Andra lagutskottets utlåtande nr 34 dr 1966

1

Nr 34

Utlåtande i anledning av väckta motioner om studiesocialt stöd till
vuxna studerande m. m.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft sex inom riksdagen
väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 25 i första kammaren av herrar Wallmark
och Schött samt nr 42 i andra kammaren av herrar Carlshamre och
Nordgren,

2) de likalydande motionerna nr 94 i första kammaren av fru Olsson,
Elvy, m. fl. och nr 129 i andra kammaren av herr Elmstedt m. fl., samt

3) de likalydande motionerna nr 396 i första kammaren av herr Larsson,
Thorsten, och herr Dahlén samt nr 499 i andra kammaren av herrar
W estberg och Larsson i Hedenäset.

Motionerna I: 25 och II: 42 samt I: 94 och II: 129 har i sin helhet hänvisats
till lagutskott, medan motionerna 1: 396 och II: 499 hänvisats till
lagutskott beträffande frågan om utredning av ett effektivt studiesocialt
system för vuxenstuderande och yrkandet om vuxenutbildningsbidrag till
korrespondensstuderande, dock ej i fråga om medelsanvisning. Motionerna
i övrigt har hänvisats till statsutskottet.

Motionsyrkandena

I motionerna 1:25 och 11:42 har yrkats, »att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte hemställa

a) om skyndsam utredning och förslag rörande utformningen av ett
studiefinansieringssystem för vuxenstuderande med beaktande av de i
motionerna anförda synpunkterna;

b) om att den under a) föreslagna utredningen och övriga utredningar
på vuxenutbildningens område samordnas på sådant sätt, att det blir
niöjligt att i ett sammanhang ta ställning till hela frågan om reformering
av vuxenutbildningen».

I motionerna I: 94 och II: 129 har yrkats, »att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning och
förslag beträffande frågan om det studiesociala stödet till de korrespondensstuderande
enligt i motionen anförda grunder».

I motionerna I: 396 och II: 499 har, såvitt nu är i fråga, yrkats, dels att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om »skyndsam

1—8297 66 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 saml. 2 avd. Nr 34

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1966

utredning i syfte att behandla frågan om ett effektivt studiesocialt
system för de vuxenstuderande, som ger dem möjlighet att på hel- eller
deltid uteslutande ägna sig åt studier», dels att riksdagen måtte besluta
att »vuxenutbildningsbidrag enligt de regler som nu gäller för elever
vid statliga vuxengymnasier, statsunderstödda kvällsgymnasier m. fl. läroanstalter
fr. o. m. läsåret 1966767 skall utgå även till korrespondensstuderande,
som bedriver motsvarande studier, för bevistande av preparandkurser».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande hänvisa
till motionerna II: 42, II: 129 och II: 499.

Gällande bestämmelser m. m.

Utbildning av vuxna studerande sker i en mängd olika former. Vuxen
studerande kan exempelvis vinna inträde vid yrkesskolor och statliga eller
statsunderstödda utbildningsanstalter. Undervisning kan ges genom enskilda
företag och organisationer. Utbildningen kan bedrivas på såväl dagtid som
kvällstid. Studierna kan vidare bedrivas på brevskola och då även i kombination
med muntlig undervisning. Utbildning av vuxna sker dessutom
i form av omskolning o. d. i arbetsmarknadsstyrelsens regi.

Bestämmelsen om studiesocialt stöd åt vuxna studerande vid gymnasier,
yrkesskolor och en del andra skolformer finns i studiehjälpsreglementet.
Till studerande, som börjar sina studier efter det kalenderår han fyller 21
år utgår utan behovsprövning förhöjt studiebidrag med 175 kronor i månaden.
Till yngre studerande utgår studiebidrag med 75 kronor i månaden,
inackorderingstillägg med 100 kronor eller resetillägg med 30—75 kronor
samt, beroende på den studerandes och hans föräldrars eller makes ekonomi,
inkomst- och behovsprövade tillägg om vardera högst 75 kronor.
Studerande vid läroanstalt för vuxna kan under studiernas slutskede
tilldelas vuxenutbildningsbidrag. Bidraget utgår efter behovsprövning med
högst 2 000 kronor för gymnasiestudier och högst 1 000 kronor för andra
studier. Detta bidrag kan icke erhållas samtidigt med studiebidrag eller
förhöjt studiebidrag. Vid sidan av de nämnda förmånerna kan efter behovsprövning
studielån med högst 5 000 kronor per läsår beviljas. Studiebidrag
jämte tillägg eller förhöjt studiebidrag utgår endast vid heltidsundervisning
och förutsätter i princip en kurstid av minst åtta veckor.

