Jordbruksutskottets utlåtande nr JO år 1966
1
Nr 10
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter
och av sockernäringen, m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t under nionde huvudtiteln
(p. D 3 och 5) föreslagit riksdagen, att i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1966/67 beräkna till prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område ett förslagsanslag av 160 milj. kr. och till särskilt stöd
åt det mindre jordbruket ett förslagsanslag av 92 milj. kr.
Sedermera har Kungl. Maj :t i en den 4 mars 1966 dagtecknad proposition,
nr 47, angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter och
av sockernäringen, m. m., vilken hänvisats till jordbruksutskottet, under
åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels godkänna de i propositionen angivna grunderna för reglering av priser
m. m. på vissa jordbruksprodukter under regleringsåret 1966/67,
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta ändringar i förordningen den 3 juni
1955 (nr 284) angående slaktdjursavgift m. m. i överensstämmelse med
vad som angetts i det föregående,
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta ändring i förordningen den 7 juni
1956 (nr 401) angående reglering av införsel av vissa levande djur och
jordbruksprodukter m. m. i överensstämmelse med vad som angetts i det
föregående,
dels bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts medgivande, statens
jordbruksnämnd, att i övrigt vidta erforderliga åtgärder för att genomföra
prisregleringen under regleringsåret 1966/67,
dels godkänna vad i det föregående föreslagits om användningen av införselavgiftsmedel,
som inflyter under regleringsåret 1966/67, och av andra
i samband med jordbruksregleringen under regleringsåret inflytande avgiftsmedel,
dels godkänna de förslag som framlagts i det föregående rörande dispositionen
av införselavgiftsmedel, som inflyter eller influtit under regleringsåret
1965/66 eller tidigare regleringsår, och av andra i samband med jordbruksregleringen
under samma regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel,
dels godkänna vad i det föregående föreslagits rörande dispositionen av
återstående behållning i clearingkassan för fettvaror,
1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 10 samt. Nr 10
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr JO år 1966
dels godkänna de i propositionen angivna grunderna för reglering av
sockerbetsodlingen och sockertillverkningen under tiden den 1 maj 1966—
den 31 augusti 1967,
dels på riksstaten för budgetåret 1966/67 under nionde huvudtiteln anvisa
a)
till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett förslagsanslag
av 167 000 000 kr.,
b) till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket ett förslagsanslag av
86 000 000 kr.,
dels medge att de under fonden för förslag till statsverket för budgetåret
1953/54 anvisade investeringsanslagen Lagring av jordbruksprodukter, Ytterligare
lagring av jordbruksprodukter och Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö
under budgetåret 1966/67 används för de med anslagen avsedda ändamålen.
Eftersom ett på 1960 års jordbruksutrednings arbete grundat nytt system
för prissättning av jordbrukets produkter inte kan träda i kraft den 1 september
1966 har i propositionen framlagts förslag till fortsatt provisorisk
reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter och av sockernäringen.
Den provisoriska regleringen av priserna på vissa jordbruksprodukter
avses omfatta tiden den 1 september 1966—den 31 augusti 1967. Förslaget
grundar sig på en mellan statens jordbruksnämnd samt jordbrukets förhandlingsdelegation
och jordbruksnämndens konsumentdelegation träffad
överenskommelse. För prisregleringen förordas att nu gällande provisoriska
system med vissa jämkningar tillämpas även under nästa regleringsår.
I fråga om sockernäringen föreslås en provisorisk reglering för tiden den
1 maj 1966—den 31 augusti 1967 i enlighet med en överenskommelse som
träffats mellan statens jordbruksnämnd samt företrädare för Sveriges betodlares
centralförening och Svenska sockerfabriks aktiebolaget. Förslaget
innebär i förhållande till vad som nu gäller betydande omläggningar av
främst regleringsteknisk karaktär.
Vidare har statens jordbruksnämnd i skrivelse den 8 december 1965 förordat
vissa åtgärder i fråga om avgiftsrestitution vid utförsel till svensk frihamn.
Häröver har remissyttranden avgetts av generaltullstyrelsen och
kommerskollegium, som därvid överlämnat yttrande av Sveriges kemiska
industrikontor.
Beträffande innehållet i nämnda överenskommelser och i det av jordbruksnämnden
framlagda förslaget angående bestämmelserna om avgiftsrestitution
vid utförsel och däröver angivna remissutlåtanden får utskottet
hänvisa till propositionen.
Departementschefen har anfört följande.
»För tiden den 1 september 1965—den 31 augusti 1966 gäller enligt be -
Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966
3
slut av 1965 års riksdag (prop. 95, JoU 15, rskr 254) en provisorisk reglering
av priserna på vissa jordbruksprodukter. Även för sockernäringen fattade
1965 års riksdag (prop. 73, JoU 7, rskr 146) beslut om en provisorisk
reglering som avser tiden den 1 maj 1965—den 30 april 1966. De båda provisoriska
regleringarna är i sina huvuddrag en förlängning av de regleringssystem
som för jordbruksprodukter i allmänhet tillämpades under tiden
den 1 september 1959—den 31 augusti 1965 och för sockernäringen
under tiden den 1 maj 1960—den 30 april 1965.
Eftersom en på 1960 års jordbruksutrednings arbete grundad ny prisreglering
inte kan träda i kraft den 1 september 1966, har statens jordbruksnämnd
haft i uppdrag att efter hörande av jordbrukets förhandlingsdelegation
och nämndens konsumentdelegation inkomma med förslag till
fortsatt provisorisk reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter och
av sockernäringen.
Jordbruksnämndens nu framlagda förslag till provisorisk reglering av
priserna på vissa jordbruksprodukter under tiden den 1 september 1966—
den 31 augusti 1967, för vilket jag närmare redogjort i det föregående,
grundas i sina huvuddrag på en överenskommelse mellan nämnden, jordbrukets
förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation. Överenskommelsen
innebär att gällande provisoriska reglering med vissa jämkningar
förlängs ett år. Vid min prövning, som jag närmare redovisar i det
följande, har jag funnit att vad som förordas i överenskommelsen bör kunna
godtas. Jag anger i det följande även mitt ställningstagande till vissa
förslag, varom uppgörelse träffats i samband med de överläggningar som
förekommit mellan jordbruksnämnden och de båda delegationerna, samt
till nämndens förslag i övrigt.
I fråga om sockernär ingen förordar jordbruksnämnden en provisorisk
reglering för tiden den 1 maj 1966—den 31 augusti 1967 i enlighet med en
överenskommelse som träffats mellan nämnden och företrädare för Sveriges
betodlares centralförening u. p. a. samt Svenska sockerfabriks aktiebolaget.
Förslaget innebär betydande omläggningar av främst teknisk natur
av gällande reglering. Även detta förslag, som redovisats i det föregående,
har jag såsom framgår av det följande ansett mig böra godta.
Jag vill understryka att jag vid min prövning av jordbruksnämndens nu
framlagda förslag särskilt beaktat att de har karaktär av provisorier som
är avsedda att tillämpas endast fram till den 1 september 1967. Det är min
förhoppning att provisorierna nämnda dag skall kunna avlösas av ett nytt
system för prissättning på jordbrukets produkter, vilket grundas på statsmakternas
ställningstaganden till de riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken
varom 1960 års jordbruksutredning inom kort kan väntas framlägga
förslag. Det ligger enligt min mening i sakens natur alt förutsättningarna
för och utformningen av dessa ställningstaganden inte bör påverkas av
de nu aktuella provisorierna.
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966
Reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter. Jag behandlar först
de förslag, som framlagts rörande tillämpning under nästa regleringsår av
reglerna om ändring i gränsskgddct in. m. för jordbruksprodukterna. Enligt
det regleringssystem som nu gäller skall effekten av ändringar i prisnivån på
världsmarknaden och i kostnadsnivån för jordbruksföretagen påverka storleken
av gränsskyddet m. in. för jordbruksprodukterna genom tillämpning
av den s. k. treprocentregeln. 1 fråga om denna regel gäller bl. a. att efter en
första utlösning under innevarande regleringsår skall för att mäta ändringarna
i kostnadsnivån användas en ny kostnadsindex. Denna grundas på förhållandena
vid normjordbruk, dvs. vissa jordbruk med en genomsnittlig
storlek av 25 ha åker. Härjämte skall ändringar i denna kostnadsindex ingå
med vikten 60 % vid vissa beräkningar enligt treprocentregeln. Någon utlösning
av treprocentregeln har hittills inte skett under innevarande regleringsår.
