Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 1

Nr 1

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande med
anledning av riksdagens organisationsutrednings betänkande
med vissa förslag rörande riksdagens förvaltningsorganisation
och i anledning därav väckt motion.

Med skrivelse till talmanskonferensen den 27 april 1966 har riksdagens
organisationsutredning överlämnat betänkande med vissa förslag rörande
riksdagens förvaltningsorganisation. Betänkandet har av kamrarna hänvisats
till konstitutionsutskottet, såvitt avser ändringar i riksdagsstadgan och
i stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande, och i
övrigt till bankoutskottet.

I anledning av betänkandet har herr Wennerfors inom andra kammaren
väckt motion nr 925. Motionen har hänvisats till bankoutskottet.

Enligt överenskommelse mellan de båda utskotten har betänkandet och
motionen hänskjutits till sammansatt konstitutions- och bankoutskott.

Utredningens betänkande fogas vid detta betänkande såsom bilaga, vartill
torde få hänvisas. I motionen hemställes »att riksdagen måtte besluta,
att vid behandlingen av organisationsutredningens förslag upplysningstjänsten
bibehålies under biblioteksstyrelsens ledning».

Beträffande innehållet i motionen hänvisas till denna i den mån redogörelse
för innehållet ej lämnas i sammanfattningen nedan.

Nuvarande organisation

Utredningen framhåller i betänkandet inledningsvis, att riksdagens förvaltningsorganisation
efter hand kommit att präglas av en betydande splittring
såväl i fråga om beslutanderätt som beträffande övriga funktioner. Till
riksdagens egna förvaltningsorgan hör dels för båda kamrarna gemensamma
förvaltningsorgan, dels organ inom vardera kammaren. Till de gemensamma
förvaltningsorganen hänför utredningen talmanskonferensen, bankoutskottet,
kanslideputerade (med riksdagens kansli) och riksdagens lönedelegation
samt budgetdeputerade och riksdagens krigsdelegation. Förvaltningsorgan
inom vardera kammaren är enligt utredningen talmannen, kanslitillsättarna
och ekonomideputerade.

Förutom riksdagens egna förvaltningsorgan finnes riksdagens verk, till
vilka utredningen räknar riksbanken, riksgäldskontoret, riksdagens ekono1
—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 5 saml. 3 avd. Nr 1

2 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

mibyrå, riksdagsbiblioteket med riksdagens upplysningstjänst, justitieombudsmannen
och militieombudsmannen med deras expeditioner, riksdagens
revisorers kansli samt Nordiska rådets svenska delegations kansli. Vissa
beslutsfunktioner har anförtrotts ett särskilt gemensamt organ, delegerade
för riksdagens verk.

Riksdagens ekonomiska angelägenheter handhas inte av riksdagens egna
förvaltningsorgan utan i mycket stor utsträckning av riksdagens verk. De
flesta uppgifterna i detta avseende tillkommer riksgäldskontoret och riksdagens
ekonomibyrå; den senare är underställd riksgäldsfullmäktige och
riksgäldsdirektören. Riksgäldsfullmäktige handhar genom ekonomibyrån
förvaltningen av riksdagens ekonomiska angelägenheter samt vården av
riksdagshuset. Fullmäktige skall vidta åtgärder för riksdagshusets drift och
underhåll. De äger föreskriva villkor för tillfälligt upplåtande av lediga lokaler
inom riksdagshuset och gemensamt med bankofullmäktige vidta åtgärder
i fråga om riksdagshuset. Ekonomibyråns förvaltningsuppgifter hänför
sig huvudsakligen till tre områden nämligen förvaltningen av riksdagshuset,
uppgifter beträffande riksdagstrycket samt avlönings- och ersättningsärenden
rörande riksdagens ledamöter och personal. Inom ekonomibyrån finns
drygt ett 60-tal befattningar.

Inom riksdagsbiblioteket har sedan 1955 försöksvis varit inrättad en upplysningstjänst
för riksdagens ledamöter. Enligt ett provisoriskt reglemente
skall upplysningstjänsten biträda vid insamling av sakuppgifter som är under
behandling i riksdagen eller som någon ledamot önskar bringa inför
denna. I praxis har upplysningstjänsten utvecklats till en permanent institution
med uppgift att biträda ledamöterna i deras offentliga verksamhet.
För upplysningstjänsten finnes f. n. 12 tjänster.

Delegerade för riksdagens verk består av två riksbanksfullmäktige, två
riksgäldsfullmäktige och ordföranden i styrelsen för riksdagsbiblioteket.
Delegerade är central myndighet för förhandling om anställningsvillkor för
tjänstemän vid riksdagens verk och har bl. a. tillagts befogenheter inom riksdagens
verks område motsvarande dem som tillkommer statens avtalsverk
beträffande den under Kungl. Maj :t lydande förvaltningen. Hos delegerade
finnes anställd en sekreterare.

Av riksdagens egna förvaltningsorgan är i detta sammanhang kanslideputerade
av störst intresse. De utgörs av två inom första och två inom andra
kammaren av riksdagen direkt valda ledamöter samt två suppleanter från
vardera kammaren. Kanslideputerade omnämnes i 80 § riksdagsordningen
och har enligt detta stadgande att ombesörja uppsättandet och expedierandet
av andra för båda kamrarna gemensamma skrivelser än sådana som blivit
av ständigt eller i dess ställe särskilt tillsatt utskott handlagda.

Kanslideputerade handhar även till stor del tillsammans med talmännen
vissa beslutsfunktioner avseende tillämpningen av riksdagsmännens arvodesstadga
och äldre pensionsbestämmelser. Tidigare har liknande besluts -

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 Ii

funktioner innehafts i stor utsträckning beträffande avlöningsbestämmelserna
för riksdagens tillfälligt anställda tjänstemän. Kanslideputerade har
beträffande förhandlingsuppgifter i huvudsak samma ställning beträffande
riksdagens egna tjänstemän som delegerade för riksdagens verk har beträffande
tjänstemän vid dessa verk. — Kanslideputerade har en sekreterare
anställd.

Vardera kammaren utser fyra ledamöter att handha vården om kammarens
ekonomiska angelägenheter, ekonomidepulerade. De ombesörjer åtgärder
av betydelse för ledamöternas trevnad och bekvämlighet.

Tidigare förslag

Såsom återgives i utredningens betänkande s. 21 upptog 1958 års statsrevisorer
frågan om en översyn av riksgäldskontorets organisation och ifrågasatte
om icke riksgäldskontoret skulle kunna indras och dess uppgifter ombesörjas
på mindre personal- och kostnadskrävande sätt. Revisorerna övervägde
antingen överflyttning av kontorets ämbetsuppgifter till annan myndighet
eller en väsentlig krympning av kontorets organisation.

Beträffande riksdagens ekonomibyrå åter talade enligt revisorernas uppfattning
flera skäl för att byråns ställning borde stärkas. Lämpligen borde
till byrån koncentreras — förutom dess dåvarande uppgifter — de uppgifter
rörande vården av riksdagens ekonomiska angelägenheter samt riksdagshuset
ävensom ombesörjandet av riksdagstrycket vilka ankom på riksgäldskontoret.
I spetsen för ekonomibyrån borde vid sådant förhållande
ställas en av riksdagen utsedd styrelse, som även skulle kunna överta de
uppgifter som ombesörjdes av kamrarnas kanslitillsättare, kanslideputerade
m. fl. Därigenom skulle skapas förutsättningar för ett mera fast grepp
från riksdagens sida över riksdagens kansliorganisation.

Författningsutredningen uttalade i SOU 1963:16 s. 48 (jfr även SOU
1963: 18) bl. a.:

Vad riksdagens förvaltningsorganisation beträffar är för närvarande antalet
beslutande organ på detta område stort och beslutanderätten i vissa
typer av ärenden uppdelad på flera skilda organ. Främst beträffande personalfrågor
har beslutanderättens splittring medfört olägenheter. I syfte att
åvägabringa en smidigare och rationellare förvaltningsform föreslår utredningen
att riksdagens förvaltningsärenden, med särskilt angivna undantag,
skall handläggas av ett enda organ, riksdagens kontor, med en överinstans,
benämnd riksdagens förvaltningsdelegation. Kontoret skall bland annat
framlägga anslagsäskanden avseende riksdagen, handlägga frågor rörande
riksdagsledamöternas arvoden in. in., fungera som personalnämnd för all
personal inom riksdagshuset, förhandla angående löner etc. På förvaltningsdelegationen
skall ankomma att granska och sammanställa anslagsäskanden
som avser riksdagen och samtliga under riksdagen lydande myndigheter,
meddela förvaltningsbestämmelser som är gemensamma för sådana
myndigheter samt pröva och avgöra vissa besvärsärenden. Riksdagens kon -

4 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

tor föreslås stå under ledning av en styrelse, bestående av fyra av riksdagen
för varje valperiod utsedda ledamöter jämte kontorets chef. Förvaltningsdelegationen
skall utgöras av sex av riksdagen för varje valperiod utsedda
ledamöter jämte talmannen såsom ordförande.

Riksgäldsfullmäktige sammanfattade i remissyttrande över författningsutredningens
förslag sin ståndpunkt sålunda, att ehuru fullmäktige kunde i
allt väsentligt ansluta sig till de tankar och syften som uppbar författningsutredningens
ifrågavarande förslag, hade fullmäktige likväl icke funnit tillräckliga
skäl föreligga för en ändring av ekonomibyråns organisatoriska
anknytning till riksgäldskontoret. Fullmäktige biträdde emellertid förslaget
om inrättandet av en riksdagens förvaltningsdelegation.

Några länsstyrelser fann författningsutredningens förslag ändamålsenliga
och ägnade att avhjälpa olägenheterna med den nuvarande organisationen.
En länsstyrelse uttalade att frågan om hur riksdagens förvaltningsorganisation
borde lösas och när en eventuell omorganisation skulle ske, i och för
sig ej var avhängig av en eventuellt blivande författningsreform.

Beträffande en år 1954 utförd undersökning av arbetsformerna för en
enkammarriksdag samt en av riksdagen vid vårsessionen 1965 behandlad
framställning bl. a. om att upplysningstjänsten skulle organiseras som en
självständig enhet hänvisas till ss. 26 och 27 i betänkandet.

Utredningens överväganden

Utredningen uttalar inledningsvis (s. 28) att utredningen till prövning
upptagit främst riksdagens rent interna förvaltningsorganisation, medan
riksdagens verk behandlats endast i den utsträckning de står i oskiljaktigt
sammanhang med förstnämnda spörsmål, såsom i fråga om förhandlingsverksamhet.
Utredningen uttalar fortsättningsvis, att en naturlig anknytningspunkt
härvid i viss utsträckning varit författningsutredningens överväganden.

Utredningen uttalar härefter bl. a.

De skäl som föranledde författningsutredningen att föreslå ett nytt förvaltningsorgan
har genom den ytterligare penetrering av frågekomplexen
beträffande riksdagens såväl förvaltnings- som personalorganisation som
skett genom organisationsutredningen vunnit ökad styrka. Härtill har inte
minst bidragit den nyligen fullföljda utvecklingen beträffande förhandlingsverksamheten
och de offentliga tjänstemännens anställningsvillkor. Det
måste anses angeläget att handläggningen av förvaltningsärenden i princip
koncentreras till ett organ i den mån ej särskilda skäl talar för en annan
ordning.

Enligt utredningens mening bör detta organs ämbetsområde inte innefatta
verksamheten inom riksbanken och riksgäldskontoret, vilka förvaltas
av var sina fullmäktige enligt bestämmelser i grundlag. Detta hindrar inte
att — på sätt i det följande anges — det yttersta ansvaret för förhandlingsverksamheten
beträffande de vid dessa verk anställda tjänstemännen kan

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr t år 1966 5

anförtros ett gemensamt organ och inte heller att vissa arbetsuppgifter överförs
från riksgäldskontoret till nämnda organ.

Mot bakgrunden av det anförda föreslår organisationsutredningen att ett
nytt förvaltningsorgan inom riksdagen tillskapas. För detta föreslås benämningen
riksdagens förvaltningskontor. På sätt i annat sammanhang
anges förutsätts kontoret skola underställas en särskild styrelse.

Utredningen nämner, att den inte ansett sig böra framlägga något förslag
om en överinstans i förvaltningsärenden för riksdagen och dess verk. Utredningen,
som alltså inte framlägger förslag om en riksdagens förvaltningsdelegation,
framhåller att ett avgörande skäl för denna ståndpunkt varit
att inrättandet av en sådan institution torde förutsätta grundlagsändring
samt att därtill kommit att riksdagens verk inte utgjort huvudföremålet för
utredningens uppmärksamhet.

Beträffande de arbetsuppgifter som avses komma att åvila det föreslagna
riksdagens förvaltningskontor anför utredningen sammanfattningsvis:

1. För handläggning av förvaltningsärenden inrättas ett nytt organ, riksdagens
förvaltningskontor. I detta inlemmas den nuvarande riksdagens ekonomibvrå,
vars tjänster överförs till kontoret. Vissa arbetsuppgifter överförs
från riksgäldskontoret till förvaltningskontoret.

Riksdagens upplysningstjänst, som f. n. ingår i riksdagsbiblioteket, inordnas
i förvaltningskontoret. Hithörande tjänster överförs till kontorets stat.

Förvaltningskontorets ämbetsområde innefattar ej verksamheten inom
riksbanken och riksgäldskontoret. Dock skall ansvaret för förhandlingsverksamheten
vid dessa verk åvila förvaltningskontoret.

2. Förvaltningskontoret underställs en särskild styrelse om sju ledamöter,
samtliga valda inom riksdagen. Styrelsens sammansättning skall ej bindas
vid på förhand fastställda regler. Vid behandlingen inom styrelsen av
ärende rörande visst verk skall representant för verket äga delta.

För förvaltningskontoret inrättas en chefstjänst, tillsatt genom förordnande
för viss tid.

3. Riksdagens förvaltningskontor skall, i enlighet med fastställd instruktion
eller eljest jämlikt riksdagens beslut, ha följande uppgifter:

a) att meddela resp. medverka vid meddelande av vissa för olika riksdagsorgan
gemensamma förvaltningsföreskrifter m. m. samt att ansvara för
utgivningen av en riksdagens författningssamling;

b) att uppgöra anslagsäskanden avseende förvaltningskontoret samt att
granska och sammanställa anslagsäskanden avseende riksdagen och dess
verk utom riksgäldskontoret;

c) att handlägga ärenden rörande uträkning av avlöningar och ersättningar
till riksdagens ledamöter samt till personal hos riksdagen och dess
verk utom riksbanken och riksgäldskontoret ävensom angående pension
till riksdagsledamöter och deras efterlevande;

d) att vara central myndighet för förhandlingar om anställnings- och
arbetsvillkor rörande tjänstemän hos riksdagen och dess verk ävensom för
vissa personalfrågor i övrigt;

e) att handha ledningen av riksdagens upplysningstjänst;

f) att handlägga ärenden rörande riksdagshuset samt övriga lokaler för
riksdagen och dess organ;

g) att handlägga ärenden rörande riksdagstrycket samt

6 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

h) att genom en central skrivbyrå tillhandahålla skrivhjälp åt riksdagens
ledamöter, utskott och övriga organ, allt i den mån dylik lijälp ej ordnas
på annat sätt.

4. Riksdagens förvaltningskontor organiseras på fem arbetsenheter. För
kontoret beräknas i nuläget 86 tjänster. Samtliga dessa tjänster utom en
har sin motsvarighet i nuvarande organisation. Särskild undersökning förutsätts
skola ske av förvaltningskontorets framtida personalorganisation.

5. Förslaget om inrättande av ett riksdagens förvaltningskontor berör i
följande hänseenden nuvarande organisation:

a) Riksgäldsfullmäktiges och riksgäldskontorets funktioner överflyttas
i vissa delar på förvaltningskontoret och dess styrelse. Hit hör exempelvis
sammanställning av anslagsäskanden, uträkning av vissa löner och pensioner
samt handläggning av lokalfrågor och tryckeriärenden. Riksdagens
ekonomibyrå upphör.

b) Styrelsens för riksdagsbiblioteket uppgifter samt bibliotekets personalorganisation
röner inverkan av upplysningstjänstens inlemmande i förvaltningskontoret.

c) Delegerade för riksdagens verk upphör som särskild institution. Funktionerna
överlåts i princip på förvaltningskontorets styrelse.

d) Talmanskonferensens befattning med avlöningsfrågor upphör.

e) Bankoutskottets verksamhet påverkas i vissa hänseenden.

f) Kanslideputerades funktioner upphör, dock tills vidare med undantag
för den i § 80 RO fastställda uppgiften att ha inseende över riksdagens
kansli; i avvaktan på grundlagsändring kan personalunion åtstadkommas
mellan kanslideputerade och motsvarande antal ledamöter av förvaltningskontorets
styrelse. Riksdagens kanslis funktioner inlemmas i förvaltningskontoret.

g) Anordningen med särskilda ekonomideputerade inom kamrarna upphör.

6. Förslaget förutsätter nya resp. ändrade förvaltningsbestämmelser i
olika hänseenden, dock utan grundlagsändring, samt vissa ändringar beträffande
anslagsrubriceringen.

7. Beträffande förslagets inverkan på lokalfrågor förutsätts särskild undersökning,
med beaktande av andra aktuella spörsmål av samma slag.

8. Förslaget är avsett att genomföras med verkan fr. o. m. 1/7 1966.

Motionen

Som motivering för motionsyrkandet anföres i sammandrag:

Utredningen har ej motiverat sitt förslag att överföra upplysningstjänsten
från biblioteket till riksdagens förvaltningskontor med andra skäl än
att förvaltningsorganisationen lämpligen bör innefatta de arbetsuppgifter
som ankommer på upplysningstjänsten, varjämte utredningen erinrat om
att upplysningstjänsten har att utarbeta registret till riksdagstrycket. Vid
de tillfällen då riksdagen haft att taga ställning till frågan om upplysningstjänstens
organisationer och resurser, har emellertid den nära samhörigheten
mellan upplysningstjänsten och biblioteket alltid betonats. Även författningsutredningen
ansåg, att en samordning av biblioteket och upplysningstjänsten
och biblioteket vore »erforderlig» och att denna lämpligen

Sammansatt konstitutions- och hankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 7

kunde »skapas genom att upplysningstjänsten står under samma ledning
som riksdagsbiblioteket». Styrelsen för riksdagsbiblioteket underströk 1964
den nära samhörigheten och sambandet mellan biblioteksstyrelsens ledning.
Styrelsen framhöll 1965 — i anslutning till att den föreslog att upplysningstjänsten
skulle avskiljas som ett självständigt verk under biblioteksstyrelsens
ledning — den stora betydelsen av »att upplysningstjänsten har
nära tillgång till riksdagsbibliotekets rika samlingar av svensk och utländsk
samhällsvetenskaplig litteratur. (BoU 1965:48 s. 13). — Med anledning
av förslag att flytta riksdagsbiblioteket till kvarteret Vinstocken
har npplysningstjänstens föreståndare anfört, att den nuvarande bekväma
tillgången till bibliotekets samlingar är synnerligen värdefull för upplysningstjänsten.
— Motionären framhåller slutligen, att den ström av informationsmaterial,
som riksdagsbibliotekets accession utgör, innebär en stor
fördel för upplysningstjänstens arbete och att, om biblioteket flyttas från
riksdagshuset, ett omfattande referensbibliotek måste upprättas. Detta skulle
innebära betydande kostnader och olägenheter för alla berörda parter.

Utskottet

Riksdagens förvaltningsorganisation har länge varit föremål för reformsträvanden.
Den nuvarande ordningen kännetecknas av en avsevärd splittring
på skilda organ med delvis oklara uppgifter. Allt starkare önskemål har
framkommit om en mera enhetlig organisation, som gör det möjligt för
riksdagen att utöva en fastare ledning av sina olika förvaltningsuppgifter.

Frågekomplexet upptogs till särskild granskning av författningsutredningen,
som i betänkande år 1963 framlade ett förslag till ny förvaltningsorganisation
för riksdagen, för vilket en redogörelse lämnats i det föregående.
Frågorna blev föremål för ytterligare belysning vid remissbehandlingen
av författningsutredningens betänkande. På grundval av detta material
och en ytterligare penetrering av spörsmålen, med särskild hänsyn till
de nyligen genomförda reformerna beträffande statstjänstemännen, har nu
riksdagens organisationsutredning framlagt ett förslag, som åsyftar att från
instundande halvårsskifte åstadkomma vissa reformer på området. Detta
förslag är väsentligt mera begränsat än det av författningsutredningen
framlagda. Det åsyftar i första hand riksdagens interna förvaltning och
berör riksdagsverken huvudsakligen endast med avseende på förhandlingsverksamheten.

Den begränsade räckvidd, som sålunda getts förevarande förslag, är en
konsekvens dels av att grundlagsändringar inte kan genomföras förrän år
1969, dels av organisationsutredningens uppdrag. Utredningen har tillsatts
för att utarbeta förslag till åtgärder, främst beträffande riksdagens förvaltnings-
och personalorganisation, som är ägnade att åvägabringa en bätt -

8 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1960

re ordning för riksdagsarbetet och därmed mera tillfredsställande arbetsförhållanden
för riksdagens ledamöter. I ett första betänkande redovisade
utredningen förra året undersökningar rörande själva riksdagsarbetet och
framlade vissa förslag till reformer därvidlag, vilka i huvudsak godtagits
av riksdagen. Väsentliga förbättringar av arbetsförhållandena har också
kommit till synes redan under innevarande session.

En av grundtankarna i utredningens förra betänkande var att riksdagen
måste eftersträva ökad planmässighet i arbetet och en fastare arbetsledning.
Då riksdagens arbetsmöjligheter uppenbarligen i väsentlig mån påverkas
av den yttre organisationen, är det följdriktigt att utredningen nu
föreslagit, att en central myndighet skall tillskapas hos riksdagen själv för
handhavande av dess olika interna förvaltningsangelägenheter. Utskottet
ansluter sig helt till denna grundtanke. Särskilt mot bakgrunden av den
starka och fortgående ökningen av riksdagens arbetsuppgifter är det enligt
utskottets mening angeläget att en sådan reform utan uppskov kommer
till stånd. De stegrade krav, som utvecklingen kommit att ställa på riksdagen
och dess ledamöter, måste föranleda en väsentlig förstärkning av
riksdagens egna administrativa resurser.

Utskottet tillstyrker sålunda utredningens förslag om tillskapande av ett
nytt förvaltningsorgan inom riksdagen, till vilket riksdagens förvaltningsuPPSifl;er
såvitt möjligt koncentreras. Vid konstruktionen av det nya organet
har utredningen otvivelaktigt mött ej obetydliga svårigheter, särskilt
till följd av att grundlagsändringar inte kunnat nu föreslås. Den förordade
lösningen innebär att ett riksdagens förvaltningskontor uppbyggs med den
nuvarande riksdagens ekonomibyrå som grundval och ställs under ledningav
en styrelse med sju ledamöter och lika många suppleanter, vilka väljs
enligt samma regler som riksgäldsfullmäktige. För den omedelbara ledningen
av kontoret föreslås en chefstjänst inrättad. Till det nya organet
överförs bl. a. de uppgifter avseende riksdagen, som nu ankommer på riksgäldskontoret,
samt kansli- och ekonomideputerades uppgifter i den mån
grundlagshinder inte möter. Förvaltningskontoret föreslås vidare bli central
förhandlingsmyndighet för hela riksdagsförvaltningen samt äga vissa befogenheter
i fråga om meddelande av förvaltningsföreskrifter, utfärdande
av författningar m. in.

Utredningens förslag framstår för utskottet som praktiska och realistiska.
Det synes knappast möjligt att inom ramen för gällande grundlagar
åstadkomma en bättre konstruktion av det nya förvaltningsorganet. En annan
sak är, att en grundlagsreglering av dettas ställning och befogenheter
i förhållande till Övriga organ inom riksdagen och dess förvaltning sannolikt
skulle innebära en förstärkning. En särskild fördel är å andra sidan
att en sådan grundlagsreglering, om det nu föreliggande förslaget genomföres,
kan övervägas år 1968 mot bakgrunden av halvtannat års praktisk
erfarenhet. Det är emellertid angeläget att understryka vikten av att för -

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 9

valtningskontoret, dess styrelse och chef, redan från början verkligen tillerkännes
den ledande ställning inom den interna riksdagsförvaltningen,
som utredningen åsyftat. Om de fördelar för riksdagen skall vinnas, som
avses med den föreslagna reformen, bör otvivelaktigt kontoret ges de befogenheter
och den auktoritet, som erfordras för att kunna självständigt administrera
området och taga nödvändiga initiativ. En viktig fråga i detta
sammanhang är även kompetensfördelningen mellan styrelsen och förvaltningskontorets
chef. Enligt utskottets mening bör beslutanderätt i betydande
omfattning tillerkännas chefen i de löpande ärendena, medan styrelsen
förbehålls de principiella eller eljest viktigare avgörandena. Det förslag
till instruktion för kontoret och övriga bestämmelser om detta, som
utskottet framlägger, har utarbetats med hänsyn till dessa synpunkter.

