Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 17 år 1966

5

Nr 17

Utlåtande i anledning av väckt motion om statligt stöd till grammofonskiveproduktion.

Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats en motion, II: 782, av
herr Kellgren, vari hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t förordar
utredning om statligt stöd till svensk grammofonskiveproduktion med
särskilt beaktande av ett förslag från föreningen Fylkingen samt av med
skivproduktionen förknippade juridiska, ekonomiska och distributionstekniska
aspekter.

Motionären anför bl. a. att inspelningar av svensk musik på Lp-skiva hittills
haft mycket blygsam omfattning. Försök till ökad produktion har gjorts
genom privata initiativ samt genom Sveriges radio och med statligt stöd
genom försöksverksamheten med rikskonserter men resurserna är otillräckliga.
De skivor som åstadkommits under 1965 har dock för första gången
genom utomordentlig musikalisk och teknisk kvalitet klargjort att Sverige
på detta område kan åstadkomma inspelningar, som mycket väl hävdar sig
i den internationella konkurrensen och därigenom också försäljningsmässigt
har möjlighet att göra sig gällande. Inte minst gäller detta den inspelningstekniska
kvaliteten, där man inom landet haft tillgång till mycket framstående
expertis.

Lp-skivan med seriös musik har ännu inte fått den breda spridning i vårt
land, som den sedan länge har i länder som Amerika och Tyskland. Skivan
kommer emellertid med all säkerhet även här att hävda sig som ett viktigt
hjälpmedel att tillgängliggöra musik. Inte minst gäller detta skolan och
musikpedagogiken. Biblioteken kan också i allt större utsträckning väntas
bli försedda med diskotek. Ett förslag har i början av 1965 tillställts ecklesiastikdepartementet
i form av en P.M. från föreningen Fylkingen, vilket
skisserar en utveckling av den svenska grammofonskiveproduktionen i form
av ett statligt subventionerat bolag. Förslaget diskuterar också såväl ekonomiska
som distributiva problem. Detta förslag som uppmärksammats i pressen
och av musikernas fackorganisationer har ännu ej föranlett någon åtgärd
men vore förtjänt att närmare beaktas. Diskussionen om formerna för
en bredare skivproduktion har emellertid varit kontroversiell, varför frågan
först borde bli föremål för en kompletterande utredning. Därvid borde vissa
juridiska och ekonomiska aspekter belysas ytterligare, likaså också frågan
om skivans pedagogiska användning inom skolväsendet.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från statens försöksverk -

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 17 år 1966

samhet med rikskonserter, Sveriges Radio, STIM och Grammofonleverantörernas
förening.

Statens försöksverksamhet med rikskonserter anför:

Under budgetåret 65/66 har SFRK inom ramen för sin beviljade budget
och till en summa av kr. 155 000 gjort 7 Lp-plattor av vilka två beräknas
utkomma under början av budgetåret 66/67. I denna produktion har i två
fall samarbete ägt rum med kommersiella bolag, Nordiska Musikförlaget
respektive Husbondens Röst. Övriga inspelningar har helt gjorts med statliga
medel.

Avsikten med dessa skivor, av vilka de hittills utgivna har rönt stor uppmärksamhet
i fackpressen på grund av sin tekniska kvalitet, har varit dels
att presentera musiklyssnaren en produkt av högsta kvalitet till ett relativt
lågt pris (f. n. kr. 15 inklusive oms), dels att utröna, huruvida nya distributionsvägar
vid sidan av försäljning i detaljhandeln skulle kunna bredda
intresset för grammofonskivor. Av dessa skäl har SFRK under detta budgetår
endast sålt skivorna i samband med konserter och således ej via detaljhandeln.
Till dags dato har av varje skiva i sådana sammanhang sålts ca 700
exemplar, medan genomsnittsförsälj ningen per år av en svensk seriös skiva
lär ligga omkring 70 exemplar.

Det är SFRIv:s avsikt att redovisa det hittills vunna resultatet för Ivonsertbyråutredningen,
vilken ämnar ägna grammofonskiveproduktionen uppmärksamhet
i sitt slutbetänkande. SFRK ämnar också under budgetåret
66/67 presentera en begränsad produktion inom ramen för sin budget, varvid
distributionsvägarna förmodligen kommer att utsträckas via i första hand
skolorna och biblioteken.

