Nr 28—29

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1966

1

Nr 28

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökat samhälleligt
stöd till motorsport bland ungdom.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1:623 av herr Eriksson, Karl-Erik, och herr Peterson, Eric Gustaf, samt
II: 767 av herr Andersson i Örebro m. fl. liemställes, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t begär utredning om samhällets stödformer för motorsport
bland ungdom, både ur ungdomsfostrande och ur trafiksäkerhetsfrämjande
synpunkt, i syfte att åstadkomma en förstärkning av stödet.

I motionerna anföres att den rika organisationsfloran på ungdomssidan
inte synes ha motoranknytning i den mån som motsvaras av det tydliga
motorintresset hos ungdomarna. Det är t. ex påtagligt att mopedåkandet
mycket sällan bedrivs i klubbform med tävlingar och med föreningsliv
med verksamheter kring mopedintresset. I fråga om bilåkande ungdom
synes organisationsprocenten vara låg; motororganisationerna har en relativt
liten del av sitt medlemstal bland de yngre.

Ett relativt sett större ungdomligt inslag är det enligt motionärerna i de
tävlingsinriktade motororganisationerna. Bland annat på grund av ledaroch
lokalbrist är det emellertid ofta även för ledande motorklubbar nödvändigt
att satsa huvuddelen av intresset på att ge hjälp åt de skickliga
förare som i tävlingar försvarar klubbens färger, medan den mer allmänt
ungdomsvårdande verksamheten kommer i andra hand.

En betydande svårighet är enligt motionärerna att motorsporten ofta har
stort behov av körområden och banor. Inte sällan är det så, att städer,
som har tillräckligt underlag för en motorklubb, inte inom stadsgränserna
har plats för en motoranläggning. Detta skapar praktiska svårigheter att
få kommunala bidrag.

Motionärerna erinrar vidare om att i den s. k. Formel K-sporten möjligheterna
att fånga ungdomarnas intresse synes utomordentligt väl förenade.
Genom att utövarna själva bygger sina fordon kommer ett verkstadsmoment
in i bilden som vintersysselsättning inför sommarens tävlingsverksamhet.
Sporten synes länka samman tekniskt intresse, praktiskt arbete, körutbildning
och tävlingsanda. Flera Formel K-banor bar anlagts i vårt land genom
kommunalt stöd men främst genom ungdomarnas eget arbete.

Det samhällsstöd som utgått till motororganisationer har inordnats i stödet
till idrottsverksamhet. Genom att motorsport först under senare år haft
möjligheter att bli mer allmän, har någon större översyn av samhällets
stödformer dock inte kommit till stånd. Motorsporten kan sägas ha fått

1—«394 ce Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 28—29

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1966

påfallande svagt stöd, trots att till dess allmänt ungdomsfostrande insats
också kommer en möjlighet att nå ungdomer för trafiksäkerhetsfrämjande
utbildning och ge ett trafikmässigt gott uppträdande. Då nu idrottens ställning
blir föremål för en omfattande utredning, synes det motionärerna rimligt
att en utredning även kommer till stånd rörande samhällets stöd till
motorsport, särskilt bland ungdom.

Beträffande motiveringen i övrigt hänvisas till motion 11:767.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från Svenska stadsförbundet,
Svenska kommunförbundet, Motorförarnas helnykterhetsförbund
(MHF), Kungl. automobilklubben (KAK), Motormännens riksförbund (M),
Svenska bilsportförbundet och Svenska motorcykelförbundet.

Stadsförbundet och kommunförbundet avstyrker bifall till motionärernas
hemställan under hänvisning till att 1962 års ungdomsutredning kan förväntas
pröva de av motionärerna aktualiserade frågorna.

Motororganisationernas samarbetsdelegation (MSD; organ för KAK, M
och MHF) anför:

MSD delar motionärernas uppfattning att motororganisvtionerna genom
speciellt ungdomsarbete, som anknytes till motor- och tävlingsintresset, har
mycket goda möjligheter att nå den moderna ungdomen och ge den en
trafiksäkerhetsfrämjande men också allmänfostrande utbildning. Möjligheterna
är dock f. n. starkt begränsade av orsaker, som i motionen anförts.

MSD tillstyrker motionärernas hemställan om en utredning, men vill därvid
framhålla värdet av att representation från motororganisationerna ingår
eller ges tillfälle att redan i inledningsstadiet få framföra sina synpunkter
till utredningen. På några punkter kan nämligen uppgifterna i motionärernas
skrivelse behöva komplettering eller korrigering. Bl. a. är det icke generellt
så att de stora motororganisationerna har en relativt liten del av sitt
medlemstal bland yngre motorförare eller har obetydlig ungdomsverksamhet.
Vidare bör den föreslagna utredningen uppmärksamma även andra
former av trafiksäkerhets- och allmänfostrande verksamhet bland motorungdom
än de i motionen särskilt omnämnda. När det gäller markområden
för motorsport bör möjligheterna prövas till kombination med anläggningar,
där trafikanterna i allmänhet kan ges tillfälle till repövning av körteknik,
körning på halt underlag, fordonsvård o. s. v. Behovet av sådana områden
är f. n. mycket stort och har endast på ett fåtal platser blivit tillgodosett.
Möjligheter till träningskörning i eller utan tävlingens form men icke blandad
med allmän trafik, måste från trafiksäkerhetsfrämjande synpunkt bedömas
som synnerligen värdefull.

Med ovannämnda förutsättning tillstyrker MSD en förutsättningslös utredning
om samhällets stödformer för motorsport bland ungdom i syfte att
åstadkomma en förstärkning av stödet.

