Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 14
1
Nr 14
Utlåtande i anledning av väckta motioner om en allsidig kulturutredning
och angående kulturpolitikens framtida utformning.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1:47 av herr Dahlén in. fl. och 11:83 av herr Eliasson i Snndborn m.fl.
hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en
utredning beträffande kulturpolitikens framtida utformning.
I de likaledes till utskottet hänvisade likalydande motionerna I: 242 av
herrar Adolfsson och Werner samt II: 312 av herr Hector m.fl. föreslås att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en allsidig kulturutredning
i enlighet med vad i motionerna anförts.
I motionerna 1:47 och 11:83 anföres bl. a. att det saknas klara riktlinjer
för kulturpolitikens framtida utformning. Att satsa på produktionssidan
var från början riktigt, men åtgärderna måste kompletteras med insatser
för att stödja och sprida konsumtion av kultur. Kulturpolitiken måste ses
som ett medel att förvalta och vidareutveckla den seriösa kulturen. Kultursociologiska
undersökningar bör företas rörande formerna för och omfattningen
av kulturkonsumtionen. Kulturstödets administration bör decentraliseras.
Kulturpolitikens mål bör vara att stödja utan att styra. Samarbetet
mellan stat och kommun på det kulturpolitiska området bör utredas.
Man kan tänka sig statliga stimulansbidrag till kommunerna.
I motionerna 1:242 och 11:312 framhålles bl. a. att en huvudavsikt med
samhälleliga åtgärder på kulturområdet bör vara att söka förlösa och frigöra
de mer eller mindre medvetet kulturhungrandes egna intentioner.
Den offentliga kulturpolitiska debatten illustrerar allvarliga brister i fråga
om kulturaktiviteten. Den bekräftar också frånvaron av kulturideologi och
avsaknaden av ett utstakat mål.
En kartläggning av olika frågor är behövlig. Denna kartläggning bör gälla
inte blott sådant som kulturlivets innehåll och behövliga omfång i olika utvecklingsskeden,
såsom i vår tids urbanisering och jäkt, utan även kulturbehovens
omfång och art för den närmaste framtiden och i samband därmed
behoven av samhälleliga insatser för att uppamma en »kulturhunger»,
där en sådan ännu inte framträtt fullt synlig eller pockande, och medverka
till att få denna tillgodosedd.
Bihang till riksdagens protokoll 11)86. 11 sand. AV 1 ''i
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 14
Motionärerna berör härefter vad de benämner konsternas livsvillkor och
behovet av en kultursociologisk undersökning och lämnar bl. a. följande
exempel på aktuella frågeställningar:
a) Befolkningens behov av kultur nu och under gynnsammare förutsättningar;
b)
I vilken mån tillgodoses nu behoven?
c) Vad slags kultur bör det vara?
d) I vilken omfattning behövs verksamma kulturarbetare under skilda
förutsättningar och utvecklingsförlopp?
e) Vore det ändamålsenligt med ett statligt departement för fritids- och
kulturfrågor vid sidan av ecklesiastik- och undervisningsfrågorna?
f) Behöver ett organ skapas för samband mellan ett sådant departement
(eller nuvarande ecklesiastikdepartementet) och lokaliserings- och miljöpolitiken
?
Motionärerna anger ett stort antal delfrågor, som, delvis inom ramen för
de nyss angivna spörsmålen, här anmäler sig och framhåller avslutningsvis
att behovet av kulturaktivitet är stort även under tiden för den föreslagna
utredningen och att delförslag från denna är önskvärda.
Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna
II: 83 och I: 242.
Utskottet har upptagit motionerna till gemensam behandling.
Utskottet
Motionernas allmänna syfte är, förutom en ökning och effektivisering av
kulturstödet, att få till stånd åtgärder som möjliggör en bättre spridning
av kulturaktiviteten, geografiskt och till olika medborgargrupper i samhället.
