, nr 16 år 1963, nr 35 år 1965 och nr 40 år 1966.
Enligt förordningen om förlängt barnbidrag utgår sådana bidrag för barn
som fyllt sexton år och som deltager i undervisning i grundskola eller därmed
jämställd skolform. Det förlängda barnbidraget utgår enligt beslut vid
fjolårets riksdag med 75 kronor i månaden under läsåret.
Till elever vid gymnasier och därmed jämställda skolformer utgår enligt
studiehjälpsreglementet studiebidrag med 75 kronor i månaden under läsåret.
Vid sidan av studiebidraget kan erhållas rese- eller inackorderingstillägg
samt inkomst- och behovsprövade tillägg. Förmånerna enligt studiehjälpsreglementet
är ej indexreglerade Beträffande riksdagens ställningstagande
till sistnämnda fråga kan hänvisas till andra lagutskottets utlåtanden
nr 47 år 1965 och nr 15 år 1966.
Genom 1964 års lag om bidragsförskott, som ersatte tidigare lagstiftning
i ämnet, garanteras barn till frånskilda makar och ogifta mödrar ett generellt
underhåll, som utgår oberoende av om underhållsbidrag fastställts
och utan begränsning till det fastställda bidragets storlek. Underhållet motsvarar
i princip 25 procent av basbeloppet. Bidragsförskott utgår till och
Andra lagutskottets utlåtande nr AO år 1966 3
med den månad varunder barnet fyllt 16 år eller rätten till förskott eljest
upphört.
Såvitt gäller barn under 16 år, vars fader eller moder eller båda föräldrar
avlidit, lämnas enligt lagen om allmän försäkring i form av barnpension
bidrag inom folkpensioneringens ram med för år tjugofem eller i vissa fall
trettiofem procent av basbeloppet, som för närvarande utgör 5 300 kronor.
I sammanhanget kan också nämnas moderskapspenning som enligt lagen
utgår med 900 kronor vid enkelbörd och vid flerbörd med ytterligare 450
kronor för varje barn utöver det första. Mödrar har dessutom möjlighet att
under 180 dagar få tilläggssjukpenning i samband med barnsbörd. Vissa
sjuka barn under 16 år med stort hjälpbehov har möjlighet att enligt lagen
om allmän försäkring få vårdbidrag. Bidraget är för närvarande 50 procent
av basbeloppet men föreslås i proposition till årets riksdag höjt till 60
procent av basbeloppet.
Regler om bostadsrabatter återfinnes i kungörelsen om familj ebostadsbidrag.
Sådant bidrag kan beviljas för familj med ett eller flera minderåriga
barn. För erhållande av bidrag gäller vissa villkor beträffande bostadens
beskaffenhet. Bidraget utgår i förhållande till familjens inkomster
och barnantal. Bidraget utgår dessutom med olika belopp i olika delar av
landet. Bidragen är sålunda högst i de norra länen och lägst i de södra.
Statsutskottet har i sitt utlåtande nr 39 vid årets riksdag behandlat frågan
om bostadsrabatter. Utskottet har hemställt att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t skall ge till känna, att frågan om familjebostadsbidragen
bör bli föremål för skyndsam behandling inom familjepolitiska kommittén.
Famil jeberedningen
Familjeberedningen — tillsatt av Kungl. Maj :t den 6 juni 1962 — har
till huvuduppgift att kartlägga och analysera olika problem i anknytning
till samhällets service för barnfamiljerna och inkomma med de förslag
beredningen med anledning härav finner påkallade. Vidare har Kungl.
Maj :t till beredningen överlämnat ett antal riksdagsskrivelser för beaktande
i de delar som inte faller inom ramen för vissa andra kommittéers utredningsuppdrag.
Till beredningen har sålunda överlämnats bl. a. en skrivelse
från 1962 års riksdag med anhållan om utredning rörande frågorna
om samhällets ansvar för barnkostnaderna och om särskilda åtgärder för
att förbättra barnfamiljernas ekonomiska ställning, samt rörande befolkningsfrågans
olika aspekter. Vidare en skrivelse från 1963 års riksdag angående
ekonomiskt stöd till hemarbetande mödrar med barn i förskoleåldern.
Familjeberedningen avgav år 1964 en promemoria om ökat stöd till barnfamiljer
(SOU 1964:36). I promemorian anför beredningen sammanfattningsvis.
