Nr 28—29 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1966
1
Nr 28
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till lag angående ändring i
lagen om val till riksdagen m. m.
I proposition nr 71 har Kungl. Maj :t, under åberopande av utdrag ur statsrådsprotokollet
över justitieärenden, föreslagit riksdagen att antaga tva förslag
till lagar om ändring i lagen om val till riksdagen (ValL) resp. i kommunala
vallagen (KVL). Lagförslagen lyder sålunda:
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om
val till riksdagen
Härigenom förordnas, dels att 50—53 §§ lagen den 26 november 1920 om
val till riksdagen1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels
att i samma lag skall införas en ny paragraf, betecknad 53 a §, av nedan
angiven lydelse.
(Nuvarande lydelse)
50
Då inkommet besvärsmål är i
skick att kunna avgöras, teckne
Konungens befallningshavande å besvärshandlingarna
sitt beslut och
återsände handlingarna till valnämndens
ordförande. De rättelser, som av
Konungens befallningshavandes beslut
föranledas, skola av ordföranden
införas i röstlängden.
Ej må besvärshandlingar till part
återställas. *
'' Senaste lydelse av 50 och 53 §§ se 1963:127.
1 Dihang till riksdagens protokoll 1966. 5
(Föreslagen lydelse)
§•
Då inkommet besvärsmål är i
skick att kunna avgöras, teckne
Konungens befallningshavande å besvärshandlingarna
sitt beslut och
återsände handlingarna till valnämndens
ordförande. De rättelser, som
av Konungens befallningshavandes
beslut föranledas, skola av ordföranden
införas i röstlängden. Ej må besvärshandlingar
till part återställas.
över Konungens befallningshavandes
beslut må särskild klagan ej föras.
Anföras besvär över valförrättning,
vid vilken beslutet tjänat till
efterrättelse, må i sammanhang därmed
talan mot beslutet fullföljas.
samt. 2 avd. Nr 28—29
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1966
(Nuvarande lydelse)
51
Över Konungens befallning shav andes
beslut må särskild klagan ej föras.
Anföras besvär över valförrättning,
vid vilken beslutet tjänat till
efterrättelse, må i sammanhang därmed
talan mot beslutet fullföljas.
52
Har emot röstlängd, som blivit i
föreskriven ordning framlagd, anmärkning
ej förekommit, eller har
i anledning av framställd anmärkning
beslut givits och rättelse, där
sådan ifrågakommer, i längden
gjorts, lände den röstlängd vid riksdagsmannaval,
som därefter, intill
dess ny röstlängd på enahanda sätt
kommit till stånd, hålles, till ovillkorlig
efterrättelse, där ej, på sätt
nedan stadgas, rättelse skall i längden
verkställas.
Har på klagan, som i samband
med besvär över valförrättning blivit
förd, röstlängden i någon del förklarats
felaktig, skall, evad felaktigheten
länt till förrättningens upphävande
eller ej, Konungens befallningshavande
i längden införa de av
beslutet föranledda rättelser.
53
Ej må vid klagan över beslut i
fråga om anmärkning mot röstlängd
andra bevis gälla än de, som hos valnämnden
varit i laga ordning företedda.
(Föreslagen lydelse)
§•
Ej må vid klagan över beslut i fråga
om anmärkning mot röstlängd
andra bevis gälla än de, som hos valnämnden
varit i laga ordning företedda.
§•
Har emot röstlängd, som blivit i
föreskriven ordning framlagd, anmärkning
ej förekommit eller har i
anledning av framställd anmärkning
beslut givits och rättelse, där sådan
ifrågakommer, i längden gjorts, lände
röstlängden, om annat ej följer
av 53 § eller 53 a §, till ovillkorlig
efterrättelse vid riksdagsmannaval,
som därefter hålles, intill dess
ny röstlängd på föreskrivet sätt kommit
till stånd.
