Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

1

Nr 47

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1966/67, m. in., jämte i ämnet
väckta motioner.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1966/67 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda
grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1966 (Bilaga 1
till statsverkspropositionen 1966: Finansplanen) har chefen för finansdepartementet
nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan och
beräkning av inkomster för budgetåret 1966/67 jämte därmed sammanhängande
frågor. Departementschefen har därvid anmält riksrevisionsverkets
skrivelse den 14 december 1965 med inkomstberäkning för nämnda
budgetår.

I en den 21 april 1966 dagtecknad proposition, nr 125, angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1966/67 m. m. har Kungl. Maj :t
bl. a. föreslagit riksdagen att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall
ingå i preliminär skatt för budgetåret 1966/67 med 100 procent av grundbeloppet.

Propositionen nr 125 har i här berörd del hänvisats till bevillningsutskottet
och i övrigt till statsutskottet.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen
väckta motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna 1:755 av herrar Adolfsson och Werner
samt II: 929 av herr Hermansson in. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t beakta vad i motionerna anförts
rörande den statliga skattepolitikens utformning;

II) de likalydande motionerna I: 756 av herrar Bengtson och Lundström
samt 11:928 av herrar Ohlin och Hedlund, vari hemställts, att riksdagen
vid sin behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 125 måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t begära en skattereform och andra åtgärder i syfte att åstadkomma
eu stabil ekonomi, inriktad på att främja ekonomisk tillväxt och
hejda prisstegringarna, med utgångspunkt från det sjupunktsprogram som
framlägges i motionerna; ävensom

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. AV 47

2

Bevillningsutskottets betänkande nr tf år 1966

III) de likalydande motionerna 1:757 av herr Holmberg in. fl. och II:
926 av herr Bohman m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i princip antaga
en plan för reformering av vårt skattesystem, innebärande

1) för år 1967

a) fr. o. m. ingången av året en sänkning av progressionen med tyngdpunkten
förlagd till mellanskikten i skatteskalorna, nämligen fr. o. in. 16 000
kr. beskattningsbar inkomst för gifta och ensamma barnför sörj are samt
8 000 kr. för ensamstående, ävensom viss höjning av ortsavdragen,

b) fr. o. m. ingången av året skattefrihet upp till vissa belopp för enskilt
frivilligt sparande för bostads-, utbildnings- och annat speciellt sparändamål,

c) fr. o. m. den 1 juli en omläggning av den nuvarande omsättningsskatten
till en mervärdeskatt samtidigt med avlyftning av vissa punktskatter,
varvid allmänna skatteberedningens förslag i förevarande avseende tages till
utgångspunkt, samt

2) för åren 1968—1970

a) ett kompletterande av barnbidragen med barnavdrag å 1 000 kr. för
varje hemmavarande barn under 18 år, som ej åtnjuter egen inkomst uppgående
till minst samma belopp som ortsavdraget för ensamstående skattskyldig,
kompletterat med ett system av den innebörd, att den som helt eller
delvis ej kan tillgodogöra sig barnavdrag erhåller motsvarande förmån,

b) införande av indexreglering av ortsavdrag samt skiktgränser i skatteskalorna,

c) fortsatt sänkning av progressionen och förbättring av ortsavdragen
innebärande ett fullföljande av de sänkningar av de direkta statsskatterna
som allmänna skatteberedningen enhälligt förordade i sitt betänkande 1964.

De under I ovan redovisade motionerna har hänvisats till bevillningsutskottet
såvitt de avser skattepolitiken och i övrigt till bankoutskottet.

De under II ovan redovisade motionerna har hänvisats, såvitt de avser
punkterna 1, 2 och 3 till statsutskottet, såvitt de gäller punkten 4 och punkten
5, i vad sistnämnda punkt rör beskattningsfrågor, till bevillningsutskottet
och i övrigt till bankoutskottet.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet också upptagit följande
vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade
motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 305 av herr Holmberg in. fl. och II: 370
av herr Bohman m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

1) antaga följande

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 3

Förslag

till

lag om ändring av kommnnalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 48 § 2 mom. kommunalskattelagen skall erhålla
följande ändrade lydelse.

48 §.

2 mom. Skattskyldig fysisk---- nedan sägs.

Skattskyldig, som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans
med andra maken, åtnjuter kommunalt ortsavdrag med 4 800 kronor.

Gift skattskyldig — -— — stycke sägs.

Annan skattskyldig än i andra eller tredje stycket sägs (ensamstående)
äger åtnjuta kommunalt ortsavdrag med 2 400 kronor.

Har skattskyldig---tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967, dock att äldre bestämmelser
alltjämt skola gälla i fråga om 1967 års taxering samt i fråga om eftertaxering
för år 1967 eller tidigare år.

2) antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947
(nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om
statlig inkomstskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt-- -— angivna grundbelopp.

För skattskyldig---beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

12 000 men icke 18 000 kr.: 1 200 kr. för 12 000 kr. och 15 % av återstoden;

18 000

»

It

24 000

»

: 2 100

»

»

18 000

»

»

20 %

»

»

24 000

»

»

30 000

»

: 3 300

»

»

24 000

»

»

30 %

»

»

30 000

»

40 000

»

: 5 100

»

»

30 000

»

»

40%

»

»

40 000

»

»

60 000

»

: 9 100

»

»

40 000

»

48%

*>

»

60 000

»

*

100 000

»

: 18 700

»

»

60 000

*

»

54 %

1>

100 000

»

150 000

»

: 40 300

»

»

100 000

»

»

59 %

It

150 000 kr.

: 69 800

»

»

150 000

»

»

65 %

»

För annan —--beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

6 000 men icke

9 000 kr.

600 kr. för

6 000 kr. och

15 % av återstoden

9 000

»

»

12 000

»

1 050

»

»

9 000

»

»

20%

»

»

12 000

»

15 000

»

1 650

»

»

12 000

»

»

27 %

»

»

15 000

»

»

20 000

2 460

»

»

15 000

»

»

31 %

»

»

20 000

»

25 000

»

4 010

»

20 000

»

»

36 %

»

»

25 000

»

»

30 000

»

5 810

»

25 000

»

»

40 %

»

»

30 000

»

»

40 000

»

7 810

»

30 000

»

»

44%

»

»

40 000

»

60 000

»

12 210

»

40 000

»

»

49 %

»>

»

60 000

»

100 000

»

22 010

»

»

60 000

»

»

54%

«

»

100 000

»

»

150 000

»

43 610

»

»

100 000

»

»

59%

»

»

150 000 kr.

73 110

»

»

150 000

»

»

65 %

»

»

Ändå att---denna inkomstdel.

Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1967; dock att äldre bestämmelser
alltjämt skola gälla i fråga om 1967 års taxering samt i fråga
om eftertaxering för år 1967 eller tidigare år.

3) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

a) förelägga 1967 års vårriksdag förslag rörande indexreglering av ortsavdrag
och av skatteskiktsgränser inom de statliga inkomstskatteskalorna;

b) senast vid 1967 års vårriksdag framlägga förslag om införande av
s. k. mervärdeskatt i huvudsak enligt av allmänna skatteberedningen angivna
principer;

II) de likalydande motionerna 1:494 av herrar Adolfsson och Werner
samt II: 621 av herr Hermansson m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

1) antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om

statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas, att 11 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om
statlig förmögenhetsskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

11 §•

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt —---familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger
150 000 kronor: en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten,
som överstiger 100 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

150 000 men icke 200 000 kr.: 500 kr. för 150 000 och 1,5 % av återstoden;

200 000 » » 400 000 » : 1 250 » » 200 000 » 2 % » » ;

400 000 » * 1 000 000 »: 5 250 » » 400 000 * 2,5 % » » ;

1 000 000 — 20 250 » » 1 000 000 » 3 % » »

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

2) antaga följande

Förslag

till

förordning angående undring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om

statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas att 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 1947 om
statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

10 §.

2 mom. Den statliga inkomstskatten utgör:

a) för svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter, som icke är aktiebolag,
samt sådana utländska juridiska personer som ej beskattas enligt
1 mom.:

femtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten
icke skall beräknas enligt c) här nedan;

b) för andra--- •— beskattningsbara inkomsten;

c) för försäkringsanstalter,---inkomsten; samt

d) för andra---beskattningsbara inkomsten.

Vid tillämpningen---å livförsäkringsrörelsen.

3) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om

dels förslag till ändrade beskattningsregler i fråga om lyxvillor enligt vad
i motionerna förordats;

dels förslag till skärpt beskattning av lyxkonsumtion i enlighet med vad
i motionerna angivits;

dels förslag till beskattning av reklam;

dels prövning av förutsättningarna för beskattning av utlandsresor;

III) de likalydande motionerna I: 500 av herr Bengtson m. fl. och II: 619
av herr Hedlund m. fl., vari hemställts,

1) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att förslag
framlägges för nästa års riksdag om en allmän skattereform, innefattande
bl. a. en omläggning av den nuvarande omsättningsskatten till en generell
indirekt skatt av mervärdeskattens typ samt lättnader i den direkta beskattningen
och reformer inom företagsbeskattningen, som stärker konkurrensförmåga
och kapitalförsörjning;

2) att riksdagen måtte besluta fastställa sänkta skalor för den statliga
inkomstskatten i enlighet med vad i motionerna förordats, att gälla från och
med den 1 januari 1967, samt alt vederbörande utskott måtte utarbeta förslag
till härför erforderlig författningsändring;

3) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam
utredning och förslag till 1967 års riksdag angående införande av ett

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

särskilt schablonavdrag vid taxeringen till kommunal inkomstskatt, motsvarande
det vid statsbeskattningen gällande kommnnalskatteavdraget, i
enlighet med vad i motionerna anförts;

4) att riksdagen måtte besluta att för beskattningsåret 1967 skall vid
taxeringen till kommunal inkomstskatt medges ett särskilt schablonavdrag
med 300 kronor för makar och för ofullständiga familjer samt med 150
kronor för övriga skattskyldiga samt att vederbörande utskott måtte utarbeta
förslag till härför erforderlig författningstext;

5) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om prövning
och förslag till innevarande års höstriksdag angående kompensation från
staten till kommunerna för det skattebortfall, som föranledes av den under

4) förordade reformen;

IV) de likalydande motionerna I: 503 av herrar Eric Carlsson och Svanström
samt 11:613 av herr Eriksson i Bäckmora, vari hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om lämplig översyn av nuvarande
beskattning med inriktning på att ortsavdraget måtte höjas till
3 000 kr. för ensamstående samt 6 000 kr. för gift inkomsttagare;

V) de likalydande motionerna I: 517 av herr Lundström m. fl. och II: 423
av herr Ohlin m. fl., vari hemställts,

1) att riksdagen måtte besluta höjning av beskattningen på cigarretter
i den i motionerna angivna omfattningen att träda i kraft vid den tidpunkt
riksdagen bestämmer, samt

2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderliga författningstexter; VI)

de likalydande motionerna I: 519 av herr Lundström m. fl. och II: 645
av herr Ohlin m. fl., vari hemställts,

1) att riksdagen måtte

a) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att förslag framlägges för nästa
års riksdag om en allmän skattereform, innefattande bl. a. en omläggning
av den nuvarande omsättningsskatten till en generell indirekt skatt av mervärdeskattens
typ, lättnader i den direkta inkomstskatten samt reformer
inom företagsbeskattningen som stärker konkurrensförmåga och kapitalförsörjning,

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att undersökningar kominer till
stånd rörande metoder att undvika inflationens skattehöjande verkningar
samt att förslag i anledning härav förelägges riksdagen,

c) besluta höja ortsavdragen i den statliga och kommunala inkomstbeskattningen
med 100 kr. för ogift och 200 kr. för gift skattskyldig fr. o. m.
den 1 januari 1967, samt

d) fastställa sänkta skalor för den statliga inkomstskatten i enlighet med
i motionerna angivna förslag att gälla fr. o. m. den 1 januari 1967; ävensom

2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderliga författningsändringar
i anslutning till yrkandena under 1) c) och d);

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

7

VII) de liltalydande motionerna I: 538 av herr Åkerlund samt II: 638 av
herrar Magnusson i Borås och Björkman, vari hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t snarast hemställa om utredning om restitution
av indirekt skatt vid export och uttagande av motsvarande utjämningsskatt
vid import samt att förslag härom i avvaktan på införande av
mervärdeskatten förelägges vårriksdagen; ävensom

VIII) motionen 11:650 av fru Rgding m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen beslutar ändra taxeringsbestämmelserna för ensamstående
föräldrar med hemmavarande barn som under inkomståret fyller 18 år
och :vilka barn på grund av fortsatta studier ej har förvärvsarbete så, att de
i skattehänseende räknas på samma sätt som nu gäller för dem som har
hemmavarande barn under 15 år; samt att vederbörande utskott förutsättes
utarbeta förslag till ny lagtext i enlighet härmed».

Det ovan under II) 3) framställda yrkandet om ändrade beskattningsregler
i fråga om lyxvillor har behandlats av utskottet i dess av årets riksdag
godkända betänkande nr 15.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit de i
anledning av Kungl. M a j : t s proposition nr 10 till
årets riksdag väckta likalydande motionerna I: 349 av herr
Bengtson m. fl. och II: 420 av herr Hedlund m. fl., vari bl. a. hemställts, att
skatten på cigarretter måtte höjas med tre öre per cigarrett, att gälla från
och med den 1 juni 1966, och att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag
till härför erforderlig författningstext.

De delar av motionerna I: 349 och II: 420 som inte avser skatten på cigarretter
har behandlats av utskottet i dess av årets riksdag godkända betänkande
nr 1.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna I: 305, I: 494, I: 503, I: 757, II: 420, II: 423,
II: 619 (II: 664), II: 638, II: 645, II: 650, II: 928 och II: 929.

Statsverkspropositionen

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1966/67 är bevillningarna i överensstämmelse
med departementschefens förslag beräknade till följande belopp:

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.

Kupongskatt ........................

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ..

Skogsvårdsavgifter ..................

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter ................

Arvsskatt och gåvoskatt ..............

Lotterivinstskatt ....................

Stämpelskatt och stämpelavgift........

11 500 000 000
9 000 000
1 000 000
10 200 000

4 000 000
165 000 000
115 000 000

155 000 000 11959 200 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ............

Trafikomläggningsskatt ..
Bensin- och brännoljeskatt

640 000 000
110 000 000

1 645 000 000 2 395 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel ..........................

Allmän varuskatt ....................

Särskilda varuskatter ................

Omsättningsskatt på motorfordon......

Regleringsavgift och accis på fettvaror

m. m.............................

Tobaksskatt ........................

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
........................

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
......................

Skatt på sprit ......................

Skatt på vin ........................

Skatt på malt- och läskedrycker........

Energiskatt ........................

Särskild skatt på motorbränslen........

1 120 000 000
6 000 000 000
375 000 000
530 000 000

1 000 000
1 285 000 000

24 000 000

50 000 000
1 805 000 000
165 000 000
270 000 000
800 000 000

200 000 000 12 625 000 000

Postverket (överskott)

24 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna hänvisar utskottet till den i statsverkspropositionen
lämnade sammanfattningen av beräkningarna, varvid dock endast de poster
som på grund av sin storlek eller av andra skäl är av speciellt intresse
särskilt berörts. De närmare detaljerna i riksrevisionsverkets inkomstberäkning
framgår av bilaga 3 till statsverkspropositionen.

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1066

9

Riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsternas
utveckling på längre sikt

I en bilaga till riksrevisionsverkets vid statsverkspropositionen fogade inkomstberäkning
för budgetåret 1966/67 har ämbetsverket redovisat en promemoria
med vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren
1967/68—1970/71. I promemorian framhålles inledningsvis att utvecklingen
av statsinkomsterna i första hand är beroende av den allmänna ekonomiska
utvecklingen, för vilken på längre sikt endast schablonmässiga antaganden
kan göras. Sambandet med den allmänna ekonomiska utvecklingen
är särskilt utpräglat för titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. Ämbetsverket
fortsätter:

Varje procents förändring i de sammanlagda till taxering uppgivna inkomsterna
kan sålunda, vid en i stort oförändrad inkomststruktur, beräknas
medföra en förändring i summa påförd statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt
och folkpensionsavgifter med ca 165 milj. kr. per år. Vid ett
schablonmässigt antagande om en 4-procentig ökning av skatteunderlaget
vid 1968—1971 års taxeringar kan de påförda beloppen av statlig inkomstskatt,
förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter beräknas uppgå till de
belopp, som angives i följande tablå, i vilken även det enligt det föregående
uppskattade beloppet vid 1967 års taxering medtagits (milj. kr.).

Taxeringsår

1967 1968 1969 1970 1971

10 900 11 390 12 030 12 700 13 400

+ 490 + 640 + 670 + 700

Genom uppbördstekniska förhållanden kan betydande skillnader förekomma
mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna på
skattetiteln under budgetåret. I detta sammanhang kan främst nämnas
eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel, som blir speciellt
märkbar vid större förändringar av skatteunderlaget. En antagen stegring
av skatteunderlaget under budgetåren 1967/68—1970/71 med 4 %
skulle innebära, att inkomsterna på titeln skulle uppgå till 10 600 milj. kr.
under budgetåret 1967/68. Budgetåret 1968/69 skulle de kassamässiga intäkterna
på titeln uppgå till 11 600 milj. kr. och under hudgetåren 1969/70
och 1970/71 till 12 600 resp. 13 200 milj. kr.

För under tullar och acciser redovisade inkomsttitlar är sambandet med
den löpande ekonomiska utvecklingen speciellt framträdande för allmän
varuskatt, som utgår på den värdemässiga omsättningen. För övriga tullar
och acciser liksom för automobilskattemedlen har skattesatserna i betydande
utsträckning karaktären av styckeskatter och är relativt oberoende
av förändringar i prisnivån. Vid givna skattesatser kan därför en prognos
över intäkterna för ifrågavarande inkomsttitlar utföras med ledning av
mindre preciserade antaganden om den allmänna ekonomiska utvecklingen
än när det gäller titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Detsamma
gäller under förutsättning av bl. a. oförändrade förräntningskrav också för
flertalet kapitalfonder.

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 4/ ar 1966

I nedanstående sammanställning, i vilken även de kända beloppen för
budgetåret 1964/65 och de nu beräknade beloppen för budgetåren 1965/66
och 1966/67 medtagits, har de beräknade intäkterna under budgetåren

1967/68—1970/71 för andra titlar än
het m. m. sammanställts (milj. kr.).

1964/65 1965/66

Övrig skatt å inkomst,

förmögenhet och rö -

relse ............

459

434

Automobilskattemedel

1 962

2 240

Tullar och acciser ....

8 984

11 058

Uppbörd i statens

verksamhet ......

518

820

Diverse inkomster....

504

436

Statens affärsverksfon-

der..............

416

553

Övriga kapitalfonder..

