Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1966
1
Nr 24
Utlåtande i anledning av väckta motioner om samordning av pensionsutbetalning
och skattelikvid.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 571 i första kammaren av herr Carlsson,
Harry, m. fl. samt nr 705 i andra kammaren av herr Hyltander m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, ”att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla att sådana åtgärder vidtages att folkpensionärer
med B-skatt kan använda den aktuella månadens pension till skattelikviden”.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får utskottet,
i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa till
motionen II: 705.
Gällande bestämmelser
Regler om inbetalning av skatt finnes i uppbördsför ordning en den 5 juni 1953.
Enligt dess 23 § förfaller skatt till betalning under uppbördstermin. Uppbördsterminerna
är sex och infaller under tiden från och med den 6 till och med den
13 i månaderna mars, maj, juli, september, november och januari, dock att
uppbörd icke sker å sön- eller helgdag. Skulle uppbördstermin börja på söneller
helgdag, skall uppbördsterminen i stället taga sin början på nästföljande
vardag. Slutdagen förskjutes därvid i motsvarande mån. Arbetsgivare med
minst två arbetstagare har rätt att inbetala egen och arbetstagares skatt senast
den 18 i den månad, under vilken uppbördstermin infaller (53 § 1 mom). Detsamma
gäller annan arbetsgivare beträffande vilken länsstyrelsen, eller i stad
den lokala skattemyndigheten, så förordnar. Uppbörd av skatt sker genom postverket
samt de penninginrättningar, med vilka Kungl. Maj :t träffat avtal därom.
Arbetsgivare skall för arbetstagare ombesörja inbetalning av skatt, som innehållits
på dennes lön (52 §). I allmänhet erlägger arbetsgivare preliminär B-skatt
och arbetstagare preliminär A-skatt.
Enligt 1 § kungörelsen den 14 september 1962 ang. sättet och tiden för utbetalning
av pension enligt lagen om allmän försäkring m. m. gäller att sådan
pension (folkpension och tilläggspension) samt hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg utbetalas av riksförsäkringsverket. I den mån riksförsäkringsverket
bestämmer må förmånen dock utbetalas av allmän försäkringskassa.
Utbetalning skall i allmänhet ske med anlitande av postverket. Utbetalning
genom riksförsäkringsverkets försorg skall ske medelst pensionsanvisning eller,
om myndigheten så finner lämpligt, över postgiro. I fråga om belopp, som
Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 24
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1966
utbetalas medelst pensionsanvisning gäller, att beloppet får lyftas tidigast den
15 i förfallomånaden. Om den dagen inträffar på sön- eller helgdag eller lördag
får beloppet dock lyftas närmast föregående söckendag, som ej är lördag.
Enligt 4 § kungörelsen den 14 december 1962 angående utbetalning av personalpensionsförmån
och pension enligt lagen om allmän försäkring i vissa fall
gäller i fråga om utbetalningstiden i sak samma regler som enligt ovannämnda
kungörelse.
Tidigare riksdagsbehandling
Vid 1961 års riksdag väcktes en motion, II: 69, vari yrkades, ”att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att Kungl. Maj:t vidtager sådana åtgärder
att utbetalningen av folkpensioner sammanfaller med uppbördsterminerna”.
över motionen inhämtades yttrande från kungl. generalpoststyrelsen
och kungl. pensionsstyrelsen samt centrala uppbördsnämnden. Innan en redogörelse
lämnas för remissyttrandena må beträffande gällande regler år 1961
nämnas att uppbördsförordningens bestämmelser i förevarande hänseenden
var likalydande med de nu gällande samt att reglerna om utbetalning av folkpension
och personalpensionsförmåner skilde sig från de nuvarande endast i så
måtto, att om den 15 i viss månad inträffade på sön- eller helgdag, ifrågavarande
belopp fick lyftas först nästpåfoljande söckendag.
Kungl. generalpoststyrelsen avstyrkte motionen och anförde.
Ett tillmötesgående av det i motionen framförda önskemålet skulle för postanstalterna
och skatteavdelningarna medföra betydande olägenheter. En utsträckning
av uppbördsterminen till den 15—16 skulle medföra stora påfrestningar
under dagar då postkassorna redan nu är hårt belastade. De flesta folkpensionärerna
hämtar sin pension under de första utbetalningsdagarna. Under
de senaste åren har märkts en tydlig tendens till allt senare inbetalning av
skatter. Den tid som står skatteavdelningarna till buds för revision och redovisning
har därigenom blivit allt kortare. Denna olägenhet skulle ytterligare
accentueras, om uppbördsterminen skulle senareläggas.
