Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966
1
Nr 40
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning angående ändring
i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om
skatt på sprit och vin, m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.
I en den 11 mars 1966 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 69, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning angående ändring i förordningen den 24 maj 1957 (nr
209) om skatt på sprit och vin;
2) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475);
3) förordning angående ändring i förordningen den 28 september 1928
(nr 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster;
4) förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959
(nr 507) om allmän varuskatt;
5) förordning angående ändring av bilagan till förordningen den 25 maj
1941 (nr 251) om särskild varuskatt;
6) förordning angående ändring i förordningen den 15 december 1961
(nr 653) om brännoljeskatt;
7) förordning om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen den 26
maj 1954 (nr 521).
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
I propositionen föreslås vissa ändringar i den indirekta beskattningen.
Sålunda föreslås att den särskilda omsättningsskatten på teknisk sprit
avskaffas. Det beräknade skattebortfallet härav uppgår till ca 6 milj. kr.
Vidare föreslås att det skattefria vinstvärdet enligt lotterivinstbeskattningen
höjs till 200 kr. i fråga om vinster i varu- eller tombolalotterier och
till 50 kr. för andra vinster. Skattebortfallet kan beräknas uppgå till ca 15
milj. kr. per år.
I förordningen om allmän varuskatt föreslås vissa tekniska ändringar
rörande redovisning av preliminär allmän varuskatt.
Ändringar av huvudsakligen teknisk natur och av begränsad räckvidd föreslås
i förordningen om särskild varuskatt samt i förordningen om brännoljeskatt.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 40
2
Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1966
I rusdrycksförsäljningsförordningen föreslås en mindre ändring. Frågan
avser tillståndsmyndighets rätt att vid byte av utskänkningslokal lämna föreskrifter
om utskänkningen.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1966 utom såvitt avser den
allmänna varuskatten beträffande vilken ändringarna föreslås skola gälla
fr. o. m. den 1 januari 1967.
De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.
Förslag
till
Förordning
angående ändring i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209)
om skatt på sprit och vin
Härigenom förordnas, att 2 § 3 mom., 3 § 3 mom. samt 4 § förordningen
den 24 maj 1957 om skatt på sprit och vin skola upphöra att gälla.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966. Äldre bestämmelser gälla
dock alltjämt i avseende på förhållanden som hänföra sig till tiden före
ikraftträdandet.
Förslag
till
Förordning
om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)
Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan anges.
Tulltaxa
Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika
22.09 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt
av mindre än 80 volymprocent; brännvin, likör och andra
alkoholhaltiga drycker; alkoholhaltiga beredningar (s. k.
koncentrerade extrakt) för framställning av drycker:
Bevillningsutskottets betänkande nr it) år 1966 3
C. alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt)
för framställning av drycker ........................ 10 %
Kap. 33. Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer,
toalettmedel och kosmetiska preparat
33.04 Blandningar av två eller flera luktämnen (naturliga eller syntetiska)
samt blandningar (alkohollösningar härunder inbegripna)
på basis av ett eller flera av dessa ämnen, utgörande
råvaror för parfymindustrin, livsmedelsindustrin eller andra
industrier ............................................ fri
33.06 Parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat.......... 12 %
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966. Tullsatserna i denna förordning
skola, såvitt avser tulltaxenummer 22.09 C och 33.06, utgöra utgångspunkt
vid tillämpning av förordningen den 13 maj 1960 (nr 243) angående
rätt för Konungen att i vissa fall förordna om avvikelse från tulltaxan
m. m.
Förslag
till
Förordning
angående ändring i förordningen den 28 september 1928 (nr 376)
om särskild skatt å vissa lotterivinster
Härigenom förordnas, dels att 1 § förordningen den 28 september 1928
om särskild skatt å vissa lotterivinster1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan anges, dels att i förordningen skall införas en ny paragraf, betecknad
3 a §, av nedan angiven lydelse.
(Nuvarande lydelse)
1
Å vinst i svenskt lotteri och å
vinst vid vinstdragning på här i riket
utfärdade premieobligationer skall,
därest vinstens värde överstiger i
fråga om vinst i varu- eller tombolalotteri
etthundra kronor samt i
fråga om annan vinst tjugufem kronor,
till staten erläggas en särskild
skatt motsvarande, i fråga om vinst
å premieobligation tjugu procent
1 Senaste lydelse av 1 § se 1960: 23.
(Föreslagen lydelse)
§•
Å vinst i svenskt lotteri och å
vinst vid vinstdragning på här i riket
utfärdade premieobligationer skall,
därest vinstens värde överstiger i
fråga om vinst i varu- eller tombolalotteri
tvåhundra kronor samt i
fråga om annan vinst femtio kronor,
till staten erläggas en särskild skatt
motsvarande, i fråga om vinst å
premieobligation tjugu procent och i
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966
(Nuvarande lydelse)
och i fråga om annan vinst trettio
procent av vinstens värde; dock att
å annan vinst än sådan i varu- eller
tombolalotteri skatt ej skall erläggas
med högre belopp än att därefter
av vinsten återstår tjugufem kronor.
Skatt som nu sagts skall icke utgå å
vinst vid vadhållning medelst totalisator
vid hästtävlingar eller å vinst
i varu- eller tombolalotteri, däri endast
skänkta vinstföremål förekomma,
ej heller å vinst vid utlottning
av konstverk inom förening, vars enda
syfte är att främja intresset för
eller eljest stödja den bildande konsten.
Vid beräkning
Skatt skall —
(Föreslagen lydelse)
fråga om annan vinst trettio procent
av vinstens värde; dock att å annan
vinst än sådan i varu- eller tombolalotteri
skatt ej skall erläggas med
högre belopp än att därefter av vinsten
återstår femtio kronor. Skatt
som nu sagts skall icke utgå å vinst
vid vadhållning medelst totalisator
vid hästtävlingar eller å vinst i varueller
tombolalotteri, däri endast
skänkta vinstföremål förekomma, ej
heller å vinst vid utlottning av konstverk
inom förening, vars enda syfte
är att främja intresset för eller eljest
stödja den bildande konsten.
— belöpande skatten,
vinnaren uttages.
3 a §.
Kontrollstyrelsen är beskattningsmyndighet
i fråga om skatt enligt
denna förordning. Beskattningsmyndigheten
skall på ansökan av den saken
rör, om tillgänglig utredning
medger det, meddela förhandsbesked
huruvida lotterivinstskatt skall erläggas
i visst fall och, där skatteplikt
finnes föreligga, med vilket belopp
skatten skall utgå. Därvid äga
bestämmelserna i 32—46 §§ förordningen
den 3 april 1959 (nr 92) om
förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
motsvarande tillämpning.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966. Äldre bestämmelser
gälla dock alltjämt i avseende på förhållanden som hänföra sig till tiden
före ikraftträdandet.
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966
5
Förslag
till
Förordning
angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr 507)
om allmän varuskatt
Härigenom förordnas, dels att 21 § 1 mom. och 23 § förordningen den 1
december 1959 om allmän varuskatt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
anges, dels att till 21 § samma förordning skall fogas ett nytt moment,
betecknat 4 inom., av nedan angiven lydelse.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
21 §.
