Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1966

1

Nr 19

Utlåtande i anledning av väckta motioner om förläggande av
idrottsinstruktörsutbildning till Kiruna.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 621 av herrar Dahlberg och Hedström samt II: 781 av fru Jäderberg m. fl.
hemställes att riksdagen måtte besluta att 1965 års idrottsutredning utreder
möjligheterna att förlägga en viss del av idrottsinstruktörsutbildningen till
Kiruna.

Motionärerna erinrar om behandlingen av motioner om samhällets stöd
till idrotten vid förra årets riksdag, varvid bl. a. frågorna om ledar- och instruktörsutbildningen
berördes, och om direktiven för den med anledning
av dessa motioner tillsatta utredningen, 1965 års idrottsutredning. Motionärerna
anför vidare bl. a.

Med hänvisning till vad som uttalats i allmänna beredningsutskottets utlåtande
och i direktiven till 1965 års idrottsutredning anser vi att den tillkallade
utredningen bör pröva möjligheterna att förlägga vissa grenar av
ledar- och idrottsinstruktörsutbildningen till en sådan ort i landet där redan
befintliga lokaler och idrottsanläggningar kan tas i anspråk. Vid en närmare
inventering har vi funnit att Kiruna stad har dessa förutsättningar. På
inomhusidrottens, vintersportens och friluftslivets områden har staden goda
möjligheter. Genom dess geografiska läge kan goda kontakter med de nordiska
idrottsmetropolerna Narvik och Harstad i Norge och Rovaniemi i Finland
åstadkommas.

Härefter lämnas en redogörelse för de idrottsanläggningar som finns eller
planeras i Kiruna, sporthall, simhall, idrottsplatser, tennisbanor, skridskobana,
ishockeyhall, ishockeyplaner i övrigt, bad- och campingplats, skidbacke,
slalombacke m. in. Staden har inom sina gränser en fjällvärld som i
många avseenden är jämförbar med Alperna. Turiststationer och ett stort
antal fjällstugor finns i fjällområdena.

LKAB är det största företaget inom staden och kan förväntas på allt sätt
stödja åtgärder som syftar till att förbättra de anställdas hälsa. Fritidsfrågorna
och ungdomens fostran har alltid ägnats stor uppmärksamhet av staden
och dennas resurser bör på lämpligt sätt utnyttjas i ett större sammanhang.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 781.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från gymnastiska centralinstitutet
(GCI), Sveriges riksidrottsförbund och Kiruna stad.

GCI anför följande:

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 19

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1966

Gymnastik- och Idrottslärarutredningen har i sitt betänkande föreslagit
en idrottsläraruthildning som skulle tillgodose högt ställda krav på utbildning
av instruktörer och konsulenter för idrottsrörelsens organisationer, företagen
och kommunerna. Utredningen har däremot icke behandlat behov
och utbildning på övriga nivåer. Direktionen anser det vara av största vikt
att en undersökning görs angående behovet av instruktörer och ledare på
»mellannivå» och att kompetens och utbildningsformer fastställes. Med denna
uppgift arbetar för närvarande enligt vad direktionen inhämtat den s. k.
ledarutredningen som tillsatts av Sveriges Riksidrottsförbund och i vilken
finns representanter för Svenska Korporationsidrottsförbundet, Skid- och
Friluftsfrämjandet, Svenska Kommunförbundet och Svenska Stadsförbundet.

Direktionen vill också påminna om att den av Kungl. Maj :t tillsatta utredningen
för att pröva inriktningen av statens stöd till idrotten i direktiven^
fått uppgift att bl. a. klarlägga idrottens behov av utbildning såväl av instruktörer
och konsulenter som övriga ledare.

Då det är direktionens uppfattning att frågan om instruktörs- och ledarutbildningen
måste utredas och samordnas innan lämpligheten av lokalt anordnade
utbildningskurser avgöres, anser sig direktionen icke kunna uttala
sig om förläggande av idrottsinstruktörsutbildning till Kiruna. Direktionen
föreslår att frågan först förelägges de båda nämnda utredningarna innan beslut
fattas.

Sveriges riksidrottsförbund uttalar.

Utbildningen av frivilliga ledare sker inom riksidrottsförbundet och dess
special- och distriktsförbund i form av bl. a. nationella och regionala kurser.
Beroende på vilka idrottsgrenar utbildningen avser tages vid förläggandet av
dessa stor hänsyn till på platsen rådande natur- och klimatförhållanden
och de idrottsanläggningar, som står till förfogande. Av dessa skäl har Norrbottens
Idrottsförbund och dess specialdistriktsförbund funnit anledning att
förlägga ett flertal kurser och läger till Kiruna.

