Bevillningsutskottets betänkande nr 16 är 1966

1

Nr 16

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om höjning av förvärvsavdragen vid beskattningen,
m. m.

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,
av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:496 av herr Bengtson och 11:625 av herr
Johansson i Skärstad m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte anhålla om åtgärder att pröva möjligheterna för gift
kvinna till en rimlig avdragsrätt vid inkomsttaxering för lön till hembiträde
i de fall där hustrun går ut i förvärvsarbete»;

2) de likalydande motionerna 1:505 av herrar Dahlén och Sundin samt
11:604 av herrar Antonsson och Gustafsson i Skellefteå, vari hemställts,

a) att riksdagen måtte besluta att för gift kvinna med inkomst av eget
arbete, rörelse eller jordbruk förvärvsavdragets maximibelopp höjes till
4 000 kr. att gälla i de fall där familjen har hemmavarande barn under
16 år samt att denna ändring även skall gälla för ensamstående barnförsörjare,

b) att motsvarande uppräkning av förvärvsavdragen i övriga förekommande
fall måtte vidtagas, och

c) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext; 3)

de likalydande motionerna 1:522 av herr Johan Olsson och 11:636 av
herr Larsson i Borrby m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag om rätt
till avdrag i deklaration för mellanskillnaden mellan verklig kostnad för
hemhjälp och den dagersättning, inklusive tilläggssjukpenning, som husmor
i allmän försäkring är berättigad till»; ävensom

4) motionen 11:633 av fru Kristensson m.fl., vari hemställts, »att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
efter företagen utredning med beaktande av de i motionen anförda synpunkterna
förelägga riksdagen förslag om sådan komplettering av gällande
förvärvsavdrag, att föräldrar med minderåriga barn må kunna erhålla avdrag
för styrkta nödiga kostnader för den av förvärvsarbetet föranledda
barntillsynen».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det
följande, hänvisa till motionerna 11:604, 11:625 (11:600), 11:633 och 11:636.

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 sand. Nr 16

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1966

Gällande bestämmelser

I fråga om de s. k. förvärvsavdragen gäller samma bestämmelser vid den
statliga och den kommunala taxeringen. Bestämmelserna återfinns i 46 §

3 mom. kommunalskattelagen. De fr. o. m. 1967 års taxering gällande bestämmelserna
härutinnan innebär i huvudsak följande.

Hustru, som har inkomst av jordbruksfastighet, rörelse eller tjänst, är
berättigad till förvärvsavdrag. Om makarna inte har minderåriga barn,
utgör förvärvsavdraget 300 kr. Har makarna hemmavarande barn under
16 år beräknas avdraget i fråga om inkomst av rörelse eller tjänst till 300
kr. jämte s. k. kvotavdrag med 25 procent av förvärvsinkomsten, dock högst
till 3 000 kr. Gift kvinna med inkomst av jordbruksfastighet medges förvärvsavdrag
med högst 1 000 kr., om hon haft hemmavarande barn under
16 år. Vid s. k. faktisk sambeskattning, d. v. s. om hustrun utfört arbete
i mannens jordbruk eller rörelse, äger mannen, om makarna inte har hemmavarande
minderåriga barn, rätt till förvärvsavdrag med 300 kr., när
hustruns arbete i förvärvskällan haft ett värde av minst detta belopp. Om
makarna haft hemmavarande barn under 16 år, medges avdrag med värdet
av hustruns arbetsinsats i förvärvskällan, dock högst med 1 000 kr.
Beträffande rätt till förvärvsavdrag för ensamstående barnförsörjare gäller
oberoende av kön de regler, som tillämpas för hustru med egen inkomst.
I fråga om inkomst av jordbruksfastighet är reglerna om förvärvsavdrag
dock gynnsammare för de ofullständiga familjerna än för makar. Sådan
inkomst berättigar nämligen den ensamstående barnförsörjaren till avdrag
med 300 kr. jämte kvotavdrag med 25 procent av inkomsten av jordbruksfastigheten,
dock högst med 3 000 kr.

