Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr tf år 1966

1

Nr 47

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående könsrollerna.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 636 av herrar Werner och Adolfsson samt II: 787 av fru Rgding
m. fl. föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om
en allsidig utredning beträffande de ekonomiska och sociala konsekvenserna
av nu rådande könsrollsmönster och förslag till samhälleliga åtgärder
för att avskaffa detsamma samt att riksdagen utan att invänta utredningsresultatet
hemställer till Kungl. Maj :t om en omedelbar granskning
och revision av i undervisningen förekommande läroböcker för att få bort
de inslag av traditionellt könsrollstänkande som ännu förefinnes.

Motionärerna anför bl. a. att den aktuella könsrollsdebatten djupast
sett handlar om vägarna och metoderna att vidga demokratien. Nu rådande
könsrollsfixering innebär att man uppställer normer och gör värderingar
som varierar allteftersom det är fråga om en man eller en kvinna. Den
enskilda individens personliga anlag och förutsättningar spelar en underordnad
roll vid inplaceringen i de fack som anses passa män och kvinnor.
Härav följer att nuvarande könsrollsmönster bidrar till att starkt beskära
demokratien för stora grupper medborgare på en rad områden av samhällslivet.
Så länge samhället självt håller sig med traditionella mallar,
efter vilka den enskilde individen skall formas, blir dessa ett starkt konserverande
element på förlegade uppfattningar om att män och kvinnor
har helt skilda roller.

För att åstadkomma en utjämning av nu rådande könsroller kräves, framhåller
motionärerna, ett långsiktigt arbete där man främst inriktar sig på
att fostra de nya generationerna till en riktig syn på människorollen. På en
rad områden är det emellertid möjligt att på kort sikt genomföra reformer
som leder fram till väsentliga förändringar i nuvarande könsrollsmönster.

Stora anspråk måste ställas på samhället när det gäller alt åstadkomma
eu förändring, och början bör ske redan i småbarnsinstitutionerna och på
mödravårdscentralerna.

I särskilda avsnitt av motionerna behandlas könsrollstänkandets betydelse
på olika områden av samhällslivet. Således beröres frågorna om
en revision av läroböckerna, om yrkesutbildning utan könsrollsmönster,
om diskrimineringen på arbetsmarknaden och behovet av en ny arbets1
— Rihang till riksdagens protokoll 1966. 11 sand. Nr tf

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 47 år 1966

marknadspolitik, om ökad samhällsservice och om en översyn av sociallagstiftningen.

Motionärerna anför avslutningsvis att avskaffandet av nuvarande könsrollsmönster
inte bara är ett kvinnointresse utan ett allmänt samhällsintresse.
För att verkningsfulla åtgärder skall kunna vidtagas från samhällets
sida är forskning och utredning rörande nu rådande könsroller nödvändig.
Någon mera fullständig sociologisk forskning beträffande kvinnornas
sociala och politiska participation saknas ännu. Det som hittills
ägnats största uppmärksamheten är kvinnornas ökade deltagande i arbetslivet
och deras löneförhållanden, medan däremot förändringen i deras
ställning inom utbildningen, i kulturlivet, inom familjen och i det politiska
livet ägnats väsentligt mindre uppmärksamhet.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från arbetsmarknadsstyrelsen,
skolöverstyrelsen och statens läroboksnämnd.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att styrelsen under senare år ägnat
den kvinnliga arbetskraften stor uppmärksamhet och därvid inte endast
sökt bereda kvinnorna sysselsättningsmöjligheter utan också med olika
medel arbetat för att bryta könsbarriärerna på arbetsmarknaden samt anför
vidare.

, Ungdomens yrkesval. Ungdomens yrkesval är, som framhålles i motionen,
mycket traditionsbundet. Styrelsen är medveten om problemen och
söker inom ramen för givna resurser att komma tillrätta med dem. I den
utbildning och vid de konferenser som regelbundet anordnas för yrkesvägledare
och yrkesvalslärare behandlas frågor om mäns och kvinnors skilda
yrkesval och det slentriantänkande som ofta ligger bakom detta val och ges
naturligtvis också information om olika utbildnings- och yrkesalternativ.
Arbetsförmedlingen söker också i sitt dagliga arbete bryta näringslivets
av tradition mycket könsbundna rekrytering. Styrelsen är medveten om att
det här inte gäller bara att förmå flickorna alt bredda sitt yrkesval, utan
också att intressera pojkarna för yrken som nu huvudsakligen sysselsätter
kvinnor. Inom vårdområdet försöker man bl. a. rekrytera män till sjuksköterskor,
till sjukvårdsassistenter och till sjukvårdsbiträden. Under föregående
år deltog ett större antal män än tidigare i sjukvårdsbiträdesutbildning.
Styrelsen har också försökt intressera skollediga pojkar för feriearbete
inom vårdområdet. Några större resultat har dessa och andra åtgärder
ännu inte gett. I sitt yttrande över den av skolöverstyrelsen föreslagna
omläggningen av förskollärarutbildningen påpekade styrelsen bl. a.
att man måste söka rekrytera även manliga elever till denna utbildning.
Detta på grund av att man dels vill bredda männens yrkesval, dels vill ge
barnstugebarnen möjlighet till kontakt med manliga vårdare.

Könsgränser på arbetsmarknaden. En markerad könsuppdelning på olika
yrken är ett framträdande drag på arbetsmarknaden. Vissa förändringar har
emellertid skett under senare år.

Ett flertal företag har börjat rekrytera kvinnor till arbetsuppgifter som
tidigare utförts uteslutande av män. Inom verkstadsindustrin noteras en
ökning av antalet kvinnliga anställda från 16 000 till 25 000 under den
senaste femårsperioden. Även inom ett så dominerande manligt område

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 47 år 1966

3

som byggnadsindustrin har man börjat diskutera rekrytering av kvinnlig
arbetskraft. Antalet redan anställda kvinnor på byggen är emellertid, med
undantag för städerskorna, mycket litet. I tidigare så markant manliga
yrken som t. ex. taxichaufför, bussförare och brevbärare har nu kvinnorna
definitivt gjort en inbrytning.

Man kan således konstatera att kvinnorna — om än relativt sett i liten
utsträckning — börjat söka sig till nya arbetsuppgifter. Någon lika klar
tendens för männen finns däremot inte.

Yrkesutbildning. Det könsbundna utbildningsvalet är märkbart även inom
yrkesutbildningsverksamheten för arbetslösa som omfattar vuxna, även
om det kanske inte är fullt lika framträdande som i de ordinarie yrkesskolorna.
Av de elever som påbörjat utbildning 1964/65 (ca 27 000) var
ca 45 % kvinnor. Kvinnorna återfanns emellertid till övervägande delen i
kortare kurser, som leder till rutinbetonade arbetsuppgifter inom kontors-,
handels- och vårdsektorerna.

Arbetsförmedlingarna verkar intensivt för att orientera de utbildningsbehövande
vuxna kvinnorna mot för dem nya arbetsområden. För att visa
kvinnorna vilka andra sysselsättningsmöjligheter som står till buds ordnas
bl. a. s. k. startkurser för anställning inom industri. Kursen ger eu
yrkesorientering under 4—6 veckor med dels teoretisk undervisning, dels
praktisk utbildning inom olika industrier. Efter kursen kan eleverna välja
att gå vidare till yrkesutbildning, omedelbart ta anställning eller avvakta
en tid innan de bestämmer sig. Under 1965 fullföljde närmare 800 kvinnor
sådana kurser, vilket innebär en avsevärd ökning jämfört med tidigare år.

En av orsakerna till att kvinnor väljer kortare kurser som leder till
traditionellt kvinnliga arbetsområden, torde vara deras brist på den teoretiska
grundutbildning som i många fall är en förutsättning för mer
kvalificerad och längre yrkesutbildning. För att ge dessa kvinnor — och
även män i motsvarande situation — möjligheter till kompensation startades
under 1965 på försök förberedande teoretiska kurser, s. k. preparandkurser,
som ger utbildning motsvarande ungefär realskolenivå i bl. a.
svenska, engelska, matematik, fysik och kemi.

Yrkesutbildningsverksamheten i arbetsmarknadsstyrelsens och skolöverstyrelsens
regi har i huvudsak varit begränsad till arbetslösa och sådana
som riskerar att bli arbetslösa. Hemmafruar som vill gå ut på arbetsmarknaden
och som ej kan få lämpligt arbete betraktas i detta sammanhang
som arbetslösa. För ensamstående föräldrar är reglerna generösare. De
kan nämligen få omskolningsbidrag även om de är i arbete. Förutsättningen
är att yrket lägger hinder i vägen för omhändertagandet av barnen.

I den nyligen avlämnade propositionen om riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken
anför departementschefen följande.

»Frågan om en mera väsentlig utbyggnad av utbildningsverksamheten
för inte arbetslösa måste ses som en del av det frågekomplex som gäller
vuxenutbildningens framtida organisation och omfattning över huvud taget.
De skäl som jag har anfört i det föregående, inte minst behovet av aktivare
strukturpolitiska insatser och önskemålet att förbättra de lågavlönades ställning,
gör det emellertid enligt min mening angeläget att redan nu öka omskolningen
av inte arbetslösa. Utbyggnaden av verksamheten bör dock få
formen av en försöksverksamhet, som kan ge erfarenheter för att längre
fram bedöma vuxenutbildningens roll inom arbetsmarknadspolitiken.» Det
tidigare anslaget på 500 000 kronor föreslås höjt till 10 miljoner kronor.
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 sand. Nr 47

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr M år 1966

Utbildningsbidragen för elever i omskolnings- och fortbildningskurser
är behovsprövade. I enlighet med uttalande av 1964 års riksdag reducerades
grundbidrag till gift kvinna med hänsyn till makens inkomst, dock
inte till lägre belopp än halva grundbidraget.

Styrelsen har vid upprepade tillfällen framfört önskemål om ändring
av detta förhållande. Departementschefen har i propositionen avstyrkt
arbetsmarknadsutredningens förslag om frångående av dessa reduceringsregler.

En ökning av utbildningsbidragen för gifta kvinnor föreslås emellertid
genom att elever med hemmavarande barn under 16 år utan behovsprövning
skall erhålla familjetillägg för barn.

Bidrag för geografisk rörlighet. För att underlätta en flyttning till platser
med bättre arbetstillgång har de s. k. flyttningsbidragen kommit till.
Bidragen ska täcka den enskildes eller familjens kostnader för resor i samband
med att söka och tillträda en anställning och för flyttning av bohaget.
Bidragen avses också täcka etableringskostnaderna på den nya orten. De
ökade kostnader som uppstår då en familj för en tid tvingas bo på två
platser täcks också till en del av dessa bidrag.

Bidragen är inte könsbundna men till de olika bidragsformerna är knutna
vissa villkor. I första hand skall vederbörande sakna anställning och inte
kunna erhålla arbete på eller i närheten av hemorten. Det måste också
vara behov av ifrågavarande arbetskraft på den nya arbetsorten. Familjebidrag
och utrustningsbidrag utgår till arbetstagare som är familjeförsörjare.

1 propositionen föreslås att flyttningsbidragen i vissa fall skall kunna utgå
även till personer som har arbete.

