Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1966

3

Nr 29

Utlåtande i anledning av motioner om förläggning av viss statlig
industri till Skaraborgs län.

I de till bankoutskottet hänvisade likalydande motionerna nr 311 i
första kammaren av herr Paul Jansson m. fl. och nr 378 i andra kammaren
av herr Blomkvist m. fl. har föreslagits, att riksdagen må i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa dels om utredning angående en snar
utbyggnad av den statliga verksamheten inom byggnadsindustrien i anslutning
till AB Durox anläggningar i Skaraborgs län, dels ock om utredning
angående förläggning av en statlig industri för förädling av jordbruksprodukter
till Vara-regionen i nämnda län.

Beträffande motiveringen för vad som sålunda föreslagits hänvisas till
motionerna.

Över motionerna har utskottet inhämtat remissyttranden från arbetsmarknadsstyrelsen
och från länsstyrelsen i Skaraborgs län. Länsstyrelsen
meddelar att den i ärendet har samrått med länsarbetsnämnden och att
därvid även länsbostadsdirektören, direktören i Skaraborgs företagareförening
och direktören i Skaraborgs näringsråd varit närvarande.

Remissyttrandena

Länsstyrelsen i Skaraborgs län framhåller inledningsvis att länets befolkningstal,
som tidigare under en längre tid minskat, sedan år 1940 utvecklats
positivt. Folkmängden har sedan sistnämnda år ökat med mer än
15 000 personer; inemot en tredjedel av denna ökning häniför sig till tiden
från år 1960. Den numera positiva befolkningsutvecklingen beror främst
på en kraftig expansion av industrien, varigenom den befolkning i arbetsför
ålder som lämnar jordbruket kan få annan sysselsättning inom länet.
En viss inflyttning till länet från andra delar av landet har ägt rum under
senare år.

Av de förvärvsarbetande inom länet var 45 procent år 1940, 34 procent
år 1950 och 24 procent år 1960 sysselsatta inom näringsgrenen jordbruk,
skogsbruk m. in. För näringsgrenen industri (inklusive gruvdrift samt
byggnads- och anläggningsverksamhet) var motsvarande siffror 29, 36 och
1-f Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 28—31

4

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1966

43 procent. Efter 1960 har skett en fortsatt markant minskning av antalet
i jordbruket sysselsatta; dessa beräknas år 1965 ha utgjort endast omkring
19 procent av samtliga förvärvsarbetande i länet.

Den industriella expansion som äger rum i länet beror, säger länsstyrelsen,
av många faktorer. Länsstyrelsen pekar särskilt på att ett målmedvetet
och framgångsrikt arbete för att stödja denna expansion bedrivits
— förutom av statliga länsorgan — av landstinget, städer och övriga
kommuner, länets företagareförening (bildad 1954) och länets näringsråd
(bildat 1960). Näringsrådet, vars ledamöter utses dels av länsstyrelsen,
dels av landstinget, har till sitt förfogande en heltidsanställd verkställande
tjänsteman. Dess verksamhet bekostas i huvudsak av landstinget. Näringsrådet
har, meddelar länsstyrelsen, uppmärksammat en av de frågor som
motionärerna behandlar. För närvarande pågår nämligen i näringsrådets
regi en ganska omfattande utredning av möjligheterna att i länet etablera
ny livsmedelsindustri och utöka befintlig sådan. Denna utredning beräknas
bli färdig sommaren 1966.

Länsstyrelsen anser det uppenbart, att strävandena från det allmännas
sida måste fortsättas och intensifieras, om en positiv vidare utveckling för
länets del skall bli möjlig. Länsstyrelsen yttrar avslutningsvis:

För närvarande föreligger visserligen inga påtagliga sysselsättningssvårigheter
i länet. På något längre sikt krävs emellertid en ytterligare industriell
expansion för att länets utveckling icke skall stagnera eller gå
tillbaka. Ännu friställes arbetskraft från jordbruket och strukturförändringar
inom industrin pågår.

Mot bakgrunden av det nu anförda hälsar länsstyrelsen med tillfredsställelse
syftet med de nu föreliggande motionerna, att åstadkomma utbyggnad
och nyetablering av industriell verksamhet i länet. Länsstyrelsen
anser önskvärt, att utredning härom kommer till stånd. Huruvida ifrågavarande
industriella verksamhet bör bedrivas i statlig regi torde få bedömas
från andra synpunkter än dem länsstyrelsen har att företräda.

Arbetsmarknadsstyrelsen påpekar att Skaraborgs län hör till de län där
jordbruket spelar störst roll från sysselsättningssynpunkt. Även om sysselsättningsminskningen
i jordbruket inom länet under den senaste femårsperioden
inte varit snabbare än inom riket i övrigt har därför rationaliseringen
inom jordbruket kommit att beröra ett förhållandevis stort antal
personer. Styrelsen betonar att minskningen av antalet sysselsatta i jordbruket
inom Skaraborgs län har uppvägts av sysselsättningsökningar inom
övriga näringsgrenar och att industrien, såvitt kan bedömas utifrån tillgänglig
statistik, har expanderat snabbare i detta län än genomsnittligt i
hela riket, något som också återspeglas i den stigande folkmängden i länet.
I stort sett har, säger styrelsen, de arbetsinarknadsproblem som det minskande
arbetskraftsbehovet inom jordbruket medfört i denna del av landet
kunnat lösas inom ramen för normala arbetsmarknadspolitiska åtgärder
och utan att medföra allvarliga störningar på arbetsmarknaden.