Vad särskilt beträffar styrelseledamöternas ställning vill utskottet framhålla,
att det förhållandet att styrelsen inte konstruerats som ett utskott
inte får leda till uppfattningen att uppdraget är att anse som underordnat.
I stället kommer styrelsen att få självständiga administrativa uppgifter
med beslutanderätt på för riksdagen betydelsefulla områden. Med hänsyn
till arten av styrelsens funktioner och till dess ansvar och förväntade arbetsmängd
finner utskottet i likhet med utredningen att särskilt arvode
bör utgå.

Vad härefter beträffar förslagets enskildheter och de författningsfrågor,
som aktualiseras därav, vill utskottet till en början framhålla, att det uppenbarligen
inte är möjligt att redan nu åstadkomma en fullständig inventering
av alla de spörsmål, som måste uppkomma i praktiken, eller en författningsreglering
av slutgiltigt slag. Som utredningen framhåller kan varken
arbetsuppgifterna eller tjänsteorganisationen i allo överblickas redan
nu. Bland större arbetsuppgifter som genast torde bli aktuella kan nämnas
lokalfrågorna, däribland den viktiga frågan om att tillhandahålla riksdagens
ledamöter fler arbetsrum. Det måste emellertid ankomma på förvaltningskontoret
att självt verkställa en grundlig penetrering av spörsmålen
om arbetsuppgifter och organisation och framlägga de förslag, som därav
föranleds. De omfattande utredningar, som utförts, ger emellertid en betryggande
grundval för att nu besluta om kontorets inrättande och meddela
de i begynnelseskedet erforderliga föreskrifterna.

Utskottet finner sålunda att organisationsförändringen bör i princip genomföras
den 1 juli 1966. Det synes lämpligt, att styrelsen redan dessförinnan
utser direktör och vidtager andra åtgärder för organisationsförändringen.

Utskottet övergår härefter till utskottets ställningstaganden i fråga om
de viktigare punkterna angående förvaltningskontorets organisation och
arbetsuppgifter. Framställningen av dessa frågor sker i den ordningsföljd
de förekomma i det förslag till instruktion för riksdagens förvaltningskon1*
— Bihang till riksdagens protokoll 1966. ö sand. 3 and. Nr 1

10 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

tor, vilket utskottet bifogar detta betänkande som Bil. A. Inledningsvis
kan nämnas, att det av organisationsutredningen slutna huvudavtalet numera
trätt i kraft, sedan det den 3 maj 1966 godkänts av lönedelegationen.

1 §. Utskottet biträder utredningens förslag, att kontoret bör vara riksdagens
centrala förvaltnings- och förhandlingsmyndighet. Denna kontorets
ställning jämte det förhållandet att förvaltningskontoret är ett inre
riksdagsorgan och icke ett riksdagens verk torde underlätta för riksdagens
ledamöter att utöva ett direkt inflytande på frågorna om service i olika
avseenden till riksdagens ledamöter. Såsom utredningen antytt kan vidare
överförandet av riksdagens ekonomibyrå under en riksdagens egen
styrelse, koncentrationen av förhandlingsbefogenheterna till den nya enheten
och överförandet av flera små enheter till en större enhet antagas
verka i riktning mot större effektivitet och enhetlighet. Över huvud taget kan
sägas, att riksdagens förvaltningsorganisation nu avses få en såvitt möjligt
ändamålsenlig uppbyggnad. — I egenskap av central myndighet och
inre riksdagsorgan torde förvaltningskontoret äga mottaga delgivning för
riksdagens räkning.

2 § 1. Kontoret övertager från riksgäldskontoret förvaltningen av riksdagens
ekonomiska angelägenheter ävensom vården av riksdagshuset, 3 §
2 st. riksgäld sreglementet. (Riksgäldskontoret skall dock fortfarande vara
kassakontor för riksdagen.) Dessutom övertager kontoret förvaltningen av
övriga lokaler för riksdagen och dess verk utom lokaler för riksbanken
och dess underlydande enheter och riksgäldskontoret. Sistnämnda myndighet
bibehåller däremot funktionen att gemensamt med riksbanken vårda
riksbyggnaderna å Helgeandsholmen i vad avser riksbankens hus. Vad angår
övriga uppdrag som riksgäldskontoret erhållit av riksdagen utan att
de kommit till uttryck i författningar torde sådana uppdrag böra överflyttas
till förvaltningskontoret som sammanhängt med ekonomibyråns verksamhet.
Överenskommelser om överflyttning bör kunna träffas mellan förvaltnings-
och riksgäldskontoren. Till det sagda och för följande punkter
hänvisas i fråga om kompetensfördelningen dessutom till de betänkandet
bilagda förslagen till ändringar i vissa författningar. — För de i denna punkt
avsedda fastighetsfrågorna finnes en sektion på ekonomibyrån.

2 § 2. De i denna punkt angivna frågorna avses skola handläggas å den
arbetsenhet som förestås av direktören. Beträffande förhandlingsfrågorna
må hänvisas till betänkandet s. 18 ff. Instruktionen för delegerade för riksdagens
verk föreslås upphävd från och med den 1 juli 1966. Stadgande
härom har intagits i ikraflträdandebestämmelserna till instruktionen för
förvaltningskontoret.

Handläggningen av anställningsärenden innefattar även befogenheterna
för nuvarande kanslideputerade tillika med talmännen att besluta i avlönings-
och ersättningsfrågor, i den mån dessa frågor ej avgörs genom
kollektivavtal. Talmanskonferensens befattning med frågor om arvoden

Sammansatt konstitutions- och hankoutskotts betänkande nr i år 1966 1T

åt personal överflyttas genom detta stadgande och ändring av 7 § riksdagsstadgan
till kontoret. Kontoret äger självt besluta i sådana frågor.

Behov av vissa för hela riksdagsförvaltningen gemensamma förvaltningsföreskrifter
föreligger. Det förutsättes att riksbanken och riksgäldskontoret,
vilka i detta avseende och flera andra undantagits från förvaltningskontorets
överhöghet, i sådana frågor kan samordna antagandet av regler.
Utgivandet av flera författningar med gemensamt innehåll torde böra undvikas.
Reglerna bör alltså i sådana fall sammanföras i en författning, vilken
liksom författningar i övrigt inom riksdagsförvaltningen utgives av
förvaltningskontoret. Det bör framhållas att riksbanken och riksgäldskonloret
själva skall antaga sina interna författningar.

2 § 3. Uträkning av arvoden och ersättningar till riksdagens ledamöter
sker även nu i riksdagshuset av en förste revisor, som i tjänsteavseende
tillhör riksgäldskontoret. Denna tjänst avses skola överföras till förvaltningskontoret.
För uträkningen av avlöningarna till personalen hos riksdagen
och dess verk utom riksbanken och riksgäldskontoret, vilken f. n.
sker i riksgäldskontoret, torde ytterligare tjänst behöva inrättas på förvaltningskontorets
stat. Utskottet förutsätter, att förvaltningskontorets styrelse
och riksgäldskontoret kan överenskomma om en smidig lösning av de
problem som kan uppkomma vid övergången till den nya ordningen.

Frågor om beviljande av pensioner till riksdagens ledamöter och personal
och deras efterlevande övertages i princip fr. o. m. den 1 juli 1966.
Riksgälds fullmäktige skall dock alltjämt handlägga pensionsärende, vari
ansökan inkommit till riksgäldskontoret före den 1 juli 1966.

Utbetalningar av löner och pensioner och andra ersättningar och därav
föranledd bokföring och skyldighet att lämna uppgifter till myndigheter
(inkomstuppgifter etc.) avses även i fortsättningen skola handhavas av
riksgäldskontoret. Dessutom avses att riksgäldskontoret tillsvidare skall
ombesörja revisionen av förvaltningskontorets räkenskaper.

2 § i. Den enhet som f. n. finns å ekonomibyrån för handläggning av
frågor angående riksdagstrycket avses skola innefatta även riksdagens dehattprotokoll
(»Riksdagsdebatterna»). Vid överflyttningen nu överföres dock
endast tjnästen som föreståndare för »Riksdagsdebatterna» på förvaltningskontorets
stat. Skrivbiträdespersonalen därför (»maskinskrivare vid snabbprotokollet»)
är i personalstaten placerad på kamrarnas kanslier (6 å
vartdera), jfr BoU 1965: 45, och torde böra tillsvidare vara tjänsteplacerad
där, enär den särskilt under den allmänna motionstiden tillhandagår kamrarnas
kanslier med skrivhjälp. Enligt vad utskottet erfarit avser riksdagens
organisationsutredning att till behandling upptaga frågan om denna
personals tjänsteplacering.

2 t)'' 5. Riksdagens upplysningstjänst bildar inom förvaltningskontoret en
särskild enhet och överföres sålunda från riksdagsbiblioteket till förvaltningskontoret.
Härigenom underlättas enligt utskottets mening strävandena

12 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

att bereda upplysningstjänstens personal trygghet i anställningen. Under
sommarferierna då riksdagsledamöternas anspråk på service från upplysningstjänsten
avsevärt minskar, kan personalen sålunda få tjänstgöra på
andra avdelningar inom kontoret och säsongmässigt betingad personalavgång
sålunda undvikas. Upplysningstjänstens verksamhetsuppgifter har definierats
i enlighet med den praxis som finnes beträffande upplysningstjänstens
verksamhet, se 7 §. Därjämte har ombesörjande av registret till riksdagstrycket,
som i praktiken åvilat upplysningstjänsten, även formellt överförts
från biblioteket. — I likhet med utredningen (bet. s. 36 ff) finner alltså
utskottet övervägande skäl tala för att överföra upplysningstjänsten till förvaltningskontoret.
Utskottet delar sålunda ej den åsikt i denna fråga som
framförts i motionen II: 925.

2 § andra st. Vissa uppgifter åvilar f. n. kanslideputerade enligt särskilda
riksdagsbeslut. Dessa uppgifter överföres nu till förvaltningskontoret,
jfr ex.vis 1060 års beslut i anledning av KU 1960: 26 att kanslideputerade
skulle fungera som en riksdagens personalnämnd. De uppgifter som åvilar
ekonomideputerade avses skola överföras till kontoret. Detta kan emellertid
ej ske förrän genom motionsinitiativ. Däremot överföres genom organisationsändringen
fr. o. m. den 1 juli 1966 de uppgifter som åligger riksdagens
ekonomibyrå.

Pa längre sikt torde förvaltningskontoret utom att vara ett förvaltningsoch
förhandlingsorgan kunna bli ett värdefullt utrednings- och serviceorgan
för riksdagen och dess ledamöter. Stadgandet har erhållit en utformning
som möjliggör en sådan utveckling.

3 §. Denna paragraf motsvarar i viss del särskilda paragrafer i reglementet
för riksgäldskontoret (3 § st. 2, 49 §, 50 och 53—56 §§). Det är
angeläget att lokalbehoven för riksdagen, dess organ och ledamöter samt
partierna främst blir tillgodosedda och att först därefter tillfällig upplåtelse
sker för andra ändamål som avses i paragrafen.

4 §. Denna paragraf behandlar närmare förhandlingsverksamheten. Av
allmänna grundsatser följer att skyldighet föreligger att i avtal intaga
förbehåll om riksdagens godkännande inte bara när det gäller avtal i förhandlingsfrågor
utan även i andra avtal som slutes, om skyldighet att inhämta
sådant godkännande föreligger.

5 §. Hänvisningarna till särskilda författningar avser bl. a. arvodesstadgan
och övergångsbestämmelserna till denna. Förslag om ändring av nämnda
stadga och övergångsbestämmelser framlägges av konstitutionsutskottet.

10 §. Beträffande den organisatoriska uppbyggnaden av kontoret vill
utskottet framhålla att avsikten varit att skapa ett effektivt serviceorgan
för de behov som i olika avseenden kan uppkomma inom riksdagen. Styrelsen
torde inte minst under uppbyggnadsperioden få en betydande arbetsbörda.
Med hänsyn härtill och till förvaltningskontorets ställning inom
riksdagsförvaltningen kan det uppkomma behov av att de nu i 16 § före -

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 13

slagna arvodena omprövas, när erfarenheter vunnits. Vad beträffar direktören
torde också kunna förutses att behov kan uppkomma av att anpassa
lönen till löneutvecklingen i övrigt för jämförliga tjänstemän. Med hänsyn
till att riksdagen ej skall behöva binda sig för en viss tjänsteinnehavare
under längre tid, torde direktören böra, förutom för viss tid, även kunna förordnas
tills vidare. I analogi med vad som tillämpas i fråga om lönegradsplacering
för högre tjänstemän inom statens avtalsverk bör chefstjänsten
ej lönegradsplaceras genom avtal. Personalorganisationerna har, enligt vad
utskottet inhämtat, instämt häri.

11 §. Styrelsen har att handlägga dels alla viktigare ärenden, dels vissa
andra och kan självfallet överta handläggningen av vilket ärende som helst.
Vad angår föredragningsskyldighet för direktören har utskottet följt utredningens
förslag.

Sekreterar- och annan personal åt styrelsen och direktören torde i viss
utsträckning böra anställas redan före den 1 juli 1966.

Vad angår yrkandet i motionen II: 925 framgår av vad utskottet ovan yttrat,
att utskottet ej finner skäl tillstyrka detsamma.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer,

att riksdagen måtte

1. avslå motionen II: 925;

2. besluta om inrättandet från och med den 1 juli 1966
av riksdagens förvaltningskontor i enlighet med de riktlinjer
till vilka utskottet i det föregående anslutit sig, och
upphörandet vid samma tid av riksdagens ekonomibyrå;

3. antaga härvid såsom Bil. A fogad instruktion för riksdagens
förvaltningskontor jämte ikraftträdandebestämmelser; 4.

besluta, med motsvarande överflyttning från personalstaterna
för andra i bifogade tjänsteförteckning (Bil. B)
angivna organ, fastställa å bilagan angiven personalstat för
riksdagens förvaltningskontor att gälla från och med den
1 juli 1966;

5. besluta att de den 1 juli 1966 gällande tillsättningsbesluten
angående tjänst som sålunda överflyttats skall från
och med samma dag utan ändring av beslut om lön och
annan gottgörelse avse motsvarande tjänst vid riksdagens
förvaltningskontor;

6. besluta att förvaltningskontoret skall, om ej annat är
stadgat, beträffande arbetstagare vid riksdagen och dess

14 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

verk äga befogenheter motsvarande dem som tillkommer
statens avtalsverk beträffande statsförvaltningen i övrigt;

7. bemyndiga riksdagens organisationsutredning att utan
hinder av förvaltningskontorets förhandlingsrätt fullgöra
de förhandlingsuppgifter m. m. vartill den bemyndigats
genom riksdagens bifall till konstitutionsutskottets hemställan
i utlåtande nr 25 år 1966;

8. besluta att styrelse för förvaltningskontoret skall väljas
första gången vårsessionen 1966;

9. bemyndiga styrelsen

a) att från och med den dag den blivit utsedd anställa
chef för kontoret och annan personal från och med den
1 juli 1966,

b) att för tiden före den 1 juli 1966 mot arvode ur anslaget
Riksdagen, Övriga omkostnader anställa erforderligt biträde,
samt

c) att ur vederbörligt anslag å förvaltningskontorets stat
disponera medel för erforderlig personal som ej upptagits
på ovan angivna personalstat;

10. uppdraga åt riksgäldskontoret att verkställa utbetalningar
för riksdagens förvaltningskontor, utföra därav föranledd
bokföring och skyldighet att till olika myndigheter
lämna uppgifter om inkomster etc. samt att revidera kontorets
räkenskaper; samt

11. antaga de förslag till författningsändringar som angives
i Bil. C—F att träda i kraft den 1 juli 1966.

Stockholm den 18 maj 1966

På sammansatta konstitutions- och bankoutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Sveningsson, Dahlén,
Ståhle och Palm; samt

från a n d ra kammaren: herrar Regnéll, Adamsson, Henningsson*, Larsson
i Luttra, Berglund, Börjesson i Glömminge och Ekström i Iggesund.

Ej närvarande vid justeringen.

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 15

Bilaga A

Instruktion för riksdagens förvaltningskontor

1 §

Riksdagens förvaltningskontor är riksdagens centrala myndighet för
handläggning av riksdagens förvaltningsärenden och för förhandling om
anställnings- eller arbetsvillkor för arbetstagare hos riksdagen och dess
verk.

Uppgifter

2 §

Förvaltningskontoret skall om annat ej är särskilt stadgat:

1. handlägga frågor angående riksdagshuset och lokaler i övrigt för riksdagen
och dess verk med undantag av lokalerna för riksbanken och
riksgäldskontoret;

2. handlägga frågor angående förhandling om anställnings- eller arbetsvillkor
för arbetstagare hos riksdagen och dess verk, anställnings-, tjänstledighets-
och andra personalärenden i fråga om personal vid förvaltningskontoret
och, i den mån annat ej gäller, annat riksdagens organ,
meddela för riksdagens förvaltningskontor och riksdagens verk utom
riksbanken och riksgäldskontoret gemensamma förvaltningsföreskrifter
samt utgiva författningar angående riksdagen och dess verk;

3. handlägga frågor angående uträkning av arvoden och ersättningar till
riksdagens ledamöter samt av avlöningar och ersättningar till personal hos
riksdagen och dess verk utom riksbanken och riksgäldskontoret, ävensom
frågor angående pensioner till nämnda ledamöter och personal och
deras efterlevande, i den mån ej uppgiften ankommer på annan myndiglict
\

4. handlägga frågor angående riksdagstrycket, riksdagens debattprotokoll
och riksdagens centrala skrivbyrå; samt

5. handlägga frågor angående riksdagens upplysningstjänst.

Kontoret skall vidare utföra de uppgifter som enligt antagna bestämmelser
eller genom särskilda riksdagsbeslut åvilar eller ålägges kontoret.

3 §

Det åligger förvaltningskontoret att beträffande riksdagshuset och övriga
under 2 § 1. inbegripna lokaler ombesörja vård och underhåll. Då fråga
är om större ombyggnad skall framställning göras till riksdagen. Kontoret
äger att i första hand för allmänna ändamål upplåta lediga lokaler.

Kontoret skall föranstalta om restauration för riksdagens ledamöter och
personal.

4 §

Det åligger förvaltningskontoret att verka för en ändamålsenlig lönepolitik
inom riksdagen och dess verk och därvid beakta förhållandena på ar -

16 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

betsmarknaden i övrigt samt att bereda varje riksdagens verk tillfälle att
verket3 synpunkter på sådana förhandlingsfrågor som direkt berör

Förvaltningskontoret skall för riksdagen och dess verk utfärda bestäm“elS,
er, a\ b®skaffenhet a« skola ensidigt fastställas av arbetsgivaren och
wfu dif/a dPt f.orfIskrifter och anvisningar, som behövs för tillämpningen av
kollektwavtal eller avtal om anställnings- eller arbetsvillkor i överensstämmelse
med sådant kollektivavtal. I avtal som är av beskaffenhet att böra
godkannas av riksdagen eller dess lönedelegation skall intagas förbehåll
om sadant godkännande.

Styrelsen äger överlämna till myndighet vid riksdagens verk att hand S?m,

,ankommer På styrelsen och icke är av sådan beaffenhet
att den skall underställas riksdagen eller dess lönedelegation
^yrdsens ordförande eller vid förfall för honom den ledamot styrelsen
särskilt forordnar skall utöva det i 12 § riksdagsstadgan förutsatta samråd
med riksdagens lönedelegation

Beträffande i 2 § 3. nämnda arvoden, löner, ersättningar och pensioner_
aligger förvaltningskontoret jämväl att fatta de beslut, varom stadgas

deSs"S™Lt.0„i“årear'' Saml ”lrär<la ““”Pni^estämmel», till

6 §

Den i 2 § 4 nämnda skrivbyrån skall ombesörja utskrifter och kopiermgar
åt riksdagens ledamöter, utskott och Övriga organ i den mån uppgiften
ej ombesorjes genom annat riksdagsorgan.

7 §

Riksdägens upplysningstjänst skall tillhandagå riksdagens ledamöter,
tskott och riksdagens Övriga organ med sakuppgifter, sammanställningar
ocn, i den man andra uppdrag därigenom icke eftersättes, utredningar i
ämnen som angar ledamöternas eller organens arbetsuppgifter.

Upplysnmgstjansten skall vidare utarbeta registret till riksdagstrycket.

8 §

Förvaltningskontoret skall uppgöra anslagsäskanden avseende förvaltningskontoret
samt granska och sammanställa anslagsäskanden avseende
riksdagen och dess verk utom riksbanken och riksgäld skontoret

Organisation
9 §

Förvaltningskontoret ledes av en styrelse bestående av sju riksdagens
stadgan^ Narmare bestammelser om styrelsen meddelas i 28 § riksdags -

10 .§

Styrelsen utser chef för förvaltningskontoret (direktör). Denne utövar
under styrelsen den omedelbara ledningen av förvaltningskontorets verksamhet
och föredrager inför styrelsen de ärenden styrelsen skall avgöra,
i den mån föredragningsskyldigheten inte av styrelsen ålägges annan, samt

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 17

undertecknar från kontoret utgående skrivelser.

Direktören skall tillsättas med förordnande tillsvidare eller för viss tid,
högst tre år, i högst lönegrad B 6.

Ställföreträdare för direktören utses av styrelsen.

Inom förvaltningskontoret finns fem arbetsenheter för de uppgifter som
angivits ovan i 2 § 1.—5. samt 3—8 §§.

Direktören förestår själv den arbetsenhet som avses i 2 § 2.

Hos förvaltningskontoret anställer styrelsen i övrigt arbetstagare enligt
personalförteckning, som fastställes av styrelsen, samt annan personal i
mån av behov och tillgång på medel.

Styrelsen äger därutöver anställa personal för tillfälliga uppdrag och
i övrigt anlita experter och sakkunniga.

Ärendenas handläggning
11 §

Av styrelsen avgöres

1. frågor om slutande av kollektivavtal samt andra förhandlingsfrågor
av principiell natur eller större ekonomisk betydelse och frågor som
är gemensamma för riksdagen och dess verk;

2. frågor om avbrytande av annan förhandling än förhandling i tvist om
avtal;

3. frågor om lockout eller annan stridsåtgärd;

4. viktigare frågor angående utgivande av författningar;

5. viktigare frågor om organisation, arbetsordning eller tjänsteföreskrifter;

6. frågor om anslagsframställningar och andra frågor av större ekonomisk
betydelse;

7. frågor om tillsättning av tjänst eller beviljande av pension; samt

8. andra frågor som styrelsen beslutar handlägga eller direktören hänskjuter
till styrelsen.

I övriga frågor äger direktören ensam utöva beslutanderätten. Genom
arbetsordning eller särskilt beslut må styrelsen överlämna åt annan tjänsteman
att avgöra ärende eller viss grupp av ärenden som eljest skulle avgöras
av direktören.

Styrelsen äger inom sig utse vissa ledamöter att föra förhandlingar i fråga
om arbetstagares anställnings- eller arbetsvillkor.

12 §

Styrelsen är beslutför när minst fem ledamöter är närvarande. Som
styrelsens beslut gäller den mening varom de flesta förenar sig. Vid lika
röstetal gäller den mening ordföranden biträder. Direktören äger deltaga
i överläggningarna och skall till protokollet anteckna sin mening, om denna
är skiljaktig från styrelsens beslut.

Protokoll in. in.

13 §

1 fråga om varje beslut skall hos förvaltningskontoret finnas handling
varav framgår vem som fattat beslutet, vem som i övrigt närvarit vid den
slutliga handläggningen av ärendet och vem som varit föredragande samt
beslutets dag och dess innehåll.

Protokoll föres när skiljaktig mening förekommer eller protokoll behövs

18 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr t år 1966

av annan orsak. Protokoll föres av direktören eller den direktören därtill
utser.

Expedition i ärende som styrelsen avgjort skall undertecknas av ordföranden
och direktören. I skrivelse till riksdagen skall anges närvarande
ledamöter samt skiljaktiga meningar i fråga om ärende som avses i skrivelsen.

