Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1966
1
Nr 21
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utformningen
av en allmän hälsokontroll.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 102 av herr Carlsson, Eric, m. fl. och II: 144 av herr Gustavsson i Alvesta
m. fl. hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
1. uttala sig för att bearbetningen av erfarenheterna från försöksverksamheten
med allmän hälsokontroll i Värmland göres så snabbt att en hela
folket omfattande hälsokontroll kan påbörjas snarast;
2. uttala att blodgruppsundersökning bör ske av samtliga medborgare,
lämpligen i samband med en allmän hälsokontroll; samt
3. anhålla om skyndsam utredning och förslag om genomförande av
försöksverksamhet med riktad hälsokontroll med speciell inriktning på
hjärt- och kärlsjukdomar samt cancersjukdomar.
I motionerna framhålles att man i stort sett kommit till rätta med förut
härjande folksjukdomar, medan andra, främst s. k. kultursjukdomar som
cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar, ökat.
Beträffande vissa yngre åldersgrupper är enligt motionärernas mening
kontrollen av den kroppsliga hälsan relativt väl utbyggd genom barnavården,
skolhälsovården och hälsokontroll i samband med värnpliktstjänstgöringen
— någon allmän hela folket omfattande hälsokontroll är emellertid inte
beslutad eller förberedd. Såväl humanitära som ekonomiska motiv talar dock
för att en dylik bör komma till stånd.
Den försöksverksamhet med allmän hälsokontroll som företagits i Värmlands
län har omfattat en primärundersökning med upptagning av kort
hälsodeklaration, mätning av längd och vikt, blodtrycksmätning, uppsamling
av urinprov och blodprov för analys samt skärmbildsundersökning.
För ställningstagandet till en allmän hälsokontroll är det angeläget alt den
pågående bearbetningen av det härigenom insamlade materialet sker skyndsamt.
Undersökningar av angivet slag torde böra ingå i en kommande allmän
hälsokontroll.
Vid en sådan kontroll hör enligt motionärerna också verkställas blodgruppsbestämning.
En ny form av försöksverksamhet med s. k. riktad hälsokontroll
hör dessutom inledas för alt effektivare uppspåra de ovan nämnda
ökande sjukdomarna. Man hör då rikta in sig på hjärt- och kärlsjukdomar
samt cancersjukdomar.
Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 21
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1966
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 144.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från medicinalstyrelsen
och landstingsförbundet.
Medicinalstyrelsen anför hl. a.:
Den av 1962 års riksdag beslutade försöksverksamheten med allmän
hälsokontroll i Värmlands län avslutades i vad gäller primärundersökningen
under juni månad 1965. Därefter har efterundersökning av ca 9 000 personer,
vilka företett avvikelser från normalvärdena, i stort sett slutförts.
Försöksverksamheten i Värmland har under 1965 utvidgats att omfatta
även en mindre befolkningsgrupp om ca 9 000 personer i Gävleborgs län.
Denna hälsokontroll har gjorts mera omfattande än Värmlandsundersökningen,
då i denna även ingått ett elektrocardiogram i syfte att uppspåra vissa
hjärt- och kärlsjukdomar. Även i Gävleborgs län har primärundersökningarna
slutförts och erforderliga kompletterande undersökningar torde
vara avslutade inom de närmaste månaderna.
Bearbetningen av det samlade undersökningsmaterialet väntas bli redovisat
till sommaren. Vissa värdefulla slutsatser torde kunna dragas av de
båda ovannämnda hälsoundersökningarna. Redan nu bedömer dock medicinalstyrelsen
det erforderligt med ytterligare försöksverksamhet ehuru
i mindre omfattning än tidigare.