784

835

Summa

13 628

16 376

titeln skatt å inkomst och förmögen -

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

459

480

500

520

540

2 395

2 430

2 570

2 710

2 850

11 925

12 360

12 890

13 380

13 860

696

600

510

450

420

449

470

480

490

500

599

630

660

690

720

931

960

1 000

1 030

1 060

17 455

17 930

18 610

19 270

19 950

Beräkningen bygger på antaganden om en fortsatt ökning av nationalprodukten
och dess komponenter i ungefär samma takt som hittills genomsnittligt
under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå. För vissa
titlar såsom allmän varuskatt, tullmedel och i viss mån även affärsverksfonderna
kan genom det nära sambandet mellan intäkter och den löpande
ekonomiska utvecklingen också tämligen små förändringar i utvecklingstakten
för nationalprodukten och dess komponenter ge utslag i intäkterna.
Helt allmänt bör dessutom understrykas, att den absoluta nivån hos de
beräknade beloppen för de olika inkomsttitlarna är baserad på det beräknade
utfallet av motsvarande inkomster under budgetåren 1965/66 och
1966/67. I den mån denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes,
måste givetvis beräkningarna för budgetåren 1967/68—1970/71 revideras.

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna

Härutinnan har departementschefen i statsverkspropositionen anfört följande.

Riksrevisionsverkets beräkning av inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet
m.m. utgår från en ökning av lönesumman under år 1965 med
10 % och under åren 1966 och 1967 med schablonmässigt 4 %. Som jag redogjort
för i det föregående räknar jag med en ökning av lönesumman med
7 % resp. 5 % under dessa bägge år. Mot den uppskattning av lönesummans
faktiska ökning under år 1965 som riksrevisionsverket gjort har jag ingen
erinran.

Justeringen av antagandena om lönesummans utveckling påverkar inkomstskattetitelns
nettoinkomster. Inkomsten under budgetåret 1965/66
bör således höjas med 100 milj. kr. samt under budgetåret 1966/67 med
600 milj. kr. jämfört med riksrevisionsverkets beräkningar.

Bevillningsutskottets betänkande nr tf år 1966 11

Även inkomsterna från den allmänna varuskatten påverkas av inkomstantagandena.
Jag anser således att uppbörden för budgetåret 1966/67 bör
beräknas med ett 200 milj. kr. högre belopp än som angetts av riksrevisionsverket.
I denna justering ingår ett hänsynstagande till den effekt på
den allmänna varuskattens underlag som följer av de skatteförändringar
som jag tidigare redogjort för.

Beträffande uppbörden under titeln skogsvårdsavgifter har riksrevisionsverket,
på grundval av uppgifter som lämnats av skogsstyrelsen, beräknat
avgiftsuttaget till oförändrat en promille och inkomsterna till 10,2 milj. kr.
Enligt uppgifter som jag inhämtat från skogsstyrelsen kan på grundval av
resultatet av 1965 års allmänna fastighetstaxering inkomsterna vid oförändrat
avgiftsuttag emellertid beräknas till ca 11,0 milj. kr. Då en uppbörd
av 10,2 milj. kr. är tillräcklig för att finansiera berörd verksamhet bör avgiftsuttaget
för budgetåret 1966/67 fastställas till 0,9 promille. Uppbördstiteln
uppförs således med det av riksrevisionsverket förordade beloppet.

Riksrevisionsverket har uppskattat inkomsterna under titeln tullmedel
för budgetåret 1966/67 till 1 150 milj. kr. Med hänsyn till den ytterligare
sänkning av tullen på tropiska produkter såsom kaffe, bananer, kryddor
och kakaobönor, varom förslag kommer att framläggas, bör uppbörden, såsom
tidigare nämnts, beräknas till ett 30 milj. kr. lägre belopp.

Såsom jag anfört i det föregående har jag för avsikt att föreslå höjningar
av vissa indirekta skatter. Med hänsyn härtill bör inkomsttitlarna
omsättningsskatt på motorfordon, skatt på sprit och skatt på vin höjas på
sätt som framgår av sammanställningen. Vidare kommer jag, som tidigare
nämnts, att föreslå införandet av en särskild skatt på motorbränslen den 1
februari 1966. En ny inkomsttitel bör uppföras härför med en beräknad
uppbörd under budgetåret 1965/66 av 30 milj. kr. och under budgetåret
1966/67 av 200 milj. kr.

Beträffande de under rubriken uppbörd i statens verksamhet upptagna
inkomsttitlarna framgår de av mig förordade avvikelserna från riksrevisionsverkets
förslag av följande uppställning.

De justeringar som jag förordar beträffande inkomsterna under punkterna
3, 6 och 8 ansluter sig till taxeändringar som Kungl. Maj :t äger bestämma.
Beräkningen under punkten 2 sammanhänger med att tidigare inte
debiterade kostnader nu tas upp på utgiftsanslag och att motsvarande inkomst
redovisas på uppbördstiteln. Beträffande inkomsterna vid statens
hingstdepå och stuteri (punkt 5) föreslås en tidigare uppbördspost under
berörda utgiftsanslag nu bli redovisad på driftbudgetens inkomstsida. Justeringarna
under punkterna 1 och 7 är ett uttryck för en annan bedömning
av inkomst- och utgiftsutvecklingen än den som gjorts av riksrevisionsverket.
Beträffande punkten 4 beror justeringen på att jag nu utgår från gällande
bidragsregler.

Beträffande inkomsterna från televerket lägger, som jag tidigare nämnt,

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

chefen för kommunikationsdepartementet för Kungl. Maj :t fram förslag till
vissa taxeändringar. Med hänsyn härtill bör inkomsterna från televerket
upptas med ett för budgetåret 1966/67 med 110 milj. kr. förhöjt belopp.
Jag vill understryka att denna beräkning av televerkets inleverans av vinstmedel
bygger på oförändrad pris- och lönenivå. Något hänsynstagande till
kommande avtalsförhandlingar och därav följande lönehöjningar har inte
skett. Detsamma gäller den beräknade inleveransen från övriga affärsverk.

Beträffande inkomsterna från statens allmänna fastighetsfond bör, i anslutning
till vad jag senare denna dag kommer att förorda, inkomsttitlarna
Lunds universitets delfond resp. Uppsala universitets delfond utgå. I detta
sammanhang bör en ny inkomsttitel benämnd Akademiska sjukhusets delfond
tillkomma med en uppbörd av 1 247 000 kr. Återstoden av den av riksrevisionsverket
under de bägge universitetens delfonder beräknade uppbörden,
2 648 000 kr., bör redovisas under byggnadsstyrelsens delfond. Efter
samråd med chefen för kommunikationsdepartementet förordar jag vidare
att sjöfartsverkets delfond med en av riksrevisionsverket beräknad uppbörd
av 305 000 kr. utgår. I stället bör en ny inkomsttitel, sjöfartsverkets fond,
tillkomma under rubriken diverse kapitalfonder med ett beräknat belopp
av 306 000 kr. Jag finner dock inte skäl föreligga att ändra den av riksrevisionsverket
gjorda beräkningen av den totala inleveransen på dessa fonder,
avrundat 26,0 milj. kr.

Inkomsterna från försvarets fastighetsfond har av riksrevisionsverket
beräknats till 54 868 000 kr. Häri ingår med ett belopp av 4 847 000 kr. förräntning
av de nya regementsområdena för I 1 och Ing 1. Då jag f. n. inte
är beredd att ta ställning till förräntningen av dessa anläggningar har riksrevisionsverkets
inkomstberäkning under denna punkt nedräknats i motsvarande
mån, dvs. till avrundat 50 milj. kr.

Under statens utlånings fonder förordar jag, efter samråd med chefen för
utrikesdepartementet, att en ny inkomsttitel benämnd Biståndsförvaltningens
lånefond uppförs med en beräknad inleverans av 1 000 kr.

Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt av inkomsterna på driftbudgeten
har inte föranlett någon erinran från min sida.

Ny Vräkning av vissa inkomsttitlar

I propositionen nr 125 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
Härav inhämtas bl. a. följande.

I skrivelse den 1 april 1966 har riksrevisionsverket jämlikt gällande instruktion
avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
för budgetåret 1966/67. Vid beräkningens verkställande har ämbetsverket
liksom under tidigare år från vederbörande myndigheter införskaffat nya
uppgifter rörande de större inkomsttitlarna ävensom beträffande vissa spe -

Bevillningsutskottets betänkande nr tf år 1966 13

ciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande de olika inkomsttitlarna
har riksrevisionsverket i huvudsak anfört följande.

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver
uppbörden av de statsskatter, som slutgiltigt skall redovisas på titeln,
även kommunalutskylder samt vissa skatter och avgifter som uppbärs i
samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen
uppfördes de behållna inkomsterna på titeln med 11 500 milj. kr., vilket
var 600 milj. kr. mer än enligt riksrevisionsverkets förslag, ökningen av
lönesumman har därvid uppskattats till 7 % 1966 och 5 % 1967 mot riksrevisionsverkets
schablonmässiga kalkyl på 4 %.

Riksrevisionsverket har vid sin förnyade beräkning på sätt som framgår
av det föregående nu beräknat ökningen av fysiska personers inkomster
till 7 % för 1966 och 5 % för 1967.

Samtidigt med beräkningen för nästkommande budgetår har riksrevisionsverket
bedömt utfallet för innevarande budgetår. Dessa beräkningar
sammanfattas i följande sammanställning, varvid riksrevisionsverkets beräkningar
i december 1965 medtagits som jämförelse (milj. kr.):

1965/66

1966/67

december-

ny beräk-

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Inkomster

Prel. A-skatt under terminerna

17 000

17 270

17 450

18 570

Prel. B-skatt under terminerna

4 430

4 420

5 160

5 150

Fyllnadsbetalningar av prelimi-

när skatt ................

1 500

1 400

1 500

1 400

Kvarstående skatt ..........

1 700

1 700

1 600

1 700

Socialförsäkringsavgifter från di-

rektdebiterade arbetsgivare

m. m.....................

800

840

820

880

Tillkommande skatt, sjömans-

skatt, restantier m. m.......

500

500

500

500

Summa inkomster

25 930

26 130

27 030

28 200

Utgifter

Kommunalskattemedel ......

10 340

10 340

12 400

12 410

Överskjutande skatt ........

1 270

1 270

1 300

1 300

Övriga restitutioner..........

60

60

60

60

Utbetalningar till allmänna för-

säkringskassorna m. m.....

1 900

1 900

2 080

2 090

Utbetalningar till allmänna pen-

sionsfonden ..............

270

270

300

300

Omföringar ................

40

40

40

40

Summa utgifter

13 880

13 880

16 180

16 200

Inkomster utöver utgifter

12 050

12 250

10 850

12 000

14 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Beträffande innebörden av de olika posterna i ovanstående sammanställning
hänvisas till riksrevisionsverkets decemberberäkning.

Den redovisade avvikelsen mellan den nu företagna beräkningen och decemberberäkningen
hänför sig för innevarande budgetår främst till att under
uppbördsterminerna erlagd preliminär A-skatt uppräknats med 270
milj. kr. på grund av dels det högre inkomstantagandet och dels de nu kända
uppgifterna om uppbördens storlek och fördelning i januari 1966 samt
tillgängliga sammanfattande uppgifter om uppbörden i mars 1966. Vidare
har fyllnadsbetalningarna våren 1966 nedräknats med 100 milj. kr. som
en följd av riksrevisionsverkets förenämnda enkät till ett antal större bolag.

För budgetåret 1966/67 har i jämförelse med decemberberäkningen preliminär
A-skatt uppräknats med 1 120 milj. kr. på samma grunder som
ovan angivits för budgetåret 1965/66. Fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt
under våren 1967 har i jämförelse med decemberberäkningen nedräknats
med 100 milj. kr., under det att den i mars och maj 1967 inflytande
kvarstående skatten uppräknats med 100 milj. kr.

För övriga poster räknas endast med smärre förändringar jämfört med
decemberberäkningen, vilka beträffande socialförsäkringarna grundas på
i skrivelse från riksförsäkringsverket den 10 mars 1966 erhållna uppgifter.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen
bör verkställas under budgetåren 1965/66 och 1966/67 framgår av följande
sammanställning i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp

vid riksrevisionsverkets decemberberäkning

(milj. kr.)

1965/66

december-

ny beräk-

1966/67

december-

nv beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Avsättning ................

1 700

1 800

1 200

1 650

Återföring..................

1 225

1 225

1 525

1 550

Nettoavsättning ( + ), nettoåter-föring (-) ..............

+ 475

+ 575

- 325

+ 100

Med starkt understrykande

av de osäkerhetsmoment, som —

särskilt

med avseende på resultatet av

avtalsförhandlingarna —

även vid denna tid-

punkt föreligger, uppskattar riksrevisionsverket de behållna inkomsterna
på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1965/66
till 12 300 milj. kr. och föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1966/
67 uppförs med 12 000 milj. kr., vilket är 500 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel
med 165 milj. kr. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln arvsskatt och gåvoskatt
i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs med 170 milj. kr., vilket
är 5 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 15

Lotterivinstskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med
115 milj. kr. I skrivelse den 10 mars 1966 har kontrollstyrelsen beräknat
inkomsterna på titeln till likaledes 115 milj. kr. I proposition den 11 mars
1966 (nr 69) har Kungl. Maj :t föreslagit att det skattefria vinstvärdet enligt
lotterivinstbeskattningen höjs till 200 kr. i fråga om vinster i varu- eller
tombolalotterier och till 50 kr. för andra vinster. Skattebortfallet kan beräknas
uppgå till ca 15 milj. kr. per år. Under förutsättning av bifall till
nämnda proposition föreslår riksrevisionsverket att titeln lotterivinstskatt
i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs med 100 milj. kr., vilket är 15
milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Stämpelskatt och stämpelavgift. Inkomsterna under denna titel uppfördes
i statsverkspropositionen med 155 milj. kr. I sin förenämnda skrivelse
har kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna på titeln till 185 milj. kr. Riksrevisionsverket
förordar att titeln stämpelskatt och stämpelavgift i riksstaten
för budgetåret 1966/67 uppförs med 190 milj. kr., vilket är 35 milj.
kr. mer än i statsverkspropositionen.

Fordonsskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 640
milj. kr. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade
uPPgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsterminen
i februari—mars 1966 till 566 milj. kr., vilket är 35 milj.
kr. mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom bestämmelserna
i kungörelsen den 15 augusti 1962 (nr 499) om anstånd i vissa fall med
att erlägga automobilskatt kan ett belopp av ca 48 milj. kr. hänförligt till
budgetåret 1965/66 beräknas inflyta först under budgetåret 1966/67. Å
andra sidan inlevererades på grund av motsvarande anståndsbestämmelser
ca 44 milj. kr. avseende debiteringen i februari—mars 1965 först under
innevarande budgetår. Enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna
uppgick vid utgången av år 1965 antalet registrerade personbilar
till ca 1 791 000, vilket var ca 125 000 fler än vid utgången av år 1964.
För nästkommande budgetår finner sig riksrevisionsverket kunna utgå från
en ökning av fordonsbeståndet av i stort sett samma storlek som under innevarande
budgetår. Riksrevisionsverket, som beräknat inkomsterna på
titeln till 580 milj. kr. för budgetåret 1965/66, vilket är 20 milj. kr. mindre
än i decemberberäkningen, föreslår, att titeln fordonsskatt i riksstaten för
budgetåret 1966/67 uppförs med 620 milj. kr., vilket är 20 milj. kr. mindre
än i statsverkspropositionen.

Trafikomläggningsskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 110 milj. kr. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade
uppgifter uppgick den debiterade trafikoinläggningsskatlen vid
den ordinarie uppbörden i februari—mars 1966 till 102 milj. kr. Riksrevi -

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

sionsverket, som för innevarande budgetår beräknar titeln till 100 milj. kr.,
förordar att titeln trafikomläggningsskatt i riksstaten för budgetåret 1966/
67 uppförs med oförändrat 110 milj. kr.

Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 1 645 milj. kr. Med ledning av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden erhållna uppgifter förordar
riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs
med samma belopp som i statsverkspropositionen eller 1 645 milj. kr.

Tullmedel. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december 1965
till 1 150 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med 1 120 milj.
kr. med hänsyn till en förutsatt sänkning den 1 juli 1966 av tullen på tropiska
produkter såsom kaffe, bananer, kryddor och kakaobönor. Riksdagen
bär sedermera bifallit Kungl. Maj :ts i proposition den 3 januari 1966 (nr
14) framlagda förslag till nämnda tullsänkning. I skrivelse till riksrevisionsverket
den 15 mars 1966 har generaltullstyrelsen uppskattat bruttouppbörden
av tullmedel till 1 200 milj. kr. för budgetåret 1966/67. Styrelsens uppskattning
har företagits på basis av importprognosen i den preliminära
nationalbudgeten för 1966 och under förutsättning av att ekonomiska eller
politiska förhållanden utomlands icke skall medföra några väsentliga ändringar
i villkoren för den svenska utrikeshandeln samt att importen liksom
hittills skall vara fri från direkta restriktioner och att det ekonomiska läget
skall möjliggöra en fortsatt hög nivå för densamma. Generaltullstyrelsen har
vid beräkningen beaktat dels den tullreducering om 10 % för varor av
EFTA-ursprung, som genomfördes den 31 december 1965, dels den ytterligare
tullsänkning om 20 %, som är avsedd att genomföras den 31 december
1966, varefter tullfrihet kommer att råda på EFTA-varor. Vidare har
styrelsen tagit hänsyn till ovan nämnda tullreducering för tropiska produkter.
För restitutioner beräknar styrelsen ett belopp av 80 milj. kr., varigenom
nettouppbörden av tulhnedel under budgetåret 1966/67 skulle utgöra 1 120
milj. kr.

Riksrevisionsverket, som beräknar titeln tullmedel för innevarande budgetår
till 1130 milj. kr., förordar att titeln i riksstaten för budgetåret 1966/
67 uppförs med 1 130 milj. kr., vilket är 10 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december
1965 till 5 800 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med
6 000 milj. kr. med hänsyn till den tidigare omnämnda justeringen av riksrevisionsverkets
inkomstantagande. För innevarande budgetår beräknar
riksrevisionsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 5 100 milj. kr.,
vilket innebär en sänkning med 100 milj. kr. i förhållande till decemberberäkningen.
Med hänvisning till de allmänna förutsättningar angående den

17

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

fortsatta ekonomiska utvecklingen, som riksrevisionsverket lagt till grund för
sin beräkning, förordar ämbetsverket att inkomsterna på titeln allmän varuskatt
i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs med 5 800 milj. kr., vilket
är 200 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Särskilda varuskatter. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 375 milj. kr. Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen har i sina förnyade
beräkningar uppskattat inkomsterna till 387 milj. kr. Riksrevisionsverket
förordar att titeln särskilda varuskatter i riksstaten för budgetåret
1966/67 uppförs med 390 milj. kr., vilket är 15 milj. mer än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt på motorfordon. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket
i december 1965 till 380 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes
den med 530 milj. kr. på grund av en förutsatt höjning av bilaccisen
från den 1 januari 1966, innebärande en höjning av det procenttal, som är
anknutet till fordonets tjänstevikt, från 110 till 155. Riksdagen har sedermera
godkänt i proposition den 3 januari 1966 (nr 10) framlagda förslag
till nämnda skattehöjning. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket
nu inkomsterna på titeln till 350 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar,
att titeln omsättningsskatt på motorfordon i riksstaten för budgetåret
1966/67 uppförs med samma belopp som i statsverkspropositionen eller
med 530 milj. kr.

Tobaksskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 285
milj kr. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket inkomsterna
på ifrågavarande titel till 1 200 milj. kr., vilket är 15 milj. kr. mindre än
i decemberberäkningen. I anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning
föreslår riksrevisionsverket, att titeln tobaksskatt i riksstaten för budgetåret
1966/67 uppförs med 1 260 milj. kr., vilket är 25 milj. kr. lägre än i
statsverkspropositionen.

Skatt på sprit. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december
1965 till 1 640 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med 1805
milj. kr. på grund av en förutsatt höjning av spritskatten fr. o. m. den 1
februari 1966. Riksdagen har den 2 februari 1966 godkänt i proposition den
3 januari 1966 (nr 10) framlagda förslag till höjning av grundavgiften på
sprit från nuvarande 30 öre till 34 öre per liter av volymprocent alkohol.
Förordningen om den nya spritskatten trädde i kraft den 7 februari 1966.

I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen med beaktande av den nyssnämnda
skattehöjningen uppskattat inkomsterna på titeln till 1 800 milj.
kr. Riksrevisionsverket förordar, alt titeln skatt på sprit i riksstaten för
budgetåret 1966/67 uppförs med 1 800 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mindre
än i statsverkspropositionen.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 47

18 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Skatt på vin. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december
1965 till 150 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med 165
milj. kr. på grund av en förutsatt höjning av skatten fr. o. m. den 1
februari 1966. Riksdagen har den 2 februari 1966 med vissa ändringar godkänt
i proposition den 3 januari 1966 (nr 10) framlagt förslag till skattehöjning.
Denna trädde i kraft den 7 februari 1966, och innebar att grundavgiften
på starkvin höjs från 2,40 kr. till 3,20 kr. och på lättvin från 24 öre
till 64 öre, allt per liter. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen med
beaktande av den nyssnämnda skattehöjningen uppskattat inkomsterna på
titeln till 165 milj. kr.. Riksrevisionsverket förordar, att titeln skatt på vin
i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs med 165 milj. kr., vilket är
samma belopp som i statsverkspropositionen.

Skatt på malt- och läskedrycker. Inkomsterna under denna titel uppfördes
i statsverkspropositionen med 270 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar
i anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning, att titeln
skatt på malt- och läskedrycker i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs
med oförändrat 270 milj. kr.

Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 800
milj. kr. I sina förnyade beräkningar har kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen
beräknat intäkterna av energiskatt till sammanlagt 797 milj. kr.
Riksrevisionsverket förordar att titeln energiskatt i riksstaten för budgetåret
1966/67 uppförs med 800 milj. kr. eller med samma belopp som i statsverkspropositionen.

Särskild skatt på motorbränslen. Med hänsyn till det samhällsekonomiska
och statsfinansiella läget föreslogs i proposition den 3 januari 1966 (nr 10)
införandet av en särskild skatt på motorbränslen vilken inte skulle redovisas
som automobilskattemedel. Denna skatt uppfördes i statsverkspropositionen
med 200 milj. kr. Riksdagen har den 2 februari 1966 i anledning
av ovannämnda proposition och med av bevillningsutskottet föreslagna ändringar
fr. o. m. den 7 februari 1966 beslutat om en ytterligare beskattning
med 5 öre per liter på bensin och 4 öre per liter på gasol. Riksrevisionsverket,
som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna på titeln till 26
milj. kr., förordar på grundval av beräkningar från vissa myndigheter, att
titeln särskild skatt på motorbränslen i riksstaten för budgetåret 1966/67
uppförs med 200 milj. kr. eller med samma belopp som i statsverkspropositionen.

Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 24 milj.
kr. I förnyad beräkning den 21 mars 1966 har poststyrelsen angivit överskottet
under nästkommande budgetår till 35 milj. kr. Poststyrelsen anför
i sin skrivelse bl. a. följande:

19

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

»Resultatet av nu företagen beräkning av inkomster, utgifter och överskott
för budgetåren 1965/66 och 1966/67 redovisas i bifogade sammanställningar.
Beräkningarna har utförts under antagande av oförändrade
priser och löner.

För budgetåret 1965/66 räknar styrelsen nu liksom i höstberäkningen med
ett överskott på 19 milj. kr. Överskottet hänför sig i sin helhet till postverket
utom postbanken.

I jämförelse med höstberäkningen beräknas inkomsterna minska med
drygt 3 milj. kr. Inkomstposterna ''Porton’ och ''Tjänstepost'' beräknas tillsammans
bli ca 4 milj. kr. lägre än som angavs i höstberäkningen. Denna
nedgång sammanhänger med att trafikutvecklingen blev något svagare under
höstmånaderna än beräknat. Portoinkomsterna i januari och februari
pekar däremot på en högre ökningstakt under återstoden av budgetåret.

Minskningen av inkomsterna i förhållande till höstberäkningen motsvaras
av en lika stor minskning av utgifterna. Minskningen faller i första hand
på grupperna ''A. Avlöningar m. m.’ och ''D. Fastighetsutgifter’.

Överskottet för budgetåret 1966/67, vilket i sin helhet hänför sig till postverket
utom postbanken, beräknas nu till 35 milj. kr. mot 24 milj. kr. i höstberäkningen.
Det är i dagens läge svårt att överblicka huruvida förutsättningar
kan komma att föreligga för någon leverans av vinstmedel från postbanken
att gottskrivas postverkets bokslut för budgetåret 1966/67.

I jämförelse med höstberäkningen visar inkomstposterna ''Porton'' och
''Tjänstepost'' en ökning med 3,5 milj. kr. Ökningen sammanhänger med att
styrelsen nu anser sig ha större anledning att räkna med att den efterfrågehämmande
effekten av portohöjningarna den 1 juli 1965 och den 1 januari
1966 skall ha upphört under budgetåret 1966/67.

Posten ''För driftutgifter ianspråktagna ränteinkomster’ har minskat med
5 milj. kr., vilket främst beror på en beräknad minskning av postbankens
löneutgifter.

Totalt visar de nu beräknade inkomsterna en endast obetydlig förändring
i förhållande till höstberäkningen, nämligen en ökning med 500 000 kr.

Utgifterna visar jämfört med höstberäkningen en minskning med sammanlagt
ca 10 milj. kr. Minskningen faller i första hand på posterna ''Postbefordran
på järnväg’, ''Egna fastigheter’, ''Förhyrda lokaler’ samt ''Anskaffning
av inventarier’.

I de beräknade utgifterna för löner finns utrymme för en volymökning,
inkluderande ökade kostnader på grund av omsättning och utbildning av
personal, på ca 4,0 %.

Överskottsmedel kommer såsom hittills i görligaste mån att levereras under
det budgetår, till vilket medlen bokföringsmässigt bör hänföras.»

Riksrevisionsverket föreslår, i anslutning till poststyrelsens ovannämnda
beräkning att titeln postverket i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs
med 35 milj. kr., vilket är 11 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Med hänsyn till att avtalsförhandlingarna mellan Landsorganisationen
och Svenska arbetsgivareföreningen lett till preliminär överenskommelse
den 2 april 1966 har riksrevisionsverket enligt skrivelse den 5 april 1966
funnit anledning omräkna titlarna skatt på inkomst och förmögenhet in. in.
och allmän varuskatt. Därvid har riksrevisionsverket i huvudsak anfört följande.

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Det preliminärt träffade avtalet ger ett visst underlag för bedömande av
inkomstutvecklingen på SAF—LO-området. För övriga avtalsområden råder
emellertid fortfarande betydande osäkerhet beträffande de resultat avtalsförhandlingarna
kan ge. Svårigheterna att bedöma skatteunderlagets
utveckling under 1966, 1967 och 1968 är sålunda fortfarande avsevärda.
Riksrevisionsverket anser sig dock nu med starkt understrykande av osäkerhetsmomenten
kunna uppskatta ökningen av fysiska personers inkomster
under år 1966 till drygt 9 % mot 7 % i tidigare beräkning och under år
1967 till drygt 7 % mot tidigare 5 %. I övrigt har samma antaganden om
skatteunderlagets utveckling och den allmänna ekonomiska utvecklingen
använts som i beräkningen den 1 april.

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. De beräkningar av de behållna
inkomsterna på denna titel under innevarande och nästkommande budgetår
som nu företagits sammanfattas nedan (milj. kr.):

1965/66 1966/67

I nkomster

Prel. A-skatt under terminerna .................... 17 360 19 160

Prel. B-skatt under terminerna .................... 4 420 5 150

Fyllnadsbetalningar av preliminär skatt............ 1 400 1 400

Kvarstående skatt .............................. 1 700 1 700

Socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade arbetsgivare
m. m..................................... 840 880

Tillkommande skatt, sjömansskatt, restantier m. m. .. 500 500

Summa inkomster 26 220 28 790

Utgifter

Kommunalskattemedel............................ 10 340 12 410

Överskjutande skatt.............................. 1 270 1 300

Övriga restitutioner.............................. 60 60

Utbetalningar till allmänna försäkringskassorna m. m... 1 900 2 090

Utbetalningar till allmänna pensionsfonden .......... 270 300

Omföringar .................................... 40 40

Summa utgifter 13 880 16 200

Inkomster utöver utgifter 12 340 12 590

Då de retroaktiva löneutbetalningarna icke torde påverka skatteuppbörden
under innevarande budgetår, har ämbetsverket förutsatt, att den antagna
större ökningen av lönesumman under 1966 kommer att föranleda en
ökad uppbörd av preliminär A-skatt först under uppbördsterminen i juli
1966. På budgetåret 1966/67 torde därför falla även den skatteuppbörd, som
hänför sig till löneökningarna under första halvåret 1966 i den mån den
uttages som preliminär skatt. Med hänsyn härtill och till följd av den beräknade
inkomstökningen har för budgetåret 1966/67 räknats med ca 600
milj. kr. större uppbörd av preliminär A-skatt än i tidigare beräkning. För

21

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

uppbörden av preliminär B-skatt har icke antagits någon ändring under
uppbördsåren 1966—67 och 1967—68 jämfört med beräkningen den 1 april.

De avsättningar till och återföringar från kommunalskattemedelsfonden,
som de nu företagna beräkningarna ger anledning till framgår av följande
sammanställning (milj. kr.):

1965/66 1966/67

Avsättning.............................. 1 800 1 900

Återföring.............................. 1 225 1 550

Nettoavsättning.......................... 575 350

Riksrevisionsverket beräknar för innevarande budgetår titeln skatt på
inkomst och förmögenhet m. m. till oförändrat 12 300 milj. kr. och föreslår,
att titeln i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs med 12 600 milj. kr.,
vilket är 600 milj. kr. mer än i beräkningen den 1 april och 1 100 milj. kr.
mer än i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Riksrevisionsverket beräknar denna titel för innevarande
budgetår till oförändrat 5 100 milj. kr. och föreslår, att titeln i riksstaten
för budgetåret 1966/67 med hänsyn till det höjda inkomstantagandet
uppförs med 5 900 milj. kr. vilket är 100 milj. kr. mer än i beräkningen
den 1 april men 100 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

För inkomstutvecklingen efter år 1967 har ämbetsverket anknutit sin beräkning
till en fortsatt årlig ökning av nationalprodukten och dess komponenter
i ungefär samma takt som hittills under 1960-talet vid i stort sett
stabil prisnivå. Hänsyn har tagits till den i SAF—LO-avtalet förutsedda arbetstidsförkortningen
under 1968 och 1969. Dessa förutsättningar skulle innebära,
att de påförda beloppen av statlig inkomstskatt, sjömansskatt, förmögenhetsskatt
och folkpensionsavgifter, vilka utgör de inkomster som
slutligt skall redovisas på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m.,
under antagande av en årlig ökningstakt av 4 % i skatteunderlaget vid 1969
och 1970 års taxeringar samt 5 % vid 1971 och 1972 års taxeringar kan uppskattas
till följande belopp (milj. kr.):

Taxeringsår

1966 1967 1968 1969 1970 1971

11 870 11 970 13 040 13 660 14 430 15 450

+ 100 + 1 070 + 620 + 770 + 1 020

De behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln kan under de ovan angivna
antagandena beräknas öka med 100 milj. kr. under budgetåret 1967/
68, minska med 100 milj. kr. under budgetåret 1968/69, öka med 900 milj.
kr. under budgetåret 1969/70 och med ytterligare 1 600 milj. kr. under budgetåret
1970/71. Inkomsterna av den allmänna varuskatten kan beräknas
öka med 300 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1967/68—1970/71.

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Departementschefens förnyade beräkning av de särskilda
inkomsttitlarna m. m.

I denna del anför departementschefen i kompletteringspropositionen bl. a.
följande.

Riksrevisionsverkets reviderade beräkning av inkomsttiteln skatt på inkomst
och förmögenhet m. m. utgår från en ökning av lönesumman under
åren 1965—1967 med 10 % resp. ca 9 % och ca 7 %. Mina motsvarande
antaganden i årets finansplan var 10 % för år 1965, 7 % för år 1966
och 5 % för år 1967. Jag räknar nu med en ökning av lönesumman med
10 % resp. ca 8 % och ca 7 % under dessa år.

Den reviderade beräkningen av inkomstskattetiteln innebär en ökning
jämfört med årets finansplan med 100 milj. kr. för budgetåret 1965/66.
Förändringen kan huvudsakligen hänföras till att uppbördsresultaten under
januari och mars 1966 var högre än beräknat. Tillsammans med en
motsvarande uppjustering av maj uppbörden medför detta en ökning för
budgetåret med närmare 100 milj. kr. jämfört med min tidigare beräkning.
Vidare innebär uppjusteringen av inkomstantagandet från 7 % till ca 8 %
för år 1966 att uppbörden beräknas öka med ytterligare ca 100 milj. kr.
Å andra sidan beräknas förhandlingsläget på arbetsmarknaden medföra en
förskjutning av utbetalningarna av beskattningsbara inkomstökningar till
tiden efter april 1966. Härigenom minskas uppbörden under budgetåret
1965/66 med ca 100 milj. kr. Nettoresultatet av dessa förändringar blir den
angivna inkomstökningen med 100 milj. kr.

För budgetåret 1966/67 beräknar riksrevisionsverket att nettouppbörden
på inkomstskattetiteln skall bli 12 600 milj. kr. Den av mig gjorda justeringen
av antagandena om lönesummans utveckling påverkar inkomstskattetiteln.
Nettoinkomsten bör för budgetåret 1966/67 beräknas till ett 200
milj. kr. lägre belopp än som angetts av riksrevisionsverket. Inkomstskattetitelns
nettoinkomst bör således beräknas till 12 400 milj. kr.,
eller 900 milj. kr. mer än jag beräknade i statsverkspropositionen. Denna
ökning kan återföras på i huvudsak samma faktorer som påverkade
den reviderade bedömningen av inkomsterna för budgetåret 1965/66. Såsom
jag tidigare redovisat beräknas inkomstskattetiteln för 1965/66 uppgå
till ett 100 milj. kr. högre belopp än det i statsverkspropositionen redovisade.
Detta leder till en lika stor höjning av inkomstnivån för budgetåret
1966/67. Uppgången av skatteuppbörden under våren 1966 till följd av det
högre resultatet för januari- och marsuppbörderna får vidare konsekvenser
för hela budgetåret 1966/67, för vilket den beräknade uppbörden höjts i
motsvarande mån. Effekten kan uppskattas till ca 300 milj. kr. Höjningen
av inkomstantagandena för år 1966 samt för år 1967 från 7 resp. 5 %
till ca 8 resp. ca 7 % medför en inkomstökning budgetåret 1966/67 med

23

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

ca 400 milj. kr. Vad slutligen gäller den genom avtalsrörelsen förskjutna
uppgången av uppbörden skulle den ytterligare höja inkomstnivån för budgetåret
1966/67 med ca 200 milj. kr. utöver vad som beräknades i årets
statsverksproposition. Beräkningarna förutsätter emellertid att ca 100
milj. kr. av den beräknade uppbörden kommer att inflyta i form av kvarstående
skatt budgetåret 1967/68. Detta sammanhänger med att det schablonmässiga
preliminärskatteuttag som vanligen görs på retroaktiva löneutbetalningar,
dvs. 25 %, genomsnittligt är lägre än den slutliga skatten.
Nettoeffekten av här redovisade förändringar är som angetts (100 -|- 300
+ 400 + 200 — 100 =) 900 milj. kr.

Beräkningen av inkomsterna på inkomstskattetiteln bygger på förutsättningen
om oförändrat procenttal, 100 %, för uttagande av preliminärskatt
för budgetåret 1966/67. Jag föreslår att uttagsprocenten fastställs till
100 %.

Beträffande inkomsttiteln allmän varuskatt har uppbörden under januari
och mars månader 1966 varit klart lägre än tidigare beräknat. Med
hänsyn härtill har riksrevisionsverket, trots uppjusteringen av inkomstantagandena,
ansett sig böra beräkna en inkomst under denna titel som under
vartdera av budgetåren 1965/66 och 1966/67 med 100 milj. kr. understiger
vad jag angav i årets finansplan. Jag har inte någon erinran mot ämbetsverkets
beräkning för innevarande budgetår. Även inkomsterna av den
allmänna varuskatten påverkas av inkomstantagandena. Jag anser därför
att uppbörden för budgetåret 1966/67 bör beräknas till 5 800 milj. kr., eller
ett 100 milj. kr. lägre belopp än enligt riksrevisionsverkets beräkning.

Även i fråga om övriga inkomster på driftbudgeten har riksrevisionsverket
förnyat beräkningarna för budgetåren 1965/66 och 1966/67. För
budgetåret 1965/66 innebär förslaget en uppräkning av driftbudgetens
övriga inkomster med drygt 50 milj. kr. Bland större förändringar kan
nämnas uppräkningen av följande inkomsttitlar, nämligen stämpelskatt
och stämpelavgift (35 milj. kr.), skatt på sprit (25 milj. kr.), energiskatt
(20 milj. kr.), övriga diverse inkomster (25 milj. kr.) samt inkomster från
statens vattenfallsverk (10 milj. ''kr.). Nedräkningen har skett av bl. a.
följande inkomsttitlar, nämligen fordonsskatt (20 milj. kr.), bensin- och
brännoljeskatt (10 milj. kr.), tobaksskatt (15 milj. kr.) samt fonden för
statens aktier (30 milj. kr.). Jag biträder ämbetsverkets förslag.

Beträffande budgetutvecklingen framhåller departementschefen i kompletteringspropositionen
följande.

Budgetläget 1965/66 och 1966/67. I årets finansplan angav jag att utfallet
av totalbudgeten för budgetåret 1965/66 då kunde beräknas innebära ett
överskott med drygt 200 milj. kr. Den förnyade beräkning som gjorts av
statsinkomster och statsutgifter under innevarande budgetår visar att in -

24 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

komsterna kan beräknas till oförändrat ca 29,8 miljarder kr. medan utgifterna
ökat med 200 milj. kr. till likaledes 29,8 miljarder kr. Det tidigare
redovisade överskottet har således försvunnit och totalbudgeten skulle därmed
uppvisa balans.