14 §

Förvaltningskontoret skall vårda sitt arkiv och föra en förteckning över
detta.

Besvär över beslut

15 §

Över beslut i ärenden som grundar sig på statstjänstemannalagen eller
bestämmelse som meddelats med stöd av lagen eller som eljest, utan att
avse ingående eller tillämpning av kollektivavtal, rör enskild person,
må besvär anföras hos bankoutskottet.

Part som vill anföra besvär skall skriftligen anmäla missnöje med
beslutet. Missnöjesanmälan skall inkomma till kontoret inom fjorton dagar
från den dag, då klaganden erhöll del av beslutet. Sker det ej, förloras rätten
till talan. Inkommer besvär inom sådan tid erfordras ej missnöjesanmälan.

I fråga om tillsättande eller uppehållande av tjänst skall klaganden anses
ha delgivits beslutet den dag beslutet blivit justerat eller genom anslag
offentligen tillkännagivet.

Besvär skall, om talerätten ej förlorats, ingivas till kontoret inom fyra
veckor från ovan bestämd delgivningsdag. Sker det ej, förloras besvärsrätten.

Inkomna besvär skall ofördröj ligen överlämnas till bankoutskottet.

Arvoden och reseersättningar till styrelsen m. in.

16 §

Såsom arvode åtnjuter en var av styrelsens ledamöter 4 000 kronor
årligen. Därjämte utgår särskilda arvoden till styrelsens ordförande med
3 000 kronor för år och till vice ordföranden med 2 000 kronor för år.
Suppleant för styrelseledamot åtnjuter arvode med 500 kronor årligen.

17 §

Styrelseledamot och suppleant äger att för resa, som han för fullgörande
av uppdraget eller eljest för förvaltningskontorets räkning företager
från hemorten eller ort, där han vistas för fullgörande av offentligt
uppdrag, samt för återresan åtnjuta resekostnadsersättning och, med det
undantag som i andra stycket sägs, traktamente och ersättning i övrigt
enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet eller, när fråga är om
utrikes resa, utlandsreglementet. Styrlseledamot skall därvid hänföras till
rese- och traktamentsklass A.

För bevistande av sammankomst i Stockholm med styrelsen eller för
annan förrättning eller annat uppdrag därstädes för förvaltningskontorets
räkning skall traktamente icke utgå under tid, då riksdagen håller session.

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 19

Denna instruktion träder i kraft den 1 juli 1966, då instruktionen för
delegerade för riksdagens verk skall upphöra att gälla. Delegerade skall
dock äga slutbehandla ärende som av dem före den 1 juli 1966 upptagits
till behandling.

Vad som utan att vara stadgat i författning gäller för riksdagens kanslideputerade
och delegerade för riksdagens verk enligt särskilda riksdagsbeslut
skall i stället avse riksdagens förvaltningskontor.

20 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

Bilaga B

Personalorganisationen vid riksdagens förvaltningskontor

Tjänster

1 direktör .........................

1 byråchef .........................

3 byrådirektörer ...................

2 förste byråsekreterare.............

1 kamrerare1 ......................

1 förste revisor ....................

3 assistenter .......................

1 registrator .......................

1 maskinchef ......................

1 förrådsförvaltare .................

2 kontorsskrivare ..................

1 föreståndare för skrivbyrån .......

1 maskinförman ...................

1 förste expeditionsförman .........

3 övervaktmästare..................

1 hantverksföreståndare.............

1 expeditionsförman ................

4 kansliskrivare2 ...................

1 kansliskrivare....................

1 förste expeditionsvakt.............

15 förste vaktmästare................

3 värmeskötare ....................

23 vaktmästare3.....................

1 kontorist ........................

1 biträde för skrivgöromål ..........

1 kanslibiträde4 ....................

1 föreståndare för Riksdagsdebatterna5
10 korrekturläsare5 ..........

Motsvarande tjänst(er), redovisas
f. n. under

Riksdagens ekonomibyrå
Riksdagsbiblioteket
(upplysningst j änsten)

»

Riksdagens ekonomibyrå
Riksgäldskontoret
Riksdagsbiblioteket
(upplysningst j änsten)

Riksdagens ekonomibyrå

»

»

Riksdagsbiblioteket
(upplysningst j änsten)

»

Riksdagens ekonomibyrå

»

»

Riksdagsbiblioteket
(upplysningst j änsten)
Riksdagens kansli

1 Tillika föreståndare för korrekturläsarna.

2 Därav 2 med deltidstjänstgöring.

3 Därav 1 med deltidstjänstgöring.

4 Tjänsten delad mellan 2 halvtidstjänstgörande.

5 Deltidstjänst(er).

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 21

Bilaga C

Förslag

till

ändringar i riksdagsstadgan

§ 3, 5, 7, 12, 21, 26, 28, 29 och 30 får ändrad lydelse enligt nedan.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 3

Å den____— —---— — främst uppföras:

Konungens propositioner------väckta motioner.

Övriga ärenden,------ordning, nämligen:

1. Från utskott-----— — till riksdagsbeslutet;

2. Riksdagens revisorers----

telser;

3. Av båda kamrarna tillsatta utskotts
betänkanden, ävensom hemställanden
och utlåtanden av kanslideputerande;
skolande den ordning,
vari de ständiga utskotten i 53 § regeringsformen
och 36 § riksdagsordningen
finnas upptagna, jämväl följas
vid uppförande å förteckningen
av nämnda utskotts betänkanden,
och sådana betänkanden sättas framför
särskilda utskotts samt dessas
framför kanslideputerades utlåtanden
och hemställanden;

4. Ärenden, som-------

5. Kammarens enskilda ärenden.

---militieombudsinännens berät 3.

Av båda kamrarna tillsatta utskotts
betänkanden, ävensom framställningar
från styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor; skolande
den ordning, vari de ständiga utskotten
i 53 § regeringsformen och 36 §
riksdagsordningen finnas upptagna,
jämväl följas vid uppförande å förteckningen
av nämnda utskotts betänkanden,
och sådana betänkanden
sättas framför särskilda utskotts
samt dessas framför framställningar
från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor;

delgivas; samt

I denna -—

skyndsamt delgivas.

§ 5

Mom. 1. Vid kammares------anteckning därom.

Justeringen av-------eljest meddelas.

Kamrarnas protokoll överlämnas
omedelbart efter justeringen till riksdagens
kansli.

Mom. 2. Yttranden, som ledamöter
vid kammares sammanträde avgiva,
skola, såvitt ske kan, ordagrant av

Kamrarnas protokoll överlämnas
omedelbart efter justeringen till riksdagens
förvaltningskontor.

Mom. 2. Yttranden, som ledamöter
vid kammares sammanträde avgiva,
skola, såvitt ske kan, ordagrant av

22 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

(Nuvarande lydelse)
för sådant ändamål anställda tjänstemän
upptecknas och utan dröjsmål,
försedda med uppsättarens namnteckning,
i två exemplar avlämnas i
kammarens kansli, där de till femte
söckendagen efter sammanträdet
klockan 12 middagen böra finnas för
genomläsning tillgängliga. Ledamot,
som före utgången av nämnda tid
justerar sitt yttrande, bör därå göra
anteckning om verkställd justering;
annan ledamot dock obetaget att påkalla
särskild justering därav inför
kammaren vid det i 1 mom. omförmälda
tillfälle. Har ledamot icke
inom stadgad tid justerat sitt yttrande,
anses detsamma ändock såsom
av honom justerat. Yttrandena böra
därefter ofördröj ligen överlämnas
till riksdagens kansli.

Mom. 3. I fråga-------till

(Föreslagen lydelse)
för sådant ändamål anställda tjänstemän
upptecknas och utan dröjsmål,
försedda med uppsättarens
namnteckning, i två exemplar avlämnas
i kammarens kansli, där de till
femte söckendagen efter sammanträdet
klockan 12 middagen böra finnas
för genomläsning tillgängliga.
Ledamot, som före utgången av
nämnda tid justerar sitt yttrande,
bör därå göra anteckning om verkställd
justering; annan ledamot dock
obetaget att påkalla särskild justering
därav inför kammaren vid det
i 1 mom. omförmälda tillfälle. Har
ledamot icke inom stadgad tid justerat
sitt yttrande, anses detsamma
ändock såsom av honom justerat.
Yttrandena böra därefter ofördröjligen
överlämnas till riksdagens förvaltningskontor.

riksdagsbiblioteket.

Talmanskonferensen skall,

Vid talmanskonferensens —

Anses nödigt att inhämta upplysningar
av ordförandena i andra utskott
eller av kanslideputerade, böra
även de, efter kallelse, tillstädeskomma.

Vid talmanskonferensens —
Talmanskonferensens beslut
Talmanskonferensen skall, efter
samråd med kanslideputerade, upprätta
förslag i fråga om arvoden till
tjänstemännen hos kamrarna och utskotten
samt i kansliet. Förslaget
överlämnas till bankoutskottet, vilket
det åligger att i ämnet avgiva utlåtande
till kamrarna.

§ 7

---riksdagsarbetets bedrivande.

sammanträde förekommer.

Anses nödigt att inhämta upplysningar
av ordförandena i andra utskott
eller av ordföranden i styrelsen
för riksdagens förvaltningskontor,
böra även de, efter kallelse, tillstädeskomma.

— sammanträde förekommer.

besluten avse.

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 23

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 12

Vad här________— på lönedelegationen.

Det åligger----- -----

Delegationen skall------

Delegationens befogenhet enligt
§ 62 regeringsformen att godkänna
förhandlingsöverenskommelser skall
även avse överenskommelser i förhandlingsfrågor
rörande anställningsvillkor
för arbetstagare hos
riksdagen och dess verk. I stället för
den i nämnda stadgande föreskrivna
rådplägningen med statsrådsledamot
skall i dessa fall ske motsvarande
samråd med den eller dem som riksdagen
därtill förordnar.

§

Har från något riksdagens verk
till utskott inkommit framställning,
som kan föranleda beslut av riksdagen,
vare utskottet pliktigt att ofördröj
ligen göra anmälan därom till
vardera kammarens talman och till
kanslideputerade. Vid anmälan skall
framställningen fogas, i huvudskrift
till talmännen och i avskrift till
kanslideputerade. Det åligger talmannen
tillse, att anteckning om anmälan
verkställes å föredragningslistan
för kammarens nästa sammanträde,
varefter förfares på sätt i 58 §
första stycket riksdagsordningen
sägs.

§

De av riksdagen utsedda valmän,
vilka hava att verkställa val av fullmäktige
i riksbanken och i riksgäldskontoret,
skola tillika utse två leda -

— sammanträde förekommer.

---avgiva utlåtande.

Delegationens befogenhet enligt
§ 62 regeringsformen att godkänna
förhandlingsöverenskommelser skall
även avse överenskommelser i förhandlingsfrågor
rörande anställningsvillkor
för arbetstagare hos
riksdagen och dess verk. I stället för
den i nämnda stadgande föreskrivna
rådplägningen med statsrådsledamot
skall i dessa fall ske motsvarande
samråd med ordföranden i styrelsen
för riksdagens förvaltningskontor eller
den ledamot av styrelsen, som vid
förfall för ordföranden av styrelsen
därtill förordnas.

21

Har från något riksdagens verk
till utskott inkommit framställning,
som kan föranleda beslut av riksdagen,
vare utskottet pliktigt att ofördröj
ligen göra anmälan därom till
vardera kammarens talman och till
riksdagens förvaltningskontor. Vid
anmälan skall framställningen fogas,
i huvudskrift till talmännen och i avskrift
till riksdagens förvaltningskontor.
Det åligger talmannen tillse,
att anteckning om anmälan verkställes
å föredragningslistan för kammarens
nästa sammanträde, varefter
förfares på sätt i 58 § första stycket
riksdagsordningen sägs.

26

De av riksdagen utsedda valmän,
vilka hava att verkställa val av fullmäktige
i riksbanken och i riksgäldskontoret,
skola tillika utse två

24 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

(Nuvarande lydelse)
möter jämte två suppleanter i styrelsen
över riksdagsbiblioteket.

(Föreslagen lydelse)
ledamöter jämte två suppleanter i
styrelsen över riksdagsbiblioteket
samt, jämlikt 28 § nedan, sju ledamöter
och sju suppleanter i styrelsen
för riksdagens förvaltningskontor.

Riksdagens kansli
§ 28

Utom de åligganden, som, enligt,
80 § andra stycket riksdagsordningen,
tillhöra riksdagens kansli, skall
detta ombesörja tryckningen av alla
de handlingar, vilka till kamrarna
inkomma eller från dem utgå, med
undantag av sådana, som i annan
ordning blivit på allmän bekostnad
tryckta, för att till kamrarnas ledamöter
utdelas.

Kanslideputerade böra vaka däröver,
att de i kamrarna förda protokoll
samt övriga riksdagshandlingar
bliva med största möjliga skyndsamhet
tryckta och till kamrarnas ledamöter
utdelade.

Framställning, som avses i 21 §,
eller sammanfattning därav skall genom
kanslideputerades försorg snarast
möjligt mångfaldigas och till
kamrarnas ledamöter utdelas.

Riksdagens förvaltningskontor
§ 28

Riksdagens förvaltningskontor är
riksdagens centrala myndighet för
handläggning av riksdagens förvaltningsärenden
och för förhandling
om anställnings- eller arbetsvillkor
för arbetstagare hos riksdagen och
dess verk. Närmare bestämmelser
om förvaltningskontoret meddelas i
en av riksdagen antagen instruktion.

Kontoret står under ledning av en
styrelse. Beträffande denna skola bestämmelserna
i 70 § riksdagsordningen
angående fullmäktige i riksgäldskontoret
äga motsvarande tilllämpning.
Därutöver skall gälla att
såväl ledamöterna som suppleanterna
skola vara ledamöter av riksdagen.

Framställning från förvaltningskontoret
till riksdagen ingives till
vardera kammarens kansli och anmäles
av talmannen vid sammanträde
med kammaren. Tid för väckande
av motion i anledning av framställningen
räknas från den dag, då anmälan
om framställningens ingivande
delgives kammaren.

§ 29

Sekreterare i--------

I fråga om expeditionen av de från
riksdagen utgående skrivelser, vilka

--och tillnamn.

I fråga om expeditionen av de från
riksdagen utgående skrivelser, vilka

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 25

(Nuvarande lydelse)
besörjas genom riksdagens kansli,
tillkommer det kanslideputerade att
meddela erforderliga föreskrifter.

§

Vardera kammaren-----

Övriga befattningshavare, å vilka
avlöning sbestämmelserna för de hos
riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän
åro tillämpliga, tillsättas:

1. för vardera--------

2. för vart — —--—--—

3. för riksdagens kansli av kanslideputerade
tillika med talmännen
och vice talmännen.

(Föreslagen lydelse)
jämligt 80 § andra stycket riksdagsordningen
besörjas genom ett särskilt
riksdagens kansli, tillkommer
det kanslideputerade att meddela erforderliga
föreskrifter.

30

— utse sekreterare.

Övriga befattningshavare tillsättas: kammarens

sekreterare;

— sekreterare; samt

3. för riksdagens förvaltningskontor
och kanslideputerade av kontorets
styrelse.

26 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

Bilaga D

Förslag

till

ändring i bankoreglementet

§ 25 mom. 4 får ändrad lydelse enligt nedan.

(Nuvarande lydelse)

§ 25.

(Föreslagen lydelse)

Mom. 4. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret äga fullmäktige
i riksbanken dessutom:

a) att för----— —---kunna återväljas;

b) att vidtaga åtgärder i frågor b) att vidtaga åtgärder i frågor rö rörande

riksbyggnaderna å Helge- rande riksbyggnaderna å Helgeandsandsholmen,
i den mån dessa frågor holmen utom riksdagshuset, i den
icke skola behandlas av respektive mån dessa frågor icke skola behandfullmäktige.
las av respektive fullmäktige.

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 27

Bilaga E

Förslag

till

ändringar i riksgäldsreglementet

§§ 49, 50, 53, 54, 55 och 56 upphäves och § 1 e) samt §§ 3, 9, 59 och 61 får
ändrad lydelse enligt nedan.

(Nuvarande lydelse)

§

Riksgäldskontoret har-----

e) att utföra alla uppdrag och
åligganden, som riksgäldskontoret
för övrigt av rikets ständer eller riksdagen
erhållit.

(Föreslagen lydelse)

1

--medel; samt

e) att utföra alla uppdrag och
åligganden, som riksgäldskontoret
för övrigt av rikets ständer eller riksdagen
erhållit, så framt de ej utföras
av riksdagens förvaltningskontor.

§ 3

Förvaltningen av-------riksdagsordningen stadga.

Fullmäktige skola jämväl i den
omfattning riksdagen beslutar genom
den fullmäktige underställda
riksdagens ekonomibyrå handhava
förvaltningen av riksdagens ekonomiska
angelägenheter ävensom vården
av riksdagshuset.

Vid fullmäktiges--------ordföranden inträffar.

§

1. Fullmäktige utse för en tid av
högst tre år i sänder inom eller utom
sig en riksgäldsdirektör att vara chef
för riksgäldskontoret och riksdagens
ekonomibyrå.

Till ersättare--—-----

Vid förfall--------

Det åligger riksgäldsdirektören att
i överensstämmelse med detta reglemente
samt de beslut och föreskrifter,
som fullmäktige meddela, hand -

9

1. Fullmäktige utse för en tid av
högst tre år i sänder inom eller utom
sig en riksgäldsdirektör att vara chef
för riksgäldskontoret.

--till ersättare.

— tillfällig ersättare.

Det åligger riksgäldsdirektören att
i överensstämmelse med detta reglemente
samt de beslut och föreskrifter,
som fullmäktige meddela, hand -

28 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

(Nuvarande lydelse)
hava den närmaste ledningen av arbetet
med upplåningen för statens
räkning och förvaltningen av statsskulden,
anordna medel till av fullmäktige
beslutade eller eljest bestämda
utbetalningar, föredraga
ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet
av fullmäktiges beslut, utöva
tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret
och riksdagens ekonomibyrå
samt i allmänhet handhava

(Föreslagen lydelse)
hava den närmaste ledningen av arbetet
med upplåningen för statens
räkning och förvaltningen av statsskulden,
anordna medel till av fullmäktige
beslutade eller eljest bestämda
utbetalningar, föredraga
ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet
av fullmäktiges beslut, utöva
tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret
samt i allmänhet
handhava den löpande förvaltningen.

den löpande förvaltningen.

Riksgäldsdirektören äger------inför fullmäktige.

Riksgäldsdirektören utövar — ---—- avseende innehåller.

Fullmäktige må----erforderliga underhandlingar.

2. Till ett------och handläggning.

Riksgäldsdirektörens ersättare---arbetsutskottets sammanträden.

§ 59

1. Åt de----------— rätt härutinnan.

2. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgälds -

kontoret dessutom

a) att för — -—--------

b) att vidtaga åtgärder i frågor rörande
riksbyggnaderna å Helgeandsholmen,
i den mån dessa frågor icke
skola behandlas av respektive fullmäktige.

3. Vid fullmäktiges-------

- återväljas; samt

b) att vidtaga åtgärder i frågor
rörande riksbyggnaderna å Helgeandsholmen
utom riksdagshuset, i
den mån dessa frågor icke skola behandlas
av respektive fullmäktige.

- ----per capita.

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 29

(Nuvarande lydelse)

§

Ordinarie tjänster i riksgäldskontoret
och riksdagens ekonomibyrå
tillsättas av fullmäktige; tjänst med
lönegradsbeteckningen Bp genom
förordnande för högst tre år i sänder.

(Föreslagen lydelse)

61

Ordinarie tjänster i riksgäldskontoret
tillsättas av fullmäktige; tjänst
med lönegradsbeteckningen Bp genom
förordnande för högst tre år i
sänder.

!50 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

Bilaga F

Förslag

till

ändringar i tjänstemannastadgan för riksdagens verk

Rubriken ändras till Tjänstemannastadga för riksdagens förvaltningskontor
och riksdagens verk. §§ 1, 17, 19, 30 och 34 får ändrad lydelse enligt nedan.

(Nuvarande lydelse)

1

Denna stadga gäller sådan anställning
vid riksdagens verk på vilken
statstjänstemannalagen den 3 juni
1965 (nr 274) är tillämplig.

17

Bestämmelserna i 18 § första stycket
statstjänstemannalagen skola
äga tillämpning å innehavare av
tjänst som byråchef eller därmed
jämställd eller högre tjänst vid riksdagens
verk.

(Föreslagen lydelse)

§•

Denna stadga gäller sådan anställning
vid riksdagens förvaltningskontor
och riksdagens verk på vilken
statstjänstemannalagen den 3 juni
1965 (nr 274) är tillämplig.

§•

Bestämmelserna i 18 § första stycket
statstjänstemannalagen skola äga
tillämpning å innehavare av tjänst
som byråchef eller därmed jämställd
eller högre tjänst vid riksdagens förvaltningskontor
eller riksdagens
verk.

19

Fråga om läkarundersökning enligt
27 § statstjänstemannalagen av
tjänsteman prövas beträffande tjänsteman
hos riksbanken, riksgäldskontoret,
riksdagens justitieombudsman
eller riksdagens militieombudsman
av vederbörande fullmäktige eller
ombudsman. Beträffande tjänsteman
hos annat riksdagens verk prövas sådan
fråga, om den gäller tjänsteman
som ej kan dömas till disciplinstraff,
av delegerade för riksdagens verk
och i annat fall av vederbörande
myndighet.

§•

Fråga om läkarundersökning enligt
27 § statstjänstemannalagen av
tjänsteman prövas beträffande tjänsteman
hos riksbanken, riksgäldskontoret,
riksdagens justitieombudsman
eller riksdagens militieombudsman
av vederbörande fullmäktige eller
ombudsman. Beträffande tjänsteman
hos annat riksdagens verk eller hos
riksdagens förvaltningskontor prövas
sådan fråga, om den gäller tjänsteman
som ej kan dömas till disciplinstraff,
av styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor och i annat fall
[av vederbörande myndighet.

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 31

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

30 §.

I fråga---------

Fråga om anställnings upphörande
enligt 32 § första stycket c) eller
andra stycket statstjänstemannalagen
samt om sådan förflyttning av
tjänsteman som avses i 37 § andra
stycket första punkten statstjänstemannalagen
prövas av delegerade för
riksdagens verk.

är anställd.

Fråga om anställnings upphörande
enligt 32 § första stycket c) eller
andra stycket statstjänstemannalagen
samt om sådan förflyttning av
tjänsteman som avses i 37 § andra
stycket första punkten statstjänstemannalagen
prövas av styrelsen för
riksdagens förvaltningskontor.

34 §.

Har Konungen meddelat förordnande
enligt 40 § andra stycket
statstjänstemannalagen äga delegerade
för riksdagens verk meddela
motsvarande förordnande för tjänstemän
vid riksdagens verk.

Har Konungen meddelat förordnande
enligt 40 § andra stycket
statstjänstemannalagen äger styrelsen
för riksdagens förvaltningskontor
meddela motsvarande förordnande
för tjänstemän vid riksdagens
förvaltningskontor eller riksdagens
verk.

BETÄNKANDE

med vissa förslag rörande
riksdagens förvaltningsorganisation

AVGIVET AV RIKSDAGENS ORGANISATIONSUTREDNING

-......; '' i ■

3

Innehåll

Skrivelse till talmanskonferensen med bilaga avseende huvudavtal...........

I. Nuvarande förhållanden............................................

A. Inledning......................................................

B. Riksdagsorgan.................................................

C. Förvaltningsbestämmelser.......................................

D. Förvaltningsuppgifternas fördelning på riksdagsorganen............

1. Riksdagens verk och delegerade för riksdagens verk............

2. Riksdagens egna förvaltningsorgan............................

E. Förhandlingsverksamhet m. ....................................

II. Historik och tidigare förslag.......................................

A. Vissa uppgifter rörande riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå

B. Tiden före författningsutredningens förslag........................

C. Författningsutredningen.........................................

1. Utredningen................................................

2. Remissyttranden............................................

D. 1964 års expertgrupp...........................................

E. Riksdagsbiblioteket och riksdagens upplysningstjänst...............

III. Organisationsutredningens överväganden.............................

A. Frågan om ett nytt förvaltningsorgan...........................

B. Frågan om en överinstans......................................

C. Förvaltningskontorets arbetsuppgifter............................

1. Meddelande av vissa förvaltningsbestämmelser...................

2. Behandling av anslagsäskanden................................

3. Handläggning av löne- och ersättningsärenden...................

4. Förhandlingsverksamhet och handläggning av personalfrågor......

5. Ledning av riksdagens upplysningstjänst........................

6. Handläggning av lokalfrågor..................................

7. Handläggning av ärenden rörande riksdagstrycket...............

8. Anordnande av skrivhjälp....................................

9. Sammanfattning.............................................

D. Förvaltningskontorets organisation...............................

E. Förslagets inverkan på vissa riksdagsorgan........................

F. Personalförteckningar och anslag................................

G. Vissa åtgärder för förslagets genomförande........................

H. Ikraftträdande................................................

I. Sammanfattning..............................................

Sid.

