Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966
1
Nr 1
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning angående ändrad
lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 2b maj 1957
(nr 209) om skatt på sprit och vin, m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
I en den 3 januari 1966 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 10, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning angående ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den
24 maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin;
2) förordning om ändring i 22 kap. tulltaxan den 12 september 1958
(nr 475);
3) förordning om särskild skatt på motorbränslen;
4) förordning om ändrad lydelse av 4 § förordningen den 23 november
1956 (nr 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
Propositionen innehåller de förslag till höjd indirekt beskattning som
förutskickats i finansplanen. I propositionen föreslås sålunda.
1. Höjning av den särskilda omsättningsskatten på sprit och vin. Den
föreslagna skattehöjningen på sprit medför en prisökning om ca 10 % för
de vanligare sorterna. Renat brännvin beräknas stiga i pris med 3 kr. per
helbutelj (från 26 till 29 kr.). Skattehöjningen för vin beräknas medföra en
ökning av priset per helbutelj med 1: 35 kr. för starkviner och 65 öre för
lättviner.
2. En särskild skatt på motorbränslen (bensin, brännolja och gasol) med
5 öre per liter för bensin och brännolja och 4 öre per liter för gasol.
3. Höjning av den särskilda omsättningsskatten på motorfordon (den
s.k. bilaccisen) motsvarande 3 å 4 % av priset för de vanligast förekommande
bilarna.
Skattehöjningarna föreslås träda i kraft den 1 februari 1966. Den högre
bilaccisen föreslås dock utgå på leveranser som skett efter årsskiftet.
Genom skattehöjningarna beräknas statens inkomster öka med ca 565
milj. kr. under budgetåret 1966/67. Inkomsterna under innevarande budgetår
beräknas stiga med ca 30 milj. kr.
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 saml. Nr 1
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966
De ovannämnda författningsfårslagen är av följande lydelse.
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957
(nr 209) om skatt på sprit och vin
Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957 om
skatt på sprit och vin1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
2
1 mom. Skatten upptages vid
detaljhandelsbolagets inköp av sprit
och vin och utgår, där ej annat i 2
mom. stadgas,
a) för sprit dels med en grundavgift
för liter motsvarande 30 öre
för varje hel volymprocent alkohol
dels med en procentavgift motsvarande
50 procent av utminuteringspriset;
samt
b) för vin dels med en grundavgift,
såvitt avser vin med en alkoholhalt
överstigande 14 volymprocent
(starkvin), av 2 kronor 40 öre
för liter och, såvitt avser annat vin
(lättvin), av 24 öre för liter dels med
en procentavgift motsvarande 36
procent av utminuteringspriset.
Utminuteringspriset utgöres--
(Föreslagen lydelse)
§•
1 mom. Skatten upptages vid
detalj handelsbolagets inköp av sprit
och vin och utgår, där ej annat i
2 mom. stadgas,
a) för sprit dels med en grundavgift
för liter motsvarande 34 öre
för varje hel volymprocent alkohol
dels med en procentavgift motsvarande
50 procent av utminuteringspriset;
samt
b) för vin dels med en grundavgift,
såvitt avser vin med en alkoholhalt
överstigande 14 volymprocent
(starkvin), av 3 kronor 20 öre
för liter och, såvitt avser annat vin
(lättvin), av 64 öre för liter dels med
en procentavgift motsvarande 36
procent av utminuteringspriset.
— varornas utminutering.
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1966.
1 Senaste lydelse av 2 § 1 mom. se 1963:52.
Bevillningsutskottets betänkande nr t år 1966
3
Förslag
till
Förordning
om ändring i 22 kap. tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)
Härigenom förordnas, att 22 kap. tulltaxan den 12 september 19581 skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika
Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses i 12 § 4 mom.
c) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med följande
belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:
Cognac .........................................
Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky .........
Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08
Vin:
musserande:
champagne ...................................
annat .......................................
andra slag med en alkoholhalt:
överstigande 14 volymprocent .................
icke överstigande 14 volymprocent .............
För spritdrycker---allmän varuskatt.
45: —
39: —
33: —
18: —
12: —
12: —
7: —
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1966.
Förslag
till
Förordning
om särskild skatt på motorbränslen
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Till staten skall särskild skatt på motorbränslen erläggas för varuslag
som avses i
1 § första stycket förordningen den 7 april 1961 (nr 372) om bensinskatt
(bensin),
1 § första stycket förordningen den 15 december 1961 (nr 653) om brännoljeskatt
(brännolja),
1 Senaste lydelse av Anm. till 22 kap. se 1965:238.
4 Bevillningsutskottets betänkande nr i år 1966
1 § första stycket förordningen den 29 maj 1964 (nr 352) om gasolskatt
(gasol),
allt i de fall skatt utgår enligt nämnda förordningar.
2 §■
Skatten utgår för bensin och brännolja med fem och för gasol med fyra
öre för liter.
3 §•
Förordningarna om bensinskatt, brännoljeskatt och gasolskatt äga i övrigt
motsvarande tillämpning i fråga om särskild skatt på motorbränslen.
4§.
Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas
av Konungen.
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1966.
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 4 § förordningen den 23 november 1956 (nr 545)
angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall
Härigenom förordnas, att 4 § förordningen den 23 november 1956 angående
omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall1 skall erhålla ändrad ly
-
delse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
4
Omsättningsskatten utgår för
personbilar och lastbilar
med det antal kronor, som motsvarar
110 procent av det tal, vilket
angiver fordonets tjänstevikt uttryckt
i kilogram. För bilar med
högre tjänstevikt än 1 600 kilogram
skall därjämte tillägg göras med 145
kronor för varje fullt femtiotal kilogram,
varmed tjänstevikten överskjuter
1 600 kilogram. Skatten avrundas
i förekommande fall till närmast
lägre helt tiotal kronor.
1 Senaste lydelse av 4 § se 1060:81.
(Förslagen lydelse)
Omsättningsskatten utgår för
personbilar och lastbilar
med det antal kronor, som
motsvarar 155 procent av det tal,
vilket angiver fordonets tjänstevikt
uttryckt i kilogram. För bilar med
högre tjänstevikt än 1 600 kilogram
skall därjämte tillägg göras med 195
kronor för varje fullt femtiotal kilogram,
varmed tjänstevikten överskjuter
1 600 kilogram. Skatten avrundas
i förekommande fall till närmast
lägre helt tiotal kronor.
Bevillningsutskottets betänkande nr t år 1966
5
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
För motorcyklar utgör skatten
180 kronor därest fordonets
tjänstevikt ej överstiger 75 kilogram,
2W kronor därest tjänstevikten är
högre men ej överstiger 160 kilogram
samt eljest 360 kronor.
För motorcyklar utgör skatten
255 kronor därest fordonets
tjänstevikt ej överstiger 75 kilogram,
335 kronor därest tjänstevikten är
högre men ej överstiger 160 kilogram
samt eljest 505 kronor.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Skatten utgår enligt de nya bestämmelserna även när skattskyldigheten
inträtt före deras ikraftträdande men efter den 31 december 1965. Har
skattskyldig före den 1 januari 1966 levererat motorfordon till återförsäljare
att av denne försäljas i kommission för den skattskyldiges räkning utgår
dock skatten enligt de äldre bestämmelserna.
Visar skattskyldig att motorfordon, för vilket skatten skall utgå en lgt
de nya bestämmelserna, sålts till pris som avtalats före den 1 januari 1966
och att priset icke kan höjas med belopp som motsvarar skattehöjningen,
äger Kungl. Maj :t medge befrielse från eller återbäring av ett belopp motsvarande
skillnaden mellan skatt enligt de nya bestämmelserna och skatt
enligt de äldre bestämmelserna, om ansökan därom göres senast den 28
februari 1966. .
Vid tillämpningen av denna förordning gälla icke 62 § andra och tredje
styckena frihamnsstadgan den 8 november 1935 (nr 553).
Har i fall som avses i 22 § förordningen den 23 november 1956 (nr 5 15)
skatt beräknats enligt äldre bestämmelser i fråga om motorfordon som införts
till riket efter den 31 december 1965 men före denna förordnings ikraftträdande,
skall skillnaden mellan skatt enligt de nya bestämmelserna och
skatt enligt de äldre bestämmelserna erläggas av den skattskyldige vid anfordran.
Härvid äger 22 § andra punkten motsvarande tillämpning.
Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta
motioner, nämligen
I) de likalydande motionerna I: 57 av herrar Hiibinette och Ebbe Ohlsson
samt 11:93 av herr Edlund, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
avslå den i propositionen föreslagna prishöjningen på lättvin och höja priset
på brännvin med 25 öre per liter utöver den föreslagna höjningen samt att
vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderlig lagtext;
II) de likalydande motionerna I: 301 av herr Nils-Eric Gustafsson m. fl.
och II: 426 av herr Wiklund m. fl., vari hemställts, alt de nuvarande priserna
på sprit och vin höjes från den 1 februari 1966 med 25 procent inberäknat all
-
6 Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966
män varuskatt (med bemyndigande för Kungl. Maj:t att företaga de mindre
prisjusteringar, som av expedierings- och debiteringstekniska skäl kan vara
påkallade för att nå jämna prisbelopp vid köp av de olika förekommande
dryckeskvantiteterna) samt att vederbörande utskott utarbetar förslag till
erforderliga författningstexter;
III) de likalydande motionerna I: 302 av herr Holmberg m. fl. och II: 319
av herr Bohman in. fl., vari hemställts, att riksdagen, med avslag å Kungl.
Maj :ts proposition nr 10 i vad den avser tiden innan de nya bestämmelsernas
ikraftträdande, måtte besluta, att första stycket av ikraftträdandebestämmelserna
skall få följande lydelse:
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling;
IV) de likalydande motionerna I: 349 av herr Bengtson m. fl. och II: 420 av
herr Hedlund m. fl., vari hemställts,
A) att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag i propositionen nr 10
beträffande höjd skatt på motorbrännolja och gasol;
B) att riksdagen måtte begränsa den i propositionen nr 10 föreslagna
skattehöjningen i fråga om bensin till 3 öre per liter samt besluta att ifrågavarande
medel skall tillföras automobilskattemedelsfonden;
C) att riksdagen måtte besluta höja
^ ^ skatten på sprit och vin enligt i propositionen nr 10 föreslagna grunder
så att priset på renat brännvin ökar med 4,75 kronor för helbutelj,
2) skatten på maltdrycker med 15 procent av nu gällande skattesatser,
att gälla från och med den 1 juni 1966,
3) skatten på cigarretter med 3 öre per cigarrett, att gälla från och med
den 1 juni 1966; ävensom
D) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderliga författningstexter;
V)
de likalydande motionena 1:350 av herrar Dahlén och Nils-Eric Gustafsson
samt II: 418 av herrar Gomér och Nihlfors, vari hemställts, att riksdagen
måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 10 i vad den avser att den nya
omsättningsskatten för motorfordon skall uttagas retroaktivt från den 1
januari 1966 och att vederbörande utskott måtte utarbeta i följd härav
erforderliga övergångsbestämmelser;
VI) de likalydande motionerna I: 351 av herr Lundström m. fl. och II: 424
av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl.
Maj :ts proposition nr 10 måtte besluta en sådan höjning av skatterna på
sprit och starkvin, som motsvarar en prisökning i förhållande till Kungl.
Maj :ts förslag av 2 kronor 25 öre per helbutelj renat brännvin och som
Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966 7
åstadkommes uteslutande genom en höjning av grundavgifterna samt besluta
höjningar i motsvarande mån av tullarna på sprit och starkvin, ävensom
att utskottet måtte utarbeta härav föranledda författningsändringar;
VII) de likalydande motionerna I: 352 av herr Lundström m. fl. och II: 425
av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl.
Maj :ts proposition nr 10 måtte besluta att
A) avslå den föreslagna höjningen av beskattningen på motorbrännolja
och gasol, samt .
B) begränsa höjningen av skatten på bensin till 3 öre per liter i stal e
för den i propositionen förordade höjningen med 5 öre varvid intäkterna
bör tillföras automobilskattemedelsfonden;
VIII) de likalydande motionerna 1:353 av herrar Strandberg och Svenungsson
samt II: 422 av herr Nordgren m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte avslå propositionen i vad avser där föreslagen höjning av skatten på
bensin, brännolja och gasol;
IX) de likalydande motionerna 1:354 av herrar Sveningsson och Schött
samt II: 421 av herr Nilsson i Bästekille m. fl., vari hemställts,
A) att riksdagen måtte dels avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 10 i vad
den avser förslag till förordning om särskild skatt på motorbränslen, dels
genom ändring av förordningen den 15 december 1961 om brännoljeskatt
besluta en höjning av skatten på bensin med 3 ore, samt
B) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till de författningsändringar
som erfordras härför;
X) motionen 1:303 av herr Wallmark, vari hemställts,
A) att riksdagen måtte avslå den i propositionen föreslagna särskilda skatten
på motorbrännolja och gasol,
B) att riksdagen måtte besluta att skatten på bensin skall höjas med b
öre per liter och att inkomsten härav skall hänföras till automobilskattemedlen,
samt
C) att vederbörande utskott måtte utarbeta och föreslå harfor erforderliga
författningsändringar;
XI) motionen II: 318 av herrar Asp och Sundelin, vari hemställts, att riksdagen
måtte med frångående av vad i propositionen nr 10 föreslagits besluta
att omsättningsskatten å motorfordon, den s. k. bilaccisen, hojes med
5 procent av bilpriset eller 1,5 procent utöver vad i propositionen föreslagits
samt att särskild skatt på brännolja icke skall uttagas;
XII) motionen 11:419 av herr Hamrin i Jönköping m. fl., vari hemställts,
»att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 10 måtte besluta om hoj
-
8
Bevillningsutskottets
ning av maltdrycksskatten med 20
med 25 % på starköl».
betänkande nr t år 1966
% för Öl klass 2 samt Öl klass 2 b och
Såvitt avser de under IV) upptagna motionerna I: 349 och II: 420 behandar
utskottet i förevarande betänkande inte det i punkt C 3) upptagna yrkandet.
Detta kommer av utskottet att behandlas i annat sammanhang.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yr andena, far utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hanvisa till motionerna
II^och H242 303’ ^ 35°’ H: 318’ H: 419’ II: 420’ II: 421> 11 = 422, II: 424,
I anledning av propositionen har till utskottet ingivits skrivelser från
Syenges motorcykel- och mopedimportörers förbund samt Motorbranschens
riksförbund.
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen
Inledning, s. 6.
De särskilda skatteförslagen, s. 7_12.
Motionerna
I motionerna I: 57 och II: 93 framhålles att en ökad beskattning på lättvin
kommer att motverka de nykterhetspolitiska strävandena att föra över
konsumtionen från starksprit till alkoholsvagare drycker. Enligt motionärernas
mening når man den bästa nykterhetspolitiska effekten genom att
egransa beskattningen på alkoholsvagare drycker och i stället något öka
eskattningen på brännvin. Någon höjning för lättvin bör inte förekomma.
Enligt motionerna I: 301 och II: 426 måste bakom regeringens nu föreliggande
förslag om skattehöjningar på sprit och vin ligga det förhållandet
att konsumtionen över hela fältet av alkoholdrycker ökat sedan 1964 (1963
an på grund av strejken vid spritcentralen inte lämpligen användas som
jamforelseår), vilket särskilt med tanke på ökningen av konsumtionen av
starksprit ger belägg för att nykterhetsläget undergått en försämring. Detta
bekraftas av 1964 och 1965 års fyllerisiffror särskilt avseende ungdomen,
vilka aven dessa okat under nämnda år. Det var detta som föranledde riksdagen
att begara den nya utredningen rörande alkoholpolitiken. Trots en
prishöjning per liter brännvin från 10: 65 kr. år 1946 till nuvarande 34: 65
kr. fordras f. n. 4 timmars arbetsinkomst mot 5»/« timmar år 1946 för inköp
av denna spritkvantitet. Det relativa spritpriset är därför egentligen lägre
nu an under motbokstiden trots att upprepade skattehöjningar ägt rum
Bevillningsutskottets betänkande nr 1 är 1966 9
sedan dess. Motionärerna anser det motiverat att höja skatten inte bara på
vin och sprit utan även på maltdrycker. Med hänsyn bl. a. till att den alkoholpolitiska
utredningens uppdrag avseende prispolitiken även torde omfatta
maltdryckerna avstår motionärerna emellertid från yrkande om skatteskärpning
också för de tre starkaste ölsorterna. -— Nykterhetspolitiska skäl
talar för att man vid bedömningen av den lämpliga storleken av skattehöjningen
bör utgå från löneutvecklingen i stället för prisutvecklingen. Det
är därför motiverat att höja priserna på sådana umbärliga varor som sprit
och vin med minst 20 procent. För att åstadkomma en ökad konsumtionsnedpressande
och nykterhetsfrämjande effekt och med tanke på de ytterligare
löneförbättringar, som kan bli en följd av årets löneförhandlingar,
vill motionärerna föreslå, att skattehöjningen bestäms till 25 procent.
I motionerna I: 302 och II: 319 understryker motionärerna att det strider
mot principerna för svensk lagstiftning att fastställa tidpunkten för bestämmelses
tillämpning, innan riksdagen fattat beslut härom. Beskattningsrätten
tillkommer nämligen riksdagen allena. Ett bifall till förslaget i propositionen
skulle innebära att för tiden fr. o. in. den 1 januari t. o. in. den dag
då en ny förordning trätt i kraft skulle gälla dels en av riksdagen i vederbörlig
ordning antagen förordning, dels en ännu icke av riksdagen godtagen
övergångsbestämmelse till en annan förordning. Något skäl till att den
senare skulle ha högre valör och ta över de gällande bestämmelserna anföres
icke. En sådan ordning vore också orimlig.