Enligt den nu föreliggande överenskommelsen skall reglerna för treprocentregelns
tillämpning gälla även under nästa regleringsår. Redan den 1
mars 1966 skall dock -— även om någon regelutlösning inte skett dessförinnan
— övergång ske till den på kostnadsstrukturen vid normjordbruk grundade
kostnadsindexen och de regler för dess vikt vid beräkningarna som angetts
i överenskommelsen. Vidare framlägger jordbruksnämnden förslag till
vissa principer för korrigeringar i den andra i treprocentregeln ingående indexserien,
världsmarknadsprisindex. Förslaget grundas på en undersökning
som den till nämnden knutna indexkommittén gjort rörande vissa olägenheter
som uppkommer i samband med stora svängningar i världsmarknadspriserna
på olika produkter. Vad sålunda föreslagits rörande treprocentregeln
föranleder ingen erinran från min sida. I fråga om de principer, som
skall tillämpas vid av regleringstekniska skäl betingade korrigeringar av
världsmarknadsprisindex, bör Kungl. Maj :t äga besluta.
Under sexårsperioden intill den 1 september 1965 gällde en regel, den s. k.
inkomstregeln, som i princip innebar att prisnivån för jordbrukets produkter
årligen automatiskt justerades med hänsyn till löneutvecklingen för industriarbetare.
För innevarande regleringsår har i stället fr. o. in. den 1
mars 1966 jordbruket genom höjda införselavgifter tillförts 60 milj. kr. för
år räknat samt ett engångsbelopp på 6 milj. kr. av odisponerade införselavgiftsmedel.
För nästa regleringsår skall jordbruket enligt den föreliggande
överenskommelsen fr. o. m. den 1 september 1966 och den 1 mars 1967 genom
höjda införselavgifter och höjd övre prisgräns på konsumtionsmjölk
tillföras belopp som beräknas på grundval av 40 % av uppgången av konsumentprisindex
under den närmast kända sexmånadersperioden, dvs. från
januari till juli 1966 resp. från juli 1966 till januari 1967. Korrigeringar på
grundval av en definitiv beräkning av utvecklingen av konsumentprisindex
från medelvärdet för februari och mars 1966 till medelvärdet för augusti
och september 1966 skall ske i samband med regelns tillämpning den 1 mars
5
Jordbruksutskottets utlåtande nr JO år 1966
1967. Vid beräkningarna skall konsumentprisindex rensas från posterna for
alkoholhaltiga drycker och tobak samt från bostadsposten utom bränsle och
lyse. Enligt vad jag inhämtat förutsätts vidare att vid beräkningarna av de
belopp som skall tillföras jordbruket de på angivet sätt framkomna ändringarna
i konsumentprisindex skall appliceras på jordbrukets totala intäkter,
som därvid kalkyleras med utgångspunkt från den mittprisnivå som
råder vid regelutlösningen.
För min del är jag av principiella skäl tveksam om lämpligheten av att utvecklingen
till följd av jordbrulcsregleringen av prisnivån för jordbruksprodukter
och därmed även av jordbrukets bruttointäkter på nytt helt görs
beroende av automatiskt verkande regler. Med hänsyn till att, såsom jag
inledningsvis berörde, jordbruksprisregleringen för nästa regleringsår får
karaktären av ett endast för detta år avsett provisorium, som inte bör påverka
förutsättningarna för och utformningen av ställningstagandena avseende
tiden efter den 31 augusti 1967, vill jag dock ej motsätta mig att
överenskommelsen godtas på denna punkt.
F. n. gäller enligt beslut av riksdagen med anledning av förslag i prop.
1965: 95 att avvikelser från en procentuellt likformig fördelning av ändringar
i införselavgifterna vid regelutlösningar får ske endast efter Kungl. Maj :ts
medgivande. Betydelsen av att viss försiktighet iakttas vid sådana avvikelser
underströks av riksdagen (JoU 1965: 15, rskr 257). Med hänsyn härtill
och då enligt min mening tillräckliga skäl ej framkommit för att ändra angivna
ordning kan jag inte biträda vad jordbruksnämnden för sin del i detta
hänseende föreslagit för nästa regleringsår.
I överenskommelsen ingår att prisgränserna skall ändras i samband med
att införselavgifterna justeras den 1 september 1966 och den 1 mars 1967.
Till grund för ändringar av prisgränserna skall läggas, förutom vad som beror
av då gjorda justeringar av införselavgifterna, 60 % av ändringarna i
kostnadsindex sedan närmast föregående ändringstillfälle. Mot angivna förslag,
som i princip överensstämmer med vad som gäller fr. o. m. den 1 mars
1966, har jag inte något att erinra.
Den övre prisgränsen för konsumtionsmjölk skall enligt överenskommelsen,
såsom tidigare berörts, ändras vid förut nämnda justeringar av införselavgifterna
den 1 september 1966 och den 1 mars 1967. Denna prisgräns skall
ändras även med 60 % av ändringarna i kostnadsindex vid utlösningar av
treprocentregeln och vid justeringar av övriga prisgränser. Under innevarande
regleringsår får högst 20 milj. kr. av införselavgiftsmedel inom den
s. k. normalramen enligt särskilda regler tas i anspråk för att eliminera viss
eljest inträffande höjning av priset på konsumtionsmjölk i partiliandelsledet.
Enligt den nu föreliggande överenskommelsen skall i syfte att hålla nere
priset på konsumtionsmjölk under nästa regleringsår mejerinäringen kunna
tillföras 25 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför normalramen. Beloppet
skall i första hand användas för att även under nästa regleringsår ersätta
1| Bihang Ull riksdagens protokoll 19G6. 10 samt. Nr 10
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr JO år 1966
de höjningar av priset på konsumtionsmjölk som för regleringsåret 1965/66
eliminerats genom att införselavgiftsmedel inom normalramen tagits i anspråk
för ändamålet. Eventuellt återstående belopp får enligt överenskommelsen
användas för att eliminera de prishöjningar på konsumtionsmjölk
under regleringsåret 1966/67 som eljest skulle följa av utvecklingen av kostnadsindex.
De föreslagna reglerna för ändring av den övre prisgränsen på konsumtionsmjölk
bör godtas. Enligt vad jag inhämtat kommer av de införselavgiftsmedel,
som för innevarande regleringsår inom normalramen får tas i
anspråk för att hålla priset på konsumtionsmjölk nere, ca 12 milj. kr. att
användas för tiden den 1 mars—den 31 augusti 1966. Med hänsyn härtill
kommer sannolikt det för ändamålet för nästa regleringsår avsedda beloppet
att så gott som helt få tas i anspråk för att fortsätta att eliminera den
under regleringsåret 1965/66 uteblivna prishöjningen. Något nämnvärt utrymme
torde därför knappast finnas för att undvika eventuella prisstegringar
på konsumtionsmjölk under nästa regleringsår.
Jag har vid min prövning av förslaget i denna del funnit att vad ledamoten
av jordbruksnämndens konsumentdelegation fru Elsa Lindskog anfört i sitt
i det föregående redovisade särskilda yttrande i och för sig är beaktansvärt.
Eftersom det nu framlagda förslaget utgör en integrerande del av den träffade
överenskommelsen och fråga endast är om ett provisorium för nästa
regleringsår, finner jag dock att förslaget kan godtas.
För de införselavgiftsmedel som får tas i anspråk för regleringsändamål
på jordbrukets område har riksdagen för vart och ett av regleringsåren
1963/64, 1964/65 och 1965/66 fastställt en normalram av 160 milj. kr. I
den för innevarande regleringsår fastställda ramen ingår emellertid inte
medel för sockerprisregleringen. Enligt den nu träffade överenskommelsen
skall normalramen även för regleringsåret 1966/67 fastställas till 160 milj.
kr. exklusive de medel som inflyter vid import av socker och sockerprodukter.
Såsom framgår av det föregående skall i normalramen ej heller inräknas
det belopp av 25 milj. kr. av införselavgiftsmedel som skall få disponeras
för att hålla nere priset på konsumtionsmjölk. Jag anser mig kunna biträda
vad sålunda föreslagits. Till vissa frågor rörande användningen av införselavgiftsmedlen
inom normalramen återkommer jag i det följande.
I fråga om restitution av införselavgift vid import av levande djur ingår
i den träffade överenskommelsen att sådan restitution inte skall medges
för levande djur, som faller under jordbruksregleringen, med undantag dock
för andra hästar än sådana som införs på s. k. slaktdjurslicens. Detta innebär,
såsom framgår av jordbruksnämndens skrivelse, viss ändring i förhållande
till de uttalanden i ämnet som senast gjorts i prop. 1959: 147 och
och lämnats utan erinran av riksdagen (JoU 1959:29, rskr 283). Jag har
inte något att invända mot vad jordbruksnämnden nu förordar.
7
Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966
Slaktdjursavgift för storboskap, som har en slaktvikt av minst 150 kg
eller, vid utförsel av levande djur, en vikt av minst 300 kg, tas nu ut med
60 kr. per djur utom i Norrland. Beloppet är det högsta som får utgå enligt
2 § förordningen den 3 juni 1955 (nr 284) angående slaktdjursavgift in. m.