I båda motionsparen understrykes bl. a. starkt vikten av att till grund
för de fortsatta strävandena skall kunna läggas ingående kultursociologiska
undersökningar. Motionärerna föreslår att utredning måtte ske beträffande
kulturpolitikens framtida utformning (1:47 och 11:83) respektive att en
allsidig kulturutredning tillsättes (1:242 och 11:312).
Utskottet har vid upprepade tillfällen haft att behandla motioner beträffande
samma spörsmål som de nu aktualiserade eller dem närliggande frågor
(utskottets utlåtanden nr 4/1962, 8/1963, 49/1964 och 24/1965). I det
sistnämnda utlåtandet framhöll utskottet bl. a. att statsmakterna under
de senaste åren beslutat åskilliga ågärder för att förbättra konstnärernas
och konstutövarnas villkor och för att över huvud taget öka den kulturella
aktiviteten hos de enskilda och inom kulturinstitutionerna. Utskottet erinrade
om förslag i detta syfte som framlagts i statsverkspropositionen och
om ett uttalande i propositionen att förslagen var särskilt inriktade på att
stimulera kulturspridningen. Utskottet uttalade vidare att kultursociologiska
undersökningar torde vara av värde bl. a. när det gäller att åstad
-
3
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr lfr
komma en riktig avvägning och utformning av kulturstödet. Behovet av
sådana undersökningar var emellertid uppmärksammat. Vad gäller ett tidigare
framfört förslag om upprättande av ett kulturpolitik! handlingsprogram
har utskottet anfört betänkligheter angående den praktiska lämpligheten
härav och framhållit risken för att ett sådant program kunde få inslag,
innebärande dirigering av kulturarbetet.
Utskottet anförde i utlåtandet nr 24/1965 att mot bakgrunden bl. a. av den
pågående planmässiga upprustningen av kulturlivet behovet av riktlinjer
för fortsatt utbyggnad av kulturverksamheten syntes vara och i framtiden
bli väl tillgodosett. Eu utredning torde icke fylla något praktiskt syfte. Utskottet
avstyrkte motionerna, vilka icke föranledde någon riksdagens åtgärd.
En ledande tanke i de nu föreliggande motionerna är som ovan antytts
att det allmännas insatser i kulturarbetet skall bl. a. taga sikte på en decentralisering
av kulturaktiviteterna till olika delar av landet. Det är enligt
utskottets mening naturligt att till de största städerna med de särskilda resurser
som där står till buds förläggs vissa institutioner som har karaktär
av basinstitutioner och som självfallet är av stor betydelse som centra, varifrån
olika kulturaktiviteter kan spridas över landet och vilka kan tjäna
som impulsgivare till insatser inom kulturlivet på andra håll. Det må emellertid
samtidigt starkt framhållas att den kulturella verksamheten runtom
i landet rymmer inslag som är omistliga i kulturarbetet som helhet. Utskottet
åsyftar härmed såväl den lokala teater- och konsertverksamhet o. d.,
vilken ofta kommit till stånd genom betydande insatser från kommunernas
sida, som strävandena att tillvarataga de värden som finns exempelvis i
bygdekulturen. Det är därför en angelägenhet av stor vikt för det allmänna
att skapa bästa möjliga förutsättningar för en nära samverkan i kulturarbetet
mellan storstäderna och de mindre kommunerna och för ett kulturutbyte
jämväl i riktning från de sistnämnda till storstäderna.
Genom riksdagsbeslut i början av 1960-talet och inrättandet år 1963 av
eu särskild kulturavdelning inom ecklesiastikdepartementet initierades en
betydande allmän och systematisk upprustning av kulturlivet, inriktad på
såväl fasta kulturinstitutioner som försöksverksamhet i syfte att åstadkomma
eu bredare kulturspridning, geografiskt och socialt. Utskottet har
i sina ovannämnda tidigare utlåtanden lämnat uppgifter om hur detta upprustningsarbete
fortskridit och om det omfattande utredningsarbete som
pågår i hithörande frågor och som spänner över mycket vida fält. Utskottet
anser sig icke ha anledning att ånyo beröra alla dessa spörsmål men vill
framhålla att eu fortsatt utveckling på den inslagna vägen markerats i årets
statsverksproposition.