Inom riksidrottsförbundet pågår för närvarande en utredning med uppgift
att planera den framtida utbildningen av frivilliga ledare inom idrottsrörelsen.
I utredningen deltager representanter för Svenska korporationsidrottsförbundet,
Skid- och friluftsfrämjandet, Svenska stadsförbundet och Svenska
kommunförbundet. Riksidrottsförbundet har anledning förutsätta att ett
nära samarbete kommer att ske mellan 1965 års statliga idrottsutredning
och förbundets här nämnda utredning.

Innan riksidrottsförbundets egen utredning redovisat sitt uppdrag och
innan ett samarbete mellan denna och 1965 års statliga idrottsutredning
kommit till stånd, finner riksidrottsförbundet det icke möjligt att avge något
yttrande över föreliggande motion men vill, som ovan skett, meddela att
viss idrottsledareutbildning inom förbundet redan tidigare förlagts till Kiruna.

Kiruna stad, som till sitt utlåtande fogat yttranden av ett antal myndigheter
och organisationer i staden in. fl., vilka yttranden som bilaga fogats till
utskottets utlåtande, anför följande.

Staden vitsordar vad i motionen anförts rörande tillgången på anläggningar
m. m. inom Kiruna C. Enligt stadens mening finns inom Kiruna C
de för ifrågavarande utbildning erforderliga resurserna redan i form av olika

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1966 3

anläggningar, vartill staden under de senaste åren investerat betydande belopp.
Härtill kommer att stadens skolväsende under de närmaste åren kommer
att upprustas i snabb takt med nya och tidsenliga skolanläggningar.
Bl. a. torde inom en nära framtid ett helt nytt gymnasium komma att uppföras
och vidare pågår utbyggnad av lokaler för yrkesutbildningen. Inom
Malmfältens folkhögskola, som är förlagd till staden, förekommer redan nu
viss ungdomsledarutbildning.

Stadens geografiska läge kan för många te sig som alltför avlägset för att
en utbildningsverksamhet med rekrytering från hela riket skall kunna förläggas
där. Dylika betänkligheter bör emellertid icke tillmätas större vikt
vid frågans bedömning. Genom den senaste tidens utveckling av kommunikationsnätet
bl. a. inom och till övre Norrland har avståndsproblemet fått en
allt mindre betydelse. Staden har utbyggt helt ny flygplats och för närvarande
förekommer flygförbindelse med Stockholm två gånger per dygn. Det
finns anledning att förutsätta att flygkommunikationerna framdeles kan
komma att ytterligare utvecklas. Till detta bidrager bl. a. turismens allt
större omfattning och icke minst det förhållandet att staden numera inom
sitt område har en av huvudbaserna för den gemensamma europeiska rymdforskningen,
vilket ger underlag för goda kommunikationer. Beträffande
resekostnaderna har i ett av här bilagda yttranden omnämnts att dessa kunde
befaras bli betungande för elever och lärare. Denna kostnadsdel torde
dock i sammanhanget få anses vara av ringa vikt. Genom bl. a. förekommande
rabatteringar torde resekostnadsskillnader för resa till Kiruna jämfört
med annan ort i Norrland icke vara av större betydelse.

Utöver vad i motionen anförts beträffande de lokala resurserna bör vidare
nämnas att staden under de närmaste åren avser att uppföra nybyggnad för
samlingslokaler, nytt bibliotek, teater m. fl. kulturella ändamål. Härigenom
kommer kvarstående behov av samlingslokaler att bli tillgodosett.

Enligt föreliggande planer kommer uppförandet av nytt hotell att igångsättas
under innevarande år.

Ur Kiruna stads synpunkter har frågan om förläggandet av den nu aktuella
utbildningsverksamheten till staden synnerligen stor betydelse. Stadens
näringsstruktur är för närvarande tämligen ensidigt baserad på gruvindustrien.
Det är av synnerlig vikt för denna industri, liksom för staden i
övrigt, att gruvindustrien kompletteras med annan verksamhet, varigenom
förutsättningar skapas för bättre rekryteringsmöjligheter m. m. Det är för
riket i dess helhet angeläget att ortens näringsstruktur är sådan att gruvindustriens
rekryteringsintressen blir så långt det är möjligt tillgodosedda.