Enligt den nu föreliggande överenskommelsen skall angivna maximibelopp
höjas till 80 kr. För min del vill jag erinra om att ifrågavarande slaktdjursavgift,
som i första hand belastar producenterna genom att den dras från
avräkningspriserna, höjts relativt kraftigt under de senaste åren. Sålunda
var maximiavgiften för tiden den 1 juli 1959—den 30 juni 1963 30 kr. och
för tiden den 1 juli 1963—den 31 december 1964 40 kr. Å andra sidan framgår
av jordbruksnämndens skrivelse att enligt tillgängliga prognoser en
betydande export av nötkött kan väntas bli erforderlig under nästa regleringsår
och att de medel, som inflyter genom nuvarande avgift, då kan bli
otillräckliga för att täcka exportförlusterna. Jag har med hänsyn härtill
stannat för att föreslå Kungl. Maj :t att inhämta riksdagens bemyndigande
att vidta de ändringar i omförmälda förordning som erfordras för att kunna
genomföra den nu överenskomna höjningen. Jag vill dock anmäla att
jag — om riksdagen bifaller vad jag förordat — ej avser att föreslå Kungl.
Maj :t att bemyndiga jordbruksnämnden att höja nu ifrågavarande slaktdjursavgift
över 60 kr. per djur förrän nämnden, då produktions- och avsättningsförhållandena
m. m. för nötkött under nästa regleringsår bättre
kan överblickas, inkommer med närmare utredning om behovet av en sådan
höjning.
Jordbruksnämnden framlägger vidare förslag om att höja maximibeloppen
för utjämningsavgifterna på vissa mjölkprodukter. Förslaget, som inte
omfattas av den träffade överenskommelsen, innebär att den övre gränsen
för utjämningsavgifterna på ost med lägre fetthalt än 45 % och för mjölk
med fetthalt, som ej överstiger 1,5 %, skall höjas med 50 resp. 6 öre per kg.
Som motiv för förslaget anför nämnden endast att tillräckligt utrymme ej
finns inom ramen för nu gällande maximibelopp för att genomföra planerade
höjningar av de f. n. utgående avgifterna. Med hänsyn bl. a. till att det
nu är fråga om en provisorisk jordbruksprisreglering med endast ett års
giltighetstid har jag för min del inte kunnat finna att tillräckliga skäl framförts
för att motivera en höjning av den övre gränsen för angivna utjämningsavgifter.
Jag avstyrker således förslaget.
Förslaget att överföra kemiskt ren glukos till jordbruksregleringen ingår
ej heller i den träffade överenskommelsen. Glukosen har i samband med
övergången till ny tulltaxa den 1 januari 1959 avförts från jordbruksregleringen
och belagts med en värdetull. Detta har enligt nämnden lett till en
viss snedvridning av handeln med denna vara i förhållande till motsvarande
ej kemiskt rena vara, glykos, som ingår i jordbruksregleringen. Jag vill
erinra om att frågan tidigare prövats av riksdagen (prop. 1960: 153, JoU
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966
31, rskr 311; prop. 1961: 152, BevU 58, rskr 345). Enligt min mening är
det — oaktat att vissa olägenheter synes vara förenade med nuvarande ordning
— inte motiverat att inför den förestående allmänna översynen av
j ordbruksregleringen på nytt föra in glukosen i denna reglering.
Jag övergår härefter till att behandla frågor som hänger samman med
åtaganden på jordbrukets område inom EFTA. Enligt ett mellan Sverige
och Danmark träffat avtal, som godkänts av 1963 års riksdag (prop. 1963:
178, UU 10, rskr 381), har man från svensk sida förklarat sig beredd att
inom ramen för sina möjligheter verka för att eventuellt importbehov i
fråga om vissa jordbruksvaror kommer att täckas i första hand genom import
från Danmark samt att verka för fortsatt och vidgad import av danska
sockerbetor till Sverige. Vidare innebär avtalet att årligen ett visst belopp,
lägst 20 milj. kr., skall överföras till Danmark. I anslutning härtill vill jag
anmäla att danska utrikesministeriet hemställt om vissa provisoriska åtgärder
i syfte att underlätta exporten av danskt nötkött till Sverige. I remissyttrande
har statens jordbruksnämnd bl. a. belyst verkningarna på den
svenska köttmarknaden av de föreslagna åtgärderna samt förklarat att det
beslut om ändrad omräkningsfaktor mellan införselavgifterna för styckat
och ostyckat nötkött, som nämnden fattat och som redovisats i det föregående,
måste anses vara till fördel för den danska exporten av nötkött till
Sverige. Jag anser mot denna bakgrund att något ställningstagande i ämnet
f. n. inte är påkallat. Jag vill vidare erinra om att enligt beslut av Kungl.
Maj :t den 25 februari 1966 till 1960 års jordbruksutredning överlämnats
en framställning från det danska utrikesministeriet om åtgärder för att på
längre sikt främja den danska exporten av jordbruksprodukter till Sverige.
Samtidigt har till jordbruksutredningen överlämnats en av Sveriges lantbruksförbund
och Riksförbundet Landsbygdens folk ingiven skrift, vari de
båda organisationerna under åberopande av uttalande av Nordens bondeorganisationers
centralråd hemställt att olika möjligheter prövas i syfte att tillförsäkra
de nordiska länderna det importutrymme av livsmedel som föreligger
i varje enskilt nordiskt land.
För regleringsåret 1966/67 bör tillämpas samma bestämmelser som nu i
fråga om täckande av kostnader för åtaganden på jordbrukets område inom
EFTA. Således bör utgifterna för i det föregående nämnd överföring av medel
till Danmark i första hand bestridas av medel som influtit såsom regleringsavgift
på fettvaror m. m. Om dessa medel visar sig inte förslå, bör
Kungl. Maj :t äga ta i anspråk kvarstående odisponerade införselavgiftsmedel
eller medel ur anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.
På samma sätt bör enligt Kungl. Maj :ts bestämmande täckas statsverkets
kostnader för den sockerbetsimport från Danmark som jag berör vid behandlingen
av regleringen av sockernäringen.
Under regleringsåret 1966/67 bör vidare alltjämt prisutjämning ske på vissa
råvaror för livsmedelsindustrin till följd av åtgärder inom EFTA. Givet
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966
9
vis får vid övervägandena rörande ett nytt system för reglering av priserna
på jordbruksprodukter uppmärksamhet ägnas åt de problem som kan föreligga
rörande råvaruprisutjämningen.
I detta sammanhang vill jag anmäla att, såsom närmare framgår av den
särskilda framställning av jordbruksnämnden som redovisats i det föregående,
gällande bestämmelser om återbäring av införsel- och kompensationsavgifter
kan utnyttjas på olämpligt sätt. Produkter av importerade och
avgiftsbelagda råvaror har sålunda i flera fall utförts till frihamn och sedan
återinförts utan annat syfte med utförseln än att skapa grund för avgiftsrestitution.
Jag anser i likhet med jordbruksnämnden att det är angeläget
att åtgärder vidtas för att hindra detta förfarande. Ett lämpligt sätt synes
vara alt ge jordbruksnämnden möjlighet att, om restitution skett vid utförsel
av sådan produkt och varan sedan återinförs, kräva tillbaka det restituerade
beloppet helt eller delvis. Jag föreslår därför att Kungl. Maj :t inhämtar
riksdagens bemyndigande att vidta erforderlig ändring i förordningen den 7
juni 1956 (nr 401) angående reglering av införsel av vissa levande djur och
jordbruksprodukter in. m.
För tiden intill den 1 september 1966 har tidigare gjorts utfästelser om
prövning av eventuell gottgörelse till jordbruket till följd av inverkan av
EFTA. Denna utfästelse anser jag böra gälla även under nästa regleringsår.
I fråga om här avsedd gottgörelse för tiden intill den 1 september 1965 har
jordbruksnämnden framlagt förslag som grundar sig på en uppgörelse mellan
nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation. Av vad jordbruksnämnden
anfört framgår att nämnden för denna tid ej funnit skäl föreligga
för gottgörelse för annat än viss prisutjämning, som betingats av Sveriges
medlemskap i EFTA och som bekostats av införselavgiftsmedel inom normalramen.
Jag biträder denna uppfattning och finner ej anledning till erinran
mot de ersättningsbelopp som nämnden föreslagit. Således förordar jag
att 430 030: 80 kr. tillförs de för prisreglering på ägg avsedda medlen. Beloppet
motsvarar vad som av sådana medel intill den 1 september 1965 tagits
i anspråk för prisutjämning på äggalbumin. Likaså bör ersättning utgå
med sammanlagt 10 737 326 kr. för utgifter intill den 1 september 1965 för
prisutjämning på vissa stärkelseprodukter. Av detta belopp har 9,5 milj. kr.
genom beslut av Kungl. Maj :t, senast den 25 februari 1966, förskotterats av
medel som före den 1 september 1965 influtit såsom införselavgifter på matpotatis
och som redovisats inom normalramen. Det förskotterade beloppet
bör således återföras till dessa medel. Återstående belopp, eller 1 237 326 kr.,
bör tillföras de för prisreglering på stärkelseområdet avsedda medlen. Den
nu föreslagna, slutliga regleringen av jordbrukets förluster intill den 1 september
1965 till följd av EFTA bör, såsom jordbruksnämnden förordat, bekostas
med den 1 september 1965 kvarstående, odisponerade införselavgiftsmedel.