För budgetåret 1966/67 beräknade jag i finansplanen ett totalbudgetunderskott
på ca 200 milj. kr. Vid beräkningen av skatteunderlaget utgick
jag därvid från att lönesumman skulle öka med 7 % under år 1966 och med
5 % under år 1967. Riksrevisionsverket har i sin reviderade inkomstberäkning
för budgetåret 1966/67 antagit en ökning av lönesumman med ca 9 %
under år 1966 och ca 7 % under år 1967, dvs. ca 2 % högre vartdera året.
Som jag närmare kommer att utveckla i det följande räknar jag med att
den förda politiken bör leda till en lugnare inkomstutveckling. Jag beräknar
därför lönesummans ökning under år 1966 till 8 %. För år 1967 godtar
jag ämbetsverkets bedömning av lönesummans ökning.

Statsinkomsterna skulle med de angivna förutsättningarna under budgetåret
1966/67 sammanlagt öka med drygt 1,8 miljarder kr. från budgetåret
1965/66 till sammanlagt ca 31 670 milj. kr. De sammanlagda statsinkomsterna
skulle därvid uppgå till ett drygt 600 milj. kr. högre belopp än som
redovisades i statsverkspropositionen. Inkomstökningen kan återföras till
en ökning av inkomstskattetiteln med 900 milj. kr. samt en minskning av
de beräknade inkomsterna från den allmänna varuskatten med 200 milj.
kr. och av övriga inkomster med ca 100 milj. kr. Ökningen av nettouppbörden
på inkomstskattetiteln jämfört med de tidigare beräkningarna beror
på följande faktorer. Ca 400 milj. kr. följer av att jag nu beräknar lönesummans
ökning för år 1966 till ca 8 % och 1967 till ca 7 % mot i statsverkspropositionen
antagna 7 resp. 5 %. Skatteuppbörden har vidare under de
senaste terminerna varit högre än vad som riksrevisionsverket tidigare antagit
vid en given ökning av skatteunderlaget. Detta förhållande medför för
nästa budgetår en uppräkning av skatteinkomsterna med likaledes 400 milj.
kr. Återstående drygt 100 milj. kr. följer av att förhandlingsläget på arbetsmarknaden
beräknas medföra vissa förskjutningar av inkomstskatteuppbörden
från budgetåret 1965/66 till budgetåret 1966/67. Minskningen
av den beräknade uppbörden av allmän varuskatt med 200 milj. kr. är till
betydande del en konsekvens av att uppbörden redan under budgetåret
1965/66 nu beräknas ligga på en lägre nivå än vad som beräknades i finansplanen.

Statsutgifterna för budgetåret 1966/67 beräknar jag nu till ca 31 415
milj. kr. eller drygt 1,6 miljarder kr. mer än för innevarande budgetår. Motsvarande
ökning från budgetåret 1964/65 till 1965/66 beräknas nu till drygt
4 miljarder kr. Jämfört med beräkningarna i statsverkspropositionen innebär
den nya beräkningen för budgetåret 1966/67 en ökning med ca 175
milj. kr. Totalbudgeten för nästa budgetår skulle därvid uppvisa ett överskott
på ca 250 milj. kr.

25

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Enligt vad jag här redovisat skulle totalbudgetens saldo för budgetåret
1965/66 förbättras jämfört med utfallet för budgetåret 1964/65 med ca 200
milj. kr. För budgetåret 1966/67 skulle en ytterligare förbättring av totalbudgetens
saldo uppstå med drygt 200 milj. kr. Vid en realistisk beräkning
av totalbudgetsaldot och dess utveckling måste emellertid beaktas att utgifterna
för såväl budgetåret 1965/66 som budgetåret 1966/67 är underskattade
eftersom vissa tillkommande utgifter inte medtagits. Främst bland
dessa är utgifterna för lönehöjningar åt de statsanställda åren 1966 och
1967. Förhandlingarna på detta område gör det ännu inte möjligt att beräkna
lönekostnaderna på någon säker grund. För att ändå markera de betydande
mer utgifter som det här kan bli fråga om vill jag redovisa den
schablonberäkning som använts i långtidsbudgeten (bilaga 10). I övrigt
tillkommer utgifter för ytterligare prisregleringsmedel åt det militära försvaret,
för indextillägg åt folkpensionärerna och för fördyrade statliga omkostnader
m. m. Vid här vidtagna justeringar undviks den bristande överensstämmelsen
mellan budgetens inkomst- och utgiftssida, som ligger däri
att utgifterna i brist på säkra beräkningsgrunder upptas ofullständigt medan
inkomstsidan baseras på ett generellt antagande om lönesummans tillväxt.

Sammantagna kan de tillkommande utgifterna för budgetåret 1965/66
uppskattas till ca 220 milj. kr. och för budgetåret 1966/67 till ca 1 miljard
kr. Totalbudgeten skulle då uppvisa ett underskott för innevarande budgetår
på ca 200 milj. kr. och för nästa budgetår på inemot 800 milj. kr. Man
kan således anta att någon förbättring av budgetbalansen inte inträder budgetåret
1965/66 jämfört med budgetåret 1964/65, då budgetunderskottet
uppgick till 170 milj. kr. För budgetåret 1966/67 torde en budgetförsvagning
med ca 600 milj. kr. jämfört med innevarande budget kunna förväntas.

Mina beräkningar har sammanställts i följande tabell.

Budgetutvecklingen 1964 /65—1966 / 67

(Avrundade belopp, milj. kr.)

1965/66

1966/67

Förändring från

1964/65

Utfall

Stv.-

prop.

1965

Ny

ber.

Stv.-

prop.

1966

Ny

ber.

1964/65

till

ny ber.
1965/66

ny ber.
1965/66
till ny ber
1966/67

Inkomster ..............

Utgifter................

25 570
25 740

29 820
29 600

29 820
29 800

31 030
31 240

31 670
31 415

+ 4 250
+ 4 060

+ 1 850
+ 1 615

Totalbudgetsaldo ........

- 170

+ 220

+ 20

- 210

+ 255

+ 190

+ 235

Tillkommande utgifter....

220

1 030

+ 220

+ 810

Beräknat totalbudgetsaldo

- 200

- 775

- 30

- 575

26 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

I anslutning till vad sålunda anförts har Kungl. Maj :t i propositionen
nr 125 föreslagit riksdagen att upptaga inkomsterna på driftbudgeten för
budgetåret 1966/67 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom Bilaga 3 fogad
specifikation. Denna specifikation överensstämmer med statsverkspropositionens
förslag till beräkning av bevillningarna med undantag av att i specifikationen
inkomsterna på följande inkomsttitlar beräknats sålunda:

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m................. 12 400 000 000

Arvsskatt och gåvoskatt .............................. 170 000 000

Lotterivinstskatt .................................... 100 000 000

Stämpelskatt och stämpelavgift........................ 190 000 000

Fordonsskatt ........................................ 620 000 000

Tullmedel .......................................... 1 130 000 000

Allmän varuskatt .................................... 5 800 000 000

Särskilda varuskatter ................................ 390 000 000

Tobaksskatt ........................................ 1 260 000 000

Skatt på sprit........................................ 1 800 000 000

Postverket (överskott) ................................ 35 000 000

Sammanfattningsvis må anföras att de sålunda i propositionen nr 125 föreslagna
beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionen
innebär en sammanlagd ökning med 711 milj. kr.

Motionerna

Den direkta beskattningen
Kommunal skatteavdrag

I motionerna I: 500 och II: 619 anförs i huvudsak följande. Utöver de
under förra året genomförda reglerna angående schabloniseringen av kommunalskatteavdraget
bör ytterligare lättnader åstadkommas för de lägre
inkomstgrupperna, särskilt vad gäller kommunalbeskattningen. Det effektivaste
sättet att bereda de lägre inkomstgrupperna lättnader i kommunalbeskattningen
synes motionärerna vara att införa ett schablonavdrag, motsvarande
det vid statsbeskattningen gällande kommunalskatteavdraget. Avdrag
bör sålunda medges vid taxeringen till kommunal inkomstskatt med
minst en fjärdedel av beskattningsårets s. k. sammanräknade nettoinkomst.
Det på detta sätt beräknade minimiavdraget bör dock inte få överstiga 4 500
kronor för makar och för ofullständiga familjer samt 2 250 kronor för övriga
skattskyldiga. Kommunerna bör erhålla kompensation för det inkomstbortfall
som de förorsakas genom reformen. Frågan om införande av ett
sådant schablonavdrag vid den kommunala taxeringen bör utredas så skynd -

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 27

samt att förslag till reformen kan föreläggas redan nästa års riksdag. I avvaktan
härpå bör provisoriskt genomföras en lättnad i kommunalbeskattningen,
att gälla för beskattningsåret 1967. Motionärerna föreslår att vid
taxeringen till kommunal inkomstskatt för nämnda år skall medges ett särskilt
schablonavdrag med 300 kronor för makar och för ofullständiga familjer
samt med 150 kronor för övriga skattskyldiga. Reformen kan beräknas
medföra ett inkomstbortfall för kommunerna med 140 milj. kr., varav 45
milj. kr. på den del av skatteuppbörden, som faller på nästkommande budgetår.
Regeringen bör efter prövning förelägga redan innevarande års höstriksdag
förslag beträffande kompensation för kommunerna för inkomstbortfallet.

Skatteskalor

Till stöd för lagstiftningsyrkandet i motionerna 1:305 och 11:370 framhålls
bl. a. att den högsta skattesatsen, 65 procent, i skatteskalorna är 6
gånger så hög som den lägsta men att det relativt ringa antalet inkomsttagare
inom de högsta skikten medför att de högsta skattesatserna har ringa
statsfinansiell betydelse. Sålunda skulle en sänkning av maximum från 65
till 50 procent ej betyda större skattebortfall än ca 75 milj. kr. och en ytterligare
sänkning till 40 procent blott ytterligare 250 milj. kr. T. o. m. vid en
förhållandevis så långt gående begränsning av maximum som till 30 procent
skulle det sammanlagda bortfallet ej motsvara mer än 10 procent av den
totala statliga inkomstskatten eller ca 875 milj. kr. Enligt motionärernas
mening kan man för närvarande inte företa någon ändring i de lägsta s. k.
proportionella skikten. En sänkning i dessa skikt skulle dels ställa sig
»kostsam» — 235 milj. kr. för varje procentenhet — dels försvåra framtida
lättnader av progressionen i de skikt där den är särskilt kännbar, dels
slutligen i ett läge där den totala skattelättnaden måste begränsas ge blott
relativt små skattelättnader i mellanskikten. Det har ej heller synts möjligt
att i dagens läge vidga de s. k. proportionella skikten. Även detta skulle
enligt motionärernas mening vara att »plottra bort» skattesänkningen så
att dess antiinflationseffekt blev blott ringa. För 1967 kan de förordade
ändringarna medföra ett inkomstbortfall med 560 milj. kr. Verkningarna av
progressionssänkningarna skulle innebära sådana förbättringar i samhällsekonomin
att man redan för de första åren kan räkna med betydande återvinning
av skatt.

I motionerna I: 500 och II: 619 framhåller motionärerna att centerpartiet
till 1965 års riksdag — i avvaktan på en större skattereform — föreslog en
begränsad sänkning av marginalskatterna i den statliga inkomstbeskattningen
i inkomstskikten 16 000—40 000 kr. för gift skattskyldig och 8 000_

15 000 kr. för ogift skattskyldig. Förslaget, som nu ånyo framlägges, kan
enligt motionärerna beräknas medföra ett skattebortfall för nästkommande

28 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

budgetår med 60 milj. kr. För helt budgetår blir bortfallet ytterligare 130
milj. kr. Reformen kommer emellertid att ge kompensation för den automatiska
skattehöjning som inflationen medfört.

I motionerna 1: 519 och II: 645 föreslår motionärerna en sänkning av marginalskatterna
vid den statliga inkomstbeskattningen i inkomstskikten
16 000 kr.—40 000 kr. för gift skattskyldig och 8 000 kr.—30 000 kr. för
ogift skattskyldig, allt beskattningsbar inkomst. Skattesänkningen föreslås
bli två procentenheter i inkomstskiktet 8 000 kr.—15 000 kr. för ogift skattskyldig
och en procentenhet i övrigt. Förslaget överensstämmer med vad
motionärerna förordat vid 1965 års riksdag och innebär bl. a. en särskild
lättnad i inkomstskatten för ensamstående. Ändringarna föreslås träda i
kraft den 1 januari 1967.

O r t s a v d r a g m. m.

I motionerna 1:305 och 11: 370 anför motionärerna bl. a., att en höjning
av ortsavdragen är motiverad av den penningvärdeförsämring som ägt rum
sedan år 1963, och förordar en höjning med 150 kr. för ensamstående och
med 300 kr. för gift inkomsttagare fr. o. m. beskattningsåret 1967. Den
föreslagna höjningen är enligt motionärernas mening inte stor. Återhållsamheten
motiveras av det statsfinansiella läget, och en bättre anslutning till
ortsavdragens realvärde 1963 får enligt motionärerna genomföras senare.

Till stöd för utredningsyrkandet i motionerna I: 503 och II: 613 om höjning
av ortsavdragen till 3 000 kr. för ensamstående och till 6 000 kr. för
gift inkomsttagare framhålls bl. a., att det är angeläget att lösa de små och
medelstora inkomsttagarnas möjligheter att bära skattetrycket, och att existensminimum
ligger betydligt högre än nu gällande ortsavdrag. I samband
med en sådan reform torde en viss omjustering av skatteskalorna böra ske,
eftersom skattebortfallet till största delen måste kompenseras genom en
förhöjning av den statliga skatten. Totalt sett skulle detta inte innebära en
skattehöjning utan endast en av solidaritets- samt sociala och ekonomiska
skäl erforderlig förändring.

I motionerna I: 519 och II: 645 föreslås en höjning av ortsavdragen med
100 kr. för ensamstående och med 200 kr. för gift skattskyldig. Förslaget
har till syfte alt motverka den skärpning av inkomstskatternas reella tyngd,
som inflationen medför.

Motionärerna i motionen II: 650 anför bl. a. följande. Ensamma mödrar
och fäder drabbas orättvist och hårt av den nuvarande skattelagstiftningen.
De flesta barn fortsätter numera att studera efter grundskolans slut, och de
ensamma föräldrarna råkar då i en svår situation, eftersom den som inte har
hemmavarande barn under 16 år inte har rätt att göra förvärvsavdrag i
självdeklarationen. Visserligen gäller det dubbla ortsavdraget därest det

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 29

hemmavarande barnet inte fyllt 18 år, men trots detta blir det en avsevärd
skattehöjning för ensamstående föräldrar i denna situation. Detta måste
hämma möjligheterna för dem att ha sina barn kvar i gymnasium, fackskola
eller yrkesskola. Motionärerna påpekar även att studiebidraget, som
f. n. uppgår till 75 kr. i månaden, endast i ringa grad täcker studiekostnaderna.
— Motionärerna åberopar vissa exempel, enligt vilka gällande åldersgränser
för förvärvsavdrag och ortsavdrag kan medföra årliga skattehöjningar
om 1 200—3 000 kr. vid en veckoinkomst av 400 kr. Motionärerna
anser att dessa bestämmelser bör ändras, så att ensamstående föräldrar
medges förvärvsavdrag och fullt ortsavdrag om de har hemmavarande barn,
som under inkomståret inte fyllt 19 år och som på grund av fortsatta studier
ej har förvärvsarbete.

Indexreglering av skattesystemet

Till stöd för skrivelseyrkandet om förslag till nästkommande års riksdag
angående indexreglering av ortsavdrag och av skatteskiktsgränser inom
de statliga inkomstskatteskalorna anförs i motionerna I: 305 och II: 370 att
inflationen innebär automatisk skatteskärpning i det att ortsavdragen blir
reellt mindre värda och progressionsskikten reellt sett förskjutes nedåt. Härigenom
beskattas inkomstbelopp som tidigare var skattefria. Vidare beskattas
vissa belopp efter högre skattesats än tidigare, detta utan att riksdagen
fattat något som helst beslut härom.

Allmänna skatteberedningen var helt enig om att en indexreglering borde
genomföras för att förhindra dessa orättmätiga skattehöjningar. Enligt
beredningens beräkningar motsvarar varje ökning av levnadskostnaderna
med en procent en icke motiverad skatteskärpning på ca 100 milj. kr. per
år.

I motionerna 1:519 och 11:645 framhålls att särskild uppmärksamhet
måste ägnas åt inflationens skattehöjande effekt. Ett system bör utarbetas
för att undvika den automatiska skatteskärpning som med nuvarande regler
blir ett resultat av inflationen.

Förmögenhetsskatten

Som motivering för lagstiftningsyrkandet i motionerna I: 494 och II: 621
anförs att en ytterligare budgetförstärkning bör åstadkommas genom att
bl. a. stora förmögenheter får bidra med ökad andel, i all synnerhet som
olikheterna i förmögenhetsfördelningen alltmera ökar. Därför är det i högsta
grad befogat att radikala åtgärder vidtages för att beskattningsvägen
söka åstadkomma en utjämning av förmögenhetsfördelningen.

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Den indirekta beskattningen

I motionerna 1:349 och 11:420 yrkas höjning av cigarrettskatten med
tre öre per cigarrett fr. o. m. den 1 juni 1966. Till stöd för yrkandet anför
motionärerna bl. a. att en budgetförstärkning måste anses nödvändig i det
nuvarande läget. Med det höga skattetryck som råder bör skatteskärpningen
så långt möjligt läggas på varor som kan betraktas som mera umbärliga.
Förslaget beräknas — inklusive den allmänna varuskatten på prishöjningen
— för det kommande budgetåret medföra en inkomstförstärkning på ca 225
milj. kr.

Även i motionerna I: 517 och 11: 423 föreslås en höjning av cigarrettskatten.
Höjningen skall utgöra två öre i genomsnitt per cigarrett och föreslås
träda i kraft så snart de nödvändiga förberedelserna det medger. Den
exakta höjningen och dess fördelning på olika sorter av cigarretter bör
göras av bevillningsutskottet. En mot skattehöjningen svarande justering
av tullsatserna på importerade cigarretter bör jämväl ske genom utskottets
försorg. Som motivering för yrkandena anför motionärerna att under
den senaste tioårsperioden cigarrettskatten höjts vid tre tillfällen med sammanlagt
4,5 öre i genomsnitt per cigarrett. Trots denna skattehöjning har
emellertid en gradvis stegring av cigarrettförbrukningen skett med ca 4 %
årligen under perioden. Å andra sidan kan antagas att därest dessa prisstegringar
ej genomförts konsumtionsökningen skulle ha varit än större.

I rådande läge bör den statsfinansiella verkan av en höjd cigarrettbeskattning
inte förbises. Motionärerna förutsätter att någon minskning av cigarrettförbrukningen
sker vid genomförandet av förslaget. Mot bakgrund härav
torde de ökade statsinkomsterna kunna beräknas till 150 milj. kr. för
nästa budgetår.