1 m o m. Skattskyldig åligger att 1 in o m. Skattskyldig åligger att
utan anmaning avgiva uppgift (d e- utan anmaning avgiva uppgift (d ek
lar a tion) rörande sin skatte- klaration) rörande sin skattepliktiga
omsättning och om grunder- pliktiga omsättning och om grunderna
för omsättningens beräknande, na för omsättningens beräknande.
Deklaration skall avse redovisnings- Deklaration skall avse redovisningsperiod
om två månader. Redovis- period om två månader. Redovisningsperioderna
under ett kalender- ningsperioderna under ett kalenderår
utgöras av, den första månaderna år utgöras av, den första månaderna
januari och februari, den andra januari och februari, den andra måmånaderna
mars och april, den fred- naderna mars och april, den tredje
je månaderna maj och juni, den månaderna maj och juni, den fjärde
fjärde månaderna juli och augusti, månaderna juli och augusti, den femden
femte månaderna september och te månaderna september och oktooktober
samt den sjätte månaderna ber samt den sjätte månaderna nonovember
och december. Länsstyrel- vember och december. Länsstyrelsen
äger dock, när särskilda skäl sen äger dock, när särskilda skäl därdärtill
äro, beträffande viss skatt- till äro, beträffande viss skattskyldig
skyldig föreskriva att redovisnings- föreskriva att redovisningsperiod
period skall omfatta helt kalender- skall omfatta fyra eller sex kalenderår
eller, om den skattskyldiges rä- månader eller helt kalenderår eller,
kenskapsår icke sammanfaller med om den skattskyldiges räkenskapsår
kalenderåret, räkenskapsår. icke sammanfaller med kalenderåret,
räkenskapsår.
Deklaration skall------för redovisningsperioden.
Omfattar redovisningsiperiod — — -—- —- — — sådan del.
För varje-------deklaration avlämnas.
Deklaration skall — —----fastställt formulär.
Belopp, som------öretal bortfalla.
4 m o m. Har efter det skattskyldig
avgivit deklaration för den sista
redovisningsperioden under beskattningsåret
framkommit förhållande,
som föranleder ändring av tidigare
It Bihang till riksdagens protokoll 19G6. 7 samt. Nr 40
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966
(Nuvarande lydelse)
23
Vad i 36 § och 51—55 §§ taxeringsförordningen
stadgas rörande anmaning
att avgiva deklaration och att
fullständiga avgiven deklaration
skall äga motsvarande tillämpning å
deklaration och tilläggsdeklaration,
som ovan i 21 och 22 §§ sägs.
Denna förordning träder i kraft
(Föreslagen lydelse)
redovisning av skattepliktig omsättning
för beskattningsåret, äger den
skattskyldige lämna särskild uppgift
(just er ingsuppgift) om den
skattepliktiga omsättningen för hela
beskattningsåret.
Justeringsuppgiften skall inom
den tid, som gäller för avlämnande
av den skattskyldiges allmänna
självdeklaration för beskattningsåret,
eller, om skyldighet att avgiva
allmän självdeklaration icke föreligger,
före utgången av mars månad
under taxeringsåret lämnas till länsstyrelsen
i det län där den skattskyldiges
hemortskommun är belägen.
I fråga om justeringsuppgift äga
bestämmelserna i 1 mom. fjärde,
femte och sjätte styckena samt 3
mom. motsvarande tillämpning.
§•
Vad i 36 § och 51—55 §§ taxeringsförordningen
stadgas rörande
anmaning att avgiva deklaration och
att fullständiga avgiven deklaration
skall äga motsvarande tillämpning å
deklaration, tilläggsdeklaration och
justeringsuppgift, som ovan i 21 och
22 §§ sägs.
1 januari 1967.
Förslag
till
Förordning
angående ändring av bilagan till förordningen den 25 maj 1941 (nr 251)
om särskild varuskatt
Härigenom förordnas, att bilagan till förordningen den 25 maj 1941 om
särskild varuskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
1 Senaste lydelse av bilagan se 1965: 76.
Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1966
7
Bilaga
Förteckning
över
varor, för vilka särskild varuskatt skall erläggas
i tulltaxan hänförliga till nedanstående tulltaxenummer
Tulltaxenummer |
Varuslag |
ur 33.06 |
Parfymer, toalettmedel--- — följande varugrupper: parfymer och---eller ögonbryn. Anm. Skatt utgår icke för preparat i förpackning varav framgår att |
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966. Äldre bestämmelser
gälla dock alltjämt i avseende på förhållanden som hänföra sig till tiden
före ikraftträdandet.
Förslag
till
Förordning
angående ändring i förordningen den 15 december 1961 (nr 653)
om brännoljeskatt
Härigenom förordnas, att 4, 5, 9, 10 och 16 §§ förordningen den 15 december
1961 om brännoljeskatt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
anges.
(Nuvarande Igdelse)
4 §■
Skattskyldighet föreligger, förutom
i fall som i andra stycket c)
sägs, endast för den som är registrerad
enligt ,3 §.
Skattskyldighet inträder
a) för registrerad-----
b) för registrerad förbrukare då
obeskattad brännolja påfylles bräns
-
(Föreslagen Igdelse)
Skattskyldighet föreligger, förutom
i fall som i andra stycket c)
och d) sägs, endast för den som är
registrerad enligt 3 §.
— hans lager;
h) för registrerad förbrukare då
obeskattad brännolja påfylles bräns
-
8
Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1966
(Nuvarande lydelse)
letank i motorfordon, vartill han är
ägare, eller av honom överlåtes till
den som icke är registrerad enligt 3 §
eller ock, vid avregistrering, ingår i
hans lager; samt
c) för den som icke är registrerad
enligt 3 § då brännolja för hans
räkning införes till riket och då obeskattad
brännolja påfylles bränsletank
till motorfordon, vartill han är
ägare.
Med ägare-------eller
5
Skatten utgår------för
Därest särskilda förhållanden det
föranleda, äger kontrollstyrelsen
medgiva, att skatt skall erläggas med
allenast trettioett öre för liter även
av registrerad förbrukare, om dennes
förbrukning av brännolja för
drift av motor i motorfordon är av
betydande omfattning.
Skatten beräknas ------
(Föreslagen lydelse)
letank i motorfordon, vartill han är
ägare, eller av honom överlåtes till
den som icke är registrerad enligt 3 §
eller ock, vid avregistrering, ingår i
hans lager;
c) för den som icke är registrerad
enligt 3 § då brännolja för hans
räkning införes till riket och då obeskattad
brännolja påfylles bränsletank
till motorfordon, vartill han är
ägare;
d) för icke registrerad tillverkare
och icke registrerad leverantör då
han levererar obeskattad brännolja
till köpare under sådana förhållanden
att det icke är uppenbart att
brännoljan är avsedd att förbrukas
för annat ändamål än drift av motor
i motorfordon.
saluvagnslicens.
§•
liter.
Därest särskilda förhållanden det
föranleda, äger kontrollstyrelsen
medgiva, att skatt skall erläggas med
allenast trettioett öre för liter även
av registrerad förbrukare, om dennes
förbrukning av brännolja för
drift av motor i motorfordon är av
betydande omfattning. För brännolja
som vid avregistrering ingår i registrerad
förbrukares lager utgår
skatt med trettioett öre för liter.
av volymen.
9 §.
Ny«jas motor------fordonets framförande.