Ytterligare vill staden erinra om att den vid arméns jägarskola i Kiruna
bedrivna utbildningen till icke oväsentlig del torde få anses omfatta ungdom
som kan förutsättas ha intresse för att vidareutbilda sig inom idrottsverksamheten.
Detta ger den planerade utbildningsanstalten en ytterligare naturlig
anknytning till Kiruna.

Staden tillstyrker motionerna.

Utskottet

I motionerna hcmställes att 1965 års idrottsutredning får i uppdrag afl
utreda möjligheterna att förlägga en viss del av idrottsinstruktörsutbildningen
till Kiruna.

— liihang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. AV 19

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1966

I direktiven för 1965 års idrottsutredning understrykes bl. a. att en intensifiering
av instruktions- och kursverksamheten bör ske för att ytterligare
bredda den idrottsliga verksamheten och att en sådan intensifiering är ett
villkor för att idrottsrörelsens behov av utbildade lärare skall kunna säkerställas.
Utbyggnaden bör enligt direktiven föregås av en planläggning som
klargör målsättningen och de allmänna riktlinjerna för instruktionsverksamheten
på såväl det centrala som de lägre planen och tillvaratar möjligheterna
till samordning av de olika organisationernas insatser på detta område.
Vad gäller den egentliga idrottsledarutbildningen bör klarläggas
idrottsrörelsens behov av ledarkrafter och lämpliga utbildningsformer prövas.

Utskottet vill erinra om att behovet av ökad utbildning av idrottsinstruktörer
beaktats av gymnastik- och idrottslärarutredningen, vilken avgav sitt
betänkande i slutet av år 1965. Utredningens förslag i denna del innebär huvudsakligen
att vid gymnastiska centralinstitutet skulle inrättas en särskild
utbildningslinje för idrottslärare, avslutad med en examen benämnd idrottslärareexamen.
Antalet elever på denna linje har t. v. föreslagits till tjugofem.
Utskottet anser sig, med hänsyn till att en på betänkandet grundad särskild
proposition inom kort kommer att framläggas för riksdagen, icke böra här
gå närmare in på förslaget.

Den föreslagna utbildningen av idrottslärare avses få karaktären av utbildning
på högskolenivå. I sitt utlåtande till förra årets riksdag angående
motioner beträffande vissa idrottsfrågor (utlåtande nr 41/1965) framhöll
utskottet vikten av att sådan utbildning kom till stånd. Utskottet underströk
emellertid starkt att ytterligare utbildningslinjer måste skapas som ger kompetens
på andra nivåer och uttalade att såväl möjligheterna att förlägga sådan
utbildning till särskilda idrottsinstitut som att utvidga den centrala och
lokala kursverksamheten eller anknyta utbildningen till befintliga skolformer,
exempelvis folkhögskolorna och eventuellt fackskolorna, borde prövas.

Lösningen av frågorna om lokalisering av utbildning av nyssnämnd art
kräver självfallet ingående prövning av en mångfald i sammanhanget betydelsefulla
faktorer. Sålunda måste beaktas vilka resurser för utövande av
inomhus- och utomhusidrott ifrågakommande kommuner kan erbjuda. För
rekryteringen till utbildningen på såväl lärar- som elevsidan är vidare
många andra förhållanden inom orten av betydelse, exempelvis tillgången
till skolor och kulturinstitutioner, kommunikationer in. m. De insatser på
området som kan påräknas av kommunen och av inom densamma befintliga
industriföretag och organisationer m. fl. måste givetvis också tillmätas
stor vikt.

I motionerna och remissyttrandena har en redovisning lämnats angående
befintliga och planerade anläggningar och anordningar i övrigt för idrottsutövning
i Kiruna. Vidare har uppgifter lämnats bl. a. om pågående eller
planerad upprustning av skolor och kulturinstitutioner, kommunikationer

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1966 5

m. m. Det har också framhållits exempelvis att i Kiruna finnes ett militärförband
med speciella uppgifter, arméns jägarskola, varifrån en viss rekrytering
av för idrottsutbildning särskilt lämplig personal kan beräknas ske.

Utskottet har vid studiebesök i Kiruna informerats om förutsättningarna
i olika avseenden för att till staden förlägga idrottsinstruktörsutbildning.
Av de iakttagelser utskottet härvid gjort framgår att staden liksom det på
orten dominerande industriföretaget, LKAB, hyser ett positivt intresse för
instruktörsutbildningen och att staden torde vara väl rustad som bas för
dylik utbildning.