Frågan om ersättning till jordbruket för eventuella förluster till följd av
10 Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966
EFTA under innevarande regleringsår bör slutligt regleras så snart som möjligt
efter den 1 september 1966. Vad jordbruksnämnden anfört rörande finansieringen
av eventuell sådan ersättning påkallar enligt min mening inte
nu något ställningstagande.
I fråga om gottgörelse till jordbruket för regleringsåren 1963/64 och 1964/
65 till följd av åtgärder inom EEC äger enligt beslut av 1965 års riksdag
Ivungl. Maj :t bestämma. Tidigare denna dag har Kungl. Maj :t i överensstämmelse
med jordbruksnämndens förslag beslutat att sådan gottgörelse skall
utgå med 12 milj. kr. av de införselavgiftsmedel som den 1 september 1965
kvarstod odisponerade.
I detta sammanhang bör riksdagen underrättas om att Kungl. Maj :t — i
anledning av en av Förenta Nationernas säkerhetsråd antagen resolution -—
genom beslut den 22 november 1965 meddelat föreskrifter av innebörd att
varor, som faller under jordbruksregleringen, inte utan särskilt tillstånd av
statens jordbruksnämnd får införas i Sverige eller utföras från Sverige då
ursprungs- resp. förbrukningslandet är Rhodesia. Det kan ej uteslutas att det
även framdeles uppkommer situationer då det av liknande skäl eller av beredskapsskäl
befinns motiverat att Kungl. Maj :t meddelar förbud mot import
eller export av jordbruksprodukter. Ett sådant beslut bör inte anses
möta hinder i de för jordbruksprisregleringen gällande allmänna bestämmelserna.
Användningen av införselavgiftsmedlen under regleringsåret 1964/65
framgår av redogörelsen i det föregående. Liksom under tidigare år har vissa
införselavgifter för brödsäd och fodermedel, som bl. a. influtit genom import
som avsett att ersätta exporterad eller för foderändamål använd svensk
brödsäd, disponerats för regleringsändamål. Detta synes böra godtas.
Av införselavgifter på potatis, som influtit före den 1 september 1965 och
som redovisats inom normalramen, kommer vid bifall till vad jag förordat i
det föregående om återföring av för prisutjämning på stärkelse förskotterade
medel att finnas en behållning på i runt tal 12,4 milj. kr. Vid överläggningarna
i samband med förut berörda överenskommelse har mellan jordbruksnämnden
samt jordbrukets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation
träffats uppgörelse rörande användningen av dessa införselavgiftsmedel.
Uppgörelsen innebär att 8 milj. kr. skall överföras till fonden
för främjande av forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets
område (exportmedelsfonden) för att användas främst för att finansiera
forskning och försök i fråga om potatis och potatisprodukter. Av beloppet avses
2 milj. kr. för årliga bidrag till Sveriges utsädesförenings löpande kostnader
för att förädla potatisutsäde. Resten av nämnda 12,4 milj. kr., nämligen
4,4 milj. kr., skall användas för regleringsändamål på jordbrukets område.
För min del vill jag erinra om att 1965 års riksdag ej biträdde ett då
föreliggande förslag att ta i anspråk införselavgifter inom normalramen för
Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966
11
forsknings- och för söksändamål. Härtill kominer att jag anser ytterligare
överväganden erforderliga i fråga om behovet att, såsom hittills avsetts, använda
medlen för ändamål som är att hänföra till prisreglering på potatis.
Dessa överväganden bör lämpligen ske i anslutning till ställningstagandena
beträffande det nya system för prissättning av jordbruksprodukter som bör
efterträda nuvarande provisorier. Mot denna bakgrund förordar jag att beslut
inte nu fattas rörande användningen av dessa införselavgiftsmedel.
Av nämndens redogörelse framgår att de den 1 september 1965 kvarstå
ende odisponerade införselavgiftsmedlen, vilka utgör statsmedel, uppgick
till något mer än 56,4 milj. kr. Härav har i enlighet med beslut av 1965 års
riksdag 6 milj. kr. den 1 mars 1966 tillförts jordbruket. Vid bifall till vad jag
förordat rörande ersättning till jordbruket till följd av EFTA-förluster samt
genom Kungl. Maj :ts förut nämnda beslut om ersättning till jordbruket i anledning
av åtgärder inom EEC kommer i runt tal ytterligare 23,2 milj. kr. av
nämnda medel att disponeras. Jag avser vidare att senare föreslå Kungl.
Maj :t att omkring 7 milj. kr. tas i anspråk för att täcka del av under innevarande
budgetår gjorda utbetalningar till Danmark. Härefter återstående belopp,
i runt tal 20 milj. kr., bör tills vidare kvarstå hos jordbruksnämnden
för att efter beslut av Kungl. Maj :t kunna användas för ändamål som jag angett
tidigare i detta anförande.
I redogörelsen i det föregående har redovisats jordbruksnämndens preliminära
beräkningar rörande under regleringsåret 1965/66 inflytande införselavgiftsmedel.
Jag har ingen erinran mot dessa beräkningar.
I fråga om införselavgiftsmedel för regleringsåret 1966/67 visar jordbruksnämndens
beräkningar en total inkomst av ca 240 milj. kr. Jag vill i
likhet med jordbruksnämnden framhålla att beräkningen givetvis är osäker.
Av de införselavgifter, som inflyter under nästa regleringsår, bör i likhet
med vad som nu gäller vissa belopp få disponeras för ändamål som inte
tillgodoses inom normalramen. Således bör av intörselavgiftsmedel för
matpotatis och potatisprodukter samma belopp som innevarande regleringsår,
eller högst 1 milj. kr., i mån av tillgång på medel ställas till Sveriges
potatisodlares riksförbunds förfogande för att effektivisera matpotatisodlingen
m. in. Av samma införselavgiftsmedel bör utgå ett i jämförelse
med innevarande regleringsår oförändrat bidrag, eller 150 000 kr., till
Svensk matpotatiskontrolls (SMAK) upplysningsverksamhet. Vidare bör,
i likhet med innevarande regleringsår, Sveriges utsädesförening enligt
Kungl. Maj :ts bestämmande av nyss nämnda införselavgiftsmedel erhålla
bidrag till föreningens kostnader för potatisförädlingsverksamheten. Jag
kan däremot inte biträda jordbruksnämndens hemställan om bemyndigande
för nämnden att ställa högst 200 000 kr. till statistiska centralbyråns förfogande
för att täcka utgifter i samband med en översyn av potatisstatistiken.
Av införselavgifterna för slaktvaror och slaktdjur bör under budgetåret
1966/67 liksom nu högst 30 000 kr. utgå för att täcka veterinärstyrel
-
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966
sens kostnader för importkontroll av animala livsmedel och av införselavgifterna
för mjölk och mejeriprodukter högst 120 000 kr. för de statliga
kostnaderna för pastöriseringskontrollen. Dessutom bör av de införselavgiftsmedel,
som inflyter utöver normalramen, alltjämt bestridas utgifter för
prisutjämning på torkat äggalbumin och kärnbindemedel. Härjämte har jag
i det föregående tillstyrkt att 25 milj. kr. får användas för att hålla nere
priset på konsumtionsmjölk.
De införselavgiftsmedel, som nästa regleringsår inflyter inom den av mig
i det föregående förordade normalramen av 160 milj. kr., bör liksom hittills
i mån av behov överföras till de olika regleringsföreningarna in. m. på
jordbrukets område.
Vad gäller användningen av dessa medel tillstyrker jag till en början det
förslag som jordbruksnämnden på initiativ av nämndens konsumentdelegation
framlagt rörande begränsning av de införselavgiftsmedel och jämväl
vissa tillverkningsavgifter som ställs till förfogande för prisutjämning vid
export av ägg och äggprodukter. För detta ändamål bör således få användas
endast införsel- och tillverkningsavgifter för sådant foder som går åt
inom den egentliga äggproduktionen. Årets riksdag (prop. 1966: 11, JoU 3,
rskr 69) har beslutat att stöd ej längre skall utgå till odlingen av spånadslin.
Stödet har utgått ur det belopp av högst 3 milj. kr. som inom normalramen
av införselavgifter på fettvaror får användas till stöd åt odlingen av oljelin.