Med hänsyn till ovanstående önskar SFRK understryka vikten av att problemen
omkring grammofonskivan som en väsentlig men hittills relativt
oprövad faktor inom musikdistributionen uppmärksammas och hänvisar
därvid till de ställningstaganden, som Konsertbyråutredningen kommer att
göra i sitt ovan nämnda betänkande.

STIM redogör för vissa uttalanden och förslag om medelsanvisningar i de
senaste årens statsverkspropositioner samt anför vidare:

Sedan Riksdagen godkänt Ecklesiastikdepartementets i statsverkspropositionen
1964 framlagda förslag i ovan angivna ärende skapades på departementets
initiativ »nämnden för inspelning av svensk musik» i vilken ingick
representanter för Föreningen Svenska Tonsättare, Föreningen Svenska
Kompositörer av Populärmusik, Försöksverksamheten med Rikskonserter,
Grammofonindustrin, Sveriges Radio och STIM. Nämnden skulle ha i uppdrag
att handlägga frågor rörande statligt subventionerad inspelningsverksamhet,
men av administrativa skäl skulle för ändamålet givna anslag passera
Rikskonserterna. Som bidrag till inspelningsverksamheten ställdes för
budgetåret 1964/65 ett anslag på kr. 200 000 i utsikt. Nämnden började sin
verksamhet och utarbetade ett inspelningsprogram. Medelsanvisningen torde
emellertid icke ha blivit den förutsedda och ganska snart har denna verksamhet
helt överförts på Försöksverksamheten för Rikskonserter. Då nämnden
trots upprepade påstötningar därefter icke sammankallats, saknar STIM
närmare kännedom om vad som senare uträttats på detta område. Det har
emellertid framgått, att ett begränsat antal inspelningar kunnat göras, framför
allt i anslutning till rikskonserterna, varvid både inhemsk och utländsk
musik inspelats.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 17 år 1966 7

Av statsverkspropositionerna 1965 och 1966 synes framgå, att Kungl.
Maj :t har för avsikt att alltjämt ge bidrag till inspelningsverksamhet. I vilka
administrativa och programmässiga former detta skall ske, är emellertid
STIM obekant.

STIM vill energiskt understryka nödvändigheten av stöd till en större
grammofoninspelningsverksamhet av svensk musik. Det projekt som av
Fylkingen framlagts, och som berörts i motionen, torde med hänsyn till föreningens
allmänna målsättning huvudsakligen syfta till inspelningar av den
allra nyaste musiken. Det som är i högsta grad angeläget är emellertid också
att inspelningsrepertoaren får en större bredd, och att beklagliga luckor i
grammofonrepertoaren utfylles. Det finns svensk musik av stort värde från
1500- och 1600-talen fram till våra dagar, som icke är tillgänglig på grammofonskiva,
och som i högsta grad förtjänar att bli inspelad. Det är en
musikhistorisk och musikkulturell angelägenhet, att det inte bara inspelas
verk av dagens yngsta tonsättare utan att också en grammofonantologi av
äldre generationers skapande bevaras i goda inspelningar. Det bör bär påpekas,
att de kommersiella grammofonbolagen givetvis gör svenska inspelningar
av här angiven karaktär, men då dylika inspelningar i regel ej ger
något ekonomiskt utbyte, blir bolagens egna insatser av naturliga skäl ytterst
begränsade.

Det bästa sättet att på musikens område sprida kännedom inom och utom
landet är för närvarande radion, televisionen och grammofonen. Det är självklart
att det ur många synpunkter vore särskilt önskvärt, att radion och
televisionen presterade »levande» musikframföranden — vilket också i
dagarna framhållits vid kulturarbetarnas uppvaktning i ärendet för statsrådet
Palme — men det synes i dagens läge ofrånkomligt, att Sveriges Radio,
icke minst av ekonomiska skäl och detta framför allt då det gäller orkesterverk
blir hänvisad till grammofonen som musikförmedlare. I den viktiga
utlandspropagandan för svensk musik måste också i övervägande grad
grammofonen användas som hjälpmedel. Under sådana omständigheter"blir
en utvidgning av grammofonrepertoaren alltmer påkallad, en utvidgning,
som beträffande svensk seriös musik och svensk underhållningsmusik av
mera kvalificerad art, icke kan åvägabringas utan särskilt stöd. Visst stöd
till inspelning av svensk musik lämnas i dag både av STIM och Sveriges
Radio, men de medel, som kan ställas till förfogande, är ytterst små och
behöver avsevärt kompletteras. STIM får därför uttala den förhoppningen,
att det av Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen förutsedda stödet till grammofoninspelningar
realiseras och instämmer i motionens krav på ökade
anslag. De av motionärerna framförda synpunkterna beträffande skolornas
och bibliotekens behov i detta hänseende bör också understrykas.

