Bevillningsutskottets betänkande nr 12 år 1966
1
Nr 12
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion
rörande fördelning av kostnaderna för högertrafikens
genomförande.
(1 :a avd.)
I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
II: 377 av herr Nyberg, har hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställa att frågan om fördelning av kostnaderna för högertrafikens
genomförande efter budgetåret 1966/67 mellan automobilskattemedel
och allmänna skattemedel tas upp till förnyad prövning».
Beträffande skälen för det i motionen framförda yrkandet åberopar motionären
vad han anfört i motionen II: 398, som hänvisats till lagutskott och
till statsutskottet.
Frågans tidigare behandling
I proposition nr 58 till 1963 års riksdag föreslog chefen för kommunikationsdepartementet,
att principbeslut skulle fattas om övergång till högertrafik.
Trafikomläggningen förutsattes bli genomförd under år 1967. Ersättning
av statsmedel föreslogs i princip skola utgå för sådana kostnader, som
hade ett direkt samband med omläggningen. Dessa kostnader beräknades till
omkring 400 milj. kr. Trafikreformen skulle enligt förslaget finansieras
genom en särskild beskattning av bilismen i form av en trafikomläggningsskatt
under budgetåren 1963/64—1966/67.
I proposition nr 59 till samma års riksdag framlade chefen för finansdepartementet
förslag till en trafikomläggningsskatt. Skatten skulle enligt
förslaget utgå för registrerade motorfordon under vart och ett av åren
1964—1967. De årliga skattebeloppen föreslogs bli 20 kr. för motorcykel, 40
kr. för mindre personbil, 75 kr. för medelstor personbil samt 100 kr. för
större personbil, lastbil och buss. Skattskyldighet skulle i princip åvila den,
som vid årets början var i bilregister antecknad som ägare av fordonet. Uppbörd
av skatten avsågs ske i samband med den ordinarie bilskatteuppbörden.
Trafikomläggningsskatten, som föreslogs skola redovisas på en särskild inkomsttitel
under automobilskattemedlen, beräknades för hela fyraårsperioden
inbringa omkring 400 milj. kr. Bevillningsutskottet anförde i sitt av riksdagen
godkända betänkande nr 34/1963 bl. a. att motorfordonen genom bilisliihang
till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 12
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 12 år 1966
mens snabba utveckling blivit det dominerande elementet i trafiken och att de
sa gott som helt bestämde trafikens struktur. Mot bakgrunden härav ansåg
utskottet, att kostnaderna för reformen borde bäras av bilismen. Utskottet
tillstyrkte bifall till propositionen och avstyrkte med hänvisning till det
anförda bifall till motionsvis framställda yrkanden bl. a. att kostnaderna
helt eller delvis skulle bestridas av allmänna budgetmedel.
I trafikomläggningsskatt har under budgetåren 1963/64 och 1964/65 influtit
181,3 milj. kr. Som framgår av bil. 8 B 15 till statsverkspropositionen
för budgetåret 1966/67 beräknas kostnaderna för reformen numera uppgå
till 595 milj- kr- i 1965 års penningvärde. Därav har under budgetåren 1963/64
och 1964/65 förbrukats 63,5 milj. kr. Återstoden beräknas komma att fördela
sig på budgetåren 1965/66—1968/69 med resp. 111,5, 220, 190 och 10
milj. kr.
Motionen
I den förevarande motionen hänvisar motionären i fråga om motiveringen
till vad han anfört i motionen II: 398, där han bl. a. hemställer om uppskov
med trafikreformens genomförande till år 1969. Rörande finansieringen
av reformen påpekar motionären, att högertrafikkommissionen i skrivelse
till Kungl. Maj :t meddelat, att kostnaderna kan beräknas uppgå till 595
milj. kr. i 1965 års penningvärde, en kostnadsökning på i runt tal 200 milj.
kr., och att det i statsverkspropositionen föreslås ett reservationsanslag
på 220 milj. kr. för budgetåret 1966/67, att avräknas mot bilskattemedlen.
Som jämförelse nämner motionären att motsvarande anslag för budgetåret
1964/65 uppgick till 65 milj. kr. och för 1965/66 till 100 milj. kr. Det har
rått och råder delade meningar om huruvida kostnaderna för trafikomläggningen
skall bäras av bilismen. Vid principbeslutet 1963 förelåg reservationsvis
framförda förslag om att en viss del skulle bestridas med allmänna
skattemedel. Dessa förslag avvisades. Det kan emellertid ifrågasättas om
icke detta beslut borde omprövas, när det gäller de återstående kostnaderna.
Denna omprövning bör ske oavsett om trafikomläggningen sker 1967 eller,
som motionären föreslår, två år senare.
Utskottet
I samband med det av riksdagen år 1963 fattade principbeslutet om övergång
till högertrafik år 1967 beslöts att kostnaderna härför skulle uttas
genom en särskild beskattning av bilismen i form av trafikomläggningsskatt
under budgetåren 1963/64—1966/67. Kostnaderna för reformen uppskattades
till 400 milj. kr. och skatten beräknades inbringa motsvarande
belopp.
Efter förnyad beräkning uppskattas kostnaderna nu till omkring 600 milj.
3
Bevillningsutskottets betänkande nr 12 år 1966
kr. Under budgetåren 1963/64 och 1964/65 har för ändamålet förbrukats
63,5 milj. kr. Återstoden beräknas fördela sig på budgetåren 1965/66—
1968/69 med 111,5, 220, 190 resp. 10 milj. kr.
I den förevarande motionen yrkar motionären, att frågan om fördelning
av kostnaderna mellan automobilskattemedel och allmänna skattemedel
måtte omprövas. Motionären anför bl. a. att det rått och råder delade meningar
huruvida kostnaderna skall bäras av bilismen och ifrågasätter om
inte det tidigare beslutet därom bör omprövas beträffande de återstående
kostnaderna.
Utskottet finner inte skäl att förorda någon ändring beträffande den redan
beslutade trafikomläggningsskatten. Som framgår av den ovan lämnade
redogörelsen kan härigenom inflytande medel beräknas täcka utgifterna för
reformen t. o. m. budgetåret 1966/67. I fråga om reformens fortsatta finansiering
anser utskottet icke erforderligt att nu uppta denna fråga till provning.
På grund av vad sålunda anförts finner utskottet icke skäl tillstyrka
bifall till motionen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionen II: 377 av herr Nyberg angående fördelningen
av kostnaderna för högertrafikens genomförande mellan
automobilskattemedel och allmänna skattemedel icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 10 mars 1966
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken
Ranmark, herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Tage Johansson, Lundström,
Gösta Jacobsson, Paul Jansson och Sundin; samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Rorås, Brandt, Gustafson
i Göteborg, Kärrlander, Vigelsbo, Engkvist, Asp, Eriksson i Bäckmora, Andersson
i Essvik och öhvall.