5

11

11

11

11

12

12

15

18

20

20

21

23

23

25

27

27

28
28

29

30

30

31

32
32
36

39

40

40

41

42

44

45

46
46
46

Bilaga till betänkandet

49

1 *-611712

Till Talmanskonferensen

Med skrivelse till talmanskonferensen den 17 november 1965 överlämnade
riksdagens organisationsutredning utredning med vissa förslag rörande
effektivisering av riksdagsarbetet, vilka förslag upptogs till prövning vid

1965 års riksdag. I berörda skrivelse framhöll utredningen bl. a. att utredningens
huvuduppgift var att överväga och framlägga förslag rörande riksdagens
personal- och förvaltningsorganisation. Utredningen anförde att utredningens
arbete i sistnämnda delar framskridit så långt att principståndpunkt
fattats i väsentliga hänseenden och att utredningen avsåg att framlägga
förslag härutinnan i sådan tid att beslut kunde fattas med sikte på
ikraftträdande den 1 juli 1966.

Under den tid som förflutit sedan berörda skrivelse avläts har utredningen
helt slutfört sina överväganden rörande riksdagens förvaltningsorganisation.
Beträffande personalorganisationen är detsamma emellertid
endast delvis fallet; vissa detaljer härutinnan kräver ytterligare överväganden.
Då det befunnits ogörligt för utredningen att i enlighet med den ursprungliga
avsikten framlägga förslag rörande såväl förvaltnings- som personalorganisationen
i dess helhet med sikte på ett ikraftträdande den 1 juli

1966 — något som måste förutsätta beslut av innevarande riksdags vårsession
— har utredningen haft att ta ställning till frågan om framläggande
av förslag vid skilda tidpunkter. Vid övervägande av olika alternativ
härutinnan har utredningen stannat för att framställa förslag rörande förvaltningsorganisationen
omedelbart, medan förslag angående personalorganisationen
avses skola avlåtas vid en senare tidpunkt, dock sa att riksdagens
prövning i sistnämnda del skall kunna ske under innevarande års
höstsession. Vid överläggning med vederbörande personalorganisationer
har dessa förklarat sig inte ha något att erinra mot en dylik ordning.

I enlighet med det anförda framlägger organisationsutredningen nu förslag
rörande riksdagens förvaltningsorganisation. Förslaget är avsett att
träda i kraft den 1 juli 1966. En sammanfattning av huvudpunkterna i
detsamma har intagits i betänkandet.

Beträffande utredningens blivande förslag rörande riksdagens personalorganisation
vill utredningen bär förutskicka, att utredningen bl. a. avser
att föreslå inrättande i viss utsträckning av fasta tjänster för tjänstemän
inom kamrarna och utskotten. Härvid kommer såväl lönegradsplacerade

6

ordinarie och icke-ordinarie tjänster som arvodestjänster i betraktande.
Beträffande antalet tjänster av olika slag är utredningen inte beredd att i
detta sammanhang redovisa något ståndpunktstagande. Dessa tjänsters
löneställning liksom vissa lönefrågor i övrigt avses skola prövas vid förhandlingar
med vederbörande personalorganisationer instundande höst.

Genom beslut av årets riksdag har organisationsutredningen bemyndigats
att uppta förhandlingar och sluta avtal med vederbörande personalorganisationer
på grundval av utredningens ståndpunktstaganden beträffande
riksdagens förvaltnings- och personalorganisation. Förhandlingsbefogenheter
tillkommer även delegerade för riksdagens verk samt kanslideputerade
med utgångspunkt från nu gällande organisatoriska förhållanden.
Mellan delegerade, kanslideputerade och organisationsutredningen, å
ena sidan, samt tjänstemännens huvudorganisationer, å andra sidan, har
denna dag slutits ett huvudavtal avseende förhandlingsordning samt åtgärder
till förebyggande av samhällsfarliga konflikter m. in. Berörda avtal
avser, i motsats till ett f. n. gällande huvudavtal rörande tjänstemän vid
riksdagens verk, tjänstemän hos riksdagen och dess verk, d. v. s. inom riksdagsförvaltningen
i dess helhet. Avtalet, som slutits under förbehåll för
riksdagens lönedelegations godkännande, fogas såsom bilaga till denna
skrivelse.

Under åberopande av det anförda får organisationsutredningen härmed
överlämna Betänkande med vissa förslag rörande riksdagens förvaltningsorganisation.

Stockholm den 27 april 1966

Fridolf Thapper

Erik Boheman
Georg Pettersson

/N. af Malmborg

Ivar Johansson
C. G. Regnéll

Organisationsutredningens ledamöter: Talmannen F. Thapper, ordförande,
talmannen E. Boheman, andre vice talmannen I. Johansson, konstitutionsutskottets
ordförande G. Pettersson och bankoutskottets ordförande
C. G. Regnéll.

Sakkunniga och experter: Kamrarnas sekreterare K. G. Lindelöw och
S. Johansson, statsutskottets sekreterare O. Berger, konstitutionsutskottets
sekreterare F. Sterzel och avdelningssekreteraren i statsutskottet N. af
Malmborg, den sistnämnde tillika utredningens sekreterare.

Såsom särskild expert rörande avtalsfrågor har anlitats lönedirektören
i statens avtalsverk S. Lannefjord.

Bilaga

HUVUDAVTAL

mellan delegerade för riksdagens verk, kanslideputerade och riksdagens
organisationsutredning, å ena, samt Statstjänarkartellen, Statstjänstemannens
riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens
centralorganisations statstjänstemannasektion, i det följande benämnda
huvudorganisationerna, å andra sidan.

Tillämpningsområde

1 §■

Avtalet gäller riksdagens och dess verks tjänstemannaområde.

Tjänstenämndcn för riksdagen och dess verk

2 §•

I syfte att förhindra samhällsfarliga arbetskonflikter skola parterna tillsätta
en gemensam nämnd, tjänstenämnden för riksdagen och dess verk,
med uppgifter som i 16—18 §§ sägs.

3 §.

Tjänstenämnden för riksdagen och dess verk består av åtta ledamöter.
Av dessa utser riksdagen eller organ som riksdagen bestämmer fyra samt
varje huvudorganisation en. För envar ledamot utses enligt samma grunder
två ersättare.

Ledamot och ersättare utses för en tid av två år.

Nämnden utser ordförande och vice ordförande hland sina ledamöter.

Förhandlingsordning in. in.

4 §•

Förhandling om slutande av kollektivavtal skall på arbetstagarsidan föras
av vederbörande huvudorganisation, om ej delegerade, kanslideputerade
eller organisationsutredningen och huvudorganisationen överenskomma
om annat.

5 §•

Under tid då kollektivavtal gäller skall i tvist mellan de av avtalet bundna
parterna förhandling äga rum i den ordning som föreskrives i 6—11 §§.

Ändock att avtalet upphört att gälla skall enahanda förhandlingsordning
iakttagas i tvist om avtalets tolkning eller tillämpning.

8

Protokollsanteckning: Genom vad i denna paragraf stadgas avses icke
att begränsa användningen av direkt överläggning mellan vederbörande
arbetsgivare och arbetstagare för utjämnande av meningsmotsättningar.

6 §•

Förhandling som avses i 5 § föres i första hand lokalt mellan det riksdagens
organ som utsetts härför och den arbetstagarorganisation som
tvisten närmast rör (lokal förhandling).

Då tvistens beskaffenhet eller andra omständigheter föranleda det, må
tvisten hänskjutas direkt till central förhandling.

7 §•

Lokal förhandling skall påbörjas senast två veckor efter det den påkallats,
såframt parterna ej enas om uppskov.

8§-

Kan uppgörelse ej nås vid lokal förhandling, äger den part, som vill fullfölja
ärendet, hänskjuta frågan till central förhandling. Detta skall ske
inom två månader från den lokala förhandlingens avslutande. Försummas
det, har parten förlorat rätten att påkalla central förhandling.

Central förhandling föres, om tvisten rör tolkning eller tillämpning av
kollektivavtal, av de parter som slutit avtalet och eljest av det organ och
den arbetstagarorganisation som äga förhandla om kollektivavtal i frågan.

9 §•

Central förhandling skall påbörjas senast tre veckor efter det den påkallats,
såframt parterna ej enas om uppskov.

10 §.

Vid förhandling skall föras protokoll, som justeras av parterna.

11 §•

Förhandling skall anses avslutad den dag, då parterna enats om att förklara
den slutförd, eller då part givit motparten besked om att han anser
förhandlingen slutförd.

I protokollet skall antecknas när förhandlingen avslutats.

12 §.

Råder tvist om skyldighet att fullgöra något och har det förhållande
vartill tvisten hänför sig varit känt för vederbörande förhandlingspart i sex
månader utan att förhandling begärts, har parten förlorat rätten att påkalla
förhandling rörande anspråket. Rätten att påkalla förhandling är i
allt fall försutten, om förhållandet ligger mer än två år tillbaka i tiden.

9

13 §.

Vill part väcka talan vid arbetsdomstolen rörande anspråk, som avses
i 12 §, skall detta ske inom tre månader från den centrala förhandlingens
avslutande. Försummar han det, är han förlustig rätten till talan.

14 §.

Arbetsinställelse, blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd
må icke i något fall vidtagas

förrän en vecka förflutit efter det skriftligt meddelande lämnats motparten
om den tilltänkta stridsåtgärden;

av part på arbetstagarsidan utan att åtgärden blivit beslutad eller medgiven
av vederbörande huvudorganisation.

Stridsåtgärd i anledning av viss tvist må därutöver icke vidtagas av part,
som försuttit sin rätt till förhandling i frågan eller icke fullgjort sin förhandlingsskyldighet
eller efter förhandling icke lämnat motparten skriftligt
meddelande om stridsåtgärden inom tre månader efter förhandlingens
avslutande.

15 §.

Ändock att förhandling icke kommit till stånd skall part anses ha fullgjort
sin förhandlingsskyldighet, då för förhandling mött hinder, som icke
berott på honom, eller då motparten utan iakttagande av sin förhandlingsskyldighet
vidtagit stridsåtgärd för tvistens lösande.

Samhällsfarliga konflikter

16 §.

Förmenar part, att konflikt är ägnad att otillbörligt störa viktiga samhällsfunktioner,
skall på hans begäran förhandling äga rum mellan parterna
i syfte att undvika, begränsa eller häva konflikten. Vägrar part att
ingå i förhandling eller kan enighet ej uppnås vid förhandling, äger part
hänskjuta till tjänstenämnden för riksdagen och dess verk att pröva om
konflikten är av beskaffenhet som här ovan sägs.

17 §.

Har fråga om konflikts samliällsfarlighet enligt vad i 16 § sägs hänskjutits
till tjänstenämnden för riksdagen och dess verk, skall varslad
stridsåtgärd, som ej redan påbörjats, uppskjutas i avvaktan på nämndens
utlåtande.

Föreligger ej nämndens utlåtande inom två veckor från det frågan hänskjutits
till nämnden, är part dock oförhindrad att påbörja stridsåtgärden,
såframt icke nämnden med hänsyn till behovet av rådrum förordnat om
uppskov med avgivande av utlåtandet. Har sådant förordnande meddelats,

10

är parten ej skyldig att uppskjuta stridsåtgärden längre än till dess tre
veckor förflutit från det frågan hänsköts till nämnden.

18 §.

Nämnden är beslutför endast om den är fulltalig. Som nämndens beslut
gäller den mening varom flertalet förenar sig.

Nämndens utlåtande skall genom ordförandens försorg tillställas parterna.
Har nämnden funnit konflikten vara av beskaffenhet som i 16 § sägs,
skall nämnden i sitt utlåtande hemställa till vederbörande att undvika, begränsa
eller häva konflikten.

Detta avtal, som slutits under förbehåll om riksdagens lönedelegations
godkännande, träder i kraft omedelbart efter det lönedelegationen godkänt
detsamma och gäller tills vidare med en uppsägningstid av sex månader.
Uppsäges avtalet av en part, gäller uppsägningen för samtliga parter. Ändock
att sex månader förflutit efter uppsägningen skola 4—15 §§ i detta
avtal gälla för parter, som äro bundna av annat kollektivavtal.

Avtalet ersätter huvudavtalet den 5 januari 1966 mellan delegerade för
riksdagens verk, å ena, samt Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens
riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens
centralorganisations statstjänstemannasektion, å andra sidan.

Stockholm den 27 april 1966

Delegerade för riksdagens verk Kanslideputerade

Axel Strand Erik östrand

Riksdagens organisationsutredning
Fridolf Thapper

Statstjänarkartellen
I. Werner

Statstjänstemännens riksförbund
Gustav Lindgren

Sveriges akademikers
centralorganisation
Gunnar Lundberg

Tjänstemännens centralorganisations
statstjänstemannasektion
Henry Lunde

11

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSORGANISATION

I. Nuvarande förhållanden

A. Inledning

Riksdagens arbetsformer har i vissa hänseenden bestämt strukturen hos
riksdagsförvaltningen sådan den i dag framträder. Tvåkammarsystemet,
kammarorganisationen och utskottsväsendet har salunda givit upphov till
organ med beslutsfunktioner i förvaltningsfrågor. Till utformningen av det
nuvarande förvaltningssystemet har även bidragit det organisatoriska sambandet
mellan riksdagen och dess verk. Såväl i fråga om beslutanderätten
som beträffande övriga funktioner har förvaltningsorganisationen efter
hand kommit att präglas av en betydande splittring.

B. Riksdagsorgan

Riksdagens förvaltningsorganisation omfattar riksdagens verk och riksdagens
egna förvaltningsorgan.

Till riksdagens verk räknas riksbanken, riksgäldskontoret, riksdagens
ekonomibyrå, riksdagsbiblioteket med riksdagens upplysningstjänst, justitieombudsmannen
och militieombudsmannen med deras expeditioner, riksdagens
revisorers kansli samt Nordiska rådets svenska delegations kansli.
Vissa beslutsfunktioner har anförtrotts ett särskilt gemensamt organ, delegerade
för riksdagens verk.

Riksdagens egna förvaltningsorgan utgörs av dels gemensamma förvaltningsorgan
och dels organ inom vardera kammaren.

De gemensamma organen är talmanskonferensen, bankoutskottet, kanslideputerade
(med riksdagens kansli) och riksdagens lönedelegation. Hit kan
även räknas budgetdeputerade. Slutligen hör till de gemensamma organen
riksdagens krigsdelegation, från vilken helt bortses i detta betänkande.

Förvaltningsorgan inom vardera kammaren är talmannen, kanslitillsättarna
och ekonomideputerade.

C. Förvaltningsbestämmelser

För de olika förvaltningsorganen finns ett stort antal bestämmelser meddelade
i skilda författningar. Bestämmelser som kan sägas reglera förvaltningsfunktioner
är sålunda givna i reglementen, instruktioner och arbetsordningar.
Förvaltningsbestämmelser är vidare meddelade i riksdagsstadgan
och i ordningsstadgorna för kamrarna och har tidigare även intagits i

2*-611712

12

avlöningsbestämmelserna. Endast i obetydlig omfattning är förvaltningsfunktionerna
bestämda i grundlagsstadganden. Förvaltningsföreskrifter
meddelas även genom beslut i särskilda fall.

Ytterligare må erinras om att enligt statstjänstemannalagen samt
tjanstemannastadgan för riksdagens verk åtskilliga förvaltningsuppgifter
ombesörjs genom vederbörande verk och dess ledning. Hit hör bl. a. bestämmande
av vissa villkor för erhållande av tjänst, vissa förfaranden i
samband med tillsättning av tjänst och vikariat, åtgärder avseende åtal,
disciplinär bestraffning och avstängning, förfaranden i samband med anställnings
upphörande, beslut om läkarundersökning i vissa fall samt utfärdande
av tjänstgöringsintyg.

D. Förvaltningsuppgifternas fördelning på riksdagsorganen

I det följande lämnas redogörelse för de olika riksdagsorganen och de
huvudsakliga förvaltningsuppgifter som tillkommer dessa. Redogörelsen
innefattar ej budgetdeputerade, från vilkas funktion bortses i detta sammanhang.

1. Riksdagens verk och delegerade för riksdagens
verk

För riksbanken finns till en början bestämmelser i RF § 72. Förvaltningen
av banken tillkommer sju fullmäktige. Föreskrifter rörande
riksbankens förvaltning är meddelade i lagen för Sveriges riksbank samt i
bankoreglementet. Fullmäktige har enligt reglementet vissa befogenheter
rörande fördelning av tjänster inom riksbankens kontor samt beslut om anstånd
med tillsättning av ledig tjänst. Ordinarie tjänster tillsätts av fullmäktige.
Vid sidan av befattningen med riksbanken har bankofullmäktige
bland annat att gemensamt med riksgäldsfullmäktige vidta åtgärder i frågor
rörande riksbyggnaderna på Helgeandsholmen.

Riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå står
under ledning av sju fullmäktige, vilka utses av riksdagen. Fullmäktige utser
en riksgäldsdirektör såsom chef för riksgäldskontoret och riksdagens
ekonomibyrå. Fullmäktige tillsätter ordinarie tjänster vid båda verken.

I den omfattning riksdagen beslutar skall riksgäldsfullmäktige genom
den fullmäktige underställda riksdagens ekonomibyrå handha förvaltningen
av riksdagens ekonomiska angelägenheter ävensom vården av riksdagshuset.
Minst en gång varje år skall fullmäktige verkställa besiktning av
detta. Fullmäktige skall även vidta åtgärder för riksdagshusets drift och
underhåll. De äger föreskriva villkor för tillfälligt upplåtande av lediga lokaler
inom riksdagshuset, och gemensamt med bankofullmäktige äger riksgäldsfullmäktige
bland annat vidta åtgärder i frågor rörande riksbyggna -

13

derna på Helgeandsholmen, i den mån dessa frågor inte skall behandlas av
respektive fullmäktige.

Riksgäldsfullmäktige skall föranstalta om tryckning av riksdagens revisorers
berättelser beträffande statsverket och riksgäldskontoret, om upphandling
av papper för riksdagens protokoll med bihang samt om tryckning
av dessa. Vidare äger fullmäktige utfärda bestämmelser angående utdelning
av tryckta riksdagshandlingar samt fastställa prenumerationsavgift
och försäljningspris för riksdagstrycket.

För riksgäldskontoret gäller särskilt reglemente. Kontorets huvuduppgift
är att ombesörja rikets gäld. Jämte denna finansförvaltande uppgift
har riksgäldskontoret enligt reglementet bl. a. att verkställa utbetalningar
— bl. a. avseende anslagen till riksdagen —, att förvalta och redovisa vissa
tillgångar samt att utföra alla uppdrag och åligganden som kontoret för
övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit. Kontoret är under en riksgäldsdirektör
organiserat på två byråer.

Riksgäldskontoret överlämnar årligen till Kungl. Maj :t beräkningar rörande
de anslag under fjortonde huvudtiteln, d. v. s. Riksdagen och dess
verk in. m., som bör upptas på riksstaten för nästkommande budgetår.

Riksdagens ekonomibyrå — som i organisatoriskt hänseende är sidoordnad
riksgäldskontoret — har omfattande uppgifter avseende den egentliga
riksdagsförvaltningen.

Byrån förestås av en byråchef och innefattar i övrigt tjänster för kamrerare,
förste revisor, förrådsförvaltare, kontorssknvare och kontorist. I byrån
ingår dessutom särskilda arbetsgrupper innefattande personal i riksdagshusets
maskincentral, vaktmästarpersonal och maskinskrivningspersonal.
Antalet befattningar inom byrån uppgår till drygt ett 60-tal. Under byråns
arbetsområde innefattas slutligen korrekturläsare samt städnings- och tillfällig
vaktpersonal.

Ekonomibyråns förvaltningsuppgifter hänför sig huvudsakligen till följande
tre områden, nämligen vården av riksdagshuset, uppgifter beträffande
riksdagstrycket samt avlönings- och ersättningsärenden rörande riksdagens
ledamöter och personal.

I fråga om vården av riksdagshuset fungerar ekonomibyrån som fastighetsförvaltare
och utövar ledande och övervakande uppgifter avseende riksdagshusets
skötsel. Uthyrning av lokaler inom riksdagshuset samt visning
av riksdagshuset ombesörjs likaså av ekonomibyrån ävensom inköp av utrustning
och anställande av viss personal.

Ekonomibyråns arbete beträffande riksdagstrycket innefattar befordran
till trycket av motioner, utskottsutlåtanden, riksdagens skrivelser och protokoll
samt statsrevisorernas, JO:s och MO:s berättelser. Vidare ombesörjer
byrån korrekturläsning, granskning av tryckeriers och bokbindares räkningar,
registrering av riksdagstryck in. m.

Ekonomibyråns uppgifter i fråga om avlönings- och ersättningsärenden

14

avser uträkning och granskning av löner och arvoden till riksdagens Iedamötei
och personal av olika slag, granskning av reseräkningar m. in.

Riksdagsbiblioteket står under ledning av en styrelse bestående
av ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t, samt två av riksdagen utsedda
ledamöter. Bibliotekets verksamhet står under överinseende av bankoutskottet.
Bibliotekets styrelse tillsätter eller antar tjänstemän vid biblioteket.
Vissa allmänna förvaltningsuppgifter är angivna i särskilt reglemente.
Biblioteket ombesörjer genom den därtill knutna upplysningstjänsten
register till riksdagstrycket.

Inom riksdagsbiblioteket har sedan 1955 försöksvis varit inrättad en
upplysningstjänst för riksdagens ledamöter. Enligt ett provisoriskt
reglemente skall upplysningstjänsten biträda vid insamling av sakuppgifter
i frågor som är under behandling i riksdagen eller som någon
ledamot önskar bringa inför denna. Upplysningstjänsten, som utvecklats
till en permanent institution, har enligt praxis haft till uppgift att biträda
i alla spörsmål av betydelse för riksdagsledamöternas offentliga verksamhet.
Numera har även utskotts- och delegationskanslierna fått rätt att utnyttja
upplysningstjänsten, vilket emellertid skett endast i obetydlig utsträckning.

Såsom allmänna förutsättningar för upplysningstjänstens verksamhet
har bl. a. uppställts att denna skall vara politiskt objektiv samt att personalen
ej får utnyttjas för direkt författande av motioner, spörsmål, reservationer
eller anföranden.

För upplysningstjänsten utnyttjas f. n. 12 tjänster.

De uppgifter och befogenheter som tillkommer Justitieombudsmannen
och Militieombudsmannen är angivna i RF §§ 96_

100 och i en för ombudsmännen utfärdad instruktion. Ombudsmännen antar
tjänstemän vid sina expeditioner.

De förvaltningsmässiga uppgifter som ankommer på riksdagens
revisorer frånsett de med revisionsverksamheten sammanhängande

avser anställande av personal vid revisorernas kansli samt vissa hithörande
uppgifter. Uppgifterna är angivna i för revisorerna gällande instruktion.

För Nordiska rådets svenska delegation gäller särskilt
reglemente. Vid delegationens kansli anställer delegationen — i enlighet
med Nordiska rådets stadga — sekreterare och annan personal.

Delegerade för riksdagens verk har vissa betydelsefulla
samordnande funktioner angående anställningsvillkoren för tjänstemän vid
dessa verk. Delegerade utgörs av två fullmäktige i riksbanken, två fullmäktige
i riksgäldskontoret och ordföranden i styrelsen för riksdagsbiblioteket.
Om viss fråga gäller tjänstemän vid JO- eller MO-expeditionerna skall vederbörande
ombudsman beredas tillfälle delta i avgörandet.

Instruktion för delegerade utfärdas av bankoutskottet.

15

Delegerades uppgift är till en början att vara central myndighet för förhandling
om anställningsvillkor för tjänstemän vid riksdagens verk. Delegerade
har dessutom att till prövning och avgörande uppta ärenden som av
riksdagen hänskjuts till delegerade eller som det eljest ankommer på delegerade
att handlägga jämlikt bestämmelser utfärdade med stöd av riksdagens
bemyndigande.

Delegerade skall inom sitt verksamhetsområde söka åstadkomma överensstämmelse
med vad som i fråga om anställningsvillkor gäller beträffande
närmast jämförliga tjänstemän vid den Kungl. Maj :t underställda statsförvaltningen.

