Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1966
1
Nr 45
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning om ändring i
tullltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391) m. m.
jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 18 mars 1966 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 79, har Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning om ändring i tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr
391);
2) förordning om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ förordningen den 24 maj
1928 (nr 124) angående förfarandet i vissa fall vid oriktig avgiftsberäkning
hos tullverket.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
I propositionen föreslås bl. a. vissa ändringar i tulltaxeförordningen i
syfte att möjliggöra införande av ett frivilligt deklarationssystem vid tulltaxering.
Vidare förordas en jämkning i bestämmelserna rörande tullfrihet
för varuslag som inte tillverkas i landet. Dessutom föreslås en liberalisering
av reglerna om tull för varor som reparerats i utlandet. De nya bestämmelserna
avses träda i kraft den 1 juli 1966.
De ovannämnda författnings för slag en är av följande lydelse.
Förslag
till
Förordning
om ändring i tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391)
Härigenom förordnas, att 2 och 3 §§, 6 § 2 mom. samt 13 § tulltaxeförordningen
den 13 maj 1960 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
3 §. 2 §.
3 mom. Det åligger varuhavare Det åligger varuhavare eller, i fråga
eller, i fråga om vara som införes för om vara som införes för annans
1 Ilihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. AV 45
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1966
(Nuvarande lydelse)
annans räkning, denne att lämna de
uppgifter och förete de handlingar
som kunna erfordras för fastställande
av normalpriset.
4 mom. Till kontroll å riktigheten
av lämnade uppgifter är uppgiftslämnaren
skyldig att på anfordran
för granskning tillhandahålla generaltullstyrelsen
eller av styrelsen
för ändamålet bemyndigad tulltjänsteman
handel sböcker, affärskorrespondens
och övriga för nämnda ändamål
erforderliga handlingar, härunder
inbegripna handlingar rörande
försäljning av den införda varan.
Enahanda skyldighet åligger ock annan,
som bedriver verksamhet av sådan
beskaffenhet att uppgifter av betydelse
för värdekontrollen kunna
hämtas av anteckningar eller andra
handlingar, som föras vid verksamhetens
bedrivande.
Granskningen skall såvitt möjligt
ske på sådant sätt och på sådan tid
att den icke förorsakar hinder i verksamheten
för den vars handlingar
äro föremål för granskning. Hava
liandelsböcker eller andra handlingar
överlämnats för granskning, skola
de så snart ske kan återställas.
Den som verkstäJler granskningen
må taga del av handlingar av betydelse
för granskningen utan hinder
därav att den, vars handlingar äro
föremål för granskning, har att iakttaga
tystnad om deras innehåll. Är
handlings innehåll av beskaffenhet
som nu sagts eller anser den, vars
handlingar skola granskas, att särskilda
omständigheter eljest kunna
åberopas för att handlingens innehåll
ej kommer till annans kännedom, må
dock länsstyrelsen i det län, där han
är bosatt, på framställning av honom,
när synnerliga skäl föranleda
det, förordna att handlingen skall
undantagas från granskningen. Mot
länsstyrelsens beslut må talan ej föras.
5 mom. Underlåter någon att
(Föreslagen lydelse)
räkning, denne att lämna de uppgifter
och förete de handlingar som
fordras för tulltaxeringen.
Till kontroll av de uppgifter som
lämnats för tulltaxeringen är uppgiftslämnaren
skyldig att på anfordran
för granskning tillhandahålla generaltullstyrelsen
eller av styrelsen
för ändamålet bemyndigad tulltjänsteman
handelsböcker, affärskorrespondens
och övriga för nämnda ändamål
erforderliga handlingar, härunder
inbegripna handlingar rörande
försäljning av den införda varan.
Enahanda skyldighet åligger ock annan,
som bedriver verksamhet av sådan
beskaffenhet att uppgifter av betydelse
för kontrollen kunna hämtas
av anteckningar eller andra handlingar,
som föras vid verksamhetens
bedrivande.
Granskningen skall såvitt möjligt
ske på sådant sätt och på sådan tid
att den icke förorsakar hinder i verksamheten
för den vars handlingar
äro föremål för granskning. Hava
handelsböcker eller andra handlingar
överlämnats för granskning, skola
de så snart ske kan återställas.