Sålunda har de under åttonde huvudtiteln upptagna anslagsposterna till
allmänna kultur- och bildningsändamål i flertalet fall uppräknats, i vissa
fall med rätt betydande belopp, i jämförelse med innevarande budgetår.
Del må i detta sammanhang också framhållas, alt föredragande departe
-
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 74
raentschefen beträffande vissa ökade medelsbehov under posten Bidrag till
särskilda kulturella ändamål anfört bl. a. följande.
Det är här i de flesta fall fråga om insatser för konstnärlig utbildning
och förbättrad kulturdistribution, som har en central ställning i de senaste
årens kulturpolitiska strävanden. Jag anser därför att anslaget bör ökas
för att göra det möjligt att på vissa punkter — särskilt sådana som berör
utvecklings- och försöksverksamhet — förbättra det här åsyftade kulturstödet.
Utskottet vill i fortsättningen något beröra vissa pågående eller verkställda
utredningar in. in. som synes vara av särskild vikt i det fortsatta upprustningsarbetet.
Således pågår inom arbetsmarknadsstyrelsen arbete med en sammanställning
av material rörande arbetsmarknadens villkor och förhållanden i
övrigt för olika grupper av kulturarbetare.
Vad beträffar teaterverksamheten m. m. har nyligen verkställts ett par
utredningar angående dels statens skolor för scenisk utbildning och dels
utbildning inom teaterns, filmens, radions och televisionens områden. Departementschefen
har anmält att en på dessa utredningar grundad proposition
kommer att föreläggas årets riksdag. Vidare planeras för turnéteatrarna
en omorganisation, innebärande att Riksteatern och Svenska teatern
skulle sammanföras till ett företag varjämte teater- och orkesterrådet har
i uppdrag att utreda de bidragsberättigade teatrarnas, stadsteatrars och därmed
likställda teatrars, ekonomiska förhållanden. Här antydda planering
och utredning väntas medföra bl. a. att prövningen av anslag och bidrag
till teatrarna fr. o. m. budgetåret 1967/68 kommer att ske med vissa nya
utgångspunkter. Det må i detta sammanhang emellertid framhållas exempelvis
att redan nu en uppräkning skett av bidraget till Borås stadsteater
och att ett principbeslut föreslås angående inrättande av en länsteater med
fast ensemble i Norrbotten. Likaså har ökade medel äskats för skolteaterverksamheten.
I fråga om musiklivet kan särskilt erinras om att försöksverksamheten
med rikskonserter skall bedrivas i oförändrad omfattning i avvaktan på att
konsertbyråutredningens betänkande om en rikskonsertorganisation, vilket
lär framläggas inom kort, slutgiltigt prövats. Av intresse är även tillkallandet
hösten 1965 av 1965 års musikutbildningskoinmitté för utredning av
vissa utbildningsfrågor på musikområdet in. in.
Frågor om konstutställningar in. m. prövas av 1965 års musei- och utställningssakkunniga
(MUS 65). De sakkunniga har bl. a. i uppdrag att bedriva
viss försöksverksamhet med riksutställningar av konst samt kultur- och
naturhistoriska föremål. Beträffande planerna för denna verksamhet kan
nämnas att i februari 1967 omkring 100 utställningar med lika kollektioner
kommer att öppnas runt om i landet.
Frågan om tidskriftsstöd har uppmärksammats i statsverkspropositionen.
Det föreslås sålunda att ekonomiskt stöd skall kunna lämnas bl. a.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr H 5
tidskrifter som ägnar sig åt den kulturella debatten eller som huvudsakligen
ger utrymme för analys och presentation inom de skilda konstarterna.
Det må även erinras om att den s. k. antikvarieutredningen numera avgivit
ett betänkande angående ett centralorgan för kulturminnesvården.