Vad beträffar blodgruppsbestämningar av samtliga medborgare har frågan
härom aktualiserats genom en blod- och vätskeutredning, som för närvarande
pågår. Utredningen, som tillkommit på initiativ av medicinalstyrelsens
sjukvårdsberedskapsnämnd, bedrivs av eu arbetsgrupp, vari ingår
representanter även för totalförsvaret. Inom arbetsgruppen överväges förslag
till en allmän blodgruppsbestämning varvid i första hand torde komma
i fråga samtliga elever, som går ut grundskolans högstadium. I fråga om
registrering diskuteras att genomföra densamma i samband med folkbokföringen.
--—
Beträffande cancersjukdomarna har medicinalstyrelsen haft upprepade
överläggningar med olika medicinska experter i avsikt att belysa vissa frågeställningar
rörande åtgärder att minska cancerfrekvensen. Särskild uppmärksamhet
har därvid ägnats frågan, vilka profylaktiska åtgärder som är
länkbara samt huruvida möjligheter föreligger för en förbättrad tidigdiagnostik.
Vid sagda överläggningar har diskuterats frågor angående lungcancer,
kvinnlig genitalcancer, cancer mammae samt cancer ventriculi, coli och
recti.
Den kvinnliga genitalcancern har varit föremål för särskild uppmärksamhet
i medicinalstyrelsen. En arbetsgrupp tillsattes för att planlägga den
successiva utbyggnaden av gynekologisk hälsokontroll i Sverige. Resultatet
av arbetsgruppens utredning har förelagts medicinalstyrelsen i form av en
promemoria som i stencil tillställdes sjukvårdshuvudmännen i juni 1965
och vilken inom den närmaste tiden skall utkomma från trycket under
titeln »Gynekologisk hälsokontroll för tidigupptäckt av livmoderhalscancer»
och ingå i medicinalstyrelsens serie av meddelanden. Av promemorian framgår,
att det med hänsyn till svensk sjukvårds resurser inom överskådlig
tid synes helt ogenomförbart med en gynekologisk hälsokontroll i syfte att
klarlägga förekomst av varje sjuklig rubbning i underlivsorganen hos symtomfria
kvinnor. I medicinalstyrelsens meddelande föreslås därför en riktad
gynekologisk hälsokontroll avseende att upptäcka och behandla för
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1966 11
stadium eller symtomfritt stadium av livmoderhalskräfta. Denna cancer är
nämligen den enda kända där det föreligger ett upptäckbart och långvarigt
förstadium till cancern och där — om förstadiet upptäcks — en relativt
enkel behandling förmår förebygga cancerns utbrott. I förenämnda meddelande
dragés vidare riktlinjerna upp för en successivt utvidgad gynekologisk
hälsoundersökning. Utbyggnaden förordas äga rum genom respektive
sjukvårdshuvudmäns försorg varvid i första etappen kommer i fråga Stockholms
stad och län, Uppsala län, Malmö stad och län, Göteborgs stad och
Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län. I en andra etapp med eu
planerad början år 1969 synes densamma kunna utvidgas till ett ytterligare
antal län, där utvecklingsmöjligheter med hänsyn till resurser finnes för dylik
verksamhet.
I fråga om allmän hälsokontroll med inriktning på lungcancer samt hjärtoch
kärlsjukdomar synes böra övervägas möjligheten av att genomföra densamma
inom ramen för en utvidgad verksamhet av medicinalstyrelsens
skärmbildscentral. Hittills vunna erfarenheter har visat, att skärmbildsfotografering
torde ha möjlighet att uppfylla flera av de krav, som ställs på eu
profylaktisk massundersökning av denna typ.---
Samtliga de olika frågeställningar som behandlats i motionen har här
ovan berörts. Medicinalstyrelsen och dess sjukvårdsberedskapsnämnd har
inom berörda område tagit ett flertal initiativ med omfattande och betydelsefulla
konsekvenser, vilka i huvudsak tillgodoser motionärernas yrkanden.
Styrelsen är med hänsyn härtill ytterst tveksam huruvida det för närvarande
kan vara motiverat att tillsätta en särskild utredningskommitté i ärendet.