Vid olika tillfällen har redan tidigare från organisationer m. fl. framförts
önskemål om att uppbördstermin skulle omfatta åtminstone den 15 i uppbördsmånad.
Generalpoststyrelsen har alltid motsatt sig sådana förslag.
I sitt betänkande med förslag till vissa ändringar i uppbördsförfarandet,
del II (SOU 1952: 1), behandlade 1949 års uppbördssakkunniga med anledning
av framförda förslag frågan om uppbördsterminernas förläggning. På sid. 273
uttalade de sakkunniga:
”Uppbördsterminerna äro förlagda till dagarna den 6—den 13 i uppbördsmånaderna.
I flera yttranden och framställningar ha önskemål uttalats om att
uppbördsterminerna skola infalla senare under de olika månaderna. Denna
fråga behandlades ingående vid införandet av det nya uppbördssystemet, därvid
det konstaterades att uppbördsterminerna med hänsyn till de postala arbetsförhållandena
icke utan svårighet kunde avslutas senare än den 13. Frågan
har ånyo dryftats med representanter för generalpoststyrelsen. Det har därvid
konstaterats, att om uppbörden skulle avslutas senare än nu är fallet skatte
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1966
3
inbetalningarna skulle kollidera med bl. a. utbetalningarna av folkpensionerna.
Detta skulle föranleda en ur arbetssynpunkt synnerligen svår belastning i
postkassorna. En förskjutning av pensionsutbetalningarna skulle i sin tur medföra
att dessa utbetalningar skulle sammanfalla med andra stora, postverket
åvilande arbetsuppgifter. De sakkunniga ha därför funnit sig förhindrade att
framlägga förslag om ändrade tider för själva uppbördsterminerna.”
Bortsett från den tidigare nämnda tendensen till senare inbetalning av skatt
har inga ändrade förhållanden inträtt sedan detta uttalande avgavs.
Ett tidigareläggande av utbetalningarna av folkpension skulle visserligen för
postverkets del vara lättare att genomföra ur redovisnings- och revisionssynpunkt
men olägenheterna med hänsyn till arbetsbelastningen på postanstalterna
skulle givetvis bli desamma.
Kungl. pensionsstyrelsen anförde.
Utsändningen till postanstalterna av färdigställda folkpensionsanvisningar
måste ske i god tid före första utbetalningsdagen. Det därmed förenade arbetet
pågår varje månad under några få dagar, varvid själva utsändandet av huvudparten
anvisningar som regel försiggår den 10 och 11. Trots denna koncentration
av arbetet kommer ett ganska stort antal dödsfallsanmälningar, avseende
månaden före utbetalningsmånaden, pensionsstyrelsen till handa från folkbokföringens
länsbyråer alltför sent för att utsändningen av anvisningar i sådana
fall skulle hinna stoppas. I medeltal utsändes varje månad mer än 500 folkpensionsanvisningar
för personer som avlidit före månadens ingång och vilkas
dödsbon sålunda inte är berättigade att uppbära pensionen. Ett relativt stort
antal av dessa anvisningar — ca 10 °/o — föranleder obehörig utbetalning. Hela
antalet avlidna folkpensionärer är i genomsnitt per månad omkring 4 500.
Dessa siffror grundar sig på en undersökning för tiden juli 1959—juni 1960,
som även utvisar att antalet utsända anvisningar för personer, som avlidit
före månadens början, i januari 1960 var något mer än 1 100 och sålunda dubbelt
så stort som medeltalet. En starkt bidragande orsak härtill har uppenbarligen
varit att antalet arbetsdagar omkring månadsskiftet december/januari är färre
än vid andra månadsskiften. Om den månatliga utbetalningen av folkpensionerna
skulle tidigareläggas, måste man räkna med en ökning av antalet utsända
folkpensionsanvisningar avseende personer som avlidit före manadens början.
På grund härav får pensionsstyrelsen såsom sin mening uttala att nu gällande
regler om tiden för utbetalning av folkpension inte bör ändras på sådant sätt
att utbetalningen tidigarelägges.
Centrala uppbördsnämnden framhöll följande synpunkter.
Ifrågavarande spörsmål utgör en postal fråga. För att det postala arbetet
skall bli så jämnt som möjligt fördelat under månad, då uppbörd äger rum,
har det ansetts angeläget, att uppbördsterminerna förläggas till tider, som
icke sammanfalla med perioder, då anhopning av andra göromål förekommer.