För att avdragsrätt skall föreligga erfordras, att den skattskyldige varit
bosatt här i riket under större delen av beskattningsåret. Vidare får avdrag
åtnjutas endast om och i den mån den inkomst, som berättigar till avdraget,
räcker till. Förvärvsavdraget kan således inte ge avdragsgillt underskott.
Det sammanlagda avdraget för sammanlevande makar får inte överstiga
300 kr. resp. 1 000 kr. eller, om förhöjning av avdraget med 25 procent
av inkomsten ifrågakommer, 3 000 kr.

Frågans tidigare behandling

Frågan om förvärvsavdragens utformning har under senare år behandlats
i åtskilliga motioner till riksdagen. Bl. a. har yrkats att de fasta avdragen
och kvotavdragen måtte höjas, att rätt till relativt högre avdrag
skulle föreligga vid lägre inkomster, att avdrag utöver schablonavdragets
maximibelopp skulle kunna medges för styrkta högre kostnader för barns
omhändertagande samt att vid barnförekomst en utvidgad avdragsrätt
skulle införas vid faktisk sambeskattning och då gift kvinna haft inkomst
av jordbruksfastighet.

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1966

3

Allmänna skatteberedningen behandlade förvärvsavdragen i sitt betänkande
med förslag till nytt skattesystem (SOU 1964:25) och föreslog, att
förvärvsavdrag inte vidare skulle medges makar, som saknade minderåriga
barn. Om familjen hade hemmavarande barn skulle enligt förslaget förvärvsavdrag
medges enligt följande.

Gift kvinna, som haft inkomst av rörelse, vari hon varit verksam i ej
blott ringa omfattning, eller inkomst av eget arbete skulle få avdrag med
25 procent av inkomsten upp till 16 000 kr. I den mån inkomsten därtill
förslog skulle dock alltid avdrag medges med 1 000 kr.

Gift kvinna med inkomst av jordbruksfastighet skulle vara berättigad
till avdrag för värdet av egen arbetsinsats i jordbruket intill ett belopp av
1 000 kr.

Gift man med inkomst av rörelse eller jordbruk, vari hustrun utfört arbete,
skulle få avdrag med belopp motsvarande värdet av hustruns arbetsinsats
intill ett belopp av 1 000 kr.

Mot beredningens förslag avgavs reservationer. Herrar Meidner, Nilstein
och Östergren ville således bibehålla förvärvsavdrag för barnlösa familjer
och föreslog att gift kvinna med inkomst av rörelse eller inkomst av eget
arbete, då barn saknades, skulle få avdrag med 1 000 kr. samt att avdraget
å 300 kr. vid faktisk sambeskattning skulle bibehållas för familjer, där
barn icke fanns. Samma mening i fråga om 300-kronorsavdraget framfördes
i en reservation av herrar Gustafson och Sundin. Dessa ledamöter
föreslog även, att i familjer utan hemmavarande barn gift kvinna, som haft
inkomst av rörelse eller av eget arbete, skulle få avdrag med 10 procent av
inkomsten upp till 10 000 kr. I den mån inkomsten förslog skulle dock
avdrag alltid medgivas med 300 kr.

I proposition nr 14 till 1965 års riksdag framlades i enlighet med riktlinjerna
i allmänna skatteberedningens betänkande förslag till omläggning
av den direkta och indirekta beskattningen. I propositionen föreslog departementschefen
dock inte några ändringar rörande förvärvsavdragen med
hänsyn till att frågan om familjebeskattningens utformning var under
övervägande av en särskilt tillsatt arbetsgrupp inom finansdepartementet
och till att sådana ändringar skulle påverka det kommunala skatteunderlaget.

De i propositionen framlagda skattereformerna behandlades i bevillningsutskottets
betänkande nr 16. I väckta motioner hade hemställts om
relativt betydande höjningar av förvärvsavdragen. Utskottet konstaterade,
att de kostnader, som är förenade med hustruns förvärvsarbete vid förekomsten
av barn, i vissa fall ganska avsevärt översteg förvärvsavdragets
tidigare maximibelopp, 2 000 kr. Mot bakgrunden därav delade utskottet
motionärernas uppfattning, att en viss uppräkning av förvärvsavdragen
var erforderlig för skattskyldiga med hemmavarande minderåriga barn.
Utskottet föreslog med hänsyn därtill en uppräkning av kvotavdraget från

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1966

20 till 25 procent och av maximibeloppet från 2 000 till 3 000 kr. Därjämte
förordade utskottet, att förvärvsavdraget för gift man med hemmavarande
minderåriga barn vid faktisk sambeskattning skulle höjas till högst 1 000
kr., samt att gift kvinna med inkomst av jordbruksfastighet skulle medges
förvärvsavdrag med samma belopp, om hon haft hemmavarande minderåriga
barn och levt tillsammans med sin man. Tidigare bestämmelse att
avdrag i sistnämnda fall endast medgavs, om kvinnan utfört arbete i förvärvskällan
till ett värde av minst 300 kr., föreslogs skola bibehållas och
den begränsningen införas, att avdraget inte fick överstiga värdet av kvinnans
arbetsinsats.