Landstingsförbundet anför:
Vi har i vårt land kunnat bygga ut eu relativt god förebyggande mödraoch
barnavård och skolhälsovård. Utöver dessa generellt insatta undersökningar
har hälsokontrollen i vårt land fått en mera begränsad omfattning
avseende temporärt insatta undersökningar, inriktade på vissa speciella
sjukdomsrisker exempelvis skärmbildsundersökningar. En allmänt tillgänglig
kontinuerlig hälsokontroll för vuxna saknas ännu. Bortsett från ren
försöksverksamhet — av typ den s. k. Värmlandsundersökningen — torde
få konstateras att vårt samhälle ännu så länge saknar resurser för genomförande
av generella hälsoundersökningar med mera omfattande program.
Tydligt är emellertid att det föreligger ett mycket utbrett krav på fortsättning
och utvidgning av denna försöksverksamhet och detta har föranlett
ett stort antal sjukvårdshuvudmän att på egen hand igångsätta hälsoundersökningar
med mera begränsat undersökningsprogram lrämst i avsikt att
vinna ytterligare erfarenheter rörande såväl omfattning som metodik vid
mera allmänna hälsoundersökningar.
Om värdet av allmän hälsokontroll, som kan bespara den enskilde onödigt
lidande och på längre sikt avlasta vårduppgifter från sjukvården torde råda
enighet. Sjukvårdshuvudmännen är sålunda besjälade av en stark vilja till
att i all möjlig man bygga ut resurserna för hälsokontroll. Dilemmat är
härvid att även den direkt sjukvårdande verksamheten ställer starkt ökande
krav vilka trots svåra problem, främst i fråga om personaltillgång, man dock
måste söka tillgodose. Beträffande formerna och omfattningen av hälsokontrollundersökningar
av olika slag behövs vidare forskning i hälsokontrollteknik.
Trots att styrelsen har eu positiv grundinställning till förmån för en val
utbyggd hälsokontroll i vårt land tvingas den dock att ställa sig negativ till
de i motionen framlagda förslagen om generella blodgruppsnndersökningar
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1966
och en hälsokontroll med speciell inriktning på hjärt- och kärlsjukdomar
samt cancersjukdomar. När styrelsen finner sig höra intaga denna ståndpunkt
får detta sålunda icke tagas som ett uttryck för bristande förståelse
för behovet utan fastmer som ett konstaterande att våra resurser tyvärr
icke medger en utbyggnad av den rent sjukvårdande verksamheten i den
omfattning som påkallas jämsides med att resurser reserveras för en generell
och differentierad hälsokontroll. När personalresurserna kan bedömas medge
en allmän utbyggnad av en hälsokontroll så torde sjukvårdshuvudmännen
vara inställda på en utbyggnad av resurserna härför. I avvaktan härpå
torde man få nöja sig med åtgärder med mera begränsad målinriktning.
Avslutningsvis vill styrelsen — som mot bakgrund av vad i det föregående
anförts icke kan tillstyrka bifall till motionen — understryka vikten
av att bearbetningen av erfarenheterna från försöksverksamheten med allmän
hälsokontroll i Värmland påskyndas i görligaste mån.
Utskottet
Den av 1962 års riksdag beslutade försöksverksamheten med allmän
hälsokontroll i Värmlands län har under år 1965 utvidgats till att omfatta
även en mindre befolkningsgrupp om ca 9 000 personer i Gävleborgs län.
Primärundersökningar är slutförda i bägge länen, och erforderliga kompletterande
undersökningar beräknas vara avslutade inom de närmaste månaderna.
Bearbetningen av det samlade undersökningsmaterialet väntas bli
redovisat instundande sommar. Enligt vad medicinalstyrelsen uttalat torde
det därefter bli erforderligt med viss ytterligare försöksverksamhet.
Utskottet anser att resultaten av nu nämnd verksamhet bör avvaktas innan
ställning tages till frågan om påbörjandet av en allmän, hela folket
omfattande hälsokontroll. Anledning saknas till annat antagande än att bearbetningen
av det angivna försöksmaterialet bedrives med tillbörlig skyndsamhet.
