Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
1
Nr 1
Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den av
fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank, till
utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och förvaltning under
år 1965, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen överlämna
samma berättelse.
Stockholm den 13 januari 1966
På bankoutskottets vägnar:
NILS STÅIILE
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Gustaf Henry Hansson, Åke
Larsson, Palm, Åkerlund och Wikberg;
från andra kammaren: herrar Berglund, Börjesson i Glömminge, Ekström i
Iggesund, Ringaby och Gustavsson i Ängelholm.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt Nr 1
Bankoutskottets viemorial nr 1 år 1966
3
Till Riksdagens Bankoutskott
Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1965. Valutastyrelsens berättelse samt
en redogörelse för riksbankens jubileumsfonds finansiella ställning vid utgången
av 1965 bifogas.
Kreditpolitiken
Liksom under föregående år karakteriserades den svenska ekonomin under
1965 av en intensiv högkonjunktur. Möjligheterna till stigande produktion var
dock av kapacitetsskäl betydligt mer begränsade än under de närmast föregående
åren.
Efter avmattningen 1962 steg den ekonomiska aktiviteten i landet snabbt mot
en fullt utbildad högkonjunktur. En kraftig efterfrågan på varor och tjänster
i förening med gynnsamma produktionsbetingelser ledde till en uppgång i totalproduktionen
under 1964 med hela 7 %, den största ökning som registrerats
under efterkrigstiden. Produktionsökningen bars upp av en likaledes rekordhög
stegring i den privata konsumtionen med 5 V2 %, en ökning i lagerinvesteringarna
motsvarande 1 1/2 % av bruttonationalprodukten och av en exportökning
på 11 V2%, vars bidrag till bruttonationalprodukten dock i stort sett balanserades
av en importökning på 10 %. Samtidigt steg den offentliga konsumtionen
och bruttoinvesteringarna med 5 resp. 6 %.
Den kraftiga tillväxten i produktionen under 1964 innebar, att tillgången på
arbetskraft och maskinell utrustning blev allt hårdare utnyttjad, vilket försämrade
förutsättningarna för en fortsatt snabb expansion. För 1965 beräknas
bruttonationalprodukten ha ökat med endast 3 1fs %, trots bestående hög efterfrågan.
Den privata konsumtionen mätt i löpande priser ökade mer 1965 än
1964, men volymmässigt avtog konsumtionsökningen och stannade vid 4 %;
prisstegringen var, delvis på grund av omsättningsskattehöj ningen, större under
1965 än under föregående år. För lagerinvesteringarna redovisades en avtagande
tillväxt. Ökningen torde ha motsvarat ungefär ZU % av bruttonationalprodukten.
De fasta investeringarna steg däremot i nästan samma takt som under 1964
och den offentliga konsumtionen till och med i något snabbare takt. Den starka
uppgången i exporten under 1964 mattades avsevärt under 1965. Härtill bidrog
i första hand den svagare efterfrågeutvecklingen i Västeuropa och de försämrade
avsättningsmöjligheterna för skogsprodukter men sannolikt också den
starka inhemska efterfrågan, som i viss utsträckning kan ha trängt undan den
utländska. Ökningen i exporten uppgick till ungefär 5%. Importen fortsatte
däremot att stiga i oförändrad eller till och med något högre takt under inflytande
av det kraftiga efterfrågetryck som ännu förelåg. Denna utveckling i
4
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
utrikeshandeln i förening med någon försämring av övriga löpande betalningar
ledde till ett underskott på ca 1 400 mkr i bytesbalansen, som varit i stort sett
balanserad de närmast föregående fyra åren.
Under konjunkturuppsvinget 1963 och 1964 vidtog riksbanken en följd av
åtgärder i stabiliserande syfte. Diskontot uppjusterades sålunda i flera etapper.
Från en nivå av 3 V2 % under den föregående konjunkturavmattningen höjdes
det i juni 1963 till 4 %, i januari 1964 till 4 V2 % och i november samma år till
5%. För kreditinstitutens upplåning i riksbanken återinfördes i februari 1964
den s. k. straffräntan, som senare skärptes. Flera statslån emitterades för att
minska likviditeten i och utanför banksystemet. Emissionerna genomfördes i
allmänhet i anslutning till diskontohöjningarna till successivt höjda räntesatser
med återverkan på räntebildningen i övrigt.
Under våren 1965 visade sig ytterligare åtgärder i dämpande riktning påkallade.
Med giltighet från och med den 9 april höjde riksbanken diskontot med
V2 % till 5 V2 %. Detta skedde mot bakgrunden av det starka efterfrågetrycket
och det höga kapacitetsutnyttjandet. Utbudet på långfristigt bundna krediter
hade vidare avtagit och svårigheter uppstått att på marknaden placera
obligationer till de sedan i november 1964 tillämpade emissionsvillkoren. Det
ansågs i det då rådande läget vara av vikt både att allmänt dämpa kreditexpansionen
och att vidmakthålla utbudet på långfristiga krediter med sikte på att
bl. a. det uppställda programmet för bostadsbyggandet skulle kunna realiseras.
Emissioner av bostadsobligationer följde omedelbart efter diskontohöjningen.
Samtidigt med diskontohöjningen uppjusterades straffräntan för affärsbankernas
lån i riksbanken till 11''%. För banker, som uppfyllde den av riksbanken
rekommenderade likviditetskvoten, uttogs straffränta endast på belopp överstigande
hälften av respektive banks fonder, men för banker, som inte uppfyllde
likviditetskraven, på belopp överstigande en fjärdedel av fonderna. De rekommenderade
likviditetskvoterna utgjorde för större banker 30 % och för mindre
25 %. Bankernas skuld till riksbanken var under 1965 så gott som genomgående
större än under 1964, och fler banker än tidigare underskred de rekommenderade
kvoterna. Straffräntan drabbade därför i högre grad än under 1964 både banker
som uppfyllde och banker som inte uppfyllde kvoterna.
I anslutning till diskontohöjningen höjde bankerna i samråd med riksbanken
sina rörliga utlåningsräntor med V2 %, ett beslut som åtföljdes av en uppjustering
även av inlåningsräntorna med V2 %. Därmed kom den högsta inlåningsräntan
att utgöra 61U %. Emissionsräntorna för långfristiga obligationslån
steg med %, vilket blev bestämmande för uppgången i övriga fasta räntor.
De obligationslån för primärbelåning av bostadsfastigheter, som följde efter
diskontohöjningen, erhöll en ränta av 6 Vr % och lån för sekundärfinansiering
6 V2 %. Den senare räntan tillämpades även för kommuners och industriföretags
emissioner.
Senare under året introducerade de bostadsbelånande hypoteksinstituten ett
s. k. enhetslån för finansiering av bostadsbyggande. Lånet utformades så, att
den tidigare uppdelningen på ett primärlån utan amortering och ett sekundär
-
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
5
lån med amortering upphävdes. Lånet täckte ensamt finansieringen från botten
upp till den nivå, där det statliga lånet möter. Det emitterades till samma ränta
som det tidigare primärlånet och hade formen av ett amorteringslån med annuiteten
beräknad efter en 60-årig amorteringsplan.
Den livliga emissionsverksamheten efter de båda diskontohöjningarna under
1964 hade resulterat i ett rekordartat högt emissionsbelopp nämnda år — för
nytecknade långfristiga obligationer och förlagsbevis 5 200 mkr. Den något lugnare
emissionstakten under 1965 gav nyteckningar till ett belopp av 3 900 mkr,
sålunda ett ej obetydligt mindre belopp än under 1964 men likväl högre än under
något tidigare år. För andra låntagare än staten uppgick nyemissionerna under
1964 till 4 450 mkr och under 1965 till 3 450 mkr. Reverslånegivningen från
kapitalmarknadsinstituten ökade, likaså utlåningen från affärsbankerna, och
totalt var kreditgivningen större 1965 än 1964.
Det kraftiga underskottet i bytesbalansen under 1965 åtföljdes, såsom närmare
belyses i det följande, inte av någon motsvarande nettoutströmning av utländska
valutor. Riksbankens och affärsbankernas sammanlagda valutareserv,
som under 1964 ökat med i runt tal 1 000 mkr till 5 505 mkr, uppgick vid slutet
av 1965 till ca 5 600 mkr. De statistiskt redovisade kapitaltransaktionerna resulterade
visserligen i ett ökat kapitalinflöde, men detta motsvarade dock endast
omkring en tredjedel av underskottet i bytesbalansen. Restposten i betalningsbalansen
blev för den skull även 1965 betydande.
Det kraftiga valutainflödet under 1964 i förening med en allt stramare penningpolitik
fick på den svenska valutamarknaden som resultat, att kursläget
för de utländska valutorna under större delen av året var relativt lågt. Den
följande utvecklingen med försämrad bytesbalans och minskning av valutainströmningen
medförde däremot, att kronan under 1965 försvagades gentemot
de utländska valutorna. Växelkurserna kom sålunda att under huvuddelen av
1965 ligga högre än under 1964.
Utvecklingen på den internationella valutamarknaden var under 1965 trots
vissa störningar lugnare än under 1964. De korta krediter om 3 000 miljoner dollar,
som ett antal centralbanker samt Export-Import Bank och Internationella
regleringsbanken beviljade den brittiska centralbanken i november 1964 och sedan
förlängde, avvecklades i maj 1965. I samband därmed företog Storbritannien
en dragning på Internationella valutafonden om 1 400 miljoner dollar i olika valutor,
bl. a. även svenska kronor. Nya stödåtgärder vidtogs under hösten 1965.
I stort sett samma centralbanker, som 1964 beviljade Bank of England ovannämnda
kredit, träffade i september 1965 ett nytt avtal med Bank of England
om kortfristiga krediter att utnyttjas vid behov. Riksbanken deltog i detta liksom
i de tidigare stödarrangemangen.
Som ett resultat av den sedvanliga femårsöversynen av kvoterna i Internationella
valutafonden framlade fondens direktion i början av 1965 ett förslag om
dels en höjning av samtliga medlemsländers kvoter, dels individuella ökningar
av vissa länders kvoter, däribland den svenska. För de senare länderna föreslogs
motsvarande höjningar av deras andelar i Världsbanken. Förslagen har vad angår
6
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Diagram A. Kreditmarknaden
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
Kreditmarknaden totalt
Anm. Jfr tabell 1, summakolumnens totalbelopp.
Diagram B. Kapitalmarknaden
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
Kapitalms ! 1 |
. rknaden nsobiekt |
Ä / |
||
/\ * \mm |
-----------i Sr t |
|||
i / |
(\> |
/ ! |
||
/ y |
f Kapitalmarknaden |
|||
\o |
V |
|||
, I , |
. i, |
1 1 , |
||
1961 |
1962 |
1963 |
1964 |
1965 |
Anm. Jfr tabell 1, summakolumnens två sista
rader.
Sverige förelagts riksdagen i proposition nr 122 år 1965, vilken sedermera bifallits.
Diskussionen om den internationella likviditeten har fortgått under året. Den
har till väsentlig del varit knuten till den rapport avseende möjligheterna att
skapa reservtillgangar, vilken utarbetats av en studiegrupp, tillsatt av representanter
för de tio industriländer, som deltager i det s. k. GAB-avtalet (General
Arrangements to Borrow) med Internationella valutafonden. Vid möte med
ifrågavarande länders finansministrar och centralbankschefer i anslutning till
valutafondens årsmöte i september 1965 uppdrogs åt ställföreträdarna för ministrarna
och centralbankscheferna att utreda förutsättningarna för en överenskommelse
i syfte att förbättra det internationella betalningssystemet.
Kreditmarknaden
Kreditförmedlingen var under 1965 av större omfattning än under 1964. Efter
en mycket kraftig tillväxt från och med våren 1962 till och med sommaren 1963
stabiliserades kreditströmmen till en tid på den uppnådda höga nivån. Under senare
delen av 1964 började den att växa på nytt och fortsatte sedan att växa under
loppet av 1965 (diagram A). Dessa utvecklingstendenser för den totala upp
-
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
7
Diagram C. Upplåningen på kreditmarknaden
Fördelning
på låntagare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
Bostäder
''Näringsliv
Kommuner
Staten
-1 000
-2 000
Anm. Jfr tabell 1, totalraden.
Diagram D. Utlåningen på kreditmarknaden
Fördelning
på långivare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
Övriga kreditinstitut
Affärsbanker
---Allmänheten''
Riksbanken
-1 000
-2 000
Anm. Jfr tabell 1, summakolumnen.
låningen på kreditmarknaden återspeglar framför allt förändringarna i näringslivets
upplåning.1 Upplåningen för denna sektor expanderade kraftigt fram till
och med sommaren 1963 och avtog därefter för att från och med hösten 1964 ater
tilltaga (diagram C). Utan avbrott har däremot krediterna för bostadsbyggandets
finansiering vuxit, ehuru med en viss variation i tillväxttakten. För kommunerna
har upplåningen efter den kraftiga ökningen 1962 utvecklats något
ojämnare men den har likväl haft en stigande trend. Tendensen för statens del
var under det senaste året den motsatta; nettoupplåningen under 1963 och 1964
förbyttes under 1965 i nedbetalning av skulder.
1 Med olika sektorers upplåning och utlåning avses kreditströmmar. Det är således ej fråga om utestående
skulder och fordringar utan om förändringar av dessa.
För kreditströmmarna redovisas genomgående nettouppgifter, men även bruttouppgifter lämnas
så långt sådana föreligger. Nettouppgifterna har vad gäller kapitalanskaffningen genom emissioner
av obligationer, förlagsbevis och aktier beräknats som differenser mellan nya emissioner och återbetalningar.
Nettobeloppen för reverslån och övriga s. k. direkta lån har i en del fall beräknats efter
samma princip men i allmänhet som förändringar av nominella eller bokförda stiUlmngsuppgifter.
När bokförda ställningsuppgifter legat till grund för beräkningarna, har den korrigering, som nedoch
uppskrivningarna motiverar, inte alltid kunnat genomföras.
8
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
På utbudssidan svarade kapitalmarknadsinstituten för en betydande sammanlagd
ökning av placeringarna under 1965 (diagram D). Placeringsbehovet
växte inte enbart för allmänna pensionsfonden utan också för de övriga instituten,
framför allt för sparbanker och försäkringsbolag. Ökningen av institutens
placeringar gällde i allt väsentligt reverslånen; deras förvärv av obligationer var
sannolikt lägre under 1965 än 1964. Allmänhetens värdepappersförvärv torde totalt
ej ha förändrats i nämnvärd utsträckning, men en förskjutning från obligationer
till aktier ägde rum. Affärsbankerna å sin sida torde ha ökat både sina
obligationsförvärv och sin direkta utlåning, under det att deras kassalikviditet i
betydelsen nettofordringar hos riksbanken kraftigt försämrades.
Staten Utvecklingen hos olika låntagargrupper
Statens budget var under åren 1963 och 1964 i det närmaste totalbalanserad.
Underskotten var begränsade till ett par hundra miljoner kronor. Under 1965
förstärktes budgeten och ett inkomstöverskott om 245 mkr uppkom. Den statliga
utgiftsexpansionen fortgick emellertid. Såväl investerings- som konsumtionsutgifterna
ökade sålunda liksom också inkomstöverföringarna, men genom framför
allt skatteunderlagets tillväxt och höjningen av den allmänna varuskatten
växte statsinkomsterna ännu snabbare med inkomstöverskott som resultat.
Den atstramande effekten av det statliga budgetutfallet förstärktes av den
förda statsskuldpolitiken. Långfristig upplåning, syftande till avlyft av tidigare
upptagna, huvudsakligen kortfristiga lån, företogs sålunda, ehuru i mindre utsträckning
än under 1964 (diagram E och F). Ett nytt långt lån emitterades
och ett premielån konverterades. Dessutom inflöt betalningar på det i december
1964 emitterade långfristiga statslånet. Å andra sidan återbetalades ett under
1950 utgivet lån. Totalt innebar statens transaktioner i långfristiga obligationer
en nettoupplåning av 374 mkr under 1965 att jämföras med 587 mkr under
1964.
Några kortfristiga statslån emitterades inte under 1965. Däremot återbetalades
två under 1963 emitterade lån på tillsammans 663 mkr. Transaktionerna
i skattkammarväxlar och dagslån resulterade i en sammanlagd ökning av det
utestående beloppet med 39 mkr. Totalt minskades de kortfristiga skulderna
med ca 650 mkr under 1965 att jämföras med en minskning på 364 mkr under
1964. En omstrukturering av den utelöpande statsskulden mot längre löptid
ägde således rum även under 1965.
Kommunerna
Kommunernas inkomster har under senare år i allt mindre utsträckning täckt
utgifterna, och upplåningen har ökat (diagram C). Kommunernas långfristiga
bruftoupplåning har sedan 1960-talets första år i det närmaste tredubblats. Under
1960 och 1961 utgjorde den ca 700 mkr per år och under 1962 och 1963 1 300
ä 1 400 mkr per år. Under 1964 uppgick den till inemot 1 900 mkr och kan för
1965 beräknas ha uppgått till ungefär samma belopp. Amorteringarna på utestå -
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
9
Diagram E. Upplåningen på kapitalmarknaden
Avgränsning
efter finansobjekt
Fördelning på låntagare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
Bostäder
Näringsliv
Staten
1 ■
-1 000
Anm. Jfr tabell 1, näst sista raden.
Diagram F. Upplåningen på kapitalmarknaden
Institutionell
avgränsning
Fördelning på låntagare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
Bostäder
Kommuner
''staten
■ :
-1 000
Anm. Jfr tabell 1, sista raden.
ende långfristiga lån steg betydligt svagare p. g. a. den lägre upplåningen under
gången tid, och den långfristiga nettoupplåningen, som under 1960 och 1961 utgjorde
400 mkr, uppgick under 1962 och 1963 till omkring 1 000 mkr och under
1964 till omkring 1 400 mkr. För 1965 beräknas den också ha uppgått till omkring
1 400 mkr. Härutöver har kommunerna företagit viss kortfristig upplåning,
vars netto först under de båda senaste åren varit mera betydande. Under
1964 uppgick detta till 130 mkr och det torde under 1965 ha uppgått till ett
något större belopp. Kommunernas totala nettoupplåning skulle således under
de båda senaste åren ha uppgått till 1 500 ä 1 600 mkr.
Under 1964 placerade kommunerna ca 1 400 mkr av sin upplåning på den
organiserade marknaden, sådan denna avgränsats i tabell 1, och ej fullt 200 mkr
utanför denna marknad. Fördelningen torde ha varit ungefär densamma under
1965. Detta utnyttjande av den icke organiserade marknaden var större under
1964 och 1965 än under de närmast föregående åren, till vilket det strama läget
på kreditmarknaden bidrog.
Större total upplåning än någonsin tidigare, ökad upplåning på den icke organiserade
kreditmarknaden och ett ökat inslag av tillfällig upplåning, främst i
affärsbankerna, har således kännetecknat kommunernas upplåning under de
båda senaste åren. Den sammanlagda kapitalanskaffningen genom emissioner av
obligationer och genom reverslån i kapitalmarknadsinstituten har fortsatt att
öka. Under 1964 gällde ökningen framför allt obligationsemissionerna och under
1965 reverslånen.
10
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Tabell 1 A. Kreditmarknaden 1964.