Utskottets förslag godkändes av riksdagen.

Motionerna

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

Motiveringen till utredningsyrkandet i motionerna 1:496 och 11:625 om
rätt till avdrag för lön till hembiträde återfinnes i motionen 11:600. I sistnämnda
motion anföres att en akut brist på kvinnlig personal föreligger.
Orsakerna härtill är bl. a. att ett stort antal kvinnliga yrkesutövare i samband
med giftermål och barnfödsel lämnar sina anställningar. Systemet
med barndaghem är ej tillnärmelsevis utbyggt så, att det motsvarar behoven
härvidlag, och rådande skattepolitik med bl. a. nekad rätt till avdrag
för hemhjälp under rubriken »kostnader för intäkters förvärvande» gör
det synnerligen ogynnsamt för gifta kvinnliga yrkesutbildade att återuppta
sitt yrke. Ändrade förhållanden i detta avseende skulle enligt motionärernas
mening medföra avsevärd vinning för samhället. Det kan med visst
fog sägas, att ansvaret för dessa frågors ordnande ligger hos kommunerna
och landstingen, men dessa instanser är bundna i sin handläggning bl. a.
genom utformningen av skattepolitiken.

Till stöd för yrkandet om höjning av förvärvsavdragets maximibelopp
till 4 000 kr. anföres i motionerna 1:505 och 11:604 bl. a. Fortfarande är
förvärvsavdraget i många familjer icke tillräckligt för att kompensera för
de extra kostnader, som uppstår på grund av att hustrun har förvärvsarbete
utanför hemmet. En höjning av maximibeloppet skulle inte försvåra en
framtida genomgripande reformering på detta område. Inte minst med
hänsyn till långtidsutredningens nyligen framlagda betänkande, vari förutses
en stor brist på arbetskraft under de närmaste åren, är det angeläget
att medverka till skatteregler, som hellre stimulerar än försvårar för kvinnor
att ta förvärvsarbete utanför hemmet. Den av motionärerna föreslagna
höjningen av maximibeloppet skulle säkerligen öka antalet kvinnor i förvärvsarbete
utanför hemmet. Det skattebortfall, som skulle uppstå på
grund av det ökade avdraget, kommer enligt motionärernas uppfattning

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1966

5

att mer än väl kompenseras av den ökningseffekt på skatteunderlaget, som
höjningen skulle medföra.

I motionerna 1:522 och 11:636 framställes utredningsyrkande om rätt till
avdrag för hemhjälpskostnader vid sjukdom. Motionärerna åsyftar de fall,
där familjeförsörjaren i en barnfamilj på grund av sitt förvärvsarbete är
borta från hemmet under hela dygnet, en väsentlig del av arbetsveckan
eller längre tid, och den hemmavarande maken blir sjuk. Särskilt vid sådana
sjukdomsfall där sjukhusvistelse erfordras är det nödvändigt att en
utomstående person träder till för att sköta hushållet och taga hand om
barnen. Sjukpenningen för den make, som inte har förvärvsarbete utan
ägnar sig åt skötseln av hem och barn, är, inklusive den frivilliga tilläggssjukpenningen,
maximerad till 12 kronor per dag plus ev. barntillägg. Av
denna tages 5 kronor i anspråk vid lasarettsvistelse. Lönen till en hemhjälp,
som skall finnas tillgänglig under största delen av dygnet, överstiger betydligt
denna summa. Därför ökar försörjningsbördan för den, vars
familj drabbats av sjukdom, avsevärt. Särskilt för den som har låga inkomster
kan det uppstå stora svårigheter att klara situationen. — Den ökade
kostnaden för hemhjälp är icke avdragsgill vid taxeringen men enligt motionärernas
uppfattning är det ett angeläget trygghetskrav att rätt till
avdrag kan medges för mellanskillnaden mellan verklig kostnad för hemhjälp
och den dagersättning, inklusive frivillig tilläggssjukpenning, som
husmor i allmän försäkring är berättigad till.

