BERÄTTELSE
till 1965 års riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit;
given Stockholms slott den 4 januari 1965
En ingående redogörelse för de förhållanden som sammanhänger med den
ekonomiska utvecklingen lämnas vid anmälan av finansplanen och nationalbudgeten
i 1965 års statsverksproposition, till vilken torde få hänvisas.
Arbetsmarknadsläget har under 1964 präglats av den högkonjunktur som
råder sedan försommaren 1963. Inom industrien synes bristen på arbetskraft
ha blivit alltmera utbredd under årets lopp. På arbetsmarknaden för
byggnadsindustrien har dock, som följd av bl. a. gynnsamma väderleksförhållanden
under vintern 1963/64, rått en något bättre balans än året innan.
Tidigare rådande regionala skillnader beträffande sysselsättningsförhållandena
har kvarstått. Bristen på arbetskraft har sålunda huvudsakligen
återfunnits i södra och mellersta Sverige, medan arbetskraftsöverskott förelegat
i de nordligare belägna skogsbygderna. Arbetsmarknadspolitiken har
därför under året i hög grad varit inriktad på att underlätta övergång av
arbetskraft till underskottsområdena samtidigt som växande insatser gjorts
för att förstärka näringslivet i landets nordligare delar.
Bostadsbyggandet har fortsatt att öka under år 1964. Tillskottet av nya
lägenheter beräknas ha uppgått till ca 87 000. Den registrerade bostadsbristen
är dock alltjämt omfattande, särskilt i rikets största städer med omgivande
kommuner.
Beformarbetet på socialpolitikens samt hälso- och sjukvårdens områden
har fortsatt. Folkpensioner och allmänna barnbidrag har höjts väsentligt.
Barn- och invaliditetsförmånerna inom folkpensioneringen har förbättrats.
En ny bidragsförskottslag har trätt i kraft. Inom åldringsvården har åtgärder
vidtagits i syfte att förbättra bostäder, bygga ut åldringssjukvården
och öka hemhjälpsverksamheten. Tekniska hjälpmedel för handikappade
bar gjorts kostnadsfria. Särskilda medel har anvisats för rationaliseringsvcrksamhet
inom sjukvården.
Anslagen till kulturell verksamhet har ytterligare ökats.
Principbeslut har fattats om reformering av gymnasiet och om en definitiv
utformning av fackskolan. Beslutens realiserande kommer att leda till
eu kraftig ökning av utbildningsmöjligheterna på den gymnasiala nivån.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 saml.
Riksdausbcrättelgen
1
Riksdagsberättelsen år 1965
Beslut har fattats om en enhetlig central ledning av skolväsendet.
De beslut som fattats under året rörande universitets- och högskoleväsendet
innebär att resurserna för högre utbildning och forskning kraftigt utökats.
Principbeslut har vidare fattats om odontologisk utbildning och
tolkning i Göteborg. Universitetens och högskolornas organisation har blivit
töremål för en genomgripande översyn och i samband därmed har universitetens
och högskolornas centrala och lokala förvaltning förstärkts.
Beslut har fattats om förstatligande av de kommunala domstolarna, rådhusrätterna,
fr. o. m. den 1 januari 1965, samtidigt som magistrats- och kommunalborgmästarinstitutionerna
avvecklas. Ny organisation har beslutats för
det förstatligade polis-, åklagar- och exekutionsväsendet.
Olika åtgärder har vidtagits under året enligt de nya riktlinjerna för den
statliga trafikpolitiken, bl. a. har tillsatts en delegation för uppföljning av det
trafikpolitiska reformprogrammet. Vidare har arbetet med en översiktlig
och principiell plan för fortsatt upprustning av det allmänna vägnätet påbörjats.
En statlig förhandlings- och utredningsman har arbetat för samordning
av den kollektiva när trafiken i storstockholmsområdet. På sjöfartens
område har utredningar tillsatts rörande sjömans- och sjöarbetstidslagarna.
Beslut har fattats om ny naturvårdslag.
Antalet arbetsanmälda utlänningar uppgick den 1 oktober 1964 till ca
140 200 mot ca 134 600 vid samma tid 1963. Härav var ca 91 300 respektive
86 200 nordbor. Vidare uppgick antalet icke-nordbor med uppehållstillstånd
den 1 oktober 1964 till ca 54 200 mot ca 52 900 den 1 oktober 1963. Till
svenska medborgare har under tiden januari—oktober 1964 upptagits ca
8 000 personer.
Ombud för Sverige deltog i FN :s generalförsamlings nittonde möte som
efter två uppskov öppnades i New York den 1 december 1964.
Sverige var representerat i FN:s fackorgans möten samt även i exekutivkommittén
för FN:s flyktingkommissaries verksamhet av landshövdingen
E. Westerlind (fr. o. m. 1959), i styrelsen för FN:s barnfond av direktören
N. Thedin (1959—66) och i Särskilda fondens styrelse av generaldirektören
R. Sterner (1961—65). Dessutom var professorn H. Eek ledamot av
UNESCO :s styrelse (1962—66) samt generaldirektören A. Nyberg ordförande
i Meteorologiska världsorganisationens verkställande utskott (fr. o. m.
1963).
Ministerrådet i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) har under
år 1964 hållit tre möten, nämligen den 13 och 14 februari i Geneve, den
9 juli i Edinburgh samt den 19 och 20 november i Genéve. Överläggningarna
vid dessa möten har syftat till att stärka och utveckla EFTA-samarbetet.
Vid novembermötet behandlades den allvarliga situation som uppstod i
EFTA genom den brittiska regeringens beslut att införa en importavgift om
2
Överenskommelser med främmande makter m. in.
15 procent. Ministermötena har vidare ägnats åt samråd inför handelsförhandlingarna
inom ramen för allmänna tull- och handelsavtalet (GATT)
samt åt utbyte av information om de enskilda EFTA-ländernas kontakter
med den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC). Vid årets slut har
den interna tullavvecklingen inom EFTA uppnått 70 procent.
Det enligt överenskommelsen om Finlands association till frihandelssammanslutningen
(FINEFTA) tillsatta ministerrådet har under året också
sammanträtt tre gånger, nämligen den 14 februari i Geneve, den 9 och 10 juli
i Edinburgh samt den 19 och 20 november i Geneve.
Sverige har under år 1964 deltagit i arbetet inom Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling (OECD). Liksom under föregående år
bär särkilt behandlats frågor som berör samordningen av medlemsländernas
ekonomiska politik och anpassningsproblem beträffande jordbruk, industri
och arbetskraft. Vidare har uppmärksamhet ägnats åt förberedelserna
för FN:s konferens för handel och utveckling, den s. k. världshandelskonferensen,
samt uppföljning av dess resultat liksom andra frågor av gemensamt
intresse på bl. a. den internationella handelns område. Ministerrådsmöte
hölls den 2 och 3 december 1964. Särskilt möte på ministernivå med
OECD:s jordbrukskommitté ägde rum den 26 och 27 februari 1964.
Den handelsförhandlingskominitté som tillsatts inom GATT sammanträdde
på ministernivå under tiden 4—6 maj 1964. Vid mötet inleddes de omfattande
handelsförhandlingar som ministrarna i maj 1963 beslutat anordna inom
GATT:s ram och som sedan dess varit under förberedelse i olika GATTorgan.
Särskild uppmärksamhet har vidare ägnats problem, som hänger
samman med u-ländernas utrikeshandel.
Sverige deltog under tiden 23 mars—16 juni i FN:s världshandelskonferens
i Geneve. Vid denna antogs ett antal rekommendationer, syftande till
förbättringar i u-ländernas ekonomiska situation.
Europarådets ministerkommitté har under året sammanträtt en gång i
Strasbourg och en gång i Paris, varvid Sverige var representerat. I samband
med Parismötet samlades ministerkommittén och företrädare för Europarådets
rådgivande församling till ett s. k. colloquium. Sista delen av församlingens
femtonde ordinarie möte ägde rum i januari, medan första och andra
delarna av det sextonde ordinarie mötet ägde rum i april och november.
Vid sistnämnda tillfälle avhölls även det elfte gemensamma mötet mellan
församlingen och den europeiska ekonomiska gemenskapens s. k. Europaparlament.
Nordiska rådet höll sin tolfte session i Stockholm under tiden 15—21
februari 1964. Redogörelse för de frågor som avhandlades har lämnats i
skrivelse till riksdagen (1964: 84).
Sveriges uppdrag att vara medlem i kommissionen för övervakande av
vapenstilleståndet i Korea består alltjämt. Svenska officerare ingår i FN:s
3
Riksdagsberättelsen år 1965
övervakningskommissioner i Palestina-området och i Kashmir. Sverige deltager
fortfarande med en frivillig-bataljon i FN:s vaktstyrka i Främre
Orienten. Den svenska FN-bataljonen i Kongo har hemförlovats, sedan FN :s
militära verksamhet där upphörde med utgången av juni 1964. Sverige deltager
sedan mars 1964 i FN :s fredsstyrka på Cypern. Sveriges militära kontingent
där uppgår till en bataljon omfattande omkring 1 000 man frivillig
personal. Därjämte tjänstgör en svensk civil polisgrupp om 40 man på
Cypern.
Härefter följer
en förteckning över de överenskommelser med främmande makter in. m.
som slutits under tiden december 1963—november 1964,
en redogörelse för de garantier för exportkrediter som meddelats av exportkreditnämnden
på statens vägnar,
sammanställningar angående de bidrag, som beviljats från lotterimedelstonden
och ur behållningen av de särskilda lotterier som anordnats till förmån
för konst, teater och andra kulturella ändamål samt från fonderna för
idrottens och friluftslivets främjande, jaktvårdsfonden och statens lappfond,
en sammanställning angående utbetalningar från handels- och sjöfartsfonden,
en sammanställning angående understöd ur allmänna arvsfonden samt
en redogörelse för kommittéernas och de sakkunnigas samt de centrala
krisorganens verksamhet.
Såsom bilaga till berättelsen fogas förteckningar över kommittékostnader
samt betänkanden, som utkommit från trycket eller avlämnats i stencilerat
skick under år 1964.
överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden
december 1963—november 1964
Den 1 december 1963 undertecknades i Helsingfors ett protokoll med
Finland rörande ett multilateralt varuutbytes- och betalningsarrangemang.
Den 2 december 1963 undertecknades i Ankara ett avtal med Turkiet
om svensk utvecklingskredit. Kungl. Maj:t beslöt den 30 december
att ratificera avtalet. Fn noteväxling med ömsesidig bekräftelse av
ratifikationer skedde i Ankara den 15 januari 1964.
Den 3 december 1963 utväxlades i Stockholm ratifikationsinstrumenten
till konventionen med Amerikas Förenta Stater den 24 oktober
1961 om utlämning.
Den 6 december 1963 beslöt Kungl. Maj:t ratificera tilläggsavtalet den
4
Överenskommelser med främmande makter m. in.
1 juli 1963 till avtalet med Frankrike den 24 december 1936 för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser
angående handräckning beträffande arvsskatt. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i Stockholm den 2 oktober 1964.
Den 13 december 1963 undertecknades i Rom ett avtal med Förenta Nationernas
livsmedels- och jordbruksorganisation (F A O) rörande upprättande
av en undervisningsanstalt för kvinnor och flickor
i Musorna, Tanganyika, inom ramen för »frihet från hunger-kampanjen».
Den 13 december 1963 deponerades i Rom ratifikationsinstrumentet till
stadgan för Europeiska kommissionen för bekämpande av m u 1- och
klövsjuka av den 11 december 1953.
Den 13 december 1963 framlades i Paris för undertecknande fjärde protokollet
med förlängning av överenskommelsen av den 1 december 1960
angående upprättande av en förberedande kommission för att studera möjligheterna
för europeiskt samarbete avseende rymdforskning. Protokollet
undertecknades av Sverige den 30 december.
Den 13 december 1963 beslöt Kungl. Maj :t ratificera avtalen med Spanien
den 25 april 1963 för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet med tilläggsprotokoll respektive
beträffande skatter å kvarlåtenskap. Ratifikationsinstrumenten utväxlades
i Stockholm den 30 december.
Den 28 november och 13 december 1963 växlades i Stockholm ministeriella
noter med Förbundsrepubliken Tyskland rörande dispositionen
av vissa restbelopp från avvecklingen av överenskommelsen den
22 mars 1956 rörande tyska tillgångar i Sverige.
Den 17 december 1963 avlämnade Sverige i Washington en mimsteriell
note med uppsägning av internationella konventionen den 2 december
1946 för reglering av valfångsten. Konventionen trädde ur kraft
för Sveriges vidkommande den 30 juni 1964.
Den 19 december 1963 undertecknades i Bukarest ett handelsavtal
med Rumänien.
Den 20 december 1963 undertecknades i Bangkok en överenskommelse
med Burma rörande ett svenskt bidrag för framställning av läroböcker
för burmanska skolor.
Den 21 december 1963 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Storbritannien rörande tillämpning av 1949 års dubbelbeskattningsavtal
i Sydrhodesia, N or dr hodes ia och
N y a s a 1 a n d.
Den 28 december 1963 undertecknades i Karachi en överenskommelse
med Pakistan rörande ett svenskt bidrag för framställning av läroböcker
för skolor i Pakistan.
5
Riksdagsberättelsen år 1965
Den 30 december 1963 beslöt Kungl. Maj:t ratificera t u 1 1 konventionerna
i Bryssel den 8 juni 1961 angående tillfällig införsel av
varor och artiklar, avsedda att visas eller användas vid utställningar, mässor,
möten eller liknande evenemang samt tullkonventionen den 6 december
1961 om ATA-carnet för tillfällig införsel av varor. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Bryssel den 19 mars 1964.
Den 30 december 1963 beslöt Kungl. Maj :t ratificera avtalet med Danmark
den 12 september 1963 angående samhandeln med jordbruksprodukter
inom Europeiska frihandelssammanslutningen.
Ratifikationsinstrumenten utväxlades i Stockholm den 25 januari 1964.
Den 3 januari 1964 växlades i Geneve ministeriella noter med Internationella
arbetsorganisationen (ILO) angående svenska biståndsinsatser
för främjande av viss yrkesutbildning i Afrika.
Den 7 januari 1964 undertecknades i Köpenhamn ett protokoll rörande
upphävande av konventionen den 8 mars 1948 mellan Sverige, Danmark,
och Norge om erkännande och verkställighet av domar i brottmål.
Den 17 januari 1964 växlades i Stockholm ministeriella noter med D e
Socialistiska Rådsrep u bli k erns Union rörande var uutbytet
under år 1964.
Den 20 januari 1964 växlades i Stockholm ministeriella noter med U n ge
r n rörande varuutbytet.
Den 23 januari 1964 undertecknades i Reykjavik ett avtal med Island
för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst
och förmögenhet. Kungl. Maj :t beslöt den 6 maj att ratificera avtalet.
Ratifikationsinstrumenten utväxlades i Stockholm den 15 juni.
Den 28 januari 1964 undertecknades i Paris ett tilläggsprotokoll till tillläggskonventionen
den 31 januari 1963 till konventionen i Paris den 29 juli
om ansvarighet gentemot tredje man på atomenergiens
område.
Den 14 februari 1964 växlades i Stockholm ministeriella noter med S t orbr
it an nien med tillägg till överenskommelsen den 20 september 1957
om samarbete rörande atomenergiens användning för
fredliga ändamål.
Den 21 februari 1964 beslöt Kungl. Maj:t ratificera avtalet med Portug
a 1 den 18 november 1963 angående samhandeln med jordbruksprodukter
inom Europeiska frihandelssammanslutningen.
Ratifikationsinstrumenten utväxlades i Stockholm den 2 juni.
Den 22 februari 1964 växlades i Paris ministeriella noter med Från krike
jämte vissa andra medlemmar av franc-zonen rörande v a r u it tbytet.
Den 27 februari 1964 växlades i Moskva ministeriella noter med D e
6
Överenskommelser med främmande makter m. m.
Socialistiska Rådsrepublikernas Union med tilllägg till
överenskommelsen den 27 mars 1958 om utförande av beskickningsanläggningar
i Moskva och Stockholm.
Den 28 februari 1964 beslöt Kungl. Maj:t ratificera dels konventionen i
Paris den 14 juni 1962 angående upprättande av Organisationen för e u r opeisk
rymdforskning jämte ett finansprotokoll, dels ett budgetprotokoll
av samma dag angående Organisationen för europeisk rymdforskning
under dess första åttaårsperiod, dels protokollet i Paris den 31 oktober
1963 rörande privilegier och immunitet för Organisationen för europeisk
rymdforskning. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Paris den 7 mars.
Den 5 mars 1964 framlades för undertecknade i Geneve en deklaration
om Islands provisoriska anslutning till allmänna tull- och
handelsavtalet. Sveriges undertecknade deklarationen den 13 april.
Den 9 mars 1964 framlades i London för undertecknande en f i s k e Till
o n v e n t i o n samt ett protokoll om provisorisk tillämpning av fiskerikonventionen.
Sverige undertecknade konventionen med förbehåll för ratifikation
samt protokollet den 8 april.
Den 17 mars 1964 växlades i Stockholm ministeriella noter med F i nland
rörande upphävande av överenskommelsen den 18 december 1935
angående utbyte av meddelanden om straffdomar.
Den 5, 24 och 25 mars 1964 växlades i Köpenhamn ministeriella noter
med Danmark rörande upphävande av noteväxlingen den 27 januari
1930 angående sjukvård åt och hemsändande av sjömän.
Den 26 mars 1964 växlades i Stockholm ministeriella noter med F i nland
rörande ändring av bilagan till 1949 års luftfartsöverensk
o in in e 1 s e.
Den 31 mars 1964 växlades i Kapstaden ministeriella noter med Sydafrika
rörande luftfartsförbindelserna.
Den 10 april 1964 beslöt Kungl. Maj :t ratificera internationella konventionen
i Bryssel den 10 oktober 1957 angående begränsningen av
ansvarigheten för ägare av fartyg som användas till fart i
öppen sjö. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Bryssel den 4 juni.
Den 10 april 1964 undertecknades i Sofia ett protokoll med Bulgarien
med tillägg till handelsavtalet av med 10 maj 1963.
Den 15 april 1964 undertecknades i Tokio med förbehåll för ratifikation
ett protokoll med Jap a n med ändring och tillägg till avtalet den 12 december
1956 för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande
av skatteflykt beträffande inkomstskatter.
Den 13 och 15 april 1964 växlades i Karachi ministeriella noter med
Pakistan rörande ändring av artikel XIV i överenskommelsen den 5
november 1962 rörande tekniskt bistånd för yrkesundervisning i
K a p t a i, östpakistan.
7
Riksdagsberättelsen år 196'')
Den 16 april 1964 undertecknades i Strasbourg med förbehåll för ratilifikation
europeiska balken för social trygghet jämte ett
tilläggsprotokoll.
Den 23 april 1964 undertecknades i Stockholm en överenskommelse med
Finland om tillägg till den genom överenskommelsen den 17 februari
1949 antagna stadgan angående flottningen i Torne och Muonio
gränsälvars flottled.
Den 24 april 1964 växlades i Rabat ministeriella noter med Marocko
rörande förlängning av tredje tilläggsprotokollet den 21 mars 1963 till h a ndelsöverenskom
in elsen av den 8 februari 1960.
Den 29 april 1964 beslöt Kungl. Maj :t ratificera Förenta Nationernas
konvention den 10 december 1962 om samtycke till, minimiålder
för samt registrering av äktenskap. Ratifikationsinstrumentet deponerades
i New York den 16 juni.
Den 29 april 1964 undertecknades i Bern protokoll A och protokoll B
upprättade av den diplomatkonferens, som sammankallats i syfte att sätta i
kraft internationella fördragen av den 25 februari 1961 angående godsbefordran
å järnväg (CIM) och angående befordran å järnväg
av resande och resgods (CIV).
Den 29 april 1964 avgav Argentina en ministeriell note i Buenos
Aires med uppsägning av överenskommelsen den 12 juni 1959 rörande ett
svenskt-argentinskt film avtal.
Den 29 april 1964 växlades i Stockholm ministeriella noter med Polen
rörande varuutbytet.
Den 6 maj 1964 undertecknades i Belgrad en överenskommelse med J ugoslavien
rörande avskatfande av passviseringstvånget.
Den 11 maj 1964 undertecknades i Moskva en överenskommelse med D e
Socialistiska Rådsrepublikens Union angående reglering av
ömsesidiga ekonomiska anspråk avseende Litauiska, Lettiska
och Estniska Socialistiska Rådsrepublikerna.
Den 12 maj 1964 undertecknades i Havana ett protokoll med Cuba
rörande förlängning av handelsavtalet av den 12 december 1957.
Den 12 maj 1964 växlades i Stockholm ministeriella noter med D a nmark
rörande upphävande av överenskommelsen den 4 mars 1935 rörande
utbyte av meddelanden om straffdomar m. m.
Den 14 maj 1964 beslöt Kungl. Maj :t ratificera protokoll nr 2 och nr 3
av den 6 maj 1963 till konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna avseende behörighet
för den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna att avgiva
rådgivande yttranden respektive avseende ändring av artiklarna 29,
30 och 34 i konventionen samt protokoll nr 4 av den 16 september 1963 till
samma konvention avseende erkännande av vissa andra rättigheter och
8
Överenskommelser med främmande makter m. m.
friheter än dem som redan inskrivits i konventionen och dess första tillläggsprotokoll.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i Strasbourg den 13
juni.
Den 14 maj 1964 undertecknades i Bangkok en överenskommelse om b is
t å n d s i n s a t s i Mekongom rådet mellan Danmark, Finland,
Norge och Sverige samt C a in b o d j a, Laos, Thailand, Republiken
Vietnam och ECAFE.
Den 4 juni 1964 beslöt Ivungl. Maj:t ratificera tilläggsavtalet den 22 oktober
1963 till avtalet med Amerikas Förenta Stater den 23
mars 1939 för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande
av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande inkomst-
och andra skatter. Ratifikationsinstrumenten utväxlades i Washington
den 11 september.
Den 19 juni 1964 undertecknades i Söul en tilläggsöverenskommelse till
överenskommelsen den 13 mars 1956 mellan Danmark, Norge och Sverige
samt Republiken Korea och Förenta Nationerna rörande upprättandet
och driften av ett skandinaviskt undervisningssjukhus
i Korea.
Den 29 juni 1964 beslöt Kungl. Maj :t ratificera konventionen i Haag den
15 juni 1955 om tillämplig lag beträffande köp av lösa saker. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Haag den 8 juli.
Den 29 juni 1964 växlades i Stockholm ministeriella noter med Jugoslavien
rörande varuutbytet.
Den 30 juni 1964 växlades i Addis Abeba ministeriella noter med Etiopien
med förlängning av överenskommelsen den 10 december 1962 rörande
tekniskt samarbete på hälsovårdens område.
Den 30 juni 1964 växlades i London ministeriella noter med Storbritannien
rörande reglering av spannmålsimporten till den
brittiska marknaden.
Den 6 juli 1964 växlades i Stockholm ministeriella noter med Amerikas
Förenta Stater rörande besök av n / s Savannah.
Den 29 juli 1964 undertecknades i Paris ett avtal med Organisationen
för europeisk rymdforskning (ESRO) angående ett raketfält
i Kiruna.
Den 3 augusti 1964 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Förbundsrepubliken Tyskland rörande ersättning
till svenska medborgare som utsatts för nationalsocialistisk
förföljelse.
Den 13 augusti 1964 växlades i Stockholm ministeriella noter med .1 ap
a n rörande varuutbytet.
Den 20 augusti 1964 framlades i New York för undertecknande en överenskommelse
rörande provisoriska arrangemang för ett världsomspän
-
1-f llihang till riksdagens protokoll 1965. i samt.
Rlksdagsberättelsen
9
Riksdagsberättelsen år 1965
nande kommersiellt telesalellitsamarbete. Sverige undertecknade
överenskommelsen med förbehåll för ratifikation den 28 september.
Den 21 augusti 1964 växlades i Oslo ministeriella noter med Norge
rörande renbetesfrågan.
Den 9 september 1964 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Finland rörande avskaffande av kravet på hemlandsregistrering
av varumärken.
Den 12 september 1964 framlades i Köpenhamn för undertecknande eu
konvention om internationella havsforskningsrådet. Sve
rige undertecknade konventionen den 80 november. Kungi. Maj :t beslöt den
13 november att ratiticera konventionen. Ratifikationsinstrumentet deponerades
i Köpenhamn den 30 november.
Den 21 september 1964 växlades i Quito ministeriella noter med Ecuador
rörande avskaffande av passviseringstvånget.
Den 29 september 1964 undertecknades i Stockholm ett avtal med I nd
i e n rörande finansiell utvecklingshjälp, en tilläggsöverenskommelse
om en pappersgåva för framställning av läroböcker, en tillläggsöverenskommelse
om leverans av utrustning för mejeriprojekt, en tillläggsöverenskommelse
om leverans av utrustning för elkraftprojekt och en
tilläggsöverenskommelse om leverans av utrustning för tillverkning av hårdmetallverktyg.
Den 14 oktober 1964 undertecknades i Stockholm med förbehåll för ratifikation
ett avtal med Storbritannien för undvikande av d u bbelbeskattning
och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter
å kvarlåtenskap.
Den 16 oktober 1964 undertecknades i Stockholm ett tillläggsprotokoll
med Tjeckoslovakien till handelsavtalet den 25 oktober
1963.
Den 20 oktober 1964 undertecknades i Reykjavik ett protokoll över
luftfartsförhandlingar mellan Sverige, Danmark och Norge
samt Island.
Den 24 oktober 1964 undertecknades i Moskva ett protokoll med De Socialistiska
Rådsrepublikerns Union rörande tillämpningen
av överenskommelsen den 27 mars 1958 om utförande av b e s k i c kningsanläggningar
i Moskva och Stockholm.
Den 29 oktober 1964 undertecknades i Rom ett avtal med Italien om
utbyte av praktika nt er.
Den 29 oktober 1964 undertecknades i Warszawa med förbehåll för ratifikation
ett tilläggsprotokoll till avtalet med Polen den 16 november
1949 rörande ersättning för svenska fordringar.
Den 11 november 1964 undertecknades i Addis Abeba en överenskommelse
10
Överenskommelser med främmande makter m. m.
med Etiopien rörande tekniskt bistånd på hälsovårdens område.
Den 30 oktober och 17 november 1964 växlades i Washington ministeriella
noter med Amerikas förenta stater med tillämpningbestämmelser
till 1962 års skriftväxling rörande skydd för patenthav are m. fl.
vid inköp av försvarsmateriel m. m.
Redogörelse för de av exportkreditnämnden på statens vägnar
meddelade garantierna
Kungl. Maj:t har under budgetåret 1963/64 inom ramen för det av riksdagen
beslutade högsta betalningsansvaret för exportkreditnämnden (prop.
1963: 93; SU 58; rskr. 167 och prop. 1964: 137; SU 104; rskr. 224) medgivit
en höjning av det belopp, över vilket nämnden disponerar, från 1 800 till
2 400 milj. kr., varav 500 milj. kr. (mot 200 milj. kr.) för garantier på särskilt
gynnsamma villkor vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska
utveckling (u-garantier).
Under budgetåret har nämnden utfärdat statsgarantier för exportkredit
(garantiförbindelser) för ett belopp av 417 milj. kr., mot 405 milj. kr. föregående
budgetår, d. v. s. eu ökning med 3 %. Därutöver har garantier ställts
i utsikt (garantiutfästelser) för ett belopp av 2 088 milj. kr., vilket innebär
en ökning sedan föregående budgetår med 509 milj. kr., d. v. s. 32 %. Nämndens
totalengagemang uppgick den 30 juni 1964 till 1 728 milj. kr., innebärande
en ökning sedan utgången av den förra perioden med ca 28 %. ökningen
under budgetåret 1963/64 faller i stor utsträckning på u-garantierna,
vilka ökat från 100 milj. kr. närmast föregående budgetår till 266
milj. kr.
Nämndens sammanlagda engagemang i fråga om garantier för export till
u-länderna uppgick till 679 milj. kr., för export till öststaterna till 845 miljkr.
och för export till övriga länder till 204 milj. kr.
Antalet avgjorda garantiärenden var under budgetåret 1963/64 2 095,
mot 1 138 under förra budgetåret. Under det sist gångna budgetåret har
genomförts en omläggning av exportkreditnämndens statistiska beräkningsmetoder.
Tidigare räknade man i vad avser engagemangen med garantiförbindelsernas
ursprungliga belopp, medan dessa numera räknas ned med de
efter hand vidtagna avbetalningarna. Härigenom möjliggörs en noggrannare
beräkning av det faktiska af färsresultatet. Vid beloppsmässiga jämförelser
med engagemang under tidigare år måste dessa förhållanden beaktas.
Nämndens inkomster under budgetåret 1963/64 uppgick till 6,4 milj. kr.,
d. v. s. en ökning sedan föregående budgetår med 0,7 milj. kr. Härav ut
-
11
Riksdagsberättelsen år 1965
gjordes 4,2 milj. kr. av premier, 1,9 milj. kr. av räntor och 0,3 milj. kr. av
återbäring av skador.
Med anledning av skadefall har under budgetåret utbetalats ersättningar
med sammanlagt 0,7 milj. kr. Omkostnaderna för nämndens administration
belöpte sig till 1,2 milj. kr. Av det sista budgetårets överskott på 4,6
milj. kr. har ca 0,4 milj. kr. lörts över till pensionsfonden och resten till
reservfonden. Denna uppgår nu till ca 43 milj. kr., mot 39,5 milj. kr. vid
utgången av föregående budgetår.
En mer ingående redogörelse för exportkreditnämndens verksamhet under
budgetåret återfinns i nämndens verksamhetsberättelse, som lämnats till
riksdagens ledamöter.
12
Bidrag av lotterimedel
Under tiden den 1 januari—den 30 juni 1964 beviljade bidrag
från lotterimedelsfonden
I. Översikt
Åndamålsgrupp |
Beviljade bidrag |
Summa |
|
Landsbygds- ändamål kronor |
Stads- o. blan-dade ändamål |
||
A. Teaterverksamhet........... B. Orkesterverksamhet......... C. Övriga ändamål............ |
203 000 17 500 168 000 |
3 010 906 165 000 689 616 |
3 213 906 182 500 857 616 |
Summa kr |
388 500 |
3 865 522 |
4 254 022 |
Anm. 1. I och med utgången av budgetåret 1963/64 upphörde lotterimedelsfonden. Bidragsgivningen
till de kungl. teatrarna, huvuddelen av annan fast statsunderstödd teaterverksamhet
samt till skådespelarutbildningen tillgodoses fr. o. m. budgetåret 1964/65 genom särskilda anslag
för dessa ändamål på riksstaten. Bidrag till andra ändamål, som tidigare understötts med medel
från lotterimedelsfonden, utgår från det under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Till detta anslag har den vid utgången av budgetåret
1963/64 kvarstående behållningen i lotterimedelsfonden överförts.
Anm. 2. Med bidrag för landsbygdsändamål avses i tabellredovisningen belopp, som helt eller
i övervägande grad kommit landsbygd eller mindre städer tillgodo. Till mindre städer har räknats
sådana med högst 60 000 innevånare. Bidrag, som ej synts böra hänföras till nu nämnda
grupp, har sammanfattats under beteckningen stads- och blandade ändamål.
II. Specifikation
Ändamål |
Beslu- |
Belopp kronor |
||
tets dag |
||||
A. Teaterverksamhet |
||||
1) Landsbygdsändamål |
||||
Riksteatern.............. |
..........(för 1963/64) |
23/4 |
153 000 |
|
» .............. |
..........(för 1963/64) |
29/6 |
50 000 |
203 000 |
Summa kr |
203 000 |
|||
2) Stads- och blandade ändamål |
||||
Operan.................. |
..........(för 1963/64) |
29/4 |
1 040 000 |
|
> .....(för arbeten och inventarieanskaffningar) |
29/4 |
400 000 |
||
0 .................. |
. (för pensionskostnader) |
23/4 |
400 472 |
1 840 472 |
Dramatiska teatern....... |
...........(för 1963/64) |
29/4 |
360 000 |
|
it * (för pensions- och försäkringskost- |
||||
nader) . |
23/4 |
288 164 |
648 164 |
|
Stockholms stadsteater .... |
...........(för 1963/64) |
23/4 |
375 000 |
|
Göteborgs lyriska teater ... |
...........(för 1963/64) |
21/5 |
59 400 |
|
* » * |
. . (för pensionskostnader) |
21/5 |
70 700 |
130 100 |
Göteborgs stadsteater..... |
24/1 |
17 170 |
||
Summa kr |
3 010 906 |
13
Riksdagsberättelsen år 1965
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|
B. Orkesterverksamhet |
|||
1) Landsbygdsändamål Gävleborgs läns orkesterförening......(för 1963/64) |
25/6 |
17 500 |
|
Summa kr |
17 500 |
||
2) Stads- och blandade ändamål |
|||
Konsertföreningen i Stockholm........ (för 1963/64) Göteborgs orkesterförening............ (för 1963/64) Stiftelsen Malmö konserthus..........(för 1963/64) Norrköpings orkesterförening.........(för 1963/64) Nordvästra Skånes orkesterförening, Häl-singborg ..........................(för 1963/64) |
25/6 25/6 25/6 25/6 25/6 |
36 000 10 400 |
|
Summa kr |
165 000 |
||
C Övriga ändamål 1) Landsbygdsändamål |
|||
Folkets Husföreningarnas Riksorganisa- tion...................... (inköp av konstverk) Lunds studentsångförening................... |
23/4 21/5 24/1 23/4 21/5 |
20 000 |
|
Norrbottens museum (utställningsverksamhet m. m.) |
5 000 5 000 |
40 000 |
|
* * * (sångarresa)................ |
10 000 |
||
Samarbetskommittén för Sveriges kyrko-sångsförbund, Sällskapet kyrkosångens Stockholm.......................... (för 1964) Sundsvalls ungdomskör........................... |
|||
23/4 21/5 23/4 23/4 23/4 |
10 000 |
||
Svenska sångarförbundet....................... |
|||
Sveriges körförbund.................... (för 1963) * » .................... (för 1964) |
20 000 |
60 000 |
|
Summa kr |
168 000 |
||
2) Stads- och blandade ändamål Akademien för de fria konsterna.................. |
23/4 21/5 21/5 23/4 21/5 23/4 24/1 3/4 3/4 14/2 21/5 |
30 000 |
|
Andelsföreningen Skådebanan u.p.a............... |
|||
Arbetsgruppen för film........................... |
|||
Byggnadsarbetarkören, Stockholm................. |
|||
Föreningen Sveriges pressarkiv och pressmuseum ... |
15 000 |
||
Kammarkören................................... |
|||
Lagercrantz, B., museilektor............. (för resa) Malmö stadsteater (för skolan för scenisk utbildning i |
1 616 |
||
Musikaliska akademien (för försöksverksam-het med rikskonserter)................(1963/64) — * —- .................(1963/64) |
300 000 |
340 000 |
|
Nordiska teaterunionen (för regissörsutbildnlng)..... Skolan för scenisk utbildning i Göteborg.......... |
3/4 3/4 21/5 23/4 23/4 23/4 |
10 000 |
|
Stiftelsen Stockholms festspel..................... |
|||
Stockholms gosskör.............................. |
|||
Stockholms studentsångarförbund................. |
|||
Stockholms studentteater........................ |
700 |
14
Bidrag av lotterimedel
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|
Svenska danspedagogförbundet, Stockholm......... |
21/5 |
22 000 |
|
Svenska institutet (för Sveriges bidrag till ett Shake- |
7 500 |
||
speare Centre)................. |
10/4 |
||
* » (för gjutning av skulpturer vid ut- |
50 000 |
57 500 |
|
ställningar utomlands).......... |
23/4 |
||
Svenska kommittén av internationella musikrådet .. . |
21/5 |
2 500 |
|
Svenska sektionen av International Society for Contem- |
3 500 |
||
porary Music (världsmusikfest i Köpenhamn) .... |
21/5 |
||
D:o d:o (framförande av svenska verk vid världsmu- |
3 300 |
6 800 |
|
24/1 |
|||
Svenska slöjdföreningen.......................... |
24/1 |
20 000 |
|
Svenskt visarkiv, Stockholm...................... |
24/1 |
25 000 |
20 000 |
Teaterns utbildningsråd (för lärarutbildning)....... |
3/4 |
||
» » (för regissörsutbildning)---- |
3/4 |
4 000 |
33 000 |
t » ................. (för resa) |
3/4 |
4 000 |
|
Wallin, N., rektor...................... (för resa) Summa kr |
6/5 |
900 689 616 |
Under år 1964 beviljade bidrag ur behållningen av de särskilda
lotterier som anordnats till förmån för konst, teater och
andra kulturella ändamål
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|
Dramatiska teatern (för ombyggnadsarbeten)....... |
4/6 |
625 000 |
|
Falu stad (för teater- och konserthusbyggnad) ..... |
20/11 |
600 000 |
|
(flyttning av äldre skolhus till Skansen)......... Föreningen Malmö stadsteater u.p.a. (för anordnande |
24/1 |
75 000 |
|
av en tredje scen) ............................. |
20/11 |
400 000 |
|
Inköp av fotografisamling från Storbritannien...... |
9/7 |
97 278 |
|
Nationalmuseet (för inköp av konst).............. |
28/2 |
5 000 000 |
|
Skövde stad (för teater och konsthall)............. Smålands museum (för anordnandet av Glasmuseet i |
20/11 |
700 000 |
|
Växjö)........................................ Uppsala universitet (för förvärv av de s. k. Ängsöhand- |
20/11 |
70 000 |
7 692 278 |
29/4 |
125 000 |
||
Summa kr |
7 692 278 |
15
Riksdagsberättelsen år 1965
Under år 1964 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande
Ändamål
I. Skolöverstyrelsen
Kursverksamhet .
Beslu -
tets dag
Belopp kronor
II. Sveriges riksidrottsforbund, Stockholm
Ungdomsidrott..............................
Hiksidrottsförbundets centrala förvaltning och
administrativa verksamhet.................
Riksidrottsförbundets centrala idrottsliga verksamhet
..............................
Specialförbundens verksamhet................
Distriktsförbundens verksamhet..............
Föreningars verksamhet.....................
, , j,Idrottsplatskommittén.......................
Poliklinikkommittén.........................
Simbadsdelegationen.........................
Riksidrottsförbundets idrottsinstitut (Bosön m.fl.)
Övriga ändamål............................
III. Sveriges olympiska kommitté, Stockholm
Olympiska förberedelser under budgetåret 1964/65
Bestridande av kostnaderna för Sveriges deltatagande
i de olympiska sommarspelen 1964 i
Tokyo ...................................
IV. Svenska korporationsidrottsförbnndet, Stockholm
Ungdomsidrott..............................
Korporationsidrottsförbundets
ning.........................
Lokalförbundens förvaltning......
Kursverksamhet................
Företagsgymnastik..............
Propaganda....................
Idrottsmateriel..................
Motionsverksamhet för pensionärer
Anslag till korporationerna........
Internationella kontakter.........
centrala förvalt -
V. Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets
främjande i Sverige, Stockholm
Kursverksamhet..........................
Ungdomsidrott............................
Kursverksamhet m. in....................
VI. Div. andra organisationer
a) Bidrag till ungdomsidrott
Förbundet Vi unga, Södertälje...............
KFUM:s och KFUK:s riksförbund, Stockholm.
Nationaltemplarordens ungdomsförbund, Kristinehamn
................................
Riksförbundet Sveriges 4 H, Stockholm.......
Riksförbundet Sveriges ungdoms- och hemgårdar,
Stockholm.......................
4/6 |
185 000 |
20/3 |
455 000 |
4/6 |
280 000 |
4/6 |
1 190 000 |
4/6 |
5 500 000 |
11/6 |
700 000 |
4/6 |
680 000 |
4/6 |
510 000 |
4/6 |
263 500 |
4/6 |
165 000 |
4/6 |
95 000 |
4/6 |
142 000 |
4/6 |
346 000 |
27/7 |
300 000 |
27/7 |
900 000 |
4/6 |
54 000 |
4/6 |
555 000 |
4/6 |
210 000 |
4/6 |
115 000 |
4/6 |
20 000 |
4/6 |
65 000 |
4/6 |
60 000 |
4/6 |
40 000 |
4/6 |
10 000 |
4/6 |
5 000 |
21/2 |
7 500 |
4/6 |
67 000 |
4/6 |
137 500 |
4/6 |
10 000 |
4/6 |
6 000 |
4/6 |
11 000 |
4/6 |
44 000 |
4/6 |
12 000 |
185 000
10 326 500
tolirf !
1200 000
1134 000
212 000
16
Bidrag ur fonden för friluftslivets främjande
Ändamål
Beslutets
dag
Belopp kronor
Svenska frisksportförbundet, Stockholm.......
Svenska missionsförbundets ungdom, Stockholm
Svenska scoutförbundet, Stockholm...........
Sveriges storloge av IOGT, Stockholm........
Unga öraars riksförbund, Stockholm..........
b) Bidrag till organisationernas allmänna verksamhet
m. m.
Centralkommittén för fältsport...............
De vanföras riksförbund, Stockholm (idrott för
handikappade)............................
Organisationskommittén för skolungdomens fjällfärder,
Stockholm.........................
Riksföreningen för simningens främjande, Stockholm
.....................................
Svenska gymnastikförbundets gymnastikfolkhögskola
å Lillsved...........................
Svenska livräddningssällskapet, Stockholm.....
Sveriges akademiska idrottsförbund, Uppsala . .
Sveriges dövas idrottsorganisation, Stockholm..
VII. Idrottsanläggningar
Större och medelstora anläggningar (bidragen fördelade
av Kungl. Maj:t)...................
Mindre anläggningar m. m. (bidragen fördelade
av RF)................... • • .............
Bastuanläggningar (bidragen fördelade av RF) ..
Stadionstyrelsen, Stockholm ..................
» * ..................
Summa kr
4/6 |
4 000 |
4/6 |
19 000 |
4/6 |
9 000 |
4/6 |
17 000 |
4/6 |
67 000 |
4/6 |
15 000 |
4/6 |
90 000 |
18/9 |
26 000 |
4/6 |
45 000 |
4/6 |
40 000 |
4/6 |
15 000 |
4/6 |
50 000 |
4/6 |
18 000 |
23/10 |
2 509 000 |
4/6 |
1 600 000 |
4/6 |
100 000 |
6/5 |
150 000 |
29/6 |
85 000 |
199 000
299 000
4 444 500
18 000 000
Under år 1964 beviljade bidrag in* fonden för friluftslivets främjande
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|
I. Anläggningar m. m. |
16/10 |
40 000 |
|
16/10 |
8 500 |
||
Borås gymnastik- och idrottsförening......... |
29/5 16/10 |
15 000 |
|
16/10 |
5 000 |
||
29/5 |
46 000 |
||
29/5 |
29 000 |
||
29/5 |
3 500 |
||
16/10 |
12 000 |
||
29/5 |
42 000 |
||
29/5 |
8 400 |
||
16/10 |
10 000 |
||
Hällefors köping............................ |
16/10 |
30 000 |
17
Riksdagsberättelsen år 1965
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|
Idre kommun........................ |
29/5 |
15 000 |
|
Idrottsklubben Ymer, Borås........... |
29/5 |
15 000 |
|
Junsele kommun.................... |
29/5 |
50 000 |
|
Karlshamns stad...................... |
29/5 |
30 000 |
|
Karlskoga stad..................... |
29/5 |
50 000 |
|
Karlstads stad.................... |
16/10 |
40 000 |
|
Klöverträsks by.................... |
16/10 |
1 000 |
|
Kolsnäsuddens folkparklörening u.p.a., Sunne .. |
29/5 |
65 000 |
|
Latikbergs idrottsklubb.................... |
29/5 |
3 500 |
|
Lekvattnets skidklubb................... |
29/5 |
12 000 |
|
Ljungby stad........................ |
29/5 |
42 000 |
|
Länsstyrelsen i Jämtlands län.............. |
29/5 |
41 500 |
|
Länsstyrelsen i Kopparbergs län........ |
29/5 |
7 500 |
|
Mariefreds stad...................... |
29/5 |
10 500 |
|
Misterhults kommun.................. |
16/10 |
15 000 |
|
Målilla kommun..................... |
29/5 |
15 000 |
|
Mörbylånga kommun.................... |
16/10 |
6 000 |
|
Nyköpings segelsällskap..................... |
29/5 |
2 500 |
|
Orsa kommun..................... |
29/5 |
24 000 |
|
» » ..................... |
29/5 |
7 500 |
|
Piteå landskommun................. |
29/5 |
72 000 |
|
Reso.............................. |
29/5 |
75 000 |
|
Ronneby stad...................... |
16/10 |
14 000 |
|
Simfrämjandet........................ |
29/5 |
25 000 |
|
Skara stad........................ |
16/10 |
30 000 |
|
Skellefteå stad.................... |
16/10 |
30 000 |
|
Skid- och friluftsfrämjandet................ Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i |
29/5 |
15 000 |
|
Bollnäs.......................... |
29/5 |
13 000 |
|
Skänninge stad...................... |
29/5 |
15 000 |
|
Skärstads kommun.................. |
16/10 |
5 000 |
|
Skönvik-Sunds idrottsförening......... |
16/10 |
4 000 |
|
Slite köping....................... |
16/10 |
24 000 |
|
Staffanstorps kommun................ |
29/5 |
30 000 |
|
Stiftelsen Hagaparks semesterby........... |
29/5 |
18 000 |
|
Stiftelsen Stockholms skärgård........ |
16/10 |
10 000 |
|
Stockholms fackliga centralorganisation....... |
29/5 |
10 000 |
|
Storfors köping................... |
29/5 |
10 000 |
|
Ströms kommun.................... |
29/5 |
12 000 |
|
Svenska naturskyddsföreningen......... |
16/10 |
7 000 |
|
Svenska turistföreningen.............. |
29/5 |
300 000 |
|
» » ......... |
16/10 |
84 000 |
|
Södra Mo kommun.................... |
16/10 |
10 000 |
|
Tingsryds köping................... |
16/10 |
40 000 |
|
Torps turistförening................ |
16/10 |
30 000 |
|
Trosa stad................... |
29/5 |
2 900 |
|
Upplands-Bro kommun................. |
29/5 |
8 000 |
|
Upplands Väsby kommun................ |
29/5 |
25 000 |
|
Uppsala stad.................... |
29/5 |
36 000 |
|
» » ............... |
29/5 |
40 000 |
|
Urshultsbygdens turisttrafikförening........... |
29/5 |
7 500 |
|
Vadstena stad................. |
29/5 |
30 000 |
|
» » ............ |
16/10 |
8 000 |
|
V irserums köping.......... |
29/5 |
30 000 |
|
» » .............. |
16/10 |
8 000 |
|
Vä kommun................ |
16/10 |
2 000 |
|
Vänersborgs stad............... |
29/5 |
35 000 |
|
Västerås stad................ |
16/10 |
75 000 |
|
Ålems kommun................... |
16/10 |
9 000 |
18
Beviljade understöd ur allmänna arvsfonden
Ändamål
Are kommun...............................
Älvdalens kommun..........................
Öregrunds stad.............................
II. Lägerverksamhet
Frälsningsarmén, Stockholm..................
KFUK:s riksförbund, Stockholm.............
KFUM:s triangelpojkförbund, Stockholm......
Svenska scoutrådet, Stockholm...............
Sveriges flickscoutråd, Stockholm.............
Unga örnars riksförbund, Stockholm..........
III. Kursverksamhet
Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets
främjande i Sverige, Stockholm............
Reso, folkrörelsernas rese- och semesterorganisation,
ekonomisk förening, Stockholm.......
IV. Administration m. m.
Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets
främjande i Sverige, Stockholm........
D:o ...................................
Riksorganisationernas campingkommitté, Stockholm
.................................
Svenska naturskyddsföreningen, Stockholm
Svenska scoutförbundet, Stockholm.......
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|
29/5 |
36 000 |
|
16/10 |
7 000 |
|
29/5 |
8 360 |
2 078 160 |
29/6 |
8 000 |
|
29/6 |
1 000 |
|
29/6 |
3 000 |
|
29/6 |
26 500 |
|
29/6 |
21 000 |
|
29/6 |
14 000 |
73 500 |
29/5 |
45 000 |
|
16/10 |
15 000 |
60 000 |
29/5 |
20 000 |
|
29/5 |
30 000 |
|
29/5 |
55 000 |
|
16/10 |
35 000 |
|
29/5 |
10 000 |
150 000 |
2 361 660 |
Under budgetåret 1963/64 gjorda anvisningar ur jaktvårdsfonden
Ändamål
Belopp
kronor1
Bidrag till svenska jägareförbundets verksamhet..................
* * * länsj aktvårdsföreningamas verksamhet................
« * viltforskningsrådets verksamhet.......................
* * svenska naturskyddsföreningens verksamhet............
Ersättning för skador å motorfordon vid sammanstötning med älg
Diverse ,
Summa kr
2 423 600
1 053 900
265 000
150 000
104 200
77 500
4 074 200
1 Avrundade tal.
19
Riksdagsberättelsen år 1965
Under budgetåret 1963/64 influtna inkomster till och beviljade
bidrag ur statens lappfond
Inkomster:
A. Räntemedel........................................
B. Försäljningsmedel......................................
C. I anledning av markförsäljningar influtna engångsersättningar för förlust av
renbetesland..............................................
D. I anledning av vattenregleringar influtna engångsersättningar för förlust av renbetesland
..............................................
E. I anledning av vattenregleringar influtna ersättningar, avsedda för vissa ändamål
(inklusive räntor)..................................................
F. Arrendemedel........................................
G. Avkastning av lappfondsskogarna, m. m...................................
H. Diverse.............................
Belopp
kronor
243 621
249
15 740
201 077
165 963
671 419
369 003
119 646
Beviljade bidrag:
A. Direkta åtgärder för renskötselns främjande:
1. Jämtlands län...........................................
2. Västerbottens län.........................................
3. Norrbottens län........................................
B. Åtgärder till främjande av jakt och fiske....................<|>
C. Åtgärder för underlättande av bostadsbyggen m. m.............
D. Renforskning m. in.....................................’
E. Särskilda åtgärder för understödjande av organisationsarbete m. m
Summa kr
178 094
85 400
282 000
Summa kr
1 786 718
545 494
45 000
14 465
342 000
124 000
1 070 959
Anm. På grund av tekniska skäl ha vissa poster avseende såväl hela kalenderåret 1963 som
hela kalenderåret 1964 upptagits i redovisningen.
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och sjöfartsfonden
under budgetåret 1963/64
Kronor
Kostnader för den s. k. Sverige-manifestatiönen i Amerikas förenta stater ........ 600 000
Summa kr 600 000
Under budgetåret 1963/64 beviljade understöd ur allmänna arvsfonden
Under budgetåret 1963/64 har 213 understöd om tillhopa i runt tal 6,7
milj. kr. delats ut ur arvsfonden. Hur understöden fördelats på olika ändamål
framgår av nedanstående tablå.
Ändamål
Anstalter för halvöppen barnavård
Bamkolonier....................
Ungdomslokaler.................
Studier.........................
Invalidfordon...................
Diverse.........................
Summa kr 6 714 000
Belopp
kronor
962 500
140 000
5 154 700
27 800
9 000
420 000
20
Bihang ur fonden för friluftslivets främjande
Understöd om 50 000: — kr eller däröver har tilldelats följande
Bidragsmottagare |
Belopp kronor |
Ändamål |
80 000 |
friluftsgård för scouter |
|
50 000 |
ungdomsgård |
|
70 000 |
» |
|
Kortedala scoutkår och Stiftelsen Kortedala scoutgård |
85 000 52 000 |
scoutgård |
KFTTM-c riksförbund ............................ |
80 000 |
friluftsgård |
Tjurkö luth. ungdoms- och missionförening........ Svenska kyrkans lekmannaskola, Sigtuna.......... |
60 000 96 000 |
ungdomsgård |
65 000 |
* |
|
Stiftelsen Sollentunahem och Sollentuna köping..... |
155 000 |
» ungdomsgårdar daghem ungdomsgård |
Emanuels metodistförsamling i Östersund.......... |
78 500 55 000 |
|
60 000 |
||
60 000 |
» |
|
85 000 |
||
50 000 |
* |
|
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn (FUB) i Stock- |
81 000 |
barnkoloni |
65 000 |
ungdomsgård » |
|
75 000 |
||
60 000 |
» |
|
150 000 |
ledarinstitut |
|
100 000 |
kurs- och lägergård för |
|
70 000 |
ungdom ungdomsgård » |
|
65 000 |
||
75 000 |
scoutgård |
|
Lunds stads fastighetsaktiebolag och Lunds stad .... |
55 500 70 000 |
barnstuga ungdomsgård » |
80 000 |
||
64 000 |
scoutgård |
|
Föreningen Lycksjöhagens scoutstugor, Stockholm ... |
100 000 |
scoutstugor vissa förläggningsloka- |
70 000 |
ler m. m. vid hem för |
|
50 000 |
||
70 000 |
ungdomsgård |
|
60 000 |
||
70 000 |
gård ungdomsgård * |
|
60 000 |
||
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens Ångermanlands- |
50 000 |
|
150 000 |
fritidsgård |
|
Stiftelsen bostadshus i Jönköping................. |
150 000 |
ungdomsgård |
21
Hus 2
Riksdagsberältelsen år 1965
Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan
I. Kommittéer och sakkunniga
Justitiedepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1964
1. Besvärssakkunniga (1962: I 6; 1963:1 7; 1964:1 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1949 för att
verkställa fortsatt utredning rörande det administrativa besvärsinstitutet
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10
mars 1949 och den 18 januari 1958):
Åkesson, N. O., f. d. landssekreterare, ordförande;
Lundberg, N. R. W., generaldirektör;
Petrén, B. E. G., hovrättsråd, kanslichef.
Sekreterare:
Wennergren, C. B. O., kammarrättsassessor.
Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I Ju 29 och 1959:1 Ju 7.
De sakkunniga har under tiden november 1963—juni 1964 hållit 17 sammanträden.
De sakkunniga har den 15 juni 1964 avgivit slutbetänkande, benämnt
s-Lag om förvaltningsförfarandet» (SOU 1964:27).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1955 års valutredning (1962:1 15; 1963:1 16; 1964:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 27 maj 1955 och
den 29 augusti 1958 för att verkställa en teknisk översyn av bestämmelserna
rörande allmänna val (se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1955 och
den 15 september 1958):
Hjern, B. K. L., regeringsråd, ordförande;
Braconier, J., f. d. riksdagsman;
Brolin, C. H., organisationschef;
Lundgren, S. H. E., sekreterare;
Moberg, C. E. R., förbundssekreterare.
22
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju! 4
Experter:
Linde, P. G. A. G., uppbördsintendent;
von Otter, S. F., kammarrättsråd;
Sandell, G. E., hovrättsassessor.
Sekreterare:
Kleberg, J. L. M., regeringsrättssekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1956:1 Ju 39, 1959:1 Ju 23 och 1962:1
Ju 15. Beträffande ytterligare utredningsuppdrag, se 1963: I Ju 16.
Utredningen har under tiden november 1963—februari 1964 hållit 2 sammanträden.
Utredningen har den 27 februari 1964 avgivit utlåtande över vissa delar
av författningsutredningens förslag till regeringsform (SOU 1963: 16, 17).
Utredningsarbetet är därmed slutfört.
3. Utredning för översyn av brottsregistreringen (1962:1 18; 1963: I 18;
1964:I 15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 mars 1956 för att
verkställa översyn av brottsregistreringen (se Post- och Inrikes tidn. den
5 april 1956):
Heuman, C. H. M., hovrättspresident.
Experter:
Edstrand, K. I., byrådirektör;
Hult, B. V., f. d. justitieråd, ordf. i arbetsdomstolen;
Olsson, K. G., länsåklagare, tillika sekreterare;
Rengby, S. F. N., byrådirektör;
von Sydow, E. G., f. d. överdirektör.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 38.
Genom beslut den 20 november 1964 har utredningen befriats från återstående
uppdrag.
4. Utredningen angående försöksverksamhet mot ungdomsbrottsligheten
(1962: I 21; 1963: I 21; 1964: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 november 1956
för överläggningar om samordning av åtgärderna mot ungdomsbrottsligheten:
Kjellin,
B. T. M., hovrättspresident, ordförande;
Ljungberg, Blenda, läroverksadjunkt, led. av II kamm.;
Möller, Y. A., chefredaktör, led. av I kamm.;
Nilsson, Margret, fru, f. d. riksdagsledamot;
Wallentheim, Annie, E. E., fru, led. av I kamm.;
Wiklund, S. A. D., byrådirektör, led. av II kamm.
23
I Ju: 4
Riksdagsberättelsen år 1965
Experter:
Aspelin, L. B. E., hovrättsfiskal;
Carlsson, N. G., professor;
Curman, H., överläkare;
Larsson, S. O., psykolog;
Lithner, K. O., länsåklagare;
Persson-Blegvad, Britt-Mari, jur. kand.;
Sveri, K. O., docent.
Sekreterare:
Larsson, Ulla, förste aktuarie.
Angående utredningens uppdrag, se 1961:1 Ju 25.
Under tiden november 1963—oktober 1964 har utredningen hållit 9 sammanträden.
Därjämte har utredningens arbetsutskott hållit 17 överläggningar.
Utredningen har den 16 december 1964 avgivit betänkande, benämnt »Aktion
mot ungdomsbrott — En modell till försöksverksamhet» (SOU 1964:58).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Översyn av lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar (1962: I 28;
1963:I 27; 1964:I 23)
Tillkallad enligt Kung]. Maj:ts bemyndigande den 24 oktober 1958 för
att verkställa en översyn av 1949 års lag om rätten till arbetstagares uppfinningar
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1958):
Edling, S. Å., justitieråd.
Experter:
Angert, S.-E. A., civilingenjör;
Gei jer, J. L., jur. dr, led. av I kamm.;
Grundin, I. W., byrådirektör;
Jacobaeus, C., tekn. dr;
Nilsson, C. E., krigsråd;
Pehrsson, W. P., advokat;
Romanus, H. A. R., civilingenjör.
Sekreterare:
Mogård, E. P. B., f. hovrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 44.
Utredningen har i oktober 1964 avgivit betänkande med förslag till lag
om rätten till arbetstagares uppfinningar (SOU 1964: 49).
Uppdraget är därmed slutfört.
24
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 7
G. 1959 års förlagsinteckningskommitté (1962: I 29; 1963: I 28; 1964: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1959 för
att verkställa en översyn av lagstiftningen om förlagsinteckning in. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1959):
Nordström, T., justitieråd, ordförande;
Lindstedt, A., kommerseråd;
Lögdberg, B. A. A., professor.
Experter:
Andersson, K. O., direktör;
Bergqvist, E. G., direktör;
Fjelkner, A. W., direktör;
Fosselius, L.-E., direktör;
Olson, G., bandirektör;
Rosenquist, B. F., direktör;
Sjöholm, S. J. E., bruksdisponent.
Sekreterare:
Mollstedt, S. R. B., hovrättsråd.
Direktiven för utredningen, se 1960: I Ju 43.
Kommittén har under tiden november 1963—april 1964 hållit 4 sammanträden;
vid två av dessa har experter deltagit.
Kommittén har den 23 april 1964 avgivit betänkande, benämnt »Företagsinteckning»
(SOU 1964: 10).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredningen angående vissa skadeståndsrättsliga frågor (1962: I 31;
1963:I 30; 1964:I 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 november 1959
för att utreda vissa skadeståndsrättsliga frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 15 december 1959):
Walin, A. G., f. d. justitieråd, ordf. i lagberedningen;
Hellner, J. E., professor;
Weslien, P.-A., advokat.
Experter:
Forstadius, E. L. W., bitr. direktör;
Sandberg, E. A., ombudsman;
Åkerman, F. M., direktör;
Sundström, O., ombudsman.
Sekreterare:
Nordenson, U. K., hovrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1959 I Ju: 45.
25
I Ju: 7
Riksdagsberättelsen år 1965
Under tiden november 1963—oktober 1964 har hållits 10 sammanträden
med de sakkunniga. Utredningens experter eller vissa av dem har deltagit
i 4 av dessa sammanträden. Därjämte har överläggningar ägt rum mellan
enskilda sakkunniga och experter.
Utredningen har den 15 juni 1964 avgivit betänkande, benämnt »Lag med
vissa bestämmelser om arbetsgivares och arbetstagares skadeståndsansvar»
(SOU 1964: 31).
Efter remiss har utredningen avgivit utlåtande över ett inom Nordiska
rådet väckt medlemsförslag om samarbete rörande nordisk skadeståndsrätt.
Uppdraget är därmed slutfört.
8. 1962 års slåktnamnskommitté (1963: I 55; 1964: I 49)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
utarbeta en förteckning över lämpliga nya släktnamn samt utreda de språkliga
och namnrättsliga frågor som kan äga samband därmed (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 juli 1962):
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör, ordförande;
Bergman, N. G., professor;
Gehlin, J. H. M., assessor;
Ståhle, C. I., professor;
Uggla, C. A., patenträttsråd.
Expert:
Hiljding, S. G. O., byrådirektör.
Sekreterare:
Molde, F. B., docent.
Direktiven för kommittén, se 1963: I Ju 55.
Utredningen har under tiden november 1963—15 maj 1964 hållit 8 sammanträden.
Utredningen har den 15 maj 1964 avgivit en förteckning med förslag till
omkring 56 000 nya släktnamn, benämnd »Svensk namnbok 1964» (SOU
1964:14).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Utredningen rörande vattendomstolarnas personalbehov m. m. (1964:1 57)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1963 för att företaga
översyn av vattendomstolarnas personalbehov och därmed sammanhängande
frågor:
Bergsten, P. G., justitieråd.
Expert:
Dvrssen, G. P. T., hovrättsassessor, ledamot i lagberedningen.
26
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 11
Sekreterare:
Svahn, H. L., hovrättsfiskal.
Utredningen har den 10 juni 1964 avgivit promemoria angående vattendomstolarnas
personalbehov och därmed sammanhängande frågor (stencilerad
Ju 1964: A 2).
Uppdraget är därmed slutfört.
10. 1963 års undersökningskommission (1964: I 59)
Förordnad av Kungl. Maj:t den 28 juni 1963 för att, så snart lämpligen
kan ske, dels utreda orsakerna till att den spioneriverksamhet, vartill översten
S. E. C. Wennerström erkänt sig skyldig, kunnat fortgå under en lång
följd av år, dels undersöka, huruvida vad som därvid förekommit giver anledning
till särskilda åtgärder i syfte att förebygga riskerna för brottslig
verksamhet av dylik art:
Lännergren, E. B., lagman, ordförande;
Berglund, N. E., häradshövding;
Wallenberg, I. O., hovrättsråd.
Sekreterare:
Litzén, A. G., hovrättsråd.
Biträdande sekreterare:
Nordenfalk, S. R. E. J., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 januari
1964).
Kommissionen har under tiden november 1963—20 april 1964 hållit
97 sammanträden.
Kommissionen har den 20 april 1964 avgivit utlåtande (stencilerat), senare
i huvudsakliga delar offentliggjort (SOU 1964: 15).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittér som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1965
11. Firmautredningen (1962: I 7; 1963: I 8; 1964: I 8)
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 juni 1949 tillkallades sakkunniga
för revision av varumärkes- och firmalagstiftningen samt vad därmed
äger samband (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1949). De sakkunniga,
som antagit namnet varumärkes- och firmautredningen, har den 9 januari
1958 avgivit betänkande med förslag till varumärkeslag (SOU 1958: 10). Sedan
utredningens återstående uppdrag utvidgats till att även omfatta en allmän
revision av lagstiftningen mot illojal konkurrens (se 1960: I Ju 11)
beslöt departementschefen den 31 mars 1960 att utredningen i fortsättningen
skulle arbeta såsom två särskilda kommittéer, den ena för revision av
firmalagstiftningen och den andra för revision av lagstiftningen mot illojal
27
I Ju: 11
Riksdagsberättelsen år 1965
konkurrens. Den förstnämnda kommittén har antagit namnet firmautredningen:
Eberstein,
G. A., professor emeritus, ordförande;
Glimstedt, G., ombudsman;
Jacobsson, G., direktör, led. av I kamm.;
Köhler, N. G., advokat;
Uggla, C. A., patenträttsråd;
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör.
Experter:
Markman, Kiddi C., byråassistent;
Sandegren, E. O. E., f. d. byråchef;
Svanström, B. E. G., förste länsassessor.
Sekreterare:
Ahberg, B. E. B., hovrättsråd.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr, Stockholm Sv; tel. 41 60 81.
Direktiven för varumärkes-och firmautredningen, se 1950: I Ju 31.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 7 sammanträden.
Efter remiss har utredningen avgivit utlåtande över domstolskommitténs
betänkande rörande rådhusrätternas förstatligande (SOU 1963:56) i de
delar av betänkandet som berör utredningens arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
12. Utredningen om illojal konkurrens (1962: I 8; 1963: 1 9; 1964: I 9)
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 juni 1949 tillkallades sakkunniga
för att verkställa utredning rörande revision av varumärkes- och firmalagstiftningen
samt vad därmed äger samband (se Post- och Inrikes tidn. den
25 juni 1949). Chefen för justitiedepartementet beslöt den 31 mars 1960 att
utredningen, som antagit namnet varumärkes- och firmautredningen, i fortsättningen
skulle arbeta som två skilda kommittéer, den ena för revision av
firmalagstiftningen och den andra för revision av lagstiftningen mot illojal
konkurrens. Den sistnämnda kommittén har antagit namnet utredningen om
illojal konkurrens:
Samuelsson, G. Y., generaldirektör, ordförande;
Bohman, C., direktör;
Härnqvist, Margareta, fru, civilekonom;
Jacobsson, G., direktör, led. av I kamm.;
Köhler, N. G., advokat;
Uggla, C. A., patenträttsråd.
Experter:
Gillberg, K. E., direktör;
28
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 13
Söderberg, J., direktör;
Tengelin, S., direktör;
af Trolle, U., professor.
Sekreterare:
Bergqvist, H. A., hovrättsassessor.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr., Stockholm Sv; tel. 41 43 60.
Direktiven för varumärkes- och firmautredningen, se 1950: I Ju 31.
Sedermera har utredningens uppdrag i anslutning till två riksdagsskrivelser,
1957: 270 och 1958: 144, utvidgats till att omfatta en allmän revision
av lagstiftningen mot illojal konkurrens.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 9 sammanträden.
Därutöver har ett arbetsutskott inom utredningen haft talrika
överläggningar.
Överläggningar med representanter för de i Danmark, Finland och Norge
arbetande kommittéerna för översyn av lagstiftningen om illojal konkurrens
har ägt rum den 25—27 november 1963 i Stockholm.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
13. Svenska representanter hos Förenta Nationerna och hos Europarådet
i frågor angående förebyggande av brott och behandling av brottslingar
(1962:1 9; 1963:1 10; 1964:1 10)
Korrespondenter till Förenta Nationernas Social Defence Section förordnade
enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 december 1951 och den
26 september 1958:
Kjellin, B. T. M., hovrättspresident;
Eriksson, G. T., generaldirektör;
Göransson, H. P., f. d. överdirektör.
Representant i Europarådets European Committee on Crime Problems
enligt Kungl. Maj :ts beslut den 10 juni 1958:
Eriksson, G. T., generaldirektör.