Nettobelopp för 12-månadersperioden t. o. m. september 1964. Mkr
Långivare och finansobjekt |
Låntagare |
Summa |
|||
Staten |
Kom- muner |
Bostäder |
Närings- liv |
||
1. Riksbanken .................... |
91 |
10 |
33 |
28 |
165 |
2. Skattkammarväxlar och korttidslån. |
141 |
_ |
_ |
_ |
141 |
3. Obligationer ..................... |
— 47 |
10 |
33 |
25 |
21 |
4. Direkta lån ..................... |
— |
— |
— |
3 |
3 |
5. Affärsbanker ..................... |
— 576 |
210 |
1 339 |
1113 |
2116 |
6. Skattkammarväxlar och korttidsl&n . |
— 242 |
_ |
_ |
— 242 |
|
7. Obligationer ..................... |
— 348 |
50 |
638 |
— 22 |
318 |
8. Aktier ..................... |
— |
— |
— |
19 |
19 |
9. Direkta lån ...................... |
14 |
160 |
701 |
1446 |
2 321 |
10. Andra banker .................. |
— 13 |
329 |
1 539 |
362 |
2187 |
11. Skattkammarväxlar och korttidslån . |
— 1 |
_ |
_ |
_ |
— 1 |
*12. Obligationer ..................... |
— 6 |
92 |
87 |
— 16 |
157 |
*13. Reverslån m. m................. |
— 36 |
237 |
1 452 |
378 |
2 031 |
14. Enskilda försäkringsinrättning ar .... |
137 |
217 |
282 |
375 |
1011 |
15. Skattkammarväxlar ............ |
— 3 |
_ |
_ |
— 3 |
|
*16. Obligationer och förlagsbevis ...... |
140 |
41 |
207 |
144 |
532 |
*17. Aktier .................. |
— |
— |
— |
65 |
65 |
*18. Reverslån m.m............ |
— |
176 |
75 |
166 |
417 |
19. Offentliga försäkringsinrättningar .. |
•4 h9 |
101 |
822 |
530 |
2 205 |
*20. Obligationer och förlagsbevis ...... |
449 |
199 |
790 |
434 |
1 872 |
*21. Reverslån m.m.............. |
— |
205 |
32 |
96 |
333 |
22. Allmänheten (restpost) ....... |
217 |
11 |
25 |
313 |
659 |
23. Skattkammarväxlar och korttidslån . |
— 94 |
_ |
_ |
_ |
— 94 |
*24. Obligationer och förlagsbevis ...... |
319 |
44 |
15 |
12 |
390 |
*25. Aktier ................. |
— |
— |
10 |
331 |
341 |
26. Diverse ............... |
22 |
— |
— |
— |
22 |
27. Kreditmarknad en totalt ....... |
308 |
1211 |
1010 |
3 081 |
8 613 |
28. Skattkammarväxlar och korttidslån . |
— 199 |
_ |
_ |
__ |
— 199 |
29. Kortfristiga obligationer ......... |
— 519 |
_ |
_ |
— 60 |
— 579 |
30. Långfristiga obligationer och förlags- |
|||||
bevis .................. |
1 026 |
436 |
1770 |
637 |
3 869 |
31. Aktier ................. |
— |
— |
10 |
415 |
425 |
32. Affärsbankernas och riksbankens di- |
|||||
rekta lån (4 + 9) ........... |
14 |
160 |
701 |
1 449 |
2 324 |
33. Kapi talmarknadsinsti tu tens reverslån |
|||||
m.m. (13 + 18 + 21) ............. |
— 36 |
618 |
1 559 |
640 |
2 781 |
34. Diverse (26)........ |
22 |
— |
— |
— |
22 |
35. Kapitalmarknadeny avgränsad efter fi- |
|||||
nansobjekt (30 + 31 + 33) .. |
990 |
1 051 |
3 339 |
1 692 |
7 075 |
36. Kapitalmarknaden med institutionell |
|||||
avgränsning (med * markerade poster) |
866 |
991 |
2 668 |
1610 |
6138 |
Anm. »Kreditmarknaden» omfattar i denna tabell statens, kommunernas, bostadssektorns och
näringslivets totala upplåning i banker och försäkringsinrättningar samt deras kapitalanskaffning
utanför bankerna och försäkringsinrättningarna mot aktier, förlagsbevis och obligationer (för staten
även andra finansobjekt än obligationer). Upplåningen är räknad netto, d. v. s. upplånade belopp
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966 11
Tabell 1 B. Kreditmarknaden 1965
Nettobelopp för 12-månadersperioden t. o. m. september 1965. Mkr
Långivare och finansobjekt |
Låntagare |
Summa |
|||
Staten |
Kom- muner |
Bostäder |
Närings- liv |
||
1. Riksbanken ...................... |
— 725 |
— 9 |
56 |
15 |
— 663 |
2. Skattkammarväxlar och korttidslån.. |
— 404 |
— |
48 |
— |
— 356 |
3. Obligationer ...................... |
— 321 |
— 9 |
8 |
4 |
— 318 |
4. Direkta lån ...................... |
— |
— |
— |
11 |
11 |
5. Affärsbanker ..................... |
210 |
250 |
1183 |
1 61) |
3 257 |
C. Skattkammarväxlar och korttidslån.. |
— 18 |
— |
— |
— |
— 18 |
7. Obligationer ...................... |
235 |
50 |
715 |
43 |
1 043 |
8. Aktier ........................... |
— |
— |
— |
6 |
6 |
9. Direkta lån ...................... |
— 7 |
200 |
468 |
1 565 |
2 226 |
10. Andra banker .................... |
75 |
)66 |
1816 |
U6 |
2803 |
11. Skattkammarväxlar och korttidslån . |
27 |
— |
— |
— |
27 |
*12. Obligationer ...................... |
63 |
89 |
317 |
13 |
482 |
*13. Reverslån ...................... |
— 15 |
377 |
1499 |
433 |
2 294 |
14. Enskilda försäkringsinrättningar .... |
120 |
112 |
k05 |
613 |
1 250 |
15. Skattkammarväxlar ............... |
10 |
— |
— |
— |
10 |
*18. Obligationer och förlagsbevis....... |
no |
40 |
278 |
62 |
490 |
*17. Aktier ........................... |
— |
— |
— |
137 |
137 |
*18. Reverslån m.m................... |
— |
72 |
127 |
414 |
613 |
19. Offentliga försäkringsinrättningar .. |
289 |
583 |
1 336 |
5)8 |
2 756 |
*20. Obligationer och förlagsbevis ...... |
289 |
219 |
1 304 |
338 |
2 150 |
*21. Reverslån m.m................... |
— |
364 |
32 |
210 |
608 |
22. Allmänheten (restpost) ............ |
— 120 |
28 |
31 |
m |
)23 |
23. Skattkammarväxlar och korttidslån . |
13 |
— |
— |
— |
13 |
*24. Obligationer och förlagsbevis....... |
— 161 |
26 |
12 |
2 |
— 121 |
*25. Aktier ........................... |
— |
2 |
19 |
482 |
503 |
28. Diverse .......................... |
28 |
— |
— |
— |
28 |
27. Kreditmarknaden totalt ........... |
— 151 |
1 )30 |
It 827 |
3 720 |
9 826 |
28. Skattkammarväxlar och korttidslån . |
— 372 |
— |
48 |
— |
— 324 |
29. Kortfristiga obligationer ........... |
— 421 |
— |
— 13 |
— 48 |
— 482 |
30. Långfristiga obligationer och förlags-bevis ............................ |
636 |
415 |
2 647 |
510 |
4 208 |
31. Aktier ........................... |
— |
2 |
19 |
625 |
646 |
32. Affärsbankernas och riksbankens di-rekta lån (4 9) ................. |
— 7 |
200 |
408 |
1 576 |
2 237 |
33. Kapitalmarknadsinstitutens reverslån |
— 15 |
813 |
1 058 |
1 057 |
3 513 |
34. Diverse (26) ..................... |
28 |
— |
— |
— |
28 |
35. Kapitalmarknaden, avgränsad efter |
621 |
1 230 |
It 32) |
2192 |
8 367 |
36. Kapitalmarknaden med institutionel |
286 |
1 189 |
3 588 |
2 091 |
7151, |
liar minskats med återbetalade. Riksbankens skattkammarväxelinnehav bär minskats med statens
tillgodohavanden i riksbanken, så att statens upplåning överensstämmer med budgetutfallet. Brister
i källmaterialet bar i en del fall nödvändiggjort uppskattningar.
12
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Den privata sektorn
Statens och kommunernas sammanlagda nettoupplåning på den organiserade
kreditmarknaden, som under 1964 uppgick till omkring 1 700 mkr, kan för 1965
beräknas ha varit ca 400 mkr mindre eller omkring 1 300 mkr. Den privata sektorn
visade däremot en kraftig ökning. Under 1964 utgjorde upplåningen omkring
7 600 mkr, men för 1965 kan den uppskattas till 8 700 mkr. Ökningen föll
på både bostadssektorn och näringslivet.
Investeringarna i bostäder, som under en följd av år ökat mycket kraftigt, var
under 1965 i volym ca 2 % och i värde ca 9 % större än under 1964. Ambitionen
att bygga torde emellertid vida ha överstigit det realiserade byggandet och legat
över vad som i rådande arbetskrafts- och materialsituation skulle ha kunnat
förverkligas utan kraftiga kostnadsstegringar och minskad expansion inom landets
ekonomi i övrigt. Nya bostadsbyggnadskrediter gavs till större belopp under
1965 än under 1964 och större än under något tidigare år, men stramheten i kreditpolitiken
medförde, att tillväxttakten för disponerade nya lån något avtog
och att beviljandet av nya lån från och med maj 1965 underskred 1964 års nivå.
Tillväxttakten i fråga om ansökningar om krediter visade emellertid inte samma
vikande tendens, och läget på marknaden för bostadsbyggnadskrediter skärptes
efter hand.
För affärsbankernas del kan bostadsbyggnadskrediternas utveckling relativt
val belysas. Under 12-månadersperioderna till och med november 1963, 1964 och
1965 uppgick utbetalningarna på beviljade krediter till 2 701, 3 223 resp. 3 694
mkr, innebärande en stegring med 19 % från 1963 till 1964 och med 15 % från
1964 till 1965. Avlyftningarna utgjorde under motsvarande perioder 1 919, 2 657
resp. 3 239 mkr. Den totala nettoupplåningen på öppna marknaden för bostadsproduktionens
finansiering, avseende både finansieringen under byggnadstiden
och den slutliga finansieringen, kan för 1965 beräknas ha uppgått till 4 800 mkr,
vartill kommer statsbelåningen, som under senare år uppgått till ett nettobelopp
av omkring 600 mkr per år. Under 1963 och 1964 utgjorde bostadssektorns
nettoupplåning på öppna marknaden 3 800 resp. 4 400 mkr.
Näringslivets investeringar fortsatte under 1965 att växa i ungefär samma
takt som under 1964. Handelns investeringar avtog, men för industrin förekom
en omkastning från en svag minskning under 1964 till en relativt kraftig
ökning under 1965. Vinsterna ökade å andra sidan i avtagande takt, och upplåningen,
som var mindre 1964 än 1963, ökade på nytt 1965. Ökningen av upplåningen
på den svenska kreditmarknaden var påtaglig, men sannolikt innebar
också kredittagningen i samband med handeln med utlandet under 1965 ett
växande finansieringstillskott till de svenska företagen. Härtill kom, att de
privata lånen i utlandet, inkluderande icke obetydliga obligationsemissioner,
gav ett större nettobelopp för 1965 än för 1964 (jfr avsnittet om betalningsbalansen).
Företagens kapitalanskaffning inom landet tilltog på nära nog alla områden.
13
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Tabell 2. Inlåning hos bankerna
Mkr
Förändringar i innestående belopp 1963 1964 1965 |
Ställning |
|||
— 335 |
104 |
— 176 |
1114 |
|
Affärsbanker ............................. |
2 032 |
2 068 |
1 202 |
26 418 |
Kapitalsamlings- och sparkasseräkning .... |
319 |
20 |
302 |
10 629 |
ning ................................. |
1 592 |
1 780 |
1 214 |
7 415 |
Kapitalräkning med 6 månaders uppsägning |
122 |
— 97 |
— 185 |
966 |
Övriga räkningar........................ |
— 1 |
365 |
— 129 |
7 408 |
Sparbanker ............................... |
1 190 |
1 316 |
1 553 |
21 300 |
Postsparbanken ........................... |
457 |
360 |
325 |
6 403 |
Postgiro .................................. |
240 |
229 |
241 |
2 929 |
Centralkassor för jordbrukskredit........... |
211 |
344 |
375 |
2 490 |
Summa |
3 795 |
4 421 |
3 520 |
60 654 |
Anm. Siffrorna grundar sig på månadsstatistiken för respektive institutioner. För riksbanken avser
uppgifterna andra insättare än banker och statliga myndigheter. Siffrorna för sparbanker är uppskattade
med ledning av uppgifter från de 80 större sparbankerna.
Upplåningen i affärsbankerna ökade salunda kraftigt, liksom också upplåningen
i kapitalmarknadsinstituten, framför allt försäkringsbolagen. Obligationsemissionerna
var av ungefär oförändrad omfattning, medan kapitalanskaffningen
genom emission av aktier kraftigt ökade. Enligt föreliggande uppgifter tillförde
aktieemissionerna under 1965 företagen drygt 900 mkr att jämföras med ej fullt
500 mkr under 1964.
För den privata sektorn som helhet — företag, hushåll m. m. — torde likviditetsutvecklingen
ha varit mindre gynnsam under 1965 än under de närmast föregående
åren. Banktillgodohavandena och sedelinnehavet ökade sålunda i en avtagande
takt (tabell 2 resp. 5). Jämfört med tillväxten av investeringar och konsumtion,
mätt i löpande priser, ökade de likvida tillgångarna också relativt sakta.
Kapitalmarknaden
Kapitalmarknaden — marknaden för långfristig kredit — är i statistiskt avseende
svår att avskilja från kreditmarknaden i övrigt. Med det statistiska
material som föreligger kan man emellertid uppnå en ungefärlig avgränsning
antingen genom att ta sikte på finansobjekten och summera de placeringar, som
normalt är uttryck för långfristiga engagemang, eller genom att ta sikte på
placerarna och därvid helt utesluta riksbanken och affärsbankerna. Sammanföres
placeringarna i aktier, förlagsbevis och långfristiga obligationer med revers
-
14 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Diagram G. Kapitalmarknadsutbudet
Avgränsning och fördelning efter finansobjekt
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
Mkr
Långfristiga obligationer
och förlagsbevis j
Reverslån m. m.
Aktier,
Anm. Jfr tabell 1, summakolumnens rad 30,
31 och 33.
Diagram H. Kapitalmarknadsutbudet
Institutionell avgränsning
Fördelning på långivare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
Mkr
—— l»Andra banken»
---n»—, Offentliga försäkringsinrättningar
........ Enskilda försäkringsinrättningar
»Allmänheten»
Anm. Jfr tabell 1, summakolumnens med *
markerade rader.
lånen hos kapitalmarknadsinstituten, vilket innebär att kapitalmarknaden avgränsas
efter finansobjektens art, erhålles för åren 1963—1965 beloppen 6 000,
7 400 resp. 8 000 mkr (diagram B). Medtages förutom kapitalmarknadsinstitutens
reverslån endast de obligationer, förlagsbevis och aktier, som köpts av kapitalmarknadsinstituten
och allmänheten, vilket innebär att kapitalmarknaden
avgränsas institutionellt, erhålles lägre belopp men en något jämnare stegringstakt.
Placeringarna utgjorde för de tre åren 5 200, 6 600 resp. 7 600 mkr. Beloppen
för 1965 är uppskattade.
Under en stor del av året intog nettoplaceringarna i obligationer en framträdande
plats, och de var i allmänhet större än kapitalmarknadsinstitutens reverslångivning
(diagram G). Bland kapitalmarknadsinstituten redovisas för gruppen
offentliga försäkringsinrättningar en mycket kraftig placeringsökning (diagram
H). Denna expansion förklaras helt av utvecklingen inom allmänna pensionsfonden.
För hela 1965 torde fondens totala nettoplaceringar ha uppgått
till drygt 3 100 mkr. De s. k. återlånen uppgick till ca 300 mkr och placeringarna
i obligationer, förlagsbevis och reverslån till ca 2 800 mkr. Under 1964 uppgick
fondens totala nettoplaceringar till drygt 2 500 mkr, varav återlånen utgjorde ca
150 mkr och placeringarna i objekt av kapitalmarknadskaraktär ca 2 400 mkr.
Även de enskilda försäkringsinrättningarnas nettoplaceringar var större under
1965 än 1964. De ökade från 1100 mkr till uppskattningsvis 1 250 mkr och var
därmed större än före den nedgångsperiod, som följde efter pensionsreformens
genomförande. Ökningen gällde dock så gott som helt skadeförsäkringsbolagen,
vilkas premieintäkter i förhallande till skadeutbetalningar utvecklades betydligt
gynnsammare än vad som skett under de båda närmast föregående åren.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966 15
Tabell 3. Affärsbankernas utlåning
Månatliga förändringar i utestående belopp. Mkr
Bostadsbyggnadskrediter |
Övrig utlåning 1963 1964 1965 |
1963 |
Totalt 1964 |
1965 |
|||||
Januari ........... |
— 44 |
— 51 |
66 |
297 |
379 |
253 |
253 |
328 |
319 |
Februari........... |
47 |
103 |
124 |
190 |
17 |
— 36 |
237 |
120 |
88 |
Mars.............. |
77 |
88 |
142 |
787 |
412 |
443 |
864 |
500 |
585 |
April .............. |
97 |
— 74 |
94 |
— 25 |
— 4 |
46 |
72 |
— 78 |
140 |
Maj............... |
107 |
—226 |
155 |
545 |
647 |
534 |
652 |
421 |
689 |
Juni............... |
139 |
52 |
81 |
— 31 |
—193 |
82 |
108 |
—141 |
163 |
Juli ............... |
159 |
139 |
— 21 |
282 |
154 |
100 |
441 |
293 |
79 |
Augusti ........... |
98 |
87 |
—157 |
43 |
—119 |
—169 |
141 |
— 32 |
—326 |
September ....... |
— 94 |
174 |
— 86 |
167 |
314 |
475 |
73 |
488 |
389 |
Oktober ........... |
76 |
— 50 |
47 |
— 72 |
—199 |
— 91 |
4 |
—249 |
— 44 |
November ......... |
170 |
161 |
51 |
260 |
303 |
462 |
430 |
464 |
513 |
December.......... |
163 |
— 41 |
— 286 |
— 87 |
—123 |
—128 |
|||
12-m&nadersperioden |
782 |
566 |
455 |
2 364 |
1 425 |
2 012 |
3146 |
1 991 |
2 467 |
Tillväxten av skadeförsäkringsbolagens nettoplaceringar under 12-månadersperioden
t. o. m. oktober 1965 uppgick till ca 300 mkr att jämföras med ca 150
mkr under motsvarande period ett år tidigare. För övriga slag av försäkringsinrättningar
uppgick placerings volymen till ungefär samma belopp under de bada
perioderna eller drygt 900 mkr.
Inom den grupp av institut, som redovisas under »Andra banker» (sparbanker,
postbanken och centralkassor för jordbrukskredit), svarade sparbankerna under
1905 för den största placeringsökningen, räknat i miljoner kronor. Procentuellt
sett förelåg den starkaste ökningen hos centralkassorna, vilkas inlåningsutveckling
under senare år varit mycket gynnsam. »Andra bankers» sammanlagda nettoplaceringar
på kapitalmarknaden växte i ökad takt. Under 1963 och 1964
uppgick de till 2 300 resp. 2 400 mkr och de kan för 1965 beräknas ha stigit till
2 700 mkr.
Affärsbankerna
Utvecklingen för affärsbankerna under 1965 kännetecknades av en kraftig tillväxt
av nettoutlåningen till allmänheten, fortsatta omfattande förvärv av hypoteksobligationer,
avtagande mlaningsström och en ytterligare försämring av
likviditeten.
Affärsbankernas nettoutlåning till allmänheten, som under 1902 och större
delen av 1963 växte mycket kraftigt men som därefter avtog, började återigen
att växa under 1965 (diagram J). Tillväxten gällde framför allt utlåning för
andra ändamål än bostadsbyggande. Under 12-månadcrsperioden t.o.m. no
-
16
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Diagram I. Affärsbankernas utlåning och
inlåning
Ställning vid slutet av resp. månad
Mkr
26 000
24 000
22 000
20 000
18 000
16 000
14 000
/v. y-V- |
||||
Ir |
lärling j h J V |
|||
J /■v |
[/ |
|||
/ |
/ |
r |
||
A i \ *v* <*u* c |
/Sy |
/ l |
tlåning |
|
/ |
||||
1961 1962 1963 1964 1965
Diagram J. Affärsbankernas utlåning
och inlåning
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
.Utlåning
Inlåning
-1 000
-2 000
-3 000
vember 1965 uppgick denna utlåning till 2 012 mkr att jämföras med 1 425 mkr
under motsvarande 12-månadersperiod ett år tidigare. Jämfört med de närmast
föregående åren var denna kreditgivning av särskilt stor omfattning under
hösten (tabell 3).
Nettokreditgivningen till bostadsbyggandet, d. v. s. nyutlåningen minskad
med företagna avlyftningar, var under 1965 närmast avtagande. Variationerna
i denna kreditgivning är framför allt beroende av när hypoteksinstitutens obligationsemissioner
och de i anslutning till dessa emissioner verkställda avlyftningarna
av bostadsbyggnadskrediter sker. De jämförelsevis höga talen för nettokreditgivningen
till bostadsbyggandet under första halvåret 1965 betingades
visserligen av en fortgående ökning av nyutlåningen men också av att avlyftningarna
minskade. Nyutlåningen, som under första halvåret 1964 utgjort 1 539 mkr,
uppgick sålunda under första halvåret 1965 till 1 932 mkr, medan för avlyftningarna
siffrorna under respektive halvår var 1 647 mkr och 1 270 mkr. Under
senare delen av 1965 var tendensen däremot den motsatta. Nyutlåningen, som
under perioden juli—november 1964 utgjorde 1 371 mkr, uppgick under motsvarande
tid 1965 till ungefär samma belopp eller 1 365 mkr. Avlyftningarna utgjorde
däremot under de båda perioderna 860 resp. 1 531 mkr.
Utöver den berörda direkta utlåningen har affärsbankerna i betydande omfattning
bidragit till kreditförsörjningen genom placeringar i obligationer. Nyförvärven
av statsobligationer torde dock ha mer än uppvägts av försäljningar och
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
17
Diagram K. Affärsbankernas likvida
tillgångar
Ställning vid slutet av resp. månad
Mkr
8 000
6 000
4 000
2 000
0 _
,262 1963 1964 1965
zfsi |
Totalt • I |
% rf |
f. ta | Lt£ |
|
1 \ : |
/*?.;''? * k* j j.» |
n ?j »• •t |
\ Ap \: ‘ V |
\ A- 1/ * |
.tv? |
s* (Sa Ak |
Stats- och hypo —Andra likvida ti |
teks- Igångar- |
|
V |
w |
V'' |
v |
w |
Diagram L. Affärsbankernas likvida
tillgångar
Förändringar under 12-månadersperioden
t. o. m. slutet av resp. månad
Stats- och hypoteksobligationer -
-1 000
likvida tillgångar
"Andra
än obligationer
-2 000
1961 1962 1963 1964 1965
Anm. »Andra likvida tillgångar» utgöres av sedlar, mynt, checkar, postremissväxlar och nettofordran
på inhemska och utländska banker samt skattkammarväxlar.
av att obligationer inlösts, men i fråga om hypoteksobligationer förekom betydande
nettoförvärv. Affärsbankernas nettoutlåning till bostadsbyggandet tillsammans
med deras nettoförvärv av hypoteksobligationer, m. a. o. deras sammanlagda
kredittillskott till bostadsbyggandet, torde ha uppgått till ungefär
samma belopp för 1965 som för 1964 eller omkring 1 200 mkr.