I yttrandet framhålles också att jämfört med hela riket den redovisade

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1966

5

arbetslösheten i Skaraborgs län ligger på en låg nivå. I promille av folkmängden
uppgick antalet hos arbetsförmedlingen anmälda arbetslösa till
2,08 procent år 1963, 1,65 procent år 1964 och 1,77 procent år 1965, medan
motsvarande promilletal för hela riket uppgick till 2,57, 2,75 och 3,25.
1 Varas A-region var arbetslöshetstalet under år 1965 i genomsnitt 1,62
promille.

Styrelsen hänvisar i sammanhanget även till det av styrelsen utfärdade
arbetsmarknadspolitiska jordbruksprogrammet, vari anges riktlinjer för
länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingens åtgärder för att underlätta
anpassningen och sysselsättningen för den inom jordbruket övertaliga
arbetskraften. Avslutningsvis uttalas att de i motionerna framlagda
förslagen torde få bedömas från andra synpunkter än dem arbetsmarknadsstyrelsen
har att företräda.

Uppgifter rörande Svenska Durox aktiebolag

1 samband med en successiv omläggning och avveckling av Svenska
skifferolj eaktiebolagets verksamhet i enlighet med beslut av 1961 års riksdag
upptogs inom bolaget utvecklingsarbete avseende produktion av byggnadsmaterial.
Efter försäljning av bolagets industrianläggningar m. m. i
Kvarntorp har bolaget med godkännande av 1965 års riksdag (prop. nr
168, SU:s uti. nr 190) förvärvat aktierna i Svenska Durox aktiebolag. Syftet
med sistnämnda åtgärd har varit att samordna och effektivera den statliga
företagsamheten på byggnadsmaterialområdet. I samband härmed har skifferoljebolaget
övertagit aktierna i de statsägda Törefors bruks aktiebolag
och Laxå bruks aktiebolag, vilka likaledes är verksamma inom byggnadsmaterialbranschen.

Svenska Durox aktiebolag är moder- och försäljningsbolag för Skövde
Gasbetong aktiebolag, som tillverkar lättbetong och en rad produkter för
vilka lättbetong är utgångsmaterial, bl. a. byggnadselement av olika slag.
Skövde Gasbetong aktiebolag äger i sin tur bl. a. Aktiebolaget Svenska
stenhus samt hälften av aktiekapitalet i Rockwool aktiebolaget. Stenhusbolaget
säljer monteringsfärdiga hus samt driver handel med byggnadsmaterial.
Rockwoolbolaget tillverkar mineralull och manufakturerade produkter
därav.

I propositionen om förvärvet av Svenska Durox aktiebolag uttalade föredragande
departementschefen, att staten genom förvärvet tillfördes en organisation
med industriella resurser, lämpade för att utnyttjas i utvecklingsarbete.
Enligt departementschefen stod det redan vid denna tidpunkt
klart, att investeringar för rationalisering av driften och för utbyggnad av
produktionsapparaten var företagsekonomiskt motiverade. Bortsett från de
investeringar vilka pågick eller planerades i Rockwoolbolaget kunde kostnaderna
för sådana investeringar enligt gjorda överslagsberäkningar kom -

6

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1966

ma att uppgå till 15—20 milj. kronor; de vore avsedda att bestridas av skifferoljebolagets
tillgångar. I samband med godkännandet av Kungl. Maj :ts
förslag om förvärv av Svenska Durox aktiebolag gav riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t till känna, att den avsedda utvidgningen av den statliga
verksamheten på byggnadsmaterialområdet borde bli föremål för noggrann
planering. Det förutsattes att Kungl. Maj :t hade uppmärksamheten
fästad på behovet av förberedande utredningar och planeringsåtgärder i
övrigt.

Enligt ett i början av maj 1966 publicerat meddelande avser Svenska
Durox aktiebolag att investera 12 milj. kronor i en första utbyggnad av
företagets anläggningar i Skövde, varigenom en fördubbling av företagets
årsproduktion av lättbetong skall bli möjlig. Arbetskraften på produklionssidan,
för närvarande ca 220 man, beräknas emellertid behöva ökas med
endast ett 20-tal man.