Delegerade har tills vidare beträffande tjänstemän vid riksdagens verk
tillagts befogenheter motsvarande dem som tillkommer statens avtalsverk
beträffande statsförvaltningen i övrigt.

Delegerade har bemyndigats att meddela med förhandlingsrättsreformen
sammanhängande bestämmelser för tjänstemän vid riksdagens verk och
vidta därav föranledda åtgärder.

2. Riksdagens egna förvaltningsorgan

Talmanskonferensen består av fyra ledamöter från vardera
kammaren jämte talmännen och vice talmännen samt de ständiga utskottens
ordförande. Talmanskonferensens grundlagsbestämda uppgift är alt
leda riksdagsarbetet. I sådant syfte skall konferensen rådpläga om vad med
avseende på ärendenas behandling i utskott och kamrar må vara att iaktta
för vinnande av att nödig skyndsamhet och största möjliga planmässighet
iakttas vid riksdagsarbetets bedrivande. Riksdagen har uppdragit åt talmanskonferensen
att lämna tillstånd till utsändning i ljudradio och i television
av de kamrarnas förhandlingar som ej hålls inom lyckta dörrar.

Bankoutskottet, som består av åtta ledamöter från vardera kammaren
jämte ett för varje år bestämt antal suppleanter, har — utöver sina
uppgifter som utskott — ett flertal förvaltningsuppgifter. Dessa avser till
en början riksbankens och riksgäldskontorets verksamhet och är närmare
angivna i den instruktion som varje riksdag utfärdar för nästa riksdags
bankoutskott. Bankoutskottet har initiativrätt i frågor rörande riksbankens
och riksgäldskontorets förhållanden och har rätt att i vissa avseenden ge
föreskrifter rörande riksbankens och riksgäldskontorets förvaltning.

I praxis har bankoutskottet fått förvaltningsmässiga uppgifter även för
andra riksdagens verk än riksbanken och riksgäldskontoret, och utskottets
initiativrätt har ansetts omfatta jämväl dessa verk. Initiativrätten har ansetts
medföra rätt för utskottet att uppdra åt l. ex. riksgäldsfullmäktigc all
verkställa utredningar rörande riksdagen och dess verk.

Bankoutskoltets tidigare omnämnda uppsikt över riksdagsbiblioteket utövas
främst genom granskning av den berättelse styrelsen för biblioteket
avger till utskottet.

16

Bankoutskottet har enligt praxis en tämligen omfattande beslutanderätt
beträffande frågor som gäller riksdagsförvaltningen i allmänhet. Såsom
nämnts utfärdar utskottet instruktion för delegerade för riksdagens verk.
Utskottet har vidare att meddela bestämmelser rörande ersättning till delegerade
och deras sekreterare.

Bankoutskottet har enligt bemyndigande av riksdagen utfärdat tjänstemannastadga
för riksdagens verk och äger vidta erforderliga ändringar i
densamma. Utskottet har vidare att utse fyra ledamöter i tjänstenämnden
för riksdagens verk, vilken tillsatts i syfte att förhindra samhällsfarliga
arbetskonflikter.

Till bankoutskottets förvaltningsuppgifter hör att vara besvärsinstans.
Denna uppgift avser i första hand beslut av olika riksdagsorgan som grundar
sig på statstjänstemannalagen eller bestämmelse som meddelats med
stöd av lagen. Besvär kan vidare anföras hos bankoutskottet över beslut av
bankofullmäktige rörande tjänsters fördelning samt kompetensvillkor beträffande
tjänster. Det ankommer ytterligare på utskottet att pröva och avgöra
besvär över beslut av vissa riksdagens verk om vägran att utlämna
allmän handling. Beträffande beslut av'' delegerade för riksdagens verk är
besvärsrätten hos bankoutskottet generell. Slutligen må framhållas att
bankoutskottet är besvärsinstans beträffande beslut av statens personalpensionsverk
i pensionsärenden avseende anställningshavare vid riksdagens
verk.

Kanslideputerade utgörs av två inom första och två inom andra
kammaren utsedda ledamöter samt två suppleanter från vardera kammaren.
Kanslideputerade har enligt RO § 80 inseendet över ett särskilt riksdagens
kansli som har till uppgift att uppsätta och expediera andra för
båda kamrarna gemensamma skrivelser än sådana som ombesörjs av utskottskanslierna.
Riksdagens kansli har även att ombesörja tryckning av
vissa riksdagshandlingar.

I övrigt må i detta sammanhang nämnas kanslideputerades uppgift att
mångfaldiga och till kamrarnas ledamöter utdela från utskott överlämnad
framställning, som kommit till utskottet från något riksdagens verk, eller
sammanfattning därav. Hit hör vidare uppgifterna att övervaka tryckning
och utdelning till kamrarnas ledamöter av protokoll och övriga riksdagshandlingar
samt att utge debattprotokoll. I deputerades åligganden ingår
också arbetsuppgifter avseende utarbetande och expediering av riksdagsbeslutet.

Enligt stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande
äger kanslideputerade jämte talmännen bl. a. besluta om sådant tillägg till
riksdagsledamots arvode och traktamente som svarar mot förändringar i
löner och traktamenten till befattningshavare i statens tjänst samt meddela
föreskrifter för tillämpning av stadgans bestämmelser.

Jämlikt föreskrift i riksdagsstadgan har kanslideputerade att tillika med

17

talmännen och vice talmännen tillsätta befattningshavare vid riksdagens
kansli.

Kanslideputerade har att fungera som en »riksdagens personalnämnd»
med befogenhet bland annat att ta de initiativ till ändringar i personalorganisationen
eller delar av denna som deputerade finner av behovet påkallade.
Härvid må expertis anlitas.

Kanslideputerade har slutligen även förhandlingsuppgifter. Sålunda har
deputerade bemyndigats att tills vidare sluta kollektivavtal med förening
som företräder riksdagens tjänstemän. I anslutning till kollektivavtal äger
deputerade utfärda därmed sammanhängande bestämmelser av beskaffenhet
att skola ensidigt fastställas av arbetsgivaren, såvitt åtgärderna ryms
inom ramen för tidigare åt deputerade givna uppdrag och bemyndiganden.

Riksdagens lönedelegation har tillkommit genom grundlagsändring
1965 mot bakgrunden av erfarenheten att förhandlingsprincipens
tillämpning inom den statliga lönesektorn kommit att kringskära
riksdagens handlingsfrihet vid anslagsprövningen. Syftet med lönedelegationen
är bl. a att låta den parlamentariska opinionen få göra sig gällande
redan innan förhandlingsöverenskommelse träffats och sålunda stärka
det parlamentariska inflytandet.

Lönedelegationen består av sexton ledamöter, åtta från första och åtta
från andra kammaren. Enligt RF § 62 skall det tillkomma delegationen att,
därest icke riksdagen för visst fall annorlunda beslutar, i förhandlingsfrågor
rörande anställningsvillkor, som skall gälla för statens arbetstagare eller
eljest tillhör riksdagens prövning, rådpläga med statsrådsledamot som
Konungen därtill förordnat samt att på riksdagens vägnar godkänna
överenskommelse som träffats i sådan fråga. Delegationens befogenhet att
godkänna förhandlingsöverenskommelser avser även överenskommelser i
förhandlingsfrågor rörande anställningsvillkor för arbetstagare hos riksdagen
och dess verk. Härv id skall i stället för den föreskrivna rådplägningen
med statsrådsledamot motsvarande samråd ske med den eller dem som
riksdagen därtill förordnar.

De förvaltningsuppgifter som åvilar tal männen framgår delvis av
det föregående, exempelvis avsnittet om kanslideputerade. Talmännen skall
utse ersättare för kammarsekreterare. Jämte kanslideputerade tillsätter
talmännen befattningshavare vid riksdagens kansli.

Vardera kammaren idser sex ledamöter till kanslitillsättare.
Dessa har att jämte talmannen och vice talmännen samt efter samråd med
kammarens sekreterare tillsätta övriga befattningshavare vid kammarens
kansli. (Kamrarnas sekreterare utses av kamrarna.)

Vardera kammaren utser slutligen fyra ledamöter att handha vården
om kammarens ekonomiska angelägenheter, ekonomideputerade.
De har ej att fatta bindande beslut men tar regelmässigt initiativ till åtgärder
av betydelse för ledamöternas trevnad och bekvämlighet.

18

E. Förhandlingsverksamhet m. m.

Fr. o. in. den 1 januari 1966 har en reform genomförts beträffande de
offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt. Reformen innebär att statens
arbetstagare erhållit förhandlingsrätt enligt i princip samma regler som
gäller för andra arbetstagare. Lön och andra ekonomiska villkor har förutsatts
kunna regleras i kollektivavtal. Lockout och strejk erkänns som
tillåtna stridsmedel i intressetvist mellan staten och tjänstemannaorganisation.

I en särskild statstjänstemannalag fastslås den grundläggande principen
att i anställningsförhållande varå lagen är tillämplig gäller vad som är bestämt
i avtal. Vissa frågor har emellertid ansetts ej lämpligen böra regleras
i kollektivavtal utan har förbehållits arbetsgivarens beslutanderätt. I enlighet
härmed föreskrivs i statstjänstemannalagen att avtal ej må träffas om

a) inrättande eller indragning av tjänst eller tjänsteorganisationens utformning
i övrigt,

b) myndighets arbetsuppgifter, ledningen och fördelningen av arbetet
inom myndigheten, arbetstidens förläggning eller rätt till annan ledighet
än semester,

c) anställnings- eller arbetsvillkor som regleras i lagen eller i författning
vartill lagen hänvisar eller enligt lagen tillhör Konungens, riksdagens eller
myndighets beslutanderätt.

Statstjänstemannalagen äger tillämpning på anställning med staten såsom
arbetsgivare och tjänsteman såsom arbetstagare. Lagen är tillämplig
även på tjänstemän hos riksdagen och dess verk (frånsett riksdagens ombudsmän).
I lagen regleras vissa grundläggande förhållanden avseende
anställning av tjänsteman, tjänstemans åligganden, arbetskonflikter, åtal
och disciplinär bestraffning, avstängning m. m., anställnings upphörande
samt talan mot myndighets beslut.

Statstjänstemannalagen kompletteras för riksdagsförvaltningens vidkommande
av en tjänstemannastadga för riksdagens verk, vilken innehåller ett
stort antal särskilda bestämmelser rörande tjänstemännens anställningsvillkor
och därmed sammanhängande förhållanden.

För förhandlingsverksamheten i löne- och anställningsfrågor beträffande
statsförvaltningen i allmänhet har inrättats ett särskilt ämbetsverk, statens
avtalsverk. Dettas arbetsområde innefattar emellertid inte riksdagen och
dess verk. Beträffande tjänstemän vid dessa verk har, som tidigare omnämnts,
delegerade för riksdagens verk tills vidare tillagts befogenheter
motsvarande dem som tillkommer statens avtalsverk. Delegerade är sålunda
central myndighet för förhandling om anställningsvillkor för tjänstemän vid
riksdagens verk. Delegerade har att meddela de föreskrifter och anvisningar
som behövs för tillämpningen av kollektivavtal som delegerade slutit
eller avtal om anställningsvillkor i överensstämmelse med sådant kollek -

19

tivavtal. Detta gäller även när delegerade på annat sätt än genom kollektivavtal
enhetligt reglerat tjänstemäns anställningsvillkor.

Delegerade äger överlämna till myndighet vid riksdagens verk att handlägga
avtalsfråga som ankommer på delegerade och inte är av sådan beskaffenhet
att den skall underställas riksdagen.

Beslut om lockout eller annan stridsåtgärd mot tjänstemän vid riksdagens
verk meddelas av delegerade. I tvist om avtal angående anställnings- eller
arbetsvillkor för tjänsteman vid riksdagens verk eller om påföljd för otilllåten
stridsåtgärd av eller mot tjänsteman eller förening av tjänstemän företräds
riksdagens verk såväl vid som utom domstol av delegerade.

I fråga om andra tjänstemän hos riksdagen än tjänstemän vid riksdagens
verk fungerar såsom tidigare nämnts kanslideputerade tills vidare som förhandlingsorgan.
Deputerade äger sålunda sluta kollektivavtal med förening
som företräder riksdagens tjänstemän. Deputerade har bemyndigats att
i anslutning till kollektivavtal utfärda därmed sammanhängande bestämmelser
av beskaffenhet att skola ensidigt fastställas av arbetsgivaren, dock
endast såvitt åtgärderna ryms inom ramen för tidigare åt deputerade givna
uppdrag och bemyndiganden.

Vad i det föregående sagts om delegerades för riksdagens verk förhandlingsuppdrag
beträffande tjänstemän vid dessa verk och om kanslideputerades
motsvarande funktion i förhållande till riksdagens egna tjänstemän
gäller endast tills vidare i avvaktan på att riksdagens förvaltningsorganisation
prövas av riksdagens organisationsutredning och riksdagens beslut i
anledning därav.

Efter förhandlingar med vederbörande personalorganisationer har delegerade
för riksdagens verk respektive kanslideputerade slutit följande allmänna
avtal avseende tjänstemän hos riksdagen och dess verk:

Delegerade för riksdagens verk har träffat dels ett huvudavtal
(innefattande bestämmelser om förhandlingsordning och åtgärder till
förebyggande av samhällsfarliga konflikter), dels ett allmänt avlöningsavtal
(innefattande materiella avlöningsbestämmelser av skilda slag), dels
ett tjänsteförteckningsavtal (innefattande bestämmelser om tjänsters lönegradsplacering
m. m.) och dels ett avtal om anställningsvillkor för sedelräkningsbiträden
vid riksbanken. Huvudavtalet gäller tills vidare med
sex månaders uppsägningstid och de öviäga avtalen intill dess nya överenskommelser
träffats eller förhandlingar därom avslutats.

Kanslideputerade har träffat överenskommelse om att de av
riksdagen antagna avlöningsbestämmelserna för riksdagens tillfälligt anställda
tjänstemän med däri gjorda ändringar och i kraft av bestämmelserna
fattade avlöningsbeslut skall äga tillämpning som kollektivavtal intill dess
ef ler avslutade förhandlingar nytt sådant avtal för berörda arbetstagare
trält i tillämpning.

3* —614712

20

Vad slutligen beträffar frågan om formerna för riksdagens godkännande
av träffade förhandlingsöverenskommelser må här erinras om att detta
numera sker genom riksdagens lönedelegation, på sätt tidigare angetts. Det
förutsatta samrådet mellan lönedelegationen och företrädare för vederbörande
förhandlande riksdagsorgan skall till dess riksdagen annorledes
beslutar ankomma på ordföranden i delegerade för riksdagens verk respektive
kanslideputerades ordförande.

I detta sammanhang må nämnas att 1966 års riksdag (KU:s mem. nr 25)
bemyndigat organisationsutredningen att uppta förhandlingar
och sluta avtal med vederbörande personalorganisationer beträffande anställnings-
och arbetsvillkor på grundval av utredningens ställningstaganden
rörande riksdagens personal- och förvaltningsorganisation. Vidare har
riksdagen förordnat att den i 12 § sista stycket riksdagsstadgan angivna
uppgiften att samråda med riksdagens lönedelegation skall i fall som nyss
avses ankomma på ordföranden i organisationsutredningen. Organisationsutredningen
har, jämte delegerade för riksdagens verk och kanslideputerade,
med tjänstemännens huvudorganisationer träffat ett huvudavtal avseende
förhandlingsordning och åtgärder till förebyggande av samhällsfarliga
konflikter m. m. Detta huvudavtal, som avser tjänstemän inom riksdagsförvaltningen
i dess helhet, ersätter det ovannämnda av delegerade
slutna huvudavtalet.1

II. Historik och tidigare förslag

AVissa uppgifter rörande riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå

Såsom framgår av den föregående redovisningen har riksgäldsfullmäktige
genom riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå omfattande förvaltningsuppgifter
avseende riksdagen och dess verk.

När riksgäldskontoret inrättades 1789 blev dess huvudsakliga uppgift
under den första perioden av dess verksamhet att sköta statsskulden och
upplåna pengar för de trängande statsbehoven. Men redan under förra
hälften av 1800-talet blev det allt vanligare att ständerna gav riksgäldskontoret
uppdrag av olika slag. En viss praxis gjorde sig därvid gällande
och denna kom åtminstone delvis till uttryck i reglementen som antogs av
riksdagen. Fullmäktige skulle bland annat årligen besiktiga de för de
ofrälse riksstånden och ständernas utskott avsedda byggnaderna och bestrida
utgifterna för dem. Vidare skulle de upphandla papper för tryckning
av bihanget till riksståndens protokoll, upprätta kontrakt om protokollens
tryckning, upphandla skrivmateriel och andra effekter, anskaffa inventarier,
anordna belysning o. s. v.

1 Jfr ovan s 7 tf.

21

Riksgäldsfullmäktiges uppgifter rörande riksdagshuset blev efter hand
alltmer omfattande. Fullmäktige fick vidare sig anförtrodd vården av riksdagens
ekonomiska angelägenheter ävensom ombesörjandet av riksdagstrycket.
År 1930 utvidgades en riksgäldskontorets vicevärdsexpedition i
riksdagen till riksdagens ekonomiska förvaltningsbyrå för att närmast handlägga
frågorna och utföra besluten avseende riksdagshuset. Med byrån förenades
senare riksdagens kanslis tryckeriavdelning.

År 1935 organiserades riksgäldskontoret på fem byråer. Riksdagens ekonomibyrå
underställdes riksgäldsfullmäktige och riksgäld sdirektör en. En
byråchef utsågs att förestå ekonomibyrån och denna indelades i flera
tämligen fristående arbetsgrupper.

1958 års statsrevisorer tog upp frågan om en översyn av riksgäldskontorets
organisation och ifrågasatte om icke riksgäldskontoret skulle kunna
indras och dess uppgifter ombesörjas på mindre personal- och kostnadskrävande
sätt. Revisorerna övervägde antingen överflyttning av kontorets
äxnbetsuppgifter till annan myndighet eller en väsentlig krympning av kontorets
organisation.

Beträffande riksdagens ekonomibyrå åter talade enligt revisorernas
uppfattning flera skäl för att byråns ställning borde stärkas. Lämpligen
borde till byrån koncentreras — förutom dess dåvarande uppgifter — de
uppgifter rörande vården av riksdagens ekonomiska angelägenheter samt
riksdagshuset ävensom ombesörjandet av riksdagstrycket vilka ankom på
riksgäldskontoret. I spetsen för ekonomibyrån borde vid sådant förhållande
ställas en av riksdagen utsedd styrelse, som även skulle kunna överta de
uppgifter som ombesörjdes av kamrarnas kanslitillsättare, kanslideputerade
in. fl. Därigenom skulle skapas förutsättningar för ett mera fast grepp från
riksdagens sida över riksdagens kansliorganisation.

Ett av riksgäldsfullmäktige framlagt förslag till omorganisation av riksgäldskontoret
antogs av 1960 års riksdag. Kontoret organiserades på tre
byråer, nämligen en kanslibyrå, en finansbyrå och en obligationsbyrå, var
och en uppdelad på två sektioner. Härtill kom en särskild revisionsavdelning.
Sedan 1964 utgör antalet byråer två genom att obligationsbyrån uppdelats
på de övriga byråerna.

Förslag till omorganisation av riksdagens ekonomibyrå, såvitt avsåg den
egentliga kontorsorganisationen, godkändes likaledes av 1960 års riksdag.
Härvid bibehöll ekonomibyrån sin hittillsvarande ställning i organisatoriskt
hänseende som ett med riksgäldskontoret sidoordnat organ under riksgäldsdirektören
och riksgäldsfullmäktige.

B. Tiden före förfätlningsutredningens förslag

Någon samlad översyn av riksdagens förvaltningsorganisation i syfte
att åstadkomma eu mera genomgripande reformering av densamma har

22

icke företagits av de kommittéer som tidigare behandlat riksdagens arbetsformer.
I nagra fall har beträffande olika riksdagsorgan framlagts förslag
som lett till organisationsförändring.

Frågor som i första hand gällt riksdagens personalorganisation men som
även varit av åtminstone indirekt betydelse för förvaltningsorganisationen
har dock varit föremål för diskussion av så gott som samtliga de förut
nämnda kommittéerna. Av särskild betydelse har här varit det förslag till
inrättande av en riksdagens personalbudgetnämnd som framlades av 1958
års kommitté för riksdagens personalorganisation och som lett till att
kanslideputerade fått i uppdrag att fungera som riksdagens personalnämnd.

De administrativa reglerna för riksdagens verk har under senare tid varit
föremål för uppmärksamhet.

Sålunda hemställdes i en vid 1959 års riksdag inom andra kammaren
■\äckt motion att riksdagen måtte uppdra åt fullmäktige i riksgäldskontoret
att företa en översyn av reglerna i fråga i syfte att nå normalisering av
förvaltningsbestämmelserna för riksdagens verk liknande den som skett
inom statsförvaltningen genom antagandet av verksstadgan. I detta sammanhang
borde enligt motionärerna även spörsmål avseende riksdagsverkens
ställning i övrigt uppmärksammas. Avsaknaden av ett administrativ! topporgan
för riksdagsverken motsvarande Kungl. Maj :t för statsförvaltningen
framhölls. Riksgäldskontoret borde enligt motionärerna tillerkännas en samordnande
funktion i avseende på riksdagsverkens ekonomiska förvaltning.
Den budgetgranskning, som beträffande statsförvaltningen i övrigt företas
inom finansdepartementet, skulle sålunda kunna ske hos riksgäldskontoret
såvitt angick riksdagens egna verk. I motionen framhölls vidare att bankoutskottets
ställning som ledande organ borde komma till klarare uttryck än
som skett i RO § 41. Även verkens möjligheter att hänvända sig till sin
huvudman riksdagen borde klarläggas.

Över motionen inhämtades yttranden från fullmäktige i riksbanken,
fullmäktige i riksgäldskontoret och delegerade för riksdagens verk.

Fullmäktige i riksbanken, som avstyrkte motionsyrkandet, framhöll att
en gemensam handläggning av för riksdagens verk likartade administrativa
angelägenheter redan i stor utsträckning kommit till stånd. Det syntes därför
fullmäktige naturligt att också det ytterligare samarbete i allmänna förvaltningsspörsmål
som kunde anses erforderligt ägde rum inom delegerade
för riksdagens verk. Såvitt fullmäktige kunnat finna hade det nuvarande
systemet, sett ej endast ur riksbankens utan även ur vidare allmänna synpunkter,
i stort sett fungerat tillfredsställande.

Även fullmäktige i riksgäldskontoret erinrade i sitt yttrande om att vissa
bestämmelser syftande till större enhetlighet beträffande de administrativa
bestämmelserna för riksdagens verk tillkommit och att därmed en början
redan gjorts att nå större överensstämmelse med verksstadgan. Emellertid
syntes det fullmäktige i hög grad önskvärt att arbetet därmed snarast full -

23

följdes. Fullmäktige förordade därför i sådant syfte att delegerade upptog
spörsmålet i hela dess vidd till övervägande. Därvid torde särskilt bestämmelserna
om tjänstetillsättningar, besvär och disciplinära åtgärder påkalla
delegerades uppmärksamhet.

I yttrandet framhöll fullmäktige vidare att författningsutredningen kunde
väntas komma att behandla bl. a. frågan om bankoutskottets ställning som
ledande organ för riksdagens verk och närmare klargöra innebörden härav
samt att någon särskild utredning härom därför icke var påkallad. Fullmäktige
erinrade om bankoutskottets funktion som högsta instans i besvärshänseende
och om delegerades ställning av administrativt topporgan för
riksdagens verk beträffande avlönings- och pensionsförhållanden och därmed
sammanhängande ärenden. Fullmäktige fann att dessa anordningar
visat sig i stort sett ändamålsenliga och ansåg det saknas anledning att
ifrågasätta någon ändring därutinnan. Fullmäktige erinrade vidare om riksgäldskontorets
centrala ställning i avseende på medelsredovisning, kassarörelse
m. m. för riksdagens verk utom riksbanken samt om kontorets
granskningsverksamhet beträffande nämnda verks inkomster och utgifter
ävensom om fullmäktiges befattning med budgetfrågor rörande riksdagens
förenämnda verk. Det hittills tillämpade förfarandet härutinnan hade, såvitt
fullmäktige kunnat finna, fungerat utan någon mera påtaglig olägenhet.
Ändring därutinnan syntes icke fullmäktige påkallad; i varje fall borde
resultatet av författningsutredningens arbete avvaktas.

