Bevillningsutskottets betänkande nr It år 1966

1

Nr 11

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
rörande arvs- och gåvobeskattningen.

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,
av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:60 av herr Svanström m.fl. och 11:94
av herr Gustafsson i Borås m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag angående ändring
av 3 § i förordningen om arvsskatt och gåvoskatt i syfte att från arvsskatt
befria sådana stiftelser och sammanslutningar, som nu är befriade
från att erlägga gåvoskatt»;

2) de likalydande motionerna 1:207 av herr Gösta Jacobsson m.fl. och
II: 644 av herr Nordgren m.fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa att den av 1958 års riksdag begärda översynen
av bestämmelserna om arvsbeskattning i hela dess vidd omedelbart
måtte komma till stånd»; samt

3) motionen II: 267 av herr Johansson i Trollhättan m. fl., vari hemställts,
»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära en översyn av den
nuvarande arvs- och gåvobeskattningen».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna I: 207, II: 94 och II: 267.

översyn av arvsbeskattningen

Frågans tidigare behandling

Gällande bestämmelser om arvsskatt återfinnes i förordningen den 6 juni
1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt med däri vidtagna ändringar.

Genom beslut vid 1958 års B-riksdag omlades dödsbobeskattningen fr. o. m.
år 1959 från det tidigare systemet med arvsskatt och kvarlåtenskapsskatt till
ett system med endast arvsskatt. Därvid höjdes arvsskatten med belopp, som
icke fullt motsvarade kvarlåtenskapsskatten. Reformen innebar även en omfördelning
av skattebelastningen för att i görligaste mån tillgodose efterlevande
makes och barns intressen. För flerbarnsfamiljerna medförde reformen
betydande skattelättnader. För det fall att make eller barn är ensam
arvinge kunde däremot vissa om än relativt obetydliga skaltehöjningar uppBihang
till riksdagens protokoll 1966. 7 saml. Nr 11

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1966

komma. Omfördelningen av skattebelastningen innebar vidare att arvsskatten
i skatteklasserna II—IV höjdes utöver vad som föranleddes av kvarlåtenskapsskattens
avskaffande för att inte statsverkets intäkter av dödsbobeskattningen
skulle minskas i nämnvärd mån.

Vidare infördes vissa lättnader i fråga om betalandet av arvsskatten. Härjämte
utbyggdes skatteflyktsspärrarna vid arvs- och gåvobeskattningen för
att få motsvarighet till de garantier mot skatteflykt, som bestämmelserna
om kvarlåtenskapsskatt innehöll.

På bevillningsutskottets hemställan i betänkande nr B 10 anhöll riksdagen
samtidigt i skrivelse till Kungl. Maj :t om en allsidig översyn av bestämmelserna
rörande arvsbeskattningen.

I motionen II: 140 vid 1960 års riksdag hemställdes om utredning och förslag
angående arvsbeskattningen i syfte att åstadkomma en väsentlig lindring
i skattebördan. I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 46 anförde
bevillningsutskottet bl. a., att i motionen inte framförts några väsentligen
andra synpunkter på frågan om dödsbobeskattningens höjd än de riksdagen
hade att beakta vid omläggningen av beskattningssystemet. Riksdagen borde
enligt utskottets mening inte frångå sin år 1958 intagna ståndpunkt i frågan.
Utskottet ansåg sig därför inte kunna tillstyrka det i motionen framställda
utredningsyrkandet.

Vid 1961, 1963, 1964 och 1965 års riksdagar framställdes motionsvis yrkanden
om en allsidig utredning rörande arvsbeskattningen. I sina av resp.
riksdagar godkända betänkanden nr 32/1961, 50/1963, 25/1964 och 7/1965
avstyrkte bevillningsutskottet bifall till motionerna under hänvisning till
pågående utredningsarbete inom familjerättens område. I det sistnämnda
betänkandet åberopade utskottet, att familj er ättskommittén dåmera avgivit
förslag till civilrättsliga reformer (SOU 1964: 34 och 35), och att proposition
i ämnet, enligt vad utskottet inhämtat, efter remissbehandling
torde kunna förväntas till 1966 års vårriksdag. Därefter skulle proposition
framläggas till samma års höstriksdag angående de ändringar i arvsbeskattningen,
som kunde bli aktuella efter det definitiva ställningstagandet från
statsmakternas sida till familj erättskommitténs förslag. Sedan detta lagstiftningsarbete
slutförts kunde en utredning förväntas bli tillsatt för den
av riksdagen år 1958 begärda allsidiga översynen av arvsbeskattningen.
Med hänsyn till det pågående lagstiftningsarbetets grundläggande betydelse
för arvsbeskattningen fann utskottet icke skäl förorda, att den av riksdagen
begärda översynen skulle komma till stånd i annan ordning än som framgick
av den redovisade planläggningen.