Restitution må------ —- enli«t 3
Restitutionsbelopp, som avses i
denna paragraf, utbetalas av kontrollstyrelsen
efter ansökan halvårsvis
i efterskott. Närmare föreskrifter
om restitution varom nu är fråga
meddelas av kontrollstyrelsen.
Restitutionsbelopp, som avses i
denna paragraf, utbetalas av kontrollstyrelsen
efter ansökan halvårsvis
i efterskott. Om särskilda skäl
föreligga med hänsyn till beloppets
storlek eller av annan orsak, må
dock kontrollstyrelsen utbetala beloppet
i annan ordning. Närmare föreskrifter
om restitution varom nu
är fråga meddelas av kontrollstyrelsen.
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966
(Nuvarande lydelse)
10
Den som icke är registrerad enligt
3 § må ej utan särskilt medgivande
av kontrollstyrelsen förbruka obeskattad
brännolja för drift av motor
i motorfordon.
16
Har någon i strid med 10 § förbrukat
obeskattad brännolja för drift
av motor i motorfordon dömes till
dagsböter eller fängelse i högst ett
år.
Den som förskyllt fängelse må,
efter omständigheterna, dömas att
gälda straffskatt med högst tre
gånger den skatt som belöper på den
förbrukade brännoljan.
Brott, som
(Föreslagen lydelse)
§•
Den som icke är registrerad enligt
3 § må ej utan särskilt medgivande
av kontrollstyrelsen leverera eller
förbruka obeskattad brännolja för
drift av motor i motorfordon.
§•
Har någon i strid med 10 § levererat
eller förbrukat obeskattad brännolja
för drift av motor i motorfordon
dömes till dagsböter eller fängelse
i högst ett år.
Den som förskyllt fängelse må,
efter omständigheterna, dömas att
gälda straffskatt med högst tre
gånger den skatt som belöper på den
levererade eller förbrukade brännoljan.
dömas.
straff
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966. Äldre bestämmelser
gälla dock alltjämt i avseende på förhållanden som hänföra sig till tiden
före ikraftträdandet.
Förslag
till
Förordning
om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521)
Härigenom förordnas, att 38 §, 45 §, 80 § 1 och 2 mom., 81 § 1 mom.,
83—85 §§, 86 § 4 inom., 87 § samt 89 § 1 och 2 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 19541 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
38 §.
När det-------nämnda paragraf.
Föreskrifter som avses i första
stycket må lämnas även vid medgivande
till ombyte av utskänkningsställe
enligt 45 § första stycket, om
väsentlig ändring i utskänkningens
1 Senaste lydelse av 45 §, SO § 1 inom., 81 § 1 mom. och 83 § se 1963:221, av 80 § 2
mom., 86 § 4 mom., 87 § och 89 § 1 mom. se 1961: 184 samt av 84 § och 89 § 2 mom. se
1957:212.
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 är 1966
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
bedrivande avses ske i samband med
ombytet eller annat särskilt skäl föreligger.
Sådana föreskrifter må vidare
lämnas vid medgivande till ombyggnad
av utskänkningsställe enligt
45 § andra stycket, om särskilda
skäl föreligga.
45 §.
vederbörande tillståndsmyndighet.
Ombyggnad av utskänkningsställe
må ske endast efter medgivande
enligt första stycket, om väsentlig
ändring i utskänkningens bedrivan
-
Ombyte av
Inrättande av drinkbar eller annan
väsentlig ändring i utskänkningslokalernas
anordnande eller införande
av självservering för rusdrycker må
ske endast efter godkännande av intendenten
för utskänkningsärenden.
de avses ske i samband med ombyggnaden.
Inrättande av drinkbar eller annan
väsentlig ändring i utskänkningslokalernas
anordnande eller införande
av självservering för rusdrycker må,
om ärendet ej prövas enligt andra
stycket, ske endast efter godkännande
av intendenten för utskänkningsärenden.
80 §.
1 in o in. Den som till någon säljer
rusdrycker utan att äga rätt därtill
enligt denna förordning eller som
överskrider sådan rätt, straffes för
olovlig försäljning med dagsböter
eller fängelse i högst sex månader.
I ringa fall skall dock ej till straff
dömas.
Är brottet grovt, vare straffet
fängelse eller straffarbete i högst
två år.
Vid bedömande------
2 in o m. Innehar någon rusdrycker
i uppenbart syfte att olovligen
försälja dem, straffes för olovligt
innehav av rusdrycker med dagsböter
eller fängelse i högst sex månader.
1 m o in. Den som till någon säljer
rusdrycker utan att äga rätt därtill
enligt denna förordning eller som
överskrider sådan rätt, dömes för
olovlig försäljning till böter eller
fängelse i högst sex månader. I ringa
fall skall dock ej till straff dömas.
Är brottet grovt, dömes till fängelse
i högst två år.
eller yrkesmässigt.
2 in o m. Innehar någon rusdrycker
i uppenbart syfte att olovligen
försälja dem, dömes för olovligt innehav
av rusdrycker till böter eller
fängelse i högst sex månader.
81
1 in o in. Den som tillhandagår
någon med anskaffande av rusdrycker
i strid med föreskriften i 20 §
första stycket, straffes såsom för
§■
1 m o in. Den som tillhandagår
någon med anskaffande av rusdrycker
i strid med föreskriften i 20 §
första stycket, dömes såsom för olov
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966
11
(Nuvarande lydelse)
olovlig försäljning enligt vad i 80 §
stadgas.
Rusdrycker, med---—--
83
Bryter någon mot 46 § 1 mom.,
48 eller 59 § eller bryter gäst å utskänkningsställe
mot 55 §, straffes
med böter, högst etthundra kronor.
84
Förbryter sig någon mot stadgandena
i 5 § 2 eller 3 mom. eller bryter
någon som ej handhar försäljning
enligt denna förordning mot 20
§ tredje stycket, straffes med dagsböter.
85
Bryter den som handhar tillåten
försäljning av rusdrycker eller någon
hos honom anställd i andra fall
än förut i detta kapitel sägs mot vad
i denna förordning är stadgat eller
mot föreskrift som meddelats med
stöd av förordningen, straffes med
dagsböter.
86
4 in o m. Den som mot stadgandet
i 12 § 4 mom. disponerar å provianteringsfrilager
upplagda rusdrycker
annorledes än till fartygs eller luftfartygs
proviantering eller utrustning
eller försäljning av obeskattade
varor å tullflygplats i föreskriven
ordning, straffes med dagsböter.
87
Vad som med stöd av bestämmelserna
i denna förordning inhämtats
vid granskning av räkenskaper och
verifikationer, så ock vad som eljest
vid tillsyn å utskänkning inhämtats
må ej yppas i vidare mån än som
erfordras för vinnande av det med
bestämmelserna avsedda ändamålet.
Ej heller må någon, som handhar
utminutering, för obehöriga yppa
vad han i samband därmed inhämtat
(Föreslagen lydelse)
lig försäljning enligt vad i 80 § stadgas.
förklaras förverkade.
§■
Bryter någon mot 46 § 1 mom., 48
eller 59 § eller bryter gäst å utskänkningsställe
mot 55 §, dömes till böter,
högst etthundra kronor.
