Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
1
Nr 42
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1966/67 av utgifterna
under huvudtiteln Riksdagen och dess verk
m. m.
Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för
budgetåret 1966/67 av utgifterna för riksdagen och dess verk in. m. (fjortonde
huvudtiteln). I utlåtandet behandlar utskottet även följande framställningar
och motioner:
1) framställning från fullmäktige i riksgäldskontoret angående fortsatt
utgivning av otryckta ståndsprotokoll;
2) framställning från fullmäktige i riksgäldskontoret angående ny strandskoning
på »Puckeln» i Norrström;
3) motionen II: 283 av fru Sjövall m. fl. om anslag till Sällskapet Riksdagsmän
och forskare;
4) motionen I: 316 av herr Wallmark om bidrag till riksdagsledamöter
för studieresor;
5) likalydande motionerna I: 552 av herr Harald Pettersson m. fl. och
11:659 av fröken Elmén m. fl. om inrättande vid justitieombudsmannens
expedition av en befattning som byråchef för skatteärenden.
Chefen för finansdepartementet har i statsverkspropositionen anfört, att
riksgäldskontoret med skrivelser den 29 november och den 9 december 1965
överlämnat beräkningar rörande de anslag under huvudtiteln Riksdagen och
dess verk m. m. som bör upptas i riksstaten för budgetåret 1966/67. Förutom
en sammanställning över anslagen har överlämnats specifikation, innefattande
förslag till stater m. m.
Beträffande anslagsberäkningen inhämtas bl. a. följande av skrivelsen.
Arvoden till riksdagens ledamöter har i förhållande till beräkningen för
innevarande budgetår ökats med 150 000 kr. Detta motsvarar de fr. o. m.
höstsessionen 1965 höjda traktamentsersättningarna.
Anslaget till kostnader för riksdagstrycket har på grund av ökade trycknings-
och bokbinderipriser höjts med 75 000 kr.
Under anslaget till utgivande av särskilda publikationer har beräknats utgifter
för Uppslagsboken över riksdagens verksamhet med 85 000 kr., varav
25 000 kr. utgör täckning för eftersläpande utgifter från tidigare år.
Anslaget till utgivande av otryckta ståndsprotokoll har beräknats till
90 000 kr., vilket tillsammans med förefintlig anslagsbehållning på ca 86 000
1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. S samt. Nr 42
2
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
kr. täcker såväl beräknade tryckningskostnader som redaktionsarvoden
m. in. för redan kontrakterade protokoll fram t. o. m. budgetåret 1966/67.
På tilläggsstat I för budgetåret 1965/66 anvisades 720 000 kr. till bidrag
till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier. Detta belopp var avsett
att täcka anslagsbehovet för tiden januari—juni 1966. Medlen har nu räknats
upp för att täcka helt budgetår.
Under anslaget till allmänt kyrkomöte har tagits upp ett formellt belopp
av 1 000 kr.
Avlöningsanslagen till riksdagens verk har beräknats efter nu utgående
löner. Härvid har för samtliga verk den separata anslagsposten till rörligt
tillägg slopats och motsvarande belopp i stället räknats in i anslagsposterna
till ordinarie och icke-ordinarie personal.
Under riksdagens ekonomibyrå: omkostnader har tagits upp en särskild
post på 500 000 kr. Denna motsvarar beräknade utgifter för att inreda nya
arbetsrum för riksdagens ledamöter.
De utgifter som följer av den föreslagna utflyttningen av riksdagsbiblioteket
till kvarteret Vinstocken har i avsaknad av tillräckligt beräkningsunderlag
inte tagits med i statförslaget till riksdagsbiblioteket: omkostnader.
Anslaget till anskaffning av ny voteringsanläggning har tagits upp med
550 000 kr. Härav motsvarar 450 000 kr. den slutlikvid om en tredjedel av
kostnaden som kontraktsenligt skall erläggas under budgetåret. Resterande
100 000 kr. avses för viss kamerautrustning m. fl. kompletteringsköp enligt
önskemål som har framförts av talmanskonferensen.
Pensionsanslagen har beräknats enligt nu gällande grunder. Under anslaget
till pensioner åt efterlevande till riksdagsmän ingår premier till försäkringsbolag
för grupplivförsäkring för riksdagens ledamöter med 90 000 kr.
Anslaget till ersättning till statens allmänna fastighetsfond bär tagits upp
med belopp som har beräknats av byggnadsstyrelsen. Härvid har emellertid
inte kunnat tas hänsyn till de förändringar i ersättningsbeloppet som kan bli
följden av de föreslagna omdispositionerna inom kvarteren Vinstocken och
Rosenbad.
Anslaget till vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande har
höjts med 100 000 kr. till 1,2 milj. kr., medan motsvarande anslag till vinstutlottning
i samband med allmänt lönsparande har tagits upp till 800 000
kr., vilket innebär en minskning med 200 000 kr. Båda anslagen har beräknats
med hänsyn till den väntade utvecklingen av respektive sparform.
Anslaget till arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen har beräknats
i enlighet med lagen om allmän försäkring in. in., varvid bidragsprocenten
har satts till 1,5.
Anslaget till arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen har
bl. a. med hänsyn till uttagsprocentens höjning från 7,5 till 8 höjts med
95 000 kr.
Följande anslag har förts upp i överensstämmelse med framställningar i
särskilda skrivelser från vederbörande myndigheter m. fl., nämligen anslagen
till riksdagens interparlamentariska grupp, riksdagsbiblioteket, justitieombudsmannen
och hans expedition, militieombudsmannen och hans expedition,
riksdagens revisorer och deras kansli samt nordiska rådets svenska
delegation och dess kansli.
Under nordiska rådets svenska delegation och dess kansli har dessutom
tagits upp beräknad hyra för nya kontorslokaler med 50 000 kr.
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
3
De nämnda skrivelserna har sedermera överlämnats till bankoutskottet.
För egen del har departementschefen anfört, att anslaget till Ersättning
till statens allmäna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond i enlighet
med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor
torde böra beräknas till 128 000 kr.
Riksgäld skontor et har överlämnat en den 11 maj 1966 dagtecknad promemoria,
innehållande ny förslagsberäkning beträffande vissa anslag på
fjortonde huvudtiteln. Anslaget till utgivande av otryckta ståndsprotokoll
har uppräknats med 75 000 kr. i enlighet med fullmäktiges skrivelse till bankoutskottet
den 17 februari 1966. Anslaget till Riksdagens ekonomibyrå:
Omkostnader har uppräknats med 850 000 kr., en ökning som betingas av
att medel nu beräknats för renovering och tvättning av riksdagshusets fasader,
för installation av mikrofoner i kamrarnas bänkar samt för ny strandskoning
på »Puckeln» i Norrström. Å andra sidan bär icke i den nya beräkningen
upptagits något belopp för inredning av arbetsrum i riksdagshuset i
samband med den flyttning av riksdagsbiblioteket till kvarteret Vinstocken
beträffande vilken förslag, utarbetat av en av riksgäldsfullmäktige tillsatt
arbetsgrupp, av fullmäktige överlämnats till bankoutskottet med skrivelse
den 10 mars 1966. Vidare har anslaget till Nordiska rådets svenska delegation
och dess kansli: Omkostnader nedräknats på grund av ändrade lokaldispositioner.
Slutligen har anslaget till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond uppräknats på grund av ökad lokaldisposilion
i kvarteret Rosenbad.
Sammansatta konstitutions- och bankoutskottet har, på grundval av betänkande
av riksdagens organisationsutredning, i sitt betänkande nr 1 föreslagit
vissa förändringar av riksdagens förvaltningsorganisation. Därav föranleds
i sin tur vissa ändringar av anslagsbenämningar m. in. under huvudtiteln
Riksdagen och dess verk in. m. I det följande har under de skilda
punkterna hänsyn tagits till det sammansatta utskottets förslag.
l:o) Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter, m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkterna 1 och 2 framställda förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till
a) Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter ett förslagsanslag
av 15 450 000 kr.;
b) Riksdagen: Reseersättningar till riksdagens ledamöter
ett förslagsanslag av 1 950 000 kr.
2:o) Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll. Under punkten
6 har Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1966/67 till Riksdagen:
Utgivande av'' otryckta ståndsprotokoll anvisa ett reservationsanslag
av 90 000 kr.
4
Bankoutskottcts utlåtande nr 42 år 1966
I skrivelse till bankoutskottet den 17 februari 1966 har fullmäktige i riksgäldskontoret
angående fortsatt utgivning av otryckta ståndsprotokoll anfört
följande:
Genom beslut av 1960 års riksdag (bankoutskottets utlåtande nr 25)
erhöll fullmäktige i riksgäldskontoret fortsatt bemyndigande att ombesörja
utgivningen av otryckta ståndsprotokoll. Bemyndigandet avsåg ridderskapet
och adelns protokoll vid 1769—1770 års riksdag (del 27 och 28), prästeståndets
protokoll vid 1723 års riksdag (band 6) och bondeståndets protokoll
vid 1760—1762 års riksdag (band 81 och 8»). Av dessa protokollsband
har ridderskapet och adelns protokoll utkommit från trycket, del 27 år 1962
och del 28 år 1964, under det att de två banden av bondeståndets protokoll,
med beteckningarna 8 och 9, beräknas utkomma under loppet av år 1966,
del 8 under våren och del 9 under början av hösten. Utgivningen av prästeståndets
protokoll vid 1723 års riksdag har genom redaktörens död blivit
försenad. Utgivningen av detta band samt av det tidigare av riksdagen beslutade
band 5 (1719—1720 års riksdag) har under år 1965 övertagits av ny
redaktör. Enligt med denne träffat avtal skulle arbetet med band 5 vara avslutat
senast vid utgången av juni 1966, medan band 6 avses föreligga i
tryckfärdigt manuskript om möjligt senast vid utgången av juni 1968 och
senast vid motsvarande tidpunkt 1969. Genom en viss omdisponering av arbetet
med band 5 och 6 synes en snabbare utgivning av del 6 kunna komma
till stånd, utan större tidsförskjutning betr. band 5.
Här nedan lämnas en sammanställning av samtliga ståndsprotokoll, som
enligt skilda av riksdagen fattade beslut hittills utgivits eller skall utgivas
genom fullmäktiges försorg.