Expeditionsindelning efter kön. Fortfarande upprätthålles gränserna mellan
manligt och kvinnligt arbete på en del förmedlingar så till vida att
man har särskilda expeditioner för män och för kvinnor. I juni 1963 hade
endast sex länsarbetsnämnder slopat expeditionsindelningen efter kön vid
samtliga förmedlingskontor. Sedan dess har ytterligare några nämnder förfarit
på samma sätt. Styrelsen följer noggrant utvecklingen i detta avseende
och skall i enlighet med departementschefens uttalande i propositionen
om riktlinjerna för arbetsmarknadspolitiken medverka till att denna
uppdelning på manliga och kvinnliga expeditioner snarast avvecklas.

Service till barnfamiljer. Styrelsen har vid många tillfällen betonat det
nödvändiga i att den samhälleliga servicen — framför allt till barnfamiljerna
— utbyggs. Verket deltar i den Centrala samarbetsgruppen för utbyggnad
av dag- och fritidshem samt i de länsgrupper som organiserats
för samma ändamål. Styrelsen har också påpekat att man, för att bistå
förvärvsarbetande föräldrar med oregelbunden arbetstid, måste anpassa
barnstugornas öppethållande bättre än vad familjeberedningen föreslagit.
Vidare har styrelsen pekat på de svårigheter som möter vid barnens sjukdom.
Överläggningar har därvid upptagits mellan socialstyrelsen, skolöverstyrelsen
och arbetsmarknadsstyrelsen och praktiska åtgärder för en
snabb utökning av utbildningen av barnsamariter.

Information. Arbetsförmedlingarnas möjligheter till direkt personlig kontakt
med icke yrkesverksamma kvinnor är begränsade bl. a. därför att de
ofta inte anmäler sig på arbetsförmedlingarna. Personlig kontakt har tagits
för att aktivisera kvinnor inom speciella yrkesgrupper, t. ex. sjuksköterskor
och förskollärare. Styrelsen har funnit att man för att upplysa kvinnorna

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr tf år 1966

5

om arbetsmarknadens möjligheter inte kan begränsa informationen till
enbart kvinnorna själva. Männens inställning kan många gånger vara avgörande.
Styrelsen har därför föreslagit arbetsmarknadens parter att tillsammans
med arbetsmarknadsstyrelsen bilda en arbetsgrupp som skulle diskutera
möjligheterna att sprida arbetsmarknadsinformation till familjerna
via t. ex. företagsnämnderna.

Samtidigt som styrelsen söker nya vägar för att komma i kontakt med
grupper som är svåra att nå med hittills använda informationskanaler är
man också angelägen att få nytt material att använda i information. Styrelsen
avvaktar för närvarande resultatet av de sociologiska undersökningar
om kvinnors förvärvsverksamhet i Göteborg och Danmark som just nu
bearbetas. Styrelsen har också upptagit förhandlingar med sociologiska
institutionen i Uppsala om en liknande undersökning och som därutöver
skulle kartlägga attityderna hos män och kvinnor till den gifta kvinnans
förvärvsarbete.

Styrelsen uttalar avslutningsvis att den föreslagna utredningen om de
ekonomiska och sociala konsekvenserna av rådande könsrollsmönster skulle
vara av mycket stort värde och kunna få väsentlig betydelse för hela arbetsmarknadspolitikens
inriktning.

Skolöverstyrelsen anför:

Enligt skolöverstyrelsens mening torde en allmän utredning inte i och
för sig behövas för att klarlägga de ekonomiska och sociala konsekvenserna
av nu rådande könsrollsmönster. I stället bör man vid varje samhällsåtgärd
i dag beakta könsrollsfrågan och sträva efter att undanröja sådana
effekter som försvårar för kvinnorna att utnyttja sina personliga resurser
i samhällsliv och arbetsliv. Undan för undan växer synsätt fram som underlättar
den förändring av rollerna, som motionärerna eftersträvar, eu
utveckling som resulterar i aktiviteter på många fronter, varvid syftet är
att ge individerna chanser till undervisning, utbildning, yrke och samhällsinflytande
oberoende av kön.