För studier vid universitet och därmed jämställda utbildningsanstalter utgår
studiemedel med i princip högst 70 % av basbeloppet för varje termin.
Den som erhåller studiemedel med högsta beloppet får 875 kronor per
termin i studiebidrag som till skillnad från resten av studiemedlen erhålles
utan återbetalningsskyldighet. Har den studerande minderåriga barn

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1966

3

tillkommer barntillägg med 12,5 % av basbeloppet för termin. Studiemedlen
är behovsprövade och reduceras i förhållande till den studerandes
och, om han är gift, hans hustrus inkomst och förmögenhet. Basbeloppet
är för närvarande 5 300 kronor. Rätten till studiemedel är liksom brevskolestipendierna
beroende av studielämplighet. Därest inte särskilda skäl
föreligger utgives ej studiemedel för termin, som infaller efter det den
studerande fyllt fyrtio år.

Brevskolestipendier, som utgår efter behovsprövning, utgives med högst
300 kronor per läsår för brevskolstudier med real- eller gymnasieexamen
som mål. Vid studier vid enskild skola med förenad brevskol- och muntlig
undervisning med real- eller ingenjörsexamen som mål är högsta stipendiesumman
450 kronor per läsår. Under det sista året av studierna kan stipendium
utgå med högst 600 kronor till elev, som deltager i preparandkurs
vid brevskola. Elever vid brevskolornas preparandkurser har i allmänhet
möjlighet att erhålla studiebidrag jämte tillägg eller förhöjt studiebidrag.

Arbetslösa, som fyllt 21 år, kan genom arbetsmarknadsstyrelsen för
omskolning och fortbildning kostnadsfritt erhålla undervisning, undervisningsmateriel,
arbetskläder och resor. Dessutom utgår särskilda utbildningsbidrag,
dock i princip ej vid nybörjarkurser, vilkas deltagare får
samma förmåner som ordinarie yrkesskoleelever. Utbildningsbidraget, som
är inkomstprövat, består av grundbidrag med högst 410 kronor i månaden,
hyresbidrag, som i princip är maximerat till boendekostnaden, samt familjetillägg
med högst 200 kronor i månaden för make och 130 kronor i månaden
för varje barn under 16 år.

Läsåret 1964/65 beviljades vuxenutbildningsbidrag till 348 studerande
med i medeltal 1 567 kronor. Under samma tid bifölls 462 ansökningar om
brevskolestipendier med i medeltal 397 kronor per elev.

Historik

Den studiesociala reformen år 1964 tog främst sikte på yngre studerande.
I vissa hänseenden tog man emellertid speciella hänsyn till vuxna studerande.

Brevskolestipendierna fanns redan före det nuvarande studiesociala
systemet. Studiehjälpsutredningen anförde om denna bidragsform (SOU
1963:48).

Chefen för ecklesiastikdepartementet har vid 1963 års riksdag meddelat
att gymnasieutredningen har för avsikt att ta upp frågan om den definitiva
utformningen av vuxenutbildningen på gymnasiestudiet (jfr statsutskottet
1963: 60). I samband härmed torde jämväl frågan om brevskolestipendierna
komma att prövas. Studiehjälpsutredningen har med anledning härav inte
ansett sig böra uppta denna form av studiehjälp till prövning.

