Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1966
1
Nr 22
Utlåtande i anledning av väckt motion om abonnemang för offentliga
myndigheter och organ på tidningar och tidskrifter.
I en inom första kammaren väckt och till allmänna beredningsutskottet
hänvisad motion 1: 339 av herr Hernelius och fröken Mattsson anhålles, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att Kungl. Maj :t
skyndsamt måtte låta utreda frågan om anvisning av medel till offentliga
myndigheter och organ för abonnemang på tidningar och tidskrifter.
I .motionen anföres att många undervisningsanstalter, bibliotek, arkiv,
sjukhus, ålderdomshem, polismyndigheter och andra offentliga institutioner
erhåller tidningar och tidskrifter gratis eller till starkt reducerade priser.
Ett sätt att förbättra pressens ekonomiska läge vore att låta stat och kommun
betala tidningsföretagen fullt ut för de tidningsexemplar, som olika
offentliga myndigheter och organ abonnerar på.
Motionärerna framhåller vidare att 1964 års riksdag i anledning av väckt
motion om försöksverksamhet med tidningsstudier som undervisningsämne
på det nya gymnasiet underströk betydelsen av systematiska tidningsstudier
för ungdomar och sade sig gärna se att den pågående försöksverksamheten
med tidningar som hjälpmedel i undervisningen utvidgades.
Mot nu angivna bakgrund anser motionärerna det högst angeläget att
offentliga myndigheter och organ skyndsamt anvisas medel för abonnemang
på erforderliga tidningar och tidskrifter. Särskilt understrykes vikten
av att medel ställs till förfogande för inköp av tidningar till skolorna.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från riksrevisionsverket,
statskontoret och Svenska Tidningsutgivareföreningen.
Riksrevisionsverket anför bl. a.
De av motionärerna påtalade förhållandena kan enligt riksrevisionsverkets
mening förmodas i allmänhet ha sin grund i affärsmässiga överväganden.
Tidningsföretagen torde bl. a. räkna med att en spridning av publikationerna
till sådana av allmänheten besökta institutioner, som anges i motionen,
kan ge en reklameffekt, varigenom försäljningen av publikationerna
stimuleras och deras värde som annonsorgan ökas. Huvudmännen för institutionerna
får antagas för sin del finna det naturligt att utnyttja de möjligheter
till rabatter och erhållande av gratisexemplar, som erbjuds på grund
av den nämnda bedömningen från företagens sida. Det synes vidare naturligt
att utgå från att den nedsättning av priset för en publikation, som medges,
ofta är motiverad av storleken av det antal exemplar av publikationen,
Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 22
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1966
på vilket den offentlige huvudmannen prenumererar. I sådana fall är fråga
om en helt vanlig kvantitetsrabatt av det slag, som allmänt tillämpas i
affärslivet. Att dylika rabatter även bör kunna beviljas, därest för skolväsendets
vidkommande framdeles blir fråga om ökad prenumeration på
tidningar och tidskrifter, till följd av att sådana skall begagnas i undervisningen,
synes från affärsmässiga utgångspunkter naturligt.
Att i enlighet med motionärernas förslag undantaga de offentliga institutionerna
från .möjligheten att erhålla prisnedsättning på tidningar och
tidskrifter, ehuru rådande förhållanden synes ge vid handen, att en normal
affärsmässig bedömning ofta bör föranleda rabattering, torde vara ägnat
att inge allvarliga betänkligheter av principiell art. Härtill kommer, att den
ekonomiska betydelsen för varje särskilt tidningsföretag av ett avskaffande
av ifrågavarande rabatter och gratisexemplar kan antagas vara ganska ringa
och ingalunda tillräcklig för att uppväga de angivna betänkligheterna.
Det kan tilläggas, att offentliga institutioner ingalunda torde vara ensamma
om att komma i åtnjutande av rabatter på tidningar och tidskrifter.
Sådana torde ges även åt enskilda företag och organisationer.
Från de synpunkter riksrevisionsverket har att företräda finner sig
ämbetsverket för statsverkets del böra förorda, att vid prenumeration på
tidningar och tidskrifter även i fortsättningen anlägges samma ekonomiska
betraktelsesätt som vid anskaffning av andra varor och tjänster.
Med åberopande av vad sålunda anförts får riksrevisionsverket som sin
mening uttala, att motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Statskontoret, som allenast yttrat sig över motionen i vad rör statsförvaltningen,
anför bl. a.
Anledningen till att statliga myndigheter abonneTar på publikationer av
nämnt slag bör vara — och är säkerligen också i de flesta fall — att behov
av information om händelser, åsiktsyttringar m. m. på lokal- och riksplanet
bedömts föreligga inom myndigheten. Det framstår enligt statskontorets
mening såsom värdefullt att möjlighet till sådan information förefinns.
Frågan om vilka publikationer som därvid bör anskaffas kan endast avgöras
av den enskilda myndigheten.
Vad sedan gäller möjligheten för statliga myndigheter att abonnera på
tidningar och tidskrifter av intresse för deras verksamhet, synes förhållandet
generellt vara, att så kan ske genom utnyttjande av tilldelat omkostnadsanslag.
Något behov av att utreda denna fråga synes sålunda inte
föreligga.
I fråga om rabattering vid abonnemang av tidningar och tidskrifter må
följande anföras. Det åligger statliga myndigheter tillse att vid betalning
till följd av upphandling staten i förekommande fall får tillgodonjuta den
kassarabatt, som kan komma i fråga. I det fall myndighet erbjudits abonnemang
till reducerat pris eller gratis, synes ha förfarits i enlighet med den
uppfattning, som legat till grund för nämnda bestämmelse. Det framstår
därför som mindre lämpligt att införa en bestämmelse med innehåll att
rabatter inte må förekomma vid abonnemang på tidningar och tidskriftér.