En relativt mångsidig utveckling syns sålunda vara på gång. överstyrelsen
är medveten om sitt medansvar i denna utveckling och att den genom
åtgärder inom undervisning, lärarutbildning, studie- och yrkesorientering,
läroboksgranskning m. m. har att verka för att föråldrade synsätt och deras
effekter undanröjs, försvagas eller åtminstone inte ges utvecklingsmöjligheter.

Vad som kunde vara värt ett mer djupgående studium är vilka värderingar,
vilka biologiska faktorer och vilka primära eller sekundära psykiska
könskaraktärer som skall grunda det könsrollsmönster vi vill sätta
i stället för det nu rådande. Att komma åt vilka dessa värderingar och
könsskillnader är och vad de senare rimligen måste ha för effekt på mansoch
kvinnorollerna vore således det komplexa problem, som utredning
och undersökning borde inrikta sig på. överstyrelsen har liksom motionärerna
ett intryck av att många av könsrollerna är mer socialt än biologiskt
betingade och är därför övertygad om att forskningen i dag bör inriktas
på att klarlägga de grundläggande värderingarna och deras orsaker.
Beträffande vissa detaljfrågor i motionerna har överstyrelsen följande
uppfattning. Den enkönade rekryteringen till »småbarnsyrkena» bör brytas.
Män och kvinnor bör erbjudas utbildning inom detta stora fäll. 1

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 47 år 1966

samråd med arbetsmarknadsstyrelsen verkar överstyrelsen för alt det studie-
och yrkesorienterande materialet och verksamheten i övrigt inte konserverar
förlegade föreställningar och sneda val av utbildning eller yrke.
Vad beträffar läroboksgranskningen och motsvarande har överstyrelsen
möjlighet att via läroboksnämnden påverka utvecklingen och undanröja skeva
skildringar av könsrollerna. Sålunda har överstyrelsen till läroboksnämnden
och berörda bokförlag för beaktande översänt en skrivelse med
anledning av arbetsmarknadens kvinnonämnds undersökning av läroböcker
i samhällskunskap och yrkesval. Däremot kan överstyrelsen inte tillstyrka
motionens yrkande i den föreliggande formuleringen — man torde inte
kunna beordra bokförlagen att dra in sina upplagor och revidera dem. Däremot
bör man skärpa bevakningen på denna punkt vid läroboksgranskningen
inom läroboksnämnden. Vid överstyrelsens pågående läroplansöversyn
beaktas ävenså synpunkter som motionärerna finner angelägna. Med tanke
på vuxenutbildningen understryker överstyrelsen livligt behovet av åtgärder
i olika avseenden som underlättar för t. ex. makar att på lika villkor bedriva
studier och möjliggöra för småbarnsvårdare att genomföra utbildning.

överstyrelsen uttalar att det med tanke på den utveckling som pågår
är meningsfullare på lång sikt att studera kärnpunkten, nämligen grunden
för och innehållet i ett framtida könsrollsmönster. Det vore vidare rationellt
att en redaktionell arbetsgrupp får i uppdrag att utförligt förteckna
faktasamlingar, argumentationsanalyser och debatt, utredningar och åtgärder
inom motionernas intresseområden och till myndigheterna avge
förslag om samordnande åtgärder eller aktiviteter som kan medverka till
lösning av könsrollsproblematiken utan att en vidlyftig utredning tillsätts.
En sådan dokumentation kan utföras exempelvis inom någon av universitetens
sociologiska institutioner.

Överstyrelsen säger sig icke heller kunna tillstyrka förslaget om granskning
av utgivna och godkända läroböcker.

Statens läroboksnämnd anför:

Av de läroböcker som förlagen sänder in med begäran om godkännande
granskas ett fåtal av nämnden utan anlitande av särskilda ämnessakkunniga.
De flesta böckerna går till utsedda ämnessakkunniga, vanligtvis
aktivt verksamma lärare, som är väl förtrogna med gällande läroplaner.
Efter avslutad granskning avger de sakkunniga skriftliga utlåtanden, vilka
utmynnar i till- eller avstyrkanden att böckerna i fråga föres upp på läroboksförteckningen
för reguljär användning i skolorna.