Ett skrivelseyrkande om förslag till skärpt beskattning av lyxkonsumtion
och av reklam samt om prövning av förutsättningarna för beskattning
av utlandsresor framförs i motionerna I: 494 och II: 621. Motionärerna anför
bl. a. följande. Konsumtionsbeskattning, med undantag för beskattning
av lyxvaror, kan inte accepteras som en riktig väg att dämpa en för stor
efterfrågan, därför att stora delar av vårt lands befolkning inte kan anses
ha något efterfrågeöverskott. Detta gäller främst låglönegrupperna, de flesta
barnfamiljer, handikappade, folkpensionärer och studerande. Prisstegringar
drabbar dessa hårdast, medan de som kan anses ha ett köpkraftsöverskott
berörs mindre av konsumtionsbeskattning. Med hänsyn härtill är
det angeläget för statsmakterna att finna former för en skärpt beskattning
av lyxkonsumtion genom att exempelvis öka bilaccisen för lyxbetonade bilar
och skärpa beskattningen av andra lyxvaror. Motionärerna anser även att
en beskattning av de alltmer ökande reklamkostnaderna är försvarlig som
ett led i att anskaffa ytterligare samhällsekonomiska reserver.

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 31

Motionärerna är inte heller, särskilt med hänsyn till valutasituationen,
främmande för tanken på en viss beskattning av utlandsresor. Dessa representerar
som bekant ett valutautflöde av ungefär 1 miljard kronor årligen.
Även om dessa resor i de allra flesta fall inte är att betrakta som lyxkonsumtion
synes det likväl i och för sig acceptabelt att även tjänster som
turistnäringen tillhandahåller, liksom andra tjänster och varor, blir föremål
för någon beskattning, i vart fall om angelägna socialpolitiska uppgifter
för studerande, barnfamiljer, pensionärer och bostadslösa nödvändiggör
ökade statsinkomster.

Fortsatt reformering av skattesystemet

I motionerna 1: 305 och 11:3/0 anförs bl. a. att skälen för en mervärdebeskattning
bl. a. är att den ger en hög avkastning i förening med likformighet
i beskattningen. Den har inte kumulativa verkningar som omsättningsskatten.
Den är neutral vad gäller såväl näringslivets inriktning som
konsumtionsvalet och därigenom såväl konkurrens- som prisneutral. Införande
av en mervärdebeskattning skulle göra de svenska företagarna konkurrensjämställda
vad beskattningen angår. Redan denna oerhört viktiga
omständighet borde mana regering och riksdag att utan dröjsmål införa en
mervärdeskatt. Det är känt att en bearbetning av skatteberedningens förslag
till mervärdeskatt har skett i finansdepartementet. Måhända är denna
inte fullföljd i den omfattning att förslag kan föreläggas årets vårriksdag.
Arbetet bör i så fall påskyndas så att onödigt dröjsmål kan undvikas.

I de i anledning av propositionen väckta motionerna 1: 757 och II: 926
anför motionärerna i de avsnitt bevillningsutskottet har att behandla bl. a.
följande. Det rådande samhällsekonomiska läget kräver en betydligt stramare,
på stabilitet inriktad ekonomisk politik än den som tillämpats under
de senaste åren. Målmedvetna åtgärder i syfte att bryta inflationsutvecklingen
och dämpa kostnadsstegringarna framstår som alltmer angelägna.
Under den närmaste framtiden har vi att lösa svårbemästrade problem,
orsakade av de med hänsyn till redan gjorda åtaganden och väntade nya
krav klart otillräckliga resurser i fråga om arbetskraft och kapital som står
till förfogande. Motionärerna framlägger en rad förslag, som är avsedda
alt minska och avhjälpa de svårigheter, som utvecklingen ställt den svenska
ekonomin inför.

Enligt motionärernas mening fordras genomgripande och snabba åtgärder
för att stärka vår internationella konkurrenskraft. Utvecklingen i utrikeshandelsutbytet
bar enligt motionärernas uppfattning en mer djupgående
orsak än enbart ett för stort internt efterfrågeöverskott. Förklaringarna får
bl. a. sökas i den stora kostnadsstegring som drabbat svenska företag och
s°m successivt försvagat deras möjligheter alt konkurrera på världsmarknaden.
Motionärerna ser med största allvar på den rubbning som vår ut -

32 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

rikeshandel utsatts för. Eftersom underskottet i bytesbalansen till stor del
är att hänföra till djupgående förändringar i vår internationella konkurrenskraft,
fordras genomgripande och snabba åtgärder för att stärka denna.
Ivostnadsstegringarna inom den varuproducerande industrin måste hejdas.

Motionärerna åberopar vissa tabeller enligt vilka Sverige internationellt
sett har de högsta sammanlagda direkta och indirekta skatterna. Om hänsyn
tas till socialförsäkringsavgifterna kommer Sverige på andra plats. Stegringstakten
har för Sveriges vidkommande varit högre än i något annat land.

Det höga kostnadsläget för vårt näringsliv är direkt avhängigt av vårt
skattesystem och dess utformning. Den allmänna omsättningsskatten i
den mån den drabbar investeringar och vissa förbrukningsartiklar liksom
även elskatten innebär för de i Sverige verksamma företagen direkta fördyringar,
som de konkurrerande företagen i utlandet ej blir utsatta för. En övergång
till mervärdeskatt av den konkurrensneutrala typ som föreslogs av allmänna
skatteberedningen är den mest rationella metoden att råda bot härför.
Den statliga inkomstskatten med dess starkt progressiva element har, som
motionärerna påvisat i motionerna 1:305 och 11:370, en indirekt fördyrande
effekt i och med att lönekraven i stigande omfattning, baseras på ett
nettolöneresonemang. Lättnader i beskattningen skulle således få en klart
antiinflationistisk verkan, som skulle förstärkas av en indexreglering av
ortsavdrag och skatteskalor. Sänkningar av marginalskatten har även en
produktionsfrämjande effekt, framhåller motionärerna.

Motionärerna vänder sig mot att statsmakterna sökt komma till rätta med
bristen på samhällsekonomisk balans medelst åtgärder av kortsiktig natur,
vilka i sin tur ej sällan tvingat fram nya improvisationer med starka regleringsinslag.
Den av staten reglerade verksamheten har bl. a. kommit till uttryck
inom lokaliseringspolitiken, då det gäller utnyttjandet av investeringsfonder
i konjunkturpolitiskt syfte.

Motionärerna upprepar av ovan angivna skäl kravet i motionerna 1:305
och II: 370 på skattesänkningar genom en omfattande reformering och modernisering
av skattesystemet. Vid dessa reformer bör även rättvisa skapas
åt barnfamiljerna, som drabbas hårdast av en penningvärdeförsämring. För
att förstärka skattesänkningarnas gynnsamma effekt bör dessa kombineras
med sådana speciella åtgärder i syfte att stimulera det enskilda sparandet,
som föreslagits i de av riksdagen redan behandlade motionerna 1: 204 och
II: 263.

Med de rekordhöga direkta skatterna i Sverige skulle mycket stora sänkningar
krävas för att komma ner till en normal nivå. En omedelbar sådan
reform förhindras emellertid av de rådande ekonomiska förhållandena. Å
andra sidan är det angeläget att skapa ett nytt politiskt klimat på arbetsmarknaden
och över huvud taget inom vårt näringsliv genom uppläggande
av en tidsplan för genomförande av delreformer på beskattningens område.
Motionärerna föreslår, att tidsplanen för år 1967 skall uppta följande del -

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 33

reformer, nämligen en första sänkning av progressionen i skatteskalorna
jämte viss höjning av ortsavdragen, stimulerande av enskilt sparande genom
vissa skatteavdrag och omläggning av omsättningsskatten till en mervärdeskatt.
För åren 1968—1970 förordas en komplettering av barnbidragen med
barnavdrag vid beskattningen om 1 000 kr. per barn, indexreglering av ortsavdrag
och skiktgränser i skatteskalorna, ävensom fortsatt sänkning av
progressionen i skatteskalorna och förbättringar av ortsavdragen.

Till stöd för yrkandet i motionerna I: 500 och II: 619 om att förslag framlägges
för nästa års riksdag om en allmän skattereform åberopas innehållet
i de likalydande motionerna I: 539 och II: 664 angående stabiliseringspolitiken.
I sistnämnda motionspar anförs bl. a. följande. Det är obestridligt,
att det ur stabiliseringssynpunkt — inte minst på längre sikt — är angeläget
att vidtaga åtgärder som dels skulle väsentligt förbättra de svenska
företagens konkurrenssituation gentemot utländska företag, dels i övrigt
verka produktivitetshöjande genom att stimulera arbetsinsatser och sparande.

Den nuvarande omsättningsskattens konstruktion med dess inslag av permanent
beskattning av företagens investeringar och produktionsförnödenheter
ger svensktillverkade varor en ogynnsam konkurrenssituation i detta
avseende. En omläggning av den nuvarande omsättningsskatten till en
generell indirekt skatt av den s. k. mervärdeskattens typ skulle helt undanröja
dessa olägenheter. En sådan omläggning skulle möjliggöra en avveckling
av de särskilda punktskatter som inte är socialt eller medicinskt motiverade
eller uttas för vägväsendets behov. Omläggningen skulle ge en mera
enhetlig och konsumtionsneutral indirekt beskattning. Största möjliga
administrativa enkelhet i utformningen måste eftersträvas. Samtidigt med
genomförandet av en gentemot utlandet mera konkurrenskraftig och mera
rationell indirekt beskattning är det angeläget att genomföra lättnader i
den direkta, personliga inkomstskatten genom sänkning av marginalskatterna
och sänkt inkomstskatt för lägre inkomster.

Inom ramen för företagsbeskattningen bör reformer genomföras som
förbättrar företagens möjligheter till konsolidering och självfinansiering
och som underlättar investering och rationalisering inom produktionslivet.
Det är därvid angeläget att olika företagsformer ges likvärdiga möjligheter.

Enligt motionärerna i motionerna I: 519 och II: 6å5 gör det nuvarande
läget med starkt negativ bytesbalans, försämrade konkurrensförhållanden
gentemot utlandet och stegrade krav på investeringar inom näringslivet
det ändå mera nödvändigt att få till stånd ett dynamiskt och produktionsstimulerande
skattesystem, som gör att det lönar sig att arbeta och spara.

I länder med vilka vi konkurrerar finns system med avlyftning av indirekt
beskattning vid export, vilket innebär att de utländska varorna inte
drabbas av motsvarande belastning. Vid en mervärdeskatt skulle denna
kostnadsuppdrivande extrabeskattning försvinna.

3 Bihang till riksdagens protokoll lD(ir>. 7 samt. Nr 47

34 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Vid en fortsatt omsättningsskatt av nuvarande konstruktion skulle det
bli nödvändigt att överväga ett system med avlyftning av omsättningsskattebelastningen
vid export och en extra avgift på importen, motsvarande den
dubbelbeskattning i fråga om omsättningsskatten som drabbar de svenska
varorna. Ett sådant system bleve emellertid synnerligen komplicerat och
dessutom svårt att i nuvarande läge införa utan att vi i det internationella
samarbetet skulle misstänkas för att införa förtäckta exportsubventioner,
resp. importavgifter.

Skälen för en övergång till mervärdeskatt har alltså genom utvecklingen
blivit än starkare. I samband med en sådan övergång bör flertalet punktskatter
borttagas (undantag får göras för skatter med speciell motivering)
och en reformering av den direkta beskattningen komma till stånd.

Motionärerna anser att beslut bör fattas vid nästa års riksdag om en allmän
skattereform. Stor vikt bör då fästas vid en sänkning av marginalskatterna
med därav följande positiva verkningar på arbetsvilja och sparande.
Samtidigt bör grundavdragen höjas och en breddning ske av skatteskalornas
proportionella skikt. Vid en förskjutning från direkt till indirekt
beskattning, som i detta sammanhang torde bli nödvändig, är det ett oeftergivligt
krav att grupper med låga inkomster och låg skattekraft, t. ex. pensionärer
och barnfamiljer, får kompensation.

I de i anledning av propositionen väckta motionerna I: 756 och 11: 928
hänvisar motionärerna till vad som anförts i de ovannämnda motionerna
I: 519 och II: 645 samt I: 500 och II: 619 och upprepar de i dessa motioner
framställda yrkandena om en skattereform enligt allmänna skatteberedningens
förslag. Mot bakgrunden av tilltagande inflation och andra tecken
på bristande samhällsekonomisk balans anser motionärerna vidare att det
är angeläget att på nytt aktualisera ett stabiliseringspolitiskt program.
Några huvuddrag för ett sådant program sammanfattas i sju punkter, vilka
i vad avser reformer inom beskattningsrättens område innebär att flertalet
punktskatter avvecklas samtidigt som en förenklad mervärdeskatt genomförs,
att marginalskatterna och skatterna för lägre inkomsttagare sänks och
att det enskilda sparandet stimuleras. Skattesystemet verkar i sin nuvarande
utformning hämmande på den inhemska produktionen och försvårar
konkurrens med de utländska företagen. I skattesystemet finns föga av
element, som stimulerar till arbetsinsatser och sparande men en hel del
som verkar i motsatt riktning. Motionärerna beklagar, att regeringen saknar
intresse för att samla representanter för det allmänna och näringslivet
till gemensamma överläggningar om sådana åtgärder som tillsammans skulle
utgöra en kraftfull politik mot prisstegringen. Enligt motionärernas mening
är det av synnerlig vikt att förtroendet för penningvärdet snarast återuPPbyggs -

Bevillningsutskottets betänkande nr M år 1966 35

I motionerna 1: 538 och II: 638 framhålles bl. a. att den allvarliga försämringen
av betalningsbalansen påkallar den största uppmärksamhet. Endast
genom en mervärdeskatt åstadkommes den konkurrenslikformighet för exportindustrin
och för den industri som arbetar för hemmamarknaden, vilken
är en förutsättning för en förbättring av betalningsbalansen. En omläggning
till mervärdeskatt torde icke kunna ske förrän tidigast i mitten av
år 1967 eller vid 1968 års ingång. För tiden dessförinnan behövs provisoriska
åtgärder på den indirekta beskattningens område i det angivna syftet. Motionärerna
hemställer därför om en snabbutredning om möjligheterna att,
beträffande de olika indirekta skatter, som belastar produktionen, åstadkomma
ett avräkningssystem som helt befriar exporten och som likställer
importerade varor i beskattningshänseende med de inom landet producerade.

I de i anledning av propositionen väckta motionerna I: 755 och II: 929
understryker motionärerna att kraven på stabiliseringspolitiken skärpts. Inflationens
följdverkningar är bekanta. Motionärerna nöjer sig med att erinra
om att låglönegruppernas situation i mångt och mycket är en följd av
inflationen. Värdet av sociala förbättringar i fråga om pensioner och andra
trygghetsåtgärder har förringats. Å andra sidan har vissa mindre grupper
i samhället, särskilt de med arbetsfria inkomster, tillskansat sig ökade
realinkomster, och förmögenhetskoncentrationen påskyndats. Den bristande
balansen i utrikeshandeln är också ett problem.

Det framstår för motionärerna som nödvändigt med vissa väsentliga förändringar
i den förda politiken för att komma till rätta med inflationen.
Då det gäller skattepolitikens utformning är motionärerna motståndare till
den mervärdeskatt som föreslogs av skatteberedningen och vilket förslag
nu säges vara föremål för bearbetning i finansdepartementet. Den skulle i
verkligheten innebära en subventionering av näringslivets investeringar med
hjälp av skärpt konsumtionsbeskattning. I konsekvens härmed anser motionärerna
att det lägre omsuttaget på investeringsvaror i princip bör upphävas.
En omläggning av skattepolitiken bör ske i en helt annan riktning
och skattetrycket i högre grad fördelas efter bärkraft. Motionärerna betraktar
det framlagda förslaget om aktievinstbeskattning som ett visst framsteg
för denna skattepolitiska linje och förväntar att förslag om beskattning av
oskälig markvärdestegring snarast föreläggs riksdagen. Motionärerna förordar
vidare en höjd förmögenhetsbeskattning, och en höjd beskattning av
bolagsvinster. Ett enligt motionärerna inte oväsentligt led i en rättvisare
skattepolitik vore även en skärpt lyxvarubeskattning. En annan utväg än
en idelig skärpning av den generella konsumtionsbeskattningen måste sökas.

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Utskottets yttrande

Uttagningsprocenten för den statliga inkomstskatten

I proposition nr 125 har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit, att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1966/67 med
100 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj :t i propositionen avgivit
förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.

Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens
uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal
för senare hälften av löpande budgetår är 100, tillstyrker utskottet, att
samma uttagningsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret 1966/
67.

Den redogörelse för budgetläget, som departementschefen lämnat i den
förevarande propositionen, utvisar att det i årets finansplan med drygt 200
milj. kr. redovisade överskottet i totalbudgeten för budgetåret 1965/66 försvunnit
och att totalbudgeten därmed skulle uppvisa balans. Den förnyade
beräkningen av statsinkomsterna och statsutgifterna under innevarande
budgetår utvisar nämligen en ökning av statsutgifterna med 200 milj. kr.
Jämfört med utfallet närmast föregående budgetår, 1964/65, skulle de nu
framlagda beräkningarna innebära en förstärkning av budgeten med ca
200 milj. Ikr. Emellertid måste beaktas att utgifterna för budgetåren 1965/
66 och 1966/67 är underskattade, enär vissa tillkommande utgifter —
främst utgifterna för lönehöjningar åt de statsanställda åren 1966 och 1967
— inte medtagits. Dessa tillkommande utgifter kan för budgetåret 1965/66
beräknas till 220 milj. kr. och för budgetåret 1966/67 till 1 030 milj. kr.
Detta skulle i realiteten medföra att någon förbättring av budgetbalansen
inte uppkommer budgetåret 1965/66 i jämförelse med budgetåret 1964/65.

Enligt beräkningarna i statsverkspropositionen utvisade totalbudgeten
för budgetåret 1966/67 ett underskott på 210 milj. kr. De i kompletteringspropositionen
redovisade nya kalkylerna utvisar ett överskott på 255 milj.
kr. Inkluderas emellertid de ovan nämnda, till 1 030 milj. kr. beräknade tillkommande
utgifterna uppvisar totalbudgeten ett underskott för nästa budgetår
på 775 milj. kr., vilket innebär en budgetförsvagning med ca 600 milj.
kr. jämfört med innevarande budget.

I kompletteringspropositionen redovisas jämväl budgetutvecklingen på
längre sikt i form av en långtidsbudget, som avser att ge upplysning om de
utgifter och resursanspråk, som följer av statens och den statsunderstödda
verksamhetens utveckling under den fyraårsperiod som inleds med budgetåret
1967/68. Departementschefen påpekar att syftet med långtidsbudgeten
inte är att söka förutsäga de ytterligare utgiftsbehov, som kan uppkomma
med anledning av framtida beslut om nya aktiviteter eller reformer, utan

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 37

i långtidsbudgeten redovisas storleken av de resurser som är nödvändiga
för att uppfylla gällande målsättningar och gjorda åtaganden.