2—8296 co Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sand. 2 avd. Nr 34

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1966

Vid behandlingen av propositionen angående studiesocialt stöd hade särskilda
utskottet att ta ställning till ett motionspar vari yrkades dels att
deltidsstuderandena skulle kunna få studiehjälp om undervisningen var
av viss omfattning, dels att de som bedriver korrespondensstudier t.v. skulle
få vuxenutbildningsbidrag, dels att formerna för korrespondensstudiernas
definitiva inordnande i det studiesociala systemet skulle utredas. I ett
annat motionspar begärdes, att vuxenutbildningens former och organisation
skulle utredas. Utskottet, som avstyrkte motionerna, anförde i sitt
av riksdagen i denna del godkända utlåtande nr 1 år 1964.

Flertalet deltidsstuderande saknar i dag tillgång till studiehjälp i annan
form än lån. De deltidsstuderande bedriver i allmänhet sina studier vid
sidan av ett förvärvsarbete, och det har tidigare ansetts, att deras behov
av bidrag från det allmänna inte är framträdande. Emellertid är numera hithörande
frågor föremål för överväganden inom gymnasieutredningen och
yrkesutbildningsberedningen.

Utskottet, som förutsätter att frågan om studiesociala förmåner för deltidsstuderande
kommer att behandlas mot bakgrunden av vuxenutbildningens
organisation i dess helhet, anser det inte tillrådligt att föregripa
resultatet av de båda nyssnämnda utredningarnas arbete genom att nu införa
generella bidrag för deltidsstuderande vid läroanstalter av gymnasieeller
yrkesskolekaraktär eller för korrespondensstuderande. Att avskilja
vissa kategorier inom gruppen deltidsstuderande och ge dem särskilda förmåner
skulle strida mot den för hela propositionen bärande enhetlighetstanken,
till vilken utskottet i det föregående givit sin anslutning.

Vid fjolårets riksdag väcktes motioner i vilka framställdes förslag om
särskild utredning med uppgift att skyndsamt göra en samlad översyn av
hela vuxenutbildningsområdet, varvid särskild uppmärksamhet borde ägnas
de krav som nu och i framtiden ställs i fråga om vuxenutbildningens
organisation, kapacitet och målsättning samt frågan om effektivt studiesocialt
stöd till de vuxenstuderande. Statsutskottet, som behandlade motionerna
i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 66, anslöt sig helt till
motionärernas uppfattning att kraftfulla åtgärder borde vidtagas i syfte
att underlätta utbildning och fortbildning för vuxna. Utskottet anförde
vidare.

Emellertid är såsom även framhållits i motionerna ett flertal utredningar
för närvarande sysselsatta med frågor, som berör vuxenutbildningen. I detta
sammanhang vill utskottet framhålla, att gymnasieutredningen anmält att
den icke kommer att närmare ingå på den tekniska utformningen av det
studiesociala stödet åt vuxna. Enligt vad utskottet inhämtat kommer emellertid
frågan härom att beredas inom ecklesiastikdepartementet. Att tillsätta
en särskild utredning med uppdrag att överse ett område, som för
närvarande till större delen är under utredning, anser utskottet sig inte
kunna tillstyrka. Enligt utskottets mening bör frågan om en sådan sammanfattande
översyn, som avses i motionerna, prövas först sedan nu
arbetande utredningar redovisat sina resultat. Utskottet anser därför

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1966 5

att motionerna I: 162 och II: 196, i vad de avser en särskild utredning för
en samlad översyn av hela vuxenutbildningsområdet, icke bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Vid fjolårets riksdag väcktes motioner även angående korrespondensstuderande.
I ett motionspar ville man öppna möjligheter för korrespondensstuderande
att i samband med preparandkurser erhålla vuxenutbildningsbidrag.
I ett annat motionspar begärdes utredning och förslag
av det studiesociala stödet till korrespondensstuderande. Andra lagutskottet
anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 4.9 över motionerna.

