Nr U—15
Konstitutionsutskottets utlåtande nr tå år 1966
1
Nr 14
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion
om utredning angående utformningen av ett partistöd.
I motionen nr 442 i andra kammaren av herr Wedén hemställs, »att riksdagen
beslutar tillsätta en parlamentarisk utredning tör undersökning av de
principiella och praktiska frågor som bör inverka på utformningen av ett
partistöd och av de konsekvenser som olika former för ett sådant stöd kan
väntas medföra».
Beslutet om partistöd år 1965
Om 1965 års beslut om partistöd och dess bakgrund må bär i korthet
erinras följande. För en närmare redogörelse hänvisas till utskottets utlåtande
1965:44. i
Innan det allmänna partistödet infördes, gav staten inga bidrag till de
politiska partiernas allmänna opinionsbildande verksamhet. Paremot hade
statsmedel anslagits till enskild upplysningsverksamhet genom propagandakommittéer
i samband med 1955 och 1957 års folkomröstningar, och år
1964 hade beslntits dels om statsbidrag till de demokratiska partiernas ungdomsorganisationer,
dels om rätt för de i riksdagen representerade partierna
att erhålla gottgörelse för sina kostnader för tryckning av valsedlar vid vissa
allmänna val. I anledning av motioner vid 1965 års riksdag beslöts slutligen
kort innan beslutet om allmänt partistöd fattades, att statsbidrag skulle
utgå till riksdagspartiernas gruppkanslier.
Frågan om införande av ett allmänt partistöd aktualiserades under år
1965 i anslutning till pressutredningens betänkande »Om dagstidningarnas
ekonomiska villkor» (SOU 1965:22). Utredningen föreslog ett statligt pressstöd
i den formen, att bidrag skulle tilldelas de i riksdagen representerade
partierna för att användas till stöd åt tidningar. I ett särskilt yttrande förordade
en ledamot, att det vid den fortsatta behandlingen av utredningens
förslag skulle allvarligt övervägas att utvidga stödet till att avse även partiernas
allmänna opinionsbildande verksamhet.
Pressutredningens förslag framkallade eu livlig debatt, varvid tanken på
ett allmänt partistöd kom att tilldraga sig allt större uppmärksamhet.
I proposition (nr 174) till höstsessionen av 1965 års riksdag framlade
Kung!. Maj:t ett förslag om allmänt partistöd. Om detta är det här lill
1
Bihang till riksdagens protokoll 1966. 5 samt. 2 avd. Nr 14 IS
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr H år 1966
fyllest att anteckna, att det byggde på fyra grundprinciper, nämligen att
bidrag endast skulle utgå till partier med ett inte obetydligt stöd i välj aropinionen,
manifesterat i allmänna val, att bidragen skulle beräknas schematiskt
och fördelas enligt fasta regler utan möjlighet till skönsmässig
prövning, att bidragens storlek skulle sättas i relation till partiernas styrka,
och att någon statlig kontroll av medelsanvändningen inte skulle förekomma.
I anledning av propositionen väcktes åtskilliga motioner. Om dessa är
här närmast av intresse att notera, att i flera framfördes kritik mot att propositionen
inte föregåtts av särskild utredning och att i vissa hemställdes
om avslag på propositionen i förening med begäran om utredning.
Propositionen och motionerna hänvisades, utom såvitt avsåg anvisande
av anslag, till konstitutionsutskottet, som i avgivet utlåtande (nr 44) tillstyrkte
propositionen. Utskottet uttalade, att det vid övervägande av propositionen
och av de i motionerna anförda synpunkterna funnit tillräckligt
underlag föreligga för ett ställningstagande från riksdagens sida. Tillstyrkandet
innebar emellertid inte, att det framlagda förslaget enligt utskottets
mening skulle kunna fastställas som en i alla delar för framtiden orubblig
ordning. Väl kunde de fyra ovan angivna grundprinciperna inte överges,
men systemets närmare detaljutformning borde bli föremål för översyn, sedan
erfarenhet vunnits av dess praktiska tillämpning. Utskottet förordade
därför, att fördelningsreglerna skulle underkastas en förutsättningslös översyn,
sedan nödvändig erfarenhet erhållits av deras tillämpning, och hemställde
även, att vad sålunda anförts måtte ges Kungl. Maj :t till känna genom
skrivelse. Denna hemställan bifölls.
Motionen
Motionären uttalar, att beslutet om partistöd tillkom under stor hast, och
att alla förslag om utredning före avgörandet avvisades under framhållande
att det uteslutande var fråga om politiska värderingar, som inte kunde påverkas
av utredningen. Emellertid måste det enligt motionärens uppfattning
vara berättigat att ställa frågan, om partistödets utformning är uttryck för
en genomtänkt och ansvarsmedveten värdering. Särskilt gäller detta reglernas
bristande neutralitet i fråga om konkurrensförhållandena partier emellan.
Det förefaller klart, framhåller motionären, att åtminstone en del brister i
partistödsbeslutet beror på att man inte gav sig tid att närmare studera förhållandena
i de länder, där man sökt tillgodose kravet om att anordningar
till stöd för politiska grupperingars verksamhet inte får ges en diskriminatorisk
karaktär. Även nu i efterhand finns det enligt motionärens mening
skäl att söka göra en ingående utredning.
3
Konstitutionsutskottets utlåtande nr it år 1066
Utskottet
Vid behandlingen av propositionen om statsbidrag till politiska partiei
under förra årets höstsession hade riksdagen att taga ställning till motioner,
i vilka hemställdes om avslag på propositionen och om utredning i ämnet.
I dessa motioner återfanns även de synpunkter och restes liknande
utredningskrav, som framförts i den nu föreliggande motionen. Utskottet
fann vid sin prövning av ärendet, att riksdagen erhållit ett tillräckligt underlag
för ett ställningstagande, och tillstyrkte propositionen. Samtidigt
framhöll utskottet, att det framlagda förslaget inte kunde i alla delar fastställas
som en för framtiden orubblig ordning, och förordade, att systemets
närmare utformning skulle bli föremål för en förutsättningslös översyn,
sedan erfarenhet vunnits av dess praktiska tillämpning. Utskottets utlåtande
godkändes av riksdagen.
Utskottet har inte funnit anledning att frångå sin förra året intagna ståndpunkt.
Den översyn av partistödssystemet, som enligt riksdagens beslut
skall verkställas efter vunnen praktisk erfarenhet, bör avvaktas. Utskottet
avstyrker därför det i förevarande motion resta utredningsyrkandet.
Utskottet hemställer sålunda,
att motionen II: 442 icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 22 februari 1966
På konstitutionsutskottets vägnar:
TORSTEN ANDERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson*, Torsten Andersson,
Damström, fru Segerstedt Wiberg, herrar Erik Olsson, Carl Albert Anderson,
Hernelius, Dahlberg, Tistad och Svenungsson; samt
från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund*, von
Friesen, Henningsson, Wahlund, fru Thunvall, herrar Johansson i Trollhättan,
Hamrin i Jönköping, Werner och Gustafsson i Stenkyrka*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Särskilt yttrande
av fru Segerstedt Wiberg samt herrar Hernelius, Svenungsson, von Friesen,
Hamrin i Jönköping och Werner:
I likhet med utskottets övriga ledamöter har vi funnit, att motionen
11:442 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Som motivering för
detta ställningstagande vill vi hänvisa till vad som anfördes i den till utskottets
utlåtande 1965: 44 angående partistödet fogade reservationen I av
fru Segerstedt Wiberg m. fl., vari hemställdes om avslag på propositionen
i ämnet.