Vid anmälan av utredningsförslaget har departementschefen bl. a. förordat
vissa personalförstärkningar vid riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum i syfte bl. a. att aktivera utställningsverksamheten samt förklarat
att utredning bör ske beträffande organisationen av byggnadsminnesvården
med beaktande av möjligheten till decentralisering av beslutanderätten
i hithörande frågor.
I fråga om anslaget till förvärv av konst för sttdens byggnader (tidigare
benämnt »konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader») kan nämnas
att anslaget budgetåret 1962/63 var 500 000 kronor medan för 1966/67
föreslås 1 800 000 kronor samtidigt som reservationen på anslaget är omkring
2 000 000 kronor.
Som ovan nämnts har i båda motionsparen starkt betonats vikten av
att kultursociologiska undersökningar genomföres, vilka kan ge en fast
grund för den framtida utformningen av kulturstödet och för bedömningen
av vilka åtgärder som bör vidtagas för att effektivt främja kulturkonsumtionen.
Det är uppenbart att denna fråga f. n. ägnas stor uppmärksamhet.
Sålunda kommer i konsertbyråutredningens betänkande att ingå eu kultursociologisk
undersökning på musiklivets område. MUS 65 gör på sitt
område en motsvarande undersökning. Inom teatern har Riksteatern i samarbete
med Stockholms universitet startat en brett upplagd, detaljerad publikundersökning
för utrönande av teaterintresset in. in. Undersökningen
är avsedd att genomföras på alla platser i landet där Riksteatern ger föreställningar.
Undersökningar på geografisk basis pågår vidare i Stockholm
samt i Skaraborgs och Malmöhus län.
Utskottet vill vidare här omnämna ett projekt av stort intresse i förevarande
sammanhang. Inom Nordiska kulturkommissionen har nämligen
väckts förslag om inrättande på nordisk bas av ett estetiskt forskningsinstitut.
Förslaget innebär bl. a. att forskningsarbetet vid institutet skulle få s. k.
tvärvetenskaplig karaktär.
Utskottet får mot bakgrunden av det ovan anförda framhålla, alt en allmän
uppslutning skett kring önskemålen om en ändamålsenlig utformning
av kulturstödet och om att kulturaktiviteter av olika slag göres tillgängliga
för så många medborgare som möjligt. Många i motionerna anförda
synpunkter utgör värdefulla bidrag till den allmänna debatten i dessa frågor.
Inte minst är det enligt utskottets mening angeläget att söka åstadkomma
lösningar av de viktiga spörsmålen om kulturdistributionens effeklivisering,
om ett nära samarbete i den kulturella verksamheten mellan
staten och kommunerna och om ingående kultursociologiska analyser som
kan ligga till grund för de fortsatta strävandena. Den avsevärda aktivitet
6
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 1''r
som såväl staten som kommunerna f. n. visar på kulturområdet bör emellertid
kunna leda till goda resultat. Vad beträffar motionärernas förslag
om utredning avseende hela kulturlivet får utskottet anföra att en dylik
utredning skulle få att pröva frågor, vilka sammantagna spänner över utomordentligt
stora och från varandra delvis vitt skilda områden. Härtill kommer
att ett stort utredningsmaterial redan föreligger och att ytterligare material
till grundval för praktiska åtgärder är att förvänta inom den närmaste
tiden.
Utskottet får under åberopande av det ovan anförda hemställa,
att de likalydande motionerna 1:47 och 11:83 samt de
likalydande motionerna 1:242 och 11:312 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 8 mars 1966
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från förs ta kammaren: herrar Möller, Sörlin, Enarsson, Hellebladh,
Svanström, Hedlund, Nyman, Helge Karlsson, Torsten Hansson, Blomquist
och Wirtén;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Wikner, Nilsson i Bästekille, Westberg, Nordgren och Svanberg, fru Hörnlund,
herr Johansson i Växjö, fru Ekroth, herrar Johansson i Skärstad och
From.
Reservation
av herrar Svanström, Nyman, Wirtén, Westberg, Johansson i Växjö, Johansson
i Skärstad och From.
ESSELTE AB. STHLM 66
614688