Emellertid måste frågorna om utbildningens lokalisering prövas i ett
större, hela landet omfattande sammanhang. 1965 års idrottsutredning har
nyligen inlett sitt arbete och skall enligt sitt uppdrag utreda hela planläggningen,
målsättningen och riktlinjerna för instruktörsverksamheten samt
pröva möjligheterna att samordna de olika organisationernas insatser. Utskottet
anser sig i detta läge inte för egen del böra ta ståndpunkt till frågan
om förläggning av viss instruktörsutbildning till Kiruna men vill hemställa,
att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
I: 621 och II: 781 i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att
motionerna jämte utskottets utlåtande över desamma överlämnas
till 1965 års idrottsutredning.

Stockholm den 22 mars 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Enarsson, Hellebladh,
Svanström, Hedlund, Nyman*, Axel Kristiansson, Helge Karlsson, Kilsmo,
Wååg och Blomquist*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv, Dickson, Lundmark*, Wikner, Nilsson
i Bästekille*, Svanberg, Johansson i Växjö, Andersson i Örebro och Josefson
i Arrie.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1966

Bilaga

LKAB:

Vi har anledning att instämma i de av motionärerna framförda synpunkterna
och finner att en förläggning av den ifrågavarande utbildningen till!
Kiruna skulle vara ur såväl samhällets som företagets synpunkt av stort
värde. LKAB har vid flera tidigare tillfällen haft anledning framhålla den
utomordentliga betydelse, som samhällsmiljön har för förutsättningarna att
bedriva en effektiv industriell verksamhet. Tillkomsten av den infrågavarande
utbildningen skulle innebära ett väsentligt tillskott till miljön, göra samhället
attraktivare och underlätta rekrytering och behållande av värdefull
personal.

Vi har också anledning att framhålla, att den industrilokalisering, som nu
sker i övre Norrland med stöd av Lokaliseringsfond och Norrlandsfond, i
främsta rummet sker till det ur lokaliseringssynpunkt mycket förmånliga
kustlandet. Den industrilokalisering som kan ske i inland och fjälltrakter är
på grund av läge, klimatiska faktorer och transportförhållanden betydligt
mer begränsad i fråga om arten av tänkbara industrier. De olägenheter som
förefunnits i övre Norrland genom svårigheter att i konkurrens med sydligare
delar av landet rekrytera och behålla personal på grund av bristen på
industrier, utbildningsanstalter o. s. v. synes numera kunna överföras till
förhållandena mellan de inre delarna av övre Norrland och övre Norrlands
kustland. Dessa olägenheter synes böra mildras genom att av samhället ägda
företag eller institutioner lokaliseras med prioritering av övre Norrlands inland
och fjälltrakter.

En förläggning av den ifrågavarande idrottsinstruktörsutbildningen till
Kiruna, som utgör det naturliga centrat i Nordkalottsområdet, synes mot
denna bakgrund befogad. Den skulle utgöra ett för samhällsmiljön utomordentligt
värdefullt tillskott, som skulle gynna näringslivets utveckling inom
området.

Svenska Turistföreningen:

Svenska Turistföreningen vill för sin del vitsorda behovet av en utökad
utbildning av idrottsinstruktörer liksom av funktionärer inom det alltmer
utökade friluftslivet. Nyligen har framlagts förslag om en gymnastik- och
idrottshögskola i Örebro och i samband därmed inrättande av en särskild
utbildningslinje i syfte att utbilda blivande funktionärer för friluftslivet,
idrottsorganisationerna, kommunernas fritidsverksamhet in. in. Svenska Turistföreningen
har för sin del tillstyrkt detta förslag och genom sin verkställande
direktör deltagit i utredningsarbetet därom.

Som komplement till denna högskoleutbildning är det säkerligen av stort
värde att åstadkomma en utbildning med mindre krav på teoretiska meriter
och med kortare studietid. I Östersund-Frösön anordnas under innevarande
läsår en ettårig kurs för ungdomsledare med särskild inriktning på friluftslivet.
Flera liknande kurser och utbildningslinjer torde kunna vara motiverade.
Den nu föreslagna idrottsinstruktörsutbildningen med förläggning
till Kiruna vill Svenska Turistföreningen därför för sin del gärna tillstyrka.

Beträffande förutsättningarna för en sådan utbildning i Kiruna ber vi få
hänvisa till motionen, men vill därutöver erinra om Malmfältens folkhögskola,
vilken också med sin speciella inriktning är en tillgång för staden i
dessa frågor.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1966 7

En nackdel med förläggningen av utbildningen till Kiruna kan möjligen
vara de långa reseavstånden och därmed kostnaderna för elever och lärare.
Av vikt är också att utreda möjligheterna till förläggning av eleverna i en
planerad utbildning och samlingslokaler, bibliotek m. m.