Utskottet har inhämtat att gymnasieutredningen och yrkesutbildningsberedningen
under innevarande år ämnar avgiva betänkanden i vilka ekonomiska
frågor i samband med korrespondensundervisning kommer att behandlas.
Under hänvisning härtill ansluter sig utskottet till den ståndpunkt
särskilda utskottet intog i fjol. Utskottet anser således att de nu
aktuella motionsyrkandena icke bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Gymnasieutredningen (GU) har hösten 1965 avgivit betänkandet »Vuxenutbildningen»
(SOU 1965:60). Utredningen har beträffande de studiesociala
frågorna begränsat sig till vissa principiella överväganden. Den
tekniska utformningen av studiestödet, samordningsfrågor, den ekonomiska
omfattningen m. fl. spörsmål ansåg utredningen lämpigast borde
behandlas i annan ordning och därvid omfatta alla former av vuxenutbildning.
Utredningens allmänna överväganden i den studiesociala frågan sammanfattas
i betänkandet på följande sätt.

Vid bifall till gymnasieutredningens förslag kommer elev vid av det allmänna
driven vuxenutbildningsanstalt att erhålla avgiftsfri undervisning.
För betydande grupper av vuxenstuderande kommer detta att innebära avsevärda
förbättringar i förhållande till vad nu gäller.

Gymnasieutredningen förutsätter att det studiesociala stöd som utgår eller
kan komma att utgå"till heltidsläsande vuxenstuderande även skall omfatta
dem som deltar i de muntliga kurserna vid vuxenskolorna med riksrekrylering
eller i de till folkhögskolorna förlagda kurserna.

Även om den deltidsstuderande som regel inte drabbas av inkomstbortfall,
kan dock studierna i vissa fall medföra särskilda utgifter av olika slag.

Från såväl samhällets som näringslivets synpunkt är det angeläget att
vuxna ges tillfälle till fortbildning och vidareutbildning utan att därvid behöva
tagas ur produktionen. Allmänt talar detta för att samhället bör uppmuntra
deltidsstudier, bl. a. genom någon form av studiesocialt stöd. Detta
stöd måste dock bli mindre än till heltidsstuderande och bör även kunna
reduceras totalt, dvs. inget stöd utgå. Vid avvägningen bör hänsyn tagas till
samhällets individuella stöd inom utbildningsfältet i övrigt.

Yrkesutbildningsberedningen (YB) har i år framlagt betänkandet *Yrkesutbildningen»
(SOU 1966:3). I betänkandet anföres om de studiesociala
frågorna.

6

Andra lagutskottets utlutande nr 34 år 1966

De senaste bestämmelserna om studiehjälp har till stor del kommit även
yrkesskoleleverna tillgodo. Vad som ytterligare behöver utredas och formaliseras
är olika former av hjälp åt förvärvsarbetande deltidsstuderande och
åt vuxenstuderande i kortare heltidskurser. Hur stödet för yrkessektorns
»reguljära» elever skall studiesocialt koordineras med motsvarande stöd
för elever i arbetsmarknadspolitiskt motiverade omskolningskurser och
motsvarande behöver också utredas.

YB har i inledningen till punkt 23.5 ovan velat framhålla, att det skolsociala
programmet över huvud skall sättas in oberoende av i vilken form
eleven utbildas, såvitt det är fråga om konsekvenser nära anknutna till
skolsituationen. Förlust av viss arbetsinkomst, ökade utgifter för hemhjälp,
inackordering under en kortare kurs på en annan ort, resor till och
från skolan o. d. kan träffa även den deltidsstuderande och — om svårigheterna
ej undanröjs — förhindra att en eljest förnuftig utbildningsplan
genomföres.