§•
Har någon till följd av uppenbart
fel icke blivit upptagen såsom röstberättigad
i den för granskning
framlagda röstlängden och har felet
ej påtalats i föreskriven ordning genom
anmärkning hos valnämnden,
äger Konungens befallningshavande
på ansökan av honom eller av den
lokala skattemyndigheten besluta om
rättelse, om den som felet rör vid anmärkning
stidens utgång uppfyllde
vad lag stadgar såsom villkor för
rösträtt. För att kunna upptagas till
prövning skall sådan ansökan hava
inkommit till Konungens befallningshavande
senast den 1 september
det år röstlängden upprättats.
Meddelar Konungens befallningshavande
beslut om rättelse enligt
denna paragraf, skall Konungens be
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1966 3
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
fallningshavande ofördröjligen underrätta
valnämndens ordförande
därom samt kungöra beslutet. Kungörelsen
skall anslås på vederbörande
kommuns anslagstavla och, där
så kan ske, införas i ortstidningar.
Det åligger valnämndens ordförande
att genast rätta röstlängden i enlighet
med beslutet. Innan detta
skett, äger beslutet icke verkan.
Talan får icke föras mot beslut,
varigenom ansökan om rättelse avslagits
eller avvisats, över beslut om
rättelse får klagan föras endast i
samband med besvär över valförrättning,
vid vilken beslutet tjänat till
efterrättelse.
53 a §.
Har på klagan, som förts i samband
med besvär över valförrättning,
röstlängden i någon del förklarats
felaktig, skall, vare sig felaktigheten
länt till förrättningens upphävande
eller ej, Konungens befallningshavande
i längden införa av
beslutet föranledd rättelse.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Förslag
till
Lag
om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)
Härigenom förordnas, dels att 10 § kommunala vallagen den 6 juni 1930
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att i 3 kap. samma
lag skola införas två nya paragrafer, betecknade 10 a § och 10 b §, av nedan
angiven lydelse.
(Nuvarande lydelse) (b öreslagen lydelse)
10 §.
Har mot röstlängd, som blivit i fö- Har mot röstlängd, som blivit i
reskriven ordning framlagd, anmärk- föreskriven ordning framlagd, anning
ej förekommit, eller har med märkning ej förekommit eller bar
4
Konstitutionsutskottets
(Nuvarande lydelse)
anledning av framställd anmärkning
beslut givits och rättelse, där sådan
ifrågakommer, gjorts i röstlängden,
länder längden, i den mån ej enligt
andra stycket rättelse skall verkställas,
till ovillkorlig efterrättelse,
intill dess ny röstlängd på föreskrivet
sätt kommit till stånd.
Har på klagan, som förts i samband
med besvär över valförrättning
eller annan omröstning, röstlängden
i någon del förklarats felaktig, skall,
sedan beslutet vunnit laga kraft,
länsstyrelsen, ändå att felaktigheten
ej föranlett omröstningens upphävande,
låta i längden införa av
förklaringen föranledd rättelse.
utlåtande nr 28 år 1966
(Föreslagen lydelse)
med anledning av framställd anmärkning
beslut givits och rättelse,
där sådan ifrågakommer, gjorts i
röstlängden, länder längden, i den
mån ej annat följer av 10 a § eller
10 b §, till ovillkorlig efterrättelse
intill dess ny röstlängd på föreskrivet
sätt kommit till stånd.
10 a §.
Vad i lagen om val till riksdagen
stadgas om rättelse av uppenbart fel
i röstlängd äger motsvarande tilllämpning
beträffande röstlängd som
avses i detta kapitel.
10 b §?.
Har på klagan, som förts i samband
med besvär över valförrättning
eller annan omröstning, röstlängden
i någon del förklarats felaktig, skall,
sedan beslutet vunnit laga kraft,
länsstyrelsen, ändå att felaktigheten
ej föranlett omröstningens upphävande,
låta i längden införa av förklaringen
föranledd rättelse.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa ändringar av vallagarnas bestämmelser om
röstlängd i syfte att vidga möjligheterna till rättelse i sådan längd. Har någon
till följd av uppenbart fel inte blivit upptagen såsom röstberättigad i den
för granskning framlagda röstlängden men felet ej blivit påtalat genom
anmärkning i föreskriven ordning hos valnämnden, skall länsstyrelsen en
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1H66
5
ligt förslaget kunna på ansökan besluta om rättelse, om den som berörs av
felet uppfyllde rösträttsvillkoren även vid anmärknings tidens utgång. Ansökan
om sådan rättelse skall kunna göras av den som felet rör eller av den
lokala skattemyndigheten. Ansökan får inte göras senare än den 1 september
det år röstlängden upprättats.