Vid beräkning av statsinkomsternas utveckling utgår departementschefen

1 långtidsbudgeten från oförändrade skatteregler. För åren 1966 och 1967
har antagits att lönesumman kommer att stiga med ca 8 resp. ca 7 procent.
För åren från och med 1968 har departementschefen utgått från två olika
alternativ angående pris- och löneutvecklingen. Det första alternativet förutsätter
oförändrade priser och en fortsatt tillväxt av lönesumman i samma
takt som bruttonationalprodukten. Det andra alternativet utgår från en
antagen prisstegring med tre procent per år och en motsvarande ytterligare
ökning av lönesumman. Med hänsyn till den fortsatta effekten av den år
1966 genomförda sänkningen av den direkta beskattningen, arbetstidsförkortningen
och den jämfört med tidigare år beräknade lägre tillväxten av
skatteunderlaget sker enligt det första alternativet en markerad uppbromsning
av statsinkomsternas ökning för såväl budgetåret 1967/68 som budgetåret
1868/69, vilken ökning begränsas till 900 milj. kr. resp. 800 milj. kr.
För de båda följande budgetåren beräknas ökningen till 1 500 milj. kr. resp.

2 400 milj. kr. Jämväl det andra alternativet uppvisar en dämpad tillväxt
av statsinkomsterna, som för budgetåren 1967/68 och 1968/69 beräknats
till 1 200 milj. kr. resp. 1 900 milj. kr. För ettvart av de följande budgetåren
skulle ökningen uppgå till 2 700 milj. kr.

Vad härefter angår beräkningarna av statsutgifterna under budgetåren
1967/63—1970/71 kommer genomförda reformbeslut att få finansiella konsekvenser
framför allt under det första året av prognosperioden, medan utgifterna
under de följande åren stabiliseras på den uppnådda nivån. Vidare
bör beaktas att tidsbegränsade beslut och åtaganden successivt upphör
att gälla under perioden, varvid utgifterna bortfaller. Siffermässigt kommer
ökningen av statsutgifterna under budgetåret 1967/68 att uppgå till ca 2 700
milj. kr., vilket belopp inkluderar schablonmässigt beräknade kostnader för
dels ökning av de statsanställdas löner och dels antagna prisförändringar
under åren 1966 och 1967. Utgiftsökningarna för de tre följande budgetåren
inom prognosperioden beräknas stanna vid belopp mellan ca 1 000 och ca
2 000 milj. kr.

Vid båda de ovannämnda inkomstalternativen innebär långtidsbudgetens
beräkning av budgetsaldots utveckling betydande budgetunderskott de närmaste
åren. Enligt det första alternativet skulle underskottet budgetåret
1967/68 överstiga 2 600 milj. kr. för att följande budgetår stiga till 3 250
milj. kr. Därefter skulle en förbättring inträda så att budgetåret 1969/70
utvisar ett underskott på 3 020 milj. kr. medan underskottet för det sista
budgetåret inom prognosperioden uppgår till 1 670 milj. kr. De enligt det
andra alternativet beräknade budgetunderskotten under prognosperioden
uppgår till 2 420, 2 450, 1 430 resp. 360 milj. kr.

I kompletteringspropositionen framhåller departementschefen avslut -

38 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

ningsvis att den centrala uppgiften för den ekonomiska politiken under den
närmaste framtiden är att återställa den utrikes betalningsbalansen. Lösandet
av denna uppgift medför en viss omfördelning av resurserna. Standardökningen
inom både privat och offentlig sektor måste fortgå i en något
långsammare takt än tidigare. Man kan inte bortse från att den svenska
produktionskapaciteten för närvarande befinner sig på en högre nivå än
tidigare och att väsentliga fortsatta ökningar av kapaciteten kan väntas.
Stora resurser finns således för att lösa framtida problem och behov. En
ökning av pris- och kostnadsstabiliteten i ekonomin framstår som angelägen.
Minst lika väsentligt är att det långsiktiga perspektivet i den ekonomiska
politiken bibehålies och att kortsiktiga lättnader inte köps till priset av att
det ekonomiska framåtskridandet på sikt hämmas. Prioriteringen av näringslivets
investeringar och samhällsbyggandet ingår i planeringen för framtiden,
vilken planering framför allt avser att öka den internationella konkurrensförmågan.

Utskottet ansluter sig i sin bedömning av det samhällsekonomiska läget
till den i kompletteringspropositionen redovisade uppfattningen. Med hänsyn
härtill tillstyrker utskottet att procenttalet för den statliga inkomstskattens
uttagande även för senare hälften av budgetåret 1966/67 fastställes
till 100.

I detta sammanhang behandlar utskottet även vissa tidigare väckta motioner,
i vilka yrkats ändringar rörande den direkta och indirekta beskattningen.
Utskottet har nämligen funnit det lämpligt att låta dessa frågor
undergå ett samlat bedömande vid sitt ställningstagande till den förevarande
propositionen. Dessutom behandlar utskottet de i anledning av propositionen
väckta motionerna.

Särskilt schablonavdrag vid den kommunala taxeringen

I samband med 1965 års skattereform infördes ett schablonavdrag för
kommunalskatt vid taxeringen till statlig inkomstskatt, innebärande att
fr. o. m. 1967 års taxering avdrag skall medges med belopp motsvarande
minst en fjärdedel av den sammanräknade nettoinkomsten, d. v. s. summan
av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor, i förekommande
fall minskad med avdrag för underskott å förvärvskälla. Schablonavdraget
är maximerat till 4 500 kr. för makar och s. k. ofullständiga familjer samt
till 2 250 kr. för övriga skattskyldiga. Om den under närmast föregående
år påförda kommunalskatten överstiger minimibeloppet skall dock avdrag
medges med den faktiskt påförda skatten.

I motionerna I: 500 av herr Bengtson m. fl. och II: 619 av herr Hedlund
m. fl. yrkas utredning om införande av ett motsvarande schablonavdrag
vid den kommunala taxeringen. Motionärerna yrkar vidare —- i avvaktan
på förslag härom — provisorisk lagstiftning om särskilt schablonavdrag

39

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

vid kommunal taxeringen med 300 kr. för makar och ofullständiga familjer
och med 150 kr. för övriga skattskyldiga samt att innevarande års höstriksdag
måtte föreläggas förslag angående kompensation från staten till kommunerna
för det skattebortfall, som den förordade provisoriska lagstiftningen
kan föranleda.

Reglerna om avdrag för kommunalutskylder vid statstaxeringen har ursprungligen
tillkommit i syfte att undanröja ojämnheterna i den kommunala
beskattningen. Det schablonavdrag för kommunalskatt som infördes förra
året tillkom i syfte bl. a. att åstadkomma en skattelättnad för små och
medelstora inkomsttagare och ansågs kunna ge en bättre effekt än en höjning
av ortsavdragen genom att det i första hand tillgodosåg endast de skattskyldiga
som påförts en lägre kommunalskatt än schablonbeloppet.

Enligt utskottets mening saknas anledning att införa ett motsvarande
schablonavdrag vid kommunaltaxeringen. De mindre inkomsttagarnas problem
bör i stället lösas antingen genom avdrag för nedsatt skatteförmåga
nya regler härom håller f. n. på att utarbetas inom finansdepartementet
— eller genom bidrag. Ett bifall till förslaget om ett generellt schablonavdrag
även vid kommunaltaxeringen av den storleksordning motionärerna
avser skulle föranleda ett skattebortfall, som måste kompenseras antingen
genom höjd kommunal utdebitering eller genom statliga bidrag i en omfattning,
som inte kan ifrågakomma i nuvarande budgetläge.

Utskottet kan därför inte biträda yrkandena i motionerna I: 500 och II:
619 i nu nämnda delar.

Ortsavdrag m. m.

Vid den statliga och kommunala taxeringen medges för närvarande ortsavdrag
med 4 500 kr. för gifta och 2 250 kr. för ensamstående. Det högre
ortsavdraget medges även ogift med hemmavarande barn under 18 år.

I motionerna I: 305 av herr Holmberg m. fl. och II: 370 av herr Bohman
m. fl. yrkas med verkan fr. o. m. 1968 års taxering höjning av det högre
ortsavdraget till 4 800 kr. och av det lägre ortsavdraget till 2 400 kr. I motionerna
I: 519 av herr Lundström in. fl. och II: 645 av herr Ohlin m. fl.
yrkas sådan höjning till 4 700 kr. resp. 2 350 kr., medan i motionerna I: 503
av herrar Eric Carlsson och Svanström samt 11:613 av herr Eriksson i
Bäckmora hemställes om utredning syftande till en höjning av det högre
ortsavdraget till 6 000 kr. och av det lägre till 3 000 kr. I de i anledning av
propositionen väckta motionerna I: 757 av herr Holmberg m. fl. och II: 926
av herr Bohman in. fl. yrkas att riksdagen måtte antaga en plan för reformering
av skattesystemet för åren 1968 —1970 innebärande bl. a. alt barnbidragen
kompletteras med barnavdrag å 1 000 kr. för varje hemmavarande
barn under 18 år, som inte åtnjuter egen inkomst till minst sannna belopp
som ortsavdraget för ensamstående, att skattskyldig som helt eller
delvis inte kan tillgodogöra sig barnavdrag skall erhålla »motsvarande för -

40 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

mån» av staten och att ortsavdragen vid nämnda taxeringar bör uppräknas
till de av allmänna skatteberedningen (SOU 1964:25) förordade beloppen,
d. v. s. till 6 000 kr. för gifta och 3 000 kr. för ensamstående. I motionen
II: 650 av fru Ryding m. fl. framställs yrkande av innebörd att förvärvsavdrag
skall medges ensamstående föräldrar med hemmavarande barn, som
inte fyllt 19 år och som på grund av studier saknar förvärvsarbete.

Utskottet har tidigare uttalat att skäl kan anföras för en höjning av ortsavdragen
utöver de nu gällande. Utrymmet för skattesänkningar är emellertid
för närvarande ytterligt begränsat. Även smärre justeringar av ortsavdragsbeloppen
leder till skattebortfall som med hänsyn till rådande budgetläge
knappast kan anses försvarbara. Enligt utskottets mening bör frågan
om ortsavdragens storlek bedömas i samband med den fullständiga
prövning av familjebeskattningen, som f. n. äger rum inom finansdepartementet.

Med hänsyn härtill och då för skattskyldiga med relativt låga inkomster
de negativa verkningar, som ortsavdragens otillräcklighet innebär, i viss
mån torde ha eliminerats genom det av 1965 års riksdag antagna schablonavdraget
för kommunalutskylder, anser utskottet sig böra avstyrka de i
förevarande avsnitt behandlade motionerna i vad de avser yrkanden om
höjda ortsavdrag.

Vad härefter angår yrkandet i motionerna I: 757 och II: 926 om införande
av barnavdrag vid beskattningen har utskottet tidigare i olika sammanhang
upprepade gånger som sin mening framhållit att stödet åt barnfamiljerna
bör lämnas genom direkta bidrag i stället för genom avdrag vid beskattningen.
Av direktiven för den år 1965 tillsatta utredningen om samhällets
ekonomiska stöd åt barnfamiljerna framgår för övrigt att riktmärket
för familj epolitiken bör vara att genom olika former av bidrag inte
endast åstadkomma största möjliga jämlikhet i materiella villkor mellan
barnfamiljer och familjer utan barn utan även mellan barnfamiljerna inbördes.
På grund av det anförda och då utskottet inte kan medverka till införandet
av regler, som berättigar till förmåner av staten i de fall man inte
kan tillgodogöra sig ett avdrag, avstyrker utskottet motionerna I: 757 och
II: 926 även i nu berörda del.

Vad slutligen angår lagstiftningsyrkandet i motionen II: 650 vill utskottet
erinra om att riksdagen så sent som förra året beslutade en inte oväsentlig
uppräkning såväl av kvotavdraget som maximibeloppet. Någon anledning
att nu ytterligare liberalisera förvärvsavdragsreglerna föreligger enligt
utskottets mening inte. Härtill kommer att de ändamål motionärerna vill
tillgodose genom en utvidgning av förvärvsavdraget i väsentlig mån är tillgodosedda
genom den rätt till studiehjälp och till studiemedel, som införts
genom den studiesociala reformen år 1964. Utskottet avstyrker således motionen
II: 650.

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 41

Skatteskalorna

I motionerna I: 305 av herr Holmberg m. fl. och II: 370 av herr Bohman
m. fl. föreslås att skatteuttaget vid den statliga beskattningen fr. o. in. 1968
års taxering sänks i inkomstskikten 16 000—40 000 kr. för gifta och i skikten
8 000—12 000 kr. för ensamstående med procentsatser varierande mellan
två och sju procent. I motionerna I: 519 av herr Lundström in. fl. och
II: 645 av herr Ohlin m. fl. samt I: 500 av herr Bengtson m. fl. och II: 619
av herr Hedlund m. fl. yrkas sänkning av skattesatsen för gifta i inkomstskikten
16 000—40 000 kr. med en procentenhet och för ensamstående i
skikten 8 000—30 000 kr. med en å två procentenheter. I de i anledning av
kompletteringspropositionen väckta motionerna I: 757 av herr Holmberg
in. fl. och II: 926 av herr Bohman m. fl. hemställes, som ovan nämnts, om
en plan för reformering av skattesystemet, innebärande bl. a. fortsatta ändringar
av skatteskalorna för åren 1968—1970 så att dessa nedbringas till
den nivå, som allmänna skatteberedningen förordat i sitt betänkande.

1965 års skattereform innebar en lindring av progressionen i inkomstlägena
20 000—50 000 kr. för gifta och 10 000—50 000 kr. för ogifta med en
skattelättnad i absoluta tal av högst 1 300 kr. för gifta och 750 kr. för ensamstående.
Som utskottet tidigare framhållit torde det med hänsyn till det samhällsekonomiska
läget knappast vara möjligt att nu vidta någon justering
av skatteskalorna. Enbart den mindre sänkning av skatteuttaget som förordas
i motionerna I: 500 och II: 619 samt I: 519 och II: 645 torde komma
att föranleda ett icke ringa skattebortfall.

Enligt utskottets uppfattning är frågan om skatteskalornas utformning
väsentligen en fråga om avvägningen mellan direkt och indirekt bekattning.
De av förra årets riksdag antagna skatteskalorna måste därför ses som ett
provisorium i avvaktan på resultatet av den överarbetning av allmänna
skatteberedningens förslag i fråga om bl. a. mervärdeskatten, som f. n.
pågår inom finansdepartementet. Enligt utskottets uppfattning saknas anledning
att föregripa detta utredningsarbete genom att nu sänka skatteuttaget
utöver vad som skedde förra året. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1:305 och 11:370, 1:500 och 11:619, 1:519 och 11:645
ävensom motionerna I: 757 och II: 926 i nu berörda delar.

Indexreglering av skattesystemet

I motionerna I: 305 av herr Holmberg m. fl. och II: 370 av herr Bohman
m. fl. hemställes om förslag till 1967 års riksdag om indexreglering av ortsavdrag
och skatteskiktsgränser. Liknande yrkande har framställts i de i
anledning av den förevarande propositionen väckta motionerna I: 757 och
II: 926, likaledes av herrar Holmberg m. fl. och Bohman m. fl., såsom en del
av det av motionärerna förordade reformprogrammet för åren 1968—1970. I
motionerna I: 519 av herr Lundström in. fl. och II: 645 av herr Ohlin in. fl.

42 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

yrkas utredning angående möjligheterna att undvika inflationens skattehöjande
verkningar.

Utskottet har tidigare uttalat att det i och för sig skulle vara av stort
värde om inträffande förändringar i penningvärdet automatiskt kunde
beaktas vid beskattningen men samtidigt understrukit att det främst på
grund av källskattesystemet är förenat med stora praktiska svårigheter att
finna en godtagbar metod härför. Grunderna för det preliminära skatteuttaget
måste nämligen bestämmas i god tid före ingången av beskattningsåret.
Att i efterhand behöva verkställa omräkningar av preliminärskatten
skulle innebära en så väsentlig reducering av källskattesystemets fördelar,
att utskottet inte ansett sig kunna biträda införandet av ett system med indexreglerade
ortsavdrag.

Som utskottet även framhållit pågår för närvarande ett vittomfattande
utredningsarbete inom betydande delar av beskattningsområdet. Allmänna
skatteberedningens förslag till nya regler för familjebeskattningen och för
socialförsäkringens finansiering samt till införande av mervärdeskatt är
föremål för fortsatta överväganden av särskilda arbetsgrupper inom finansdepartementet.
Även företagsbeskattningen och frågan om definitiv källskatt
är under prövning av olika utredningar.

Utskottet anser det för sin del uppenbart att resultatet av pågående utredningsarbete
bör avvaktas innan slutlig ställning tas till ett så väsentligt
ingrepp i beskattningsreglerna som införandet av indexreglerade ortsavdrag
och skatteskalor otvivelaktigt skulle innebära.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1:305 och
II: 370, I: 519 och II: 645 samt I: 757 och II: 926 i nu förevarande del.

Skattelättnader för sparande

I de motioner, som väckts med anledning av kompletteringspropositionen,
har aktualiserats också vissa andra frågor.

Enligt motionerna I: 756 av herrar Bengtson och Lundström samt II: 928
av herrar Ohlin och Hedlund bör sålunda skattelättnader intill visst maximibelopp
medges för medel, som sparats under viss tid på särskilt konto
eller för vissa särskilda ändamål. Motionärerna i motionerna I: 757 av herr
Holmberg m. fl. och II: 926 av herr Bohman m. fl. yrkar lagstiftning om
skattefrihet fr. o. m. år 1967 intill vissa belopp för enskilt, frivilligt sparande
för bostads-, utbildnings- och annat speciellt ändamål.

Yrkanden av enahanda beskaffenhet har avvisats av riksdagen under
vårsessionen på förslag av bevillningsutskottet i dess betänkande nr 31, och
motionerna föranleder därför i nu berörda hänseenden inte något yttrande
från utskottets sida.

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 43

Bolagsskatt och förmögenhetsskatt

Uttagningsprocenten vid den statliga inkomstbeskattningen för aktiebolag
utgör f. n. 40 procent av den beskattningsbara inkomsten.

I motionerna I: 494 av herrar Adolfsson och Werner samt II: 621 av herr
Hermansson m. fl. yrkas höjning av denna skattesats till 50 procent. I samma
motioner yrkas en väsentlig skärpning av förmögenhetsskatten i förhållande
till vad som nu gäller. Motionärerna föreslår sålunda skattesatser
varierande mellan en och tre procent.

Företagsskatteutredningen har enligt sina direktiv att ompröva frågan om
den inbördes avvägningen av skattesatserna för olika slag av juridiska personer.
Det kan bl. a. med hänsyn härtill enligt utskottets mening inte anses
lämpligt att nu införa en lagstiftning om skärpt beskattning av bolagens
vinster.

Utskottet är heller inte berett medverka till att förmögenhetsskatten höjs.
Denna skatt var föremål för riksdagens prövning så sent som förra året,
då det skattefria bottenbeloppet höjdes från 80 000 till 100 000 kr.