YB, som i likhet med GU i dess nyligen framlagda betänkande om vuxenutbildning
finner att stödet till vuxenstuderande måste ses i sin helhet
och inte bedömas i de olika utbildningssektorerna var för sig, vill med
andra ord föreslå, att en speciell översyn göres över de vuxenstuderandes
studiesociala villkor. Därvid bör bl. a. övervägas hur och i vilka former
studerande på deltid och vissa icke nu beaktade heltidsstuderande skall
få medel enligt studiehjälpsreglementet respektive studiemedelsförordningen
och därvid beakta även heltidskurs omfattande mindre än 8 veckor (jfr
studiehjälpsreglementet 7 §) respektive bestämmelser om särskilda skäl
för studiemedel till person över 40 år (jfr studiemedelsförordningen 7 §).
YB finner det dessutom angeläget att — med tanke på att varje medborgare,
oavsett civilstånd och försörjningsplikt, skall kunna betraktas såsom
självständig i utbildningsavseende — man överväger om icke medelsbehov
för makar eller motsvarande skall bedömas utan avseende på andra
makens inkomst- eller förmögenhetsvillkor (jfr studiehjälpsreglementet
12 g och 20 § samt studiemedelsförordningen 11 och 12 gg). Även i andra
avseenden kan en ökad benägenhet till utbildning för vuxenkategorierna,
bl. a. i de enligt arbetsmarknadsutredningen frekventa åldrarna över 30,
betyda behov av ekonomiskt och socialt slag — fler internat, fler bespisningslokaler,
barndaghem, skolskjutsar och liknande. YB är inte nu beredd att
söka kvantifiera och medelsberäkna ett sådant behov, utan önskar endast
peka på en trolig utveckling.

Även i 1960 ars arbetsniarknadsulrednings betänkande »Arbetsmarknadspolitik»
(SOU 1965: 9) behandlas vissa vuxenutbildningsfrågor.

Centrala studiehjälpsnämnden har i remissyttrande över gymnasieutredningens
ovannämnda betänkande anfört.

Sammanfattningsvis vill centrala studiehjälpsnämnden understryka nödvändigheten
av att en allsidig utredning snarast måtte företagas av de
vuxenstuderandes sociala villkor och studiesociala behov. En sådan utredning
ger förutsättningarna för studiehjälpens utformning. Det är också
möjligt att motiv framkommer som ger anledning att i större eller mindre
utsträckning ändra formerna för vuxenutbildningens organisation, exempelvis
genom införande av heltidsundervisning i större omfattning. Vidare

Andra lagutskottets utlåtande nr 3b år 1966

7

är det angeläget att utredningen av de studiesociala frågorna omfattar alla
former av vuxenutbildning, således även de delar av den gymnasiala vuxenutbildningen
som ingår i yrkesutbildningsberedningens uppdrag.

Den heterogena sammansättningen när det gäller vuxenstuderande gör
att vuxenutbildningen måste vara elastiskt utformad. Därav följer att
även det studiesociala stödet bör vara elastiskt, så att möjligheter föreligger
till viss differentiering av stödet med hänsyn till förhållandena
i det enskilda fallet, ett behov som bör beaktas vid utredningsarbetet.

I finansplanen i årets statsverksproposition angives, att till de reformer
som enligt regeringens mening bör tillmätas särskilt hög prioritet hör en
förbättring av sjukförsäkringen, en genomgripande reform av vuxenutbildningen
och en förkortning av arbetstiden. Vidare uppgives att regeringen
har för avsikt att i samband med vårens kompletteringsproposition
återkomma till frågan om den takt i vilken dessa reformer bör aktualiseras.

Utskottet

Vuxna studerande vid de gymnasiala skolorna har i princip samma rätt till
studiesociala törmåner som yngre elever. Den som påbörjar sina studier
tidigast det år han fyller 21 år har sålunda rätt till förhöjt studiebidrag,
som utan behovsprövning utgår med 175 kronor i månaden under läsåret.
Förmånen förutsätter att eleven deltager i heltidsundervisning omfattande
minst åtta veckor. Den studerande kan dessutom efter behovsprövning
erhålla studielån med högst 5 000 kronor per läsår och därutöver, om han
är elev vid någon av särskilt angivna läroanstalter för vuxna, vuxenutbildningsbidrag
med högst 2 000 kronor. Sistnämnda bidrag utgår dock ej samtidigt
med förhöjt studiebidrag.

