Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1966
1
Nr 16
Utlåtande i anledning av väckta motioner om studiestöd under
sommaren.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 222 i första kammaren av
fru Hamrin-Thorell och herr Lundström samt nr 291 i andra kammaren
av herr Nihlfors m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t begär förslag till sådan ändring av studiestödet att
stöd kan utgå under samtliga månader då studier bedrives».
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får
utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa
till motionen I: 222.
Gällande ordning m. m.
Studerande vid universitet och högskolor och andra postgymnasiala
utbildningslinjer har enligt studiemedelsförordningen i princip rätt till
studiemedel. Dessa beräknas för varje termin till 70 % av basbeloppet, som
f. n. är 5 300 kr. För minderårigt barn utgår dessutom barntillägg med
12,5 % av basbeloppet. Har den studerande eller, om han är gift, hans
make inkomst eller förmögenhet minskas studiemedlen enligt särskilda
regler. Av studiemedlen utgår för studerande, som är berättigad till oreducerat
belopp, 875 kr. per termin, studiebidrag. Detta bidrag erhålles i första
hand och utan återbetalningsskyldighet. Resten av studiemedlen skall återbetalas
enligt särskilda regler.
Studerande som önskar erhålla studiemedel skall ansöka därom. För att
äga rätt att få ansökan upptagen till prövning skall ansökan ske senast
en månad före terminens början. Ansökan kan omfatta två terminer. Vårterminen
omfattar 1 januari—30 juni och höstterminen resten av året.
Studiemedlen beviljas för högst en termin i sänder och utbetalas efter anfordran.
Beviljade studiemedel får lyftas först sedan den studerande genom
studieintyg styrkt sin närvaro för studier vid viss läroanstalt. Studiemedel
beviljas av de lokala studiemedelsnämnder, som finns på universitetsorterna.
Studiemedelsnämnds beslut kan överklagas hos centrala studiehjälpsnämnden.
Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 16
2 Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1966
Då synnerliga skål föreligga kan enligt 16 § studiemedelsförordningen
s. k. extra studiemedel utgå utöver vad ovan upptagits. För extra studiemedel
föreligger full återbetalningsskyldighet. Beslut om extra studiemedel skall
underställas centrala studiehjälpsnämnden. Nämnden har i tillämpningstöreskrifter
till studiemedelsförordningen föreskrivit i fråga om extra
studiemedel bl. a.
Extra studiemedel enligt 16 § Smf bör beviljas endast undantagsvis och
då synnerliga skäl kan anföras. Ett beslut om extra studiemedel skall
genomgående grundas på en ingående prövning av det enskilda fallet. Det
bör således icke förekomma, att extra studiemedel regelmässigt beviljas
vissa grupper. Endast i de fall, där de för den studerande tillgängliga medlen
kan antagas icke förslå till studierna, bör extra studiemedel kunna
beviljas. Det måste emellertid föreligga behov av en mera väsentlig förstärkning.
Belopp under 400 kronor bör därför icke förekomma.
I det följande anges vissa fall, där det är tänkbart att förutsättningar
kan föreligga för beviljande av extra studiemedel enligt 16 § Smf.
Studier under mer ån 5 månader per termin
Studiemedelsbeloppet avser inte vissa månader utan hela terminen ( — ett
halvår). Emellertid har till grund för fastläggandet av belopp för medlen
legat antagandet, att effektiva studier genomsnittligt bedrives under ca
5 månader per halvår. Det förhållandet att studierna pågår under längre
tid per halvår skall dock i princip inte inverka på rätten till studiemedel
liksom studiemedel inte skall utgå med lägre belopp vid sådana studiebanor,
där studierna normalt pågår kortare tid än 5 månader per halvår.
Att studier bedrives under sommarmånaderna är i princip utan betydelse
för rätten till studiemedel, enär denna inte påverkas av när under terminen
den studerande bedriver effektiva studier.
Extra studiemedel må emellertid undantagsvis kunna beviljas, om den
studerande bedriver effektiva studier under hela den sexmånadersperiod,
som terminen omfattar, och de studiemedel, vartill han är berättigad enligt
huvudbestämmelserna jämte övriga för honom tillgängliga medel icke
kan anses förslå under studietiden.
Enligt uppgifter som lämnats av centrala studiehjälpsnämnden har under
år 1965 extra studiemedel för studier under mer än fem och en halv månad
per termin beviljats i 172 fall och avslagits i 52 fall.