Ridderskapet och adelns
riksdagsprotokoll ....... |
... 1760 1762 del |
221 |
Utkom 1950 |
|
» ...... |
» |
23 |
» 1955 |
|
» ....... |
... 1765 1766 |
» |
24 |
» 1958 |
» ....... |
» |
25 |
» 1959 |
|
» ....... |
» |
26 |
» 1960 |
|
» ....... |
. .. 1769 1770 |
» |
27 |
» 1962 |
» ....... |
» |
28 |
» 1964 |
|
Prästeståndets |
||||
riksdagsprotokoll ....... |
1 |
Utkom 1949 |
||
» ....... |
. .. 1660 1664 |
» |
2 |
»> 1954 |
» ....... |
. . . 1672 1678 |
» |
[ |
» 1956 |
» ....... |
. .. 1680—1714 |
» |
4 |
» 1962 |
» ....... |
... 1719 1720 |
» |
5 |
beräknas utkomma 1966 |
» ........ |
. .. 1723 |
» |
6 |
beräknas utkomma 1968 |
Borgarståndets |
||||
riksdagsprotokoll ....... |
...1719 1720 band |
1 |
Utkom 1945 |
|
» ........ |
. . . 1723 |
» |
2 |
» 1951 |
» ........ |
. . . 1726 1727 |
» |
3 |
» 1956 |
» ........ |
.. 1731 |
» |
4 |
» 1958 |
» ........ |
. . 1734 |
» |
5 |
» 1965 |
1 Protokollsseriens utgivning påbörjad av riddarhuset.
Bankoutskotte.ts utlåtande nr 42 år 19C>6 |
5 |
||
Bondeståndets |
|||
riksdagsprotokoll |
.......... 1720—1727 band |
1 |
Utkom 1939 |
» |
.......... 1731—1734 » |
2 |
» 1945 |
» |
.......... 1738—1739 » |
3 |
» 1948 |
» |
.......... 1740—1741 » |
4 |
» 1951 |
» |
.......... 1742—1743 » |
5 |
» 1954 |
» |
.......... 1746—1747 »> |
6 |
»> 1957 |
» |
.......... 1751 — 1756 » |
7 |
» 1964 |
» |
.......... 1760—1762 »> |
8 beräknas |
utkomma 1966 |
» |
9 » |
» » |
|
Av ifrågavarande protokollsserier återstår att utgiva |
. 1771—1779 |
||
Prästeståndets |
» ........ |
. 1726—1800 |
|
Borgarståndets |
» ........ |
. 1738—1779 |
|
Bondeståndets |
» ........ |
. 1765—1779 |
Fullmäktige upptar nu frågan om fortsatt utgivning av ännu otryckta
ståndsprotokoll. Närmast i tur för beslut om utgivning är Ridderskapet och
adelns protokoll vid 1771—1772 års riksdag (i två delar, nr 29 och 30);
Prästeståndets protokoll vid 1726—1727 och 1731 års riksdagar (band 7
och 8);
Borgarståndets protokoll vid 1738—1739 års riksdag (band 6);
Bondeståndets protokoll vid 1765—1766 och 1769—1770 års riksdagar
(band 10 och 11).
Beträffande utgivningen av nu ifrågavarande riksdagsprotokoll föreligger
preliminära kostnadsberäkningar, varvid såsom tidigare räknats med en
upplaga av 350 ex. Den sammanlagda beräknade kostnadssumman uppgår i
dagens kostnadsläge till 623 800 kr. enligt följande uppställning:
Ridderskapet och adelns riksdagsprotokoll del 29.............. kr. 50 750
» 30.............. » 59 395
Prästeståndets riksdagsprotokoll band 7.................... » 39 305
» 8.................... » 27 965
Borgarståndets riksdagsprotokoll » 6.................... » 55 475
Bondeståndets riksdagsprotokoll » 10.................... » 59 395
» 11.................... » 63 770
För samtliga protokollsband beräknade tryckningskostnader .... » 267 745
S:a kr. 623 800
Ytterligare ett band, nr 7, avseende 1740—1741 års riksdag, av borgarståndets
riksdagsprotokoll, torde kunna ifrågakomma för utgivning i
detta sammanhang. Redaktören för protokollsserien har emellertid icke för
närvarande velat binda sig för utgivning av mer än ett band av protokollen.
Frågan om utgivningen av band 7 torde därför få tagas upp vid en senare
tidpunkt.
Utgivningstiden för ovannämnda ståndsprotokoll torde i likhet med vad
som skedde i 1960 års riksdagsbeslut böra beräknas till minst sex år och
det för utgivningsarbetet erforderliga anslagsbeloppet torde i anslutning
härtill lämpligen böra fördelas på budgetåren 1966/67—1971/72.
För budgetåret 1966/67 har under fjortonde huvudtitelns reservationsanslag
till utgivande av otryckta ståndsprotokoll äskats ett belopp av
1| Iiihaiuj till riksdagens protokoll 19(>G. 8 samt. Nr 42
6
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
90 000 kr. Därest beslut nu fattas om fortsatt utgivning av ifrågavarande
protokollsserier, torde anslaget böra höjas med 75 000 kr. till 165 000 kr.
Under åberopande av det anförda och då fullmäktige utgår från att
arbetet med utgivning av otryckta ståndsprotokoll bör fortsättas och fullföljas
utan avbrott, vilket torde stå i överensstämmelse med riksdagens
tidigare och senast år 1960 i denna fråga fattade beslut, får fullmäktige
hemställa, att utskottet måtte hos riksdagen utverka bemyndigande för
fullmäktige att låta i en upplaga av 350 ex. till trycket befordra ridderskapet
och adelns protokoll vid 1771—1772 års riksdag (del 29 och 30), prästeståndets
protokoll vid 1726—1727 och 1731 års riksdagar (band 7 och 8),
borgarståndets protokoll vid 1738—1739 års riksdag (band 6) samt bondeståndets
protokoll vid 1765—1766 och 1769—1770 års riksdagar (band 10
och 11).
I anslutning till vad som sålunda anförts har riksgäldskontoret i sin förnyade
anslagsberäkning angivit medelsbehovet till 165 000 kr.
Utskottet ansluter sig till riksgäldsfullmäktiges uppfattning att utgivningen
av otryckta ståndsprotokoll bör fortsättas och fullföljas utan avbrott.
Mot den av fullmäktige framlagda planen för utgivningen har utskottet
ingen erinran.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen må
dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att föranstalta
om fortsatt utgivning av otryckta ståndsprotokoll
i enlighet med vad fullmäktige i sin förevarande framställning
angivit,
dels för budgetåret 1966/67 anvisa till Riksdagen: Utgivande
av otryckta ståndsprotokoll ett reservationsanslag av
165 000 kr.
3:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp.
Under punkten 7 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1966/67 till Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.
Statsanslag till gruppen för nu löpande budgetår är 110 000 kronor. För
nästa budgetår anser styrelsen ett statsanslag till gruppen på 100 000 kronor
till fyllest.
En allmän interparlamentarisk konferens skall nästa år hållas i Teheran.
Vid denna konferens — till vilken den svenska gruppen har rätt sända
tolv röstberättigade ombud — bör gruppen vara företrädd av sina båda
rådsmedlemmar samt av minst sex särskilt utsedda medlemmar av gruppen,
vartill kommer en sekreterare. Kostnaderna kan beräknas till 6 000
kronor för varje deltagare i konferensen och till 54 000 kronor för dem
samtliga.
Interparlamentariska unionens råd och studiekommissioner sammanträder
regelbundet varje vår till möten av grundläggande betydelse för den
därpå följande konferensen. Dessa möten torde våren 1967 komma att hål
-
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
7
las på någon plats i Sydeuropa. Gruppen bör härvid vara företrädd av sina
båda rådsmedlemmar samt ytterligare någon medlem av gruppen jämte
en sekreterare. Kostnaderna för gruppens representation vid ifrågavarande
möten kan beräknas till 13 000 kronor.
Gruppens bidrag till interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariat
i Geneve är i budgeten för löpande budgetår upptaget till 11 500
schweizerfrancs, motsvarande cirka 13 800 kronor. I interparlamentariska
unionens budget för nästa år har ett svenskt bidrag på 12 500 schweizerfrancs
förutsatts. Styrelsen får därför beräkna denna utgiftspost till c:a
15 000 kronor.
I budgetförslaget för nästa budgetår anser sig styrelsen ej behöva uppta
några kostnader för ett nordiskt interparlamentariskt delegerademöte
men däremot väl för ett nordiskt interparlamentariskt rådsmöte med 1 000
kronor.
Gruppens utgifter för budgetåret 1966/67, som beträffande övriga poster
är oförändrade i förhållande till innevarande budgetår, har av styrelsen
sammanfattningsvis beräknats på följande sätt:
deltagande i interparlamentariska unionens arbete
konferens ....................................... 54 000
råds- m. fl. möten................................ 13 000
bidrag till interparlamentariska unionen och dess
generalsekretariat .......................................
deltagande i nordiska interparlamentariska förbundets arbete ..
tidskrifter m. ............................................
representation .............................................
förvaltningskostnader ......................................
extra utgifter .............................................
Summa kr.
67 000
15 000
1000
700
2 000
12 500
2 400
100 600
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 7 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Riksdagen:
Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp ett förslagsanslag av 100 000 kr.
4:o) Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare. Under förevarande
rubrik har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits ett anslag av
10 000 kr. Något anslag för ändamålet har icke upptagits i riksgäldskontorets
till Kungl. Maj :t överlämnade anslagsberäkningar och Kungl. Maj :t har
icke heller i statsverkspropositionen framställt något förslag beträffande
sådant anslag.
I motionen 11:283 av fru Sjövall m. fl. har hemställts, att riksdagen till
verksamheten hos Sällskapet Riksdagsmän och forskare måtte bevilja ett
anslag på 20 000 kr. för budgetåret 1966/67.
8
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas, i den mån
redogörelse därför ej lämnas i det följande, till motionen.
Utskottet. Frågan om anslag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare
(RIFO) aktualiserades för första gången vid 1965 års riksdag, då samma
motionärer hemställde att sällskapet skulle såsom anslag för budgetåret
1965/66 erhålla ett belopp av 60.000 kr. under förutsättning att riksdagen
ställde lokaler, arbetshjälp och dylikt kostnadsfritt till sällskapets förfogande
och ett belopp av 85 000 kr. om även utgifter av nyssnämnda slag
måste bestridas av sällskapet. Bankoutskottet (uti. nr 29) ansåg RIFO ha
en viktig uppgift att fylla när det gällde att ge riksdagens ledamöter en
bättre bakgrund för deras ställningstaganden på forskningsområdet. Med
hänsyn till de ekonomiska krav som en önskvärd omfattning av RIFO:s
verksamhet ställde fann utskottet ett visst ekonomiskt och praktiskt stöd
till sällskapet vara motiverat. Utskottet föreslog därför att RIFO skulle dels
medges rätt att anlita riksdagens upplysningstj änst och att genom riksdagens
ekonomibyrås försorg få kostnadsfri hjälp med utskrift och stencilering
av material för sällskapets verksamhet, dels erhålla ett anslag av 10 000
kr. för budgetåret 1965/66. Utskottets avsikt var närmast att anslaget skulle
möjliggöra en av RIFO önskad utvidgning av sällskapets föredrags- och
studieverksamhet. Riksdagen biföll utskottets hemställan.
I den nu föreliggande motionen hänvisas beträffande planerad utvidgning
av RIFO:s verksamhet till vad som anfördes i motionen II: 163 år 1965 rörande
föredrags- och reseverksamhet, periodisk information och inrättande
av ett kansli. Det erinras om att sällskapet numera utger ett stencilerat nyhetsblad,
»r i f o-ny 11; om forskning och forskningspolitik», vilket utkommer
fyra gånger per år. Härutöver meddelas att önskemål framförts om att
RIFO skall taga initiativ till och bistå vid bildandet av lokala föreningar i
landets universitetsstäder. För sistnämnda ändamål räknar sällskapet med
kostnader för arvode åt en kontaktman i Stockholm, som på olika sätt skall
bistå lokalföreningarna i deras arbete. Motionärerna, som inte preciserar
kostnaderna för olika delar av den pågående och planerade verksamheten,
föreslår en fördubbling av det för närvarande utgående anslaget till RIFO
och uttalar, att sällskapet är berett att så snart medel står till förfogande
igångsätta varje del av den planerade utvidgningen av verksamheten.
Vid prövningen föregående år av frågan om anslag till RIFO uttryckte
utskottet betänkligheter mot att riksdagen skulle bevilja anslag till en separat
informationsverksamhet i sällskapets regi. Olika former av samarbete
med andra institutioner torde, påpekade utskottet, vara möjliga på detta område.
Utskottet framhöll att anslag till inrättande av ett fast kansli icke
heller syntes böra ifrågakomma. Anslagssumman 10 000 kronor föreslogs
av utskottet efter noggrann prövning av vilka aktiviteter som enligt utskottets
uppfattning borde kunna bekostas med statsmedel. I ljuset av de ytter
-
Rankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
9
ligare synpunkter som framförts i den nu föreliggande motionen är utskottet
i år berett att föreslå en fördubbling av den förra året fastställda anslagssumman.