Inledning
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 september 1964 tillkallades
samma dag hovrättsrådet Gustaf Petrén att såsom särskild utredningsman
verkställa vissa undersökningar rörande upprättande av röstlängd och
framlägga de förslag, vartill utredningen kunde ge anledning. Utredningsmannen,
som för sin utredning antagit benämningen röstlängdsutredningen,
har slutredovisat sitt uppdrag i ett den 15 december 1965 avgivet betänkande,
benämnt »Röstlängdsförfarandet» (SOU 1965: 76).
I betänkandet framlägger röstlängdsutredningen vissa förslag, som syftar
till att förbättra röstlängdsförfarandet och vidga möjligheterna att rätta fel
i röstlängd. Utredningens reformförslag innebär vittgående ändringar av
gällande bestämmelser i ämnet. Enligt vad utredningen framhåller kan
dess förslag till ny ordning för röstlängds upprättande icke genomföras
förrän år 1968 med hänsyn till att förslaget för sin tillämpning förutsätter
att registreringen inom folkbokföringen verkställs hos länsstyrelserna med
hjälp av datamaskiner. Denna förutsättning kommer ej att vara uppfylld i
hela landet förrän nämnda år. Utredningen förordar därför att den föreslagna
reformen får träda i tillämpning först vid upprättandet av 1968 års
röstlängder. Remissbehandlingen av utredningens nu berörda förslag rörande
röstlängdsförfarandet är ännu inte avslutad.
I sitt betänkande har utredningen också övervägt vilka åtgärder som kan
vidtas för att minska riskerna för rösträttsförlusler när röstlängderna åren
1966 och 1967 alltjämt upprättas enligt nuvarande ordning. Enligt utredningen
kan denna ordning förbättras provisoriskt genom viss utbyggnad av
rättelsemöjligheterna på så sätt att man möjliggör en tillämpning av de
särskilda rättsmedlen resning och återställande av försutten tid för att
vinna rättelse i fall när den som uppfyller rösträttskvalifikationerna på
grund av uppenbart förbiseende ej har medtagits i röstlängden eller däri
antecknats såsom icke röstberättigad. Utredningen framlägger förslag till
vissa ändringar i vallagstiftningen i sådant syfte.
över utredningens sistnämnda förslag har efter remiss yttranden avgivits
av regeringsrättens ledamöter, statistiska centralbyrån, centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden, överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser,
de lokala skattemyndigheterna och valnämnderna i Stockholm, Göteborg
och Malmö, kyrkobokföringsinspektörerna i Stockholms stift och
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1966
Lunds stifts södra inspektionsområde, förvaltningsdomstolskommittén,
Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet
samt Föreningen Sveriges kronokamrerare. Vissa länsstyrelser har
överlämnat yttranden från valnämnder, kronokamrerare och häradsskrivare.
Såsom nyss framgått kan inte i nuvarande läge ställning tas till utredningens
huvudförslag. Jag får därför begränsa mig till frågan vad som f. n.
kan göras för att vidga möjligheterna att rätta fel i röstlängd.
I nuvarande läge kan ställning inte tas till utredningens huvudförslag.
Propositionen begränsas därför till frågan vad som f. n. kan göras för att
vidga möjligheterna att rätta fel i röstlängd.
Gällande bestämmelser
I 16 § riksdagsordningen har bestämmelser meddelats om villkoren för
rösträtt vid andrakammarval. Bestämmelserna kompletteras med en föreskrift
i samma paragraf att till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd
och att rösträtten skall, på sätt i vallagen närmare bestämts, grundas på
förhållandena vid tiden för röstlängdens tillkomst, ändå att förändring inträffar
före valet. Röstlängderna blir därför avgörande för vilka som äger
delta i andrakammarval. Samma betydelse har röstlängderna när det gäller
rätten att delta i kommunalt val.