''J Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sand. 2 avd. Nr AO
4
Andra lagutskottets utlåtande nr iO år 1966
Det material som presenteras i föreliggande promemoria visar, att barnfamiljerna
generellt sett lever på en lägre standard än ensamstående och
familjer utan barn. Samtidigt som barnets ankomst ofta innebär ett temporärt
eller mera stadigvarande bortfall av ena förälderns förvärvsinkomst,
ökar familjens utgifter. Det ekonomiska läget för familjen försämras med
varje ytterligare barn, eftersom en i stort sett oförändrad familjeinkomst
skall täcka konsumtionskostnaderna för flera personer. Den ekonomiska
faktorn har därför också av naturliga skäl stor betydelse i dagens familjeplanering.
Familjeberedningen konstaterar, att samhällets ekonomiska stödåtgärder
för barnfamiljerna måste förstärkas, om man vill minska nuvarande mycket
betydande standardskillnader mellan barnfamiljer och övriga. Det
grundläggande stödet bör, enligt beredningens mening, vara lika för alla
barn och utgå i form av allmänna barnbidrag. Detta grundläggande stöd
bör förstärkas i samband med den omläggning av skattesystemet, varom
förslag väntas från allmänna skatteberedningen.
Familjeberedningen anser det vidare motiverat med ett extra stöd —
vårdbidrag — till familjer med småbarn, i första hand så länge barnet befinner
sig i späd ålder. Beredningen rekommenderar att olika frågor som
hör samman med införandet av ett sådant bidrag blir föremål för närmare
utredning. Lämpligen kan moderskapsförsäkringen tagas till utgångspunkt.
Utöver det grundläggande stödet förordar beredningen ett särskilt familjetillägg
till flerbarnsfamiljerna, avsett att bidraga till en utjämning av
standardskillnaderna mellan familjer med olika barnantal. Detta familjetillägg
bör utgå med ökande belopp i förhållande till barnantalet och beloppen
bör därvid stå i rimlig relation till de grundläggande barnbidragen.
Införande av ett familjetillägg torde förutsätta en samtidig översyn av
reglerna för familjebostadsbidrag.
Familjeberedningen har här endast framfört vissa principiella ståndpunkter
vad beträffar samhällets ekonomiska stödåtgärder för barnfamiljerna.
Den närmare fördelningen på de olika komponenterna i bidragssystemet
och möjligheterna till samordning dem emellan kräver en särskild
utredning. Denna bör komma till stånd sedan skatteberedningen framlagt
förslag till nytt skattesystem och man vet vilket finansiellt utrymme som
står till förfogande för ett förstärkt familjestöd. De olika beståndsdelarna i
det framtida familjestödet bör dock enligt familjeberedningens åsikt avvägas
så, att samhället påtager sig en större andel av de konsumtionsutgifter
som barnen medför, med sikte på att minska klyftorna i levnadsstandard
inte endast mellan barnfamiljer och hushåll utan barn, utan även
mellan barnfamiljer med olika barnantal.
Familjepolitiska kommittén
Den 26 februari 1965 beslöt Kungl. Maj:t att verkställa utredning angående
samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna. I direktiven för
utredningen, som antagit namnet familjepolitiska kommittén, anför föredragande
statsrådet bl. a.
Familjeberedningen, som f. n. är sysselsatt med en studie av de vårdinsatser
som barn i olika åldrar tidsmässigt kräver, har i nyssnämnda pro
-
Andra lagutskottets utlåtande nr iO år 1966 5
memoria också diskuterat en eventuell ekonomisk ersättning för föräldrarnas
vårdinsats. Beredningen ställer sig därvid i princip bakom tanken
på ett särskilt vårdbidrag till familjer med småbarn och rekommenderar en
närmare prövning av möjligheterna att anknyta ett sådant bidrag till moderskapsförsäkringen.
Emellertid har beredningen varit på det klara med att kostnaderna måste
bli avsevärda för en sådan utbyggnad av familj estödet, uppdelat på ett
konsumtionsstöd och en vårdersättning, och att olika tekniska lösningar
måste diskuteras mot bakgrund av samhällets samlade resurser i framtiden.