Historik
Studiesociala utredningen diskuterar i sitt betänkande »Rätt till studiemedel»
(SOU 1963: 74) frågan om en maximigräns för vad en studerande
vid varje särskilt tillfälle skall kunna utfå i studiemedel. Utredningen finner
det ändamålsenligt att maximibeloppet bestämmes för termin samt anför.
Emellertid har terminsbegreppet inte helt enhetlig betydelse inom olika
studiebanor. Dels är terminerna olika långa på olika studiebanor, dels infaller
de på något olika tider. Enligt utredningens mening bör det inte kom
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1966
3
ma i fråga att ha olika maximibelopp för studiemedel på olika studiebanor
beroende på terminernas längd. De skillnader i beloppen som därvid är tänkbara
torde nämligen vara förhållandevis små. Det skulle därför onödigt komplicera
systemet med olika maximibelopp för skilda studiebanor.
Av praktiska skäl förordar utredningen att kalenderåret i studiemedelshänseende
indelas i två lika delar: vårterminen, som omfattar tiden den
1 januari—den 30 juni, och höstterminen, som omfattar tiden den 1 juli—■
den 31 december.
Även om terminerna med det terminsbegrepp som utredningen här ovan
förordat kommer att täcka hela året, är det enligt utredningens mening inte
rimligt att maximibeloppet för studiemedel avväges så, att det beräknas
räcka till finansieringen av tolv månaders studier per år. Högre studier torde
regelmässigt bedrivas under högst tio månader om året. Med hänsyn härtill
bör maximibeloppet bestämmas så att det kan antagas räcka till fem månaders
studier under terminen. Till de fall där studierna obestridligen bedrives
under mer än fem månader av terminen återkommer utredningen i
ett senare avsnitt.
I anslutning till förslag om extra studiemedel i särskilda fall anför utredningen.
Det av utredningen föreslagna maximibeloppet för studiemedel är beräknat
med den förutsättningen, att den studerande under terminen bedriver
studier i fem månader. Om emellertid den studerande bedriver effektiva
studier under alla de sex månader, som terminen enligt utredningens definition
omfattar, kan det maximibelopp som följer av de generella reglerna
visa sig otillräckligt. I så fall kan det föreligga synnerliga skäl att bevilja
extra studiemedel.
I proposition nr 138 år 1964 med förslag till det nuvarande studiesociala
systemet anför föredragande departementschefen bl. a.
Det för en studerande avsedda maximibeloppet, 6 720 kronor om året
i dagens penningvärde, är högre än motsvarande normalbelopp som tillämpas
inom ramen för det nu gällande studiesociala systemet. Det föreslagna
beloppet måste anses tillräckligt för alla normala fall, särskilt om man
betänker att beloppet är avsett att räcka inte för hela året utan för en studietid
av högst tio månader. Härvidlag är också att märka, att den studerande
enligt förslaget skall kunna uppbära inemot 4 000 kronor om året
i inkomst av förvärvsarbete utan att inkomsten reducerar maximibeloppet
för studiemedel.
Det kan givetvis i enskila fall finnas anledning till avvikelse från de nu
berörda schablonnormerna. En möjlighet härtill bör säkras i författningstexten
på det sätt utredningen föreslagit. Om man inte vill spoliera de
vinster som schabloniseringen syftar till, måste emellertid de tillämpande
organen vara jämförelsevis återhållsamma med undantagen. Det är av vikt,
att centralmyndigheten noga följer de lokala organens praxis i hithörande
ärenden. Centralmyndigheten bör vid behov kunna ålägga de lokala organen
att — oberoende av om besvär anförts — underställa myndigheten
beslut, som innefattar avvikelse från schablonnormerna.
I propositionen framhålles särskilt att prövningen i fråga om rätt till extra
studiemedel är avsedd att vara restriktiv.
4 Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1966
Särskilda utskottet anförde beträffande särskilda studiemedel i sitt av
riksdagen i den delen godkända utlåtande nr 1 år 196A.
Studiemedelssystemet kräver för att det skall bevara sin stadga och för
att administrationen skall bli enkel att de tillämpande organen är återhållsamma
med tilldelning av extra studiemedel utöver maximibeloppet. Den
avsedda restriktiviteten härvidlag bör komma till tydligt uttryck i författningstexten,
och utskottet kan därför inte biträda yrkandet i motionerna
1: 807 och II: 1003 att rekvisitet »synnerliga skäl» i stadgandet om tilldelning
av extra studiemedel skall utbytas mot »särskilda skäl».