Under åberopande av vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen med bifall till motionen II: 283 må för budgetåret
1966/67 anvisa till Riksdagen: Bidrag till Sällskapet
Riksdagsmän och forskare ett anslag av 20 000 kr.
5:o) Riksdagen: Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 8 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Riksdagen:
Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier
ett förslagsanslag av 1 440 000 kr.
6:o) Riksdagen: Bidrag till studieresor. I anledning av motionsledes väckta
yrkanden beslöt 1965 års riksdag bemyndiga talmanskonferensen att under
budgetåret 1965/66 försöksvis bevilja bidrag till riksdagsledamöters utlandsresor
(BoU:s uti. nr 14). För att täcka det sålunda uppkommande medelsbehovet
anvisade riksdagen under rubriken Riksdagen: Övriga omkostnader
ett förslagsanslag som förhöjts med 50 000 kronor utöver vad som
eljest ansetts erforderligt. I den anslagsberäkning som ligger till grund för
Kungl. Maj :ts under punkten 9 (Riksdagen: Övriga omkostnader) framställda
förslag har riksgäldskontoret, enligt vad utskottet erfarit, för här
ifrågavarande speciella ändamål förutsatt ett medelsbehov av 50 000 kr.
Vid årets riksdag har i motionen nr I: 316 av herr Wallmark hemställts,
att riksdagen måtte bemyndiga talmanskonferensen att även under budgetåret
1966/67 bevilja bidrag till riksdagsledamöters studieresor och att därvid
i motionen anförda synpunkter måtte beaktas.
Beträffande motiveringen för och den närmare innebörden av detta yrkande
hänvisas, i den mån redogörelse därför ej lämnas i det följande, till
motionen.
Utskottet. När riksdagen förra året beslöt bemyndiga talmanskonferensen
att under budgetåret 1965/66 bevilja bidrag till riksdagsledamöters studieresor
utomlands, betonades uttryckligen att det var fråga om en försöksverksamhet
och att det fick tillkomma talmanskonferensen att på grundval
av de erfarenheter som erhölls genom denna försöksverksamhet taga erforderliga
initiativ för en eventuell fortsättning och utvidgning av systemet
med bidrag till riksdagsledamöters utlandsresor. Det överlämnades till talmanskonferensen
att utforma närmare bestämmelser för den försöksvis tilllämpade
bidragsgivningcn. Vissa vägledande synpunkter angavs dock i ban
-
10
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
koutskottets av riksdagen godkända utlåtande. Sålunda betonades särskilt
värdet av sådana utlandsresor som riksdagsledamöter företar i mindre grupper
för att studera speciella frågor. Därjämte gavs vissa anvisningar om
framläggande av plan för resa och om ingivande av reseberättelse.
Över de bidrag till riksdagsledamöters utlandsresor som beviljats under
år 1965 föreligger en sammanfattande redogörelse, vilken utvisar att — bortsett
från vissa ej utnyttjade bidrag — 30 ledamöter erhållit bidrag med
sammanlagt drygt 35 000 kronor. I ett tiotal fall har bidragen avsett individuella
resor, i övriga fall resor i grupper med upp till nio deltagare. Resorna
har berört ett flertal europeiska och asiatiska länder samt USA och
Kanada. Studieändamålen har varit skiftande, såsom skogsodling, forskningsorganisation,
bostads- och stadsplanering, skolfrågor, europeiskt samarbete
och de svenska FN-bataljonernas verksamhet. Någon närmare bedömning
och värdering från talmanskonferensens sida av försöksverksamhetens
resultat föreligger ännu icke.
I motionen 1:316 föreslås att talmanskonferensen skall bemyndigas att
även under budgetåret 1966/67 bevilja bidrag till riksdagsledamöters studieresor.
Någon maximering av det belopp som skall få disponeras för ändamålet
finner motionären inte erforderlig. En utökning av bidragssumman
betecknas som särskilt motiverad med hänsyn till det intresse som europamarknadsfrågorna
tilldrar sig. Motionären omnämner de studieresor som
— med ekonomiskt stöd från bl. a. industrien och vissa organisationer —
anordnas av Europarörelsen och anser det otillfredsställande att riksdagen
inte själv kan bekosta studieresor av detta slag.
Utskottet instämmer med motionären i att det är önskvärt att ett stort antal
av riksdagens ledamöter genom studieresor får tillfälle att komma i direkt
kontakt med EFTA:s och EEC:s organisation och över huvud taget med
europamarknadsfrågornas handläggning i övriga europeiska länder. Deltagande
i sådana resor som anordnas av Europarörelsens riksdagsgrupp synes
därför väl motivera resebidrag från riksdagens sida. Med hänsyn till det
stora intresse som dessa resor tilldragit sig och till önskvärdheten av att
bidrag även i övrigt i någorlunda tillfredsställande utsträckning kan ges för
välbefogade studieresor som enskilt eller i grupp företas av riksdagsledamöter
anser sig utskottet för budgetåret 1966/67 böra förorda en fördubbling
av det belopp som för innevarande budgetår anslagits för ändamålet.
Ifrågavarande medel synes nu böra anvisas i form av ett särskilt anslag, som
torde böra ges karaktären av reservationsanslag.
Under åberopande av vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Riksdagen:
Bidrag till studieresor ett reservationsanslag av
100 000 kr., samt
att motionen I: 316, i den mån den icke besvarats genom
vad utskottet här anfört, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Bnnkoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
11
7:o) Riksdagen: övriga omkostnader. Under punkten 9 har Kungl. Maj :t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1966/67 till Riksdagen: Övriga omkostnader
anvisa ett förslagsanslag av 980 000 kr. Häri ingår 50 000 kr. som
av riksgäldskontoret beräknats för riksdagsledamöters studieresor.
Utskottet har under föregående punkt föreslagit att medel för studieresor
anvisas under särskilt anslag. I anslutning härtill bör förevarande anslag
reduceras med belopp motsvarande vad som av riksgäldskontoret beräknats
för studieresor, d. v. s. 50 000 kr.
Under förutsättning av riksdagens bifall till sammansatta konstitutionsoch
bankoutskottets förslag i dess ovannämnda betänkande aktualiseras därjämte
överföring av nu förevarande anslag till det nya anslaget Den inre
riksdagsförvaltningen: Övriga omkostnader. Utskottet anser sig för sin del
böra föreslå att av det av Kungl. Maj :t föreslagna anslagsbeloppet huvuddelen
överföres till det nya anslaget men att en mindre del kvarstår såsom
särskilt anslag under hittillsvarande rubrik. Från detta anslag bör bestridas
sådana riksdagens omkostnader som inte rimligen kan betecknas såsom
sammanhängande med »den inre riksdagsförvaltningen»; som exempel må
nämnas kostnader för riksdagsledamöters deltagande i utskottens resor och
kostnader för representation. För nu angivna ändamål beräknar utskottet
ett medelsbehov av 200 000 kr.
Under åberopande av vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Riksdagen:
Övriga omkostnader ett förslagsanslag av 200 000 kr.
8:o) Den inre riksdagsförvaltningen: Avlöningar. Under punkten 14 har
Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1966/67 till Riksdagens
ekonomibyrå: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 1 370 000 kr.
Under förutsättning av riksdagens bifall till sammansatta konstitutionsoch
bankoutskottets förslag i dess ovannämnda betänkande bör under ett
nytt anslag Den inre riksdagsförvaltningen: Avlöningar sammanföras:
1) det i Kungl. Maj :ts förslag under punkten 3 uppförda anslaget till
Riksdagen: Avlöningar till personal;
2) medel motsvarande avlöningskostnaderna för en tjänst i lönegrad A 21,
för vilken medel i Kungl. Maj :ts förslag beräknats under punkten 11 (Riksgäldskontoret:
Avlöningar);
3) det i Kungl. Maj :ts förslag under punkten 14 uppförda anslaget till
Riksdagens ekonomibyrå: Avlöningar;
4) den del av det i Kungl. Maj:ts förslag under punkten 17 uppförda anslaget
till Riksdagsbiblioteket: Avlöningar som avser avlöningar till personal
inom riksdagens upplysningstjänst;
5) medel till avlöning åt direktören för riksdagens förvaltningskontor;
samt
6) medel till arvoden åt ledamöterna av styrelsen för riksdagens förvaltningskontor.
12
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
På grundval av vad ovan sagts beräknar utskottet medelsbehovet under
förevarande anslag på följande sätt:
1966/67
kr.
av Kungl. Maj :t föreslaget anslag till Riksdagen: Avlöningar till
Personal .............................................. 2 510 000
medel för en tjänst i A 21 som överförs från Riksgäldskontoret:
Avlöningar ............................................ 34 000
av Kungl. Maj :t föreslaget anslag till Riksdagens ekonomibyrå:
Avlöningar............................................. 1 370 000
den del av anslaget Riksdagsbiblioteket: Avlöningar som hänför
sig till upplysningstjänsten .............................. 361 000
avlöning till direktören för riksdagens förvaltningskontor .... 66 000
arvoden till ledamöter av förvaltningskontorets styrelse...... 37 000
Summa 4 378 000
Under åberopande av vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Den
inre riksdagsförvaltningen: Avlöningar ett förslagsanslag av
4 378 000 kr.
9:o) Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för riksdagstrycket. Under
punkten 4 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1966/67 till Riksdagen: Kostnader för riksdagstrycket anvisa ett förslagsanslag
av 2 385 000 kr.
Under förutsättning av riksdagens bifall till sammansatta konstitutionsoch
bankoutskottets förslag i dess ovannämnda betänkande torde rubriken
på förevarande anslag böra ändras till Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader
för riksdagstrycket.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 4 framställda förslag,
med här angiven ändring av anslagsrubriken, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Den
inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för riksdagstrycket
ett förslagsanslag av 2 385 000 kr.
10:o) Den inre riksdagsförvaltningen: Utgivande av särskilda publikationer.
Under punkten 5 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1966/67 till Riksdagen: Utgivande av särskilda publikationer anvisa ett
reservationsanslag av 84 000 kr.
Under förutsättning av riksdagens bifall till sammansatta konstitutionsoch
bankoutskottets förslag i dess ovannämnda betänkande torde rubriken
på förevarande anslag böra ändras till Den inre riksdagsförvaltningen: Utgivande
av särskilda publikationer.
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
13
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 5 framställda förslag,
med här angiven ändring av anslagsrubriken, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Den
inre riksdagsförvaltningen: Utgivande av särskilda publikationer
ett reservationsanslag av 84 000 kr.
11 :o) Den inre riksdagsförvaltningen: Övriga omkostnader. Under punkten
15 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1966/67 till
Riksdagens ekonomibyrå: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag 1 300 000
kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 2 150 000 kr. Kontoret anför härom följande:
I det av riksgäldskontoret i november 1965 avlämnade statförslaget upptogs
förslagsanslaget Riksdagens Ekonomibyrå: Omkostnader till ett belopp
av 1 300 000 kr. Härav avsåg 817 000 kr. mera normala utgifter, varav
300 000 kr. för Reparation och underhåll av riksdagshuset m. m. och
500 000 kr. för Expenser, medan 500 000 kr. motsvarade beräknade utgifter
i samband med inredande in. m. av nya arbetsrum åt riksdagens ledamöter.
Vad först angår anslagsposten Reparationer och underhåll av riksdagshuset
m. in., i statförslaget i november 1965 upptagen till 300 000 kr., har
under densamma nu beräknats ytterligare utgifter under budgetåret 1966/
67 på tillsammans 350 000 kr., bl. a. för renovering och tvättning av riksdagshusets
fasader (BoU nr 19/1966) och för installationer av mikrofoner
i kamrarnas bänkar. Anslagsposten bör sålunda upptagas till (300 000 +
350 000 =) 650 000 kr.