Som motivering för utredningsyrkandet om avdrag för barntillsynskostnader
i motionen 11:633 anföres i huvudsak följande. Syftet med förvärvsavdraget
i den form det länge haft är att hänsyn skall tagas till den minskade
skatteförmåga, som orsakas av de med förvärvsarbete förknippade
barntillsynskostnaderna. Det nuvarande systemet med uteslutande schablonavdrag
medför att avdrag medges även om utgifter för tillsyn av barn
ej alls eller i endast obetydlig omfattning förekommit. Å andra sidan är
många tvingade till en lösning, som drar väsentligt större kostnader än
som täcks av schablonen. Principiellt är det därför mindre tilltalande att
avdragsrätten uteslutande skall vara knuten till en schablon som ej utgår
från barntillsynskostnaderna utan från moderns inkomst. Motionärerna
förordar därför införandet av rätt till avdrag för styrkta och nödiga barntillsynskostnader
dels för de fall där kvotavdrag, maximerade till 3 000 kr.,
nu medges, dels ock för gift kvinna med inkomst av jordbruksfastighet
ävensom för gift man, vars hustru biträtt honom i driften av jordbruksfastighet
eller rörelse. En avdragsrätt för faktiska omkostnader bör enligt
motionärernas mening vara förbehållen sådana skattskyldiga som har barn
under t. ex. tolv år och kan maximeras till exempelvis 10 000 kr. om barn
under sju år finnes och eljest till 6 000 kr. Vid s. k. faktisk sambeskattning
kan den maximeringen gälla att avdraget inte får överstiga hälften av in -

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1966

komsten i förvärvskällan. Detta innebär den presumtionen att hustrun genom
sitt förvärvsarbete inte förutsätts svara för mer än hälften av inkomsterna
i förvärvskällan. I övrigt bör liksom hittills gälla att avdrag får
åtnjutas om och i den mån den inkomst, som berättigar till avdrag, därtill
förslår. Avdraget bör vidare anknytas till hustruns inkomst. Det föreslagna
systemet innebär således en till gällande schablonavdrag alternativ rätt till
avdrag för faktiska kostnader för barntillsyn för vissa fall. Härmed avser
motionärerna sådana kostnader, som kan uppkomma när på annan överlåtes
de åtgärder för tillsyn, övervakning och omvårdnad, som barnets
vårdnadshavare är förhindrad att själv utöva under sin förvärvsarbetstid.
Om utbetalat belopp för barntillsyn även avser ersättning för annat, såsom
för allmänt hushållsarbete eller för kostnad för mat till barnet, bör beloppet
i motsvarande grad reduceras.

Det bör åligga den skattskyldige att för rätt till avdrag visa omfattningen
av förvärvsarbetet, vad utbetalat belopp avsett, i vilka former tillsynen
skett samt huruvida i utbetalat belopp även ingått ersättning för
mat åt barn under tillsynstiden ävensom uppge namn och adress på den
som fullgjort barntillsynen och uppburit ersättningen härför. Avdrag bör
kunna medges även för ersättning som utgått till skattskyldigs anhörig,
dock inte till hemmavarande barn.

Vid prövningen av storleken av yrkade avdragsbelopp bör utbetalad ersättning
till barndaghem och andra offentliga institutioner liksom till familjedaghem
kunna godtas, dock med avdrag för den del av ersättningen
som eventuellt kan ha avsett barns kost under tillsynstiden. Beträffande
sådan barntillsyn, som utövas i den skattskyldiges hem, bör viss ledning
för prövning av beloppets skälighet kunna hämtas från jämförelser med
de offentliga institutionernas självkostnader för den barntillsyn som utövas
där. I de länsanvisningar, som årligen utfärdas till ledning för taxeringsarbetet
i de olika länen, är det enligt motionärernas uppfattning möjligt
att införa uppgifter om de genomsnittliga kostnaderna inom länets
kommuner, vilka då skulle tjäna till ledning för en likformig prövning;
den skattskyldige dock obetaget att visa att hans tillsynskostnader överstigit
vad normen anger.