§•
Bryter någon mot stadgandena i
5 § 2 eller 3 mom. eller bryter någon
som ej handhar försäljning enligt
denna förordning mot 20 § tredje
stycket, dömes till böter.
§•
Bryter den som handhar tillåten
försäljning av rusdrycker eller någon
hos honom anställd i andra
fall än förut i detta kapitel sägs mot
vad i denna förordning är stadgat
eller mot föreskrift som meddelats
med stöd av förordningen, dömes
till böter.
§•
4 m o in. Den som mot stadgandet
i 12 § 4 mom. disponerar å provianteringsfrilager
upplagda rusdrycker
annorledes än till fartygs eller luftfartygs
proviantering eller utrustning
eller försäljning av obeskattade
varor å tullflygplats i föreskriven
ordning, dömes till böter.
§•
Vad som med stöd av bestämmelserna
i denna förordning inhämtats
vid granskning av räkenskaper och
verifikationer, så ock vad som eljest
vid tillsyn å utskänkning inhämtats
må ej yppas i vidare mån än som
erfordras för vinnande av det med
bestämmelserna avsedda ändamålet.
Ej heller må någon, som handhar utminutering,
för obehöriga yppa vad
han i samband därmed inhämtat
12
Bevillningsutskottets betänkande nr it) år 1966
(Nuvarande lydelse)
rörande enskilds personliga förhållanden.
Bryter någon häremot, straffes
med dagsböter eller fängelse i
högst sex månader, där ej gärningen
är belagd med straff i strafflagen.
(Föreslagen lydelse)
rörande enskilds personliga förhållanden.
Bryter någon häremot, dömes
till böter eller fängelse i högst
sex månader, om ej för gärningen
är stadgat straff i brottsbalken.
89 §.
in o in. Försök till olovlig för -
säljning, så ock till gärning, som,
avses i 81 § 1 mom., straffes efter
ty i 3 kap. 1 och 3 §§ strafflagen
stadgas.
1 mom. För försök till olovlig
försäljning, så ock till gärning, som
avses i 81 § 1 mom., dömes till ansvar
enligt 23 kap. 1 och 3 §§ brottsbalken.
Vid försök —---— — motsvarande tillämpning.
2 m o m. Hava flera medverkat
till gärning, som i 80 § eller 81 § 1
mom. sägs, eller vid försök till sådan
gärning eller ock till brott, som
avses i 81 § 2 mom., gäller vad i
3 kap. 4 och 5 §§ strafflagen är
stadgat. Den till vilken rusdrycker
försålts eller eljest anskaffats vare
dock ej förfallen till ansvar för annan
medverkan än anstiftan.
2 mom. Hava flera medverkat
till gärning, som i 80 § eller 81 § 1
mom. sägs, eller vid försök till sådan
gärning eller ock till brott, som
avses i 81 § 2 mom., gäller vad i
23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken är
stadgat. Den till vilken rusdrycker
försålts eller eljest anskaffats skall
dock ej ådömas ansvar för annan
medverkan än anstiftan.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966.
Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta
motioner, nämligen
I) motionen I: 705 av herr Gösta Jacobsson, vari hemställts, »att riksdagen
måtte besluta att övergångsbestämmelserna till förordningen den 1 juli
1966 om ändring av förordningen av den 24 maj 1957 (nr 209) angående
skatt på sprit och vin skall erhålla följande ändrade lydelse.
1. Näringsidkare som den 1 juli 1966 innehar lager av teknisk sprit för
vilket skatt erlagts enligt de genom denna förordning upphävda bestämmelserna
eller lager av varor hänförliga till tulltaxenummer 22.09 C, 33.04 A
och 33.06 A, vilka framställts av näringsidkaren med användande av sålunda
beskattad sprit, äger rätt till restitution. Mot restitution svarande
belopp gottskrives näringsidkaren hos partihandelsbolaget.
2. Restitution utgår icke för lager understigande ett hundra liter.
3. Ansökan om restitution skall ingivas till kontrollstyrelsen och vara dit
inkommen senast den 31 juli 1966, där ej kontrollstyrelsen annat medgiver.
4. Ansökan om restitution enligt den genom denna förordning upphävda
4 § skall göras inom 3. angiven tid»;
II) motionen II: 867 av herr Gustafsson i Borås m. fl., vari hemställts,
»att riksdagen måtte besluta att kommun tillerkännes rätten att med bin
-
13
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966
dande verkan för den tillståndsgivande myndigheten föreslå inskränkningar
i fråga om utskänkningen även under löpande oktroj period när fråga är om
byte av lokaler eller ombyggnad av väsentlig betydelse för utskänkningens
bedrivande»; samt
III) motionen II: 868 av fru Löfqvist m. fl., vari hemställts,
1) att riksdagen måtte besluta
a) antingen om sådan ändring i det föreliggande propositionsförslaget att
skänkt vinst i varu- och tombolalotteri ej beskattas, eller
b) att sådan vinst vars värde överstiger 200 kronor beskattas, oavsett
om den utgöres av skänkt eller köpt vara; samt
2) att utskottet måtte utforma erforderliga författningstexter.
Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit den
vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade motionen
II: 374 av herr Jonasson, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att det
skattefria beloppet i fråga om vinst i varu- eller tombolalotteri må utgöra
500 kronor; samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig
författningstext.
I anledning av propositionen har till utskottet ingivits en skrivelse från
Ivemisk-Tekniska Leverantörförbundet.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna.
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan återfinnes
under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen
Inledning,
s. 14.
De särskilda förslagen, s. 15—30.
Skatt på teknisk sprit, s. 15—16.
Skatt på lotterivinster, s. 16—18.
Allmän varuskatt, s. 18—21.
Särskild varuskatt, s. 21—23.
Brännoljeskatt, s. 23—26.
Ändringar i rusdrycksförsäljningsförordningen, s. 26—30.
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966
Motionerna
Skatten på teknisk sprit
Motionären i motionen I: 705 hälsar förslaget att skatten på teknisk sprit
avskaffas den 1 juli 1966 med tillfredsställelse, men vänder sig mot att de
föreslagna övergångsbestämmelserna inte medger avlyftning av den skatt
som belastar inneliggande lager. Många av de produkter som innehåller teknisk
sprit kräver mognadstid på 2—3 månader. En betydande del av de
varor som skall säljas under hösten och högsäsongen kring jul måste därför
tillverkas under perioden maj—juni. Stickprov på företagens lagersituation
den 1 juli 1965 visade för fyra företag, att spritskatten för inneliggande
lager representerade ett värde av ca 550 000 kr. Någon större skillnad i lagersituationen
torde knappast föreligga den 1 juli 1966. Förlusterna för
de enskilda företagen skulle variera mellan 100 000 och 250 000 kr. om
skatten avskaffades utan restitution. Det väsentliga i detta sammanhang
är, enligt motionärens mening, att för företag som har produktionen förlagd
utomlands förekommer inte sådana förluster då dessa har möjlighet
att skära ner sina lager och uppskjuta sin import till Sverige. Avsaknaden
av bestämmelser om restitution skulle således inverka på konkurrensförhållandet
mellan företag som producerar inom landet och företag som har
produktionen förlagd utomlands. Motionären anser därför, att det är motiverat
att införa ett restitutionsförfarande, och anför, att kontrollsvårigheter
icke torde förekomma eftersom det rör sig om ett begränsat antal förelag,
registrerade hos kontrollstyrelsen. Vidare åberopas att kontrollstyrelsen
i sitt yttrande över allmänna skatteberedningens betänkande i den del,
som gällde beskattningen av teknisk sprit, förordade restitution av skatten
på inneliggande lager.