Redan 1936 års uppbördskommitté berörde denna fråga i sitt betänkande med
förslag till omorganisation av uppbördsväsendet och folkbokföringen m. m.
(SOU 1938:46 s. 183). Där framhålles att postverkets egentliga arbete löper
någorlunda jämnt under cirka 25 dagar i månaden för att starkt stegras dagarna
närmast före och efter månadsskiftet. En period av arbetsanhopning infaller
emellertid den 15 och följande dagar, då folkpensionerna utbetalas. General
-
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1966
poststyrelsen har av denna anledning — påpekar kommittén — ansett önskvärt,
att uppbörden icke påbörjas före den 5 och icke avslutas senare än den 14 i
månaden. Valdes den 14 i månaden som sista uppbördsdag, skulle emellertid
när denna dag vore helgdag och uppbördsterminen således förlängdes till påföljande
vardag, inträffa att sista uppbördsdagen sammanfaller med första
dagen för folkpensionsutbetalningarna, vilket vore synnerligen olägligt i och för
sig men särskilt med hänsyn till att arbetet dag efter helgdag är mera krävande
än andra veckodagar. Med beaktande av de anförda synpunkterna ansåg kommittén,
att uppbördsterminerna lämpligen borde omfatta tiden fr. o. m. den 5 till
och med den 12 i uppbördsmånaderna. Som bekant har tiden för uppbördsterminerna
sedermera fastställts till den 6—13 i varje uppbördsmånad med viss
förskjutning med hänsyn till helgdagar.
1949 års uppbördssakkunniga upptogo i sitt betänkande II med förslag till
vissa ändringar i uppbördsförfarandet (SOU 1952: 1 s. 273) ånyo frågan. Därvid
meddelades, att spörsmålet dryftats med representanter för generalpoststyrelsen,
varvid konstaterats att om uppbörden skulle avslutas senare än den
13 skatteinbetalningarna skulle kollidera med bland annat utbetalningarna av
folkpensionerna. Detta skulle föranleda en ur arbetssynpunkt synnerligen svår
belastning i postkassorna. En förskjutning av pensionsutbetalningarna skulle i
sin tur medföra att dessa utbetalningar skulle sammanfalla med andra stora,
postverket åvilande arbetsuppgifter. De sakkunniga hade därför funnit sig förhindrade
att framlägga förslag om ändrade tider för själva uppbördsterminerna.
En ändring av uppbördsterminernas förläggning eller av utbetalningstiden
för folkpensionerna kan vara till nytta allenast för sådana folkpensionärer
som ha att erlägga preliminär skatt i form av B-skatt; endast i sådana fall
ankommer ju på skattskyldig att själv svara för inbetalningen av preliminär
och kvarstående skatt. Sådana folkpensionärer, vilkas inkomst uteslutande
består av folkpension eller av folkpension jämte någon mindre sidoinkomst
och som saknar förmögenhet, bruka icke påföras B-skatt. Folkpensionär, som
vid sidan av folkpensionen uppbär annan pension eller inkomst av anställning
av någon betydenhet, erlägger vanligen preliminär A-skatt. De fall då folkpensionär
har att erlägga B-skatt torde således vara begränsade till sådana,
där två eller flera sidoinkomster föreligga och ingen av dessa anses utgöra
sådan huvudsaklig inkomst, varå skatteavdrag skall verkställas, eller där sidoinkomsten
härrör av fastighet eller kapital, eller där en förefintlig mindre sidoinkomst
ej är så låg att fullständig skattebefrielse kan erhållas. Endast i sistnämnda
fall synes behov förefinnas av bekvämare betalningstid för skatten,
vare sig denna utgöres av B-skatt eller kvarstående skatt.
Den lättnad som en tämligen liten krets folkpensionärer sålunda skulle få av
att tiden för utbetalningen av folkpensionerna i uppbördsmånaderna bringas
att infalla under respektive uppbördstermin, synes böra vägas mot de olägenheter
som kan antagas uppkomma för postverket. Vad i sistnämnda hänseende
ovan anförts synes alltjämt äga giltighet.
Andra lagutskottet hemställde i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 34
år 1961 att motionen icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet
anförde.