Universitetsstuderande, som är yngre än fyrtio år, har i princip rätt till
studiemedel. Om särskilda skäl föreligger kan studiemedel tilldelas även
studerande som överskridit denna åldersgräns. Studiemedlen utgår enligt
huvudregeln varje termin med 70 % av basbeloppet. Studerande som är
berättigad till studiemedel med högsta beloppet får 875 kronor per termin
i studiebidrag, som erhålles utan återbetalningsskyldighet. Om den studerande
har minderårigt barn ökas studiemedlen med 12,5 % av basbeloppet
lör varje barn. Har studeranden eller hans make inkomst eller förmögenhet
minskas studiemedlen enligt särskilda regler. För att studiemedel skall
utgå fordras att vederbörande har förutsättningar att tillgodogöra sig den
ti Hämnade undervisningen.

För studier vid korrespondensinstitut med real-, student-, handelsgymnasie-
eller ingenjörsexamen som mål kan s.k. brevskolestipendier utgå. Stipendierna,
som är behovsprövade, utgår för läsår med högst 300, 450 eller
000 kronor beroende på studiernas art.

g Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1966

Förevarande motioner behandlar problem som rör det studiesociala stödet
till vuxna studerande och elever vid korrespondensinstituten. I motionerna
1:25 och 11:42 begäres skyndsam utredning och förslag rörande utformningen
av ett studiefinansieringssystem för vuxenstuderande. Motionerna
innehåller dessutom ett yrkande att den begärda utredningen skall samordnas
med övriga utredningar på vuxenutbildningsområdet så att det
blir möjligt att i ett sammanhang ta ställning till frågan om reformering
av vuxenutbildningen. Även i motionerna 1: 396 och II: 499 hemställes om
skyndsam utredning av ett studiesocialt system för vuxenstuderande. I
dessa motioner yrkas tillika, att från och med nästa budgetår vuxenutbildningsbidrag
skall kunna utgå till korrespondensstuderande som
bevistar vissa preparandkurser. I motionerna 1:94 och II: 129 begäres utredning
och förslag beträffande det studiesociala stödet till korrespondensstuderande.

Vuxenutbildningsfrågorna har på senare tid tilldragit sig betydande uppmärksamhet.
I årets finansplan angives en genomgripande reform av
vuxenutbildningen såsom en av de frågor som bör tillmätas särskilt hög prioritet.
Gymnasieutredningen och yrkesskoleberedningen har nyligen avgivit
betänkanden som innehåller förslag till reformering av vuxenutbildningen.
Utredningarna har emellertid inte tagit ställning till bur studiestödet bör
utformas utan endast gjort vissa allmänna överväganden. Utredningarna
har förutsatt att den närmare utformningen av det studiesociala stodet
skall ske i annan ordning och därvid omfatta alla former för vuxenutbildning.
Centrala studiehjälpsnämnden har i remissyttrande över gymnasieutredningens
ovannämnda betänkande framhållit att frågan om studiesocialt
stöd till vuxenstuderande bör närmare utredas.

Utskottet vill för sin del instämma i den i olika sammanhang framförda
åsikten, att det är angeläget att vuxenutbildningsfrågan snarast löses. Problemet
om studiesocialt stöd till vuxenstuderande hänger intimt samman
med organisationen i stort av vuxenutbildningen. Studiefinansieringstrågan
bör därför inte ses isolerad utan lösas samtidigt med att man tar ställning
till vuxenutbildningens framtida utformning. Mot denna bakgrund anser
sig utskottet kunna utgå från, att det ytterligare utredningsarbete kommer
till stånd, som erfordras för den närmare utformningen av det studiesociala
stödet till vuxenstuderande. Då korrespondensundervisning i den framtida
vuxenutbildningen sannolikt kommer att spela en viktig roll, kan det förutsättas
att även de studiesociala problem som sammanhänger med denna
form av undervisning kommer att beaktas. Av en nyligen framlagd proposition
angående riktlinjerna för arbetsmarknadspolitiken m.m. framgår
att förslag angående studiesociala förmåner till vuxenstuderande kommer
att föreläggas nästa års riksdag. Med hänsyn härtill är något riksdagens
initiativ i de aktuella frågorna inte påkallat.