Enligt motionärerna i motionerna 1:349 och 11:420 bör med det höga
skattetryck som råder i Sverige skatteskärpningen så långt möjligt läggas
på varor, som kan betraktas som mera umbärliga. Motionärerna menar
att en större del av skatteskärpningen än som föreslagits i propositionen
bör läggas på sprit och vin och föreslår en höjning av omsättningsskatten
på renat brännvin, som innebär en budgetförstärkning med 115 milj. kr.
i förhållande till förslaget i propositionen. Skatten på maltdrycker bör höjas
i motsvarande grad. Viss del av budgetförstärkningen bör enligt motionärernas
uppfattning uttas i form av höjd cigarrettskatt. De föreslår därför
en höjning av tobaksskatten med 3 öre per cigarrett. I fråga om den föreslagna
extra skatten å motorbränslen framhåller motionärerna att ett godkännande
av propositionen i denna del skulle bli en alltför tung börda för
befolkningen i de delar av landet, där avstånden är stora och bilen måste
betraktas som det oumbärliga kommunikationsmedlet, liksom också för
nyttotrafiken. De föreslår därför, att skattehöjningen i fråga om bensinen
begränsas till 3 öre per liter och att för motorbrännolja och gasol någon
skatteskärpning inte bör ske. Den bensinskattehöjning, som enligt motionärernas
mening kan godtas, ger ett inkomstbelopp för nästkommande budgetår
på ca 95 milj. kr. Detta bör med hänsyn till det stora vägupprustningsbehovet
tillföras automobilskatteincdelsfondcn. — De av motionärerna förordade
skattesatserna för bensin, sprit och vin bör träda i kraft så snart
10 Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966
riksdagen, fattat beslut i frågan och författningsbestämmelser hunnit utfärdas.
Höjningarna av cigarrettskatten och av skatten på maltdrycker bör däremot
gälla från den 1 juni 1966.
I motionerna 1: 350 och ll: 418 framhålles att förslaget i propositionen om
retroaktiv tillämpning av den nya omsättningsskatten på motorfordon i
praktiken innebär att finansministern — med åsidosättande av den av riksdagen
allena tillkommande beskattningsmakten — infört en skatt under
tiden från årsskiftet till dess riksdagen eventuellt antager den föreslagna
skatten. En sådan ordning strider mot principerna för svensk lagstiftning
att införa retroaktivt verkande regler och kan därför enligt motionärernas
mening inte godtas.
För den händelse olägenheter skulle uppstå vid övergången till den nya
skatten kan såsom skedde vid införandet av bilaccisen år 1956 en tillfällig
lagerskatt fastställas.
Motionärerna i motionerna 1: 351 och II: 424 anser priset på sprit och
starkvin böra anpassas till inkomstutvecklingen sedan april 1963. Att endast
ta hänsyn till prisutvecklingen innebär nämligen att rusdryckerna förbilligas
relativt sett, om man beaktar standarden nu i jämförelse med 1963.
För att åstadkomma samma relationer mellan inkomsterna och priset på
rusdrycker erfordras en prishöjning av storleksordningen 25 procent, inkl.
höjningen av omsättningsskatten. Denna procentsiffra uppnås för renat
brännvin om priset höjs med 2 kr. 25 öre för helbutelj utöver propositionens
förslag. Prishöjningen bör åstadkommas genom en höjning av grundavgiften,
för sprit med 7 öre till 37 öre, för starkvin med 1 kr. 30 öre till 3 kr.
70 öre. Motionärerna accepterar propositionens förslag i vad avser höjning
av skatt på lättviner och framhåller avslutningsvis att ett bifall till deras
yrkanden skulle medföra en inkomstförstärkning för nästa budgetår med
107 milj. kr.
Motionärerna i motionerna 1:352 och 11:425 anser att man vid valet av
de åtgärder som kan komma i fråga i budgetförstärkande syfte bör undvika
sådana åtgärder, som kan väntas få en allmänt kostnadshöjande effekt
genom att direkt påverka väsentliga produktionskostnader. Att nu höja
beskattningen på brännoljan för motorfordonstrafiken är därför enligt
deras mening klart olämpligt. Väsentliga delar av transportapparaten skulle
härigenom åsamkas en fördyring som inte kan undgå att påverka fraktsatser
och trafiktaxor. Motionärerna yrkar därför att den i propositionen föreslagna
höjningen av skatten på motorbrännolja bör avslås. Av samma
anledning bör inte heller höjningen av gasolskatten bifallas. Även om de
för angivna avslagsyrkanden anförda skälen i viss mån gäller den föreslagna
höjningen av bensinskatten, är motionärerna med hänsyn till angelägen
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966 11
heten alt söka begränsa bensinförbrukningen och därigenom påverka en
mera gynnsam utveckling av handelsbalansen beredda att förorda en höjning
av bensinskatten. Denna bör dock begränsas till 3 öre per liter och intäkterna
av densamma tillföras automobilskattemedelsfonden.
I motionerna I: 353 och II: 422 framhålles att den beskattning som redan
drabbar bensinen är alldeles tillräcklig för att uppfylla högt ställda krav på
den »skatterättvisa» enligt vilken biltrafiken skall rädda det statsfinansiella
läget, vartill regeringspolitiken fört. I ett bensinpris i viss zon av exempelvis
86 öre per liter ingår redan nu bensinskatt med 43 öre per liter, vartill kommer
energiskatt med 9 öre per liter. Bensinbeskattningen uppgår alltså till
153 procent och föreslås, vid ett antaget pris av 91 öre till 167 procent.
Den yrkesmässiga motortrafiken kommer givetvis att kompensera sig för
skatteökningen genom höjda taxor. Skatten drabbar alltså alla dem som
behöver anlita den yrkesmässiga trafiken. För de enskilda motortrafikanterna
blir skattehöjningen i de flesta fall närmast en höjning av en ofrånkomlig
levnadsomkostnad. I den mån så är möjligt kommer den enskilde
trafikanten att söka kompensera sig för fördyringen och resultatet blir att
stora delar av den höjda skatten slås ut som en allmän fördyring av varor
och tjänster, en tendens som man i görligaste mån bör söka motverka.
Många enskilda kommer emellertid inte att kunna kompensera sig för
de ökade omkostnaderna. Detta gäller i första hand människor i våra
glesbygder. Deras möjligheter att komma i åtnjutande av samhällelig, kulturell
och kommersiell service är ofta helt beroende på innehav av motorfordon.
Förslaget kommer att direkt motverka den av riksdagen beslutade
lokaliseringspolitiken. Denna förutsätter att kommunikationsfrågorna beaktas.
Att öka skattetrycket på motortrafiken är att medverka till ytterligare
höjande av varupriserna, försämra konkurrenskraften hos de svenska
varorna, påskynda utarmningen av glesbygderna, kort uttryckt på flera
punkter direkt motverka den prisstabiliseringspolitik, som förutsättes i
årets finansplan.
Motionärerna i motionerna 1: 354 och II: 421 framhåller att de i propositionen
föreslagna skattehöjningarna i vad dessa avser höjningen av skatten på
brännolja och gasol kommer att slå igenom i höjda transportkostnader. De
föreslagna skattehöjningarna kommer, om de antas, att övervältras på konsumenterna
och därmed bygga under kraven på kompensation i en eller
annan form. Det kan inte i det inflationsklimat som för närvarande råder
och som visar tecken på att förvärras vara tillrådligt att driva upp kostnadsoch
prisnivån ytterligare. Man bör heller inte bortse från att de höjda
skatterna kommer att medföra ökade utgifter för stat och kommun genom
höjda ersättningar för tjänsteresor. Från dessa utgångspunkter kan motionärerna
inte acceptera den föreslagna höjningen av skatten på brännolja
12 Bevillningsutskottets betänkande nr i år 1966
och gasol. Den i propositionen föreslagna höjningen av bensinskatten med
5 öre bör av samma skäl begränsas, förslagsvis till 3 öre.
Propositionens förslag innebär vidare att de höjda »bilskatterna» inte
längre skall vara föremål för specialdestination. Detta är ett avsteg från
riksdagens tidigare uttalanden att inkomsterna av fordonsskatt och skatt
på motorbränslen skall användas till vägarna. Höjning av bensinskatten
bör därför ske genom ändring i förordningen om brännoljeskatt.
I motionen 1: 303 framhalles att den föreslagna höjningen av beskattningen
på motorbränslen icke bör ske genom en särskild skatt utan i stället
genom en höjning av den nuvarande motorbränsleskatten med redovisning
av skatteintäkterna som automobilskattemedel. Då motorbrännolja och
gasol uteslutande användes i nyttotrafiken kommer en höjd beskattning av
dessa drivmedel att resultera i ökade transportkostnader. Av samhällsekonomiska
skäl bör därför en höjning av skatten på motorbrännolja och gasol
icke ske, medan sådana skäl motiverar en ökning av skatten på bensin med
6 öre.