Den som verkställer granskningen
må taga del av handlingar av betydelse
för granskningen utan hinder
därav att den, vars handlingar äro
föremål för granskning, har att iakttaga
tystnad om deras innehåll. Är
handlings innehåll av beskaffenhet
som nu sagts eller anser den, vars
handlingar skola granskas, att särskilda
omständigheter eljest kunna
åberopas för att handlingens innehåll
ej kommer till annans kännedom,
må dock länsstyrelsen i det
län, där han är bosatt, på framställning
av honom, när synnerliga skäl
föranleda det, förordna att handlingen
skall undantagas från granskningen.
Mot länsstyrelsens beslut må
talan ej föras.
Underlåter någon att fullgöra vad
3
Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1966
(Nuvarande lydelse)
fullgöra vad som åligger honom enligt
3 eller 4 mom. eller med stöd
därav meddelade föreskrifter, må generaltullstyrelsen
utsätta lämpligt
vite ävensom i förekommande fall
utdöma försuttet vite. Mot beslut att
förelägga vite må talan ej föras.
2 §•
Tull som utgår efter varas vikt
skall, där ej i fråga om visst varuslag
är annorlunda stadgat, beräknas
efter varans nettovikt.
3 §•
1 mom. Tull som utgår i förhållande
till varas värde skall beräknas
efter varans normalpris, varmed förstås
det pris som varan vid tiden för
anmälan till förtullning skulle betinga
vid försäljning i öppna marknaden
mellan av varandra oberoende
köpare och säljare.
Normalpriset skall -------
2 mom. Har varan förvärvats
genom köp, skall såsom normalpris
anses det avtalade priset med de justeringar
som erfordras på grund av
att köpet avslutats under förutsättningar
vilka avvika från vad som
sägs i 1 mom.
6 §.
2 mom. Svensk eller----
13 §.
I fråga om varuslag, som icke eller
endast i ringa omfattning är föremål
för tillverkning inom landet, äger
Konungen, där så prövas lämpligt,
för en tid av högst två år i sänder
(Föreslagen lydelse)
som åligger honom enligt denna paragraf
eller med stöd därav meddelade
föreskrifter, må generaltullstyrelsen
utsätta lämpligt vite ävensom
i förekommande fall utdöma försuttet
vite. Mot beslut att förelägga vite
må talan ej föras.
3 §•
Tull som utgår efter varas vikt
skall, där ej i fråga om visst varuslag
är annorlunda stadgat, beräknas
efter varans nettovikt.
Tull som utgår i förhållande till
varas värde skall beräknas efter varans
normalpris, varmed förstås det
pris som varan vid tiden för anmälan
till förtullning skulle betinga vid
försäljning i öppna marknaden mellan
av varandra oberoende köpare
och säljare.
—--andra avgifter.
Har varan förvärvats genom köp,
skall såsom normalpris anses det avtalade
priset med de justeringar som
erfordras på grund av att köpet avslutats
under förutsättningar vilka
avvika från vad som sägs i andra
och tredje styckena.
6 §.
--för reparationen.
Efter tillstånd av generaltullstyrelsen
och på villkor som styrelsen bestämmer
må tull för vara, vilken
efter reparation i utlandet införs i
utbyte mot svensk eller i Sverige förtullad
vara av samma slag, beräknas
efter 10 % av ett belopp som svarar
mot reparationskostnaden.
13 §.
I fråga om varuslag, som icke eller
endast i ringa omfattning är föremål
för tillverkning inom landet, eller
vara av sådant slag äger Konungen,
där så prövas lämpligt, förordna, att
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1966
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
förordna, att tull icke skall utgå. tull icke skall utgå. Förordnandet
skall såvitt avser varuslag avse en
tid av högst två år i sänder.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966.
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ förordningen den 24 maj 1928 (nr 124)
angående förfarandet i vissa fall vid oriktig avgiftsberäkning hos tullverket
Härigenom förordnas, att 1 och 3 §§ förordningen den 24 maj 1928 angående
förfarandet i vissa fall vid oriktig avgiftsberäkning hos tullverket skola
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
1 §•
Har i----------tulltaxeringen avslutats.
Utrönes felet--------nämnda tid.
Har godset--------högre avgiftsbelopp.