Lotterivinstbeskattningen
Till stöd för sitt yrkande, att det skattefria beloppet för vinst i varu- eller
tombolalotteri skall höjas till 500 kr., anför motionären i motionen II: 37b
huvudsakligen följande. För olika ideella organisationer i vårt samhälle är
varu- eller tombolalotterier av mycket stor betydelse för deras möjligheter
att finansiera verksamheten. I sitt ungdomsfostrande arbete måste idrottsföreningar
och andra ideella föreningar i huvudsak lita till frivilliga krafter.
Denna frivilliga verksamhet är av mycket stort värde för samhället.
Organisationerna har emellertid betydande svårigheter att finansiera sin
verksamhet. Förhållandena för dem har givetvis försämrats när numera
skatt uttages även på bingo vinster i den mån de överstiger 100 kronors värde.
— Det är enligt motionärens mening angeläget att samhället ser till
att frivillig ideell verksamhet får goda förutsättningar. I viss utsträckning
lämnas direkt statligt stöd, bland annat till idrotten, men ännu viktigare
Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1966 15
är att föreningarna själva i möjlig utsträckning skaffar sig ekonomiska resurser
för verksamheten. Varu- eller tombolalotterier är härvid av stor betydelse.
Den av motionären förordade höjningen av det skattefria vinstbeloppet,
som varit 100 kronor sedan 1928, skulle vara av stor positiv betydelse.
Motionären åberopar även förändringen av penningvärdet sedan år 1928.
I motionen II: 868 anför motionärerna till stöd för sitt yrkande om ändring
av beskattningsreglerna för skänkta vinstföremål bl. a. följande. Industrier,
handelsföretag, föreningar och enskilda vill ofta medverka till
ett gott resultat av de varu- och tombolalotterier, som organisationer och
sammanslutningar anordnar för behjärtansvärda ändamål, och bidrar då
med varor till vinster. Om vinstens värde överstiger 200 kr. kommer den
skänkta vinsten att beskattas med 30 procent av vinstvärdet, för så vitt ej
varje vinst i lotteriet är skänkt. Såväl givare som arrangör av lotteri har
svårt att förstå att skänkt vinst, som är skattefri i ena fallet, beskattas när
den kombineras med inköpta vinster, även om dessa på grund av vinstvärdet
är skattefria.
Rusdrycks försäljnings förordningen
I motionen II: 867 åberopar motionärerna, att kommunernas vetorätt i
fråga om tillstånd till utskänkning av rusdrycker även innefattar rätt att
i samband med tillståndsmeddelande bestämma vissa villkor för utskänkningens
bedrivande. I anslutning till förslaget i propositionen, att länsstyrelse
skall få rätt att meddela sådana föreskrifter även under pågående
oktrojperiod, om byte sker av utskänkningslokal eller denna blir föremål
för ombyggnad av väsentlig betydelse för utskänkningens bedrivande, framhåller
motionärerna, att det från en rad remissinstanser föreslagits att den
kommunala vetorätten skall utsträckas till att även omfatta utskänkning
efter byte av utskänkningslokal. Enligt motionärernas mening är förslaget
från dessa remissinstanser sakligt starkt motiverat och ligger helt i linje
med de allmänna kontrollbefogenheter som kommunerna tillerkänts i rusdrycksförsäljningsförordningen.
De tillstyrker förslaget med det tillägget
att vetorätten bör gälla även de fall då det företag, som erhållit utskänkningstillstånd,
genomför ombyggnad av utskänkningslokal av genomgripande
art.
Utskottet
i propositionen föreslås bl. a. ändringar i tråga om den indirekta beskattningen.
Dessa går i huvudsak i liberaliserande riktning. Utskottet anser sig
i allt väsentligt kunna biträda de framlagda förslagen men vill på vissa
punkter, som kommer att redovisas i det följande, förorda justeringar i anslutning
till bl. a. väckta motioner.
16 Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1966
Skatten på teknisk sprit
Frågan om avveckling av den särskilda omsättningsskatten på teknisk
sprit behandlades av bevillningsutskottet vid 1965 års höstriksdag. Utskottet
förutsatte därvid att en sådan avveckling skulle genomföras snarast möjligt
och hälsar därför med tillfredsställelse det nu framlagda förslaget om upphävande
av skatten.
I anslutning till förslaget har i motionen I: 705 hemställts om åtgärder i
syfte att avlyfta den skatt på teknisk sprit som belastar fabrikanternas inneliggande
lager. Departementschefen har på denna punkt uttalat, att han
inte anser att några särskilda åtgärder behöver ifrågakomma för sådan avlyftning.
Frågan om den skattemässiga behandlingen av inneliggande lager i samband
med ändringar i den indirekta beskattningen har tidigare bedömts på
olika sätt med hänsyn till omständigheterna i de särskilda fallen. Under senare
år har i regel någon lagerbeskattning eller skatteavlyftning inte förekommit,
och utskottet vill som sin principiella uppfattning uttala, att dylika
åtgärder såvitt möjligt bör undvikas. Utskottet får i detta sammanhang
erinra om att såväl 1965 som innevarande års riksdag beslutat ändringar
av den indirekta beskattningen utan särskild skattereglering beträffande
lagren. Gemensamt för de nyssnämnda skatteändringarna är att de härav
berörda varorna beskattas, då de levereras av importör eller fabrikant, och
att lagerskatteproblem därför uppkommer först i senare handelsled. Härigenom
uppstår vid skatteändringar en spridning av såväl vinster som förluster
på lagren, vilket medför att en lagerreglering måste framstå som både
ohanterlig och omotiverad. Vid de senaste höjningarna av spritskatten och
drivmedelsskatterna har således restauratörer resp. bensinhandlare gjort
inte obetydliga lagervinster. Vid avvecklingen av exempelvis sockerskatten
och skatten på munvårdspreparat drabbades återförsäljarna av dessa varor
i viss omfattning av motsvarande skatteförluster. De skattskyldiga torde
däremot i de nu angivna fallen inte ha åsamkats andra förluster än de som
uppstod till följd av efterfrågeändringar efter det förslagen om skatteändringar
framlagts. I fråga om skatten på den tekniska spriten är förhållandena
emellertid väsentligt annorlunda. Om hänsyn endast tas till råvarukostnaderna
i fabrikantledet torde kunna konstateras att inte någon bransch,
som berörs av den indirekta beskattningen, behövt arbeta med en i förhållande
till råvarupriset så högt beskattad råvara som den kemisk-tekniska
branschen i fråga om den beskattade tekniska spriten. Skatten torde nämligen
utgöra avsevärt mer än 200 procent av priset på den tekniska spriten.
Härtill kommer att spriten i åtskilliga fall genomgår en förhållandevis långvarig
bearbetningsprocess innan den slutliga produkten är färdig för försäljning.