Utskottet

I förevarande betänkande behandlar utskottet väckta motioner rörande
förvärvsavdrag vid beskattningen.

Förvärvsavdragets uppgift är att tillföra i första hand gift kvinna eller
ogift kvinna med minderåriga barn ett avdrag i anledning av de särskilda
kostnader för familjen, som kan uppkomma på grund av kvinnans förvärvsverksamhet.
De fr. o. m. 1967 års taxering gällande bestämmelserna om för -

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1966

7

värvsavdrag, som äger tillämpning både vid den statliga och den kommunala
beskattningen, innebär i huvudsak följande.

Om hustru, som sammanlevt med sin man, haft inkomst av rörelse, vari
hon varit verksam i ej blott ringa omfattning, eller av eget arbete är hon
berättigad till avdrag med 300 kr. Har hon haft hemmavarande barn under
16 år, medges därutöver s. k. kvotavdrag med 25 procent av ifrågavarande
inkomst. Det sammanlagda avdraget är dock maximerat till 3 000 kr. Vidare
medges hustru, som haft inkomst av jordbruksfastighet, avdrag med 300 kr.
under förutsättning att hon utfört arbete i förvärvskällan till minst detta
värde, eller med högst 1 000 kr., om hon haft hemmavarande barn under
16 år.

Vid faktisk sambeskattning, d.v.s. om hustrun utfört arbete i mannens
jordbruk eller rörelse, äger mannen åtnjuta avdrag med 300 kr., under förutsättning
att hustrun utfört arbete i förvärvskällan till ett värde av minst
detta belopp. Har makarna haft hemmavarande barn under 16 år, är mannen
berättigad till avdrag med högst 1 000 kr.

Beträffande rätt till förvärvsavdrag för ensamstående barnförsörjare gäller
oberoende av kön de regler, som tillämpas för hustru med egen inkomst.
Om den ensamstående barnförsörj aren haft inkomst av jordbruksfastighet
är han emellertid berättigad till avdrag med 300 kr. jämte kvotavdrag med
25 procent av inkomsten av jordbruksfastigheten, dock högst med 3 000 kr.

I motionerna 1:505 och 11:604 framställs lagstiftningsyrkande om höjning
av förvärvsavdragets maximibelopp till 4 000 kr. under hänvisning till att
nuvarande högsta belopp å 3 000 kr. i många fall inte är tillräckligt för att
täcka de extra kostnader, som uppstår på grund av hustruns förvärvsarbete
utanför hemmet. Motionärerna i motionen 11:633 hemställer om utredning
av frågan om rätt till avdrag för faktiska barntillsynskostnader för skattskyldiga
med hemmavarande barn under 12 år. Avdraget bör enligt motionärernas
mening begränsas till högst 10 000 kr. för skattskyldig med barn
under sju år och eljest till högst 6 000 kr. Vid faktisk sambeskattning bör
avdraget inte få överstiga hälften av inkomsten i förvärvskällan. Utredningsyrkandet
i motionerna 1:496 och 11:625 avser möjlighet för förvärvsarbetande
gift kvinna att erhålla avdrag för lön till hembiträde. Slutligen
begäres i motionerna 1:522 och 11:636 utredning om rätt till avdrag för
hemhjälpskostnader vid hemmavarande makes sjukdom. Som motivering
för yrkandet anföres att lönen till hemhjälp i det i motionerna avsedda fallet
betydligt överstiger de förmåner, som utgår inom den allmänna sjukförsäkringens
ram.

Med anledning av vad i motionerna anförts får utskottet framhålla följande.
Förvärvsavdraget har utformats som ett schablonavdrag i syfte att
förenkla deklarationsförfarandet och taxeringskontrollen. Åtskilliga skattskyldiga
torde för närvarande tillerkännas förvärvsavdrag med maximalt
belopp, trots att inga eller endast obetydliga kostnader uppstår på grund av

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1966

kvinnans förvärvsarbete, under det att i andra fall avdraget åtminstone tidvis
inte ger den skattskyldige tillräcklig kompensation för de faktiska merkostnaderna
på grund av förvärvsarbetet. Vid avvägningen av avdragets
storlek måste givetvis hänsyn tas dels till att något berättigat krav på förvärvsavdrag
i många fall inte kan anses föreligga, dels till progressionens
verkningar vid beskattningen och dels till det skattebortfall för stat och
kommun, som är förenat med ett dylikt schablonavdrag.