Ökningen av insättarbehållningen i affärsbankerna, som vuxit starkt under
1961 och 1962, har sedan våren 1963 visat en kraftigt sjunkande trend, från 12-måiiadersökningar på ca 3 000 mkr till 12-månadersökningar på ca 1 200 mkr
(diagram J). Under vårhalvåren inträffar ofta en minskning i insättarbehållningen.
Så skedde också under 1965 men med ett större belopp än under våren
1964 (224 mot 151 mkr). Under hösten fortsatte inlåningsutvecklingen att försvagas.
Under tiden juli—november, då eu ökning av de innestående beloppen
Tabell 4. Affärsbankernas nettoställning gentemot riksbanken
Mkr
Jan. |
Febr. |
Mars |
April |
Maj |
Juni |
Juli |
Aug. |
Sepl. |
Okt. Nov. |
Dec. |
|
1900 |
30 |
28 |
—179 |
— 91 |
17 |
—123 |
—114 |
—320 |
—297 |
— 98 —105 |
— 23 |
1901 |
32 |
29 |
—231 |
—375 |
—299 |
—293 |
—205 |
14 |
—201 |
— 5 —109 |
58 |
1902 |
17 |
25 |
0 |
52 |
—232 |
—285 |
12 |
— 40 |
—307 |
—220 —220 |
— 43 |
1903 |
—123 |
—230 |
—321 |
—370 |
—504 |
—005 |
—199 |
— 80 |
—121 |
— 16 —278 |
—181 |
1904 |
— 33 |
— 40 |
—258 |
—149 |
—180 |
—555 |
—437 |
—374 |
—289 |
—122 —419 |
—189 |
1905 |
—102 |
—173 |
—200 |
— Öl |
—591 |
—905 |
—359 |
—208 |
—545 |
—506 —610 |
—364 |
Anm. Neltostallningen under en månad har beräknats som medeltalet av de vid månadens fyra
rapportdagar föreliggande differenserna mellan affärsbankernas tillgodohavanden på checkräkning i
riksbanken och deras skuld till riksbanken för upptagna lån.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt Nr 1
18
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Tabell 5. Förändringar i bankernas likvida tillgångar
Mkr
12-månadersperioden t. o. m. |
november 1965 |
||
Påverkande faktorer |
|||
1. Total valutareserv .......................... |
—237 |
+958 |
+311 |
2. Statens kassamässiga utgiftsöverskott ......... 3. Statens upplåning exkl. lån hos riksbanken och |
—283 |
+201 |
—278 |
postbanken och allmänna pensionsfonden (ökn.-) |
— 11 |
—808 |
—219 |
4. Allmänhetens sedelinnehav (ökn.-) ............ |
—434 |
—374 |
—314 |
5. I riksbanken placerade investeringsfonder (ökn.-) |
+330 |
—105 |
—175 |
6. Övriga riksbankstransaktioner ................ |
+119 |
— 63 |
—307 |
7. Affärsbankernas nettoköp av hypoteksobligationer |
+191 |
+630 |
+689 |
8. Andra affärsbankstransaktioner ............... |
—118 |
+184 |
+ 90 |
9. Summa ..................................... |
-M3 |
+623 |
—203 |
Affärsbankernas likvida tillgångar |
|||
10. Kassa, inhemska checkar och postremissväxlar .. |
+ 36 |
+158 |
+161 |
11. Nettofordran på inhemska banker ............ |
—164 |
+117 |
— 96 |
12. Upplåning i riksbanken (ökn.-)................ |
— 9 |
—167 |
—389 |
13. Dagslån till riksgäldskontoret ................ |
— 1 |
+ 1 |
+ 24 |
14. Skattkammarväxlar ......................... |
— 89 |
— 71 |
—571 |
15. Nettofordran på utländska banker ............ |
—120 |
+253 |
— 19 |
16. Summa 10—15 .............................. |
—547 |
+291 |
—890 |
17. Korta statsobligationer ...................... |
—470 |
—113 |
+ 96 |
18. Långa » ...................... |
+ 57 |
—235 |
— 41 |
19. Korta hypoteksobligationer ................... |
— 52 |
— 69 |
+212 |
20. Långa » ................... |
+243 |
+699 |
+477 |
21. Summa 17—20.............................. |
—222 |
+282 |
+7U |
22. Summa (16+21) ............................ Postbankens och allmänna pensionsfondens korta |
—569 |
+573 |
—H6 |
23. Korta nettofordringar gentemot banker........ |
+126 |
+ 51 |
— 55 |
24. Korta nettofordringar gentemot riksgäldskontoret |
— |
— 1 |
— 2 |
25. Summa..................................... |
+126 |
+ 50 |
— 57 |
Anm. Positiva tal innebär ökning av de likvida tillgångarna, negativa innebär minskning.
vanligen äger rum, inträffade sålunda under 1965 en minskning med 7 mkr att
jämföras med en ökning om 957 mkr under 1964. Ökningen per 12 månader, som
i slutet av november 1964 uppgick till 2 068 mkr, utgjorde vid samma tid 1965
endast 1 202 mkr (tabell 2).
Den expanderande nettoutlåningen till allmänheten och de efter hand tilltagande
nettoförvärven av hypoteksobligationer i förening med en avtagande
nettoinlåning ledde under 1965 till en betydande minskning av affärsbankernas
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
19
likviditet. Andra likvida tillgångar än obligationer minskade sålunda kraftigt
(diagram L); minskningen av skattkammarväxelinnehavet var påtaglig, och nettoställningen
gentemot riksbanken försämrades alltmer. Under 1965 liksom
under de närmast föregående åren var affärsbankerna blott under kortare perioder
helt skuldfria hos riksbanken, och nettoskuldsättningen hos denna var
under 1965 i regel betydligt större än under tidigare år (tabell 4). Högsta beloppet
för affärsbankernas hypotekslån i riksbanken uppgick under 1965 till 1 414
mkr mot 906 och 904 mkr under de båda föregående åren.
Affärsbankernas totala likvida tillgångar, innefattande i huvudsak obligationer,
skattkammarväxlar, valutor och kassatillgångar, gick inte ned i samma utsträckning
som kassalikviditeten. Som framgår av tabell 5 minskade de totala
likvida tillgångarna under 12-månadersperioden t. o. m. november 1965 med
endast 146 mkr, vilket dock mot bakgrunden av ökningen under 12-månadersperioden
ett år tidigare innebar en markerad försämring i likviditetsutvecklingen
hos bankerna. Statsbudgetens utfall och statsskuldpolitikens utformning utgjorde
likviditetsindragande faktorer liksom också företagens insättningar på
investeringskonto i riksbanken och ökningen av allmänhetens sedelinnehav. Till
en ökning av de likvida tillgångarna bidrog å andra sidan tillväxten av valutareserven
och affärsbankernas förvärv av hypoteksobligationer.
Obligationsmarknaden
Efter diskontoändringen i november 1964 följde ett antal obligationsemissioner
för kommuner och industrier samt — vid mitten av december — för bostadssektorn.
Därmed hade under 1964, exkl. konverteringar, emitterats obligationer
och förlagsbevis till ett belopp av i runt tal 6 000 mkr. Motsvarande siffra för
1963 var ca 5 650 mkr och en ökning på ca 350 mkr kunde sålunda registreras.
Tabell 6. Köpkurser och effektiv förräntning för vissa statslån
Procent
Kurser |
Effektiv ränta |
|||||||||
1964 |
1965 |
1964 |
1965 |
|||||||
31/12 |
31/3 |
30/6 |
30/9 |
31/12 |
31/12 |
31/3 |
30/6 |
30/9 |
31/12 |
|
Lån med kort återstående löptid |
||||||||||
5 1/4 1958/68 28/4 ........... |
97% |
96% |
96 |
90 |
97 Va |
6,17 |
6,43 |
G,82 |
6,97 |
6,42 |
4 3/8 1962/66 ................ |
97% |
97 Va |
97 Va |
98 % |
99 |
6,43 |
6,03 |
7,37 |
7,26 |
7,03 |
4 1954/66/70 ............. |
89 % |
89 Va |
87% |
89 |
88 % |
6,21 |
6,29 |
6,82 |
6,62 |
6,82 |
Lån med lång återstående löptid |
||||||||||
5 1/2 1960/70/75 ............. |
96 % |
95 Va |
93 Va |
94 |
93 Va |
5,99 |
0,11 |
6,42 |
0,36 |
6,44 |
4 1/2 1956/66/80 ............. |
86% |
85 % |
83 |
83 |
82 |
5,88 |
6,01 |
6,29 |
0,31 |
G,45 |
3 1/2 1943/53/88 15/4 ........ |
71 % |
70% |
68 Va |
68 Va |
66 % |
5,74 |
5,82 |
6,07 |
6,09 |
6,34 |
3 1945/55/85 1/7 ......... |
67 |
66 % |
64% |
64 % |
61 % |
5,76 |
5,87 |
6,07 |
6,09 |
6,48 |
3 1934/44/ ............. |
61 % |
60 |
60 |
60 |
58% |
4,90 |
5 |
5 |
5 |
5,10 |
20
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Tabell 7. Emissionsvillkor för långfristiga obligations- och förlagslån
Procent
Låntagare |
1964—1965 6/11—8/4 |
1965 9/4—31/12 |
Svenska staten ........................................ |
6 |
|
Hypoteksinstitut |
||
Stadshypotekskassan m. fl. primärlångivare ............ |
6 |
6.251 |
Bostadskreditkassan m. fl. sekundärlångivare ........... |
6,25 |
6.51 |
Industrier |
||
obligationslån ....................................... |
6,25 |
6,5 |
förlagslån ........................................... |
6,75 |
7 |
Kommuner ............................................ |
6,25 |
6,5 |
Banker (förlagslån) .................................... |
— |
6,75 |
Utländska låntagare .................................. |
— |
— |
Riksbankens diskonto .................................. |
5 |
5.5 |
1 Sammanslagna till »enhetslån» med 6,25 % ränta fr. o. m. december.
Uppgifterna gäller både långfristiga och kortfristiga obligationer. För enbart
långfristiga var stegringen ännu mer markerad. Fördelningen mellan olika låntagargrupper
hade förändrats. Medan bostadssektorn under 1963 tagit i anspråk
1 350 mkr, disponerade samma sektor 2 875 mkr under 1964, innebärande mer
än en fördubbling av föregående års siffra. Häremot svarade en minskning i
statens nyupplåning med ungefär samma belopp.
Den stora ökningen under 1964 av emitterade bostadsobligationer grundade
sig i hög grad på förplaceringar hos kapitalmarknadsinstituten. Detta kom att
få betydelse för emissionsverksamheten under framför allt första halvåret 1965,
genom att obligationsmarknadens kapacitet delvis var disponerad i förväg.
Under första kvartalet 1965 emitterades obligations- och förlagslån för industrier
till ett sammanlagt belopp av ca 280 mkr. I februari emitterades ett 6 %
statslån med en löptid av 11 år. Av lånet utbjöds 300 mkr, varav huvudparten
tecknades första dagen.
Mot slutet av mars kunde en viss försvagning av kursläget registreras. På
börsen mattades kurserna för äldre obligationslån även om något nämnvärt utbudstryck
inte kom till synes. Bidragande härtill var den betydande förplaceringen
hos kapitalmarknadsinstituten liksom det säsongmässigt stramare läget
på den korta marknaden.
Diskontohöjningen med verkan från och med den 9 april medförde en sänkning
av kursläget på obligationsmarknaden, som motsvarade en höjning av den
långa räntan med omkring Vé %. Stadshypoteks- och bostadskreditkassorna
emitterade omedelbart efter diskontohöjningen nya lån på tillsammans 300 mkr
till räntesatser, som låg 1U% högre än för motsvarande lån i december 1964.
I slutet av april följde emissioner för de tre största städerna om sammanlagt
21
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Tabell 8. Obligations- och förlagslåneemissioner
Mkr
1961 |
1962 |
1963 |
1964 |
1965 |
3701 |
1 0502 |
2 874* |
1 5315 |
4467 |
200 |
1 000 |
1 974 |
737 |
— |
• - |
— |
800 |
693 |
400 |
1001 |
502 |
1004 |
1019 |
467 |
70 |
— |
— |
— |
— |
1 416 |
2 3023 |
1 595 |
3 2826 |
2 3879 |
1 269 |
2 0613 |
1 359 |
2 875“ |
2 103” |
86 |
60 |
214 |
104 |
|
147 |
155 |
176 |
193 |
180’° |
479 |
1 500 |
1 172 |
1168 |
1 063 |
316 |
1 068 |
590 |
601 |
598 |
no |
290 |
360 |
445 |
290 |
— |
34 |
10 |
— |
— |
18 |
98 |
112 |
107 |
175 |
35 |
10 |
100 |
15 |
— |
2 265 |
4 852 |
5 641 |
5 981 |
3 896 |
Låntagare
Staten .........................
Korta obligationer ............
Långa obligationer............
Premieobligationer ............
Sparobligationer ..............
Hypoteksinstitut ...............
Bostadsinstitut ...............
Kommuninstitut .............
Övriga ......................
Övriga låntagare ...............
Industrier ...................
Kommuner ..................
Kommunala företag ..........
Banker ......................
Utlandet ....................
Summa
Dessutom konvertering, 1 300 mkr, 2 150 mkr, 3 400 mkr, * 175 mkr, 9 mkr, 305 mkr,
7 145 mkr, 8 121 mkr, 9 56 mkr och 10 65 mkr.
Anm. Sifferuppgifterna avser belopp, varom under respektive år avtal om försäljning träffats
(tecknade belopp). I beloppen ingår även under tidigare år daterade lån.
125 mkr. Lånen placerades visserligen efter några dagar, men placeringsintresset
hos kapitalmarknadsinstitutionerna var vid denna tidpunkt begränsat, varför ett
uppehåll i emissionsverksamheten gjordes. Detta varade till i början av juni, da
bostadsinstituten åter fick komma i marknaden och emitterade drygt 350 mkr.
Under första halvåret 1965 emitterade bostadsinstituten ca 700 mkr mot 1 500
mkr under motsvarande tid året före, industrin 300 mkr mot 275 mkr och kommunsektorn
215 mkr mot 340 mkr.
Efter några industrilån i juli följde i augusti ånyo emissioner för bostadsinstituten.
Försäljningen var denna gång inte beloppsbcgränsad och teckningarna
nådde i slutet av månaden ett belopp av ca 900 mkr. Av beloppet hade uppskattningsvis
550 mkr tecknats av bankerna.
Redan i oktober aktualiserades bostadsfinansieringen på nytt. Då i den strama
marknad som rådde svårigheter uppstått för olika byggnadsföretag att få kreditiv
i cn med hänsyn till kvottilldelning och planerad igångsättning önskvärd omfattning,
träffade riksbanken efter samråd med bostadsmyndigheterna överenskommelser
med olika banker om erforderliga nya kreditiv mot att avlyft av
äldre kreditiv kom till stånd. Avtalen ledde till ytterligare emissionstillstånd
för stadshypotekskassan och bostadskreditkassan på tillsammans 250 mkr.
22
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Efter några industrilån och ett antal kommunlån i mitten av november följde
vid månadsskiftet november-december nya emissioner för bostadsinstituten, varigenom
utrymme skapades i bankerna för de nya byggnadskreditiv, som då bedömdes
nödvändiga för att årets bostadsprogram skulle kunna realiseras.
I samband med de nämnda emissionerna infördes en ny typ av obligationslån
för bostadsinstituten. Den slutliga finansieringen av flerfamiljshusen har
traditionellt skett med botten- och sekundärlån. Inom stadshypoteksinstitutionerna
har stadshypotekskassan via stadshypoteksföreningarna lämnat bottenlån
och bostadskreditkassan genom anslutna bostadskreditföreningar lämnat
sekundärlån. Motsvarande uppdelning har också skett i övriga bostadsinstitut.
Upplånings- liksom utlaningsvillkoren har varit olika för primär- resp. sekundärlån
såväl med avseende på ränta som övriga lånevillkor. Sålunda emitterade
stadshypotekskassan från april fram till nyssnämnda novemberemission 6,25 %
obligationer utan amortering. Häremot svarande inteckningslån betingade en
ränta av 6,35 % och var likaledes fasta lån. Obligationslån för finansiering av
sekundärkrediter emitterades under samma tid till 6,5 % ränta och med amortering
efter en 40-årig amorteringsplan. För sekundärlånet uttogs 7 % ränta och
en annuitet av 7,5 % per år erlades. Detta gav för de båda inteckningslånen en
genomsnittlig årskostnad av ca 6,6 %.
Den nya lanetypen fick formen av ett enhetslån, d. v. s. primär- och sekundärlanen
sammanfördes, och upplåningen skedde genom ett enda obligationslån hos
varje hypoteksinstitut. Lanet löper med 6,25% ränta och skall amorteras med
annuiteten grundad på 60-årig amorteringstid. För det inteckningslån, som svarade
häremot, uttogs en ränta av 6,45 % och annuiteten uppgick till ca 6.6 %,
d. v. s. samma årskostnad som den genomsnittliga enligt det tidigare systemet.
Bortsett från det kursfall, som sammanhängde med diskontoförändringen i
april, undergick kursläget för obligationer relativt små förändringar fram till i
början av december 1965. Då inträdde en försvagning med relativt kraftiga kursfall
för flertalet långfristiga obligationer. Kursfallet får betraktas som ett uttryck
för det strama läget på såväl penning- som kapitalmarknaden.
Köpkurser och förräntning redovisas kvartalsvis i tabell 6. Emissionsvillkoren
för långfristiga obligations- och förlagslån presenteras i tabell 7. De för stadshypotekskassan
m. fl. och bostadskreditkassan m. fl. efter diskontoändringen
angivna räntesatserna 6,25 % och 6,5 % kom, som ovan nämnts, att fr. o. m.
december sammanslås till en räntesats av 6,25 %.
Av tabell 8 framgår, att staten tog obligationsmarknaden i anspråk i betydligt
mindre utsträckning under 1965 än under de närmast föregående åren. Särskilt
observeras att några kortfristiga statslån inte emitterades under året. Bostadsinstitutens
emissioner var mindre 1965 än 1964 men större än under något tidigare
år. Kommunernas och kommuninstitutens emissioner minskade, medan
industriföretagens emissioner låg på oförändrad nivå. Totalt var emissionsverksamheten
mindre under 1965 än under de närmast föregående åren, men för
enbart långfristiga obligationer har emissionsbeloppet för år 1965 överskridits
endast under år 1964.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966 23
Betalningsbalansen
Betalningarna med utlandet, som under 1964 resulterade i ett betydande överskott,
kan för 1965 beräknas ha i stort sett balanserat (tabell 9). Handelsbalansen
gav ett mer än dubbelt så stort underskott som föregående år. Sjöfartsnettot
var ungefär oförändrat, övriga löpande betalningar resulterade i ett större under
-
Tabell 9. Betalningsbalansen
Mkr
l:a halvåret 1964 1965 |
2:a halvåret 1964 1965 |
1964 |
1965 |
|||
A. Löpande betalningar 1. Export fob...... 2. Import eif ...... l-J-2. Handelsbalans ... 3. Sjöfartsnetto .... 4. Övriga löpande be- talningar ....... |
9 079 —9 804 — 725 755 — 375 |
9 909 —11 201 — 1 292 725 — 461 |
9 935 —10 142 — 207 785 — 297 |
10 772 —11 514 — 742 825 — 439 |
19 014 —19 946 — 932 1 540 — 672 |
20 681 —22 715 — 2 034 1 550 — 900 |
Summa A |
— 345 |
— 1 028 |
281 |
— 356 |
— 64 |
— 1 384 |
B. Kapitaltransaktioner 1. Statliga kapital-transaktioner .... |
45 |
— 1 |
78 |
17 |
123 |
16 |
2. Värdepappers-handeln......... |
— 11 |
— 19 |
— 29 |
— 13 |
— 40 |
— 32 |
3. Privata lån ..... |
78 |
273 |
398 |
276 |
476 |
549 |
4. Direkta investe-ringar .......... |
— 72 |
— 84 |
— 208 |
— 74 |
— 280 |
— 158 |
5. Övriga privata ka-pitaltransaktioner |
24 |
54 |
— 19 |
2 |
5 |
56 |
Summa B....... |
64 |
223 |
220 |
208 |
284 |
431 |
C. Restpost ........... |
691 |
884 |
33 |
117 |
724 |
1 001 |
D. Bankernas utlands-ställning 1. Riksbankens guld-och valutareserv . |
193 |
222 |
664 |
— 491 |
857 |
— 269 |
2. Nettoställning |
78 |
155 |
103 |
129 |
181 |
284 |
3. Affärsbankernas |
193 |
— 120 |
— 212 |
207 |
— 19 |
87 |
4. Affärsbankernas |
— 54 |
— 178 |
— 21 |
124 |
— 75 |
— 54 |
Summa D ...... |
410 |
79 |
534 |
— 31 |
944 |
48 |
Anm. Uppgifterna för 1965 är preliminära.