I anslagsposten Kostnader i samband med inredande in. in. av nya arbetsrum
åt riksdagens ledamöter ingick beräknade utgifter för inredning
m. m. av ett antal arbetsrum i kv. Rosenbad ävensom inredning in. in. av
arbetsrum i riksdagshuset i samband med eventuell utflyttning av riksdagsbiblioteket
till kv. Vinstocken i enlighet med fullmäktiges skrivelse till
bankoutskottet av den 4 november 1965. Iordningställandet av arbetsrum
i kv. Rosenbad har alltjämt förutsatts kunna ske under budgetåret 1966/67
och beräknas föranleda en anslagsbelastning under samma budgetår med
350 000 kr. Utgifterna för inredning av arbetsrum i riksdagshuset i samband
med en flyttning av riksdagsbiblioteket till kv. Vinstocken har i avvaktan
på riksdagens beslut i ärendet ej upptagits i föreliggande nya anslagsberäkning.
I denna har ej heller beräknats några utgifter för flyttningen
av biblioteket. Beträffande kostnader i dessa avseenden hänvisas till fullmäktiges
skrivelse till bankoutskottet den 10 mars 1966. Under ifrågavarande
anslagspost har upptagits även vissa beräknade utgifter under budgetåret
1966/67 för sannolikt erforderliga åtgärder i samband med inredning
av arbetsrum i kv. Rosenbad, bl. a. utbyggnad av riksdagens telefonväxel
och högtalaranläggningen. Utgifterna för dessa åtgärder beräknas
för budgetåret 1966/67 uppgå till 100 000 kr. Anslagsposten Kostnader i
samband med inredande in. in. av nya arbetsrum åt riksdagens ledamöter
bör sålunda upptagas med 1350 000 100 000 = ) 450 000 kr.
2| Bihang till riksdagens protokoll 1966. S samt. Xr 42
14
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
I riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning upptages slutligen under
detta anslag såsom särskild post ett belopp av 550 000 kr., avseende
kostnader för ny strandskoning på den s. k. Puckeln i Stora Norrström
omedelbart norr om riksdagshuset. Förslag till sådan strandskoning och
till medelsanvisning för ändamålet har framlagts av fullmäktige i riksgäldskontoret
i skrivelse till bankoutskottet den 28 april 1966. I denna skrivelse
anför fullmäktige följande:
I skrivelse till bankoutskottet den 31 mars 1955 framlade fullmäktige i
riksgäldskontoret förslag om en ny strandskoning på den s. k. »Puckeln» i
Stora Norrström i Stockholm. Förslaget innebar i korthet, att den befintliga
strandskoningen av trä skulle ersättas med en mera permanent anordning
i form av en stenkaj. Densamma skulle utformas i huvudsak i enlighet med
den befintliga stenskoningen närmast Norrbro, överst en cirka en meter
hög vertikal muryta av huggen granit, därunder en lutande (cirka 40°) av
likaledes huggen granit murad yta med en vertikal höjd av cirka två meter,
varav en meter under normalvattenståndet. Den bärande konstruktionen,
på vilken naturstenen skulle muras, skulle bestå av armerad betong uppburen
av träpålar mellan tvenne spontväggar. Förslaget, inklusive vissa
planteringsåtgärder på Puckeln, hade kostnadsberäknats till 390 000 kr.
Bankoutskottet, som behandlade fullmäktiges framställning vid sammanträde
den 28 april 1955, anförde i skrivelse till fullmäktige den 3 maj
samma år bl. a. följande:
»Utskottet har icke i princip haft någon erinran mot utformningen av
törenämnda förslag. Med hänsyn till rådande ansträngda samhällsekonomiska
läge och den allmänna restriktiviteten i såväl den offentliga som den
privata investeringsverksamheten har utskottet emellertid icke ansett sig
böra för närvarande för riksdagen framlägga ifrågavarande förslag med
tillstyrkan. 1 dagens situation har utskottet därför funnit en provisorisk
reparation av träbeklädnaden på Puckeln, vilken i framställningen kostnadsberäknats
till 5 000 kr., vara att föredraga. Bfter en treårsperiod, då
ny reparation torde ifrågakomma, synes, såvitt nu kan bedömas, hinder
icke möta att fullmäktige på nytt framlägger förslag beträffande en permanent
strandskoning.
I anledning härav torde utskottet härmed få återlämna fullmäktiges
framställning.»
Den av bankoutskottet förordade provisoriska reparationen av träskoningen
på Puckeln utfördes åren 1955—1956 genom att den gamla träbeklädnaden
utbyttes mot ny sådan. Trots vissa reparationer är träskoningen
ändock nu i mycket dåligt skick. Bärande pålverk företer sålunda flera
luckor och är till sin övre del helt rutten, vilket medfört, att strömmens
vatten sugs in under Puckeln och riksdagshuset och spolar med sig
fyllning mellan pålarna. Den ständigt pågående erosionen kan, om åtgärder
däremot ej vidtages, medföra skadeverkningar för riksdagshusets grundförhållanden
och därmed få allvarliga konsekvenser för själva riksdagshusbyggnaden.
Med hänsyn till den utveckling som sålunda skett har fullmäktige
funnit nödvändigt att nu återkomma med förslag till en permanent
strandskoning på Puckeln.
Fullmäktige har för angivna ändamål hemställt hos Stockholms hamnförvaltning
att, med utgångspunkt från 1954—1955 års förslag till ny strandskoning,
utaibeta detaljerade konstruktionsritningar och beräkningar jäm
-
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
15
te kostnadsförslag rörande ombyggnad av strandskoningen på Puckeln. I
skrivelse den 21 april 1965 har hamnförvaltningen med anledning av
nämnda uppdrag inkommit med alternativa förslag och därvid anfört
följande:
»Stockholms hamn, tekniska avdelningen, har i enlighet med Eder
rekvisition den 15 september 1964 upprättat förslag till ombyggnad av rubricerad
strandskoning, förslaget har upprättats i tre alternativ. De olika
alternativens utförande framgår av bifogade ritningar med tillhörande
kostnadsberäkningar.1)
För samtliga alternativ gäller, att planlösningen från 1954—1955 års
förslag bibehållits. Strandskoningens utformning i sektion enligt 1954—
1955 års förslag med 3 m hög, lutande mur har bibehållits i alternativ I och
II. Dessa två alternativ skiljer sig endast beträffande arbetets utförande.
Alternativ I utföres sålunda med dubbla sponter, länsning samt arbetets
utförande i torrhet mellan sponterna. Alternativ II utföres med enkel spont
och utan länsning. Alternativ III följer icke 1954—1955 års förslag utan har
försetts med en 2 m hög vertikal mur. Kostnaderna har för alternativ I
beräknats till 940 000 kr., för alternativ II till 735 000 kr. samt för alternativ
III till 585 000 kr.
Om någon ombyggnad av strandskoningen ej utföres innevarande år,
torde det vara lämpligt att den befintliga konstruktionen repareras provisoriskt
på de mest utsatta ställena.»
Den av hamnförvaltningen verkställda utredningen har under hand för
yttrande överlämnats till chefen för Stockholms stads gatukontor, parkavdelningen,
stadsträdgårdsmästaren Holger Blom, vilken i skrivelse den 24
mars 1966 anfört följande:
»Jag har för yttrande tagit del av 3 alternativa förslag, framlagda av
Stockholms Hamns tekniska avdelning den 1 april 1965, på utförande av
ny strandskoning utefter Helgeandsholmens norra strand, den s. k. Puckeln.
På förfrågan vill jag meddela, att jag tillstyrker utförandet av alternativ
III, vilket innebär er. lägre vertikal strandskoning samt därefter en
plan yta av 2 1/2 m följd av en grässlänt på cirka 2 meters bredd. Jag finner
detta utförande lämpligast med hänsyn till såväl praktiska som estetiska
och renhållningsskäl.»
Fullmäktige finner i likhet med stadsträdgårdsmästare Blom övervägande
skäl tala för att en ny strandskoning utföres enligt alternativ III. Såsom
framgår av de av hamnförvaltningen upprättade ritningarna innebär nämnda
alternativ i korthet följande. Stålspontar drives ned till fast grund, varvid
övre änden på sponten g jutes in i strandskoningen. Denna utformas som
en två meter hög vertikal granitbeklädd mur, varav cirka en meter är synlig
ovan vattenytan vid normalt vattenstånd. Närmast kajkanten skulle Puckelns
yta vara plan till en bredd av 2,5 meter; därefter skulle följa en grässlänt
på cirka 2 meters bredd. Utanför Puckelns västra del skulle anbringas
stenfyllning till ytterligare skydd mot erosion.
Kostnaderna för en strandskoning enligt alternativ III, vilket är det billigaste
av de tre alternativen, hade av hamnförvaltningen år 1964 beräknats
till cirka 585 000 kr. Med hänsyn till därefter inträffade prisstegringar bör,
enligt vad som under hand inhämtats från hamnförvaltningen, nämnda belopp
nu uppräknas med 15 % till cirka 675 000 kr. Härtill kan komma viss
1 Dessa ritningar och kostnadsberäkningar medföljer fullmäktiges förevarandc skrivcls
(här ej återgivna).
16
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
kostnad för iordningställande av planteringen på Puckeln. På förfrågan har
Stockholms hamnförvaltning förklarat sig villig att utföra arbetena på räkning
enligt fastställd taxa. Hamnförvaltningen har stor erfarenhet av byggande
just i förevarande vattendrag och förfogar över härför erforderlig
teknisk utrustning och personal; erinras må bl. a., att Riksbron på sin tid
byggdes i dess regi. Även annan entreprenör bör emellertid kunna ifrågakomma.
Något fast anbud på ifrågavarande arbeten torde med hänsyn bl. a. till
de många föreliggande osäkra faktorerna beträffande grundförhållanden
in. m. icke kunna påräknas. Arbetena bör med hänsyn till vattenståndet
lämpligen utföras under vintern och våren 1966—1967. Spontslagningen,
som tyvärr väntas bli en störande faktor för riksdagshuset och närliggande
fastigheter, beräknas emellertid kunna klaras av under december—januari
och kan om så skulle visa sig nödvändigt försiggå på kvällarna. Hela arbetet
beräknas vara klart i augusti nästa år. Den tekniska kontrollen av arbetena
skulle utövas av sakkunnig person från sjöfartsstyrelsen.
För arbetenas utförande erforderliga medel synes kunna uppdelas på två
budgetår och torde böra anvisas under huvudtiteln Riksdagen och dess verk
m. m. såsom en särskild anslagspost under förslagsanslaget Riksdagens ekonomibyrå:
Omkostnader. För budgetåret 1966/67 torde böra beräknas
550 000 kr.
Utskottet. Under förutsättning av riksdagens bifall till sammansatta konstitutions-
och bankoutskottets förslag i dess ovannämnda betänkande bör
till förevarande anslag överföras den del av det i Ivungl. Maj :ts förslag under
punkten 18 uppförda anslaget till Riksdagsbiblioteket: Omkostnader som
motsvarar omkostnader för riksdagens upplysningstjänst. Ifrågavarande belopp
har av utskottet beräknats utgöra 45 000 kr.
Under samma förutsättning aktualiseras, såsom utskottet ovan under
punkten 7 :o angivit, överföring till nu förevarande anslag av det i Kungl.
Maj :ts förslag under punkten 9 uppförda anslaget till Riksdagen: övriga
omkostnader. Såsom utskottet anfört ovan under punkten 7:o räknar utskottet
med att under rubriken Riksdagen: Övriga omkostnader skall såsom
särskilt anslag kvarstå ett belopp av 200 000 kr. Nu förevarande anslag bör
med hänsyn därtill höjas med ytterligare 730 000 kr.