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 är 1966

9

På grund av det läge vuxenutbildningsreformen befinner sig i anser
utskottet det heller inte lämpligt att nu genomföra en dellösning av den
art som föreslås i motionerna 1: 396 och II: 499, innebärande att vuxenutbildningsbidrag
i vissa fall skall utgå till korrespondensstuderande.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) I: 25 och II: 42,

2) 1:94 och II: 129, samt

3) I: 396 och II: 499, såvitt nu är i fråga,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 mars 1966

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist*, fru Hamrin-Thorell*,
herr Lars Larsson, fru Nilsson*, herrar Edström, Hubinette* och Thorsten
Larsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Bengtsson i Varberg,
Fredriksson, Edlund, Jönsson i Ingemarsgården*, Carlsson i Göteborg,
fru Skantz och herr Elmstedt.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fru Hamrin-Thorell, herrar Edström, Thorsten Larsson, Anderson i
Sundsvall, Jönsson i Ingemarsgården och Elmstedt, vilka ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å s. 8 med orden
»Utskottet vill för» och slutar med orden »utgå till korrespondensstuderande»
bort ersättas med text av följande lydelse:

»Det är enligt utskottets mening synnerligen viktigt att det för närvarande
helt otillfredsställande studiesociala stödet till de vuxenstuderande
byggs ut så att denna kategori får väsentligt bättre möjligheter till utbildning.
Av en nyligen framlagd proposition angående riktlinjerna för
arbetsmarknadspolitiken m.m. framgår att förslag angående studiesociala
förmåner till vuxenstuderande kommer att föreläggas nästa års riksdag.
Då det dels är oklart vad detta förslag kan komma alt innebära för de

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1966

korrespondensstuderande och dels icke obetydlig tid hinner förflyta innan
nya bestämmelser för dessa kan träda i kraft, är det enligt utskottets mening
angeläget, att frågan om studiesocialt stöd till bl.a. denna grupp studerande
når en snabb lösning. I motionerna 1:396 och 11:499 har anförts att det
s.k. vuxenutbildningsbidragel, som efter behovsprövning kan utgå under
studiernas slutskede till studerande vid kvälls- och vuxengymnasier, skulle
kunna utan ytterligare utredning och utan att föregripa en slutgiltig lösning
av frågan göras tillgängligt även för korrespondensstuderande, som bedriver
motsvarande studier för bevistande av preparandkurser. Utskottet anser att
en sådan åtgärd skulle innebära en angelägen förbättring av de korrespondensstuderandes
studieekonomiska situation och tillstyrker motionerna. I
enlighet med vad i motionerna anförts bör bidragen utgå fr.o.m. höstterminen
1966. Beträffande övriga i motionerna framförda förslag anser
utskottet att de inte nu bör föranleda någon riksdagens åtgärd».

b) att utskottet bort hemställa,

»A. att riksdagen med bifall till motionerna I: 396 och
II: 499, såvitt angår yrkandet om vuxenutbildningsbidrag till
vissa korrespondensstuderande, måtte för sin del antaga
följande

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 19 § studiehjälpsreglementet den 4
juni 1964 (nr 402)

Härigenom förordnas, att 19 § studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

19 §

Studerande vid läroanstalt för vuxna Studerande vid läroanstalt för vuxna
må under studiernas slutskede till- samt studerande, som genomgår av
delas vuxenutbildningsbidrag, brevskola anordnad pre par andkurs,

beträffande vilken Konungen så bestämmer,
må under studiernas slutskede
tilldelas vuxen utbildningsbidrag.

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1966

11

Vuxenutbildningsbidrag utgår — — — — — — — andra studier.
Vuxenutbildningsbidrag må-------förhöjt studiebidrag.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966.

B. att följande motioner, nämligen

1) I: 25 och II: 42,

2) I: 94 och II: 129, samt

3) I: 396 och II: 499, såvitt angår yrkandet om utredning
om ett studiesocialt system för vuxenstuderande,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd».