Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 48 år 1966

1

Nr 48

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ett miljöpolitiskt
handlingsprogram.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1: 620 av herr Bengtson in. fl. och II: 779 av herr Hedlund m. fl. hemställes,
att riksdagen i skrivelse till Kungi. Maj :t måtte anhålla om utarbetande av
ett miljöpolitiskt handlingsprogram i enlighet med i motionerna anförda
riktlinjer.

Motionerna

Motionärerna anför bl. a. att samhället omvandlas allt snabbare, vilket
de anser kunna uttryckas så, att avskrivningstiden på tekniska, ekonomiska
och samhälleliga begrepp och värderingar ständigt förkortas. Detta medför
ökade påfrestningar, särskilt på det psykiska planet. I det pris, som vi får
betala för en i många avseenden hög standard, ingår uppenbarligen ett
betydande mått av psykiska påfrestningar och stora risker för missanpassning
och bestående lidanden. Såväl den materiella försörjningen som miljöfrågorna
bör därför ingå i begreppet levnadsstandard. Detta bör inte ses
som en oupplöslig konflikt mellan kravet på ekonomisk effektivitet och
behovet av välfärd i vidare bemärkelse. Man bör inte stå overksam inför
möjligheterna att skapa en bättre miljö även i psykiskt hänseende, och det
vore felaktigt att tro, att en sådan miljö skulle uppkomma helt av sig själv.
Det gäller ytterst frågan om individens roll och betingelser. Trots detta har
hela problemkomplexet hittills endast ägnats ett splittrat intresse. Det är
hög tid att dessa knapphändiga försök avlöses av konsekventa helhetsgrepp.
Vi har kommit dithän i samhällsutvecklingen, att sådana grepp
är angelägna ur både humanitär och ekonomisk synpunkt.

Det är, säger motionärerna, behövligt med genomgripande åtgärder på
eu rad områden, exempelvis i den ekonomiska politiken, familjepolitiken,
socialvården, arbetsmiljöns utformning, bebyggelseplaneringen, byggandets
tekniska utformning, industrilokaliseringen och naturvården. Man bör vara
medveten om att dessa åtgärder inte kan genomföras på en gång utan endast
efter hand under vägledning av ett långsiktigt miljöpolitiskt handlingsprogram.

I ett antal särskilda avsnitt av motionerna beröres aspekter på miljöproblemen
som anknyter till olika områden av samhällslivet in. in. Motionärerna
tar upp frågan angående den inre och yttre miljön, den tekniska
och ekonomiska utvecklingen, familjepolitiken, socialpolitiken, åldrings1—Bihang
till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 48

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr iti år 1966

vården, arbetsmiljön, bebyggelseplaneringen, förorening och förgiftning,
lokaliseringspolitiken och naturvården.

Motionärerna framhåller avslutningsvis att miljöpolitiken berör områden,
där företagsekonomiskt tänkande läggs till grund för skilda åtgärder.
Detta gäller framför allt beträffande utomhusmiljön, exempelvis vid exploatering
av grusåsar, förorening av vatten och luft, användning av gifter och
tillverkning av engångsförpackningar. Den mänskliga och samhällsekonomiska
önskvärdheten av miljöförbättringar bör föras in i de företagsekonomiska
kalkylerna. En möjlig väg, som bör övervägas, är att belägga tekniska
anordningar som medför miljömässiga skadeverkningar med avgifter, jom
skulle minskas allteftersom skadeverkningarna förebyggdes. Avgiften skulle
användas för miljöförbättrande åtgärder. För att kunna få en säkrare
uppfattning om hur stora miljöförsäinringarna är, och för att få en mera
acceptabel metod att mäta trivsel och miljö med, bör den påbörjade forskningen
på detta område stödjas och vidgas. Sambanden mellan negativa
miljöfaktorer och sociala och ekonomiska förhållanden är i stort sett outredda.
Det bör inte heller vara omöjligt att uppskatta en del av de kostnader
som otillfredsställande miljö åsamkar samhället, t. ex. i fråga om psykiska
störningar hos individerna, ökad sjukvård, ökad brottslighet och andra sociala
missförhållanden samt lägre prestationer i arbetet.

Lösningen av de aktuella problemen sker för närvarande på ett slumpartat
sätt. Med ett klart upplinjerat program skulle alla de organ, som har
att lösa de problem som berörts, ha en riktlinje att följa. Kravet på ett miljöpolitiskt
handlingsprogram är motiverat såväl ur mänsklig som samhällsekonomisk
synpunkt.

Yttrandena

Utskottet liar inhämtat yttranden över motionerna från socialstyrelsen,
medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen.

Socialstyrelsen hänvisar till motionärernas uttalande att genomgripande
åtgärder måste vidtagas på ett stort antal områden och anför vidare.

Samtliga dessa områden är av sådan natur att de tid efter annan måste
uppmärksammas i de olika politiska partiernas aktiviteter. Det torde icke
vara möjligt att renodla de speciellt miljöbetonade aspekterna på dessa
eller andra samhällsfrågor och avskilja dem från exempelvis kostnads- och
finansieringsfrågor. Ett handlingsprogram av sådan natur som det föreslagna
måste därför, om det, såsom uppenbarligen förutsatts, skall vinna
anslutning inom olika politiska partier, vara så allmänt hållet att det enligt
socialstyrelsens mening kan ifrågasättas om något av större värde därigenom
kan utvinnas.

Däremot kan separata utredningar som siktar till ett fullständigt klarläggande
av avgränsade frågor inom åtskilliga av de berörda områdena enligt
styrelsens mening bli av stort värde. I vart fall gäller detta vissa frågor
som motionärerna berört under rubrikerna familjepolitiken, socialpolitiken
och åldringarna. Härom må anföras följande.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 48 dr 1966 3

Under avsnittet »Familjepolitiken» förordar motionärerna en försöksverksamhet
för att utröna de lämpligaste formerna för familje- och äktenskapsrådgivning.
Socialstyrelsen har i utlåtande den 3.5.1965 över fainiljerättskommitténs
betänkande »Äktenskapsrätt» i denna fråga anfört
följande:

»Man bör enligt socialstyrelsens mening även se till att äktenskapsaspirantcrna
blir orienterade om de möjligheter till att själva reglera äktenskapets
rättsverkningar som institutet äktenskapsförord öppnar samt om de
rättigheter och skyldigheter som — om äktenskapsförord icke slutes —
inträder enligt giftermålsbalken och ärvdabalken vid äktenskapets ingående
och upplösning. De bör även vara orienterade om det skydd som erhålles
genom lagen om allmän försäkring eller kan erhållas genom privata försäkringar.
Slutligen bör de orienteras såväl om upplysningsplikten som om de
bestämmelser som garanterar fullgörandet av denna skyldighet (5 kap. It §
GB samt vidianteckning på makes deklaration). Socialstyrelsen vill förorda
att man överväger på vilket sätt en dylik orientering lämpligen kan
meddelas personer som står i begrepp att ingå äktenskap.»

Dä man nu aktualiserar frågan om familje- och äktenskapsrådgivning
hör informationen om äktenskapets rättsverkningar kompletteras med information
även om samlevnads- och uppfostringsfrågor. Behovet av information
i uppfostringsfrågor har starkt understrukits genom de under senare
tid aktuella barnmisshandelsfallen. 1 viss utsträckning skall enligt läroplanen
för grundskolan vissa familjefrågor behandlas i ämnet samhällskunskap
i årsklass 8 av grundskolan. Med hänsyn till ifrågavarande elevers ungdom
(15 år) måste emellertid grundskolans undervisning i dessa frågor
kompletteras i en ålder då äktenskapsbildningen blivit mer aktuell och då de
unga även i övrigt har större förutsättningar att tillgodogöra sig undervisning
av här ifrågavarande slag. Frågan om lämpligaste sättet att anordna
sådan information är emellertid icke lättlöst. Måhända kan det vara lämpligt
att den organisation för vuxenutbildning varom gyinnasieutredningen
nyligen framlagt förslag anförtros denna uppgift. Socialstyrelsen anser önskvärt
att frågan närmare utreds.

Motionärerna har i förevarande avsnitt även berört frågan om åtgärder
för uppmärksammande av barnens psykiska hälsa och utveckling i daghem,
lekskola och grundskola. Motionärerna förordar en landsomfattande vetenskaplig
undersökning av psykiska störningar hos elever.

Någon dylik landsomfattande undersökning anser socialstyrelsen icke
påkallad. Däremot är det önskvärt att man genom löpande kontroller av
såväl förskolebarn som skolbarn skaffar sig möjlighet att upptäcka störningar.
1 viss utsträckning finns redan nu eu sådan kontroll. Det allvarligaste
hindret mot en utbyggnad av denna löpande verksamhet är emellertid
bristen på psykiater och psykologer (skolpsykologer). Man bär emellertid
räknat med att efter hand få i gång kontroll och rådgivning i hithörande
frågor vid barnavårdscentralerna för barn i alla åldrar upp till skolåldern
(sålunda även för barnen i barnstugorna) och vid den obligatoriska skolan
för barn i skolåldern, överläggningar rörande en utveckling i dylik riktning
har inletts mellan representanter för socialstyrelsen, medicinalstyrelsen
och skolöverstyrelsen. Fn särskild utredning rörande möjligheterna att
förverkliga den åsyftade utvecklingen särskilt vad beträffar personalbehovet
är dock väl motiverad.

Under rubriken Socialpolitiken framhåller motionärerna all behovet av
1* It ilo mg till riksdagens protokoll UHUi. It sand. Nr {i8

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr iS är 1966

arbetsvårdsåtgärder blivit allt större och att därför en förbättring av arbetsvärden
och framför allt av arbetsvårdsorganens personella resurser är angelägen.
Man önskar särskilt att samordningen mellan den kommunalt bedrivna
socialvården och arbetsvärden respektive olika vårdinrättningar skall
uppmärksammas.

Vissa tecken kan enligt socialstyrelsens mening tyda på att den berörda
samordningen, som bör omfatta även försäkringskassornas verksamhet,
icke fungerar helt tillfredsställande. Handikapputredningen skall enligt
sina direktiv överväga på vad sätt en samverkan i organisatoriskt hänseende
kan åstadkommas mellan de myndigheter som handlägger frågor av betydelse
för de handikappade. Styrelsen förutsätter att även socialpolitiska
kommittén, som för närvarande är sysselsatt med att utarbeta förslag till
en ny vårdlag, har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga.

Vad arbetsvärden beiräffar är det allmänt bekant att den arbetar med
alltför knappa resurser. Någon särskild utredning för att klarlägga behoven
torde dock knappast för närvarande vara erforderlig. Bristläget beror på
otilläckliga såväl lokal- som personalresurser men den erforderliga utformningen
av verksamheten torde i stort sett vara klarlagd.

Under rubriken Åldringar har motionärerna framfört åtskilliga önskemål.
Sedan några år tillbaka befinner sig åldringsvården i ett livligt utvecklingsskede.
Den landsomfattande inventering rörande åldringarnas bostadsförhållanden
m. in. som påbörjades 1964 börjar ge resultat i form av starkt
ökad förbättringsverksamhet. Alla landets kommuner har emellertid icke
inlett någon sådan inventering. Den sociala hemhjälpen fortsätter att expandera.
Kommunerna stimuleras här av det statsbidrag som utgår sedan
1 juli 1964. Beträffande öppen vård i övrigt varierar den i hög grad mellan
olika kommuner. Socialstyrelsens möjligheter att stimulera och informera
de kommunala myndigheterna är starkt begränsade på grund av bristande
personalresurser. Ett specialnummer av Råd och anvisningar i dessa frågor
är emellertid under utarbetande.

Trots den livliga aktiviteten på åldringsvårdens område finner socialstyrelsen
anledning att i detta sammanhang särskilt stanna för eu av de
av motionärerna berörda frågorna nämligen önskemålet att pensionärerna
i mån av förmåga fortsätter att arbeta. Detta önskemål är i första hand
hetingat av hänsyn till pensionären själv. Enligt en enig medicinsk sakkunskap
"är det i regel av väsentlig betydelse för pensionärens hälsa att han
endast successivt avvecklar sina arbetsinsatser. Ett ytterligare starkt skäl
för att tillvarata pensionärernas arbetskraft är att därigenom ett av allt att
döma väsentligt tillskott skulle kunna erhållas till lindring av den alltmermarkerade
arbetskraftsbristen. Detta tillskott kan, om erforderliga åtgärder
vidtas, väntas öka i samband med den starka stegringen av antalet pensionärer
under kommande år (20 000—25 000 per år). Samhället bör därför
på olika sätt stimulera till ökad arbetsinsats av äldre människor. Bl. a. synes
en uppmjukning av inkomstprövningen av de kommunala bostadstilläggen
böra övervägas. Vidare bör staten som arbetsgivare sträva efter en höjning
av pensionsåldern för sina anställda. En utveckling i sådan riktning beträffande
de statsanställda skulle säkerligen snabbt få följdverkningar på
arbetsmarknaden.

Medicinalstyrelsen, som till sitt yttrande fogat utlåtanden av länsläkarna
i Södermanlands, Gävleborgs och Jämtlands län, anför följande:

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ''18 är 1966 •>

Motionärernas översikt över områden, där i främsta rummet företagsekonomiskt
tänkande lägges till grund för sldkla åtgä^ler hetraffande samhällsplaneringen,
är vittomfattande. Aven om åtskilliga i motionerna bero
da frågor har närmare anknytning till andra verksamhetsområden an med -cinalstvrelsens, vill styrelsen som sitt helhetsintryck antora, att hälsovårdens
Sav alltför oftalynes ha fått stå tillbaka i konkurrensen med andra
intressen eller vid bedömningen av speciella miljofragor.

Skall motionärernas önskemål förverkligas, kommer detta i stort sett
att innebära alt redan inslagna vägar följes eller att redan Planerade at^a
der genomföres. Vid ytterligare utredning av specie a frågor blir det d
för nödvändigt att beakta vad som redan åtgjorts eller som kan bil resultatet
av de utredningar som pågår under medverkan av imil“"slonSf^kfolk.
niga, oljeskyddsutredningen, luftvårdsnamnden, statens institut för folk
hälsan, socialpolitiska kommittén och 1962 års tritidsiitrednmg samt vid
statens byggnadsforskningsinstitut. Detsamma galler resultaten av medicinsk,
social och teknisk forskning. , ,

Styrelsen vill i detta sammanhang understyrka angelagenheten av att
forskning på de i motionen berörda områdena får betryggande ekonomiskt
stöd Som i det aktuella läget särskilt eftersläpande och med otillräcklig
resurser utrustade forskningsområden må här nämnas aldrmgarnas miljö
och åldrandets patofysiologi samt mentalhygieniska problem i alla levnads al

AHa ansträngningar, som är möjliga för att förbättra samhällsmedlemmarnas
livsbetingelser och eliminera negativa faktorer, bor goras. De kommer
efterhand att ge utdelning i form av minskade ansprak pa sanhällets
hälso- och sjukvårds- samt sociala organ. belasta

Medicinalstyrelsen finner för sin del motionärernas ^

sådana tekniska anordningar som medför miljömässiga skadeverkninga
med avgifter som skulle minskas allteftersom skadeverkningarna förebyggdes!
tilltalande — i all synnerhet som avgiften skulle anvandas fo

11U V h 1 ° de f o r ts a t hi8 u^ r e dn i n g e n och planläggningen i samhället är det
nödvändigt att i större utsträckning än hittills lata aven halsoyardens företrädare
och sociologisk sakkunskap medverka. Pa lansplanet finns i
hälsovårdens område länsläkarorganisationen att tillgå.

Gemensam målsättning för och ökad samverkan iplaiUaggmngsarbetet
måste enligt medicinalstyrelsens mening vara angelagna, aven om de lc
redan nu kan resultera i ett så omfattande miljöpolitiskt handlingsprogra
som det i motionerna skisserade.

Medicinalstyrelsen förordar utarbetande av ett miljöpolitiskt handlingsprogram.

Byggnadsstyrelsen uttalar:

Byggnadsstyrelsen delar motionärernas uppfattning, att md jotorsknmgeu
bör stödjas och vidgas. Förekomsten av samband mellan Mc. da nuljofaktorer
och psykiska störningar är till exempel lielt ofullständigt klar
lagd. Den tekiiska utvecklingen tillför ständigt den mänskliga miljon nya
egenskaper, vilkas inflytande tarvar klai läggande.

kVad motionärerna synes avse med »ett miljöpolitiskt handlingsprogram»
omspänner uppenbarligen heln »mhill.livct. omride “yrelSe„ begra„sar
sig till att ingå på vad som närmast hor till dess verksamhetsområd .

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ''18 år 1966

Att begreppet boendestandard statistiskt sett närmast avser inomhusstandard
innebär ingalunda, vilket motionärerna synes mena, att utomhusmiljöns
betydelse otillräckligt beaktas vid bebyggelseplaneringen Med att
andra begreppets innebörd, vilket föreslagits, till att innefatta även utomhusmiljöns
egenskaper torde intet stå att vinna. De åtgärder till förbättrande
av utomhusmiljön, vilka motionärerna föreslår, finner styrelsen angelagna
och böra beaktas. Styrelsen anser att utomhusmiljöns betydelse i
fortsättningen liksom hittills bör ägnas största uppmärksamhet i bebvgstelseplaneringen.
J n

Styrelsen delar i övrigt motionärernas uppfattning att trafikförhållandena
bor forbattras, att vatten- och luftföroreningarna så långt möjligt bör
begransas och att naturvården bör utvecklas. Styrelsen vill dock erinra om
att pa samtliga dessa områden betydande ansträngningar görs i motionärernas
syfte, även om kraftfullare insatser stundom framstår som önsk -

Ln brist inom samhällsplaneringen, som hör samman med motionärernas
krav pa ett miljöpolitiskt handlingsprogram och som byggnadsstyrelsen
i andra sammanhang påtalat, är frånvaron av central ledning. Den splitlnng
på olika organ och specialiteter, som alltmer kommit att utmärka vår
samhällsplanering, ställer kravet på samordning i förgrunden. Med planeringsradens
tillkomst har vissa förutsättningar skapats för en samordnad
planering mom länen. Emellertid framträder behovet av en riksplanerin» i
egentlig mening undan för undan allt starkare

Styrelsen framhåller att en sådan riksplanering självfallet skulle komma
alt i sig innefatta huvuddragen av ett miljöpolitiskt handlingsprogram.

Utskottet

När utskottet vid tidigare tillfällen haft att taga ställning till motioner
angående sådana frågor som upptagits i förevarande motioner (utlåtandena
nr 55/1962, 31/1963, 51/1964 och 12/1965) bar utskottet bl. a. starkt understrukit
vikten av att mentalhygieniska aspekter beaktas vid samhällsplaneringen.
Utskottet har vidare framhållit att förhållandena i fråga om den
mentalhygieniska omvårdnaden icke vore i alla avseenden tilfredsställande
men att behoven vore i stor utsträckning klarlagda och beaktade vid den
pågående nydaningen på olika områden av samhällslivet. Vad gäller förslaget
om ett miljöpolitiskt handlingsprogram har utskottet ansett det
kunna ifrågasättas om ett sådant program verkligen är en framkomlig väg
när det gäller att bättre tillgodose de mentalhygieniska behoven i vårt samhälle.
Utskottet har i överensstämmelse bl. a. med vad medicinalstyrelsen
anfört i frågan ansett att det knappast torde låta sig göra att utforma ett
enhetligt handlingsprogram som kunde anammas och tillämpas av samhällsplanerarna.
Motionerna har i samtliga fall enligt utskottets förslag
länmats utan åtgärd av riksdagen.

Utskottet får med anledning av de nu föreliggande motionerna anföra
att det även är utskottets mening att ett klart samband föreligger mellan å
ena sidan miljön och å andra sidan individens utveckling och personlighets -

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 48 år 1966 7

daning. En sådan uppfattning avspeglar sig också i samhällsarbetet och
inom hela vårt uppfostringssystem. Sålunda spelar exempelvis orsaksforskningen
eu stor roll i planeringen på kriminalvårdens område. Utformningen
av skolundervisningen och av verksamheten i småbarnsinstitutionerna
in. in. påverkas fortlöpande av klarlägganden och överväganden
beträffande exempelvis frågan om den betydelse uppfostran i hem och skola
kan ha för individens psyke. Sociologiska undersökningar är vidare en
metod soin användes för att klarlägga hur den enskilde påverkas av och
kan finna sig till rätta med olika förhållanden i samhällslivet. Den
tekniska och ekonomiska utvecklingen är emellertid mycket snabb och kan
emellanåt medföra hastigt inträdande förändringar i levnadsvillkor in. m.
Det är därför förklarligt att samhällsplaneringen på olika områden icke
alltid hunnit anpassa sig till de nya förhållandena — missgrepp eller mindre
väl övervägda planeringsåtgärder har kunnat förekomma.

Motionärerna har i särskilda avsnitt av motionerna tagit upp ett antal
miljöfrågor inom olika samhällsområden. Utskottet får beträffande vissa av
dessa spörsmål anföra följande.

Motionärerna har understrukit angelägenheten av att bostadskonsumenterna
själva skall kunna välja önskad bostadstyp. Utskottet vill allmänt
framhålla att dessa önskemål får bedömas mot bakgrunden av de svårigheter
som råder på bostadsmarknaden i stort. Som utskottet i tidigare
sammanhang framhållit arbetar t. n. en mångfald olika utredningar med
frågor rörande bostadsbyggandet. Vissa förslag beträffande bostäder för
särskilda grupper, som tar sikte just på dessa gruppers speciella behov i
fråga om boendemiljön är vidare att förvänta. Utskottet avser härmed
den aviserade propositionen om ändringar i byggnadsstadgan som bl. a.
syftar till att bostäderna skall bli bättre anpassade för de handikappade.
Beträffande åldringsbostäderna pågår en inventering över hela landet som
kommer att bilda grundval för åtgärder till förbättring av de gamlas boendeförhållanden.
Utskottet vill framhålla vikten av att miljöfrågorna uppmärksammas
vid planeringen av bostadsbyggandet.

Med anledning av vad motionärerna anfört angående familjepolitiken
vill utskottet erinra om alt särskilda sakkunniga tillkallats för utredning
iörande förbättrande av undervisning och upplysning i sa ml evnad sfrågor
och sexualfrågor. Det ankommer på skolmyndigheterna att uppmärksamma
Psykiska störningar hos skolelever, och utskottet förutsätter att den psykiska
hälsovården inom skolväsendet kommer att effektiviseras i den män
förbättrade resurser medger det. Av intresse är vidare att familjeberedningen
tagit upp frågan om forskning beträffande de verkningar anordningar
för barntillsyn kan ha på barnens psykiska hälsa och utveckling.
Det synes utskottet som om goda förutsättningar skulle föreligga för atl
motionärernas önskemål i här ifrågavarande avseenden skall kunna bli i
väsentlig grad tillgodosedda.

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 48 år 1966

Beträffande vad motionärerna anfört angående åldringarnas problem
får utskottet framhålla att det i propositionen nr 52 vid årets riksdag
framlagda förslaget angående riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken m. in.
innebär väsentligt förbättrade förutsättningar för den äldre arbetskraften
att erhålla sysselsättning. Spörsmålet om åtgärder för att motverka den
känsla av överflödighet och isolering som kan följa med de äldres situation
har berörts av utskottet i dess utlåtande nr 8 till årets riksdag angående de
ensamståendes problem. Utskottet framhöll därvid att det närmast torde
ankomma på kommunerna att vidtaga anordningar som kan underlätta
för de ensamstående att nå mänskliga kontakter och därigenom komma m
en icke önskad isolering. Utskottet anförde vidare att det ökade intresse
som nu ägnas frågorna om fritidssysselsättning kunde förväntas medföra
bl. a. att ensamståendes behov i förevarande hänseenden kan bättre tillgodoses.

I den förenämnda propositionen nr 52 till årets riksdag har framlagts
ytterligare förslag till åtgärder som synes ägnade att motverka vissa i
motionerna påtalade svårigheter som möter den enskilde när det gäller
inträde i eller trivseln inom arbetslivet. Sålunda har exempelvis behovet
av omskolning till nya yrken beaktats. Åtgärder har föreslagits för att
kompensera kvinnor som under längre tid varit borta från förvärvslivet för
de sämre valmöjligheter denna arbetskraft har. Frågan om en fortsatt
utbyggnad av arbetsvärden har upptagits i propositionen. Företag som
förbinder sig att utbilda handikappade föreslås kunna få statsbidrag härför.
Vidare har förslag framlagts att ett institut för arbetsmarknadsfrågor skall
inrättas vid Stockholms universitet med uppgift att bedriva utbildning och
forskning rörande arbetsmarknadens förhållanden.

Av mycket stor vikt för frågan om lämplig arbetsmiljö är uppenbarligen
det i propositionen nr 62 för årets riksdag framlagda och godkända förslaget
om inrättande av ett arbetsmedicinskt institut. Det kan i detta sammanhang
även erinras om att ett vid tekniska högskolan i Stockholm utarbetat förslag
rörande vidgad utbildning och forskning i ämnena industriell psykologi
och arbetsledning samt ergonomi beredes inom universitetskanslersämbetet.

I motionerna ägnas två särskilda avsnitt åt frågor om förorening och
förgiftning samt naturvård. Utskottet får framhålla att hithörande spörsmål
f. n. tilldrar sig mycket stor uppmärksamhet från det allmännas sida. Den
fortlöpande övervakningen av naturvården omhänderhas av statens naturvårdsnämnd.
Enligt beslut av 1965 års höstriksdag har inrättats ett särskilt
organ, Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, som i första hand skall
bedriva forskning angående vatten- och luftföroreningar och förebyggande
av skadeverkningar härav in. in. Åtskilliga utredningar sysslar vidare med
frågor på dessa områden. Bland dem kan nämnas exempelvis naturresursutredningen,
immissionssakkunniga, 1960 års vägsakkunniga och 1962 års

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 48 år 1966 9

fritidsutredning. Årets riksdag har på förslag av allmänna beredningsutskottet
(utlåtande nr 3) hemställt om översyn och utredning av vissa frågor
rörande användningen av engångsförpackningar och angående nedskräpningen
m. m. Enligt utskottets mening bör den aktivitet på bred front som
sålunda utvecklas kunna leda till att de miljöfrågor som motionärerna i dessa
avsnitt bei''ört kommer i ett väsentligt bättre läge.

Utskottet har med det ovan anförda endast velat lämna vissa exempel
på aktuella åtgärder och utredningar beträffande några av de i motionerna
särskilt upptagna frågorna. Det synes utskottet som om motionärernas
önskemål i viss utsträckning kan förväntas bli tillgodosedda genom den
pågående verksamheten. Utskottet delar emellertid den grundsyn motionerna
bygger på, nämligen att frågorna om miljöns betydelse för de enskilda
individerna i dagens samhälle är brännande och är väl medvetet om att
mycket återstår att göra för att åstadkomma den anpassning mellan miljön
och individerna som alla finner önskvärd. Utskottet vill således starkt
understryka vikten av att miljöfrågorna ges stort utrymme i samhällsplaneringen
på alla områden. Den livliga allmänna debatten kring de i motionerna
upptagna spörsmålen kan bidraga till att uppmärksamheten på denna angelägenhet
skärps. Riksdagen har emellertid vid upprepade tillfällen tagit
ställning till yrkanden om upprättande av ett miljöpolitiskt handlingsprogram.
Den tveksamhet som härvid kommit till uttryck beträffande ett
program av den art och omfattning som avses i motionerna är enligt utskottets
mening befogad även i dagens läge. Utskottet anser sig av denna anledning
icke böra tillstyrka bifall till motionsyrkandet.

Utskottet får avslutningsvis angående det i motionerna i olika sammanhang
berörda spörsmålet om forskning beträffande miljöfrågor framhålla
att ett intensivt forskningsarbete givetvis är en ofrånkomlig förutsättning
för effektivisering av strävandena på dessa områden. Riksdagen har beträffande
användningen av riksbankens jubileumsfond uttalat att verksamheten
till en början bör inriktas på att öka kunskapen om de verkningar som
tekniska, ekonomiska och sociala förändringar framkallar i samhället och
hos de enskilda människorna d. v. s. just på forskningsuppgifter som uppenbarligen
ligger på miljöfrågornas område.

Utskottet får med hänsyn till det ovan anförda hemställa,

att de likalydande motionerna 1:620 och 11:779 i den
mån de icke kan anses besvarade med vad ovan anförts
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den It maj 1966.

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr i8 år 1966

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Eric Gustaf Peterson.
Hellebladh, Oscar Carlsson, Hedlund, Nyman, Hiibinette, Axel Kristiansson
och Helge Karlsson;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg,
herrar Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv, Rimås, Wikner, Larsson i
Borrby, Nilsson i Bästekille, Svanberg, Johansson i Växjö och Thylén.

ESSELTE AB. STHLM 66
614748