Sveriges förenade studentkårer har i inlaga den 14 juni 1965 till chefen
för ecklesiastikdepartementet hemställt, att åtgärder skall vidtagas så att
extra studiemedel skall utgå till studerande som önskar bedriva sommarstudier
och i övrigt uppfyller kraven för erhållande av studiemedel. I skriften
kritiseras den restriktivitet som påstås ha iakttagits när det gäller att
bevilja extra studiemedel för sommarstudier. Det anföres bl. a.
Utan tvivel har det blivit allt vanligare att universitets- och högskolestuderande
bedriver studier under hela året. Anledningarna härtill är
många. Beträffande de universitetsstuderande kan framhållas dels att ämnesstoffet
inom en råd ämnen är så omfattande att en studietid om fem
månader per betygsenhet, alltså normalstudietiden, icke kan hållas och
dels att det akademiska läsåret icke är anpassat till ett studieår om tio
månader. Vad beträffar det senare förhållandet påbörjas studierna i allmänhet
vid ingången av september månad. Tio månaders läsår skulle innebära
att undervisning och tentamina skulle pågå till slutet av juni månad påföljande
år. Vid universiteten avslutas undervisningen i regel under maj
månad och tentamenstillfällen förekommer endast sporadiskt under juni
månad. Detta förhållande i förening med ämnesstoffets omfattning per
betygsenhet gör att många studerande måste utnyttja sommarmånaderna
till självständiga studier för att kunna tentera av kurserna i slutet av augusti
omedelbart innan studier i ett nytt ämne påbörjas. Användes icke sommarmånaderna
på sådant sätt måste de studerande som icke under maj månad
hunnit slutföra studierna i ett ämne ägna en stor del av höstterminen
härtill och tvingas då för att inte komma efter i studiegången påbörja
ett nytt ämne samtidigt. Detta innebär en olycklig splittring av studierna
vilket ofta leder till studieförseningar på en termin eller mera.
Centrala studiehjälusnämnden, som anbefallts yttra sig över Sveriges förenade
studentkårers skrift, har i skrivelse den 22 juni 1965 till chefen för
ecklesiastikdepartementet anfört bl. a.
Nämnden har vid sammanträde denna dag ytterligare diskuterat frågan
om extra studiemedel för sommarstudier och därvid beslutat följande riktlinjer
i ämnet:
Kravet på att studierna skall omfatta mer än 5 månader per termin
medför att extra studiemedel för sommarstudier, såvitt angår juli och
augusti månader, i regel inte bör beviljas före eller under sommaren. Man
kan ju inte i det läget med någon större säkerhet veta att studierna kommer
att pågå mer än 5 månader under höstterminen. Först när man kommer
fram till slutet av höstterminen, kan det bli aktuellt att bevilja extra studiemedel
på grund av att studierna tagit mer än 5 månader i anspråk.
5
Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1966
Detta förfaringssätt innebär emellertid inte att den studerande blir utan
medel för sina studier under juli och augusti. De ordinarie studiemedlen
utgår nämligen redan fr.o.m. den 1 juli, i den mån studier då bedrives. Någon
möjlighet att tidigare utbetala extra studiemedel föreligger icke. Jämväl
i fråga om extra studiemedel föreligger ju kravet på studieintyg.
Av det sagda följer bl. a. att beviljande av extra studiemedel för sommarstudier
vid sommarens början i regel kan bli aktuellt endast såvitt gäller
sådana medel för juni månad; medlen för juli och augusti månader bör i
första hand utgå i form av ordinarie studiemedel med inbyggt studiebidrag.
Vid beviljande av studiemedel för juni månad måste givetvis i första hand
prövas, huruvida denna månad i verkligheten utgör en sjätte studiemånad
för den studerande. Uppenbart är sålunda att studiemedel inte bör utgå med
högre belopp för den som studerar under tiden 1/2—30/6 än för den som
studerar under tiden 1/1—31/5 och ej heller än för den som studerar under
tiden 15/1—15/6.
Vidare bör hänsyn tas till normalbeloppets karaktär av schablonbelopp.
Härav följer att mindre överskridanden av tiden 5 månader inte kan tilllåtas
inverka på rätten till studiemedel liksom denna inte påverkas av att
studierna bedrives under mindre del av terminen än 5 månader. För att
extra studiemedel skall kunna komma i fråga bör överskridandet uppgå
till minst en halv månad.