Utskottet ansluter sig till riksgäldsfullmäktiges förslag i fråga om ny
strandskoning på »Puckeln» i Norrström och till den ovan redovisade beräkningen
av medelsbehovet för detta och andra under denna punkt angivna
utgiftsändamål.
Under åberopande av vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
dels godkänna det i fullmäktiges i riksgäldskontoret förevarande
framställning förordade förslaget till ny strandskoning
på »Puckeln» i Norrström,
dels för budgetåret 1966/67 till Den inre riksdagsförvaltningen:
Övriga omkostnader anvisa ett förslagsanslag av
2 925 000 kr.
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
17
12:o) Den inre riksdagsförvaltningen: Anskaffande av ny voteringsanläggning.
Under punkten 16 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1966/67 till Riksdagens ekonomibyrå: Anskaffande av ny voteringsanläggning
anvisa ett reservationsanslag av 550 000 kr.
Under förutsättning av riksdagens bifall till sammansatta konstitutionsoch
bankoutskottets förslag i dess ovannämnda betänkande torde rubriken
på förevarande anslag böra ändras till Den inre riksdagsförvaltningen: Anskaffande
av ny voteringsanläggning.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 16 framställda förslag
med här angiven ändring av anslagsrubriken hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Den
inre riksdagsförvaltningen: Anskaffande av ng voteringsanläggning
ett reservationsanslag av 550 000 kr.
13 :o) Allmänt kyrkomöte. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkten
10 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Allmänt
kyrkomöte ett förslagsanslag av 1 000 kr.
14:o) Riksgäldskontoret: Avlöningar. Under punkten 11 har Kungl. Maj :t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1966/67 till Riksgäldskontoret: Avlöningar
anvisa ett förslagsanslag av 2 765 000 kr.
Under förutsättning av riksdagens bifall till sammansatta konstitutionsoch
bankoutskottets ovannämnda betänkande skall en tjänst i lönegrad A 21
överföras från riksgäldskontoret till riksdagens förvaltningskontor. I anslutning
härtill bör förevarande anslag reduceras med 34 000 kr. i förhållande
till Kungl. Maj :ts förslag.
Med biträdande av Kungl. Maj :ts under punkten 11 framställda förslag
med här angiven ändring hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Riksgäldskontoret:
Avlöningar ett förslagsanslag av 2 731 000 kr.
15:o) Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån m. m. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 12 framställda förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Riksgäldskontoret:
Kostnader vid emission av statslån m. m. ett
förslagsanslag av 1 225 000 kr.
16:o) Riksgäldskontoret: Övriga omkostnader. Under punkten 13 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att under Riksgäldskontoret: Övriga om
-
18
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
kostnader anvisa ett förslagsanslag av 425 000 kr. Det överförande av en
tjänst från riksgäldskontoret till riksdagens förvaltningskontor som berörts
ovan under punkterna 8 ro och 14 :o synes icke behöva föranleda någon
reduktion av här förevarande anslag.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 13 framställda förslag
hemställer utskottet således,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Riksgäldskontoret:
Övriga omkostnader ett förslagsanslag av
425 000 kr.
17:o) Riksdagsbiblioteket: Avlöningar. Under punkten 17 har Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1966/67 till Riksdagsbiblioteket:
Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 975 000 kr.
I sin den 10 november 1965 dagtecknade petitaframställning föreslår styrelsen
för riksdagsbiblioteket, att anslaget till Riksdagsbiblioteket: Avlöningar
uppräknas med 221 000 kr. Som motiv anför styrelsen följande:
Styrelsens föreliggande anslagsäskanden utgår från bibliotekets inklusive
upplysnings tjänstens nuvarande organisation. Styrelsen vill då erinra om
sitt tidigare förslag den 9 mars [1965] om lönegradsplaceringen för föreståndaren
för upplysningstjänsten.
Styrelsen föreslår uppflyttning från lönegrad Bo 1 till lönegrad Bo 4 av
överbibliotekariebefattningen och från lönegrad 27 till lönegrad Bo 1 av
föreståndaren för upplysningstjänsten, som ändras till en byråchefsbefattnmg.
överbibliotekariebefattningens lönegradsplacering motiverar styrelsen
med dennes ställning som verkschef.
Ökningen i övrigt har sin grund i beräkningen av behovet av extra anställd
personal.
De av styrelsen för riksdagsbiblioteket framförda förslagen till lönegradsuppflyttningar
torde med hänsyn till nu gällande ordning för fastställande
av statstjänstemännens löner icke böra prövas i detta sammanhang. Utskottet
beräknar alltså icke medel för ändamålet.
Under förutsättning av riksdagens bifall till sammansatta konstitutionsocli
bankoutskottets förslag i dess ovannämnda betänkande skall till ett nytt
anslag Den inre riksdagsförvaltningen: Avlöningar överföras den del av
förevarande anslag som hänför sig till upplysningstjänsten. I överensstämmelse
med vad utskottet ovan anfört under punkten 8:o kan detta belopp
beräknas till 361 000 kr.
Under åberopande av vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Riksdagsbiblioteket:
Avlöningar ett förslagsanslag av 600 000 kr.
18:o) Riksdagsbiblioteket: Omkostnader. Under punkten 18 har Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1966/67 till Riksdagsbiblioteket:
Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
19
I sin den 10 november dagtecknade petitaf ramställning har styrelsen för
riksdagsbiblioteket lämnat följande förslag:
Utfall |
Anvisat |
Föreslagen ändring |
|
1964/65 |
1965/66 |
1966/67 |
|
1. Sjukvård m. m........ |
..... 2 149 |
1 000 |
+ 1 000 |
2. Expenser............. |
..... 71 371 |
42 000 |
+ 36 000 |
3. Publikationstryck ..... |
..... 17611 |
15 000 |
— |
4. Övriga utgifter ....... |
..... 11 859 |
2 000 |
+ 3 000 |
Summa 102 990 60 000 + 40 000
Som motiv för anslagshöjningen anför styrelsen ökade telefon-, städningsoch
papperskostnader samt sjukvårds- och uniformskostnader.
Utskottet. Vid sin behandling av denna punkt har utskottet noterat att
anslaget i anmärkningsvärd mån överskridits under budgetåret 1964/65 och
att ett liknande utfall kan förutses för innevarande budgetår. Även om utskottet
är medvetet om att riksdagsbiblioteket belastats med vissa svårfrånkomliga
merutgifter bl. a. i samband med upplysningstjänstens utbyggnad,
finner utskottet det angeläget att i detta sammanhang framhålla att de till
riksdagens verk anvisade avlönings- och omkostnadsanslagen är att betrakta
som ekonomiska ramar för verksamheten och icke utan tungt vägande
skäl bör få överskridas. Om behov av medel för större icke förutsedda utgifter
uppkommer under ett budgetår, synes riksdagen böra få taga ställning
till frågan om ytterligare anslagsanvisning på grundval av särskild
framställning härom.
På grundval av bankoutskottets utlåtande nr 18 har riksdagen tidigare
i år beslutat ge styrelsen för riksdagsbiblioteket i uppdrag att låta utarbeta
en matrikel över riksdagens ledamöter. Härvid har förutsatts att under innevarande
budgetår uppkommande kostnader skulle belasta riksdagsbibliotekets
omkostnadsanslag, posten publikationstryck. Med hänsyn till tidpunkten
för riksdagens ifrågavarande beslut har medel för ändamålet icke
upptagits i riksgäldskontorets till Kungl. Maj :t överlämnade anslagsberäkningar.
Följaktligen bär Kungl. Maj :t icke heller framställt något förslag
om anslagsanvisning för ändamålet.
Riksdagens kostnader för en årgång av matrikeln har beräknats till 7 000
kr. Nettokostnaderna torde dock komma att understiga detta belopp, emedan
viss försäljning av publikationen förutsatts komma att äga rum. Utskottet
beräknar det återstående medelsbehovet till ca 6 000 kr., varmed således
förevarande anslag torde böra uppräknas i förhållande till Kungl. Maj :ts
förslag.
1 enlighet med vad utskottet anfört ovan under punkten ll:o, Den inre
riksdagsförvaltningen: Övriga omkostnader, bör under förutsättning av
20
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
riksdagens bifall till sammansatta konstitutions- och bankoutskottets förslag
i dess ovannämnda betänkande den del av förevarande anslag som motsvarar
omkostnader för riksdagens upplysningstjänst överföras från förevarande
anslag till det nyssnämnda. Ifrågavarande belopp har av utskottet
beräknats utgöra 45 000 kr.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts under punkten 18 framställda förslag
med den ändring som här angivits hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Riksdagsbiblioteket:
Omkostnader ett förslagsanslag av 61 000
kr.
19:o) Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning. Under punkten
19 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1966/67 anvisa
till Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning ett reservationsanslag
av 225 000 kr.
Under förutsättning av riksdagens bifall till sammansatta konstitutionsoch
bankoutskottets förslag i dess ovannämnda betänkande kommer, såsom
ovan under punkten 8:o m. fl. angivits, riksdagens upplysningstjänst att
överföras från riksdagsbiblioteket till riksdagens förvaltningskontor. Vid sådant
förhållande aktualiseras frågan om en reduktion av här förevarande
anslag med ett belopp motsvarande vad som i de till grund för Kungl. Maj :ts
förslag liggande anslagsberäkningarna avsetts för sådana bokinköp etc. som
speciellt avser upplysningstjänsten. Utskottet finner emellertid, att sådana
bokinköp alltjämt bör, i likhet med vad som gäller de bokinköp som görs av
kamrarna, utskotten in. fl., belasta riksdagsbibliotekets nu förevarande anslag.
Beträffande omfattningen av riksdagsbibliotekets medverkan vid ifrågavarande
bokinköp — vilka beräknas vara av ringa omfattning — torde
överenskommelse få träffas mellan de berörda förvaltningsorganen.
Under åberopande av vad här sagts får utskottet med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts under punkten 19 framställda förslag hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Riksdagsbiblioteket:
Bokinköp och bokbindning ett reservationsanslag
av 225 000 kr.
20:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under
punkten 20 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1966/67
anvisa till Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag
av 810 000 kronor.
I sin den 1 november 1965 dagtecknade petitaframställning erinrar justitieombudsmannen
om att under år 1966 på grundval av 1963 års JO-kommittés
betänkande kan komma att fattas beslut om en väsentlig förändringav
verksamheten hos riksdagens ombudsmän men att anslagsberäkningarna
självfallet har måst grundas på gällande organisatoriska förhållanden.
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
21
Justitieombudsmannen framför ett flertal förslag till ändring av olika
tjänstemäns avlöningsvillkor. Dessa förslag avser frågor som numera regleras
genom kollektivavtal och bör därför icke upptagas till prövning i detta
sammanhang. Utskottet räknar således icke med någon medelsanvisning för
ifrågavarande lönehöjningar.
I de likalydande motionerna I: 552 av herr Harald Pettersson m. fl. och
II: 659 av fröken Elmén m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta
att inrätta en tjänst såsom byråchef för skatteärenden vid justitieombudsmannens
expedition samt för ändamålet till Justitieombudsmannen och
hans expedition: Avlöningar för budgetåret 1966/67 anvisa erforderliga medel.
Motiveringen för förslaget har av motionärerna framlagts i de likalydande
motionerna I: 526 och II: 610, vari upptagits olika frågor rörande ökat rättsskydd
för den enskilde i skattefrågor. Sistnämnda motioner, vilka behandlats
av bevillningsutskottet (uti. nr 28), har icke föranlett någon riksdagens
åtgärd. Bankoutskottet får beträffande motiveringen för det nu förevarande
förslaget, i den mån redogörelse därför ej lämnas i det följande, hänvisa
till motionen II: 610.