Jämsides med den granskning som sålunda ombesörjes av de anlitade
ämnessakkunniga, sker den genomgång som nämndens ledamöter och
suppleanter själva gör för att bilda sig en uppfattning om läroboksärendena.
Ger denna enskilda genomgång eller den gemensamma överläggningen inte
anledning till förnyat granskningsförfarande eller annan åtgärd, föres
böckerna upp på förteckningen. Om nämnden däremot kommer fram till en
annan uppfattning än den som hävdas i sakkunnigutlåtande eller om nämnden
eller granskaren är tveksam om lämpligheten av viss bok, sändes boken
ut till ny granskare för att ärendet skall bli ytterligare belyst. I de fall
där granskningsutlåtanden utmynnar i avstyrkande, brukar vederbörande

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr M år 1966 7

förlag beredas tillfälle bemöta den framförda kritiken, innan ett avgörande
fattas i fråga om böckernas godkännande eller underkännande som läroböcker.

Med skrivelse den 26 oktober 1964 översände Arbetsmarknadens kvinnonämnd
till läroboksnämnden den av motionärerna åberopade undersökningen
och hemställde, att nämnden måtte uppmärksamma de synpunkter, som
kommit fram i undersökningen. Nämnden vidtog en rad åtgärder i syfte
att informera om utredningen och väcka diskussion kring dess resultat. Sålunda
tillställdes de ämnessakkunniga nämnden anlitar för granskning av
läroböcker i samhällskunskap och i hemkunskap var sitt exemplar av
undersökningen. Vid den konferens som läroboksnämnden i samarbete med
skolöverstyrelsen anordnade den 11 och 12 mars 1965 för sina läroboksgranskare
diskuterades undersökningens resultat under gruppöverläggningarna.
Härvid medverkade sociologen docent Harald Swedner och redaktör
Ingrid Fredriksson, som utfört kvinnonämndens undersökning. Även vid
granskningskonferensen den 3 och 4 mars 1966 ventilerades frågan om
könsrollerna. Nämndens sakkunniga för läroboksgranskning har blivit uppmärksammade
på förekomsten av könsrollsfixering i skolböckerna.

Den granskning som föregår nämndens beslut sker enligt föreskrifterna
i 4 § Kungl. Maj :ts kungörelse om granskning av vissa läroböcker (SFS
1948: 613 med senare ändringar). Ärenden rörande läroböcker i samhällskunskap
och näraliggande ämnen behandlas i samma ordning som gäller
för böcker i övriga ämnen. Nämnden och dess ämnessakkunniga har uppmärksamheten
fäst på vikten av att läroböckerna — oavsett ämne — följer
läroplanens intentioner. Vad gällande granskningskungörelse stadgar är
emellertid en totalbedömning av böckerna. Vid sin behandling av
ärendena har nämnden att mot varandra väga förtjänsterna och bristerna
hos läroböckerna.

Nämnden uttalar att som generell regel gäller, att den söker få bort inslag
av traditionellt könsrollstänkande i böckernas text- och bildmaterial samt
framhåller avslutningsvis att den av motionärerna efterlysta granskningen
och revisionen av läroböckerna ingår som ett led i nämndens granskningsverksamhet.

Nämnden finner icke behov föreligga av den av motionärerna påyrkade
special granskningen.

Utskottet

I motionerna hemställes om en utredning beträffande de ekonomiska och
sociala konsekvenserna av nu rådande könsrollsmönster och om en omedelbar
revision av läroböckerna för att få bort de där förekommande inslagen
av traditionellt könsrollstänkande.