Beredningen utgick därvid ifrån att familjestödets olika komponenter och
möjligheterna till samordning dem emellan skulle bli föremål för fortsatt
utredning, sedan allmänna skatteberedningen framlagt sitt betänkande med
de förslag, som kunde äga sammanhang med familjestödet.
Familjeberedningens promemoria har hösten 1964 varit föremål för en
omfattande remissbehandling och därvid i allmänhet fått ett klart positivt
gensvar. Väsentliga synpunkter har framkommit på bl. a. differentieringsspörsmålet
och effekten på mödrarnas förvärvsarbete av det tänkta nya
vårdbidraget. En så gott som enhällig remissopinion synes utgå ifrån att
samhällets åtgärder till förmån för barnen är de mest produktiva bland
investeringar. Jag delar denna uppfattning och anser tiden nu mogen för
en närmare utredning av samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna.
Servicefrågorna bör dock lämnas utanför, då de prövas i annan ordning.
För att verkställa utredningen om det ekonomiska familjestödet bör särskilda
sakkunniga tillkallas.
För fullgörande av sitt omfattande uppdrag bör de sakkunniga skafta
sig en god överblick över förefintliga stödformer och deras effekt, studera
den inbördes avvägningen och pröva behovet av ändring eller utbyggnad
av dem.
Ett samlat mått på samhällets nuvarande stödåtgärder för barnfamiljerna
är svårt att ge, eftersom det gäller så inkommensurabla ting som exempelvis
bostandsstandard, studiemöjligheter och trygghet vid familjeförsörjarens
frånfälle. Vid en prövning av vad som kan betraktas som en rimlig
uppoffring från föräldrarnas sida och en »tillräcklig» samhällsinsats för
barnen måste hänsyn tagas till den olika bärkraften hos olika familjetyper.
Familjepolitiken bör differentieras så att stödet sätter in när och där behovet
är störst. Biktmärket blir då att åstadkomma större jämlikhet i materiella
villkor inte bara mellan barnfamiljer och familjer utan barn utan
även mellan barnfamiljer inbördes som har barn i olika antal och åldrar.
Det betyder också, att en inkomsttransferering bör eftersträvas, som utjämnar
familjernas livsinkomst mellan perioder med vårdnads- och försörjningsplikter
mot barn och perioder utan sådana plikter.
Allmänna barnbidrag bör även i fortsättningen bilda stommen i konsuintionsstödet
åt barnfamiljerna. Barnbidragen bör liksom hitLills kompletteras
med särskilda stödformer. De nuvarande familjcbostadsbidragen bör
därvid omprövas förutsättningslöst. Det är önskvärt att en såvitt möjligt
enhetlig syn anlägges på det konsumtionsstöd, som bör utgå under barnens
uppväxttid fram till dess att de inte längre bör anses tillhöra familjeekonomien.
Vidare bör frågan om införandet av ett vårdbidrag prövas bl. a.
mot bakgrunden av att de arbetsföra åldersgruppernas andel av totalbefolkningen
minskar. De sakkunniga bör vara oförhindrade alt även under
-
6 Andra lagutskottets utlåtande nr 40 år 1966
söka och lägga fram förslag om andra nya inslag i familjestödet. Under
utredningen bör särskild uppmärksamhet ägnas åt olika kategorier ensamma
barnförsörjare.
Huvuduppgiften för de sakkunniga bör vara att undersöka effektiviteten
av olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och avvägning
inom ramen för vissa alternativ för samhällets totala stöd till barnfamiljerna.
De familjepolitiska åtgärder som nu är inriktade på att direkt
stödja barnfamiljernas ekonomi — barnbidragen, familjebostadsbidragen,
moderskapsförsäkringen och bidragsförskotten — kan under nästa budgetår
beräknas kosta drygt 2 miljarder kr. Genom att variera stödformernas
sammansättning och nivå bör ett antal utbyggnadsalternativ utarbetas.
De sakkunniga bör utforma sina förslag utifrån en realistisk bedömning
av nationalproduktens ökning och den privata konsumtionens ökningstakt.
Verkningarna av en förskjutning till barnfamiljernas favör bör således
redovisas till sina konsekvenser för övriga medborgargrupper inom ramen
för det totala utrymmet.