Motionerna

Till stöd för yrkandet i motionerna I: 207 och II: 644 åberopar motionärerna,
att familjerättskommittén i sitt förslag pekat på nödvändigheten av

3

Bevillningsutskottets betänkande nr tl år 1966

en parallell finansrättslig, kompletterande lagstiftning (SOU 1964:35
s. 49 f.) och att frågan om översynen av de arvsskatterättsliga bestämmelserna
därmed fått förnyad aktualitet.

Helt allmänt ifrågasätter motionärerna om det är försvarligt att arbeta
med de nuvarande skattesatserna, vilka maximalt uppgår till 60—65 procent.
Arvsbeskattningen byggs på en engångsartad förmögenhetsuppskattning
med betydande felmarginaler. Vid värderingen av företagsförmögenhet och
periodiskt utgående förmåner blir det fråga om synnerligen vanskliga framtidsbedömningar.
Vidare tages icke hänsyn till latenta inkomstskatteskulder.
Den marginella skatt, som uttages av arvinge eller testamentstagare, kan i
vissa fall överstiga värdet av vad denne faktiskt erhåller.

Vid en översyn av arvs- och gåvoskattelagstiftningen synes det motionärerna
naturligt att företagens och särskilt s. k. familjeföretagens svårigheter
utredes. Arvsskatteskulden har ej sällan sin grund i en oväntad händelse
och kan sätta företaget i en olöslig likviditetskris. Anståndsmöjligheterna
kan endast i begränsad omfattning anses innebära en lösning på problemet.
Dödsfallet kommer ofta att framtvinga en försäljning av företaget. — Arvsbeskattningen
skapar ett läge, där större och kapitalstarkare företagsenheter
med mera spridd ägarekrets får ett övertag över mindre enheter. Motionärerna
ifrågasätter, om en utifrån dylika utgångspunkter framtvingad
upplösning av mindre enheter ur samhällets synpunkt kan betraktas som
en positiv utveckling. — Som ett ytterligare skäl för att en översyn av arvsbeskattningen
nu bör företagas åberopar motionärerna den fortgående penningvärdeförsämringen.

Det vore rimligt, fortsätter motionärerna, om sådana tillgångar, som är
nödvändiga för fortsatt drift av ett jordbruk eller en rörelse, beskattas efter
ett reducerat värde, så att företagets fortsatta verksamhet säkrades, eller att
arvsskatt debiterades men avskrevs med visst belopp om året under förutsättning
att rörelsen fortsatte. Därutöver torde ändrade, mindre restriktiva
bestämmelser kunna övervägas angående möjligheten att erlägga skatt
medelst revers. Möjligheten att teckna livförsäkring för betalning av arvsskatten
utan att försäkringsbeloppet inräknas i de skattepliktiga arvslotterna
torde även vara förtjänt att undersökas.

Enligt motionärernas mening är det angeläget, att en allsidig översyn av
arvsbeskattningen omedelbart kommer till stånd.

I motionen II: 267 anför motionärerna inledningsvis att förmögenhetsinnehavet,
som framgår av nedanstående tabell över förmögenheter efter
storleksklass, ökat väsentligt under den senaste 1 O-årsperioden.

150-200 000

300-500 000

Över en miljon

1953

12 612

6 279

1 076

1958

21 057

9 563

1 755

1963

28 549

12 892

2 581

4

Bevillningsutskottets betänkande nr it år 1966

Dessa stora förmögenheter har, fortsätter motionärerna, inte tillkommit
genom inkomstsparande i vanlig bemärkelse, utan på annat sätt. Motionärerna
ifrågasätter huruvida dessa förmögenheter skall överföras relativt
ograverade till nästa generation och anför, att förmögenheterna i varje fall
bör beskattas ganska hårt. Dagens ungdom ärver ett helt annat samhälle
än tidigare generationer och har inte samma behov av stora förmögenheter
vid starten av sitt liv som tidigare. I ett samhälle med blandad ekonomi, där
motionärerna räknar in den enskilda företagsamheten som en naturlig del,
måste emellertid kapitalbildningen tillåtas i betydande utsträckning. En
arvsbeskattning får således inte slå sönder effektivt arbetande företagsenheter.
Via aktie- och ägobevis kan uppnås att å ena sidan förhindra alltför
stora personliga förmögenheter och å andra sidan upprätthålla företagens
soliditet. Om samhället bildade ett förvaltningsbolag för aktier eller ägobevis
skulle också ett ökat samhällsinflytande kunna uppnås. Inkomsterna av en
skärpt arvs- och gåvobeskattning, som enligt motionärernas mening endast
kan avse de verkligt stora förmögenhetsinnehaven, skulle exempelvis kunna
användas för en snabbare utbyggnad av vår u-landshjälp.