STIM finner den begärda utredningen påkallad men anser att den icke bör
begränsas till Fylkingens förslag utan bör gälla även inspelningar från tidigare
epoker. Utredningen bör tillsättas omedelbart.

Sveriges radio uttalar följande.

Sveriges Radio känner i egenskap av landets största konsertgivare som eu
av sina speciella uppgifter att bevaka den svenska musikens intressen. Det
förestående inrättandet av en speciell kanal för seriös musik i ljudradion
har gjort den svenska musikens situation särskilt brännande, då tillgången
till goda inspelningar av svenska verk inte tillnärmelsevis fyller de krav

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 17 år 1966

som rimligen måste ställas om svensk tonkonst här skall bli rättvist tillgodosedd.

Sveriges Radio söker genom egen inspelningsverksamhet bidra till att avhjälpa
denna brist, men de hårt pressade ekonomiska marginalerna gör verksamheten
otillräcklig. Även övrig svensk inspelningsverksamhet måste bedömas
som otillfredsställande i fråga om kvantitet.

Sveriges Radio finner därför förslaget om statligt stöd till svensk grammofonskiveproduktion
synnerligen välmotiverat och att det är angeläget att
det realiseras snarast möjligt. Sveriges Radio är också intresserad av att
medverka i en eventuell utredning för att söka finna en effektiv och realiserbar
lösning av i motionen berörda problem.

Som en praktisk provisorisk lösning i avvaktan på en utredning vill Sveriges
Radio föreslå att ett visst belopp per år anslås till inspelningsverksamhet
att fördelas på de institutioner (Rikskonserter, STIM, Sveriges Radio),
som genom tidigare inspelningsverksamhet dokumenterat intresse för detta
för svensk musik så vitala område.

Grammofonleverantörernas förening anför:

Inspelning av seriös svensk musik har såväl tidigare som under senare år
i icke obetydlig omfattning företagits såväl inom landet som utomlands under
medverkan av framstående konstnärer. Motionärens påstående att den
största delen av den svenska musiken från Roman till våra dagar över huvud
icke finns tillgänglig på skiva synes oss därför överdrivet, om därvid avses
den ur allmän synpunkt mest intressanta musiken. Såväl enskilda skivbolag
som i motionen angivna institutioner har medverkat till att inspelningar av
seriös svensk musik ägt rum. Skivproducenterna har helt naturligt genomfört
inspelningarna så att bästa möjliga musikaliska och ljudtekniska kvalitet
uppnåtts. Erfarenheterna visar emellertid att musik av mycket extrem
karaktär väcker endast ett synnerligen begränsat intresse hos allmänheten,
något som bestyrkes även av erfarenheter från konsertverksamheten.

De med inspelningar av större verk förenade i regel mycket betydande
kostnaderna får därför vägas mot förutsättningarna att finna avsättning av
inspelningarna. Det bör dock framhållas att enskilda företag i många fall
företagit inspelningar av olika svenska verk av högt musikaliskt värde, även
om dessa inspelningar ur rent kommersiell synpunkt knappast ansetts
attraktiva. Bolagen har därigenom velat ge uttryck för sitt intresse för ett
så långt möjligt differentierat musikliv inom landet.

I syfte att sprida den seriösa musiken inom landet och även utomlands
har bolagen såväl enskilt som kollektivt i samband med musikevenemang
eller i anslutning till nyinspelningar bedrivit intensiva kampanjer, vilka
dock haft växlande framgångar. I detta sammanhang bör ånyo framhållas
att intresset rent allmänt i vårt land för seriös musik — svensk eller utländsk
— hitintills har varit begränsat. Även de mest högtstående inspelningar
av seriösa verk säljs i Sverige i relativt små upplagor i jämförelse
med motsvarande försäljningar i olika andra kulturländer.