Motionärerna i motionen 11:318 framhåller, att enligt det av riksdagen
antagna trafikpolitiska reformprogrammet, baserat på proposition nr
191/1963, i princip varje trafikgren skall svara för sina kostnader och att
även i övrigt förutsättningar skall skapas för konkurrens på lika villkor
mellan de olika trafikgrenarna. Den i propositionen föreslagna extra skatten
om fem öre på brännolja strider mot denna trafikpolitiska princip, vartill
kommer att en merbeskattning av brännoljan skulle få en omedelbar verkan
på transportkostnaderna för sådan nyttotrafik, där huvuddelen av detta
drivmedel kommer till användning. Den föreslagna höjningen kommer att
medföra en kostnadsökning för lastbilstrafiken med ca 37 milj. kr., för
omnibustrafiken med ca 5 milj. kr. och för personbilstrafiken med ca 4 milj.
kr. eller med sammanlagt ca 46 milj. kr. Den därav föranledda taxehöjningen,
som kan beräknas till ca 2 procent, kommer till väsentlig del att drabba
den kollektiva persontrafiken, näringslivet och framför allt jord- och
skogsbruket samt därmed även fördyra kostnaderna för exportnäringarna.
Årets statsverksproposition innehåller förslag till ersättning med
6,9 milj. kr. till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer.
Ett skattepåslag om 5 milj. kr. på busstrafiken framstår därför som mycket
omotiverad. Förslaget om en extra brännoljeskatt bör enligt motionärernas
mening därför avslås. Det skattebortfall som därigenom uppkommer
kan lämpligen kompenseras genom en höjning av bilaccisen, som går
utöver förslaget i propositionen.
I motionen II: 419 framhålles att skäl finnes att i detta sammanhang
upptaga frågan om beskattningen av malt- och läskedrycker. En sänkning
Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966 13
av skatten på läskedrycker anser de med hänsyn till det statsfinansiella
läget f. n. inte möjlig. Däremot bör vissa maltdrycker som blivit billigare
genom inflationen tas med vid prisjusteringarna. Det s. k. lättölet har ur
nykterhetssynpunkt aldrig vållat några bekymmer, men genom skattejusteringar
för övriga ölsortiment skulle lättölets konkurrenskraft öka. Trots
att beskattningen av det s. k. mellanölet nyligen varit föremål för riksdagens
prövning, torde för upprätthållande av hittillsvarande prisrelationer
en skattehöjning böra drabba samtliga ölsorter utom lättöl. Departementschefen
uppger att konsumentprisindex fr. o. m. april månad 1963 fram till
våren 1966 kan beräknas stiga med cirka 16 procent. Med hänsyn till inflationen
anser motionärerna det angeläget med en större skattehöjning än 16
procent. En sådan höjning skulle befrämja en övergång till konsumtion av
Öl med lägre alkoholhalt.
Utskottets yttrande
De i den förevarande propositionen framlagda förslagen till höjning av
vissa indirekta skatter får ses mot bakgrunden av den bedömning av det
samhällsekonomiska läget, som gjorts i statsverkspropositionen till årets
riksdag. 1 syfte att åstadkomma en inkomstförstärkning och därigenom nedbringa
statens upplåningsbehov samt förbättra bytesbalansen genom en
dämpning av ökningstakten i den privata konsumtionen föreslås i propositionen
en höjning av den särskilda omsättningsskatten på sprit och vin
och av den s. k. bilaccisen samt införande av en särskild skatt på motorbränslen.
Skattehöjningarna föreslås träda i kraft den 1 februari 1966. Den
högre bilaccisen föreslås dock utgå på leveranser som skett efter årsskiftet.
Genom skattehöjningarna beräknas statens inkomster öka med ca 565 milj.
kr. under budgetåret 1966/67. Inkomsterna under innevarande budgetår beräknas
stiga med omkring 30 milj. kr.
För egen del kan utskottet ansluta sig till den bedömning av det ekonomiska
läget, som redovisats i finansplanen. Utskottet delar departementschefens
uppfattning att den från statsfinansiella och konjunkturpolitiska
synpunkter eftersträvade inkomstförstärkningen i första hand bör ske genom
en skärpning av konsumtionsbeskattningen. Bilimporten har undei
senare år tenderat att stiga i snabbare takt än den totala importen, och ökningen
av fordonsparken har i sin tur ställt allt större krav på samhällets
resurser. Mot bakgrunden härav ter det sig enligt utskottets mening naturligt,
att skattehöjningarna i betydande utsträckning kommer att drabba
bilismen. Utskottet delar även departementschefens uppfattning att en höjning
av skatten på sprit och vin inte endast är motiverad av statsfinansiella
utan även av nykterhetspolitiska skäl. Av det ovan anförda framgår att ut
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966
skottet anser sig kunna godta en skärpning av beskattningen på nämnda
varuområden. Även i fråga om fördelningen av skattebelastningen på de
olika skatteobjekten kan utskottet i allt väsentligt biträda departementschefens
förslag. I anledning av motionsvis väckta förslag har utskottet emellertid
funnit skäl att i några hänseenden frångå förslagen i propositionen.
De av utskottet föreslagna ändringarna innebär en inkomstminskning i förhållande
till propositionen med ca 40 milj. kr. för budgetåret 1966/67.
Utskottet behandlar härefter de olika förslagen i propositionen och i
väckta motioner.
På sprit och vin utgår f. n. en speciell omsättningsskatt dels i form av en
grundavgift, som anknyter till alkolholhalten, och dels i form av en procentavgift,
som beräknas på utminuteringspris, exklusive allmän varuskatt.
Grundavgiften utgör för sprit 30 öre per liter för varje volymprocent alkohol,
for starkvin, d. v. s. vin med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent,
2 kr. 40 öre per liter och för lättvin 24 öre per liter. Procentavgiften
utgör for sprit 50 procent samt för starkvin och lättvin 36 procent av utminuteringspriset.
I propositionen föreslås en höjning av grundavgiften för sprit med 4 öre
till 34 öre, för starkvin med 80 öre till 3 kr. 20 öre och för lättvin med 40 öre
till 64 öre. Departementschefen framhåller att konsumentprisindex från
april 1963 till våren 1966 kan beräknas stiga med ca 16 procent och att en
justering av skattesatserna på rusdrycksområdet därför bör äga rum för att
anpassa priserna på vin- och spritdrycker till den allmänna prisutvecklingen.
Forslaget innebär att priset ökar på renat brännvin med ca 3 kr. för helbutelj,
på starkvin med ca 1 kr. 35 öre för helbutelj och för lättvin med ca
65 öre för helbutelj.
I åtskilliga motioner har framställts yrkanden, som innebär en skärpning
av de i propositionen föreslagna skattesatserna. I motionerna I: 301 av herr
Nils- Eric Gustafsson m. fl. och II: 426 av herr Wiklund m. fl. föreslås således
en höjning av utminuteringspriset på såväl spritdrycker som vin med
25 procent. Yrkandet i motionerna 1: 349 av herr Bengtson m. fl. och II: 420
av herr Hedlund m. fl. innebär en sådan höjning av skatten på sprit, att
priset på renat brännvin, inklusive omsättningsskatten, höjes med 5 kr. 25
öre per helbutelj. Motionärerna yrkar också motsvarande procentuella höjning
av skattesatserna på stark- och lättvin. — Enahanda yrkanden i fråga
om sprit och starkvin återfinns i motionerna I: 351 av herr Lundström in. fl.
och II: 424 av herr Ohlin m. fl. — I motionerna I: 57 av herrar Hiibinette och
Ebbe Ohlsson samt 11:93 av herr Edlund yrkas en höjning av priset på
brännvin med 25 öre per liter utöver förslaget i propositionen, varemot
motionärerna avstyrker förslaget om en höjning av grundavgiften för lättvin.
Några motioner innehåller yrkande om skärpning av beskattningen av Öl
och starköl. Skattehöjningen bör enligt motionerna I: 349 av herr Bengtson
Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966 15
m. fl. och II: 420 av herr Hedlund m. fl. bestämmas till 15 procent av nu
gällande skattesatser, medan i motionen II: 419 av herr Hamrin i Jönköping
m. fl. yrkas höjning av skatten på Öl med 20 procent och på starköl med 25
procent.