Vid viss parfymtillverkning förekommer lagringstider upp till ett
par år. Dessa omständigheter skulle alltså medföra att skatten på teknisk
sprit kunde få kvarstående effekter i fråga om prisbildningen på de därav
Bevillningsutskottets betänkande nr tO år 1966 17
tillverkade varorna under lång tid framåt. Ett av utskottets huvudskäl för
att förorda skattens snara avveckling var att söka eliminera de inte oväsentliga
snedvxddningar av konkurrensförhållandena som uppkommit genom
import av obeskattade alkoholhaltiga halvfabrikat. Därest skatten bibehölls
skulle dessa ojämnheter komma att kvarstå för de förbrukare som
inte genom sådan import sökt undvika beskattningen. Det framlagda förslaget
innebär att de mot skatten på teknisk sprit svarande tilläggstullarna
upphävs samtidigt som skatten avvecklas. Detta medför att de alkoholhaltiga
importvarorna kommer i ett direkt förmånsläge i förhållande till de
inhemska varor, som tillverkats av beskattad sprit. Även om man anser att
den kemisk-tekniska branschen kan bära den förlust som vid skatteavvecklingen
kan uppkomma genom användning av ett redan beskattat lager,
skulle ett bifall till förslaget i propositionen kunna medföra att skattelättnaden
inte omedelbart slår igenom i konsumentpriserna. Ett sådant
genomslag är enligt utskottets mening en av de mest angelägna effekterna
av skatteavvecldingen. Utskottet vill därför i anledning av yrkandet i motionen
I: 705 förorda en viss begränsad avlyftning av den skatt som i fabrikantledet
belastar lager av teknisk sprit och vissa därav tillverkade produkter.
För att reducera det administrativa arbetet med skatteavlyftningen
föreslår utskottet att endast de fabrikanter som innehar här avsedda lager
överstigande 1 000 liter skall kunna erhålla restitution. Antalet restitutionsberättigade
kan härigenom förväntas uppgå till knappt femtio. Å andra
sidan skulle i denna grupp komma att ingå just de tillverkare som har
längre bearbetningstid för spriten och för vilka den i propositionen föreslagna
skatteavvecldingen skulle bli särskilt ogynnsam. I syfte att undvika
att de restituerade beloppen skall behöva utbetalas föreslås att restitutionen
skall kunna gottskrivas förbrukarna hos partihandelsbolaget, som i huvudsak
uppbär skatten vid sin försäljning av den tekniska spriten. Det torde få
ankomma på kontrollstyrelsen att övervaka att gruppen av restitutionsberättigade
inte vidgas genom onormal lagerökning hos förbrukarna.
Skatten på lotterivinster
I propositionen föreslås att det skattefria vinstvärdet enligt förordningen
om särskild skatt på vissa lotterivinster böjs från 100 till 200 kr. i fråga om
vinster i varu- eller tombolalotterier och från 25 till 50 kr. för andra vinster,
d. v. s. huvudsakligen vinster i penninglotteriet samt premieobligations- och
tipsvinster. Vidare föreslås att bestämmelserna i förordningen om förfarandet
vid viss konsumtionsbeskattning görs tillämplig i fråga om lotterivinstskatten
i vad förordningen avser förhandsbesked om skatteplikt samt befrielse
från eller återbäring av skatt i vissa fall.
I anslutning till propositionen har i motionen 11:868 hemställts i första
band om sådan ändring av 1 § skatteförordningen att skänkt vinst i varuoch
tombolalotteri ej beskattas och i andra hand att vinst i sådant lotteri
18 Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1966
beskattas om dess värde överstiger 200 kr. Vidare har i den vid riksdagens
början väckta motionen II: 374 hemställts att det skattefria beloppet i fråga
om vinster i nyssnämnda lotterier höjs till 500 kr. Som skäl för det förstnämnda
yrkandet anförs bl. a., att det framstår som svårförståeligt att
skänkta vinster beskattas när de kombineras med köpta vinster, även om
de sistnämnda på grund av sitt låga vinstvärde är skattefria. Den förordade
höjningen till 500 kr. motiveras huvudsakligen av den betydande förändring
av penningvärdet som ägt rum, sedan den nu gällande gränsen på 100 kr.
fastställdes.
Utskottet finner den i propositionen föreslagna höjningen av det skattefria
vinstvärdet vara väl avvägd. Det finns enligt utskottets mening ingen
anledning att för närvarande ändra relationen mellan penningvinster och
andra vinster då det gäller gränsen för skattefrihet. En höjning av denna
gräns för varuvinsterna till 500 kr. skulle motsvara en höjning för penningvinsterna
till 125 kr. Härigenom skulle skattebortfallet, som vid den i
propositionen föreslagna ändringen beräknas uppgå till ca 15 milj. kr. per
år, komma att mångdubblas. I sammanhanget bör även beaktas, att ifrågavarande
lotterivinster är undantagna från inkomstbeskattning, varför det
finns skäl att sätta förhållandevis snäva gränser för skattefriheten. I enlighet
med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen II: 374 om höjning
av det skattefria beloppet för varuvinster till 500 kr.
Vad angår yrkandet om undantag från skatteplikt för skänkta varuvinster
vill utskottet först framhålla att det i motionen framförda alternativa
yrkandet, att sådana vinster skall beskattas om värdet överstiger 200
kr., innebär en inte oväsentlig skärpning av nu gällande regler. För närvarande
utgår nämligen inte skatt på vinst i varu- eller tombolalotteri, däri
endast skänkta vinstföremål förekommer. En dylik skatteskärpning har
inte närmare motiverats i motionen, och utskottet finner ej skäl att i samband
med den i propositionen föreslagna liberaliseringen av lotterivinstbeskattningen
förorda en sådan åtgärd. Däremot kan utskottet biträda motionärernas
uppfattning att i viss mån orimliga situationer kan uppkomma
genom att den nuvarande skattefriheten för skänkta vinster är begränsad
till de fall där endast sådana vinster förekommer. Då några kontrollsvårigheter
utöver vad som nu föreligger inte uppkommer om skänkta varuvinster
över huvud taget befrias från skatt och då endast ett obetydligt skattebortfall
kan förväntas uppstå genom en dylik åtgärd, vill utskottet tillstyrka
förstahandsyrkandet i motionen II: 868.
Ändringarna i lotterivinstbeskattningen föreslås träda i kraft den 1 juli
1966, men äldre bestämmelser skall alltjämt gälla i avseende på förhållanden
som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär alltså i fråga
om exempelvis premieobligationer, att den höjda skattefrihetsgränsen äger
tillämpning första gången på vinst vid dragning som äger rum den 1 juli
1966 eller senare, oavsett när obligationen utfärdats.
19
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966
Brännoljeskatten
I anslutning till en framställning från kontrollstyrelsen framläggs i propositionen
vissa förslag till ändringar i bränno]jebeskattningen. Förslagen
berör i huvudsak tre frågor, nämligen införande av skattskyldighet för oregistrerad
tillverkare eller leverantör, som försäljer obeskattad brännolja
för motorfordonsdrift, ändring av skattesatsen vid avregistrering av förbrukare
samt ett utvidgat reslitutionsförfarande. Utöver de nu föreslagna
åtgärderna hade kontrollstyrelsen mot bakgrunden av vissa otillfredsställande
erfarenheter föreslagit flera mer genomgripande ändringar i brännoljebeskattningen
innebärande bl. a. färgningsskyldighet för viss typ av
eldningsolja samt skärpning av straffbestämmelserna. Departementschefen
finner med hänsyn till förslagets genomgripande natur att kontrollstyrelsens
framställning i vad den avser färgning och straffskärpning inte nu bör
läggas till grund för någon proposition. Förslaget har i nämnda delar överlämnats
till bilskatteutredningen resp. skattestrafflagulredningen.