Närmare bestämmelser om röstlängder lämnas för andrakammarval i 37
—53 §§ ValL. För en närmare redogörelse för dessa regler hänvisas till propositionen.
Här må endast antecknas att ingående bestämmelser getts om ett
särskilt anmärknings- och besvärsförfarande. Om röstlängds bindande verkan
har i 52 § stadgats följande. Har anmärkning ej framställts mot framlagd
röstlängd eller har beslut över framställd anmärkning meddelats och
därav eventuellt föranledd rättelse införts i längden skall röstlängden lända
till ovillkorlig efterrättelse vid val, som därefter hålls, intill dess ny röstlängd
kommit till stånd. Om röstlängden i någon del förklarats felaktig genom
beslut i anledning av klagan som förts i samband med besvär över valförrättning
skall dock länsstyrelsen införa de rättelser i längden som föranleds
av beslutet, oavsett om felaktigheten länt till valförrättningens upphävande
eller ej.
Bestämmelser om röstlängd vid kommunalval och kommunala beslut
finns upptagna i 6—10 §§ KVL. Bestämmelserna överensstämmer i stort
med motsvarande bestämmelser i 37—53 §§ ValL.
De i ValL och KVL givna bestämmelserna om röstlängd kompletteras av
vissa av Kungi. Maj :t meddelade föreskrifter, intagna i kungörelsen den
18 april 1947 (nr 186) om upprättande av röstlängd för val till riksdagens
andra kammare samt av kommunal röstlängd. I kungörelsen föreskrivs
bl. a. att röstlängd för andrakammarval och kommunal röstlängd skall
upprättas som en gemensam handling.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1966 7
De angivna bestämmelserna innebär, att rättelse av fel i framlagd röstlängd
kan ske endast när anmärkningsförfarandet, eventuellt i förening
med det därtill knutna besvärsförfarandet, i föreskriven ordning utnyttjas
för att få felet undanröjt. Har fel begåtts vid röstlängdens upprättande, sa
att någon oriktigt inte upptagits såsom röstberättigad i längden, men denne
ej anmärkt häremot inom föreskriven tid, finns med nuvarande ordning
således icke någon möjlighet att rätta felet även om detta är aldrig så uppenbart.
Felet står i sådant fall kvar och vederbörande blir till följd härav berövad
möjlighet att utöva rösträtt under den tid som röstlängden gäller.
Röstlängdsutreflningens förslag
I förevarande sammanhang torde endast en summarisk redogörelse för
röstlängdsutredningens huvudförslag vara erforderlig. Utredningens huvudförslag
innebär att arbetet med röstlängdernas upprättande tidigareläggs
och att ett nytt, förkortat tidsschema för röstlängdsförfarandet införs. För
att effektivisera medborgarnas egen kontroll av röstlängds innehåll föreslås
en viss utbyggnad av det system med underrättelser som tjänar syftet att
varje person, beträffande vilken anteckning om rösträttshinder görs i röstlängden,
skall få kännedom härom. Vad gäller rättelsemöjligheterna utgår
utredningen från att valnämnden icke bör ha rätt att på eget initiativ rätta
fel i röstlängd. Utredningen föreslår att det i stället åläggs lokal skattemyndighet
att bevaka det allmänna intresset av att fel i röstlängd blir rättade
och att myndigheten för detta ändamål tilläggs rätt att på tjänstens
vägnar föra talan om rättelse genom anmärkning eller besvär på samma
sätt som enskild person. I fråga om rättsmedlen föreslås även den nyheten
att besvär skall kunna föras i särskild ordning hos länsstyrelsen i de fall
där anmärkning inte kunnat göras inom föreskriven tid. Möjligheten till
sådana besvär skall stå till buds under hela den tid röstlängden gäller och
besvärsrätt skall tillkomma inte endast den om vars rösträtt är fråga utan
också lokal skattemyndighet. Utredningen föreslår vidare att talan mot beslut
i röstlängdsmål skall kunna även utan samband med valbesvär fullföljas
till regeringsrätten. Även i övrigt innehåller utredningens betänkande
vissa förslag till jämkningar av gällande ordning. Bl. a. föreslås en ändrad
reglering såvitt rör röstlängdens giltighetstid och den tidpunkt som skall
vara avgörande för röstlängdens innehåll i fråga om rösträttsförhållandena.