I likhet med departementschefen anser utskottet det från nykterhetspolitisk
synpunkt angeläget att rusdryckspriserna i stort sett följer prisutvecklingen
på konsumtionsvaror. De i propositionen uppdragna riktlinjerna för
en omläggning av skattesatserna på sprit och vin överensstämmer i stort
sett med vad utskottet tidigare uttalat därom i flera sammanhang. Genom
de föreslagna skatteskärpningarna torde också den förskjutning, som sedan
1963, då skattesatserna sist justerades, inträtt i prisrelationen mellan rusdrycker
och andra konsumtionsvaror, i huvudsak komma att återställas. Vad
särskilt angår den i motionerna 1:301 och 11:426 samt 1:351 och 11:424
aktualiserade frågan om att anpassa priset på sprit och vin till inkomstutvecklingen
och inte till den allmänna prisutvecklingen vill utskottet erinra
om att den i oktober 1965 tillsatta alkoholpolitiska utredningen enligt sina
direktiv har att behandla alla de spörsmål som är av betydelse för alkoholoch
nykterhetspolitiken. Därvid har utredningen också att pröva prispolitikens
samband med alkoholkonsumtionen och prissättningens relation till
alkoholstyrkan. Utskottet kan bl. a. med hänsyn härtill inte biträda motionärernas
förslag att man nu bör avvika från de riktlinjer for beskattningen
av spritdrycker och vin, vilka hittills tillämpats.
Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till de i propositionen föreslagna
skattesatserna på sprit och starkvin. Detta innebär att utskottet avstyrker
bifall till motionerna I: 57 och II: 93 i vad desamma avser höjning
av grundavgiften för sprit samt motionerna 1:301 och 11:426, 1:349 och
II: 420 samt I: 351 och II: 424, samtliga i vad de avser höjda skattesatser på
sprit och vin.
Vad härefter angår den i propositionen föreslagna skattehöjningen pa
lättvin synes denna procentuellt sett vara något för hög, möjligen beroende
på att vid skatteavvägningen tillräcklig hänsyn inte tagits till de billiga lättvinernas
betydande andel av den totala konsumtionen. Med hänsyn härtill
och till den av utskottet tidigare uttalade önskvärdheten av en övergång
från starkare till svagare drycker, anser utskottet sig bora fororda en
mindre justering av grundavgiften för lättvin från föreslagna 64 till 48 öre
per liter. Förslaget bör inte föranleda någon ändring i det förslag till nya
tulltaxor som framläggs i propositionen.
Av det anförda framgår att utskottet inte anser sig kunna tillstyrka bifall
till motionerna I: 57 och II: 93 i denna del.
Vad slutligen angår yrkandena i motionerna I: 349 av herr Bengtson m. fl.
och II: 420 av herr Hedlund in. fl. samt motionen II: 419 av herr Hamrin
i Jönköping m.fl. om skärpning av skatten på Öl och starköl vill utskottet
erinra om att denna skatt, räknad på i varan ingående mängd alkohol, även
16 Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966
med de justeringar av skattesatserna på sprit och vin, som nu föreslås i propositionen,
torde vara fullt tillräcklig för åstadkommande av jämvikt i prisrelationen
mellan å ena sidan Öl och starköl och å andra sidan sprit och
vin. Med hansyn härtill och till den förut uttalade önskvärdheten av en
övergång till alkoholsvaga drycker anser utskottet sig inte kunna biträda
yrkandena i motionerna. (Utskottet avstyrker således bifall till motionerna
1: 349 och II: 420 i nu förevarande del samt motionen II: 419.
Utskottet behandlar härefter den i propositionen föreslagna beskattningen
av motorbränslen.
For bensin utgår dels en särskild skatt (bensinskatt) och dels en allmän
energiskatt. Allmän varuskatt utgår inte på bensin. Bensinskatten utgår
sedan den 1 juli 1965 med 43 öre per liter. Energiskatten utgår med 9 öre per
hter. For brannolja utgår såväl en särskild skatt (brännoljeskatt) som allmän
energiskatt. Brännoljeskatten utgår i regel med 34 öre per liter. Skatten
för tillverkare eller registrerad leverantör samt vid införsel utgör dock endast
31 öre per liter. För brännolja utgör energiskatten 2,5 öre per liter. Den
särskilda skatten för gasol (gasolskatt) utgår med 29 öre per liter, dock att
för buss, vars tjänstevikt överstiger 3 000 kg, skatten endast utgör 22 öre
per hter. Den allmänna energiskatten utgör för gasol 7 öre per liter men i
fråga om buss med tjänstevikt överstigande 3 000 kg endast 2 öre per liter.
De i den förevarande propositionen framlagda förslagen innebär en höjning
av bensin- och brännoljeskatten med 5 öre per liter och av gasolskatten
med 4 öre per liter. I propositionen understrykes att det samhällsekonomiska
och statsfinansiella läget motiverar en höjd beskattning, varför
de ökade skatteintäkterna inte bör bli föremål för specialdestination. Med
hansyn härtill föreslås beskattningen reglerad i en särskild författning om
skatt på motorbränslen.
I de inbördes likalydande motionerna I: 349 av herr Bengtson m. fl. och
II: 420 av herr Hedlund m. fl., I: 352 av herr Lundström m. fl. och II: 425 av
herr Ohlin in. fl., I: 354 av herrar Sveningsson och Schött samt 11:421 av
herr Nilsson i Bästekille m. fl. yrkas en med 3 öre förhöjd beskattning av
bensinen samt avslag på förslaget om höjd beskattning av brännolja och gasol.
I motionerna I: 353 av herrar Strandberg och Svenungsson samt II: 422
av herr Nordgren in. fl. yrkas avslag på propositionens förslag beträffande
samtliga motorbränslen, medan avslagsyrkandet i motionen 1: 303 av herr
Wallmark gäller höjd skatt på brännolja och gasol samt i motionen II: 318
av herrar Asp och Sundelin höjd skatt på brännolja. Det inkomstbortfall
som härigenom skulle uppstå vill motionären i motionen 1:303 kompensera
genom en med 6 öre förhöjd bensinskatt och motionärerna i motionen
II: 318 genom en längre gående höjning av bilaccisen än vad som föreslagits
i propositionen. De motionärer, som tillstyrker en förhöjd bensinbeskattning,
yrkar att intäkterna härav skall tillföras automobilskattemedlen. Som mo
-
17
Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966
tivering för sina yrkanden anför samtliga motionärer främst den omedelbara
verkan en merbeskattning skulle få på nyttotrafikens transportkostnader.
Av vad utskottet inledningsvis anfört framgår att utskottet delar departementschefens
uppfattning att en betydande del av den inkomstförstärkning,
som är erforderlig, måste åstadkommas genom en ökad beskattning
av bilismen. I nuvarande samhällsekonomiska läge, då man eftersträvar en
ökning av exporten och en dämpning av den privata konsumtionen, i första
hand bilanskaffningarna, är det enligt utskottets mening inte lämpligt att
väsentligt öka beskattningen av sådana drivmedel, som företrädesvis användes
i nyttotrafiken. Med hänsyn till transportkostnadernas speciella genomslagskraft
på den allmänna pris- och kostnadsnivån måste en höjning av
skatten på brännolja te sig synnerligen vansklig. Utskottet vill i sammanhanget
även erinra om att den fr. o. in. den 1 juli 1965 genomförda höjningen
av bensinskatten av dessa skäl inte föranledde nagon motsvarande höjning
av brännoljebeskattningen. På grund härav finner utskottet sig inte kunna
tillstyrka departementschefens förslag om ytterligare beskattning av brannoljan.
Även om vissa skäl kan åberopas mot en höjd beskattning av bensin är det
med hänsyn till behovet av inkomstförstärkningar och angelägenheten av att
åstadkomma en bättre balans i utrikeshandeln enligt utskottets mening nödvändigt
att höja beskattningen av detta drivmedel. Den i propositionen föreslagna
höjningen med 5 öre per liter finner utskottet mot bakgrunden härav
väl avvägd. Den ökade drivmedelsbeskattningen är som nämnts motiverad
uteslutande av det samhällsekonomiska och statsfinansiella läget. Skattehöjningen,
som mot bakgrunden därav inte kan tas till intäkt för ökade
investeringar inom vägväsendet, bör på sätt förordas i propositionen därför
konstrueras som en fristående skatt, vilken i riksstaten inte redovisas som
automobilskattemedel.
Vad härefter angår den i propositionen föreslagna höjningen av beskattningen
på gasol är den nu gällande skattesatsen på detta drivmedel beräknad
så, att den med hänsyn till skillnaden mellan gasol och bensin i vad
avser energiinnehåll motsvarar skatten för det senare bränslet. Då en oförändrad
beskattning av gasol skulle premiera detta drivmedel på bensinens
bekostnad tillstyrker utskottet förslaget i propositionen i denna del.
Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat de likalydande motionerna
1:349 och 11:420, 1:352 och 11:425, 1:353 och 11:422, 1:354 och 11:421
ävensom motionerna 1:303 och 11:318, samtliga motioner i vad de avser
drivmedelsbeskattningen.
Den särskilda omsättningsskatten på motorfordon, den s. k. bilaccisen,
utgår för personbilar och vissa mindre lastbilar med det antal kronor, som
motsvarar 110 procent av det tal som anger fordonets tjänstevild uttryckt i
2— Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 1
18
Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966
kg. För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kg utgår dessutom en tilläggsavgift
med 145 kr. för varje fullt femtiotal kg varmed tjänstevikten överstiger
1 600 kg. För motorcyklar utgör skatten 180 kr., om tjänstevikten inte
överstiger 75 kg, 240 kr. om tjänstevikten är högre men ej överstiger 160
kg och 360 kr. i övriga fall. Skattskyldiga är tillverkare och importörer av
ovannämnda motorfordon.