För 1964 års skörd av spånadslin utgick ett stöd av ca 1,9 milj. kr. Med
anledning av att denna utgift bortfaller bör för nästa regleringsår av de
inom normalramen inflytande införselavgifterna på fettvaror ett belopp, som
motsvarar kostnaden för stödet åt 1965 års skörd av spånadslin, inte få
tas i anspråk. Frågan om användningen av detta belopp bör prövas av riksdagen
i ett senare sammanhang. Kungl. Maj :t bör äga bestämma det högsta
belopp av angivna införselavgiftsmedel som under nästa regleringsår får användas
för stöd åt oljelinodlingen.
I övrigt bör införselavgifterna för brödsäd och brödsädsprodukter tillföras
Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening. Införselavgifterna för
ärter, bönor, hampfrö och fodermedel samt malt bör användas för prisregleringarna
för ägg, slaktvaror, mjölk och mejeriprodukter genom Sveriges
export- och importförening för ägg u. p. a., Svensk kötthandel, ekonomisk
förening, resp. Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. Medlen bör, med
beaktande av vad jag anfört i det föregående och i övrigt i enlighet med
vad som gäller under innevarande regleringsår, av jordbruksnämnden fördelas
mellan de olika ändamålen efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation.
Härutöver bör ifrågavarande införselavgiftsmedel, liksom
under innevarande regleringsår, kunna tas i anspråk för stödköp av fodersäd,
om Kungl. Maj :t så finner lämpligt, samt för bidrag vid export av
kött av fjäderfä. I fråga om matpotatis och matpotatisprodukter bör införselavgiftsmedlen
i mån av behov — sedan i det föregående särskilt nämnda
Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966
13
bidrag till Sveriges potatisodlares riksförbund, SMAK och Sveriges utsädesförening
utgått — tillföras Sveriges stärkelseproducenters förening för prisregleringen
för potatis samt enligt Kungl. Maj :ts bestämmande förskottsvis
användas för den särskilda prisutjämning på stärkelseområdet som är erforderlig
till följd av Sveriges medlemskap i EFTA. Stärkelseföreningen bör
vidare erhålla de införselavgiftsmedel, som inflyter för stärkelse och stärkelseprodukter
för att användas för prisreglering på fabrikspotatis. Införselavgiftsmedlen
för fettvaror och fettråvaror bör med de begränsningar som följer
av vad jag förordat i det föregående dels användas för regleringsbidrag,
dels tillföras Sveriges oljeväxtintressenter, förening u. p. a., för att täcka förluster
i samband med inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Införselavgiftsmedlen
för mjölk och mejeriprodukter m. m. bör tillföras Svenska mejeriernas
riksförenings regleringskassa. Införselavgiftsmedlen för slaktvaror och slaktdjur
(annat än fjäderfä) bör för prisregleringen på kött och fläsk in. m.
tillföras föreningen Svensk kötthandel. Införselavgiftsmedlen för ägg, äggprodukter
och fjäderfäkött samt levande fjäderfä bör överföras till Sveriges
export- och importförening för ägg för att användas för prisreglering m. m.
av dessa varor. Jordbruksnämnden bör liksom tidigare upprätta en preliminär
fördelningsplan för användningen av införselavgiftsmedlen. Om
jämkningar i fördelningen i förhållande till vad jag här angett visar sig
nödvändiga, bör Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden
äga besluta härom.
I fråga om användningen under nästa regleringsår av interna regleringsavgifter
och av motsvarande kompensationsavgifter bör i enlighet med vad
jordbruksnämnden föreslagit gälla samma föreskrifter som f. n. Detta innebär
bl. a. att av dylika medel bör kunna utgå bidrag enligt Kungl. Maj :ts
bestämmande till kostnader för mjölkavkastningskontroll.
Jordbruksnämnden har efter redogörelse för inkomsterna av regleringsavgifter
på fettvaror föreslagit att ett belopp av ca 14 milj. kr., som utgör
medel som från den år 1956 avvecklade clearingkassan på fettvaror varit
utlånade till sockerregleringsfonden, tillförs den på driftbudgetens inkomstsida
upptagna inkomstiteln regleringsavgift och accis på fettvaror m. m. Jag
tillstyrker detta förslag.
Bestämmelser för prisregleringen på jordbrukets område, som gäller för
innevarande regleringsår enligt beslut av riksdagen och som inte särskilt berörts
i det föregående, bör äga giltighet även under regleringsåret 1966/67.
Reglering av sockernäringen. Såsom jag inledningsvis berört innebär det
av jordbruksnämnden framlagda förslaget till reglering av sockernäringen
för tiden den 1 maj 1966—den 31 augusti 1967 betydande omläggningar av
främst teknisk natur av gällande reglering. Det nya regleringssystemets inne
-
14
Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966
håll framgår av redogörelsen i det föregående. Jag vill emellertid fästa uppmärksamheten
på innebörden av följande bestämmelser i förslaget.
Mot bakgrunden av det svårbedömbara internationella prisläget på socker
har jordbruksnämnden ansett att det är angeläget med ett regleringssystem
som i görligaste mån dämpar effekterna på hemmamarknadspriset av en
stegring i världsmarknadspriset och som samtidigt i väsentlig utsträckning
eliminerar Svenska sockerfabriks aktiebolagets, i det följande benämnt sockerbolaget,
och betodlarnas vinstchanser resp. förlustrisker till följd av
ändringar i världsmarknadspriset. Till grund för de regler, som bestämmer
storleken av införselavgiften på socker vid den nya regleringens början den
1 maj 1966, ligger därför dels beräkningar rörande sockerbolagets tillverkningskostnader
och medelsbehovet i sockerregleringsfonden vid olika omfattning
av den svenska betodlingen, dels vid denna tid gällande världsmarknadspris
på färdigt socker enligt Parisbörsens s. k. spotnotering. Vidare
skall införselavgiften fortlöpande anpassas efter ändringarna i detta världsmarknadspris.
Av praktiska skäl begränsas dock rörligheten genom en regel,
som innebär att införselavgiften justeras först sedan noteringsändringen
nått viss storlek och/eller haft viss varaktighet. Införselavgiftsmedlen skall
liksom hittills tillföras den av jordbruksnämnden förvaltade sockerregleringsfonden.
Mittpriset på socker den 1 maj 1966 skall vara 109,24 öre per kg, vilket är
1,43 öre per kg lägre än vid nu gällande regleringssystems början den 1 maj
1965. Spännvidden mellan mittpriset samt de övre och nedre prisgränserna
föreslås bli oförändrat + 15 %.
Grundpriset för sockerbetor med 16 % sockerhalt föreslås vara 11 kr. per
dt, vilket är 0: 30 kr. mer än vad som förutsatts gälla för 1965 års skörd. Av
grundpriset skall 0: 20 kr. per dt utgå ur sockerregleringsfondens behållning
vid den nya regleringsperiodens början. Återstoden av betgrundpriset skall
erläggas av sockerbolaget och sockerregleringsfonden med en fördelning som
varierar med storleken av införselavgiften och med betarealens omfattning.
Vid de överläggningar som förekommit mellan jordbruksnämnden samt
betodlarna och sockerbolaget har parterna utgått från en betodlingsareal av
40 000 ha. Vid tillämpningen av i det föregående angivna regler skall dock
utgångspunkten vara den betodlingsareal som kommer att kontrakteras våren
1966.
Den huvudsakliga innebörden av det föreslagna regleringssystemet är att
mellan prisgränserna ändringar i världsmarknadspriset endast till ungefär
en tredjedel kommer att återspeglas i det inhemska priset på färdigt socker.
För betodlarna medför systemet ett praktiskt taget fast betpris så länge det
inhemska priset på socker ligger mellan prisgränserna. Sockerbolaget får vid
ett stigande världsmarknadspris betala en större och vid fallande pris en
mindre andel av detta betpris. Systemet innebär vidare att en ökning eller
minskning av betodlingsarealen i förhållande till förutsatta 40 000 ha medför
Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 196G
15
en höjning resp. minskning av införselavgiften och en lika stor ändring av
det inhemska priset på socker. Däremot påverkas i princip inte grundpriset
på sockerbetor. Av det anförda framgår vidare att det föreslagna systemet
inte gör det möjligt att nu ange den faktiska storleken av vare sig införselavgiften
eller det inhemska fabrikspriset den 1 maj 1966.
I övrigt bör nämnas att förslaget innebär att liksom hittills de regler som
gäller för ändring av gränsskyddet på övriga jordbruksprodukter även skall
tillämpas i fråga om socker. Den särskilda regeln om viss ersättning åt sockerbolaget
vid kostnadsstegringar, vilken senast utlösts den 28 januari 1966,
behålls men vid beräkningarna rörande regelns eventuella utlösning skall utgångspunkten
vara den 1 maj 1966.