24
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Tabell 10. Utrikeshandeln
Mkr
1963 |
Export 1964 |
1965 |
1963 |
Import 1964 |
1965 |
Import- (—) resp. |
|||
Januari .. |
1 370 |
1 527 |
1 626 |
1 476 |
1 749 |
1 808 |
— 106 |
— 222 |
— 182 |
Februari . |
966 |
1 323 |
1 559 |
1 212 |
1 656 |
1 850 |
— 246 |
— 333 |
— 291 |
Mars .... |
1 077 |
1 341 |
1 690 |
1 337 |
1 427 |
1 988 |
— 260 |
— 86 |
— 298 |
April .... |
1 234 |
1 550 |
1 558 |
1 527 |
1 789 |
1 806 |
— 293 |
— 239 |
— 248 |
Maj ..... |
1 363 |
1 476 |
1 652 |
1 586 |
1 587 |
1 920 |
— 223 |
— in |
— 269 |
Juni ..... |
1 467 |
1 862 |
1 828 |
1 322 |
1 596 |
1 828 |
+ 145 |
+ 266 |
0 |
Juli ..... |
1 334 |
1 414 |
1 618 |
1 312 |
1 498 |
1 756 |
+ 22 |
— 84 |
— 138 |
Augusti .. |
1 488 |
1 416 |
1 524 |
1 399 |
1 446 |
1 776 |
+ 89 |
— 30 |
— 252 |
September |
1 455 |
1 577 |
1 718 |
1 409 |
1 690 |
1 875 |
+ 46 |
— 113 |
— 157 |
Oktober |
1 559 |
1 712 |
1 881 |
1 708 |
1 744 |
2 046 |
— 149 |
— 32 |
— 165 |
November |
1 704 |
1 920 |
2 074 |
1 687 |
1 901 |
2 040 |
+ 17 |
+ 19 |
+ 34 |
December |
1 551 |
1 896 |
1 577 |
1 863 |
— 26 |
+ 33 |
|||
Kvartal 1 |
3 413 |
4191 |
4 873 |
4 025 |
4 832 |
5 644 |
— 612 |
— 641 |
— 771 |
2 |
4 064 |
4 888 |
5 036 |
4 435 |
4 972 |
5 557 |
— 371 |
— 84 |
— 521 |
3 |
4 277 |
4 407 |
4 852 |
4 120 |
4 634 |
5 402 |
+ 157 |
— 227 |
— 550 |
4 |
4 814 |
5 528 |
4 972 |
5 508 |
— 158 |
+ 20 |
|||
Summa |
16 568 |
19 014 |
17 552 |
19 946 |
— 984 |
— 932 |
skott och nettot av kapitaltransaktionerna i ett större överskott än 1964. Det
totala underskottet i de kända transaktionerna balanserades av en restpost, som
blev osedvanligt stor.
Betalningsbalansberäkningarna för 1965 baserar sig på uppgifter, som för varuhandeln
och de privata kapitaltransaktionerna sträcker sig t. o. m. november,
för sjöfartsnettot och värdepappershandeln t. o. m. september samt för övriga
löpande betalningar t. o. m. juni.
U trikeshandeln
Handelsutvecklingen under 1965 medförde ett ovanligt stort importöverskott,
uppgående till omkring två miljarder kronor. Under 1960 uppgick importöverskottet
till 1 733 mkr, men därefter har det under fyra år hållit sig i det närmaste
oförändrat på omkring en miljard kronor. Räknat på löpande 12-månadersperioder
har handelsbalansen efter en mindre förbättring under januari
och februari försämrats månad för månad från 932 mkr per december 1964 till
1 939 mkr per oktober 1965.
Exporten var under januari—oktober 1466 mkr eller 10 % högre än under
samma tid föregående år. Större avvikelser från genomsnittet redovisas bl. a. för
fartyg med en ökning på 39 %, för papper och papp med en ökning på 2 %
och för pappersmassa med en minskning på 1 %.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
25
Diagram M. Utrikeshandeln
12-månadersuppgifter
22 000
20 000
import
18 000
16 000
14 000
Diagram N. Handelsbalans
och valutareserv
12-månadersuppgifter
[Förändring i valutareserven
-1 000
(Handelsbalans
-2 000
-3 000
-4 000
1961 1962 1963 1964 1965
Importen var under samma tid 2 470 mkr eller 15 % högre än föregående år.
Större ökningar redovisas bl. a. för järn och stål (23 %), maskiner och apparater
andra än elektriska (22%) och transportmedel (27%), medan importen av
mineraloljor endast ökade 2 %.
Den förskjutning i utrikeshandelns länderfördelning, som inträffade 1964 och
som innebar att handelsomslutningen med EFTA-länderna inklusive Finland för
första gången blev större än handelsomslutningen med EEC-länderna, fortsatte
under 1965. Importen från EFTA-länderna och EEC-länderna ökade under januari—oktober
båda med 17 %, medan exporten till samma områden ökade med
13 % resp. 6 %.
För årets tre första kvartal föreligger statistiska centralbyråns indexberäkningar
för utrikeshandelns pris- och volymutveckling. Såväl importpriser som
exportpriser var under första halvåret 1965 3 % högre än under motsvarande tid
1964. Även under tredje kvartalet låg exportpriserna 3% över fjolårsnivån,
medan ökningen av importpriserna stannade vid 1 %. Den volymmässiga ökningen
av importen och exporten har under de tre första kvartalen 1965 utgjort
12 % resp. 6 %, vilket tillsammans med en prisökning på i genomsnitt 2 % resp.
3% resulterat i en värdemässig ökning av importen med 15% och av exporten
med 10 % under nämnda period.
Sjöfartsnettot
Den svenska handelsflottans tonnage var under 1965 i genomsnitt ca 60 000
ton lägre än under 1964, men det upplagda tonnaget minskade samtidigt ungeför
lika mycket, varför det sysselsatta tonnaget var ungefär lika stort som 1964.
26
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Tabell 11. Svenska statens krediter till utlandet
Mkr
Danmark.................... |
tlnn Utbetalt Återbetalt ltfaende ?evllJat.'' under under bf''°PP an"u ? U ™ 1965 1965 "''t™0 u.tbetalt 1^64 1965 belopp |
103,6 — 4,3 99,3 — 374,5 — 14,9 359,6 — 6,0 18,0 — 24,0 — 85,9 — 4,6 81,3 — 340,8 — 88,2 252,6 — — 2,5 — 2,5 7,5 6,0 — — 6,0 6,0 13.6 5,2 0,7 18,1 10,4 |
|
Finland ..................... |
|
Indien ...................... |
|
Norge ..................... |
|
Sovjetunionen ............... |
|
Tanzania .................. |
|
Tunisien ................ |
|
Turkiet ..................... |
|
Summa |
930,4 25,7 112,7 843,4 23,9 |
Rederiernas intäkter och kostnader vid utrikes fart minskade båda under årets
tre första kvartal nagot, och nettot förblev i stort sett oförändrat under perioden
som helhet, medan en jämförelse av varje kvartal för sig med föregående år visar
ett sämre utfall under första kvartalet och ett bättre utfall under tredje kvartalet.
Om övriga i sjöfartsnettot ingående poster antages ha varit oförändrade från
1964, kan sjöfartsnettot för helåret 1965 beräknas till 1 550 mkr mot 1 540 mkr
för 1964.
Övriga löpande betalningar
ISettot av till riksbanken rapporterade »övriga löpande betalningar», omfattande
resor och uppehållskostnader, avkastning på kapital, försäkringar, provisioner,
licensavgifter och royalties, entreprenader, gåvor och arv m. m., har på
basis av uppgifter för i huvudsak första halvåret beräknats sluta med ett registrerat
underskott på inemot 900 mkr för hela 1965 mot 672 mkr för 1964. Över
hälften av denna försämring hänför sig till utfallet av uppehållskostnaderna, medan
återstoden fördelar sig på andra tjänstetransaktioner. För de tre första kvartalen
1965 redovisas en ökning av nettounderskottet för uppehållskostnaderna
med ca 150 mkr, vilket innebär, att den sedan flera år tillbaka pågående försämringen
av turistnettot fortsatt i ökad takt. Dessa beräkningar grundar sig på ett
relativt gott statistiskt material, medan uppgifterna för andra tjänster är mera
osäkra. Den registrerade försämringen i utfallet för de senare torde främst bero
på ökat redovisningsbortfall.
Kapitaltransaktioner
De statliga kapitaltransaktionerna har preliminärt beräknats resultera i ett
nettokapitalinflöde på 16 mkr under 1965. De viktigaste delposterna är amorte
-
27
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
ringar på svenska statskrediter till utlandet med 113 mkr, utbetalning av nya
krediter om 20 mkr, IDA:s disposition av 52 mkr av de medel som från svensk
sida ställts till organisationens förfogande samt ökning av Sveriges kortfristiga
fordran på FN för kostnader i samband med fredsbevarande aktioner med ca
50 mkr.
Värdepapper shandeln, som omfattar import och export av tidigare emitterade
värdepapper men ej nyemissioner, har under årets tre första kvartal inneburit
en nettokapitalexport på 32 mkr. För fjärde kvartalet har värdepappershandeln
antagits balansera.
Det fortsatt strama kreditmarknadsläget i Sverige under 1965 har föranlett
företagen att i likhet med föregående år i stor utsträckning söka finansieringsmöjligheter
utomlands. De till riksbanken redovisade privata lånen resulterade
under första halvåret i en nettokapitalimport pa ca 275 mkr, och pa basis av
preliminära uppgifter för tiden fram till ultimo november har motsvarande belopp
för hela året beräknats till ca 550 mkr. De redovisade privata lånen skulle
därmed ha givit ett något högre netto än under 1964. I beloppet ingår bl. a.
svenska företags obligationsemissioner utomlands, tillsammans uppgående till ca
370 mkr. Direkta investeringar medförde under första halvåret ett nettokapitalutflöde
på ca 80 mkr. Föreliggande uppgifter för resten av året tyder på ett
nettoutflöde för hela 1965 på ca 150 mkr eller betydligt mindre än under 1964.
Det bör emellertid framhållas, att här nämnda siffror ännu är rätt osäkra och att
icke obetydliga revideringar senare kan bli erforderliga.
Restposten
Skillnaden mellan de rapporterade varu- och tjänstetransaktionerna och de
rapporterade kapitaltransaktionerna å ena sidan och förändringen i bankernas
utlandsställning å den andra representeras i betalningsbalansen av restposten.
Såsom förut nämnts har underskottet i bytesbalansen för 1965 preliminärt beräknats
till ca 1400 mkr. De statliga kapitaltransaktionerna har lämnat ett
obetydligt nettotillskott av valutor, och de till riksbanken rapporterade privata
kapitaltransaktionerna beräknas ha resulterat i en nettokapitalimport på ca 400
mkr. Då bankernas utlandsställning under året icke undergått någon större nettoförändring,
har restposten blivit osedvanligt stor eller ca 1 000 mkr mot 724
mkr föregående år. En del av ökningen i restposten torde bero på ökad nettokredittagnin^
i utlandet, bl. a. sammanhängande med det strama kreditmarknadsläget
här hemma.
Bankernas utlandsställning
Den svenska valutareserven har traditionellt definierats såsom riksbankens
ncttoinnchav av guld och valutor samt affärsbankernas avista nettoinnehav av
valutor (tabell 12). Genom att Internationella valutafondens transaktioner i
svenska kronor ökat under de senaste aren, har de härigenom uppstående sväng
-
28
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Tabell 12. Bankernas utlandsställning
Mkr
Riksbanken |
Affärsbankerna |
V alu tareser ven |
Bankernas utlandsställning (4+5) |
|||||
Guld |
Ställning |
Avista- |
Tids- position |
|||||
och valutor |
gentemot IMF |
till- gångar |
Ställ- ning |
12-mån.- förändr. |
Ställ- ning |
12-m&n.- förändr. |
||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
|
1960 ........... |
2 435 |
194 |
453 |
— 17 |
3 082 |
— 159 |
3 065 |
— 239 |
1961 ........... |
3 318 |
324 |
472 |
171 |
4114 |
1 032 |
4 285 |
1 220 |
1962 ........... |
3 869 |
246 |
492 |
119 |
4 607 |
493 |
4 726 |
441 |
1963 ........... |
3 619 |
272 |
595 |
123 |
4 486 |
— 121 |
4 609 |
— 117 |
1964 ........... |
4 476 |
453 |
576 |
48 |
5 505 |
1 019 |
5 553 |
944 |
1965 jan........ |
4 574 |
453 |
626 |
— 2 |
5 653 |
931 |
5 651 |
840 |
febr....... |
4 723 |
453 |
521 |
— 17 |
5 697 |
895 |
5 680 |
786 |
mars ...... |
4 966 |
453 |
299 |
—107 |
5 718 |
967 |
5 611 |
794 |
april ...... |
4 934 |
479 |
234 |
— 98 |
5 647 |
996 |
5 549 |
857 |
maj....... |
4 797 |
608 |
405 |
— 99 |
5 810 |
1 039 |
5 711 |
918 |
juni....... |
4 698 |
608 |
456 |
—130 |
5 762 |
813 |
5 632 |
614 |
juli ....... |
4 631 |
686 |
430 |
— 64 |
5 747 |
733 |
5 683 |
545 |
aug....... |
4 554 |
737 |
417 |
—130 |
5 708 |
663 |
5 578 |
472 |
sept....... |
4 539 |
737 |
544 |
—105 |
5 820 |
569 |
5 715 |
407 |
okt........ |
4 466 |
737 |
394 |
—109 |
5 597 |
438 |
5 488 |
239 |
nov....... |
4 337 |
737 |
591 |
— 17 |
5 665 |
311 |
5 648 |
263 |
dec........ |
4 207 |
737 |
663 p |
— 6p |
5 607 p |
102 p |
5 601 p |
48 p |
ningarna i valutareserven såsom den traditionellt definierats nödvändiggjort, att
ställningen gentemot valutafonden tas med vid analysen av valutautvecklingen.
Ett skäl härför är också, att ett medlemsland vid behov kan använda sin nettofordran
på fonden för inköp av utländska valutor. Det har därför numera ansetts
befogat att i valutareserven inräkna riksbankens nettofordran på Internationella
valutafonden. Detta överensstämmer också med den redovisning av valutareserven
som förekommer i andra länder.
Valutareserven, som steg med drygt en miljard kronor under 1964, fortsatte
att öka under början av 1965 och var vid halvårsskiftet ca 250 mkr högre än vid
årets början. Under tredje kvartalet var ökningen mindre och den*förbyttes under
fjärde kvartalet i en minskning på ca 200 mkr. Valutareserven låg därför vid
årets slut ungefär 100 mkr högre än vid årets början.
Av de i valutareserven ingående komponenterna nådde riksbankens guld- och
valutainnehav sin hittills högsta nivå i mars, då den uppgick till 4 966 mkr.
Därefter minskade den varje månad till 4 207 mkr vid årets slut, vilket innebär
en minskning över året på 269 mkr.
Riksbankens nettoställning gentemot Internationella valutafonden förbättra -
29
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
des under året med 284 mkr, dels genom att fonden vid fyra tillfallen disponerade
svenska kronor i samband med stödåtgärder för olika länder, dels genom
att GAB-avtalet i maj på nytt aktiverades i samband med Storbritanniens dragning
på valutafonden. Fondens lån hos riksbanken uppgick denna gång till
90,5 mkr.
Affärsbankernas avista nettoinnehav av utländska valutor, som under året
varierat mellan lägst 234 mkr i april och högst ca 660 mkr i december, låg vid
årets slut ca 100 mkr högre än vid årets början. Genomsnittligt var detta valutainnehav
under 1965 ca 300 mkr lägre än under föregående år.
Affär sbankernas tidsposition var under hela 1964 positiv, varierande mella,n
22 mkr och 124 mkr. Under 1965 har tidspositionen varje månad varit negativ
och varierat mellan minus 2 mkr och minus 130 mkr. För året som helhet har
tidspositionen netto minskat med ca 50 mkr.
V alutamarknaden
Osäkerheten om pundets utveckling har satt sm prägel på de internationella
valutamarknaderna under 1965. Kortfristiga kapitalrörelser, orsakade bl. a. av
oron för pundvalutan och de amerikanska åtgärderna för att stärka den amerikanska
betalningsbalansen, har förorsakat vissa störningar på valutamarknaderna.
Det internationella samarbetet i olika former på valutaområdet har emellertid
verksamt bidragit till att dämpa verkningarna av dessa störningar.
Guldpriset på London-marknaden har fluktuerat mellan cirka 35,09 och 35,19
dollar per uns fint guld. I början av året meddelades, att Frankrike beslutat konvertera
sina dollarbehållningar till guld samt att i fortsättningen reglera eventuella
betalningsbalansunderskott i guld. Dessa tillkännagivanden förorsakade
till en början en del privata spekulationsköp på London-marknaden. I övrigt har
aktiviteten på guldmarknaden under inflytande av oron på valutamarknaderna
tidvis varit rätt livlig. Det kan noteras, att Kina under året konverterat pundtillgodohavanden
till guld samt att Sovjet under höstmånaderna återupptagit
sina guldutbud. En stabiliserande funktion på marknaden har även under 1965
utövats av den av ett antal centralbanker organiserade s. k. guld-poolen.
Den förbättring av pundet, som inleddes efter den internationella stödaktionen
i november 1964, fortsatte fram till slutet av februari 1965. De kreditfaciliteter,
som ingick i nyssnämnda stödaktion, förlängdes nämnda manad till slutet
av maj 1965. Trots detta föll pundet något tillbaka under mars månad. Med
undantag för en period efter framläggandet av den brittiska budgeten i april, då
en förbättring för pundet kunde registreras, karakteriserades de följande månaderna
av en viss osäkerhet om pundets utveckling, och pundkursen gentemot
den amerikanska dollarn visade tidvis cn fallande tendens. I början av september
offentliggjordes en överenskommelse mellan Bank of England och ett antal
centralbanker, innebärande att nya kreditfaciliteter ställdes till Bank of Englands
förfogande. Detta i förening med tidigare vidtagna interna åtgärder i Stor
-
30
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
britannien för att förbättra betalningsbalansen synes ha medfört, att spekulationen
mot pundet upphörde och att förtroendet började återvända. De första
dagarna i november uppnåddes den högsta noteringen för pund gentemot dollar
på omkring tre år. Denna förbättrade utveckling för pundet påverkades i relativt
ringa mån av den politiska oron i samband med den rhodesiska självständighetsförklaringen
den 10 november liksom av den amerikanska diskontohöjningen
den 6 december.
I syfte att minska kapitalutflödet och därigenom åstadkomma en förbättring
av USA:s betalningsbalans vidtog de amerikanska myndigheterna i februari vissa
åtgärder, som till en början medförde en i stort sett gynnsam utveckling för den
amerikanska dollarn. Ytterligare ingripanden bedömdes emellertid erforderliga,
varför myndigheterna i början av december skärpte de tidigare åtgärderna
samtidigt som diskontot höjdes från 4 % till 4V2%- De s. k. swaparrangemangen
mellan Federal Reserve Bank of New York och vissa centralbanker har
under året utökats och vid ett flertal tillfällen utnyttjats bl. a. för att utjämna
kursfluktuationer till följd av kortfristiga kapitalrörelser mellan länderna.
Den franska francen har i likhet med föregående år varit fast under hela året
med dollarkursen vid eller i närheten av den nedre marginalkursen. Den tyska
marken, som under hela 1964 låg mycket fast, har från maj månad företett
en betydligt svagare tendens främst till följd av försämringen i den tyska handelsbalansen.
Kursen för amerikanska dollar i Frankfurt steg sålunda successivt
för att i augusti noteras betydligt över paritetsläget. Därefter har emellertid en
viss förbättring inträtt för den tyska marken. Den schweiziska francen försvagades
relativt kraftigt från början av året till framemot juni, varefter en lika
markant förbättring inträdde, med påföljd att dollarkursen i Ziirich låg i ungefär
samma läge mot slutet av året som vid dess början.
Utvecklingen på den svenska valutamarknaden har under större delen av året
kännetecknats av en svagare tendens för den svenska kronan än under 1964. Sålunda
har kurserna för de viktigare utländska valutorna i stort sett legat högre
än föregående år. Detta sammanhänger med den försvagning av handelsbalansen
som inträtt under året med åtföljande försämring av valutautvecklingen.
De av riksbanken i enlighet med bestämmelserna i det Europeiska monetära
avtalet (EMA.) fastställda marginalkurserna för U S-dollar har under året varit
oförändrade, nämligen 5,1350 köpkurs och 5,2125 säljkurs.
Internationellt finansiellt samarbete
Det internationella betalningssystemet och det framtida likviditetsbehovet har
varit föremål för fortsatta överväganden under året. Den studiegrupp, som haft i
uppdrag av den s. k. tio-ländergruppen att undersöka olika förslag i fråga om
skapandet av reservtillgångar antingen genom Internationella valutafonden eller
på annat sätt, har avgivit en rapport. I denna analyseras olika möjligheter att
öka den internationella likviditeten. Däremot har gruppen i enlighet med upp
-
31
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
draget icke uttalat sig till förmån för visst förslag eller om behovet av likviditetsökning.