Motionärerna framhåller att 1963 års JO-utredning ansett skäl föreligga
för en intensifiering av tillsynen över skattemyndigheterna och av denna
anledning föreslagit inrättande av en fast juristtjänst på byråchefsnivå hos
den av riksdagens ombudsmän som skall handha kontrollen över den allmänna
förvaltningen. Det förslag som sålunda framlagts om en särskild
byråchefstjänst för skatteärenden vid den nuvarande justitieombudsmannens
expedition bör enligt motionärernas mening förverkligas utan att riksdagen
först avvaktar den proposition om riksdagens ombudsmäns organisation
och uppgifter in. m. som kan väntas.
Utskottet vill påpeka att JO-utredningens betänkande (SOU 1965: 64) nyligen
varit föremål för remissbehandling och att frågan om ombudsmannaämbetenas
organisation och uppgifter för närvarande övervägas inom Kungl.
Maj :ts kansli på grundval av betänkandet och remissyttrandena däröver.
Utskottet förutsätter att proposition i ämnet kommer att framläggas utan
dröjsmål och anser icke att riksdagen bör såsom motionärerna föreslagit
dessförinnan taga ställning i den delfråga inom det aktuella problemkomplexet
som motionärerna aktualiserat. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet
motionärernas yrkande.
Under åberopande av vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må med avslag å motionerna 1:552 och
II: 659 för budgetåret 1966/67 anvisa till Justitieombudsmannen
och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag
av 795 000 kr.
22
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
21 :o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Under
punkten 21 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1966/67
anvisa till Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader ett
förslagsanslag av 47 000 kr.
I sin den 1 november 1965 dagtecknade petitaframställning anför justitieombudsmannen
i avseende på förevarande anslag:
Ingen ändring synes erforderlig i fråga om anslagen till Sjukvård in. m.,
Reseersättningar samt Övriga utgifter. Dessa anslag torde följaktligen böra
beräknas till respektive 900, 10 000 samt 100 kronor.
Anslaget till Expenser har under de senaste budgetåren måst överskridas
med omkring 10 000 kronor. Anslaget synes fördenskull böra uppräknas
från 26 000 till 36 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 21 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Justitieombudsmannen
och hans expedition: Omkostnader ett
förslagsanslag av 47 000 kr.
22:o) Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under
punkten 22 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1966/67
anvisa till Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag
av 482 000 kr.
I sin den 29 oktober 1965 dagtecknade anslagsframställning föreslår militieombudsmannen
ändringar i avlöningsvillkoren för vissa tjänstemän vid
militieombudsmannens expedition. Då dessa förslag avser frågor som numera
regleras genom kollektivavtal bör de icke upptagas till prövning i detta
sammanhang. Utskottet räknar således icke med någon medelsanvisning för
ifrågavarande lönehöjningar.
Med tillstyrkande i övrigt av Kungl. Maj :ts under punkten 22 framställda
förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Militieombudsmannen
och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag
av 463 000 kr.
23:o) Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Under
punkten 23 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1966/67
till Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag
av 38 000 kr.
I sin den 29 oktober 1965 dagtecknade petitaframställning har militieombudsmannen
i avseende på förevarande anslag anfört följande:
Omkostnadsanslaget har för nu löpande budgetår höjts med 4 000 kronor
i förhållande till vad som gällde för budgetåret 1964/65. Detta sammanhängde
med en beräknad ökning av utgifterna för expenser efter den utvidg
-
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
23
ning av expeditionslokalerna som skedde budgetåret 1963/64. Budgetutfallet
för budgetåret 1964/65 har emellertid visat att ifrågavarande ökning varit
avsevärt större än beräknat. Jag förutsätter därför en ytterligare uppräkning
av anslagsposten för expenser från 17 000 till 23 000 kronor, vilket medför
en ökning av omkostnadsanslaget med 6 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 23 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Militieombudsmannen
och hans expedition: Omkostnader ett
förslagsanslag av 38 000 kr.
24ro) Riksdagens revisorer och deras kansli: Arvoden till revisorerna.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkten 24 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Arvoden till revisorerna
ett förslagsanslag av 46 000 kr.
25 :o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar. Under punkten
25 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1966/67 till
Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag
av 295 000 kr.
I sin den 18 oktober 1965 dagtecknade petitaframställning anför riksdagens
revisorer i avseende på detta anslag följande:
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats sammanlagt
285 000 kronor, fördelade med 44 000 kronor på anslagsposten Avlöningar
till tjänstemän å ordinarie stat, med 139 000 kronor på anslagsposten
Avlöningar till icke-ordinarie personal och med 102 000 kronor på
anslagsposten Rörligt tillägg. Fr. o. m. nästa budgetår avses sistnämnda anslagspost
skola slopas. Vid oförändrad medelsanvisning skulle detta innebära
att anslagssumman fördelades med 68 000 kronor på ordinarieposten
och med 217 000 kronor på icke-ordinarieposten. Med hänsyn till den allmänna
höjning av lönenivån som inträtt under senare år synes emellertid
den finansiella ramen för revisorernas möjlighet att anlita utomstående
experter böra vidgas genom en förstärkning av icke-ordinarieposten med
10 000 kronor. Anslaget torde således böra uppföras med ett belopp av
(68 000 + 227 000) 295 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kung. Maj:ts under punkten 25 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Avlöningar ett förslagsanslag
av 295 000 kr.
26:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Omkostnader. Under punkten
26 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1966/67 till
24 Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
Riksdagens revisorer och deras kansli: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag
av 39 000 kr.
I sin den 18 oktober 1965 dagtecknade petitaframställning anför riksdagens
revisorer i avseende på detta anslag följande:
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats sammanlagt
39 000 kronor, fördelade med 400 kronor på anslagsposten Sjukvård
m. m., med 25 000 kronor på anslagsposten Reseersättningar, med 13 500
kronor på anslagsposten Expenser och med 100 kronor på anslagsposten
Övriga utgifter. I avvaktan på ytterligare erfarenhet rörande kostnadsutvecklingen
under posten till reseersättningar, vilken för innevarande budgetår
höjts med 5 000 kronor, synes icke någon annan förändring vara erforderlig
än att med hänsyn till den aktuella belastningen 500 kronor överflyttas
från expensposten till diverseposten. Anslaget torde således böra uppföras
med ett belopp av (400 + 25 000 + 13 000 -f 600) 39 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 26 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Omkostnader ett förslagsanslag
av 39 000 kronor.
27:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar.
Under punkten 27 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1966/67 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar
anvisa ett förslagsanslag av 289 000 kr.
I sin den 16 november 1965 dagtecknade petitaframställning anför delegationen
bl. a. följande:
Efter ett förberedande arbete, som sträckt sig över flera år, genomfördes
vid senast budgetårsskiftet en nyorganisation av delegationens kansli. Delegerade
för riksdagens verk fastställde den 17 juni 1965 tjänste- och personalförteckningar
för delegationens kansli att gälla från och med den 1
juli 1965. Delegerades beslut byggde i sin tur på ett av riksdagen fattat beslut
(skrivelse nr 338/1965) innebärande bifall till vad bankoutskottet i
sitt utlåtande nr 49/1965 hemställt. Bankoutskottets utlåtande gick tillbaka
på ett betänkande, avgivet av en av delegationen tillsatt arbetsgrupp, samt
på två framställningar från delegationen i anledning av nämnda betänkande.
Delegationens kansli liar härefter med verkan från och med den 1 september
1965 reorganiserats och personalen indelats på olika arbetsenheter.
En stor del av kanslichefens administrativa arbetsbörda har avlastats å den
heltidsanställde förste byråsekreteraren. En särskild enhet har bildats för
kassa och arkiv, en skrivsektion samt en expedition. En ny arbetsordning
har antagits i detta sammanhang. I anslutning till denna omläggning och
som en följd av innehållet i 1965 års avtalsuppgörelse, vilket i vissa delar
först i efterhand blev känt för delegationen, har företagits några lönegradsförändringar
för att anpassa löneläget till det inom riksdagen i övrigt
gällande.
I sina anslagsberäkningar har delegationen utgått från den nu genom -
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
25
förda organisationen. I vad mån denna kan komma att påverkas av det lokalskifte,
som kan komma att inträffa, låter sig icke nu förutses.
Bankoutskottet uttalade i sitt utlåtande nr 49 till 1965 års riksdag att det
är ofrånkomligt att frågan om ett gemensamt sekretariat för rådet snarast
tages upp till behandling. Bankoutskottet förutsatte vidare, att det skulle
bliva i tillfälle att föranstalta om en gemensam utredning av rådets sekretariatsfråga.
Dessa uttalanden av bankoutskottet föranledde att frågan om
inrättande av något slag av gemensamt generalsekretariat för rådet under
året upptagits till behandling i rådets presidium. Spörsmålet har även berörts
vid överläggningar mellan rådets presidium och de nordiska ländernas
statsministrar vid deras möte i Imatra den 29—30 oktober 1965. Särskilt
från danskt och norskt håll har emellertid yppats ett bestämt motstånd
mot en dylik förändring av den nuvarande sekretariatsstrukturen.
Det är därför att räkna med att en i vart fall ej minskad arbetsvolym härrörande
från rådets gemensamma angelägenheter kommer att åvila det
svenska kansliet under det kommande budgetåret.
År 1964 genomfördes en förändring av rådets arbetsformer. Den nya ordningen
har fungerat väl och kan beräknas komma att tillämpas även under
budgetåret 1966/67. Hänsyn härtill har tagits vid anslagsberäkningarna.
I avseende på avlöningsanslaget sammanfattar delegationen sin framställning
på följande sätt:
Budget Förslag
1965/66 1966/67
Avlöningar
1. Arvoden för deltagande i sammanträden...... 4 000 6 000
2. Arvode till sekreteraren och kanslichefen...... 43 000 68 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 115 000 215 000
4. Rörligt tillägg............................ 90 000 —
Summa 252 000 289 000
I anslutning till de olika punkterna i denna sammanfattning anför delegationen
bl. a. följande:
1) Arvoden för deltagande i sammanträden
Enligt beslut den 29 maj 1959 och den 29 maj 1964 tillämpas bestämmelserna
i kommittékungörelsen med avseende å ersättning till dem, som
invalts i Nordiska rådets kommittéer och utskott som representanter för
Sverige, för deras arbete i dessa organ. Arvode utgår jämväl vid deltagande
i presidiemöten. Ersättning efter 25 kronor för dag torde böra beräknas för
240 dagar. Under denna post föreslås sålunda 6 000 kronor.
2) Avlöning till sekreteraren och kanslichefen
Lönebeloppet i lönegrad Br 5, till vilken kanslichefstjänsten är hänförd,
utgör 66 204 kr. 2 % kompensation för höjda folkpensionsavgifter utgör
1 324 kr. Under denna post föreslås därför 68 000 kr.
26
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
3) Avlöningar till icke ordinarie personal
Hos delegationen beräknas den 1 januari 1966 finns inrättade tjänster
och personal anställd enligt nedanstående uppställning:
Förste byråsekreterare Ae 23: 25............................ 37 680
Förste byråsekreterare Ae 23: 25............................ 18 840
(halvtid) jämte tilläggsarvode .......... 7 200
Kassa och arkiv
Förste kontorsskrivare Ae 15: 17............................ 24 936
Skrivsektion
Kansliskrivare Ae 11: 13............................ 20 280
Kontorist Ae 9:11............................ 18 312
Kanslibiträde Ae 7:9 ............................ 16 488
Expedition
Expeditionsförman Ae 13: 15............................ 22 488
Vaktmästare Ae 9:11............................ 18 312
Bitr. vaktmästare Ag 4/A 9: 9.......................... 16 488
201 024
Vikariats- och övertidsersättningar m. m....................... 4 000
Tillfällig arbetskraftsförstärkning .............................. 5 000
210 024
2 % kompensation för höjda folkpensionsavgifter ................ 4 200
214 224
Förestående belopp torde avrundas till 215 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 27 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar
ett förslagsanslag av 289 000 kr.
28:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader.
Under punkten 28 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1966/67 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av 199 000 :kr.
I sin den 16 november 1965 dagtecknade petitaframställning sammanfattar
delegationen sina förslag avseende omkostnadsanslaget på följande sätt:
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
27
Budget |
Förslag |
|
Omkostnader |
1965/66 |
1966/67 |
1. Sjukvård m. m............... |
............ 1 000 |
1 000 |
2. Reseersättningar.............. |
............ 80 000 |
90 000 |
3. Expenser.................... |
............. 35 000 |
48 000 |
4. Övriga utgifter................ |
............. 10 000 |
10 000 |
126 000 |
149 000 |
I fråga om anslagsposten till reseersättningar framhåller delegationen
följande:
Under budgetåret 1966/67 kommer, såvitt nu kan bedömas, rådets femtonde
session att hållas med placering i Finland. Resekostnaderna för denna
kunna beräknas till cirka 45 000 kronor. Härtill komma resekostnader
för deltagande i utskotts- och presidiemöten samt andra sammankomster,
vilka kunna beräknas komma att uppgå till enahanda belopp. Under denna
post beräknas därför totalt 90 000 kronor.
I anslutning till sitt förslag i avseende på anslagsposten till expenser redovisar
delegationen en tabell, som bl. a. utvisar relativt betydande kostnadshöjningar
för bl. a. skrivmaterial samt bokinköp, bindning av böcker, tidningar
m. m. Härtill fogar delegationen följande kommentar:
Den avsevärda höjningen av kostnaderna för skrivmaterial är att se mot
bakgrund av den ökade utskottsaktiviteten, sedan de nya arbetsformerna
genomfördes 1964. Allt remissmaterial i de i rådet anhängiga sakerna samlas
och mångfaldigas numera i rådets svenska sekretariat.
Den kostnadshöjning, som uppkommit på posten bokinköp m. m., sammanhänger
med produktion och inköp av ett bildband rörande rådet och
nordiskt samarbete avsett för skolbruk. Delegationen har beställt och betalat
160 exemplar av detta bildband, som successivt för sälj es till skolor i
hela landet. Utgifter av motsvarande slag är ej att förvänta under budgetåret
1966/67.
Under beaktande av det anförda beräknas för delegationens behov under
denna post för det kommande budgetåret åtgå 48 000 kronor.
I sin den 11 maj 1966 dagtecknade promemoria har riksgäldskontoret angivit
anslagsbehovet till 159 000 kr., varvid anslagsposten avseende lokalhyra
nedräknats från 50 000 kr. till 10 000 kr. på grund av ändrade lokaldispositioner.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader
ett förslagsanslag av 159 000 kr.
29:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma
kostnader för Nordiska rådet. Under punkten 29 har Kungl. Maj :l
28
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1966/67 till Nordiska rådets svenska
delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska
rådet anvisa ett förslagsanslag av 102 000 kr.
I sin petitaframställning meddelar delegationen, att man för den del av
utgifterna för rådet, vilken fördelas såsom gemensamma kostnader enligt
bestämmelserna i rådets arbetsordning, torde för år 1966 kunna kalkylera
med följande preliminära budget:
Arvoden och löner avseende rådets redaktör (ca 38 000) och 5 utskottssekreterare
å 8 000 samt tillfälliga utredningsmän......
Resor för gemensam personal................................
Tryck
a) rådsförhandlingarna .......................... 210 000
b) Nordisk utredningsserie....................... 70 000
c) övrigt ....................................... 20 000
Annat upplysningsmaterial än Nordisk Kontakt................
Summa kr.
110 000
20 000
300 000
15 000
445 000
Av framställningen framgår att Sveriges andel av angivna kostnader upp -
tagits med följande belopp:
Arvoden till gemensam personal m. m......................... 25 300
Reseersättningar m. m...................................... 4 600
Tryckningskostnader för rådets förhandlingar ................ 69 000
Informationsmaterial ....................................... 3 200
Summa kr. 102 100
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 29 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i
gemensamma kostnader för Nordiska rådet ett förslagsanslag
av 102 000 kr.
30:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i kostnaderna
för tidskriften Nordisk Kontakt. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
under punkten 30 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i
kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt ett förslagsanslag
av 50 000 kr.
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
29
31 :o) Pensioner: Pensioner åt f. d. riksdagsmän, m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkterna 31—34 framställda förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa
a) till Pensioner: Pensioner åt f. d. riksdagsmän ett förslagsanslag
av 2 000 000 kr.;
b) till Pensioner: Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän
ett förslagsanslag av 650 000 kr.;
c) till Pensioner: Pensioner åt f. d. befattningshavare
m. fl. ett förslagsanslag av 1 070 000 kr.;
d) till Pensioner: Pensioner åt efterlevande till befattningshavare
m. fl. ett förslagsanslag av 190 000 kr.
32 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Under punkten 35 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1966/67 till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond anvisa ett förslagsanslag av 128 000 kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 169 000 kr. Höjningen betingas av att anslaget bör höjas med dels
9 000 kr., motsvarande årshyran för av riksdagens revisorer disponerade
lokaler i kvarteret Rosenbad, dels med ett belopp, motsvarande hyra för den
del av budgetåret 1966/67 under vilken riksdagen kan beräknas disponera
lokaler i kvarteret Rosenbad för arbetsrum åt riksdagens ledamöter. Årshyran
för dessa lokaler beräknas av byggnadsstyrelsen uppgå till 65 000 kr.
I föreliggande beräkning har upptagits ungefär halva detta belopp eller
32 000 kr.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Ersättning
till statens allmänna fastighetsfond: Bgggnadsstgrelsens
delfond ett förslagsanslag av 169 000 kr.
33:o) Yinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande m. m. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkterna 36—40 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa
a) till Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande
ett förslagsanslag av 1 200 000 kr.;
b) till Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande
ett förslagsanslag av 800 000 kr.;
c) till Kommittéer m. m. ett förslagsanslag av 10 000 kr.;
d) til! Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäk -
30
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
ringen ett förslagsanslag av 167 000 kr.;
e) till Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen
ett förslagsanslag av 955 000 kr.
Slutsumman av huvudtiteln för riksdagen och dess verk m. m. kommer
vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit att i riksstaten för budgetåret
1966/67 utgöra 44 549 000 kr., vilket innebär en ökning i förhållande till
gällande riksstat med 4 355 000 kr. samt i förhållande till det i statsverkspropositionen
beräknade beloppet med 1 057 000 kr. Specifikation av de
beräknade utgifterna under huvudtiteln innefattande förslag till stater är
såsom bilaga fogad vid detta utlåtande.
Stockholm den 18 maj 1966
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
Vid behandlingen av punkterna 1, 3, 5, 9, 10, 12, 13, 15, 20, såvitt densamma
avser andra frågor än inrättande av tjänst som byråchef för skatteärenden,
och 21—33:
från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Gustaf Henry Hansson,
Åke Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson, Åkerlund och Larfors;
trån andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs, herrar
Berglund, Franzén i Motala, Börjesson i Glömminge, Larsson i Umeå, Haglund
och Gustavsson i Ängelholm.
Vid behandlingen av punkterna 2, 4, 6 och 20, såvitt densamma avser inrättande
av tjänst som byråchef för skatteärenden:
från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Gustaf Henry Hansson,
Åke Larsson, Palm, Åkerlund, Larfors och Mattsson*;
från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs, herrar
Berglund, Franzén i Motala, Börjesson i Glömminge, Haglund, Gustavsson
i Ängelholm och Ullsten*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Vid behandlingen av punkterna 7, 8, 11, H och 16—19:
från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Gustaf Henry Hansson,
Åke Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson, Åkerlund och Larfors;
från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs, herrar
Berglund, Franzén i Motala, Börjesson i Glömminge, Larsson i Umeå och
Gustavsson i Ängelholm.
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
31
Reservationer
vid punkten 6:o (Riksdagen: Bidrag till studieresor)
1. av herrar Gustaf Henry Hansson och Regnéll, vilka ansett att utskottets
yttrande och hemställan under punkten 6:o bort ha följande lydelse:
»När riksdagen förra---- (= utskottet)---— av detta slag.
I avvaktan på en närmare redovisning av resultaten av den försöksverksamhet
som igångsattes föregående år bör enligt utskottets mening inte
ske någon utökning av det belopp som står till förfogande för bidrag till
riksdagsledamöters studieresor. Däremot synes det utskottet rimligt att bidragsgivningen
inte nu behöver upphöra utan kan fortgå i samma utsträckning
som under innevarande budgetår. Under budgetåret 1966/67 bör då en
grundlig prövning av verksamhetens inriktning och omfattning kunna komma
till stånd. Utskottet tillstyrker alltså en medelsanvisning av 50 000 kr.
för ändamålet. Ifrågavarande medel synes nu böra anvisas i form av ett särskilt
anslag, som torde böra ges karaktären av reservationsanslag.
Under åberopande av vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1966/67 anvisa till Riksdagen:
Bidrag till studieresor ett reservationsanslag av
50 000 kr., samt
att motionen I: 316, i den mån den icke besvarats genom
vad utskottet här anfört, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.»
2. av herr Åkerlund, som ansett att utskottets yttrande och hemställan
under punkten 6ro bort ha följande lydelse:
»När riksdagen förra---(= utskottet)---av detta slag.
Enligt utskottets mening vore det värdefullt om riksdagens ledamöter
även annorledes än i samband med utskottens resor kunde beredas tillfälle
till kortare utlandsstudier. Utskottet har emellertid vid sina överväganden
funnit behovet av klara regler för dessa resor vara så stort, att utskottet
inte kan biträda ett fortsatt bidragsgivande till studieresor efter
hittillsvarande linjer. Utskottet, som i fjolårets utlåtande uttalade att innan
medel i större utsträckning ställdes till förfogande närmare riktlinjer för
medlens utnyttjande borde uppdragas, förordar nu att en utredning kommer
till stånd. Utredningen bör i första hand inventera och föreslå de ändamål
för vilka resebidrag bör kunna utgå. Den bör vidare beakta betydelsen
av förefintliga språkkunskaper. En viss restriktivitet bör av kostnadsskäl
iakttagas och former för en fördelning mellan bidrag och egna insatser undersökas.
Vid sin bedömning bör utredningen också beakta önskemålet att
åstadkomma rättvisa mellan sökande till bidrag. I avvaktan på utredningens
resultat bör medel för fortsatt försöksverksamhet icke anvisas.
32
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
Under åberopande av vad här anförts hemställer utskottet,
att motionen I: 316 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.»
vid punkten 7:o (Riksdagen: Övriga omkostnader)
3. av herr Åkerlund, som ansett att det stycke på s. 11 i utlåtandet
som börjar med orden »Utskottet har under» och slutar med orden »d. v. s.
50 000 kr.» bort ha följande lydelse:
»Såsom utskottet anfört under föregående punkt bör medel för studieresor
icke anvisas för budgetåret 1966/67. Förevarande anslag bör därför reduceras
med belopp motsvarande vad som av riksgäldskontoret beräknats
för studieresor, d. v. s. 50 000 kr.»