Möjligen kunde en utbildning av det slag som föreslås alternera mellan
Kiruna och andra platser, men en sådan tanke bör ju kunna övervägas vid
fortsatt utredning.

Sammanfattningsvis vill Svenska Turistföreningen för sin del tillstyrka
motionärernas förslag att 1965 års idrottsutredning också finge utreda möjligheterna
att förlägga en viss del av idrottsinstruktörsutbildningen till Kiruna.

Skid- och friluftsfrämjandet:

En förutsedd breddning av aktiviteten — konstaterad bl. a. av 1962 års
fritidsutredning — fordrar utbildning av ökat antal instruktörer, vilket bl. a.
fordrar ökade ekonomiska resurser.

Skid- och friluftsfrämjandet brukar förlägga sina kurser till egna eller
lokalavdelningarnas anläggningar. Valet av kursplats är beroende av en hel
del faktorer. De tekniska förutsättningarna för utbildningen måste vara goda.
Men dessutom är det en fråga om lämplig kursförläggning, föreläsningslokaler,
tillgång på ledare, varifrån eleverna kommer m. in. Och dessa faktorer
är bestämmande för kostnaderna för kursernas genomförande.

Vid främjandets kurser kommer i regel huvuddelen av eleverna från mellan-
och sydsverige. Dock genomföres ett par kurser med elever huvudsakligen
från de två nordligaste länen. Dessa kurser genomföres i Gällivare, där
de tekniska förutsättningarna lämpar sig väl för ändamålet. Även för regionala
kurser har Gällivare f. n. de bästa utbildningsanordningarna vintertid.

De i motionen nämnda idrottsanläggningarna i Kiruna synes väl lämpa sig
för utbildning i en betydande del av de traditionella specialidrotterna. Även
för Främjandets kurser synes de tekniska förutsättningarna tillfyllest.

För Främjandets del kan det dock icke vara aktuellt att flytta kurser till
Kiruna och förlägga nuvarande kursplats i Gällivare. Vid en utvidgad instruktörsutbildning
och särskilt för elever från landets norra del kan Kiruna
bli aktuellt som kursplats.

Försvarsområdesbefälhavaren :

Till Arméns Jägarskola rekryteras f. n. över 300 värnpliktiga årligen. En
utökning av värnpliktsstyrkan avses successivt ske till ungeför 500 per år.
Huvuddelen av JS värnpliktiga (> 60 %) söker av erfarenhet frivilligt jägarutbildningen
på grund av friluftsintresse och tidigare kontakt med idrottsrörelsens
olika aktiviteter. Det är redan nu påtagligt, att de färdigutbildade
jägarna funnit sig väl till rätta i utbildningen liksom i miljön i staden och
ute i traktens natur. År efter år söker de sig i stort antal hit för friluftsliv
och rekreation. Det kan därför anses sannolikt, att många jägare efter avslutad
utbildning gärna skulle vilja fortsätta med idrottsledarutbildning vid
ett i motionen föreslaget idrottsinstitut i Kiruna.

För den militära verksamheten skulle institutet helt visst även stimulera
rekryteringen till JS.

Vid fo 66-JS finns ständigt ett antal befäl, som genom sin utbildning och
tjänst liksom under sin fritid förvärvat goda kunskaper och ledarförmåga
i idrott och om fjällvärlden. Dessa personer, vilka som regel är goda peda -

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1966

goger, skulle kunna utnyttjas som lärare i vissa grenar om en idrottsinstruktörsutbildning
förlädes till Kiruna.

Ur allmän samhällssynpunkt syns mig tillkomsten av ett idrottsledarinstitut
i Kiruna också vara av största värde. Det är ur lokaliseringssynpunkt
angeläget och berättigat att skapa »balanserande» institutioner just i
Kiruna C, som i så hög grad präglas av den tunga gruvindustrin.

Invånarnas idrotts- och friluftsintresse ger anledning hävda, att en satsning
på idrottsledarutbildning härvid kan bli i verklig mening meningsfylld.
Härtill kommer ett dokumenterat behov* att i detta område på alla sätt
främja ledarutbildningen över huvud taget bland och för de unga. En utbildning
av föreslagen typ i Kiruna torde vara ett starkt samhällsintresse att
befrämja.