Vid beräkningarna rörande bl. a. införselavgiftens storlek bär hänsyn tagits
till en planerad import av sockerbetor från Danmark i en omfattning
som motsvarar en odlingsareal av 1 500 ha.
Såsom jag anförde vid min föredragning av det i fjol framlagda förslaget
till nu gällande provisoriska reglering av sockernäringen har gränsskyddet
för socker kraftigt höjts. Jag angav då att den införselavgift, som avsågs
gälla fr. o. m. den 1 maj 1965, uppgick till 157 % av det förutsatta sockerpriset
på världsmarknaden. Motsvarande kalkyl med utgångspunkt från de
två räkneexempel i fråga om införselavgift och världsmarknadspris, som
jordbruksnämnden redovisar i sin nu föreliggande framställning, ger till resultat
154 resp. 212 %. Kostnaderna för den svenska sockerbetsodlingen är
således alltjämt mycket höga i förhållande till det rådande världsmarknadspriset
på socker. Mot bakgrunden av det anförda avser jag att vid mina ställningstaganden
till de riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken, varom
1960 års jordbruksutredning inom kort torde framlägga förslag, ägna särskild
uppmärksamhet åt frågan om omfattningen av den svenska odlingen
av sockerbetor.
Det nu föreliggande förslaget avser endast tiden fram till den 31 augusti
1967. De föreslagna omläggningarna synes innebära vissa regleringstekniska
förbättringar i förhållande till vad som nu gäller. Å andra sidan utgör den
omständigheten att hinder inte föreligger att öka den nuvarande arealen för
sockerbetsodlingen en avgjord nackdel ur konsumentsynpunkt. Jag anser
mig emellertid höra utgå från att såväl betodlarna som sockerbolaget kommer
att eftersträva att den areal, som odlas under år 1966, kommer att ligga
nära de 40 000 ha som varit en utgångspunkt vid överläggningarna om den
träffade överenskommelsen. Till följd härav bör jordbruksnämndens förslag
kunna godtas som grund för utformningen av regleringssystemet för socker
under tiden den 1 maj 1966—den 31 augusti 1967.
Såsom nämnden berört i sin framställning bör Kungl. Maj:t äga vidta de
åtgärder och de justeringar i systemet, som kan erfordras om Parisbörsens
notering inte visar sig fylla funktionen som utgångspunkt för gränsskyddet.
16
Jordbruksutskottets utlåtande nr JO år 1966
Anslagsfrågor. I prop. 1966:1 har, såsom tidigare nämnts, Kungl. Maj :t
föreslagit riksdagen att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
för budgetåret 1966/67 beräkna ett förslagsanslag av 160 milj. kr. Under anslaget
bör för nästa budgetår beräknas medel för allmänt mjölkpristillägg,
prisutjämning på vissa prisreglerade råvaror till livsmedelsindustrin samt
diverse kostnader i samband med jordbruksprisregleringen.
Medelsbehovet för allmänt mjölkpristillägg under budgetåret 1966/67 har
av jordbruksnämnden beräknats minska med 1 milj. kr. till 97 milj. kr. Mot
denna beräkning har jag ingen erinran.
Kostnaderna för prisutjämning för råvaror till livsmedelsindustrin uppskattar
jordbruksnämnden för nästa budgetår till 69 milj. kr., vilket innebär
en ökning med 9 milj. kr. i förhållande till anslagsberäkningen för innevarande
budgetår, ökningen beror bl. a. på ökad kvantitet av de varor, som
omfattas av prisutjämningen, och höjda införselavgifter för vissa råvaror.
För att bestrida diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen
bör i enlighet med jordbruksnämndens beräkning för budgetåret 1966/67 få
disponeras högst 1,3 milj. kr. Härav bör beräknas ett till 600 000 kr. höjt belopp
för fortsatt stöd åt ullproduktionen. Vidare bör högst 200 000 kr. få användas
för ersättning åt Svenska mejeriernas riksförening för arbetet med
vissa uppgifter, som hänger samman med regleringen av mjölk och mejeriprodukter,
samt 500 000 kr. till oförutsedda utgifter. Till sådana oförutsedda
utgifter bör liksom hittills få hänföras bl. a. kostnader för skördeuppskattning
och administration av det permanenta skördeskadeskyddet.
Enligt förut nämnt beslut av årets riksdag om avveckling av stödet till
odlingen av spånadslin och hampa bortfaller för nästa budgetår det belopp
av 700 000 kr. som för innevarande budgetår beräknats till stöd åt hampodlingen
samt till vissa odlingsförsök m. m. avseende spånadsväxter. Förevarande
anslag bör däremot, liksom enligt nämnda riksdagsbeslut är fallet beträffande
innevarande budgetårs anslag, få belastas med på budgetåret 1966/
67 belöpande kostnader för avgångsersättningar till anställda vid linberedningsverket
i Laholm och hampberedningsverket i Visby. Liksom innevarande
budgetår bör vidare Kungl. Maj :t i mån av behov äga ta i anspråk medel
ur anslaget för sådana tillfälliga lån till Hallands läns linodlareförening och
Gotlands hampodlareförening som angetts i prop. 1966: 11. Vad jag nu förordat
påkallar inte någon uppräkning av anslaget.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag till avrundat
167 milj. kr. Anslaget bör föras upp med detta belopp.
Förslagsanslaget Särskilt stöd till det mindre jordbruket har i prop. 1966:1
förts upp med ett beräknat belopp av 92 milj. kr. Lantbruksstyrelsen och
jordbruksnämnden beräknar ett medelsbehov för budgetåret 1966/67 av
88,5 milj. kr. För min del beräknar jag medelsbehovet under nästa budgetår
för arealtillägg, leveranstillägg för mjölk och extra mjölkpristillägg i norra
Jordbruksutskottets utlåtunde nr JO år 1966
17
Sverige till 19, 26 resp. 41 milj. kr. Anslaget bör alltså föras upp med 86
milj. kr. vilket innebär en minskning med 6 milj. kr. i förhållande till innevarande
budgetår.
För utjämningslagring av smör och köttvaror samt för beredskapslagring
av vissa varor i jordbruksnämndens regi förfogar nämnden över tillhopa
206 175 000 kr. Medlen har anvisats som investeringsanslag under fonden
för förlag till statsverket. Under anslagsrubrikerna Lagring av jordbruksprodukter
och Ytterligare lagring av jordbruksprodukter har investeringsanslag
för angivna ändamål anvisats senast för budgetåret 1953/54. Under samma
fond har under rubriken Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö för budgetåret
1953/54 anvisats ett investeringsanslag av 50 milj. kr. Jordbruksnämnden
föreslår, förutom att redan anvisade medel får disponeras även nästa budgetår,
att för utjämningslagring av smör och köttprodukter samt för ökad
beredskapslagring anvisas ytterligare 20 resp. 11,2 milj. kr.
Jag kan ej biträda förslaget att ställa ytterligare medel till förfogande för
utjämningslagring. Vad gäller beredskapslagringen vill jag erinra om att jag
vid anmälan i prop. 1966: 1 (bil. 11 s. 81) av anslaget Kostnader för beredskapslagring
av livsmedel och fodermedel m. m. anförde, att jag inte var beredd
att ta ställning till jordbruksnämndens förslag att öka lagringen. Med
hänsyn härtill erfordras inte något kapitaltillskott för ändamålet under nästa
budgetår. Däremot tillstyrker jag nämndens förslag att även för nästa
budgetår få disponera redan anvisade medel.»
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta och till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 660 av herr Eskilsson m. fl. och II: 812 av herr Jönsson i Ingemarsgården
m. fl., i vilka likalydande motioner hemställts, att riksdagen måtte
besluta att bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga ändring i förordningen den
7 juli 1956 (nr 401) angående reglering av införsel av vissa levande djur
och jordbruksprodukter m. m. i överensstämmelse med vad som angetts i
Kungl. Maj :ts proposition nr 47, varvid dock skall gälla att restitution av
införselavgift för levande häst icke skall medges;
2) I: 661 av herr Eskilsson m. fl., likalydande med II: 811 av herr Hansson
i Skegrie m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen
nr 47 måtte medge
dels att jordbruket efter överenskommelse med jordbruksnämnden utan
den inskränkning, som förordats av departementschefen i anslutning till
bortfallet av stödet till spånadslinodlingen, må äga förfoga över de införselavgiftsmedel,
som nästa regleringsår inflyter inom normalramen av 160
miljoner kronor, i överensstämmelse med den uppgörelse, som träffats mellan
jordbruksnämnden samt jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens
konsumentdelegation; samt
dels att behållningen på i runt tal 12,4 miljoner kronor av införselav -
18
Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966
giftsmedel på potatis, som influtit före den 1 september 1965 och som redovisats
inom normalramen, må användas i enlighet med vad som överenskommits
mellan statens jordbruksnämnd samt jordbrukets förhandlingsdelegation
och jordbruksnämndens konsumentdelegation, innebärande att
8 miljoner kronor skall överföras till Fonden för främjande av forskningsoch
försöksverksamhet på jordbrukets område för att av fondens styrelse
användas företrädesvis för att stödja forskning och försök i fråga om potatis
och produkter av potatis och att av sistnämnda belopp 2 miljoner kronor
skall reserveras för att av fondens styrelse i huvudsaklig överensstämmelse
med en framställning, som gjorts av Sveriges utsädesförening i Svalöv,
användas för att utbetala årliga bidrag till utsädesföreningens löpande
kostnader för förädling av potatisutsäde samt att återstående 4,4 miljoner
kronor skall reserveras hos jordbruksnämnden för att vid uppkommande
behov av nämnden efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegatiön
användas till regleringsändamål på jordbrukets område.