Med hänsyn till att de kostnader, som uppkommer på grund av hustruns
förvärvsarbete, enligt en i allmänna skatteberedningens betänkande (SOU
1964:25) redovisad utredning i vissa fall avsevärt överstiger förvärvsavdragets
tidigare maximibelopp, höjdes genom beslut vid 1965 års vårriksdag
förvärvsavdragen ganska betydligt. Sålunda uppräknades kvotavdraget från
20 till 25 procent och maximibeloppet från 2 000 till 3 000 kr. Vidare höjdes
avdraget för gift kvinna med inkomst av jordbruksfastighet och med hemmavarande
minderåriga barn samt avdraget vid faktisk sambeskattning för
gift man med sådana barn från 300 till högst 1 000 kr.

När frågan om höjning av förvärvsavdragen var föremål för prövning av
föregående års riksdag ansågs mot bakgrunden av det ovan anförda en övre
gräns på 3 000 kr. innefatta en skälig avvägning med hänsyn till de särskilda
omkostnader för barnens omhändertagande, som kan uppstå på
grund av hustruns förvärvsarbete utom hemmet. I motionerna har inte anförts
några nya skäl, som ger utskottet anledning att nu frånträda denna
ståndpunkt. Utskottet kan därför inte tillstyrka lagstiftningsyrkandet i motionerna
1:505 och 11:604.

Vad härefter angår de i övriga motioner framställda utredningsyrkandena
vill utskottet erinra om att familjebeskattningen och därmed sammanhängande
frågor för närvarande är föremål för utredning inom familjeskatteberedningen.
Vissa av de i motionerna berörda merkostnaderna på grund av
hustruns förvärvsarbete och den hemmavarande makens sjukdom torde
dessutom vara av den karaktären, att samhället lämpligen bör lämna de
skattskyldiga kompensation härför på annat sätt än genom avdrag vid beskattningen.
Det torde därför i första hand ankomma på familjepolitiska
kommittén, som har frågan om samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna
under övervägande, att ta ställning till dessa spörsmål. På grund härav
avstyrker utskottet bifall till utredningsyrkandena i motionerna 1:496
och 11:625 samt 1:522 och 11:636 ävensom i motionen 11:633.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:496 av herr Bengtson och
11:625 av herr Johansson i Skärstad m. fl. om rätt till avdrag
vid beskattningen för lön till hembiträde,

2) de likalydande motionerna 1:505 av herrar Dahlén

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1966

9

och Sundin samt 11:604 av herrar Antonsson och Gustafsson
i Skellefteå om höjning av förvärvsavdragen vid beskattningen,

3) de likalydande motionerna 1:522 av herr Johan Olsson
och 11:636 av herr Larsson i Borrby m. fl. om rätt till avdrag
vid beskattningen för hemhjälpskostnader, ävensom

4) motionen 11:633 av fru Kristensson m. fl. om avdrag
vid beskattningen för barntillsynskostnader,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 mars 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken
Ranmark, herrar Yngve Nilsson, Elofsson*, Tage Johansson, Lundström,
Gösta Jacobsson, Paul Jansson och Tistad*; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard*,
Vigelsbo, Engkvist, Asp, Eriksson i Bäckmora, Andersson i Essvik, Enskog*
och Larsson i Umeå.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

beträffande höjning av förvärvsavdragen vid beskattningen

1) av herrar Elofsson, Lundström, Tistad, Vigelsbo, Eriksson i Bäckmora,
Enskog och Larsson i Umeå, vilka —- under åberopande av innehållet i motionerna
1:505 och 11:604 — ansett att utskottet under punkten 2 bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
1:505 av herrar Dahlén och Sundin samt 11:604 av herrar
Antonsson och Gustafsson i Skellefteå måtte antaga följande

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1966

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 46 § 3 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 46 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september
1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

46 §.