I sitt arbete har de sakkunniga att beakta det direkta samband, som råder
mellan stödet till barnfamiljerna och skattesystemets utformning. I enlighet
härmed bör de sakkunniga vid sitt arbete samråda med familjeskatteberedningen.
Famil jeskatteberedningen
Denna utredning tillsattes enligt bemyndigande den 29 januari 1965 för
att inom finansdepartementet överse familjebeskattningen samt därmed
sammanhängande frågor.
Motioner vid riksdagarna åren 1964 och 1965
Vid 1964 års och 1965 års riksdagar väcktes motioner som innehöll yrkanden
med likartat syfte som de nu förevarande. Allmänna beredningsutskottet
behandlade motionerna i sina utlåtanden nr 18 år 1964 och nr 14
år 1965. I sistnämnda utlåtande, som godkändes av riksdagen, hänvisade
utskottet till det utredningsarbete som pågår inom familjeberedningen,
familjepolitiska kommittén och familjeskatteberedningen. Utskottet anförde
vidare.
De utredningsuppdrag som här berörts ligger helt i linje med de förenämnda
framställningar som riksdagen enligt förslag av utskottet gjorde
åren 1962 och 1964. Uppdragen är enligt de lämnade direktiven, såvitt utskottet
kunnat finna, av den omfattningen att de innesluter en prövning
av praktiskt taget samtliga de ämnen som upptagits i de här förevarande
motionerna. Det kan således förutsättas att även de i motionerna framförda
mera specificerade propåerna till lösningar av olika problem blir
beaktade. Då motionerna kan anses härigenom besvarade finner utskottet
icke påkallat med något riksdagens initiativ i ärendet.
Andra lagutskottets utlåtande nr iO år 1966
7
Utskottet
I förevarande motioner behandlas vissa frågor som rör samhällets stöd
till barnfamiljerna. Motionerna 1:569 och 11:703 syftar till en höjning av de
allmänna barnbidragen samt införande av ett särskilt vårdnadsbidrag till
familjer med småbarn. Motionärerna begär dessutom utredning och förslag
om ersättande av familjebostadsbidragen med extra barnbidragsförmåner
till barnfamiljer med små inkomster. Slutligen vill motionärerna att förslag
skall framläggas om värde- och standardbeständighet av de familjepolitiska
förmånerna.
Frågan om särskilt stöd till familjer med tre eller flera barn aktualiseras
i motionerna 1:574 och 11:698. Motionärerna anser att den naturligaste vägen
att tillgodose storfamiljernas intressen är att vid beskattningen hänsyn
tages till antalet barn. Såsom en annan utväg nämnes differentierade barnbidrag
som utgår med högre belopp för tredje och följande barn. Vidare
pekas på möjligheten att införa ett särskilt »storfamiljebidrag». I motionerna
hemställes om utredning och förslag beträffande dessa frågor. Motionärerna
yrkar dessutom att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall erinra
om vikten av att pågående utredningsarbete på familjepolitikens område
samordnas och tidsplaneras på ett sådant sätt, att hela materialet kan
överblickas och beslut fattas i ett sammanhang.
Frågor som rör samhällets stöd till barnfamiljer behandlas av flera statliga
utredningar. Familjeberedningen, som tillsattes år 1962, har till huvuduppgift
att kartlägga och analysera olika problem i anknytning till samhällets
service till barnfamiljerna och framlägga de förslag beredningen anser
påkallade. Beredningen beräknas slutföra sitt arbete i år. Under fjolåret
tillkallades familjeskatteberedningen, som inom finansdepartementet skall
överse familjebeskattningen. Dessutom tillsattes familjepolitiska kommittén,
som närmare skall utreda samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna.
I direktiven till den sistnämnda utredningen framhålles, att den bör
skaffa sig en god överblick över förefintliga stödformer och deras effekt,
studera den inbördes avvägningen och pröva behovet av ändring eller utbyggnad
av dem. Familjepolitiken bör, uttalas det, differentieras så att stödet
sätter in när och där behovet är störst. Riktmärket blir då att åstadkomma
större jämlikhet i materiella villkor inte bara mellan barnfamiljer
och familjer utan barn utan även mellan barnfamiljer inbördes som har
barn i olika antal och ålder. Allmänna barnbidrag bör, anföres det vidare,
även i fortsättningen bilda stommen i konsumtionsstödet åt barnfamiljerna.