I propositionen föreslås att procenttalet för bilar höjs till 155 kr. och
att tilläggsavgiften höjs till 195 kr. Höjningen motsvarar 3 å 4 procent av
bilpriset. Beträffande motorcyklarna föreslås en motsvarande uppräkning
varigenom accisen höjs, om tjänstevikten inte överstiger 75 kg, till 255 kr.,
om tjänstevikten är högre men inte överstiger 160 kg, till 335 kr. och eljest
till 505 kr.
I motionen II: 318 av herrar Asp och Sundelin hemställes att bilaccisen
höjs med 5 procent av bilpriset. Den i motionen föreslagna höjningen av bilaccisen
är avsedd att utgöra kompensation för det skattebortfall, som föranledes
av motionärernas yrkande om avslag på förslaget i propositionen om
särskild skatt på brännolja.
När bilaccisen år 1956 infördes som en permanent skatt i syfte att utgöra
en spärr för bilismens alltför snabba expansion, motsvarade skatten ca 12
procent av priset för en bil av standardkaraktär. Till följd av prisutvecklingen
har detta procenttal nedgått och skatten för en sådan bil utgör f. n. omkring
8 procent av detalj handelspriset. Förslaget i propositionen innebär således
i stort sett att den ursprungligen avsedda skattenivån återställs.
Enligt utskottets mening är den förordade höjningen av bilaccisen av sådan
storleksordning att den — i förening med den höjning av bensinskatten
med 5 öre per liter, som skedde den 1 juli 1965, och den i propositionen
föreslagna ytterligare beskattningen av bensinen — är ägnad att medföra en
mot bakgrunden av den ogynnsamma utvecklingen av bytesbalansen eftersträvad
uppbromsning av de privata bilinvesteringarna. Med hänsyn härtill
tillstyrker utskottet bifall till den i propositionen förslagna höjningen av
bilaccisen och avstyrker således bifall till motionen 11:318 i denna del.
I fråga om ikraftträdandet av de föreslagna skattehöjningarna delar utskottet
departementschefens uppfattning att desamma bör genomföras med
minsta möjliga tidsutdräkt. Med hänsyn till att riksdagen inte kan fatta
beslut i ärendet före den 1 februari, förordar utskottet att höjningarna av
skatten pa sprit och vin samt den särskilda skatten på vissa motorbränslen
träder i kraft den 7 februari 1966.
För att motverka rubbningar inom bilhandeln under tiden mellan skattehöjningens
offentliggörande och de nya bestämmelsernas ikraftträdande
föreslås i propositionen att den höjda bilaccisen skall tillämpas på leveranser,
som ägt rum efter årsskiftet. I anledning härav tillkännagavs i ett pressmeddelande
från finansdepartementet den 1 januari 1966 att regeringen
Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966 19
hade för avsikt att i en kommande proposition föreslå en höjning av bilaccisen
fr. o. m. årsskiftet 1965/66.
I de inbördes likalydande motionerna I: 302 av herr Holmberg m. fl. och
II: 319 av herr Bohman m. fl. samt I: 350 av herrar Dahlén och Nils-Eric
Gustafsson och II: 418 av herrar Gomér och Nihlfors yrkas avslag på förslaget
om retroaktiv tillämpning av en högre bilaccis under hänvisning till
att en sådan anordning strider mot principerna för svensk lagstiftning. I
sistnämnda motioner erinrar motionärerna om möjligheten att — på sätt
som skedde vid den permanenta bilaccisens införande år 1956 — utta en
tillfällig lagerskatt för att undvika de olägenheter, som kan uppstå vid en
höjning av skattesatserna.
Den omständigheten, att grundlagen inte innehåller förbud mot retroaktivitet
i lagstiftningen, eller att lagstiftning med retroaktiv verkan tidigare
förekommit utgör enligt utskottets mening i och för sig inte ett försvar för
införande av en lagstiftning med tillbakaverkande kraft. Utskottet är i
princip av den uppfattningen att retroaktiv lagstiftning bör undvikas. I förevarande
fall måste stor hänsyn tas till de nackdelar, som är förenade med
de skattskyldigas osäkerhet om vilken skattesats, som under en kortare
övergångstid är gällande. Enligt utskottets mening bör större vikt fästas vid
de skattskyldigas krav på rättssäkerhet än det allmännas intresse av att
skattehöjningarna inte leder till vissa i och för sig mindre önskvärda affärstransaktioner
i syfte att undgå förhöjd skatt. Farhågorna för att en skattehöjning
av denna relativt begränsade omfattning skulle få ogynnsamma
verkningar i konkurrenshänseende, om en retroaktiv beskattning icke genomföres,
synes utskottet överdrivna, och de ogynnsamma verkningarna i
detta hänseende kan i stort sett undvikas om ikraftträdandet av de nya bestämmelserna
sker snarast möjligt. För att någon lucka i beskattningen inte
skall uppstå bör de bilar — från motorcyklarna kan i detta sammanhang
bortses — som vid lagstiftningens ikraftträdande lämnat tillverkaren eller
importören men ännu inte övergått till konsumenten, bli föremål för en
särskild lagerbeskattning. Utskottet förordar därför att en tillfällig skatt
uttas på de bilar, som finns i återförsäljarnas lager den 5 februari 1966. Med
det anförda avstyrker utskottet bifall till propositionen i denna del och anser
sig härigenom ha besvarat de likalydande motionerna I: 302 och II: 319 samt
I: 350 och II: 418.
Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966
20
Utskottets hemställan
tJnder åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen med förklarande att Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 10 icke kunnat av riksdagen oförändrad
antagas
I) i anledning av de likalydande motionerna I: 302 av
herr Holmberg m. fl. och II: 319 av herr Bohman m. fl., 1: 349
av herr Bengtson m. fl. och II: 420 av herr Hedlund m. fl.,
I: 350 av herrar Dahlén och Nils-Eric Gustafsson samt II: 418
av herrar Gomér och Nihlfors, 1: 352 av herr Lundström
m. fl. och II: 425 av herr Ohlin in. fl., 1: 353 av herrar Strandberg
och Svenungsson samt II: 422 av herr Nordgren m. fl.,
I: 354 av herrar Sveningsson och Schött samt II: 421 av herr
Nilsson i Bästekille m. fl. ävensom motionerna I: 303 av herr
Wallmark och II: 318 av herrar Asp och Sundelin måtte antaga
följande vid propositionen fogade förslag till
1) förordning angående ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen
den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och
vin med dels den ändringen att 2 § 1 mom. erhåller följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse
(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)
2 §.
1 m o m. Skatten upptages ----
b) för vin dels med en grundavgift,
såvitt avser vin med en alkoholhalt
överstigande 14 volymprocent
(starkvin), av 3 kronor 20 öre för
liter och, såvitt avser annat vin
(lättvin), av 64 öre för liter dels
med en procentavgift motsvarande
36 procent av utminuteringspriset.
Utminuteringspriset utgöres---
----utminuteringspriset; samt
b) för vin dels med en grundavgift,
såvitt avser vin med en alkoholhalt
överstigande 14 volymprocent
(starkvin), av 3 kronor 20 öre för
liter och, såvitt avser annat vin
(lättvin), av 48 öre för liter dels
med en procentavgift motsvarande
36 procent av utminuteringspriset.
---varornas utminutering.
dels ock den ändringen att förordningen träder i kraft
den 7 februari 1966.
2) förordning om ändring i 22 kap. tulltaxan den 12 september
1958 (nr 475) med den ändringen att förordningen
träder i kraft den 7 februari 1966;
3) förordning om särskild skatt på motorbränslen med
den ändringen att förordningen erhåller följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse.
21
Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966
(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)
Förslag
till
Förordning
om särskild skatt på motorbränslen
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Till staten skall särskild skatt på
motorbränslen erläggas för varuslag
som avses i
1 § första stycket förordningen
den 7 april 1961 (nr 372) om bensinskatt
(bensin),
1 § första stycket förordningen
den 15 december 1961 (nr 653) om
brånnoljeskatt (brännolja),
1 § första stycket förordningen
den 29 maj 1964 (nr 352) om gasolskatt
(gasol),
allt i de fall skatt utgår enligt
nämnda förordningar.
2
Skatten utgår för bensin och
brännolja med fem och för gasol
med fyra öre för liter.
3
Förordningarna om bensinskatt,
brånnoljeskatt och gasolskatt äga i
övrigt motsvarande tillämpning i
fråga om särskild skatt på motorbränslen.
4
Närmare föreskrifter-----
Denna förordning träder i kraft
den 1 februari 1966.
Förslag
till
Förordning
om särskild skatt på vissa motorbränslen
Härigenom
förordnas som följer.