Befrielse från arvsskatt för stiftelse eller sammanslutning
som är befriad från gåvoskatt

Gällande bestämmelser

Jämlikt 3 § förordningen om arvsskatt och gåvoskatt är från skattskyldighet
enligt förordningen befriad bl. a. stiftelse eller sammanslutning, som
har till huvudsakligt ändamål att främja barns eller ungdoms vård och
fostran eller utbildning eller att främja vård av behövande ålderstigna, sjuka
eller lytta. Frihet från skatt föreligger dock ej där ändamålet är att tillgodose
medlemmar av viss eller vissa släkter. Ej heller åtnjuter utländsk
stiftelse eller sammanslutning sådan skattefrihet.

Skattefriheten enligt 3 § avser såväl arvsskatt som gåvoskatt. Särskilda
bestämmelser om skattefrihet för vissa juridiska personer vid gåva återfinnes
i 38 § arvs- och gåvoskatteförordningen. Enligt detta författningsrum är
från gåvoskatt befriad, utom de i 3 § angivna juridiska personerna, bl. a.
stiftelse med huvudsakligt syfte att främja religiösa, välgörande, sociala, politiska,
konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella
eller eljest allmännyttiga ändamål. Skattefrihet enligt 38 § tillkommer endast
svensk juridisk person.

Arvsskatten för samtliga de enligt 38 § från gåvoskatt befriade juridiska
personerna bestämmes enligt klass III i 28 § av förordningen och är sålunda
lägre än för testamentariska förordnanden i allmänhet.

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1966

5

Frågans tidigare behandling

Vid 1963, 196b och 1965 års riksdagar framställdes motionsvis enahanda
yrkanden som i de nu förevarande motionerna 1: 60 och II: 94.

Bevillningsutskottet anförde år 1963 i sitt av riksdagen godkända betänkande
nr 4 följande.

Utskottet finner, att det framförda yrkandet i och för sig är värt beaktande.
I motionen ifrågasättes emellertid så väsentliga ändringar i gällande
arvsskattebestämmelser, att en särskild utredning därom skulle föregripa
den mera allmänna översyn av arvs- och gåvobeskattningen, som riksdagen
tidigare begärt. Med hänsyn härtill får utskottet avstyrka bifall till motionen.

Även i sina av resp. riksdagar godkända betänkanden nr 25 år 1964 och
nr 7 år 1965 åberopade utskottet liknande synpunkter och avstyrkte bifall till
motionerna.

Motionerna

I motionerna I: 60 och II: 94 anför motionärerna att argumenten för en
utvidgning av skattefriheten för testamentsförordnande till allmännyttiga
ändamål är många och har tyngd. Den nuvarande regleringen medför svåra
gränsdragningsproblem. På grund av bristande insikt i skattelagstiftningen
kommer inte sällan slumpen att avgöra om en donation blir beskattad eller
ej. Den restriktiva bestämmelsen angående skattefrihet för testamentariska
förordnanden torde verka återhållande på viljan att i dödsrättshandlingens
form donera till allmännyttiga skattepliktiga subjekt. Några bärkraftiga
argument mot denna reform har däremot veterligen inte framkommit.

Då det enligt motionärerna är tämligen enkelt att finna en teknisk lösning
på problemet och då det synes dem angeläget med en snar ändring, anser
motionärerna det inte motiverat att invänta en allmän översyn av arvsoch
gåvoskattereglerna.

Utskottet

Utskottet behandlar till en början de yrkanden om en översyn av arvs- och
gåvobeskattningen, som framställts i de likalydande motionerna 1:207 och
11:644 samt i motionen 11:267. I de förstnämnda motionerna framhåller
motionärerna såsom angeläget, att den av riksdagen år 1958 begärda allsidiga
översynen av arvsbeskattningen omedelbart kommer till stånd. Motionärerna
åsyftar bl. a. att uppnå lättnader i beskattningen och anför, att
denna bygger på en förmögenhetsuppskattning med betydande felmarginaler.
Ändrade regler erfordras bl. a. för beräknandet och betalningen av skatten.
I den sistnämnda motionen förordas däremot en skärpning av beskattningen.
Till stöd härför åberopas bl. a., att förmögenhetsinnehaven ökat

6 Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1966

väsentligt både till antal och storlek samt att denna ökning inte tillkommit
genom inkomstsparande i vanlig bemärkelse.