Enligt utskottets mening kan det icke bestridas att föreställningar om
speciella könsroller ännu gör sig gällande i samhället och utskottet finner
i likhet med motionärerna angeläget att sådana rester av ett traditionellt
synsätt uppmärksammas och motverkas. Dess bättre kan det konstateras
att eu utveckling pågår på skilda områden som innebär att uppfattningen

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 47 år 1966

om likställighet mellan män och kvinnor i allt större utsträckning får bli
vägledande för utformningen av olika samhällsåtgärder. Inte minst gäller
detta på de i detta sammanhang betydelsefullaste områdena, undervisningsväsendet,
arbetslivet och socialpolitiken. Av de ovan återgivna yttrandena
av arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen och läroboksnämnden framgår
att ämbetsverken var på sitt område målmedvetet strävar att i sin verksamhet
eliminera de gamla könsrollsmönstren. Även inom det socialpolitiska
arbetet beaktas, som utskottet i andra sammanhang framhållit, numera
principen om likställighet mellan män och kvinnor. Utskottet vill i detta
sammanhang bl. a. med anledning av motionärernas uppgift att en ensamstående
far icke kan erhålla bosättningslån erinra om att år 1965 vissa
nya regler införts som innebär ändring i detta hänseende. Det kan vidare
nämnas exempelvis att frågan om införande av änklingspension hänskjutits
till prövning av pensionsförsäkringskommittén.

Vad beträffar den i motionerna upptagna frågan om ökad samhällsservice
för att bereda kvinnorna större möjligheter att deltaga i förvärvslivet
vill utskottet erinra om att årets riksdag nyligen fattat beslut om ett
kraftigt ökat stöd till barnstugeverksamheten.

Enligt utskottets mening föreligger icke tillräckliga skäl för tillsättande
av den i motionsyrkandets första del föreslagna utredningen. Utskottet vill
emellertid understryka vikten av att utvecklingen på detta område sker så
snabbt som möjligt. Det är för uppnående av detta syfte av vikt att behovet
av forskning uppmärksammas. Ett ganska omfattande vetenskapligt utredningsarbete
pågår på skilda håll. Utskottet vill som exempel härpa erinra
om den sociologiska undersökning om kvinnors förvärvsverksamhet i Göteborg
och Danmark som f. n. bearbetas inom arbetsmarknadsstyrelsen. Styrelsen
har vidare för avsikt att i samarbete med sociologiska institutionen
i Uppsala företaga en liknande undersökning som dessutom skulle klarlägga
attityderna hos män och kvinnor till den gifta kvinnans förvärvsarbete. Ett
ytterligare exempel på forskningsarbete av betydelse för förevarande frågor
är den samling monografier i ämnen rörande kvinnornas förhållanden i och
möjligheter att deltaga i förvärvslivet som utarbetas genom statistiska centralbyråns
försorg. Det kan enligt utskottets mening förutsättas att resultaten
av det här antydda forskningsarbetet skall utgöra incitament till nya
forskningsinitiativ.

Vad gäller andra delen av motionsyrkandet — en omedelbar revision av
läroböckerna — ansluter sig utskottet till vad skolöverstyrelsen och läroboksnämnden
anfört. Utskottet anser sig således icke kunna tillstyrka förslaget
men finner det mot bakgrunden av den inställning till spörsmålet
de nämnda myndigheterna redovisat kunna förutsättas att motionärernas
önskemål om någon tid kommer att vara tillgodosedda.

Utskottet behj ärtar motionernas syfte men anser sig med hänsyn till det
ovan anförda böra hemställa,

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 47 år 1966

9

att de likalydande motionerna I: 636 och II: 787 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 maj 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Eric Gustaf Peterson*,
Hellebladh, Oscar Carlsson, Svanström*, Hedlund, Nyman, Hubinette, Helge
Karlsson och fröken Stenberg;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv, Lundmark*, Rimås, Wikner*, Larsson
i Borrby*, Nilsson i Bästekille*, Johansson i Växjö och Nilsson i Agnäs.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE Afl. STHLM 66
614743