Eriksson har enligt uppdrag av FN:s generalsekreterare utrett frågan
om en organisation av FN :s verksamhet beträffande förebyggande av brott
och behandling av brottslingar samt avlämnat förslag i ämnet, vilket generalsekreteraren
den 28 april 1964 överlämnat till the Social Commission
för studium. Förslaget gick ut på att ett internationellt FN-institut för dessa
frågor skulle upprättas i Geneve samt att FN :s Social Defence Section
skulle anslutas till detta institut. Förslaget har även diskuterats av de nordiska
ländernas FN-korrespondenter i kriminalpolitiska frågor den 3 april
1964 och vid det nordiska justitieministermötet i Helsingfors den 8—9 maj
1964. Något definitivt beslut har ej fattats.
The European Committee on Crime Problems har under 1964 samman -
29
I Ju: 13
Riksdagsberättelsen år 1965
trätt den 8—12 juni och den 30 november—den 4 december i Strasbourg.
Svenska deltagare var Eriksson och lagbyråchefen Holger Romander. Bl. a.
har behandlats förslag till konvention om övervakning av villkorligt dömda
och villkorligt frigivna, straffdomars internationella giltighet och frågor
som sammanhänger med det internationella samarbetet inom den kriminologiska
forskningen. Ett andra möte för ledare av kriminologiska forskningsinstitut
i Europa har anordnats den 26—28 november 1964 med docenten
K. Sveri som svensk representant. Vidare har fil. kand. L. Furhammar
varit expert i ett forskarmöte om film och kriminalitet.
14. 195t års fastighetsbildningskommitté (1962: I 11; 1963:1 12; 1964: I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 oktober 1953 för
utredning av frågan om ny fastiglietsbildningslagstiftning och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19 november
1953):
Fallenius, B. A., landshövding, ordförande;
Jansson, B. F., hemmansägare, f. d. riksdagsman;
Karlsson, F. G., redaktör, led. av I kamm.;
Levin, H. S., fiskare, led. av II kamm.;
Löfroth, J. G., bokhållare, f. d. riksdagsman;
Ohlsson, O. E. M., lantbrukare, led. av I kamm.
Experter:
Borg, E. L., f. d. länsarkitekt (t. o. in. den 31 januari 1964);
Dahlin, P. G. A., stadsingenjör (t. o. in. den 31 januari 1964);
Hamrin, M. T. P., distriktslantmätare, led. av II kamm.;
Larsson, A. E., lantbruksdirektör (t. o. m. den 31 januari 1964);
Larsson, F. G., professor (t. o. in. den 31 januari 1964);
Magnusson, R. E., överingenjör (t. o. in. den 31 januari 1964);
Prawitz, G. H., jur. dr (t. o. m. den 31 januari 1964);
Sander, T. A. O., överlantmätare;
Tilländer, T., f. d. länsjägmästare (t. o. m. den 31 januari 1964);
Wetterhall, H. C. B., överdirektör (t. o. m. den 31 januari 1964);
öjborn, L. E., generaldirektör (t. o. in. den 31 januari 1964).
Särskilda experter, utsedda att biträda vid fullgörandet av det tilläggsuppdrag
som den 19 december 1958 anförtrotts åt kommittén:
Carlsson Mared, H. S., stadsingenjör;
Romson, R., förste sekreterare;
Thyreen, E., civilingenjör;
Wannfors, E. G., avdelningsdirektör;
Westman, E. G., stadsjurist;
öjborn, se ovan.
30
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 15
Sekreterare:
Gyllensvärd, K. J. G., justitieråd (t. o. in. den 31 januari 1964);
Wallner, H., överingenjör (t. o. ni. den 31 januari 1964);
Nordström, S. O., hovrättsassessor( fr. o. in. den 15 oktober 1964).
Biträdande sekreterare:
Falk, J. A., lantmätare (t. o. m. den 31 januari 1964);
Hedström, A., hovrättsassessor (t. o. in. den 31 januari 1964).
Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland, Sundsvall; tel. 060/15 72 50.
Direktiven: för kommittén, se 1954: I Ju 34 och 1958:1 Ju 17. Angående
det den 19 december 1958 meddelade tilläggsuppdraget, se 1960:1 Ju 16.
Kommittén har under tiden november 1963—oktober 1964 sammanträtt
i plenum 4 dagar.
Kommittén har avgivit ett den 5 december 1963 dagtecknat betänkande,
benämnt »Nya medel för plangenomförande» (SOU 1963:78). Det den
19 december 1958 meddelade tilläggsuppdraget är därmed slutfört.
I anledning av kommitténs huvuduppdrag återstår att avsluta behandlingen
av övergångsbestämmelser till den föreslagna lagen om fastighetsbildning
och därmed sammanhängande lagstiftningsfrågor ävensom spörsmål
om ändringar i lagen den 18 juni 1925 om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
15. Utredning angående pensionsstiftelsernas civilrättsliga ställning
(1962:1 14; 1963:1 15; 1964:I 12)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1954 och
den 4 september 1959 för att verkställa utredning rörande pensionsstiftelsernas
civilrättsliga och skatterättsliga ställning m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 28 februari 1955, den 24 september 1959 och den 12 januari
1960):
Schmidt, F., professor, ordförande;
Bolin, A. B., direktör;
von Feilitzen, S., direktör;
Helmers, D., docent;
Hydén, S. O., direktör;
Lundell, S. V., lagbyråchef;
Löfstedt, G., landskamrerare;
Wahlberg, A., förbundsjurist.
Experter:
Ericsson, G. M., direktör;
Hahr, E. O., fil. lic.;
Hamdahl, B. O., rättsavdelningschef;
31
I Ju: 15
Riksdagsberättelsen år 1965
Huss, K. J. L., kammarrättsassessor;
Johansson, S.-E., professor;
Rydin, B. C. K. A., hovrättsassessor.
Sekreterare:
Ekström, A., hovrättsassessor.
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60, Stockholm No;
tel. växel 63 57 60.
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1956:1 Ju 35. Tilläggsdirektiv,
se 1960:1 Ju 20 och 1961:1 Ju 18.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit sammanträden
under sammanlagt 9 dagar. Särskilda arbetsutskott har därjämte
sammanträtt vid upprepade tillfällen.
Med anledning av att försäkringsinspektionen den 29 januari 1964 fastställt
nya försäkringstekniska grunder för beräkning av pensionsreserv, har
utredningen den 18 juni 1964 avlämnat en ny tabellsamling, avsedd att tilllämpas
vid beräkning av pensionsreserv i pensionsstiftelse per den 1 mars
1964 eller senare tidpunkt (SOU 1964: 28).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under våren 1965.
4 .
16. Utredning rörande specialstraffrätten (1962: I 16; 1963: I 17; 1964: I 14)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1955 för
att verkställa en förberedande undersökning för reformering av specialstraffrätten
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1955):
Thornstedt, H. G., professor.
Experter:
Danelius, H. C. Y., hovrättsfiskal;
Wetterberg, S. A. ö., hovrättsassessor (avliden den 1 februari 1964).
Sekreterare:
Holgersson, K. J., jur. kand. (fr. o. m. den 18 september 1964).
Lokal: Stockholms universitet, Norrtullsg. 2; tel 34 08 60 ankn. 139 eller
37 24 43.
Direktiven för utredningen, se 1957:1 Ju 34.
Utredningsmannen har efter remiss avgivit utlåtanden, den 8 april 1964
över motionen II: 96 vid 1964 års riksdag och den 7 augusti 1964 över 1957
års trafiknykterhetskommittés betänkande, benämnt »Nykterhet i trafik.
I. Vägtrafiken» (SOU 1963: 72). Vidare har utredningen utarbetat en den
20 november 1964 dagtecknad promemoria angående utformningen av specialstraffrättsliga
stadganden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1965.
32
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 17
17. Fångvårdens byggnadskommitté (1962:1 19; 1963:1 19; 1964:1 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 april 1956 för att
handha nybyggnadsverksamheten inom fångvården (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 maj 1956):
Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;
Andersson, A. G. B., redaktör, led. av I kamm.;
Bergh, K. R., f. d. folkskoleinspektör, f. d. riksdagsman;
Bunner, T. Å. G., byggnadsråd;
Ericsson, C. H., byråchef;
Eriksson, G. T., generaldirektör;
Pettersson, E. G. A., ombudsman;
Pålsson, P. O., f. d. häradsdomare, f. d. riksdagsman;
Rinman, O. A. F., byggnadschef;
Serenander, E. F. B., kriminalvårdsdirektör;
Tammelin, P. A. V., överdirektör;
Åmark, C. E., överläkare.
Experter:
Andersson, H. E., byrådirektör;
Andersson, R. A., byrådirektör;
Carlsson, A., skyddsassistent (fr. o. in. den 24 oktober 1964);
Fornander, J. N.-U., byråchef;
Hall-Mikaelsson, Barbro, anstaltsdirektör;
Karlström, K. F., kriminalvårdsdirektör;
Lindberg, E. G., kriminalvårdsdirektör;
Lundvik, C. U. V., hovrättsråd;
Marnell, K. G., kriminalvårdsdirektör;
Olsson, C. I., byrådirektör;
Ringius, G., t.f. kriminalvårdsdirektör;
Rudstedt, K. G., kriminalvårdsdirektör;
Schiöld, K. G. A., bevakningsinspektör (fr. o. in. den 24 oktober 1964);
Thurén, G. C. O., kriminalvårdsdirektör;
Traung, Brita, assistent.
Sekreterare:
Johnsson, N. O., t. f. byråchef.
Lokal: Erik Dahlbergsgatan 60, Stockholm No; tel. 61 96 39 (sekreteraren),
61 96 19, 61 97 44, 61 98 66 (kansliet).
Direktiven för kommittén, se 1957: I Ju 39.
Kommittén har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 17 protokollförda
sammanträden, därav 7 plenarsammanträden.
Med skrivelse den 10 december 1963 har kommittén till Kungl. Maj:t
2 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. 33
Riksdagsberättelsen
I Ju: 17
Riksdagsberättelsen år 1965
överlämnat bygghandlingar avseende andra byggnadsetappen vid centralanstalten
i Kumla. Till Kungl. Maj :t har kommittén vidare med skrivelser
den 10 januari och den 25 mars 1964 överlämnat huvudhandlingar avseende
köksbyggnad och administrationsbyggnad med specialavdelningar vid
centralanstalten Hall samt den 5 juni 1964 förslag till lokalförteckning för
samlingssalsbyggnad vid sistnämnda anstalt ävensom den 22 juli 1964 förslag
till lokalförteckning för andra och tredje byggnadsetapperna vid centralanstalten
i Skogome. Därutöver har kommittén till Kungl. Maj :t avgivit
yttranden och förslag i ett flertal ärenden.
På grundval av Kungl. Maj :ts uppdrag har kommittén, på sätt närmare
framgår av prop. 1965: 1 bil. 4, bedrivit ny- och ombyggnadsverksamhet
inom fångvården ävensom ombesörjt utrustning av nya anstalter.
Kommittéarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
18. 1956 års klienteliindersökning rörande ungdomsbrottslingar (1962: I 20;
1963:I 20; 1964:I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 juni 1956 för en
undersökning av ungdomsbrottsklientelet (se Post- och Inrikes tidn. den
13 juli 1956):
Bergsten, P. G., justitieråd, ordförande;
Ahnsjö, S. O. R., professor;
Blomberg, R. A., rektor;
Carlsson, N. G., professor;
Gerle, B. O., docent, överläkare;
Husén, T., professor;
Jonsson, G., chefläkare;
Malmquist, S. G., professor.
Experter:
Bolin, L. A., byråchef;
Brandt-Humble, Kristina, fil. kand.;
Elmhorn, Kerstin, fil. kand.;
Kinell, E., socialinspektör;
Kirstein, L., docent, överläkare;
Lövegren, Marianne, bitr. psykolog;
Mattsson, S. F. I. H., stadsfiskal;
Ramfalk, C. W., docent (t. o. m. den 17 mars 1964);
Settergren, Gitte, fil. kand.;
Svahn, Iba, socionom.
Sekreterare:
Hellberg, O. A. O:son, byrådirektör.
Lokal: Justitiedepartementets kommittélokaler, St. Nygatan 2 B, Stock -
34
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 19
holm C; tel. växel 23 66 60 (sekreteraren); Norr backagatan 80, Stockholm
Va; tel. linjeväljare 31 59 34, 31 59 37, 31 59 39, 31 59 84 (experter).
Direktiven för undersökningen, se 1957: I Ju 40.
De sakkunniga har sammanträtt den 17—19 augusti 1964 varjämte arbetsutskott
med skiftande sammansättning sammanträtt för behandling
av frågor rörande pågående bearbetning av undersökningsmaterialet. De
sakkunniga har efter remiss den 15 september 1964 avgivit utlåtande över
betänkande av kommittén för behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna
(SOU 1964: 24). Undersökningen av de tidigare försökspersonernas
eventuella återfall i brott har fortsatt i samarbete med de militära inskrivningsmyndigheterna.
Undersökningen beräknas pågå under hela år 1965.
19. Familjerättskommittén (1962: I 22; 1963: I 22; 1964: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1956 för
att verkställa översyn av äktenskapslagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1957):
Walin, A. G., f. d. justitieråd, ordf. i lagberedningen, ordförande;
Beckman, Sigrid, advokat;
Hamrin-Thorell, Ruth, redaktör, led. av I kamm.;
Hesser, S. C. E. T., lagbyråchef;
Svedberg, E. D., hemmansägare, led. av I kamm.;
Wallin, Eivor, fru, f. d. riksdagsledamot.
Experter:
Ernulf, M., direktör (t. o. m. den 26 november 1964);
Fischler, J., advokat (fr. o. m. den 26 november 1964);
Hellner, J. E., professor (t. o. m. den 26 november 1964);
Hellners, K. V., förste sekreterare (t. o. m. den 26 november 1964);
Larsson, T. K. L., försäkringsdirektör (t. o. m. den 26 november 1964);
Malmström, P. F. Å., professor;
Myrsten, J. L., byrådirektör (fr. o. m. den 26 november 1964).
Sekreterare:
Höglund, O. A., t. f. lagbyråchef (t. o. m. den 9 september 1964);
Vängby, S. O. S., hovrättsassessor (fr. o. in. den 10 september 1964, tidigare
biträdande sekr. fr. o. m. den 1 april 1964).
Kanslirådet dr jur. G. Simson har biträtt kommittén med vissa undersökningar
rörande utländsk rätt.
Lokal: Lagberedningen, St Nygatan 2 A, 3 tr., Stockholm C; tel. växel
23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 44 och 1960:1 Ju 31.
Under tiden november 1963—oktober 1964 har hållits 8 sammanträden
35
I Ju: 19
Riksdagsberättclsen år 1965
med kommittén i dess helhet. Därutöver har överläggningar ägt rum mellan
ordföranden, enskilda ledamöter och experter. I en del frågor har överlagts
även med andra sakkunniga.
Representanter för kommittén har deltagit i nordiska överläggningar
angående äktenskapsrätten och försäkringsrättsliga frågor i Stockholm den
25—28 november 1963 samt överlagt med en norsk sakkunnig angående
försäkringsrättsliga frågor i Stockholm den 12 november 1963.
Med skrivelse den 30 juni 1964 har kommittén till justitiedepartementet
överlämnat en promemoria angående frågan om uppräkning av familjerättsliga
underhållsbidrag med hänsyn till allmän välståndsökning (stencilerad
Ju 1964: A 4).
Efter remiss har kommittén till Kungl. Maj:t avgivit utlåtanden dels över
1953 års skatteflyktskommittés betänkande om åtgärder mot skatteflykt
(SOU 1963: 52), dels över vissa delar av domstolskommitténs betänkande
om rådhusrätternas förstatligande (SOU 1963: 56), dels över socialpolitiska
kommitténs förslag »Trygghet för barns underhåll». Kommittén har efter
remiss även avgivit utlåtande till första lagutskottet över motionen II: 256
om skydd för makes giftorätt vid ingående av borgensförbindelse samt över
motionerna I: 645 och II: 769 angående makes säkerhet vid förmånstagarförordnande
avseende kapitalförsäkring.
Den 1 september 1964 har kommittén avgivit sitt huvudbetänkande, benämnt
»Äktenskapsrätt», i två delar (SOU 1964: 34 och 35).
Efter avlämnande av betänkandet har kommittén fortsatt sin utredning
rörande den internationella familjerätten.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
20. Utredning angående bekantgörande av folkrättens regler för krig
(1962: I 23; 1963: I 23; 1964: I 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 oktober 1948 för att
utarbeta en handbok angående folkrättsliga regler för krig:
Jägerskiöld, S. A. F., professor.
Utredningens adress: Floragatan 6; tel. 20 18 25.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Ju 1.
Ett andra avsnitt av handboken berörande olika plikter och rättigheter,
som folkrätten innebär för soldater m. fl., föreligger i koncept.
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1965.
21. Sjölagskommittén (1962: I 24; 1963: 1 24; 1964: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 januari 1958 för
att verkställa översyn av sjölagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1958):
36
I Ju: 22
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
Hagbergh, C. E., justitieråd, ordförande;
Bååw, Hjredaktör;
Grenander, N., direktör, jur. dr;
Hedborg, P. E., direktör;
Lindencrona, G., sjöfartsråd;
Thore, J. S., förbundsordförande.
Experter:
Hagberg, L., advokat;
Pineus, K., dispaschör.
Sekreterare:
Rune, Chr. L., hovrättsassessor.
Lokal: Högsta domstolen; tel. växel 23 67 20 (ordföranden); Stenkullavägen
6, Stockholm K; tel. 51 90 40 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 39.
Under tiden november 1963—oktober 1964 har kommittén hållit 4 sammanträden
om tillhopa sex sammanträdesdagar, varjämte ordföranden vid
olika tillfällen överlagt med enskilda ledamöter och experter i kommittén,
överläggningar har även ägt rum med representanter för 1957 års trafiknykterhetskommitté.
Gemensamt sammanträde med delegerade från de övriga nordiska sjölagskommittéerna
har hållits i Göteborg den 25 och 26 augusti 1964.
Kommittén avser att avlämna betänkande med förslag beträtfande befälhavare-
och haverikapitlena i sjölagen m. m. i början av år 1965. Betänkandet
kommer även att behandla frågan om Sveriges ställningstagande till
de år 1952 i Bryssel avslutade internationella konventionerna rörande kvarstad
å fartyg samt civil- och straffrättslig domsrätt i kollisionsmål.
över vissa delar av domstolskommitténs betänkande angående rådhusrätternas
förstatligande (SOU 1963: 56) har kommittén avgivit remissyttrande
den 13 januari 1964.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
22. Mönsterskyddsutredningen (1962: I 25; 1963: I 25; 1964: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 februari 1958 för
att verkställa en översyn av mönsterskyddslagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 31 mars 1958):
Ljungman, Iv. S. B., professor, ordförande;
Leffler, J., direktör;
Löfgren, N. S. J., disponent, f. d. riksdagsman;
Renström-Ingenäs, N. H. Lena, fru, led. av II kamm.;
Skawonius, S. E., konstnär;
Sterner, E. G. E., e. rådman, tillika sekreterare;
37
I Ju: 22
Riksdagsberättelsen år 1965
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör.
Expert:
Uggla, C. A., patenträttsråd.
Lokal: Rålambsvägen 8, Stockholm K; tel. 53 60 07 eller 52 31 42.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 40 och 1962: I Ju 25.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 7 sammanträden.
Därjämte har hållits ett sammanträde med det särskilda arbetsutskott,
som tillsatts av de nordiska ländernas inönsterrättskommittéer, och
ett sammanträde med kommittéernas sekreterare.
Utredningen har avgivit yttrande till chefen för handelsdepartementet över
det betänkande angående nordisk patentlagstiftning (NU 1963:6), som
framlagts av samarbetande danska, finska, norska och svenska kommittéer.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1965.
23. Utredning angaende fångvårdsanstalternas behov av tillsgnspcrsonal
(1962: I 30; 1963:I 29; 1964:I 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för
att utreda frågan angående fångvårdsanstalternas behov av tillsynspersonal
efter arbetstidsförkortningens genomförande:
Wihlborg, H. H., byråchef.
Experter:
Grönberg, A. R. A., fångvårdsinspektör;
Brytting, O. E., förste byråsekreterare.
Lokal: Medicinalstyrelsen, Wallingatan 2, Stockholm; tel. 11 86 34.
Under tiden november 1963—oktober 1964 har utredningsmannen efter
kompletterande undersökningar och överläggningar biträtt av fångvårdsstyrelsen
gjorda framställningar angående förstärkning av tillsynspersonalen.
Därjämte har utredningsmannen till styrelsen den 25 november 1963
avgivit yttrande och förslag angående behovet av tillsynspersonal vid vissa
häkten.
förslag har avgivits den 17 december 1963 om normer och ersättning för
jourtjänstgöring samt den 2 oktober 1964 om personalökning vid vissa kolonier.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1965.
38
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 24
24. Aktiebolagsutredningen (1962:1 33; 1963:1 31; 1964:1 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 12 februari 1960 och
den 2 november 1962 för att i samråd med motsvarande utredningar i de
övriga nordiska länderna utarbeta en enhetlig nordisk aktiebolagslagstittning
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1960 och den 10 december
1962):
Nial, S. H., professor, rektor vid Stockholms universitet.
Särskilda sakkunniga att på kallelse av utredningsmannen biträda vid
utredningen:
Bergius, E. V., byråchef;
Bolin, A. B., direktör;
Borgström, C., direktör;
Hanner, P. V. A., ekon. lic., auktoriserad revisor;
Gabrielson, L., direktör;
Geijer, J. L., jur. dr, led. av I kamm.;
Köhler, N. G., advokat;
Pehrsson, W. P., advokat.
Sekreterare:
Loheman, A., hovrättsråd.
Biträdande sekreterare:
Hemström, C. J. F., jur. kand.
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60, Stockholm No;
tel. växel 63 57 60.
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1961:1 Ju 39. Tilläggsdirektiv,
se 1963:I Ju 31.
Under tiden november 1963—oktober 1964 har med de övriga nordiska
ländernas delegerade hållits 3 sammanträden rörande samnordisk aktiebolagslagstiftning,
nämligen i Oslo den 4—7 november 1963, i Stockholm
den 12—14 mars 1964 och i Köpenhamn den 22—27 juni 1964. Vidare har
revisorn Hanner deltagit i ett sammanträde i Oslo den 28 september—1
oktober 1964 med sakkunniga från de övriga nordiska länderna beträffande
redovisning och revision. Med de svenska sakkunniga har utredningsmannen
sammanträtt i maj 1964. Han har dessutom vid skilda tillfällen hållit
överläggningar med revisorn Hanner.
Efter remiss har utredningsmannen avgivit yttranden över motionerna
1: 132 och II: 161 till 1964 års riksdag om viss ändring i 107 § aktiebolagslagen
samt över ett av en expertkommitté inom Europarådet den 16 december
1963 framlagt förslag till konvention om etablering av bolag.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
39
I Ju: 25
Riksdagsberättelsen år 1965
25. Utredningen rörande reglerna om godtrosförvärv av lös egendom
(1962:I 34; 1963:I 32; 1964:I 28)
Tillkallad jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 februari 1960 för
att verkställa en översyn av reglerna om vindikationsrätt vid godtrosförvärv
av lös egendom (se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1960);
Hessler, H., professor.
Sekreterare:
Strömholm, S., jur. lic., hovrättsfiskal.
Utredningens adress: c/o Hessler, Artillerigatan 24, Uppsala; tel. 018/
14 57 64.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 40.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit ett sammanträde
med de i övriga nordiska länder utsedda utredningsmännen.
Utredningen beräknas bli slutförd i början av år 1965.
26. Utredning angående upplysning till militära myndigheter om ådömda
straff m. m. (1962: I 35; 1963: I 33; 1964: I 29)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 maj 1960 för att utreda
frågan angående upplysning till militära myndigheter om ådömda
straff m. m. beträffande personal som beordrats att fullgöra militärtjänst
(se Post- och Inrikes tidn. den 13 maj 1960):
Thyresson, G., hovrättsråd.
Sekreterare:
Sterner, S. F. R.( stabskonsulent.
Lokal: Västra Trädgårdsgatan 4, 1 tr, Stockholm C; tel. 20 56 43.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 41.
Utredningen beräknas bli slutförd under första halvåret 1965.
27. Offentlighetskommittén (1962: I 37; 1963: I 34; 1964: I 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1960 för översyn
av lagstiftningen om allmänna handlingars offentlighet och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 6 juli 1960):
Kjellin, B. T. M., hovrättspresident, ordförande;
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamm.;
Eriksson, G. L., generaldirektör;
Pers, A. Y., redaktör;
Stjernquist, N. Nilsson-, professor.
Experter:
Borggård, G. R., expeditionschef;
40
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 28
Kromnow, E. Å., byråchef;
Ryman, S.-H. G. byråchef;
Wadén, I. P. J., förste arkivarie.
Sekreterare:
Holmberg, E. G., hovrättsassessor.
Lokal: Adelgatan 6, Malmö C; tel. 040/73 430 (ordföranden), 040/11 13 23
(sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 43 och 1962: I Ju 37.
Under tiden november 1963—oktober 1964 har kommittén sammanträtt 7
dagar.
Efter remiss har kommittén avgivit yttrande över författningsutredningens
förslag till riksdagsordning (SOU 1963: 16 och 18; vissa delar).
Under våren 1964 offentliggjorde kommittén en tryckt diskussionspromemoria,
benämnd »Offentlighet och sekretess». Promemorian ligger till grund
för en serie överläggningar med företrädare för ett flertal myndigheter och
organisationer. Dessa överläggningar pågår.
Kommittén har den 30 oktober 1964 till chefen för justitiedepartementet
avgivit en promemoria med utkast till bestämmelse om sekretess kring förhandlingarna
om offentliga arbetstagares löner m. in. (stencilerad Ju
1964:A 5).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
28. Utredningen angående fraktavtalet vid internationell godsbefordran å väg
(1962: I 41; 1963: I 36; 1964: I 31)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 11 november 1960 för
att utreda frågan om lagstiftning i anledning av svensk anslutning till konventionen
om fraktavtalet vid internationell godsbefordran å väg och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 21 november
1960):
Sidenbladh, Iv. J. E., hovrättspresident, ordförande;
Andersson, T. C., direktör;
Nordström, C. G., byråchef.
Expert:
Thorell, K. A. B., direktör.
Sekreterare:
Weidstam, Å., hovrättsassessor.
Lokal: Hovrätten, Umeå; tel. 090/182 70.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 47.
Utredningen har under tiden november 1963-—oktober 1964 sammanträtt
4 dagar, varav 2 dagar för överläggningar med motsvarande kommittéer i
Danmark, Finland och Norge.
2f liihang till riksdagens protokoll 1965. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
41
I Ju: 28
Riksdagsberättelsen år 1965
Efter remiss har utredningen avgivit yttranden dels över innehållet i vissa
inom Förenta Nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE) upprättade
handlingar i frågan om jämkning av transporträttsliga konventioner
såvitt avser atomskador, dels rörande utformningen av ett av den internationella
vägtransportunionen (IRU) utarbetat formulär till fraktsedel, avsedd
att användas vid transporter enligt konventionen den 19 maj 1956 om
fraktavtalet vid internationell godsbefordran å väg (CMR).
I fråga om internationell godsbefordran torde utredningsarbetet kunna
slutföras under första halvåret 1965. Arbetet på en lagreglering av det inhemska
fraktavtalet beräknas pågå under hela år 1965.
29. Utredning av fragan om verkställighet av utländsk dom i tvistemål
(1962: I 42; 1963: I 37; 1964: I 32)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 december 1960 för att
utreda frågan om verkställighet här i riket av utländsk dom i tvistemål och
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 14 december
1960):
Welamson, L. T., professor.
Experter:
Dennemark, S., justitieråd;
Eek, H., professor.
Sekreterare:
Wersén, D., jur. kand.
Lokal: Stockholms universitet, Nortullsgatan 2; tel. 34 08 60.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 48.
Utredningsmannen har den 16—20 december 1963 deltagit i sammanträde
i Haag med en expertkommitté, som tillsatts för att förbereda en konvention
rörande avtalat forum m. m. och som därvid utarbetat förslag till
dylik konvention. Enligt kommitténs uppdrag har utredningsmannen utarbetat
den officiella rapporten över kommitténs arbete. Konventionsförslaget
och det i föregående berättelse angivna förslaget till haagkonvention
rörande erkännande och verkställighet av domar i förmögenhetsrättsliga
mål har utsänts på remiss till ett antal myndigheter och organisationer i
Sverige. För detta ändamål har utredningsmannen utarbetat promemorior
över förslagen, dagtecknade den 25 februari och den 31 mars 1964. Utredningsmannen
har vid ett flertal tillfällen hållit överläggningar med utredningens
expert justitierådet Dennemark och samrått med representanter
för justitiedepartementet och med lagberedningen. Utredningsmannen har
— liksom justitierådet Dennemark — ingått i den svenska delegationen vid
Haagkonferensens tionde session den 7—28 oktober 1964.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
42
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 30
30. Expropriationsutredningen (1962: I 43; 1963: I 38; 1964: I 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1960 för
att verkställa översyn av expropriationslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 januari 1961):
Körlof, A. H. V., regeringsråd, ordförande;
Garpe, D. A. J., f. d. borgarråd;
Grebäck, E. H., agronom, led. av II kamm.;
Hansson, G. H., civilingenjör, led. av I kamm.;
Johansson, K. B. M., förbundsordförande, led. av I kamm.;
Lundström, N. B., redaktör, led. av I kamm.;
Wiklund, O. W., kommunaldirektör, f. d. riksdagsman.
Experter:
Hernmarck, A. G. M., advokat;
Lindh, Å. H., andre förbundsordförande;
Westin, J. O., civilingenjör (fr. o. m. den 29 juni 1964);
Westman, E. G., stadsjurist.
Sekreterare:
Landh, L. V., hovrättsråd.
Biträdande sekreterare:
Sterzel, G. F., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 1 december 1964).
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr., Stockholm Sv; tel. 41 60 03 (Landh).
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 49.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 7 sammanträden.
Därutöver har ett flertal sammanträden hållits med en särskild
arbetsgrupp inom utredningen.
Utredningen har den 16 juni 1964 avgivit delbetänkande, benämnt »Förtida
tillträde, expropriationskostnad m. m.» (SOU 1964: 32).
Efter remiss har utredningen avgivit yttranden över 2 kap. 3 § i författningsutredningens
förslag till regeringsform (SOU 1963: 16, 17) och 1954 års
fastighetsbildningskommittés betänkande »Nya medel för plangenomförande»
(SOU 1963: 78).
Bland de frågor, som f. n. behandlas inom utredningen må särskilt nämnas
expropriationsändamålen, principerna för värdering vid expropriation
samt organisatoriska frågor med avseende på expropriationsförfarandet.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
43
I Ju: 31
Riksdagsberättelsen år 1965
31. 1961 års utredning om översyn av medborgarskapslagstiftningen
(1962:I 44; 1963: I 39; 1964:I 34)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 februari 1961 för
översyn av medborgarskapslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 9
mars 1961):
Wahlbäck, J. M., landshövding.
Sekreterare:
Nyman, E. O., lagbyråchef.
Lokal: Länsstyrelsen, Visby; tel. 158 00 (utredningsmannen) och Kriminalvårdsstyrelsen,
Kungsholmsgatan 66, Stockholm 12; tel. 23 84 60, 51 75 96
(sekreteraren).
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1962: I Ju 44. Tilläggsdirektiv,
se 1963: I Ju 39.
Arbetet har bedrivits under fortsatt samarbete med de sakkunniga som
utsetts i Danmark, Finland och Norge.
Till de nordiska sakkunniga överlämnades i början av år 1964 ett svenskt
förslag till gemensamt nordiskt betänkande i frågan om underlättande för
nordiska medborgare att vinna medborgarskap i annat nordiskt land samt
i frågan om FN-konventionen angående begränsning av statslöshet. Överläggningar
rörande betänkandet har ägt rum den 22 och 23 oktober 1964 i
Köpenhamn.
I frågan om en decentralisering av avgöranden i medborgarskapsfrågor
har utredningsmannen hållit överläggningar med olika svenska myndigheter.
Utredningen beräknas bli slutförd under första halvåret 1965.
32. Domstolskommittén (1962:1 45; 1963:1 40; 1964:1 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 mars och den 29
december 1961 för översyn av domstolsväsendet (se Post- och Inrikes tidn.
den 22 april 1961 och den 22 februari 1962):
Elliot, K. E., f. d. hovrättspresident, ordförande;
Brandt, H. B. D., rådman;
Engqvist, C. O., lagman;
Hult, B. V., f. d. justitieråd, ordförande i arbetsdomstolen (fr. o. m. den 6
mars 1964);
Stangenberg, E. G., häradshövding;
Stangenberg, Harriet, S. T., t.f. expeditionschef;
Tammelin, P. A. V., överdirektör.
Experter:
Brundin, S. A. T. (Leif), t.f. lagbyråchef;
44
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 32
Henkow, K. G. I., hovrättsråd;
Kilander, B. I., hovrättsråd;
Lyberg, F., byråchef;
Sandström, B. G. T., lagman;
Tiby, K. I., byrådirektör.
Rådgivande nämnden:
Andersson, A. G. B., redaktör, led. av I kamm.;
Bergh, K. R., f. d. folkskoleinspektör, f. d. rikdagsman;
Kristensson, Astrid M., ombudsman, led. av II kamm.;
Larsson, E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Nelander, E. M., expeditionsföreståndare, led. av II kamm.;
Nyberg, J. O., redaktör, led. av II kamm.;
Svedberg, E. D., hemmansägare, led. av I kamm.;
Svensson, G. L., hemmansägare, led. av II kamm.;
Ekelöf, P. O., professor;
von Feilitzen, S., direktör;
Gamstedt, E. V., överåklagare;
Wiklund, H. D. E., advokat, generalsekreterare.
Sekreterare:
Olsgren, L., hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Malmström, B. G. V., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 1 januari 1965).
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr., Stockholm Sv; tel. 41 23 52.
Direktiven för kommittén, se 1962: I Ju 45 och 1963: I Ju 40.
Under tiden november 1963—15 november 1964 har kommittén hållit
11 sammanträden om tillhopa 12 sammanträdesdagar. Därjämte har hållits
överläggningar i Stockholm under 2 dagar med det danska Retsplejerådet
samt representanter för de norska och finska justitiedepartementen.
Kommitténs arbete har varit inriktat på frågor rörande instansordningen.
Kommittén har avgivit utlåtanden angående Alingsås, Härnösands, Kristinehamns
och Söderhamns förenande i judiciellt avseende med domsaga,
ifrågasatt sammanföring av Härjedalens domsaga med Jämtlands västra
domsaga, tingshusfrågor berörande Flundre, Väne och Bjärke samt Sunnerbo
domsagor ävensom ifrågasatt ändring i stadgan för rådhusrätten och
magistraten i Malmö.
Utlåtanden har också avgivits över femte kapitlet i författningsutredningens
förslag till regeringsform (SOU 1963: 16 och 17), trafiknykterhetskommitténs
betänkande »Nykterhet i trafik» (SOU 1963: 72) såvitt avser
handläggning av frågor om körkortsåterkallelse, lagberedningens förslag
till jordabalk in. in. (SOU 1960: 24—26) i dess av särskild utredningsman
reviderade skick (SOU 1963:55) såvitt angår inskrivningsväsendets organisation,
fastighetsbildningskonunitténs förslag till lag om fastighetsbild
-
45
I Ju: 32
Riksdagsberättelsen år 1965
ning (SOU 1963:68) såvitt angår sjätte avdelningen om domstolar och
rättegång i jordmål och militieombudsmannens framställning den 11 mars
1963 i fråga om införande av möjlighet för domstol att till annan domstol
överflytta mål angående klagan över beslut i disciplinmål eller avsättningsmål
(militieombudsmannens ämbetsberättelse 1964 s. 218—232) ävensom
polisberedningens betänkanden nr 10 angående kommuns skyldigheter i
samband med statens övertagande av huvudmannaskapet för polisväsendet
m. m., nr 11 angående ansvaret för förvaring av häktade efter förstatligandet
av polis- och åklagarväsendet, nr 15 angående dispensfrågor m. m. inom
åklagar- och exekutionsväsendet, nr 16 angående organisationen av
åklagarmyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö m. m. samt nr 17
angående ändring av rättegångsbalkens bestämmelser om åklagare m. m.
Kommittén har härutöver på begäran av Svea hovrätt utlåtit sig angående
ifrågasatt sammanföring av Sundbyberg stad med Solna domsaga.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
33. Trafikmålskommittén (1962:1 46; 1963:1 41; 1964:1 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 mars 1961 för att
undersöka möjligheterna att förenkla handläggningen av trafiköverträdelser
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 2
maj 1961):
Kristensson, A. Y. S., borgmästare, ordförande;
Agvald, S. R., advokat;
Fröding, N. G. O., häradshövding, f. d. riksdagsman;
Lindstrand, E. L., direktör, jur. kand.;
Lundqvist, C. M., överåklagare.
Experter:
Boalt, H. G. R., professor;
Elwing, C. M., docent;
Husen, T., professor;
Johansson, K. G. E., professor;
Settergren, E. H., poliskommissarie;
Sveri, K. O., docent.
Sekreterare:
Cosmo, C.-J. O., hovrättsassessor.
Kanslirådet dr jur. G. Simson har biträtt kommittén med vissa undersökningar
rörande utländsk rätt.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr., Stockholm C; tel. 21 42 89, 11 60 28 eller
10 43 85.
Direktiven för kommittén, se 1962: I Ju 46.
46
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 34
Kommittén har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit sammanträden
under tillhopa 12 dagar.
Kommittén har under tiden september—november 1964 bedrivit försöksverksamhet
i Stockholm, Göteborg, Malmö och Örebro samt i Enköping,
Hök, Kungsbacka, Mölndal och Svartlösa landsfiskalsdistrikt angående
bl. a. förundersökningen i trafikmål.
Kommittén avser att under andra halvåret 1965 framlägga ett delbetänkande
om bl. a. förundersökningen i brottmål.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
34. Svenska sakkunniga i finsk-svenska gränsälvskommittén
(1962:1 47; 1963:1 42; 1964:1 37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 oktober 1961 för
att i samråd med en av Finlands handels- och industriministerium tillsatt
kommitté utarbeta förslag till en allmän vattenrättslig konvention mellan
Finland och Sverige beträffande nyttjandet av gränsvattendragen:
Schirén, G. U., vattenrättsdomare, ordförande;
Bergström, I., byråchef;
Nilsson, K. V. T., teknisk direktör.
Experter:
Hult, N. E. J., överdirektör;
Sörensen, S. I. K., byråchef.
Sekreterare:
Herner, S. G., hovrättsassessor.
Lokal: österbygdens vattendomstol, Vasagatan 52, Stockholm; tel 10 60 11.
Skriftliga direktiv har icke meddelats.
De sakkunniga har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 6
sammanträden. Av dessa har 5 ägt rum med gränsälvskommittén i dess
helhet.
Kungl. Maj :t uppdrog den 14 februari 1964 åt de sakkunniga att överse
ett av finsk-svenska laxfiskekommissionen framlagt förslag till bestämmelser
rörande fisket inom Torne älvs fiskeområde (NU 1963:2). I samarbete
med de finska sakkunniga i kommittén, vilka i Finland erhållit
motsvarande uppdrag, har utarbetats ett den 19 oktober 1964 avlämnat utlåtande,
benämnt »Fisket i gränsvattnen, överarbetat förslag avgivet av
finsk-svenska gränsälvskommittén» (stencilerat Ju 1964: A 6).
Arbetet beräknas pågå under hela år 1965.
47
I Ju: 35 Riksdagsberättelsen år 1965
35. Utredning angående rikets vapen och flagga m. m. (1963:144; 1964:1 38)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1961 för
att verkställa utredning angående rikets vapen och flagga m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 8 februari 1962):
Wijnbladh, C. M. E., f. d. hovrättspresident.
Experter (fr. o. m. den 23 januari 1964):
Engzell, G., ambassadör;
af Klint, E., konteramiral;
Ohlon, R., överingenjör;
Rasmusson, N. L., förste antikvarie;
Scheffer, C. G. U., statsheraldiker;
Seitz, F. H., docent;
Svärdström, S.-E., intendent;
Uggla, C. A., patenträttsråd.
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60, Stockholm No;
tel. växel 63 57 60.
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Ju 44.
Utredningsmannen har under året sammanställt en promemoria angående
de ämnen, som angivits i direktiven, och vissa därmed sammanhängande
spörsmål. Sedan utredningens experter förordnats, har hållits 5
sammanträden med dessa och ledamöterna i statens heraldiska nämnd,
varvid berörda promemoria legat till grund för överläggningarna. Ett utkast
till betänkande jämte författningstexter har utarbetats. Därvid har utredningsmannen
under hand samrått med vissa av experterna.
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1965.
36. Militär straff sakkunnig a (1963:1 45; 1964:1 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1961 för
utredning av frågan rörande straff- och disciplinmedel mot krigsmän m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 23 januari 1962):
Thyresson, G., hovrättsråd, ordförande;
Jacobsson, P., socialvårdsassistent, led. av I kamm.;
Lundkvist, K. S., förste postiljon, led. av II kamm.
Experter:
Friberg, H. C., förvaltare;
Magnusson, E. I., rustmästare;
Marcus, S., rättsavdelningschef;
Virgin, F.-I. C., överste.
Sekreterare:
Boström, F. V. E., sekreterare (fr. o. m. den 10 mars 1964).
48
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet \ JU: 38
Lokal: Västra Trädgårdsgatan 4, 1 tr., Stockholm C; tel 20 56 43.
Direktiven för utredningen, se 1963:1 45.
De sakkunniga och experterna har under tiden november 1963—oktober
1964 sammanträtt 3 dagar.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
37. Bostadsrättskommittén (1963:1 46; 1964:1 40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 januari 1962 för
att verkställa översyn av bostadsrättslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 17 februari 1962):
Heuman, C. H. M., hovrättspresident, ordförande (t. o. m. den 28 juni 1964);
Ringdén, H.-F., regeringsråd, ordförande (fr. o. m. den 29 juni 1964);
Blomqvist, N. G., direktör;
Geijer, J. L., jur. dr, led. av I kamm.;
Källenius, S. I. R., direktör, jur. kand., f. d. riksdagsman;
Leo, P. G., direktör, jur. kand.;
Nyquist, F., lagman.
Expert:
Rosén, J. A., avdelningschef (fr. o. m. den 10 oktober 1964).
Sekreterare:
Jagander, J.-E., hovrättsassessor.
Lokal: Hovrätten för Västra Sverige, Göteborg; tel. växel 031/18 70 60
(sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Ju 46.
Kommittén har under tiden september—december 1964 hållit 4 sammanträden.
Därjämte har överläggningar ägt rum inom kommitténs arbetsutskott
bestående av regeringsrådet Ringdén, lagmannen Nyquist och avdelningschefen
Rosén med hovrättsassessorn Jagander som sekreterare.
Efter remiss har kommittén avgivit utlåtande den 25 september 1964 över
en framställning till chefen för justitiedepartementet av Hyresgästernas
sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund u. p. a. angående sådan
lagändring att fusion av bostadsrättsföreningar blir praktiskt genomförbar.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
38. Förvaltningsdomstolskommittén (1963:1 47; 1964:1 41)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 mars 1962 för att
verkställa utredning av frågan om den administrativa rättskipningens omfattning
och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1962).
Holmgren, II. K. II., regeringsråd, ordförande;
Andersson, G. I., byråchef, f. d. riksdagsman;
49
I Ju: 38
Riksdagsberåttelsen år 1965
Bohman, B. G., direktör, led av II kamm.;
Fredlund, L. S., avdelningschef;
Johansson, G. R., lantbrukare, led. av II kamm.;
Martinsson, B. N. O., advokat, led. av II kamm.;
Petrén, B. E. G., hovrättsråd, kanslichef;
Reuterswärd, E. A. P., lagbyråchef.
Expert:
Vogel, L. W., byråchef.
Sekreterare:
Hermanson, E. W., bitr. taxeringsintendent.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr., Stockholm Sv; tel 41 56 56 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1963:1 Ju 47.
Kommittén har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 10 sammanträden.
Efter remisser har kommittén avgivit utlåtanden över 4 och 5 kap. av
författningsutredningens förslag till ny regeringsform (SOU 1963: 16, 17),
en inom justitiedepartementet upprättad promemoria med förslag om ändrade
bestämmelser rörande lagrådets sammansättning och tjänstgöring
(stencilerad Ju 1963: B 4), ett inom civildepartementet utarbetat betänkande
med förslag rörande de offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt (SOU
1963: 51), 1957 års trafiknykterhetskommittés betänkande »Nykterhet i trafik»
(SOU 1963: 72), av utredningen om administrativa frihetsberövanden
framlagt betänkande »Nordisk verkställighet av administrativa frihetsberövanden»
(SOU 1963: 79) och ett i nordiskt samarbete utarbetat betänkande
rörande enhetlig nordisk patentlagstiftning (NU 1963: 6) ävensom över förslag
till lag om patent- och registreringsverkets besvärsavdelning m. m.
Vidare har kommittén efter remiss avgivit yttrande till riksdagens första
lagutskott över motionerna 1:432 och 11:521 vid 1964 års riksdag angående
översynen av den administrativa rättskipningen.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
39. Etableringsutredningen (1963: I 48; 1964: I 42)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa en allmän översyn av de frågor som sammanhänger med rätt att
förvärva egendom och driva näring här i riket (se Post- och Inrikes tidn.
den 12 juli 1962):
Nordlander, M. I. C.-H., bankdirektör, ordförande;
Lundell, S. V., lagbyråchef;
Odhner, C.-E. T., agr. lic.;
Pihlgren, K. Å. M., bruksdisponent;
50
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Jus 40
önnesjö, K. E. A., direktör.
Experter:
Lundberg, S. G. J., avdelningschef;
Rainer, A. O., t. f. expeditionschef.
Sekreterare:
Åhström, N. Å. A., hovrättsråd.
Lokal: Slottsbacken 6, 4 tr„ Stockholm C; tel. växel 22 59 60.
Direktiven för utredningen, se 1963: I Ju 48.
Under tiden november 1963—oktober 1964 har hållits 3 sammanträden
med de sakkunniga. Därjämte har överläggningar ägt rum med gruvrättsutredningen
och expeditionschefen G. Borggård.
Utredningen har efter remisser avgivit utlåtanden över Europarådskonventionen
rörande etablering av bolag. Utredningen har vidare den 15 juni
1964 till chefen för handelsdepartementet avgivit ett yttrande över 1958 års
näringsrättssakkunniges förslag till allmän näringslagstiftning (SOU 1962:
15). Samråd bär ägt rum mellan kommerskollegium och utredningen i
samband med att kollegium haft att avgiva remissyttrande över ett inom
EFTA:s arbetsgrupp för etableringsfrågor utarbetat frågeformulär. I anledning
av inom OECD framlagda förslag till liberalisering av kapitalrörelser
har samråd förekommit mellan utredningen samt berörda departement och
myndigheter.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
40. Utredningen om rättegångshjälp (1963: I 49; 1964: I 43)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa utredning rörande revision av lagstiftningen om rättshjälp i rättegång
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 13
juli 1962):
Eriksson, G. A. V., f. d. häradshövding, ordförande;
Martinsson, B. N. O., advokat, led. av II kamm.;
Reuterswärd, E. A. P., lagbyråchef.
Expert:
Groth, G. S., f. d. byrådirektör (fr. o. m. den 1 januari 1964).
Lokal: Skogsvägen 2, Skälderviken; tel. 0431/20 797.
Direktiven för utredningen, se 1963: I Ju 49.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 10 sammanträden.
Ordföranden har inhämtat upplysningar i danska justitsministeriet
om pågående utredning rörande revision av bestämmelserna om vederlagsfri
rättshjälp. Betänkande med reviderat förslag om rättegångshjälp har
utarbetats och föreligger i väsentliga delar i slutligt koncept.
Utredningen beräknas bli slutförd i början av år 1965.
51
I Ju: 41
Riksdagsberättelsen år 1965
41. Utredningen angående vattenlagens torrläggningsbestämmelser
(1963: I 50; 1964: I 44)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa en översyn av vattenlagens bestämmelser rörande torrläggning
av mark (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1962):
Wikner, A. Å., tingsdomare.
Experter:
von Heideken, P. G., vattenrättsråd;
Hygstedt, T., avdelningsdirektör.
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60, Stockholm No;
tel. växel 63 57 60.
Direktiven för utredningen, se 1963: I Ju 50.
Utredningsmannen har under tiden november 1963—oktober 1964 sammanträtt
med experterna 6 dagar. Efter remisser har utredningen avgivit
utlåtanden över syneförrättningssakkunnigas betänkanden »Organisationen
av torrläggningsverksamheten» (stencilerat Jo 1963: 6) och »Metodiken vid
syneförrättningar rörande torrläggningsföretag» (stencilerat Jo 1964: 4).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
42. Sakkunniga rörande lagstiftning om köp av lös egendom
(1963: I 51; 1964: I 45)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
följa arbetet i en i Finland tillsatt kommitté, som har uppdrag att utarbeta
förslag till lag om köp av lös egendom,samt att, under beaktande även av
pågående arbete att åstadkomma en internationell köplag, överväga huruvida
anledning föreligger att föreslå ändringar i den svenska köplagen (se
Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1962):
Karlgren, G. Hj. T., f. d. justitieråd;
Hellner, J. E., professor.
Sekreterare:
Knutsson, P. A., hovrättsfiskal.
Lokal: Styrmansgatan 17, Stockholm ö; tel. 60 62 88 (Karlgren) och Arbetsdomstolen,
St. Nygatan 2 A, Stockholm C; tel. 23 66 60 (sekreteraren).
Direktiven för de sakkunniga, se 1963: I Ju 51.
De sakkunniga bär deltagit i nordiska överläggningar i Stockholm den
21 november 1963 angaende de förslag till lagstiftning om internationella
köp av lös egendom som sedan behandlats vid Haagkonferensen i april
1964. Vid denna konferens har professor Hellner deltagit som svensk delegat.
De sakkunniga har vidare deltagit i nordiska överläggningar i Helsingfors
52
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 44
den 15_17 juni 1964 rörande en av den finska kommittén utarbetad pro
memoria
beträffande köplagen.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
43. Sakkunniga rörande lagstiftning om kommission, handelsagentur och
handelsresande (1963: I 52; 1964: I 46)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
följa arbetet i en i Finland tillsatt kommitté, som har uppdrag att utarbeta
förslag till lagstiftning om kommission, handelsagentur och handelsresande,
samt att, med uppmärksamhet på vissa inom Nordiska rådet framförda
önskemål, överväga huruvida anledning föreligger att föreslå ändringar i
den svenska kommissionslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 18
juli 1962):
Karlgren, G. Hj. T., f. d. justitieråd;
Hellner, J. E., professor.
Sekreterare:
Knutsson, P. A., hovrättsfiskal.
Lokal: Styrmansgatan 17, Stockholm Ö; tel. 60 62 88 (Karlgren) och Arbetsdomstolen,
St. Nygatan 2 A, Stockholm C; tel. 23 66 60 (sekreteraren).
Direktiven för de sakkunniga, se 1963: I Ju 52.
De sakkunniga har deltagit i nordiska överläggningar i Helsingfors den
9 och 10 oktober 1964 angående ett av den finska kommittén utarbetat utkast
till lag om handelsrepresentanter.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
44. Sakkunniga rörande lagstiftning om skiljedom (1963: I 53; 1964: I 47)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
följa det arbete, som bedrives av en i Danmark tillsatt kommitté för utredning
om lagstiftning om skiljedom, samt att, under beaktande jämväl av viss
internationell reglering, överväga huruvida anledning föreligger att föreslå
ändringar i den svenska lagstiftningen om skiljedom (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 juli 1962):
Brundin, S. A. T. (Leif), t. f. lagbyråchef;
Hellners, K. V., förste sekreterare.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. 11 60 18.
Direktiven för de sakkunniga, se 1963: I Ju 53.
De sakkunniga har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit sammanträden
under tillhopa 10 dagar. Kontakt har ägt rum med ledamöter i
den danska skiljedomskommittén ävensom med sakkunniga med motsvarande
uppdrag i Finland och Norge. Vidare har de sakkunniga innehaft
53
I Ju: 44
Riksdagsberättelsen år 1965
förordnande såsom ledamöter i den av Europarådet tillsatta expertkommittén
för skiljedomsfrågor och deltagit i kommitténs sammanträden i
Strasbourg den 9—13 december 1963 samt den 2—14 mars 1964. Vid sistnämnda
sammanträde har färdigställts ett utkast till europakonvention om
enhetlig lagstiftning om skiljedom. Härutöver har de sakkunniga bl. a.
varit svenska delegater vid sammanträde i Geneve den 17—22 februari 1964
vid en av Världsbanken sammankallad regional (europeisk) juridisk expertkonferens
för behandling av ett förslag till konvention om slitande av tvister
i investeringsfrågor mellan stat samt enskild tillhörande annan stat.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
45. Sakkunniga för utarbetande av handledning för tillämpning av tryckfrihets-
och sekretesslagstiftningen (1963:154; 1964:148)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 att i
samverkan med sakkunniga utsedda av Stockholms stad utarbeta en handledning
för tillämpning av tryckfrihets- och sekretesslagstiftningen:
Utsedda av statsrådet och chefen för justitiedepartementet:
Holmberg, E. G., hovrättsassessor;
Ryman, S.-H. G., byråchef.
Utsedda av Stockholms stad:
Eek, H., professor;
Elsin, P. E., f. d. stadsjurist, ordförande.
Lokal: Karlavägen 68, Stockholm ö; tel. 61 02 80 (ordföranden).
En handledning med karaktär av handbok och en mera kortfattad informationsbroschyr
föreligger i manuskript.
De sakkunnigas arbete beräknas bli slutfört i början av år 1965.
46. Utredningen för översyn av bokföringslagen (1963: I 56; 1964: I 50)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa översyn av bokföringslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 29
oktober 1962):
Wallenberg, I. O., hovrättsråd, ordförande (t. o. m. den 31 augusti 1964);
Wijnbladh, C. M. E., f. d. hovrättspresident, ordförande (fr. o. m. den 1
september 1964);
Johansson, A. E. M., taxeringsintendent;
Löfgren, Å. S., auktoriserad revisor.
Expert:
Kedner, G., civilekonom.
Sekreterare:
Ytterbrink, I., jur. kand., civilekonom.
54
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 48
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60, Stockholm No;
tel. växel 63 57 60 (ordföranden), Göteborgs köpmannaförbund, Sten Sturegatan
38, Göteborg S; tel. 16 90 74 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Ju 56.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 2 sammanträden.
Efter remiss har utredningen den 6 oktober 1964 avgivit utlåtande
över förlagsinteckningskommitténs betänkande om företagsinteckning
(SOU 1964: 10).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1965.
47. Kommittén för förberedande av Förenta Nationernas kongress i Stockholm
år 1965 angående förhindrande av brott och behandling av brottslingar
(1963:I 57; 1964: I 51)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 15 augusti 1962 med uppgift att biträda
vid förberedelserna till Förenta Nationernas kongress i Stockholm år 1965
angående förhindrande av brott och behandlingar av brottslingar:
Kling, E. H., statsråd, led. av I kamm., ordförande;
Beckman, N. A. T., justitieråd;
Eriksson, G. T., generaldirektör;
Holmberg, C. V., statssekreterare;
Mehr, H. L., borgarråd;
Petrén, B. A. S., hovrättspresident;
Åström, L.-Å. E., statssekreterare.
Sekreterare:
Amilon, C. O., byrådirektör.
Lokal: Kriminalvårdsstyrelsen; tel. växel 23 84 60.
Kommittén har hållit ett sammanträde under året, varvid bl. a. kongressens
kostnadsram fastställts. Arbetsutskottet har sammanträtt ett flertal
gånger.
Kommitténs arbete kommer att avslutas under år 1965.
48. Sakkunniga för deltagande i nordiskt samarbetsutskott rörande den nor
diska
rättsgemenskapen (1963: I 58; 1964: I 52)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 november 1962 för
att i nordiskt samråd utreda förutsättningarna för att bevara och utveckla
den nordiska rättsgemenskapen för den händelse ett eller flera av de nordiska
länderna blir medlemmar av eller på annat sätt tillträder EEC (se
Post- och Inrikes tidn. den 17 december 1962):
Myrsten, J. L., byrådirektör;
Rainer, A. O., t.f. expeditionschef.
55
I Ju: 48
Riksdagsberättelsen år 1965
Lokal: Kanslihuset; tel. växel 22 45 00.
Direktiven för de sakkunniga, se 1963:1 Ju 58.
De sakkunniga följer fortlöpande lagstiftningsarbetet inom den europeiska
ekonomiska gemenskapen i de ämnen som kan tänkas komma att
vara av intresse för den samnordiska lagstiftningen.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1965.
49. Utredningen om utlandssvenskars folkbokföring (1964: I 53)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 januari 1963 för att
undersöka möjligheterna att i vidgad utsträckning upptaga utlandssvenskar
i folkbokföringen (se Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1963):
von Otter, S. F., kammarrättsråd.
Experter:
Kellberg, L. G. A., utrikesråd;
Pehrson, H., bitr. taxeringsintendent.
Sekreterare:
Aspegren, L. L. S. I., sekreterare (fr. o. in. den 23 september 1964);
Laurell, S. A., byrådirektör.
Lokal: Regeringsgatan 50, 2 tr., Box 40 142, Stockholm 40; tel. växel
22 89 60.
Utredningsmannen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit
8 sammanträden med experterna.
Efter remiss har utredningen den 20 februari 1964 avgivit utlåtande till
riksdagens konstitutionsutskott över motionerna vid 1964 års riksdag 1:3
och II: 2 angående utlandssvenskars rösträtt, I: 261 och II: 307 om rösträtt
vid 1964 års riksdagsval för vissa utlandssvenskar samt II: 74 angående
utlandssvenskars upptagande i röstlängd.
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1965.
50. Hyreslagstiftningssakkunniga (1964: I 54)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1963 för att
utreda frågor om förenkling av hyreskontrollen och utformning av besittningsskyddet
för hyresgäst i den allmänna hyreslagstiftningen (se Postoch
Inrikes tidn. den 12 juni 1963):
Granqvist, L. M., president i försäkringsdomstolen, ordförande;
Breitholtz, C. J. E. C:son, direktör;
Geijer, J. L., jur. dr, led. av I kamm.;
Gustafsson, G. H., f. d. kommunalarbetare, led. av II kamm.;
Svensson, S. E., ordförande i Hyresgästernas riksförbund.
Experter (fr. o. m. den 6 mars 1964):
56
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 51
Näverfel t, A., aktuarie;
Wittrock, J., byrådirektör.
Sekreterare:
von Koch, N. M., revisionssekreterare.
Biträdande sekreterare:
Cad, U. H. H:son, hovrättsassessor (fr. o. m. den 18 november 1964).
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60, Stockholm No;
tel. växel 63 57 60.
Direktiven för de sakkunniga, se 1964: I Ju 54.
De sakkunniga har t. o. m. oktober 1964 sammanträtt 8 dagar.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
51. Immissionssakkunniga (1964:1 55)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 april 1963 för utredning
angående utformningen av en koncessionslagstiftning beträffande
grannskapsstörande verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juli 1963).
Genom beslut den 9 september 1964 har Kungl. Maj :t utvidgat de sakkunnigas
uppdrag till att avse en allmän utredning angående utformningen av
en lagstiftning om immissioner (se Post- och Inrikes tidn. den 30 september
1964):
Ulveson, H. N. I., hovrättsråd, f. d. ledamot i lagberedningen, ordförande;
Aronson, S. A., direktör;
Bratt, U.-C., direktör;
Esping, L.-E., byråchef;
Grönfors, K. G. W., professor;
Lang, S., avdelningsdirektör;
Ronge, H. E., professor.
Experter:
Friberg, L. T., professor;
Persson, J. L., vattenrättsdomare.
Sekreterare:
Lind, J. A. L., hovrättsfiskal.
Lokal: St. Nygatan 2 A, 3 tr., Stockholm C; tel. växel 23 66 60 (ordföranden
och sekreteraren).
De ursprungliga direktiven för de sakkunniga, se 1964: I 55. Tilläggsdirektiven
(anförande till statsrådsprotokollet den 9 september 1964 av chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Kling):
Den allmänna utveckling som yttrar sig i alltmer ökad industrialisering och
urbanisering och i kommunikationsapparatens fortlöpande utbyggnad har lett till
att imissionsfrågorna kommit att bli viktiga samhällsproblem. Jag vill särskilt er
-
57
I Ju: 51
Riksdagsberättelsen år 1965
inra om den uppmärksamhet som under senare år ägnats åt luftförorenings- och
bullerspörsmål i allmänhet.
I flera yttranden över lagberedningens förslag har kommit till uttryck, att det
numera till övervägande del framstår som en samhällsuppgift att vaka över att
immissioner icke förekommer som medför allmänna skadeverkningar av betydelse
och att det därför icke kan anses tillfredsställande att i enlighet med lagberedningens
intentioner begränsa en lagstiftning om immissioner till att i huvudsak
avse en reglering enskilda emellan. Denna uppfattning synes ha fog för
sig.
Det kan vidare med skäl ifrågasättas, om en reglering av innebörd att enskild,
när han utsätts för immission, själv skall bevaka sina intressen är tillräckligt
effektiv för att komma till rätta med immissionsproblemen. Speciella svårigheter
möter den enskilde i fråga om s. k. storimmissioner, som berör icke blott honom
själv utan en vid krets av sakägare. I städer och andra tätbebyggda områden med
många mindre immissionskällor kan även möta en svårighet av annat slag, nämligen
den att avgöra mot vilken eller vilka en talan över huvud skulle kunna föras
med utsikt till framgång. Särskilt i fråga om luftföroreningar uppkommer ofta
olägenheter genom den sammanlagda effekten från många källor.
Men saken måste också ses ur motsatt synvinkel. Särskilt för industrier och
andra större anläggningar, som kan ge upphov till immissioner, bör det bl. a.
vid bedömandet av lokaliseringsfrågan vara av beaktansvärt intresse att kunna
få till stånd en prövning, om och under vilka förutsättningar deras verksamhet
skall få drivas. För att icke utvecklingen skall hämmas bör anläggningarna därigenom
kunna vinna ett skäligt mått av trygghet och undgå risken att sedermera
utsättas för åtgärder eller ålägganden, som väsentligt ändrar deras villkor. En
förutsättning för att prövningen skall förenas med sådana verkningar måste rimligen
vara att den omfattar icke blott berörda enskilda intressen utan också allmänna
intressen som gör sig gällande. Även i detta hänseende ger sig särskilda
svårigheter till känna, när det gäller storimmissioner.
De till sin typ allmänna intressen som framträder i immissionsfallen är av
mångskiftande slag. En grundläggande roll spelar de omgivningshygieniska synpunkterna
och intresset att över huvud tillförsäkra befolkningen goda levnadsförhållanden.
Här kommer exempelvis även naturvårdssynpunkter in. Av stor betydelse
är också immissionernas ekonomiska verkningar. Immissionerna orsakar
utom personskador och andra former av sanitära olägenheter även sakskador
och s. k. allmän förmögenhetsskada. Tillhopa kan dessa skador skattas till
avsevärda belopp. Samtidigt måste åtgärder för att förekomma immissioner ofta
draga avsevärda kostnader; i detta sammanhang är särskilt anledning att beakta
de samhällsekonomiska konsekvenserna i fråga om industrins investeringar och
konkurrensförmåga. Understundom kan det vara av starkt allmänt intresse att
en verksamhet får bedrivas, trots att den orsakar immissioner av viss betydelse.
Immissionsfrågorna innefattar sålunda i icke oväsentlig mån samhällsekonomiska
avvägningsproblem.
Samhällssynpunkter avseende immissionsproblemen har kommit till uttryck på
åtskiiliga håll i gällande lagstiftning. Viktiga och effektiva medel att förekomma
immissioner finns på planlagstiftningens område, alltså väsentligen i byggnadslagens
och byggnadsstadgans regler om bebyggelseplanering. I anslutning härtill
förtjänar också naturvårdslagstiftningen att nämnas. Genom hälsovårdsstadgans
bestämmelser om åtgärder mot sanitär olägenhet har hälsovårdsmyndigheterna
fått vidsträckta möjligheter att ingripa mot immissioner av flera slag. Vissa politirättsliga
regler finns som kan få tillämpning, t. ex. inom ordningslagstiftningen.
58
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 51
Ett speciellt och särskilt farligt slag av immission — den joniserande strålningen
— har gjorts till föremål för utförlig reglering i atomenergi- och strålskyddslagstiftningen.
Till immissioner i vidsträckt mening kan, om man så vill, även
vattenföroreningarna hänföras; deras problem behandlas utförligt i vattenlagstiftningen.
Utöver den reglering som innefattas i dessa särskilda bestämmelser på olika
områden synes påkallat att utforma en mera allmän lagstiftning om immissioner.
Möjligen kan här vissa samordningsproblem uppkomma.
Immissionssakkunniga har, enligt vad som anförs i de sakkunnigas och luftvårdsnämndens
gemensamma utlåtande till andra lagutskottet, funnit sig oförhindrade
att till behandling upptaga spörsmålen om införande av ett system
med koncessionstvång och kontroll i fråga om immissioner av väsentlig betydelse
från allmän synpunkt. Dessa överväganden har emellertid lett till att de
sakkunniga kommit att ställa flera av de grundläggande immissionsreglerna i
3 kap. jordabalksförslaget under debatt. De sakkunniga har sammanfattningsvis
uttalat, att det för dem skulle innebära ökade möjligheter att bidraga till en önskvärd
lösning av immissionsproblemen — och då särskilt frågorna om luftföroreningar
och buller från industrier och andra större anläggningar — om de är
helt obundna av lagberedningens jordabalksförslag och kan ta upp problemen
till förutsättningslös prövning. Slutligen har de sakkunniga framhållit, att de
funnit det ligga nära till hands att i anslutning till spörsmålet, vilken myndighet
som bör bli koncessionsmyndighet, även behandla det större problemet, hur man
över huvud skall kunna åstadkomma en rationell ordning för prövning av frågor
om immisssioner.
Med hänsyn till vad som framkommit vid detta lagstiftningsärendes hittillsvarande
behandling och till de synpunkter jag själv nyss anfört finner jag lämpligt
att immissionssakkunnigas uppdrag vidgas till att avse en allmän utredning
angående utformningen av en lagstiftning om immissioner. Även om de sakkunniga
därvid blir obundna av de i 3 kap. 2—6 §§ jordabalksförslaget upptagna
immissionsreglerna, kommer dessa helt naturligt att vara en väsentlig utgångspunkt
för de sakkunnigas överväganden. Vid förberedandet inom justitiedepartementet
av remiss till lagrådet av förslag till jordabalk bör detta avsnitt åtminstone
tills vidare utgå.
En begränsning, som kommer att gälla även ett sålunda vidgat uppdrag, ligger
i själva immissionsbegreppet. Även om detta begrepp icke är fullt utbildat, står
dock klart att det skall vara fråga om sådana störningar som uppkommer genom
användning av fast egendom. Därav följer, att viktiga sidor av luftföroreningsoch
bullerproblemen faller utanför uppdraget, t. ex. frågor om motorfordons konstruktion
och användning.
Särskild uppmärksamhet påkallar storimmissionerna och de besvärliga intresseavvägningar
som dessa medför icke minst från samhällsekonomisk synpunkt.
En huvudfråga för de sakkunniga kommer alltjämt att vara utformningen av regler
om förhandsprövning och koncession. Den av de sakkunniga upptagna tanken
om införande av ett system med koncessionstvång synes innefatta en lösning,
som har åtskilliga skäl för sig, och den bör noggrant prövas. Ledning bör därvid
hämtas både i exempel, som utländsk rätt erbjuder, och i de erfarenheter som i
vårt land föreligger av motsvarande problem på vattenföroreningarnas område.
Givetvis bör de sakkunniga alltjämt beakta lagberedningens utkast till koncessionslagstiftning
samt flygbullerutredningens undersökningar och rekommendationer
i fråga om flygplatsimmissioner.