Vid möte mellan finansministrar och centralbankschefer i tio-landergruppen
i anslutning till Internationella valutafondens årsmöte i september 1965 har
dessa uppdragit åt sina ställföreträdare att utreda vilken bas för en överenskommelse
som kan uppnås för erforderliga förbättringar i det internationella
betalningssystemet, inbegripet arrangemang för tillskapandet av reservtillgångar,
när så kan bli behövligt för att upprätthålla en adekvat tillgång på reserver i
världen.
Förslag om ökning av kvoterna i Internationella valutafonden (IMF) har
framlagts av fondens direktion. Förslaget innebär dels en selektiv ökning av sadana
kvoter som inte längre återspeglar respektive lands ekonomiska ställning,
dels en generell ökning därefter av samtliga kvoter med 25 %. Bland de 16 länder
som den selektiva kvotökningen avses omfatta ingår Sverige. För att medlemsland,
som föreslås få selektiv kvotökning i fonden, skall bibehålla sm relativa
andel i Världsbankens (IBRD) grundfond, har Världsbankens direktion föreslagit
en ökning av bankens grundfond och vissa länders andelar av denna.
Förslagens närmare utformning m. m. framgår av Kungl. Majtts proposition nr
122 till 1965 års riksdag. För Sveriges del innebär förslagen, vilka godkänts av
riksdagen, att den svenska IMF-kvoten ökas från 150 miljoner dollar till 225 miljoner
dollar samt att den svenska andelen i Världsbankens grundfond okas från
200 miljoner dollar till 240 miljoner dollar. Tiden inom vilken medlemsländerna
skall meddela sitt samtycke till ökningarna, har efter förlängning fastställts till
den 25 mars 1966 för kvotökningen i fonden och den 29 april 1966 för ökningen
av andelskapitalet i banken.
Valutafonden har under 1965 i samband med valutastöd till andra länder disponerat
netto 194,0 mkr av sitt krontillgodohavande i riksbanken. I april disponerades
25,9 mkr för en egyptisk dragning. I samband med en brittisk dragning
i maj av sammanlagt 1 400 miljoner dollar utnyttjades 38,8 mkr av tillgodohavandet.
Storbritanniens dragning finansierades av fonden genom disposition av
475 miljoner dollar av innehavet av olika valutor, köp av valutor mot guld för
400 miljoner dollar samt upplåning av 525 miljoner dollar under GAB-avtalet.
För Sveriges del innebar detta, att jämte förutnämnda disposition av krontillgodohavandet
fonden sålt guld till riksbanken mot kronor till ett belopp av 64,7
mkr samt erhållit ett lån på 90,5 mkr från riksbanken under det angivna avtalet.
Vidare har fonden utnyttjat sitt krontillgodohavande i juli med 77,6 mkr för en
dragning från USA:s sida och i augusti med 51,7 mkr för en jugoslavisk dragning.
Fondens behållning av svenska kronor uppgick den 31 december 1965 till
206,6 mkr motsvarande 27 % av Sveriges kvot i fonden.
GAB-avtalet (General Arrangcments to Borrow) har förlängts med fyra år. Avtalet,
om vilket överenskommelse träffades 1962, gäller för en tid av fyra år och
utlöper först den 24 oktober 1966. Den redan beslutade fyraårsförlängningen gäller
därför från nämnda tidpunkt. Deltagarnas åtaganden är oförändrade, men
avtalet avses bli föremål för översyn före utgången av oktober 1968.
32 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
De krediter pa totalt 3 000 miljoner dollar, som beviljades den brittiska centralbanken
i november 1964 av ett antal centralbanker, Export-Import Bank
och Internationella regleringsbanken, har efter förlängning avvecklats i maj 1965
i samband med den förutnämnda brittiska dragningen på valutafonden. I september
har överenskommelse träffats om nya kortfristiga finansiella stödarrangemang
för pundet med deltagande av flertalet av de banker, däribland riksbanken,
som medverkade vid motsvarande stödaktion i november 1964. Arrangemangen
är av beredskapsnatur och avsedda att utnyttjas i mån av behov.
Överenskommelsen avseende swap-transaktionen på 50 miljoner dollar, motsvarande
259 mkr, mellan riksbanken och Federal Reserve Bank of New York
har förlängts med ett ar till den 19 juli 1966. Det totala beloppet amerikanska
överenskommelser av detta slag, som ingåtts med centralbanker och Internationella
regleringsbanken, uppgick vid årets slut till ca 2 800 miljoner dollar.
Till Internationella utvecklingsfonden (IDA) har under året erlagts dels det
ordinarie svenska bidraget, vilket för vartdera av åren 1965—1967 skall uppgå
till 25,9 mkr, utgörande motvärdet till 5 miljoner dollar, dels ock liksom tidigare
år ett särskilt svenskt bidrag, som för 1965 uppgick till 15,5 mkr. Båda beloppen
har erlagts medelst skuldförbindelser. Sveriges totala bidrag till utvecklingsfonden
uppgick vid årets slut till 171,9 mkr, varav 78,1 mkr utgör ordinarie bidrag
och 93,8 mkr särskilda bidrag. Till utvecklingsfondens förfogande stående ännu
ej ianspråktaget belopp under skuldförbindelser uppgick vid årets slut till 89,4
mkr.
Överenskommelse har träffats om villkoren för det Europeiska monetära avtalets
(EMA) giltighet efter 31 december 1965. De viktigare ändringar, som beslutats,
avser bemyndigande för styrelsen att bevilja lån, inbetalningen till
europeiska fonden, s. k. interim finance, utträdesbestämmelserna och tiden för
nästa översyn. Styrelsen har sålunda medgivits rätt att, utan att hänskjuta ärendet
till OECD:s råd, bevilja krediter med en löptid ej överstigande ett år och
till ett maximalt belopp av 50 miljoner dollar för varje kredit. I fortsättningen
skall vidare gälla, att land, som erhåller kredit från europeiska fonden, befrias
från skyldighet att deltaga i sadan inbetalning till fonden, som kan erfordras på
grund av krediten. Tiden för interim finance, d. v. s. skyldigheten att inom
vissa gränser ställa sin valuta till annan medlems förfogande, har förlängts från
en till två månader. Från och med 1966 skall vidare gälla, att medlem må utträda
med ett års uppsägningstid och att nästa översyn av avtalet skall ske senast
30 september 1968 i stället för varje år, som tidigare varit fallet.
Av de i samband med likvidationen av den Europeiska betalning sunionen
(EPU) utestående svenska fordringarna kvarstod vid årets utgång fordringar
på Grekland och Turkiet till ett belopp av 0,4 mkr. Fordringarna på Island och
Norge har slutbetalts under året.
Vid förhandlingar i början av år 1965 mellan Sverige å ena sidan och Rumänien
resp. Sovjetunionen å den andra har överenskommelse träffats om att betalningarna
mellan Sverige och länderna ifråga från och med halvårsskiftet 1965
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
33
skall verkställas i svenska kronor eller annan konvertibel valuta. Därmed har de
sista kvarvarande bilaterala betalningsavtalen mellan svenska staten och utlandet
upphört att gälla. Betalningarna mellan Sverige och Östtyskland har liksom
tidigare reglerats genom ett på privat väg träffat globalkompensationsavtal.
Inom ramen för Sveriges finansiella bistånd till utvecklingsländerna har ett
avtal träffats med Tanzania den 24 september 1965 om en svensk statskredit
om sammanlagt 10 mkr. Genom ett tilläggsprotokoll den 22 oktober 1965 till
avtalet med Tunisien den 29 mars 1963 har vidare överenskommelse träffats om
en svensk tilläggskredit om 6 mkr.
Riksbankens bokslut
Å sidorna 34—40 har intagits riksbankens bokslut för år 1965.
Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1965 har guldbehållningen i likhet
med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480 kronor per
kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld» upptages skillnaden
mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris.
Liksom föregående år har upplupna, ännu ej betalda räntor a svenska obligationer
per den 31 december 1965 bokförts å vinst- och förlusträkningen.
Riksbankens nettovinst under 1965 har uppgått till ett belopp av 208 334 928
kronor och 33 öre.
Bihan(j till riksdagens protokoll 1966. 8 saml. Nr 1
34
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Utgående
1964 |
1 9 |
6 5 |
||||
Tillgångar |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||
Guldbehållning ........................... |
416 607 715 |
87 |
445 804 29c |
4c |
||
Övervärde & guld ......................... |
561 293 217 |
72 |
600 629 60c |
>8r |
1 046 433 899 |
32 |
(977 900 93C |
59) |
|||||
Utländska statspapper ..................... |
2 820 357 00C |
— |
2 666 467 50C |
— |
||
Utrikes växlar......................... |
56 510 402 |
28 |
49 956 681 |
37 |
||
Fordringar hos utländsk bank eller bankir, |
||||||
nettobelopp ............................ |
621 594 778 |
08 |
444 003 703 |
33 |
||
Lån till Internationella valutafonden ........ |
77 598 000 |
— |
168 129 000 |
— |
||
Övriga utländska tillgångar ................ |
10 539 233 |
76 |
10 624 024 |
84 |
3 339 180 909 |
54 |
(3 586 599 414 |
12) |
|||||
i Skattkammarväxlar ....................... |
1 370 000 000 |
— |
2 265 000 000 |
— |
||
] Statens och hypoteksinrättningars obligationer |
3 336 560 700 |
— |
2 856 020 595 |
— |
5 121 020 595 |
|
(4 706 560 700 |
-) |
|||||
Diskonterade växlar................ |
14 535 265 |
12 |
20 455 706 |
78 |
||
Hypotekslån .................... |
89 240 680 |
— |
355 994 705 |
|||
Kredit i checkräkning...................... |
165 392 |
02 |
454 211 |
82 |
||
Avbetalningslån .................. |
78 196 564 |
38 |
81 678 528 |
01 |
458 583 151 |
61 |
(182137 901 |
52) |
|||||
Hos riksgäldskontoret innestående pensions- |
||||||
fondsmedel ................. |
6 767 843 |
18 |
6 767 843 |
18 |
||
Skiljemynt .................... |
13 864 317 |
40 |
9 815 357 |
71 |
||
Inhemska bankers checkar, postremissväxlar |
||||||
m. m....................... |
23 322 510 |
58 |
19 594 866 |
14 |
||
Övriga tillgångar ................ |
214 075 471 |
36 |
175 438 745 |
07 |
||
Sveriges kvot i Internationella valutafonden |
775 981 500 |
775 981 500 |
— |
|||
Sveriges andel i Internationella återuppbygg- |
||||||
nadsbankens grundfond, inbetalt belopp .. |
103 464 200 |
— |
103 464 200 |
-1 |
1091062 512 |
10 |
Summa |10590674 788 |
75 | |
|ll 056 281 067|57 |
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
35
balansräkning
1964 |
1 9 |
6 5 |
||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
Skulder |
||||||
Utelöpande sedlar ........................ |
8 386 308 786 |
— |
8 746 082 386 |
— |
||
Utelöpande postremissväxlar ............... |
6 264 796 |
76 |
3 963 820 |
25 |
||
Checkräkning (statliga myndigheter) ........ |
77 828 323 |
09 |
74 085 218 |
22 |
||
» (bankaktiebolag) ............. |
139 755 565 |
06 |
162 585 616 |
54 |
||
> (andra insättare) ............. |
2 286154 |
86 |
2 350 831 |
34 |
239 021 726 |
10 |
(219 870 043 |
01) |
|||||
Depositions- och kapitalräkning ............ |
175 906 |
56 |
175 906 |
56 |
||
Skogskontomedel ......................... |
828 151 |
4b |
714 856 |
36 |
||
Medel å konton för investering i skogsbruk |
||||||
och rörelse ............................. |
967 876 958 |
09 |
1 138 976 287 |
76 |
1 139 867 050 |
68 |
(968 881 016 |
11) |
|||||
Kursdifferenskonto ........................ |
178 617 544 |
42 |
252 669 779 |
94 |
||
Övriga skulder ............................ |
10 161 452 |
52 |
6 579 556 |
09 |
||
Grundfond ............................... |
50 000 000 |
— |
50 000 000 |
— |
||
Avbetalningslånefond ...................... |
125 000 000 |
— |
125 000 000 |
— |
||
Reservfond ............................... |
20 000 000 |
— |
20 000 000 |
— |
||
Pensionsfonder ............................ |
6 767 843 |
18 |
6 767 843 |
18 |
||
Riksbankens byggnadsfond ................. |
50 000 000 |
— |
50 000 000 |
— |
||
Balanserade vinstmedel |
||||||
från föregående år ...................... |
119017 |
25 |
375 915 |
01 |
||
vinst för året ........................... |
167 256 897 |
76 |
208 334 928 |
33 |
460 478 686 |
52 |
(419 143 758 |
19) |
|||||
Internationella valutafonden................ |
400 707196 |
15 |
206 638 076 |
70 |
||
Internationella återuppbyggnadsbanken...... |
720 195 |
59 |
979 985 |
29 |
||
Summa |
10590674 788 |
75j |
11056 281 067 |
57 |
36
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Vinst- och 1
1964 |
1 |
9 |
6 5 |
|||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
Utgifter och förluster |
1 |
|||||
Räntor & inlåningsräkningar ............... |
58 391 |
26 |
59 430 |
38, |
||
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för |
||||||
fullmäktige m. fl. |
||||||
Fullmäktige och suppleanter för dem........ |
97 987 |
08 |
98 912 |
59 |
||
Styrelseledamöter vid avdelningskontoren och |
||||||
suppleanter för dem .................... |
138 084 |
01 |
140 000 |
— |
||
Ledamöter i valutastyrelsen och suppleanter |
||||||
för dem ................................ |
15180 |
— |
14 713 |
34 |
||
251 251 |
09 |
253 625 |
93 |
|||
Avlöningar till ordinarie tjänstemän |
||||||
Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m. |
3 241 393 |
94 |
2 997 152 |
33 |
||
Avlöningar till icke-ordinarie personal |
||||||
Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m... |
4 553 892 |
45 |
4 894 525 |
51 |
1 |
|
Tilläggsarvoden jämlikt 35 § 1 och 2 mom. |
I |
|||||
avlöningsreglementet .................... |
— |
15 250 |
— |
|||
Ersättning till tillfälliga befattningshavare .. |
2 049 040 |
18 |
2 234 099 |
98 |
||
Övertidsersättning m. m.................... |
81491 |
74 |
95 322 |
87 |
||
6 684 424 |
37 |
7 239 198 |
36 |
|||
Arvoden och särskilda ersättningar m. m. |
||||||
Gottgörelse jämlikt 18 § 1 mom. avlönings- |
||||||
reglementet ............................ |
13 523 |
10 |
11858 |
83 |
||
Gratifikation eller belöning enligt 37 § avlö- |
||||||
ningsreglementet ........................ |
3 675 |
— |
2 350 |
— |
||
Kompensation för förhöjd folkpensionsavgift.. |
120 758 |
40 |
— |
|||
137 956 |
50 |
14 208 |
83 |
|||
Rörligt tillägg |
3 760 308 |
90 |
''4 487 766 |
_ |
14 991951 |
45 |
(14 075 334 |
80) |
|||||
Pensioner m. m............................ |
24 2 7 5 9 25 |
66 |
34 573 851 |
56 |
||
Transport |
18 409 651 |
72 |
19 625 233 |
39| |
1 Kompensation för förhöjd folkpensionsavgift kr. 128 493:— ingår i posten »Rörligt tillägg».
2 Därav avgifter till den allmänna tilläggspensioneringen kr. 682 000:—.
3 Därav avgifter till den allmänna tilläggspensioneringen kr. 827 100:—.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
37
förlusträkning
Inkomster och vinster
Diskonto å växlar ........................
Räntor å hypotekslån m.m...............
Räntor å avbetalningslån ..................
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
lånefordringar ...................
Av utrikesrörelsen uppkommen vinst
Inkomst av svenska statspapper och obligationer,
efter nedskrivningar .............
Provisioner m. ...........................
Courtage å obligationer....................
Ränta å hos riksgäldskontoret innestående
pensionsfondsmedel.............. .....
Avgifter för i förvar mottagna depositioner
Ersättning för förvaltning av statens bosättningslånefond
.......................
hemslånefond m. fl. fonder
Inkomster av fastigheter ...
Kassaöverskott ............
Diverse ...................
1964
19 6 5
Kronor
Kronor
Kronor
868 036 607 |
48 33 92 |
1 288 208 390 |
55 28 35 |
(24 356 682 |
73) |
||
114 960128 |
82 |
||
42 497 099 |
93 |
33 721 458 |
23 |
166 576 |
37 |
147 369 |
57 |
246 891 |
47 |
24 947 |
97 |
351 927 |
85 |
358 695 |
69 |
552 438 |
45 |
568 742 |
55 |
204 216 |
— |
212 298 |
- |
118 450 |
50 |
104 666 |
70 |
401 666 |
74 |
434 022 |
59 |
7 261 |
68 |
7 569 |
80 |
9 075 918 |
24 |
370 575 |
97 |
(53 622 447 |
23 |
1 1 |
Summa 192 939 258] 78
41 899 063
158 859 928
18
82
35 950 347 07
236 709 339]07
38
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Vinst- och
1964 |
1 £ |
6 5 |
||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
Utgifter och förluster |
||||||
Förvaltningsutgifter m. m. |
(18 409 651 |
721 |
Transp |
ort |
19 625 233 |
39 |
Ändrings- och reparationsarbeten å fastigheter |
216177 |
47 |
504 927 |
74 |
||
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och |
||||||
gårdar .......................... |
118 975 |
69 |
144 207 |
37 |
||
Kontorshyror ............................ |
217 964 |
91 |
211 331 |
25 |
||
Rengöring inom fastigheterna .............. |
299 264 |
73 |
312 993 |
08 |
||
Värme och belysning ...................... |
261 347 |
85 |
237 722 |
98 |
||
Inventarier och deras underhåll ............ |
285 720 |
07 |
352 415 |
76 |
||
Materialier, tidningar, böcker m. m.......... |
425 037 |
72 |
449 275 |
87 |
||
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter |
1 325 774 |
66 |
1 534 633 |
25 |
||
161 029 |
21 |
143 270 |
35 |
|||
Personalvård m. m....................... |
66 766 |
60 |
59 700 |
36 |
1 |
|
Vissa beredskapsutgifter ........... |
285 767 |
92 |
27 422 |
28 |
||
Övriga förvaltningsutgifter ........... |
301 629 |
19 |
437 926 |
11 |
4 415 826 |
40 |
(3 965 426 |
02) |
|||||
Courtage å obligationer ................... |
18 065 |
96 |
3 387 |
67 |
||
Kassaförluster ............... |
15 977 |
91 |
5 251 |
91 |
||
Diverse .................. |
53 974 |
63 |
54 711 |
37 |
63 350 |
95 |
(88 018 |
50) |
|||||
Kostnader för sedeltryckeriet1 ............. |
1 800 000 |
4 270 000 |
||||
Av Tumba bruk levererat sedelpapper2...... |
1 419 264 |
78 |
— |
|||
Summa utgifter och förluster ............. Saldo vinst ..................... Summa |
25 682 361 |
02 76 |
28 374 410 |
74 33 |
||
192 939 258| 78 | |
1 |
236 709 339107 |
Jämför § 27 i berättelsen.
» § 28 i
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
39
förlusträkning
1964 |
19 6 5 |
|
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Inkomster och vinster
192 939 258
78
Summa | 192 939 258178 |
236 709 339
07
236 709 339 07
40
Bankontslcottets memorial nr 1 år 1966
Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1964 och
1965 års slut
1964 |
1965 |
||||
Tillgångar |
Kronor |
Kronor |
|||
Riksbankens mynt- och medaljsamling ...... |
160037 15 254 200 |
81 |
160 157 17 963 800 |
||
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid |
resp. års slut |
||||
Aktier i Internationella Banken i Basel1- ... |
|||||
Aktier i AB Tumba bruk .................... |
|||||
Vissa utländska obligationer och fordringar ......... |
25 |
uuu uuu 33 762 004 |
76 |
||
Summa |
77 839 848 |
06 |
78 685 962 |
57 |
|
Fastigheten i: Stockholm: bankhuset ............... |
5 910 000 |
6 000 000 |
|||
sedeltryckeriet ................... |
|||||
Göteborg................ |
|||||
Falun .................... |
|||||
Gävle................... |
|||||
Halmstad .............. |
|||||
Härnösand ................. |
|||||
Jönköping............. |
|||||
Karlstad ............. |
|||||
Kristianstad ............ |
3«n nnn |
||||
Linköping ........... |
|||||
Luleå .................. |
|||||
Nyköping ................. |
|||||
Uppsala .............. |
|||||
Visby ............... |
911 nnn |
||||
Växjö ............... |
nnn nnn |
||||
Örebro ............. |
nnn |
||||
Östersund ............ |
31 n rinn |
||||
Tumba: sedelförbränningshuset..... |
200 000 |
||||
Diverse valv ............ |
125 000 |
_ |
|||
Summa |
15 254 200 |
— |
17 963 800 |
— |
1 Hela aktieinnehavet utgör Schw. Frcs.
Av likviden härför har 25 % erlagts.
10.000.000:— (4.000 st. aktier å Schw. Frcs. 2.500:—).