I motionen framhålles, att det för flera folkpensionärer är en avsevärd
olägenhet, att uppbördsterminen är avslutad, innan folkpensionen kan utkvit
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1966
5
teras. För att eliminera denna olägenhet bör enligt motionärens uppfattning
uppbördsterminerna utsträckas till den 16 eller folkpensionerna utbetalas under
nuvarande uppbördsterminer.
En reform av det slag motionären påyrkat kan vara av betydelse endast för
det jämförelsevis ringa antal folkpensionärer som har att erlägga preliminär
skatt i form av B-skatt. Endast i sådana fall ankommer det nämligen på den
skattskyldige själv att svara för skatteinbetalningen. Mot de fördelar som en
reform av antytt slag kan medföra för dessa folkpensionärer måste vägas de
olägenheter som skulle följa därav i de avseenden som framhållits i remissyttrandena.
Tidigare utbetalning av folkpensionerna skulle sålunda nödvändiggöra,
att folkpensionsanvisningarna måste utsändas redan under de första
dagarna i månaden. På grund av att dödsfallsanmälningar avseende månaden
före utbetalningsmånaden i ett stort antal fall då icke skulle vara inkomna till
pensionstyrelsen skulle risken för utbetalningar till icke folkpensionsberättigade
öka. Dessutom skulle, därest uppbördsterminerna och utbetalningen av
folkpensionerna skulle sammanfalla, förorsakas en ur arbetsynpunkt svår
belastning i postkassorna med långa väntetider och andra olägenheter för såväl
postverket som allmänheten som följd. Med hänsyn till de nämnda olägenheterna
kan utskottet icke biträda motionsyrkandet.
Vid 1965 års vårriksdag ställdes i första kammaren av herr Schött frågan till
chefen för socialdepartementet om denne ville medverka till att utbetalning av
folkpension kunde ske senast den 13 under skatteuppbördsmånaderna för att
underlätta folkpensionärernas skatteinbetalning. Departementschefen, statsrådet
Aspling, besvarade frågan den 25 maj 1965 och anförde därvid efter en redogörelse
för gällande bestämmelser följande.
Sammanlagt omkring 1,2 miljon människor i vårt land åtnjuter folkpension
i någon form. De folkpensionärer, för vilka den av herr Schött väckta frågan
kan ha något intresse, torde vara att söka bland dem som betalar B-skatt.
Uppskattningsvis finns det mellan 100 000 och 150 000 folkpensionärer som
betalar B-skatt. Flertalet av dessa torde ha så störa inkomster vid sidan av
folkpensionen att tidpunkten för pensionsutbetalningen inte kan ha någon
större betydelse för deras möjlighet att fullgöra skatteinbetalningarna.
Tiderna för skatteuppbörd och pensionsutbetalning har lagts så att de i
princip inte sammanfaller, bl. a. med hänsyn till att posten skall kunna bereda
allmänheten — däribland skatteinbetalare och pensionärer —• en god service.
Skulle uppbördsterminer och pensionsutbetalningsperioder helt eller delvis
sammanfalla, skulle man möjligen underlätta skatteinbetalningen för ett
mindre antal, men postens service för det stora flertalet kunder skulle försämras
på grund av ökad köbildning.
Både för pensionärerna och riksförsäkringsverket skulle det vara olämpligt
att ha olika utbetalningstid för pension i skatteuppbördsmånaderna och övriga
månader.
Utbetalning tidigare än som följer av gällande regler försvårar det administrativa
förfarandet. Pensionsförändringar, adressförändringar och dödsfall som
inträffat i slutet av närmast föregående månad skulle inte kunna beaktas i
samma utsträckning som nu. Detta skulle leda till felexpediering med olägenheter
både för mottagare och avsändare då rättelse skall äga rum.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1966
Med hänsyn till de omständigheter jag nu anfört finner jag inte anledning
att för närvarande överväga ändring av de nuvarande utbetalningsbestämmelserna.
Motionerna
I motionerna anföres bl. a. följande.
Antalet företagare över 67 år med taxerad inkomst uppgick år 1960 i hela
riket till 65 347 med en inkomst på 582 000 000 kr. Av dessa hade 25 170 en
inkomst understigande 5 000 kr., och speciellt för dessa skulle det vara av
stort värde att kunna använda folkpensionen vid skatteinbetalningen. Ofta är
folkpensionsanvisningarna vederbörande till handa den 13 i månaden. Om man
inte gjorde någon generell ändring av resp. tider och terminer men medgav att
folkpensionär mellan den 13 och 16 i skatteuppbördsmånaderna ägde rätt att
använda sin folkpensionsanvisning för månaden till likviden för hans aktuella
skatt för resp. månad borde man kunna nå en minskning av arbetsbelastningen,
då de som utnyttjade denna möjlighet inte belastade posten i mer än ett fall
mot annars två med nuvarande system.