Utskottet vill för sin del förorda de nu framlagda förslagen till ändrad
skattskyldighet och ändrad skattesats vid avregistrering. Utskottet ställer
sig däremot mera tveksamt till de i propositionen framlagda grunderna för
författningsförslaget i vad det avser ändrade bestämmelser rörande restitution
av brännoljeskatt. Som framgår av propositionen tillämpas för närvarande
av administrativa skäl ett system som innebär att den som avser att
använda brännolja för annat ändamål än motorfordonsdrift på bensinstation
eller oljebolags depå mot särskild försäkran kan köpa skattefri brännolja.
Med hänsyn till att den typ av försäkran, som kan avges vid bensinstation,
missbrukats i betydande omfattning har kontrollstyrelsen funnit
det nödvändigt att i stället övergå till ett system med restitution i efterhand,
vilket erbjuder erforderliga kontrollmöjligheter. Departementschefen förklarar
sig dela styrelsens uppfattning och biträder det av styrelsen i samband
härmed framlagda förslaget om att restitutioner a conto skall få tilllämpas
i fråga om större restitutionsbelopp. Utskottet har nyligen i sitt betänkande
nr 26 till innevarande års riksdag haft anledning att ta ställning
till frågan om en mera vidsträckt individuell restitution i samband med behandlingen
av motioner rörande restitution av skatt på bensin, som används
för motorsågar, och därvid med hänsyn till bl. a. de administrativa svårigheterna
ställt sig tveksamt till ett dylikt restitutionsförfarande. Det nu framlagda
förslaget måste enligt utskottets mening komma att medföra dels en
förhållandevis omfattande administrativ apparat, dels olägenheter för de
lojala förbrukarna av obeskattad brännolja. Det torde inte heller vara uteslutet
att ett restitutionsförfarande kan inbjuda till nya former för att undandra
skatt. Som framgår av kontrollstyrelsens framställning hänför sig
de otillfredsställande erfarenheterna från brännoljebeskattningen väsentligen
till användningen av eldningsolja för motordrift. Då nu denna del av
styrelsens förslag överlämnats lill bilskatteutredningen och således inte kan
20 Bevillningsutskottets betänkande nr ''rO år 1966
förväntas resultera i lagstiftning förrän om ett par år finns enligt utskottets
mening anledning att befara att de förbrukare av brännolja för drift
av motorfordon som kunnat undvika beskattning genom att missbruka försäkran
i stället kommer att inrikta sina ansträngningar på att använda
obeskattad eldningsolja. Resultatet av den föreslagna omläggningen torde
därför kunna befaras bli att den sammanlagda beskattningseffekten måhända
blir oförändrad men att man samtidigt tillskapar en omfattande
administrativ apparat, som kommer att belasta de lojala förbrukarna. Det
finns således enligt utskottets mening anledning ifrågasätta, om man inte
— i avvaktan på åtgärder mot missbruket av eldningsolja — skulle kunna
bibehålla ett i viss mån förbättrat system med försäljning mot försäkran.
Kontrollstyrelsens förslag innebär endast att man nu skulle avveckla sådan
tillfällig försäkran som kan avges på bensinstation, men däremot behålla
s. k. stående försäkran vid oljebolagens depåer och liknande försäljningsställen.
Stående försäkran innebär att köparen är känd av säljaren, och
denna form av försäkran har, såvitt känt är, knappast varit föremål för missbruk.
Då förbrukningen av brännolja för andra ändamål än drift av motorfordon
i huvudsak är av stationär karaktär synes det utskottet möjligt att
i väsentligt större omfattning än för närvarande tillämpa någon form av
stående försäkran även för flertalet av de förbrukare, som nu avger tillfällig
försäkran. En sådan åtgärd i kombination med den föreslagna skattskyldigheten
för leverantör, som säljer obeskattad brännolja för motorfordonsdrift,
synes kunna leda till ett i huvudsak godtagbart beskattningssystem
utan att förvaltningen och konsumenterna belastas med det merarbete,
som ett väsentligt utvidgat restitutionsförfarande otvivelaktigt skulle
innebära. De av utskottet här angivna åtgärderna kan förväntas avsevärt
minska antalet restitutionsärenden i förhållande till det föreslagna systemet
men kvar står en ökning i förhållande till den nuvarande omfattningen,
vilket förutsätter en viss utvidgning av möjligheterna till restitution av
skatt, och utskottet vill på denna grund förorda att förslaget till snabbare
återbetalning av restitutionsbeloppen genomföres. Den av utskottet ovan
förordade metoden för att komma till rätta med missbruk av försäkran bör
emellertid — om den inte leder till önskat resultat — inte utesluta en övergång
till ett mera allmänt restitutionsförfarande.
Vad utskottet ovan förordat rörande brännoljebeskattningen kan genomföras
på administrativ väg och kräver således inte någon ändring i det framlagda
författningsförslaget.
Ändringar i rusdrgcksförsäljningsförordningen
I propositionen föreslås att tillståndsmyndighet skall få rätt att i samband
med byte av utskänkningslokal och vid mera väsentlig ombyggnad av
sådan lokal lämna föreskrifter om utskänkning. Vidare innehåller författningsförslaget
ändringar av formell natur, som föranleds av brottsbalkens
ikraftträdande.
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966 21
I motionen 11:867 hemställs om bestämmelser rörande kommunalt veto
vid här avsett byte eller ombyggnad av utskänkningslokal. Motionärerna
anser en dylik bestämmelse ligga helt i linje med de allmänna kontrollbefogenheter
som kommunerna tillerkänts i sådant sammanhang.
Departementschefen har uttalat att han i likhet med flertalet remissinstanser
anser att en sådan befogenhet för kommunen inte bör tillskapas i
nu förevarande sammanhang. Utskottet får i denna fråga erinra dels om att
tillstånd till utskänkning endast löper på oktroj perioder om fyra år och
dels om att kommunens fullmäktige skall höras i samband med frågor om
byte eller ombyggnad av utskänkningslokal. Det finns under sådana förhållanden
knappast anledning att befara att en restauratör skulle mot kommunens
önskemål investera medel i en restaurang, för vilken han knappast
kan räkna med att erhålla tillstånd till fortsatt utskänkning efter oktrojperiodens
utgång. Utan att ta ställning till principerna för det kommunala
vetots räckvidd i samband med utskänkning vill utskottet hänvisa till att
denna fråga torde ligga inom den alkoholpolitiska utredningens uppdrag och
att det inte föreligger skäl att föregripa denna utrednings ställningstagande
i frågan. Med det anförda avstyrker utskottet således bifall till motionen
II: 867.
På rusdrycksområdet behandlas i propositionen även ett av kontrollstyrelsen
framlagt förslag om införande av bestämmelser rörande utdömande
av vederlag för den skatt som vid stöld av spritdrycker från AB Vin- och
Spritcentralen skulle ha belöpt på de stulna varorna, om de sålts till systembolaget.