Det synes sannolikt, att utgivarna själva i viss utsträckning önskar utnyttja
rabattering som ett incitament för myndigheterna ätt anskaffa tidningar
och tidskrifter. Eh sådan strävan kan förestavas av en önskan att
sprida kännedom öm i dessa framförda åsikter: Sådana erbjudanden kan
även vara betingade äv rent kommersiella skäl.
A..''1*.''.''-; ; V>‘. y/,. ’. ■'' v- : > . : • . v :* • >».i VJ. ''i A A, V:. ''! \y, , *.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1966 3
Det torde slutligen framstå som önskvärt att eventuella ekonomiska stödåtgärder
till pressen redovisas på ett öppnet och entydigt sätt.
. Med hänvisning till anförda synpunkter finner statskontoret att för statsförvaltningens
del skäl ej förefinns ätt utreda frågan om anvisning av medel
till offentliga myndigheter och organ för abonnemang på tidningar och
tidskrifter. ... =. r'' • \ ;
Tidningsutgivar ef öreningen (TU) anför bl. a.
Genom en nyligen genomförd enkät hos föreningens medlemsföretag har
konstaterats att ett mycket betydande antal undervisningsanstalter, bibliotek,
sjukhus, myndigheter och andra offentliga organ erhåller dagstidningar
gratis eller med varierande rabatter. Enligt det ovannämnda enkätmaterjalet,
som inkommit från företag representerande 55 % av dagstidningsupplagan,
uppgår gratisabonnemangen till drygt 6 000 ex. och de rabatterade
abonnemangen till drygt 4 000 ex. Kostnaden härför har uppskattats till
500 000 kr. resp. 140 000 kr. I förhållande till den totala dagstidningsupplagan
skulle kostnaden bli Ca 1 200 000 kr. Beträffande tidskrifter synes
rabatterade abonnemang inte förekomma i någon större omfattning.
Med hänsyn till de ekonomiska svårigheter, som många tidningsföretag
i dag kämpar med, är det enligt TU :s mening inte rimligt att stat och kommun
skall erhålla tidningar utan att betala ordinarie abonnemangspris.
Föreningen vill därför varmt tillstyrka motionärernas förslag om en skyndsam
utredning av frågan om anvisning av .medel till offentliga myndigheter
och organ för abonnemang på tidningar. .
Utskottet
I förevarande motion hemställes om skyndsam utredning av frågan om
anvisning av medel till offentliga myndigheter och organ för abonnemang
på tidningar och tidskrifter. I motiveringen framföres tillika förslag om att
förbättra pressens ekonomiska ställning genom att låta stat och kommun
betala tidningsföretagen fullt ut för de tidningsexemplar, som olika myndigheter
och organ abonnerar på. ,
Enligt utskottets mening kan det vara av intresse att statliga och kommunala
myndigheter abonnerar på tidningar och tidskrifter, icke minst för
att tillgodose myndighetens behov av information om timade händelser och
åsiktsyttringar i den allmänna debatten inom myndighetens verksamhetsområde.
Av olika skäl är det också naturligt att i undervisningsanstalter,
bibliotek, sjukhus, ålderdomshem och liknande inrättningar finnes ett antal
publikationer av varierande slag.
I fråga om räbattering vid dylika abonnemang synes för de statliga myndigheternas
vidkommande böra gälla att de i analogi med upphandlingskungörelsens
bestämmelser skall tillämpa affärsmässiga principer genom
att tillse att staten får åtnjuta den rabatt som kan komma i fråga. Också
för offentliga institutioner av icke statlig karaktär synes det naturligt att
institutionens intresse tillgodoses på det sätt möjligheterna till rabatt utnyttjas.
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år W66
Att å andra sidan tidningsföretagen lämnar rabatter eller gratisexemplar
i den utsträckning som nu sker kan ha sin grund i affärsmässiga överväganden
eller vara förestavat av en önskan att sprida kännedom om i publikationen
framförda åsikter. Icke sällan torde det vara fråga om helt vanliga
kvantitetsrabatter av det slag som allmänt tillämpas i affärslivet.
Mot bakgrunden av nu anförda förhållanden synes de offentliga institutionerna
böra ha samma möjligheter att erhålla prisnedsättningar i nu ifrågavarande
hänseenden som företag och enskilda.
I fråga om de statliga organen synes jämväl böra gälla att myndigheten
själv får avgöra vilka publikationer som är av intresse för och bör finnas
inom verket och som verket således är berett att bestrida ur tilldelat omkostnadsanslag.
Något behov av att i enlighet med motionsyrkandet utreda frågan
om särskild medelsanvisning synes därför inte föreligga. Beträffande
de icke statliga organen ankommer det icke på riksdagen att taga ställning
till motionärernas hemställan.
Motionärernas förslag dikteras av önskemål att förbättra pressens ekonomiska
ställning. I anledning härav vill utskottet härutöver framhålla att
förslag till åtgärder i sådant syfte kommer att av årets riksdag behandlas
i ett samlat sammanhang, sedan konstitutionsutskottet i anledning av ett
flertal olika motioner beslutat hemställa om utredning av bl. a. möjligheterna
att förbättra dagspressens ekonomiska villkor.
Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,
att motion 1: 339 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 22 mars 1966
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från f ö r s ta kammaren: herrar Möller, Sörlin, Enarsson, Hellebladh,
Svanström*, Hedlund, Nyman*, Axel Kristiansson, Helge Karlsson*, Kilsmo,
Torsten Hansson* och Blomquist*;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv, Dickson, Lundmark*, Haglund, Wikner,
Nilsson i Bästekille*, Johansson i Växjö, Andersson i Örebro* och
Josef son i Arrie.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
ESSELTE AB. STHLM ••
614661