Utskottet avstyrker således lagstiftningsyrkandena i motionerna I: 494
och II: 621.

Den indirekta beskattningen

I de i anledning av proposition nr 10 väckta motionerna I: 349 av herr
Bengtson m. fl. och II: 420 av herr Hedlund m. fl. yrkas höjning av skatten
på cigarretter med 3 öre per styck fr. o. m. den 1 juni 1966. Yrkande om
en motsvarande höjning med 2 öre per cigarrett fr. o. in. dag, som riksdagen
bestämmer, framställs i de samtidigt väckta motionerna I: 517 av herr
Lundström m. fl. och II: 423 av herr Ohlin m. fl.

Utskottet vill beträffande beskattningen av cigarretter erinra om att skatten
höjdes så sent som fr. o. m. den 1 juli 1965 med belopp motsvarande ca
30 procent av den tidigare utgående skattesatsen. Det finns enligt utskottets
mening därför inte anledning att redan nu ompröva cigarrettbeskattningen,
och utskottet avstyrker således de förevarande motionsyrkandena.

Förslag om utvidgning av den indirekta beskattningen med särskild hänsyn
till skatteobjektens lyxkaraktär framläggs i motionerna I: 494 av herrar
Adolfsson och Werner samt II: 621 av herr Hermansson m. fl. Motionärerna
föreslår en skärpt beskattning av bl. a. lyxbilar, lyxbåtar, luxuösa
fritidshus samt andra lyxvaror, särskilt importerade sådana. Vidare begärs
förslag om beskattning av reklam samt utredning om förutsättningarna för
beskattning av utlandsresor. Samma motionärer har i de med anledning av
propositionen väckta motionerna I: 755 och II: 929 med hänvisning till de
tidigare väckta motionerna upprepat kravet på skärpt lyxvarubeskattning.

Ulskollet får beträffande yrkandena om skärpt lyxbeskattning konstatera
alt den stigande levnadsstandarden medfört och medför att sådana varor,

44 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

som för kort tid sedan betraktades som lyx i många fall nu är var mans egendom.
Att under sådana förhållanden gradera beskattningen efter varornas
eller tjänsternas lyxkaraktär torde vara förenat med utomordentliga svårigheter.
Sådana åtgärder skulle medföra att man styr konsumtionen med
utgångspunkt från subjektiva värderingar. En sådan lagstiftning skulle
även strida mot den allmänt accepterade principen att den indirekta beskattningen
såvitt möjligt bör vara konkurrensneutral. Beträffande förslaget
om beskattning av reklam vill utskottet endast erinra om att regeringen
aviserat en utredning om reklamens roll i samhället. Med hänsyn till det
anförda och då enligt utskottets mening praktiska förutsättningar saknas
för att beskatta utlandsresor avstyrker utskottet motionerna 1: 494 och
II: 621 samt I: 755 och II: 929 i här berörda delar.

Fortsatt reformering av beskattningssystemet

Motionerna I: 305 av herr Holmberg in. fl. och II: 370 av herr Bohman
m. fl. samt I: 500 av herr Bengtson m. fl. och II: 619 av herr Hedlund m. fl.
ävensom motionerna I: 519 av herr Lundström m. fl. och II: 645 av herr
Ohlin m. fl. innehåller samtliga yrkanden om förslag till 1967 års vårriksdag
angående införande av mervärdeskatt i huvudsak enligt de principer,
som angivits av allmänna skatteberedningen. I stort sett samma yrkanden
framförs i de i anledning av propositionen väckta motionerna I: 756 av herrar
Bengtson och Lundström samt II: 928 av herrar Ohlin och Hedlund
ävensom I: 757 av herr Holmberg m. fl. och II: 926 av herr Bohman m. fl.

Vidare har i motionerna I: 538 av herr Åkerlund samt II: 638 av herrar
Magnusson i Borås och Björkman begärts vissa provisoriska åtgärder i avvaktan
på införandet av en mervärdeskatt. Motionärerna avser att efter
snabb utredning få till stånd ett avräkningssystem, som helt befriar exporten
från de olika indirekta skatter, som belastar produktionen, och som
likställer importerade och inhemska varor.

Vad först gäller frågan om övergång till mervärdeskatt vill utskottet erinra
om den särskilda arbetsgrupp inom finansdepartementet som för närvarande
överarbetar allmänna skatteberedningens förslag i fråga om socialförsäkringsavgifterna
och mervärdeskatten. För att få en bedömning av
de sammanlagda effekterna av allmänna skatteberedningens förslag kan
även anföras skäl för att ett eventuellt införande av mervärdeskatt bör samordnas
med de åtgärder i fråga om företagsbeskattningen som företagsskatteutredningen
kan komma att föreslå. Utskottet är under sådana förhållanden
inte berett att, innan resultatet av den pågående överarbetningen
föreligger, ta någon definitiv ställning till mervärdeskattens införande och
än mindre till tidpunkten härför.

Beträffande yrkandet i motionerna I: 538 och II: 638 om vissa provisoriska
åtgärder till gagn för exportindustrin kan utskottet i och för sig ansluta
sig till syftet med motionerna. Utskottet anser dock att motionärerna

Bevillningsutskottets betänkande nr bl år 1966 45

väsentligt underskattat svårigheterna att inom ramen för nuvarande system
tör indirekt beskattning kunna konstruera sådana lösningar som avses i
motionerna. Ett fullständigt tillgodoseende av önskemålen skulle sannolikt
kräva omarbetning av flertalet skatteförfattningar på den indirekta sidan.
I den mån motionärerna i huvudsak avser effekterna av allmän varuskatt
och allmän energiskatt för exportindustrin vill utskottet upplysa om att en
framställning i motsvarande syfte rörande dessa skatter nyligen gjorts till
Kungl. Maj:t från en av näringslivets huvudorganisationer och att frågan
således redan är föremål för Kungl. Maj :ts uppmärksamhet.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till de i detta avsnitt behandlade
motionsyrkandena.

Bevillningarna

De i proposition nr 125 framlagda beräkningarna av bevillningarna utvisar
i förhållande till statsverkspropositionen en ökning med 711 milj. kr.
Därvid har inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. vid den
i kompletteringspropositionen föreslagna uttagningsprocenten upptagits
med 12 400 milj. kr. mot i statsverkspropositionen 11 500 milj. kr. Höjningen
på 900 milj. kr. är föranledd av följande omständigheter. Inkomstskattetiteln
för budgetåret 1965/66 beräknas uppgå till ett 100 milj. kr. högre belopp
än det i statsverkspropositionen redovisade, vilket leder till en lika
stor höjning av inkomstnivån för budgetåret 1966/67. Uppgången av skatteuppbörden
under våren 1966 har föranlett en till ca 300 milj. kr. beräknad
ökning av uppbörden för hela budgetåret 1966/67. Vidare medför antaganden
om höjda inkomster för åren 1966 och 1967 en inkomstökning på ca 400
milj. kr. Slutligen kan den genom avtalsrörelsen förskjutna uppgången av
uppbörden beräknas ytterligare höja inkomstnivån för budgetåret 1966/67
med ca 200 milj. kr. Beräkningarna förutsätter emellertid att ca 100 milj.
kr. av den beräknade uppbörden kommer att inflyta i form av kvarstående
skatt budgetåret 1967/68.

Inkomsttiteln allmän varuskatt har i kompletteringspropositionen med
hänsyn till de allmänna förutsättningarna angående den fortsatta ekonomiska
utvecklingen nedräknats med 200 milj. kr., d. v. s. från 6 000 milj. kr.
till 5 800 milj. kr.

Inkomsttitlarna stämpelskatt och stämpelavgift samt särskilda varuskatter
är i statsverkspropositionen uppförda med 155 resp. 375 milj. kr. I kompletteringspropositionen
har de ändringarna vidtagits att de nämnda inkomsttitlarna
uppräknats till 190 resp. 390 milj. kr., vilket innebär en ökning
med 35 resp. 15 milj. kr. För inkomsttiteln postverket föreslås i kompletteringspropositionen
ett belopp av 35 milj. kr. mot i statsverkspropotionen
uppförda 24 milj. kr.

Däremot har nedräkning skett av inkomsttitlarna tobaksskatt, fordonsskatt
och lotterivinstskatt. Dessa inkomsttitlar beräknas ge minskade inkomster

46 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

uppgående till 25, 20 resp. 15 milj. kr. Minskningen av titeln lotterivinstskatt
med 15 milj. kr. är föranledd av den i proposition nr 69 till årets riksdag
föreslagna, av riksdagen godkända höjningen av skattepliktsgränsen
vid lotterivinstbeskattningen. Riksdagen har jämväl godkänt ett av utskottet
i dess betänkande nr 40 tillstyrkt motionsförslag, att lotterivinstskatt inte
skall utgå på skänkta vinster i varu- eller tombolalotteri. Då endast ett obetydligt
skattebortfall kan förväntas uppstå genom sistnämnda ändring finns
enligt utskottets mening inte anledning till ändrad beräkning av ifrågavarande
inkomsttitel. I övrigt föreslås i kompletteringspropositionen vissa
smärre ändringar av de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna av
statsverkets inkomster.

De i proposition nr 125 gjorda beräkningarna av bevillningarna föranleder
inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 125, såvitt densamma hänvisats till
bevillningsutskottet — måtte besluta att statlig inkomstskatt
för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för
budgetåret 1966/67 med 100 procent av grundbeloppet;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 305 av herr Holmberg
m. fl. och II: 370 av herr Bohman in. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 349 av herr Bengtson
m. fl. och II: 420 av herr Hedlund m. fl., i vad motionerna
behandlas i detta betänkande,

3) de likalydande motionerna I: 494 av herrar Adolfsson
och Werner samt II: 621 av herr Hermansson m. fl., i vad
motionerna behandlas i detta betänkande,

4) de likalydande motionerna I: 500 av herr Bengtson
m. fl. och II: 619 av herr Hedlund m. fl.,

5) de likalydande motionerna I: 503 av herrar Eric Carlsson
och Svanström samt II: 613 av herr Eriksson i Bäckmora,

6) de likalydande motionerna I: 517 av herr Lundström
m. fl. och II: 423 av herr Ohlin m. fl.,

7) de likalydande motionerna I: 519 av herr Lundström
m. fl. och II: 645 av herr Ohlin m. fl.,

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 47

8) de llkalydande motionerna I: 538 av herr Åkerlund
samt II: 638 av herrar Magnusson i Borås och Björkman,

9) de likalydande motionerna I: 755 av herrar Adolfsson
och Werner samt II: 929 av herr Hermansson m. fl., i vad
motionerna hänvisats till bevillningsutskottet,

10) de likalydande motionerna I: 756 av herrar Bengtson
och Lundström samt II: 928 av herrar Ohlin och Hedlund,
i vad motionerna hänvisats till bevillningsutskottet,

11) de likalydande motionerna I: 757 av herr Holmberg
m. fl. och II: 926 av herr Bohman m. fl., ävensom

12) motionen II: 650 av fru Ryding m. fl.,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd;

C) att bevillningarna för budgetåret 1966/67 måtte beräknas
sålunda:

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. 12 400 000 000

Kupongskatt ........................ 9 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .. 1 000 000

Skogsvårdsavgifter .................. 10 200 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter ................ 4 000 000

Arvsskatt och gåvoskatt.............. 170 000 000

Lotterivinstskatt .................... 100 000 000

Stämpelskatt och stämpelavgift ...... 190 000 000

Kronor

12 884 200 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ............

Trafikomläggningsskatt . .
Bensin- och brännoljeskatt

620 000 000
110 000 000

1 645 000 000 2 375 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel .......................... 1 130 000 000

Allmän varuskatt ................... 5 800 000 000

Särskilda varuskatter ................ 390 000 000

Omsättningsskatt på motorfordon .... 530 000 000

Regleringsavgift och accis på fettvaror

m- m............................. 1 000 000

Tobaksskatt ........................ 1 260 000 000

48

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Rusdryck sförsäljningsmedel av partihandelsbolag
.........................

Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj -

handelsbolag ......................

Skatt på sprit ......................

Skatt på vin ........................

Skatt på malt- och läskedrycker......

Energiskatt .........................

Särskild skatt på motorbränslen ......

24 000 000

50 000 000
1 800 000 000
165 000 000
270 000 000
800 000 000

200 000 000 12 420 000 000

Postverket (överskott)

35 000 000

Stockholm den 18 maj 1966

På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken
Ranmark, herrar Stefanson, Gösta Jacobsson, Enarsson, Sundin, Skarman,
Arne Pettersson och Stadling; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Gustafson
i Göteborg, Vigelsbo, Engkvist, Asp, fru Nettelbrandt*, herrar Eriksson i
Bäckmora, Kristenson och Carlstein.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

49

Reservationer

Beträffande särskilt schablonavdrag vid den kommunala taxeringen

1) av herrar Sundin, Vigelsbo och Eriksson i Bäckmora, vilka
dels ansett att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med
»Enligt utskottets» och slutar med »nämnda delar.» bort ha följande lydelse.

Det är angeläget att ytterligare lättnader i beskattningen genomföres för
de lägre inkomsttagarna. Särskilt kommunalskatten är eu tung börda för
dessa inkomstgrupper. Sedan 1950-talets början har den genomsnittliga kommunala
utdebiteringen nära nog fördubblats. Det enklaste sättet att bereda
de lägre inkomstgrupperna lättnader i kommunalbeskattningen synes vara
att införa ett schabloniserat avdrag, motsvarande det vid statsbeskattningen
gällande kommunalskatteavdraget. Vid taxeringen till kommunal inkomstskatt
skulle således avdrag beviljas med minst en fjärdedel av beskattningsårets
s. k. sammanräknade nettoinkomst. Avdraget bör dock inte få överstiga
4 500 kronor för makar och ofullständiga familjer samt 2 250 kronor
för övriga skattskyldiga. För att inte minska reformens effekt bör kommunerna
kompenseras för därav orsakat skattebortfall.

Eftersom utrymmet för skattesänkningar är ytterst begränsat kan reformen
inte genomföras omedelbart i sin helhet liksom inte heller det i och
för sig angelägna kravet på höjda ortsavdrag.

Utskottet biträder således yrkandena i motionerna I: 500 och II: 619 i nu
nämnda delar.

dels ansett, att utskottet i anledning av de likalydande motionerna 1: 500
av herr Bengtson m. fl. och II: 619 av herr Hedlund m. fl. under punkten
B 4 bort hemställa,

dels att riksdagen måtte besluta att vid 1967 års taxering
till kommunal inkomstskatt medge ett särskilt schablonavdrag
med 300 kronor för makar och för ofullständiga familjer
samt med 150 kronor för övriga skattskyldiga och
därvid antaga följande

4 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 47

50

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 46 § 2 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 46 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september
1928 skall erhålla följande ändrade lydelse.

46 §.

2 mom. I hemortskommunen---varje barn.

Utöver avdrag, som i första stycket sägs, äger skattskyldig, som varit här
i riket bosatt under hela beskattningsåret, i hemortskommunen åtnjuta avdrag
med 150 kronor eller, om han under beskattningsåret antingen varit
gift och levt tillsammans med andra maken eller haft hemmavarande barn
under 18 år, med 300 kronor. Avdrag som nu sagts må för makar tillsammans
icke överstiga 300 kronor.

Har skattskyldig---eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig---nämnda tid.

Avdrag, som----— 18 år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967. Äldre bestämmelser gälla
dock alltjämt i fråga om 1966 eller tidigare års taxering samt i fråga om
eftertaxering för år 1966 eller tidigare år.

dels att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
om prövning och förslag till innevarande års höstriksdag
angående kompensation från staten till kommunerna
för det i ovannämnda författning föreslagna schablonavdraget,

dels ock att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
begära successivt införande av särskilt schablonavdrag vid
taxeringen till kommunal inkomstskatt, motsvarande kommunalskatteavdraget
vid den statliga taxeringen, och däri
innefatta regler för kompensation från staten till kommunerna
på grund av skattebortfall.

Beträffande ortsavdragen

2) av herrar Gösta Jacobsson, Enarsson och Magnusson i Borås, vilka —
under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna 1: 305 av herr
Holmberg m. fl. och II: 370 av herr Bohman m. fl. — ansett att utskottet bort
förorda en höjning av ortsavdragen, nämligen för gifta samt ogifta med
hemmavarande barn under 18 år till 4 800 kr. och för ogifta till 2 400 kr.,
och således under punkten B 1 hemställa,

Bevillningsutskottets betänkande nr M dr 1966 51

att riksdagen måtte antaga det vid motionerna 1: 305 av
herr Holmberg m. fl. och II: 370 av herr Bohman in. fl. fogade
förslaget till lag om ändring av kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370);

3) av herrar Stefanson, Skärman, Gustafson i Göteborg och fru Nettelbrandt,
vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna
I: 519 av herr Lundström m. fl. och II: 645 av herr Ohlin in. fl. — ansett,
att utskottet under punkten B 7 bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
I: 519 av herr Lundström m. fl. och II: 645 av herr Ohlin
m. fl. måtte antaga följande

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 48 § 2 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 48 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september
1928 skall erhålla följande ändrade lydelse.

48 §.

2 mom. Skattskyldig fysisk---— nedan sägs.

Skattskyldig, som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans
med andra maken, åtnjuter kommunalt ortsavdrag med 4 700 kronor.

Gift skattskyldig---stycke sägs.

Annan skattskyldig än i andra och tredje stycket sägs (ensamstående)
äger åtnjuta kommunalt ortsavdrag med 2 350 kronor.

Har skattskyldig---- tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967. Äldre bestämmelser gälla
dock alltjämt i fråga om 1966 eller tidigare års taxering samt i fråga om
eftertaxering för år 1966 eller tidigare år.

Beträffande skatteskalorna

4) av herrar Stefanson, Sundin, Skärman, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo,
fru Nettelbrandt och herr Eriksson i Bäckmora, vilka — under åberopande
av vad i fråga om skatteskalornas utformning anförts i de likalydande motionerna
I: 500 av herr Bengtson in. fl. och II: 619 av herr Hedlund m. fl.
samt de likalydande motionerna I: 519 av herr Lundström m. fl. och II: 645
av herr Ohlin in. fl. — ansett, att utskottet under punkterna B 4 och 7 i vad
gäller skatteskalornas utformning hort hemställa,

4-j- Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 47

52

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

att riksdagen måtte fastställa sänkta skalor för den
statliga inkomstskatten i enlighet med i motionerna angivna
förslag att gälla fr. o. m. den 1 januari 1967 och således
antaga följande

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947
(nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om
statlig inkomstskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt---angivna grundbelopp.

För skattskyldig---beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

12 000

men

icke

16 000 kr.

1 200 kr.

för

12 000

kr. och

15

%

av återstoden

16 000

»

»

20 000 *

1 800

»

16 000

)>

»

21

%

»

»

20 000

»

»

24 000 *

2 640

»

*

20 000

»

»

26

%

*

»

24 000

»

»

30 000 *

3 680

»

»

24 000

»

33

%

*

»

30 000

>

»

40 000 »

5 660

»

»

30 000

»

»

41

%

»

*

40 000

»

»

60 000 *

9 760

»

»

40 000

»

48

%

»

»

60 000

»

»

100 000 *

19 360

»

»

60 000

»

54

%

»

»

100 000

»

»

150 000 *

40 960

»

»

100 000

»

59

%

»

150 000 kr.