Extra studiemedel för längre studier än 5 månader per termin bör inte
beviljas annat än om de ytterligare studierna skall ge den studerande möjlighet
att prestera ett större pensum (kvantitativt eller kvalitativt) än som
är normalt för ifrågavarande studiegång. Sålunda bör extra studiemedel ej
komma i fråga för inhämtande av kursmoment, som bort vara fullgjorda
under terminens 5 månader.
För rätt till extra studiemedel krävs att den studerande skall förebringa
synnerliga skäl. Häri innefattas att han — förutom att han gör sannolikt
att han kommer att studera under den sjätte studiemånaden — visar att
han har behov av de extra studiemedlen för att kunna genomföra ifrågavarande
studier. Den som har egna medel härför bör således icke beviljas
extra studiemedel.
Vad härefter gäller frågan om extra studiemedel för icke kursbundna
studier får nämnden framhålla, att det givetvis hör tillämpas samma regler
här som i fråga om extra studiemedel för kursbundna studier. Varken
de av nämnden utfärdade tillämpningsföreskrifterna eller de ovan redovisade
riktlinjerna ger uttryck för någon annan uppfattning. Det ligger
emellertid i sakens natur, att kravet på synnerliga skäl kan leda till att
en ansökan om extra studiemedel för icke kursbundna sommarstudier inte
kan bifallas, därför att den studerande inte förmått göra sannolikt att studierna
medför att han under halvåret studerar minst 5''A månader.
Utskottet
Studerande vid universitet, högskolor och vissa därmed jämställda utbildningslinjer
är berättigade till studiemedel med högst 70 procent av
basbeloppet varje termin. Maximalt kan alltså f. n. utgå 3 710 kronor per
termin. Studerande, som är berättigad till maximala studiemedel, får 875
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1966
kronor per termin i studiebidrag. Detta bidrag, som ingår i studiemedlen,
erhålles till skillnad från resten av dessa utan återbetalningsskyldighet.
Studerande som tillerkänts studiemedel kan, så snart han med intyg styrkt
att han bedriver studier, lyfta de för terminen utgående medlen i dess
helhet. Termin utgöres av sexmånadersperiod med början den 1 januari
eller den 1 juli. Enligt förarbetena till studiemedelsförordningen är storleken
av studiemedlen fastställda med tanke på en studietid av tio månader
per år.
Då synnerliga skäl föreligger kan utöver ordinarie studiemedel utgivas
extra studiemedel för vilka återbetalningsskyldighet föreligger. Sådana
studiemedel är avsedda bl. a. för vissa fall då studier bedrives längre tid
än fem månader under en termin. Enligt de normer centrala studiehjälpsnämnden
uppställt för beviljande av extra studiemedel förutsättes härför
att den studerandes ekonomiska tillgångar inte kan antagas förslå under
studietiden, som bör omfatta minst fem och en halv månad av terminen.
Vidare gäller att extra studiemedel för en sjätte studiemånad i princip
inte beviljas, om studierna avser kursmoment som bort vara fullgjorda
under terminens övriga fem månader.
Förevarande motioner syftar till ändring av studiemedelsförordningen
så att studiestöd skall utgå under samtliga månader studier bedrives.
Motionärerna framhåller att studerande, som inte kan få stöd under en
eller ett par månader per år, trots att studieutgifterna då i huvudsak är
lika höga som under resten av året, kan komma i en besvärlig ekonomisk
situation.
Som framgår av det ovan anförda utgår studiemedlen med ett visst
belopp för termin. Detta belopp är bestämt efter schablonen att studierna
bedrives tio månader per år. Studiemedlen utgår därför i princip med
samma belopp, oavsett hur stor del av en termin som användes till studier.
Denna ordning för bestämmande av studiemedlen är administrativt lätthanterlig
och till fördel för det stora flertalet studerande. För de studerande
som bedriver studier under längre tid än fem månader per halvår finns
dessutom möjligheten att erhålla extra studiemedel. Med hänvisning till
det nu anförda anser sig utskottet inte kunna tillstyrka motionärernas
förslag.
Utskottet får hemställa,
att förevarande motioner, I: 222 och II: 291, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 1 mars 1966
På andra lagutskottets vägnar:
JOHN R. ANDERSON
7
Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1966
Vid delta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: fru Carlqvist, herr Lars Larsson, fru Nilsson,
herrar Edström, Erik Filip Petersson, Hiibinette och Thorsten Larsson;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, fru Ekendahl,
herr Johansson i Södertälje, fru Svensson, herrar Johansson i Skärstad,
* Ringaby och Jonsson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.