Bevillningsutskottets betänkande nr 29 år 1966

1

Nr 29

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om rätt till avdrag vid beskattningen för vissa driftslån
inom jordbruket.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 209 av herrar Thorsten Larsson och Wikberg samt II: 269 av
herr Josefson i Arrie in. fl. har hemställts, » att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla om prövning och förslag beträffande möjligneterna
att medge nystartade jordbrukare under visst antal år rätt till
avdrag vid inkomsttaxeringen för amortering å driftlån, som lämnats mot
statlig kreditgaranti».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen I: 209.

Vid beräkning av inkomsten från särskild förvärvskälla skall enligt 20 §
kommunalskattelagen från förvärvskällans intäkter avräknas alla omkostnader
under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande.
Avdrag må härvid bl. a. inte ske för kapitalavbetalning å skuld.

I de förevarande motionerna framhålles, att det moderna jordbruket
kräver stora investeringskostnader. För att underlätta nödig kapitalanskaffning
beviljas en särskild form av statlig kreditgaranti åt jordbrukare för
förvärv av jordbruksföretag. Det ytterligare kapital, som behövs vid startande
av ett jordbruk, kan erhållas i form av statliga garantilån, driftslån,
med f. n. i regel 40 000 kr. att amorteras efter viss tidsplan, i regel 10 till
15 år. Driftkapitalåtgången vid ett vanligt familjejordbruk är emellertid
mycket större än vad som kan erhållas såsom driftslån. För låntagare med
nystartade jordbruk kan amorteringarna bli mycket betungande under de
första åren. Motionärerna anser därför alt amorteringarna på driftslån bör
betraktas som en driftutgift och vara avdragsgilla vid inkomstbeskattningen.

Utskottet

För att avdragsrätt inom de särskilda inkomstkällorna skall föreligga
krävs enligt 20 § kommunalskattelagen, att de kostnader, för vilka avdrag
yrkas, skall avse utgifter för intäkternas förvärvande och bibehållande. I

8310 66 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 29

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 29 år 1966

samma lagrum föreskrivs, att avdrag inte må ske för kapitalavbetalning
å skuld. Den årliga värdeminskning, som en tillgång undergår, dels genom
att den trots erforderligt underhåll förslites, dels genom att den på grund
av teknikens utveckling blir mindre användbar, kompenseras vid bokföringsmässig
redovisning på så sätt att avdrag för värdeminskningen medges
med viss procentuell del av anskaffningsvärdet. Vid tillämpning av kontantprincipen
medges — med undantag för byggnad och för vissa markanläggningar
— inte avdrag för värdeminskning. Den skattskyldige erhåller i
stället avdrag för ersättningsanskaffning.

Enligt kungörelsen om statligt kreditstöd till förvärv och drift av jordbruk
m. m. (SFS nr 305/1963, ändrad genom SFS nr 313/1964) äger lantbruksnämnd
under vissa förutsättningar bevilja statlig garanti för lån till
förvärv av jordbruksfastighet (jordförvärvslån) och för lån till nödiga utgifter
för igångsättande, omläggning eller utvidgning av jordbruksdrift,
såsom för inköp av jordbruksinventarier, utsäde, gödselmedel, foder o. d.
(driftslån). För driftslån må en och samma låntagare ej samtidigt åtnjuta
kreditstöd beträffande högre lånebelopp än sammanlagt 40 000 kr. eller
om särskilda skäl föranleder annat, 50 000 kr.

I de förevarande motionerna hemställes om riksdagsskrivelse med begäran
om sådan ändring av gällande bestämmelser att jordbrukare, som
erhållit driftslån, medges rätt till avdrag vid inkomsttaxering för amortering
å sådant lån. Som motivering för yrkandet åberopas det förhållandet
att en jordbrukare, som under ett antal år brukat sin fastighet, lättare kan
finansiera sina driftutgifter genom att utbytesmaskiner kan anskaffas,
därvid mellangiften blir avdragsgill vid inkomsttaxeringen. En jordbrukare
med nystartad jordbruksdrift har inte samma möjligheter. Därför
anser motionärerna, att amortering på ett driftslån bör betraktas som en vid
inkomsttaxeringen avdragsgill driftkostnad.

Utskottet delar motionärernas uppfattning, att amorteringar på driftslån
i förening med andra utgifter kan bli betungande för låntagarna under
igångsättningsåren. Emellertid finns i enlighet med vad ovan anförts möjligheter
för dessa låntagare till skattemässig utjämning genom metoden att
redovisa inkomsten av jordbruksfastigheten enligt bokföringsmässiga grunder.
Genom att en sådan redovisningsmetod bl. a. möjliggör avdrag för
kostnader för anskaffning av djur samt avdrag för värdeminskning av maskiner
och andra inventarier, kan låntagaren bereda sig inte oväsentliga lättnader
vid beskattningen. Med hänsyn härtill och då ett bifall till yrkandet i
motionerna skulle innebära ett väsentligt avsteg från grundläggande principer
för beskattningen, är utskottet inte berett att tillstyrka det i motionerna
framställda skrivelseyrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:209 av herrar Thorsten

Bevillningsutskottets betänkande nr 29 år 1966

3

Larsson och Wikberg samt 11:269 av herr Josefson i Arrie
m. fl. om rätt till avdrag vid beskattningen för vissa driftslån
inom jordbruket icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 31 mars 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande :

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken
Ranmark, herrar Yngve Nilsson, Tage Johansson, Lundström, Gösta Jacobsson,
Erik Filip Petersson, Sundin och Arne Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Allard, Vigelsbo,
Eriksson i Bäckmora, Andersson i Essvik, fru Holmqvist, herrar Enskog,
Forsberg, Larsson i Umeå och Wikner.