Med hänsyn härtill finner sig utskottet icke böra föreslå någon riksdagens
åtgärd i anledning av det under punkt 1. upptagna motionsyrkandet.
Vad härefter gäller yrkandet under punkt 2., att riksdagen måtte uttala
att blodgruppsundersökning hör ske av samtliga medborgare, lämpligen i
samband med en allmän hälsokontroll, har medicinalstyrelsen framhållit
att frågan om hlodgruppsbestämningar av samtliga medborgare övervägs
inom en särskild arbetsgrupp av medicinsk och militär expertis, som på
föranstaltande av medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd bedriver
en vätske- och blodutredning. Då berörda spörsmål således uppmärksammats
och för närvarande är föremål för övervägande av en särskild expertgrupp,
finner utskottet något riksdagens uttalande i frågan för närvarande
icke böra ifrågakomma.
Beträffande slutligen yrkandet om utredning och förslag om genomförande
av försöksverksamhet med s. k. riktad hälsokontroll med speciell inriktning
på hjärt-, kärl- och cancersjukdomar må till en början framhållas, att
fjolårets riksdag på förslag av statsutskottet (utlåtande nr 5/1965) avslagit
enahanda motionsyrkande. Utskottet fann syftet med yrkandet belij ärtans
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1966 5
värt men förutsatte att medicinalstyrelsen hade uppmärksamheten riktad
på frågan om möjligheterna att igångsätta en dylik verksamhet.
Av medicinalstyrelsens yttrande över nu ifrågavarande motioner framgår
att en arbetsgrupp inom styrelsen för kort tid sedan framlagt en plan rörande
riktad gynekologisk hälsokontroll i syfte att upptäcka och behandla förstadium
eller symtomfritt stadium av livmoderkräfta. Styrelsen har vidare
dragit upp riktlinjerna för en successivt utvidgad gynekologisk hälsoundersökning,
därvid utbyggnaden förordats äga rum genom sjukvårdshuvudmännens
försorg. Däremot synes det med hänsyn till sjukvårdens resurser
styrelsen helt ogenomförbart inom överskådlig tid med en gynekologisk
hälsokontroll i syfte att klarlägga förekomst av varje sjuklig rubbning i
underlivsorganen hos symtomfria kvinnor. Av samma skäl ställer sig
landstingsförbundet negativt till den av motionärerna föreslagna, än mer
vittsyftande riktade hälsokontrollen och förordar i stället åtgärder med
mera begränsad målinriktning.
I fråga om allmän hälsokontroll med inriktning på lungcancer samt hjärtoch
kärlsjukdomar synes enligt medicinalstyrelsen böra övervägas möjligheten
att genomföra en dylik kontroll inom ramen för en utvidgad verksamhet
av medicinalstyrelsens skärmbildscentral, därvid en redan inarbetad
central organisation skulle kunna utnyttjas.
Av vad sålunda anförts finner utskottet framgå att medicinalstyrelsen
inom ramen för tillgängliga resurser tagit vissa initiativ till en riktad
hälsokontroll samt att styrelsen har uppmärksamheten på behovet av en
utvidgad dylik verksamhet. Med hänsyn till den positiva inställning till
hithörande problem som styrelsen och jämväl landstingsförbundet i sina
remissyttranden givit uttryck åt anser sig utskottet kunna förutsätta att den
fortsatta utvecklingen följes med största uppmärksamhet och att ytterligare
initiativ i motionernas syfte kommer att tagas i den utsträckning som medges
av tillgängliga ekonomiska och personella resurser.
Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna I: 102 och II: 144 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 22 mars 1966
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Enarsson, Hellebladh,
Svanström*, Hedlund, Helge Karlsson*, Torsten Hansson*, Sörenson, Blomquist*
och Wirtén*;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Haglund, Rimås, Wikner, Nilsson i Bästekille*, Svanberg, Hyltander*,
Johansson i Växjö, Nilsson i Agnäs* och Josefson i Arrie.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.