Delegerade för riksdagens verk avstyrkte i sitt yttrande motionen men
förklarade sig beredda att medverka till i möjligaste mån enhetliga administrativa
regler för riksdagens verk.

Bankoutskottet, som fann anledning saknas att vid sidan av författningsutredningen
föranstalta om utredning i de i motionen berörda frågorna,
avstyrkte motionen och denna lämnades av riksdagen utan bifall.

C. Författningsutredningen

1. Utredningen

Författningsutredningen konstaterade i sitt betänkande SOU 1963:18
med motiv till förslag till riksdagsordning, att antalet organ med beslutanderätt
avseende riksdagsförvaltningen var stort och fann att en koncentrering
av uppgifterna till ett enda organ skulle vara fördelaktig ur arbetssynpunkt
och ge bättre möjligheter till ett enhetligt bedömande av uppkommande
spörsmål. Främst beträffande personalfrågor hade beslutanderättens
splittring på flera olika organ medfört olägenheter. Vid sina överväganden
av möjligheter att åvägabringa en smidigare och rationellare
förvaltningsform beaktade utredningen bland annat att de av utredningen
framförda förslagen beträffande formerna för det framtida riksdagsarbetet
förutsatte att huvudparten av riksdagens personal erhöll fast anställning.

24

Riksdagens förvaltningsärenden borde — med särskilt angivna undantag
handläggas av ett enda organ, riksdagens kontor, med en överinstans benämnd
riksdagens förvaltningsdelegation.

Riksdagens kontor föreslogs stå under ledning av en styrelse, bestående
av fyra av riksdagen för varje valperiod utsedda ledamöter jämte kontorets
chef. Denne borde tillsättas av kontorets styrelse. I motsats till den nuvarande
ekonomibyrån borde riksdagens kontor vara »helt fristående i förhållande
till riksgäldskontoret».

Riksdagens förvaltningsdelegation borde utgöras av sex av riksdagen
för varje valperiod utsedda ledamöter jämte en suppleant för envar av dem
och ledas av äldste talmannen som ordförande.

Riksdagens kontor skulle enligt förslaget

1. framlägga anslagsäskanden avseende riksdagen,

2. handlägga frågor rörande riksdagsledamöternas arvoden in. in.,

3. fungera som personalnämnd för all personal inom riksdagshuset, dvs.
riksdagens kansli, utskottens kanslier samt viss personal som för det dåvarande
sorterade under riksgäldsfullmäktige, nämligen befattningshavare
vid riksdagens ekonomibyrå, inklusive vaktpersonal m. fl.,

4. förhandla angående löner etc.,

5. handlägga ärenden rörande vård och underhåll av riksdagshuset in. in.
samt

6. handlägga ärenden angående riksdagstrycket m. m.

Som personalnämnd skulle kontoret framlägga förslag om antalet tjänster
och angående anställnings- och avlöningsförhållanden för samtliga personalkategorier
inom riksdagshuset. Utredningen förutsatte att frågor rörande
kanslipersonal i det alldeles övervägande antalet fall kom att lösas i enlighet
med talmannens respektive vederbörande utskotts önskemål.

Kontoret skulle enligt förslaget överta de uppgifter som åvilade kanslideputerade,
frånsett dessas uppgifter avseende avlöningsreglementen och
andra bestämmelser rörande anställdas avlöningsförmåner, vilka uppgifter
skulle åvila riksdagens förvaltningsdelegation.

Förslaget beträffande riksdagens kontor innebar vidare att kontoret skulle
överta talmanskonferensens och ekonomideputerades uppgifter i fråga om
vård och underhåll av riksdagshusbyggnaden m. m.

På riksdagens förvaltningsdelegation skulle enligt utredningen ankomma
att

1. granska och sammanställa anslagsäskanden som avsåg riksdagen och
under riksdagen lydande myndigheter,

2. meddela förvaltningsbestämmelser gemensamma för myndigheter lydande
under riksdagen samt

3. pröva och avgöra besvär som enligt vad därom särskilt stadgats fick
anföras hos riksdagen.

Beträffande tjänste- och anslagsfrågor avsågs förvaltningsdelegationen

komma att utgöra överinstans för bankofullmäktige, riksgäldsfullmäktige,
styrelsen för riksdagens kontor, riksdagens revisorer, styrelsen för riksdagsbiblioteket
och upplysningstjänsten, JO, MO och Nordiska rådets
svenska delegation.

Beträffande anställande av riksdagspersonal borde viss beslutanderatt
tillkomma andra organ än förvaltningsdelegationen och styrelsens kontor
men förvaltningsdelegationen avsågs skola pröva och samordna tjanstefrågor
för riksdagen och under riksdagen lydande myndigheter.

Förvaltningsdelegationen skulle enligt förslaget överta dels riksgäldskontorets
uppgift att sammanställa anslagsäskanden, dels bankoutskottets
uppgift att pröva och avgöra besvär och dels talmanskonferensens och
kanslideputerades befattning med avlöningsreglementen och andra bestämmelser
rörande anställdas avlöningsförmåner.

Beträffande förvaltningsuppgifter i övrigt må här erinras om att författningsutredningen
föreslog att kanslitillsättarnas uppgifter skulle övertas
av vederbörande talman, vilken också skulle — efter samråd med vice talmännen
och företrädare för utskott och partigrupper — utöva den nuvarande
talmanskonferensens funktioner att leda riksdagsarbetet och besluta
om utsändning i ljudradio och television, representation etc.

Författningsutredningens redovisning av riksdagens förvaltningsorgan
upptog icke delegerade för riksdagens verk.

2. Remissyttranden

Frågan om förvaltningsorganisationen berördes endast i begränsad omfattning
i remissyttrandena över författningsutredningens förslag. I det följande
återges föreliggande uttalanden i de delar som i detta sammanhang
ansetts aktuella.

Några länsstyrelser fann förslagen ändamålsenliga och ägnade att avhjälpa
olägenheterna med den nuvarande organisationen. En länsstyrelse
uttalade, att frågan om hur riksdagens förvaltningsorganisation borde losas
och när en eventuell omorganisation skulle ske i och för sig ej var avhängig
av en eventuell blivande författningsreform.

Riksgäldsfullmäktige fann i likhet med författningsutredningen det angeläget,
att gynnsammaste möjliga förutsättningar även rent administrativt
skapades för riksdagsarbetet i dess helhet liksom också att de enskilda riksdagsledamöterna
lämnades den service i olika hänseenden som för fullgörande
av riksdagsmannauppdraget kunde erfordras. Det syntes fullmäktige
möjligt att ernå väsentliga förbättringar jämfört med nuvarande ordning.
Fullmäktige ansåg sig emellertid böra understryka att en definitiv
utformning av riksdagens förvaltningsorganisation måste anstå till dess
att riksdagen fattat sitt beslut i författningsfrågan, även om å andra sidan
vissa praktiska frågor avseende arbetsförhållanden inom riksdagen borde
kunna få i varje fall provisoriska lösningar redan tidigare. Författningsut -

2(5

redningens förslag till ny förvaltningsorganisation för riksdagen skulle enligt
fullmäktiges mening otvivelaktigt medföra en viss minskning av antalet
förvaltningsorgan och därmed en önskvärd koncentration och förenkling
av den administrativa apparaten, men bortfallet av sådana organ på sätt
föreslagits skulle i realiteten icke få någon märkbar betydelse i nu förevarande
sammanhang. Fullmäktige ansåg det realistiskt att även i fortsättningen
räkna med att kammare och utskott måste förbehållas en tämligen
långt gående självbestämmanderätt vad beträffar anställning av personal,
vilket i någon mån torde förringa effekten av utredningens rationaliseringssträvanden
på personalområdet. Desto mer önskvärt framstod det emellertid
under sådana förhållanden att en effektiv, samordnad prövning av personalbehov
och avlöningsformer kom till stånd.

Fullmäktige anförde vidare på anförda skäl att om riksdagens kontor
skulle bli helt fristående i förhållande till riksgäldskontoret, d. v. s. bli ett
självständigt förvaltningsorgan, detta måste innebära att man avstod från
de vasenthga fördelar som den nuvarande anordningen medförde utan att
därmed vinna någon påtaglig favör. Man skulle då nödgas bygga upp en
onödigt omfattande och kostsam förvaltningsapparat med självständig kapacitet
på olika områden och en egen personalreserv. Det kunde ifrågasättas
om författningsutredningens förslag till omläggning av riksdagens förvaltningsorganisation
verkligen motiverade detta.

Ehuru fullmäktige kunde i allt väsentligt ansluta sig till de tankar och
syften som uppbar författningsutredningens ifrågavarande förslag hade
fullmäktige likväl icke funnit tillräckliga skäl föreligga för en ändring av
ekonomibyråns nuvarande organisatoriska anknytning till riksgäldskontoret
och utbyggnad av densamma till ett självständigt verk. En sådan anknytning
underlättade ett fortsatt uppehållande av riksgäldskontorets servicefunktioner
i forhållande till ekonomibyrån, vilka under alla förhållanden
borde bevaras for att undvika en onödigt kostsam förvaltningsapparat.

Riksgäldsfullmäktige biträdde författningsutredningens förslag om att
inrätta ett nytt organ, riksdagens förvaltningsdelegation, som skulle utgöra
överinstans för riksdagens olika verk beträffande tjänste- och anslagsfrågor
m. in.

Fullmäktige påpekade att vissa nu förefintliga organ inom riksdagens
förvaltningsorganisation icke blivit behandlade i författningsutredningens
förslag. Utredningen hade sålunda icke berört delegerade för riksdagens
verk, vars verksamhet reglerades genom en särskild av bankoutskottet utfärdad
instruktion. Det var därför ovisst, ansåg fullmäktige, huruvida författmngsutredningen
avsett att dessa delegerade skulle bibehållas eller icke.

Avslutningsvis framhöll fullmäktige att författningsutredningen med sitt
förslag till ny förvaltningsorganisation för riksdagen endast angivit den
yttre ramen för förvaltningsverksamheten. Självfallet kunde emellertid
denna förvaltning icke träda i funktion förrän ytterligare utredning kom -

27

mit till stånd beträffande de olika organens interna uppbyggnad och personalorganisation
samt lokalbehov m. m. En sådan utredning borde enligt
fullmäktiges mening lämpligen anstå till dess principbeslut i författningsfrågan
förelåg.

Statskontoret framhöll i anslutning till förslaget om inrättande av ett
riksdagens kontor och en riksdagens förvaltningsdelegation att utredningen
inte närmare behandlat konsekvenserna av detta förslag med avseende på
riksgäldskontorets organisation. Innan man tillskapade en fristående förvaltningsenhet
inom riksdagen för uppgifter som till större delen redan
handhades av annat riksdagens organ borde i varje fall de organisatoriska
konsekvenserna härav i olika hänseenden ha klarlagts. Det syntes ligga närmast
till hands att undersöka om ej till riksgäldskontoret kunde hänföras
handläggningen av de administrativa och personella frågor som nu åvilade
vissa särskilda delegationer inom riksdagen. Den av utredningen föreslagna
förvaltningsdelegationen torde även vid en sådan lösning kunna utgöra en
lämplig överinstans.

D. 1964 års expertgrupp

År 1964 tillsattes en expertgrupp för undersökning av arbetsformerna
för en enkammarriksdag med 350 ledamöter. I en den 29 maj samma år
dagtecknad promemoria har expertgruppen erinrat om författningsutredningens
förslag till förvaltningsorganisation och belyst detta förslag i en
schematisk sammanställning.

E. Riksdagsbiblioteket och riksdagens upplysningstjänst

Vid vårsessionen 1965 behandlade riksdagen en framställning från styrelsen
för riksdagsbiblioteket angående riksdagens upplysningstjänsts uppgifter
och organisation. Framställningen avsåg att upplysningstjänsten
skulle organiseras som en självständig enhet och erhålla förstärkning av
personalresurserna, över framställningen inhämtades yttrande från bl. a.
organisationsutredningen, som förklarade sig inte beredd att i det inledande
skede, vari dess arbete då befann sig, redovisa någon ståndpunkt i frågan
huruvida upplysningstjänsten och biblioteket borde bilda en organisatorisk
enhet eller inte. Utredningen hade dock inte något att erinra mot att upplysningst
jänstens personaluppsättning ökades, därest så skulle befinnas av
behovet påkallat.

I sitt utlåtande i ärendet uttalade bankoutskottet, alt organisationsutredningens
arbetsresultat borde avvaktas innan slutlig ställning togs till ett
omorganisationsförslag av så genomgripande natur som det av biblioteksstyrelsen
framlagda. Då emellertid utskottet samtidigt fann det angeläget

28

att upplysningstjänsten snarast fick ökade personalresurser föreslog utskottet
vissa ändringar i tjänste- och personalförteckningarna för riksdagsbiblioteket,
vilket förslag godkändes av riksdagen. Såsom i det föregående
omnämnts tas för upplysningstjänstens verksamhet f. n. i anspråk 12
tjänster.

III. Organisationsutredningens överväganden

I det föregående har organisationsutredningen lämnat en redogörelse för
nuvarande förhållanden beträffande riksdagens förvaltningsorganisation
och i anslutning härtill meddelat viss historik. Den sistnämnda avser huvudsakligen
överväganden i ämnet som gjorts av författningsutredningen
och i remissyttranden över dess förslag. När organisationsutredningen nu
går att för egen del uttala sig i fråga om riksdagens förvaltningsorganisation
vill utredningen inledningsvis understryka, att prövningen av detta
spörsmål för utredningens vidkommande inte grundat sig på någon granskning
av riksdagens förvaltningsorganisation i dess helhet och en principiell
bedömning av densamma ur ändamålsenlighets- eller andra allmänna synpunkter.
Vad utredningen i detta betänkande upptar är i stället främst
riksdagens rent interna förvaltningsorganisation, medan riksdagens verk
behandlas endast i den utsträckning de står i oskiljaktigt sammanhang
med förstnämnda spörsmål, såsom i fråga om förhandlingsverksamhet. En
naturlig anknytningspunkt har härvid i viss utsträckning varit författningsutredningens
överväganden — även om organisationsutredningens förslag
delvis går utom ramen för dessa.

A. Frågan om ett nytt förvaltningsorgan

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår kännetecknas riksdagens
nuvarande förvaltningsorganisation av en betydande splittring beträffande
beslutande organ och befogenheternas uppdelning. Detta förhållande medför
— såsom även författningsutredningen konstaterat — olägenheter och
bör avlösas av en mera rationell ordning. Då organisationsutredningen i
enlighet härmed förordar vissa åtgärder i rationaliseringssyfte har den
emellertid att beakta den skiljaktighet som föreligger i utgångsläget för
författningsutredningens och organisationsutredningens behandling av hithörande
frågor. Här åsyftas det förhållandet att den förra utredningens
förslag i förvaltningsfrågan kunnat framställas mot bakgrunden av samtidiga
överväganden angående grundlagsändringar, något som inte är fallet
för organisationsutredningens vidkommande. Härav följer en viss begräns -

29

ning beträffande de nu aktuella förslagen. Organisationsutredningens överväganden
sker sålunda inom ramen för gällande grundlagsstadganden och
föregriper ej en blivande författningsreform.

De skäl som föranledde författningsutredningen att föreslå ett nytt förvaltningsorgan
har genom den ytterligare penetrering av frågekomplexen
beträffande riksdagens såväl förvaltnings- som personalorganisation som
skett genom organisationsutredningen vunnit ökad styrka. Härtill har inte
minst bidragit den nyligen fullföljda utvecklingen beträffande förhandlingsverksamheten
och de offentliga tjänstemännens anställningsvillkor.
Det måste anses angeläget att handläggningen av förvaltningsärenden i princip
koncentreras till ett organ i den mån ej särskilda skäl talar för en annan
ordning.

Enligt utredningens mening bör detta organs ämbetsområde inte innefatta
verksamheten inom riksbanken och riksgäldskontoret, vilka förvaltas
av var sina fullmäktige enligt bestämmelser i grundlag. Detta hindrar inte
att _ på sätt i det följande anges — det yttersta ansvaret för förhandlingsverksamheten
beträffande de vid dessa verk anställda tjänstemännen kan
anförtros ett gemensamt organ och inte heller att vissa arbetsuppgifter överförs
från riksgäldskontoret till nämnda organ.

Mot bakgrunden av det anförda föreslår organisationsutredningen att ett
nytt förvaltningsorgan inom riksdagen tillskapas. För detta föreslås benämningen
riksdagens förvaltningskontor. På sätt i annat sammanhang
anges förutsätts kontoret skola underställas en särskild styrelse.

B. Frågan om en överinstans

Innan närmare diskussion sker om bestämmandet av de äiendegrupper
av förvaltningsnatur som i detta sammanhang bör komma i fråga vid en
rationalisering torde ett grundläggande problem böra behandlas, nämligen
frågan om en överinstans. Som nämnts föreslog författningsutredningen att
en riksdagens förvaltningsdelegation skulle inrättas såsom överinstans i
förvaltningsärenden för banko- och riksgäldsfullmäktige samt riksdagens
verk inberäknat det av nämnda utredning föreslagna riksdagens kontor.
Bestämmelser om denna delegation och dess arbetsuppgifter intogs i författningsutredningens
förslag till riksdagsordning.

Organisationsutredningens överväganden i frågan om en överinstans har
gett till resultat att utredningen för sin del inte ansett sig böra framlägga
något förslag i denna riktning. Ett avgörande skäl härför är att inrättandet
av cn sådan institution torde förutsätta grundlagsändring. Härtill kommer
att riksdagens verk, såsom förut framhållits, inte utgjort huvudföremålet
för utredningens uppmärksamhet. Med utgångspunkt sålunda från
att de reformåtgärder som är önskvärda redan i förevarande sammanhang
kan komma till stånd utan någon överinstans har utredningen att ta ställ -

;io

ning till hur de för en dylik instans av författningsutredningen förutsatta
uppgifterna skulle kunna fullgöras.

Vad först angår överinstansens tilltänkta ställning i förhållande till riksbanks-
och riksgäldsfullmäktige saknar denna fråga aktualitet för utredningen
i enlighet med vad i det föregående anförts.

Beträffande överinstansens tilltänkta uppgifter rörande granskning och
sammanställning av anslagsäskanden samt meddelande av gemensamma
förvaltningsbestämmelser för riksdagens myndigheter får utredningen hänvisa
till nästföljande avsnitt, vilket behandlar förvaltningskontorets arbetsuppgifter.

I fråga om överinstansens tilltänkta funktion att pröva och avgöra besvär
vill utredningen erinra om att bankoutskottet f. n. är besvärsinstans på
sätt i det föregående angetts. Om någon överinstans inte inrättas ligger det
enligt utredningens mening närmast till hands att låta besvärsprövningen
vara kvar i bankoutskottet, vars ställning som besvärsinstans — som delvis
är av mycket gammalt datum — regleras i ett flertal instruktioner och
andra föreskrifter. Utredningen vill tillägga att utredningen övervägt att
flytta funktionen som besvärsinstans, helt eller delvis, till talmanskonferensen
men av olika skäl ej fullföljt denna tanke.

C. Förvaltningskontorets arbetsuppgifter

I anslutning till sina överväganden i det föregående upptar organisationsutredningen
här frågan om förvaltningskontorets arbetsuppgifter till behandling.
Härvid utgår utredningen i viss utsträckning från författningsutredningens
överväganden av motsvarande spörsmål. 1

1. Meddelande av vissa förvaltningsbestämmelser
En principiellt betydelsefull uppgift för den av författningsutredningen
förordade överinstansen skulle vara att meddela förvaltningsbestämmelser
gemensamma för riksdagens myndigheter. Vid en organisatorisk lösning
utan någon överinstans torde meddelandet av vissa för flera riksdagsorgan
gemensamma bestämmelser lämpligen kunna anförtros förvaltningskontorets
styrelse. Hittills har delegerade för riksdagens verk i icke obetydlig utsträckning
av riksdagen bemyndigats att utfärda bestämmelser av förvaltningsnatur.
Därest i enlighet med utredningens förslag delegeradeinstitutionen
upphör, bör förvaltningskontorets styrelse i princip träda i delegerades
ställe när det gäller åtgärder i samband med utfärdandet av vissa gemensamma
bestämmelser. Denna fråga — som beträffande riksbanken och
riksgäldskontoret får ses mot bakgrunden av gällande grundlagsbestämmelser
— bör närmare övervägas i samband med utfärdandet av instruktion
för förvaltningskontoret.

Enligt vad utredningen i det följande föreslår avses förhandlingsverk -

31

samhet skola anförtros förvaltningskontoret. Hithörande förvaltningsbestännnelser
bör meddelas av kontorets styrelse i analogi med vad som i motsvarande
hänseende sker genom statens avtalsverk.

Sedan länge har riksgäldsfullmäktige haft i uppdrag av riksdagen att låta
utarbeta en årlig översikt över riksdagsarbetet. Hinder synes inte möta att
detta uppdrag överflyttas på förvaltningskontorets styrelse. Såsom av det
följande framgår avses handläggningen av ärenden rörande riksdagstrycket
skola ankomma på förvaltningskontoret.

Enligt konstitutionsutskottets av riksdagen godkända utlåtande 1966:9
har förutsatts att vid en reform beträffande riksdagens förvaltningsorganisation
skulle förverkligas tanken på en riksdagens författningssamling, omfattande
alla till riksdagen och dess verk hörande författningar och föreskrifter
av betydelse. Ansvaret för utgivningen av en dylik författningssamling
bör enligt utredningens mening åvila förvaltningskontorets styrelse.

De för visst organ erforderliga, mera interna föreskrifterna förutsätts
liksom hittills skola ankomma på vederbörande organ självt, varvid för tillgodoseende
av kravet på önskvärd samordning bör förutsättas samråd med
förvaltningskontoret. För det sistnämnda organet erforderliga interna föreskrifter
bör utfärdas av dettas styrelse.

2. Behandling av anslagsäskanden

Enligt författningsutredningen skulle den av nämnda utredning förordade
överinstansen ha att »granska och sammanställa» anslagsäskanden avseende
riksdagen och dess myndigheter. Denna fråga berör ej riksbanken
men väl riksgäldskontoret.

Enligt nuvarande praxis sammanställer riksgäldskontoret anslagsäskandena
från de olika riksdagsverken och överlämnar därefter materialet till
finansdepartementet för dess infogande i statsverkspropositionen under huvudtiteln
Riksdagen och dess verk (fjortonde huvudtiteln). Någon egentlig
sakgranskning av de olika äskandena i materiellt hänseende sker härvid
inte inom riksgäldskontoret — och givetvis inte heller inom finansdepartementet.
Granskningen inom riksgäldskontoret är därför av mera tekniskformell
natur. Den egentliga realprövningen av anslagsäskandenas innebörd
sker på grund härav först i samband med huvudtitelns behandling i bankoutskottet.

I och för sig skulle det enligt organisationsutredningens mening vara värdefullt
om en mera materiell granskning av anslagsäskanden från riksdagens
verk utom riksgäldskontoret1 kunde ske centralt pa ett tidigt stadium,
dvs. redan innan äskandena vidarebefordras till finansdepartementet. Även
om i enlighet med utredningens förslag någon överinstans inte inrättas möter
såvitt utredningen kan finna inte något hinder för att cn materiell 1

1 Beträffande riksbanken är såsom nämnts frågan om anslagsäskanden inte aktuell.

32

granskning av anslagsäskandena anordnas centralt på grundval av sakuppgifter
som tillhandahålls av vederbörande riksdagsverk. Utredningen förordar
att denna fråga ägnas uppmärksamhet i fortsättningen.

Enligt utredningens mening bör uppgiften att granska och sammanställa
anslagsäskanden från riksdagens verk utom riksgäldskontoret anförtros
riksdagens förvaltningskontor, som sedan skall ha att vidarebefordra äskandena
till finansdepartementet. Förvaltningskontorets egna anslagsäskanden
bör insändas samtidigt. Expedieringen av riksgäldskontorets äskanden
synes lämpligen böra samordnas härmed.

3. Handläggning av löne- och ersättnings ärenden

Enligt författningsutredningen skulle det ifrågavarande kontoret ha att
»handlägga frågor rörande riksdagsledamöternas arvoden in. m.»