Spörsmålen om hur själva lagstiftningen bör utformas och om hur man skall
59
I Ju: 51
Riksdagsberättelsen år 1965
kunna åstadkomma en rationell ordning för prövning av immissionsfrågor har
så nära samband med varandra att de uppenbarligen bör upptagas i ett sammanhang.
Även i det senare hänseendet möter svårlösta problem. Oavsett vilken myndighet
som blir koncessionsmyndighet gäller det bl. a. att åstadkomma en lämplig
samordning mellan denna och ett flertal andra myndigheter, som har intressen
att bevaka. Särskild uppmärksamhet torde böra ägnas åt hälsovårdsmyndigheternas
befogenheter.
Under tiden december 1963—oktober 1964 har de sakkunniga hållit 8
sammanträden, varvid även experterna deltagit. Därjämte har grupper inom
utredningen sammanträtt vid flera tillfällen, bl. a. för överläggningar
med statens luftvårdsnämnd, kammarkollegiet, statens vatteninspektion,
flygstaben, luftfartsstyrelsen m. fl.
Efter remiss har de sakkunniga den 4 maj 1964 gemensamt med statens
luftvårdsnämnd avgivit utlåtande till riksdagens andra lagutskott över de
vid 1964 års riksdag väckta motionerna I: 134 och II: 163 om lagstiftning
mot luftföroreningar.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
52. 1963 års JO-ntredning (1964: I 56)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 maj 1963 för att
verkställa den av riksdagen i skrivelse den 5 april 1963, nr 132, begärda utredningen
angående riksdagens ombudsmannaämbetens framtida organisation
och verksamhetsformer (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1963):
Lindell, I. A., landshövding, ordförande;
Anderson, C. A., direktör, led. av I kamm.;
Andersson, G. I., byråchef, f. d. riksdagsman;
Hilding, P., redaktör, led. av I kamm.;
Lundkvist, K. S., förste postiljon, led. av II kamm.;
Svanström, K. I. H., lantbrukare, led. av I kamm.;
Sveningsson, N. R., lantbrukare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Börjeson, C. O. A., hovrättsassessor.
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 58—62, Stockholm
No; tel. växel 63 57 60.
Direktiven för utredningen, se 1964: I Ju 56.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 7 sammanträden.
I skrivelse till Kungl. Maj :t den 27 november 1963 med komplettering den
15 januari 1964 har utredningen hemställt att förslag måtte framläggas för
1964 års vårriksdag om sådana ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen
att möjlighet öppnas för riksdagen att fatta beslut under andra
-
60
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 54
kammarvalperioden 1965—1968 om en utökning av antalet riksdagens ombudsmän
eller en omfördelning av arbetsuppgifterna mellan dem. Framställningen
upptogs till behandling i prop. 1964: 140.
Efter remiss har utredningen avgivit yttrande till riksdagens bevillningsutskott
över de vid 1964 års riksdag väckta motionerna I: 16 och II: 19 samt
I: 453 och II: 545 om åtgärder till stärkande av den enskildes rättsskydd i
skatteärenden.
Utredningen beräknas bli sluttörd under första halvåret 1965.
53. Departementsutredningen (1964: I 58)
Genom beslut den 5 juni 1963 har Kungl. Maj :t uppdragit åt statsrådet
Hermansson att utreda statsdepartementens — med undantag för utrikesdepartementet
— organisation och arbetsformer:
Hermansson, R., statsråd.
Experter:
a) decentralisering av ärenden.
Berggren, E. G. C., byråchef (fr. o. m. den 1 februari 1964).
Experten biträdes av:
Rundqvist, D. E., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 26 oktober 1964).
Ravelin, S. P., amanuens (fr. o. m. den 1 juni 1964);
Sanmark, P. A. L., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 1 augusti 1964).
b) statsdepartementens administrativa organisation.
Lindström, T. B. O., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 1 juni 1964);
Måhl, S., sekreterare (fr. o. m. den 1 juni t. o. m. den 31 oktober 1964).
Sekreterare:
Magnander, E. E. A., kansliråd.
Biträdande sekreterare:
Thelander, N. E., byrådirektör.
Lokal: Kanslihuset; tel. växel 22 45 00; decentraliseringsgruppen: Sveavägen
24—26, 3 tr., Stockholm; tel. 10 28 06.
Direktiven för utredningen, se 1964: I Ju 58.
Utredningsmannen har under tiden den 7 november 1963—oktober 1964
hållit 6 sammanträden.
Utredningen om statsdepartementens administration och organisation beräknas
bli slutförd under år 1965. I fråga om decentralisering av ärenden
väntas utredning pågå under hela år 1965.
54. Utredningen för översyn av reglerna om fastställande av faderskap till
barn utom äktenskap och därmed sammanhängande frågor (1964: I 60)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1963):
Nyquist, F., lagman.
61
I Ju: 54
Riksdagsberättelsen år 1965
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 58—62, Stockholm
No; tel. växel 63 57 60.
Direktiven för utredningen, se 1964: I Ju 60.
Utredningen beräknas bli slutförd i början av år 1965.
55. 1963 års markvärdekommitté (1964: I 61)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa översyn av frågan om åtgärder i syfte att, annorledes än genom
expropriation, motverka prisstegring å mark och förhindra oförtjänta jordvärdestegringsvinster
(se Post- och Inrikes tidn. den 13 augusti 1963):
Walberg, S. S., regeringsråd, ordförande;
Bengtsson, G. T. E., ombudsman, led. av II kamm. (avliden den 20 november
1964);
Hamrin, M. T. P„ distriktslantmätare, led. av II kamm.;
Hermansson, H. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Holmberg, Y., jur. kand., led. av I kamm.;
Hörlén, S. I., kanslichef;
Karlsson, F. G., redaktör, led. av I kamm.
Wärnberg, E. G., trävaruhandlare, led. av I kamm. (fr. o. m. den 28 december
1964).
Experter:
Edlund, C. B., byrådirektör (fr. o. m. den 26 november 1964);
Follin, C. B., advokat;
Leo, P. G., direktör;
Ljungberger, T., f. d. fastighetsdirektör;
Reuterswärd, E. A. P., lagbyråchef;
Steneborn, H. A., förste länsassessor;
Wallin, F. H., advokat (fr. o. m. den 29 februari 1964);
Wallmark, L. J., försäkringsdirektör.
Sekreterare:
Lekman, J. I., hovrättsråd.
Biträdande sekreterare:
Carlsson, C.-G., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 29 februari 1964).
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 58—62, Stockholm
No; tel. växel 63 57 60.
Direktiven för utredningen, se 1964: I Ju 61.
Kommittén har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 20 plenarsammanträden,
av vilka 4 haft formen av studiebesök i Stockholm,
Halmstad och Köpenhamn. Vidare har arbetsgrupper inom kommittén hållit
11 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
62
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 57
56. Gruvrättsutredningen (1964: I 62)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 med
uppdrag att verkställa en allmän översyn av gruvlagstiftningen (se Postoch
Inrikes tidn. den 20 juli 1963):
af Geijerstam, S. O., landshövding, ordförande;
Bolding, L. E., ombudsman;
Lindbergson, K. A., generaldirektör;
Lindell, N., ombudsman;
Nordmark, H. A., direktör;
Swarting, S. E. V., byråchef.
Expert:
Fröman, K. G. L., f. d. bergmästare.
Sekreterare:
Delin, L. A., revisionssekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Direktiven för utredningen, se 1964: I Ju 62.
Under tiden januari—oktober 1964 har utredningen hållit 6 sammanträden.
Utredningen har den 30 augusti—5 september 1964 företagit studiebesök
vid gruvor i övre Norrland.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
57. Fylleristraffutredningen (1964:1 63)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 oktober 1963 för
att verkställa en utredning om formerna för samhällets åtgärder vid omhändertagande
av berusade personer på allmän plats (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 oktober 1963):
Hjern, B. K. L., regeringsråd, ordförande;
Hillbo, A. O., byråchef;
Larnstedt, A. O. G., kansliråd;
Lindroth, K. J. H., överdirektör;
Myhrman, G. C., överläkare;
Petersson, G. Å. B., ombudsman, led. av I kamm.;
Wiklund, S. A. D., byrådirektör, led. av II kamm.
Expert:
Collett, J., byrådirektör (fr. o. m. den 1 juni 1964).
Sekreterare:
Johansson, T. L., byrådirektör.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr.; tel. 41 16 67.
Direktiven för utredningen, se 1964:1 Ju 63.
63
I Ju: 57 Riksdagsberättelsen år 1965
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 14
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
58. Pressutredningen (1964: I 64)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 november 1963
för att utföra en undersökning av tidningspressens ekonomiska förutsättningar
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 november 1963):
Lindell, I. A., landshövding, ordförande;
Ander, G., direktör;
Ericsson, J. A., direktör, led. av I kamm.;
Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lundström, N. B., redaktör, led. av I kamm.
Sekreterare:
Feldt, K.-O., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Sandlund, Maj-Britt, fil. kand.
Lokal: Finansdepartementet; tel. 22 45 00 (sekreteraren); Inrikesdepartementet;
tel. 22 45 00 (biträdande sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1964:1 Ju 64.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 5 sammanträden.
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1965.
59. Parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären (1964: I 65)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 13 december 1963 för att dels företaga
en allsidig granskning av det genom juristkommissionens i Wennerströmaffären
försorg samlade utredningsmaterialet, såvitt avser statsrådens
handläggning i Wennerströmaffären, dels överväga de principiella riktlinjerna
för handläggningen av säkerhetsfrågor:
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, förste vice talman i I kamm., ordförande;
Andersson,
T., redaktör, led. av I kamm.;
Hernelius, J. A., chefredaktör, led. av I kamm.;
Johansson, K. H., fil. dr, led av II kamm.;
Pettersson, A. G., skyddskonsulent, led. av I kamm.;
Wedén, S. M., disponent, led. av II kamm.
Sekreterare:
Tillinger, L.-E., hovrättsråd.
Lokal: Svea hovrätt, Birger Jarls torg 16, Stockholm C; tel. växel 23 68 00.
Nämnden har t. o. m. oktober 1964 hållit 20 sammanträden.
64
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 60
Den 23 april 1964 har nämnden avgivit rapport (stencilerad), senare i
huvudsakliga delar offentliggjord (SOU 1964: 17), rörande granskningen
av juristkommissionens utredningsmaterial. Uppdraget är därmed i denna
del slutfört.
Nämnden har på därom gjord hemställan den 27 juli 1964 bemyndigats
att från ämbetsverk och övriga myndigheter infordra de uppgifter och yttranden
som må erfordras för det fortsatta utredningsarbetet.
Efter remiss den 17 augusti 1964 har nämnden avgivit utlåtande i anledning
av två särskilda betänkanden av militära säkerhetsutredningen.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
60. Foa tighe t sregis teru iredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 januari 1964 för
att verkställa översyn av reglerna om fastighetsregister (se Post- och Inrikes
tidn. den 20 februari 1964):
Wallner, H., byråchef.
Experter:
Engwall, U. C., stadsarkitekt (fr. o. m. den 9 oktober 1964);
Hygstedt, T., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 9 oktober 1964);
Jörbeck, B. A., överingenjör (fr. o. m. den 9 oktober 1964);
Larsson, E. E., byrådirektör (fr. o. m. den 10 april 1964);
Lindskog, T., lantmätare (fr. o. m. den 1 januari 1965);
Wilhelmsson, L. E. O., byråchef (fr. o. m. den 10 april 1964);
Yregård, R., byrådirektör (fr. o. m. den 10 april 1964);
Åkesson, Å., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 10 april 1964);
örtegren, G. H., distriktslantmätare (fr. o. ni. den 9 oktober 1964).
Sekreterare:
Falk, J. A., lantmätare;
Millgård, E. O., lantmätare.
Lokal: Birger Jarlsgatan 20, 2 tr. Stockholm ö; tel. 10 63 78.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 17
januari 1964):
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades den 17 november 1953
sakkunniga för utredning av frågan om ny fastighetsbildningslagstiftning och
därmed sammanhängande spörsmål. De sakkunniga, vilka påbörjade sitt arbete i
januari 1954, antog benämningen 1954 års fastighetsbildningskommitté. Genom
särskilda beslut av Kungl. Maj:t har kommittén sedermera erhållit vissa tilläggsuppdrag.
Fastighetsbildningskommittén har i december 1963 avlämnat sitt huvudbetänkande
med förslag till bl. a. lag om fastighetsbildning (SOU 1963:68), vilket för
närvarande undergår remissbehandling. I detta förslag har upptagits även vissa
huvudregler om fastighetsregistreringen. Övriga föreskrifter rörande fastighcts
3
liihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. 65
Riksdags berättelsen
I Ju: 60
Riksdagsberättelsen år 1965
redovisningen har förutsetts böra utfärdas i administrativ ordning. Tilläggsuppdragen
har slutredovisats genom ett i januari 1964 avlämnat betänkande angående
nya medel för plangenomförande (SOU 1963:78). I enlighet med de år
1953 givna direktiven återstår för kommittén att behandla vissa av riksdagen
väckta frågor om ändringar i lagen den 18 juni 1925 om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område (ensittarlagen).
Vidare återstår uppgiften att utarbeta förslag till erforderliga följdförfattningar
i anledning av förslaget till ny lag om fastighetsbildning och att slutföra översynen
av reglerna om fastighetsregister.
Bland nyssnämnda arbetsuppgifter intager översynen av reglerna om fastighetsregister
en särställning. Uppgiften är i många hänseenden av utpräglat teknisk
natur, bl. a. med hänsyn till behovet att på lämpligt sätt tillhandahålla
data av olika slag till grund för samhällsplaneringen. Frågan om fastighetsregistreringens
framtida utformning äger också ett påtagligt samband med folkbokförings-
och uppbördsväsendet. Bl. a. med hänsyn till sistnämnda omständighet
är det angeläget att registreringsfrågan behandlas med största möjliga
skyndsamhet.
Även bland följdförfattningarna finns ett frågekomplex av speciell natur, nämligen
spörsmålet om legalisering av sämjedelningar; med sämjedelning avses
här alla former av privata jorddelningar, vilka äger civilrättslig giltighet. Fn begränsad
lösning av denna fråga, som länge varit aktuell, genomfördes år 1953
genom lagen om verkan som laga skifte av sämjedelning m. m. I syfte att underlätta
en allmän lösning av legaliseringsfrågan tillkom vidare 1962, efter förslag
av 1954 års fastighetsbildningskommitté, lagen angående förbud mot sämjedelning
av fast egendom. Det är önskvärt, att legaliseringsfrågan, som också äger
visst samband med arbetet på en ny jordabalk, så snart som möjligt erhåller en
slutgiltig lösning. Arbetet på att lösa legaliseringsfrågan behöver ej på något avgörande
sätt påverkas av hur fastighetsbildningskommitténs förslag till lag om
fastighetsbildning slutligen kommer att behandlas. Att märka är även att legaliseringsfrågan
är av speciell natur också så till vida som den är i övervägande
grad en juridisk-teknisk fråga. Jordpolitiska eller liknande synpunkter kan här
— i motsats till fastighetsbildningslagstiftningen i allmänhet — ej i nämnvärd
mån göra sig gällande.
De nu anförda synpunkterna synes böra föranleda, att det utredningsuppdrag,
som för närvarande åvilar 1954 års fastighetsbildningskommitté, i fortsättningen
uppdelas så att frågorna om en översyn av reglerna rörande fastighetsregistrering
och om legalisering av sämjedelningar utbrytes till särskilda utredningar.
Uppgiften att slutföra översynen av reglerna om fastighetsregistrering torde
böra uppdragas åt en särskild utredningsman, som i mån av behov biträdes av
experter och sekreterare. Vid utredningens bedrivande bör hänsyn givetvis tagas
till hur förslaget till lag om fastighetsbildning i fortsättningen kommer att behandlas.
Behovet av nya regler om fastighetsregister torde emellertid kvarstå
även om detta förslag ej genomföres. Utredningen bör ske under beaktande även
av det reformarbete som bedrives inom folkbokförings- och uppbördsväsendet
och under medverkan av expertis från de myndigheter som beröres av utredningen.
Även uppgiften att utreda legaliseringsfrågan torde böra uppdragas åt en särskild
utredningsman, som i mån av behov biträdes av experter och sekreterare.
66
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet J JU: 62
Utredningen har t. o. m. oktober 1964 hållit 9 sammanträden och har avgivit
utlåtande över uppbördsorganisationskommitténs betänkande »Förslag
till organisation för länsstyrelsernas datakontor».
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1965.
61. Utredningen av frågan om legalisering av sämjedelningar
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 januari 1964 för
att utreda frågan om legalisering av sämjedelningar (se Post- och Inrikes
tidn. den 20 februari 1964):
Gyllcnsvärd, K. J. G., justitieråd.
Lokal: Högsta domstolen, Riddarhustorget 8, Box 2066, Stockholm 2; tel.
växel 23 67 20.
Direktiven för utredningen, se I Ju 60.
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1965.
62. Sakkunnig rörande lagstiftningen om skifte av dödsbo
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 januari 1964 för
att följa arbetet i en i Danmark tillsatt kommitté för revision av den danska
lagstiftningen om skifte av dödsbo samt att lämna upplysningar om
svensk rätt på området och vidare överväga, huruvida anledning föreligger
att föreslå ändringar i den svenska lagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 23 januari 1964):
Höglund, O. A., t.f. lagbyråchef.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. växel 22 45 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 17
januari 1964):
Den i de nordiska länderna gällande lagstiftningen om skifte av dödsbo har, i
motsats till de flesta andra delar av familjerätten, icke varit föremål för nordiskt
samarbete. I Danmark gäller en lag om skifte från 1874, vilken efter ändring
år 1925 även omfattar skifte av makars bo vid skilsmässa m. m. I Norge regleras
ämnet av en lag om skifte från 1930. I Finland gäller alltjämt hithörande
bestämmelser i ärvdabalken i 1734 års lag, i vissa delar gäller dock i stället en
förordning från 1868. I Sverige infördes modern lagstiftning på området genom
1933 års lag om boutredning och arvskifte, vars bestämmelser sedermera i huvudsak
oförändrade överförts till nya ärvdabalken.
Vid det nordiska justitieministermötet i Oslo den 18 januari 1962 meddelades,
att man i Danmark ämnade upptaga arbete på en revision av den där gällande
skifteslagstiftningen. Från övriga länders sida konstaterades att några förutsättningar
för ett allmänt lagsamarbete i frågan icke förelåg. Det beslöts emellertid
att, sedan en dansk kommitté för ändamålet tillsatts, i övriga nordiska länder
skulle tillsättas sakkunniga för att följa arbetet i den danska kommittén och lämna
upplysningar om gällande rätt på området i de andra länderna. De sakkunni
-
67
I Ju: 62
Riksdagsberättelsen år 1965
ga skulle vidare överväga huruvida anledning förelåg att föreslå ändringar i den
i de övriga länderna gällande lagstiftningen.
I Danmark har sedermera den 30 september 1963 tillsatts en kommitté för det
planerade lagstiftningsarbetet.
Den sakkunnige har den 28 maj 1964 i Malmö deltagit i överläggningar
med representanter för den danska kommittén och representanter för det
praktiska rättslivet i Sverige.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
63. 1964 års vatten- och avloppsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 maj 1964 för att
överse lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (se Post- och
Inrikes tidn. den 10 juni 1964):
Furst, P.-E., hovrättsråd.
Experter:
Petrelius, B., direktör;
Westman, E. G., stadsjurist.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr., Stockholm Sv; tel. 41 21 46.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 14
maj 1964):
De erfarenheter som vunnits vid tillämpningen av va-lagen har föranlett framställningar
om översyn av lagen i skilda hänseenden. Sålunda har Svenska stadsförbundet,
Svenska landskommunernas förbund och Svenska kommunaltekniska
föreningens va-avdelning i en gemensam framställning anfört, att oklarhet råder
beträffande den omfattning i vilken reglementariska föreskrifter, som huvudman
utfärdar för va-anläggnings brukare, för sin giltighet kräver fastställelse av länsstyrelsen.
I praxis har enligt vad som anföres i framställningen fastställelse vägrats
beträffande va-reglementen, vilka utformats i väsentlig överensstämmelse
med ett normalreglemente, som upprättats inom kommunal-tekniska föreningen.
Avgörandena har motiverats med att reglementena innehåller föreskrifter som
icke hänför sig till brukandet av anläggningarna och som därför icke enligt valagen
är av beskaffenhet att skola fastställas av länsstyrelsen. Då enligt denna
praxis endast föreskrifter rörande själva brukandet av en va-anläggning synes
kunna fastställas av länsstyrelsen, är det, enligt den mening som kommit till uttryck
i framställningen, ovisst hur tekniska och administrativa bestämmelser innefattande
villkor för anslutning skall få giltighet mot brukare, om denne vägrar
att godkänna dem såsom avtalsvillkor eller att respektera dem såsom av huvudmannen
ensidigt föreskrivna villkor. Vidare har framhållits, att va-lagen ej klart
ger vid handen vilken myndighet som vid tvist har att pröva sådana av huvudmannen
beslutade villkor för anslutning och föreskrifter om brukandet av anläggning,
vilka ej är att hänföra till taxebestämmelser.
Även i andra hänseenden har ändringar i va-lagen ansetts önskvärda. Svenska
landskommunernas förbund har i en särskild framställning till Kungl. Maj:t
hävdat, att det kommunala intresset bör bättre än för närvarande tillgodoses genom
lagens avgiftsbestämmelser. Förbundet har påpekat, att det vid sanering av
68
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I JU: 63
äldre villaområden har visat sig, att outnyttjad tomtmark i icke ringa omfattning
beröres av allmänna anläggningar för vatten och avlopp, men att ägaren av sådan
mark med lagens nuvarande utformning ej kan tvingas att deltaga i kostnaderna
för anläggningarna. Förbundet har också framhållit, att tillämpning av
lagens avgiftsbestämmelser i övrigt kan föranleda, att en kommun vid fortskridande
bebyggelse och därav betingad utbyggnad av kommunens va-anläggningar
för en ort icke kan erhålla full kompensation för kostnader som nedlagts å anläggningarna
till den del dessa kostnader icke uttagits av tidigare anslutna fastigheter.
Härjämte har Svenska vatten- och avloppsverksföreningen begärt sådan komplettering
av va-lagens bestämmelser om servisledningar, att två eller flera fastigheter
kan utnyttja gemensam servis utan att kostnaden och ansvaret för densamma
därmed överföres på den allmänna anläggningen. Föreningen har i detta
hänseende påpekat, att bestämmelserna ansetts skola tolkas så, att servisledning
som är gemensam för två eller flera fastigheter, skall inräknas i va-anläggningens
ledningsnät, en tolkning som enligt föreningens mening icke är motiverad och
som medför olägenheter i vissa fall. En olägenhet är också att den allmänna anläggningen
därmed kommer att sträcka sig in på tomtmark. Vidare har föreningen
funnit det föga tilltalande om huvudmannen, för att undvika dylika komplikationer,
nödgas föreskriva separata servisledningar för samtliga fastigheter.
Vad som anförts i berörda framställningar och i andra sammanhang (se bl. a.
JO:s ämbetsberättelser 1958 s. 324 ff och 1959 s. 471) utvisar enligt min mening
att det nu föreligger anledning att se över va-lagen. Bland de frågor som särskilt
bör beaktas vid översynen vill jag nämna följande.
Såsom framgått av vad jag tidigare anfört råder delade meningar om räckvidden
av det bemyndigande lagen ger huvudmannen att meddela närmare föreskrifter
om brukandet av en allmän va-anläggning. Det är angeläget att rättsläget
i denna fråga klarlägges. Därvid bör särskilt uppmärksammas huruvida bemyndigandet
omfattar även betalnings- och mätningsbestämmelser. Utredningen
får taga ställning till frågan hur förhållandet mellan huvudmannen och anläggningens
brukare bör vara ordnat i dessa hänseenden och hur den rättsliga regleringen
lämpligen bör utformas. Av stor betydelse är även spörsmålet i vad mån
huvudmannens föreskrifter för att bli giltiga förutsätter fastställelse i administrativ
ordning. Ett icke oväsentligt utrymme torde finnas för en avtalsmässig
reglering av rättsförhållandet mellan huvudmannen och brukarna vid sidan av
den offentligrättsliga. Den närmare omfattningen av rätten att träffa sådana avtal
och frågan huruvida denna rätt bör lagfästas torde också böra utredas.
Det bör vidare ankomma på utredningen att granska va-lagens bestämmelser
angående huvudmans befogenhet att meddela reglementariska föreskrifter från
den synpunkten, att bestämmelserna ej skall lägga formella hinder i vägen för
strävanden att göra vissa byggnormer enhetliga för riket. Här kommer närmast
i fråga sådana normer, som avser anordningar för vatten och avlopp i byggnader,
där anordningarnas beskaffenhet är av betydelse för anslutning till allmän
va-anliiggning.
Vid tvister angående rättsförhållanden enligt va-lagen mellan allmän anläggnings
huvudman och dess brukare torde kunna förekomma, att olika myndigheter
— länsstyrelse och allmän domstol — har att avgöra samma eller likartade
frågor. Under utredningen bör undersökas om och i så fall hur ett enhetligt
förfarande i ärenden av angivet slag bör komma till stånd.
Utredningen bör vidare undersöka om va-lagens avgiftsregler behöver Jämkas.
Härvid bör uppmärksammas frågan huruvida icke avgifter för obebyggda fastig
-
69
I Ju: 63
Riksdagsberättelsen år 1965
heter kan uttagas i större omfattning än som för närvarande är möjligt. Det bör
även övervägas i vad mån huvudman för va-anläggning skall vara bunden vid en
från början uppgjord va-taxa.
En uppgift för utredningen blir att klarlägga innebörden av begreppet servisledning.
I samband därmed bör övervägas huruvida va-lagens regler behöver omarbetas
och fullständigas för att en tekniskt och ekonomiskt tillfredsställande
ordning beträffande servisledningar skall åvägabringas.
Utöver de här berörda frågorna torde flera spörsmål som äger samband med
dem eller eljest uppkommit vid va-lagens tillämpning komma att aktualiseras under
utredningsarbetets gång.
Utredningen har t. o. m. oktober 1964 hållit ett sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
64. 196b års utredning av frågan om radions juridiska ansvarighet
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 maj 1964 (se Postoch
Inrikes tidn. den 10 juni 1964):
Björling, J. E., häradshövding.
Expert:
Holmberg, E. G., hovrättsassessor.
Lokal: Frosta och Eslövs domsagas kansli, Eslöv; tel. 0413/10307.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 21
maj 1964):
I gällande rätt finnes icke några särskilda regler om vem som ansvarar för
innehållet i radiosändningar (med radio avses här även television). Var och en
som medverkar i en utsändning är ansvarig enligt allmänna straffrättsliga och
skadeståndsrättsliga regler. Eftersom en radiosändning nästan alltid är resultatet
av ett stort antal personers gemensamma arbete, kan det ofta vara vanskligt
att på grundval av allmänna regler avgöra, vem eller vilka som skall svara
för inträffade rättskränkningar och hur ansvaret skall fördelas. Den rådande
ansvarsordningen torde visserligen hittills icke ha medfört några större praktiska
olägenheter. Emellertid har den starkt ökade omfattningen och betydelsen
av radioverksamheten under senare år aktualiserat behovet av en särskild lagstiftning
om radions juridiska ansvar.
Frågan om ansvaret för radioutsändningar var föremål för uppmärksamhet
vid 1960 års riksdag. Efter hemställan av riksdagen (rskr 218) föranstaltade
Kungl. Maj :t samma år om utredning av hithörande spörsmål. Enligt direktiven
borde förutsättningslöst övervägas, vilka grunder som borde gälla för ansvarigheten
i såväl straffrättsligt som skadeståndsrättsligt hänseende. Resultatet av
utredningen har redovisats i ett betänkande om radions juridiska ansvar (SOU
1962:27). I betänkandet framhålles att det på grund av likheterna mellan tidningar
och radiosändningar är nödvändigt att vid utformningen av en ansvarsordning
för radion taga hänsyn till tryckfrihetsförordningens ansvarighetssystem.
Enligt ett till betänkandet fogat lagförslag skall det i princip finnas en
ansvarig programledare för varje sändning. Han skall kunna dömas till straff
och skadestånd för en sändning, även om han icke före sändningen faktiskt kände
till dess brottsliga innehåll. Hans ansvar begränsas på liknande sätt som an
-
70
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 64
svårigheten för utgivaren av en periodisk skrift är inskränkt till tryckfrihetsbrott.
Vidare skall den som enligt allmänna rättsregler ansvarar för ett brottsligt
yttrande, exempelvis den som fällt detta eller författaren, normalt behålla
sitt ansvar oförändrat. Lagförslaget innehåller även stadgande om skadeståndsansvar
för radioföretaget. Dessutom har upptagits bestämmelser om ansvarsfrihet
och anonymitet för den som meddelar uppgifter för offentliggörande i radio.
Slutligen finnes en föreskrift om förbud mot censur.
Vid remissbehandlingen av betänkandet vitsordades i allmänhet behovet av
lagstiftning om radions skadeståndsrättsliga ansvar. Angående behovet av att närmare
reglera det straffrättsliga ansvaret råddp delade meningar. Själva utformningen
av det framlagda lagförslaget blev i stort sett positivt bedömd av remissinstanserna,
ehuru detaljanmärkningar förekom.
I början av år 1963 beslöt Nordiska rådet att rekommendera regeringarna att
undersöka möjligheterna för en i princip enhetlig nordisk lagstiftning om radions
juridiska ansvar. En sådan undersökning företogs därefter av särskilt utsedda
sakkunniga; i avvaktan på resultatet av undersökningen fick den fortsatta
behandlingen av 1962 års betänkande tills vidare anstå. De sakkunniga framhåller
i avgivet utlåtande att reglerna om pressens straffrättsliga och skadeståndsrättsliga
ansvar bör tjäna som utgångspunkt vid prövningen av frågan
om en för de nordiska länderna gemensam lagstiftning på radions område. Beträffande
reglerna om ansvaret för tryckt skrift råder emellertid betydande olikheter
mellan de nordiska länderna. Även radioföretagens rättsliga ställning, administrativa
uppbyggnad och programverksamhet företer skiljaktigheter. Enligt
de sakkunnigas åsikt ställer det sig därför svårt att nå helt överensstämmande
regler om radions ansvar, om man icke i något eller några av de nordiska länderna
är beredd att göra väsentliga avsteg från vad som anses vara grundläggande
rättsprinciper eller att vidtaga genomgripande ändringar i radioföretagens
organisation.
Å andra sidan, påpekar de sakkunniga, måste beaktas att de nordiska radioföretagen
är organiserade enligt vissa gemensamma principer och att de har i
stort sett samma ändamål. Trots de svårigheter, som följer av olikheterna i fråga
om presslagstiftningen och radioföretagens status, bör bestämmelser om ansvar
för radiosändningar enligt åtminstone i huvudsak likartade principer och
riktlinjer därför kunna införas i varje enskilt land. Enligt de sakkunnigas mening
bör därvid följande grundsatser väsentligen gälla: Utanför radioföretaget
bör ingen myndighet eller annat offentligt organ normalt medges möjlighet att
förhandsgranska radioprogram eller att utfärda förbud mot sändning. I radioföretaget
bör finnas en eller flera personer, som är ansvariga för programverksamheten,
och en högsta ledning med särskild instruktions- och tillsynsplikt. Av reglerna
bör framgå, vilka tjänstemän eller andra medverkande som har ansvaret samt
när och i vilken omfattning radioföretaget såsom juridisk person är ansvarigt. Såväl
det straffrättsliga som det civilrättsliga ansvaret bör regleras; härvidlag hör
tills vidare i viss utsträckning eftersträvas en samordning med presslagstiftningen
i varje särskilt land. Beträffande rätt till anonymitet och skydd för upplysningskälla
bör finnas regler, som i varje land beaktar önskemålet om likhet mellan förhållandena
i pressen och i radion. 1 fråga om beriktiganden och genmälen i radio
anses föreliggande behov av regler härom svårligen kunna tillgodoses med lagregler
på det sätt som skett med avseende på pressen i vissa nordiska länder. Med
hänsyn till det nära nordiska samarbetet i fråga om radiosändningar anser de
sakkunniga det angeläget att de nordiska länderna under ett fortsatt lagstiftningsarbete
i hithörande frågor upprätthåller nära kontakt med varandra.
71
I Ju: 64
Riksdagsberättelsen år 1965
Sedan de nordiska justitieministrarna förklarat sig instämma i de sakkunnigas
utlåtande, upptogs frågan om radions ansvar på nytt vid innevarande års session
med Nordiska rådet. Därvid beslöts att spörsmålet skulle anses vara slutbehandlat
för rådets del.
Den gjorda undersökningen ger vid handen att det skulle möta betydande svårigheter
att inom Norden genomföra en enhetlig lagreglering i fråga om ansvaret
för radiosändningar. Förutsättningar synes dock föreligga att i vissa av de nordiska
länderna åstadkomma bestämmelser, grundade på åtminstone i huvudsak
likartade principer och riktlinjer. Under sådana förhållanden bör lagstiftningsarbetet
på svensk sida nu återupptagas och frågan om radions juridiska ansvarighet
bringas till en lösning. Efter framläggandet av 1962 års betänkande har
tillkommit nytt material, som kan tjäna till vägledning för en ändamålsenlig
reglering av rättsområdet; som exempel må nämnas remissyttrandena över betänkandet
samt den berörda sakkunnigundersökningen. Av betydelse för skadeståndsfrågans
bedömande blir också det betänkande angående principalansvaret
och anställds skadeståndsskyldighet, som är att vänta inom kort. Vidare må erinras
om sambandet mellan radioverksamheten och de spörsmål, vilka för närvarande
utredes av den under år 1963 tillsatta konsumentupplysningskommittén.
Det fortsatta arbetet med en lagstiftning om radions ansvar synes lämpligen
böra anförtros åt en särskild utredningsman. Såsom närmare riktlinjer för utredningen
bör gälla de förenämnda av särskilda sakkunniga framlagda och av de
nordiska justitieministrarna godkända grundsatserna. I enlighet med vad de sakkunniga
uttalat bör under utredningen nära kontakt upprätthållas med företrädare
för de nordiska grannländerna.
Utredningsmannen och experten har t. o. m. oktober 1964 sammanträtt 8
dagar. Samråd har ägt rum med företrädare för 1963 års konsumentupplysningskommitté
och arbetsgruppen för konsumentupplysning inom 1960
års radioutredning.
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1965.
65. Arvsfondsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 september 1964 för
att göra en översyn av lagen om allmänna arvsfonden (se Post- och Inrikes
tidn. den 29 september 1964):
Hamdahl, B. O., rättsavdelningschef.
Experter:
Fjellander, N. E. B., expeditionschef;
Larnstedt, A. O. G., kansliråd.
Sekreterare:
Wallén, A. O. A., hovrättsassessor.
Lokal: Socialdepartementet; tel. växel 22 45 00, ankn. 1145.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 9
september 1964):
Allmänna arvsfonden inrättades enligt beslut av 1928 års riksdag i samband
med att kusiner och avlägsnare släktingar genom införandet av arvslagen ute
-
72
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 65
slöts från arvsrätt. Numera motsvaras arvslagen av regler i ärvdabalken. Enligt
huvudregeln i 5 kap. 1 § skall kvarlåtenskap, till vilken annan arvinge saknas,
tillfalla allmänna arvsfonden. Kungl. Maj:t kan på fondens vägnar besluta, att
testamente ej skall klandras, och kan även, med riksdagens samtycke, helt eller
delvis avstå från arv, som tillfallit fonden, till förmån för släkting eller annan
som stått den avlidne nära.
Enligt lagen den 8 juni 1928 om allmänna arvsfonden skall de medel, som
i arv, gåva eller testamente tillfaller fonden, utan sammanblandning med andra
medel förvaltas av statskontoret som en särskild fond för främjande av barns
och ungdoms vård och fostran. Av medel, som under ett räkenskapsår inflyter
till fonden, skall en tredjedel läggas till fonden, medan återstoden jämte årets
avkastning är tillgängligt för utdelning.
Understöd ur fonden utdelas av Kungl. Maj:t och får inte lämnas för åtgärd,
vars bekostande åligger stat eller kommun.
Fondens rätt till egendom bevakas av kammaradvokatfiskalsämbetet, som för
talan i mål rörande fonden. Behörig att mottaga delgivning av testamente är
även länsstyrelsen i det län där den döde senast haft sitt hemvist.
Testamente till annan än fonden kan på fondens vägnar godkännas av kammaradvokatfiskalsämbetet.
Anser sig ämbetet icke kunna godkänna testamentet
skall ämbetet underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning.
Innehåller testamente eller gåva till fonden villkor, ankommer det på Kungl.
Maj:t att besluta, om testamentet eller gåvan skall mottagas.
Lagen om allmänna arvsfonden innehåller härutöver bestämmelser om förfarandet,
då fråga uppkommer om avstående av arv som tillfallit fonden, om utseende
av god man för fonden samt om gode mannens och kammaradvokatfiskalsämbetets
uppgifter i samband med förvaltning av egendom som tillfallit
fonden.
Den främsta anledningen till ändamålsbestämningen i lagen angavs vid dess
tillkomst vara, att man i den då nyligen införda lagen om samhällets barnavård
förutsatt inrättandet av olika slag av anstalter för barns vård och fostran, främst
barnhem. Enligt föredragande departementschefen borde bidrag kunna utgå för
sådan verksamhet. Även annan verksamhet till barns och ungdoms välfärd, som
avsågs i barnavårdslagen, borde kunna stödjas med fondmedel. Hinder borde
emellertid inte möta mot att använda fondens medel till åtgärder utanför den
sociala barnavården, exempelvis till utdelande av studiebidrag.
De vid tillkomsten av arvsfondslagen gjorda uttalandena har i praktiken följts
på sådant sätt, att bidrag ur fonden beviljats till inrättande av barnhem, barnstugor,
barnkolonier och ungdomslokaler för fritidsverksamhet samt till studiestipendier,
till inköp av invalidfordon och — i mycket begränsad omfattning
— till stöd åt barnrika familjer. Den sociala verksamhetens utveckling
inom samhället har emellertid successivt medfört en begränsning av de områden,
för vilka understöd från arvsfonden kan ifrågakomma. Detta har främst
berott på att stat eller kommun övertagit ansvaret för viss verksamhet, såsom
fallet är med barnhemmen och studiefinansieringen. Tyngdpunkten inom bidragsverksamheten
har som en följd av den nu antydda utvecklingen sedan flera år
kommit att ligga på inrättandet av ungdomslokaler. Av 24 miljoner kr., som under
åren 1958—1963 beviljats i understöd ur fonden har betydligt mer än hälften
avsett anordnandet av sådana lokaler.
Såsom framgår av det anförda var det väsentliga syftet med allmänna arvsfonden
vid dess tillkomst att stödja de åtgärder inom barna- och ungdomsvårdens
ram som 1924 års barnavårdslag krävde. Den ovan antydda utvecklingen
3-f Hihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt.
IMkHdagfibcrätteUcn
73
I Ju: 66
Riksdagsberåttetsen år 1965
har emellertid medfört, att möjligheterna till insatser är begränsade inom det
verksamhetsområde för vilket stöd ur fonden enligt nu gällande regler kan beviljas.
Även om behov av fondmedel för vissa av de ursprungligen angivna ändamålen
alltjämt föreligger, torde man kunna ifrågasätta, om inte lika stort eller
måhända ännu större behov av fondens stöd framkommit på vissa andra områden
inom socialvården, där det allmännas hjälpåtgärder ännu inte avancerat
så långt som beträffande barna- och ungdomsvård samt studiefinansiering. I sammanhanget
må påpekas att, redan när riksdagen år 1928 behandlade förslaget
till lag om allmänna arvsfonden, majoriteten inom första lagutskottet uttalade
sig för en sådan utvidgning av fondens ändamål, att bidrag skulle kunna beviljas
även för vård av behövande kroniskt sjuka och åldringar. Enligt min uppfattning
får tiden nu anses vara mogen för en omprövning av allmänna arvsfondens
syften.
På grund av vad nu anförts föreslår jag, att en utredning tillsättes med uppgift
att ompröva de ändamål allmänna arvsfonden skall tillgodose. Utredningen
bör uppmärksamma de gränsdragningsproblem som kan uppstå dels i förhållande
till det allmännas verksamhet, exempelvis inom olika vårdområden, dels
i förhållandet mellan arvsfonden och vissa andra fonder, som skall tillgodose
näraliggande ändamål. Under arbetet bör utredningen samråda med 1962 års
ungdomsutredning.
I samband med en omprövning av arvsfondens syften bör den gällande lagstiftningen
underkastas en allmän översyn. Utredningen bör härvid pröva formerna
för ärendenas handläggning och överväga möjligheterna av att beslutanderätten
delegeras.
Utredningsmannen har hållit ett sammanträde med experterna.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
66. Röstlängsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 september 1964 för
att verkställa utredning rörande upprättande av röstlängd (se Post- och
Inrikes tidn. den 12 oktober 1964):
Petrén, B. E. G., hovrättsråd, kanslichef.
Experter:
Bolin, Å. E. I., byrådirektör (fr. o. m. den 24 november 1964);
Wennergren, C. B. O., kammarrättsassessor (fr. o. m. den 24 november
1964).
Lokal: Nordiska rådets sekretariat, Riksdagshuset, Stockholm; tel.
11 84 99.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 9
september 1964):
Rösträtt vid andrakammarval tillkommer enligt § 16 första stycket riksdagsordningen
envar man och kvinna, som är svensk undersåte och senast under nästföregående
kalenderår uppnått 21 år. I andra stycket av nyssnämnda lagrum
stadgas dock, att rösträtt ej må utövas av den som står under förmynderskap. Såväl
första som andra stycket i § 16 riksdagsordningen modifieras av paragrafens
tredje stycke. Däri föreskrives att till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd
74
Kommittéer och sakkunniga: .Justitiedepartementet I Ju: 66
och att rösträtten, på sätt i vallagen närmare bestämts, skall grundas på förhållandena
vid tiden för röstlängdens tillkomst, även om förändring inträffar före
valet. Röstlängderna blir därför avgörande för vilka som äger deltaga i andrakammarval.
Samma betydelse har röstlängderna då det gäller rätten att deltaga i
kommunalt val.
Bestämmelser, som reglerar upprättandet av röstlängder, är meddelade i 37—-53 §§ lagen om val till riksdagen, 6—10 §§ kommunala vallagen och kungörelsen
den 18 april 1947 (nr 186) om upprättande av röstlängder för val till riksdagens
andra kammare samt av kommunal röstlängd. Enligt dessa bestämmelser skall
röstlängd för andrakammarval och kommunal röstlängd som en gemensam handling
upprättas varje år av lokal skattemyndighet och valnämnden i samverkan.
Huvudregeln är att röstlängd upprättas särskilt för varje valdistrikt.
Ett i detalj bestämt handlings- och tidsschema gäller för upprättandet av röstlängd.
På den lokala skattemyndigheten ankommer att med utgångspunkt från
mantalslängden upprätta röstlängd och senast den 30 juni avlämna den till valnämndens
ordförande. Från och med den 6 till och med den 12 juli skall röstlängden
vara framlagd för granskning. Om tid och ställe för framläggandet utfärdar
länsstyrelsen kungörelse senast den 30 juni. Valnämndens ordförande har att
ofördröjligen efter röstlängdens mottagande till envar i röstlängden upptagen
person, som däri antecknats såsom icke röstberättigad, med posten sända underrättelse
härom med angivande av skälet för att vederbörande uteslutits från rösträtt;
underrättelse behöver dock icke sändas till den som saknar stadigt hemvist.
Såväl den av länsstyrelsen utfärdade kungörelsen som de särskilda underrättelserna
skall innehålla upplysning om tid och sätt för framställande av anmärkning
mot röstlängden. Anmärkning mot framlagd röstlängd kan framställas hos
valnämnden senast den 18 juli. Den skall göras skriftligen. Anmärkningsrätt tillkommer
dels den som anser sig oriktigt utesluten från rösträtt, dels den som anser
att annan oriktigt upptagits som röstberättigad. Valnämnden skall vid offentligt
sammanträde den 25 juli eller, om denna dag är en lördag eller söndag, nästa
söckendag pröva de mot röstlängden framställda anmärkningarna. Anmärkning,
som ej ingivits inom föreskriven tid, kan icke upptagas till prövning. Valnämnden
skall omedelbart eller senast dagen efter slutad förhandling meddela beslut
beträffande varje i behörig tid framställd anmärkning och i röstlängden införa
de rättelser, som föranledes av nämndens beslut. Den sålunda rättade röstlängden
skall därefter underskrivas av valnämnden och är därmed i princip i slutgiltigt
skick. För den, som är missnöjd med något valnämndens beslut, finnes emellertid
möjlighet att anföra besvär hos länsstyrelsen inom viss kortare tid. över länsstyrelsens
beslut kan klagan icke föras särskilt utan allenast i samband med besvär
över valförrättning, vid vilken beslutet tjänat till efterrättelse. Den justerade
röstlängden skall med de ändringar, som beslutats efter besvär, lända till ovillkorlig
efterrättelse intill dess ny röstlängd kommit till stånd.
Det innehåll, som gällande bestämmelser om röstlängdens upprättande och justering
samt om längdens bindande verkan sålunda erhållit, medför att rättelse av
felaktighet i framlagd röstlängd kan ske endast när anmärkningsförfarandet, eventuellt
i förening med det därtill knutna besvärsförfarandet, i vederbörlig ordning
utnyttjas för att få felaktigheten undanröjd. Har fel begåtts vid röstlängdens upprättande,
så att någon oriktigt icke upptagits såsom röstberättigad i längden, men
denne ej anmärkt häremot inom föreskriven tid, står felet kvar och vederbörande
blir till följd härav berövad möjlighet att utöva rösträtt under den tid, som röstlängden
gäller.
Erfarenheterna torde ha utvisat att röstlängderna, trots den noggrannhet med
I Ju: 66
Riksdagsberättelsen år 1965
vilken de upprättas, icke alltid är helt fria från felaktigheter. Senast vid upprättandet
av årets röstlängder har inträffat att ett icke alldeles ringa antal röstberättigade
personer i dessa längder oriktigt antecknats såsom icke röstberättigade.
I den mån felaktigheter förekommer har man att räkna med att dessa endast till
viss del blir föremål för i behörig ordning gjorda anmärkningar och på så sätt
rättade. Även riktigheten av det sist sagda bestyrkes av vad som förekommit vid
tillkomsten av årets röstlängder. Frågan om att vidga rättelsemöjligheterna har
uppmärksammats i tidigare sammanhang. Sålunda väcktes vid 1955 års riksdag
motioner, i vilka framfördes förslag, att valnämnd skulle medges rätt att vid sitt
justeringssammanträde rätta felaktigheter i röstlängd, även om formell anmärkning
om felaktigheterna icke framställts inom laga tid. I sitt av riksdagen godkända
utlåtande 1955: 12 uttalade konstitutionsutskottet med anledning av motionerna,
att någon befogenhet icke borde tillerkännas valnämnd att, utan att anmärkning
framställts, företaga sådana rättelser i röstlängd att den, som enligt
längden skulle vara röstberättigad, avfördes ur längden eller där antecknades
såsom icke röstberättigad. En dylik befogenhet skulle enligt utskottet föranleda,
att samtliga röstberättigade skulle behöva bevaka sin rätt vid det sammanträde,
där frågor om rättelse i längden behandlades. Ett stadgande om rättighet eller
skyldighet för valnämnd att företaga rättelse i fråga om personer, vilka icke upptagits
såsom röstberättigade i den av lokal skattemyndighet upprättade röstlängden,
fann utskottet också ägnat att inge betänkligheter. Oavsett huru bestämmelserna
härom utformades, skulle det enligt utskottets uppfattning bland allmänheten
kunna uppkomma misstankar om bristande objektivitet hos valnämnd.
Reglerna bör givetvis, såsom riksdagen funnit, vara så utformade, att ingen
misstanke om bristande objektivitet vid röstlängdens fastställande kan uppkomma.
Även andra skäl kan tala för att man framgår med en viss försiktighet, när
det gäller att ändra nuvarande system. Principen om röstlängdens bindande verkan,
som syftar till att åstadkomma en fast grundval för rösträtten och att möjliggöra
valets snabba förrättande ävensom att i största utsträckning undanröja
anledningar till valets överklagande med ty åtföljande risk för omval, är av stor
betydelse. Jämväl andra intressen kräver emellertid beaktande. Det mycket angelägna
intresset att i görligaste mån förebygga, att någon genom fel vid röstlängdens
upprättande berövas möjlighet att utöva sin rösträtt, träder givetvis här i förgrunden.
Icke minst med hänsyn till de fel, som i sådant hänseende förekommit
i några av årets röstlängder, framstår det som påkallat att undersöka hur vidgade
möjligheter att före valtillfället rätta dylika fel lämpligen skall kunna åvägabringas.
Med hänsyn till sakens vikt bör en sådan undersökning snarast komma
till stånd. I samband med denna undersökning bör också prövas om möjlighet
finnes att upprätta röstlängd tidigare än som nu sker, så att tiden för framställande
av anmärkningar icke sammanfaller med den vanligaste semesterperioden.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under sista halvåret 1965.
67. Utredningen rörande undersökning och bearbetning av naturtillgångar
på den svenska kontinentalsockeln
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 november 1964 för
att framlägga förslag till lagstiftning rörande undersökning och bearbetning
av naturtillgångar på den svenska kontinentalsockeln m. m.:
Holmberg, C. V., statssekreterare, ordförande;
76
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet IJus67
Delin, L. A., revisionssekreterare;
Swarting, S. E. V., byråchef.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 6 november
1964):
Med kontinentalsockeln avses den förhållandevis långsamt sluttande delen av
havsbottnen mellan stranden och början av den s. k. kontinentalsluttningen, där
bottenprofilen övergår i en brantare sluttning ned mot de stora havsdjupen. Denna
övergång torde flerstädes ske på ett djup av omkring 200 meter. Kontinentalsockeln
anses innehålla betydande naturtillgångar, särskilt mineral, olja och naturgas.
Möjligheten att exploatera dessa tillgångar har ökats genom vetenskapens
och teknikens snabba framsteg. Undersökningsarbeten bedrivs också sedan åtskillig
tid på kontinentalsockeln i olika delar av världen. Under senare år har
även i fråga om havsområden utanför Sveriges kuster framträtt intresse för undersökningar
rörande förekomsten av olja och naturgas.
För att få till stånd en reglering av de olika staternas anspråk i fråga om kontinentalsockeln
upptog Förenta Nationernas kommission för internationell rätt
frågan om kontinentalsockeln på sitt arbetsprogram. Efter flera års förberedelsearbeten
antogs vid 1958 års konferens i Geneve om kodifieringen av de folkrättsliga
reglerna om havet bl. a. en konvention om kontinentalsockeln, dagtecknad
den 29 april 1958. Sedan föreskrivet antal ratifikations- och anslutningsinstrument
deponerats, trädde konventionen i kraft den 10 juni 1964. Kungl. Maj:t föreslår
genom proposition denna dag riksdagen att godkänna konventionen. Denna träder
för Sveriges del i kraft den trettionde dagen efter det att anslutningsinstrument
deponerats.
Konventionens innehåll är i huvudsak följande. Med kontinentalsockeln förstås
i konventionen havsbottnen och dess underlag i de områden under vatten
som gränsar till kusterna men är belägna utanför territorialgränsen intill ett
djup av 200 meter eller, därutanför, på sådant vattendjup som medger tillgodogörande
av naturtillgångar inom områdena. Konventionen omfattar även motsvarande
områden runt öar. För Sveriges del blir konventionen tillämplig överallt
utanför den svenska territorialgränsen i de hav som omger Sverige. I de fall
då kontinentalsockeln gränsar till två eller flera, mittemot varandra liggande staters
territorer eller till tvä angränsande staters territorier skall sockelns gräns
mellan staterna i första hand bestämmas genom avtal. I brist på avtal gäller som
huvudregel, att uppdelningen skall ske efter en mittlinje mellan baslinjerna för
berörda staters territorialvatten, om staterna ligger mittemot varandra, och efter
principen om lika avstånd från dessa baslinjer, om staterna gränsar till varandra
i sidled. Enligt konventionen utövar strandstaten suveräna rättigheter över kontinentalsockeln,
såvitt avser dennas utforskande och tillgodogörandet av dess
naturtillgångar. Strandstaten äger på kontinentalsockeln uppföra, underhålla och
driva de anläggningar och andra inrättningar som erfordras för sådan verksamhet
samt upprätta säkerhetszoner kring inrättningarna. Dessa är underkastade
strandstatens jurisdiktion men är ej att betrakta som öar. Strandstatens rättigheter
med avseende på kontinentalsockeln får ej inverka på det ovanförliggande
vattnets egenskap av fritt hav. Ej heller får utforskandet av kontinentalsockeln
eller tillgodogörandet av dess naturtillgångar i vidare mån än som kan anses
berättigat lända till intrång i sjöfarten, fisket eller bevarandet av havets biologiska
tillgångar. Även vissa andra intressen skyddas.
Anslutning från svensk sida till konventionen kräver en intern reglering av
77
I Jo: 67
Riksdagsberättelsen år 1965
villkoren för undersökning och bearbetning av naturtillgångarna inom den svenska
delen av kontinentalsockeln. Om denna fråga bör en särskild utredning ske.
Nationell lagstiftning i ett flertal andra länder rörande naturtillgångarna på
kontinentalsockeln innehåller, att rätten att tillgodogöra sig tillgångarna förbehålles
staten. Även i vårt land bör en lagstiftning på området utgå från att staten
äger det bestämmande inflytandet över ifrågavarande tillgångar. Reglerna för
undersökning och bearbetning av dessa tillgångar synes böra bygga på ett koncessionssystem,
som ger möjligheter för det allmänna att tillse att såväl undersökningsarbeten
som exploatering bedrives på ett med hänsyn till landets intressen
lämpligt sätt. I fråga om annan än statlig verksamhet bör det allmännas intresse
kunna tillgodoses bl. a. genom rätt för staten att deltaga i ifrågakommande
företag eller att uppbära en rimlig avgift. I övrigt måste självfallet tillses, att den
interna regleringen kommer i överensstämmelse med konventionen och andra
folkrättens regler.
Vid sidan av bestämmelser för själva undersökningen och bearbetningen av
naturtillgångarna måste uppmärksammas frågan om jurisdiktion i övrigt inom
ifrågavarande område, t. ex. beträffande strafflagstiftning och sociallagstiftning.
Skulle under utredningsarbetet visa sig föreligga behov av särskild reglering
även för områden som är belägna innanför territorialgränsen, bör utredningen
vara oförhindrad att lägga fram förslag även i denna del. Därvid bör beaktas förhållandet
till gällande gruvlagstiftning, stenkolslagen däri inbegripen. Av hänsyn
till den allmänna översyn av gruvlagstiftningen som för närvarande pågår genom
den år 1963 tillkallade gruvrättsutredningen bör emellertid utredningsarbetet i
denna del begränsas till att avse andra naturtillgångar än inmutningsbara mineralfyndigheter.
Samråd bör äga rum med gruvrättsutredningen.
Under utredningsarbetet torde uppmärksamhet böra ägnas åt motsvarande lagstiftningsarbete
i övriga nordiska länder.
Den nu förordade utredningen bör bedrivas skyndsamt och om möjligt slutföras
inom sådan tid att en lagstiftning rörande kontinentalsockeln kan träda i
kraft samtidigt med att konventionen om kontinentalsockeln träder i kraft för
Sverige.
Statsrådsberedningen
68. Forskningsberedningen (1963: I 59; 1964: I 66)
Inrättad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 14 december 1962 för samråd
om den långsiktiga inriktningen av den svenska forskningspotiliken (se
Post- och Inrikes tidn. den 31 december 1962):
Alfvén, H. O. G., professor;
Bergström, K. S. D„ professor;
Brising, L. H., direktör;
Brohult, S. F. A., professor;
Brynielsson, H. A. B., direktör;
Fehrm, E. M., generaldirektör;
Fornander, S., direktör;
Gustafson, T. V., professor;
78
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 68
Gustafsson, Å., professor;
Gårding, L., professor;
Hjelm, K. G. L., professor;
Holm, C. L., docent;
Husén, T., professor;
Kärrholm, M., docent;
Larsson, L.-4L, professor;
Liander, N. H., direktör;
Lönnroth, N. E. M., professor;
Muntzing, A., professor;
Norberg, D. L., professor;
Olson, Hj., direktör;
Petri, B., landshövding;
Rexed, B. A., professor, sekreterare;
Rosén, N. G. K. G., universitetskansler;
Svennilson, S. I-, professor;
Tiselius, A. W. K., professor;
Ulfsparre, S., direktör;
Waldenström, J. G., professor.
I beredningen, som leds av statsministern, ingår därjämte de medlemmar
av regeringen som berörs av de frågor som behandlas.
Enligt beslutet den 14 december 1962 har upprättats en särskild arbetsgrupp
för att inom statsrådsberedningen förberedande behandla frågor av
betydelse för regeringen vid utformningen av forskningspolitiken. I arbetsgruppen,
som jämväl står under statsministerns ledning ingår:
Alfvén (se ovan);
Brohult (se ovan);
Rexed (se ovan), sekreterare;
Svennilson (se ovan);
Tiselius (se ovan);
Håkansson, H. E. V., avdelningschef;
Moberg, S. T., statssekreterare.
Lokal: Statsrådsberedningen; tel. växel 22 45 00.
Direktiven för beredningen, se 1963: I Ju 59.
Forskningsberedningen in pleno har under tiden november 1963—oktober
1964 hållit 3 sammanträden.
Arbetsgruppen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 8
sammanträden.
79
IU: 2
Riksdagsberättelsen år 1965
Utrikesdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1964
1. Utrikesförvaltningens lönenämnd, utlandslöneöversynen
(1962:1 8; 1963:1 4; 1964:1 6)
Genom beslut den 26 augusti 1960 har Kungl. Maj:t uppdragit åt utrikesförvaltningens
lönenämnd (tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 17 december 1948, den 22 december 1949 och den 17 november 1950 för
att inom utrikesdepartementet biträda vid beredning av frågor rörande avlöningar
till tjänstemän vid beskickningar och konsulat) att verkställa översyn
av avlöningsförmånerna till utomlands stationerade diplomatiska och
konsulära tjänstemän m. fl (se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1960):
Kabinettssekreteraren, ordförande;
Statssekreteraren i finansdepartementet;
Statssekreteraren i civildepartementet;
Chefen för utrikesdepartementets administrativa avdelning;
Przybyszewski Westrup, Z. S., f. d. envoyé;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm;
Åberg, S. T. civilingenjör, direktör.
Sekreterare:
Lannefjord, S. E. U., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Forshell, P. O. V., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1961: I U 9.
Nämnden har för detta utredningsuppdrag under tiden den 1 november
1963—den 13 januari 1964 hållit ett sammanträde och ett inom nämnden
för uppdraget utsett arbetsutskott nio sammanträden.
Nämnden har den 13 januari 1964 till Kungl. Maj:t avgivit en promemoria
med författningsförslag avseende »Avlöningssystemet för tjänstemän
inom utrikesrepresentationen m. fl.» (stencilerad, UD 1964: 1).
Härmed är nämndens utredningsuppdrag slutfört.
2. Baslinjeutredningen (1963: I 7; 1964: 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 december 1961 för
att företaga en översyn av baslinjerna för territorialvattnets beräkning utmed
den svenska kusten och därmed sammanhängande frågor:
80
IUs 4
Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet
Fagerholm, P. O., sjöfarts råa, ordförande;
Gihl, K. S. T. N., professor emeritus;
Gottfridsson, E. H. R., kommendör;
Gullnäs, S. I., t. f. lagbyråchef;
Hedström, L. E., utrikesråd;
Holm, N. E., gränschef;
Hult, N. E. J., överdirektör;
Sahlin, S., byråchef (ersättare för Hult).
Expert:
Hegfeldt, A., sjökapten.
Sekreterare:
Lidgard, C. S. H., förste ambassadsekreterare.
Utredningen har under tiden november 1963—december 1964 hållit 9
sammanträden.
Utredningen har avgivit ett den 16 december 1964 dagtecknat betänkande,
benämnt »Sveriges sjöterritorium».
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredning om svenska u-landslag
Tillsatt enligt Kungl. Maj :ts beslut den 22 november 1963 för att förutsättningslöst
utreda frågan om svenska u-landslag:
Björnberg, B. A., generalsekreterare i Nämnden för internationellt bistånd.
Utredningsmannen har företagit tjänsteresor till Danmark, Norge, Förenta
Staterna och Salvador.
Utredningsmannen har avgivit ett den 25 mars 1964 dagtecknat betänkande,
benämnt »U-landslag». Utredning och förslag angående s. k. frivilligtjänst
inom svensk biståndsverksamhet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1965
4. Nordiska samfärdselkommittén (1962: I 5; 1963:1 1; 1964:1 5)
Tillsatt genom Kungl. Maj :ts beslut den 6 juni 1957:
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av I kamm.
Sekreterare:
Edelstam, E. A., byrådirektör.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00, ankn. 1888.
Direktiven för utredningen, se 1958: I U 6.
Kommittén har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit fyra
81
IU: 4
Riksdagsberåtteisen år (965
sammanträden, den 2—3 december 1963 i Oslo, den 9 januari i Köpenhamn,
den 13—14 april i Köpenhamn och Malmö samt den 28—29 september i
Köpenhamn och Flensburg. Sekreterarmöten har föregått två av de nämnda
sammanträdena.
Utöver de ärenden som tidigare förekommit på kommitténs dagordning,
har kommittén ägnat speciell uppmärksamhet åt bl. a. trafiksäkerhetsforskningen
i Norden samt kommunikationerna med den europeiska kontinenten,
särskilt i samband med de ifrågasatta fasta förbindelserna över Öresund och
Stora Bäll.
Sedan kommittén under en övergångsperiod provisoriskt tjänstgjort som
s. k. niomannakommitté inom Nordiska rådet med uppgift att mellan sessionerna
förbereda de inom Nordiska rådet aktuella ärendena inom kommitténs
arbetsområde, har Nordiska rådets trafikutskott numera inom ramen
för Nordiska rådets nya försöksvis tillämpade arbetsformer börjat sammanträda
mellan sessionerna. Under dessa omständigheter har Nordiska
samfärdselkommittén i dess nuvarande sammansättning kommit att framstå
som överflödig. Kommittén väntas därför avgiva eu slutrapport inom
kort.
5. Beredningen för internationella biståndsfrågor (V-beredningen)
(1%2: I 9; 1963:1 5; 1964:1 7)
Tillsatt enligt Kungl. Maj :ts beslut den 10 februari 1961 för att stå till regeringens
förfogande för rådplägning i frågor av principiell karaktär rörande
den svenska biståndsverksamhetens utformning, avvägning och koordination
:
Erlander, T. F., statsminister, led. av II kamm., ordförande;
Sträng, G. G. E., statsråd, led. av I. kamm.;
Lindström, Ulla G., statsråd, led. av I kamm.;
Lange, N. G., statsråd, led. av I kamm.;
Andersson, M. A., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Anderson, C. A., direktör, led. av I kamm.;
Carlson, S. L., professor;
Curtman, C. W., verkst. direktör i Sveriges lantbruksförbund;
Frykholm, A. Y., kyrkoherde;
Hermansson, N. T., jur. kand.;
Höjer, T. Signe, ordförande i svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet
för fred och frihet;
Iveroth, C. A., verkst. direktör i Sveriges industriförbund;
Kaijser, R. G. S., med. dr, överläkare, led. av I kamm.;
Michanek, E. N., generalsekreterare i Nämnden för internationellt bistånd;
Fockstedt, S., sekreterare i Tjänstemännens centralorganisation;
Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet IU:6
Nordenson, J. W., verkst. direktör i Sveriges allm. exportförening, led. av
I kamm.;
Odhner, C. E. T., agr. lic.;
Rimmerfors, A. E., socialsekreterare, led. av II kamm.;
Stroh, O., major, generalsekreterare i Svenska röda korset;
Thunholm, L.-E., bankdirektör;
Wieslander-Kristensen, Anna, fil. mag.;
Äman, O. V., landshövding, f. d. riksdagsman.
Sekreterare:
Lundström, H. O., byråchef.
Lokal: Finansdepartementet; tel. växel 22 45 00/13 34 (sekreteraren).
Beredningen har under tiden november 1963—november 1964 hållit ett
sammanträde.
Beredningen beräknas fortbestå tills vidare under år 1965.
6. Utredning angående informationsverksamheten i Sverige rörande Förenta
Nationerna
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 april 1964 för att
verkställa översyn rörande informationsverksamheten i Sverige om Förenta
Nationerna:
Leifland, L., byrådirektör.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00/19 00 eller 2148 11.
I två motioner till 1964 års riksdag (I: 458 och II: 548) hemställdes bl. a.
att frågan om samordning och utökning av informationsverksamheten rörande
Förenta Nationernas syfte, organisation och verksamhet måtte utredas.
Statsutskottet anförde i sitt utlåtande (nr 3/1964) att det vore uppenbart
att den nuvarande uppdelningen av upplysningsverksamheten på
olika myndigheter och organisationer samt kontaktorgan för internationella
organisationer ävensom avsaknaden av en dokumentationscentral,
som kunde ge fakta om det pågående skeendet på det internationella området,
i hög grad försvårade möjligheterna till en samlad överblick av förefintliga
informationsmaterial. Vidare kunde under dessa förhållanden risken
för dubbelarbete icke uteslutas. Det vore därför enligt utskottets mening
önskvärt att så långt möjligt samordna upplysningsverksamheten.
Utskottet fann sig böra hemställa att Kungl. Maj:t måtte låta föranstalta
om en undersökning beträffande frågan om samordning av informationsverksamheten
på här ifrågavarande område. Med anledning av detta utskottets
utlåtande beslöt Kungl. Maj :t den 28 april 1964 att en översyn
skall verkställas rörande samordning av informationsverksamheten i Sverige
rörande Förenta Nationernas syfte, organisation och verksamhet, utmynnande
i förslag ägnade att på ett ändamålsenligt sätt tillvarataga före
-
83
IU: 6
Riksdagsberättelsen år 1965
fintliga resurser för att skänka upplysningsverksamheten ökad effekt, bl. a.
genom koordinering av de insatser, som av olika organ nu göres för att
sprida kännedom om och förståelse för FN.
Utredningen beräknas vara avslutad före den 1 september 1965.
7. Utredning rörande utrikesförvaltningens kamerala organisation
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 maj 1964 för att
verkställa utredning av medelsförvaltningen vid Sveriges lönade representation
i utlandet m. m.:
Thorson, T. A. R., byråchef, ordförande;
Bothén, P. R., byråchef;
Grubb, E. O., avdelningsdirektör;
Westin, G. V. A., byrådirektör, tillika sekreterare;
Larsson, K.-Å., byrådirektör.
Expert:
Hoving, W. V., byrådirektör.
Lokal: Utrikesdepartementet, Strömgatan 24; tel. växel 22 45 00/20 89
(sekreteraren).
Direktiv (anförande av ministern för utrikes ärendena Nilsson till statsrådsprotokollet
den 29 maj 1964):
Den 1 april 1961 trädde nya bestämmelser i kraft för utrikesrepresentationens
medelsförvaltning. Dessa bestämmelser är:
Kungl. Majrts reglemente den 30 december 1960 för medelsförvaltningen vid
Sveriges lönade representation i utlandet (MRU),
2. Ministerns för utrikes ärendena föreskrifter den 30 januari 1961 för tilllämpningen
av nämnda reglemente (TMRU), samt
3. Byggnadsstyrelsens anvisningar den 7 februari 1961 för utlandsmyndigheternas
redovisning av deras medelsförvaltning beträffande medel som slutligt
tillhandahålles av styrelsen (BMRU).