Barnbidragen bör liksom hittills kompletteras med särskilda stödformer.
De nuvarande familjebostadsbidragen bör därvid omprövas förutsättningslöst
och frågan om införandet av ett vårdbidrag prövas. De sakkunniga
är oförhindrade att lägga fram förslag om andra nya inslag i familjestödet.
Huvuduppgiften för de sakkunniga bör vara att undersöka effektiviteten
av olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och avväg
-
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 40 år 1966
ning inom ramen för vissa alternativ för samhällets totala stöd till barnfamiljerna.
I direktiven anges slutligen att de sakkunniga bör beakta sambandet
mellan stödet till barnfamiljerna och skattesystemets utformning
och därför samråda med familjeskatteberedningen.
De i motionerna framförda förslagen om förbättrat ekonomiskt stöd till
barnfamiljerna är frågor av en art som familjepolitiska kommittén har att
pröva. Resultatet av denna prövning bör enligt utskottets mening avvaktas.
Utskottet anser därför icke skäl föreligga för riksdagen att ta något initiativ
i anledning av motionerna 1:569 och 11:703 samt 1:574 och 11:698, såvitt
angår särskilt stöd till större familjer.
Beträffande frågan om samordning av det pågående utredningsarbetet på
familjepolitikens område vill utskottet framhålla, att det är värdefullt om
utredningsarbetet i möjligaste mån bedrives så att en samlad överblick av
familjepolitiken kan erhållas. I direktiven till familjepolitiska kommittén
har samordningsproblemen beaktats på ett sådant sätt att det finns skäl
antaga, att det vid överväganden av framtida åtgärder på familjepolitikens
område blir möjligt att i erforderlig utsträckning betrakta problemen ur
ett vidare perspektiv. Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motionerna
1:574 och 11:698 jämväl såvitt angår yrkandet om samordning av
utredningsarbetet på familjepolitikens område.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att följande motioner, nämligen
1) motionerna 1:569 och 11:703, samt
2) motionerna 1:574 och 11:698, såvitt angår yrkandet
om särskilt stöd till större familjer,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;
B. att motionerna 1:574 och 11:698, såvitt angår yrkandet
om samordning av utredningsarbetet på familjepolitikens
område, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 14 april 1966
På andra lagutskottets vägnar:
JOHN R. ANDERSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: fru Carlqvist, fru Hamrin-Thorell, herr Lars
Larsson, fru Nilsson, herrar Edström, Wanhainen, Blomquist* och fru
Elvy Olsson*;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Gustavsson i Alvesta,
fröken Wetterström, herr Bengtsson i Varberg, fröken Sandell, herrar
Jönsson i Ingemarsgården*, Carlsson i Göteborg och Göransson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Andra lagutskottets utlåtande nr iO år 1966 9
Reservationer
I. vid utskottets hemställan under B av herr Blomquist och fröken Wetterström,
vilka ansett,
a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å s. 8 med orden »Beträffande
frågan om» och slutar med orden »på familjepolitikens område»
bort ersättas med text av följande lydelse:
»Beträffande frågan om samordning av det pågående utredningsarbetet
på familjepolitikens område vill utskottet understryka angelägenheten av
att allt detta utredningsarbete samordnas och tidsplaneras på sådant sätt,
att hela utredningsmaterialet kan överblickas innan beslut fattas om större
reformer på något av de områden utredningarna har att belysa. Det är
uppenbart att t. ex. möjligheterna att ge särskilt ekonomiskt stöd åt barnfamiljer
påverkas av hur stora resurser som tas i anspråk för att bereda
service i olika former åt samma familjer. Likaså kan det direkta ekonomiska
stödet inte bestämmas utan kännedom om hur familjebeskattningen
kommer att utformas. Dessa och liknande omständigheter gör det i hög
grad önskvärt, att beslut kan fattas samtidigt för så stora delar som möjligt
av det familjepolitiska området.»
b) att utskottet bort hemställa,
»att riksdagen med bifall till motionerna 1:574 och 11:698,
såvitt angår samordning av utredningsarbetet på familjepolitikens
område, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom
sin mening giva till känna vad utskottet i denna del anfört.»
II .av fru Hamrin-Thorell, fru Elvy Olsson, herrar Anderson i Sundsvall och
Gustavsson i Alvesta.
Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1966
660287