70 460

»

150 000

»

»

65

%

»

»

För annan---- beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

6 000

men

icke

8 000 kr.:

600 kr.

för

6 000 kr. och

15

%

av återstoden

8 000

»

10 000 * :

900

»

»

8 000

»

»

20

%

»

»

10 000

6

»

15 000 * :

1 300

»

»

10 000

»

»

25

%

»

»

15 000

»

>

20 000 » :

2 550

15 000

30

%

»

»

20 000

»

»

25 000 » :

4 050

»

»

20 000

»

»

35

%

»

»

25 000

»

»

30 000 » :

5 800

»

25 000

»

39

%

»

»

30 000

»

»

40 000 * :

7 750

»

»

30 000

»

»

44 %

»

»

40 000

»

60 000 » :

12 150

»

D

40 000

»

»

49

%

»

»

60 000

*

100 000 * :

21 950

»

»

60 000

54

%

»

»

100 000

t>

»

150 000 * :

43 550

100 000

»

»

59

%

»

»

150 000

kr.

:

73 050

»

»

150 000

»

65

%

»

»

Ändå att---denna inkomstdel.

Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1967. Äldre bestämmelser
gälla dock alltjämt i fråga om 1967 eller tidigare års taxering samt i fråga
om eftertaxering för år 1967 eller tidigare år.

53

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

5) av herrar Gösta Jacobsson, Enarsson och Magnusson i Borås, vilka —
under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna I: 305 av herr
Holmberg m. fl. och II: 370 av herr Bohman m. fl. — ansett, att utskottet
bort förorda en sänkning av skattesatserna i de statliga skatteskalorna,
nämligen för gifta samt ogifta med hemmavarande barn under 18 år

från 22 till 15 % i skiktet 16 000—18 000 kr.,

» 22 » 20 » » » 18 000—20 000 » ,

» 27 » 20 » » » 20 000—24 000 » ,

» 34 » 30 » » » 24 000—30 000 » och

» 42 » 40 » » » 30 000—40 000 » samt

för ogifta

från 22 till 15 % i skiktet 8 000— 9 000 kr.,

» 22 » 20 » » » 9 000—10 000 » och

» 27 » 20 » » » 10 000—12 000 » ,

och således under punkten B 1 bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga det vid motionerna I: 305 av
herr Holmberg m. fl. och II: 370 av herr Bohman m. fl. fogade
förslaget till förordning om ändrad lydelse av 10 §
1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig
inkomstskatt.

Beträffande indexreglering av skattesystemet

6) av herrar Stefanson, Gösta Jacobsson, Enarsson, Sundin, Skärman,
Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, fru Nettelbrandt och
herr Eriksson i Bäckmora, vilka ansett, att utskottet under punkterna B 1,
7 och 11 i vad gäller inflationens verkningar vid beskattningen bort hemställa,

att riksdagen — i anledning av de likalydande motionerna
I: 305 av herr Holmberg m. fl. och II: 370 av herr Bohman
m. fl., I: 519 av herr Lundström m. fl. och II: 645 av herr
Ohlin m. fl. samt I: 757 av herr Holmberg m. fl. och II: 926
av herr Bohman m. fl. — måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhålla att undersökningar kommer till stånd rörande metoder
att undvika inflationens verkningar vid beskattningen
samt att förslag i anledning härav förelägges riksdagen.

Beträffande den indirekta beskattningen

7) av herrar Stefanson, Skärman, Gustafson i Göteborg och fru Nettelbrandt,
vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna
1:517 av herr Lundström in. fl. och II: 423 av herr Ohlin in. fl. — ansett
att cigarrettskatten bort höjas med 2 öre per cigarrett och att utskottet
således under punkten B 6 bort hemställa,

54

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
I: 517 av herr Lundström m. fl. och II: 423 av herr Ohlin
m. fl. samt i anledning av de likalydande motionerna I: 349
av herr Bengtson m. fl. och II: 420 av herr Hedlund m. fl.
måtte antaga följande

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 16 juni 1961 (nr 394)

om tobaksskatt

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 16 juni 1961 om tobaks
skatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §•

För tobaksvara---- belopp, nämligen:

Varuslag

Vikt för

Belopp för

1 st. gram

1 st. öre

1 kg kr.

Cigarretter .............

» II

t. o. m. 0,85
över 0,85

10,9

15,4

—

För cigarrettpapper---en cigarrett.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966. Äldre bestämmelser gälla
dock alltjämt i avseende på förhållanden som hänföra sig till tiden före
ikraftträdandet.

8) av herrar Sundin, Vigelsbo och Eriksson i Bäckmora, vilka —- under
åberopande av innehållet i de likalydande motionerna I: 349 av herr Bengtson
m. fl. och II: 420 av herr Hedlund m. fl. — ansett att cigarrettskatten
bort höjas med 3 öre per cigarrett och att utskottet således under punkten
B 2 bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
I: 349 av herr Bengtson m. fl. och II: 420 av herr Hedlund
m. fl. samt i anledning av de likalydande motionerna I: 517
av herr Lundström m. fl. och 11:423 av herr Ohlin in. fl.
måtte antaga följande

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

55

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 16 juni 1961 (nr 394)

om tobaksskatt

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 16 juni 1961 om tobaksskatt
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §■

För to baksvar a---belopp, nämligen:

Varuslag

Vikt för

Belopp för

1 st. gram

1 st. öre

1 kg kr.

Cigarretter .............

.............grupp I

» II

t. o. m. 0,85
över 0,85

11,9

16,4

—

För cigarrettpapper---en cigarrett.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966. Äldre bestämmelser gälla
dock alltjämt i avseende på förhållanden som hänföra sig till tiden före
ikraftträdandet.

Beträffande fortsatt reformering av beskattningssgstemet

9) av herrar Stefanson, Sundin, Skärman, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo,
fru Nettelbrandt och herr Eriksson i Bäckmora, vilka ansett, att utskottet
under punkterna B 4, 7, 8 och 10 bort hemställa,

att riksdagen — med bifall till de likalydande motionerna
I: 500 av herr Bengtson m. fl. och II: 619 av herr Hedlund
m. fl., I: 519 av herr Lundström m. fl. och II: 645 av herr
Ohlin m. fl., I: 756 av herrar Bengtson och Lundström samt
II: 928 av herrar Ohlin och Hedlund ävensom i anledning
av de likalydande motionerna 1: 538 av herr Åkerlund samt
II: 638 av herrar Magnusson i Borås och Björkman, samtliga
motioner i vad avser den framtida utformningen av
skattesystemet — måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära
att förslag framlägges för 1967 års riksdag om en allmän
skattereform, innebärande

a) lättnader i den personliga inkomstskatten genom sänk.

56

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

ning av marginalskatterna och sänkt skatt för lägre inkomster; b)

att den nuvarande omsättningsskatten ersättes med en
konsumtionsneutral och i förhållande till skatteberedningens
förslag vad gäller omfattning och administration förenklad
mervärdeskatt samt att en utrensning sker bland
punktskatterna, varigenom bl. a. åstadkommes att exporten
befrias från de olika indirekta skatter, som belastar produktionen,
och att inhemska varor likställes med importerade;
samt

c) reformering av beskattningen av företag och enskilda i
syfte att främja enskilt sparande och ekonomisk expansion.

10) av herrar Stefanson, Sundin, Skårman, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo,
fru Nettelbrandt och herr Eriksson i Bäckmora, vilka ansett, att utskottet
under punkten B 10 bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna
I: 756 av herrar Bengtson och Lundström samt II: 928 av
herrar Ohlin och Hedlund, i vad de hänvisats till bevillningsutskottet,
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära
åtgärder i enlighet med det i motionerna framlagda sjupunktsprogrammet
i syfte att åstadkomma en stabil ekonomi,
inriktad på att främja ekonomisk tillväxt och hejda
prisstegringarna.

11) av herrar Gösta Jacobsson, Enarsson och Magnusson i Borås, vilka

dels anfört följande.

I de likalydande motionerna I: 757 av herr Holmberg m. fl. och II: 926
av herr Bohman m. fl. har påvisats hur angelägen en omfattande skattereform
är, främst för att skapa förutsättningar för återställande av samhällsekonomisk
balans. Möjligheterna att genomföra en sådan reform med
början redan fr. o. m. nästa år är emellertid begränsade. På grund härav
förordar motionärerna antagande av en tidsplan för skattesänkning, vilket
förslag vi biträder. En sådan tidsplan skulle bl. a. bidraga till ett lugnare klimat
på arbetsmarknaden och skapa större tilltro till statsmakternas vilja
att målmedvetet bekämpa penningvärdeförsämringen.

I annat sammanhang har vi framlagt följande förslag, avsedda att genomföras
fr. o. m. ingången av 1967 eller under detta år:

a) Fr. o. m. ingången av året en sänkning av progressionen med tyngdpunkten
förlagd till mellanskikten i skatteskalorna, nämligen fr. o. m. 16 000
kr. beskattningsbar inkomst för gifta och ensamma barnförsörjare samt
8 000 kr. för ensamstående.

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 57

b) Fr. o. in. ingången av året höjning av ortsavdragen från nuvarande
2 250 resp. 4 500 kr. till 2 400 resp. 4 800 kr.

c) Fr. o. m. ingången av året skattefrihet upp till vissa belopp för enskilt
frivilligt sparande för bostads-, utbildnings- och annat speciellt sparändamål.

d) Under året en omläggning av den nuvarande omsättningsskatten till
en mervärdeskatt samtidigt med avlyftning av vissa punktskatter, varvid
allmänna skatteberedningens förslag i förevarande avseende tages till utgångspunkt.

Även vad motionärerna i övrigt yrkat i förevarande sammanhang finner
vi väl ägnat att befrämja önskemålet att nå samhällsekonomisk balans.

dels ock ansett, att utskottet i anledning av de likalydande motionerna
I: 757 av herr Holmberg m. fl. och 11:926 av herr Bohman m. fl. under
punkten B 11 bort hemställa,

att riksdagen måtte i princip antaga en tidsplan för reformering
av vårt skattesystem, innebärande för åren
1968—70

a) ett kompletterande av barnbidragen med barnavdrag
å 1 000 kr. för varje hemmavarande barn under 18 år, som
ej åtnjuter egen inkomst uppgående till minst samma belopp
som ortsavdraget för ensamstående skattskyldig, kompletterat
med ett system av innebörd, att den som helt eller
delvis ej kan tillgodogöra sig barnavdrag erhåller motsvarande
förmån,

b) införande av indexreglering av ortsavdrag samt skiktgränser
i skatteskalorna,

c) fortsatt sänkning av progressionen och förbättring av
ortsavdragen innebärande ett fullföljande av de sänkningar
av de direkta statsskatterna som allmänna skatteberedningen
enhälligt förordade i sitt betänkande 1964.

12) av herrar Gösta Jacobsson, Enarsson och Magnusson i Borås, vilka,
under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna I: 305 av herr
Holmberg m. fl. och II: 370 av herr Bohman in. fl., ansett att utskottet bort
förorda en omläggning av den indirekta beskattningen från nuvarande omsättningsskatt
till en mervärdeskatt och således under punkten B 1 hemställa,

att riksdagen måtte med bifall till förenämnda motioner
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t senast
vid 1967 års vårriksdag framlägger förslag om införande av
s. k. mervärdeskatt i huvudsak enligt av allmänna skatteberedningen
angivna principer.

58 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

13) av herrar Gösta Jacobsson, Enarsson och Magnusson i Borås, vilka

dels anfört följande.

Den gällande indirekta beskattningen i vårt land, främst omsättningsskatten
och elskatten, är så utformad att den i väsentlig grad drabbar produktionen
såsom en extra omkostnad. Svenska exportföretag försätts härigenom
i en ogynnsam situation i jämförelse med konkurrerande företag i
utlandet. På motsvarande sätt missgynnas de svenska företag som har att
på den svenska marknaden möta konkurrens från utländska företag. Nämnda
förhållanden är ägnade att snedvrida vår utrikeshandel på så sätt att
importen stiger och exporten sjunker.

Under 1965 uppkom ett underskott i vår handelsbalans på nära 1 1/2
miljard kr. Det föreligger risk för ett kanske lika stort underskott innevarande
år. Allmän enighet råder om att en sådan utveckling utgör ett hot
mot framåtskridandet. Därigenom äventyras på sikt den fulla sysselsättningen
och den önskvärda produktionsökningen, vilket i sin tur försvårar
möjligheterna att nå samhällsekonomisk balans. Det måste då vara ett allmänt
intresse att undanröja de orsaker till en försämrad handelsbalans som
ligger i vår nuvarande indirekta beskattning. Detta kan ske genom övergång
till mervärdeskatt. Intill dess en sådan genomföres bör provisoriska
åtgärder tillgripas varigenom svenska företag, vad de indirekta skatterna
beträffar, får möjlighet att konkurrera med utländska företag på lika villkor.

I de likalydande motionerna 1: 538 av herr Åkerlund samt II: 638 av herrar
Magnusson i Borås och Björkman föreslås i sådant syfte ett avräkningssystem,
som genom restitution helt befriar exporten från indirekta skatter
och som genom utjämningssikatt likställer importerade varor i beskattningshänseende
med de inom landet producerade. Motionärernas hemställan
gick ut på att förslag härom skulle av Kungl. Maj :t föreläggas innevarande
vårriksdag, vilket dock ej skett. Vi vill beklaga att möjligheterna att snabbt
få igenom det av motionärerna önskade avräkningsförfarandet alltså icke
blivit tillvaratagna men anser icke att tanken fördenskull bör överges. Genom
beslut tidigt under instundande höstriksdag bör väsentliga fördelar stå
att vinna under den tid som återstår till dess mervärdeskatt införes.

dels ock ansett att utskottet under punkten B 8 bort hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
I: 538 av herr Åkerlund och II: 638 av herrar Magnusson i
Borås och Björkman måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställa, att Kungl. Maj :t måtte vid början av instundande
höstsession förelägga riksdagen förslag om ett avräkningsförfarande,
innebärande restitution av indirekta skatter
vid export och uttagande av motsvarande utjämningsskatt
vid import.

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

59

Särskilt yttrande

av herrar Stefanson, Sundin, Skårman, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, fru
Nettelbrandt och herr Eriksson i Bäckmora, vilka anfört följande.

Mot bakgrund av den pågående inflationen och andra tecken på bristande
samhällsekonomisk balans har folkpartiet och centerpartiet i de gemensamma
partimotionerna I: 756 av herrar Bengtson och Lundström samt
II: 928 av herrar Ohlin och Hedlund på nytt aktualiserat sina förslag till ett
samlat stabiliseringspolitiskt program. Några huvudpunkter kan sammanfattas
sålunda:

1. Budgetplaneringen bör göras fastare och få en mera långsiktig karaktär,
så att reformarbetet kan tidsplaneras med hänsyn till de förväntade
statsinkomsterna. Planeringen kan lämpligen omfatta en femårsperiod och
bör få en rullande ikaraktär, som medger en kontinuerlig anpassning till det
verkliga och förväntade läget. Den rullande femårsplanen skall ge bättre
möjligheter att bedöma förutsättningarna för den ekonomiska politiken och
att planera in olika reformer efter deras angelägenhetsgrad och det förefintliga
finansiella och samhällsekonomiska »utrymmet».

2. En översiktlig nationalbudget innefattande tillgång och efterfrågan på
olika slag av arbetskraft bör upprättas i syfte att förbättra grundvalen för
en bedömning av de samhällsekonomiska resurserna. I denna bör redovisas
såväl den totala användningen av arbetskraften som en sådan fördelning på
olika arbetsmarknadssektorer att budgeten kan tjäna som vägledning för åtgärder
i syfte att anpassa tillgången till efterfrågan.

Denna budget bör upprättas varje år samt gälla för en längre tidsperiod,
så att den (kan användas även i planeringen av den framtida utbildningen.

3. Med nuvarande handläggning av anslagsfrågorna ges få möjligheter för
riksdagen att granska budgeten ur besparingssynpunkt. Därför bör en parlamentarisk
översyn av statsutgifterna göras med jämna mellanrum i syfte
att uppnå effektivitetsvinster och kostnadsbesparingar. Tiden är nu inne för
en sådan parlamentarisk besparingsutredning.

4. Den nuvarande omsättningsskatten bör ersättas med en konsumtionsneutral
och förenklad mervärdeskatt som stärker de svenska exportföretagens
konkurrenssituation gentemot utländska företag efter i huvudsak
de riktlinjer som allmänna skattebercdningen angett. Samtidigt bör flertalet
punktskatter avvecklas. Lättnader bör åstadkommas i den personliga inkomstskatten
genom sänkning av marginalskatterna och sänkt inkomstskatt
för lägre inkomster.

5. Det enskilda sparandet bör stimuleras genom att regeringen ger hög
prioritet åt kampen mot inflationen. Vidare bör skattelättnader medges för
medel upp till ett bestämt maximibelopp, som sparats under viss tid på särskilt
konto eller för vissa ändamål. Med siikte på att stimulera det långfris -

60 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

tiga sparandet bör tekniska förberedelser vidtagas genom riksgäldskontorets
försorg för att utge värdefasta obligationer.

6. Konkurrensens värde för rationalisering, effektivitet och sänkta kostnader
i produktionen bör konsekvent tillvaratas. Detta gäller inte minst
inom den kostnadskrävande byggnadssektorn. Kreditmarknaden bör göras
mera enhetlig med bättre effektivitet och mera konkurrens som riktpunkter.
Pris- och kartellnämnden bör ges tillräckliga resurser för en intensifierad
prisövervakning.

7. För att stärka medborgarnas förtroende för statsmakternas vilja och
förmåga att med kraft och målmedvetenhet arbeta för penningvärdets försvar
bör samråd äga rum mellan företrädare för det allmänna, arbetsmarknadens
organisationer, näringslivet och fristående ekonomisk expertis. Sådana
samråd bör syfta till att påvisa de samhällsekonomiska förutsättningarna
för största möjliga reella inkomstförbättring för alla grupper och att
klargöra att denna bäst uppnås genom att en allmän kostnadsuppressning
undvikes. Dessa samråd kan lämpligen äga rum vid återkommande rundabordskonferenser
och förberedas i ett kontinuerligt arbetande ekonomisktsocialt
råd.

Det ovan angivna är endast några sidor av en politik, som söker målmedvetet
främja ekonomisk balans och snabba ekonomiska framsteg för att
därigenom bl. a. skapa goda förutsättningar för en dämpning av inflationen.
Hit hör i övrigt bl. a. sådana åtgärder som ett mera energiskt stöd åt
den vetenskapliga forskningen.

Vissa av de i motionen framlagda förslagen behandlas i förevarande sammanhang.
Övriga förslag är hänvisade till behandling i andra utskott. Eftersom
förslagen hör nära samman och delvis griper in i varandra har vi ansett
det angeläget att återge dem i detta särskilda yttrande.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660028