Organisationsutredningen vill erinra om att uträkning av arvoden och
ersättningar till riksdagens ledamöter samt löner till personal — utom vid
riksbanken — f. n. ombesörjs av riksgäldskontoret eller riksdagens ekonomibyrå
samt att utbetalningar avseende anslagen till riksdagen — såsom
arvoden och reseersättningar till riksdagens ledamöter samt avlöningar till
personal — sker genom riksgäldskontorets kassa. Härav föranledd bokföring
och revision ombesörjs jämväl genom riksgäldskontoret. Då det inte i
detta sammanhang synes böra ifrågasättas någon ändring beträffande riksgäldskontorets
funktion som kassa- och bokföringsorgan bör förvaltningskontoret
inte befatta sig med denna del av den kamerala verksamheten.
Övervägandena i detta sammanhang begränsar sig därför till frågan om
uträkningsförfarandet.

Vad först beträffar uträkning av arvoden, traktamenten och andra ersättningar
till riksdagens ledamöter anser utredningen att denna uppgift bör
åvila förvaltningskontoret. Uträkning och beviljande av pensioner till riksdagsledamöter
och deras efterlevande synes böra ankomma på kontoret
resp. dess styrelse, varvid inom riksgäldskontoret f. n. förefintlig speciell
expertis torde kunna anlitas.

Uträkningen av löner, arvoden och ersättningar till tjänstemän vid riksdagens
verk utom riksbanken och riksgäldskontoret samt till tjänstemän

inom vad utredningen betecknat som »den inre riksdagsförvaltningen» _-

dvs. riksdagens förvaltningskontor, kamrarna och utskotten — bör ankomma
på förvaltningskontoret.

4. Förhandlingsverksamhet och handläggning av
personalfrågor

Enligt författningsutredningens förslag skulle det ifrågavarande kontoret
»fungera som personalnämnd» för all personal inom riksdagshuset samt
»förhandla angående löner etc.». Organisationsutredningen får med avseende
på hithörande spörsmål anföra följande.

33

Förhandlingsverksamhet in. m. Enligt vad av det föregående framgår ar
statstjänstemannalagen tillämplig på tjänstemän hos riksdagen och dess
verk. Lagen förutsätter förefintligheten av avtal. I fråga om den Ivungl.
Maj :t underställda statsförvaltningen har förhandlings- och avtalsverksamheten
anförtrotts ett särskilt ämbetsverk, statens avtalsverk. Dettas ämbetsområde
innefattar emellertid ej tjänstemän hos riksdagen och dess verk.
Med hänsyn härtill har 1965 års riksdag beslutat att delegerade for riksdagens
verk tills vidare skall beträffande tjänstemän vid dessa verk aga
befogenheter motsvarande dem som tillkommer statens avtalsverk i fråga
om statsförvaltningen i övrigt. De befogenheter som härigenom tillkommer
delegerade avser bl. a. att sluta kollektivavtal, att besluta om stridsåtgard
samt att företräda arbetsgivaren vid och utom domstol i avtalstvister.
Riksdagen har vidare bemyndigat delegerade att meddela med förhandlingsrättsreformen
sammanhängande bestämmelser och vidta därav föranledda
åtgärder. .....

Beträffande andra tjänstemän hos riksdagen än tjänstemän vid riksdagens
verk, dvs. riksdagens »egna» tjänstemän hos kamrarna, i utskotten
och i riksdagens kansli, har 1965 års riksdag bemyndigat kanslideputerade
att för riksdagens räkning sluta kollektivavtal om sådana anställningsvillkor
som skall regleras genom sådant avtal. Kanslideputerade har också bemyndigats
att i anslutning till kollektivavtal utfärda därmed sammanhängande
bestämmelser av beskaffenhet att skola ensidigt fastställas av arbetsgivaren,
detta dock endast såvitt åtgärderna ryms inom ramen för tidigare
åt kanslideputerade givna uppdrag och bemyndiganden.

Med stöd av givna bemyndiganden har med vederbörande personalorganisationer
inom riksdagen träffats avtal enligt vad som framgår av det tidigare
anförda.

Av den lämnade redogörelsen framgår att den statliga förhandlings- och
avtalsverksamheten f. n. omhänderhas av

statens avtalsverk beträffande tjänstemän vid den Ivungl. Maj :t underställda
statsförvaltningen,

delegerade för riksdagens verk beträffande tjänstemän vid riksdagens
verk samt

kanslideputerade beträffande riksdagens egna tjänstemän.

Organisationen av förhandlingsverksamheten är i vad avser riksdagsförvaltningen
provisorisk i avvaktan på resultatet av organisationsutredningens
arbete.

När det för organisationsutredningen gällt att ta ställning till frågan om
förhandlingsverksamheten beträffande riksdagens tjänstemän i vidsträckt
mening — alltså både tjänstemännen vid riksdagens verk och riksdagens
egna tjänstemän — har först den frågan inställt sig om inte denna verksamhet
skulle kunna anförtros statens avtalsverk. Förutom att avtalsverksainheten
härigenom skulle kunna för statens vidkommande sammanhållas

34

hos ett organ kunde till förmån för en dylik anordning bl. a. åberopas, att
vissa av riksdagens verk företer sådana likheter med statsförvaltningen i
övrigt att ett inordnande under avtalsverket i förhandlingshänseende kunde
te sig naturligt.

Emellertid har utredningen funnit avgörande skäl kunna anföras mot
att förhandlingsverksamheten beträffande tjänstemän inom den del av
statsförvaltningen som representeras av riksdagen, dess verk och övriga
organ utövas av en Kungl. Maj :t underställd myndighet. Dessa skäl är
främst av principiell natur. Det må erinras om att det förhandlande organet
på arbetsgivarsidan inte bara har att träffa kollektivavtal utan även
ager befogenhet att besluta om stridsåtgärd. Även med tanke på konstruktionen
av avtalsverkets allmänna befogenheter möter den nu angivna anordningen
betänkligheter.

Utredningen har mot bakgrunden av det anförda funnit att ansvaret för
förhandlings- och avtalsverksamlieten beträffande tjänstemännen inom
riksdagen och dess verk bör avila ett riksdagens eget organ.

Av det tidigare anförda framgår att man f. n. har två förhandlingsorgan,
delegerade för riksdagens verk och kanslideputerade. Anordningen är som
nämnts provisorisk. Det kan från riksdagens synpunkt inte anses rationellt
att på längre sikt ha två förhandlingsorgan för en och samma förvaltning.
Nar utredningen enligt vad i det föregående anförts ansett att ansvaret för
förhandlingsverksamheten beträffande tjänstemän inom riksdagsförvaltningen
bör anförtros åt ett riksdagens eget organ, har utredningen avsett
att detta skall vara det av utredningen föreslagna riksdagens förvaltningskontor.
I analogi med vad som tillämpas i fråga om tjänstemän vid statens
avtalsverk bor förvaltningskontoret handha ifrågakommande förhandlingsverksamhet
även beträffande kontorets egna tjänstemän.

Det högsta ansvaret för förhandlingsverksamheten skall enligt utredningens
förslag ankomma på förvaltningskontorets styrelse. Det torde få förutsattas
att det kommer att befinnas ändamålsenligt att åt en delegation inom
styrelsen anförtro den mera omedelbara ledningen av förhandlingsverksamheten.
Beträffande det egentliga förhandlingsarbetet har utredningen
bedömt det vara av värde att varje riksdagens verk får tillfälle att såväl
fore som under förhandlingarna framföra sina synpunkter på sådana förhandlmgsfrågor
som direkt berör verket. För de fortlöpande kontakterna
mellan förhandlingsorganet och riksdagens verk bör de senare utse en eller
flera kontaktmän att kontinuerligt svara för verkets samråd med förhandlmgsorganet
samt att efter dettas bedömande medverka vid förhandlingar.

Det bor enligt utredningens mening vara både rationellt och möjligt att
samordna förhandlingarna rörande samtliga de till riksdagens förvaltning
knutna avtalen så att de löper parallellt med förhandlingarna inom statsförvaltningen
i övrigt. Utredningen förutsätter att värdefullt förhandlingstekniskt
biträde härvid skall kunna tillhandahållas av statens avtalsverk.

35

Vid ett förverkligande av utredningens förslag kommer den förhandlingsverksamhet
som f. n. oinhänderhas av delegerade för riksdagens verk och
kanslideputerade att upphöra. Frågan om dessa organs ställning i övrigt
behandlar utredningen i det följande.

Det anförda avser tjänstemännen inom riksdagsförvaltningen. Förhandlingsverksamheten
i fråga om arbetare avses liksom hittills skola omhanderhas
av vederbörande verk.

I samband med sin behandling av frågan om förhandlingsverksamheten
vill utredningen beröra även frågan om formerna för riksdagens provning
av avtalsuppgörelser som träffats i fall då riksdagsbeslut i frågan erfordias.

Enligt beslut av 1965 års riksdag har riksdagens lönedelegation bemyndigats
att på riksdagens vägnar godkänna avtalsuppgörelser som fordrar
riksdagens medverkan. I fråga om den Kungl. Maj :t underställda statsförvaltningen
sker kontakten mellan det förhandlande verket och lönedelegationen
genom en av Kungl. Maj :t därtill förordnad statsrådsledamot. Fråga
uppkommer nu om formen för kontakt mellan riksdagens förvaltningskontor
och riksdagens lönedelegation; detta avser såväl nödig information under
förhandlingsarbetets gång som godkännande av uppgörelser.

F. n. sker kontakten mellan det förhandlande organet inom riksdagen
och lönedelegationen genom ordförandena för delegerade för riksdagens
verk resp. för kanslideputerade. Utredningen har vid övervägande av en
definitiv anordning ansett den närmast till hands liggande lösningen vara
att ordföranden i förvaltningskontorets styrelse får till åliggande att vara
kontaktorgan mellan förvaltningskontoret och lönedelegationen.

Såsom av det anförda framgår har organisationsutredningens överväganden
i förevarande hänseende lett till att utredningen föreslår att riksdagens
förvaltningskontor skall vara centralt förhandlingsorgan för tjänstemän
hos riksdagen och dess verk samt att kontakten mellan förvaltningskontoret
och riksdagens lönedelegation skall ske genom ordföranden i kontorets
styrelse. Den sålunda föreslagna anordningen är avsedd att innefatta en
definitiv reglering. Det är emellertid angeläget att i detta sammanhang
uppmärksamma läget i samband med själva övergången till den nya organisationen
och behovet av eventuella övergångsanordningar.

Vid tiden för detta betänkandes framläggande gäller att delegerade för
riksdagens verk och kanslideputerade har fått riksdagens uppdrag att ''ara
förhandlingsorgan för tjänstemän vid riksdagens verk resp. riksdagens egna
tjänstemän. Denna anordning är provisorisk och skali vid ett genomförande
av utredningens förslag upphöra i samband med att riksdagens förvaltningskontor
träder i funktion. Vidare gäller i nuläget alt organisationsutredningen
har av riksdagen bemyndigats att uppta förhandlingar och sluta
avtal med vederbörande personalorganisationer beträffande anställnings -

och arbetsvillkor på grundval av utredningens ställningstaganden rörande
riksdagens personal- och förvaltningsorganisation. Kontakten med riksdagens
lönedelegation skall härvid ske genom utredningens ordförande. Organisationsutredningen
har, jämte delegerade för riksdagens verk och kanslideputerade,
med tjänstemännens huvudorganisationer träffat ett huvudavtal
avseende förhandlingsordning samt åtgärder till förebyggande av samhällsfarliga
konflikter m. m. Avtalet, som gäller tjänstemän inom riksdagsförvaltningen
i dess helhet, har underställts riksdagens lönedelegation för
godkännande.

Enligt vad utredningen har sig bekant har med delegerade för riksdagens
verk inletts förhandlingar om löneställningen för en del av de tjänster som
berörs av utredningens föreliggande organisationsförslag. Dessa förhandlingar
har utredningen förutsatt skola fullföljas av delegerade enligt nu
gällande ordning. Motsvarande bör gälla beträffande förhandlingar genom
kanslideputerades försorg. Det förhandlingsläge som kommer att råda vid
den tidpunkt då delegerades och kanslideputerades befattning med förhandlingsfrågor
avsetts skola upphöra övertas i princip av förvaltningskontorets
styrelse. Emellertid bör, med hänsyn till de speciella förhandlingsbefogenheter
som enligt det föregående tillagts organisationsutredningen
med utgångspunkt från dess egna förslag, förvaltningskontorets styrelses
befogenhet att förhandla och sluta avtal temporärt begränsas i vad
galler tjänster som omfattas av utredningens förhandlingsbemyndigande.
En övergångsbestämmelse av nu avsedd innebörd bör alltså meddelas.
Motsvarande anordning bör tillämpas beträffande formen för kontakt med
riksdagens lönedelegation, vilken sålunda i här avsedda fall övergångsvis
bor ske genom organisationsutredningens ordförande.

Personalfrågor i övrigt. Enligt författningsutredningen skulle förvaltningskontoret
ha att »fungera som personalnämnd». Organisationsutredningen
vill framhålla att i den mån en dylik uppgift innefattar åtgärder
som sammanhänger med eller eljest föranleds av förhandlingsverksamheten
densamma torde komma att lösas inom ramen för nämnda verksamhet.
Förvaltningskontoret torde härvid i huvudsak få samma ställning som statens
avtalsverk.

Frånsett förhandlingsverksamheten torde ett organ för handläggning av
vissa personalfrågor av gemensam natur komma att visa sig behövligt. Denna
fråga bor underkastas närmare prövning sedan förvaltningskontoret
trätt i funktion.

5. Ledning av riksdagens upplysningstjänst

Enligt vad som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen var frågan
om riksdagens upplysningstjänsts uppgifter och organisation föremål för
en framställning till bankoutskottet vid 1965 års riksdag utan att då föranleda
annan riksdagens åtgärd än beslut om viss personalförstärkning.

37

I övrigt ansågs frågan böra vila i avvaktan på organisationsutredningens
arbetsresultat. En utförlig redogörelse för vad i ämnet anförts lamnas i
bankoutskottets utlåtande 1965:48, till vilket utredningen får hänvisa.

Såsom förut anförts är riksdagens upplysningstjänst f. n. underställd
riksdagsbibliotekets styrelse. Detta sammanhänger med att 1955 års beslut
att på försök inrätta en upplysningstjänst för riksdagens ledamöter fattades
av biblioteksstyrelsen på förslag av den då sittande riksdagsbiblioteksutredningen.
Då alltså den inledda försöksverksamheten från början avsett
en till riksdagsbiblioteket knuten parlamentarisk upplysningstjänst ar det
naturligt att denna ställts under biblioteksstyrelsens ledning. Denna styrelse
har också utfärdat ett provisoriskt reglemente för upplysningstjänstens
verksamhet.

Av bankoutskottets i det föregående åberopade utlåtande 1965:48 framgår
de synpunkter och förslag som i olika sammanhang framförts beträffande
upplysningstjänstens organisatoriska ställning. Härvid synes i sjalva
ledningsfrågan inte ha diskuterats annan ordning än att styrelsen för riksdagsbiblioteket
alltjämt skulle vara ledningsorgan. För organisationsutredningens
vidkommande har emellertid frågan om det organisatoriska sambandet
mellan riksdagsbiblioteket och upplysningstjänsten anmält sig till
övervägande redan med utgångspunkt från behandlingen av frågan om
riksdagens förvaltningsorganisation. Härtill kommer att utredningen för
egen del, i remissyttrande till bankoutskottet den 24 november 1965 över en
framställning från riksgäldsfullmäktige angående riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga,
uttalat sig för att upplysningst jänsten bör ligga kvar i riksdagshuset
samtidigt som utredningen förklarat sig inte ha något att erinra
mot ett framställt förslag att riksdagsbiblioteket flyttas till lokal utom riksdagshuset.
Utredningens uppfattning om upplysningstjänstens kvarstannande
i riksdaghuset delades av bankoutskottet i dess utlåtande 1965:62.

Utredningen vill erinra om att upplysningstjänsten skall stå till förfogande
för riksdagens ledamöter i spörsmål av betydelse för deras offentliga
verksamhet. Avnämarnas krets har vidgats till att omfatta även riksdagens
utskotts- och delegation skanslier. Upplysningstjänstens målsättning är att
dess slutredovisning av ett givet uppdrag skall i möjligaste mån motsvara
uppdragsgivarens verkliga informationsbehov, vilket bl. a. förutsätter ingående
personliga kontakter. Upplysningstjänstens verksamhet har nyligen
beaktats i Ivungl. Maj :ts cirkulär till statsmyndigheterna den 18 mars 1966
(SFS nr 72), enligt vilket myndigheterna ålagts att till upplysningstjänsten
insända tio kopior av sina remissyttranden över avgivna betänkanden och
departementspromemorior.

Riksdagsbiblioteket är enligt gällande reglemente främst avsett för riksdagen,
dess delegationer och verk, kyrkomötet, Kungl. Maj ds kansli och de
centrala ämbetsverken samt av Kungl. Maj :t förordnade eller jämlikt
Kungl. Maj ds bemyndigande tillsatta kommittéer. Biblioteket skall där -

jämte, i den mån nämnda uppgifter inte därigenom åsidosätts, betjäna dem
som bedriver forskning eller allvarliga studier. Enligt vad biblioteksstyrelsen
anfört är biblioteket lika mycket ett förvaltnings- och forskningsbibliotek
som ett riksdagens bibliotek, varvid i praktiken den förstnämnda uppgiften
klart dominerar. I bibliotekets styrelse förordnar Kungl. Maj :t ordföranden
medan de övriga två ledamöterna utses av riksdagen.

Av det anförda framgår att upplysningstjänstens verksamhet är direkt
knuten till riksdagsledamöterna och det löpande arbetet inom riksdagen,
medan riksdagsbiblioteket — jämte att det är avsett för riksdagen, dess
delegationer och verk — har ställning som ett förvaltnings- och forskningsbibliotek.
Uppenbarligen föreligger sålunda vissa markerade skiljaktigheter
mellan upplysningstjänstens och riksdagsbibliotekets arbetsuppgifter,
vilka delvis får olika inriktning. Härutinnan må särskilt framhållas att
upplysningstjänstens uppgift bl. a. avser bearbetning av utredningsmaterial
samt dess färdigställande för redovisning. Mot bakgrunden av anförda förhållanden
är det naturligt att rekryteringen av tjänstemän till de båda verksamhetsområdena
sker från delvis skilda utgångspunkter beträffande utbildning
och allmänna kompetenskrav i övrigt.

Utredningen har i samband med sina överväganden rörande riksdagens
för\altningsorganisation kommit till den uppfattningen att inom densamma
i här avsedd mening lämpligen bör innefattas de arbetsuppgifter som ankommer
på riksdagens upplysningstjänst. I enlighet härmed förordar utredningen
att upplysningstjänsten ställs under ledning av styrelsen för
riksdagens förvaltningskontor och inordnas som en arbetsenhet i detta. Utredningen
vill i detta sammanhang erinra om att upplysningstjänsten f. n.
har att utarbeta register till riksdagstrycket, vars tryckning och distribution
förutsatts ankomma på förvaltningskontoret.

När utredningen framställt sitt ifrågavarande förslag har utredningen
inte förbisett vikten av att upplysningstjänsten för sitt löpande arbete har
tillgång till ett bibliotek med dess bokbestånd och samlingar i övrigt. I
själva verket är det f. n. beträffande riksdagsbiblioteket så att upplysningstjänsten
behöver daglig tillgång till material som finns däri. Även bibliotek
och urkund ssamlingar utom riksdagshuset kommer här i fråga. Om riksdagsbiblioteket
flyttas torde detta förhållande inte behöva få någon större
inverkan på upplysningstjänstens arbete såvitt avser utredningsuppdrag
som kräver mera ingående och långsiktiga undersökningar. Däremot blir
det under nyss angiven förutsättning nödvändigt att inom riksdagshuset
anordna ett särskilt referensbibliotek för upplysningstjänstens omedelbara
behov beträffande det löpande arbetet. Denna fråga berör i motsvarande
läge även andra riksdagsorgans samt riksdagsledamöternas behov. Utredning
i nu angivet hänseende har på grundval av bankoutskottets utlåtande
1965:62 skett genom riksgäldsfullmäktiges försorg. Fullmäktige har i skrivelse
till bankoutskottet den 8 mars 1966 framlagt resultatet av sin utredning
i ämnet.

39

Ett förverkligande av utredningens ifrågavarande förslag varigenom
styrelsens för riksdagsbiblioteket ledningsfunktion i förhållande till upplysningstjänsten
skulle upphöra — kan ske utan ändring av reglementet
för riksdagsbiblioteket. Detta upptar nämligen inte någon föreskrift om
upplysningstjänsten. För upplysningstjänstens verksamhet — vilken torde
vara relativt självständig — erfordras givetvis reglerande föreskrifter inom
ramen för den blivande instruktionen för riksdagens förvaltningskontor
och dess styrelse. Vid behov torde styrelsen böra meddela de föreskrifter
som kan befinnas påkallade beträffande avvägningen mellan olika åt upplysningstj
änsten meddelade uppdrag.

6. Handläggning av lokalfrågor

Såsom författningsutredningen föreslog bör förvaltningskontoret ha att
handlägga ärenden rörande riksdagshuset m. fl. lokaliteter. Härvid förutsätts
att riksgäldsfullmäktiges åligganden enligt gällande reglemente rörande
besiktning av riksdagshuset, villkor för upplåtande av lokaler samt åtgärder
för byggnaders drift och underhåll upphör. Även de f. n. på kamrarnas
ekonomideputerade ankommande uppgifterna i lokalfrågor förutsätts
skola överföras till förvaltningskontoret.

I detta sammanhang vill utredningen erinra om att fullmäktige i riksgäldskontoret
i skrivelse den 4 november 1965 till bankoutskottet bl. a. hemställde,
att utskottet ville föreslå riksdagen att godkänna vissa riktlinjer
och förslag i fråga om anskaffande av arbetsrum för riksdagsledamöter
samt att uppdra åt fullmäktige att förvärva vissa kontorslokaler för riksdagens
räkning i en fastighet utom riksdagshuset. Organisationsutredningen
avgav på hemställan av bankoutskottet yttrande i ärendet, såsom tidigare
omnämnts. Bankoutskottet hemställde i sitt utlåtande 1965:62 att
riksdagen måtte i anledning av riksgäldsfullmäktiges berörda framställning
dels godkänna i framställningen framlagda riktlinjer och förslag med
vissa undantag och dels uppdra åt fullmäktige att verkställa vissa åtgärder
i ärendet. Riksdagen beslöt i enlighet härmed. Utredningen förutsätter att
tillämpningen av det av utredningen framlagda förslaget rörande handläggningen
av lokalfrågor genom riksdagens förvaltningskontor sker på ett så
rationellt sätt som möjligt med beaktande av redan vidtagna eller planerade
åtgärder inom ifrågavarande verksamhetsområde.

Vad slutligen angår den aktuella frågan om anskaffande av bostäder åt
riksdagens ledamöter vill utredningen framhålla, att densamma delvis är av
komplicerad natur och bl. a. har beröringspunkter med den allmänna bostadsmarknadens
problem. Mot bakgrunden av vad som anförts exempelvis
i bankoutskottets utlåtande 1963:29 och riksgäldsfullmäktiges redan vidtagna
åtgärder i ämnet förefaller det utredningen lämpligast att frågan om
ändrad ordning beträffande handläggningen av riksdagsledamöternas bostadsfråga
får vila tills vidare i avvaktan på ytterligare erfarenheter.

40

7. Handläggning av ärenden rörande riksdagstrycket

En ytterligare uppgift som förutsatts skola ankomma på förvaltningskontoret
är handläggning av ärenden rörande riksdagstrycket. Den nuvarande
under riksdagens kansli sorterande tryckeriavdelningen avses härvid
skola inlemmas i kontoret. Även på denna punkt är emellertid att uppmärksamma
de uppgifter som f. n. ankommer på riksgäldsfullmäktige. Som
exempel må nämnas föranstaltande om tryckning av statsrevisorernas berättelse
beträffande statsverket och riksgäldskontoret samt fastställande av
försäljningspris. Det synes böra förutsättas att alla uppgifter i samband
med tryckning och distribution av riksdagshandlingar skall ankomma på
förvaltningskontoret.

8. Anordnande av skrivhjälp

I samband med behandlingen av förvaltningskontorets arbetsuppgifter
har utredningen uppmärksammat frågan om tillgodoseende av behovet av
skrivhjälp inom riksdagen.

Redan i början av 1950-talet konstaterades att den förefintliga centrala
skrivbyråns personal var alltför knappt tillmätt för att kunna tillhandagå
utskottssekretariaten med biträde i önskvärd utsträckning. Under den tid
som därefter förflutit har flera utskott anlitat egen personal för skrivhjälp
och andra rutingöromål, men utskotten tar alltjämt i viss utsträckning
skrivbyrån i anspråk för utskrifter. Byrån har tidigare även utfört skrivarbete
åt riksdagens ledamöter. Intill år 1965 hade dessa att erlägga viss
avgift för utskrifterna men under vårsessionen 1965 tillhandahölls såväl
riksdagens ledamöter som partigruppernas sekretariat kostnadsfri skrivhjälp.
Ledamöterna hade därvid att vända sig till kammarkanslierna och
gruppsekretariaten till skrivbyrån.