Såsom redan framhållits har utredningen funnit att dess reformförslag
icke kan genomföras förrän år 1968, när automatisk databehandling införts
i hela landet inom folkbokföringen. Utredningen framlägger emellertid vissa
förslag till provisoriska åtgärder för att minska riskerna för rösträttsförluster
när 1966 och 1967 års röstlängder upprättas. Vad gäller rättelsemöjligheterna
kan det enligt utredningen knappast ifrågakomma att göra några
provisoriska ingrepp i anmärknings- och besvärsförfarandet. Däremot an
-
8
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1966
ser utredningen det ej vara uteslutet att utan ändring i gällande ordning
öppna möjlighet till särskilda rättsmedel, dvs. till resning och återställande
av försutten tid, för att vinna rättelse i fall när den som uppfyller rösträttskvalifikationerna
på grund av uppenbart förbiseende ej medtagits i röstlängden
eller antecknats däri såsom icke röstberättigad. Utredningen erinrar
om att bestämmelserna i 52 § ValL och de motsvarande bestämmelserna
i 10 § KVL upptar en regel om röstlängds bindande verkan och att regeringsrätten
i vissa utslag år 1964 tydligen uppfattat dessa bestämmelser
som ett hinder mot resning. Principen om röstlängds orubblighet bör enligt
utredningen givetvis stå fast. Någon rättsosäkerhet skulle emellertid ej uppkomma,
om ett återbrytande genom resning eller ett återställande av försutten
tid skulle vara tillåtligt. Rättsmedlen är kringgärdade med så betryggande
garantier, att några betänkligheter inte möter mot att bruka dem
i fråga om röstlängd. Utredningen föreslår därför att möjlighet öppnas
till rättelse av fel i 1966 och 1967 års röstlängder genom de nämnda särskilda
rättsmedlen. Enligt utredningen synes detta lämpligen kunna ske genom
en mindre justering av bestämmelserna i 52 § ValL och 10 § KVL. I dessa
paragrafer bör enligt utredningen stadgas endast att den i föreskriven ordning
tillkomna röstlängden skall lända till efterrättelse vid val, som hålls
därefter, intill dess ny röstlängd kommit till stånd. En sådan ändring skulle
enligt utredningen innebära att de hinder för brukande av särskilda rättsmedel
undanröjs, som kan anses ligga i den nuvarande formuleringen »ovillkorlig
efterrättelse, där ej, på sätt nedan stadgas, rättelse skall i längden
verkställas.»
Remissyttrandena
Röstlängdsutredningens förslag till sådana provisoriska ändringar i vallagstiftningen,
att de särskilda rättsmedlen resning och återställande av
försutten tid skall kunna användas för att vinna rättelse av i fel i röstlängd,
har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran av de hörda remissinstanserna.
En mera kritisk inställning till förslaget kommer till uttryck
huvudsakligen endast i yttrandena från regeringsrättens ledamöter, förvaltningsdomstolskommittén,
överståthållarämbetet och valnämnden i Stockholm.
Yttrandena från de remissinstanser, som ställer sig positiva till utredningsförslaget,
är genomgående summariskt utformade. I den mån några
skäl redovisas för ställningstagandet ansluter sig dessa till utredningens.
De fyra nämnda remissinstanserna avvisar utredningens förslag om att
införa vidgade rättelsemöjligheter åren 1966 och 1967 genom anlitande av
extraordinära rättsmedel. Regeringsrättens ledamöter och förvaltningsdomstolskommittén
framhåller, att denna väg över huvud knappast är framkomlig,
eftersom det inte bara är de ord utredningen vill utesluta ur lag
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1966
9
texterna som konstituerar röstlängdens rättsverkan utan det är hela det
nuvarande systemet som omöjliggör användningen av extraordinära rättsmedel.