1 §•
Till staten skall särskild skatt på
motorbränslen erläggas för varuslag
som avses i
1 § första stycket förordningen
den 7 april 1961 (nr 372) om bensinskatt
(bensin),
1 § första stycket förordningen
den 29 maj 1964 (nr 352) om gasolskatt
(gasol),
allt i de fall skatt utgår enligt
nämnda förordningar.
§■
Skatten utgår för bensin med fem
och för gasol med fyra öre för liter.
§•
Förordningarna om bensinskatt
och gasolskatt äga i övrigt motsvarande
tillämpning i fråga om särskild
skatt på vissa motorbränslen.
§•
— —--av Konungen.
Denna förordning träder i kraft
den 7 februari 1966.
Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966
4) förordning om ändrad lydelse av 4 § förordningen den
23 november 1956 (nr 545) angående omsättningsskatt å
motorfordon i vissa fall med den ändringen, att övergångsbestämmelserna
erhåller följande såsom utskottets förslag
betecknade lydelse.
(Kungl. Maj.ts förslag)
Denna förordning träder i kraft
dagen efter den, då förordningen
enligt därå meddelad uppgift utkommit
från trycket i Svensk författningssamling.
Skatten utgår enligt
de nya bestämmelserna även när
skattskyldigheten inträtt före deras
ikraftträdande men efter den 31 december
1965. Har skattskyldig före
den 1 januari 1966 levererat motorfordon
till återförsäljare att av denne
försäljas i kommission för den
skattskyldiges räkning utgår dock
skatten enligt de äldre bestämmelserna.
Visar skattskyldig att motorfordon,
för vilket skatten skall utgå
enligt de nya bestämmelserna, sålts
till pris som avtalats före den 1 januari
1966 och att priset icke kan
höjas med belopp som motsvarar
skattehöjningen, äger Kungl. Maj :t
medge befrielse från eller återbäring
av ett belopp motsvarande skillnaden
mellan skatt enligt de nya
bestämmelserna och skatt enligt de
äldre bestämmelserna, om ansökan
därom göres senast den 28 februari
1966.
Vid tillämpningen av denna förordning
gälla icke 62 § andra och
tredje styckena frihamnsstadgan
den 8 november 1935 (nr 553).
Har i fall som avses i 22 § förordningen
den 23 november 1956
(nr 54-5) skatt beräknats enligt äld
-
(Utskottets förslag)
Denna förordning träder i kraft
dagen efter den, då förordningen
enligt därå meddelad uppgift utkommit
från trycket i Svensk författningssamling.
Visar skattskyldig att motorfordon,
för vilket skatten skall utgå enligt
de nya bestämmelserna, sålts
till pris som avtalats före denna förordnings
ikraftträdande och att priset
icke kan höjas med belopp som
motsvarar skattehöjningen, äger
Kungl. Maj :t medge befrielse från
eller återbäring av ett belopp motsvarande
skillnaden mellan skatt
enligt de nya bestämmelserna och
skatt enligt de äldre bestämmelserna,
om ansökan därom göres senast
den 31 mars 1966.
Vid tillämpningen av denna förordning
gälla icke 62 § andra och
tredje styckena frihamnsstadgan
den 8 november 1935 (nr 553).
23
Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966
(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)
re bestämmelser i fråga om motorfordon
som införts till riket efter
den 31 december 1965 men före denna
förordnings ikraftträdande, skall
skillnaden mellan skatt enligt de
nya bestämmelserna och skatt enligt
de äldre bestämmelserna erläggas
av den skattskyldige vid anfordran.
Härvid äger 22 § andra
punkten motsvarande tillämpning.
II) i anledning av de likalydande motionerna I: 302 av
herr Holmberg m. fl. och II: 319 av herr Bohman m. fl. ävensom
I: 350 av herrar Dahlén och Nils-Eric Gustafsson samt
II: 418 av herrar Gomér och Nihlfors måtte antaga följande
förslag till förordning om tillfällig skatt på vissa motorfordon.
Förordning
om tillfällig skatt på vissa motorfordon
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
För andra sådana i 1 § förordningen den 23 november 1956 (nr 545) angående
omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall såsom skattepliktiga
angivna motorfordon än motorcyklar skall till staten erläggas skatt enligt
vad nedan sägs.
Skatten utgår på skattepliktiga motorfordon som klockan 12 natten mellan
den 5 och 6 februari 1966 finnas i lager hos den som idkar försäljning av
motorfordon (försäljare).
Från skatteplikt enligt denna förordning undantagas sådana motorfordon
i lager hos tillverkaren eller importören för vilka skall erläggas omsättningsskatt
i samband med att fordonen levereras till köpare eller eljest uttagas
från rörelse.
I lagret skola medräknas motorfordon, vilka vid den i andra stycket angivna
tidpunkten äro under transport till eller från försäljaren, dock endast
där denne står faran för godset.
Vid tillämpning av denna förordning skall iakttagas vad som stadgas i
1 § sista stycket förordningen angående omsättningsskatt å motorfordon
i vissa fall.
24
Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966
2§.
Skatt enligt denna förordning skall erläggas av försäljare som avses i 1 §.
3§.
Skatten utgår för personbilar och lastbilar med det antal kronor, som
motsvarar 155 procent av det tal, vilket anger fordonets tjänstevikt uttryckt i
kilogram. För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kilogram skall därjämte
tillägg göras med 195 kronor för varje fullt femtiotal kilogram, varmed
tjänstevikten överskjuter 1 600 kilogram. Skatten avrundas i förekommande
fall till närmast lägre helt tiotal kronor. Från skatten skall avräknas sådan
skatt som utgått för fordonen enligt förordningen angående omsättningsskatt
å motorfordon i vissa fall.
4 §•
Kontrollstyrelsen är beskattningsmyndighet. Förordningen den 3 april
1959 (nr 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning äger tillämpning
på skatt enligt denna förordning.
5§.
Deklaration skall avlämnas till kontrollstyrelsen senast den 31 mars 1966.
6§.
Kontrollstyrelsen må på framställning av skattskyldig, om särskilda skäl
föreligga, medge anstånd med skattens erläggande, dock längst till utgången
av juni 1966.
7 §•
Har motorfordon, för vilket skatt erlagts enligt denna förordning, av den
skattskyldige eller för dennes räkning utförts ur riket eller till svensk frihamn
utan att ha varit upptaget i bilregister, skall kontrollstyrelsen, efter
ansökan, restituera den sålunda erlagda skatten. Utförseln skall styrkas
med bevis av tullmyndighet.
8§.
Har motorfordon, för vilket skatt enligt denna förordning utgått, i samband
med fordonets upptagande första gången i bilregister funnits vara
skattefritt jämlikt 2 § första stycket a), b) eller c) förordningen den 2 juni
1922 (nr 260) om automobilskatt, skall kontrollstyrelsen, efter ansökan, förordna
om återbäring av den erlagda skatten. Vad nu sagts skall ock gälla
personbil, som är inrättad såsom invalidfordon och som äges av invalid,
därest fordonet, när det första gången upptagits i bilregister, befriats från
skatteplikt jämlikt 2 § andra stycket nämnda förordning, såframt icke länsstyrelsen
i samband med beslutet om skattebefrielse förordnat att återbä
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966 25
ring av erlagd omsättningsskatt ej skall äga rum. Sådant förordnande må
meddelas endast om särskilda skäl äro därtill. De närmare föreskrifter, som
fordras till ledning för länsstyrelsens prövning i detta hänseende, meddelas
av myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer.
I fråga om besvär över länsstyrelses beslut beträffande återbäring av omsättningsskatt
skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad i förordningen
den 2 juni 1922 om automobilskatt är stadgat om besvär mot beslut
i fråga om frihet från sådan skatt.
9 §•
Visar skattskyldig att motorfordon, för vilket skatten skall utgå enligt
de nya bestämmelserna, sålts till pris som avtalats före den 6 februari 1966
och att priset icke kan höjas med belopp som motsvarar skattehöjningen,
äger Kungl. Maj :t medge befrielse från eller återbäring av ett belopp motsvarande
skillnaden mellan skatt enligt de nya bestämmelserna och skatt
enligt de äldre bestämmelserna, om ansökan därom göres senast den 31 mars
1966.
10 §.
Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig uppgift,
stadgas i skattestrafflagen.