Skälet till förslaget är bl. a. att i ett visst mål spritcentralens skadeståndsyrkande
ogillats i den del det innefattade sådan skatt. Departementschefen
anser inte någon lagstiftningsåtgärd vara påkallad med hänsyn
till att han finner att mot skatten svarande belopp i de avsedda fallen i och
för sig torde kunna utdömas med tillämpning av 36 kap. 1 § andra stycket
brottsbalken och till att frågor om bl. a. förverkande för närvarande övervägs
inom justitiedepartementet. Utskottet finner att den åberopade bestämmelsen
i brottsbalken äger tillämpning endast i de fall det kan visas
att den skyldige haft vinning av brottet, vilket inte torde ha varit fallet i det
åsyftade målet, och att denna bestämmelse således har begränsad räckvidd
i förevarande sammanhang, men vill med hänsyn till de pågående övervägandena
inte uttala annat än att denna fråga självfallet inte är begränsad
endast till alkoholbeskattningen.
De i propositionen framlagda förslagen till ändring i förordningarna om
allmän och om särskild varuskatt föranleder inte någon erinran från utskottets
sida liksom ej heller de delar av propositionen i övrigt som i det
föregående inte upptagits till särskild behandling.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) alt riksdagen -— med förklarande att Kungl. Maj :ts
22
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966
förevarande proposition nr 69 icke kunnat av riksdagen
oförändrad antagas samt i anledning av motionen I: 705 av
herr Gösta Jacobsson ävensom motionen II: 868 av fru Löfqvist
m. fl. — måtte antaga de vid propositionen fogade förslagen
till
1) förordning angående ändring i förordningen den 24
maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin med den ändringen
att övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse.
(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)
Denna förordning--------före ikraftträdandet.
Tillverkare av alkoholhaltiga preparat,
innehållande beskattad teknisk
sprit, äger, om han den 1 juli
1966 innehar lager innehållande
minst 1 000 liter sådan sprit i bearbetat
eller obearbetat skick, efter ansökan
hos kontrollstyrelsen åtnjuta
restitution av den mot lagret svarande
skatten. Restituerat belopp
skall kunna gottskrivas tillverkaren
hos partihandelsbolaget.
Kontrollstyrelsen äger utfärda de
föreskrifter som erfordras för restitution
av skatten.
2) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september
1958 (nr 475);
3) förordning angående ändring i förordningen den 28
september 1928 (nr 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster,
med den ändringen att 1 § erhåller följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse.
(Kungl. Maj. ts förslag)
1 §•
Å vinst i svenskt lotteri och å vinst
vid vinstdragning på här i riket utfärdade
premieobligationer skall,
därest vinstens värde överstiger i
fråga om vinst i varu- eller tombolalotteri
tvåhundra kronor samt i fråga
om annan vinst femtio kronor,
till staten erläggas en särskild skatt
(Utskottets förslag)
1 §•
Å vinst i svenskt lotteri och å vinst
vid vinstdragning på här i riket utfärdade
premieobligationer skall,
därest vinstens värde överstiger i
fråga om vinst i varu- eller tombolalotteri
tvåhundra kronor samt i fråga
om annan vinst femtio kronor, till
staten erläggas en särskild skatt mot
-
Bevillningsutskottets betänkande nr JO år 1966
23
(Utskottets förslag)
svarande, i fråga om vinst å premieobligation
tjugu procent och i fråga
om annan vinst trettio procent
av vinstens värde; dock att å annan
vinst än sådan i varu- eller tombolalotteri
skatt ej skall erläggas med
högre belopp än att därefter av vinsten
återstår femtio kronor. Skatt
som nu sagts skall icke utgå å vinst
vid vadhållning medelst totalisator
vid hästtävlingar eller å skänkta
vinstföremål i varu- eller tombolalotteri,
ej heller å vinst vid ^lottning
av konstverk inom förening,
vars enda syfte är att främja intresset
för eller eljest stödja den bildande
konsten.
(Kungl. Maj.ts förslag)
motsvarande, i fråga om vinst å premieobligation
tjugu procent och i
fråga om annan vinst trettio procent
av vinstens värde; dock att å annan
vinst än sådan i varu- eller tombolalotteri
skatt ej skall erläggas med
högre belopp än att därefter av vinsten
återstår femtio kronor. Skatt
som nu sagts skall icke utgå å vinst
vid vadhållning medelst totalisator
vid hästtävlingar eller å vinst i varueller
tombolalotteri, däri endast
skänkta vinstföremål förekomma, ej
heller å vinst vid utlottning av konstverk
inom förening, vars enda syfte
är att främja intresset för eller eljest
stödja den bildande konsten.
Vid beräkning------belöpande skatten.
Skatt skall — -— ----- vinnaren uttages.
4) förordning angående ändring i förordningen den 1 december
1959 (nr 507) om allmän varuskatt;
5) förordning angående ändring i bilagan till förordningen
den 25 maj 1941 (nr 251) om särskild varuskatt;
6) förordning angående ändring i förordningen den 15
december 1961 (nr 653) om brännoljeskatt;
7) förordning om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 1954 (nr 521);
B) att följande motioner, nämligen
1) motionen I: 705 av herr Gösta Jacobsson,
2) motionen II: 374 av herr Jonasson,
3) motionen 11:867 av herr Gustafsson i Borås m. fl.,
samt
4) motionen II: 868 av fru Löfqvist in. fl.,
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.
Stockholm den 3 maj 1966
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
24
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Tage Johansson, Gösta
Jacobsson*, Erik Filip Petersson*, Hellebladh*, Sundin, Skärman, Ottosson
och Stadling; samt
från andra kammaren: herrar Brandt, Kärrlander, Vigelsbo*, Engkvist,
Asp*, fru Nettelbrandt, herrar Carlstein*, Lothigius*, Öhvall och
Börjesson i Falköping.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservation
av herrar Sundin, Vigelsbo och Börjesson i Falköping, vilka ansett, att
utskottet under punkten B 2 bort hemställa,
att riksdagen med bifall till motionen II: 374 av herr Jonasson
måtte antaga det vid propositionen fogade förslaget
till förordning angående ändring i förordningen den 28 september
1928 (nr 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster
med den ändringen att 1 § erhåller följande ändrade
lydelse.
1 §•
Å vinst i svenskt lotteri och å vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade
premieobligationer skall, därest vinstens värde överstiger i fråga om
vinst i varu- eller tombolalotteri femhundra kronor samt i fråga om annan
vinst femtio kronor, till staten erläggas en särskild skatt motsvarande, i
fråga om vinst å premieobligation tjugu procent och i fråga om annan vinst
trettio procent av vinstens värde; dock att å annan vinst än sådan i varueller
tombolalotteri skatt ej skall erläggas med högre belopp än att därefter
av vinsten återstår femtio kronor. Skatt som nu sagts skall icke utgå å vinst
vid vadhållning medelst totalisator vid hästtävlingar eller å skänkta vinstföremål
i varu- eller tombolalotteri, ej heller å vinst vid utlottning av konstverk
inom förening, vars enda syfte är att främja intresset för eller eljest
stödja den bildande konsten.
Vid beräkning---— belöpande skatten.
Skatt skall---vinnaren uttages.
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660028