Samtliga de fyra nämnda remissinstanserna anvisar andra vägar för att
nå en lösning av ifrågavarande problem. Regeringsrättens ledamöter1 föreslår
i huvudsak att rättelse av fel, som medfört att någon oriktigt icke blivit
upptagen i röstlängd eller däri antecknats såsom icke röstberättigad, skall
kunna vinnas i särskild ordning efter därom gjord ansökan hos valnämnden
senast viss tid före valet. Med tanke på ärendenas enkla beskaffenhet kan,
framhålls det, något skäl inte anföras mot att i första hand låta valnämnden
pröva sådana ansökningar. Däremot bör valnämnden inte tilläggas skyldighet
eller befogenhet att självmant vidta rättelse i angivet hänseende. Emellertid
kan den lokala skattemyndigheten lämpligen erhålla befogenhet att
jänrväl ansöka om sådana rättelser. Besvär över valnämnds beslut bör få
föras endast i samband med besvär över valet. En prövning av talan mot
valnämnds beslut i annan ordning torde inte medhinnas före valet. — I
fråga om vissa enskildheter i förslaget föreligger mellan de nämnda regeringsrättsledamöterna
skilda uppfattningar. Flertalet av ledamöterna (11
regeringsråd) anser den nya rättelsemöjligheten böra stå öppen för den som
helt fallit bort ur röstlängden eller som inte bevisligen blivit underrättad
om att rösträttshinder antecknats för honom i längden. En minoritet (4 regeringsråd)
anser att förfarandet med underrättelser om antecknade rösträttshinder
inte bör kompletteras med ett krav om underrättelsernas utsändande
i rekommenderade brev med mottagningsbevis. Enligt dessa ledamöter
bör den nya rättelsemöjligheten stå till buds icke blott för den som
helt bortfallit ur röstlängden utan även för varje sådan person som blivit
oriktigt antecknad såsom icke röstberättigad i längden, oavsett således om
han erhållit underrättelse om denna anteckning eller ej.
Förvaltningsdomstolskommittén finner en utväg vara att redan för åren
1966 och 1967 öppna möjlighet till besvär i särskild ordning hos länsstyrelse
på sätt utredningen föreslagit med avseende på 1968 och följande år.
Utredningens förslag i denna del anser kommittén emellertid böra modifieras
i vissa avseenden. Kommittén är sålunda inte övertygad om att rätten att
anföra besvär i särskild ordning bör stå till buds under hela den tid som röstlängden
gäller. Övervägande skäl talar enligt kommittén för att tiden för
sådana besvär bör begränsas, förslagsvis till den 20 augusti närmast efter
röstlängdens fastställande, så att myndigheterna med säkerhet hinner före
de ordinarie riksdags- och kommunalvalen fatta och verkställa beslut i anledning
av anförda besvär. Vidare finner kommittén det mest rationellt att
ej medge rätt att före valet fullfölja talan mot länsstyrelses beslut i röstlängdsmål.
Sådan talan bör enligt kommittén kunna föras endast i samband
med besvär över valförrättning.
1 Ett regeringsråd har avgett ett eget yttrande.
10
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1966
Valnämnden i Stockholm vill förorda att redan 1966 sådana regler införs,
att rättelse i röstlängd skall kunna göras utan att den enskilde själv behöver
medverka. Resning och återställande av försutten tid förutsätter sådan medverkan.
Enligt valnämndens förslag hör lokal skattemyndighet eller valnämnd,
när rättelse av röstlängd icke är möjlig genom det ordinarie anmärkningsförfarandet,
kunna anmäla upptäckta fel hos vederbörande länsstyrelse
för rättelse, varefter länsstyrelsen skall äga vidta sådan rättelse
i de fall, där det är uppenbart att röstberättigad inte blivit upptagen som
sådan i röstlängden. Med hänsyn till att det bör finnas garantier för att
beslut om rättelse skall hinna meddelas och verkställas före valdagen, finner
valnämnden det vara nödvändigt att bestämma en sista dag då framställning
om rättelse skall få göras. För den händelse det anses erforderligt att medge
klagorätt över länsstyrelsens beslut i annan form än besvär över valförrättningen
anser valnämnden att även den härav följande tidsåtgången bör beaktas.