11 §•
Kungl. Maj :t äger utfärda de föreskrifter som erfordras för tillämpningen
av denna förordning.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då forordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
B) att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:57 av herrar Hubinette
och Ebbe Ohlsson samt II: 93 av herr Edlund,
2) de likalydande motionerna 1:301 av herr Nils-Eric
Gustafsson m. fl. och II: 426 av herr Wiklund m. fl.,
3) de likalydande motionerna 1:302 av herr Holmberg
m. fl. och II: 319 av herr Bohman m. fl.,
4) de likalydande motionerna 1:349 av herr Bengtson
m. fl. och II: 420 av herr Hedlund m. fl.,
5) de likalydande motionerna I: 350 av herrar Dahlén
och Nils-Eric Gustafsson samt II: 418 av herrar Gomér och
Nihlfors,
6 Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966
6) de likalydande motionerna 1:351 av herr Lundström
m. fl. och II: 424 av herr Ohlin m. fl.,
7) de likalydande motionerna I: 352 av herr Lundström
m. fl. och II: 425 av herr Ohlin m. fl.,
8) de likalydande motionerna 1:353 av herrar Strandberg
och Svenungsson samt II: 422 av herr Nordgren m. fl.,
9) de likalydande motionerna I: 354 av herrar Sveningsson
och Schött samt II: 421 av herr Nilsson i Bästekille m. fl.,
10) motionen 1:303 av herr Wallmark,
11) motionen 11:318 av herrar Asp och Sundelin, ävensom
12)
motionen 11:419 av herr Hamrin i Jönköping m. fl.,
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom
vad utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.
Stockholm den 28 januari 1966
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson Stefan
Tage
Joh“* Er''ik Filip
vik , iru Holmqvist*, herrar Enskog* och Boo.
*>;icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservationer
Beträffande alkoholbeskattningen
D av herrar Stefanson, Erik Filip Petersson, Gustafson i Göteborg, Eriksson
i Backmora, Enskog och Boo, vilka ansett, att utskottet under punkterna
All och 2 samt B 4 och B 6 bort hemställa,
att riksdagen — i anledning av de likalydande motionerna
I: 349 av herr Bengtson m. fl. och II: 420 av herr Hedlund
m. fl. samt 1: 351 av herr Lundström m. fl. och II: 424 av
herr Ohlin m. fl. — måtte antaga
Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966 27
a) det vid propositionen fogade förslaget till förordning
angående ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den
24 maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin med
dels den ändringen, att 2 § 1 mom. erhåller följande ändrade
lydelse.
2 §•
1 mom. Skatten upptages vid detalj handelsbolagets inköp av sprit och
vin och utgår, där ej annat i 2 mom. stadgas,
a) för sprit dels med en grundavgift för liter motsvarande 37 öre för varje
hel volymprocent alkohol dels med en procentavgift motsvarande 50 procent
av utminuteringspriset; samt
b) för vin dels med en grundavgift, såvitt avser vin med en alkoholhalt
överstigande 14 volymprocent (starkvin), av 3 kronor 80 öre för liter och,
såvitt avser annat vin (lättvin), av 48 öre för liter dels med en procentavgift
motsvarande 36 procent av utminuteringspriset.
Utminuteringspriset utgöres---varornas utminutering.
dels ock den ändringen att förordningen träder i kraft
den 7 februari 1966.
b) följande
Förslag
till
Förordning
om ändring i 22 kap. tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)
Härigenom förordnas, att 22 kap. tulltaxan den 12 september 1958 skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika
Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses i 12
c) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå
jande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:
Gognac ............................_.......................................
Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky ................................
Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 .......................
Vin:
musserande:
champagne
annat .................................................................
andra slag med en alkoholhalt:
överstigande 14 volymprocent
icke överstigande 14 volymprocent ....................................
För spritdrycker---allmän varuskatt.
; 4 mom.
med föl
-
47
41
35
20: —
14: —
14: —
7: —
Denna förordning träder i kraft den 7 februari 1966.
28
Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966
Beträffande beskattningen av motorbränslen
2) av herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Elofsson, Erik Filip Petersson,
Ottosson, Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Eriksson i Bäckmora,
Enskog och Boo, vilka ansett, att utskottet under punkterna A I 3, B 4, B 7
och B 9 bort hemställa,
att riksdagen — med avslag på Kungl. Maj :ts förslag till
förordning om särskild skatt på motorbränslen och i anledning
av de likalydande motionerna 1: 349 av herr Bengtson
m. fl. och 11:420 av herr Hedlund m. fl., 1:352 av herr
Lundström m. fl. och II: 425 av herr Ohlin m. fl. ävensom
I: 354 av herrar Sveningsson och Schött samt II; 421 av herr
Nilsson i Bästekille m. fl. — måtte antaga följande
Förslag
till
Förordning angående ändrad lydelse av 2§ förordningen
den 7 april 1961 (nr 372) om bensinskatt
Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 7 april 1961 om bensinskatt
skall erhålla följande ändrade lydelse.
2 §•
Skatten utgår med fyrtiosex öre för liter.
Skatten beräknas---av volymen.
Denna förordning träder i kraft den 7 februari 1966. Äldre bestämmelser
skola dock alltjämt gälla i avseende på förhållanden som hänföra sig till
tiden före ikraftträdandet.
3) av herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Wärnberg, Tage Johansson,
Hellebladh, Brandt, Kärrlander, Andersson i Essvik och fru Holmquist, vilka
dels ansett, att det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 17 börjar med
»Av vad» och slutar med »av brännoljan» bort ha följande lydelse.
Av vad utskottet inledningsvis anfört framgår att utskottet delar departementschefens
uppfattning att en betydande del av den inkomstförstärkning,
som är erforderlig, måste åstadkommas genom en ökad beskattning av
Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966 29
bilismen. Utskottet vill erinra om att den fr. o. m. den 1 juli 1965 genomförda
höjningen av bensinskatten inte föranledde någon motsvarande höjning
av brännoljebeskattningen. Ett tillgodoseende av motionsyrkandena
om oförändrad beskattning av brännoljan skulle innebära att denna ytterligare
förbilligades relativt sett i förhållande till andra drivmedel. I förevarande
sammanhang bör därför en i princip likformig höjning av beskattningen
på motorbränslen ske för att förhindra snedvridning av konkurrensförhållandena.
I den mån viss trafikverksamhet måste upprätthållas för att
tillgodose från samhällets synpunkt angelägna trafikbehov, trots att verksamheten
i dagens läge är mindre lönsam, bör trafikföretagen lämnas kompensation
härför inte genom generella skattelättnader utan i form av individuella
driftbidrag. Med det anförda tillstyrker utskottet den i propositionen
föreslagna höjningen av bränn oljan.
dels ock ansett, att utskottet under punkt A I 3 bort hemställa,
att riksdagen måtte antaga det vid propositionen fogade
förslaget till förordning om särskild skatt på motorbränslen
med den ändringen att förordningen träder i kraft den 7 februari
1966.
Beträffande bilaccisens storlek
4) av herr Asp.
Beträffande ikraftträdandet av den höjda bilaccisen
5) av herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Wärnberg, Tage Johansson,
Hellebladh, Brandt, Kärrlander, Asp, Andersson i Essvik och fru Holmquist,
vilka
dels ansett, att det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 19 börjar
med »Den omständigheten» och slutar med »och II: 418» bort ha följande
lydelse.
Vid sitt ställningstagande till vilka anordningar, som bör vidtagas för att
undvika störningar i bilhandeln i samband med en höjning av bilaccisen,
har departementschefen haft att välja mellan att löreslå antingen en lagstiftning
med tillbakaverkande kraft i enlighet med förslaget i propositionen
eller en särskild lagerbeskattning. Det senare alternativet är onekligen
förenat med betydande administrativa olägenheter och besvär för de skattskyldiga.
En sådan åtgärd förutsätter dessutom en snabbehandling i riksdagen
under ett veckoskifte, vilket tidigare ansetts vara olämpligt. Utskottet
vill i detta sammanhang även erinra om att frågan om särskilda åtgärder
med avseende på inneliggande lager av beskattade varor var aktuell
i samband med 1965 års riksdagsbeslut om höjning av bensin- och cigarrett
-
30
Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966
beskattningen och att riksdagen då godkände departementschefens i proposition
nr 14 uttalade principiella uppfattning att skattehöjningen inte borde
föranleda någon särskild däremot svarande skatt på inneliggande lager.
Samma ståndpunkt har i förevarande proposition intagits beträffande
systembolagets och restauratörernas lager av sprit och vin.
Svensk grundlag innehåller inte något förbud mot att författningar ges
tillbakaverkande kraft, och lagstiftning med retroaktiv verkan är inte någon
nyhet för svensk lagstiftning vare sig det gäller skattelag eller civillag, vilket
framgår av en utförlig redogörelse i proposition nr 79 till 1952 års riksdag.
Mot bakgrunden av det ovan anförda har utskottet inte ansett sig ha anledning
till erinringar mot de föreslagna ikraftträdandebestämmelserna i
förslaget till förordning om ändrad lydelse av 4 § förordningen den 23 november
1956 (nr 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall.
Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till propositionen i denna del
och avstyrker således bifall till de likalydande motionerna I: 302 och II: 319
samt I: 350 och 11:418.
dels ock ansett, att utskottet under punkterna A I 4 och II bort hemställa,
att riksdagen måtte antaga det vid propositionen fogade
förslaget till förordning om ändrad lydelse av 4 § förordningen
den 23 november 1956 (nr 545) angående omsättningsskatt
å motorfordon i vissa fall.
ESSELTE AB, STHLM 66
613530