I motionen åberopas den av föreningen Fylkingen till Ecklesiastikdepartementet
under 1965 överlämnade promemorian med förslag till en utveckling
av den svenska grammofonskiveproduktionen i ett statligt subventionerat
bolag. Då vi med hänsyn till tidsbrist icke varit i tillfälle mera ingående
studera de i promemorian framförda förslagen vill vi här endast framhålla,

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 17 år 1966 9

att de skisserade arbetsformerna för ett statligt bolag för produktion och
distribution av grammofonskivor icke förefaller grundade på praktisk erfarenhet.
I promemorian angivna upplagor samt kostnader för produktion
och distribution av skivor förefaller icke heller realistiska. Det statliga stödet
skulle säkerligen med föreningen Fylkingens ambitioner bli mycket
betydande och sannolikt icke stå i rimlig relation till de resultat som kan
uppnås.

Genom Statens Försöksverksamhet för Rikskonserter inleddes under åren
1964 1965 ett visst samarbete mellan olika intresserade parter i syfte att

främja inspelningar av svensk musik. För verksamheten hade av statsmedel
anvisats vissa belopp. Den planerade verksamheten avsåg icke endast
inspelning av seriösa verk utan även andra verk av högt musikaliskt värde.
Av olika anledningar begränsades antalet inspelningar att omfatta endast
tre LP-skivor och den av Rikskonserter efter samråd med Ecklesiastikdepartementet
tillsatta kommittén synes nu ha upphört att fungera. Enligt
vår mening föreligger all anledning att nämnda verksamhet beredes tillfälle
fortsätta under medverkan av företrädare för berörda kategorier. Förutsättningar
synes alltjämt föreligga att i samråd med intresserade parter verkställa
inspelningar av sådana verk, som bedömas angelägna att stödja med
statsmedel. Kostnaderna för sådana inspelningar torde, såvitt kan bedömas,
kunna hållas på en i förhållande till de eftersträvade resultaten rimlig nivå
och den andel av de totala produktions- och distributionskostnaderna, som
bör bestridas med statsmedel, bör kunna bedömas från fall till fall.

De till vår organisation anslutna företagen har sedan årtionden erfarenhet
av inspelning och distribution av skivor såväl inom som utom landet och
är liksom tidigare beredda att i samråd med kompetent statligt organ verkställa
inspelningar resp. distribution av aktuella verk. Vi anser därför att
behov icke föreligger av ytterligare utredningar på området utan förordar
att det inom Försöksverksamheten tidigare inledda samarbetet mellan intresserade
parter beredes möjligheter återupptaga sin verksamhet.

Föreningen avstyrker motionen.

Utskottet

I motionen hävdas att grammofoninspelning av seriös svensk musik har
en viktig uppgift att fylla som medel att göra sådan musik tillgänglig för
skolorna, musikpedagogiken, biblioteken och den stora allmänheten men
att produktionen av skivor av denna art är av alltför liten omfattning.
Denna motionärens uppfattning har fått ett visst stöd i remissyttrandena
över motionen och utskottet kan för egen del ansluta sig till önskemålen
om en utökad produktion och förbättrad distribution av skivor. Grammofonskiveproduktionen
och därmed sammanhängande frågor prövas emellertid
av konsertbyråutredningen på basis bl. a. av viss försöksverksamhet
på området som bedrives av statens försöksverksamhet med rikskonserter.
Enligt utskottets mening bör resultatet av den pågående prövningen avvak -

10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 17 år 1966

tas — konsertbyråutredningens betänkande kommer att avgivas inom den
närmaste tiden — varför utskottet anser sig böra hemställa,

att motion II: 782 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 15 mars 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Enarsson, Svanström,
Hedlund, Helge Karlsson, Wååg, Torsten Hansson, Sörenson*, Blomquist
och Wirtén*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Lundmark, Haglund, Rimås, Wikner, Nilsson i Bästekille, Hyltander, Johansson
i Växjö, Nilsson i Agnäs och Josefson i Arrie.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM 66
614846