Nuvarande lydelse
3 m o m. Har kvinna med hemmavarande
barn under 16 år haft inkomst
av rörelse, vari hon varit verksam
i ej blott ringa omfattning, eller
inkomst av eget arbete, må hon åtnjuta
avdrag med 300 kronor jämte
25 procent av nämnda inkomst, sammanlagt
dock högst med 3 000 kronor.
Vad nu sagts skall ock gälla
kvinna med hemmavarande barn
under 16 år, som antingen varit gift
men icke levt tillsammans med sin
man eller ock varit ogift (varmed
jämställes änka eller frånskild),
därest hon haft inkomst av jordbruksfastighet.

Har man--

Gift kvinna--

Har gift--

Har gift — -—

Har gift--

Avdrag enligt detta moment må åtnjutas
endast av den som under
större delen av beskattningsåret varit
här i riket bosatt. Avdraget må
åtnjutas endast om och i den mån
den inkomst som berättigar till avdrag
därtill förslår. Avdrag må för
skattskyldig eller, om skattskyldig
varit gift och levt tillsammans med
sin make, för makarna tillsammans
icke överstiga

Reservanternas förslag
3 m o m. Har kvinna med hemmavarande
barn under 16 år haft inkomst
av rörelse, vari hon varit
verksam i ej blott ringa omfattning,
eller inkomst av eget arbete, må hon
åtnjuta avdrag med 300 kronor
jämte 25 procent av nämnda inkomst,
sammanlagt dock högst med
4 000 kronor. Vad nu sagts skall ock
gälla kvinna med hemmavarande
barn under 16 år, som antingen varit
gift men icke levt tillsammans med
sin man eller ock varit ogift (varmed
jämställes änka eller frånskild),
därest hon haft inkomst av jordbruksfastighet.

— stycke sagts.

--sin man.

— nämnda belopp.

— 1 000 kronor.

— stycke sagts.

Avdrag enligt detta moment må
åtnjutas endast av den som under
större delen av beskattningsåret varit
här i riket bosatt. Avdraget må
åtnjutas endast om och i den mån
den inkomst som berättigar till avdrag
därtill förslår. Avdrag må för
skattskyldig eller, om skattskyldig
varit gift och levt tillsammans med
sin make, för makarna tillsammans
icke överstiga

Bevillningsutskottets

Nuvarande lydelse
om avdrag enligt första eller andra
stycket ifrågakommer: 3 000 kronor; om

eljest avdrag enligt femte eller
sjätte stycket ifrågakommer: 1 000
kronor; samt

i övriga fall: 300 kronor.

Avdrag enligt

It

Reservanternas förslag
om avdrag enligt första eller andra
stycket ifrågakommer: 4 000 kronor;

om eljest avdrag enligt femte eller
sjätte stycket ifrågakommer: 1 000
kronor; samt

i övriga fall: 300 kronor.

---sagda kommun.

betänkande nr 16 år 1966

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967. Äldre bestämmelser gälla
dock alltjämt i fråga om 1966 eller tidigare års taxering samt i fråga om
eftertaxering för år 1966 eller tidigare år.

beträffande rätt till avdrag vid beskattningen för hemhjälpskostnader

2) av herrar Elofsson, Vigelsbo och Eriksson i Bäckmora, vilka —- under
åberopande av innehållet i motionerna 1:522 och 11:636 —- ansett att utskottet
under punkten 3 bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
1:522 av herr Johan Olsson och 11:636 av herr Larsson i
Borrby m. fl. måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om
utredning rörande rätt till avdrag vid taxeringen för mellanskillnaden
mellan verklig kostnad för hemhjälp och den
dagsersättning, inklusive tilläggssjukpenning, som husmor
i allmän försäkring är berättigad till.

3) av herrar Lundström, Tistad, Enskog och Larsson i Umeå.

beträffande avdrag vid beskattningen för barntillsynskostnader

4) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson och Magnusson i Borås, vilka
— under åberopande av innehållet i motionen 11:633 av fru Kristensson
m. fl. samt under hänvisning till de likalydande motionerna 1:638 och
11:600, såvitt här är i fråga — ansett att utskottet under punkten 4 bort
hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte efter företagen utredning
förelägga riksdagen förslag om sådan komplettering av gällande
bestämmelser om förvärvsavdrag, att föräldrar med
minderåriga barn må kunna erhålla avdrag för styrkta nödiga
kostnader för den av förvärvsarbetet föranledda barntillsynen.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1966
690189