Har varuhavaren infört godset för
annan, här i riket bosatt persons räkning
och har felet föranletts av uppgift,
som denne direkt eller genom
befullmäktigat ombud lämnat tullverket,
skall vad ovan sagts om varuhavare
i stället avse den, för vars
räkning införseln ägt rum.
3§.
Har av--------bort erläggas.
Har felet--------nämnda tid.
Avser felet avgift för gods, som av
varuhavare införts för annan, här i
riket bosatt persons räkning och har
felet föranletts av uppgift, som denne
direkt eller genom befullmäktigat
ombud lämnat tullverket, skall vad
ovan sagts om den, som skolat gälda
avgiften, i stället avse den, för vars
räkning införseln ägt rum.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966. Äldre bestämmelser gälla
dock alltjämt i avseende på förhållanden som hänföra sig till tiden före
ikraftträdandet.
Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1966
5
Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta likalydande
motionerna 1:719 av herrar Stefanson och Harry Carlsson
samt II: 885 av herrar Andersson i Örebro och Berglund, vari yrkats, att
riksdagen vid sin behandling av Ivungl. Maj :ts proposition nr 79 måtte i
skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en utvidgning av tillämpningsområdet
för den s. k. reparationstullen av i motionerna angiven omfattning.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen I: 719.
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen.
Inledning, s. 6—7.
Deklaration vid tulltaxering, s. 7—19.
Gällande ordning, s. 7—8.
Förslagen och remissyttrandena, s. 8—18.
Departementschefen, s. 18—19.
Tullfrihetsfrågan, s. 19—23.
Gällande bestämmelser, s. 19—20.
Förslaget och remissyttrandena, s. 20—22.
Departementschefen, s. 22—23.
Tull på reparerade maskiner, s. 23—24.
Förslaget och remissyttrandena, s. 23—24.
Departementschefen, s. 24.
I de förevarande motionerna berörs endast förslaget i propositionen om
en liberalisering av reglerna om tull för varor som reparerats i utlandet.
Motionärerna erinrar om att svensk eller i Sverige förtullad vara, som i utlandet
undergått reparation, får återinföras mot tull, motsvarande 10 %
av det belopp som betingats för reparationen. Importören skall för åtnjutande
av denna förmånliga behandling visa att den vara han vill införa till
landet är densamma som den som tidigare utförts av honom för att repareras
utomlands. De förmåner, som reparationstullen medför, kan illustreras
med att den ordinarie tullen vid införsel av bilmotorer är 15 % av motorernas
hela värde.
Genom uppgivande av kravet på absolut identitet mellan utförd och införd
vara skulle betydande kostnadsbesparingar kunna göras. Remissinstanserna
tillstyrker en liberalisering av bestämmelserna i den föreslagna riktningen.
De anser dock, att en tillfredsställande möjlighet måste föreligga
till kontroll av att lämnade medgivanden inte missbrukas. Departements
-
6 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1966
chefen anser att det bör ankomma på generaltullstyrelsen att medge rätt att
åtnjuta reparationstull utan att bevis om full identitet mellan införd och
utförd vara företes. Detta medgivande skall gälla inte bara importörer i bilbranschen
utan även andra importörer. Departementschefen uttalar i sammanhanget
att sådant medgivande i regel bör lämnas endast företag som i
större utsträckning låter reparationer och renoveringar av maskiner och
maskinutrustning ske vid märkesfabriker utomlands.
Den föreslagna begränsningen torde vara förestavad av kontrollsynpunkter.
Motionärerna framhåller att en konkurrenssnedvridning kan bli följden
av att endast vissa företag får möjlighet till här avsedd förmånsbehandling.
De mer liberala reglerna bör utsträckas till alla företag som låter
renoveringar och reparationer av maskiner och maskinutrustning ske
utomlands och förutsätter därvid att tullmyndigheterna har möjlighet till
kontroll av att lämnade medgivanden inte missbrukas.
Utskottet
I propositionen föreslås vissa ändringar i tulltaxeförordningen i syfte att
försöksvis införa ett frivilligt system med tulldeklarationer. Vidare förordas
en begränsad utvidgning av reglerna för tullfrihet för varor, som inte
tillverkas i landet, samt viss liberalisering av möjligheterna att få tillämpa
s. k. reparationstull.