Utskottet
Enligt regler i uppbördsförordningen förfaller skatt till betalning under uppbördstermin.
Uppbördsterminerna är sex och infaller i princip under tiden från
och med den 6 till och med den 13 i månaderna mars, maj, juli, september, november
och januari. Arbetsgivare med minst två anställda och andra arbetsgivare
efter förordnande har dock rätt att inbetala egen och arbetstagares skatt
senast den 18 i den månad, under vilken uppbördstermin infaller. Skatteuppbörden
sker genom postverket och vissa penninginrättningar.
Folkpensionärerna tillställas pensionsanvisningar, som får inlösas på postanstalt.
Anvisningarna kommer ofta pensionärerna tillhanda någon dag före
den 15 i förfallomånaden men beloppen får ej lyftas tidigare än den 15. Om den
dagen inträffar på lördag, söndag eller helgdag får beloppet dock lyftas närmast
föregående söckendag som ej är lördag.
I motionerna yrkas, att sådana åtgärder skall vidtas att folkpensionärer som
har att erlägga preliminär skatt i form av B-skatt kan använda den aktuella
månadens pension till skattelikviden. Motionärerna anför, att problemet skulle
kunna lösas genom att folkpensionär får rätt att mellan den 13 och den 16 i
månad, då uppbördstermin infaller, använda sin pensionsanvisning vid betalning
av skatt, som skall erläggas under terminen.
Vid 1961 års riksdag behandlade andra lagutskottet en motion, vari yrkades
att uppbördsterminerna skulle utsträckas till den 16 i uppbördsmånaden eller
folkpensionerna utbetalas under de gällande uppbördsterminerna. Utskottet
konstaterade i sitt av riksdagen godkända utlåtande, att en reform av åsyftat
slag kunde vara av betydelse endast för det jämförelsevis ringa antal folkpensionärer,
som hade att erlägga preliminär B-skatt. Mot de fördelar som en reform
av antytt slag kunde medföra för dessa folkpensionärer måste vägas de olägen
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1966
7
heter som skulle följa i avseenden, som angivits i remissyttranden. Sålunda
hade framhållits, att tidigare utbetalning av folkpensionerna skulle nödvändiggöra,
att folkpensionsanvisningarna måste utsändas redan under de första dagarna
i månaden. På grund av att dödsfallsanmälningar avseende månaden före
utbetalningsmånaden i ett stort antal fall då icke skulle vara inkomna till utbetalningsmyndigheten
skulle risken för utbetalningar till icke folkpensionsberättigade
öka. Dessutom skulle, därest uppbördsterminerna och utbetalningen
av folkpensionerna skulle sammanfalla, förorsakas en ur arbetssynpunkt svår
belastning i postkassorna med långa väntetider och andra olägenheter för såväl
postverket som allmänheten. Med hänsyn till de nämnda olägenheterna kunde
utskottet inte biträda motionen.
Utskottet anser de sålunda anförda synpunkterna fortfarande böra tillmätas
betydelse. På grund härav bör enligt utskottets mening icke ifrågakomma att
rent generellt låta uppbördsterminerna och tiderna för utbetalande av folkpension
sammanfalla. Emellertid anser utskottet, att det skulle innebära vissa
fördelar för berörda pensionärer om möjligheter skapades för dem att använda
den pension, som utbetalas under skattemånad, till likvid vid samma månads
skatteuppbörd. Med hänsyn härtill synes i lämpligt sammanhang böra övervägas
åtgärder syftande till att underlätta inbetalningen av skatt för de folkpensionärer
som avses i motionerna. Utskottet får därför hemställa,
1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner, I: 571
och 11:705, måtte såsom sin mening giva Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört; samt
2) att motionerna, i den mån de icke kan anses besvarade
genom vad utskottet under 1) hemställt, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 8 mars 1966
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand*, fru Carlqvist, fru Hamrin-Thorell*,
herrar Lars Larsson, Erik Filip Petersson, Hiibinette*, Magnusson* och fru Elvy
Olsson*;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, Gustavsson i
Alvesta, Bengtsson i Varberg*, fröken Sandell, herr Edlund, fru Svensson och
herr Jonsson.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.