Kungl. Maj:t har vidare den 11 maj 1962 med verkan fr. o. m. den 1 juli 1962
utfärdat reglementen för medelsförvaltningen vid Sveriges lönade representation
i utlandet avseende viss försöksverksamhet vid s. k. central, respektive ansluten
utlandsmyndighet.
Från skilda utlandsmyndigheter har under senare tid erinringar inkommit
mot nämnda bestämmelser för medelsförvaltningen under framhållande av den
stora arbetsinsats som erfordras enbart för fullgörande av de åtgärder som måste
iakttagas vid bokföring och redovisning till departementet av myndigheternas
utgifter och inkomster. Särskilt kraftigt hade arbetsbördan ökat i och med att
staten fr. o. m. den 1 juli 1962 övertagit ansvaret för utlandstjänstemännens bostadskostnader.
Inom departementet har vidare den erfarenheten gjorts, att de nuvarande bestämmelserna
ställer stora krav på utlandsmyndigheterna i formellt avseende,
som det torde vara önskvärt att minska på.
84
IU: 7
Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet
Med anledning härav synes det mig vara angeläget att frågan om medelsforvaltningen
vid den lönade utrikesrepresentationen göres till föremål for allsidig
utredning av sakkunniga.
De sakkunniga bör bland annat pröva möjligheterna att underlätta utlandsmyndigheternas
medelsförvaltning och -redovisning genom att förlägga den
egentliga bearbetningen, inklusive granskningen, av utgifts- och inkomstmaterialet
till departementet samt i samband därmed undersöka de omläggningar inom
departementets egen kameralförvaltning, som bleve erforderliga. Möjligheterna
att låta bearbeta redovisningsmaterial maskinellt — eventullt tillsammans med
departementets eget bokföringsmaterial — bör utredas.
Jämlikt BMRU skall myndigheternas utgifter och inkomster i fastighets- och
inventarieärenden redovisas till byggnadsstyrelsen jämte verfikationer. Det torde
böra utredas huruvida dessa redovisningar kan samordnas och eventuellt integreras
med myndigheternas redovisningar till utrikesdepartementet.
Utredningen torde jämväl böra ta ställning till frågan om den interna granskning
som äger rum i departementet av utlandsmyndigheternas medelsförvaltning
ävensom undersöka huruvida en granskning av utgifter och inkomster i fastighets-
och inventarieärenden kan ske genom utrikesdepartementets försorg med
biträde av personal från byggnadsstyrelsen.
Den förutnämnda försöksverksamheten torde jämväl undersökas och förslag
härutinnan avges.
Slutligen bör utredningen lägga fram de organisatoriska förslag, som föranleds
av utredningens ställningstaganden i huvudfrågan.
Utredningen har under tiden juni—oktober 1964 hållit 8 sammanträden.
Med skrivelse den 24 september 1964 till departementschefen har utredningen
avgivit förslag till organisation av granskningsverksamheten i utrikesdepartementet
avseende utlandsmyndigheternas medelsredovisningar.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
85
I Fö: 1
Riksdagsberättelsen år 1965
Försvarsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1964
1. 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga (1962:1 10; 1963: I 3; 1964:1 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari 1956 för
att inom försvarsdepartementet verkställa viss översyn av de centrala försvarsförvaltningarnas
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari
1956):
Insulander, E. I., krigsråd, ordförande;
Fjellander, N. E. B., expeditionschef;
Lyberg, F., byråchef;
Resare, A. C. R., t. f. avdelningschef.
Expert:
Wijkman, EL G. B., universitetsråd.
Sekreterare:
Magnusson, Alice, H. C., budgetsekreterare.
Direktiven för översynen, se 1957:1 Fö 13, 1959: I Fö 11, 1960: I Fö 10
och 1961:1 Fö 10.
Genom beslut den 3 maj 1963 har Kungl. Maj :t vidare uppdragit åt de
sakkunniga att dels utreda frågan rörande den framtida placeringen av
centralkontoret för byggnads- och reparationsberedskapen, dels ytterligare
pröva möjligheterna att samordna handläggningen av kalkylfrågor m. m.
inom fortifikationsförvaltningen, dels ock ytterligare överväga vissa frågor
rörande arbetsfördelningen mellan byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen.
De sakkunniga har under tiden december 1963—november 1964 hållit 9
sammanträden.
Med skrivelse den 15 oktober 1964 har de sakkunniga avgivit betänkande
(stencilerat, Fö 1964:6) med förslag rörande vissa organisationsfrågor
m. m. inom fortifikationsförvaltningen.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1959 års besparingsutredning för försvaret (1962: I 16; 1963: I 9;
1964:I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 oktober 1959 för
att verkställa utredning rörande besparingsmöjligheterna vid försvaret (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 november 1959):
86
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fik 3
Älmeby, H. V. B., överdirektör, ordförande;
Engfors, B. G. O., bankdirektör;
Eriksson, G. E., kassör.
Experter:
Hallin, G. E., krigsråd;
Holmgren, J. F:son, civilingenjör, f. d. verkstadsdirektör;
Palm, T., avdelningsdirektör;
Lundberg, K. A. O., direktör (tillika huvudsekreterare).
Biträdande sekreterare:
Erichson, B. L., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1960:1 Fö 22.
Utredningen har ej sammanträtt under 1964.
Den 14 november 1964 beslöt departementschefen att utredningen skulle
upphöra.
3. 1963 års militärassistentutredning (1964: I 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 september 1963 för
att pröva behovet av militärt utbildad personal vid överståthållarämbetet
och länsstyrelserna:
Åkerman, O. R., generallöjtnant, ordförande;
Lindberg, Å. A., landssekreterare.
Expert:
Varenius, B. G. O., överste.
Sekreterare:
Lindgren, C.-I., kapten.
Direktiven för utredningen, se 1964:1 Fö 26.
Utredningen har under november 1963—januari 1964 hållit 12 sammanträden.
Utredningen har därjämte besökt överståthållarämbetet samt länsstyrelserna
i Norrbottens, Västerbottens, Västmanlands, Stockholms, Göteborgs,
Hallands och Gotlands län. Kontakt har hållits med övriga länsstyrelser
liksom med överbefälhavaren, chefen för armén, statskontoret och med
länsförvaltningsutredningen.
Utredningen har den 21 januari 1964 avlämnat »Betänkande rörande behovet
av militärt utbildad personal vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna»
(stencilerat, Fö 1964: 2).
Uppdraget är därmed slutfört.
87
I Fö: 4
Riksdagsberättelsen år 1965
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1965
4. 195b års värnpliktsavlöningsutredning (1962:1 8; 1963: I 2, 1964:1 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1954 för
att verkställa utredning rörande ekonomiska och sociala förmåner till värnpliktiga
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1954):
Söderberg, G., expeditionschef, ordförande;
Gustafsson, M. G., ombudsman, led. av II kamm.;
Rosenblad, U. S., byråchef;
Sundelin, G. V., lantbrukare, f. d. talman i I kamm.
Experter:
Aldestam, N. A., byråchef;
Borgquist, F., byråchef;
Löwenadler, S., kapten;
Nyström, E. P. S., major;
Sörensen, E., ryttmästare (fr. o. m. den 1 september 1964);
Wernstedt, L. G. L:son, överstelöjtnant.
Sekreterare:
Tännérus, L. A., t. f. budgetsekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (ordföranden och sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1955: I Fö 16 och 1959: I Fö 9. Beträffande
ytterligare utredningsuppdrag, se 1961: I Fö 8.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 6 sammanträden.
Utredningen har under året avgivit yttranden angående framställningar
av oivilförsvarsstyrelsen om ändring i värnpliktsavlöningskungörelsens bestämmelser
i 9 § angående rätt att använda sovplats och snälltåg vid fri resa
och av försvarets civilförvaltning om beredskapsersättning till värnpliktiga
vid tjänstgöring i sjöreserv samt angående av civilförsvarsstyrelsen
framställda förslag till bestämmelser om ersättning åt civilförsvarspliktig
vid flygtjänstgöring och till bestämmelser om inkvarterings- och reseersättning
m. m. åt civilförsvarspliktig. Utredningen har den 21 januari 1964 avlämnat
sitt åttonde betänkande, Förslag angående ekonomiska och sociala
förmåner avsedda att underlätta fast anställt underbefäls övergång till civil
verksamhet m. m. (stencilerat, Fö 1964:3).
För utredningen återstår härefter att slutbehandla frågan om tillgodoräkning
i merithänseende av tid för värnpliktstjänstgöring. Under året har beträffande
detta spörsmål bl. a. vittgående principiella undersökningar fortsatts
och till viss del avslutats genom en särskild arbetsgrupp inom utredningen.
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1965.
88
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Föt 5
5. Organisationsnåmnden för militärmusiken (1962:1 11; 1963:1 4;
1964:I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 juni 1956 för handläggning
av frågor rörande genomförandet av ny musikorganisation vid försvaret
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1956):
Rosenblad, U. S.( byråchef, ordförande;
Hallin, G. E., krigsråd;
Johansson, K. G., musikdirektör.
Experter:
Karén, H. V., kanslichef;
Skeppstedt, S. H., major;
Wiklander, B. V., militärmusikinspektör.
Sekreterare:
Ogner, S. V., t. f. byråchef.
Biträdande sekreterare:
Hanström, C. G. L. P., byrådirektör.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1767).
Direktiven för nämnden, se 1957: I Fö 17 och 1961:1 Fö 12.
Under 1964 har nämndens arbete främst varit inriktat på att fullgöra
Kungl. Maj :ts uppdrag den 6 juni 1962 att utarbeta förslag rörande uppgifter
och organisation avseende militärmusiken i stockholmsområdet. Förslag
har avgivits den 15 september 1964 (stencilerat, Fö 1964: 5).
Genom beslut den 15 februari 1963 bemyndigade Kungl. Maj :t nämnden
att under år 1963 medgiva innehavare av beställning vid militärmusiken
tjänstledighet med oavkortad lön för deltagande i repetitioner och konserter,
utförda av statsunderstödd orkester för kulturell musik. Genom beslut
den 6 december 1963 utsträckte Kungl. Maj :t förenämnda bemyndigande
den 15 februari 1963 att gälla tills vidare under år 1964. Nämnden bär bedrivit
viss försöksverksamhet avseende militärmusikers deltagande i civil
orkesterverksamhet samt utfärdat anvisningar i anslutning därtill.
Nämnden har den 31 augusti 1964 avgivit remissutlåtande över betänkande
med förslag till åtgärder för att främja orkesterverksamheten i Sverige.
Under hösten 1964 har nämnden fortsatt arbetet med ett definitivt militärmusikreglemente
med därtill hörande anvisningar.
Nämnden har i övrigt bedrivit rådgivande och vägledande verksamhet.
Nämnden har under tiden den 1 januari—den 23 oktober 1964 hållit 16
protokollförda sammanträden.
Återstående uppgifter beräknas bli slutförda under år 1965.
89
IFö: 6
Riksdagsberättelsen år 1965
6. Kommandoexpeditionsutredningen (1962: I 12; 1963: I 5; 1964: I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 maj och den 6 juni
1958 för att verkställa utredning rörande försvarets kommandoexpeditions
ställning, uppgifter och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 21 maj
1958):
Linden, K. G., generaldirektör, ordförande;
Henning, C. H. H., konteramiral;
Resare, A. C. R., t. f. avdelningschef, tillika sekreterare.
Expert:
Ringborg, C. J., byrådirektör.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1685).
Utredningen har under år 1964 hållit ett sammanträde.
Till 1963 års kommittéberättelse har anmälts, att utredningen avvaktar
bl. a. resultatet av författningsutredningens arbete. Efter samråd med departementsutredningen
avvaktar kommandoexpeditionsutredningen jämväl
resultaten av nämnda utrednings arbete.
7. Utredningen rörande den framtida användningen av Skeppsholmen m. m.
(1962:I 15; 1963:I 8; 1964:I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 september 1959 för
att verkställa utredning rörande den framtida användningen av de nu av
marinens regionala och lokala organ disponerade markområdena, byggnaderna
och anläggningarna å Skepps- och Kastellholmarna samt å Djurgården
och Beckholmen (se Post- och Inrikes tidn. den 8 oktober 1959):
Sehlstedt, O. A., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Christianson, G. A., f. d. generaldirektör;
Larsson, S., generaldirektör.
Sekreterare:
Berglund, S. F., kansliråd;
Holmström, E. W., byrådirektör.
Lokal: Försvarsdepartementet, Stockholm 2; tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (ankn. 1294).
Direktiven för utredningen, se 1960: I Fö 21.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 11 sammanträden.
Utredningens arbete har bedrivits fortlöpande. En aktuell redovisning
över fastighetsbeståndet på Skepps- och Kastellholmarna samt Galärvarvet
har upprättats. Till Kungl. Maj :t (kommunikationsdepartementet) har den
26 mars 1964 avgivits utlåtande över Djurgårdsnämndens förslag till dispositionsplan
för Kungl. Djurgården. Vidare har yttranden avgivits, till forti
-
90
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 9
fikationsförvaltningen angående förlängd bostads uthyrning på Beckholmen
samt angående vissa provisoriska byggnadsåtgärder vid omlokalisering på
Skeppsholmen och till sjöfartsstyrelsen angående disposition av en byggnad
på Skeppsholmen för sjöfartsverkets kontrollstation. Fortsatta överläggningar
har förekommit med representanter för myndigheter m. fl. rörande
lokalfrågor m. m.
Utredningen, som från sjöfartsstyrelsen erhållit visst remissyttrande beträffande
Beckholmen, avser att, sedan återstående remissyttranden inkommit,
avgiva delbetänkande beträffande Beckholmen.
Sedan begärda principskisser över användningen av Skeppsholmen m. m.
framdeles erhållits från anlitad arkitektkonsult, ämnar utredningen under
år 1965 framlägga betänkande beträffande Skepps- och Kastellholmarna
samt Galärvarvet.
8. 1960 års befälsstatsdelegation (1962:1 18; 1963:1 11; 1964:1 14)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1960 för verkställande
av vissa organisatoriska undersökningar rörande behovet av befälspersonal
inom arméns krigs- och fredsorganisationer (se Post- och Inrikes
tidn. den 28 juli 1960):
Borgquist, F., byråchef.
Experter:
af Buren, H., överstelöjtnant;
Skeppstedt, S. H., major.
Sekreterare:
Gyllenram, K. Å. G., krigsråd.
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, St. Nygatan 1; tel.
21 04 31.
Direktiven för delegationen, se 1961:1 Fö 22.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 januari 1964 har delegationen framlagt
förslag till dels viss kvalitetsförstärkning av mobiliseringsavdelningarna
vid arméns specialtruppslagsförband, dels — i avvaktan på delegationens
slutbetänkande — vissa statändringar för officerare och underofficerare
vid specialtruppslagen. Ifrågavarande förslag föranledde proposition
till 1964 års riksdag (prop. 1964: 110, s. 13—19; SU 97; rskr. 217).
Delegationen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1965.
9. 1960 års värnpliktsutredning (1962: I 19; 1963: I 12; 1964: I 15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1960 för att
verkställa utredning rörande värnpliktsutbildningen in. in. samt avgiva av
utredningen betingade förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 29 oktober
1960):
91
I Fös 9
Riksdagsberättelsen år 1965
Gustavsson, B. T., ombudsman, led. av I. kamm.
Experter:
Bennegård, E. B. H., major (fr. o. m. den 1 januari 1964);
Bergelin, S.-E. S., byråchef;
Borgquist, F., byråchef;
Brant-Lundin, C. L. W. S., överste;
Hedman, T. K.-E., högbåtsman;
Hörnquist, K. I. E., major;
Jansson, K. E., förvaltare;
Larsson, C.-O., överstelöjtnant;
Lindén, S., kommendörkapten av 1. graden;
Ljunggren, L. R. H., hovrättsassessor;
Lugn, P. E. R., kapten (fr. o. m. den 8 april 1964);
Renberg, H. V., seminarielärare;
Smedler, J.-E. G., överstelöjtnant;
Synnergren, S. G. E., generalmajor.
Sekreterare:
Blomqvist, O. R., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Bjule, R. E. I., överstelöjtnant;
Nystedt, S. H., förste byråsekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Karlavägen 96", Stockholm
No; tel. 61 35 03 (experterna Lugn och Renberg), 61 54 04 (sekreteraren
Blomqvist och experten Lindén).
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Fö 23.
Arbetet har under tiden den 1 november 1963—den 31 oktober 1964 huvudsakligen
inriktats på bedömning av hopbragt material och utformning
av konkreta förslag. Viss materialinsamling har därjämte skett, bland annat
beträffande beredskapsfrågor. Utredningen har under året bland annat
haft överläggningar med företrädare för de olika militära personalorganisationerna
och, inom ramen för av Centralförbundet Folk och Försvar anordnade
konferenser, med företrädare för de fyra stora riksdagspartiernas ungdomsförbund.
— Besök har under året gjorts i Storbritannien för studium
av militära utbildningsproblem.
Utredningen beräknar att redovisa huvuddelen av sitt utredningsuppdrag
under första halvåret 1965. Beträffande därefter återstående delar av uppdraget,
avseende bland annat samordningen mellan frivilligutbildningen och
värnpliktsutbildningen samt mellan utbildningen inom krigsmakten och inom
övriga delar av totalförsvaret, beräknas arbetet fortgå under år 1965.
92
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 11
10. 1960 års intendenturförvaltningsutredning (1962: I 20; 1963: 1 13;
1964: I 16)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1960 för att
verkställa utredning rörande inrättande av ett för försvaret gemensamt intendenturförvaltningsverk
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1960):
Christianson, G. A., f. d. generaldirektör.
Experter:
Bodin, E. A., överstelöjtnant;
Herolf, F. O. R., överstelöjtnant;
Neumuller, J. F. C., ombudsman;
Wallenqvist, O. A., kommendörkapten av 2. graden;
Wärnsund, S. A., överstelöjtnant.
Sekreterare:
Norrman, Å. S., krigsråd.
Biträdande sekreterare:
Franzén, N. P., kapten.
Lokal: Intendenturkårernas expeditionslokaler, Framnäsbacken 6, Solna
4; tel. 83 04 65.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Fö 24.
Uppdraget utvidgades genom Kungl. Maj:ts beslut den 21 april 1961 till
att omfatta frågan om inrättande av en för försvaret gemensam intendenturkår.
Genom beslut den 27 april 1962 föreskrev Kungl. Maj :t, att det fortsatta
utredningsarbetet i kårfrågan skall bedrivas med sikte på att en gemensam
kår skall inrättas för all intendenturpersonal inom krigsmakten
samt att förslag skall framläggas rörande en dylik kår.
Utredningsarbetet har bedrivits fortlöpande under året.
Utredningen beräknar att i början av år 1965 avge förslag till inrättande
av en gemensam intendenturkår för officerare på aktiv stat och reservofficerare
ävensom förslag till personalförteckning för de aktiva officerarna
samt förslag till rekrytering och utbildning av desamma. Uppdraget beräknas
vara slutfört under år 1965.
11. Utredning rörande redovisning av försvarets befästningar (1962:1 21;
1963: I 14; 1964: I 17)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1960 för att
verkställa utredning rörande redovisning av försvarets befästningar (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1960):
Christianson, G. A., f. d. generaldirektör.
Sekreterare:
Hofvander-Insulander, I. L., byrådirektör.
93
I Fö: 11
Riksdagsberättelsen år 1965
Lokal: Fortifikationsförvaltningen, Sandhamnsgatan 60, Stockholm Notel.
67 91 00.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Fö 25.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
12. Försvarets lärarutredning (1962: I 22; 1963: I 15; 1964:1 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 10 mars och den 20 oktober
1961 för att bl. a. verkställa utredning rörande vissa lärarbefattningar inom
lörsvaret m. m. samt avgiva av utredningen betingade förslag:
Hallin, G. E., krigsråd, ordförande;
af Malmborg, N. M., kansliråd;
Andersson, A. E., studierektor.
Experter:
Knutsson-Hall, T. K., överstelöjtnant;
Jardal, C. J.-G., kapten;
Behrns, T. E., kapten.
Lokal: Slottsbacken 6, Stockholm C; tel. 22 59 60 (ankn. 168).
Direktiven för utredningen, se 1962: I Fö 22.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit ett 40-tal sammanträden och företagit ett antal studiebesök.
Utredningen avgav den 18 februari 1964 betänkande »Arbetstid och ersättning
vid lärarverksamhet inom krigsmakten» (stencilerat, Fö 1964: 1)
samt den 18 september 1964 »Promemoria rörande lärarverksamhet m. m.
vid signalskyddsskolan».
Den 6 oktober 1964 avgav utredningen remissutlåtande angående inrättande
av lektorstjänster vid sjökrigsskolan och kustartilleriets radarskola.
Det ankommer enligt direktiven på utredningen att — sedan ställning
tagits till de förslag utredningen framlagt i betänkandet Arbetstid och ersättning
vid lärarverksamhet inom krigsmakten — utarbeta förslag till erforderliga
bestämmelser. Av utredningsarbetet kvarstår härutöver vissa
överväganden rörande avvägningen mellan antalet lärare — såväl militära
och civilmilitära som civila — med heltids- resp. deltidstjänstgöring samt
rörande de förutsättningar och former som bör gälla i fråga om civila lärares
anställning vid krigsmakten.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1965.
13. Soldathemsutredningen (1962: I 23; 1963: I 16; 1964: I 19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 november 1961 för
att verkställa utredning och avge förslag rörande statligt stöd åt soldathemsverksamheten
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 november 1961):
94
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 14
Gustafsson, M. G., ombudsman, led. av II kamm.
Expert:
Rosenblad, U. S., byråchef.
Sekreterare:
Nyman, K. G., förste byråsekreterare.
Lokal: Försvarets civilförvaltning, Stockholm 80; tel. 63 00 60.
Direktiven för utredningen, se 1962: I Fö 23.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 15 sammanträden.
Studiebesök har gjorts vid soldathem och förband i Strängnäs
och Karlsborg. överläggningar har hållits med representanter för enskilda
soldathemsorganisationer, myndigheter, styrelserna för Förbundet Soldaternas
Vänner samt Soldathemsföreståndareföreningen m. fl. i frågor rörande
soldathemsverksamheten. Föredragning har hållits av representant
för 1962 års ungdomsutredning.
Arbetet med slutlig bedömning av insamlat material och utformning av
förslag har pågått under 1964. Ytterligare föredragningar och överväganden
återstår. u "
Utredningen beräknas slutföra sitt uppdrag under första hälften av 1965.
14. Försvarets fastighetsförvaltningsutredning (1963: I 18; 1964: I 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 februari 1962 för
översyn av de för försvarets fastighetsförvaltning gällande bestämmelserna.
Bertman, H., byggnadsråd.
Experter:
Almqvist, G. C. G., byggnadsdirektör;
Brantberger, P. G., överstelöjtnant;
Castemark, E. O., byrådirektör;
Hallgren, L. O., byrådirektör;
Hasselström, C. G. M., kapten;
Hesselblad, F. E., överdirektör;
Höijer, G., krigsråd;
Loven, B., kapten;
Montelius, S. C. F., kommendörkapten av 2. graden;
Perslow, G. A., major;
Sellin, F. I., överstelöjtnant;
Alund, J. E.. major.
Sekreterare:
Lindwall, K. Ä., byrådirektör.
Lokal: Fortifikationsförvaltningen, Tegelbacken 2, Stockholm 16; tel.
lokalsamt. växel 22 15 60, rikssamt. växel 22 18 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1963: I Fö 18.
95
I Fö: 14
Riksdagsberättelsen dr 1965
Inriktningen av utredningsarbetet under verksamhetsåret har påverkats
av det förhållandet, att frågan om fortifikations- och byggnadsförvaltningens
ledning och organisation i regional instans numera är föremål för särskild
utredning. Fastighetsförvaltningsutredningen har sålunda ansett sig böra
avvakta i varje fall den principiella lösningen av denna fråga innan slutliga
förslag i enlighet med uppdraget utarbetas.
Utredningen har biträtt tortitikationsförvaltningen bl. a. vid utarbetande
av nya bestämmelser för fastighetsdriften (bränsle-, el- och vattenförsörjning
m. m.) samt krigsförvaltningsplan och krigsförvaltningsbestämmelser.
I anslutning härtill har företagits vissa studiebesök vid regionala och lokala
myndigheter. Vidare har utredningen efter remiss avgivit yttrande till
cheten för försvarsdepartementet över 1960 års försvarsledningsutrednings
betänkande III, »Totalförsvarets regionala ledning» (SOU 1963:65).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1965.
15. 1962 års försvarssjukvårdsutredning (1963: I 20; 1964: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 mars 1962 för att
inom försvarsdepartementet verkställa utredning rörande översyn av försvar
ssjukvårdens ledning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 april
1962):
Engström, A. V„ professor, ordförande;
Gyllenswärd, C. E., professor;
Hasselrot, S. B., överste;
Lundberg, K. U. G., flygöverläkare;
Marcus, S., rättsavdelningschef;
Rexed, B. A., professor;
Troell, L., marinöverläkare;
Urwitz, S. A., fältläkare.
Experter :
Nordström, K. A., överstelöjtnant;
Åberg, B., laborator.
Sekreterare:
Ahlborg, B. O., med. lic. (t. o. m. den 31 augusti 1964);
Bratt, L. O., överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 september 1964).
Biträdande sekreterare:
Bratt, L. O., överstelöjtnant (t. o. m. den 31 augusti 1964);
Johannesson, S. G., förvaltare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1319).
Direktiven för utredningen, se 1963: I Fö 20.
96
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fös 17
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 7 sammanträden.
Utredningen har den 29 augusti 1964 avgivit betänkandet »Krigsmaktens
förbandssjukvård» (SOU 1964: 22).
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1965.
16. Utredningen rörande arbetsuppgifter in. m. för försvarets radioanstalt
(1964: I 22)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 februari 1963 för att
verkställa utredning rörande arbetsuppgifter in. m. för försvarets radioanstalt:
Tham,
G. S., f. d. överdirektör.
Expert:
Lindgren, A. T., laborator.
Sekreterare:
Rundqvist, S. E., major.
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Karlavägen 96“, Stockholm
No; tel. 67 18 08.
Utredningen, som påbörjade arbetet den 1 augusti 1963, har under 1964 i
samverkan med berörda verk och myndigheter studerat utvecklingstendenserna
inom det teletekniska området. På grundval av analyser i detta hänseende
och beträffande utvecklingen främst inom det militära området har
utredningen varit sysselsatt med att utarbeta en prognos rörande betingelserna
för radioanstaltens verksamhet under tiden fram till omkring 1975.
Utredningen har vidare arbetat med utformandet av principförslag med
kostnadsberäkningar beträffande radioanstaltens materielanskaffning under
den angivna prognosperioden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första hälften av år 1965.
17. Tjänsteställningsutredningen (1964:1 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 maj 1963 för att
verkställa översyn av tjänsteställningsförhållandena för militär personal
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juni 1963):
Paulsson, Å. B., expeditionschef, ordförande;
Björck, S. G., major;
Borgquist, F., byråchef;
Ljunggren, L. R. IL, hovrättsassessor, tillika sekreterare;
Resare, A. C. R., t. f. avdelningschef.
Biträdande sekreterare:
Igelstam, R. M.. kapten (fr. o. in. den 1 november 1964).
4 Bihung till riksdagens protokoll 19G5. t samt.
RiksdaRsberättelson
97
I Fö: 17
Riksdagsberättelsen år 1965
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1297).
Direktiven för utredningen, se 1964: I Fö 23.
Utredningens arbete har bedrivits fortlöpande under året. En omfattande
redovisning av sådana krigsorganisatoriska frågor som har betydelse för
tjänsteställningsproblemen har skett. Vidare har de internationella förhållandena
varit föremål för genomgång. Utredningen har börjat överväga
vissa principiella lösningar av tjänsteställningsproblemet.
Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under år 1965.
18. Krigsmaktens lärlingsutredning (1964: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 maj 1963 för att
verkställa utredning rörande krigsmaktens lärlingsskolor m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 11 juli 1963):
Gustafsson, M. G., led. av II kamm., ordförande;
Edlund, D. R., led. av II kamm.;
Holmström, C.-G. S., byråchef;
Karlson, T., ombudsman.
Expert:
Bohman, F., byråingenjör (fr. o. m. den 1 november 1964).
Sekreterare:
Bohman, F., byråingenjör (t. o. m. den 31 oktober 1964);
Jardal, C. J.-G., kapten (fr. o. m. den 1 november 1964).
Lokal: Slottsbacken 6, Stockholm C; tel. 22 59 60 (ankn. 168 sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1964: I Fö 24.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 13 sammanträden.
Utredningen beräknas fortgå under år 1965.
19. Flygträningsutredningen (1964: I 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att utreda
vissa frågor rörande s. k. allmän flygträning (se Post- och Inrikes
tidn. den 3 juli 1963):
Simonsson, N. V., avdelningschef.
Experter:
Lehander, B. A., överstelöjtnant;
Geijer, S., överstelöjtnant (fr. o. in. den 20 februari 1964);
Flodérus, N. P. M., kommendörkapten (fr. o. m. den 20 februari 1964).
98
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 20
Sekreterare:
Kourtzman, E. P., byrådirektör.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1117).
Direktiven för utredningen, se 1964: I Fö 25.
Utredningen beräknas avgiva betänkande i början av år 1965.
20. 196b års utredning rörande vapenfria värnpliktiga
Tillkallade den 3 januari 1964 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6
december 1963 för attt verkställa översyn av tjänstgöringsförhållandena för
vapenfria värnpliktiga m. m.:
Nilsson, F., chefredaktör, ordförande;
Paulsson, Å. B., expeditionschef;
Rimmerfors, A. E„ socialsekreterare, led. av II kamm.
Expert:
Westrin, C. A., överstelöjtnant (fr. o. in. den 2 december 1964);
Sekreterare:
Nilsson, J. H„ t.f. byråchef (t. o. in. den 3 september 1964).
Olofsson, P. S., stabskonsulent (fr. o. m. den 4 september 1964).
Lokal: Försvarsstabens personalvårdsbyrå, östermalmsgatan 87, Stockholm
90; tel. 67 95 20 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
6 december 1963):
Enligt 1 § värnpliktslagen den 30 december 1941 är svensk man värnpliktig
från och med det kalenderår under vilket han fyller aderton år till och med det
under vilket han fyller fyrtiosju. I 27 § meddelas föreskrifter om de värnpliktigas
tjänstgöring m. m., varjämte beträffande värnpliktiga, som hyser samvetsbetänkligheter
mot värnpliktstjänstgöring, hänvisas till särskild lagstiftning. För
värnpliktig, som är inkallad till tjänstgöring, föreskrives i 32 § skyldighet att
verkställa den tjänsteförrättning, som anvisas honom av vederbörande befälhavare.
118 lagen den 26 mars 1943 om vapenfria värnpliktiga stadgas att värnpliktig.
för vilken bruk av vapen mot annan skulle medföra djup samvetsnöd,
må fullgöra värnpliktstjänstgöring såsom vapenfri värnpliktig. Den som erhåller
tillstånd att fullgöra värnpliktstjänstgöring som vapenfri värnpliktig skall enligt
2 § samma lag uttagas till sjukvårdstjänst vid krigsmakten eller tjänstgöring vid
civilförsvaret eller, då omständigheterna sådant påkallar, till expeditions-, yrkeseller
handräckningstjänst eller civilt arbete vid krigsmakten eller för civilt bruk
utom densamma för statens eller kommuns räkning. Vapenfri värnpliktig skall
vara befriad från att övas i vapens bruk och från att bära vapen och ammunition.
Enligt 3 § lagen om vapenfria värnpliktiga är vapenfri värnpliktig skyldig
att för sin utbildning tjänstgöra en tredjedel längre tid än vad som angives i 27 $
1 mom. A värnpliktslagen. Tjänstgöringen må i omgångar fördelas över hela
viirnpliktstiden.
I Fö: 20
Riksdagsberättelsen år 1965
Det övervägande antalet vapenfria värnpliktiga uttages till eivilförsvarstjänst.
Ktt mindre antal uttages till sjukvårdstjänst inom krigsmakten. Uttagning äger
även rum för linjereparationstjänst vid vattenfallsverket och ledningsreparationstjänst
vid statens järnvägar. Ett relativt litet antal vapenfria värnpliktiga uttages
till arbetstjänst och disponeras i krig av civilförsvarsstyrelsen. Någon uttagning
till expeditions-, yrkes- eller handräckningstjänst vid krigsmakten förekommer
ej numera. Fredsutbildningen äger som regel rum inom det område för vilket uttagning
skett; vapenfria värnpliktiga som uttagits för linjereparationstjänst fullgör
dock en del av fredstjänstgöringen inom annat område.
I motioner vid 1963 års riksdag (1:169, 11:203) väcktes fråga om översyn av
lagen om vapenfria värnpliktiga i vad angår arten och omfattningen av tjänstgöringen
för sådana värnpliktiga. Andra lagutskottet, som inhämtade yttranden av
överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen, framhöll
i utlåtande nr 55 att tjänstgöringsuppgifterna för de vapenfria värnpliktiga måste
— såsom överbefälhavaren framhållit — väljas under hänsynstagande till totalförsvarets
behov av personal. Vad som framkommit under behandlingen av motionerna
gav emellertid anledning till antagande att — även med denna utgångspunkt
— tjänstgöring för de vapenfria värnpliktiga skulle kunna anordnas även
på andra områden än de som nu ifrågakommer. Utskottet ansåg, att möjligheterna
att utvidga tjänstgöringsområdet för dessa värnpliktiga borde undersökas.
Beträffande tjänstgöringstiden för ifrågavarande värnpliktiga anförde utskottet,
att militär tjänstgöring vanligtvis medförde större påfrestningar och även större
risker än vapenfri tjänst. Redan på grund härav var det enligt utskottet motiverat,
att de vapenfria ålades längre tjänstgöring än övriga värnpliktiga. Framför
allt var det emellertid antagligt, att bestämmelsen om längre tjänstgöringstid
hade en återhållande verkan. Det kunde emellertid förtjäna övervägas, om skillnaden
i tjänstgöringstid mellan vapenfria och övriga värnpliktiga för närvarande
var rätt avvägd. Det kunde vidare enligt utskottet tänkas att tiden för tjänstgöringen
borde anpassas efter tjänstgöringens art, så att vapenfria värnpliktiga med
mera krävande uppgifter kom i åtnjutande av kortare tjänstgöringstid än övriga
vapenfria. Även dessa frågor ansåg utskottet böra prövas, när möjligheterna till
nya tjänstgöringsområden för de vapenfria värnpliktiga undersöktes. Under åberopande
av det anförda föreslog utskottet, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t
hemställa om utredning av möjligheterna att utvidga området för de vapenfria
värnpliktigas tjänstgöring, varvid samtidigt frågan om tjänstgöringstidens längd
för dessa värnpliktiga borde övervägas. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.
1 riksdagens år 1962 församlade revisorers berättelse upptogs frågan om fördelning
av kostnaderna för vapenfria värnpliktigas tjänstgöring. Revisorerna påtalade
att av de myndigheter utanför krigsmakten som tog vapenfria värnpliktiga
i anspråk endast domänstyrelsen betalade för denna arbetskraft. De fann
detta förhållande otillfredsställande och begärde ett tillrättaläggande. Statsutskottet,
som inhämtade yttrande av överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning
och dåvarande arméintendenturförvaltningen, fann i utlåtande nr 124 i likhet
med revisorerna och remissmyndigheterna rimligt, att de myndigheter, särskilt
affärsdrivande verk, som anlitade vapenfri arbetskraft, i princip belastades med
utgifterna för denna. Utskottet hemställde, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t ge tillkänna vad utskottet anfört i anledning av riksdagens revisorers
ifrågavarande uttalande. Riksdagen fattade beslut i enlighet med utskottets
hemställan.
100
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 21
Jag vill förorda, att förevarande spörsmål upptages till utredning. En dylik utredning
bör i första band undersöka möjligheterna att vidga området för de vapenfria
värnpliktigas tjänstgöring och framlägga förslag hur utbildningen för
dessa värnpliktiga bör anordnas. Utgångspunkten för utredningen skall därvid
vara, att målet för utbildningen är att de vapenfria värnpliktiga skall kunna fylla
en uppgift inom totalförsvaret. Vid sina överväganden rörande den förlängda
tjänstgöring i förhållande till övriga värnpliktiga, som vapenfria värnpliktiga
skall fullgöra, bör utredningen samråda med 19G0 års värnpliktsutredning och
beakta de förslag som denna utredning kan komma att framlägga om tjänstgöringens
längd för skilda värnpliktskategorier och om sättet för tjänstgöringsskyldighetens
uttagande. Utredningen bör vidare pröva frågan om bestridande av
kostnaderna för de vapenfria värnpliktiga som tages i anspråk av myndighet
utanför krigsmakten. Slutligen bör utredningen ha att utarbeta förslag till de
ändringar i lagen om vapenfria värnpliktiga, vartill utredningens förslag kan
komma att föranleda.
Utredningen har t. o. m. oktober 1964 hållit 3 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under år 1965.
21. Skyddsområdesutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1963 för
att verkställa översyn av bestämmelserna om skyddsområden för fästningar
och motsvarande anläggningar:
af Geijerstam, S. O., landshövding.
Experter:
Andermark, N. A., länspolischef (fr. o. in. den 3 februari 1964);
Sjöström, L. E. W., överstelöjtnant (fr. o. in. den 3 februari 1964);
Varenius, B. G. O., överste (fr. o. in. den 1 oktober 1964).
Sekreterare:
Sundelius, O. R. S., förste länsassessor;
Varenius, B. G. O., överste (t. o. m. den 30 september 1964).
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00, ankn. 1771 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
6 december 1963):
Skyddet för viktigare försvarsanläggningar har tillgodosetts genom ett särskilt
säkerhetssystem reglerat i olika författningar och andra föreskrifter. Härtill anknyter
praktiska åtgärder av skilda slag. För befästning —- varmed förstås anläggning
med fortifikatoriskt skydd, färdigställd eller under byggnad, vilken
helt eller delvis är avsedd för stridsledning, stridsverksamhet eller eljest för stridskrafterna
— fastställer Konungen i kommandoväg visst befåstningsområde. Då
fråga är om fästning eller motsvarande försvarsanläggning fastställer Kungl.
Maj :t då så finnes erforderligt, skyddsområden utanför befåstningsområde. Föreskrifter
härom har intagits i skyddsområdeskungörelsen den 21 oktober 1955
101
I För 21
tiiksdagsberättelsen år 1965
som är utfärdad med stöd av 14 § utlänningslagen. Skyddsområdeskungörelsen
kompletteras av kungörelsen den 29 juni 1956 angående fastställande av skyddsområden.
Skyddsområdesinstitutet tillskapades redan före första världskriget och
har därefter i princip icke undergått några förändringar. Den grundläggande
tanken med skyddsområden är, att befästningsområde skall ges ökat skydd mot
främst obehörig insyn genom skärpt utlänningskontroll inom ett område närmast
utanför befästningsområdet eller — vid sammanhängande försvarssystem — mellan
och omkring flera befästningsområden. För svensk medborgare innebär
skyddsområdesföreskrifterna bl. a., att de kan försvåra hans möjligheter att anställa
utländsk arbetskraft eller ta emot utländska gäster eller turister.
Fråga har under senare tid vid skilda tillfällen väckts om översyn av gällande
bestämmelser om skyddsområden. Sålunda har länsstyrelsen i Blekinge län ansett
skäl föreligga för en allsidig och förutsättningslös omprövning av skyddsområdesfrågan
i länet. Länsstyrelsen i Gotlands län har hemställt, att en översyn
av de nuvarande skyddsområdesbestämmelserna i vad avser såväl bestämmelsernas
materiella innebörd som skyddsområdenas geografiska omfattning, borde
äga rum. Vidare har Stockholms turisttrafikförbund och Svenska turistföreningen
föreslagit en omprövning av skyddsområdesbestämmelserna för Stockholms
skärgård. Slutligen har överbefälhavaren hemställt, att Kungl. Maj:t måtte tillsätta
en utredning med uppgift att överse skyddsområdesinstitutet. Framställning
av enahanda innebörd har avgivits av länsstyrelsen i Norrbottens län.
Jag biträder uppfattningen att en översyn av skyddsområdesinstitutet bör komma
till stånd. Utgångspunkten för utredningen skall vara att ge viktigare försvarsanläggningar
ett så säkert skydd som möjligt mot landsskadlig verksamhet.
Utredningen bör först undersöka, vilka försvarsanläggningar som särskilt bör
skyddas. Dessa undersökningar bör gälla hela totalförsvaret; de nuvarande
skyddsområdesbestämmelserna är tillämpliga endast på försvarsanläggningar avsedda
för krigsmakten. Beträffande skyddet av totalförsvarets anläggningar måste
en avvägning göras mellan säkerhetskravet samt motstridiga allmänna intressen
liksom önskemålet att ingreppen i fredstid blir så litet kännbara som möjligt
för den enskilde. Utredningen har att ta ställning till om systemet med
skyddsområden är det bästa sättet att åstadkomma skydd eller om andra metoder
är ändamålsenligare samt framlägga erforderliga förslag i ämnet. Anses systemet
med skyddsområden böra behållas bör utredningen överväga avgränsningen av
de nuvarande områdena samt möjligheterna att — utan eftersättande av skyddssyftet
— förenkla nuvarande kontrollbestämmelser. Utredningen bör slutligen
söka klarlägga statsverkets kostnader för olika ifrågasatta åtgärder.
I sitt arbete bör utredningen samråda med de sakkunniga för utredning om
utformningen av utlänningskontrollen och därmed sammanhängande frågor.
Utredningen har t. o. in. utgången av oktober 1964 i samband med resor
studerat flertalet nuvarande skyddsområden och överlagt med företrädare
för berörda regionala myndigheter m. fl. Utredningsmannen har hållit 6
sammanträden med experterna.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under år 1965.
102
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 22
22. Militära tjänstgöringsåldersutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1963 för
prövning av vissa frågor rörande användandet av äldre militär och civilmilitär
personal (se Post- och Inrikes tidn. den 28 december 1963):
Resare, A. C. R., t.f. avdelningschef, ordförande;
Borgquist, F., byråchef;
Lundberg, L. H:son, kommendör;
Tiby, K. I., byrådirektör;
Winther, O. W. G., budgetsekreterare.
Experter:
Back, K. G., kapten (fr. o. m. den 14 november 1964);
Jacobsson, F., armédirektör (fr. o. m. den 4 september 1964);
Persson, A. A., överstelöjtnant (fr. o. m. den 26 november 1964);
Runnberg, B. R., major (fr. o. m. den 27 augusti 1964);
Rönnlund, B. A. A., major (fr. o. m. den 26 september 1964);
Wahlstedt, J. H., byrådirektör (fr. o. m. den 10 november 1964).
Sekreterare:
Lindahl, C.-F. H., kapten.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00, ankn. 1366 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
6 december 1963):
För den aktiva och civilmilitära personalen gäller pensionsåldrar som i allmänhet
är lägre, i vissa fall avsevärt lägre än de som gäller för flertalet statstjänstemän.
Med hänsyn till de sannolika förhållandena i ett framtida krig måste det obetingat
ställas höga krav i fysiskt och psykiskt hänseende på dem som skall leda
trupp i strid och utbilda den härför under realistiska förhållanden i fred. Detta
omdöme synes ha generell tillämpning. I främmande länder tillämpas också låga
avgångsåldrar för befälspersoner i de väpnade styrkorna.
De låga pensionsåldrarna medför emellertid att personalkostnaderna för krigsmakten
blir förhållandevis högre än för andra delar av statsförvaltningen. Samhällsekonomiskt
kan det också inge betänkligheter att, i en tid då knapphet på
personal allmänt gör sig gällande, inte utnyttja vissa personalkategorier under
mer än en begränsad del av den tid människor normalt är yrkesverksamma.
Statsmakterna har också under senare år i samband med omorganisationer prövat
möjligheterna att höja pensionsåldrarna för vissa grupper av militär och civilmilitär
personal.
Jag anser emellertid tiden nu vara inne att i ett sammanhang förutsättningslöst
pröva möjligheterna att utnyttja aktiv militär och civilmilitär personal till
högre ålder än för närvarande. En självklar förutsättning härvid måste dock
vara att den personella kvaliteten inom vår krigsorganisation inte skall försämras.
Utredningen bör därför i första hand klarlägga vilka möjligheter som finns
att använda äldre aktiv militär och civilmilitär personal i sådana befattningar i
103
I Fö: 22
Riks dag sberättelsen år 1965
vilka för närvarande annan personal — militära arvodister, frivilligt tjänstgörande
reservbefäl och värnpliktigt befäl eller civila — utnyttjas. Jag vill i sammanghanget
erinra om att jag vid anmälan av frågan om ny befälsordning för
armén i propositionen 1960: 109 förutskickade ytterligare undersökningar rörande
möjligheterna att utnyttja aktivt underbefäl bl. a. för rekrytering av vissa
inretjänstbefattningar. Det bör även undersökas om det finns förutsättningar att
genom förändringar i utbildningsorganisationen åstadkomma befattningar för
äldre personal. En annan fråga som kan vara förtjänt att uppmärksammas är
huruvida ett vidgat användande av ett institut motsvarande den nuvarande reservstaten
för rekrytering till befattningar i krigsorganisationen kan medverka
till vidgade möjligheter att i fred utnyttja det aktiva befälet till högre ålder.
Beträffande vissa grupper kan det förtjänas att prövas huruvida sambandet mellan
freds- och krigsorganisation motiverar specialregler i fråga om avgångsåldrar.
Vid utredningsarbetet bör slutligen uppmärksamhet ägnas åt ifrågavarande
åtgärders inverkan på rekryteringen till olika personalgrupper.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.
Utredningsarbetet påbörjades den 15 januari 1964. Utredningen har intill
utgången av oktober 1964 haft 28 sammanträden.
Utredningen har under hösten avlagt studiebesök vid ett tiotal förband.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
23. Marinens befålsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 december 1963 för
att inom försvarsdepartementet verkställa utredning rörande befälsordningen
vid marinen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1964):
Borgquist, F., byråchef.
Expert :
Heiroth, U. O., kapten (fr. o. m. den 1 oktober 1964).
Sekreterare:
Heiroth, U. O., kapten (fr. o. m. den 1 oktober 1964).
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, St. Nygatan 1; tel.
21 0431.
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
13 december 1963) :
Vid 1960 års riksdag (prop. 1960:109) fattades beslut rörande befälsordningen
vid armén. Därvid angavs de olika befälskårernas principiella uppbyggnad och
deras uppgifter, rekrytering och utbildning. Samtidigt beslöts hur personalstaterna
av aktivt befäl vid infanteriet och kavalleriet skulle vara uppbyggda. Däremot
ansågs tillräckligt underlag icke föreligga för ställningstagande beträffande
personalstaterna vid övriga truppslag inom armén. Denna fråga utredes av en
särskild delegation, vars arbete beräknas vara avslutat inom en nära framtid.
104
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 23
Vid anmälan av frågan om befälsordningen vid armén uttalade jag, att befälsförhållandena
vid armén givetvis inte kunde ses isolerade från dem vid andra
försvarsgrenar.
I yttranden över befälsutredningens betänkande aktualiserades förhållandena
vid marinen och flygvapnet. Chefen för marinen anförde sålunda, att genomförandet
av en ny befälsordning vid armén syntes nödvändiggöra att de aktiva befälskategoriernas
ansvarsförhållanden och löneställning in. m. även vid andra
delar av krigsmakten i princip bringades i överensstämmelse härmed. Enligt marinchefens
uppfattning kunde en för armén särpräglad befälsordning inte införas
utan allvarliga svårigheter för förhållandena vid marinen. Chefen för flygvapnet
gav uttryck åt motsvarande synpunkter, överbefälhavaren erinrade om
att utredningens förslag avsett endast armén, främst infanteriet, men framhöll,
att den principiella utformningen av arméns befälsordning dock skulle få stor
betydelse, i vissa fall vara direkt tillämpbar vid utformningen av befälsordningen
även för marinen och flygvapnet, överbefälhavaren ansåg det önskvärt, att
befälsordningen inom försvarsgrenarna gavs en så enhetlig utformning som möjligt.
Med anledning av de återgivna remissuttalandena anförde jag följande.
Jag finner de av överbefälhavaren och cheferna för marinen och flygvapnet
anmälda synpunkterna beaktansvärda. Enligt min mening är det både önskvärt och
nödvändigt att befälssystemen inom de olika delarna av försvarsmakten bringas
till så stor överensstämmelse som möjligt ej minst med hänsyn till vikten av att
åstadkomma en effektiv integration inom ramen av ett totalt försvar mellan de
olika delarna av försvarsmakten. Det torde emellertid med nu föreliggande underlag
icke vara möjligt att ställa några förslag beträffande förändringar inom
övriga delar av försvarsmakten i vad avser befälssystemens uppbyggnad. Jag har
därför för avsikt att låta verkställa en fortsatt översyn rörande befälssystemet
vid övriga försvarsgrenar i syfte att allsidigt få belyst möjligheterna att bringa
de olika försvarsgrenarnas befälssystem till största möjliga samstämmighet.
Som jag nyss nämnt torde arbetet med utformningen av befälsordningen vid
armén nu vara i det närmaste avslutat. Tiden synes därför vara inne för en översyn
av befälsordningen vid övriga försvarsgrenar. Vad beträffar flygvapnet har
emellertid chefen för flygvapnet i en den 17 juni 1963 dagtecknad utredning föreslagit
en genomgripande omändring av personalorganisationen i vad rör den
flygande personalen. Denna fråga är alltjämt under beredning inom försvarsdepartementet.
Det synes därför lämpligt att låta frågan om den principiella utformningen
av befälsordningen vid flygvapnet anstå ännu någon tid. Det fortsatta
utredningsarbetet beträffande befälssystemet bör därför tills vidare inriktas
uteslutande på marinen.
Utredningsarbetet rörande befälssystemet vid marinen bör enligt min mening
bedrivas med samma utgångspunkter som anviints i fråga om arméns befälsordning.
I enlighet härmed bör först preciseras befälets uppgifter, formade av de
krav som i krig och fred ställs på krigsmakten. Med hänsyn till dessa uppgifter
bör utarbetas förslag till en ändamålsenlig befälsordning och till befälets inbördes
gruppering, rekrytering, utbildning och utnyttjande. Enligt vad jag erfarit
framtages inom marinstaben underlag för cn noggrann värdering av arbetsuppgifterna
för alla befattningar för aktivt befäl, vilket material utredningen bör
ta del av.
Vid utredningsarbetet bör, i enlighet med vad jag anförde redan vid anmälan
av frågan om befälsordningen vid armén, eftersträvas att ge marinens bcfälssv
l
nr,
4| llihang till riksdagens protokoll I9C5. 1 samt.
RlkH
I Fö: 23
Riksdagsberåttelsen år 1965
stem en utformning som i den utsträckning så befinnes lämpligt och möjligt ansluter
till den beslutade ordningen vid armén.
Utredningen bör ha att utarbeta förslag till sammansättning av marinens befälsstater
i fråga om aktiv militär personal vid flottan och kustartilleriet som
icke är att hänföra till teknisk personal.
Beträffande sistnämnda personalgrupper väntas förslag av 1954 års utredning
rörande vissa personalkårer inom försvaret m. m. Den nya utredningen bör beakta
de resultat som kan framkomma till följd av dessa förslag.
Utredningen bör även ha att ange behoven av annan befälspersonal — reservoch
värnpliktig — inom marinens krigsorganisation.
Vid utredningsarbetet bör uppmärksammas hur omdaningen av det civila skolsystemet
inverkar på rekryteringen och utbildningen av befälspersonalen, i första
hand den aktiva.
Utredningen har påbörjat undersökningar rörande befälsuppgifterna inom
marinens krigs- och fredsorganisationer och har i anslutning därtill
besökt krigsorganiserade förband vid marinen ävensom följt delar av marinens
fredsverksamhet.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1965.
24. 1964 års försvarskostnadsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 december 1963 för
att verkställa utredning rörande kostnadsredovisning inom försvaret (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1964):
Henrikson, A., direktör, ordförande;
Ivarsson, S.-I., direktör;
Larsson, C., förbundssekreterare;
Murray, C., kanslidirektör;
Nordlöf, G., överste;
Palm, N. S., redaktör, led. av I kamm.
Experter:
Ehrling, I., kapten;
Palm, T., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 29 december 1964);
Sparr, J„ kamrer;
Westerström, K.-H., major.
Sekreterare:
Molinder, Barbro, fil. och pol. mag.
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Birger Jarlsgatan 26",
Stockholm ö; tel. 21 69 05 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
13 december 1963):
Alla de insatser som göres för vårt försvar syftar självfallet till att detta skall
få så hög effektivitet som möjligt. Innebörden härav är att vi vill uppnå bästa
106
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 24
möjliga resultat av den fredstida försvarsverksamheten och dess olika grenar i
förhållande till insatserna. För att effektiviteten skall kunna mätas måste alltså
både resultaten och insatserna vara objektivt mätbara. Härvidlag möter emellertid
svårigheter. När det gäller verksamheten för det militära försvaret som helhet,
kan som ett — visserligen icke alltomfattande — matt på insatserna tagas
omfattningen av de statsmedel som årligen anvisas under riksstatens fjärde huvudtitel
och försvarets fonder. Det är emellertid icke möjligt att ange något enhetligt
ekonomiskt mått på de resultat, som utvinnes av dessa insalser, och följaktligen
icke heller på försvarsverksamhetens effektivitet, totalt sett. Det ligger
i sakens natur, att det inom vissa till försvaret hörande verksamhetsgrenar över
huvud taget icke låter sig göra att kvantitativt bestämma arbetsresultat och därmed
effektivitet. Försvaret innefattar emellertid också aktiviteter av sådan natur,
att en dylik bestämning är möjlig. I första hand kommer härvid de industriellt
präglade verksamhetsgrenarna i åtanke.
Det är enligt min mening angeläget att undersöka i vad mån det för närvarande
sker en tillfredsställande redovisning av insatser, resultat och — som följd därav
____ effektivitet inom olika områden av försvarsverksamheten samt, där så icke
är fallet, huruvida nya metoder kan införas som medger en dylik redovisning.
Det är därvid naturligt att eftersträva en redovisning i gängse företagsekonomiska
termer; man bör inom vissa delar av försvarsverksamheten — liksom inom annan
verksamhet i statlig regi — kunna tillgodogöra sig den drivkraft till ökad
effektivitet som ligger i beroendet av kostnader och vinst, även om också andra
utgångspunkter och värderingar kan behöva komplettera målsättningen för verksamheten.
Fin rättvisande redovisning av kostnaderna för viss verksamhet gör det möjligt
att vid ledningen utnyttja budgetering och på ekonomiska kalkyler baserade överväganden
samt att fortlöpande analysera verksamheten från ekonomiska utgångspunkter.
Förutsättningarna för decentralisering av beslutanderätt ökas genom
möjligheten att precisera ett ökat ansvar i den lägre instansen. Förbättrat underlag
erhålles för att bedöma om verksamheten bör fortgå med bibehållen inriktning
eller om denna bör ändras. Valet mellan alternativa verksamheten eller objekt
underlättas. I vissa fall kan konkurrenssituationer skapas genom att kostnaderna
för viss försvarsverksamhet blir direkt jämförbara med kostnaderna för
att låta utföra samma verksamhet på annat håll inom försvaret, inom statsför
-
valtningen i övrigt eller inom det enskilda näringslivet.
Den .statliga redovisningen är — om man bortser från de affärsdrivande verken
och vissa andra områden, bl. a. inom försvaret, där en mer eller mindre affärsmässigt
inriktad verksamhet bedrives — icke utformad för att ge besked om
kostnader och resultat i företagsekonomisk mening. Redovisningen syftar närmast
till att ge underlag för jämförelser mellan gjorda statsutgifter och statsmakternas
tidigare fattade beslut om sådana utgifter. Den upplyser däremot icke
om huruvida en verksamhet resulterat i vinster eller förluster eller hur och var
resultatet uppkommit. Som nyss antyddes förekommer dock bl. a. inom försvaret
aktiviteter — verkstads- och förrådsdrift — för vilka gäller särskilda redovisningsföreskrifter
som åtminstone delvis medger en mätning av insatser och
resultat och som alltså gör det möjligt att till viss del beräkna effektiviteten från
period till period. 1 redovisningen saknas emellertid — med vissa undantag
sådana kostnadsslag som pensioner och lokalkostnader, varför en fullständig räntabilitetsbcräkning
icke kan ske.
Under hänvisning till vad jag anfört i det föregående anser jag, att åt särskilda
107
I Fö: 24
Riksdagsberättelscn är 1965
sakkunniga bör uppdragas att undersöka möjligheterna att inom försvarsdepartementet
tillhörande delar av statsförvaltningen införa kostnadsredovisning i företagsekonomisk
mening. Jag har redan anfört, att vissa delar av verksamheten
inom försvaret är av den arten, att de icke kan infogas i ett dylikt redovisningssystem
men att det å andra sidan inom försvaret finnes aktiviteter för vilka eu
kostnadsredovisning är möjlig att genomföra. I sistnämnda hänseende har jag
särskilt angivit de industriellt präglade verksamhetsgrenarna. De sakkunniga bör
i första hand behandla dessa områden och framlägga förslag beträffande dem.
De bör emellertid vara oförhindrade att, i den mån de finner det lämpligt, utsträcka
sina undersökningar även till andra områden av försvarsverksamheten.
En uppgift av grundläggande betydelse blir att utreda hur insatser och resultat
skall definieras och mätas på olika organisationsnivåer. Därvid bör uppmärksammas
att försvarets verkstadsdrift och andra likartade aktiviteter ålagts
vissa av beredskapsskäl eller eljest militärt motiverade dispositioner och funktioner,
som strider mot en rationell företagsekonomisk inriktning. Detta är naturligt
med hänsyn till verksamhetens primära uppgift, men det bör vara möjligt
att renodla de olika funktionerna och prissätta dem var för sig.
En utvidgad kostnadsredovisning bör kunna drivas vid sidan av nuvarande
allmänt gällande statliga redovisningssystem.
De sakkunniga bör undersöka, om den ekonomiska funktionen inom försvaret
till följd av deras förslag rörande kostnadsredovisningen behöver utbyggas och
ges en starkare ställning. Det är angeläget att de sakkunniga finner en form för
att å ena sidan utbilda och vidmakthålla vissa enhetliga principer inom försvaret
vid tillämpningen av redovisningssystemet och å andra sidan beakta betydelsen
av att redovisningen skall anpassas till förutsättningar och behov vid olika företag.
Även frågan om kontrollen av att det nya redovisningssystemet fungerar såsom
avsett bör prövas av de sakkunniga. Dessa bör vidare beakta vilka administrativa
åtgärder som kan vidtagas för att underbygga företagsekonomiska synpunkter
i strävandena att främja effektiviteten.
Införandet av ett sådant redovisningssystem som här avses kan få budgettekniska
konsekvenser. Eventuella överföringar mellan olika huvudtitlar skall dock
självfallet icke påverka det reella innehållet i försvarets totala kostnadsram.
De anvisningar för utredningsarbetet som kan visa sig erforderliga utöver vad
jag nu anfört bör få lämnas de sakkunniga av chefen för försvarsdepartementet.
De sakkunnigas antal torde böra bestämmas till högt sex. I mån av behov bör
till utredningen kunna knytas särskilda experter, sekreterarbiträde eller annat
erforderligt arbetsbiträde.
Avslutningsvis må nämnas att chefen för finansdepartementet denna dag har
erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande att få uppdraga åt statskontoret att företaga
eu utredning om bokföring, kostnadsredovisning och programbudgetering
inom hela statsverksamheten. .lag förutsätter att de båda utredningarna bedrivs
i nära samverkan.
Utredningen har under år 1964 hållit 9 sammanträden samt dessutom
varit verksam genom särskilda arbetsgrupper.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1965.
108
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 25
25. Göteborgs örlogsvarvsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 januari 1964 för
att verkställa utredning rörande utflyttning av Göteborgs örlogsvarv in. in.
och avgiva av utredningen betingade förslag (se Post- och Inrikes tidn. den
14 februari 1964):
Andersson, G. L., drätselkammarens ordförande i Mölndal, f. d. riksdagsman,
ordförande;
Segerdahl, T. Y., direktör;
Tengzelius, J. R., kommendör;
Sekreterare:
Nerpin, R. T:son, kommendörkapten av 2 graden.
Lokal: Marinkommandostaben, marinkommando Väst, Göteborg 41; tel.
031/29 20 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
31 januari 1964):
1960 års försvarsledningsutredning förordar i sitt betänkande om totalförsvarets
regionala ledning (SOU 1963: 65), att II. militärbefälsstaben förläggs till Nya
varvets område i Göteborg. En förutsättning härför är enligt utredningen en utflyttning
till Gullmaren av Göteborgs örlogsvarv och de delar av staben för nuvarande
marinkommando Väst som skall utgöra Västkustens örlogsbas. Försvarsledningsutredningen
anser det i vart fall vara nödvändigt att förr eller senare
flytta örlogsvarvet från dess nuvarande förläggning i Göteborg. Jag delar utredningens
uppfattning att en sådan flyttning kan bli nödvändig. Det är därför
lämpligt att närmare utreda de frågor som sammanhänger med att verksamheten
i de marina anläggningarna på Nya varvet avvecklas och helt eller delvis flyttas
till annan plats.
Som allmänna utgångspunkter för utredningsarbetet bör tills vidare gälla, att
försvarsledningsutredningens förslag angående Västkustens örlogsbas i fråga om
uppgifter i fred och krig vinner statsmakternas godkännande, att verksamheten
vid försvarets televerkstad i Göteborg (FTG) icke skall ingå i örlogsbasen samt
att de särskilda militära förråds- och verkstadsresurser som bedöms vara erforderliga,
förläggs till Gullmarenområdet. örlogsbasens behov av förråds-, varvsoch
verkstadskapacitet bör beräknas med utgångspunkt i underlag som lämnas
av överbefälhavaren angående flottans framtida omfattning och struktur samt
fördelning till områden. Resurser bör därvid endast beräknas för sådana fartyg
(såväl stridsfartyg som hjälpfartyg) som skall rustas på och avses för västkusten,
örlogsbasens resurser bör tillmätas uteslutande för flottans sjögående förband,
erforderliga basförband och för flottan speciell materiel såsom sjöminor o. d.
Behov av resurser i övrigt bör i enlighet med försvarsledningsutredningens förslag
utredas genom överbefälhavarens försorg. Speciella resurser för underhåll
och service in. in. av helikoptrar bör i förevarande sammanhang tills vidare ej
beräknas. I den mån utredningen kommer in på disposition av område vid Gullmaren
bör emellertid hänsyn tas till att behov av anordningar för helikopterbas
kan uppkomma.
Utredningen bör undersöka hur beräknat behov av förråds-, varvs- och verk -
I Fö: 23
Riksdag sberättelsen år 196ö
stallsresurser för örlogsbasen mest ekonomiskt skall tillgodoses under såväl fredssom
beredskaps- och krigsförhållanden. Med hänsyn till osäkerheten beträffande
för västkusten avsedda stridsfartygs framtida beskaffenhet och antal bör därvid
eftersträvas, att redan befintliga civila resurser utnyttjas så långt de militära beredskapskraven
medgiver. Möjligheterna att utnyttja försvarsområdets resurser
bör också uppmärksammas. Utbyggnad av ytterligare militär kapacitet bör endast
ifrågakomma för sådana objekt beträffande vilka civila resurser helt saknas eller
investering i civil kapacitet ej är lämplig. Målet för utredningens arbete bör härvid
vara att med beaktande av de militära kraven söka nå den för statsverket
bästa lösningen från ekonomisk synpunkt.
Utredningen bör i anslutning till sitt förslag redovisa tidsplan för avveckling
och utflyttning av de marina anläggningarna inom Nya varvet och kostnadsberäkningar
för de åtgärder som utredningen föreslår.
Utredningen har under tiden mars—oktober 1964 hållit 4 sammanträden,
varvid bl. a. Skredsviks och Munkedals kommuner besökts. I avvaktan på
visst underlag från överbefälhavaren pågår kartläggning av Göteborgs örlogsvarvs
och övriga berörda verkstäders (motsv.) arbetsuppgifter för den
nuvarande flottan på västkusten.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1965.
26. 196A års fortifikationsutredning
Tilllkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 mars 1964 för att
verkställa utredning rörande fortifikations- och byggnadsförvaltningens
ledning och organisation i regional instans m. m.:
Bohman, B. G., direktör, led. av II kamm.
Experter:
Fahlander, S. E„ överste (fr. o. m. den 7 juli 1964);
Hökmark, A. G., överstelöjtnant (fr. o. m. den 7 juli 1964);
Almqvist, G. C. G., byggnadsdirektör (fr. o. m. den 7 juli 1964).
Sekreterare:
Hobro, N. K. C., byrådirektör.
Lokal: Statskontoret, Stockholm 2; tel. 63 06 80 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
6 mars 1964):
1960 års försvarsledningsutredning har i sitt betänkande om totalförsvarets
regionala ledning (SOU 1963: 65) uttalat, att det finns anledning att ifrågasätta
ändringar i nuvarande ordning för fortifikations- och byggnadsförvaltningens
ledning under central instans. Utredningen har sålunda betecknat det som en brist,
att den för arméns och flygvapnets lokala myndigheter i huvudsak enhetliga ledningen
inom detta förvaltningsområde icke omfattar även marinens myndigheter.
Nuvarande ordning förklaras medföra risker för oenhetlig handläggning av likartade
ärenden och ett mindre rationellt utnyttjande av tillgängliga personalresurser.
— I fråga om ansvarsfördelningen mellan central och regional instans
110
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I fö: 26
liar utredningen anfört, att det vid den nuvarande regionala ledningsorganisationens
tillkomst synes ha förutsatts en icke obetydlig decentralisering av uppgifter
och befogenheter från den centrala fortifikationsförvaltningen. Förutsättningarna
härför har emellertid enligt utredningen numera förändrats, bl. a. genom
den av investeringsanslagens rambundenhet föranledda, starkt centraliserade
prioriteringen vid planering och anslagsäskanden m. in. samt genom införandet
av det s. k. tvåstegsförfarandet i den statliga byggnadsverksamheten. Vidare
har utredningen framhållit, att kompetensfördelningen mellan fortifikationsofficer
och byggnadsdirektör inom den i militärbefälsstaberna ingående befästnings-
och byggnadssektionen icke synes vara tillräckligt klar och entydig
utan kunna lämna visst utrymme för dubbelarbete.
För egen del ansluter jag mig till utredningens uppfattning, att nu gällande
ordning för fortifikations- och byggnadsförvaltningens ledning under central instans
icke är helt ändamålsenlig.
Som allmän utgångspunkt för en omprövning bör gälla, att försvarsledningsutredningens
förslag rörande krigsmaktens regionala ledningsorganisation i allt
väsentligt vinner statsmakternas godkännande.
Jag anser — i likhet med försvarsledningsutredningen — att en särskild utredning
bör göras för att ge underlag för en omprövning av fortifikations- och
byggnadsförvaltningens ledning under central instans. Jag ämnar i annat sammanhang
denna dag anmäla frågan om proposition angående ny organisation av
totalförsvarets regionala ledning m. m. och därvid föreslå att krigsmaktens regionala
ledning utformas i huvudsaklig överensstämmelse med försvarsledningsutredningens
förslag; i stället för benämningen militärbefälsstab förordar jag
dock benämningen militärområdesstab.