Utlåning från vissa lånefonder
Utestående lån den 31 december 1963—1965 i tusental kronor
Huvudkontoret. Göteborg ..... Malmö ....... Falun ........ Gävle ........ Halmstad ..... Härnösand .... Kalmar ....... Karlskrona .... Karlstad ...... Kristianstad ... | Linköping .... Luleå......... Mariestad..... Nyköping ..... i Umeå ........ Uppsala....... Visby......... Vänersborg Västerås ...... i Växjö ........ Örebro....... Östersund____ S:a 31.12.63 S:a 31.12.64 S:a 31.12.6E |
Avbetalnings- lånefonden |
Statens bosättnings- lånefond |
Egnahems- in. fl. |
Fonden för supplementär |
Värnpl Värnplikts- lånefonden |
lktslån Fonden för låneunderstöd |
|||||
Antal |
Belopp |
Antal |
Belopp |
Antal | Belopp |
Antal Belopp |
Antal |
Belopp |
Antal |
Belopp |
||
1406 1 760 1 314 377 682 604 404 284 262 358 788 1299 337 339 992 2 705 615 491 516 999 |
6 041 10 249 7 598 2 643 1 768 2 265 2 720 1179 883 1678 2 989 4 159 3 436 1 119 957 1944 2 482 2 292 4 187 |
6 148 1 684 3 245 1598 778 1 811 2100 2 083 1 224 1 765 199 1279 1 706 950 1 762 |
12 543 3 320 6 462 2 176 3 355 3 368 2 651 2 774 2 348 2 605 4 408 4 202 2 002 2 671 2 931 3 686 2 796 3 223 3 505 1 379 |
2 515 511 175 553 1224 969 2 432 463 649 766 1662 1064 829 2 626 739 1867 941 664 1560 385 776 297 1907 |
28 322 1 669 1391 2 251 3 328 4 996 4 099 2 577 2 729 3 598 5 071 5 860 2 811 4 559 3 901 2 638 6 792 1 554 3 343 4168 |
3 3 2 4 1 3 5 2 20 26 1 25 5 14 3 |
15 3 3 10 1 6 8 2 44 48 1 42 20 17 3 |
252 64 89 40 32 30 34 26 41 37 21 36 49 21 17 34 22 37 6 32 20 15 25 26 |
820 181 282 114 96 85 127 91 140 123 77 120 179 61 56 106 69 132 24 116 63 42 92 74 |
70 15 9 4 4 4 4 5 2 1 2 2 3 1 2 1 5 8 1 5 2 |
138 35 17 2 8 4 3 4 6 0 5 3 2 1 5 0 5 9 0 3 2 |
1« 007 |
i 81 679 I 38 596 I 78 213 1 26 115 |
111 430 |
117 |
! 223 | 1006 | 3 268 |
150 |
| 251 |
|||||
17 118 78 197 35383 1 60044 29 818 |
122 528 |
| 231 |
360 |
1 1027 |
| 3 095 |
189 |
j 316 |
||||
15 056 | 66 559 |
34 036 | 47 371 |
| 33 843 |
133 714 |
| 347 |
| 575 |
| 981 |
| 3 037 |
260 | 440 |
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
42
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Vid utgången av åren 1964 och 1965 utestående lån, vilka övertagits från
egnahemsorganen och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp
i tusental kronor på följande olika lånetyper:
Utestående lån |
||||
1964 |
1965 |
|||
Antal |
Belopp |
Antal |
Belopp |
|
Utlåning, som handhaves av såväl huvudkontoret |
||||
som avdelningskontoren: |
||||
Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån |
||||
och förstärkningslån .................. |
12 534 |
62 520 |
11354 |
57 534 |
Bostadsegnahemslån ............ |
6 350 |
26 784 |
5 641 |
24 232 |
Uppskovslån ................... |
7 |
2 |
7 |
1 |
Nybyggnadslån ...................... |
6 620 |
4 463 |
5 522 |
3184 |
Förbättringslån .............. |
2 583 |
2 501 |
1 939 |
1694 |
Lån till estlandssvenskar ........ |
22 |
79 |
19 |
63 |
| Premielån ....................... |
28 |
8 |
4 |
3 |
I Täckdikningslån ............ |
5 |
1 |
1 |
0 |
Transport |
28 149 |
96 357 |
24 487 |
86 711 |
| Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret: |
||||
Arrendelån ............... |
14 |
10 |
5 |
9 |
Lån till låneförmedlare: |
||||
Arbetarsmåbrukslån ........ |
1423 |
17 388 |
1415 |
16 324 |
Jordbruksegnahemslån ........... |
23 |
343 |
21 |
300 |
Bostadsegnahemslån ............. |
209 |
8 430 |
187 |
8 085 |
Summa |
29 818 |
122 528 |
26 115 |
111430 |
Stödlån till jordbrukare
Utestående lån den 31 december 1963—1965 i tusental kronor
Enl. SFS 369/19511 |
Enl. SFS 708/1951 |
Enl. SFS 764/1952 St C |
Enl. SFS 723/1954 |
Enl. SFS 593/1955 |
Enl. SFS 650/1957 |
Enl. SFS 83/1960 St G |
Summa |
|||||||||
Antal |
Belopp |
Antal | |
Belopp |
Antal j |
Belopp |
Antal |
Belopp |
Antal 1 |
Belopp |
Antal |
Belopp |
Antal |
Belopp |
Antal |
Belopp |
|
HK ....... |
2 |
4 |
76 |
319 |
10 |
10 |
100 |
421 |
167 |
761 |
60 |
130 |
415 |
1 645 |
||
Göteborg .. |
— |
2 |
9 |
1 5 6 |
1 10 3 |
9 46 3 |
28 89 3 |
17 8 4 |
13 19 5 |
10 43 |
23 167 |
66 3 74 |
49 4 no |
103 64 130 |
114 131 289 |
|
_ |
_ |
__ |
17 |
18 |
4 |
2 |
8 |
11 |
19 |
28 |
30 |
23 |
78 |
83 |
||
Halmstad .. |
_ |
— |
— |
6 |
7 |
86 |
99 |
116 |
159 |
28 |
43 |
96 |
84 |
332 |
391 |
|
Härnösand . |
__ |
_ |
— |
— |
18 |
12 |
26 |
13 |
22 |
12 |
10 |
6 |
9 |
4 |
85 |
46 |
Jönköping . |
— |
— |
2 |
2 |
23 115 |
42 164 |
3 |
12 |
9 237 |
20 357 |
9 48 |
12 72 |
24 383 |
14 519 |
68 785 |
100 1 114 |
Karlskrona . |
_ |
1 |
1 |
25 |
24 |
6 |
6 |
41 |
38 |
25 |
46 |
62 |
74 |
160 |
189 |
|
Karlstad ... |
_ |
1 |
2 |
22 |
30 |
6 |
4 |
43 |
142 |
44 |
113 |
180 |
158 |
296 |
449 |
|
Kristianstad |
_ |
2 |
1 |
14 |
25 |
138 |
288 |
49 |
86 |
16 |
48 |
55 |
58 |
274 |
505 |
|
Linköping .. |
_ |
— |
4 |
5 |
129 |
266 |
1 |
2 |
217 |
662 |
104 |
247 |
45 |
36 |
500 |
1217 |
_ |
_ |
53 |
49 |
417 |
262 |
248 |
200 |
20 |
16 |
1 |
1 |
739 |
529 |
|||
Mariestad .. |
_ |
2 |
2 |
59 |
129 |
9 |
13 |
172 |
400 |
115 |
302 |
161 |
88 |
518 |
934 |
|
Nyköping . . |
_ |
_ |
— |
34 |
47 |
4 |
11 |
151 |
551 |
79 |
138 |
51 |
48 |
319 |
795 |
|
_ |
_ |
_ |
243 |
106 |
692 |
396 |
369 |
279 |
131 |
120 |
25 |
9 |
1 460 |
910 |
||
Uppsala . .. |
__ |
_ |
_ |
53 |
128 |
9 |
13 |
118 |
425 |
244 |
1 197 |
102 |
173 |
526 |
l 936 |
|
_ |
12 |
23 |
_ |
— |
7 |
26 |
1 |
4 |
241 |
226 |
261 |
278 |
||||
Vänersborg . |
i |
2 |
_ |
_ |
16 |
32 |
16 |
22 |
49 |
106 |
43 |
72 |
229 |
162 |
354 |
396 |
Väster&s ... |
_ |
_ |
_ |
36 |
38 |
2 |
3 |
74 |
185 |
179 |
565 |
101 |
186 |
392 |
977 |
|
Växjö ..... |
_ |
_ |
_ |
13 |
15 |
7 |
9 |
5 |
5 |
11 |
9 |
33 |
26 |
69 |
63 |
|
Örebro .... |
_ |
i |
G |
43 |
100 |
3 |
8 |
9 |
64 |
29 |
45 |
56 |
56 |
141 |
280 |
|
Östersund .. |
_ |
_ |
— |
7 |
12 |
1 |
0 |
1 |
1 o |
2 |
2 |
1 |
0 |
12 |
14 |
|
S a 31.12.65 |
i |
2 |
17 |
31 |
1026 |
1600 |
1498 |
1295 |
2 074 |
4186 |
1377 |
4 034 |
2 088 |
2 238 |
8 081 |
13 387 |
S a 31.12.64 |
i |
2 |
23 |
35 |
1699 |
2 310 |
1957 |
1979 |
3104 |
6 577 |
2 986 |
6 786 |
2 329 |
3 732 |
12 099 |
21 422 |
S:a 31.12.03 |
2 |
4 |
33 |
57 |
2 404 |
3 416 |
2 471 |
2 941 |
4 372 |
10 212 |
6 365 |
11973 |
2 499 |
5 417 |
18146 |
34 021 |
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
44
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder
§ I
Fullmäktige
m.jl.: Vid det val, som av riksdagens valmän förrättades den 13
maj 1965, utsågs ledamoten av riksdagens andra kammare, numera statsrådet
Hans Gustafsson till fullmäktig för återstående delen av valperioden 1963—1966
efter herr Persson i Vinberg, som avsagt sig uppdraget att vara fullmäktig, och
ledamoten av riksdagens första kammare Erik Wärnberg till suppleant för herr
Gustafsson.
Samtidigt omvaldes ledamoten av riksdagens första kammare Emil Ahlkvist
till fullmäktig för valperioden 1965—1968 och ledamoten av andra kammaren
Birger Nilsson till dennes suppleant samt nyvaldes för samma period ledamoten
av första kammaren Yngve Holmberg till fullmäktig och docenten Staffan Burenstam
Linder till hans suppleant.
Fullmäktige utsåg samma dag för tiden till dess nytt val av fullmäktige år
1966 förrättats
till vice ordförande och deputerad: herr Hans Gustafsson:
till riksbankschef: herr Per Åsbrink;
till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar vid
inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Sven Joge.
Sedan herr Hans Gustafsson den 15 september 1965 utnämnts till statsråd
och därmed jämlikt 30 § lagen för Sveriges riksbank och 16 § 4 mom. bankoreglementet
frånträtt befattningen som fullmäktig, uppdrog fullmäktige åt herr
Åsbrink att fungera som vice ordförande samt åt herr Wärnberg att tjänstgöra
som deputerad intill dess att ny fullmäktig blivit utsedd.
Vid av riksdagens valmän den 4 november förrättat val utsågs herr Wärnberg
till fullmäktig efter herr Gustafsson för återstoden av valperioden 1963—
1966 och till suppleant för honom ledamoten av riksdagens andra kammare
Villiam Björk.
Fullmäktige utsåg därefter den 11 i samma månad herr Wärnberg till vice
ordförande i fullmäktige samt till deputerad för tiden till dess nytt val av fullmäktige
år 1966 förrättats.
Bankdirektören Gunnar Åkermalm har beviljats tjänstledighet från den 8
juni 1965 tillsvidare för fullgörande av uppdrag inom ramen för Internationella
valutafondens tekniska hjälp till medlemsländer.
Kungl. Maj:t har för tre ar fr. o. m. den 1 juli 1965 förlängt förordnandet för
professor Alf Johansson att vara suppleant för fullmäktig.
§ 2.
Riksbankens industristyrelse: Till ledamot av och ordförande i industristyrelsen
utsåg fullmäktige den 13 maj 1965 herr Hans Gustafsson efter herr Persson
45
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
i Vinberg. Samtidigt förlängdes uppdragen för bankdirektören Hjalmar Ekengren
och civilingenjören Gösta Carlsson att vara ledamöter av styrelsen samt for
hen- Gustaf Kollberg och bankokommissarien Anders Lemne att vara styrelsesuppleanter,
Kollberg för ordföranden och Lemne för Ekengren.
Sedan herr Hans Gustafsson tillträtt statsrådsämbete (se § 1 ovan) och därmed
lämnat uppdraget att vara ordförande i industristyrelsen utsåg fullmäktige
den 11 november 1965 herr Erik Wärnberg till ny ordförande i sagda styrelse
för tiden till dess nytt fullmäktigeval under år 1966 ägt rum med herr Kollberg
som suppleant.
§ 3.
Valutastyrelsen: Fullmäktige meddelade den 13 maj 1965 fortsatt uppdrag åt
vice riksbankschefen Sven Joge och bankdirektören Gunnar Åkermalm att vara
ledamöter, den förstnämnde tillika ordförande, i valutastyrelsen med bankdirektören
Hjalmar Ekengren, respektive bankokommissarien Lennart Olofsson som
personlig suppleant. Samtidigt utsågs herr Hans Gustafsson att vara ledamot
och vice ordförande i valutastyrelsen efter herr Persson i Vinberg, som lämnat
fullmäktige, och herr Torsten Bengtson till hans personlige suppleant. Valen
gällde för tiden till dess att nytt fullmäktigeval äger rum år 1966.
° I anledning av Åkermalm beviljad tjänstledighet från riksbanken (jfr § 1
ovan) beslöt fullmäktige den 3 juni 1965 att dennes suppleant Lennart Olofsson
skulle inträda som ledamot i sagda styrelse under tiden för Åkermalms tjänstledighet
dock längst till dess nytt fullmäktigeval under år 1966 ägt rum. Bankokommissarien
Åke Gustafsson skulle tillsvidare i stället för Olofsson fungera som
suppleant i valutastyrelsen.
Till ny ledamot, tillika vice ordförande i valutastyrelsen efter herr Hans Gustafsson
(se § 1 ovan) utsåg fullmäktige den 11 november 1965 herr Erik Wärnberg
med herr Torsten Bengtson som suppleant.
Kungl. Maj :t har för tiden t. o. m. den 30 juni 1966 till ledamöter i valutastyrelsen
utsett direktören L. H. O. Sjunnesson med direktören S. T. Åberg som
suppleant, direktören, f. d. regeringsrådet S. J. M. Strömberg med bankdirektören
O. V. It. Källqvist som suppleant, direktören Å. J. Wetterlind med direktoren
P. Prydz som suppleant samt kanslirådet S. L. Klackenberg med departementssekreteraren
J. A. Nipstad som suppleant.
§ 4.
Delegerade för riksdagens verk: Till ledamöter i delegerade under år 1965 utsåg
fullmäktige den 10 december 1964 herrar Persson i Vinberg och Gustaf Kollberg
med dåvarande ledamoten av fullmäktige generaldirektören Gunnar Svärd
som suppleant.
Den 11 november 1965 utsågs herr Erik Wärnberg till ledamot av delegerade
för återstoden av år 1965 i stället för herr Persson. Till suppleant för de två av
fullmäktige valda delegerade utsågs samtidigt herr Torsten Bengtson i stället
för herr Svärd vilken liksom herr Persson lämnat fullmäktige.
46 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Herrar Kollberg och Wärnberg har av fullmäktige meddelats uppdrag att även
under ar 1966 vara ledamöter av delegerade och herr Bengtson att vara suppleant
för dem.
§ 5.
Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren torde
få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 16 december 1965.
§ 6.
Skogskonto: I riksbanken innestod vid utgången av år 1965 ett belopp av i
runt tal 1 mkr jämlikt Kungi. förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om taxering
for inkomst av medel, som insatts å skogskonto. Ränta å insatta medel har
utgått efter 51/i% fr. o. m. den 1 maj 1965; dessförinnan fr. o. m. den 6 november
1964 efter 4 3/4 %.
§ 7.
Investeringsfonder för k o njunk turat] ämn ing: Vid utgången av 1965 innestod
i liksbanken medel insatta enligt gällande bestämmelser om investeringsfonder
för konjunkturutjämning (Kungl. kungörelse 1955:256, med senare ändringar)
till ett sammanlagt belopp av ca 1139 mkr, därav 1 128,5 mkr avsåg investering
i rörelse och 10,5 mkr investering i skogsbruk.
§ 8.
Riksbankens officiella diskonto
procentenhet till 5 V2 %.
höjdes fr. o. in. den 9 april 1965 med V2
9.
Riksbankens avbetalning slånefond: Fonden uppgår till 125 mkr. Bestämmelser
om utlåningen från fonden meddelas i § 7 bankoreglementet.
Till utgången av år 1964 skedde utlåningen från fonden främst till akademiker
och andra studerande. Sedan det statliga studiestödet trätt i tillämpning vid
årsskiftet 1964/65 (se nedan § 17) har nyutlåningen till studerande minskat
högst betydligt. Däremot har utlåningen för andra ändamål visat en ökning.
Vid utgången av år 1965 uppgick antalet utestående avbetalningslån till
18 007 och det utlånade beloppet utgjorde sammanlagt 82 mkr. Å s. 41 lämnas
en närmare uppgift om fördelningen av lånen mellan bankens olika kontor.
Räntan å lan som utlämnats från fonden utgör sedan den 1 maj 1965 6 %
för statliga garantilån (Kungl. kungörelse 1965: 86) samt sedan den 6 i samma
månad för andra studielån 6V2% och för lån till annat ändamål 7%. Före
nämnda tidpunkter var räntesatserna V2% lägre.
Hittills har från fonden utlämnats nio lån till tjänstemän i banken för förvärv
av bostadsrätt i bostadsrättsförening.
§ 10.
Statens bosättningslånefond: Från denna fond — till vilken riksdagen hittills
som kapital anvisat investeringsanslag å sammanlagt 96 104 700 kronor, varav
81 mkr överlämnats till riksbanken — utgjorde utlåningen vid utgången av år
47
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
1965 ca 78 mkr och antalet lån uppgick då till 38 596. Lånens antal, som varje
år under tiden 1947—1963 nedgått, har därefter ökat. Under år 1965 uppgår
ökningen till 3 213 lån. Det utestående lånebeloppet har under året stigit med
omkring 18 mkr.
Enligt Kungl. kungörelse den 14 maj 1965 (nr 165) har maximibeloppet för
statliga bosättningslån fr. o. m. den 1 juli 1965 höjts från 4 000 till 5 000 kronor
och från samma dag beviljas bosättningslån även till ogift fader. Medelbeloppet
för utlämnade lån, vilket under budgetåret 1964/65 utgjorde omkring 3 500
kronor, har under andra halvåret 1965 ökats till ca 4 000 kronor.
Rörande fördelningen å de olika kontoren av lanen till antal och belopp hänvisas
till de uppgifter, som intagits å s. 41.
För förvaltningen av bosättningslånen under budgetåret 1964/65 har riksbanken
uppburit 212 298 kronor.
Från låneverksamhetens början den 1 januari 1938 och till utgången av ar
1965 har utlämnats lån till ett belopp av sammanlagt omkring 431 mkr. Därav
har ca 349 mkr återbetalats och ett belopp av sammanlagt omkring 3,8 mkr
efterskänkts eller avskrivits.
För lån från fonden utgår ränta efter fast, under hela lånetiden oförändrad
procentsats, utgörande den normalränta, som av Kungl. Maj:t fastställts för
det budgetår då lånet beviljats. Beträffande lan, som utlämnas under innevarande
budgetår, utgör räntefoten (normalräntan) 5 3U %; under budgetåret 1964/65
uppgick den till 5 1/i %.
En ny broschyr i bosättningsfrågor har utgivits under året. Broschyren har
redigerats av Svenska Slöjdföreningen.
§ 11-
Fonden för hantverks- och småindustrikredit; hotellgarantilån: Vid utgången
av år 1965 kvarstod av riksbanken förvaltade lån från fonden för hantverks- och
småindustrikredit till följande antal och belopp, nämligen
Kontor
Linköping .
Uppsala ..
Vänersborg
Antal lån
Sammanlagd lånesumma
kronor
2 |
4 800: — |
8 |
13 100: — |
1 |
2 000: — |
11 |
19 900: — |
Några nya lån har icke beviljats efter utgången av juni 1960 (se Kungl. kungörelse
1960: 372).
Riksbankens kontor har fungerat som lokalorgan beträffande s. k. hotellgarantilån
under den tid, d. v. s. till utgången av juni 1965, då beslutanderätten i
fråga om beviljande av statlig lånegaranti varit förbehållen Kungl. Maj:t, och
jämlikt riksbankens medgivande fullgör kontoren alltjämt samma uppgift sedan
beslutanderätten i hithörande ärenden fr. o. m. den 1 juli 1965 överlåtits på kommerskollegium.
48
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
§ 12.
Egnahems- m.fl. lån: Av de lån, som riksbanken per den 1 juli 1948 övertog
från egnahemsorganen och hushållningssällskapen, kvarstod vid utgången av år
1965 ett antal av 26 115 med ett sammanlagt kapitalbelopp av 111,4 mkr, en
nedgång under året med 3 703 lån och ett belopp av ca 11,1 mkr. Rörande lånens
fördelning vid årsskiftet å de olika kontoren hänvisas till sammanställningar
å s. 41 och 42.