Bankoutskottets utlåtande nr 42 är 1966
33
Bilaga
Specifikation
till anslagen under huvudtiteln Riksdagen och dess verk in. m.
för budgetåret 1966/67
Riksdagen
Kronor Kronor
1. Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag
Första kammaren, förslagsvis................ 6 050 000
Andra kammaren, förslagsvis................ 9 400 000 15 450 000
2. Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag 1 950 000
3. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag
................................ 165 100
Särskilda uppbörds medel
Försäljning av ståndsprotokoll ............ — 100 165 000
4. Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp, förslagsanslag
.......................................... 100 000
5. Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare......... 20 000
6. Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier,
förslagsanslag ....................................... 1 440 000
7. Bidrag till studieresor, reservationsanslag .............. 100 000
8. Övriga omkostnader, förslagsanslag.................... 200 000
Den inre riksdagsförvaltningen
9. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Arvoden till ledamöter av förvaltningskontorets
styrelse, förslagsvis ...................... 37 000
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
................................. 610 000
Avlöningar till icke-ordinaric personal (exkl.
tillfälligt anställda tjänstemän hos kamrarna
och utskotten in. fl.), förslagsvis .......... 1 270 000
Avlöningar till tillfälligt anställda tjänstemän
hos kamrarna och utskotten, förslagsvis .... 2 370 000
Övriga avlöningar, förslagsvis................ 85 000
34 Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
Kronor Kronor
Utrikesnämnden, förslagsvis ................ 18 000
Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis 8 000
4 398 000
Särskilda uppbördsmedel
Ersättning för utlånad personal............ —-20 000 4 378 000
Specifikation till avlöningsstat för den inre riksdagsförvaltningen: -
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat
I denna post ingår:
löner, förslagsvis.......................... vikariatsersättning........................ kompensation för höjda folkpensionsavgifter, |
598 000 11 000 |
610 000 |
|
Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m. I denna post ingår: löner, förslagsvis.......................... vikariatsersättning, förslagsvis.............. Övertidsersättning och obekvämlighetstillägg, förslagsvis.............................. kompensation för höjda folkpensionsavgifter, |
1 187 000 55 000 24 500 |
1 270 000 |
|
10. Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag Tryckpapper, förslagsvis .................. Riksdagshandlingar: Tryckningskostnader, förslagsvis .......... Bokbinderikostnader, förslagsvis .......... Kommittétryck, förslagsvis ................ |
275 000 1 900 000 35 000 2 685 000 |
||
Särskilda uppbördsmedel |
— 300 000 |
2 385 000 |
|
11. Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag Uppslagsboken över riksdagens verksamhet .. 85 000 Särskilda uppbördsmedel Försäljning av särskilda publikationer...... — 1 000 |
84 000 |
12. Övriga omkostnader, förslagsanslag
Utgifter
Sjukvård m. m., förslagsvis................
Reseersättningar, förslagsvis ..............
Reparationer och underhåll av riksdagshuset
m. in., förslagsvis ......................
Kostnader i samband med inredande m. in. av
nya arbetsrum åt riksdagens ledamöter,
förslagsvis ............................
Ny strandskoning på »Puckeln» i Norrström,
förslagsvis ............................
5 000
30 000
650 000
450 000
550 000
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
35
Kronor
Expenser, förslagsvis..................... 1 142 000
Riksdagens restaurant, förslagsvis......... 50 000
Övriga utgifter, förslagsvis ................ 65 000
Särskilda uppbörds medel
Influtna hyror........................... — 17 000
13. Anskaffande av ny voteringsanläggning, reservationsanslag
Allmänt kyrkomöte
14. Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag.....................
Riksgäldskontoret
15. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för
fullmäktige, förslagsvis................... 53 500
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
................................. 1 323 500
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
..................................... 1 351 000
Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis 3 000
Specifikation till avlöningsstat för riksgäldskontor
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för full
-
mäktige
I denna post ingår:
arvoden å 6 000 kronor till en var av sju fullmäktige
................................ 42 000
särskilda arvoden därutöver
till ordföranden ........................ 4 500
» tredje ledamot av arbetsutskottet...... 3 500
arvoden å 500 kronor till en var av sju suppleanter
.............................. 3 500 53 500
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat
I denna post ingår:
löner, förslagsvis.......................... 1 282 300
vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie
eller extra ordinarie tjänst, förslagsvis .... 5 000
tilläggsarvode till riksgäldsdirektören........ 6 000
arvode till riksgäidsdirektörens ersättare .... 4 200
kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis.............................. 26 000 1 323 500
Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.
I denna post ingår:
löner, förslagsvis.......................... 1 312 000
vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie
eller extra ordinarie tjänst, förslagsvis .... 7 000
övertidsersättning för ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis ............ 5 000
kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis.............................. 27 000 1 351 000
Kronor
2 925 000
550 000
1 000
2 731 000
36
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1960
Kronor
Arvoden och särskilda ersättningar
Under denna rubrik har medel beräknats för
följande utgifter:
gratifikationer eller belöningar, förslagsvis.... 2 000
gottgörelse enligt 18 § 1 mom. andra stycket
avlöningsreglementet för riksdagens verk,
förslagsvis.............................. 1 000 3 000
16. Kostnader vid emission av statslån m. m.,
förslagsanslag
Obligationspapper, förslagsvis................ 5 000
Värdepapperstryck, förslagsvis .............. 275 000
Annonsering m. m., förslagsvis.............. 900 000
Vinstutlottning å premielånen, förslagsvis .... 50 000
1 230 000
Särskilda uppbördsmedel
Inkomster i samband med datamaskindragningar
m. in........................... 5 000
17. Övriga omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis.................. 15 000
Reseersättningar, förslagsvis ................ 10 000
Expenser, förslagsvis ...................... 275 000
Publikationstryck, förslagsvis........ 15 100
Särskilda uppbördsmedel
Försäljning av publikationer ...... — 100 15 000
Kostnader för maskinell kontroll av inlösta
vinster, förslagsvis ....................... 90 000
Övriga utgifter, förslagsvis .................. 20 000
Riksdagsbiblioteket
18. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter,
förslagsvis .......................... 1 600
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
................................. 294 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags -
304 400
Specifikation till avlöningsstat för riksdagsbibliot
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat
I denna post ingår:
löner, förslagsvis............................ 287 000
vikariatsersättning, förslagsvis................ 1 000
kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
......................... 6 000 294 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal
I denna post ingår:
löner, förslagsvis.................. 295 000
Kronor
1 225 000
425 000
600 000
ket:
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966 37
vikariatsersättning, förslagsvis................ övertidsersättning, förslagsvis................ |
1400 1 000 |
Kronor |
Kronor |
kompensation för höjda folkpensionsavgifter, för- |
|||
slagsvis.................................. |
7 000 |
304 400 |
|
Omkostnader, förslagsanslag |
|||
Sjukvård m. m., förslagsvis............. |
1 000 |
||
Expenser, förslagsvis ................. |
36 000 |
||
Publikationstryck, förslagsvis........... |
21 000 |
||
Övriga utgifter, förslagsvis............. |
3 000 |
61 000 |
20. Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag1 .......... 225 000
Justitieombudsmannen och hans expedition
21. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för -
slagsvis ................................ 525 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 270 000 795 000
Specifikation till avlöningsstat för JO och hans expedition:
Kronor
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat
I denna post ingår:
löner, förslagsvis............................ 513 000
vikariats- och övertidsersättning, förslagsvis .. 1 000
kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis.
................................. 11 000 525 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal
I denna post ingår:
löner, förslagsvis .......................... 259 000
vikariatsersättning och övertidsersättning, förslagsvis
.................................. 5 000
kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................. 6 000 270 000
Kronor
22. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis.................. 900
Reseersättningar, förslagsvis ................ 10 000
Expenser, förslagsvis ...................... 36 000
Övriga utgifter, förslagsvis.................. 100 47 000
Militieombudsmannen och hans expedition
23. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
................................ 359 000
1 Från detta anslag bestrides intill ett belopp av högst 500 kronor för budgetår utgifter för
komplettering av bibliotekets samlingar av porträtt av riksdagsledamöter (BoU:s uti. 1947 nr 19).
38
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................
Kronor
104 000
Specifikation till avlöningsstat för MO och hans expe
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat
I denna post ingår:
löner, förslagsvis .......................... 350 500
vikariatsersättning och övertidsersättning, förslagsvis
.................................. 1000
kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................. 7 500 359 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal
I denna post ingår:
löner, förslagsvis............................ 102 000
kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................. 2 000 104 000
24. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. in., förslagsvis.................. 900
Reseersättningar, förslagsvis ................ 14 000
Expenser, förslagsvis ...................... 23 000
Övriga utgifter, förslagsvis.................. 100
Riksdagens revisorer och deras kansli
25. Arvoden till revisorerna, förslagsanslag
Arvoden, förslagsvis........................
26. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
................................ 68 OOO
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 227 000
Specifikation till avlöningsstat för riksdagens revi
deras kansli:
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat
I denna post ingår:
löner, förslagsvis............................
kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
..................................
Avlöningar till icke-ordinarie personal
I denna post ingår:
löner, förslagsvis............................
kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
..................................
27. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis...........
Reseersättningar, förslagsvis .........
66 500
1 500 68 000
222 000
5 000 227 000
..... 400
..... 25 000
Kronor
463 000
di t i o n:
38 000
46 000
295 000
o r e r och
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
39
Kronor
Expenser, förslagsvis ...................... 13 000
Övriga utgifter, förslagsvis.................. 600
Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli
28. Avlöningar, förslagsanslag
Avlönings stat
Arvoden för deltagande i sammanträden, förslagsvis
................................ 6 000
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
................................ 68 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................... 215 000
Specifikation till avlöningsstat för Nordiska rådets
delegation och dess kansli:
Avlöning till tjänstemän å ordinarie stat
I denna post ingår:
lön till sekreteraren och kanslichefen, förslagsvis 66 500
kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................. 1500 68 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal
I denna post ingår:
löner, förslagsvis............................ 206 800
vikariats- och övertidsersättning, förslagsvis .... 4 000
kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................. 4 200 215 000
29. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis ................ 1 000
Reseersättningar, förslagsvis ................ 90 000
Lokalhyra, förslagsvis ...................... 10 000
Expenser, förslagsvis ...................... 48 000
Övriga utgifter, förslagsvis .................. 10 000
30. Andel i gemensamma kostnader för Nordiska
rådet, förslagsanslag
Utgifter:
Arvoden till gemensam personal, kostnader
för utredningar m. in., förslagsvis....... 25 300
Reseersättningar m. m., förslagsvis ........ 4 600
Tryckningskostnader för rådets förhandlingar,
förslagsvis ......................... 69 000
Informationsmaterial, förslagsvis .......... 3 200
102 100
Särskilda upp bördsmed el:
Övriga nordiska länders andelar i utgifterna — 1001
Kronor
39 000
289 000
v e n s k a
159 000
102 000
1 Formellt belopp
40
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1966
Kronor
31. Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk
Kontakt, förslagsanslag
Utgifter:
Kostnader för utgivande av Nordisk Kontakt,
förslagsvis ............................ 50 200
Särskilda uppbörd smedel:
Övriga nordiska länders andelar i utgifterna
............................ 1001
Försäljning av Nordisk Kontakt ...... 1001 —200
Pensioner
32. Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag ..........
33. Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag
34. Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., förslagsanslag
35. Pensioner åt efterlevande till befattningshavare m. fl., förslagsanslag
..........................................
Diverse
36. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Bgggnadsstgrelsens delfond, förslagsanslag..............
37. Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande,
förslagsanslag ......................................
38. Vinstutlottning samband med allmänt lönsparande, förslagsanslag
..........................................
39. Kommittéer m. m., förslagsanslag......................
40. Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen, förslagsanslag
..........................................
41. Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen,
förslagsanslag ......................................
Summa
1 Formellt belopp
Kronor
50 000
2 000 000
650 000
1 070 000
190 000
169 000
1 200 000
800 000
10 000
167 000
955 000
44 549 000
MARCUS SOKTR. STHLM 1966 660029