Utredningen bör klarlägga, hur ledningen av fortifikations- och byggnadsförvaltningen
med hänsyn till numera rådande förhållande lämpligen bör fördelas
mellan central och regional instans. För den verksamhet, som finnes böra äga
rum regionalt, bör enhetlig ledning eftersträvas för samtliga försvarsgrenar. Att
visst ledningsansvar därvid måste åvila militärbefälhavarna i den föreslagna
nya ledningsorganisationen, torde få anses klart; utredningen bör därför överväga
vilka ledningsfunktioner som bör ankomma på dem. För egen del anser jag
det naturligt, att militärbefälhavarna skall lämna militärt underlag till beslut i
byggnadsfrågor. Samtidigt finner jag det önskvärt, att de befrias från tekniskt
och ekonomiskt ansvar för utförandet av nybyggnader m. m. och att som följd
därav organ för sådan verksamhet icke skall behöva ingå i militärområdesstaberna.
lin lämplig lösning skulle enligt min mening kunna vara, att ifrågavarande
uppgifter ålades särskilda, direkt under fortifikationsförvaltningen lydande
regionala förvaltningsorgan. En nära samverkan mellan dessa organ och mi.
litärområdesstaberna — varvid militärbefälhavarnas berättigade inflytande skulle
vara säkrat — finge i så fall förutsättas. Ehuru utredningen icke bör vara
bunden vid den av mig nu antydda principlösningen, bör denna undersökas i
första hand. Oavsett huruvida utredningen finner denna lösning vara den lämpligaste
eller icke, bör det klarläggas hur den skulle organisatoriskt utformas.
Utredningen bör ägna uppmärksamhet åt frågan om sammanförande av kustartilleriets
och flottans fastighetsorgan i nuvarande I. och III. militärområdena
liksom även åt den lokala organisationen i övrigt, bl. a. vid försvarsområdena.
Det är önskvärt, att resultaten av utredningen föreligger i sådan tid, att erforderliga
ändringar kan genomföras samtidigt med dem som försvarsledningsutredningen
föreslagit, d. v. s. den 1 oktober 1966.
111
I Fö: 26
Riksdagsbcrättelsen år 196:~>
Utredningsarbetet torde böra uppdragas åt en särskild utredningsman. Det bör
bedrivas i samverkan med berörda myndigheter inom krigsmakten samt med
statskontoret.
De anvisningar för utredningsarbetet, som kan visa sig erforderliga utöver vad
jag nu anfört, bör få lämnas av chefen för försvarsdepartementet.
Intill den 25 oktober 1964 har utredningen hållit sammanträden och överläggningar
samt företagit studieresor under tillhopa 22 dagar.
Utredningen har företagit studiebesök vid tre militärbefälsstaber, två marinkommandostaber
och två kustartilleriförsvarsstaber samt haft överläggningar
med företrädare för nämnda staber. Vidare har utredningen genom
sekreteraren varit representerad vid en studieresa i Danmark rörande vissa
kostnads- och redovisningsfrågor.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
27. 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1964 för att
verkställa utredning rörande inskrivnings- och personalredovisningssystemen
(se Post- och Inrikes tidn. den 31 mars 1964):
C.reutzer, B. R., överstelöjtnant.
Experter:
Hallman, E. R., byråchef (fr. o. in. den 1 augusti 1964);
Johansson, Elvy, H. K., militärpsykolog (fr. o. m. den 1 oktober 1964);
Linroth, K. O., med. doktor (fr. o. m. den 1 oktober 1964);
Sandmark, B. A:son, överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 oktober 1964);
Smedler, J.-E. G., överstelöjtnant (fr. o. in. den 1 augusti 1964);
Torfgård, S. H., major (fr. o. in. den 1 augusti 1964);
Trotzig, C. F. J., byråchef (fr. o. m. den 1 april 1964);
Wigur, J. T. R., kapten (fr. o. m. den 1 augusti 1964).
Sekreterare:
Skoglund, L. M., major (fr. o. m. den 1 september 1964).
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Karlavägen 96", Stockholm
No; tel. 67 66 44.
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
20 mars 1964):
Till 1963 års statsverksproposition anmäldes bland annat vissa frågor rörande
totalförsvarets personalplanering (bil. 6, s. 15—22). Jag anförde därvid, att uppgiften
för personaltjänsten inom totalförsvaret i huvudsak i enlighet med vad 1954
års utredning rörande totalförsvarets personalbehov föreslagit borde vara att säkerställa
att landets personella tillgångar vid krig eller krigsfara användes på det
för totalförsvaret lämpligaste sättet och att erforderliga åtgärder härför vidtas i
fred. Vad gäller krigsmakten har den snabba tekniska och taktiska utvecklingen
112
Kommittéer och sakkunniga: b örsvursdcpurtemcntet I Fö! 27
lett till att kraven pa befattningshavarna i krigsorganisationen ökat väsentligt.
Kraven är dessutom mycket mångskiftande. I de stridande befattningarna ställs
stora krav på personalens fysiska och psykiska kvalifikationer, medan i t. ex.
tekniska befattningar krävs personal med olika grad av teknisk begåvning och utbildning.
Med värnpliktssystemet följer att krigsmakten har goda urvalsmöjligheter
i fråga om personalen. Grundförutsättningarna för att man skall kunna utnyttja
denna fördel är emellertid dels att inskrivningssystemet medger ett rationellt
urval, dels att personalredovisningssystemet medger att de värnpliktigas militära
och civila kvalifikationer fortlöpande kan följas upp.
I en av överbefälhavaren med eget yttrande den 3 januari 1964 överlämnad skrivelse
hemställer chefen för armén efter samråd med cheferna för marinen och
flygvapnet om bemyndigande att få utreda inskrivnings- och personalredovisningsväsendets
framtida utformning. Arméchefen anför i framställningen, att
vårt nuvarande inskrivningssystem inte längre svarar mot de krav, som måste ställas
på det. Kraven på befattningarna i krigsorganisationen är dessutom enligt arméchefen
alltför ofullständigt kända. Arbete med att analysera dessa krav — s. k.
befattningsanalyser — har igångsatts under ledning av chefen för centrala värnpliktsbyrån.
Det anses emellertid nödvändigt, att möjligheterna till kartläggning
av de värnpliktigas kvalifikationer förbättras. Den nuvarande formen för psykologisk
prövning och läkarbesiktning i samband med inskrivningen ger nämligen
icke fullgoda möjligheter till den klassificering av de värnpliktiga som erfordras.
Sålunda ingår t. ex. exploration i den psykologiska prövningen endast för en begränsad
del av de prövade. För läkarundersökning är endast cirka fem minuter
per man anslagna, vilket enligt chefen för armén gör, att undersökningen blir synnerligen
ytlig. Chefen för armén anför vidare, att den nuvarande uppdelningen pa
ett flertal små inskrivningsområden —- för närvarande sammanlagt 21 samt
de med uppdelningen sammanhängande tillhörighetsreglerna i många fall hindrar
en rationell fördelning av personalen, överskott inom ett inskrivningsområde
av en viss kategori värnpliktiga kan nu ofta icke tillgodogöras för att täcka brist
av motsvarande kategori inom ett annat. Med större inskrivningsområden skulle
denna nackdel i stor utsträckning kunna elimineras. Samtidigt skulle även möjligheterna
att lokalt rekrytera krigsförbanden kunna tillgodoses bättre än nu.
De nuvarande gränserna mellan inskrivningsområdena splittrar nämligen enligt
arméchefen i många fall naturliga rekryteringsområden för krigsförband. Därvid
förhindras ofta, att kontingenter för första tjänstgöring utväljs så att de efter avslutad
utbildning kan ingå i krigsorganisationen med i huvudsak bibehållen sammansättning.
Samträningen går enligt arméchefen förlorad.
Chefen för armén anför vidare, att inte heller det för krigsmaktens huvuddel
tillämpade personalredovisningssystemet, vilket tillkom under början av 1910-talet
svarar mot de krav som numera måste ställas på det. Sålunda medger det icke ciforderlig
överblick för långsiktig personalplanering i fred eller ledning av personaltjänsten
i krig. Personalplaneringen i fred för totalförsvarets verksamhet i krig
kräver vidare samordning mellan civil och militär personalredovisning. Personaltjänsten
i krig måste kunna fördela arbetskraftsresurserna på ett lämpligt sätl mellan
olika t otal försvarsfunktioner i takt med växlande operativa förutsättningar.
Enligt arméchefen saknas möjligheter härtill för närvarande.
Uppdelningen vid armén och flygvapnet av den registrerade personalen vid ett
stort antal små truppregistreringsenheter kräver vidare enligt arméchefen täta
ingripanden från högre myndigheters sida för utjämning av brister och överskott.
En betydande del av nuvarande omregistreringar på grund av ändrad bostadsort
skulle kunna undvikas genom införande av ett system med större redovisnings
1
1.3
I Fö: 27
Riksdagsberättelsen ur l!)6,r>
områden. Härigenom skulle ändringarna i personalens krigsplacering bli färre
och registreringsarbetet minska. Arméchefen anser det vara lämpligt att man övergår
till större redovisningsenheter. Detta förutsätter att moderna tekniska hjälpmedel
för registrering utnyttjas. Möjligheterna att följa upp den värnpliktiges ändrade
användbarhet med hänsyn till civil utbildning, byte av yrke, sjukdom in. in.
torde därvid komma att öka. Vid en övergång till ett sådant system bör dessutom
viss ledningspersonal i det nuvarande systemet kunna frigöras för användning i
andra kvalificerade befattningar inom krigsmakten, där brister nu föreligger.
Slutligen pekar chefen för armén på att inom marinen modernare system för redovisning
tillämpas än vid armén och flygvapnet. Erfarenheterna härav bör tillvaratas
i samband med att ett nytt personalredovisningssystem övervägs.
Överbefälhavaren anser för sin del det vara av mycket stor betydelse att ett
framtida redovisningssystem möjliggör en ändamålsenlig personalplanering för totalförsvarets
samtliga grenar både i central och regional instans och tillstyrker,
att det av arméchefen föreslagna utredningsarbetet snarast genomföres. Statskontoret,
som efter remiss avgivit yttrande över arméchefens framställning, delar uppfattningen
att en rationell fördelning av de värnpliktiga ej kan erhållas med nuvarande
inskrivnings- och personalredovisningssystem. Ämbetsverket tillstyrker,
att en utredning kommer till stånd.
När jag den 6 mars 1964 anmälde frågan om totalförsvarets regionala ledning
(prop. 1964: 109) uttalade jag som min uppfattning att en utredning om inskriv"
nings- och personalredovisningssystemet borde komma till stånd. Jag anmälde
samtidigt min avsikt att sedermera utverka Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla
en utredning för ändamålet. Jag föreslår nu, att en utredning kommer till
stånd i huvudsaklig överensstämmelse med myndigheternas förslag.
Som allmän utgångspunkt för utredningsarbetet bör gälla att inskrivnings- och
personalredovisningsväsendet skall utformas med hänsyn till att landets samlade
personaltillgångar i krig skall kunna utnyttjas så att totalförsvaret bäst gagnas.
Det bör klarläggas hur en fortlöpande samordning av personaltjänsten inom totalförsvaret
kan åstadkommas. Utredningen skall syfta till att utforma ett system
som möjliggör kontinuerlig uppföljning av krigsorganisationens personaltillgång,
långsiktig personalplanering för krigsorganisationen samt rationell fördelning
av personaltillgången såväl i samband med inskrivning som i fråga om utbildad
personal. Systemet bör vidare åstadkomma förutsättningar för ändamålsenlig
krigsplacering samt medge snabb och säker mobilisering av krigsmaktens personal
även när förvarningstiden är kort. Vid utredningen bör särskilt beaktas hur
det militära inskrivnings- och personalredovisningssystemet skall samordnas med
det framtida folkbokföringssystemet. I fråga om läkarundersökningar vid inskrivningsförrättningarna
bör utredningen beakta de förslag som kan komma
att framläggas av 1962 ars försvarssjukvardsutredning. Vid prövning av inskrivningsområdenas
omfattning skall utredningen eftersträva största möjliga överensstämmelse
med framtida civila och militära administrativa gränser.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Förslag bör föreligga i sådan tid
att en samordning med folkbokföringssystemet lätt kan genomföras.
Utredningen bör utföras av en sakkunnig. I den mån så erfordras bör till utredningen
kunna knytas särskilda experter, sekreterarbiträde eller annat erforderligt
arbetsbiträde. Utredningsarbetet bör bedrivas i nära kontakt med statskontoret
och centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden, som enligt statsmakternas
beslut skall inrättas från och med den 1 juli 1964.
114
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 28
Under tiden den 1 april—den 31 juli 1964 har verksamheten främst varit
inriktad på att samla in underlag för utredningsarbetet in. m.
Under tiden den 1 augusti—den 20 oktober 1964 har inom utredningen
hållits 5 sammanträden. Härutöver har utredningen deltagit i 7 sammanträden,
vilka främst avsett samordningsfrågor. Nuvarande personalredovisningsrutiner
m. m. har studerats vid besök under fem dagar inom V. militärområdet
och under en dag vid centrala värnpliktsbyrån.
Utredningen har avgivit yttrande över 1962 års försvarssjukvårdsutrednings
betänkande I »Krigsmaktens förbandssjukvård».
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1965.
28. 196b års FHS-utredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 april 1964 för att
utreda frågan om principerna för rekrytering av lärare till försvarshögskolan
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 4 maj 1964):
Swanstein, S. N. S., avdelningschef.
Experter:
Löwenhielm, F. A., överste;
Orrö, S.-E., byråchef;
Terstad, I. G. A., kansliråd.
Sekreterare:
Nilsson, J. H., t.f. byråchef (fr. o. in. den 25 maj 1964).
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1772, ordföranden, och 1288, sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
17 april 1964);
Vid anmälan av statsverkspropositionen till årets riksdag anförde jag vid behandlingen
av anslagen till försvarshögskolan (bil. 6, s. 287) att frågan om principerna
för rekrytering av lärare till försvarshögskolan borde utredas. I avvaktan
på resultatet av en sådan utredning ansåg jag mig icke böra tillstyrka ett
av skolchefen framlagt förslag att tillföra skolan ännu en heltidstjänstgörande
civil lärare. Jag förutsatte att det ytterligare behov av lärare inom den civila
sektorn av totalförsvaret som kunde föreligga liksom hittills skulle tillgodoses
genom att myndigheterna ställde erforderlig personal till förfogande. T anslutning
härtill vill jag nu anföra följande.
Försvarshögskolan inrättades år 1952. Skolan har till uppgift dels att åt högre
militära, civilmilitära och civila befattningshavare ge en vidgad överblick över
det totala krigets problem, dels att som en förberedelse för högre militära och
civilmilitiira chefs- eller stabsbefattningar och för motsvarande civila befattningar
ge fördjupade insikter om det totala försvarets olika grenar samt om planläggning
och genomförande av för dom gemensamma försvarsuppgifter, dels att
utföra eller medverka vid specialstudier av frågor, som är särskilt aktuella för
det totala försvaret.
115
I Fö: 28
Riksdagsberättelsen år 1965
Försvarshögskolans verksamhet omfattar följande kurser, nämligen en höstkurs
och en vårkurs årligen, vardera omfattande ungefär tio veckor och med 35
—40 kursdeltagare, en chefskurs varje år om ungefär en vecka och med omkring
30 kursdeltagare. Specialstudierna anordnas som specialkurser eller i annan
form enligt föreskrifter i varje särskilt fall av överbefälhavaren i samråd med
berörda civila myndigheter.
Försvarshögskolans personal utgöres av chef och lärare samt befattningshavare
i övrigt i enlighet med vad gällande personalförteckningar angiver ävensom den
ytterligare personal, som i mån av behov och tillgång på medel anställes, placeras
eller kommenderas till tjänstgöring vid skolan. Lärarpersonalen vid skolan
omfattar för budgetåret 1963/64, förutom en chef, tre regementsofficerare — en
ur varje försvarsgren — samt en heltidstjänstgörande civil lärare. Härtill kommer
sex deltidstjänstgörande lärare, varav tre militära och tre civila.
Den av mig förutsatta utredningen bör nu komma till stånd.
Utredningen bör ske med den förutsättningen att höstkurs, vårkurs och chefskurs
anordnas i huvudsak enligt hittills tillämpade riktlinjer. Inriktningen och
omfattningen av specialkurser m. m. bör övervägas med hänsyn till senare års
erfarenheter.
Med utgångspunkt i bedömandena rörande arten och omfattningen av försvarshögskolans
verksamhet hör lärarbehovet och principerna för lärarnas rekrytering
övervägas. Jag utgår från att liksom hittills bör anlitas lärare såväl med
tjänstgöring på heltid som med tjänstgöring på deltid. Vid utredningsarbetet bör
planläggas hur de på heltid tjänstgörande lärarna bör utnyttjas. Det bör härvid
övervägas huruvida det är lämpligt att lärarna liksom för närvarande anknytes
till vissa specialområden inom totalförsvaret eller om lärarna bör utnyttjas mera
fritt. Utredningen bör föreslå åtgärder i syfte att säkerställa att lärarkåren kontinuerligt
förnyas.
Uppgiften att utreda vad jag i det föregående angivit bör anförtros åt en särskild
utredningsman. Chefen för försvarsdepartementet bör äga att ge de ytterligare
anvisningar för utredningsarbetet som påkallas.
Utredningen har intill den 10 november 1964 hållit 9 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
29. 1961 års tygförvaltningsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1964 för att
verkställa utredning rörande organisationen av krigsmaktens tygförvaltning
i central instans m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 juni 1964^:
Larsson, N. H. C., direktör.
Sekreterare:
Simon sson, N. V., avdelningschef.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00, ankn. 12 91 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
4 juni 1964):
116
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 29
Nuvarande centrala förvaltningsorganisation inom krigsmakten går i sina huvuddrag
tillbaka på beslut vid 1943, 1954 och 1962 års riksdagar. Organisationen
kännetecknas av följande förhållanden.
1. Envar av förvaltningsgrenarna civilförvaltning, sjukvårdsförvaltning, fortifikations-
och byggnadsförvaltning samt intendenturförvaltning ledes för samtliga
försvarsgrenar av ett ämbetsverk.
2. Tygförvaltningen ledes av tre ämbetsverk, vart och ett i huvudsak svarande
mot en av försvarsgrenarna. Principen om ledning försvarsgrensvis modifieras
dock bl. a. genom den s. k. liuvudförvaltningsprincipen och genom att i ämbetsverksorganistionen
ingår vissa arbetsenheter för handhavande av särskilda förvaltningsuppgifter
gemensamt för försvarsgrenarna.
3. Varje materiel- eller fastighetsförvaltande ämbetsverk leder samtliga i förvaltningsgrenen
ingående funktioner, d. v. s. bade anskaffning, tekniskt underhåll
och förrådstjänst in. in.
Frågan om en ökad samordning av tygförvaltningstjänsten på central nivå har
under åtskilliga år ägnats uppmärksamhet i skilda sammanhang.
Till proposition 1954:109 angående organisationen av försvarets centrala tyg-,
intendentur- och civilförvaltning m. m. redovisades två alternativ för tygförvaltningstjänstens
organisation, av vilka det ena innebar ett för försvaret gemensamt
tygförvaltningsverk och det andra en försvarsgrensvis ordnad tygförvaltningstjänst.
Föredraganden förklarade sig finna att det förstnämnda alternativet
inte för det dåvarande borde komma i fråga. Han underströk dock, att han inte
var främmande för tanken att gemensamma förvaltningsorgan även på krigsmaterielförvaltningens
område framdeles kunde komma att visa sig innebära den
mest fördelaktiga lösningen. Förutsättningarna därför borde emellertid organiskt
växa fram på grundval av de åtgärder till samordning i olika hänseenden, vilka
ingick som viktiga beståndsdelar i den aktuella förvaltningsreformen. Med detta
sistnämnda uttalande torde främst ha åsyftats inrättandet av försvarets förvaltningsdirektion
och av s. k. samarbetsdelegationer.
1959 års besparingsutredning för försvaret uttalade (SOU 1960:23), att starka
förvaltningsmässiga, tekniska och ekonomiska skäl talade för en sammanslagning
av tygförvaltningstjänsten. Enligt utredningen vore tygförvaltningen ur en
synpunkt sett att betrakta som ett affärsföretag, vilket talade för att ledningen
av en gemensam tygförvaltning borde utövas av en styrelse och en förvaltningschef.
I flertalet remissyttranden över betänkandet avstyrktes en övergång till
gemensam tygförvaltning eller hänvisades till då pågående utredning om försvarets
högsta ledning. Statens sakrevision ansåg emellertid att principiell ställning
så snart som möjligt borde tagas till frågan om en gemensam tygförvaltning.
Enligt revisionens mening talade övervägande skäl för att en dylik organisation
på något längre sikt komme till stånd. Efter ett principbeslut borde såsom
ett första steg de nuvarande tygförvaltande verken underställas en gemensam
styrelse, som i lämplig omfattning borde erhålla beslutanderätt.
1960 års försvarsledningsutredning (SOU 1961:7) ansåg sig inte kunna tillstyrka
att något beslut om gemensam central tygförvaltning då fattades men anförde,
att med nuvarande utveckling inom krigsmaterielområdet förhållandena
inom ett antal år kunde iindras därhän, att ett gemensamt verk framstod som den
mest rationella organisationsformen. Vid anmälan av prop. 1961:109 angående
ny organisation av krigsmaktens högsta ledning anslöt jag mig till utredningens
bedömning. .lag uttalade emellertid som min bestämda mening, att organisationen
borde utformas så att den främjade en utveckling i riktning mot ett för krigs
-
117
I Fö: 29
Riksdagsberättelsen ar 1!)65
makten gemensamt tygförvaltningsverk. Vidare anförde jag, att utvecklingen
fram till detta mål enligt min mening måste innefatta en gradvis skeende omvandling
av försvarsgrensförvaltningarna i riktning mot fackförvaltningar. Riksdagen
(SU 1961:90; rskr. 1961:258) beslöt i enlighet med propositionen. I samband
därmed uttalades bl. a. att behovet av en ökad samordning av förvaltningstjänsten
syntes vara särskilt påtagligt inom tygförvaltningsområdet och att det
därvid syntes mest naturligt att bygga vidare på försvarets förvaltningsdirektion.
Jag anser att, med hänsyn till vad som sålunda förevarit i frågan om tygförvaltningens
centrala organisation i fred, denna fråga nu bör upptagas till ny
prövning med syfte att ge underlag för en mera definitiv bedömning av vilken
organisationsform som för framtiden är den lämpligaste på tygförvaltningsområdet.
För ändamålet bör en särskild utredning tillkallas.
När frågan om en mera enhetlig tygförvaltningsledning tidigare diskuterats,
har som tänkbara alternativ till nuvarande ordning övervägts följande organisationsformer:
ett enda lygförvaltningsverk för hela krigsmakten; tre tygförvaltningsverk
av nuvarande typ med någon form av överstyrelse, som förutsatts
skola få möjligheter till en starkare samordning än försvarets förvaltningsdirektion
kan utöva; ett antal s. k. fackförvaltningar (exempelvis eu teleförvaltning,
en vapenförvaltning o. s. v.), eventuellt under en överstyrelse. Dessa organisationsalternativ
bör undersökas och bedömas av utredningen. Därvid blir det bl. a.
nödvändigt att ingående klarlägga vilka befogenheter som kan tilläggas en överstyrelse,
utan att vederbörande centrala förvaltningars karaktär av Kungl. Maj:t
underlydande ämbetsverk går förlorad. Uppmärksamhet bör i detta sammanhang
ägnas åt det förhållandet, att såväl de centrala försvarsförvaltningarna som försvarsgrenscheferna
och andra Kungl. Maj:t underlydande myndigheter enligt
gällande ordning har att följa överbefälhavarens direktiv och anvisningar i vissa
hänseenden.
Gemensamt för de nu berörda organisationsalternativen är att alla de i tygförvaltningstjänsten
ingående funktionerna förutsatts sammanhållna inom ett
ämbetsverk eller — liksom i nuvarande ordning — inom vart och ett av flera
verk. Enligt min mening finns det emellertid anledning att även undersöka alternativ,
som innebär att vissa funktioner utbrytes ur de tygförvaltande verken och
sammanföres organisatoriskt i nya enheter. Funktioner, som därvidlag kan
komma i fråga, är exempelvis inköp samt de med varandra nära sammanhörande
verksamheterna underhåll och förrådstjänst ävensom den verksamhet som nu
ankommer på normaliebyråerna. I detta sammanhang vill jag erinra om den
nyligen introducerade ordning, som innebär att ledning och samordning av teleunderhållsverksamheten
inom krigsmakten skall ankomma på flygförvaltningen
samt att ledningen av för krigsmakten gemensamma teleunderhållsverkstäders
drift skall övertagas av försvarets fabriksstyrelse.
Det är av vikt att utredningen undersöker, hur tillkomsten av en enhetlig
regional ledning inom krigsmakten enligt förslag i propositionen 1964:109 kan
komma att inverka på möjligheterna att införa en enhetlig ledning av underhåll
och förrådstjänst.
Jag anser mig inte i detta sammanhang böra lämna förord för någon viss organisation,
utan det bör stå utredningen fritt att undersöka olika principkonstruktioner
eller kombinationer mellan sådana. Som allmän målsättning för utredningsarbetet
bör emellertid gälla att det skall resultera i en mera enhetlig ledning
av tygförvaltningstjänsten eller av olika funktioner inom denna, syftande
till att skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för att bl. a. följande
krav skall uppfyllas:
118
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 29
en ändamålsenlig hushållning håde med de medel, som ställes till förfogande
för anskaffning och underhåll m. m. av tygmateriel, och med de samlade resurserna
av förvaltningspersonal, särskilt den högt utbildade personalen;
en rationell arbetsfördelning och samordning mellan å ena sidan förvaltningsorganisationen
och å andra sidan försvarsgrensstaberna m. fl. utanför förvaltningsorganisationen
stående institutioner och företag;
enhetliga principer och rutiner för tjänstens bedrivande oberoende av den
ifrågavarande materielens försvarsgrenstillhörighet; samt
enhetligt och samordnat uppträdande i förhållande till leverantörer av tygmateriel
och tjänster.
I anslutning till det sagda anser jag, att utredningen bör pröva huruvida icke
försvarets fabriksstyrelse med fördel skulle kunna engageras för ledning av verkstadsdrift
inom tygmaterielområdet utöver vad som redan beslutats. Därigenom
skulle fabriksverkets kapacitet för ledning av industriell verksamhet utnyttjas
i vidgad omfattning och affärsmässiga principer kunna komma att tillämpas inom
ytterligare delar av försvarsverksamheten, något som jag tillmäter stor betydelse.
I samband härmed vill jag erinra om den utredning rörande kostnadsredovisning
inom försvaret (1964 års försvarskostnadsutredning), som tillkallats enligt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 december 1963. Jag förutsätter att den
nu föreslagna utredningen samråder med försvarskostnadsutredningen.
Allmänna utgångspunkter i fråga om tygförvaltningens ledning bör vara att
den centrala tygförvaltningsorganisationen skall lyda under Kungl. Maj:t och
att det inflytande på dess verksamhet, som med hänsyn till förvaltningstjänstens
betydelse för annan verksamhet inom krigsmakten bör tillkomma överbefälhavaren
och försvarsgrenscheferna, skall utövas i samma former och under samma
förutsättningar som nu är föreskrivna.
Enligt nuvarande ordning ankommer betydelsefulla samordningsuppgifter på
försvarets förvaltningsdirektion. Det blir en uppgift för utredningen att pröva,
i vilken ordning dessa uppgifter framdeles bör fullgöras. Därvid måste uppmärksammas
att förvaltningsdirektionen spelar en samordnande och sammanhållande
roll inte bara i fråga om tygförvaltningstjänsten utan inom krigsmaktens förvaltning
i dess helhet.
Jag har erfarit att överbefälhavaren låtit igångsätta undersökningar rörande
förvaltningsverksamheten inom krigsmakten. Föremål för dessa undersökningar
är bl. a. frågorna om samarbete mellan stab och förvaltning, om samarbete mellan
staber för att skapa förutsättningar för ökat samarbete på förvaltningsplanet
samt om försvarets förvaltningsdirektions ställning och uppgifter. Jag utgår ifrån
att resultaten av ifrågavarande undersökningar — vilka jag förutsätter begränsade
till vad som har direkt anknytning till överbefälhavarens ansvar för det
operativa krigsförberedelsearbetet och långsiktsplaneringen inom krigsmakten
- skall kunna tillgodogöras den av mig föreslagna, mera vittsyftande utredningen.
Utredningsuppgiften torde böra anförtros åt en särskild .sakkunnig. I den mån
så erfordras bör till utredningen knytas .särskilda experter, sekreterare och annat
erforderligt arbetsbiträde.
Närmare anvisningar för utredningsarbetet torde vid behov få meddelas av
chefen för försvarsdepartementet.
Uredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1965.
I S: 1
Riksdagsberättelsen år 1965
Socialdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1964
1. Sinnessjuklagstiftningskommittén (1962: I In 19; 1963: I In 16;
1964: I 11)
Tillkallad enligt lvungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1954 för att
verkställa utredning av vissa rättssäkerhetsfrågor inom sinnessjukvården
jämte därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 21
juni 1954):
Bexelius, T. A., justitieombudsman, ordförande i nedan angiven sakkunnigkommitté.
Sekreterare:
Nordqvist, H. V. H., häradshövding.
Expert, tillika biträdande sekreterare:
Holmberg, N. E. G., hovrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1955: I In 48.
Kungi. Maj :t har den 27 juni 1957 uppdragit åt utredningen att, i samband
med utredningens tidigare erhållna uppdrag, verkställa en fullständig
översyn av sinnessjuklagstiftningen och i anslutning därtill utfärdade föreskrifter
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 juli 1957).
Med stöd av bemyndigande samma dag tillkallade ytterligare sakkunniga:
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamm.;
Gustafsson, G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Hamrin, R. Y., chefredaktör, led. av II kamm.;
Magnusson, E. O. B., hemmansägare, led. av II kamm.;
Nordqvist, H. V. H., se ovan, vice ordförande;
Österman, E. G. E., överläkare, f. d. riksdagsman (avliden den 26 mars
1964);
Åmark, C. E., överläkare.
Tilläggsdirektiv för utredningen, se 1958: I In 27.
Kommittén har under tiden november 1963— augusti 1964 sammanträtt
4 dagar, varjämte kommitténs arbetsutskott hållit 9 sammanträden.
Kommittén har den 24 september 1964 avlämnat betänkande med förslag
till mentalsjukvårdslag (SOU 1964:40).
Uppdraget är därmed slutfört.
120
I S:3
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
2. Utredningen om den framtida verksamheten vid Norrbackainstitutet
(1962: I In 22; 1963: 1 In 18; 1964: I 13)
Tillkallade den 28 januari 1957 enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29
juni 1956 för att utreda frågan om förläggande till Norrbackainstitutet av
viss medicinsk rehabiliteringsverksamhet in. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 6 september 1956):
Montell, J. E. O., överdirektör, ordförande;
Andersson, N. S. E., överläkare;
Buller, P., f. d. överläkare;
Nilsson, K. A., kamrer (avliden den 4 maj 1964);
Parenius, M. P., byråchef.
Expert:
Bergh, E. A., byråchef.
Sekreterare:
Lingren, G. W., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1958: I In 45.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 1 sammanträde.
Enligt utredningens direktiv förutsattes att lokalerna för den i Norrbackainstitutets
huvudbyggnad inrymda ortopediska kliniken skulle friställas genom
uppförande av en byggnad för ortopedisk klinik vid karolinska sjukhuset
samt att dessa lokaler och eventuellt även andra lokaler i institutets
huvudbyggnad i enlighet med ett av 1955 års riksdag fattat principbeslut
skulle disponeras för ett kvalificerat arbetsvårdsinstitut.
Utredningens arbete avbröts tills vidare under 1960, då det framkom att
frågan om byggande av den planerade ortopediska kliniken vid karolinska
sjukhuset skulle tagas under omprövning i samband med upprättandet av
en generalplan för sjukhusets fortsatta utbyggnad. Denna generalplan framlades
i juni 1964. Däri ingår som en väsentlig del att Norrbackainstitutets
tomt på Norrbackaområdet helt skall disponeras för karolinska sjukhusets
behov. I planen ingår förslag om inrättande av ett medicinskt rehabiliteringscentrum.
Ett slutligt realiserande av denna plan kräver att Norrbackainstitutets
byggnader på området rives. Då därigenom de grundläggande förutsättningarna
för Norrbackainstitutsutredningen ej längre kunde anses föreligga,
bär utredningen hemställt, att utredningens arbete skulle nedläggas.
Genom beslut den 12 november 1964 har förordnats att utredningsarbetet
skall upphöra.
3. 1957 års epileptikerutredning (1962: I In 25; 1963: 1 In 19; 1964: I 14)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
verkställa utredning om Margarethaheinmets framtida ställning inom epileptikervården
och inrättande av en epileptikeranstalt i Norrland samt här
-
121
IS: 3
Riksdags berättelsen är 1965
av föranledda frågor rörande vårdbehovet för epileptiker och dess tillgodoseende
ävensom därmed sammanhängande spörsmål:
Öhman, G. B., överdirektör.
Expert:
Herrlin, A. K.-M., leg. läk.
Sekreterare:
Vrethammar, K. H., undervisningsråd.
Utredningen har avgivit ett den 30 november 1964 dagtecknat betänkande
(stencilerat) angående vissa problem rörande epileptikervården.
Uppdraget är därmed slutfört.
4. 1959 års undersökning av arbetstidsförkortningens verkningar
(1962: I 10; 1963: I 7; 1964: I 17)
Kungl. Maj :t uppdrog den 20 september 1957 åt socialstyrelsen att undersöka
den av 1957 års riksdag beslutade arbetstidsförkortningens ekonomiska
och sociala verkningar (se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1957). Genom
Kungl. Maj :ts beslut den 20 mars 1959 befriades socialstyrelsen från
uppdraget.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande samma dag för att fullfölja
ifrågavarande undersökning:
Faxén, K.-O., docent, ordförande;
Holmberg, P. H. A., fil. kand.;
Nilstein, A. H., förste sekreterare.
Sekreterare:
Åberg, J. Y., fil. lic.
Direktiven för utredningen, se 1958: I S 4.
Utredningen bär under tiden november 1963—februari 1964 hållit 3 sammanträden.
Utredningen har den 18 mars 1964 avgivit betänkandet »Arbetstidsförkortningens
verkningar» (SOU 1964:9).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Kommissionen för förhandlingar om högre utbildning i Lund och Malmö
(1962: I In 29; 1963: I In 22; 1964: I 20)
Tillkallade den 1 oktober 1959 enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30
juni samma år för att på statens vägnar dels upptaga förhandlingar med
Malmöhus läns landsting och Malmö stad angående vissa i bemyndigandet
särskilt angivna frågor, dels ock i övrigt förhandla med landstinget och staden
angående sådana frågor, som äger samband med den medicinska undervisningens
och forskningens anordnande i Lund och Malmö:
Wulff, K. E., generaldirektör, ordförande;
122
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
I S: 6
Rydback, A. V. L., överdirektör;
Waldenström, J. G., professor.
Sekreterare:
Jansson, Sture E., byråchef.
Biträdande sekreterare;
Risberg, S. A., förste byråsekreterare.
Kommissionen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 12
sammanträden.
Med skrivelse den 12 juni 1964 har kommissionen för Kungl. Maj:ts prövning
överlämnat bl. a. ett den 4 december 1963 med delegerade för sjukvårdshuvudmännen
i södra Sverige slutet avtal om avveckling av det särskilda
driftbidraget till centralanstalten för radioterapi i Lund, m. m.
Med skrivelse den 26 augusti 1964 har kommissionen vidare överlämnat
tre samma dag villkorligt slutna avtal: dels om radiofysisk institution på
lasarettsområdet i Lund, dels om kulvertar till de barnpsykiatriska och psykiatriska
klinikerna i Lund samt dels om tillämpningen av 3 § 2. 1962 års
avtal om lasarettet i Lund.
Kommissionen har därmed slutfört samtliga till kommissionen särskilt
överlämnade uppdrag.
Genom Kungl. Maj :ts beslut den 27 november 1964 har kommissionen
upphört vid utgången av oktober månad 1964.
6. Kommittén för behandling sforskning vid ungdomsvårdsskolorna
(1962: I 20; 1963: I 14; 1964: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1961 för att
utreda frågan om behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1961):
Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande:
Blomberg, R. A., rektor, tillika sekreterare;
Grunewald, K. R., överinspektör;
Johannesson, I. V., lektor, docent;
Lindskog, G. U. B., docent;
Sveri, K. O., docent.
Biträdande sekreterare:
Persson, T., förste assistent.
Direktiven för utredningen, se 1962: I S 20.
Kommittén har under tiden novemher 1963—maj 1964 hållit 22 sammanträden.
Kommittén har den 29 maj 1964 avgivit sitt betänkande »Behandlingsforskning
vid ungdomsvårdsskolorna» (SOU 1964:24).
Uppdraget är därmed slutfört.
123
I S: 7
Riksdagsberättelsen år 1965
7. Nordisk utredning av frågan om specialistbehörighet för läkare
(1964: I 46)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 28 juni 1963 att såsom ledamöter i eu
svensk delegation ingå i en nordisk arbetsgrupp för utredning av möjligheterna
att genomföra enhetliga regler rörande specialistbehörighet för läkare,
föranledd av Nordiska rådets rekommendation nr 26/1962:
Rexed, B. A., professor, ordförande;
Hamberger, C.-A., professor;
Rahm, A. H. B., överdirektör.
Sekreterare:
Eurenius, G., byrådirektör.
Den svenska delegationen har under tiden december 1963—oktober 1964
hållit tre sammanträden och deltagit i tre sammanträden med den nordiska
arbetsgruppen. Därjämte har representanter för de skilda delegationerna
inom arbetsgruppen sammanträtt vid ett tillfälle.
Utredningen har den 20 november 1964 avgivit betänkande om specialistkompetens
för nordiska läkare (NU 1964: 6).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Utredning rörande inrättandet av ett nordiskt institut för odontologisk
materialprovning (1964: I 47)
1 illkallade av Kungl. Maj :t den 6 december 1963 att såsom ledamöter i
en svensk delegation deltaga i överläggningar rörande inrättandet av ett
nordiskt institut för odontologisk materialprovning (Nordiska rådets rekommendation
nr 25/1963):
Hedengren, S.-O. G., byråchef;
Osvald, O. K., medicinalråd.
Den nordiska utredningen har den 4 maj 1964 avgivit förslag rörande placeringen
av ifrågavarande institut.
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Utredning av förutsättningarna för en samordning av de yrkesmedicinska
organen inom stockholmsområdet m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1963 för
utiedning av förutsättningarna för en samordning av de yrkesmedicinska
organen inom stockholmsområdet in. in.:
Westling, O., generaldirektör.
124
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I Ss 10
Experter:
Gerhardsson, G., civilingenjör;
Gunnarsson, N. G. A., byråchef;
Karlén, G. H., överdirektör;
Lindgren, S. Å., docent, tillika sekreterare;
Rainstén, N., ombudsman;
Ström, G. O. F., professor.
Genom beslut den 29 juni 1964 uppdrog Kungl. Maj:t åt utredningsmannen
att även utreda frågan om den yrkeshygieniska avdelningens vid statens
institut för folkhälsan ställning och organisation.
Under tiden juli—oktober 1964 har utredningsmannen hållit 12 sammanträden
med experterna.
Utredningen har den 30 december 1964 avgivit betänkande (stencilerat),
benämnt »Institutet för arbetshygien och arbetsfysiologi».
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1965
10. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande
(1962: I In 16; 1963: I In 14; 1964; I 9)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 24 september 1943.
Tillkallades enligt Kungl. Maj :ts beslut den 24 september 1943, den 30
september 1949, den 30 december 1953, den 14 februari 1958 och den 9 januari
1959:
Birke, G. E., med. doktor, f. d. riksdagsman, ordförande;
Dahlberg, G., f. d. överdirektör;
Hellerström, S. C. A., professor;
Kugelberg, E. K. H., professor;
af Malmborg, R., byggnadsråd;
Pehrson, C. G., sjukvårdsdirektör;
Sjögren, N. T., f. d. byråchef.
Sekreterare:
Jeppsson, J. T., t. f. byrådirektör.
Byggnadskontrollant:
Hagskog, E. H., byggnadsingenjör.
Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. 33 41 57, 33 99 17.
Direktiven för kommittén, se 1944:1 E 24.
Under år 1964 har nya lokaler för allergologiska kliniken färdigställts.
Vidare har ombyggnaden av kliniskt fysiologiska centrallaboratoriet samt
första etappens ombyggnad av radiumhemmet avslutats.
I S: 10
Riksdagsbercittelsen år W65
Uppförandet av personalbostadshusen pågår. Båda husen väntas bli inflyttningsklara
under hösten 1965.
Projekteringsarbetet har under året varit inriktat på andra etappens ombyggnad
av radiumhemmet, ombyggnad av isotoplaboratoriet samt nybyggnad
för en högvoltstation. Beträffande dessa tre byggnadsföretag har huvudhandlingar
färdigställts.
Kommittén har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 11 sammanträden
in pleno, varjämte arbetsutskottet sammanträtt vid ett flertal
tillfällen.
11. Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
(1962: I In 17; 1963: I In 15; 1964: I 10)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 30 juni 1952.
Av Kungl. Maj :t förordnade ledamöter:
Boman, K. E. K., lantbrukare, led. av I kamm.;
Grönwall, A. J. T., professor, styresman för akademiska sjukhuset i Uppsala,
vice ordförande;
Hedengren, S.-O. G., byråchef (fr. o. m. den 1 januari 1964);
Löfberg, J.-H., akademiräntmästare;
Rydback, A. V. L., överdirektör, ordförande (t. o. in. den 31 december 1964).
Av Uppsala läns landstings förvaltningsutskott utsedda ledamöter:
Carlsson, A. G. A., landstingsman, ordförande (fr. o. in. den 1 januari 1964);
Bergman, Å., förste assistent, landstingsman;
Ericson, T. W., lantbrukare, landstingsman;
Nordlander, N. B., överläkare, landstingsman.
Experter:
Aare, S. Th. B., byråchef;
Fors, S. R., byråchef;
Pehrson, C. G., sjukvårdsdirektör;
Roempke, S. O., bitr. länsarkitekt;
Skoog, T. G., professor;
Ström, G. O. F., professor;
Thyresson, N., professor;
Tynelius, E. G. A., intendent.
Chef för kommitténs kansli: Trapp, A. A. L.
Sekreterare: Werner, K. A. G., assistent.
Adresser:
Kansli: Slottsgränd 1, Uppsala; tel. 018/11 70 83; 12 52 70, 14 26 61,
14 04 03, 11 04 82, 13 92 00/391.
Ordförande: Uppsala läns landsting, Uppsala.
Sekreterare: Slottsgränd 1, Uppsala.
126
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 12
Kommittén har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 7 sammanträden,
varjämte arbetsutskottet sammanträtt 24 gånger.
Instruktion för kommittén är utfärdad av Kungl. Maj :t den 30 januari
1953 med ändringar den 10 oktober 1957 och den 15 februari 1963. Kungl.
Maj :t har vidare genom beslut den 10 april 1959 förordnat, att kommitténs
uppdrag skall omfatta jämväl utrustningsfrågor i samband med akademiska
sjukhusets utbyggande.
Kommittén har under året fortsatt arbetet med sjukhusets utbyggande
enligt av Kungl. Maj :t den 28 juli 1958 godkänt förslag till reviderad generalplan.
Under åren 1962 och 1963 påbörjade ny- och ombyggnadsarbeten
har sålunda fortgått programenligt. Ett elevbostadshus vid den nya sjuksköterskeskolan
för 246 elever (etapp I) har tagits i bruk. Ombyggnaden av
del av kvinnokliniken (gynekologisk poliklinik, operations- och förlossningsavd.
) har avslutats. Vidare har nybyggnad för radioterapeutisk klinik,
plastikkirurgisk klinik och centraltandpoliklinik m. in. påbörjats. Dessutom
har vissa förberedande arbeten utförts.
Under året har arbetet med programmering och projektering av vidareutbyggnaden
fortgått. Den med hänsyn till den snabba utvecklingen inom medicinens
och sjukvårdens område påbörjade översynen av 1958 års generalplan
har fortsatts och i det närmaste slutförts.
12. Karolinska sjukhusets utrustning skommitté (1962:1 In 20; 1963:1 In
17; 1964:1 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 mars 1955 för
att handhava de frågor om utrustning av nytillkommande kliniker och
institutioner vid karolinska sjukhuset, som hänskjutes till kommittén för
handläggning:
Aare, S. Th. B., byråchef, ordförande;
Birke, G. E., med. doktor, f. d. riksdagsman;
Edwall, E. H. A., kamrerare;
Johansson, O. F., avdelningsdirektör.
Experter:
Dahlström, Greta, förste byråinspektör;
Ericsson, H. M., laborator.
Sekreterare:
Jeppsson, J. T., t. f. byrådirektör.
Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. 33 23 66, 33 36 94 eller växel 34 05 00.
Anskaffningen av utrustning för bakteriologiska, kemiska och fysiologiska
centrallaboratorierna, blodgivarcentralen, alkoholkliniken, institutionen
för teoretisk alkoholforskning, nervklinikerna, allergologiska kliniken
och radiumhemmet (första hyggnadsetappen) har fortgått programenligt.
I S: 12
Riksdagsberättelsen år 1965
Förslag till inventarieutrustning för neurologiska rehabiliteringskliniken
och två personalbostadshus har överlämnats den 28 oktober 1964.
Arbetet med upprättande av utrustningsförslag för vissa lokaler i nervklinikernas
laboratorieflygel pågår.
Genom beslut den 18 september 1963 har Kungl. Maj :t uppdragit åt
kommittén att handha frågan om anskaffning av utrustning för serafimerlasarettet
i samband med om- och tillbyggnaden samt upprustningen av
lasarettet.
Hittills har utrustningsförslag redovisats för medicinska kliniken, kliniskt
fysiologiska och kliniskt kemiska centrallaboratorierna, anestesiavdelningen
och sjukhusapoteket. Utrustningsanskaffningen har därjämte
påbörjats utom beträffande apoteket.
Kommittén har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 15 sammanträden,
varjämte kommitténs arbetsutskott sammanträtt vid åtskilliga
tillfällen.
13. Barnanstaltsutredningen (1962:1 8; 1963:1 5; 1964:1 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 maj 1958 för att
undersöka möjligheterna att vid anstalter med barnklientel så långt möjligt
uppnå enhetlighet i fråga om standarden i olika avseenden samt för
utredning av andra därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 14 maj 1958).
Wallentheim, Annie E. E., led. av I kamm., ordförande;
Eriksson, Nancy M., led. av II kamm.;
Granath, K.-E., barnavårdsdirektör;
Hallerby, N. E., redaktör;
Kaijser, R. G. S., lasarettsläkare, led. av I kamm.;
Nilsson, L. G., landstingsdirektör;
Winther, O. W. G., budgetsekreterare.
Experter (för vissa frågor):
Michanek, G. E., sekreterare;
Sandels, Stina K., docent;
Schyl-Sekund, Gertrud S., forskningsassistent.
Sekreterare:
Åsberg, L. E., sekreterare.
Biträdande sekreterare:
Karlsson, U., sekreterare.
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
21 00 99.
Direktiven för utredningen, se 1959: 1 S 23; 1962:1 S 8.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 10 sam -
128
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 14
manträden, varav två under vardera tre dagar och ett under två dagar.
Därjämte har utredningen haft ett flertal sammanträden med handikapporganisationer.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1965.
14. Socialpolitiska kommittén (1962:1 9; 1963:1 6; 1964:1 16)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 9 maj 1958 för en
socialpolitisk översyn (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juni 1958) :
Michanek, E. N., generalsekreterare, ordförande;
Bengtson, T. S., redaktör, led. av I kamm.;
Bengtsson, I. B., led. av II kamm.;
Bystedt, Britt-Marie, sekreterare i Tjänstemännens centralorganisation;
Gustafsson, Å. G., byråchef (fr. o. m. den 18 september 1964);
Hallström, H. G. F., ordförande i Svenska kommunalarbetareförbundet;
Hydén, S. O., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;
Nyhage, H. B., folkskollärare, f. d. riksdagsman;
Rimmerfors, A. E., socialsekreterare, led. av II kamm.;
Sjövall, Elisabet, poliklinikläkare, led. av II kamm.;
Tilert, C. R., statssekreterare (t. o. m. den 17 september 1964).
Experter:
Björhammar, C. A., byråchef;
Holmstedt, G. F., byrådirektör;
Odelberg, A. A., med. dr;
Peterson, L. E., statssekreterare;
Steneborn, H. A., förste länsassessor;
Svenson, S. G., kansliråd;
Tranell, E. O. B., byråchef;
Åström, L.-Å. E., statssekreterare.
Huvudsekreterare:
Forslund, E. B., budgetsekreterare.
Lokal: Socialdepartementet; tel. (sekr.) lokalsamtal växel 22 45 00,
rikssamtal växel 23 62 00 (ankn. 1139); (bitr. sekr.) tel. 20 79 32.
Direktiven för kommittén, se 1959: I S 24.
Kommittén har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 8 sammanträden.
Arbete pågår med frågor rörande åldringsvård och handikappvård. Bl. a.
behandlas frågor beträffande ålderdomshem och en särskild vårdlagstiftning.
Kommittén har avgivit följande bctänkanden: Bättre bostäder åt åldringar
(den 27 december 1963; stencilerat), Statligt stöd till hemhjälp åt åldringar
och invalider (den 30 december 1963; stencilerat) -— båda förslagen
3
Dihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt.
Riksdaggberättelsen
129
I S: 14
Riksdagsberättelsen år 1965
tryckta tillsammans med förslaget till statligt stöd till byggande av sjukhem
i Bättre åldringsvård (SOU 1964:5) — samt Social omvårdnad av
handikappade (SOU 1964:43) och Ett socialpolitiskt utredningsinstitut
(den 30 oktober 1964; stencilerat).
Kommittéarbetet beräknas bli slutfört under år 1965.
15. Mentalsjukvårdsberedningen (1962:1 In 28; 1963:1 In 21; 1964:1 18)
Kungl. Maj:t bemyndigade den 5 juni och den 29 oktober 1959 chefen för
inrikesdepartementet bl. a. att tillkalla dels högst sju sakkunniga att såsom
en särskild beredning inom inrikesdepartementet biträda vid handläggning
av frågorna om mentalsjukvårdens utbyggande och upprustning
jämte därmed sammanhängande spörsmål dels ock en delegation om högst
nio ledamöter för att biträda beredningen vid handläggning av byggnadsoch
utrustningsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juli 1959). Genom
beslut den 28 juni 1963 förordnade Kungl. Maj:t med tillämpning fr. o. m.
den 1 juli 1963, att mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation
skulle upplösas samt att åt nämnda delegation lämnade
uppdrag i stället skulle avse mentalsjukvårdsberedningen. Antalet ledamöter
i mentalsjukvårdsberedningen fastställdes därvid till högst nio. Kungl.
Maj:t bemyndigade den 4 december 1964 chefen för socialdepartementet att
medgiva, att en ledamotplats i beredningen finge, vid behandling av fråga
av särskild betydelse för visst landstingsområde, avses för en av vederbörande
landstingskommuns förvaltningsutskott utsedd representant för
landstingskommunen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963:
Brunnberg, H. A., professor, ordförande;
Andrée, T. E., landstingsman (fr. o. in. den 5 december 1964);
Enmark, A., förbundsordförande;
Lindh, T. B. E., byråchef;
Ljungberg, E. G. L., docent, överläkare (t. o. m. den 18 november 1964);
Lundquist, G. A. R., laborator, överläkare;
Olsson, B. K., förbundsdirektör (fr. o. m. den 5 december 1964);
Sälde, K. A. H., t. f. medicinalråd (fr. o. m. den 19 november 1964);
Söderqvist, B. O. A., expeditionschef;
Nygren, G. I., byrådirektör (suppl. för Söderqvist)
Experter:
Aare, S. Th. B., byråchef;
Björck, P. B. T., med. doktor;
Blomberg, K.-E. G., t. f. byrådirektör (fr. o. m. den 19 september 1964);
Bunner, T. Å. G., byggnadsråd;
Frey, T. S:son, professor, överläkare;
130
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 15
Gerle, B. O., docent, överläkare;
Hedvall, Rut, instruktionssköterska;
Lagervall, A. G., byrådirektör;
Larsson, T. K. L., försäkringsdirektör, med. doktor;
Lauritzen, F. K., byggnadsdirektör (t. o. m. den 18 december 1964);
Lindberg, U. G., t. f. avdelningsdirektör;
Ljungberg, E. G. L., docent, överläkare (fr. o. m. den 19 december 1964);
Marknäs, N. S. V., avdelningsdirektör;
Mårdh, G. A., byggnadsråd;
Österman, E. G. E., överläkare, f. d. riksdagsman (avliden den 26 mars
1964);
Rylander, C. G., professor;
Sjunnesson, N. S., f. d. sjukhusintendent;
Strandlund, K. B., byrådirektör;
Wadenstein, L. H., sjukhusintendent (fr. o. in. den 10 januari 1964);
Wretmark, G. E., docent, överläkare;
Åmark, C. E., docent, överläkare.
Sekreterare:
Frithiof, L.-A., t. f. byrådirektör;
Helander, K. S. U., förste byråsekreterare (t. o. m. den 31 mars 1964);
Gran, B. E. V., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 16 mars 1964).
Hos beredningen anställda:
Karlsson, E. O. A., assistent;
Eklund, H. H., assistent.
Lokal: Sveavägen 13—15; tel. 24 32 30 (växel), 11 78 95 (t. f. byrådirektören
Frithiof).
Genom beslut den 14 maj 1964 har Kungl. Maj:t uppdragit åt beredningen
att framlägga förslag till fortsatt upprustning av mentalsjukvården.
Beredningen har vid förhandlingar med ett flertal landsting diskuterat frågan
om mentalsjukvårdens organisation m. m. inom respektive landstingsområden.
I enlighet med de i prop. 1963: 171 därom uppdragna riktlinjerna verkställer
beredningen vissa erforderliga utredningar för förhandlingsarbetet i
samband med huvudmannaskapsreformen.
I samråd med medicinalstyrelsen och beredningens expert, professor C. G.
Rylander, har programmeringsarbetet för rättspsykiatriska kliniker och vissa
undersökningsstationer jämte utarbetandet av förslag till lämpliga förläggningsplatser
för ifrågavarande kliniker och undersökningsstationer slutförts
under året.
Beredningen har i samråd med medicinalstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen
undersökt olika förläggningsmöjligheter för nytt skolhem för flickor
med komplicerad utvecklingshämning, avsett att ersätta skolhemmet Sö
-
131
I S: 15 Riksdagsberättelsen år 1965
derhaga i Huddinge kommun. Resultatet härav beräknas kunna redovisas i
början av år 1965.
Inom beredningen har behandlats ett förslag till regionindelning av vården
av vissa grupper psykiskt efterblivna.
Beredningens expertgrupp för den öppna vården bär fortsatt sitt uppdrag
att utreda frågan om en försöksvis organiserad öppen vård vid de statliga
mentalsjukhusen. Försöksverksamhet med dagsjukhusvård och öppna mottagningar
har fortsatt vid vissa sjukhus. Försök med industriell arbetsterapi
har påbörjats vid Restads sjukhus och förberetts vid Ryhovs sjukhus. Härjämte
har medicinalstyrelsen efter förslag av expertgruppen träffat avtal
om förhyrning av platser för patienter från Säters sjukhus vid stadens skyddade
verkstad. Vid överläggningar i Lund har expertgruppen med ett antal
provinsialläkare och distriktssköterskor diskuterat samarbetsfrågor mellan
öppen och sluten mentalsjukvård.
Berediiingen har under året hållit 32 sammanträden. Härjämte har olika
expertdelegationer hållit ett flertal sammanträden.
16. Mentalsjukvårdens personaldelegation (1962:1 In 28; 1963: I In 21;
1964: I 19)
Kungl. Maj:t bemyndigade den 5 juni 1959 och den 17 maj 1963 chefen
för inrikesdepartementet att, såvitt nu är i fråga, tillkalla högst 8 sakkunniga
för att såsom en särskild delegation biträda dåvarande mentalsjukvårdsberedningen
vid utredning rörande personalorganisationen vid statens
mentalsjukhus jämte därmed sammanhängande spörsmål. Genom beslut den
28 juni 1963 förordnade Kungl. Maj :t, att personaldelegationen skulle fortsätta
sitt arbete såsom en självständig utredning, som hade att direkt till
chefen för socialdepartementet redovisa sitt arbete.
De tillkallade äro följande:
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör, ordförande;
Åmark, C. E., docent, överläkare, vice ordförande;
Andrée, T. E., landstingsman;
Emers, Jane I. J., byråinspektör;
Enmark, A., förbundsordförande:
Persson, S., ombudsman;
Persson, S. B., sjukhusdirektör;
Söderqvist, B. O. A., expeditionschef;
Personlig suppleant för Söderqvist:
Nygren, G. I., byrådirektör (fr. o. m. den 1 mars 1964).
Experter:
Franzén, Margareta, kurator;
Israel, J., docent;
132
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 17
Nordman, L. O., överläkare (fr. o. in. den 6 februari 1964);
Olsson, Gertrud, instruktionssköterska;
Royen, S. N. H., organisationsdirektör;
Zetterström Lagervall, Ingegerd M., direktör.
Sekreterare:
Fägring, R. S., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Andersson, K. B. G., notarie.
Lokal: Sveavägen 13—15; tel. 24 32 30.
Direktiven för delegationen, se, i tillämpliga delar, 1960: I In 49.
Delegationen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 17 sammanträden.
Delegationen beräknas avlämna sitt huvudbetänkande under första kvartalet
1965.
17. Kroppssjukvårdens statsbidragsutredning (1962: I In 32; 1963: I In 23;
1964:1 22)
Tillkallade den 13 maj 1960 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1
april 1960 för att verkställa översyn av statsbidragssystemet på kroppssjukvårdens
område jämte därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 april 1960) samt — utvidgat uppdrag jämlikt Kungl.
brev den 13 september 1963 — jämväl översyn av utgående statsbidrag till
psykiatriska lasarettskliniker, till anstalter för lättskötta psykiskt sjuka,
psykiskt efterblivna, epileptiker, psykopatiska och nervösa barn samt till
psykisk barna- och ungdomsvård ävensom de övriga statsbidrag, som utredningen
finner kunna behandlas i förevarande sammanhang:
Olsson, S. O. B., generaldirektör, ordförande;
Björkquist, E. G. A., f. d. överdirektör;
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör; n
Lindberg, N. O., kansliråd;
Olerud, E. H., sekreterare;
Söderqvist, B. O. A., expeditionschef.
Sekreterare:
Esseen, J. Å. B., landstingssekreterare.
Lokal: Hallands läns landstings kansli, Stationsgatan 48 A, Halmstad; tel.
243 00 (sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1961: I In 42.
Utredningen har under tiden december 1963—november 1964 hållit 3 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första kvartalet av år 1965.
133
IS 18
Riksdagsberättelsen år 1965
18. Utredning för översyn av 195b års lag om undervisning och vård av vissa
psykiskt efterblivna (1963: I In 21; 1964: I 23)
Kungl. Maj:t bär den 2 februari 1961 uppdragit åt mentalsjukvårdsberedningen
att verkställa en översyn av 1954 års lag om undervisning och vård
av vissa psykiskt efterblivna jämte därmed sammanhängande spörsmål. Därefter
har Kungl. Maj:t den 28 juni 1963 uppdragit åt chefen för rättsavdelningen
i inrikesdepartementet S. F. Nordlund — vilken den 7 februari 1963
av chefen för inrikesdepartementet tillkallats att såsom expert biträda mentalsjukvårdsberedningen
med särskild uppgift att i ordförandes ställe leda
beredningens arbete med översyn av nämnda lag — att såsom särskild sakkunnig
och med biträde av de experter och sekreterare, som tidigare för detta
ändamål tillkallats åt mentalsjukvårdsberedningen, fullfölja ifrågavarande
översyn. Sålunda har tillkallats:
Nordlund, S. F., rättsavdelningschef.
Experter:
Bengtsson, G. T. E., ombudsman, led. av II kamm. (avliden den 20 november
1964);
Forssman, H. A., professor, överläkare;
Granath, K.-E., barnavårdsdirektör;
Grunewald, K. R., överinspektör;
Källner, C.-G. G., hovrättsassessor (fr. o. m. den 21 december 1963);
Larsson, J. M. I. A., rektor;
Nordfors, G. M., rektor (suppl. för Larsson);
Wessman, O. L. S., särskolinspektör.
Sekreterare:
Westin, N. O., t. f. förste byråsekreterare (t. o. m. den 30 september 1964);
Holmberg, N. E. G., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 oktober 1964).
Lokaler: Inrikesdepartementet; tel. 22 45 00 (Nordlund); socialdepartementets
kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel. 21 02 27 (sekreteraren),
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 sammanträtt
10 dagar.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1965.
19. 1961 års utredning om effektivare åtgärder för vård utom skola av
ungdomsvårdsskoleelever (1962: I 21; 1963: I 15; 1964: I 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1961 för utredning
av frågan om effektivare åtgärder för vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1961):
Rosén, Göta, byråchef, ordförande;
134
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet 1 SS 20
Sjövall, Elisabet, med. lic., poliklinikläkare, led. av II kamm.;
Tågmark, A., f. d. rektor.
Experter;
Gordan, K., fil. lic.;
Grunewald, K. R., överinspektör.
Sekreterare:
Holmberg, S. E., jur. kand. (fr. o. in. den 1 juli 1964);
Mattson, O. R., sekreterare (t. o. m. den 30 juni 1964).
Biträdande sekreterare:
Nilsson, K. G., byrådirektör.
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
11 22 76.
Direktiven för utredningen, se 1962: I S 21. Genom Kungl. brev den 18
november 1963 har därjämte åt utredningen uppdragits att verkställa utredning
och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i fråga om beredande av
ökade möjligheter att bistå unga personer, som löper fara att utvecklas i
asocial riktning.
Utredningen, som under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 14
sammanträden, har den 12 juni 1964 avgivit delbetänkandet »Ungdomsvårdsskoleelevers
vård utom skola i kollektiva former» (stencilerat).
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1965.
20. Yrkesskadeutredningen (1962: I 22; 1963: I 16; 1964: I 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1961 för att
göra en översyn av lagstiftningen om yrkesskador (se Post- och Inrikes
tidn. den 19 juli 1961):
Samuelsson, G. Y„ generaldirektör, ordförande;
Hultström, L. A. I., överdirektör;
Hydén, S. O., direktör;
Nilsson, H., ombudsman;
Werner, G., direktör.
Experter:
Engström, M., byråchef;
Wenlz, N. O., hovrättsassessor;
Bruno, G. F., t. f. överdirektör.
Sekreterare:
Blomdahl, S., t. f. försäkringsråd.
Lokal: Försäkringsrådet, Nybrogatan 57; tel. 60 94 50 eller 61 26 40.
Direktiven för utredningen, se 1962: I S 22.
Utredningen i sin helhet har under tiden november 1963—oktober 1964
135
I S: 20
Riksdagsberättelsen år 1965
hållit 14 sammanträden. Därjämte har vid ett flertal tillfällen överläggningar
ägt rum mellan ordföranden, enskilda ledamöter och experter.
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1965.
21. btredning rörande driftsbokföring vid karolinska sjukhuset in. in.
Tillkallad den 13 februari 1963 jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
30 juni 1961 för utredning rörande driftsbokföring vid karolinska sjukhuset:
Öberg,
P.-E., finanssekreterare.
Expert:
Melcherson, E., biträdande sjukhusintendent.
Sekreterare:
Bladh, S., landstingskamrerare.
Lokal: Stockholms läns landsting, Råsundavägen 3, Solna 1; tel. 82 03 00.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1965.
22. Samarbetskommittén för behandling av frågan om utbildning av viss
sjukvårdspersonal (1962: I In 39; 1963: I In 29; 1964:1 27)
Kungl. Maj :t har den 30 juni 1961 uppdragit åt medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning att i samråd
med vederbörande kommunförbund snarast möjligt anordna utbildning för
eller i förekommande fall utöka befintlig utbildning för laboratoriepersonal,
röntgenpersonal och annan sjukvårdspersonal, som kan avlasta eller ersätta
personal med sjuksköterskeutbildning.
Ämbetsverken har för uppdragets fullgörande tillsatt en samarbetskommitté,
till vilken också tillfälliga experter knutits.
Sekreterare:
Strandberg, Margit, förste byråsekreterare.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen, Stockholm; tel. 54 05 20.
Redogörelse för de av ämbetsverken hittills vidtagna åtgärderna i anledning
av uppdraget har avgivits med skrivelse den 11 september 1964.
Kommitténs arbete som samarbetsorgan fortsätter.
23. Smittlagstiftningsutredningen (1962: I In 43; 1963: I In 31; 1964: I 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 november 1961 för att
verkställa översyn av lagstiftningen om smittsamma sjukdomar jämte därmed
sammanhängande spörsmål:
Rahm, A. H. B., överdirektör.
Experter:
Albinsson, N. G., landstingsdirektör (fr. o. m. den 21 januari 1964);
Dahlström, G., docent, överläkare;
136
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 24
Ehinger, A., länsläkare;
Friis, M„ sjukhusintendent (fr. o. m. den 21 januari 1964);
Hellerström, S. C. A., professor;
Ström, J., docent, överläkare;
Tottie, M., med lic.;
Zetterberg, B. I., professor.
Sekreterare:
Tengwall, J. O., byråchef (t. o. in. den 20 september 1964).
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. 22 67 00.
Direktiven för utredningen, se 1962: I In 43.
Utredningsmannen har under tiden december 1963—november 1964 hållit
3 sammanträden med olika grupper av experterna.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1965.
24. 1961 års sjukförsäkringsutredning (1963: I 17; 1964: 1 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1961 för
att verkställa översyn av sjukförsäkringslagen m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 4 januari 1962):
Persson, Y., förbundsordförande; ordförande;
Edström, G. G. S., professor, led. av I kamm.;
Kaijser, R. G. S., överläkare, led. av I kamm.;
Malm, E., försäkringsdomare;
Olofsson, G., t. f. byråchef;
Pettersson, H., lantbrukare, led. av I kamm.;
Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av II kamm.
Experter:
Osvald, O. K., medicinalråd;
Swarén, Ulla, apotekare.
Sekreterare:
Halidén, G., ombudsman (fr. o. in. den 1 februari 1965);
Mårdell, Birgit, byrådirektör;
Perenius, E., sekreterare.
Lokal: Kungsgatan 55v, Stockholm C; tel. 20 51 79.
Direktiven för utredningen, se 1963: I S 17.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 19 sammanträden,
omfattande tillsammans 26 sammanträdesdagar. överläggningar
har ägt rum med företrädare för myndigheter och organisationer.
Utredningen avser att framlägga sina förslag i etapper. EU första delbetänkande
beräknas kunna avlämnas under första kvartalet 1965.
Utredningens arbete beräknas fortsätta under 1965.
5f Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 saml.
Rlksdagaberättelgen
137
I S: 25 Riksdagsberättelsen år 1965
25. Centrala rehabiliteringsberedningen (CRB) (1963: I 18; 1964: I 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1961 för
att pröva frågor om den ändamålsenliga organisationen och samordningen
av rehabiliteringsverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 11 januari
1962):
Apelqvist, K. A. S., direktör, ordförande;
Ekendahl, Sigrid H. E., ombudsman, led. av II kamm.;
Forssman, S. P. M., professor;
Hirsch, C., professor;
Hultström, L. A. I., överdirektör;
Lindvall, H., kommunalråd;
Montan, K. J. A., kanslichef;
Olsson, B. K., förbundsdirektör.