För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1964/65 liksom tidigare
uppburit ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 104 363 kronor.
Av de av riksbanken förvaltade fondmedlen, som sammanhänger med ifrågavarande
låneverksamhet, har till statsverket under år 1965 av influtna amorteringar
återlevererats 8 mkr. Beloppet fördelar sig med 5,5 mkr å egnahemslånefonden,
1,5 mkr å lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden
och 1 mkr å arbetarsmåbrukslånefonden.
§ 13.
Stödlån till jordbrukare: Vid utgången av år 1965 förvaltade riksbanken stödlån
till jordbrukare, utgivna enligt Kungl. kungörelserna nr 369/1951 (StA),
766/1951 (StB), 764/1952 (StC), 723/1954 (StD), 593/1955 (StE), 650/1957
(StF) och 83/1960 (StG), till ett sammanlagt belopp av ca 13,4 mkr.
Under år 1965 inflöt till riksbanken i avbetalningar å stödlån till jordbrukare
ett belopp av i runt tal 8 mkr.
Hittills har av riksbanken efterskänkts eller avskrivits stödlån med ett belopp
av sammanlagt ca 1,2 mkr.
Rörande de utestående lånens fördelning å riksbankens kontor och å de olika
lånetyperna hänvisas till sammanställning å s. 43.
Riksbanken har icke uppburit någon ersättning för förvaltningen av stödlånen.
§ 14.
Fonden för supplementär jordbrukskredit: Av de från denna fond beviljade
lånen kvarstod vid utgången av år 1965 ett sammanlagt kapitalbelopp av omkring
0,2 mkr. Några nya lån från fonden har inte beviljats efter utgången av
juni 1959.
Flertalet ännu ej slutbetalda lån från fonden är försedda med statlig garanti.
För dessa utgör räntan sedan den 9 april 1965 6 Vi %, dessförinnan sedan den
6 november 1964 5 3/V%; för övriga lån från fonden gäller i allmänhet högre
räntesatser.
Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställning
å s. 41.
§ 15.
Värnpliktslånen: Jämlikt beslut av 1960 års riksdag förvaltar riksbanken värnpliktslån,
utgivna från fonden för låneunderstöd resp. från värnpliktslånefon
-
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
49
den. Lånen fördelade sig vid utgången av år 1965 å riksbankens olika kontor
såsom framgår av sammanställning å s. 41.
År 1965 avskrevs under fonden för låneunderstöd ca 29 000 kronor och under
värnpliktslånefonden ett belopp av ca 177 000 kronor. Till alldeles övervägande
del hänförde sig avskrivningen under sistnämnda fond till den 25-procentiga avskrivning,
som skall ske enligt Kungl. kungörelse den 2 juni 1961 (nr 384).
Någon ersättning utgår ej till riksbanken för här avsedda låneförvaltning.
§ 16.
Fiskredskapslån: Fr. o. m. den 1 juli 1962 har riksbanken att bevilja och förvalta
lån från statens fiskredskapslånefond (s. k. fiskredskapslån) i enlighet med
bestämmelserna i Kungl. kungörelse den 6 april 1962 (nr 100). Vid utgången av
år 1965 utestod 14 lån från fonden å sammanlagt 53 116 kronor. Av lånen förvaltades
fyra vid kontoret i Göteborg, fem vid kontoret i Malmö, tre vid kontoret
i Härnösand och ett vid vartdera av kontoren i Luleå och Vänersborg.
Räntan å dessa lån motsvarar normalräntan för det budgetår då lånet beviljats.
§ 17.
Studiemedel: Såsom omnämnts i berättelsen till föregående års bankoutskott
(§ 21) medverkar riksbanken vid utbetalning av studiemedel enligt studiemedelsförordningen
(SFS 401/1964) och den med stöd av sagda förordning utfärdade
studiemedelskungörelsen (SFS 592/1964). Riksbanken ombesörjer sålunda utbetalning
av studiemedel till studerande som så önskar, detta i likhet med postverket
och andra penninginrättningar. Riksbankens huvudsakliga uppgift är
emellertid att verkställa utbetalning till postverket och ifrågavarande andra
penninginrättningar för att täcka av dem gjorda utlägg enligt studiemedelsbestämmelserna.
Studiemedel utbetalas från anslag å driftsbudgeten i vad avser bidrag och
från studiemedelsfonden, som tillföres medel över kapitalbudgeten, i vad avser
belopp som de studerande är pliktiga återbetala. För budgetåren 1964/65 och
1965/66 har anvisats å driftsbudgeten som förslagsanslag 36 resp. 110 mkr och
å kapitalbudgeten som investeringsanslag tillhopa (89 -f 300 =) 389 mkr. Av
dessa belopp har tagits i anspråk för studiebidrag omkring 31 mkr under budgetåret
1964/65 och omkring 57 mkr under innevarande budgetår och för återbetalningspliktiga
studiemedel ca (83 -j- 141 =) 224 mkr.
Under år 1965 har utbetalning verkställts för 107 000 studiemedelsanvisningar,
varav å 37 350 under första och 69 650 under andra halvåret.
Då riksbanken förklarade sig beredd att åtaga sig förenämnda förvaltningsuppgifter
m. m. förutsattes, att ersättningsfrågan skulle upptagas till bedömande
när arbetets omfattning kunde närmare överblickas. Eftersom riksbankens blivande
uppgifter på förevarande område icke blivit slutligt bestämda, har det
ansetts lämpligt att avvakta ytterligare någon tid innan ersättningsfrågan aktualiseras.
4 — Bihang till riksdagens protokoll 100G. S sand. Nr 1
50
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
§ 18.
Sedelutgivningsrätten m. m.: Genom lag den 26 maj 1965 (nr 216) höjdes maximibeloppet
för sedelutgivningen från och med den 1 juli 1965 med 500 mkr till
9 700 mkr.
Under det gångna året var den utelöpande sedelmängden som vanligt störst
å rapportdagen den 23 december och uppgick då till 9 037 mkr, en ökning i förhållande
till motsvarande dag 1964 med 345 mkr. Det lägsta utelöpande sedelbeloppet
under 1965 förelåg å rapportdagen den 23 mars och utgjorde då 7 370
mkr. Den högsta procentuella ökningen i förhållande till 1964 noterades den 15
april och uppgick till 10,7 %; den lägsta procentuella ökningen registrerades
den 7 december och utgjorde 3,3%.
§ 19-
Nya sedeltyper: Kungl. Maj:t har på framställning av fullmäktige den 23
april 1965 utfärdat kungörelse (nr 68) om nya sedlar på femtio kronor och tio
kronor samt den 15 september 1965 kungörelse (nr 510) om nya sedlar på etthundra
kronor.
I den allmänna rörelsen har sedlar av den nya typen å 50 och 10 kronor utlämnats
fr. o. m. den 26 april och å 100 kronor fr. o. m. den 25 oktober 1965.
Tillsvidare kommer 100-kronorssedlar av den gamla typen, vilka inkommer
till riksbanken, att anyo utgivas parallellt med sedlar av den nya typen. De
sedlar på 50 och 10 kronor av den gamla typen, som efter den 26 april 1965
influtit till riksbankens kassor, har ej åter utlämnats i den allmänna rörelsen.
§ 20.
Angående användningen av riksbankens vinst för år 1964 torde
få hänvisas till bankoutskottets memorial nr 7 år 1965.
§ 21.
Riksbankens jubileumsfond: Berättelse över fondens verksamhet och förvaltning
skall jämlikt § 12 i de för fonden gällande stadgarna av styrelsen varje år
avgivas till riksdagen och dess revisorer senast den 1 april. (Se BoU:s uti.
1964: 44).
I fondens styrelse, vilken utsetts för tiden den 1 april 1965—den 31 mars 1968
och vari professor Torgny Segerstedt är ordförande, ingår riksbankschefen Per
Åsbrink som ledamot med bankdirektören Arne Callans såsom suppleant.
Beträffande fondens ställning per den 31 december åren 1964 och 1965 hänvisas
till härvid såsom bilaga II fogade utdrag ur riksbankens räkenskaper.
§ 22.
Riksbankens personal: På begäran av Rikshankstjänstemännens förening och
Civilförvaltningens personalförbund har under 1965 överläggningar ägt rum med
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
51
representanter för dessa personalorganisationer om s. k. B-listefrågor. Dessa
överläggningar har lett bl. a. till uppflyttning av vissa tjänster, resp. av vissa
tjänstemän personligen, till högre lönegrad. Viss ändring har också vidtagits i
befordringsgången inom kammarskrivarkarriären och för bankens vaktpersonal.
Rörande det närmare resultatet av överläggningarna och i anslutning därtill vidtagna
åtgärder torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 10 maj, den 3
och 17 juni 1965 samt till BoU:s uti. 1965: 47.
Sedan 1965 års riksdag vid höstsessionen beslutat om sådana bemyndiganden
m. m. avseende riksdagens verk, som föranleds av att statstjänstemannalagen
är gällande även för tjänstemän vid dessa verk, har delegerade haft förhandlingar
med statstjänstemannens huvudorganisationer angående huvudavtal för
riksdagens verks tjänstemannaområde, m. m. Dessa förhandlingar har nu slutförts.
Vid utgången av år 1965 uppgick riksbankens — frånsett sedeltryckeriet —
lönegradsplacerade personal till 545. Därav utgjorde förordnandetjänstemännen
47, övrig s. k. bankpersonal 176, bankexpeditörer 54, biträdespersonal 189 samt
vakt- och övrig personal 79. Vid utgången av 1964 uppgick antalet lönegradsplacerade
tjänstemän till 526 (se § 25 i berättelsen till 1965 års bankoutskott).
Utöver den löneplansanställda personalen finnes vid riksbanken sedelräkningsbiträden
och tillfälligt anställd personal. Av denna personal har under året i
medeltal tjänstgjort ca 175 per dag. Dessutom finnes ett antal deltidsanställda
städerskor och fastighetsarbetare.
§ 23.
Semesteranläggning: På framställning av riksbankspersonalens semesterförening
har fullmäktige beviljat föreningen ett ränte- och amorteringsfritt lån på ca
120 000 kronor att användas för förvärv av en tomt omfattande 2 475 m2 å
Köar skärsfjäll i Sälen, Transtrands kommun, och för uppförande å denna tomt
av ett fritidshus på ca 98 m2 för riksbankens personal.
§ 24.
Lördagsstängning m. m.: Med tillämpning av de föreskrifter som Kungl. Maj :t
meddelat för den övriga statsförvaltningen i kungörelse den 9 september 1965
(nr 511) har fullmäktige bestämt, att riksbankens samtliga kontor tillsvidare
skall hållas stängda alla lördagar inte endast under sommarhalvåret utan också
under vinterhalvåret. Även bankclearingen vid huvudkontoret och kontoret i
Göteborg är tillsvidare inställd å lördagarna. Öppethållandet för allmänheten av
riksbankens kontor å övriga vardagar har tillsvidare förlängts med en timme.
Särskilda åtgärder har av riksbanken vidtagits för att tillgodose postverkets och
vissa andra penninginrättningars behov av sedlar å de lördagar, då dessa penninginrättningar
håller öppet.
52
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
§ 25.
Nytt riksbankslius: Förberedelser pågår för utarbetande av förslag till en ny
riksbanksbyggnad på tomten kvarteret Fyrmörsaren i Klara församling i Stockholm
(jfr fullm. berättelse till 1965 års bankoutskott, § 27, och utskottets utlåtande
1965:36).
Den i berättelsen omnämnda arkitekttävlingen har utlysts av riksbanken och
Stockholms stad gemensamt, och kostnaderna för tävlingen kommer att delas
dem emellan. Tävlingstiden utlöper den 4 februari 1966.
§ 26.
Fastighetsförvaltningen: Inom huvudkontorets fastighet i Stockholm har en
försliten hiss utbytts mot en ny för en kostnad av 137 200 kronor, ett nytt myntvalv
har inretts för 8 000 kronor, varjämte underhållsarbeten — huvudsakligen
målning — verkställts för omkring 23 000 kronor. Bankkajen har reparerats och
asfalterats för en kostnad av 8 100 kronor.
Vid avdelningskontoren har kostnaderna för fastighetsunderhåll under året
uppgått till belopp, som framgår av nedanstående sammanställning. De kontor,
där kostnaderna understiger 5 000 kronor, har ej medtagits. Ej heller har i sammanställningen
medräknats kostnader för vissa smärre reparationsarbeten, som
beslutats av vederbörande kontorsstyrelse.
Kontor |
Kronor |
Kostnaden avser huvudsakligen: |
Göteborg |
13 700: — |
Reparation och målning av arkiv, vaktmästarebo-stad, televerkets apparatrum m. m. samt reparation |
Gävle |
7 000: — |
Målning av trapphall samt i vaktmästarens bostad. |
Härnösand |
25 400: — |
Omdragning av elektriska gruppledningarna samt |
Karlstad |
96 200: — |
Reparation av fasader, banklokaler och bostäder |
Linköping |
10 000: — |
Målning i källarvåning och trappuppgång; repara-tion och målning i köket till en hyreslägenhet samt |
Örebro |
100 000: — |
Reparation och målning av banklokalerna, direk-törens och vaktmästarens bostäder m. m. |
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
53
Vid sedelförstöringskontoret i Tumba har den sönderrostade skorstenen till
förbränningsugnen ersatts med en ny för 15 000 kronor.
Direktörsvåningen i riksbankens kontorsfastighet i Nyköping har uthyrts
till postverket i samband med att den nuvarande direktören vid kontoret avflyttat
från lägenheten.
I Umeå inflyttade avdelningskontoret den 1 november 1965 i de lokaler,
som upplåtits av HSB (se § 28 i berättelsen till 1965 års BoU).
Riksbankens kontorsfastighet i Uppsala har jämlikt medgivande av 1965
års riksdag (jfr BoU:s uti. 1965: 43) försålts till Svenska Frimurare orden tillhöriga
Brödraföreningen Vidar och S:t Johanneslogen Stenbocken i Uppsala.
Tillträde beräknas ske under första delen av år 1966. Riksbanken kommer därefter
att förhyra de nu disponerade kontorslokalerna i fastigheten.
Sedeltryckeriet: Med Civilförvaltningens personalförbund har träffats överenskommelse
om införande av premieackord (driftpremie) för den kollektiv avtalsanställda
arbetarpersonalen vid sedeltryckeriet. Sedan premieackordet provisoriskt
prövats under en tid av 5 månader med början den 1 april 1965, blev detsamma
vid förhandlingar den 24 augusti 1965 fastställt att gälla till och med
den 31 januari 1966 eller till samma tidpunkt då det nu gällande kollektivavtalet
kommer att utlöpa.
Under år 1965 har sedeltryckningen gått planenligt. Helrotationsmaskinen
har sålunda under året använts för tryckning av 50-kronors- och 100-kronorssedlar
av ny typ.
Tryckning av 5-kronorssedlar av ny typ har påbörjats, varvid annat tryckförfarande
kommit till användning.
Bokföringsmässigt har den ändringen vidtagits beträffande kostnaden för
sedelpapperet, att detta från och med den 1 januari 1965 betalas till Tumba bruk
av sedeltryckeriet efter det ä-pris som fullmäktige bestämt. Kostnaderna for
sedeltryckeriet har därigenom under 1965 formellt kommit att ökas med kostnaden
för det sedelpapper som bruket levererat till tryckeriet under året.
(Jfr § 28 nedan samt fullm. prot. d. 1. 7. 1965.)
Under 1965 har några större investeringar icke skett. Kostnaderna för inköp
av maskiner och inventarier avsedda för driften har under året uppgått till sammanlagt
132 000 kronor. Köpet av den i tidigare berättelser omnämnda paketeringsmaskinen,
vilken icke motsvarat uppställda krav, har efter förhandlingai
med den västtyske maskinleverantören återgått.
I fastigheten har installerats en värmeväxlare för 12 000 kronor, men i övrigt
har endast smärre reparationer utförts.
Sedeltryckeriets personal uppgick vid utgången av december 1965 till 35
tjänstemän samt 36 manliga och 28 kvinnliga kollektivavtalsanställda arbetare.
Härtill kommer städningspersonal och tillfälligt anställda nattvakter m. fl. samt
27.
54
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
vid sedeltryckeriet tjänstgörande sedelräkningsbiträden, sammanlagt 16 personer.
Hela personalstyrkan utgjorde sålunda 115.
Med anledning av riksdagens begäran om utredning angående förflyttning av
sedeltryckeriet till Tumba har fullmäktige uppdragit åt verkställande direktören
vid AB Tumba bruk Lennart Schotte, direktören vid sedeltryckeriet Sven
Gideon och kamreraren vid bruket Wilhelm Petri att verkställa ifrågavarande
utredning. Utredningsarbetet pågår.
§ 28.
Pappersbruket: Inom ramen för gällande kollektivavtal för arbetarpersonalen
vid pappersbruket träffades den 1 februari 1965 överenskommelse om ändringar
avseende andra avtalsåret.
Under det gangna året har tillverkningen av rullsedelpapper uppgått till ca
90,1 ton; motsvarande siffra föregående år var ca 89,5 ton. Under året har
även tillverkats ca 28,7 ton arksedelpapper för 5-kronorssedlar av ny typ. Under
år 1964 förekom tillverkning av ca 8,6 ton arksedelpapper för 1 000-kronorssedlar.
Rullsedelpapperspriset har under året varit oförändrat 15 kronor per kilogram
(100-, 50- och 10-kronorssedlar), medan priset för arksedelpapper (ny 5-kronorssedel)
utgjort 11 kronor per kilogram. Kostnaden för sedelpapperet har från och
med den 1 januari 1965 debiterats sedeltryckeriet (se § 27 ovan).
Försäljningen från bruket av annat papper än sedelpapper har under året
uppgått till ca 4,5 mkr mot ca 4,3 mkr under år 1964. En fortlöpande koncentration
av civilpapperstillverkningen till ett mindre antal kvaliteter utgörande
utpräglade huvudprodukter har kännetecknat verksamheten. Enligt överenskommelse
har AB Tumba bruk åtagit sig försäljningen av pappersbrukets produktion
av civilpapper.
Avseende arets investeringar i bruksdriften må nämnas följande av styrelsen för
AB Tumba bruk beslutade och genomförda projekt: inköp av huggmaskin för
lumpråvara (ca 45 000 kronor), automatisering av ångcentralen (ca 115 000
kronor), mköp av traktor med kärra och lastanordning (ca 35 000 kronor), inköp
av kontorsmaskin, programmerad för fakturering och avlöningsuträkning (ca
54 000 kronor) samt inköp av begagnad påsmaskin, som ombyggts för tillverkning
av sedelomslag (ca 4 000 kronor). Investeringarna är främst ägnade att
m<''jliggöra rationalisering. Normala reparations- och moderniseringsarbeten
har vidare genomförts i sedvanlig omfattning.
Vid utgången av år 1965 uppgick antalet kollektivavtalsanställda arbetare
vid bruket till 76 (85), därav 26 (32) kvinnliga, vartill kommer städningspersonal.
Siffrorna inom parentes anger motsvarande antal ett år tidigare. I övrigt
var i bruksdriften engagerade 17 (16) tjänstemän och 6 (8) arbetsledare. Aktiebolagets
verkställande direktör har fungerat som chef för pappersbruksdriften.
Beträffande AB Tumba bruk må nämnas, att vid 1965 års ordinarie bolags -
55
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
stämma samtliga styrelseledamöter omvalts med undantag för direktören Gunnar
Ericsson, som avböjt återval. Till suppleant omvaldes bankdirektören Arne
Callans.
§ 29.
För riktigheten av de å s. 34—40 lämnade sifferuppgifterna svarar bankkamrerarna
Folke Öberg och Stig Franzén, vilka undertecknat resp. kontrasignerat
riksbankens bokslut.
§ 30.
Inspektioner m. m.: Inspektioner av avdelningskontoren har under år 1965
verkställts
av vice riksbankschefen Joge tillsammans med bankokommissarien Lemne vid
kontoren i Karlstad och Mariestad;
av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Göteborg, Malmö och Halmstad
samt tillsammans med bankokommissarien Gustafsson vid kontoren i Luleå,
Umeå, Västerås och Örebro;
av bankdirektören Laurén tillsammans med bankokommissarien Lemne vid
kontoren i Falun, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Uppsala och Vänersborg;
samt
av bankokommissariema Gustafsson och Wormbs gemensamt vid kontoret
i Linköping och av Wormbs ensam vid kontoren i Gävle, Härnösand, Jönköping,
Nyköping, Visby, Växjö och Östersund.
Föreskrivna inventeringar och undersökningar har ägt
rum av huvudkontorets kassor och förvaringsrum ävensom av sedeltryckeriets
och Tumba bruks kassor.
Revision genom därtill av chefen för revisionsavdelningen utsedda tjänstemän
har under året verkställts vid samtliga avdelningskontor.
Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bilägges.
Stockholm den 5 januari 1966.
KRISTER WICKMAN
Erik Wärnberg Per åsbrink Gustaf Kollberg
Torsten Bengtson Yngve Holmberg Birger Nilsson
Karin Winb er g
56
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Bilaga I
Valutastyrelsens berättelse
Till Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank
Valutastyrelsen får härmed lämna följande berättelse för år 1965 angående
sitt verksamhetsområde.