Beträffande det närmare innehållet i förenämnda motioner får utskottet
hänvisa till motionerna I: 660 och II: 811.
Utskottet
I föreliggande proposition framläggs förslag till fortsatt provisorisk reglering
av priserna på vissa jordbruksprodukter och av sockernäringen.
Den provisoriska regleringen av priserna på vissa jordbruksprodukter avses
omfatta tiden den 1 september 1966—den 31 augusti 1967. Förslaget
grundar sig på en mellan statens jordbruksnämnd samt jordbrukets förhandlingsdelegation
och jordbruksnämndens konsumentdelegation träffad
överenskommelse. För prisregleringen förordas att nu gällande provisoriska
system med vissa jämkningar tillämpas även under nästa regleringsår. I
fråga om sockernäringen föreslås en provisorisk reglering för tiden den
1 maj 1966—den 31 augusti 1967 i enlighet med en överenskommelse som
träffats mellan statens jordbruksnämnd samt företrädare för Sveriges betodlares
centralförening och Svenska sockerfabriks aktiebolaget. Förslaget
innebär i förhållande till vad som nu gäller omläggningar av främst regleringsteknislc
karaktär. Vidare framläggs förslag angående anslag för nästa
budgetår till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och till särskilt
stöd åt det mindre jordbruket.
Vad gäller regleringen av sockernäringen kan utskottet helt ansluta sig
till vad i propositionen föreslagits. Övriga i propositionen framlagda förslag
har utskottet likaså i allt väsentligt funnit sig kunna biträda. Utskottet upptar
i det följande till närmare behandling endast sådana spörsmål som ansetts
böra föranleda särskilt uttalande.
I fråga om restitution av införselavgift vid import av levande djur före -
Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966 19
slår Kung]. Maj :t i enlighet med den träffade överenskommelsen att sådan
restitution inte skall medges för levande djur, som faller under jordbruksregleringen,
med undantag dock för andra hästar än sådana som införs på
s. k. slaktdjurslicens. Förslaget innebär viss ändring i förhållande till de
uttalanden i ämnet som senast gjordes av 1959 års riksdag, enligt vilka
införselavgift i fråga om livdjur borde kunna restitueras efter ansökning
hos statens jordbruksnämnd. Som anförts i propositionen är förslaget betingat
av svårigheten att dra en gräns mellan livdjur och slaktdjur. Såvitt
framgår av ett av regeringsrätten den 14 januari 1964 meddelat utslag torde
hittills gällande direktiv för restitution av införselavgift för livdjur böra
tolkas så att avgiftsfriheten skall gälla alla djur som inte kan bedömas som
slaktdjur. Vid tidigare tillämpning var i princip endast avelsdjur undantagna
från avgift. Enligt en mellan jordbruksnämnden och veterinärstyrelsen
träffad överenskommelse kommer det i fortsättningen att klart framgå av
de importlicenser för hästar som styrelsen utfärdar, om importerad häst är
livdjur eller slaktdjur. För övriga levande djur, beträffande vilka licenstvång
i allmänhet inte föreligger, är det ofta i praktiken omöjligt att avgöra
om djuret importeras för slakt eller som livdjur. Särskilt gäller detta i
fråga om den omfattande import av nötkreatur, framför allt av kvigor, som
har skett under den senaste tiden.
I motionerna I: 660 och II: 812 har uttryckts farhågor för att en fri import
av andra hästar än slakthästar bl. a. kommer att innebära betydande
svårigheter för de inhemska uppfödarna att upprätthålla en ur alla synpunkter
önskvärd rekrytering av goda avels- och bruksdjur ävensom risker
för import av underhaltigt stomaterial. Mot bakgrund härav måste det enligt
motionärerna framstå som berättigat att den inhemska hästaveln får det
prisskydd som enligt propositionen avses i fråga om såväl slakthästar som
alla andra levande djur inom jordbruksregleringens ram.
Utskottet vill i anledning av vad nu anförts till en början erinra om att
utskottet i annat sammanhang denna session i avseende på kvaliteten på
importerade hästar tagit ställning till frågan om fri import av hästar. (JoU
1966: 1, punkt 21 :o).) Vad gäller Kungl. Maj :ts nu framlagda förslag innebär
detta som framgår av det föregående en viss ändring i förhållande till
vad hittills gällt bl. a. i fråga om införselavgifter för hästar. Utskottet kan
för sin del biträda Kungl. Maj :ts förslag men vill samtidigt framhålla angelägenheten
av att de praktiska konsekvenserna av den ifrågasatta ändringen
noga följes av såväl Kungl. Maj :t som berörda myndigheter. Sitt ställningstagande
har utskottet sålunda grundat på förutsättningen att jordbruksnämnden
med uppmärksamhet följer utvecklingen på området och
för Kungl. Maj:t framlägger de förslag som kan befinnas motiverade i syfte
att undanröja eventuellt uppkommande olägenheter av den förordade omläggningen.
Utskottet utgår givetvis från alt frågan om ett tillfredsställande
gränsskydd vid import av levande hästar, som ej är avsedda för slakt, när
-
20 Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966
mare undersöks vid de kommande övervägandena rörande ett nytt system
för reglering av priserna på jordbruksprodukter.
Som framgår av propositionen har vid överläggningarna i samband med
överenskommelsen om reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter
för nästa regleringsår bl. a. träffats uppgörelse mellan jordbruksnämnden
och de båda delegationerna rörande användningen av en inom normalramen
uppkommen behållning av ca 12,4 milj. kr. från vissa tidigare influtna införselavgifter
för potatis. Uppgörelsen innebär att 8 milj. kr. skall överföras
till fonden för främjande av forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets
område (exportmedelsfonden) för att användas främst för att
finansiera forskning och försök i fråga om potatis och potatisprodukter. Av
beloppet avses 2 milj. kr. för årliga bidrag till Sveriges utsädesförenings
löpande kostnader för att förädla potatisutsäde. Resten av nämnda 12,4
milj. kr., nämligen 4,4 milj. kr., skall användas för regleringsändamål på
jordbrukets område. Departementschefen har emellertid förordat att beslut
inte nu fattas rörande användningen av ifrågavarande införselavgiftsmedel.
Som motivering för sin ståndpunkt har departementschefen erinrat om att
förra årets riksdag ej biträdde ett då föreliggande förslag att ta i anspråk
införselavgifter inom normalramen för forsknings- och försöksändamål.
Härtill kommer att departementschefen anser ytterligare överväganden erforderliga
i fråga om behovet att, såsom hittills avsetts, använda medlen
för ändamål som är att hänföra till prisreglering på potatis. Dessa överväganden
bör enligt departementschefens mening lämpligen ske i anslutning
till ställningstagandena beträffande det nya system för prissättning av jordbruksprodukter
som bör efterträda nuvarande provisorier.
Utskottet har för sin del inte funnit någon anledning att nu frångå den
vid tidigare riksdagar hävdade principen att statsmedel till forskning och
försök på jordbrukets område bör anvisas över statsbudgeten. I enlighet
härmed och då utskottet i likhet med departementschefen anser att frågan
om dispositionen av nu ifrågavarande införselavgiftsmedel bör prövas i samband
med de stundande övervägandena rörande ett nytt prissättningssystem
för jordbrukets produkter ansluter sig utskottet till departementschefens
uppfattning att beslut inte nu bör fattas i frågan. Detta innebär att utskottet
ej biträder vad i motionerna 1:661 och 11:811 yrkats om godtagande av
den mellan jordbruksnämnden och de båda delegationerna träffade uppgörelsen
i ämnet.
Utskottet anser sig i sammanhanget böra framhålla att utskottet förordar
det i propositionen framlagda förslaget att av införselavgifter för potatis
utanför normalramen för nästa regleringsår liksom nu i mån av tillgång
på medel högst 1 milj. kr. ställs till Sveriges potatisodlares riksförbunds
förfogande för att effektivisera matpotatisodlingen m. m. Likaså tillstyrker
utskottet att Sveriges utsädesförening, i likhet med innevarande regleringsår,
enligt Kungl. Maj :ts bestämmande av nyssnämnda införselavgiftsmedel
Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966 21
bör medges bidrag till föreningens kostnader för potatisförädlingsverksamlieten.