Experter:
Fägring, R. S., byrådirektör (fr. o. m. den 20 januari 1964);
Åkerblad, B. I., överläkare (fr. o. m. den 1 juni 1964) samt
(för utredning om vanföreanstalternas ställning och verksamhet)
Anneli, E. G., överdirektör (t. o. m. den 30 april 1964);
Sundmark, B. V., byrådirektör (t. o. m. den 30 april 1964).
Sekreterare och chef för kansliet:
Lundgren, Ann-Margret, byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Äkerblad, B. I., överläkare (t. o. m. den 31 maj 1964);
Amer, Maj-Britt, förste byråsekreterare (t. o. m. den 14 juli 1964);
Ähs, S. S. F., konsulent (fr. o. m. den 8 juni 1964).
Lokal: Tegnérgatan 16, Stockholm Va; tel. 31 07 51 (kanslichefen),
31 07 54 (biträdande sekreteraren), 31 07 58 (expeditionen).
Direktiven för beredningen, se 1963: I S 18.
Beredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 10 sammanträden
omfattande 20 sammanträdesdagar och ett antal delegationssammanträden.
Sedan de experter, som förordnats att biträda CRB med utredning av vanföreanstalternas
ställning, den 30 april 1964 avgivit betänkande med riktlinjer
för högstadieundervisning för rörelsehindrade m. m. samt för vanföreanstalternas
framtida ställning (stencilerat) har beredningen däröver
den 13 juli 1964 avgivit remissyttrande. I en särskild skrift — Vård och
undervisning av barn och ungdom med vissa fysiska handikapp samt
vanföreanstalternas framtida ställning (socialdepartementet 1964: 8) —
har refererats beredningens synpunkter på dessa frågor och de lösningar
som förordats.
Beredningen har vidare avgivit följande betänkanden och skrifter: CRB
138
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 27
— om behov och resurser, huvudmannakonferens om rehabiliteringsorganisationen
12—13 mars 1964 (socialdepartementet 1964: 6), CRB — om
handikapprörelsen och samhället, konferens med representanter för handikapporganisationerna
4—5 maj 1964 (socialdepartementet 1964:7, Samordnad
rehabilitering, del. 1, Remissyttranden över och kommentarer till
CRB:s PM 1962 med riktlinjer för den allmänna rehabiliteringsorganisationen
(SOU 1964: 50) samt Samordnad rehabilitering, del 2, Allmänna principer
och vissa organisationsförslag (SOU 1964: 51).
Genom avgivandet av sistnämnda betänkande har beredningens uppdrag
i vad avser frågan om statens arbetsklinik och riksförsäkringsverkets sjukhus
slutförts.
Arbetet beräknas fortgå under år 1965.
26. Socialstyrelseutredningen (1963: I 20; 1964: 1 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 mars 1962 för att
utreda och framlägga förslag rörande socialstyrelsens organisation (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 mars 1962):
Engström, G. T., häradshövding.
Experter:
Forslund, E. B., budgetsekreterare;
Stenkula, C. G., socialdirektör hos Lunds stad; <
Sturkell, C.-E., t. f. byråchef;
Sverne, T. E., bitr. häradshövding. • :
Sekreterare:
Nissen, L. S. Veronika, byrådirektör.
Lokal: Arbetarskyddsstyrelsen, Stockholm 34; tel. 54 02 60.
Direktiven för utredningen, se 1963: I S 20.
Kungl. Maj:t har den 9 september 1964 anbefallt utredningen och MCAutredningen
att, med fullföljande var och en av de åt dem tidigare lämnade
uppdragen, i samråd utreda och framlägga förslag jämväl rörande en gemensam
centralorganisation för socialvård och medicinalväsende.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 8 sammanträden
samt företagit vissa studiebesök.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under första halvåret 1965.
27. 1962 års utredning ang. sjuksköterskeutbildningen (1963: I In 41;
1964: I 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 mars 1962 för översyn
av sjuksköterskeutbildningen och därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 april 1962):
139
I Ss 27
Riksdagsberättelsen år 1965
Rydback, A. V. L., överdirektör, ordförande;
Albinsson, N. G., landstingsdirektör (fr. o. m. den 17 oktober 1964);
Binett, E., förbundssekreterare;
Biörck, K. G. W., professor;
Johnsson, Inga H. L., organisationssekreterare (t. o. m. den 16 oktober
1964);
Kärrlander, E. H., led. av II kamm.;
Lindström, Alice, rektor (fr. o. m. den 17 oktober 1964);
Lundgren, Karin M., rektor (t. o. m. den 16 oktober 1964);
Zetterström Lagervall, Ingegerd M., direktör.
Experter:
Andrell, B. Maria (Majsa) K., byrådirektör;
Björinder, K. E. H., sekreterare (fr. o. m. den 17 oktober 1964);
Björnegård, Gudrun, bitr. rektor, (fr. o. m. den 1 april 1964);
Eländer, K. O., sekreterare;
Forslund, K. E., konsulent;
Israel, J., docent;
Lindström, Alice, rektor (t. o. m. den 16 oktober 1964);
Magnusson, D. N„ docent;
Naeslund, J. S., lektor;
Rabo, Mäjt, sekreterare (fr. o. m. den 17 oktober 1964).
Huvudsekreterare:
Björinder, K. E. H., sekreterare (t. o. m. den 16 oktober 1964);
Bildt, H. G., förste sekreterare (fr. o. m. den 17 oktober 1964).
Biträdande sekreterare:
Östling, Berit, bitr. rektor (t. o. m. den 16 oktober 1964);
Nyström, Psyche, drätselsekreterare (tiden 1 januari—30 juni 1964);
Bildt, H. G., förste sekreterare (tiden 1 juli—16 oktober 1964).
Lokal: Beridarbansgatan 17; tel. 21 93 61 (sekr.), 21 93 62 (bitr. rektor
Gudrun Björnegård) samt 21 93 65.
Direktiven för utredningen, se 1963: I In 41.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 haft en sammanträdesperiod
om tre dagar och tre om två dagar samt i övrigt sex sammanträden.
Vidare har utredningen sammanträffat med representanter för
landstingsdirektörerna och rektorerna för landets sjuksköterskeskolor. Vissa
av utredningens ledamöter och experter har företagit studieresor till Helsingfors,
Glasgow och Edinburgh.
Utredningen har den 9 september 1964 avgivit två delbetänkanden Sjuksköterskeutbildningen
I. Grundutbildning (SOU 1964: 45) samt Sjuksköterskeutbildningen
II. (SOU 1964:46). Vissa grundläggande undersökningar.
Utredningens arbete beräknas kunna avslutas under år 1965.
140
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 29
28. Utredning angående hembiträdeslagstiftningen (1963:1 21; 1964:1 33)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 april 1962 lör att
verkställa utredning angående hembiträdeslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 maj 1962):
Samuelsson, G. Y., generaldirektör.
Experter:
Englund, Ingegerd, förste vice ordförande i Sveriges husmodersföreningars
riksförbund;
Jönsson, Ingeborg, förste byråinspektör;
Liljegren, Märta, ombudsman;
Sandell, Viola, led. av II kamm.
Sekreterare:
Knutsson, P. A., hovrättsfiskal.
Lokal: Försäkringsrådet, Nybrogatan 57; tel. 60 94 59 (ordföranden) och
Arbetsdomstolen, Stora Nygatan 2 A; tel. 23 66 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1963: I S 21.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 12 sammanträden.
Under året har statistiska centralbyråns utredningsinstitut på
utredningens uppdrag utfört en statistisk undersökning rörande arbetsförhållandena
inom hembiträdesyrket. Slutlig rapport över undersökningen
väntas föreligga mot slutet av år 1964.
I direktiven för 1963 års arbetstidskommitté (1964: IS44) föreskrives, att
denna kommitté skall samråda med bl. a. utredningen angående hembiträdeslagstiftningen.
Sådant samråd kan komma till stånd tidigast våren 1965.
Utredningsmannen har i skrivelse den 25 september 1964 till departementschefen
föreslagit, att den gällande hembiträdeslagens giltighetstid
förlänges med ytterligare tre år.
Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under ar 1965.
29. Familjeberedningen (1963: I 22; 1964: I 35)
Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 6 juni 1962 med uppgift att
kartlägga och analysera olika problem i anknytning till samhällets service
för barnfamiljerna och att till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag beredningen
med anledning härav finner påkallade:
Lindström, Ulla, statsråd, led. av I kamm., ordförande;
Albinsson, N. G., landstingsdirektör;
Bentzel, R. H., professor;
Bornedal, Barbro, fru;
Granath, K.-E., barnavårdsdirektör;
Karlsson, Georg, t. f. professor;
141
I S: 29
Riksdagsberättelsen år 1965
Landberg, Maj-Lis, kassörska;
Lundberg, Kerstin, redaktör;
Nyman, Linnea, t. f. skyddskonsulent;
Rehnberg, K. B., byrådirektör;
Söderling, B., docent;
Wilandh, Katarina, fru.
Experter:
Boalt, Carin, professor;
Carlsson, Gunnel, seminarielärare;
Hasselrot, Brita, t. f. byråchef;
Isberg, Å. byrådirektör;
Jönsson, G., byrådirektör (fr. o. in. den 25 september 1964);
Sjögren, Britta, intendent.
Sekreterare:
Jönsson, G., byrådirektör (t. o. m. den 24 september 1964);
Thorstenson, B., soc. stud. (fr. o. m. den 1 oktober 1964).
Lokal: Socialdepartementet; tel. 22 45 00.
Beredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 7 sammanträden.
Därutöver har arbetsgrupper inom beredningen hållit ett flertal
sammanträden.
'' Beredningen har i april 1964 avgivit promemorian »ökat stöd till barnfamiljer»
(SOU 1964: 36).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1965.
i-ri.hr/
‘SO. Utredningen om medicinalväsendets centraladministration (MCA-ntredningen)
(1963: I In 47; 1964: I 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 september 1962
för att verkställa utredning angående organisationen och arbetsuppgifterna
för medicinalstyrelsen och till styrelsen knutna organ (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 oktober 1962);
Nyström, P. I., landshövding, ordförande;
Engel, A. G. W., generaldirektör;
Rexed, B. A., professor;
Sandberg, H. A. S., landstingsdirektör;
Sterner, R. M. E., generaldirektör;
Wihlborg, H. H., byråchef, tillika sekreterare.
Expert :
Sjöström, Ä. B., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Holmsten, R. G., förste byråsekreterare.
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. 22 67 00.
142
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: ii
Direktiven för utredningen, se 1963: I In 47.
Genom beslut den 9 september 1964 har Kungl. Maj :t anbefallt socialstyrelseutredningen
(se 26) och MCA-utredningen att, med fullföljande var
och en av de åt dem tidigare lämnade uppdragen, i samråd utreda och framlägga
förslag jämväl rörande en gemensam centralorganisation för socialvård
och medicinalväsende.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 7 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt uppdrag under första halvåret 1965.
31. 1962 års utredning angående högstadieundervisningen för rörelsehindrade
m. m. (1963: I In 48; 1964:1 37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 16 november 1962 för att utreda
organisationen av högstadieundervisningen för vissa handikappade elever
m. m.:
Anneli, E. G., överdirektör;
Sundmark, B. V., byrådirektör.
Expert:
Söderkvist, S. V. K., skolkonsulent.
Lokal: Slottsbacken 6, Stockholm C; tel. 22 59 60.
Direktiven för utredningen, se 1963: I In 48.
Kungl. Maj :t har den 3 april 1964 uppdragit åt utredningen att i samråd
med medicinalstyrelsen, skolöverstyrelsen och byggnadsstyrelsen skyndsamt
utreda frågan rörande omfattningen av och lokalbehovet för försöksverksamhet
med påbyggnadsundervisning för rörelsehindrade vid Bräcke
Östergård och Norrbackainstitutet samt att till Kungl. Maj :t inkomma med
de förslag vartill utredningen kan föranleda.
Utredningen har den 30 april 1964 avgivit betänkandet »Högstadieundervisning
för rörelsehindrade m. m.» (stencilerat) och den 9 september 1964
betänkandet »Försöksverksamhet med påbyggnadsundervisning för rörelsehindrade»
(stencilerat).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
32. Pensionsförsäkringskommittén (1964: I 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 december 1962 för
att utreda vissa frågor rörande den allmänna pensioneringen (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 januari 1963):
Granqvist, L. M., president; ordförande;
Danielson, G. H., t. f. expeditionschef;
Ekendahl, Sigrid H. E., ombudsman, led. av II kamm.;
143
I S: 32
Riksdagsberättelsen år 1965
Gustafsson, G. H., f. d. kommunalarbetare, led. av II kamm.;
Gustavsson, K. R., ombudsman, led. av II kamm.;
Karlsson, F. G., redaktör, led. av I kamm.;
Magnusson, A. T., disponent, led. av II kamm.
Expert:
Kjellström, S. Å., byrådirektör.
Sekreterare:
Petri, C. A. H., försäkringsdomare.
Wilhelmsson, B., hovrättsassessor (fr. o. m. den 27 november 1964).
Lokal: Försäkringsdomstolen, Sveavägen 13—15VI1, Fack, Stockholm 40;
tel. 24 48 10.
Direkliven för kommittén, se 1964:1 S 38.
Kommittén har under tiden november 1963—oktober 1964 sammanträtt
under sammanlagt 12 dagar.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
33. Nordisk läkemedelskommitté (1964: I 39)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 18 januari 1963 för att såsom svenska
ledamöter deltaga i en nordisk utredning om samarbete beträffande forskning,
upplysning och kontroll inom läkemedelsområdet, föranledd av nordiska
rådets rekommendation nr 12/1962:
Hellberg, H. L., professor, ordförande;
Båråny, E. H. professor;
Liljestrand, Å., docent;
Lönngren, D. R., apotekare.
Lokal: Statens farmacevtiska laboratorium, Stockholm 60; tel. 34 97 40
(ordföranden).
Nordisk läkemedelskommitté har under tiden november 1963_oktober
1964 haft 2 plenarmöten. Inom kommittén tillsatta arbetsgrupper har dessutom
haft cirka 10 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1965.
34. Nordisk utredning om samarbete beträffande lagstiftning och kontroll på
livsmedelsområdet (1964: I 40)
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 15 februari 1963 att såsom ledamöter i en
svensk delegation deltaga i en nordisk utredning om samarbete beträffande
lagstiftning och kontroll på livsmedelsområdet, föranledd av nordiska rådets
rekommendation nr 11/1962:
Rahm, A. H. B., överdirektör, ordförande;
144
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 36
Agartz, G. L., t. f. kommerseråd (t. o. m. den 23 september 1964);
Blom, O. T., veterinärråd;
Jenning, W. C. E., t. f. byrådirektör (fr. o. m. den 24 september 1964);
Wretlind, A., professor.
Expert:
Sjölin, S., docent, bitr. överläkare (fr. o. m. den 21 maj 1964).
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. 22 67 00.
Den svenska delegationen bär under tiden december 1963—november 1964
hållit 3 sammanträden samt därjämte varit representerad vid 3 sammanträden
med subkommittéer av den nordiska kommittén.
Förslag till samarbetsavtal mellan de nordiska länderna om livsmedelslagstiftning
och livsmedelskontroll har avgivits av den nordiska kommittén
i december 1963. Utredningen beräknas fortgå under hela år 1965.
35. Nordisk kommitté för utbildning i sjukhusadministration (1964: I 41)
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 1 mars 1963 att såsom svenska ledamöter
deltaga i en nordisk utredning av frågan om en gemensam nordisk utbildning
av sjukvårdsadministratörer, föranledd av nordiska rådets rekommendation
nr 1/1963:
Anneli, E. G., överdirektör (t. o. in. den 23 oktober 1964);
Bergman, R. K., med. dr, f. d. medicinalråd;
Olvén, B., landstingsdirektör (fr. o. m. den 8 november 1963);
Rahm, A. H. B., överdirektör.
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel 22 67 00.
Den nordiska kommittén har under tiden december 1963—november 1964
hållit 4 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas komma att slutföras under första hälften av
år 1965.
36. Livsmedelsstadgekommittén (1964: I 42)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 19 april och den 6
december 1963 för översyn av livsmedelslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 13 maj 1963):
Wretlind, A., professor, ordförande;
Kämpe, Å., stadsveterinär, Stockholm, vice ordförande;
Englund, Ingegerd, ordförande i Uppsala läns husmodersförbund;
Fitger, P., fil. dr, f. d. direktör i Sveriges kemiska industrikontor;
Lindskog, C. P. F., f. d. direktör i Kooperativa förbundet;
Lund, G., direktör, Sveriges slaktcriförbund;
Sandberg, G., direktör, Sveriges livsmedelshandlareförbund;
ögersten, S., förbundssekreterare, Svenska livsmedelsarbetareförbundet.
145
I S: 36
Riksdagsberättelsen år 1965
Experter:
Ekman, J., agron. lic., Svenska mejeriernas riksförening u. p. a.;
Hellström, V., laborator.
Sekreterare:
Augustinsson, B., regeringsrättssekreterare.
Lokal: Svartmangatan 9, 2 tr., Stockholm C; tel. 10 22 49 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1964: I S 42.
Kommittén har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 16 sammanträden.
Utredningsarbetet har hittills väsentligen koncentrerats till spörsmålen
om datummärkning och varudeklaration av förpackade livsmedel. Därvid
har bl. a. ett omfattande informationsmaterial insamlats rörande nu förekommande
datummärkning av dylika varor. Härjämte pågår inom kommittén
en systematisk detaljgranskning av gällande livsmedelsförfattningar,
varvid tillfälle lämnats berörda myndigheter och näringslivsorganisationer
att framföra synpunkter och önskemål.
Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 1 november 1963 är kommittén svenskt
kontaktorgan till en för FAO och WHO gemensam kommission för internationellt
samarbete rörande livsmedelsstandarder, benämnd Joint FAO/WHO
Codex Alimentarius Commission. Vid fullgörande av nämnda uppdrag har
representanter från kommittén under hösten 1964 deltagit i kommissionens
andra plenarsession i Geneve.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1965.
37. Läkemedelsförsörjningsutredningen (1964: I 43)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 april 1963 för att
verkställa utredning om läkemedelsförsörjningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 30 maj 1963):
Lönngren, D. R., apotekare.
Experter:
Eklund, S. R. A., apotekare, verkställande direktör i apotekarsocieteten;
Lindgren, G. O. A., professor;
Sjöberg, B. E., chef för militärapoteket.
Sekreterare:
Andersson, L.-E. A., t. f. byrådirektör.
Lokal: Giftnämnden, Experimentalfältet, Stockholm 50; tel. 32 39 93 (utredningsmannen);
Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1964: I S 43.
Utredningens arbete kommer att fortgå under år 1965.
146
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 39
38. 1963 års arbetstidskommitté (1964:1 44)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
utreda frågan om en allmän arbetstidsförkortning m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 12 juli 1963):
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktige, förste vice talman i I kamm., ordförande;
Elmén,
Brita D., socialinspektör, led. av II kamm. (fr. o. m. den 23 september
1964);
Enarsson, J. O. A., kommunalkamrer, led. av I kamm.;
Gomér, O. D., f. d. disponent, led. av II kamm.;
Hallström, H. G. F., ordförande i Svenska kommunalarbetareförbundet;
Hanson, P.-O., borgarråd, led. av I kamm. (t. o. m. den 22 september 1964);
Höök, E. S. V., avdelningschef;
Larsson, S. G., direktör;
Nordholm, O. G., direktör;
Schärman, O., sekreterare;
Vilhelmsson, E. E., sekreterare.
Expert:
Äberg, J. Y., fil. dr.
Sekreterare:
Ekberg, L., hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Nilsson, N. B., fil. kand. (fr. o. m. den 1 juli t. o. m. den 30 november 1964);
Ström, E. R., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 september 1964).
Lokal: Socialdepartementets utredningslokaler, Storkyrkobrinken 7, 1 1/2
tr.; tel. 20 22 84 (Ekberg).
Direktiven för kommittén, se 1964:1 S 44.
Kommittén har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 5 sammanträden.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1965.
39. 1963 års klinikutredning (1964: I 45)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa översyn av organisationen vid de statliga undervisningssjukhusens
kliniker och avdelningar i vad avser ledningen av den sjukvårdande
verksamheten och därtill knutna organisatoriska och administrativa arbetsuppgifter
ävensom av övriga därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 29 juni 1963):
Net/.én, K. G., landshövding, ordförande.
147
1 S: 39
Riksdagsberättelsen år 1965
Experter:
Biörck, K. G. W., professor;
Grönwall, A. J. T., professor;
Hamberger, C.-A., professor;
Höglund, K. T., sjukvårdsdirektör;
Olsson, O. G. A., professor;
Thyresson, N., professor;
Werkö, L. A., professor.
Sekreterare:
Fogelberg, B. E. B., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Ebenius, A. M. B., byrådirektör.
Lokal: Universitetskanslersämbetet, Sveavägen 166, Stockholm 23; teL
växel 23 76 80.
Direktiven för utredningen, se 1964:1 S 45.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under 1965.
40. 1964 års nykterhetsvårdsundersökning
Tillkallad enligt Kung]. Maj:ts bemyndigande den 19 december 1963 för
att verkställa en kartläggning av nykterhetsvårdsklientelet och formerna
för vården av detta:
Larnstedt, A. O. G., kansliråd.
Experter:
Lundquist, G. A. R., laborator, överläkare;
Melin, O. A., byråchef (avliden den 29 augusti 1964);
Nilsson, Tom, amanuens (fr. o. m. den 12 juni 1964);
Nordström, G., t.f. byråchef (fr. o. m. den 1 oktober 1964);
Holmstedt, G. F., byrådirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1964).
Sekreterare:
Holgersson, L., sekreterare.
Biträdande sekreterare :
Sjöberg, T., byråsekreterare (fr. o. m. den 15 december 1964).
Lokal: Fredsgatan 6, II tr., Stockholm C; tel. 10 45 44.
Direktiv (Kungl. Maj:ts beslut den 19 december 1963):
Kartläggningen bör omfatta såväl den öppna som den slutna nykterhetsvården
och, i möjlig mån, giva en fullständig bild av nykterhetsvårdsklientelets omfattning
och sammansättning, förhållanden som belysa alkoholmissbrukets större
eller mindre svårighetsgrad, tillgängliga vårdresurser och dessas utnyttjande
samt effekten av nu tillämpade vårdmetoder. Speciell uppmärksamhet bör ägnas
de unga alkoholmissbrukarna och de kroniska alkoholisterna, särskilt åldringar.
148
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet l a:
Utredningsmannen har fram till den 1 november 1964 hållit 5 sammanträden
med experterna, överläggningar har vidare hållits med företrädare
för olika myndigheter, organisationer och kommuner.
En enkätundersökning avseende klientelets sammansättning och tillgängliga
vårdresurser inom nykterhetsvården inledes vid början av november
1964.
Utredningsarbetet beräknas vara slutfört under år 1965.
41. Utredning av vissa frågor i samband med upprättandet av en gemensam
nordisk institution för provning av dentalmaterial m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 oktober 1964 for
utredning av vissa frågor i samband med upprättande av en gemensam
nordisk institution för provning av dentalmaterial m. m.:
Hamdahl, B. O., rättsavdelningschef.
Sekreterare:
Lagergren, I., budgetsekreterare.
Lokal: Socialdepartementet; tel. 22 45 00.
Utredningsarbetet har påbörjats.
42. Utredning angående förhållandena vid adoption av utländska barn
m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1964 för
att verkställa utredning angående förhållandena vid adoption av utländska
barn samt förutsättningarna för en ökad service från samhällets sida i
dessa ärenden (se Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1964):
Holmqvist, Mary, led. av II kamm., ordförande;
Dennemark, S., justitieråd;
Kellberg, L. G. A., utrikesråd.
Sekreterare:
Brunnberg, Karin, förste byråsekreterare.
Lokal: Socialstyrelsen; tel. 22 12 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Lindström till statsrådsprotokollet den
23 oktober 1964):
Flera framställningar bär under senare år ingivits till svenska myndigheter med
begäran om råd och bistånd vid adoption av föräldralösa barn från främmande
länder. Sålunda förfrågade sig Svenska Lutherhjälpen i denna sak hos medicinalstyrelsen
år 1961, vidare bär socialstyrelsen mottagit förfrågningar i allt större
omfattning och utrikesdepartementet har medverkat med att införskaffa utredningar
om adoptionslagars innehåll ävensom andra officiella dokument från myndigheter
i utlandet. Departementet bär därtill samlat relevanta upplysningar i en
skrift »Internationella adoptionsärenden» (1960). Till justitieministern riktades
149
I S: 42
Riksdagsberättelsen år 1905
år 1963 en interpellation i riksdagens första kammare i samma fråga. Dessutom
har såväl den 9 mars som den 8 och 9 oktober innevarande år till mig inkommit
framställningar från kvinno- och ungdomsorganisationer om åtgärder för att anvisningar
och bistånd måtte genom barnavårdsorgan eller annan förmedling lämnas
enskilda, som önskar adoptera utländska barn. Bakom de olika aktionerna ligger
erfarenheter från u-landshjälpen och ett intresse som stimulerats av skildringar
i pressen, radion och televisionen av nödlidande och sjuka barn i främmande
länder. Kraven på åtgärder för att underlätta adoption av utländska barn
bottnar således dels i behovet att göra en humanitär insats för att rädda barn
från undergång i nöd och elände, dels i den naturliga längtan efter barn hos ett
stort antal ofrivilligt barnlösa makar.
Av > tti anden som gjorts av olika myndigheter i denna fråga framgår att delade
meningar råder om huruvida det är principiellt riktigt att svenska staten engagerar
sig för främjandet av adoptioner som nu sagts. Såtillvida bör frågan besvaras
nekande som det knappast kan vara statens uppgift att medverka till att barn från
främmande länder i stort antal överförs hit för adoptionsändamål. Lika självklart
är, att det inte kan hli tal om att i Sverige tillämpa restriktioner, som motiveras
av rassynpunkter. Adoptionsfall måste under alla förhållanden prövas individuellt
och fördomsfritt. I sådana individuella fall kan det emellertid vara betydelsefullt
att samhället genom sina organ bistår med råd och hjälp, som minskar de svårigheter
som nu föreligger att adoptera utländska barn.
Dessa svårigheter är av såväl juridisk som praktisk natur. Enligt lagen den 8 juli
1904 om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, förmynderskap
och adoption gäller sålunda bl. a. att utländsk medborgare icke får adopteras i
Sverige, med mindre adoptionen blir gällande i den stat han tillhör. Med hänsyn
till denna bestämmelse kan komplikationer uppkomma bl. a. i fall då adoptionsmstitutet
ej är känt i barnets hemland. Angående den rättsliga regleringen av
adoption pågår f. n. ett visst utredningsarbete inom olika internationella organ
i vilket arbete Sverige deltager. Inom en expertkommitté i Europarådet har utarbetats
ett förslag till konvention för enhetligande av europarådskretsens adoptionslagstiftmng.
Vidare har inom Haagkonferensen för internationell privaträtt uppgjorts
ett konventionsförslag rörande internationella adoptioner, som f. n. är föremål
för behandling vid tionde Haag-konferensens sammanträde hösten 1964.
På det praktiska planet är vissa internationella organisationer såsom International
Social Service och Union Internationale de Protection de PEnfance i Geneve
verksamma. De är nationella myndigheter behjälpliga med sociala utredningar i
adoptionsarenden och med överflyttning och tillsyn i begränsad utsträckning av
barn, som avses bli adopterade. Åt enskilda familjer lämnar de dock knappast något
bistånd. För praktiskt bistånd är därför svenska familjer hänvisade till de upplysmngar
som svenska myndigheter ger. Det har vitsordats att detta bistånd är
otillräckligt. Aven enligt min mening behöver det utbyggas, så att praktiska hinder
reduceras så långt det är möjligt.
För adoptanten kan bristande språkkunskaper utgöra ett praktiskt problem då
det galler att taga kontakt med myndigheter i främmande länder. Vissa länder —
som Indien — kräver tillika, att adoptanten eller ett ombud för denne själv väljer
ut diet barn, som önskas för adoption. Omkostnaderna för adoptionens genomförande
med resor och avgifter kan bli stora. Det måste förutsättas att de kommer
att åvila adoptanten. Frågan huruvida personal vid beskickning, missionssällskap
eller annan svensk representant i barnets hemland skulle kunna företräda de blivande
adoptionsforaldrarna vid kontakt med myndigheterna, hämtning av barnet
150
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 42
etc. bör därför undersökas. Nu befintliga svårigheter och binder behöver i först!
hand klarläggas genom utredning.
Då förhållandena varierar starkt från land till land kan det vara nödvändigt att
till en början inrikta utredningen på vissa länder om vilka det kan antagas att de
inte principiellt motsätter sig adoption i Sverige av barn från det egna landet. Erfarenheten
torde ha visat att adoptionsfrågor av detta slag ofta är mycket ömtåliga
och att direkta aktioner i individuella fall lätt kan framkalla missförstånd och
misstolkningar. En möjlighet att förebygga friktioner skulle kunna vara om utredningsarbetet
innefattade kontakt med myndigheter i de aktuella länderna i syfte
att klarlägga vilka svårigheter som möter i adoptionsärenden och möjligheterna att
undanröja dem. Om förutsättningar därvid visar sig föreligga för en viss aktivitet
i det främmande landet vid införskaffandet av erforderliga uppgifter, information
om legala bestämmelser etc., bör utredningen eftersträva att samförstånd nås om
den procedur eller de vägar som i respektive länder anses lämpliga och godtagbara.
En ökning av antalet adoptioner av utländska barn ställer också större krav på
de svenska barnavårdsmyndigheterna. Det är i allmänhet till barnavårdsmyndigheterna,
som de enskilda familjerna först vänder sig med sina önskemål om adoption.
Huruvida önskemålen då skrinlägges eller mognar till ett beslut kan bero på
vederbörande barnavårdsnämndstjänstemans förståelse och kunnande. Det kommunala
barnavårdsorganet måste kunna tillvarataga både de presumtiva svenska föräldrarnas
och det okända barnets intressen. Utöver sedvanlig fosterhemsutredning
måste barnavårdsnämnden kunna bedöma den svenska familjens förutsättningar
i övrigt att åtaga sig ett livslångt engagemang för ett barn av främmande ursprung
som familjen kanske aldrig sett. Den grannlaga uppgiften kräver att barnavårdsnämnderna
själva erhåller nödig information om problematiken samt instruktioner
om hur de skall förfara vid den sociala utredningen av de tänkta adoptionsföräldrarnas
lämplighet, vid förmedling av kontakt med domstol för eventuell förmynderskapsansökan
och med polismyndighet för medborgarskapsansökan för
barnet i de fall där detta är mest framkomliga vägar för adoption. Hur och i vilka
former denna information av barnavårdsnämnderna skall ske bör alltså utredas.
Utredningsarbetet har påbörjats.
151
I K: 1
Riksdagsberättelsen år 1965
Kommunikationsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1964
1. Statens byggnadsbesparingsutredning (1962: I 9; 1963: I 9; 1964: I 8)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 januari 1954 för att
verkställa en översyn av den statliga och statsunderstödda husbyggnadsverksamheten
och avgiva förslag till åtgärder för att nedbringa kostnaderna
vid denna (se Post- och Inrikes tidn. den 9 februari 1954):
Ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör.
Experter:
Johanson, R., byrådirektör;
Lindh, T. B. E., byråchef.
Sekreterare:
Rietz-ödeen, Ann Mari, förste byråsekreterare.
Teknisk sekreterare:
Johansson, S. A., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1955: I K 16.
Utredningen har — utöver tidigare avgivna två betänkanden (SOU 1956:
39 och 1957: 47) och tretton separata teknisk-ekonomiska utredningar, publicerade
enligt särskilt beslut av Kungl. Maj :t den 12 oktober 1956 — den
5 juni 1964 avgivit sitt slutbetänkande, Ekonomiskt byggande (SOU 1964-26).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Vägmarksersättningskommittén (1962: I 12; 1963: 111; 1964: I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
verkställa bl. a. viss översyn av vägmarksersättningssakkunnigas betänkande,
del I, angående grunder för bestämmande av ersättning för upplåtelse
av vägmark m. m. (Se Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Schirén, G. U., vattenrättsdomare, ordförande;
Hjelm, K. G. L., professor;
Johansson, J. H., överlantmätare;
Svengren, G.-O., byrådirektör;
Zachrison, S. J. G., agronom.
Expert:
Larsson, F. G., professor.
152
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 1 K: 4
Sekreterare:
Persson, J. L., vattenrättsdomare.
Biträdande sekreterare:
Andersson, E. O., agronom.
Direktiven för utredningen, se 1957:1 K 27.
Kommittén har den 5 december 1963 avgivit dels betänkandet Ersättning
vid upplåtelse av jordbruksmark till allmän väg (stencilerat) dels ock en
värderingshandledning (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Märstadelegationen (1962: I 15; 1963: I 14; 1964: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 januari 1958 med
uppgift att samordna frågor rörande utbyggnaden av ett samhälle i närheten
av storflygplatsen Arlanda:
Westerlind, E. A., landshövding, ordförande;
Falk, G. A., landssekreterare, vice ordförande;
Ahlberg, C.-F. J., professor;
Almgren, N. H., ordförande i Märsta kommunalfullmäktige;
Garpe, D. A. J., f. d. borgarråd;
Jansson, T. M., ordförande i Märsta kommunalnämnd;
Svanberg, S.-E., direktör i Scandinavian Airlines System;
Sörenson, S., byråchef;
öhrström, K. L., ekonomidirektör.
Sekreterare:
Sparrman, B. L., byrådirektör;
Lindqvist, N. V., biträdande länsarkitekt.
Direktiven för delegationen, se 1959:1 K 22.
Delegationen har under tiden januari—oktober 1964 hållit 1 plenisammanträde
och 12 utskottssammanträden.
Delegationen har i skrivelse till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
den 3 november 1964 med överlämnande av en promemoria
rörande delegationens verksamhet hemställt att utredningen måtte
upphöra. Den 7 december 1964 beslöt departementschefen att delegationens
arbete skulle upphöra med utgången av december månad 1964.
4. 1959 års flygutredning (1962: I 17; 1963: I 15; 1964:1 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juli 1959 för utredning
rörande den lämpliga fördelningen av ägarintressena i lufttrafikföretag
med tillstånd att bedriva inrikes linjefart:
Söderström, O. A. V., direktör, ordförande;
153
I K: 4
Riksdagsberättelsen år 1965
Dillén, B. O., direktör;
Petri, C. I., vicekonsul.
Experter:
Björkman, B. E. T:son, professor;
Lignell, K., direktör.
Sekreterare:
öhrn, J. B., kansliråd.
På därom av utredningen i skrivelse den 1 augusti 1964 gjord framställning
beslöt departementschefen den 15 december 1964 att utredningen
skulle upphöra.
5. Bilskrotning slitredningen (1962: I 29; 1963: I 24; 1964: I 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juli 1961 för att
■verkställa utredning angående omhändertagande och nedskrotning av kasserade
bilar (se Post- och Inrikes tidn. den 2 augusti 1961):
Montell, J. E. O., överdirektör.
Experter:
Dahlerus, B. H., direktör;
Hedström, B. L. G. O., major;
Lindblad, R. A., avdelningsdirektör;
Sederblad, B. F :son, hovrättsassessor.
Sekreterare;
Bäckstrand, K. G. M., ambassadsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Eriksson, S. L., Synnöve, byråsekreterare (fr. o. m. den 28 januari 1964).
Direktiven för utredningen, se 1962: I K 29.
Utredningen har under tiden november 1963—mars 1964 hållit 14 sammanträden.
Utredningen har avgivit ett den 7 mars 1964 dagtecknat betänkande, Bilskrotning
(SOU 1964:21).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Saffle kanalutredning (1963: I 31; 1964: I 29)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 oktober 1962 för
att upptaga förhandlingar rörande frågor om ombyggnad av Säffle kanal
med berörda lokala intressenter:
Lokrantz, L. A. O., direktör.
Expert:
Rickard, A. B. O., sjöfartsråd.
Sekreterare:
Backman, G. B., kansliråd.
154
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 8
Utredningen har under tiden november 1963—-maj 1964 haft 11 sammanträden,
varvid i vissa fall förhandlingar ägt rum med berörda lokala intressenter.
Utredningen har den 26 maj 1964 avgivit betänkandet Frågan om en
ombyggnad av Säffle kanal (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Flygmaterielutredningen (1964: I 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 december 1962
för att verkställa en utredning rörande behovet av civila och militära beredskapsåtgärder
i fråga om flygplan tillhörande enskilda flygtrafikföretag:
Cardelius,
E. C. F., generaldirektör, ordförande;
Ljungh, J. E. H., överingenjör;
Palm, T., avdelningsdirektör.
Expert:
Bjuggren, S. A. E:son, major.
Sekreterare:
Wergens, B. G., förste byråsekreterare.
Utredningen har under år 1964 avgivit ett betänkande (stencilerat, hemligt).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Arbetsgruppen för säkerhetsinspektionsfrågor (1964: I 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 mars 1963 för att
närmare undersöka och överväga de särskilda detalj spörsmål, som återstår
att lösa innan säkerhetsinspektionen träder i kraft:
Hörjel, N. J., generaldirektör, ordförande;
Andréasson, N. R. G., direktör;
Hall, G. V., överdirektör;
Nilsson, E., byråchef;
Rosenquist, B. F., direktör;
Thorell, K. A. B., direktör.
Experter:
Ahlgren, N., direktör;
Buren, C.-D. E., förste bilinspektör;
Ekberg, K. G., överingenjör;
Eriksson, Böret, hovrättsassessor;
Gårdinan, J. K. E., direktör;
Hagardt, S. A. O., direktör;
155
I K: 8
Riksdagsberättelsen år 1965
Himmelstrand, G. G. F., direktör;
Holmbom, R. V., ombudsman;
Leidvik, B. E., ingenjör;
Lindstrand, E. L., direktör;
Pellijeff, F. H. A., direktör.
Sekreterare:
Appelgren, L. G. S., byrådirektör;
Öhrn, J. B., kansliråd.
Arbetsgruppen har t. o. m. mars 1964 hållit ett flertal sammanträden och
den 15 januari 1964 avgivit en promemoria angående författningsfrågor
m. m. rörande säkerhetsinspektion av vissa motorfordon (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Arbetsgruppen för radio- och televisionshus i Göteborg (1964: I 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 med
uppgift att skyndsamt verkställa granskning av det av byggnadsstyrelsen
den 28 februari 1963 framlagda förslaget till byggnadsprogram för ett radio-
och televisionshus i Göteborg:
Sommar, C. O., direktör, ordförande;
Johansson, S. K. L., byrådirektör;
von Willebrand, B. M., byråchef.
Sekreterare:
Björnson, L.-E., byrådirektör.
Arbetsgruppen, som under tiden november 1963—april 1964 hållit 13
sammanträden, har med skrivelse den 23 april 1964 avlämnat en promemoria
(stencilerad) i ärendet.
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Sakkunniga för granskning av järnvägsstyrelsens beräkningar rörande
ersättningen till statens järnvägar för driften av trafiksvaga järnvägslinjer
m. m. (1964: I 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 november 1963 för
att inom kommunikationsdepartementet dels verkställa granskning av de
tillämpade redovisnings- och beräkningsprinciperna i den av järnvägsstyrelsen
för år 1962 utförda redovisningen av trafiksvaga järnvägslinjer, dels
— sedan järnvägsstyrelsen slutfört erforderliga undersökningar i fråga om
nedskrivning av statskapitalet för trafiksvaga järnvägslinjer — jämväl
granska dessa undersökningar:
Schmidt, C. S:son, civilingenjör, led. av I kamm.;
Welinder, P. E. C., professor.
156
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 11
Sekreterare:
Pellijeff, F. H. A., direktör.
Biträdande sekreterare:
Görs, L. F. E:son, budgetsekreterare.
De sakkunniga har hållit 23 sammanträden och avgivit redogörelser för
granskning dels av den s. k. 1963 års separatredovisning av statens järnvägars
trafiksvaga järnvägslinjer den 10 februari 1964 (stencilerad), dels av
järnvägsstyrelsens undersökningar i fråga om nedskrivning av statskapitalet
för dessa järnvägslinjer den 24 mars 1964 (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1965
11. Markdelegationen (1962:1 13; 1963:1 12; 1964:1 101
Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 23 november 1956 för att ingå
i en delegation med uppgift att företräda staten vid förhandlingar med
Stockholms stad rörande vissa mellan staten och staden föreliggande byggnads-
och markfrågor samt inkomma med de förslag, till vilka förhandlingarna
kan föranleda:
Johansson, J. H., överlantmätare;
Larsson, S., generaldirektör;
Mårdh, G. A., byggnadsråd (fr. o. m. den 1 maj 1964);
Renlund, R. G., generaldirektör.
Sekreterare:
Arrhenius, K. G. H., kanslichef;
Mårdh, G. A., byggnadsråd (t. o. m. 30 april 1964).
Biträdande sekreterare:
Elofsson, A. F., byrådirektör.
Experter:
Zickerman, B. H., major (fr. o. in. den 1 augusti 1964);
Åhlén, B., ingenjör (fr. o. m. den 1 augusti 1964).
Lokal: Blasieholmstorg 11 C, Stockholm C; tel. 10 55 91, 11 46 88 och
10 38 04.
Direktiven för utredningen, se 1957: I K 30. Härjämte har Kungl. Maj :t
genom beslut den 23 april 1964 förklarat att markdelegationens uppdrag
jämväl skall innefatta uppgiften att företräda staten vid förhandlingar avseende
upplåtelser av mark å Järvafältet till Stockholms stad och vissa andra
kommuner.
Delegationen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 35 sammanträden.
Därjämte har fortlöpande överläggningar ägt rum mellan av delegationen
och stadens delegerade utsedda subdelegerade. Delegationens arbete
koncentreras nu på cityregleringen och Järvafältets exploatering.
157
I K: 11
Riksdagsberättelsen år 1965
Delegationen har med skrivelse den 31 december 1963 för Kungl. Maj:ts
prövning överlämnat ett mellan delegationen och delegerade för Stockholms
stad den 11 december 1963 träffat avtal rörande vissa markbyten m. m., vilket
därefter godkänts av Kungl. Maj :t och Stockholms stadsfullmäktige.
Delegationens arbete beräknas fortgå under år 1965.
12. Statens företrädare vid förhandlingar om båttrafiken i Stockholms skärgård
(1962: I H 11; 1963: I H 8; 1964: I K 11)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 oktober 1956 för
att deltaga i förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms läns landsting
rörande frågan hur båttrafiken i Stockholms skärgård bör ordnas (se
Post- och Inrikes tidn. den 7 november 1956):
Berggren, E. G. C., byråchef.
Experter:
Ljungström, G. O., förste länsassessor;
Wennerhorn, K. O. L., byråchef.
Lokal: Sveavägen 24—26, 3 tr., Stockholm; tel. 10 28 06.
Statlig medlem i det trafikutskott, som enligt avtal den 13 juli 1959, den
17 februari 1961 och den 10 april 1963 rörande båttrafiken i Stockholms
mellersta skärgård samt den 21 april 1961 och den 30 juni 1964 angående
trafiken i den norra skärgården skall äga följa vederbörande redares åtgärder
i fråga om trafiken m. m.:
Berggren, E. G. C., byråchef.
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Företrädaren för staten vid förhandlingarna om båttrafiken i Stockholms
skärgård har med skrivelse den 2 juli 1964 överlämnat ett den 30 juni 1964
mellan företrädarna för staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting,
å ena, samt Blidö kommun, å andra sidan, preliminärt ingånget avtal
om båttrafik i Stockholms norra skärgård under tiden den 1 oktober 1964—
30 september 1974. Avtalet har godkänts av Kungl. Maj :t genom beslut den
26 augusti 1964.
Statens företrädare har vidare med skrivelse den 15 oktober 1964 överlämnat
två den 17 september 1964 mellan företrädarna för staten, Stockholms
stad och Stockholms läns landsting, å ena, samt respektive österåkers
och Ljusterö kommuner, å andra sidan, preliminärt ingångna avtal
om finansieringen av den reguljära båttrafiken i Stockholms mellersta
skärgård för tiden 1 oktober 1964—30 september 1984. Avtalet har godkänts
av Kungl. Maj :t den 23 oktober 1964.
Förhandlingarna beräknas vara slutförda under år 1965.
158
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 14
13. 1957 års bemanningsutredning (1962: I H 12; 1963: I H 9; 1964: I K 12)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1957 för
att utreda frågan om bemanningen på fartyg och därmed sammanhängande
spörsmål:
Ekblom, O., f. d. landshövding.
Experter:
Forssblad, N. D., direktör;
Grenander, N., direktör, jur. dr;
Hartvig, P. Å., kansliråd;
Karlbjörn, H. S., ombudsman;
Linder stam, B. A. H., ombudsman;
Lycke, H., direktör;
Strömberg, A. E., rektor;
Thore, J. S., förbundsordförande;
Tufvasson, K. E., byrådirektör;
Wikström, K. J., ombudsman;
öbrink, J. H., f. d. byrådirektör.
Sekreterare:
Rune, C. L., hovrättsassessor, Stenkullavägen 6, Stockholm K; tel. 51 90 40.
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningsmannen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit
flera sammanträden med experterna.
Beträffande det till befälsbemanningen hörande spörsmålet om rätt att
för erhållande av behörighetsbevis enligt sjöbefälskungörelsen tillgodoräkna
sig militär utbildning har utredningsmannen den 27 april 1964 avgivit
en promemoria med förslag till vissa ändringar i sjöbefälskungörelsen rörande
rätten att i behörighetshänseende tillgodoräkna sig marin utbildning.
Med fortsatt utredning i fråga om manskapsbemanningen anstår tillsvidare
i avbidan på det numera inledda lagstiftningsarbetet angående säkerheten
å fartyg.
På sätt nu angivits beräknas utredningsarbetet fortgå under år 1965.
14. 1957 års trafikmjkterhetskommitté (1962:1 14; 1963:1 13; 1964:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 december 1957 för
att verkställa översyn av lagstiftningen om trafiknykterhet och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 3 januari 1958):
Rylander, A. O. E., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Alemyr, S. R., rektor, led. av II kamm.;
Ewerlöf, Elsa H. E., fru, f. d. riksdagsledamot;
159
IK: 14
Riksdagsberättelsen år 1965
Larsson, E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Vinberg, E. T., byråchef (t. o. m. den 21 juli 1964).
Expert:
Ormegard, C. O., rådman (t. o. m. den 1 april 1964).
Sekreterare:
Sterzel, F. A. C., preceptor.
Lokal: Smedsbacksgatan 7, Stockholm No; tel. 62 84 82 (Sterzel).
Direktiven för kommittén, se 1958: I K 28.
Kommittén har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 3 sammanträden.
Kommittén har den 12 december 1963 överlämnat delbetänkandet Nykterhet
i trafik I. Vägtrafiken (SOU 1963: 72).
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första kvartalet 1965.
15. 1960 års radioutredning (1962:1 18; 1963:1 16; 1964:1 16)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1959 för
att utreda frågan om de allmänna riktlinjerna för ljudradions och televisionens
framtida verksamhet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 januari
1960 och den 26 november 1962):
Åman, O. V., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Heimburger, H. A., f. d. ekonomidirektör;
Helén, N. G., docent, led. av II kamm.;
Larsson, H., skogsinspektor, led. av II kamm.;
Mattson, Lisa, redaktör, led. av I kamm. (ordf. i AKU);
Mellqvist, S. A., förste kontorist, led. av II kamm.;
öhrström, K. L., ekonomidirektör (t. o. m. 31 januari 1964).
Experter:
Bergström, S. B:son, professor (fr. o. m. den 25 januari 1964);
Esping, E. B., teknisk direktör;
Persson, S. B. V., kanslichef;
Rydbeck, O., radiochef;
Öhrström, K. L., ekonomidirektör (fr. o. m. den 1 februari 1964).
Sekreterare:
Brodd, K. A., byrådirektör (led. i AKU);
Lindblad, I., docent (ordf. i RAFF och RUFUS).
Inom utredningens ram har under året självständigt arbetat arbetsgruppen
för folkbildning, universitetsundervisning och samhällsinformation
(RUFUS), arbetsgruppen för konsumentupplysning (AKU) samt arbetsgruppen
för forskningsfrågor (RAFF).
160
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 16
Arbetsgruppen för folkbildning, universitetsundervisning och samhällsinformation
(RUFUS).
Experter:
Franzén, N.-O., programdirektör;
Ivre, I. G. E., redaktör.
Sekreterare:
Hallingberg, G. G., lektor;
Hedlund, B. E. avdelningschef.
Arbetsgruppen för konsumentupplysning (AKU).
Experter:
Holme-Gustafsson, Brita M., fru, byrådirektör;
Samuelsson-Forsén, Ingrid H. M., fru, redaktör;
Wallberg, Ursula, fru, förste forskningssekreterare.
Sekreterare:
Himmelstrand, Karin B., fru, fil. kand. (t. o. m. den 15 oktober 1964).
Arbetsgruppen för forskningsfrågor (RAFF).
Experter:
Hallingberg, G. G., lektor;
Himmelstrand, J. U. I., professor.
Lokal: Sveriges Radio, Kungsgatan 8, Stockholm C (postadress Box 955,
Stockholm 1); tel. 63 10 40.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 K 15 och 1963: I Iv 16.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 13 sammanträden
omfattande 21 dagar. Vidare har en arbetsgrupp under ordförandens
ledning sammanträtt ett tiotal gånger.
Utredningens arbetsgrupp för konsumentupplysning (AKU) överlämnade
den 15 oktober 1964 till utredningen sitt betänkande Konsumentupplysning
i televisionen. Med skrivelse den 9 november 1964 överlämnade utredningen
detta betänkande som sitt eget förslag till chefen för kommunikationsdepartementet
(SOU 1964: 54).
Utredningen avser att framlägga sitt huvudbetänkande under första kvartalet
1965. Från arbetsgruppen för forskningsfrågor (RAFF) kommer ett
särskilt stencilerat betänkande att framläggas.
16. 1960 års vägsakkunniga (1962:1 20; 1963:1 17; 1964:1 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 september 1960 för
att verkställa översyn av väglagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den
6 oktober 1960):
Vahlberg, G. E., generaldirektör, ordförande;
Antonsson, J. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
Bengtsson, H. V., plåtslagare, led. av II kamm.;
6 Bihang till riksdagens protokoll 1065. 1 samt.
RiksdiiKsberättelsen
161
IK: 16
Riksdagsberättelsen år 1965
Jacobsson, P., socialvårdsassistent, led. av I kamm.;
Johansson, N. R., ombudsman, led. av II kamm.;
Körlof, A. H. V., regeringsråd;
von Seth, T. G. A., greve, godsägare, f. d. andre vice talman i II kamm.
Experter:
Gustafson, C. E., byrådirektör;
Mellborn, S. O., byrådirektör;
Sandgren, P., ingenjör;
Sundström, B., civilingenjör;
Svengren, G.-O., byrådirektör (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Hillert, S. H., preceptor (fr. o. m. den 21 september 1964).
Sekreterare:
Runesten, S.-O. J., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Bouvin, J. Å., hovrättsassessor.
Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 22 96 60,
rikssamt. växel 22 98 60.
Direktiven för de sakkunniga, se 1961: I K 18.
De sakkunniga har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 12
sammanträden.
De sakkunniga har avgivit delbetänkanden den 7 december 1961 angående
statsbidrag till enskild väghållning, m. in. (SOU 1962:6), och den 25
april 1962 angående avgiftsbelagda trafikanläggningar (SOU 1962:26).
De sakkunnigas arbete beräknas fortgå under år 1965.
17. Parkeringskommittén (1962:1 21; 1963:1 18; 1964:1 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1960
för att verkställa översyn av gällande rättsregler om anordnande av parkeringsplatser
för motorfordon m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober
1960):
Andersson, T. G., landshövding, ordförande;
Hall, G. V., överdirektör, vice ordförande;
Ahlgren, N., direktör;
Andersson, M. A. J., chefredaktör, led. av I kamm.;
Andersson, T., chefredaktör, led. av I kamm.;
Aronsson, H., direktör;
Berglund, H. J., borgarråd;
Mangård, N., hovrättsråd;
Träff, S. O., direktör.
Experter:
Ahlström, O., trafikingenjör;
162
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 18
Backman, G. B., kansliråd;
Berg, F. L. V., direktör;
Bäcklander, R., direktör;
Hernroth, U. N., polisintendent;
Nordqvist, S., laborator;
Sahlin, B. S., trafikinspektör;
Tynelius, S. G. A., stadsbyggnadsdirektör.
Sekreterare:
Berg von Linde, S. V., förste byråsekreterare (t. o. m. den 31 mars 1964);
Eklöf, Å., länsassessor (t. o. m. den 30 april 1964);
Palm, A. K., hovrätt sfi sk al (fr. o. m. den 1 juli 1964).
Lokal: Grev Turegatan 38, Stockholm Ö; tel. 63 24 39.
Direktiven för kommittén, se 1961:1 K 19.
Kommittén har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 3 sammanträden.
Vid sidan härav har inom kommittén särskilt tillsatta arbetsgrupper
hållit 9 sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas bli slutfört under senare hälften av år 1965.
18. Ellagstiftningsntredningen (1962:1 22; 1963:1 19; 1964:1 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 november 1960 för
att verkställa översyn av lagstiftningen om elektriska anläggningar m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 november 1960):
Elliot, K. E., f. d. hovrättspresident, ordförande;
Esping, E. B., teknisk direktör;
Karsberg, Å. L., teknisk direktör;
Larsson, N. H. C., direktör;
Månsson, H., direktör.
Experter:
Carle, B., förste länsassessor;
Nygren, M.-E., direktör (fr. o. m. den 18 december 1964);
Pettersson, G. A., överingenjör;
Åkerlind, P. W., avdelningsdirektör.
Sekreterare:
Ellmén, S.-E. G., hovrättsråd;
Fahlander, T. I., hovrättsfiskal.
Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland, Sundsvall; tel. 060/15 72 50.
Direktiven för utredningen, se 1961: I K 20.
Utredningen har efter remiss avgivit yttrande över jordabalksutredningens
förslag till jordabalk (SOU 1963: 55) dels till immissionssakkunniga den 26
februari 1964 beträffande förslagets tredje kapitel, dels till Konungen den 9
oktober 1964 beträffande förslagets adertonde kapitel.
163
I K: 18 Riksdagsberättelsen år 1065
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 8 sammanträden.
Därutöver har ordföranden vid tre tillfällen haft överläggningar
med kommerskollegium.
Preliminära förslag föreligger till ny lag om elektriska anläggningar och
lag om åtgärder till skydd för radiotrafik jämte följ dförfattningar och kommentarer.
Inom kommerskollegium har under år 1964 på uppdrag av Kungl.
Maj :t påbörjats en utredning rörande organisationen m. m. av de statliga
åtgärderna för rationalisering av elkraftdistributionen. Ellagstiftningsutredningen
är för sitt ställningstagande i vissa hänseenden beroende av det resultat
till vilket kommerskollegium kommer.
Utredningens arbete beräknas bli slutfört under senare delen av år 1965.
19. Svenska ledamöterna av Nordisk vägtrafikkommitté
(1962:1 25; 1963:1 20; 1964:1 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1960 att
såsom svenska ledamöter ingå i en nordisk kommitté med uppgift att utarbeta
förslag till gemensam vägtrafiklagstiftning för Danmark, Finland, Norge
och Sverige:
Holmquist, B. G., rättsavdelningschef;
Stoltz, A. W., häradshövding.
Experter:
Ahlström, O., civilingenjör;
Burén, C.-D. E., förste bilinspektör;
Hagardt, S. A. O., direktör;
Tornberg, E. A. G., vägtrafikinspektör.
Sekreterare:
Egedal, N. H., byrådirektör;
Voss, B. G. P., hovrättsassessor.
Lokaler: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00 (Holmquist och Voss); Storkyrkobrinken 7, Stockholm
C, tel. 11 51 27 (Egedal).
Kommittén har under liden november 1963—oktober 1964 hållit 8 sammanträden.
Kommittén räknar med att avlämna förslag till bestämmelser om vägmärken
i början av år 1965 och till trafikregler under sommaren samma år. Arbetet
i övrigt beräknas fortgå under år 1965.
164
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 21
20. Kanaltrafikntredningen (1962: I 27; 1963: I 22; 1964:1 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 maj 1961 för att
verkställa en trafikekonomisk utredning om godstransporterna mellan väner-
och vätterområdena samt västkusten (se Post- och Inrikes tidn. den 13
juni 1961):
Godlund, S. A. I., professor, ordförande;
Jarder, J. O., överinspektör;
Rickard, A. B. O., sjöfartsråd;
Torell, A. S., direktör;
Waller, E. A., direktör.
Experter:
Hölcke, O. K. L., avdelningsdirektör;
af Klintberg, R. H. F., direktör;
Rådberg, J. T., major;
Sidenvall, J. G., byrådirektör.
Sekreterare:
Olsson, R. I., byrådirektör.
Lokal: St. Nygatan 1, 3 lr., Stockholm C; tel. 10 73 09.
Direktiven för utredningen, se 1962: I Iv 27.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 9 sammanträden,
varav ett internatsammanträde över 4 dagar.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört i början av år 1965.
21. Centrala civila transportkommittén (1962: I 28; 1963: I 23: 1964: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 16 juni och den 13
oktober 1961 för att verkställa utredning och planläggning i fråga om den
civila transportregleringsverksamheten i krig:
Petri, F. A., direktör, ordförande;
Baltzar, S.-E., byrådirektör;
Bergelin, S.-E. S., byråchef;
Blidfors, T. E. J., seminarielärare, led. av II kamm.;
Brunnberg, E. A., disponent;
Danielson, N.-G. F., byråchef;
Hagander, J. H., byrådirektör;
Hjalmarsson, S. O. R., trafikchef;
Montell, J. E. O., överdirektör;
Odén, C. Å., kanslichef;
Rickard, A. B. O., sjöfartsråd;
Skarp, N. A., överstelöjtnant;
Söderberg, H. O. E., byråchef;
165
IK: 21
Riksdagsberättelsen år 1965
Öhrn, J. B., kansliråd.
Experter:
Börjeson, K. B., byrådirektör;
Carlsten, C. J., överstelöjtnant;
Egedal, N. H., byrådirektör;
Stephani, C. A., kamrer (fr. o. in. den 1 juli 1964).
Sekreterare:
Danielsson, G. Å. D., major.
Biträdande sekreterare:
Rundström, T. E., förste byråsekreterare.
Lokal: Järntorget 84, Stockholm C; tel. 24 62 90.
Direktiven för kommittén, se 1962: I K 28.
Kommittén har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 8 sammanträden.
Arbetet beräknas fortgå under år 1965.
22. Färdskrivarutredningen (1962: I 31; 1963: I 25; 1964: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1961
för att verkställa utredning angående de tekniska möjligheterna att utnyttja
maskinella hjälpmedel för efterhandsgranskning av färdskrivardiagram
samt därmed sammanhängande organisatoriska och andra frågor:
Odén, C. Å., kanslichef, ordförande;
Kullberg, O. G., avdelningschef;
Rydberg, H. A. L., polisintendent.
Expert:
Broomé, B. P., civilingenjör.
Sekreterare:
Falkenmark, P. A., förste byråsekreterare.
Lokal: Statens Biltrafiknämnd, Stockholm C; tel. växel 24 62 90.
Utredningen har under tiden den 1 november 1963—den 15 oktober 1964
hållit 3 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1965.
23. Utredning angående organisationen av bokföringsarbetet m. m. inom
byggnadsstyrelsen (1963: I 27; 1964: I 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 mars 1962 för att
verkställa utredning angående organisationen av bokföringsarbetet m. m.
inom byggnadsstyrelsen:
Sandberg, A. G., direktör.
166
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 25
Experter:
Ask, B. E„ avdelningsdirektör (fr. o. in. den 19 februari 1964);
Attarp, T., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 19 februari 1964);
Ekdahl, S. V. B., avdelningsdirektör;
Eriksson-öst, O. V., avdelningsdirektör;
Marknäs, N. S. V., avdelningsdirektör.
Lokal: Vattenfallsstyrelsen, Jämtlandsgatan 99, Vällingby; tel. växel
87 00 00.
Direktiven för utredningen, se prop. 1962: 98 s. 86, 87.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 15 sammanträden.
Under samma tid har den inom utredningen konstituerade arbetsgruppen,
vari ingår experter från statskontoret och byggnadsstyrelsen,
kontinuerligt arbetat med den praktiska systemutformningen.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1965.
24. Utredning rörande vissa rättsliga spörsmål m. m. i fråga om radioanläggning
och rundradioverksamhet (1963: I 28; 1964: I 26)
Tillkallad enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1962 för att utreda
vissa rättsliga spörsmål m. m. i fråga om radioanläggning och rundradioverksamhet
:
Bergström, S. B:son, professor.
Lokal: Riddartorget 5, Uppsala; tel. 018/12 36 13, 14 17 14.
Utredningsmannen har vid 15 sammanträden haft samråd med representanter
för telestyrelsen, Sveriges radio, 1960 års radioutredning, Europarådets
juridiska kommitté för radio och television, Europeiska radiounionen
in. fl.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1965.
25. 1962 års fritidsutredning (1963: I 29; 1964: I 27)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj:t bemyndiganden den 15 augusti och den
28 september 1962 för att verkställa utredning av fritidsområden, fritidsbebyggelse
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn.
12 september 1962):
Lundgren, J. B., generaldirektör, ordförande;
Carlsson, I., förbundsordförande;
Fälldin, N. O. T., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Henrikson, C. T., stadssekreterare;
Jonsson, K. I., byggnadsråd;
Löwdin, Inga, fil. kand.;
Turesson, B., distriktslantmätare, led. av II kamm.;
167
I K: 25
Riksdagsberättelsen år 1965
Ullsten, O., förbundsordförande.
Experter:
Annevall, S., direktör;
Bolin, H. E. A., medicinalråd;
Delin, L. A., revisionssekreterare (fr. o. in. den 5 februari 1964);
Enocson, J. G. R., direktör;
Erichs, S. M., länsarkitekt;
Falken, P. J. ö., förste kanslisekreterare;
Haggård, S. F., sjöfartsråd;
Kvarby, N. R., överlantmätare;
Sehlin, H., direktör;
Wetterhall, S. C. E., länsingenjör.
Sekreterare :
Norrbom, N. C.-E., byrådirektör.
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Centralvägen 16, 4 tr., Solna; tel. växel
83 05 20.
Direktiven för utredningen, se 1963: I K 29.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 15 sammanträden.
Utredningen har den 20 oktober 1964 avgivit betänkandet Friluftslivet i
Sverige — Utgångsläge och utvecklingstendenser (SOU 1964:47). Utredningen
har vidare beslutat genomföra en inventering via länsstyrelser och
kommuner rörande anläggningar för det rörliga friluftslivet. Ett betänkande
rörande fritidsbebyggelsens utformning och lokalisering beräknas avgivas
i början av 1965 samt ett slutbetänkande rörande anläggningar för det
rörliga friluftslivet i slutet av 1965.
26. Bilförarutredningen (1963: I 30; 1964:1 28)
Tillkallade enligt Kung], Maj :ts bemyndigande den 15 augusti 1962 för
att verkställa utredning angående förarutbildningen och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 september 1962):
Elfving, O. G. C., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Buren, C.-D. E., förste bilinspektör;
Kallerdahl, B. U., rektor;
Levin, H. S., led. av II kamm.;
Persson, S., ombudsman;
Skiöld, L. O. R., expeditionschef;
Thorson, G. A., direktör.
Experter:
Backman, G. B., kansliråd (fr. o. m. den 1 april 1964);
Bjarnholt, L. O., byrådirektör;
168
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 27
Cullert, B., lektor;
Engqvist, K. E. B., budgetsekreterare (fr. o. in. den 1 april 1964);
Freeman, L.-E., A., byråchef;
Hallin, G. E., krigsråd (fr. o. in. den 1 april 1964);
Hildeberg, L., skolleonsulent (fr. o. in. den 7 mars 1964);
Jansson, A. H., bilskoleägare;
Lindbo, L. P., gymnastikinspektör;
Lindqvist, S. O. K., byrådirektör;
Rhedin, C. W. E., byråchef;
Sundelius, O. R. S., förste länsassessor;
Sundin, T., studierektor (fr. o. m. den 24 februari 1964);
Talls, E. Å. E:son, lektor;
Thuresson, P. U. M., assessor (fr. o. m. den 1 oktober 1964).
Sekreterare:
Morath, B. A., kammaråklagare.
Biträdande sekreterare:
Sylvcn, G. J. O., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 5 maj 1964).
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1963: I K 30.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 31 sammanträden,
varav ett omfattande 4 dagar, samt 15 sammanträden i särskilda
arbetsutskott.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första halvåret 1965.
27. 1963 års luftfartsiitredning (1964: I 30)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 16 november 1962
och den 1 mars 1963 för att verkställa utredning rörande luftfartsverkets
framtida ställning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1963):
Andersson, T. G., landshövding, ordförande;
Eriksson, J. E., verkst. dir., led. av I kamm.;
Gustafsson, G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Larsson, K. S. S., direktör, led. av II kamm.;
Nilsson, E., byråchef (fr. o. m. den 29 juni 1964);
Norlin, P. A., direktör;
von Seth, T. G. A., greve, godsägare, f. d. riksdagsman;
Sjönander, B. J., budgetsekreterare (fr. o. m. den 24 augusti 1964);
Tilert, C. It., statssekreterare (t. o. in. den 24 augusti 1964);
öhrström, K. L., ekonomidirektör (t. o. m. den 29 juni 1964).
Experter:
Svanberg, S.-E., direktör;
Weimar, Å., direktör.
6f Ilihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
169
IK: 27
Riksdagsberättelsen år 1965
Sekreterare:
Öman, S. J., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
ter Vehn, K. B., byrådirektör;
Östberg, P. J., civilekonom.
Lokal: Grevturegatan 38, Stockholm Ö; tel. 61 80 91 (Öman), 63 69 16
(ter Vehn), 63 26 54 (Östberg) och 63 26 58 (exp.).
Direktiven för utredningen, se 1964:1 K 30.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 9 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1965.
28. Utredning rörande för rådshållningen inom vissa statliga verk
(1964: I 31)
Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 november 1962 för att utarbeta
en redogörelse rörande förråds- och lagerhållningen inom postverket,
televerket, statens järnvägar, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och
statens vattenfallsverk, varvid jämförelse även bör ske med förhållandena
inom enskild industriell verksamhet:
Lokrantz, L. A. O., direktör.
Sekreterare:
Garpefält, K. S. R., förste kanslisekreterare (fr. o. in. den 20 nov. 1964).
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00 (Garpefält).
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1965.
29. Lotsorganisationsutredningen (1964:1 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 februari 1963 för
att utreda vissa organisatoriska frågor inom lots- och fyrväsendet (se Postoch
Inrikes tidn. den 7 juni 1963):
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm., ordförande;
Hartvig, P. Å., kansliråd;
Simonsson, P. M. O. O., sjöfartsråd.
Experter:
Grenander, N., direktör, jur. dr.;
Rickard, A. B. O., sjöfartsråd;
Wijkman, E. G. B., universitetsråd.
Sekreterare:
Carlgren, L., förste byråsekreterare.
170
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 30
Biträdande sekreterare:
Göransson, S., lotsinspektör (under tiden 1 november 1964—30 juni 1965).
Lokal: Statens Högertrafikkommission, Sturegatan 24, 2 tr., Stockholm;
tel. 63 02 10 (fr. o. in. den 1 november 1964).
Direktiven för utredningen, se 1964: I K 33.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 11 sammanträden.
Utredningen har i juni månad företagit en resa till Oslo för
samråd med Det Kongelige Fiskeridepartementet om gemensamma problem,
främst på lotsområdet.