Förordnande gavs under året om fortsatt valutareglering intill den 1 juli 1966.
Betalningsförbindelserna med Rumänien och Sovjetunionen överfördes den
1 juli 1965 på multilateral basis. I samband härmed utmönstrades ur valutabestämmelserna
de tidigare använda begreppen konvertibel och bilateral valuta
samt konvertibelt och bilateralt konto liksom de föreskrifter om betalningsväg,
som sammanhängde därmed. Betalningsutbytet i kronor mellan Sverige och utlandet
avvecklas därefter över s. k. allmänna konton utom vad beträffar Östtyskland
med vilket kvarstar tidigare gällande bilaterala betalningsarrangemang.
Kontot under detta arrangemang har givits karaktären av specialkonto, som må
gottskrivas och disponeras enligt särskilda anvisningar till valutabankerna.
Ändring i valutabestämmelserna eller i de för valutaregleringen gällande allmänna
riktlinjerna har därutöver ej skett. Inom ramen i stort sett för tidigare
etablerad praxis har emellertid — trots existerande väsentliga begränsningar av
valutaregleringens verksamhetsområde — regleringens funktion som stöd för
penningpolitiken varit i hög grad framträdande under året. Den under 1965
ytterligare skärpta kreditåtstramningen inom landet har förstärkt den redan
tidigare starkt framträdande tendensen att genom upptagande av lån och krediter
i utlandet söka undgå verkningarna av de interna kreditrestriktionerna. I
tillämpningen har därför valutaregleringens förbud mot gäldsiklädande i utlandet
kommit att få en utpräglat restriktiv verkan. Samtidigt har valutamyndigheterna
ställts inför betydande svårigheter i sitt ställningstagande till gjorda
framställningar.
Eftersom de kommersiella krediterna i utrikeshandeln genom dels undantag i
valutaförordningen för leverantörskrediter vid import dels av Sverige biträdda
internationella överenskommelser i stort sett undandrar sig reglering, kan restriktionerna
inom kreditsektorn i huvudsak inriktas endast på den finansiella
upplåningen. Dessa restriktioner kompletteras genom bestämmelser i andra
avseenden, exempelvis beträffande värdepappershandeln.
Under året har i fråga om den finansiella upplåningen tillståndsgivningen i
stort sett följt tidigare tillämpade riktlinjer, vilka även inneburit att, i de fall
medgivande till upplåning ansetts böra lämnas, tillstånden har förknippats med
villkor syftande till att begränsa återverkningarna på likviditeten inom landet.
En riktpunkt härvidlag har bl. a. varit att anpassa utnyttjandet — i de fall där
57
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
lånemedlen avsett finansiering av verksamhet i Sverige — till att ske i takt med
fullgjorda produktionsprestationer. Det har härmed eftersträvats att anknyta
utlandsfinansieringen till det låntagande företagets egen kreditgivning och att
sålunda undvika ianspråktagandet av sådan finansiering för produktionen.^
Under året lämnade tillstånd till finansiell upplåning utomlands framgår av
nedanstående sammanställning, som även återger motsvarande siffror för åren
1961—1964 (mkr).
1961 |
1962 |
1963 |
1964 |
1965 |
|
Svenska redares lån ...................... |
255 |
98 |
97 |
129 |
279 |
Svenska varvs lån ........................ |
198 |
151 |
36 |
435 |
297 |
Övriga svenska exportindustriers lån ........ |
18 |
18 |
0 |
13 |
83 |
Lån för finansiering av investeringar i utlandet |
46 |
5 |
106 |
27 |
|
Utländska bolags lån till dotterbolag i Sverige |
284 |
296 |
561 |
235 |
245 |
Övriga lån ............................... |
1 |
6 |
3 |
33 |
70 |
Totalt |
755 |
615 |
702 |
951 |
1 001 |
I posterna för varven, övrig exportindustri och »övriga» ingår de fem obligationslån
om sammanlagt ca 370 mkr, som upptagits i utlandet under året. Beträffande
redarelånen må nämnas att de till betydande belopp avser finansiering
av fartvgsförvärv utomlands. Vad beträffar utländska bolags lån till dotterbolag
i Sverige följer skyldighet att lämna medgivande därtill av överenskommelse
inom OECD rörande frihet för direkta investeringar.
I ytterligare ett par fall har tillstånd lämnats under året, men då det är ovisst
om upplåning kommer till stånd är beloppen icke inräknade i ovanstående
summa.
De lämnade tillstånden till direkta investeringar i utlandet uppgick under året
till 538 mkr. Av beloppet avsågs 27 mkr, ingående i ovannämnda summa för
finansiell upplåning, anskaffas genom upplåning i utlandet.
Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida lämnades för
320 mkr, varav 245 mkr, ingående i redovisningen ovan för finansiell upplåning,
avsågs tillhandahållas i form av lån från investerarnas sida.
I bifogade PM lämnas vissa ytterligare kommentarer rörande de direkta investeringarna.
Å valutastyrelsens vägnar:
Sven Joge
Stockholm den 3 januari 1966
/L. Olofsson
58
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
PM
Tillstånd till svenska direkta investeringar i utlandet lämnades under 1965
för 538 mkr. Beloppet understiger avsevärt motsvarande belopp för 1964, 747
mkr, men ligger högt i förhållande till tidigare årsbelopp (tab. 1). Som framgår
av tabellen har under 1965 jämfört med 1964 en nedgång ägt rum beträffande
samtliga ländergrupper med undantag för gruppen »övriga» länder. Störst under
1965 år beloppet för EEC- området med 205 mkr mot 127 mkr för EFTA, 136
mkr för u-länderna och 47 mkr för Nordamerika. Även totalt sett uppvisar
EEC-området under den 11-årsperiod redovisningen omspänner den högsta siffran
(1 164 mkr) men härvidlag är siffran för u-länderna endast obetydligt lägre
(1 155 mkr). Inom u-länderna hänför sig huvudparten av beloppet såväl för
1965 som totalt till investeringar i Latinamerika. Av 1965 års siffra faller sålunda
93 mkr och av totalsiffran 690 mkr på sistnämnda område. Det är härvid
att observera att i större omfattning än vad eljest är regel inkluderar beloppen
för detta område fondemissioner (under 1965 till ungefär 30 % av årsbeloppet)
genom disposition av vinstmedel och uppskrivning av tillgångar på grund av
inflation samt av samma orsak företagna låneoperationer. Vad beträffar u-länderna
i Afrika har — sedan vissa större investeringar slutförts — beloppen varit
obetydliga under senare år (för 1965 1 ä 2 mkr).
I tabell 2 redovisas under åren 1962—1965 lämnade investeringstillstånd med
fördelning på verksamhetstyp (försäljningsföretag, övriga företag) och med särskilt
angivande av under respektive år företagna nyetableringar. De i gruppen
»övriga» sammanförda investeringarna, vilka inbegriper de kapitalkrävande produktionsföretagen,
svarar beloppsmässigt för huvudparten av tillstånden. Antalsmässigt
har försäljningsföretagen tidigare dominerat bland de svenska investeringarna
utomlands. I samband med en utvidgning av investeringarna till
nya branscher under senare år har emellertid de »övriga» företagens antal ökat
relativt starkt. För åren 1958—1965 föreliggande uppgifter utvisar ett totalt
antal nyetableringar av 1 481 st., varav 798 st. försäljningsföretag och 683 st.
»övriga» företag.
Tillstånd till utländska direkta investeringar i Sverige har under 1965 lämnats
för 320 mkr, vilket innebär en mindre nedgång i förhållande till 1964 års siffra
Anm. Ifrågavarande statistik avslutas årsvis medio december.
EFTA: Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Österrike; fr. o. m. 1961 inkluderas i
uppgifterna även Finland.
EEC: Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Västtyskland.
Nordamerika: Canada, USA.
U-länder: enligt OECD:s förteckning.
Försäljningsföretag: företag vilkas ändamål enbart är försäljning av som regel svenska exportvaror
utomlands respektive utländska i Sverige.
Övriga företag: företag av skiftande art; beloppsmässigt huvudsakligen utvinnings-, tillverkningsoch
sammansättningsföretag (produktionsföretag).
59
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
på 360 mkr (tab. 3). Minskning föreligger för investeringar såväl från EEC som
Nordamerika, medan EFTA uppvisar en ökning.
Sammanlagt har under sexårsperioden fr. o. m. 1960, för vilken denna statistik
föreligger, tillstånden till investering i Sverige uppgått till 2 056 mkr. Beloppet
understiger därmed under motsvarande tid lämnade tillstånd till direkta investeringar
i utlandet med knappt 700 mkr. Det kan emellertid vara av intresse att
konstatera, att under samma tid investeringsutbytet, beräknat på basis av tillstånden,
mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan EFTA, EEC och Nordamerika
lämnat ett överskott på drygt 200 mkr för investeringarna i Sverige.
Det underliggande statistiska materialet är emellertid ej helt jämförbart, bl. a.
emedan fondemissioner i de utländska bolagen i Sverige ej prövas av riksbanken.
Detta indikerar en större övervikt för investeringarna i Sverige.
Av ovannämnda jämförelse mellan de under åren 1960—1965 lämnade tillstånden
beträffande EFTA, EEC och Nordamerika framgår betydande olikheter
i fördelningen mellan områdena vid de ingående respektive utgående investeringarna.
Medan som mottagare av svenska investeringar EEC-området står
främst med 47 % av de sammanlagda beloppen för de tre områdena följt av
EFTA med 41% och Nordamerika med 12 % svarar EFTA för 52% av dessa
områdens investeringar i Sverige med Nordamerika på andra plats med 37%
och EEC sist med 11%.
Tabell 4 innehåller uppgifter för åren 1962—1965 om de utländska investeringarnas
fördelning på verksamhetstyper och om nyetableringar under respektive
år. Till följd främst av att investeringarna i oljebolagen normalt hänförts
till kategorin försäljningsföretag är denna kategoris andel av investeringsbeloppen
under senare år avsevärt högre än vid de svenska investeringarna i utlandet
(jfr tab. 2). Antalet utländska nyetableringar i Sverige uppgår för 4-årsperioden
ifråga till 444 st. mot 858 st. för de svenska etableringarna utomlands under
samma tid.
Beträffande såväl de svenska investeringarna i utlandet som de utländska i
Sverige synes gälla att de lämnade tillstånden i det närmaste helt utnyttjas om
än delvis med avsevärda tidsförskjutningar. Vid bedömning av investeringarnas
omfattning och utveckling bör observeras att under den tid här ifrågavarande
statistik omfattar en liberal praxis tillämpats från de svenska valutamyndigheternas
sida såväl beträffande ingående som utgående direkta investeringar.
Endast rent undantagsvis har ansökningar om tillstånd avslagits.
60
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Tabell 1. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet 1955—1965
Mkr
År |
EFTA |
EEC |
Nordamerika |
U-länder1 |
Övriga |
Totalt |
1955 ... |
.......... 28,1 |
28,6 |
11,8 |
62,5 |
5,6 |
136,6 |
1956 ... |
.......... 14,7 |
29,7 |
20,1 |
63,5 |
7,4 |
135,4 |
1957 ... |
.......... 35,9 |
43,1 |
46,4 |
61,3 |
4,6 |
191,3 |
1958 ... |
.......... 18,7 |
40,1 |
18,4 |
88,1 |
5,5 |
170,8 |
1959 .... |
.......... 32,0 |
162,2= |
62,7 |
91,8 |
7,9 |
356,6= |
1960 . .. |
.......... 44,5 |
65,1 |
9,0 |
149,8 |
19,9 |
288,3 |
1961 ... . |
.......... 53,9 |
78,4 |
12,0 |
183,2 |
18,0 |
345,5 |
1962 .... |
.......... 133,5 |
154,6 |
51,9 |
42,9 |
47,2 |
430,1 |
1963 .... |
.......... 161,7 |
79,4 |
9,9 |
119,6 |
20,2 |
390,8 |
1964, ... . |
.......... 227,3 |
278,1 |
80,0 |
156,8 |
4,7 |
746,9 |
1965 .... |
.......... 127,2 |
204,5 |
46,7 |
135,8 |
23,4 |
537,6 |
Summa 877,5 |
1 163,8 |
368,9 |
1 155,3 |
164,4 |
3 729,9= |
1 Siffrorna uppvisar till följd av viss omgruppering år 1960 av länderna smärre avvikelser i förhållande
till i tidigare årsredogörelser angivna.
2 Beloppet inkluderar extraordinärt stora reinvesteringar av vinstmedel, 117 mkr, företagna till
följd av utländska skattebestämmelser.
3 Fr. o.m. år 1961 inkluderas i beloppen även upplåning i utlandet för investering därstädes.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Tabell 2. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet 1962 1965
Verksamhetstyp och nyetableringar
Mkr
61
T otalt ............
försäljningsföretag
övriga ..........
försäljningsföretag
övriga ..........
Härav:
EFTA ............
försäljningsföretag
övriga ..........
försälj ningsf öretag
övriga ..........
EEC .............
försäljningsföretag
övriga ..........
försäljningsföretag
Övriga ..........
Nordamerika ......
försäljningsföretag
övriga ..........
försäljningsföretag .
övriga ......
U-länder ......
Övriga
Övriga
1962 Antal Belopp |
1963 Antal Belopp |
1964 Antal Belopp |
1965 Antal Belopp |
430,1 |
390,8 |
746,9 |
537,6 |
72,0 |
64,1 |
72,0 |
79,8 |
358,1 |
326,7 |
674,9 |
457,8 |
150 104,9 |
201 195,4 |
275 418,5 |
232 108,3 |
69 7,9 |
109 13,5 |
126 13,8 |
116 14,5 |
81 97,0 |
92 181,9 |
149 404,7 |
116 93,8 |
133,5 |
161,7 |
227,3 |
127,2 |
13,4 |
22,3 |
31,3 |
37,4 |
120,1 |
139,4 |
196,0 |
89,8 |
67 47,7 |
94 113,8 |
140 153,2 |
in 19,0 |
34 3,0 |
60 5,5 |
75 9,2 |
62 7,6 |
33 44,7 |
34 108,3 |
65 144,0 |
49 11,4 |
154,6 |
79,4 |
278,1 |
204,5 |
24,2 |
20,8 |
11,3 |
18,1 |
130,4 |
58,6 |
266,8 |
186,4 |
t 34 42,4 |
43 29,4 |
74 147,3 |
56 31,3 |
14 2,6 |
17 4,0 |
33 3,1 |
29 2,2 |
20 39,8 |
26 25,4 |
41 144,2 |
27 29,1 |
51,9 |
9,9 |
80 ;0 |
46,7 |
21,2 |
6,9 |
3,9 |
12,3 |
30,7 |
3,0 |
76,1 |
34,4 |
t 11 1,8 |
9 3,7 |
9 60,7 |
16 5,6 |
8 1,4 |
5 1,8 |
5 0,2 |
13 2,6 |
3 0,4 |
4 1,9 |
4 60,5 |
3 3,0 |
42,9 |
119,6 |
156,8 |
135,8 |
8,1 |
10,6 |
24,7 |
11,7 |
34,8 |
109,0 |
132,1 |
124,1 |
et 23 12,6 |
43 47,5 |
48 53,8 |
43 35,3 |
5 0,7 |
18 1,6 |
11 0,9 |
8 1,8 |
18 11,9 |
25 45,9 |
37 52,9 |
35 33,5 |
62
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Tabell 3. Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets
sida 1960—1965
Mkr
År |
EFTA |
EEC |
Nordamerika |
Övriga |
Totalt |
1960 ......... |
9,9 |
33,0 |
0,2 |
134,3 |
|
1961 ......... |
48,5 |
68,0 |
0,5 |
166,4 |
|
1962 ......... |
46,9 |
27,1 |
0,8 |
321,9 |
|
1963 ......... |
38,4 |
354,6 |
6,2 |
754,0 |
|
1964 ......... |
53,5 |
155,5 |
12,9 |
359,9 |
|
1965 ......... |
30,7 |
112,9 |
0,6 |
319,8 |
|
Summa 1 056,1 |
227,9 |
751,1 |
21,2 |
2 056,3 |
TabeU 4- Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets
sida 1962—1965
Verksamhetstyp och nyetableringar
Mkr
1962
Antal |
Belopp |
Antal |
|
T otalt ............. |
321,9 |
||
försäljningsföretag . |
52,4 |
||
Övriga ............ |
269,5 |
||
därav nya under året |
91 |
197,9 |
125 |
försäljningsföretag . . |
58 |
9,0 |
78 |
Övriga ............ |
33 |
188,9 |
47 |
Härav: |
|||
EFTA ......... |
247,1 |
||
försäljningsföretag . . |
11,8 |
||
Övriga ............ |
235,3 |
||
därav nya under året |
49 |
186,1 |
57 |
försäljningsföretag . . |
30 |
2,8 |
42 |
Övriga ............ |
19 |
183,3 |
15 |
EEC ........... |
46,9 |
||
försäljningsföretag .. |
27,1 |
||
Övriga ............ |
19,8 |
||
därav nya under året |
15 |
7,9 |
20 |
försäljningsföretag .. |
12 |
3,5 |
11 |
Övriga ............ |
3 |
4,4 |
9 |
Nordamerika ........ |
27,1 |
||
försäljningsföretag .. |
13,3 |
||
Övriga ............ |
13,8 |
||
därav nya under året |
13 |
3,4 |
37 |
försäljningsföretag .. |
9 |
2,6 |
19 |
Övriga ............ |
4 |
0,8 |
18 |
1963 Belopp |
Antal |
1964 Belopp |
Antal |
1965 Belopp |
754,0 |
359,9 |
319,8 |
||
137,8 |
206,0 |
197,3 |
||
616,2 |
153,9 |
122,5 |
||
54,0 |
126 |
90,4 |
102 |
40.9 |
13,9 |
70 |
24,0 |
66 |
22,5 |
40,1 |
56 |
66,4 |
36 |
18,4 |
354,8 |
138,0 |
175,6 |
||
78,5 |
103,2 |
121,0 |
||
276,3 |
34,8 |
54,6 |
||
27,9 |
75 |
27,0 |
50 |
8,2 |
3,9 |
38 |
1,9 |
33 |
2,3 |
24.0 |
37 |
25,1 |
17 |
5,9 |
38,4 |
53,5 |
30,7 |
||
10,8 |
10,9 |
16,6 |
||
27,6 |
42,6 |
14,1 |
||
10,8 |
21 |
39,1 |
21 |
15,0 |
1,5 |
13 |
1,1 |
14 |
11,1 |
9,3 |
8 |
38,0 |
7 |
3,9 |
354,6 |
155,5 |
112,9 |
||
47,8 |
79,4 |
59,1 |
||
306,8 |
76,1 |
53,8 |
||
13,4 |
28 |
23,4 |
29 |
17,1 |
8,0 |
17 |
20,5 |
18 |
8,5 |
5,4 |
11 |
2,9 |
11 |
8,6 |
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
63
Bilaga II
Riksbankens Jubileumsfond
Till fonden har under år 1965 influtit räntor till ett belopp av 17 434 707 kronor
och 50 öre. Under året har utbetalats 17 000 kronor utgörande upplupna
räntor i samband med obligationsköp. Utgifterna inklusive utbetalade anslag har
uppgått till 283 716 kronor och 54 öre. Fondens överskott kom därigenom att
uppgå till 17 133 990 kronor och 96 öre.
Under året upplupna men ej uppburna räntor har i övrigt icke bokförts.
Årets överskott har disponerats för obligationsköp.
Fondens ställning per den 31 december 1964 och 1965 framgår av följande
utdrag ur räkenskaperna, som upptar de ursprungligen övertagna obligationerna
till de bokföringsvärden, varmed de överfördes till fonden, och därefter tillkomna
obligationer till de faktiska inköpsvärdena.
Balansräkning
per 31 december 1964 och 1965
Tillgångar |
1964 |
1965 |
||
Statsobligationer ................. |
Kr |
127 441 625: — |
Kr |
126 402 250: — |
Hypoteksinrättningars obligationer |
» |
139 816 500: — |
» |
141 716 500: — |
Kommunobligationer.............. |
» |
7 840 000: — |
» |
18 116 750: — |
Industriobligationer............... |
» |
7 584 100: — |
» |
13 384 100: — |
På räkning i riksbanken.......... |
» |
26 195: 96 |
» |
122 972: 96 |
Postgiro ........................ |
» |
— |
» |
99 838:96 |
Kr 282 708 420: 96 |
Kr 299 842 411:92 |
Skulder
Kapitalkonto
Kr 282 708 420: 96 Kr 299 842 411: 92
64
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
Vinst- och förlusträkning
Utgifter Utbetalda räntor ............ Anslag, adm. kostnader m. m. ... |
... Kr |
1964 188 864:58 16 297 862: Öl |
Kr » » |
1965 17 000: — 283 716:54 17 133 990: 96 |
Kr |
16 486 726:59 |
Kr |
17 434 707: 50 |
|
Inkomster |
||||
Influtna räntor............ |
16 486 726: 59 |
Kr |
17 434 707: 50 |
Stockholm den 5 januari 1966
KRISTER WICKMAN
Erik Wärnberg Pbr åsbrink
Torsten Bengtson Yngve Holmberg
Gustaf Kollberg
Birger Nilsson
/ Karin Winberg
Ivar Hajggströms Tryckeri AB • Stockholm 1966