En förstärkning av skrivbyråns personalresurser har nyligen genomförts,
bl. a. genom anställandet av en särskild föreståndarinna. Utredningen
räknar med att en skrivbyrå alltjämt skall finnas inom riksdagshuset. Denna
bör inordnas i riksdagens förvaltningskontor. Verksamheten får förutsättas
fortsätta i stort sett enligt nuvarande riktlinjer, varvid erfarenheten
får utvisa huruvida och i vad man några förändringar i organisationen kan
befinnas påkallade. En omständighet att härvid beakta är den minskning på
skrivbyråns arbetsbelastning som det nyligen införda ekonomiska stödet till
riksdagspartierna kan förutsättas medföra.

Med bifall till bankoutskottets utlåtande 1964:39 beslöt riksdagen uppdra
åt fullmäktige i riksgäldskontoret att utreda frågan om skrivhjälp till
riksdagens ledamöter. Efter underhandskontakt med riksgäldskontoret på
denna punkt har utredningen utgått ifrån att några ytterligare åtgärder i
frågan inte f. n. behöver vidtas utöver vad som sammanhänger med vad
ovan anförts.

Den här angivna anordningen innebär att skrivbyrån avsetts kunna till -

41

handahålla skrivhjälp åt kamrarnas ledamöter, utskottskanslierna m. fl.
Då emellertid behovet av skrivhjälp inom riksdagen inte torde kunna i alla
lägen helt tillgodoses genom skrivbyrån, kan det bli aktuellt att ordna
denna fråga genom vederbörande riksdagsorgans egen försorg.

9. Sammanfattning

En detaljerad precisering av förvaltningskontorets arbetsuppgifter synes
inte möjlig i nuvarande läge. Erfarenheten får utvisa huruvida framdeles
uppgifter utöver de tidigare angivna kan eller bör tilldelas kontoret. Huvudsyftet
bör vara att till detsamma centralisera förvaltningsuppgifter inom
här ifrågavarande delar av riksdagsförvaltningen i den mån detta från föreliggande
förutsättningar bedöms lämpligt och möjligt.

Om förvaltningskontorets verksamhet förutsätts grundläggande bestämmelser
skola införas i riksdagsstadgan och närmare reglering ske i en av
riksdagen fastställd instruktion. Av denna bör bl. a. framgå vilka slag av
ärenden som bör avgöras av kontorets styrelse och vilka som må delegeras
till tjänsteman inom kontoret.

Sammanfattningsvis skulle med utgångspunkt från det anförda arbetsuppgifterna
för riksdagens förvaltningskontor f. n. kunna anges på följande
sätt:

Riksdagens förvaltningskontor har att, i enlighet med fastställd instruktion
eller eljest jämlikt riksdagens beslut,

1. meddela resp. medverka vid meddelande av vissa för olika riksdagsorgan
gemensamma förvaltningsföreskrifter m. m. samt att ansvara för utgivningen
av en riksdagens författningssamling,

2. uppgöra anslagsäskanden avseende förvaltningskontoret samt att
granska och sammanställa anslagsäskanden avseende riksdagen och dess
verk utom riksgäldskontoret,

3. handlägga ärenden rörande uträkning av arvoden och ersättningar till
riksdagens ledamöter, uträkning och beviljande av pensioner till riksdagens
ledamöter och deras efterlevande samt uträkning av avlöningar och ersättningar
till personal hos riksdagen och dess verk utom riksbanken och riksgäldskontoret,

4. vara central myndighet för förhandlingar om anställnings- eller arbetsvillkor
rörande tjänstemän hos riksdagen och dess verk ävensom för
vissa personalfrågor i övrigt,

5. handha ledningen av riksdagens upplysningstjänst,

6. handlägga ärenden rörande riksdagshuset samt övriga lokaler för riksdagen
och dess organ,

7. handlägga ärenden rörande riksdagstrycket samt

8. genom en central skrivbyrå tillhandahålla skrivhjälp åt riksdagens
ledamöter, utskott och övriga organ, allt i den mån dylik hjälp ej ordnas
på annat sätt.

42

D. Förvaltningskontorets organisation

Enligt det tidigare anförda har riksdagens förvaltningskontor förutsatts
skola ställas under ledning av en styrelse. Vid övervägande av frågan om
styrelsens storlek och sammansättning har utredningen stannat för att föreslå
att styrelsen skall bestå av sju ledamöter. Detta antal överensstämmer
med antalet fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret. Till skillnad
från vad som gäller beträffande dessa fullmäktige förordar utredningen
emellertid att styrelsen för förvaltningskontoret utan undantag skall bestå
av riksdagsledamöter. I övrigt bör personvalet inte bindas av några på förhand
fastställda regler. I anslutning härtill föreslår utredningen att representant
för visst riksdagsorgan skall äga delta vid behandlingen inom styrelsen
av ärende som särskilt berör organet i fråga.

Val av ledamöter i styrelsen föreslås skola ske genom de särskilda valmän
som utses för val av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret.
Mandattiden bör vara tre år. Även i övriga hänseenden, exempelvis i fråga
om utseende av ordförande och suppleanter, torde bestämmelserna om val
av riksgäldsfullmäktige kunna tjäna som förebild. Med hänsyn till att förvaltningskontorets
styrelse får förutsättas skola vid behov sammanträda
även under icke-riksdagstid bör ersättning för uppdraget utgå.

Under styrelsen bör den omedelbara ledningen av förvaltningskontorets
arbete ankomma på en chef. Denne bör vara föredragande inför styrelsen
i den mån inte föredragningsskyldighet anses böra åläggas annan tjänsteman
inom kontoret. För chefen bör inrättas en ordinarie tjänst tillsatt med
förordnande för viss tid. Förordnandeperioden bör i likhet med vad som f. n.
i regel gäller inom riksdagsförvaltningen vara högst 3 år i sänder. Tjänstebenämningen
föreslås vara direktör. I analogi med vad som tillämpas i
fråga om lönegradsplacering för högre tjänstemän inom statens avtalsverk
bör lönegradsplaceringen för chefstjänsten ej bestämmas genom avtal. Utredningen
föreslår att direktörstjänsten placeras i högst lönegrad Bp (i.
Det bör ankomma på förvaltningskontorets styrelse att i varje särskilt fall
bestämma den exakta lönegradsplaceringen.

Förvaltningskontoret föreslås skola organiseras på fem arbetsenheter.
Tre av dessa bör, i anslutning till ekonomibyråns nuvarande organisation,
avse handläggning av ärenden rörande riksdagshuset in. fl. lokaliteter, riksdagstrycket
samt avlöningar, ersättningar och pensioner. Den fjärde arbetsenheten
bör ha att handlägga förhandlingsärenden och förekommande personalärenden
i övrigt; denna enhet torde böra förestås av kontorets chef.
Den femte arbetsenheten slutligen bör avse upplysningstjänsten.

I kontoret bör inordnas personal för särskilda arbetsuppgifter (förrådsförvaltare,
kontors- och skrivpersonal, maskinpersonal, vaktmästare, städnings-
och vaktpersonal m. fl.) ävensom de f. n. under riksdagens kansli
upptagna befattningarna som föreståndare för Riksdagsdebatterna samt
korrekturläsare.

43

Personalorganisationen för riksdagens förvaltningskontor bör förutom
den nya chefstjänsten — till en början innefatta samtliga de tjänster som
f. n. upptas under riksdagens ekonomibyrå. De beträffande dessa tjänster
av riksgäldsfullmäktige meddelade tillsättningsbesluten bör vid ikraftträdandet
av den nya organisationen förklaras skola avse motsvarande tjänster
inom riksdagens förvaltningskontor. Antalet sådana tjänster är f. n. 61, därav
några med deltidstjänstgöring. Vidare bör kontorets personalorganisation
innefatta vissa tjänster och befattningar som f. n. upptas under andra
riksdagsorgan men som avser arbetsuppgifter som skall ankomma på förvaltningskontoret.
Hit hör dels en på riksgäldskontorets stat upptagen
tjänst, vars arbetsuppgifter avser avlöningar och ersättningar till riksdagens
ledamöter och tjänstemän, dels 12 på riksdagsbibliotekets stat upptagna
tjänster, vilka avses för verksamheten inom riksdagens upplysningstjänst,
och dels de f. n. under riksdagens kansli upptagna arvodesbefatlningarna
som föreståndare för »Riksdagsdebatterna» (1) och korrekturläsare
(10).

Utöver vad nu anförts anser sig utredningen inte böra ingå på frågan
om förvaltningskontorets personalorganisation. Beträffande de tjänster som
efter omorganisationens genomförande kommer att erfordras för fullgörandet
av arbetsuppgifterna inom kontoret synes nämligen en fullständig precisering
inte möjlig f. n. Enligt utredningens mening bör det ankomma på
förvaltningskontorets styrelse att tillgodose kontorets arbetskraftsbehov,
inte minst vid övergången till den nya organisationen, och att efter erforderligt
samråd med övriga av frågan berörda riksdagsorgan underkasta
personalorganisationen inom kontoret en ingående undersökning på grundval
av den blivande göromålsfördelningen i dess helhet och arbetsuppgifternas
närmare precisering i olika fall. Härvid bör även frågan om tjänstebenämningarna
uppmärksammas. För egen del har utredningen i nuvarande
läge och med utgångspunkt från nu gällande organisation räknat med
sammanlagt 86 tjänster för förvaltningskontorets vidkommande. Samtliga
dessa tjänster utom en -— chefstjänsten —- har sin motsvarighet i nuvarande
organisation. I bilaga till detta betänkande lämnas en sammanställning
av personalorganisationen vid förvaltningskontoret enligt vad nu anförts.

Tillsättning av tjänster vid riksdagens förvaltningskontor bör ske genom
beslut av kontorets styrelse eller, efter styrelsens bemyndigande, av kontorets
chef. Ordinarie tjänster — frånsett den i det föregående berörda direktörstjänsten
— bör i likhet med vad som gäller inom riksdagens verk tillsättas
genom konstitutorial.

Bankoutskottet förutsätts skola vara besvärsinstans i tjänstetillsättningsärcnden.

Beträffande inrättande av tjänster vid förvaltningskontoret bör samma
ordning tillämpas som avses skola gälla för riksdagens verk. Detta innebär

44

i huvudsak att ordinarie tjänster inrättas av riksdagen och att icke-ordinarie
tjänster inrättas av förvaltningskontorets styrelse.

Bestämmelserna i den för statsförvaltningen i allmänhet gällande kungörelsen
om inrättande av vissa statligt reglerade tjänster m. m. (1965: 915)
— vilken i vissa delar gäller även för riksdagens verk — avses skola äga
motsvarande tillämpning beträffande förvaltningskontoret, varvid vad som
sägs om Kungl. Maj :t bör avse kontorets styrelse.

E. Förslagets inverkan på vissa riksdagsorgan

Såsom av det förut anförda framgår berör utredningens förslag i högre
eller mindre grad andra organ inom riksdagsförvaltningen.

Riksgäldskontoret. Vid ett inlemmande i förvaltningskontoret av
de verksamhetsområden som nu ankommer på riksdagens ekonomibyrå
bortfaller riksgäldsfullmäktiges och riksgäldsdirektörens funktioner med avseende
härå.

Arbetsuppgifter avseende avlöningar och ersättningar till riksdagens ledamöter
och tjänstemän fullgörs f. n. av en på riksgäldskontorets personalstat
upptagen tjänsteman, vilkens tjänstgöring emellertid är förlagd till riksdagens
ekonomibyrå. Då ifrågavarande arbetsuppgifter förutsatts skola
tillhöra förvaltningskontorets arbetsområde bör inom riksgäldskontorets
personalorganisation inte beräknas någon tjänst härför. I samband med
den nya organisationens genomförande bör även i övrigt undersökas i vad
mån förvaltningskontorets arbetsuppgifter påverkar riksgäldskontorets personalorganisation.

Riksdagens ekonomibyrå upphör som särskilt verk.

Riksdagsbiblioteket. Såväl biblioteksstyrelsens uppgifter som
bibliotekets personalorganisation röner inverkan av ett genomförande av
utredningens förslag angående upplysningstjänstens inlemmande i förvaltningskontoret.
De för upplysningstjänsten avsedda tjänsterna bör avföras
från bibliotekets personalstat.

Delegerade för riksdagens verk består f. n. av två riksbanks-
och två riksgäldsfullmäktige samt ordföranden i riksdagsbibliotekets
styrelse. JO resp. MO äger delta i avgörandet vid behandling av fråga
som berör deras verk. Vid ett förverkligande av utredningens förslag angående
riksdagens förvaltningsorganisation kommer något egentligt utrymme
inte att förefinnas för en verksamhet genom delegerade. I enlighet härmed
synes det ligga närmast till hands att institutionen i fråga upphör. Vid
ställningstagande till frågan om vilket eller vilka organ som bör överta
delegerades funktioner — vilka är av central natur —- har utredningen stan -

45

nät för att förorda att dessa överlåts på riksdagens förvaltningskontors
styrelse.

Inom delegerade för riksdagens verk är f. n. permanent representerade
riksbanks- och riksgäldsfullmäktige samt styrelsen för riksdagsbiblioteket;
härtill kommer att JO och MO äger delta vid behandling av ärenden som
avser deras områden. Såsom av det föregående framgår föreslår utredningen
att de olika riksdagsorganens representation inom förvaltningskontorets
styrelse i mån av behov ordnas på motsvarande sätt som nyss angetts beträffande
JO och MO.

Talmanskonferensens befattning med avlöningsfrågor upphör.

Bankoutskottets verksamhet påverkas i vissa hänseenden av ett
förverkligande av utredningens förslag.

Kanslideputerades hittillsvarande funktioner avses skola upphöra
vid förvaltningskontorets tillkomst, dock tills vidare med undantag för den
i §80 RO fastställda uppgiften. I avvaktan på grundlagsändring kan det
vara praktiskt att åstadkomma en personalunion mellan deputerade och
förvaltningskontorets styrelse. Uppgifterna för riksdagens kansli
förutsätts skola fullgöras inom ramen för förvaltningskontorets verksamhet.

Kamrarnas ekonomideputerades uppgifter avses skola överföras
till förvaltningskontoret, varvid anordningen med dylika deputerade
upphör.

F. Personalförteckningar och anslag

Utredningens förslag i detta betänkande avser riksdagens förvaltningsorganisation.
För riksdagens förvaltningskontor bör personalförteckning
upprättas i enlighet med vad i det föregående anförts. Denna personalförteckning
bör upptas under en överrubrik betecknad Den inre riksdagsförvaltningen,
vilket begrepp avsetts skola innefatta förvaltningskontoret, kamrarna
och utskotten. Vidare bör personalförteckningarna för riksgäldskontoret
och riksdagsbiblioteket ändras. Någon personalförteckning för riksdagens
ekonomibyrå skall i fortsättningen ej fastställas.

Med avseende på anslagen under fjortonde huvudtiteln medför ett bifall
till utredningens förslag att följande anslag utgår ur riksstaten, nämligen
Riksdagens ekonomibyrå: Avlöningar och Riksdagens ekonomibyrå: Omkostnader.
Vidare bör det anslag som f. n. betecknas Riksdagen: Avlöningar
till personal utgå. De för motsvarande ändamål i fortsättningen avsedda
anslagsmedlen bär i stället anvisas under två nya anslag, betecknade Den
inre riksdagsförvaltningen: Avlöningar och Den inre riksdagsförvaltningen.
Omkostnader.

Riksgäldskontorets avlöningsanslag samt Riksdagsbibliotekets avlöningsoch
omkostnadsanslag samt anslag till bokinköp och bokbindning bör ned -

46

räknas vid bifall till utredningens förslag, varvid motsvarande belopp upptas
under de båda nyssnämnda anslagen avseende Den inre riksdagsförvaltningen.

F. n. finns i riksstaten upptaget ett särskilt anslag, betecknat Riksdagens
ekonomibyrå: Anskaffande av ny voteringsanläggning. Anslag för detta ändamål
torde böra anvisas utan någon överrubrik, varvid anslaget bör ställas
till styrelsens för riksdagens förvaltningskontor förfogande.

G. Vissa åtgärder för förslagets genomförande

Ett förverkligande av utredningens förslag i fråga om riksdagens förvaltningsorganisation
förutsätter särskilda åtgärder, bl. a. avseende såväl nya
som ändrade bestämmelser i olika hänseenden.

Till en början ma framhållas att val måste ske av ledamöter och suppleanter
i förvaltningskontorets styrelse. Sådant val har förutsatts skola ske
genom de särskilda valmän som utsetts för val av riksgäldsfullmäktige.

Med avseende pa erforderliga nya bestämmelser må här nämnas instruktion
för riksdagens förvaltningskontor och övriga för kontorets verksamhet
erforderliga föreskrifter. Beträffande nuvarande bestämmelser som påverkas
av ett förverkligande av utredningens förslag må här pekas på riksdagsstadgan,
instruktionerna för bankoutskottet och delegerade för riksdagens
verk samt vissa föreskrifter rörande riksgäldsfullmäktige och riksgäldskontoret.
Kungörelsen om vissa statliga kollektivavtal m. m., tjänstemannastadgan
för riksdagens verk samt andra ifrågakommande bestämmelser
för dessa verk bör göras tillämpliga på anställning vid riksdagens
förvaltningskontor. Detsamma gäller vissa avtal som träffats beträffande
tjänstemän vid riksdagens verk (allmänt avlöningsavtal samt allmänt
t j änsteförteckningsavtal).

Vad slutligen beträffar lokalfrågor torde särskild undersökning få göras
angående förslagets inverkan i sådant hänseende. Denna fråga sammanhänger
delvis med andra aktuella spörsmål av samma slag.

H. Ikraftträdande

Organisationsutredningens förevarande förslag är avsett att genomföras
med verkan fr. o. m. 1 juli 1966.

I. Sammanfattning

1. För handläggning av förvaltningsärenden inrättas ett nytt organ, riksdagens
förvaltningskontor. I detta inlemmas den nuvarande riksdagens
ekonomibyrå, vars tjänster överförs till kontoret. Vissa arbetsuppgifter överförs
från riksgäldskontoret till förvaltningskontoret.

47

Riksdagens upplysningstjänst, som f. n. ingår i riksdagsbiblioteket, inordnas
i förvaltningskontoret. Hithörande tjänster överförs till kontorets
stat.

Förvaltningskontorets ämbetsområde innefattar ej verksamheten inom
riksbanken och riksgäldskontoret. Dock skall ansvaret för förhandlingsverksamheten
vid dessa verk åvila förvaltningskontoret.

2. Förvaltningskontoret underställs en särskild styrelse om sju ledamöter,
samtliga valda inom riksdagen. Styrelsens sammansättning skall ej
bindas vid på förhand fastställda regler. Vid behandlingen inom styrelsen
av ärende rörande visst verk skall representant för verket äga delta.

För förvaltningskontoret inrättas eu chefstjänst, tillsatt genom förordnande
för viss tid.

3. Riksdagens förvaltningskontor skall, i enlighet med fastställd instruktion
eller eljest jämlikt riksdagens beslut, ha följande uppgifter:

a) att meddela resp. medverka vid meddelande av vissa för olika riksdagsorgan
gemensamma förvaltningsföreskrifter m. m. samt att ansvara för
utgivningen av en riksdagens författningssamling;

b) att uppgöra anslagsäskanden avseende förvaltningskontoret samt att
granska och sammanställa anslagsäskanden avseende riksdagen och dess
verk utom riksgäldskontoret;

c) att handlägga ärenden rörande uträkning av avlöningar och ersättningar
till riksdagens ledamöter samt till personal hos riksdagen och dess
verk utom riksbanken och riksgäldskontoret ävensom angående pension till
riksdagsledamöter och deras efterlevande;

d) att vara central myndighet för förhandlingar om anställnings- och
arbetsvillkor rörande tjänstemän hos riksdagen och dess verk ävensom för
vissa personalfrågor i övrigt;

e) att handha ledningen av riksdagens upplysningstjänst;

f) att handlägga ärenden rörande riksdagshuset samt övriga lokaler för
riksdagen och dess organ;

g) att handlägga ärenden rörande riksdagstrycket samt

h) att genom en central skrivbyrå tillhandahålla skrivhjälp åt riksdagens
ledamöter, utskott och övriga organ, allt i den mån dylik hjälp ej ordnas
på annat sätt.

4. Riksdagens förvaltningskontor organiseras på fem arbetsenheter. För
kontoret beräknas i nuläget 86 tjänster. Samtliga dessa tjänster utom en
har sin motsvarighet i nuvarande organisation. Särskild undersökning förutsätts
skola ske av förvaltningskontorets framtida personalorganisation.

5. Förslaget om inrättande av ett riksdagens förvaltningskontor berör i
följande hänseenden nuvarande organisation:

a) Riksgäldsfullmäktiges och riksgäldskontorets funktioner överflyttas
i vissa delar på förvaltningskontoret och dess styrelse. Hit hör exempelvis
sammanställning av anslagsäskanden, uträkning av vissa löner och pensio -

48

ner samt handläggning av lokalfrågor och tryckeriärenden. Riksdagens
ekonomibyrå upphör.

b) Styrelsens för riksdagsbiblioteket uppgifter samt bibliotekets personalorganisation
röner inverkan av upplysningstjänstens inlemmande i förvaltningskontoret.

c) Delegerade för riksdagens verk upphör som särskild institution. Funktionerna
överlåts i princip på förvaltningskontorets styrelse.

d) Talmanskonferensens befattning med avlöningsfrågor upphör.

e) Bankoutskottets verksamhet påverkas i vissa hänseenden.

f) Kanslideputerades funktioner upphör, dock tills vidare med undantag
för den i § 80 RO fastställda uppgiften att ha inseende över riksdagens
kansli; i avvaktan på grundlagsändring kan personalunion åstadkommas
mellan kanslideputerade och motsvarande antal ledamöter av förvaltningskontorets
styrelse. Riksdagens kanslis funktioner inlemmas i förvaltningskontoret.

g) Anordningen med särskilda ekonomideputerade inom kamrarna upphör.

6. Förslaget förutsätter nya resp. ändrade förvaltningsbestämmelser i
olika hänseenden, dock utan grundlagsändring, samt vissa ändringar beträffande
anslagsrubriceringen.

7. Beträffande förslagets inverkan på lokalfrågor förutsätts särskild undersökning,
med beaktande av andra aktuella spörsmål av samma slag.

8. Förslaget är avsett att genomföras med verkan fr. o. m. 1/7 1966.

49

Bilaga

Personalorganisationen vid riksdagens förvaltningskontor

Motsvarande tjänst(er)

Tjänster redovisas f. n. under

1 direktör........................................

1 byråchef........................................ Riksdagens ekonomibyrå

3 byrådirektörer.................................. Riksdagsbiblioteket

(upplysningst j änsten)

2 förste byråsekreterare............................ *

1 kamrerare1...................................... Riksdagens ekonomibyrå

1 förste revisor................................... Riksgäldskontoret

3 assistenter...................................... Riksdagsbiblioteket

(upplysningst j änsten)

1 registrator...................................... *

1 maskinchef..................................... Riksdagens ekonomibyrå

1 förrådsförvaltare................................ *

2 kontorsskrivare.................................. *

1 föreståndare för skrivbyrån...................... *

1 maskinförman................................... *

1 förste expeditionsförman......................... *

3 övervaktmästare................................ *

1 hantverksföreståndare............................

1 expeditionsförman............................... *

4 kansliskrivare1 2.................................. *

1 kansliskrivare................................... Riksdagsbiblioteket

(upplysningstj änsten)

1 förste expeditionsvakt........................... *

15 förste vaktmästare.............................. Riksdagens ekonomibyrå

3 värmeskötare...................................

23 vaktmästare3....................................

1 kontorist.......................................

1 biträde för skrivgöromål.........................

1 kanslibiträde4................................... Riksdagsbiblioteket

(upplysningstj änsten)

1 föreståndare för Riksdagsdebatterna5............... Riksdagens kansli

10 korrekturläsare5................................. *

1 Tillika föreståndare för korrekturläsarna.

2 Därav 2 med deltidstjänstgöring.

3 Därav 1 med deltidstjänstgöring.

4 Tjänsten delad mellan 2 halvtidstjänstgörande.

6 Deltidstjänst(er).