I skrivelse den 3 november 1963 har utredningen hemställt om viss ändring
i kungörelsen om fyr- och båkavgift. Vidare bär utredningen avgivit
yttrande rörande sjöfartsstyrelsens förslag den 11 november 1963 om viss
höjning av lotspenningarna (lotstaxan) samt rörande sjöfartsstyrelsens förslag
till petita för budgetåret 1965/66. Utredningen har ävenledes avgivit
utlåtande över dels framställning om prövning av frågan om fyr- och båkavgifterna
avseende sjöfarten i Vänern, dels framställning om utredning av
frågan om lotsningsförhållandenas framtida ordnande inom vänerområdet
och därvarande lotspersonals arbetstids- och löneförhållanden.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1965.
30. Väg- och vattenbyggnadsstgrelseutredningen (1964: I 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa översyn av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisation och
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli
1963):
Severin, E. J., direktör; ordförande;
Lokrantz, L. A. O., direktör;
Wetterblad, R. I. T:son, avdelningschef.
Expert:
Qvarnström, B. O., byrådirektör (fr. o. in. den 1 augusti 1964).
Sekreterare:
Sandler, E., civilingenjör.
Biträdande sekreterare:
Görs, L. F. E:son, budgetsekreterare (fr. o. m. den 1 september 1964).
Lokal: Grev Turegatan 38, Stockholm ö; tel. 63 26 84.
Direktiven för utredningen, se 1964: I K 36.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 12 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1965.
171
IK: 31
Riksdagsberättelsen år 1965
31. Körtidsutredningen (1964: I 37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa utredning om regleringen av arbetsförhållandena inom landsvägstrafiken
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1963):
Elfving, O. G. C., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Elmstedt, K. E., direktör;
Karlsson, F. G., redaktör, led. av I kamm.;
Schött, L. E., häradsskrivare, led. av I kamm.;
Svensson, K. H„ ombudsman.
Experter:
Falkenmark, P. A., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 15 januari 1964);
Hallin, G. E., krigsråd (fr. o. m. den 22 april 1964);
Thorburn, T. W., professor (fr. o. m. den 13 mars 1964).
Sekreterare:
Sterzel, F. A. C., preceptor.
Biträdande sekreterare:
Lindahl, L.-O. H., förste kanslisekreterare.
Lokal: Smedsbacksgatan 7, Stockholm No; tel. 62 84 82 (Sterzel).
Direktiven för utredningen, se 1964: I K 37.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 10 sammanträden,
varav ett internatsammanträde över tre dagar. Under tiden den
2—7 februari 1964 företog utredningen en studieresa till Nederländerna och
Förbundsrepubliken Tyskland.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1965.
32. Statens företrädare i skärgårdstrafikutredningen (1964: I 38)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att såsom
företrädare för staten tillsammans med vederbörande företrädare för
Stockholms stad och Stockholms läns landsting göra en utredning om den
reguljära båttrafiken i Stockholms södra skärgård (se Post- och Inrikes tidn.
den 9 juli 1963):
Berggren, E. G. C., byråchef.
Experter:
Ljungström, G. O., förste länsassessor;
Wennerhorn, K. O. L., byråchef.
Lokal: Sveavägen 24—26, 3 tr., Stockholm; tel. 10 28 06.
Direktiven för utredningen, se 1964: I K 38.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 6 sammanträden.
Vid två av dessa har överläggningar ägt rum med berörda skär
-
172
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 33
gårdskommuner. Underlag för kartläggning av trafik och trafikbehov har infordrats
från kommuner, myndigheter och trafikföretag.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1965.
33. Statens förhandlingsman för storstockholmstrafiken
Förordnad av Kungl. Maj:t enligt beslut den 19 december 1963 såsom förhandlings-
och utredningsman för den kollektiva närtrafikens ordnande i
storstockholmsområdet:
Hörjel, N. J., generaldirektör.
Experter:
Grahn, F. T., byrådirektör;
Görs, L. F. E:son, budgetsekreterare;
Jonsson, K. I., byggnadsråd;
Lönnqvist, S. E. V., posthanksclief;
Samuelson, S. J. E., överingenjör;
Sandberg, A. G., administrativ direktör;
Sarman, A. H., byrådirektör;
Skiöld, L. O. R., expeditionschef;
Wiberg, R., byrådirektör;
Öhrn, J. B., kansliråd.
Sekreterare:
Gårdö, K. G., assessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 11, 3 tr„ Stockholm C; tel. kansliet 10 51 41.
Särskilda direktiv i samband med förordnandet av förhandlingsmannen
har icke meddelats. I propositionen angående riktlinjer för den statliga trafikpolitiken
in. in. (1963: 191 s. 116) framhöll föredragande departementschefen
beträffande den kollektiva närlrafikens ordnande i storstockholmsområdet,
att en medverkan från statens sida för frågans lösning borde få
den formen att en särskild statlig förhandlings- och utredningsman utsågs.
Uppgiften borde därvid vara att genom förhandlingar mellan berörda intressenter
söka sammanjämka dessas ståndpunkter samt utarbeta förslag till
gemensamma lösningar av den kollektiva närtrafikens pioblem i området.
Målet för arbetet borde vara att mot bakgrund av bl. a. regionplanen uppnå
en lösning som innehar en fullgod trafikservice inom området till lägsta samhällsekonomiska
kostnad. Arbetet borde i första hand inriktas på att genom
organisatoriska åtgärder möjliggöra sadan samordning inom närti afiken, att
investerings-, drift- och taxepolitik smidigt kunde inriktas mot nyssnämnda
mål.
Förhandlingsmannen har under tiden till och med oktober 1964 hållit
sammanträden med företrädare för statliga och kommunala organ samt
173
IK: 33
Riksdagsberåttelsen år 1965
enskilda företag, som är berörda av en samordning av den kollektiva närtrafiken.
Förhandlingsmannens arbete beräknas bli slutfört under år 1965.
34. 196k års transportforskningsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 februari 1964 för
att verkställa utredning rörande transportforskningens organisation och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 25 februari
1964):
Svärd, N. G., generaldirektör, f. d. riksdagsman, ordförande;
Appelgren, L. G. S., byrådirektör;
Erlander, S. B., fil. lic.;
Jerdenius, K. E., byråchef;
Pettersson, E. J. H., förbundsordförande;
Rexed, B. A., professor;
Sahlin, K. Å., direktör.
Experter:
Björkman, B. E. T:son, professor;
Bruzelius, N. G. A., överdirektör;
Ekberg, K. G., överingenjör;
Hansson, H. O. G., kanslichef;
Lasson, K.-I. L„ överdirektör;
Nabseth, L. G., ekonomie doktor;
Samuelson, S. J. E., överingenjör.
Sekreterare:
Ottenhag, T. E., byrådirektör.
Lokal: Försvarets fabriksstyrelse, Birger Jarlsgatan 7, Stockholm; tel.
22 36 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet den
14 februari 1964):
I anförande till statsrådsprotokollet den 18 oktober 1963 angående riktlinjer
för den statliga trafikpolitiken m. m. (prop. nr 191) anmälde jag min avsikt att
senare hemställa om Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla särskilda sakkunniga
för att utreda vissa spörsmål rörande den framtida organisationen av transportforskningen.
Jag anhåller att nu få ta upp frågan om en dylik utredning till
fortsatt behandling.
Den allmänna tekniska och ekonomiska utvecklingen har särskilt under det
senaste decenniet medfört stora förändringar inom transportväsendet. Den stegrade
industriella produktionen, handelns och servicenäringarnas tillväxt samt
turismens expansion har starkt ökat efterfrågan på transporttjänster. Förändringar
i befolkningens regionala fördelning liksom i näringslivets struktur och
lokalisering har samtidigt ändrat inriktningen av efterfrågan på olika slag av
transporter. I samma riktning har också verkat betydande framsteg i fråga om
174
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 34
själva trafiktekniken. Utvecklingen har lett till att transporternas samhällsekonomiska
betydelse blivit allt större. Under 1950-talet ökade i genomsnitt per år
godstransporterna med ca 4 %, räknat i tonkm, och persontransporterna med ca
8,5 %, räknat i personkm. Som jämförelse kan nämnas, att bruttonationalprodukten
samtidigt steg med i genomsnitt 3,5 % årligen. Transportvärdet torde f. n.
uppgå till inemot 10 % av bruttonationalprodukten och investeringarna inom
transportväsendet till omkring en femtedel av de totala.
Med hänsyn till de avsevärda belopp, som det här gäller, är det givetvis av stor
vikt, att transportfrågorna löses så rationellt och effektivt som möjligt. För att
undvika feldimensionering av transportapparaten, olämplig lokalisering eller
oriktiga åtgärder i övrigt kräves en noggrann planering. Kraven på denna har
ytterligare skärpts genom att det allmänna ekonomiska framåtskridandet och utvecklingen
på det transporttekniska området i ökad utsträckning aktualiserar och
även tvingar fram att allt mer omfattande och tekniskt invecklade problem och
problemkomplex löses i ett sammanhang. I dessa fall leder undersökningar och
överväganden ofta fram till lösningar, som innebär planering för längre tidsperioder.
För att en rationell och fruktbringande planering skall kunna ske, erfordras
i första hand att den baseras på ett så tillförlitligt underlag som möjligt.
Fn dylik grundval för planeringen kan i väsentliga avseenden inte erhållas utan
utredningar och klarlägganden av sakförhållanden och orsakssammanhang, där
val utvecklad vetenskaplig metodik kommit till användning. En förbättring avplaneringen
inom transportsektorn förutsätter i vad gäller flertalet delområden,
att den kan stödja sig på en intensifierad vetenskaplig forskning, som speciellt
inriktas på vissa aktuella avsnitt.
En överblick över det område, som transportforskningen omfattar, visar att
denna spänner över ett vidsträckt fält och berör en mångfald problemställningar.
Bland aktuella forskningsområden kan nämnas studium och kartläggning av utnyttjandegraden
i fråga om befintliga transportresurser, prognoser rörande den
framtida efterfrågan på transporter och dess fördelning på olika transportmedel,
forskning rörande sambandet mellan transportbehov och transportresurser
samt mellan fordon, färdväg och terminalanläggning. Hit räknas även vägteknisk
och trafikteknisk forskning, fordonsforskning och trafiksäkerhetsforskning.
Transportforskningen är f. n. i organisatoriskt av-seende splittrad på en mängd
vitt skilda institutioner och organ. Bland dessa kan nämnas universitet och högskolor,
statliga, statsunderstödda och enskilda forskningsorgan samt statliga och
kommunala verk och myndigheter. Vidare bedrives sådan forskning hos olika
transport- och distributionsföretag, hos fordonstillverkare och andra industriföretag
samt inom olika fack- och intresseorganisationer.
Storleken av de belopp som totalt ställes till förfogande för forskning på transportområdet
är svår att uppskatta. Enligt ett törslag till utökad transportforskning,
vilket år 1961 utarbetats av en kommitté tillsatt på initiativ av institutionen
för kommunikationsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm, beräknades
kostnaderna för forskning på transportområdet i vidsträckt bemärkelse år 1955
till sammanlagt drygt 13 miljoner kr., varav för den statliga forskningen inemot
6 miljoner kr. Motsvarande siffror torde nu uppgå till 20 å 25 miljoner kr. resp.
10 ä 15 miljoner kr. Insatserna från statens sida sker direkt genom bidrag och
anslag till vissa forskningsändamål och indirekt genom anslag till universitet och
högskolor samt statliga utredningar m. fl.
Staten, kommunerna och näringslivet har ett starkt intresse av att kunna grunda
inte blott den långsiktiga planeringen utan även utbyggnads- och driftåtgär
-
I K: 34
Riksdagsberiittelsen år 1965
der av mera kortsiktig natur på i möjligaste mån säkra sakförhållanden och
premisser. Med hänsyn härtill och då en rad frågor och avsnitt inom transportsektorn
av utomordentligt stor praktisk betydelse antingen inte alls eller blott i
obetydlig omfattning bearbetats med användning av vetenskaplig metodik, föreligger
ett påtagligt behov av att intensifiera forskningen på transportområdet.
Samtidigt erfordras ett väl genomtänkt flerårigt forskningsprogram, som innefattar
en samordning av de olika forskningsprojekten och vidare bygger på en
realistisk bedömning av de personella och materiella resurser som under en
lämpligt avvägd tidsperiod kan beräknas ställas till transportforskningens förfogande.
De forskningsinsatser som hittills utförts har endast i ringa utsträckning
ingått som led i ett enhetligt forskningsprogram och till största delen varit av
engångskaraktär och de har i regel inte fullföljts genom kontinuerligt forskningsarbete.
Någon egentlig samordning av forskningsverksamheten i stort har inte ä°t
rum och riskerna för dubbelarbete har varit och är därför stora. Den nuvarande
organisationen torde inte heller vara avpassad för den större forskningsvolym,
som utvecklingen och tekniken kan medföra. Det är därför enligt min mening angelaget
att forskningen på transportområdet erhåller en sådan organisation att
tillgängliga personella, tekniska och ekonomiska resurser kan utnyttjas på bästa
sätt. Frågan om på vad sätt en förbättrad organisatorisk samordning skall uppnås
och hur de övriga spörsmål avseende transportforskningen, som jag här berört,
skall lösas anser jag lämpligen böra utredas och övervägas av särskilt tillkallade
sakkunniga inom kommunikationsdepartementet.
1 fråga om forskningsverksamhetens nuvarande organisation bör uppmärksammas,
att statens väginstitut är huvudorganet för den statliga vägforskningen.
Statens trafiksäkerhetsråds främsta uppgift är att främja forskningen rörande
trafiksäkerheten med huvudsaklig inriktning på människans beteende i trafiken.
Ingeniörsvetenskapsakademiens transportforskningskommission är inriktad
på att utväxla erfarenheter samt att definiera, initiera och i vissa fall utföra
forskningsuppgifter inom transport- och materialhanteringsområdena. Vissa arbetsuppgifter
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens trafikbvrå avser spörsmål
som ligger nära trafiksäkerhetsforskning.
Under utredningsarbetets gång synes böra övervägas, huruvida det från främst
praktiska synpunkter kan vara en ändamålsenlig organisation att sammanföra
nu avsedda forskningsverksamhet — i första hand den statliga och statsunderstödda
— helt eller delvis till ett enda organ, ett speciellt transportforskningsmstitut.
Samtidigt bör utredas huruvida ytterligare verksamhetsområden t ex
transportekonomisk forskning, bör ingå i ett sådant instituts uppgifter Utredningen
bor även pröva ett av trafiksäkerhetsrådet i skrivelse den 22 augusti
1963 framfört förslag om inrättande av en institution för medicinsk trafiksäkerhetsforskning.
Vidare torde böra övervägas de spörsmål som riksdagen, under
åberopande av statsutskottets utlåtande nr 198, berört i skrivelse till Kun»!
Majd den 9 december 1963, nr 379, i anledning av väckta motioner (1:501 och
11:592) om vissa åtgärder till främjande av trafiksäkerheten.
Utredningen synes också böra uppmärksamma frågan hur samordningen mellan
ett särskilt transportforskningsinstitut och övrig foskningsverksamhet inom
transportsektorn lämpligen bör ske och hur en fortlöpande kontakt mellan institutet
och näringslivet bör organiseras. Vidden av problemen och snabbheten
i forandringarna inom transportsektorn torde medföra att ledningen för det
ifrågasatta institutet vid uppläggningen och inriktningen av forskningsverksam
-
176
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 35
heten bör ha möjlighet att överlägga med ett rådgivande organ, vari ingår bl. a.
representanter för universitet, högskolor och andra forskningsinstitutioner samt
näringslivet. Utredningen bör vidare bl. a. överväga, huruvida speciella åtgärder
bör vidtagas för att främja en samordning av de insatser, som aktualiseras
inom exempelvis de medicinska, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och
tekniska forskningsrådens verksamhetsfält och som avser projekt, vilka helt
eller delvis faller inom transportforskningens område. Ett alternativ som härvidlag
bör övervägas är att nämnda forskningsråd för koordination av forskningsinsatserna
internt bildar en särskild samarbetsnämnd, bestående av en eller flera
representanter för respektive forskningsråd.
En del av de transportforskningsfrågor, som aktualiseras i vårt land, är redan
föremål för undersökningar på olika håll i utlandet. Utredningen bör därför beakta
i vad mån forskningsresultat av betydelse kan hämtas från såväl andra länder
som sådana internationella samarbetsorgan, i vilkas arbete Sverige f. n. deltager
eller kan komma att deltaga. Härvid bör utredningen bl. a. söka anvisa vägar
för att mera effektivt än hittills tillvarataga de resurser som den internationella
forskningen förfogar över.
För ett rationellt utnyttjande av uppnådda forskningsresultat kräves en god
dokumentationstjänst. Utredningen bör i detta sammanhang överväga hur en sådan
lämpligen bör vara organiserad. Härvid bör utredningen självfallet ta hänsyn
till den dokumentationscentral, som nyligen inrättats vid handelshögskolan i
Stockholm.
Utredningen bör slutligen vara oförhindrad att taga upp även andra än nu
berörda spörsmål, exempelvis frågan hur speciella uppgifter av transportforskningsnatur
i anslutning till den kommande omläggningen till högertrafik bör
administreras. Dessa spörsmål bör vid behov undersökas och övervägas med förtur
vid utredningsarbetet.
Utredningen bör samråda med forskningsberedningens sekretariat samt sådana
utredningar, som behandlar spörsmål inom här angivna områden.
Utredningen bör närmare ange de ekonomiska konsekvenserna av olika förslag.
Utredningen har under tiden april—oktober 1964 hållit 6 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1965.
35. Svenska öresundsgruppen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 april 1964 med
uppgift att ingå i en svensk-dansk arbetsgrupp för att ytterligare bereda
frågan om en fast förbindelse över Öresund:
Hörjel, N. .1., generaldirektör, ordförande;
Upmark, E. G. J., generaldirektör.
Experter:
Ekström, H. V., vägdirektör;
Godlund, S. A. I., professor;
Gudmundsson, N. H., teknisk direktör;
Haggård, S. F., sjöfartsråd;
Jarder, J. O., överinspektör;
177
IK: 35
Riksdagsberättelsen år 1965
Jonsson, K. I., byggnadsråd;
Ström, H. B., överingenjör;
Tjällgren, P. O. L., överingenjör.
Sekreterare:
Wennerhorn, K. O. L., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Källström, Å., byrådirektör;
Olsson, R. I., byrådirektör.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00 (Wennerhorn och Källström).
Arbetsgruppen har t. o. m. oktober 1964 hållit 11 sammanträden varav
5 varit gemensamma med ledamöterna i den danska arbetsgruppen. Experternas
utredningsarbete har fördelats på tre grupper, en för tekniska frågor,
en för trafikekonomiska frågor och en för näringslivs- och planfrågor.
Dessa grupper har haft sammanträden och andra kontakter med motsvarande
danska expertgrupper.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1965.
36. Bilregisterutredningen.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 april 1964 för att
verkställa utredning om fordonsregistreringen och därmed sammanhängande
spörsmål:
Edström, K. S., överdirektör.
Experter:
Dahlström, Å., byrådirektör;
Eriksson, Böret, hovrättsassessor;
Forss, K. J. R„ förste länsassessor;
Gullnäs, S. I., t.f. lagbyråchef;
Pernelid, W. Å. E., t.f. överdirektör;
Rällfors, H. L., t.f. överingenjör;
Thulin, E. E:son, byråchef.
Sekreterare:
Rova, O. E., byråchef.
Lokal: Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden, Jakobsbergsgatan
32; postadress Box 40 142, Stockholm 40; tel. 22 89 60 (utredningsmannen
och sekreteraren) och 11 50 73 (utredningsmannen direkt).
Vid uppdragets fullgörande har utredningen att beakta innehållet i en
inom kommunikationsdepartementet upprättad, till förutnämnda bemyndigande
fogad promemoria med anledning av beslutad utredning angående
fordonsregistreringen och därmed sammanhängande spörsmål:
178
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 36
Principerna för den nuvarande registreringsorganisationen har utarbetats då
antalet fordon varit begränsat till några hundratal tusen. Det är naturligt om
registreringssystemet visar sig otillfredsställande då fordonsparken nu stigit till
över två milj. fordon. Också i övrigt har under tiden i viss mån nya krav ställts
på registret. De möjligheter till betydande modernisering och rationalisering
som tillskapats under senare år genom teknikens utveckling i olika hänseenden
har endast i begränsad utsträckning kunnat utnyttjas inom det gällande systemet
för registrering. Tiden måste nu anses mogen att överväga möjligheterna
att åstadkomma ett mer rationellt registreringsförfarande. En utredning med
denna uppgift bör förutom rent organisatoriska frågor beakta en rad särskilda
synpunkter, nämligen sammanfattningsvis följande. Fordonsregistret bör utformas
med hänsyn till dess betydelse i fråga om fordonskontrollen, bl. a. med
aktgivande på den beslutade reformen om typbesiktning och årlig besiktning av
vissa fordon och vad därmed har samband. Vidare bör beaktas vissa önskemål
om en effektivare redovisning i fordonsregistret av äganderätten till fordon. Reglerna
om reservsregistrering av fordon synes vara i behov av viss översyn som
lämpligen bör ske i detta sammanhang. Systemet för registreringsbeteckning av
fordon måste av särskilda skäl nu omarbetas. Vidare finns anledning överväga
utformningen av registreringsskyltarna också i andra hänseenden. Ett effektiviserat
och samtidigt praktiskt smidigt förfarande för bilskatteuppbörd och även
kontrollen i samband med uttagandet av bilaccisen och vissa drivmedelsskatter
är en viktig fråga i sammanhanget, liksom problemet att upprätthålla god kontroll
över att försäkringsskvldigheten fullgöres. Frågan om en förbättring av
statistiken rörande fordon och vad därmed sammanhänger bör inte lämnas obeaktad
av utredningen. Frågan kan vidare bli aktuell om integration för statistiskt,
samhällsplanerande och kommersiellt ändamål med andra register såsom
befolkningsregister och körkortsregister. Det framstår som angeläget att i samband
med en översyn av registreringsorganisationen söka åstadkomma en sådan
uppbyggnad av fordonsregistreringen att möjligheterna till lämpliga lösningar
av här antydda frågor och även andra spörsmål som kan aktualiseras under utredningsarbetet
väl utnyttjas. En bärande tanke bör vara att övervakningen över
gällande bestämmelser i olika hänseenden bör vara så enkel som möjligt. Det är
uppenbart men bör ändå särskilt betonas, att kostnaderna för fordonsregistreringen
måste hållas på en rimlig nivå. Kostnadsbesparingar bör betraktas som
ett tungt vägande argument i valet mellan skilda alternativ. Särskilt måste eventuella
frågor om nya uppgifter för bilregistret bedömas under noggrant hänsynstagande
till kostnaderna härför. De enskilda fordonsägarna bör i en eller annan
form bära kostnaderna för fordonsregistreringen. Utredningen bör givetvis i tillbörlig
omfattning hålla kontakt med andra utredningar på närliggande områden
och följa behandlingen av redan framlagda förslag med anknytning till ämnet.
Slutligen bör utomlands genomförda lösningar i olika frågor och vunna erfarenheter
härav med lämplig avvägning tillvaratagas i utredningsarbetet liksom
givetvis vår anslutning i vissa frågor till internationella överenskommelser och
vårt deltagande i internordiska och andra internationella överläggningar måste
beaktas.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under ar 1965.
179
IK: 37
Riksdagsberättelsen år 1965
37. Utredning i fråga om trafiken mellan Gotland och fastlandet
Tillkallad enligt Kungi. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1964 för att
verkställa utredning i fråga om trafiken mellan Gotland och fastlandet:
Westerlind, E. A., landshövding.
Experter:
Gustafsson, R. E., disponent;
Pettersson, A. G., skyddskonsulent, led. av I kamm.;
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Berg, S. G. L., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Carlsson, K. N. E., byråassistent.
Lokal: Statens högertrafikkommission, Sturegatan 24, 2 tr., Stockholm ö;
tel. 63 02 10 ankn. 22.
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningsmannen har under året hållit ett sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1965.
38. Trafikpolitiska delegationen
Tillkallade enligt Ivungi. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1964 att ingå
i en delegation med uppgift att såsom rådgivande organ inom kommunikationsdepartementet
följa upp genomförandet av det av statsmakterna beslutade
trafikpolitiska reformprogrammet:
Peterson, L. E., statssekreterare, ordförande;
Blidfors, T. E. J., seminarielärare, led. av II kamm.;
Ericsson, K. A. G., disponent;
Grebäck, E. H., agronom, led. av II kamm.;
Himmelstrand, G. G. F., direktör;
Kolare, G. C. K., förbundsordförande;
Odén, C. Å., kanslichef;
Pettersson, E. J. H., förbundsordförande;
Sjöberg, E. A., ekonomidirektör;
Skiöld, L. O. R., expeditionschef;
Sundblad, L., disponent;
Thorell, K. A. B., direktör.
Experter:
Kritz, L. O., fil. lic.;
Lindgren, J., civilingenjör;
Sjökvist, S. A. R., ingenjör;
Tryseiius, G. V., byrådirektör;
Öhrn, J. B., kansliråd.
180
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 39
Sekreterare:
Appelgren, L. G. S., byrådirektör.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00. (Appelgren).
Delegationen har under tiden juni—november 1964 hållit 3 sammanträden.
Därjämte har en inom delegationen utsedd arbetsgrupp hållit ett flertal
sammanträden.
Arbetet beräknas fortgå under år 1965.
39. Vugplaneutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1964 att verkställa
utredning rörande den översiktliga vägplaneringen och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1964):
Grafström, E. O. H., generaldirektör, ordförande;
Gerentz, S. T., direktör;
Höök, E. S. V., avdelningschef;
Nilsson, E., byråchef;
Tjällgren, P. O. L., överingenjör.
Expert:
Milstam, K. Ö., byrådirektör.
Sekreterare:
Olsson, It. I., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Lindahl, L.-O. H., förste kanslisekreterare.
Lokal: Stora Nygatan 1, 3 tr. Stockholm C; tel. 10 73 09 (Olsson).
Direktiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet den
29 april 1964):
I propositionen 1963:191 angående riktlinjer för den statliga trafikpolitiken
in. m. berörde jag frågan om den översiktliga vägplaneringen och uttalade därvid
följande. Den i 1959 års statsverksproposition presenterade vägplanen redovisar
en översiktlig och principiell plan för upprustning under en 20-årsperiod
fram till år 1975 av det allmänna vägnätet. Planen byggde på kända faktiska förhållanden
men också på prognoser och utredningar rörande bl. a. fordons- och
trafikökningen, befolkningstillväxten samt näringslivets expansion och lokalisering.
Sedan vägplanen framlades har utvecklingen på skilda områden blivit
annorlunda än som kunde förutses då planen upprättades. De uppgjorda fordons-
och trafikprognoserna har sålunda som helhet överträffats. Den sedan länge
pågående befolkningskoncentrationen beräknas fortsätta. Med en ökande totalbefolkning
innebär detta en allt större koncentration till tätorterna. Sist angivna
förhållanden medför, att trafikproblemen i städer och tätorter växer. Bland
annat framträder starkt behovet av att bygga ut befintliga och att anlägga nya
trafikleder i samband med exploateringen av nya bostadsområden i tätortsregionerna.
Vidare aktualiseras behovet att effektivt samordna trafikledsbyggandet i
städerna och vägutbyggnaden på landsbygden. Sedan vägplanen framlades har
181
IK: 39
Riksdagsbcrättelsen år 1965
tillkommii nya omständigheter av betydelse för vägplaneringen. I sammanhanget
hör .särskilt nämnas de krav på vägutbyggnader, som kan bli en följd av kommunblocksbildningen.
Av väsentlig vikt är också den fortsatta utvecklingen och
de gjorda nya rönen på de vägtekniska och fordonstekniska områdena.
Jag uttalade vidare, att bl. a. de anförda förhållandena motiverade att frågan
om den översiktliga vägplaneringen togs upp till förnyat övervägande. I skrivelse
den 28 juni 1963 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen också aktualiserat
ifrågavarande spörsmål samt hemställt om bemyndigande att verkställa en översyn
av vägplanen. I anslutning härtill framhöll jag, att en dylik översyn kommer
att omfatta — förutom rent vägtekniska spörsmål — en rad frågor som är
av mera allmän karaktär och som jag till en del redan berört i det föregående.
\idare
vägar och gator numera uppnått, de samhällsekonomiska synpunkterna särskilt
beaktas vid översynen. Mot bakgrunden av det anförda ansåg jag det lämpligt
att utredningen verkställdes av särskilda för ändamålet tillkallade sakkunniga. I
samband med att jag nu avser att hemställa om Kungl. Maj:ts bemyndigande
att tillkalla nämnda sakkunniga torde jag få närmare beröra några av de spörsmål,
som jag anser särskilt viktiga i detta sammanhang.
Vägplanens prognoser rörande fordons- och trafikökningen sträcker sig fram
till år 1975. I fråga om personbilsbeståndet har ökningen varit större än som beräknats,
medan lastbilarna och bussarna ökat i ungefärlig överensstämmelse med
prognoserna. Som helhet kan fordonstillväxten sägas ha skett betydligt snabbare
än som antagits i vägplanen. Detta gäller även beträffande trafikstegringen.
För att kunna kartlägga de samlade behoven i fråga om väg- och gatunätets utbyggnad
bör vägplanens prognoser rörande fordons- och trafikökningen revideras
på grundval av den hittillsvarande utvecklingen samt utsträckas till år
1985. Vad gäller transportarbetets lokalisering bör den aktuella fördelningen på
städer och landsbygd uppskattas och en beräkning ske av de framtida förändringarna.
Även frågorna rörande befolkningsutvecklingen och näringslivets expansion
och lokalisering bör beaktas i sammanhanget.
I vägplanen ägnas det avgjort största intresset åt den del av vägnätet för vilken
kronan är väghållare. Av städernas vägar och gator behandlas mera utförligt
endast de delar av riksvägarna, som faller inom städernas områden. I anslutning
härtill vill jag erinra om att investeringarna i det statsbidragsberättigade
väg- och gatunätet inom städerna under senare år kraftigt ökat och uppgår till
storleken 200 mkr. för innevarande år. Vad beträffar den närmaste femårsperioden
bygger föreliggande utbvggnadsplaner — vilka framför allt i storstadsregionerna
är mycket omfattande — på att statsbidragsmedel skall i väsentligt
ökad utsträckning ställas till förfogande för ifrågavarande ändamål. Med hänsyn
till den pågående urbaniseringsprocessen och de därav betingade ökade svårigheterna
att lösa trafikproblemen i tätorterna torde man också för en avsevärd tid
framöver få räkna med successivt stigande krav på bidragsmedel för trafikinvesteringar
i städerna. Härtill medverkar också den sanering av bebyggelsen
som pågår särskilt inom och i grannskapen av de gamla stadskärnorna.
Det är av grundläggande betydelse att de resurser, som vårt land totalt kan
sätta in på väg- och gatuhållningen, från alla synpunkter fördelas så riktigt som
möjligt. För att detta skall kunna ske är det nödvändigt att en översiktsplan
upprättas omfattande såväl landsbygdens som städernas utbyggnadsbehov. Utredningen
bör därför utarbeta en totalplan över utbyggnadsbehoven som innefattar
de allmänna vägarna på landsbygden och de statsbidragsberättigade vägarna och
182
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 39
gatorna i städerna. Jämväl i fråga om de statsbidragsberättigade enskilda vägarna
på landsbygden bör utredningen i grova drag söka ange utbyggnadsbehoven.
Vid utarbetandet av den nya översiktsplanen bör utbyggnadsbehoven bedömas
mot bakgrunden av den förväntade trafiken år 1985. Därvid bör även trafiksakerhetssvnpunkterna
beaktas. Hänsyn bör också tagas till bl. a. det behov a^ nsoch
ombvggnad, som kan föranledas av kommunindelningsreformen. Härtill kommer
även den vägutbyggnad som erfordras från totalförsvarets synpunkt. Vidare
bör beaktas den geografiska fördelningen av de senaste årens vägbvggnadsverksamhet.
I fråga om vägbehoven i städerna bör särskilt uppmärksammas vägoch
gatubyggandets samband med bebyggelseplaneringen. Vid exploateringen
av nya bostadsområden är det nämligen av stor vikt, att utbyggnaden av erforderliga
trafikleder sker i ungefär samma takt som bostadsbyggandet för undvikande
av att besvärande stockningar uppkommer i trafiken till och från de nya
bostadsområdena under de timmar på morgnar och kvällar, då resor till och
från arbetsplatserna i regel äger rum. I skrivelse den 10 december 1963, nr 393,
har riksdagen, under åberopande av allmänna beredningsutskottets utlåtande nr
40 i anledning av väckta motioner (1:63 och 11:73) anhållit om tillsättande av
en utredning rörande en för cykeltrafik bättre anpassad planering av gator och
vägar. Utredningen torde även böra taga detta spörsmål under övervägande.
Den plan som framkommer genom översynen bör angiva utbyggnadsbehoven
fördelade på olika vägkategorier.
Innan jag går närmare in på ett antal delspörsmål som vid översynen bör öveivägas
av de sakkunniga, torde jag ha anledning att beröra frågan om det framtida
samhällsekonomiska utrymme inom vilket väginvesteringarna måste inpassas.
Hittills har dessa investeringar vuxit avsevärt snabbare än både de totala
bruttoinvesteringarna och övriga samfärdselinvesteringar. Medan de totala bruttoinvesteringarna
under 1950-talet volymmässigt ökade 4,6 procent per år var
väginvesteringarnas tillväxttakt mer än dubbelt så snabb och uppgick till 9,6
procent per år. Väginvesteringarnas andel av de totala samfärdselinvesteringarna
— som under efterkrigstiden utgjort omkring en femtedel av de totala bruttoinvesteringarna
— har sedan 1946 ungefär fördubblats och utgör nu mer än en fjärdedel
av investeringarna i samfärdsel.
Den relativt snabbare ökningen av väginvesteringarna än av investeringarna
i andra transport- och kommunikationsmedel får ses som en naturlig följd av
den snabba motoriseringen under efterkrigstiden och de strukturella förändringarna
i transportväsendet. Utvecklingstakten har i icke obetydlig grad påverkats
av de omfattande beredskapsarbetena som sedan 1959 skett på vägområdet. Även
om det finns skäl att antaga att dessa faktorer också i fortsättningen kommer
att leda till en snabbare tillväxttakt för väginvesteringarna än för övriga samfärdselinvesteringar
kan den ekonomiska utvecklingen i stort komma att bli sådan,
att man bör utgå ifrån att den ram inom vilken samfärdselinvesteringarna
totalt kan medges att expandera, måste vara begränsad.
Om den ekonomiska framstegstakten i samhället skall kunna bibehållas under
1960- och 1970-talet krävs en fortsatt hög investeringsnivå. Tillgången på arbetskraft,
mätt i arbetstimmar, beräknas på längre sikt sjunka till följd av dels ett i
stort sett oförändrat arbetskraftutbud, dels en fortskridande förkortning av arbetstiden.
Den produktionsstegring som är förutsättningen för ett fortsatt stigande
välstånd måste i ökad utsträckning härledas ur arbetskraftsersättande investeringar.
183
IK: 39
Riksdagsberättelsen år 1965
Vid utformningen av en översiktsplan för den framtida utbyggnaden bör angivna
förhållanden beaktas. Utredningen bör lämpligen utgå från olika alternativ för
väganslagens långsiktiga utveckling fram till år 1985 vid utarbetandet av nämnda
översiktsplan. Härvid bör det högre alternativet anknyta till ökningstakten för
väganslagen under senare år och därför utgå från en ärlig höjning av dessa anslag
med 7 1/2 procent fram till år 1975. Den hittillsvarande utvecklingen under
1960-talet ger skäl för antagandet om en genomsnittlig årlig ökning av bruttonationalprodukten
under första hälften av 1960-talet med 4 procent. Ett annat
alternativ för utvecklingen av väganslagen kan därför lämpligen baseras på antagandet
att dessa skall öka i samma takt som bruttonationalprodukten.
För perioden 1975 1985 bör de sakkunniga redovisa väginvesteringsbehoven
och de antaganden om den ekonomiska utvecklingen som legat till grund för de
sakkunnigas ställningstaganden liksom de samhällsekonomiska konsekvenserna
av ett godtagande av dessa ställningstaganden.
Med hänsyn till vad jag här anfört om utgångspunkterna för de sakkunnigas
arbete bör dessa beakta den information om den långsiktiga ekonomiska utvecklingen
som kan föreligga i form av resultat helt eller delvis av den nu inledda
långtidsutredningen om den svenska ekonomiens utveckling under 1960-talets senare
del.
Jag övergår nu till att närmare behandla de spörsmål som de sakkunniga bör
pröva vid översynen.
Med hänsjn till den tekniska utvecklingen och nya forskningsrön synes en
översyn av tillämpade geometriska och byggnadstekniska normer motiverad. Utredningen
bör särskilt uppmärksamma den forskning, som pågår rörande olika
optimeringsfrågor i samband med väginvesteringar. Denna forskning syftar till
att bestämma sådana normer för de element, som konstituerar vägstandarden,
att det ekonomiska utbytet av väginvesteringarna blir så stort som möjligt. 1
fråga om bäriglietsstandarden, där f. n. enhetliga normer gäller för hela det allmänna
vägnätet, bör bl. a. övervägas lämpligheten av differentierade axel- och
boggietrycksbestämmelser. Därvid bör särskilt undersökas huruvida bärighetskraven
kan sättas lägre för vissa delar av liinsvägnätet än för vägnätet i allmän
het. Beträffande den geometriska standarden bör utredningen på nytt utreda och
överväga de normer som bör vara bestämmande för denna, varvid uppmärksamhet
bör ägnas frågorna om dimensionerande hastighet samt vägsektionernas
utformning. Vid behandlingen av nu angivna spörsmål bör särskild hänsyn tagas
till den inverkan som ändrade normer kan antagas få på transporternas ekonomi
och effektivitet samt på trafiksäkerheten. Jämförelser bör även göras med de
normer som tillämpas i andra länder liksom med rekommendationer utfärdade av
internationella samarbetsorgan.
Utförda inv enteringar visar, att endast en mindre del av det allmänna vägnätet
uppfyller vägplanens krav i fråga om bärighet och geometrisk standard. De hittills
i edovisade ombyggnadsbehoven är så stora att även vid högst avsevärt ökade
insatser endast en mindre del av behoven torde kunna tillgodoses inom
överskådlig tid. Detta medför att stora delar av det allmänna vägnätet under
lång tid måste i huvudsak bibehålla sin nuvarande utformning och väghållningen
ombesörjas genom åtgärder inom vägunderhållets ram. Med hänsyn härtill
är det synnerligen angeläget att klarlägga den lämpliga fördelningen mellan nyinvestering,
^investering och underhåll. Utredningen bör ange de principer som
bör ligga till grund för ifrågavarande fördelning. Utgångspunkten för bedömningarna
bör vara att investeringarna i högre grad än hittills bör koncentreras till
184
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 41
riksvägnätet och de viktigare länsvägarna. Med hänsyn härtill får beträffande
vägnätet i övrigt en ingående prövning ske huruvida de aktuella behoven av
standardhöjning i rimlig grad kan tillgodoses genom arbeten av förbättringseller
underhållskaraktär eller om ny- eller ombyggnad är nödvändig.
Med utgångspunkt från att angelägenhetsgraderingen olika vägbyggnadsforelag
emellan i princip måste ske efter investeringarnas lönsamhet bör de sakkunniga
även söka ange de metoder som bör ligga till grund för bestämning av lönsamheten.
Det befintliga vägnätets beskaffenhet har man sökt klarlägga genom inventering
av olika element hos vägarna och broarna samt gradering med avseende på
kvaliteten hos dessa element. Syftet med ifrågavarande inventering är att med i
möjligaste mån vetenskapligt objektiva metoder ange en vägs kvalitet i förhållande
till den standard som den bör ha med hänsyn till gällande normer och bestämmelser
samt den aktuella och framtida trafiken. Genom bl. a. kvalitetsgraderingen
erhålles möjligheter att åstadkomma en mera noggrann och rättvis prioritering
mellan olika objekt. En förutsättning härför är emellertid att de i inventeringen
ingående elementen bedömes så objektivt som möjligt. Utredningen bör studera
den metodik som nu tillämpas och föreslå de jämkningar i denna, som kan
visa sig erforderliga. I detta sammanhang kan övervägas lämpligheten av kvalitetsgradering
i någon form beträffande vägar och gator i städer och samhällen.
Med det anförda har jag berört vissa huvudproblem som bör närmare undersökas
av utredningen. Denna bör emellertid vara oförhindrad att taga upp jämväl
andra spörsmål, som sammanhänger med den översiktliga vägplaneringen.
En viss del av utredningsarbetet är av den karaktären att det normalt åvilar
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Denna bör därför, i den utsträckning styrelsen
har resurser härtill, tillhandahålla de sakkunniga det utredningsmaterial,
som kan visa sig erforderligt under utredningsarbetets gång.
Utredningen har under tiden fram till den 1 november 1964 hållit ett sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1965.
40. Utredning angående vagnbok för motorfordon
Tillkallad enligt Ivungl. Majtts bemyndigande den 21 maj 1964 med uppdrag
att verkställa utredning angående vagnbok för motorfordon:
Gullnäs, S. I., t. f. lagbyråchef.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. 21 53 46.
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningsmannen bar under tiden augusti—oktober 1964 halt ett flertal
sammanträden med berörda myndigheter.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första kvartalet 1965.
41. Arbetsgruppen för färjetrafiken mellan finland och Sverige m. m.
Tillkallade enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 11 juni 1964 för att
utreda spörsmål rörande färjetrafiken mellan t inland och Sverige via
Åland:
185
IK: 41
Riksdagsberättelsen år 1965
Haggård, S. F., sjöfartsråd, ordförande;
Peterson, L. E„ statssekreterare;
Schill, O. G., vägdirektör.
Experter:
Buregren, T., byrådirektör;
Lindemalm, P., civilingenjör (fr. o. m. den 1 oktober 1964);
Ljungström, G. O., förste länsassessor;
Monthan, T. O., tulldirektör;
Samuelson, S. J. E., överingenjör;
Sidenvall, J. G., byrådirektör.
Sekreterare:
Raud, J., byrådirektör.
Lokal: Sjöfartsstyrelsen, Sehlstedtsgatan 9, fack, Stockholm 27; tel.
24 65 20 (Haggård och Raud).
Direktiv: Ivungl. Maj :t bemyndigade chefen för kommunikationsdepartementet
att tillsätta en arbetsgrupp om högst tre personer med uppgift
att i samråd med en motsvarande finsk arbetsgrupp utreda färjeförbindelserna
mellan Finland och Sverige via Åland. I nämnda bemyndigande har
åberopats Nordiska rådets rekommendation (nr 8/1964) till regeringarna
i Finland och Sverige att tillsätta en gemensam arbetsgrupp med uppgift
att framlägga förslag till huvudsträckningen för en i europavägsystemet
ingående bilfärjeförbindelse mellan Finland och Sverige med anknytning
till Åland.
Arbetsgruppen har under tiden juni—oktober 1964 hållit 3 sammanträden,
varav ett med den finska motsvarigheten till den svenska arbetsgruppen.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1965.
42. Utredning angående standardisering av transportdokument
Tillkallad enligt Kungi. Maj.ds bemyndigande den 29 juni 1964 för att
verkställa utredning angående standardisering av transportdokument
in. in.:
Roos, G. E., revisor.
Lokal: Generaltullstyrelsen, Skeppsbron 38, Stockholm; tel. växel 24 00 00.
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1965.
43. Utredning angående befordran av farligt gods på väg m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 29 juni 1964 för att
verkställa utredning angående befordran av farligt gods på väg m. in. (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 november 1964):
186
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 43
Mangård, N., hovrättsråd, ordförande;
Andersson, T. C., direktör;
Ericson, H. E„ ombudsman;
Gätje, F. E. N„ avdelningsdirektör;
Jönsson, A., avdelningsdirektör;
Lindstedt, A., kommerseråd;
Thorell, K. A. B., direktör.
Bitr. sekreterare:
Björkman, A. F. M., förste kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00 (Björkman).
Direktiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet den
29 juni 1964):
De olika internationella fördrag angående befordran av gods, resande och
resgods med järnväg, vilka tid efter annan avlöst varandra och till vilka Sverige
varit anslutet, har sedan länge innehållit särskilda säkerhetsföreskrifter avseende
transport av farligt gods. I de för Sveriges del för närvarande gällande
internationella fördragen angående godsbefordran å järnväg (Convention internationale
concernant le transport par chemins de fer des marchandises, CIM),
samt angående befordran å järnväg av resande och resgods (Convention internationale
concernant le transport par chemins de fer des voyageurs et des bagages,
CIV), vilka undertecknats i Bern den 25 oktober 1952 och vilka i avseende
å vårt land trätt i kraft den 1 mars 1956 (se SÖ 1955 n:o 1—5 och SFS 1956: 35),
upptages dylika föreskrifter. Föreskrifterna återfinnes i Bilaga I (RID) till CIM,
till vilken bilaga jämväl hänvisas i CIV. RID (Réglement international concernant
le transport des marchandises dangereuses) innehåller sålunda bestämmelser om
vilka ämnen och föremål som av säkerhetsskäl är uteslutna från internationell
befordran eller tillätes endast på särskilda villkor. — Det må nämnas att de ursprungliga
texterna till CIM, CIV och RID varit underkastade revision samt att
nya CIM- och CIV-fördrag, undertecknade i Bern den 25 januari 1961, för Sveriges
del träder i kraft den 1 januari 1965. RID i dess nuvarande lydelse, vilken äger
tillämpning fr. o. m. den 1 juni 1962, har emellertid tills vidare i oförändrat
skick fogats såsom Bilaga I också till det nya CIM.
Medan till följd av Sveriges anslutning till CIM fullständiga och i detalj utformade
säkerhetsföreskrifter gäller för de internationella järnvägstransporter av
farligt gods som berör vårt land, är motsvarande ämnesområde endast ofullständigt
reglerat vad beträffar den inländska järnvägstrafiken. Denna brist avser
järnvägsstyrelsen att avhjälpa genom att i särskilda föreskrifter för transport av
farligt gods upptaga de i RID meddelade bestämmelserna jämte i förekommande
fall de särbestämmelser för inländsk trafik som kan föranledas av andra, nu gällande
författningar. I de avseenden där sådana särbestämmelser icke meddelats
skall de nya transportföreskrifterna, d. v. s. i realiteten RID, tillsvidare tillämpas
i såväl inländsk som utländsk trafik. Texten till dessa föreskrifter, som avses
skola publiceras i statens järnvägars författningssamling, är för närvarande under
utarbetande inom järnvägsstyrelsen.
Redan omkring 1950 inleddes inom Förenta Nationernas ekonomiska kommission
för Europa (ECE) och dennas transportkommitté ansträngningar att få
187
IK: 43
Riksdagsberättelscn år 1965
till stånd europeiska överenskommelser rörande internationell befordran av farligt
gods jämväl på landsväg. Senare upptogs samma fråga även såvitt avser inre
vattenvägar. Avsikten är att i sådana överenskommelser, efter mönster av RID,
förteckna och klassificera ämnen och föremål, som på grund av explosionsrisk,
brandfara, radioaktivitet samt giftiga eller frätande egenskaper o. dyl. bör uteslutas
från befordran eller bör mottagas till befordran endast på särskilda villkor.
Dessa villkor kan avse t. ex. godsets förpackning och etikettering, dess samlastning
med annat gods samt konstruktionen, utrustningen och handhavandet av
transportmedlen. Arbetet — som i huvudsak bedrives inom en under transportkommittén
hörande arbesgrupp, där även vårt land tidvis varit representerat —
har lett till att ett antal europeiska stater, dock icke Sverige, den 30 september
1957 i Geneve undertecknat en överenskommelse rörande internationell befordran
av farligt gods å väg (Accord européen relatif au transport international des
marchandises dangereuses part route, ADR). Vidare har utarbetats förslag till
motsvarande överenskommelse rörande internationella transporter å inre A?attenvägar
(Accord européen relatif au transport international des marchandises
dangereuses par voie de navigation intérieure, ADN).
En reglering av internationella transporter av farligt gods på inre vattenvägar
synes i dagens läge vara av ringa praktisk betydelse för Sveriges del. Det
torde för övrigt dröja åtskilliga år innan en överenskommelse i detta ämne kan
komma att träda i kraft på den europeiska kontinenten.
Av betydligt större intresse är frågan om anslutning från svensk sida till ADR.
Landsvägstransporter av farligt gods till och från utlandet torde ske i tämligen
stor utsträckning. En allmän ökning av den internationella lastbilstrafiken är att
förutse och torde komma att ytterligare accentueras om och när den planerade
fasta förbindelsen över Öresund kommer till stånd. Det får antagas att ökningen
kommer att avse även här ifrågavarande godskategorier. Genom de av statsmakterna
år 1963 godtagna allmänna riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken, särskilt
den därvid beslutade successiva uppmjukningen av de konkurrensbegränsande
regleringarna beträffande godslrafiken på landsväg (prop. 191; S o. IAU
1; rskr. 424), har också sådana spörsmål som berör landsvägstransporter av farligt
gods, såväl i utländsk som i inländsk trafik, fått ökad aktualitet.
Enligt art. 7 i ADR träder överenskommelsen i kraft en månad efter den dag,
då antalet till ECB anslutna eller i ECE:s arbete deltagande länder, vilka undertecknat
överenskommelsen utan förbehåll om ratifikation eller deponerat sina
ratifikations- eller anslutningsinstrument, nått fem. Detta förhållande torde, enligt
ingångna upplysningar, komma att föreligga senast i början av är 1965. Då
bilagorna A och B till överenskommelsen — vilka innehåller de mot RID:s bestämmelser
svarande särskilda säkerhetsföreskrifterna — skall träda i tillämpning
sex månader efter ikraftträdandet av själva överenskommelsen, torde man
sålunda böra räkna med att ADR jämte bilagor kommer att vara satt i kraft i
förhållandet mellan berörda länder mot slutet av nästa år.
Liksom i fråga om den inrikes järnvägstrafiken är befordringen av farligt
gods för närvarande ofullständigt reglerad ur skydds- och säkerhetssynpunkt i
vad gäller den inrikes landsvägstrafiken. Särskilda transportbestämmelser återfinns
visserligen i en del författningar avseende farligt gods, exempelvis i förordningen
den 10 juni 1949 (nr 341) om explosiva varor, förordningen den 1 december
1961 (nr 568) om brandfarliga varor och giftförordningen den 14 december
1962 (nr 702) ävensom i tillämpningsföreskrifter till dessa författningar, utfärdade
av vederbörande myndigheter. Dessa bestämmelser och föreskrifter avser
188
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 43
emellertid endast vissa kategorier av farligt gods och behandlar icke pa långt
när alla de spörsmål som regleras i ADR.
Särskilda säkerhetsföreskrifter är uppenbarligen i lika hög grad erforderliga
i fråga om befordran av farligt gods på väg som då det gäller järnvägstransporterna.
Tiden synes nu vara inne att närmare utreda frågan om Sveriges tillträde till
adr och därav direkt föranledda organisatoriska spörsmål och legislativa åtgärder
pa det nationella planet ävensom att i samband härmed överse och komplettera
de författningsföreskrifter som gäller för landsvägstransport av farligt gods
i inrikes trafik. Berörda spörsmål torde lämpligen böra utredas och övervägas av
särskilt tillkallade sakkunniga.
Originaltexten till ADR — vilken inklusive bilagor omfattar över 400 sidor
— är ”avfattad på franska och engelska språken i vad avser själva överenskommelsen
samt på franska språket i vad avser bilagorna. En av utredningens första
uppgifter blir att ombesörja översättning av dessa texter till svenska.
För den som har att taga befattning med transporter av farligt gods måste
det från många synpunkter -—- administrativa, organisatoriska och tekniska
framstå såsom önskvärt att i största möjliga utsträckning enhetliga säkerhetsföreskrifter
gäller för befordringen vare sig denna sker i internationell eller i inrikes
trafik och oavsett vilket transportmedel som begagnas. I en från Svenska
transportarbetareförbundet och Svenska järnvägsmannaförbundet inkommen, den
31 mars 1964 dagtecknad skrivelse, vari hemställes att lämpliga och snara åtgärder
vidtagas i syfte att reglera och samordna bestämmelserna om transport av
farligt gods, framhålles också särskilt för landsvägs- och järnvägstransporternas
del behovet av en samordning av säkerhetsbestämmelserna, såväl nationellt som
internationellt. Vid utarbetandet av bilagorna till ADR har man strävat efter att
na största möjliga överensstämmelse med RID och upptagit från RID avvikande
föreskrifter huvudsakligen där så varit nödvändigt av tekniska skäl, med hänsyn
till transportmedlens avvikande konstruktion e. dyl. En tillämpning av ADR även
pa inrikes vägtransporter skulle — med tanke på vad nyss sagts om avsikten att
tillämpa RID i inrikes järnvägstrafik — vara ägnad att säkerställa den samordning
på det nationella planet varom fackförbunden i sin skrivelse hemställt.
Mot intresset av enhetlighet bör emellertid ställas intressen av trafikpolitisk
och transportekonomisk art, vilka måhända kan motivera en viss differentiering
av föreskrifterna. Den nyorientering av den statliga trafikpolitiken som nyligen
beslutats av riksdagen innebär en successiv övergång till ett mer konkurrensbefrämjande
system. Det synes mig ligga i linje härmed att man för de skilda
grenarna av transportväsendet icke uppställer strängare och mer kostnadskrävande
säkerhetsföreskrifter än som betingas av förhållandena inom varje tralikgren.
Vidare må erinras om att ADR, liksom RID, är avsett att kunna tillämpas
vid transport mellan länder med skilda geografiska, klimatologiska och befolkningsmässiga
förhållanden. Det är därtör möjligt att vissa säkerhetsföreski itter
i ADR framstår såsom alltför stränga och i ekonomiskt hänseende onödigt
betungande i vad gäller åtminstone vissa kategorier av interna svenska transporter.
Det bör ankomma på utredningen att vid sin översyn av föreskrifterna för
inrikes landsvägstransporter av farligt gods söka åstadkomma en skälig avvägning
mellan här berörda intressen.
I den mån en differentiering av säkerhetsföreskrifterna med hänsyn till transportmedlets
art finnes påkallad uppkommer fråga om samordnande regler rörande
kombinerade järnvägs- och vägtransporter. Denna fråga bör även övervägas
189
I K: 43
Riksdags berättelsen år 1965
av utredningen. I samband härmed bör utredningen också överväga behovet av
motsvarande regler för kombinerade transporter i vilka förutom järnvägs- eller
landsvägsbefordran även ingår befordran med fartyg eller luftfartyg.
ADR upptager vissa bestämmelser rörande revision av bilagorna. Behovet härav
sammanhänger i första hand med önskvärdheten av en fortlöpande anpassning
av i eglerna till den snabba tekniska utvecklingen på området. Ändringar
kan också påkallas i syfte att säkerställa fortsatt överenskommelse mellan ADR
och andra allmänna internationella fördrag rörande befordran av farligt gods.
Motsvarande behov av fortlöpande översyn och samordning kommer naturligen
att göra sig gällande i fråga om interna svenska föreskrifter i ämnet. Frågor rörande
transporter av farligt gods handläggs för närvarande i vårt land av olika
myndigheter alltefter frågans art, transportmedlet och naturen av det intresse
som motiverat gällande regler i ämnet, sålunda bl. a. av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
järnvägsstyrelsen, sjöfartsstyrelsen, luftfartsstyrelsen, kommerskollegium,
sprängämnesinspektionen, arbetarskyddsstyrelsen och medicinalstyrelsens
strålskyddsnämnd. Denna splittring på olika statliga myndigheter och organ av
med varandra nära besläktade och delvis intimt sammanhängande frågor synes
näppeligen ägnad att säkerställa vare sig den erforderliga fortlöpande anpassningen
av bestämmelserna till den pågående utvecklingen eller den enhetlighet i tilllämpningen
som måste fordras. Utredningen synes därför böra få i uppdrag att
i förevarande sammanhang överväga även behovet och lämpligheten av att, med
avseende på alla trafikgrenar, sammanföra frågor rörande transport av farligt
gods till handläggning inom ett centralt statligt organ om möjligt inordnat i någon
redan bestående myndighets organisation.
Utredningen bör vara oförhindrad att taga upp även andra än här särskilt
nämnda frågor, som den finner äga samband med utredningsuppdraget och som
kan komma att aktualiseras under arbetets gång.
Den 19 maj 1956 undertecknades i Geneve konvention om fraktavtalet vid internationell
godsbefordran å väg (CMR). Denna konvention, som kan sägas utgöra
en motsvarighet till CIM för landsvägstransporternas del och som även innehåller
vissa särbestämmelser avseende farligt gods, är sedan några år i kraft
mellan ett flertal stater pa den europeiska kontinenten. Frågan om Sveriges tillträde
till CMR och därav föranledd nationell lagstiftning överväges för närvarande
av utredningen angående fraktavtalet vid internationell godsbefordran å
väg. I eventuellt uppkommande frågor av gemensamt intresse bör samråd ske
med denna utredning.
Frågan om tillträde till ADR torde vara aktuell även i våra nordiska grannländer.
Utredningen bör samråda med de utredningar som redan tillsatts eller
som kan komma att tillsättas i dessa länder för behandling av spörsmål inom här
angivna ämnesområden.
I den mån så finnes lämpligt bör resultatet av utredningsarbetet redovisas
successivt i form av delbetänkanden.
44. Sakkunniga för översyn av sjömanslagen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 september 1964 för
att verkställa översyn av sjömanslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 14
oktober 1964):
Borggård, G. R., expeditionschef, ordförande;
190
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 44
Grenander, N„ direktör, jur. dr.;
Hadrup, K. E. H., direktör;
Thore, J. S., förbundsordförande;
Wiebe, S. W. O., direktör;
Wikström, K. J., ombudsman.
Experter:
Forssblad, N. D., direktör;
Karlbjörn, H. S., ombudsman.
Sekreterare:
Sjöstedt, K. L. T., hovrättsassessor.
Lokal: Sveavägen 24—26, 3 tr„ Stockholm; tel. 20 87 92.
Direktiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet den
9 september 1964):
Gällande sjölag av den 12 juni 1891, som tillkom efter samverkan med Danmark
och Norge innefattade från början även föreskrifter om sjöfolkets anställningsvillkor
och tjänsteförhållanden i övrigt. Efter första världskrigets slut
överenskoms mellan Danmark, Norge och Sverige att samarbetet på sjörättens
område skulle återupptagas för revision av sjölagstiftningen. Samarbetet ledde
bl. a. till att de bestämmelser i sjölagen som rörde besättningen samt befälhavarens
tjänsteavtal och förhållande till besättningen utbröts ur sjölagen och sammanfördes
till en särskild lag benämnd sjömanslag. De fyra ländernas sjömanslagar
utfärdades, den svenska år 1922, den danska och norska år 1923 samt den
finska år 1924. Lagarna var i stort sett överensstämmande.
Internationella arbetsorganisationen i Geneve, vari Sverige är medlem, har vid
olika tillfällen antagit konventioner angående sjöfolks arbetsförhållanden som
lett till en del ändringar i vår sjömanslag. Sålunda infördes år 1925 föreskrift
om minimiålder för eldare och kollämpare och år 1934 föreskrifter om ersättning
för sjöman som blivit arbetslös på grund av fartygsförlisning. Slutligen har
i samband med tillkomsten av 1938 års sjöarbetstidslag utfärdats bestämmelser
om nattjänst för sjömän under sexton år.
År 1938 väcktes från norsk sida förslag om nordisk samverkan för att utreda
frågan om anslutning till tre av arbetsorganisationen antagna förslag till konventioner
om sjömäns anställningsavtal och om hemförskaffning av sjömän samt
angående redares förpliktelser då sjöman drabbas av sjukdom eller olycksfall
eller avlider. Samma år tillsattes en särskild utredning med uppdrag att utreda
frågan om Sveriges anslutning till de tre konventionerna. Efter överläggningar
mellan delegerade från de nordiska länderna framlades våren 1939 ett gemensamt
förslag till vissa ändringar i sjömanslagen. Till följd av det andra världskrigets
utbrott blev emellertid förslaget aldrig prövat i Danmark, Finland eller
Sverige. Endast i Norge lades förslaget till grund för lag om ändring i vissa delar
av sjömanslagen.
Strax efter andra världskrigets slut tillsattes i de nordiska länderna kommittéer
med uppdrag bl. a. att revidera sjömanslagen. Enligt direktiven skulle kommittéerna
ta ställning till 1939 års ändringsförslag, eftersträva fortsatt nordisk
enighet samt behandla frågan om anslutning till de förslag till konventioner
som kunde komma att antagas av internationella arbetsorganisationens kommande
konferens i Seattle i USA. Sommaren 1951 var kommittéerna färdiga med
191
IK: 44
Riksdagsbercittelsen år 1965
sitt arbete och förelåg utkast till sjömanslag i fyra parallelltexter. Utkasten var
i flertalet frågor överensstämmande men i en del frågor hade kommittédelegaterna
inte kunnat enas om eii gemensam linje. På grundval av det nordiska samarbetet
antogs därefter den nuvarande sjömanslagen av den 30 juni 1952.
Sjömanslagen har för svenskt vidkommande ändrats vid tre tillfällen under
aren 1961—1963. Ändringarna har i huvudsak inneburit att utländska sjömän
natt likställighet med svenska i fråga om i sjömanslagen angivna sociala förmåner
samt att sjömännens rätt till fri hemresa utvidgats. Här må anmärkas
att frågan om ömsesidighet på sjömanslagens område mellan de nordiska länderna
upptagits vid samnordiska förhandlingar i anslutning till Nordiska rådets
rekommendationer angående gemensam hälsotjänst för sjömän m. m. (nr
13/1954 och nr 32/1958) samt angående nordiska sjömäns sociala rättigheter (nr
21962).
I skrivelse i november 1963 har Svenska sjöfolksförbundet, Svenska maskinbefälsförbundet
och Svenska stewardsföreningen, vilka organisationer är anslutna
till Skandinaviska transportarbetarefederationen, hemställt — under åberopande
av att liknande skrivelse avsågs att ingivas hos övriga nordiska regeringar
— att utredningsmän måtte tillsättas med uppgift att vidtaga ändringar
av sjömanslagen i enlighet med vad som närmare anges i skrivelsen och i sådan
utsträckning att lagens paragrafer erhåller likalydande text i de nordiska länderna.
Framställningen är till en början inriktad på åldersregeln för sjömansanställning.
Sålunda föreslås att minimiåldern för ombordanställning skall höjas.
Vidare föreslås att rätten för sjöman att frånträda tjänsten ävensom rätten
till fri hemresa vid avmönstring i utländsk hamn och till sjuklön och sjukvård
skall utvidgas samt att kvinnliga ombordanställda skall få sjuklön under havandeskap.
Även reglerna om sjömans skiljande från tjänsten, hans lydnadsplikt
särskilt vid strejk samt bestraffningen av ombordanställda bör enligt framställningen
överses. Slutligen förklaras den arbetsgivaren tillagda befogenheten att
genom polismyndighet låta hämta sjömannen till arbetet vara föråldrad.
Frågan om en förnyad revision av sjömanslagen bör bedömas mot bakgrunden
av den utveckling som under den tid gällande lag varit i kraft ägt rum i fråga
om sjöfolkets arbetsförhållanden. Allmänt kan sägas, att denna utveckling i
allt högre grad inneburit ett närmande av arbetsvillkoren till sjöss till dem som
gäller vid anställning i land. På lagstiftningens område må erinras om den nya
sjöarbetstidslagen, som trädde i kraft den 1 juli 1960 och som i flera hänseenden
närmade sjöfolkets arbetstid till den som tillämpas i land. Även förhandlingsvägen
har utvecklingen medfört allt större överensstämmelse mellan sjöfolkets
och övriga arbetstagares arbetsförhållanden.
Genom i år träffat kollektivavtal inom sjöfartsnäringen har för första gången
överenskommits om rederianställning av sjöfolk av manskapsgrad. Enligt avtalet
innebär rederianställning att den anställde under hela sin tjänstetid äger
åtnjuta lön enligt gällande avtal, oavsett om vederbörande är påmönstrad eller ej.
Härmed följer att rederiet har rätt att förflytta den anställde från ett fartyg till
ett annat inom samma rederi och att även under eventuell väntetid beordra vederbörande
till tjänstgöring i land. Rederianställning medför, att avmönstring
i samband med förflyttning eller ledighet kan ske utan hinder av sjömanslagens
och avtalets bestämmelser beträffande uppsägningstid och plats för avmönstring.
Den utveckling som sålunda skett för att ge sjömannen mera tryggade anställningsförhållanden
är givetvis mycket tillfredsställande. Nu gällande sjömanslag
berör emellertid icke den nya anställningsformen rederianställning.
192
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 44
l det betänkande som år 1962 avgavs angående säkerheten å fartyg framlades
förslag bl. a. om arbetarskyddsbestämmelser till sjöss. Vid remissbehandlingen
av betänkandet framhöll Landsorganisationen att det var av synnerlig vikt att
arbetarskyddslagens begränsningar i största möjliga utsträckning blev gällande
även för ombordanställd minderårig, varmed förstås den som icke fyllt 18 är.
Enligt LO fanns icke några som helst skäl för att någon skillnad mellan arbete
till sjöss och annat arbete skulle bestå i detta hänseende utan snarare talade
såväl arbetarskyddslagens förarbeten som den utomordentligt hårda skeppstjänsten
för likställighet mellan nämnda minderåriga arbetstagare.
Inom sjöfartskretsar har rått delade meningar om sjöman vid lagenlig strejk
äger rätt att nedlägga arbetet utan iakttagande av uppsägningstid. I ett uppmärksammat
rättsfall från senare år har denna fråga närmast besvarats nekande.
I ett under år 1963 inom civildepartementet utarbetat lagförlag om de offentliga
tjänstemännens förhandlingsrätt (SOU 1963:51) har offentlig tjänsteman
ansetts böra tillerkännas viss strejkrätt vid arbetskonflikt. Starka skäl kan anföras
för att även sjöman skall få rätt att, utan hinder av eljest gällande uppsägningstid,
nedlägga arbetet vid lagenlig strejk.
Det nu anförda motiverar enligt min mening en översyn av sjömanslagen i
syfte att nå samklang med den utveckling som ägt rum under senare tid. En
viktig fråga är härvid hur rederianställningen bör påverka lagstiftningens innehåll.
Utredningen bör i delta sammanhang undersöka — särskilt mot bakgrunden
av det genom 1961 års mönstringsförordning tillskapade förfarandet för
utgallring av olämpliga sjömän — om icke reglerna för sjömans avskedande
kan moderniseras. Vid revisionsarbetet bör även beaktas den nya anställningsform
som försöksvis under senare år prövats och som benämnes anställning i
allmän tjänst. Den anställde mönstras därvid i viss befattning på hittillsvarande
sätt (såsom matros, motorman etc.) men är skyldig att vid behov utföra arbete
i annat departement ombord och i annan befattning. Jag anser också att fragan
om minimiåldern för ombordanställning bör utredas.
Frågan om stridsåtgärder vid arbetskonflikt inom sjöfarten bör utredas. Denna
fråga har sådant samband med sjömannens tjänsteplikt och lvdnadsförhållanden
att även sistnämnda spörsmål bör omfattas av översynen.
De erinringar som från flera håll riktats mot bestraffningssjstemet ombord
bör föranleda en förutsättningslös omprövning av reglerna härom. I detta sammanhang
bör jämväl mönstringsförordningens bestämmelser beaktas.