Bevillningsutskottet har tidigare år vid behandlingen av motioner med
yrkanden om utredning rörande arvsbeskattningen framhållit, att den av
riksdagen begärda översynen inom ifrågavarande område fått anstå i avvaktan
på resultatet av pågående lagstiftningsarbete inom familjerättens
område. Som framgår av bevillningsutskottets betänkande nr 7/1965 skulle
proposition i anledning av familjerättskommitténs förslag kunna förväntas
till innevarande års vårriksdag, varefter förslag avsågs bli framlagt till
årets höstriksdag angående de ändringar i arvsbeskattningen, som kunde bli
aktuella efter ställningstagandet till propositionen. Utskottet har numera
erfarit att kommittéförslaget rönt sådan kritik vid remissbehandlingen, att
förnyade överväganden torde erfordras. Med hänsyn därtill är det osäkert,
om proposition kan framläggas för riksdagen under innevarande år.

Den av riksdagen begärda översynen bör, såsom utskottet uttalade år 1958,
göras allsidig och skall således bli av förhållandevis genomgripande natur.
Vid sådant förhållande får det anses angeläget, att översynen inte kommer
till stånd, innan förutsättningar finns för mer definitiva ändringar. I enlighet
med vad utskottet senast år 1965 vid behandling av denna fråga framhållit,
är det pågående lagstiftningsarbetet inom familjerättens område av
grundläggande betydelse för arvsbeskattningens utformning. Familjerättskommittén
har i sitt betänkande (SOU 1964: 35) också betonat angelägenheten
av att ändringar vidtas i arvsbeskattningen i samband med de föreslagna
familjerättsliga reformerna.

Av det anförda framgår att arvsbeskattningen inom en inte alltför avlägsen
framtid torde komma att bli föremål för en allsidig utredning. Utskottet
finner därför ej heller skäl tillstyrka en särskild utredning av frågan om
arvsbeskattningens höjd.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1: 207 och
II: 644 samt till motionen II: 267.

Utskottet har vidare att behandla motionerna 1: 60 och II: 94, vari hemställs
om utredning och förslag till sådan ändring av förordningen om arvsoch
gåvoskatt, att befrielse från arvsskatt medges stiftelser och sammanslutningar,
som nu är befriade från gåvoskatt. Motionärerna anför bl. a., att det
finns många och vägande skäl för en sådan reform. Enligt motionärernas
mening är det tämligen enkelt att finna en teknisk lösning på problemet, och
det är därför inte motiverat att invänta en allmän översyn av arvsbeskattningen,
innan ställning tas till ifrågavarande spörsmål.

Även om de i motionerna framförda synpunkterna i och för sig kan anses
värda beaktande, är frågan inte av sådan angelägenhetsgrad att en utredning
omedelbart bör igångsättas. Som utskottet ovan framhållit planeras
en allsidig översyn rörande arvsbeskattningen, varvid även den i motio -

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1966 7

nerna behandlade frågan torde komma att uppmärksammas, varför utskottet
avstyrker bifall jämväl till motionerna I: 60 och II: 94.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:60 av herr Svanström
m. fl. och II: 94 av herr Gustafsson i Borås m. fl. om befrielse
jämväl från arvsskatt för stiftelser och sammanslutningar
som är befriade från gåvoskatt,

2) de likalydande motionerna 1:207 av herr Gösta Jacobsson
m. fl. och II: 644 av herr Nordgren m. fl. om översyn
av arvsbeskattningen, samt

3) motionen II: 267 av herr Johansson i Trollhättan m. fl.
om översyn av arvs- och gåvobeskattningen,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 1 mars 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Stefanson*,
Yngve Nilsson, Wärnberg*, Tage Johansson, Gösta Jacobsson, Arne
Pettersson, Mattsson och Tistad; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard,
Vigelsbo, Asp, Eriksson i Bäckmora, Andersson i Essvik, Forsberg, Sterne
och öhvall.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1966

Reservationer

I. av herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Mattsson, Tistad,
Magnusson i Borås, Vigelsbo, Eriksson i Bäckmora, Sterne och Öhvall, vilka

— under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna 1: 60 och
II: 94 — ansett, att utskottet under punkt 1) bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
1: 60 av herr Svanström m. fl. och II: 94 av herr Gustafsson
i Borås m. fl. måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om
utredning och förslag till riksdagen angående ändring av
förordningen om arvsskatt och gåvoskatt i syfte att från
arvsskatt befria sådana stiftelser och sammanslutningar som
nu är befriade från att erlägga gåvoskatt;

II. av herrar Yngve Nilson, Gösta Jacobsson, Magnusson i Borås, vilka

— under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna 1:207 och
II: 644 — ansett, att utskottet under punkt 2) bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
1:207 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och 11:644 av herr
Nordgren m. fl. måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,
att den av 1958 års riksdag begärda översynen av bestämmelserna
om arvsbeskattningen i hela dess vidd omedelbart
måtte komma till stånd.

ESSELTE AB. STHLM 66
914604