I propositionen erinras om det av årets riksdag tidigare fattade beslutet
om att stöd ej längre skall utgå till odlingen av spånadslin. Stödet har utgått
ur det belopp av högst 3 milj. kr., som inom normalramen av införselavgifter
för fettvaror får användas till stöd åt odlingen av oljelin. För 1964
års skörd utgick ett stöd av ca 1,9 milj. kr. Med anledning av att denna utgift
bortfaller anser departementschefen att ett belopp, som motsvarar kostnaderna
för stödet åt 1965 års skörd av spånadslin, inte bör få tas i anspråk
för nästa regleringsår av de inom normalramen inflytande införselavgifterna
på fettvaror. Frågan om användningen av detta belopp bör enligt
departementschefen prövas av riksdagen i ett senare sammanhang. Departementschefens
förslag om reducering av införselavgiftsmedlen kritiseras i
motionerna I: 661 och II: 811, vari framhålls att slopandet av spånadslinodlingen
totalt sett ej medför någon nedskärning av de åkerarealer som under
nästa regleringsår kommer att tas i anspråk för vegetabilieproduktion i landet.
De minskade kostnaderna för jordbruket genom slopandet av nämnda
odling kommer enligt motionärerna att motvägas av ökade kostnader för
andra produkter. Motionärerna anser därför att jordbruket efter överenskommelse
med statens jordbruksnämnd, utan den inskränkning som förordats
av departementschefen, skall äga förfoga över de införselavgiftsmedel,
som nästa regleringsår inflyter inom den i propositionen förordade
normalramen av 160 milj. kr. Utskottet, som biträder Kungl. Maj :ts förslag,
såvitt avser normalramens storlek, anser i likhet med motionärerna, att
någon inskränkning i dispositionsrätten över ifrågavarande medel på sätt
departementschefen föreslagit icke är motiverad. Utskottet vill därför på
denna punkt förorda bifall till motionerna I: 661 och II: 811.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må
1) i anledning av motionerna 1:660 och 11:812 bemyndiga
Kungl. Maj :t att vidtaga de åtgärder som kunna erfordras
på grund av vad utskottet i det föregående anfört,
2) godkänna de i det föregående angivna grunderna för
reglering av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter under
regleringsåret 1966/67,
3) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta ändringar i förordningen
den 3 juni 1955 (nr 284) angående slaktdjursavgift
m. m. i överensstämmelse med vad som angetts i det
föregående,
4) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta ändring i förordningen
den 7 juni 1956 (nr 401) angående reglering av införsel
av vissa levande djur och jordbruksprodukter in. in.
i överensstämmelse med vad som angetts i det föregående,
22 Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966
5) bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts
medgivande, statens jordbruksnämnd, att i övrigt vidta
erforderliga åtgärder för att genomföra prisregleringen under
regleringsåret 1966/67,
6) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 661 och II: 811, såvitt nu är i fråga, godkänna
vad i det föregående föreslagits om användningen av
införselavgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret
1966/67, och av andra i samband med jordbruksregleringen
under regleringsåret inflytande avgiftsmedel,
7) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 661 och II: 811, såvitt de ej tidigare
behandlats, godkänna de förslag som framlagts i det föregående
rörande dispositionen av införselavgiftsmedel, som
inflyter eller influtit under regleringsåret 1965/66 eller tidigare
regleringsår, och av andra i samband med jordbruksregleringen
under samma regleringsår influtna eller inflytande
avgiftsmedel,
8) godkänna vad i det föregående föreslagits rörande
dispositionen av återstående behållning i clearingkassan
för fettvaror,
9) godkänna de i det föregående angivna grunderna för
reglering av sockerbetsodlingen och sockertillverkningen
under tiden den 1 maj 1966—den 31 augusti 1967,
10) på riksstaten för budgetåret 1966/67 under nionde
huvudtiteln anvisa
a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
ett förslagsanslag av 167 000 000 kr.,
b) till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket ett förslagsanslag
av 86 000 000 kr.,
11) medge att de under fonden för förlag till statsverket
för budgetåret 1953/54 anvisade investeringsanslagen
Lagring av jordbruksprodukter, Ytterligare lagring av jordbruksprodukter
och Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö under
budgetåret 1966/67 används för de med anslagen avsedda
ändamålen.
Stockholm den 14 april 1966
På jordbruksutskottets vägnar:
NILS G. HANSSON
Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966
23
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Mossberger, Nils Hansson*, Hedström,
Magnusson, Hermansson*, Augustsson, Isacson, fru Lundblad, herrar Skärman
och Lundberg;
från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie, Eliasson i Moholm,
Johanson i Västervik, Persson i Skänninge, Lundmark, Eskilsson i Likenäs,
Rimås, Dahlgren, Björk i Påarp och Berndtsson.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer
1. av herrar Mossberger, Hedström, Magnusson, Augustsson, fru Lundblad,
herrar Johanson i Västervik, Persson i Skänninge, Lundmark, Eskilsson
i Likenäs och Björk i Påarp, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets utlåtande som börjar på s. 21 med orden
»I propositionen» och slutar med orden »motionerna I: 661 och II: 811» bort
ha följande lydelse:
»I propositionen — ---(lika med utskottet)---av 160 milj. kr.
Utskottet, som biträder Kungl. Maj :ts förslag, såvitt avser normalramens
storlek, vill i anledning av nu ifrågavarande motionsyrkanden erinra om
att riksdagen i fråga om införselavgiftsmedel, som räknas in i normalramen,
fattar beslut såväl om storleken av nämnda ram som i fråga om de ändamål
till vilka medel inom ramen får användas. Utskottet har icke kunnat finna
att nu föreliggande material utgör tillräcklig grund för ett beslut rörande
användningen av de medel, som berörs i motionerna. Denna fråga bör såsom
departementschefen anfört prövas av riksdagen i ett senare sammanhang.
Intet hindrar givetvis att jordbruksnämnden — om nämnden efter
utredning skulle finna att det spärrade beloppet av införselavgifterna inom
normalramen behöver tas i anspråk — under det kommande regleringsåret
framlägger förslag härom för Kungl. Maj :ts och riksdagens prövning. Någon
riksdagens åtgärd i anledning av förevarande motionsyrkanden synes därför
icke påkallad.»
dels att utskottets hemställan under 6) bort lyda sålunda:
»6) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 661 och II: 811, såvitt nu är i fråga, godkänna
vad i det föregående föreslagits om användningen av
införselavgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret
1966/67, och av andra i samband med jordbruksregleringen
under regleringsåret inflytande avgiftsmedel,»
2. av herrar Nils Hansson, Hermansson, Isacson, Skärman, Lundberg,
Hansson i Skegrie, Eliasson i Moholm, Bimås, Dahlgren och Berndtsson,
vilka ansett
24 Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966
dels att utskottets utlåtande fr. o. in. det stycke å s. 20 som börjar med
orden »Utskottet har» t. o. m. det stycke som slutar med orden »för potatisförädlingsverksamheten»
bort utbytas mot text av följande lydelse:
»I motionerna 1:661 och 11:811 framförs stark kritik mot att departementschefen
ej ansett sig kunna godkänna den av jordbruksnämnden och
de båda delegationerna träffade uppgörelsen i förevarande ämne. Motionärerna
finner att bakom förslaget ligger en allvarlig strävan från jordbrukets
sida att genom en ökad försöks- och forskningsverksamhet förbättra
såväl potatisodlingens effektivitet som potatisens kvalitet. Försöksverksamheten
har hitintills enligt motionärerna bedrivits med otillräckliga medel
och därför ej kunnat ge de resultat som är nödvändiga för att åstadkomma
en för såväl odlarna som konsumenterna önskvärd förbättring av
förhållandena på potatisområdet. Bl. a. mot bakgrunden härav förordar
motionärerna att den av jordbruksnämnden, jordbrukets förhandlingsdelegation
och jordbruksnämndens konsumentdelegation träffade uppgörelsen
godtages av riksdagen.
Även utskottet har vid sin prövning av nu förevarande spörsmål funnit
starka skäl tala för den av jordbruksnämnden och delegationerna intagna
ståndpunkten. Utskottet vill därför biträda vad i motionerna 1:661 och
11:811 härutinnan föreslagits.»
dels att utskottets hemställan under 7) bort lyda sålunda:
»7) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 661 och II: 811, såvitt de ej tidigare behandlats,
godkänna de förslag som framlagts i det föregående
rörande dispositionen av införselavgiftsmedel, som
inflyter eller influtit under regleringsåret 1965/66 eller tidigare
regleringsår, och av andra i samband med jordbruksregleringen
under samma regleringsår influtna eller inflytande
avgiftsmedel,»
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660033