Frågan om formerna för tulltaxeringen har länge varit föremål för överväganden.
Utvecklingen efter andra världskriget med en starkt ökande import
i förening med stigande krav på snabb tullbehandling har lett till att
den i princip alltjämt gällande bestämmelsen om att importgodset skall vara
undersökt före tulltaxeringen inte har kunnat upprätthållas. Det av
generaltullstyrelsen tidigare framlagda förslaget om ett obligatoriskt deklarationsförfarande
vid införsel torde därför inte böra betraktas endast
som ett uttryck för en strävan att överflytta arbetet med tulltaxeringen
från den statliga till den enskilda sektorn, varigenom betydande rationaliseringsvinster
kan erhållas, utan förslaget torde i lika hög grad ha syftat
till att skapa en med hänsyn till den angivna utvecklingen riktigare ansvarsfördelning
vid tulltaxeringsförfarandet.
Det synes utskottet troligt att utvecklingen kommer att leda till en övergång
till ett deklarationsförfarande och utskottet vill därför uttala sin tillfredsställelse
med att det i propositionen framlagda förslaget skapar möjligheter
att pröva ett frivilligt sådant förfarande. Det torde även vara av
stort värde för tullagstiftningskommitténs fortsatta arbete att deklarationssystemet
genom det föreslagna försöket kan prövas i praktiken. Systemets
fortsatta utbyggnad blir självfallet beroende av de erfarenheter man kommer
att få av det frivilliga förfarandet.
Utskottet vill för sin del tillstyrka förslaget om ändringar i tulltaxeför -
Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1966 7
ordningen i syfte att möjliggöra ett frivilligt deklarationssystem vid tulltaxeringen,
och utskottet har ej heller funnit anledning till erinran mot förslaget
till ändrade bestämmelser rörande tullfrihet för varor, som inte tillverkas
i landet, eller mot förslaget om liberalisering av bestämmelserna om
s. k. reparationstull.
Beträffande sistnämnda fråga har i motionerna 1:719 och 11:885 hemställts
om en i förhållande till departementschefens uttalande något utvidgad
möjlighet att tillämpa reparationstullen. Förslaget i propositionen innebär
att den förmånligare reparationstullen under vissa förutsättningar
skall få tillämpas även om det inte föreligger identitet mellan utförd och
införd vara. Departementschefen har emellertid i sammanhanget bl. a. uttalat
att medgivande till sådan tillämpning i regel bör lämnas endast företag
som i större utsträckning låter utföra reparationer utomlands. Motionärerna
anser att den utvidgade förmånen bör gälla alla företag oavsett
omfattning under förutsättning att företagen erbjuder tillfredsställande
kontrollmöjligheter.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att företagens storlek inte bör
vara avgörande för frågan om bestämmelsernas tillämpning, även om de
ändrade reglerna i första hand avser vissa reparationsförfaranden inom
bilindustrin. Grunden för här avsedda medgivanden bör således enligt utskottets
mening vara dels att fullt tillfredsställande kontrollmöjligheter är
för handen, dels att fråga är om en fortlöpande reparationsverksamhet.
Med det anförda torde yrkandet i motionerna I: 719 och II: 885 vara tillgodosett.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts
förevarande proposition nr 79, antaga de vid propositionen
fogade förslagen till
1) förordning om ändring i tulltaxeförordningen den 13
maj 1960 (nr 391);
2) förordning om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ förordningen
den 24 maj 1928 (nr 124) angående förfarandet i
vissa fall vid oriktig avgiftsberäkning hos tullverket;
B) att de likalydande motionerna 1:719 av herrar Stefanson
och Harry Carlsson samt 11:885 av herrar Andersson
i Örebro och Berglund måtte, i den mån de icke kan
anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört, av riksdagen
lämnas utan åtgärd.
Stockholm den 13 maj 1966
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1966
Närvarande:
från första kammaren: herr John Ericsson, fröken Ranmark, herrar
Lundström, Enarsson, Hellebladh*, Paul Jansson, Sundin, Ottosson, Stadling*
och Tistad*; samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Engkvist,
Eriksson i Bäckmora, Andersson i Essvik*, Carlstein, Sterne, öhvall och
Börjesson i Falköping.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660028