Bilsportförbundet instämmer i alla avseenden i motionärernas synpunkter
på behovet av ökat stöd åt motorsporten.

Förbundet erinrar om sitt ökade klubb- och medlemsantal — i fråga om
medlemmar från 27 000 år 1962 till 40 000 år 1965 — och framhåller att
en tredjedel av medlemsantalet befinner sig i åldersläget under 26 år. Ett

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1966

3

utbrett intresse för motorsporten föreligger emellertid hos ungdomar långt
utöver vad förbundets medlemssiffror anger. Förbundets expansion har
medfört problem i bl. a. följande avseenden a) rekrytering av ungdomsledare
inom klubbarna; b) utbildning av tävlingsfunktionärer och förare
samt c) markområden för tävlingarnas genomförande.

Sammanfattningsvis anför förbundet att det stegrade intresset för motorsport
ger möjlighet till en organiserad och övervakad fritidssysselsättning
för ett stort antal ungdomar i såväl över som under körkortsåldern samt
att detta intresse, rätt utnyttjat, även kan användas i trafiksäkerhetsarbetet.

Motorcykelförbundet, som varmt tillstyrker motionärernas begäran om utredning,
upplyser att förbundet vid årsskiftet 1965/66 hade 164 klubbar
anslutna med närmare 23 000 medlemmar, varav c:a 10 % aktiva motorcyklister
och återstoden motorintresserad ungdom i största allmänhet. Förbundet
har också en rikskommitté för ungdom och utbildning som svarat
för kurser av olika slag med tonvikt på trafikfostran och nykterhet. Med
ökat stöd från det allmänna, t. ex. i form av hjälp med att få disponera
lämplig mark, anser förbundet att det skulle kunna uträtta betydligt mer än
som är möjligt under hittillsvarande primitiva förhållanden med ett fåtal
ideellt intresserade medlemmar.

Utskottet

I förevarande motioner hemställes om utredning om samhällets stödformer
för motorsport bland ungdom i syfte att åstadkomma en förstärkning
av stödet.

I sitt utlåtande nr 41 till 1965 års riksdag i anledning av väckta motioner
angående samhällets stöd åt idrotten in. in. framhöll utskottet på anförda
skäl att den idrottsliga verksamheten vore en samhällsangelägenhet av mycket
stor vikt. Utskottet erinrade om att idrottens betydelse när det gäller
att påverka ungdomens levnadsvanor i positiv riktning vore allmänt erkänd
samt att idrotten verksamt kunde bidraga till att ge ett meningsfyllt innehåll
åt den utökade fritid som följt med arbetstidens förkortning.

Uppenbart är att det nu sagda också äger giltighet för den idrottsliga
verksamhet som anknytes till olika former av motorsport. Till motorsportens
allmänt uppfostrande betydelse kommer också att den öppnar möjligheter
för viktiga insatser på det trafiksäkerhetsbefrämjande planet.

De successivt ökade statsanslagen till idrottsliga ändamål har i överensstämmelse
med vad nyss sagts kommit även motorsporten till del. Denna
sport kräver emellertid förutom medel till utbildning av instruktörer och
ledare samt instruktionsverksamhet av olika slag också avsevärda investeringar
i fråga om körområden, motorbanor och verkstadsanläggningar, vilka
behov uppenbarligen inte kan bestridas inom ramen för nämnda anslag.

2-—839-1 66 I!ihaag till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 28—29

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1966

Utvecklingen pekar härvidlag mot en ökning av kommunernas åtaganden.
Den, bl. a. genom omvandlingen till större kommunenheter, förbättrade
ekonomiska bärkraften hos kommunerna synes också möjliggöra för dessa
att på ett annat sätt än tidigare bära det finansiella ansvaret för denna del
av idrottsverksamheten.

Det nu sagda får dock enligt utskottets mening inte undanskymma att behov
kan förekomma av ett ökat statligt stöd till ifrågavarande aktiviteter.

Beträffande motionärernas yrkande om utredning av samhällets stödformer
i nu ifrågavarande hänseenden får utskottet emellertid erinra om att
Kungl. Maj :t — i anslutning till utskottets ovannämnda, av riksdagen godkända
utlåtande — i slutet av föregående år tillkallat särskilda sakkunniga
att utreda inriktningen av statens stöd åt idrotten och därmed sammanhängande
frågor. Den närmare avgränsningen av utredingsuppdraget låter
sig icke med säkerhet bestämmas av direktiven för utredningen, men utskottet
förutsätter att utredningen även kommer att pröva frågor om stödet
till motorsporten.

Enligt vad utskottet erfarit torde jämväl det slutbetänkande som inom kort
är att vänta från 1962 års ungdomsutredning om det statliga stödet åt ungdomsverksamheten
komma att innehålla förslag berörande stödet åt motorsporten.

Med hänsyn till dessa nu pågående utredningar finner utskottet icke skäl
förorda något riksdagens initiativ med anledning av motionerna utan hemställer,

att de likalydande motionerna 1:623 och 11:767 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 april 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller*, Sörlin, Eric Gustaf Peterson,
Enarsson, Hellebladh, Svanström, Hedlund och Nyman, fru Hultell samt
herr Wååg;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Hamrin i Kalmar, Lundmark, Haglund, Wikner, Nilsson i Bästekille och
Johansson i Växjö, fru Ekroth samt herrar Andersson i Örebro, Thylén och
Josefson i Arrie.

* Fj närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Hamrin i Kalmar och Andersson i Örebro.