Valnämnden framhåller att vad nu sagts har giltighet också i fråga
om resning och återställande av försutten tid, i den mån dessa institut skall
komma till användning. Även i fråga om dessa rättsmedel synes det med
hänsyn till verkställighetsfrågan vara nödvändigt med en tidsbestämning.
Överståthållaråmbetet förordar att åtgärder vidtas i enlighet med de av
valnämnden angivna riktlinjerna.
Departementschefen
Inledningsvis uttalar departementschefen, att det nuvarande systemet för
röstlängdernas iordningställande i stort sett synes ha fungerat tillfredsställande.
Trots felens jämförelsevis sparsamma förekomst är det emellertid all
anledning att vidta de reformåtgärder som i nuvarande läge rimligen kan
komma i fråga för att i görligaste mån undvika dylika konsekvenser. Då remissbehandlingen
av utredningens huvudförslag ännu inte avslutats får reformåtgärderna
tills vidare inriktas på att vidga möjligheterna till rättelse
av fel i j usterad röstlängd.
Departementschefen ställer sig avvisande till utredningens förslag att lita
till extraordinära rättsmedel. Härom anföres:
Såsom har framhållits under remissbehandlingen är redan det ordinära
anmärknings- och besvärsförfarandet avsett att komma till användning
även vid fall av uppenbara röstlängdsfel, som berott på förbiseenden från
myndigheternas sida. Ehuru förutsättningarna för beviljande av resning
och återställande av försutten tid på förvaltningens område icke är reglerade
i lag och därför icke i allo klarlagda, torde dock få antas, att det för
användning av extraordinärt rättsmedel krävs någonting mera än som gäller
för att få rättelse till stånd i ordinär väg. Vad som härutöver skulle
komma att krävas för användning av extra-ordinärt rättsmedel i röstlängdsärende,
är osäkert. Skulle för resning eller återställande av försutten tid
det kravet komma att uppställas att den av felet berörde visar sig ha haft
laga förfall för sin underlåtenhet att i ordinär väg påtala felet, torde vär
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1966 11
det av den föreslagna reformen bli tämligen begränsat. Osäkert är också
vilka verkningar som ett i röstlängdsärende meddelat beslut om resning eller
återställande av försutten tid kan tänkas få med avseende på giltigheten
av val som redan blivit förrättat med användning av den ifrågavarande
röstlängden, Om beslut om resning meddelas nära inpå ett val kan det för
övrigt bli svårt att hinna verkställa de av beslutet föranledda rättelserna
i sådan tid att de kan tjäna till efterrättelse vid valet. Vad särskilt angår
återställande av försutten tid synes detta institut med därav följande upprepning
av anmärkningsproceduren dessutom vara alltför tidskrävande och
omständligt för att lämpligen kunna användas lör det ändamål, varom nu
är fråga. Ett genomförande av förslaget synes sålunda kunna föranleda
såväl praktiska som rättsliga svårigheter. Härtill kommer att en tillämpning
av de extraordinära rättsmedlen svårligen låter sig förenas med gällande
regelsystem i övrigt på området. Så t. ex. synes det oegentligt att en
fråga om rättelse av fel i röstlängd skall kunna före valet underkastas regeringsrättens
prövning med anlitande av extraordinära rättsmedel, medan
frågan inte före valet kan fullföljas till regeringsrätten, om det ordinära
anmärknings- och besvärsförfarandet utnyttjas för att få felet undanröjt.
Frågor om rättelse av fel i röstlängd är för övrigt regelmässigt av så enkel
beskaffenhet att det icke kan vara rationellt att förlägga prövningen av dem
till högsta instans.
Departementschefen föreslår i stället, att länsstyrelserna skall få befogenhet
att rätta vissa fel i justerad röstlängd. Han framhåller, att utredningens
huvudförslag inrymmer en viss motsvarighet härtill och att det under
remissbehandlingen från en del håll uttalats sympatier för att en sådan
lösning åstadkommes redan nu.