Utskottet

Utgångspunkten för de föreliggande motionerna är att den föränderlighet
i tekniskt och ekonomiskt avseende som präglar det nutida samhället kräver
ökade statliga insatser också inom näringslivet. Motionärerna uppehåller
sig särskilt vid det samhälleliga inflytandet inom byggnadsmaterialbranschen
och uttrycker sin tillfredsställelse över statens förvärv av Svenska
Durox aktiebolag. Under framhållande bl. a. av den arbetskraftstillgång som
uppstår genom den fortskridande strukturrationaliseringen inom jordbruket
betonar motionärerna att för byggnadsmaterialindustrien gynnsamma
lokaliseringsfaktorer är till finnandes särskilt i Skaraborgs län. Pågående
utredningar om statliga insatser i denna industri sägs fördenskull böra
kompletteras, så att därvid även beaktas frågan om förvärv eller uppförande
av ytterligare industrier inom byggnadsbranschen i nära anslutning till
Aktiebolaget Atomenergis uranverk i Ranstad på Billingen och till Duroxf
öretagen.

Även på livsmedelsindustriens område bör samhället enligt motionärernas
mening göra direkta insatser. En på jordbruket baserad förädlingsindustri
anses genom samhällets försorg böra utvecklas i områden där jordbruket
spelar en viktig roll i näringslivet, varvid Skaraborgs län nämnes
som exempel. Särskilt fästes uppmärksamheten på den höga andelen inom
jordbruket sysselsatta i Vara-regionen; motionärernas andra förslag gäller
en utredning angående förläggning till denna region av en statlig industri
för förädling av jordbruksprodukter.

Vad först beträffar motionärernas förslag om utredning angående en
snar utbyggnad av den statliga verksamheten inom byggnadsindustrien i
anslutning till Svenska Durox aktiebolags anläggningar i Skaraborgs län
vill utskottet framhålla, att en sådan utbyggnad uppenbarligen ingått i
förutsättningarna för statens förvärv av bolaget. Redan i propositionen

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1966

7

om förvärvet redovisades den ungefärliga ekonomiska omfattningen av
de avsedda investeringarna, och sedermera har meddelats att en betydande
nybyggnad, kostnadsberäknad till 12 milj. kronor, nu skall komma till
stånd. I samband med godkännandet av statens förvärv av Duroxkoncernen
underströk riksdagen behovet av noggranna utredningar och planeringsåtgärder
med avseende på den tilltänkta utvidgade statliga verksamheten på
byggnadsmaterialområdet. Med hänsyn till vad här sagts kan det enligt
utskottets mening betraktas som självklart att såväl Kungl. Maj :t som
Duroxkoncernens ledning har sin uppmärksamhet riktad på de möjligheter
till ytterligare statliga insatser inom byggnadsmaterialindustrien som
motionärerna anger. Någon hemställan till Kungl. Maj :t om särskild utredning
på denna punkt synes därför icke påkallad.

I detta sammanhang må påpekas, att även en i fråga om investerat kapital
och tillskapade produktionsmöjligheter betydande utbyggnad av ifrågavarande
företag kan, såsom det aktuella fallet visar, få tämligen begränsade
konsekvenser från sysselsättningssynpunkt. Eftersom motionärernas
förslag tycks föranledda inte minst av farhågor beträffande de framtida
sysselsättningsmöjligheterna i Skaraborgs län, i synnerhet med hänsyn
till strukturrationaliseringen inom jordbruket, vill utskottet framhålla
att arbetsmarknadssituationen i länet för närvarande synes vara förhållandevis
gynnsam och att arbetsmarknadsstyrelsen tycks anse det möjligt att
lösa de uppkommande omställningsproblemen inom ramen för normala
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Motionärerna framför vidare tanken på att staten skulle direkt engagera
sig i livsmedelsindustrien och att en i statlig regi bedriven förädling av
jordbruksprodukter skulle igångsättas inom Vara-regionen. För närvarande
spelar producent- och konsumentkooperativa företag en viktig roll inom
livsmedelsindustrien vid sidan av de privata, medan däremot statliga företag
icke är verksamma inom denna bransch. Givetvis är det inte uteslutet,
att även statliga produktionsinitiativ kan bli aktuella på detta område.
Någon särskild utredning därvidlag finner utskottet emellertid icke skäl
att förorda. Vad gäller det av motionärerna närmast väckta förslaget om
en utredning avseende anläggandet i Vara-regionen av en industri för förädling
av jordbruksprodukter synes det vara till fyllest att hänvisa till den
av såväl motionärerna som länsstyrelsen i Skaraborgs län omnämnda utredning
om utbyggnad av livsmedelsindustrien i länet som pågår i regi
av länets näringsråd.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att motionerna 1:311 och 11:378 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 maj 1966

På bankoutskottets vägnar:

NILS STÄHLE

8

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1966

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hilding, Gustaf Henry Hansson, Palm,
Rönnberg*, Lundberg, Larfors och Sten Andersson*;

från andra kammaren; herrar Regnéll*, Börjesson i Glömminge,
Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå*, Ekström i Iggesund, fru Hörnlund,
herrar Hyltander och Gustavsson i Ängelholm.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Hilding, Gustaf Henry Hansson, Lundberg, Börjesson i Glömminge
och Hyltander, vilka ansett att ur sista stycket i utskottets yttrande
den mening bort utgå som lyder: »Givetvis är det inte uteslutet, att även
statliga produktionsinitiativ kan bli aktuella på detta område.»