Försvarsområdesbefälhavaren får därför varmt tillstyrka en idrottsledareutbildning
i Kiruna och i allt väsentligt ansluta sig till motionen och dess
syfte.

Kiruna skolstyrelse:

Resurserna i Kiruna stad måste sägas vara goda, när det gäller att genomföra
en utbildning av idrottsinstruktörer. Sommarsäsongen är kort, men i
gengäld erbjuder vintersäsongen desto bättre möjligheter.

Förutom i den givna redogörelsen lämnade uppgifterna om anläggningar
m. m. bör nämnas, att Högalidsskolans gymnastiksal, som är under uppförande,
har måtten 16 x 32 m. Bolagsskolans gymnastiksal, som beräknas
bli uppförd under budgetåret 1966/67, har måtten 18 x 36 m. I Vittangi och
Svappavaara kommer mindre idrottshallar att uppföras i samband med skolbyggnationerna.

Beträffande lärarfrågor kan anföras, att skolstyrelsen under de senaste
åren haft god tillgång på gymnastikdirektörer. Enbart sådana med examen
är f. n. anställda. Länsskolnämndens konsulent i gymnastik är i egenskap
av lärare anställd i Kiruna.

Frågan om en ev. samordning med ungdomsledarutbildningen vid Malmfältens
folkhögskola bör beaktas.

Fritids- och kulturnämnden:

För Kiruna stads vidkommande har uppdragits åt Fritids- och kulturnämnden
att under drätselkammare och fullmäktige handlägga bl. a. alla
de slag av frågor som rör idrotts- och friluftslivet.

På försök har under åren 1965 och 1966 anslag lämnats för att tre ungdomsorganisatörer
skulle kunna arbeta företrädesvis bland föreningslös
ungdom. En av dessa organisatörers huvuduppgift har varit att aktivisera
ungdomarnas intresse för idrott och friluftsliv och få dem anslutna i härför
lämpliga föreningar.

Försöket med dessa organisatörer har slagit väl ut, men då ungdomarnas
intressen kanaliserats och dess tillvaratagande av organisationerna blivit
aktuellt, har det visat sig att föreningarna ej haft de önskade resurserna för
att kunna ta vara på all den ungdom som »förmedlats». Det stående argumentet
har varit: »Vi har inte ledare och instruktörer till en sådan ökning
av verksamheten».

Det initiativ som Kungl. Maj :t, genom tillsättandet av 1965 års idrottsutredning,
tagit i denna för kommunerna så aktuella fråga måste hälsas
med tillfredsställelse. I rubricerade motion har pekats på möjligheterna att

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1966 9

förlägga utbildningen till Kiruna och har redogjorts för den praktiska bakgrunden
härför. Förteckningen över befintliga lokaler och övriga anläggningar
kan kompletteras med att idrottsplatsen är försedd med effektiv elbelysning
och att Skid- och Friluftsfrämjandets lokalavdelning i Kiruna
förfogar över en turistanläggning i Katter jokk (3 km söder Riksgränsen
efter stambanan) som bl. a. innehåller förläggningsmöjligheter för 54 personer
(11 st. 4-bäddsrum och 5 st. 2-bäddsrum).

En ytterligare utvidgning av möjligheterna för idrott och friluftsliv är
under planering. För utförsåkning och som utflyktsmål är fjällen Ädnamvare
och Vietovare (1 resp. 3 mil från Kiruna G) föremål för projekteringar.
I direkt anslutning till den centrala bebyggelsen planeras mindre backar
för utförsåkning samt ytterligare permanenta skidspår och träningsstigar.
En utredning över idrottsplatsens restaurering och utbyggnad pågår.

Vid en utbildning av instruktörer av detta slag kommer säkerligen högst
differentierade krav att uppställas från avnämarnas sida. Större orter kanske
i framtiden vill ha ett flertal specialinriktade instruktörer. Vi tror dock
att de flesta kommunerna, ur ekonomisk synpunkt, är mest betjänta av att
förfoga över mångsidigt utbildade personer. Då utbildningsort härför skall
väljas, måste en plats som kan erbjuda både sommar- och vinterverksamhet
vara att föredra.

Hänvisande till den specifikation över stadens lokaliteter och övriga anläggningar
för idrott och friluftsliv som angetts i motionen samt till vad
ovan framförts är det vår uppfattning

att en förläggning av utbildningen till staden kommer att genomföras på
ett sätt som gagnar syftemålet, och därtill är vi villiga att lämna önskvärt
stöd.