Som förutsättning för det nya rättelseinstitutets användning föreslås till
en början gälla, att någon på grund av uppenbart fel inte har blivit upptagen
såsom röstberättigad i den för granskning framlagda röstlängden. Institutet
tar alltså sikte dels på fall då någon rätteligen skolat antecknas såsom
röstberättigad men så ej skett, dels på fall då någon till följd av fel i det
primärmaterial, som ligger till grund för röstlängdens upprättande, kommit
att i röstlängden uteslutas från honom tillkommande rösträtt. Däremot
avses inte fall då någon felaktigt antecknats såsom röstberättigad i röstlängden.
Något praktiskt behov av att vidga rättelsemöjligheterna i dylika
fall säges inte ha framträtt.
Som förutsättning för det nya rättelseinstitutets användning bör vidare
gälla, att felet icke blivit påtalat i föreskriven ordning genom anmärkning
hos valnämnden. Har så skett utan att felet blivit rättat, kan saken bringas
under länsstyrelsens prövning med anlitande av den ordinära besvärsvägen.
En ytterligare förutsättning för rättelse i nu föreslagen ordning bör vara,
att den saken rör även vid anmärkningstidens utgång uppfyllde vad lag
stadgar såsom villkor för rösträtt.
Rättelse i nu angivna ordning föreslås kunna ske endast efter ansökan.
För att institutet skall bli så effektivt och smidigt som möjligt förordas
att inte bara den som berörs av felet utan även lokal skattemyndighet skall
12
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1966
få befogenhet att göra ansökan om rättelse. Som senaste dag, då ansökan
skall vara inkommen till länsstyrelsen, föreslås den 1 september det år röstlängden
upprättats. Det nya rättelseinstitutet kan enligt departementschefen
utan hinder av denna tidsgräns i allt väsentligt fylla de praktiska behov, för
vilket det är avsett. Med tidsbestämningen undviks vissa svårigheter, som
annars skulle uppkomma.
Departementschefen uppehåller sig i övrigt vid vissa spörsmål rörande det
närmare förfarandet och uttalar bl. a. att det knappast kan vara av behovet
påkallat att medge möjlighet att föra talan i mera än en instans.
Utskottet
De i förevarande proposition framlagda lagförslagen avser att vidga möjligheterna
till rättelse av sådana fel i röstlängd, som medför förlust av rösträtt.
Förslagen åsyftar inte en slutgiltig lösning av hithörande frågor. Mera
vittgående reformer beträffande röstlängdsförfarandet kommer att prövas
vid senare tillfälle, före upprättandet av röstlängder år 1968, på grundval av
röstlängdsutredningens förra året framlagda slutbetänkande. De lagändringar,
som nu föreslås, avser endast att redan för 1966 och 1967 års röstlängdsförfaranden
åstadkomma vissa förbättringar i nuvarande regelsystem.
Utskottet har särskilt granskat de olika möjligheter till lagtekniska lösningar
av ifrågavarande spörsmål, som framkommit under ärendets beredning.
Två principiellt skilda vägar har anvisats, nämligen dels att lita till extraordinära
rättsmedel, dels att införa en extra rättelsemöjlighet genom ett
särskilt ansökningsförfarande. Departementschefen har stannat för det senare
alternativet. Utskottet finner bärande skäl ha anförts härför och har
inte heller någon erinran mot lagförslagens närmare avfattning. Utskottet
hemställer därför,
att riksdagen måtte bifalla proposition nr 71.
Stockholm den 19 april 1966
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,
Damström, fru Segerstedt Wiberg, herrar Sveningsson, Carl Albert Anderson,
Dahl, Dahlberg, Tistad och Svenungsson; samt
från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, Magnusson
i Tumhult, fru ThunvalP, herrar Johansson i Trollhättan, Hamrin i
Jönköping, Keijer, Boo och Gustafsson i Stenkyrka.
* Ej närvarande vid justeringen.