I övrigt bör de önskemål komma i betraktande som framförts i de tre sjöfartsorganisationernas
förut nämnda framställning. Därest en utvidgning av de
ombord anställdas sociala förmåner anses böra ske, bör utredningen närmare
överväga verkningarna av den avsedda reformen för redaren och, om sa kan
bli aktuellt, jämväl statsverket. I sistnämnda del bör också undersökas storleken
av uppkommande merutgifter, därest nuvarande regler för fördelning av
kostnaderna mellan rederinäringen och staten bibehålies, samt övervägas huruvida
skäl finnes att föreslå ändring av de berörda bestämmelserna i denna del.
Utredningen bör vara oförhindrad att till prövning ta upp även andra frågor
rörande sjömanslagen som utvecklingen aktualiserat.
Såsom framgår av vad tidigare sagts har lagstiftningen på detta område tillkommit
under samverkan med övriga nordiska länder. Efter vad jag under
hand inhämtat har frågan om en översyn av sjömanslagen aktualiserats i Finland
och Danmark; för Finlands vidkommande har för övrigt ärendet avancerat
så långt att visst preliminärt utredningsarbete redan igångsatts, översynen av
7 Ilihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. ^
Riksdagsberättelaen
IK: 44
Riksdagsberättelsen år W65
sjömanslagen bör ske i nära kontakt med det utredningsarbete, som kan komma
till stånd i våra grannländer.
Kommittén har under året hållit ett sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1965.
45. Utredningsman för översyn av sjöarbetstidslagen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 september 1964 för
att verkställa översyn av sjöarbetstidslagen (se Post- och Inrikes tidn. den
14 oktober 1964):
Wieslander, K. H. B., regeringsråd.
Experter:
Ekberg, L., hovrättsassessor;
Forssblad, N. D., direktör;
Grenander, N., direktör, jur. dr.;
Hadrup, K. E. H., direktör;
Karlbjörn, H. S., ombudsman;
Thore, J. S., förbundsordförande;
Wiebe, S. W. O., direktör;
Wikström, K. J., ombudsman.
Sekreterare:
Rittri, B. S., assessor.
Lokal: Bådhuset, Göteborg; tel. 031/17 27 40 (Rittri).
Direktiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet den
9 september 1964):
Genom ändringar år 1957 i allmänna arbetstidslagen, lantarbetstidslagen in. fl.
lagar nedsattes i princip maximum för den ordinarie arbetstiden per vecka från
48 till 45 timmar. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 1958. Övergången
till 45-timmarsvecka skedde successivt fram till den 1 januari 1960, då 45-timmarsveckan
blev helt genomförd.
Vid det utredningsarbete som föregick besluten om arbetstidsförkortning lämnades
arbetet till sjöss, som reglerades i sjöarbetstidslagen den 26 augusti 1948
(nr 631), utanför på grund av att arbetstidsfrågorna rörande skeppstjänsten
fordi ade särskild utredning. I januari 1957 tillsattes en särskild utredningsman
med uppgift att verkställa översyn av sjöarbetstidslagen. I november 1958 framlade
utredningsmannen förslag till ny sjöarbetstidslag. På grundval av utredningsmannens
förslag utarbetades och antogs den nuvarande sjöarbetstidslagen
den 30 juni 1959 (nr 404).
Lagen anknöt till den år 1957 beslutade allmänna arbetstidsförkortningen för
arbetstagare i land och innebar att arbetstidsreformen, lämpad efter förhållandena
ombord på fartygen, utsträcktes att gälla även sjömännen. Lagen utformades
så att gängse vaktsystem på fartygen icke skulle behöva brytas. För den
vaktindelade sjömannen minskades därför icke den ordinarie arbetstiden för dygn
eller dygnsperiod. Däremot vidgades rätten till vederlag, d. v. s. kompensation
för lång ordinarie arbetstid. Sålunda skall vederlag utgå för den del av den
194
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 45
ordinarie arbetstiden som överstiger 45 i stället för tidigare 48 timmar i veckan
i fråga om trevaktsindelad sjöman och 90 i stället för 112 timmar under en
tvåveckorsperiod för tvåvaktsindelad. För dagmännen minskades den ordinarie
arbetstiden från 48 timmar till 45 timmar i veckan. Även för ekonomipersonaien
medförde lagen viss nedskärning av ordinarie arbetstiden. Lagen understryker
betydelsen av att vederlaget utgår i form av fritid i hamn.
Chefen för socialdepartementet har enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
28 juni 1963 tillsatt en kommitté med uppgift att utreda frågan om allmän arbetstidsförkortning
(1963 års arbetstidskommitté). Enligt direktiven för utredningen
bar denna bl. a. till uppgift att undersöka i vilken utsträckning och i
vilken takt en ytterligare arbetstidsförkortning är möjlig, varvid en kommande
förkortning liksom den senast genomförda bör ske successivt. Enligt direktiven
måste helt naturligt vid övervägande av en arbetstidsförkortning avgörande vikt
fästas vid den väntade produktionsutvecklingen i landet. Stor betydelse måste
tillmätas de återverkningar en arbestidsförkortning kan få för vårt lands näringsliv
och i vad mån konkurrenskraften på den internationella marknaden
påverkas. Hänsyn måste också tagas till den inverkan på samhällsekonomin som
blir en följd av redan beslutade sociala reformer. Bl. a. kommer socialförsäkringssystemet
att ställa ökade krav på produktionen.
Svenska sjöfolksförbundet har i skrivelse den 3 juli 1964 till chefen för socialdepartementet
hemställt att jämväl sjöarbetstidslagens regler rörande arbetstiden
blir föremål för översyn av 1963 års arbetstidskommitté. Då arbetstidsfrågan
rörande skeppstjänsten på grund av dess speciella natur icke ansetts böra
ingå i de arbetsuppgifter som åvilar 1963 års arbetstidskommitté, har ärendet
överlämnats till mig.
För att undvika att ytterligare en allmän arbetstidsförkortning genomföres på
sådant sätt att sjöfolket kommer att släpa efter i förhållande till anställda i land
bör redan nu en utredning tillsättas för att parallellt med 1963 års arbetstidskommitté
undersöka de frågor som hänger samman med en arbetstidsförkortning
till sjöss. Vid de överväganden som här kan komma i fråga bör man följa
de riktlinjer som uppdrogs vid senaste sjöarbetstidsreform och sålunda bl. a.
söka bibehålla nuvarande vaktsystem inom handelsflottan men fördjupa vederlagstiden.
Såsom gäller för 1963 års arbetstidskommitté synes vid prövning av
dessa problem de förtagsekonomiska och samhällsekonomiska verkningarna av
jämkningar i fråga om arbetstiden böra belysas.
Översynen av sjöarbetstidslagen torde böra verkställas av en utredningsman.
Till utredningsmannens disposition bör för samråd ställas en krets av experter
representerande bl. a. redarnas och de ombordanställdas organisationer.
Utredningen bör bedrivas så att förslag i frågan om möjligt kan bedömas samtidigt
med det betänkande som 1963 års arbetstidskommitté framlägger.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1965.
195
I Fi: 1
Riksdagsberättelsen år 1965
Finansdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1964
1. 1958 års skatteutjämning skommitté (1962: I 16; 1963: I 16; 1964: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 december 1957 för
att verkställa utredning angående den kommunala skatteutjämningen (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1958):
Nilsson, G. V., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Carlsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Eklund, E. P. G., kammarrättsråd, tillika huvudsekreterare;
Eriksson, J. E-> direktör, led. av I kamm.;
Fridh, K. G., byråchef;
Järdler, S. A„ förbundsdirektör;
Lothigius, C.-VV., direktör, f. d. riksdagsman;
Persson, N., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Stenius, J.-E. E., kansliråd;
Sundberg, E. D., drätseldirektör;
Sörlin, T., slöjdlärare, led. av I kamin.;
Wiklund, O. W., sågverksarbetare, f. d. riksdagsman.
Experter:
Edlund, C. B., byrådirektör;
Peterson, L. E., statssekreterare;
Skoglund, B. H., t. f. landskamrerare.
Biträdande sekreterare:
Sagnert, S. E., t. f. byråchef;
Stening, F. B., kammarrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 35.
Tilläggsdirektiv för utredningen, se 1964: I Fi 10.
Kommittén har under tiden november 1963—april 1964 hållit fem sammanträden,
därav ett omfattande två dagar i följd. Därjämte har kommitténs
arbetsutskott hållit ett flertal sammanträden.
Kommittén har avgivit ett den 2 april 1964 dagtecknat betänkande, benämnt
»Kommunal skatteutjämning» (SOU 1964: 19).
Uppdraget är därmed slutfört.
196
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
I Fi: 3
2. Skatteutredningen angående ackumulerad inkomst m. m.
(1962: I 18; 1963: I 18; 1964: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 oktober 1958 för att
verkställa en översyn av bestämmelserna om särskild skatteberäkning för
ackumulerad inkomst och rörande den skatterättsliga behandlingen av koncernbidragen
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 oktober 1958):
Lundell, S. V., lagbyråchef, ordförande;
Bergqvist, E.G., direktör;
af Klercker, E. B., T:son, jur. dr.
Sekreterare:
Sandström, C. O., kammarrättsråd.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 39.
Utredningen, som tidigare avlämnat ett betänkande med förslag till ändrade
bestämmelser om ackumulerad inkomst (SOU 1961: 56), har med skrivelse
den 28 maj 1964 avlämnat ett betänkande, benämnt »Koncernbidrag
in. in.» (SOU 1964: 29).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Vppbördsorganisationskommittén (1962: I 19; 1963: I 19; 1964: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30 oktober 1958 för
att verkställa utredning och framlägga förslag rörande eventuell omorganisation
inom folkbokförings- och uppbördsväsendet och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 6 november 1958):
Edström, K. S., överdirektör, ordförande;
Bruno, G. F., t. f. överdirektör;
Lindmark, A. L. G., avdelningschef;
von Otter, S. F., kammarrättsråd, tillika huvudsekreterare;
Pernelid, W. Å. E., t. f. överdirektör.
Experter:
Berg, K. G. H:son, biträdande taxeringsintendent;
Dahlsten, G. O. L., komminister, kyrkobokföringsinspektör;
Dryselius, S. V. A:son, landskamrerare;
Edsfeldt, L. H., förste revisor;
Engqvist, K. E.B., t. f. budgetsekreterare;
Hallman, E. R., byråchef;
Heimer, G., häradsskrivare;
Lindström, A. H., byrådirektör;
Olsson, A. E., byråchef (fr. o. in. den 1 januari 1964);
Swedlund, G. R., arkivråd;
Thorson, T. A. R„ byråchef;
197
I Fis 3
Riksdagsberättelsen år 1965
Wallner, H., överingenjör;
Widstam, T. O., byråchef;
Wijkman, E. G. B., universitetsråd;
Winnermark, A. E., kronokamrerare.
Biträdande sekreterare:
Roos, G., länsassessor;
Thulin, N. G. M., kammarrättsfiskal.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 41.
Sammanträden med kommitténs ledamöter har hållits genomsnittligt
minst en gång i månaden, varvid även någon eller några experter deltagit.
Vid två tillfällen har samtliga experter varit närvarande.
Yttranden har avgivits över framställningar och betänkande! in. in., bl. a.
över en inom finansdepartementet upprättad PM angående avveckling avvissa
av städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till
staten och författningsutredningens förslag till regeringsform i vad avser
tidpunkten för rösträttens inträde.
Kommittén har i februari 1964 utgivit en informationsbroschyr om automatisk
databehandling (ADB) inom folkbokföring och uppbörd.
Kommittén har slutligen den 30 juni 1964 avgivit betänkande med förslag
till organisation för länsstyrelsernas datakontor (Fi-stencil 1964:3).
Kommittén har därmed avslutat sin verksamhet. Återstående arbetsuppgifter
har övertagits av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.
4. 1961 års nykterhetslagkommitté (1962: I 36; 1963: I 30; 1964: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 oktober 1961 för
att verkställa utredning angående frågan om alkoholreklamen och angående
de tekniska förutsättningarna för registrering av rusdrycksinköp (se Postoch
Inrikes tidn. den 8 november 1961):
Walberg, S. S., regeringsråd, ordförande;
Bergendal, G. F., direktör;
Erbacke, K. G., direktör;
Hillbo, A. O., byråchef;
Holmquist, B. G., rättsavdelningschef.
Experter:
Arfwedson, R. E. J., direktör;
Rapaport, E„ t. f. byråchef;
Zetterström, H., förste aktuarie.
Sekreterare:
Linder, L. E. G., ombudsman.
Direktiven för kommittén, se 1962: I Fi 36.
198
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 6
Kommittén har under tiden december 1963—februari 1964 hållit åtta sammanträden.
Kommittén har den 19 februari 1964 avlämnat slutbetänkande, benämnt
»Alkoholreklamen» (SOU 1964: 6).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1963
5. Utredningen om universitetens egendomsförvaltning
(1962:1 17; 1963:1 17; 1964:1 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1958 med
uppdrag att verkställa utredning rörande universitetens egendomsförvaltning
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1958):
Hörjel, N. J., generaldirektör, ordförande;
Bohman, H. Å., kammarråd;
Lindblad, S. J. H., bankdirektör;
Resare, B. M. C., byråchef;
Welinder, P. E. C., professor.
Expert:
Uhlin, K.-E., byråchef.
Sekreterare:
Jacobsson, A. T., byrådirektör.
Lokal: Riksrevisionsverket, Fack, Stockholm 2; tel. 23 77 20 (sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1959:1 Fi 37.
Utredningen har funnit sig böra avvakta resultatet av domänstyrelseutredningens
förslag.
6. Uppdrag att bevaka statens intressen vid tillämpningen av avtalet den
28 juni 1956 mellan staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund
om fortsatt samarbete i Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag
(1962:1 20; 1963:1 20; 1964:1 14)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 januari 1959 för
att bevaka statens intressen vid tillämpningen av avtalet den 28 juni 1956
mellan staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund om fortsatt
samarbete i Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag:
von Sydow, G., statssekreterare.
Expert:
Henckel, T. G., aukt. revisor.
Sekreterare:
Skiöld, L. O. R., expeditionschef (t. o. in. den 20 november 1964).
199
I Fi: 6 Riksdagsberättelsen år 1965
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
7. Lönebeskattningsntredningen (1962:1 23; 1963:1 22; 1964:1 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
verkställa en översyn av bestämmelserna om beskattning av inkomst av
tjänst (se Post- och Inrikes tidn. den 8 september 1959):
Wigert, A. G. A., f. d. landskamrerare, ordförande;
Björklund, K. E. A., kammarrättsråd och divisionsordförande;
Reuterswärd, E. A. P., lagbyråchef.
Expert:
Steneborn, H. A., förste länsassessor.
Sekreterare:
Axelsson, P. A. H., häradsskrivare.
Lokal: Länsstyrelsen, Kungsängsgatan 5 A, Uppsala; tel. 018/12 04 60.
Direktiven för utredningen, se 1960:1 Fi 40.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit elva
sammanträden.
Utredningen har såsom en första etapp av sitt arbete den 22 oktober
1962 avgivit ett betänkande, benämnt »Beskattning av traktamenten m. m.»
(SOU 1962: 47).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1965.
8. Uppbördsutredningen (1962:1 24; 1963:1 23; 1964:1 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
verkställa utredning av vissa uppbördsfrågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 10 september 1959):
Reuterswärd, E. A. P., lagbyråchef, ordförande;
Ehnbom, E. B. A., byråchef;
Lindqvist, R. L. A., landskamrerare;
Åhström, G. O., länsassessor.
Expert:
Öberg, B. A., rådman.
Sekreterare:
Linde, P. G. A. G., uppbördsintendent.
Lokal: Stockholms stads uppbördsverk, Götgatan 76, Stockholm So
(sekr.); tel. lokalsamt. växel 24 15 00, rikssamt. växel 24 18 00.
Direktiven för utredningen, se 1960: I Fi 41.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 14
sammanträden.
200
I Fis 9
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
Utredningen liar avgivit yttrande den 23 januari 1964 med anledning av
vad riksdagens revisor uttalat i den år 1963 avgivna berättelsen under g 21,
den 29 maj 1964 över betänkande angående exekutionsavgifter i mål hos
utmätningsmän samt den 4 september 1964 till lagberedningen angående
förmånsrätt för vissa skatter m. in.
Utredningen beräknar att under första kvartalet 1965 avgiva betänkande
angående vissa uppbördsfrågor.
9. Allmänna skatteberedningen (1962:1 28; 1963:1 26; 1964: I 17)
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 maj 1960 (se Post- och Inrikes
tidn. den 15 och 16 juni 1960) tillkallades sakkunniga (allmänna
skatteberedningen) med uppdrag att verkställa, dels en allmän översyn av
beskattningssystemet (skattesystemutredningen), dels utredning av frågan
om den framtida utformningen av företagsbeskattningen (företagsskatteutredningen).
Skattesystemutredningen:
Hedborg, G. T., kammarrättspresident, ordförande;
Ericsson, J. A., direktör, led. av I kamm.;
Gustafson, S. H., bankkamrer, led. av II kamm.;
Jungefors, S. L. S., hovrättsråd, tillika huvudsekreterare;
Meidner, R. A., fil. dr;
Nilstein, A. H., fil. lic., förste sekreterare;
Oscarsson, S., lantbrukare;
Sundin, S. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Welinder, P. E. C., professor;
Äqvist, N. E. M., rättsavdelningschef;
östman, F. O., kanslichef.
Företagsskatteutredningcn:
Hedborg, G. T., kammarrättspresident, ordförande;
Crabo, S. G., direktör;
Ekström, T. A., fil. kand.;
Henrikson, G. A., direktör;
Jungefors, S. L. S., hovrättsråd, tillika huvudsekreterare;
Kristersson, H., fil. dr;
Lundell, S. V., lagbyråchef;
Lyberg, B., direktör;
Nilsson, B. A. O., direktör;
Svensson, S. R., direktör;
östergren, A. B., direktör.
Experter åt allmänna skatteberedningen:
Bergqvist, E. G., direktör;
liihany till riksdagens protokoll 1965. 1 samt.
Riksdag* berättelsen
201
I Fi: 9
Riksdags berättelsen år 1965
Eckersten, I. E., statssekreterare;
Edlund, C. B., byrådirektör;
Faxén, K.-O., docent;
Fosselius, L.-E., direktör;
Fridolin, H. R., byråchef;
Hallman, E. R., byråchef;
Helmers, D., docent;
Järdler, S. A., direktör;
Lindberger, L., docent;
Lindqvist, R. L. A., landskamrerare;
Peterson, L. E., statssekreterare;
Reuterswärd, E. A. P„ lagbyråchef;
Västhagen, N. E. B., professor;
Åberg, C.-J., byråchef.
Biträdande sekreterare åt allmänna skatteberedningen:
Björne, B. G., t. f. kammarrättsassessor (t. o. m. den 30 juni 1964);
Gustafson, G. A., t. f. byrådirektör (fr. o. m. den 1 september 1964);
Reenstierna, U. A. M., regeringsrättssekreterare (t. o. m. den 30 juni 1964);
Rosén, J.-E. A., länsassessor.
Lokal: Lilla Nygatan 4, 2 tr (postadress: Finansdepartementet, Fack,
Stockholm 2); tel. 20 42 61 (Hedborg), 20 42 54 (Rosén) och 20 42 67
(Gustafson).
Direktiven för utredningarna, se 1961: I Fi 36.
Allmänna skatteberedningen har under tiden november 1963—oktober
1964 sammanträtt 22 dagar. Därutöver har skattesystemutredningen hållit
tre sammanträden och företagsskatteutredningen sju.
Beredningen har den 10 juni 1964 avgivit betänkande, benämnt »Nytt
skattesystem» (SOU 1964:25). Däri har beredningen redovisat sitt ställningstagande
rörande fördelningen av den totala skattebördan mellan direkt
skatt, indirekt skatt och socialförsäkringsavgifter ävensom formerna
för socialförsäkringens finansiering och den indirekta beskattningens konstruktion.
I betänkandet redovisas vidare skattesystemutredningens förslag
rörande utformningen av den direkta beskattningen av fysiska personer och
företagsskatteutredningens avvisande inställning till en omläggning av nettovinstbeskattningen
av företagen till en renodlad s. k. bruttobeskattning.
Vid sidan av de i betänkandet redovisade arbetsuppgifterna har inom företagsskatteutredningen
bedrivits vissa, huvudsakligen förberedande, undersökningar
beträffande reformer inom företagsbeskattningens område. Även
för skattesystemutredningen återstår vissa spörsmål, bl. a. frågan om s. k.
definitiv källskatt för löntagare. Även här har ett visst förberedande arbete
utförts.
Beredningens arbete kommer att fortgå under hela år 1965.
202
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 1 41!! AA
10. 1961 års fastighetstaxeringsutredning (1962: I 32; 1963: 1 28; 1964:1 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 mars 1961 för att
verkställa översyn av bestämmelserna om förfarandet vid allmän fastighetstaxering,
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 april 1961):
Svensson, S. V., landskamrerare, ordförande;
Andersson, A. S., föreståndare;
Broström, R. T., taxeringsintendent.
Sekreterare:
Egardt, K., länsassessor.
Lokal: Länsstyrelsen, Halmstad; tel. 035/18 320.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Fi 32.
Av utredningsuppdraget återstår frågan om skatteplikt för vissa samlingslokaler.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964
hållit två sammanträden. Vidare har överläggningar ägt rum med representanter
för Folkets Husföreningarnas Riksorganisation, Bygdegårdarnas
Riksförbund och Våra Gårdar, organ för nykterhetsrörelsens samlingslokaler.
I samverkan med nämnda organisationer bär från de lokala föreningarna
infordrats vissa uppgifter, vilka för närvarande är föremål för bearbetning.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 196a.
11. Konsumtionskreditutredningen (1962:1 33; 1963:1 29; 1964:1 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 mars 1961 för att
utreda vissa spörsmål rörande konsumtionskrediter (se Post- och Inrikes
tidn. den 27 mars 1961):
Cederwall, G. F., landshövding, ordförande (fr. o. in. den 30 juni 1964);
Westerlind, E. A., landshövding, ordförande (t. o. m. den 29 juni 1964);
Brodén, E. B., sekreterare;
Dahlström, G. E., fil. lic.;
Gillberg, K. E., direktör;
Höglund, R., bankdirektör;
Lindstedt, A., kommerseråd;
Rosenquist, B. F., direktör;
Thedin, N., direktör;
Wallberg, Ursula, forskningssekreterare.
Experter:
Edstrand, K.-L, byråchef;
Wahlgren, E. G., hovrättsassessor (fr. o. m. den 28 februari 1964).
Sekreterare:
Hellström, L. T., civilekonom.
203
I Fi: 11
Riksdagsberättelsen år 1965
Biträdande sekreterare:
Raster, H. M., förste kanslisekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00, ankn. 1729 (bitr. sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1962: I Fi 33.
Utredningen har under tiden november 1963—november 1964 hållit tio
sammanträden.
Vid sammanträdena har dels diskuterats resultatet av en av utredningen
gjord intervjuundersökning (se 1963: I Fi 29), dels tagits upp problempunkter
på konsumtionskreditområdet, varvid preliminära ståndpunktstaganden
prövats.
Utredningens arbetsgrupp har hållit ett tiotal sammanträden, som främst
ägnats åt analys av intervjuundersökningen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1965.
12. Koncentrationsutredningen (1962: 1 36; 1963: I 30; 1964: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 november 1961 för
att verkställa utredning rörande ägandeförhållandena och maktkoncentrationen
inom det privata näringslivet (se Post- och Inrikes tidn. den 18 december
1961):
Arvidsson, G. N. A., professor, ordförande;
Faxén, K.-O., docent;
Hagnell, H., fil. lic., led. av II kamm.;
Lindberger, L., docent;
Olsson, K. H., överdirektör;
Tidefelt, J. S., ombudsman.
Experter:
Carling, A. G., fil. kand.;
Gustafsson, S. G. V., docent (fr. o. m. den 6 maj 1964);
Lindgren, J. G., universitetslektor;
Pettersson, N. L., fil. kand.;
Wikström, Solveig R., ekon. lic.;
Sekreterare:
Johansson, K. G., pol. mag.
Bitr. sekreterare:
Hagström, A. G., pol. mag.;
Wettergren, L. B. J., förste kanslisekreterare.
Lokal: Finansdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7,T,
Stockholm C; tel. 20 65 73 (Johansson), 20 40 37 (Hagström), 20 84 79
(Wikström).
Direktiven för utredningen, se 1962: I Fi 37.
204
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 14
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit tre
sammanträden. Utredningen har under året bearbetat insamlat material rörande
ägarstrukturen i större företag. I samarbete med pris- och kartellnämnden
har marknadsförhållandena i några industribranscher kartlagts
och analyserats. Särskilda undersökningar har igångsatts i syfte att kartlägga
koncentrationen inom handeln samt att belysa ägande-, makt- och
marknadsförhållandena på kreditmarknaden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1965.
13. Affärsverksutredningen (1963: I 32; 1964: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 december 1961 med
uppdrag att verkställa utredning rörande riktlinjerna för affärsverkens prisoch
taxepolitik (se Post- och Inrikes lidn. den 16 januari 1962):
Grafström, E. O. H., generaldirektör, ordförande;
Blennow, O. I., disponent;
Sjöberg, E. A., ekonomidirektör;
Sjönander, B. J., budgetsekreterare (fr. o. in. den 10 september 1964);
Tiiert, C. R., statssekreterare (t. o. in. den 9 september 1964);
öhrström, lv. L., direktör.
Experter:
Ekdahl, S. V. B., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 20 mars 1964);
Hasslev, N. O. F., byråchef (fr. o. in. den 14 november 1964);
Säfström, S. O., byråchef;
Swarting, S. E. V., byråchef.
Sekreterare:
Fornstad, B. F., civilekonom.
Biträdande sekreterare:
Sjönander, B. J., budgetsekreterare (t. o. in. den 9 september 1964).
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, riksssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1963: I Fi 32.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit åtta
sammanträden.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1965.
14. Utredningen om metrologiska enheter (1963: I 34; 1964: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för all
verkställa översyn av gällande lagstiftning rörande metrologiska enheter
in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1962):
Lännergren, E. B., lagman, ordförande;
205
I Fi: 14
Riksdagsberättelsen år 1965
Edstrand, K.-I., byråchef;
Ahström, N. Å. A., hovrättsråd.
Experter:
Laurell, K. F., avdelningsdirektör;
Rudberg, E. G., professor.
Sekreterare:
Personne, J. M., byrådirektör.
Lokal: Storkyrkobrinken 1", Stockholm C; tel. 10 32 65.
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Fi 34.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 14 sammanträden,
varav vid ett hållits överläggning med representanter för Ingeniörsvetenskapsakademien
och för myndigheter. Härjämte har företagits
en studieresa till Oxelösund.
Utredningen har utarbetat ett betänkande om måttenheter.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1965.
15. Kreditinstitututredningen (1963: I 35; 1964: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 augusti 1962 för
att verkställa en översyn av gränsdragningen mellan olika kreditinstituts
verksamhetsområden in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 september
1962):
Dahlström, L. E. R., direktör, ordförande;
Callans, N. P. A., hankdirektör;
Hanström, T. V., bankinspektör;
Lindencrona, A., direktör;
Lönnquist, S. E. V., postbankschef;
Nilsson, S.-E. S., statsråd (t. o. m. den 14 maj 1964);
Lindberger, L., docent (fr. o. m. den 15 maj 1964);
Svensson, S. G., direktör;
Thunholm, L.-E., bankdirektör;
Torén, L. E. H:son, överinspektör;
Åstrand, B. H., direktör.
Sekreterare:
Lindahl, K. O. R., t. f. byråchef.
Biträdande sekreterare:
Sanell, P. Å., t. f. budgetsekreterare;
Zachrisson, C.-A., civilekonom.
Lokal: Riksrevisionsverket, Birger Jarls torg 11, Stockholm C; tel. växel
23 77 20 (sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Fi 35.
206
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fis 17
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 16 sammanträden.
Utredningen har den 7 oktober 1964 avgivit delbetänkande, benämnt
»Krediters löptid» (Fi-stencil 1964: 7).
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1965.
16. 1963 års utredning rörande underhållet av statliga fastigheter
(1964: I 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 december 1962 för
att i fråga om statens allmänna fastighetsfond verkställa utredning rörande
principerna för beräkning av kostnaderna för underhållet av de till de olika
delfonderna hörande byggnaderna — varvid även bör övervägas, vilka olika
fastighetskostnader, som lämpligen bör hänföras till utgifter å fastighetsfondens
stat och vilka, som bör bestridas av nyttjande myndigheter m. fl.
-— samt rörande gränsdragningen mellan arbeten, som skall hänföras till ordinarie
underhåll och sådana, som avser iståndsättningsåtgärder eller är att
hänföra till investeringar in. m.:
Mårdh, G. A., byggnadsråd.
Expert:
Skoglund, O. A., byrådirektör (t. o. in. den 2 oktober 1964).
Sekreterare:
Duke, K. E. Å., förste revisor.
Lokal: Riksrevisionsverket; tel. växel 23 77 20.
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1965.
17. Akliefondsutredningen (1964: I 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 februari 1963 för
att verkställa utredning rörande vissa former av handeln med värdepapper
samt översyn av bestämmelserna angående stämpelavgift för fondpapper:
Martenius, Å. B. A., regeringsråd, ordförande;
Dinkelspiel, M., fondhandlare;
Nilsson, S.-E. S., statsråd (t. o. in. den 14 maj 1964);
Oredsson, S. M., sparbanksinspektör;
Strömberg, S. J. M., direktör, f. d. regeringsråd;
Wernlund, S. A., kammarrättsassessor (fr. o. m. den 15 maj 1964).
Expert:
Wernlund, S. A.,kammarrättsassessor (t. o. in. den 14 maj 1964).
Sekreterare:
Ihrfelt, I*. F., hovrättsassessor.
207
I Fi: 17
Riksdagsberättelsen år 1965
Biträdande sekreterare:
Warholm, M. Birgit, byrådirektör.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (bitr. sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1964: I Fi 26.
Utredningen har under tiden december 1963—oktober 1964 hållit 15 sammanträden.
Utredningsarbetet kommer att avslutas under år 1965.
18. Utredningen rörande förundersöknings- och åklagarverksamheten i tull
mål
(1964: I 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 maj 1963 för att
utreda förundersöknings- och åklagarverksamheten i tullmål:
Ros, A. K. E., f. d. underståthållare.
Expert:
Herrlin, S. G. S., byråchef (fr. o. m. den 10 april 1964).
Sekreterare:
Heden, P. G. A., förste byråinspektör (fr. o. m. den 10 april 1964).
Lokal: Generaltullstyrelsen, Fack, Stockholm 2; tel. växel 24 00 00.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1965.
19. 1963 års försäkringsskattekommitté (1964: I 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 med uppdrag
att utreda frågan om förenkling av beskattningsreglerna för försäkringsföretag
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 11 juli 1963):
Lindquist, N. G., kammarrättsråd, ordförande;
Brundin, G. G., byråchef, fil. dr;
Crabo, S. G., direktör;
Ekestaf, C. B. L., direktör;
Sandström, C. O., kammarrättsråd.
Expert:
Jonsson, G. D. V., byrådirektör.
Sekreterare:
Stening, F. B., kammarrättsassessor.
Lokal: Finansdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7IV,
Stockholm C; tel. 20 96 83 (sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1964: I Fi 28.
Kommittén har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit fem sam -
208
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 1 ris *1
manträden. Därjämte har en mindre arbetsgrupp inom kommittén sammanträtt
vid skilda tillfällen.
Kommittén beräknas kunna slutföra sitt arbete med utgången av år 1965.
20. Myntkommittén (1964: 1 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 november 1963 för
att verkställa en allmän översyn av gällande myntlagstiftning och därmed
sammanhängande frågor:
Åbjörnsson, C. V., regeringsråd, ordförande;
Ekengren, H. K. A., bankdirektör;
Holmquist, A. Mary S., barnavårdsman, led. av II kamm.;
Lindberg, N. O., t. f. kansliråd;
Schmidt, C. S., civilingenjör, led. av I kamm.;
Stenberg, N. G., direktör;
Ulvfot, B. H., myntdirektör.
Expert:
Ähström, N. Å. A., hovrättsråd.
Sekreterare:
Lindgren, S. R., regeringsrättssekreterare.
Biträdande sekreterare:
Willart, N. B., byrådirektör.
Lokal: Finansdepartementets regeringsrättsbyrå, Storkyrkobrinken 4‘,
Stockholm C; tel. 11 54 02 (sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1964: I Fi 29.
Kommittén har under tiden december 1963—oktober 1964 hållit sex sammanträden.
Därutöver har en särskild arbetsgrupp inom kommittén hållit
sammanträden.
Kommittén har den 21 oktober 1964 avgivit yttrande i anledning av en av
Numismatiska föreningen gjord framställning rörande vissa ändringar i
strafflagen.
Kommittén beräknar att under år 1965 kunna avlämna delbetänkande angående
myntserien och därmed sammanhängande frågor.
21. Utredning om finansiella längtidsperspckiiv inom samhällsekonomin
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 januari 1964 med
uppdrag att utreda finansiella långtidsperspektiv inom samhällsekonomin:
Kragh, B. R. V., t. f. överdirektör, professor.
Sekreterare:
Eliasson, K. G., amanuens (fr. o. in. den 4 juni 1964).
Lokal: Konjunkturinstitutet; tel. 24 07 40.
209
I Fi: 21
Riksdagsberättelsen år 1965
Utredningens direktiv framgår av följande till statsrådsprotokollet den
17 januari 1964 fogade promemoria:
I propositionen 1963: 150 (bihang F) har lämnats en redogörelse för den utredningsverksamhet
rörande ekonomiska långsiktsproblem som utföres inom ramen
för ekonomiska planeringsrådets och ekonomiska avdelningens inom finansdepartementet
verksamhet. Bland de frågor som borde utredas har därvid berörts
finansieringsproblemen inom näringslivet och utvecklingstendenserna på kreditoch
kapitalmarknaden.
Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 1 november 1963 förordnat, att utredning
i vissa av andra lagutskottet i utlåtande 1963: 57 angivna hänseenden rörande
tilläggspensionssystemets verkningar skall utföras inom ramen för den av
finansdepartementet bedrivna planeringen av den svenska ekonomins utveckling
på längre sikt.
För utredning av nu angivna frågor bör en särskild utredningsman tillkallas.
Rörande omfattningen av den aktuella utredningen torde få nämnas följande.
Utredningens svfte bör vara att utifrån en kartläggning av aktuella förhållanden
söka klargöra tendenserna på längre sikt vad beträffar sparandefördelning, kreditförmedling
och finansieringsbehov och analysera innebörden härav för den
ekonomiska politikens målsättningar och utformning.
Kartläggningen av aktuella förhållanden bör klargöra hur under senare tid
det finansiella sparandet fördelats mellan olika kreditinstitutioner och lånemarknader
och hur kreditinstitutionerna i sin tur kanaliserat sparandeutbudet till
olika låntagargrupper. Såvitt möjligt bör man tränga bakom de statistiskt registrerade
förändringarna och söka klargöra bl. a. hur sparandets fördelning på olika
finansiella sparformer kan ha sammanhängt med inkomst- och prisutvecklingen
och hur kreditutbudets fördelning varit beroende av de olika kreditinstitutens
placeringspreferenser. Det kan i detta sammanhang också vara av vikt att beakta
i vad mån vissa former av den ekonomiska politiken, t. ex. räntepolitiken och
investeringsfonderna, kunnat påverka utvecklingen.
När det gäller framtidsbedömningen av utvecklingen på kreditområdet, kan —
förutom de aktuella tendenserna på den svenska marknaden — eventuellt även
utländska erfarenheter (särskilt i Förenta staterna) ge viss vägledning. På vissa
områden, speciellt för allmänna pensionsfonden, är det vidare möjligt att i konkreta,
kvantitativa termer diskutera utbudsutvecklingen pa relativt lång sikt. Här
bör som i övriga fall prognoserna för kreditutbudet och dess fördelning ta formen
av tendensbedömningar under alternativa antaganden om bl. a. bruttonationalproduktens
utveckling, prisutveckling och inkomstfördelning.
Efterfrågesidan på kreditmarknaden bör sedan kunna studeras analogivis utifrån
dels en kartläggning av aktuella tendenser, dels en framskrivning av dessa
tendenser under för utbudssidan redan använda förutsättningar beträffande utvecklingen
i stort. Kartläggningen bör bl. a. avse utvecklingen av olika slags realinvesteringar
inom skilda områden och branscher, t. ex. inom exportindustrierna,
och formerna för deras finansiering, speciellt fördelningen mellan upplåning och
självfinansiering. Man bör återigen söka tränga bakom tendensredovisningen för
att komma fram till eventuella orsakssammanhang och till en bedömning av den
roll som spelats av olika slags ekonomisk politik. Utländska erfarenheter kan även
här eventuellt ge viss vägledning. När det sedan blir fråga om framtidsperspektiven
för investeringsutvecklingen och finansieringsbehoven får dessa i symmetri
med utbudskalkylerna, illustreras med alternativa antaganden för bruttonationalproduktens
utveckling, inkomstfördelning och konsumtionsutrvmme. Här kom
-
210
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet liv.
mer även prognoserna t. ex. för den offentliga sektorn och för u-landshjälpen in i
^Slutligen bör tendensbedömningarna på utbuds- och efterfrågesidorna sammanställas
i en totalkalkyl med alternativa uppsättningar av konsistenta antaganden.
Alternativen i komprimerad form kan illustreras med kreditmarknadsmatriser
och eventuellt med enkla modeller, som kan ge indikationer om balansbrister och
»flaskhalsar» på olika områden. Till dessa bedömningar anknytes en diskussion av
riktlinjerna för en ekonomisk politik på detta område, som syftar till att skapa
de kreditmarknadsmässiga förutsättningarna för en önskvärd »real» utveckling.
Det kan här bli fråga om behovet och möjligheterna att påverka placenngsfordelning
och kreditkanalisering bl. a. genom slussning via allmänna pensionsfonden,
budgeten eller statliga kreditinstitut. Hit hör eventuellt också sådana frågor som
effekter av indexklausul och av uppmjukningar av valutaregleringen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
22. Trafiklivräntekommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 januari 1964 för
att utreda frågan om värdesäkring av trafiklivräntor och darmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 6 maj 1964).
Conradi, E. G. F., justitieråd, ordförande;
Ahlström, L. S. A., direktör;
Brundin, G. G., byråchef, fil. dr;
Eriksson, S., direktör;
Gärde Widemar, Ingrid, advokat, led. av II kamm.;
Karlsson, F. G., redaktör, led. av I kamm.;
Wahlgren, E. G., hovrättsassessor;
Widding, N. Å. W., hovrättsråd, tillika huvudsekreterare.
Sekreterare:
Svensson, Å. E. F., byrådirektör.
Lokal: Statsdepartementens organisationsavdelning, Munkbron 17'' “;
Stockholm C; tel. 20 42 14 (Widding) och 63 11 70 (Svensson).
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 17
januari 1964):
Strävandena att säkerställa realvärdet av det sociala skyddet mot inkomstbortfall
har under senare år utgjort ett väsentligt inslag i reformarbetet. Värdebeständigt
skydd har kunnat åstadkommas på den allmänna försäkringens område.
Tid efter annan har även skett uppräkning av yrkesskadelivräntor och av skadelivräntor,
som betalas av staten. Vidare har tillkommit lagar om höjning av familjerättsliga
underhållsbidrag. Dessutom har olika utredningar fått i uppdrag
att söka komma till rätta med värdesäkringsfrågor. Som exempel kan nämnas
vrkesskadeutredningen och framför allt värdesäkringskommittén, vilken haft till
uppgift att ingående belysa de problem av ekonomisk och politisk natur som följer
med utbredningen av olika system för värdesäkring på kreditmarknaden.
Trots allt vad som hittills gjorts för att värdesäkra skvdd mot inkomstbortfall
211
I Fi: 22
Riksdagsberuttelsen år 1965
återstår dock mycket, innan ett tillfredsställande resultat kan anses nått. Sålunda
saknas förfarande värdesäkring av förmåner på grund av frivillig försäkring eller
trafikförsäkring liksom av skadestånd i allmänhet. Yrkanden om åtgärder
för säkerställande av realvärdet hos dessa slag av ersättning har framställts vid
flera tillfällen. Särskilt eftertryck har givits kravet pa kompensation åt trafikens
offer. Frågan om värdesäkring av trafiklivräntor har även några gånger
behandlats i riksdagen. Sålunda väcktes vid 1961 års riksdag en motion om utredning
av den obligatoriska trafikförsäkringen i syfte att penningvärdesäkra
trafikinvalidräntor in. in. Motionen lämnades visserligen — under hänvisning
till olika pågående utredningar — utan bifall, men dess syfte vann principieR
anslutning såväl hos remissinstanserna som i riksdagen. Till svar på en interpellation
vid 1962 års riksdag om regeringens inställning till kompensationsanordningar
mot penningvärdeförsämring, bl. a. avseende värdesäkring av livräntor
från den obligatoriska trafikförsäkringen, anförde jag — med hänvisning
till behandlingen av 1961 års motion och till det pågående utredningsarbetet
inom värdesäkringskommittén — att jag då inte var beredd att ta ställning till
lämpligheten av att lösa trafiklivräntornas problem separat från övriga livräntor.
Min uppfattning har alltid varit och är alltjämt, att frågan om värdebeständigt
skydd mot inkomstbortfall bör tillmätas synnerlig vikt. Det vore givetvis
önskvärt, att värdesäkringsfrågan erhöll en för skadeståndsrätten generell lösning
för alla ersättningar av livriintekaraktär. Frågan huruvida enligt gällande
ratt skadelivräntor försedda med penningvärdeklausul kan utdömas är, såvitt jag
kunnat finna, inte prövad i rättspraxis. Att avvakta en eventuell sådan prövning
synes emellertid inte böra komma i fråga. Inte heller är det realistiskt att räkna
med möjligheten att inom överskådlig tid lagstiftningsvägen lösa problemet generellt
för alla skadelivräntor. Att i och för sig beaktansvärda rättvisekrav kan
föreligga inom ett vidsträckt område bör därför inte hindra att det, i den mån
sådant är görligt, skapas dellösningar för någon eller några av de berörda kategorierna.
Om man i detta sammanhang bortser från yrkesskadeförsäkringen, utgör trafiklivräntetagarna
utan tvekan den största kategori, som uppbär skadeersättning
av livräntekaraktär. Enligt uppgift är kapitalvärdet av de under de senaste åren
nytillkomna trafiklivräntorna tre gånger större än motsvarande värde av övriga
skadelivräntor från försäkringsbolag. Den kategori, som uppbär skadelivräntor
direkt av den skadesténdsskyldige, är med all säkerhet föga omfattande. I vissa
andra fall, där staten är ansvarig för skadeståndets utgivande, har, såsom jag
tidigare antytt, i viss utsträckning en värdesäkring genomförts.
Redan av hänsyn till trafiklivräntornas relativa betydelse är det sålunda naturligt,
att särskilt intresse knyts till frågan om möjligheten av en separat lösning
av värdesäkringsproblemet beträffande dessa skadelivräntor. Härtill kommer att
trafikförsäkringen i vissa avseenden får anses stå nära socialförsäkringen där
värdesäkringsfrågan, såsom jag inledningsvis nämnt, fått sin lösning. Trafikförsäkringens
sociala betydelse har markerats genom att försäkringen gjorts obligatorisk.
För den ersättningsberättigade innebär försäkringen en garanti för att
han kommer i åtnjutande av ersättning. För försäkringstagaren ger trafikförsäkringen
trygghet mot risken att själv behöva betala skadestånd. Trafiklivräntornas
karaktär av skadestånd försvagas ytterligare av det förhållandet, att försäkringsgivarna
endast i synnerligen begränsad utsträckning utövar regressrätt mot
den civilrättsligt skadeståndsansvarige.
Fn jämförelse med socialförsäkringen ger således stöd åt önskemålet om vär -
212
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 22
degaranti även inom trafikförsäkringen. Behovet härav har visserligen i någon
män reducerats genom utbyggnaden av socialförsäkringen, men denna ger ej tillfredsställande
skydd i alla fall av trafikskada. Detta gäller särskilt äldre trafiklivräntor.
1 fråga om dessa är att märka, att utgående ersättningar kan vara
otillräckliga även på grund av de lägre ersättningsmaxima som tidigare gällt för
den obligatoriska trafikförsäkringen.
Ett starkt skäl för att behandla trafiklivräntornas värdesäkringsproblem separat
är även det förhållandet att för eu lösning på detta område finns försäkringsmässiga
betingelser, som saknar motsvarighet i fråga om annan privat försäkring
och enskilt skadestånd. Man har nämligen här möjlighet att bygga pa
ett obligatoriskt försäkringssystem med en enhetlig intressegrupp av försäkringstagare.
Inom yrkesskadeförsäkringen har principen att låta eu sådan intressegrupp
bära kostnaderna för uppräkning av skadelivräntor redan accepterats.
Härtill kominer att betydande skadekostnader genom lagen om allmän försäkring
överförts från trafikförsäkringen till det allmänna och att samhället kommit
att genom sjukvården ikläda sig ständigt ökade kostnader för motorismens
skador. Bilismens starka utveckling har vidare medfört, att de skadelidande i
stigande utsträckning själva tillhör försäkringstagarnas intressegrupp. Invändningar
av principiell art bör därför inte hindra att man låter de vid varje tid
aktuella försäkringstagarna bära kostnaderna för värdesäkring av ersättningar
i skadefall, där försäkringstagare från andra perioder bär skadeståndsansvaret.
En lagstiftning om uppräkning av trafiklivräntor har redan tillkommit i Finland.
Försäkringsinspektionen har i skrivelse den 25 september 1962 hemställt, att
frågan om åstadkommande av penningvärdesäkrade trafiklivräntor görs till föremål
för särskild utredning. Värdesäkringskommitténs arbete har fortskridit så
långt, att ett betänkande kan väntas inom kort. Med beaktande av de omständigheter
och synpunkter, för vilka jag hittills redogjort, anser jag tiden nu vara
mogen för en utredning av möjligheten att värdesäkra trafiklivräntor.
Trafikförsäkringen är, såsom jag redan antytt, en garantiförsäkring för den
skadeståndsberättigade och en ansvarighetsförsäkring för ägare, brukare och förare
av motorfordon. Det innebär att försäkringsgivaren för närvarande inte kan
bindas utöver den betalningsskyldighet, som enligt lag åvilar den ansvarige ägaren,
brukaren eller föraren. De primära ansvarighetsreglerna återfinns i 6 kap.
strafflagen och i lagen den 30 juni 1916 angående ansvarighet för skada i följd
av automobiltrafik. Skadeståndets omfattning regleras av 6 kap. 2 och 4 §§ strafflagen.
Att förutse alla de problem utredningen kan möta i sitt arbete är naturligtvis
inte möjligt på detta stadium. I det följande ämnar jag endast i korthet beröra
några av de viktigare problemställningar, som redan nu anmäler sig.
Oaktat trafiklivräntornas värdesäkring bör upptagas till särskild behandling,
kan frågan härom icke bedömas fristående från vårt skadestånds- och försäkringsrättsliga
system i övrigt. Det blir utredningens uppgift att undersöka, hur
en värdesäkring av trafiklivräntorna låter sig inpassa i detta system.
Sambandet mellan trafikförsäkringsförmånerna och bilansvarighetsreglerna utgör
ett särskilt problem. Konsekvenserna av att höja en ersättning från trafikförsäkringen
utan att genomföra en motsvarande ökning av skadeståndsskyldigheten
är svåra att bedöma. Försäkringsgivarens regressrätt gentemot skadevållaren
kan sålunda vålla vissa komplikationer. Även andra problem av liknande
slag kan uppkomma vid en frikoppling av försäkringsförmånerna från de primära
ansvarighetsreglerna.
213
I Fi: 22
Rikschigsbcrättclscn år J!)65
Stat och kommun är undantagna från trafikförsäkringsplikten. Trafiklivräntor
kan följaktligen utgå på olika grunder, när det gäller skada till följd av trafik
med enskildas och det allmännas fordon. Den här förordade utredningen bör
givetvis omfatta även de fall, där en trafiklivränta inte utgår från trafikförsäkringen
utan betalas direkt av den skadeståndsansvarige. De speciella komplikationer,
som kan uppkomma i sådana fall, bör således särskilt beaktas.
Av det sagda framgår, att betydande problem av civilrättslig och offentligrättslig
art är att vänta, då man söker genomföra en värdesäkring av trafiklivräntorna.
Vad därefter angår de mera försäkringsmässiga bedömanden, som utredningen
har att göra, vill jag anföra följande.
Med den angivna målsättningen för utredningen blir en central uppgift för denna
att finna den från allmän och försäkringsteknisk synpunkt lämpligaste finansieringsmetoden
för en värdesäkring samt att utforma de närmare reglerna härom.
Jag vill till en början säga några ord om finansieringsfrågan rent allmänt.
Den huvudsakliga bördan av kostnaderna för värdesäkringen — inklusive den
mest angelägna reformen, en uppräkning av äldre trafiklivräntor — måste vila
på nuvarande och kommande generationer av trafikförsäkringstagare. En given
utgångspunkt för bedömningen av frågan om finansieringen måste nämligen vara
att denna — liksom fallet är med yrkesskadeförsäkringen —- skall ske utan anlitande
av allmänna medel. Kostnadernas storlek beror givetvis av många faktorer,
såsom val av kompensationsnivå och grunder för beräkning av kompensationsförmåner
till olika livräntetagare, sättet för uttagande av kostnaderna m. in. Utredningen
har här att väga angelägenhetsgraden hos olika tänkbara alternativ mot
skäligheten av kostnaderna.
Utredningen måste givetvis pröva omfattningen och den närmare utformningen
av de kompensationsförmåner, som bör tillkomma livriintetagarna, oeli bedöma
villkoren härför. Därvid ankommer det på utredningen att ta ställning till de nyss
antydda frågorna om kompensationsnivån och om eventuell differentiering av
kompensationsförmånerna för skilda grader av invaliditet och skilda årsgrupper
in. m. I detta sammanhang bör utredningen bl. a. uppmärksamma det tidigare
omnämnda förhållandet, att äldre livräntor nu kan vara låga även av andra orsaker
än penningvärdeförsämringen, t. ex. till följd av tidigare lägre ersättningsmaxima.
Vid sina överväganden har utredningen att beakta behovet av samordning
med socialförsäkringen. Utredningen bör därför bland annat samråda med
pensionsförsäkringskommittén.
Vad härefter angår de principiella problem av mera speciell natur, som uppkommer
i samband med finansieringsfrågan, vill jag framhålla följande.
Trafikförsäkringen är visserligen en obligatorisk försäkring men är i såväl försäkringstekniskt
som försäkringsjuridiskt hänseende i allt väsentligt underkastad
samma regler som gäller för frivilliga försäkringar. De s. k. soliditets- och skälighetsprinciperna
gäller sålunda även för trafikförsäkringsverksamheten.
I lagen om försäkringsrörelse förutsätts att livförsäkringsverksamhet, om försäkringens
natur inte ger anledning till undantag, skall bedrivas på grundval av
den s. k. kapitaltäckningsprincipen. Detta innebär att premierna skall beräknas
på bas av antaganden om framtida förhållanden, innefattande erforderliga riskbedömningar,
samt att fondering skall ske till ett belopp motsvarande skillnaden
mellan värdet av försäkringsgivarens ansvarighet på grund av löpande försäkringar
jämte omkostnader och värdet av de premier, som försäkringstagarna må ha
att ytterligare erlägga för samma försäkringar. Vid ett trafikskadefall, som medför
rätt till livränta, skall livräntan säkerställas enligt de bestämmelser, som sålunda
gäller för livförsäkring.
214
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 1 tv. ZZ
De antaganden om framtida förhållanden, som försäkringsbolagen sedvanligen
gör och bland vilka erforderliga riskbedömningar beträffande dödlighet, ränteutveckling
o. d. ingår, omfattar för närvarande inte något bedömande av penningvärdets
framtida utveckling. Det kan av flera skäl synas mindre lämpligt att försäkringsbolagen
vid bestämmande av trafiklivräntor skall tvingas att binda kompensationen
på förhand vid någon föreställning om utvecklingen, i all synnerhet
för någon längre tid framöver. Av det sagda följer att det system, som upptagits i
lagen om försäkringsrörelse såvitt avser livförsäkring och som vanligen tillämpas
vid säkerställande av livräntor (kapitaltäckningsprincipen), i varje fall inte
utan modifikationer kan följas vid finansieringen av de tänkta kompensationsförmånerna.
Man får i stället tänka sig antingen ett rent fördelningssystem, d. v. s.
ett system där varje års kompensation betalas av samma års försäkringstagare,
eller någon form av kombinationssvstem, där de båda principerna får komplettera
varandra. Genom ett kombinationssvstem skulle uppnås att kostnaderna för
kompensationen i större utsträckning kommer att belasta samma försäkringstagarkollektiv
som fanns när olyckan inträffade. I detta sammanhang bör särskild
uppmärksamhet ägnas de redan bestämda livräntorna, eftersom sid deras fastställande
någon framtida kompensation för penningvärdeförsämring inte tagits i
beräkning.
Ett system, enligt vilket ett försäkringstagarkollektiv ålägges att bestrida kostnader
för skador som orsakats av tidigare försäkringstagare, förutsätter, för att
den aktuelle försäkringstagarens kostnadsbörda inte skall bli orimligt tung, att
man kan räkna med stabilitet och i varje fall inte tillbakagång av försäkringsstockens
omfattning. Med tanke på trafikförsäkringens obligatoriska karaktär och
den nuvarande utvecklingstendensen inom trafiklivet förefaller visserligen en sådan
tillbakagång föga sannolik. I den mån utredningen finner att finansieringen
skall grundas på fördelningsprincipen, bör den inte desto mindre överväga, om
kompensationsförmånerna skall ges med samma garanti som övriga trafikförsäkringsförmåner.
Utredningen bör här bl. a. ha i åtanke det läge, som framdeles
kan uppkomma exempelvis vid längre tids avspärrning och härav följande minskning
av trafikförsäkringsunderlaget.
Ett annat spörsmål, som måste uppmärksammas, är den inverkan på soliditeten,
som en tillämpning av fördelningsprincipen kan åstadkomma vid förskjutningar
av trafikförsäkringsstocken mellan olika trafikförsäkringsanstalter. För att
motverka en ogynnsam utveckling hos anstalter, som drabbas av nedgångar i försäkringsstocken,
bör måhända tillskapas något slags clearingsystem.
Erinras må här om de likartade problem, som uppstått inom yrkesskadeförsäkringen,
och om den lösning dessa problem fått inom denna. Utredningen bör i
detta sammanhang lämpligen samråda med den pågående yrkesskadeutredningen.
Utredningen skall således undersöka möjligheterna att genomföra ett system
med värdesäkra trafiklivräntor. Utredningen har därvid att överväga lämpliga lösningar
av de rättsliga och försäkringstekniska problem, som är förenade med ett
återställande — helt eller delvis — av realvärdet hos redan bestämda trafiklivräntor
liksom med en framtida värdesäkring av dessa och nytillkommande trafiklivräntor.
Därvid har utredningen att beakta resultatet av värdesäkringskommitténs
arbete. När det gäller försäkringsbolagens kapitalplaceringar, har utredningen
emellertid att utgå från de allmänna regler, som gäller härom.
Utöver vad jag nu anfört anser jag mig inte böra gå in på de frågor, till vilka
utredningen har att ta ställning. Inom ramen för den givna uppgiften, att söka
åstadkomma en värdegaranti för trafiklivräntor, bör utredningen ha fria händer
att föreslå de åtgärder den finner lämpliga. På utredningen ankommer därvid
215
I Fi: 22 Riksdagsberättelsen år 1965
även att framlägga förslag till den lagstiftning, som den i olika hänseenden finner
erforderlig.
Då en lösning av de äldre livräntornas problem får anses ha prioritet, bör det
stå utredningen fritt att —- i den mån detta finnes möjligt — i delbetänkande redovisa
förslag till lösning av de frågor, som speciellt rör dessa livräntor.
Kommittén har t. o. in. oktober 1964 hållit ett sammanträde. Under året
har kommittén genomfört en undersökning av det aktuella trafiklivräntebeståndet
hos försäkringsbolagen samt hos riksförsäkringsverket och andra
statliga myndigheter.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
23. Aktievinstutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1964 för att
verkställa en översyn av bestämmelserna rörande beskattning av värdestegringsvinster
på aktier m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 2 maj 1964):
Äqvist, N. E. M., rättsavdelningschef, ordförande;
Fridolin, H. R., byråchef;
Sandström, C. O., kammarrättsråd.
Expert:
Edlund, C. B., byrådirektör.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 23
april 1964):
Aktiekurserna på fondbörsen har under de senaste trettio åren — d. v. s. efter
depressionen i början av 1930-talet — företett en på det hela taget oavbruten
uppgång. Avmattningsperioderna har varit relativt få och kortvariga samt i regel
mindre intensiva än stegringsperioderna. Placering i börsnoterade aktier
har för såväl enskilda som företag kommit att framstå såsom en på längre sikt
ändamålsenlig form icke blott för att bevara ett kapitals realvärde utan även för
att erhålla en ofta betydande kapitalökning därutöver.
Det sagda må belysas med några siffror. Under efterkrigstiden har fram till
utgången av år 1963 börskurserna på svenska aktier stigit med i genomsnitt ca
230 procent, medan konsumentpriserna under samma tid indexmässigt ökat med
ca 95 procent. Begränsas jämförelsen till de senaste fem åren (1959—1963), har
aktiekurserna ökat med genomsnittligt ca 60 procent och konsumentpriserna med
ca 17 procent. Uppgången i aktiekurserna har sålunda endast till en mindre del
motsvarats av förändringarna i penningvärdet. Å andra sidan har industriarbetarlönerna
under efterkrigstiden stigit med ca 310 procent.
De angivna genomsnittssiffrorna för aktiekursernas stegring rymmer självfallet
inom sig stora variationer. Beräkningar gjorda för åren 1956—1963 visar att
kursvärdena (korrigerade med hänsyn till emissioner) för stamaktier låg mer
än tre gånger så högt vid periodens utgång som vid dess ingång för ungefär vart
tionde bolag på fondbörsen. Bortsett från preferensaktier företedde endast ett
216
I Fi: 23
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
fåtal börsnoterade aktier lägre värden än vid periodens början. A andra sidan
bar korttidsplaceringar i aktier icke sällan givit negativt resultat. I sammanhanget
må erinras om den betydande nedgång av börskurserna som träffade
skogsbolagens aktier vid början av 1960-talet.
Orsakerna till uppgången i aktiekurserna skiftar naturligen från tid till annan
och undandrar sig tidtals i stor utsträckning närmare analys. Betraktar man utvecklingen
under en längre tidsperiod, kan emellertid vissa huvudorsaker urskiljas,
låt vara att det är svårt att avgöra deras inbördes styrka. Till en början
kan framhållas, att det under tider av vikande penningvärde uppkommer en påtaglig
tendens att placera kapital i s. k. realvärden. Under efterkrigstiden med
dess i stort sett stabila högkonjunktur har risktagandet vid långtidsplaceringar
i aktier också varit obetydligt. Den ökade tilltron till det svenska näringslivet
och dess utvecklingsmöjligheter torde vidare ha bidragit till att kapital i ökad
omfattning placerats i aktier. En annan orsak är utan tvivel att de svenska börsnoterade
aktierna i stor utsträckning ligger på s. k. fasta händer. Den därmed
sammanhängande jämförelsevis ringa marknadsomsättningen innebär nämligen
att en i och för sig begränsad efterfrågeökning ofta medför betydande kursstegringar.
Det ökade aktiesparandet — bl. a. genom s. k. aktiefonder — torde i
viss män också ha bidragit till att hålla den uppåtgående tendensen på fondbörsen
vid liv. Kapital, som under senare tid friställts från andra placeringar,
torde vidare i större utsträckning än tidigare ha omplacerats i börsnoterade
aktier.
De nu nämnda orsakerna till kursuppgången på aktiemarknaden torde ha visst
samband med och bör ses mot bakgrunden av gällande bestämmelser angående
beskattning av kapitalvinster. Huvudregeln är härvidlag att — bortsett från skatt
på den årliga avkastningen — egentlig vinstbeskattning blir aktuell först i samband
med avyttring eller annan liknande realisation av egendomen. Viss beskattning
av icke realiserade kapitalvinster kan dock sägas öga rum genom den årliga
förmögenhetsskatten samt genom arvsskatten. Beträffande realisationsvinstbeskattningen
gäller att den är avhängig av den tid den avyttrade egendomen innehafts
före realisationen. Efter viss tids innehav — som i fråga om aktier och
annan lös egendom är fem år — är hela realisationsvinsten skattefri. Under de
sista tre åren inträder en successiv avtrappning av skatteplikten till respektive
75, 50 och 25 procent av vinsten. Dessförinnan är realisationsvinsten i sin helhet
skattepliktig. Realisationsförlust får enligt samma normer kvittas mot realisationsvinst
under ett och samma år, i övrigt är realisationsförlust ej avdragsgill.
1 fråga om yrkesmässig handel med aktier är i princip all vinst skattepliktig och
all förlust avdragsgill.
Nu gällande bestämmelser om beskattning av realisationsvinst får anses vara
en kompromiss mellan å ena sidan uppfattningen att vinst av icke yrkesmässig
försäljning av egendom bör beskattas endast om vinsten är resultatet av en spekulation
och å andra sidan uppfattningen att beskattningen bör omfatta icke blott
alla tillfälliga realisationsvinster utan över huvud taget alla förmögenhetsvinster,
oavsett om de är av spekulativ karaktär eller icke. Enligt gällande regler
tillmätes frågan huruvida den skattskyldige haft spekulationssyfte vid förvärvet
eller avyttringen i och för sig icke någon betydelse. Till grund för bestämmelserna
om tidsbegränsningen ligger emellertid den tanken, att spekulativt syfte
anses kunna presumeras, när försäljningen sker icke alltför lång tid efter förvärvet.
Det torde vara berättigat att hysa den uppfattningen att i fråga om aktier gäl -
217
I Fi: 23
I! iksdags berättelsen år 196,1
lande regler rörande beskattning av realisationsvinst bidragit till att förstärka
tendenserna till kursstegring genom att öka efterfrågan. Enär full skattefrihet
inträder efter så jämförelsevis kort tid som fem år, är det vidare — oavsett den
reducerade skatteplikten under de sista tre åren — naturligt att många aktieplaceringar
görs med syfte att bibehålla aktierna under minst fem år. Härtill
torde också bidraga att den hittillsvarande utvecklingen på fondbörsen visar att
efter denna tid aktiekurserna i regel — även om nedgång skett temporärt _lig
ger
högre än vid förvärvet. Obenägenheten att avyttra aktier före femårsperiodens
utgång liksom att göra omplaceringar, sedan skattefrihet väl inträtt, torde
vara ägnad att minska utbudet av förefintliga aktier.
Den betydande uppgången av aktievärdena har inneburit att aktier under efterkrigstiden
givit en i förhållande till andra finansiella placeringar mvcket god
effektiv avkastning, d. v. s. om man även inräknar värdestegringen. Enligt beräkningar.
utförda av värdesäkringskommittén, har sålunda den årliga effektiva
avkastningen för aktieinnehav i 27 större börsnoterade företag, representerande
de flesta branscher, uppgått till i genomsnitt ca 14,5 procent, när hänsyn alltså
tages ej endast till de årliga utdelningarna utan även till kursstegringen samt
fondemissioner och nyteckningsrätter. Beroende på hur den effektiva avkastningen
på aktieinnehavet fördelas mellan skattepliktig utdelning och värdestegring,
blir en större eller mindre del av denna avkastning icke inkomstbeskattad.
Vid finansiella placeringar av annan typ, t. ex. i obligationer, blir däremot i allmänhet
hela avkastningen föremål för beskattning. Detta gäller i än högre grad
om det vanliga banksparandet. Å andra sidan bör ej bortses från att den årlig a
utdelningen å aktier härrör från medel, som i regel beskattas hos företagen såsom
vinst.
Vad som anförts i det föregående ger enligt min mening vid handen att behov
föreligger av en översyn och omprövning av gällande regler rörande beskattning
av värdestegringsvinster på aktier. En särskild utredning liärutinnan bör därför
nu komma till stånd. Utredningen bör syfta till att framlägga förslag till
beskattningsregler, som är ägnade att dämpa tendenserna till kursöverdrifter
samt öka rörligheten på aktiemarknaden utan att korttidsspekulationen uppmuntras.
En utgångspunkt för utredningen bör vara att icke realiserade viirdestegringsvinster
i princip ej bör beskattas i andra former än nu är fallet.
A andra sidan bör beskattningen av realisationsvinsterna utformas så att sådana
vinster i skälig omfattning blir föremål för beskattning, och detta även
vid längre tids innehav än soin gäller för närvarande. Härvidlag kan utredningen
fa anledning att studera de beskattningsregler på området, som gäller i t. ex.
Förenta staterna och i Danmark, där beskattning av aktievinster sker utan någon
tidsbegränsning men med reducering av skatteplikten efter viss tid. Utredningen
bör emellertid ha fria händer att pröva olika lösningar som är förenliga
med principerna för vårt skattesystem. Vid avvägningen av beskattningen bör
hänsyn även tas till att realisationsförlust liksom hittills icke bör kunna kvittas
mot annan inkomst än realisationsvinst.
Utredningen bör avse icke blott aktier i egentlig mening utan även därmed
jämställda värdepapper såsom teckningsrätter, delbevis, andelar i aktiefonder
och liknande. Däremot åsyftas inte i förevarande sammanhang någon egentlig
översyn av beskattningsreglerna i fråga om försäljningsvinster på lös egendom
i allmänhet. Jag vill vidare erinra om att frågan om beskattning av värdestegring
på fast egendom f. n. behandlas av 1963 års markvärdekommitté. De förslag,
aktie vinst utredningen framlägger, bör vara praktiska och enkla att tillämpa och
hinder bör därför ej föreligga att söka schablonmässiga lösningar, därest detta
218
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 24
visar sig lämpligt. Angeläget är även att de nya beskattningsreglerna blir effektiva
från kontrollsynpunkt. Särskild uppmärksamhet bör ägnas bestämmelserna
rörande övergången till de nya skattereglerna, bl. a. frågan om redan förvärvade
aktiers ställning i sammanhanget.
Vid utredningsarbetet bör erforderligt samråd äga rum med andra utredningar
som berör angränsande problem, såsom aktiefondsutredningen — som har att
bl. a. ompröva stämpelplikten för aktier — samt markvärdekommittén, koncentrationsutredningen
och allmänna skatteberedningen. Aktievinstutredningen bör
vara oförhindrad att till behandling upptaga även andra frågor än jag i det föregående
nämnt, som föranledes av utredningsuppdraget och ej tillhör annan utrednings
område.
Utredningsarbetet bör bedrivas med all den skyndsamhet som omständigheterna
medgiver.
Utredningen har t. o. m. oktober 1964 haft 30 sammanträden.
Utredningen har berett vissa organisationer tillfälle att till utredningen
framföra sina synpunkter i ämnet och under ovan angiven tid har sammankomster
ägt rum med representanter för Svenska bankföreningen, Svenska
fondhandlareföreningen, Svenska försäkringsaktiebolags riksförbund, Sveriges
industriförbund och Familjeföretagens förening. Vidare har utredningen
besökt Stockholms fondbörs och sammanträffat med börschefen för
att få en bild av fondbörsens verksamhet. I övrigt har utredningens arbete
omfattat, förutom överväganden i sakfrågan, studium av utländska beskattningsregler
på området samt vissa statistiska undersökningar.
Utredningen räknar med att slutföra sitt arbete under år 1965.
24. Skogsskattckommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1964 för åt!
verkställa översyn av bestämmelserna rörande skogsbeskattningen (se Postoch
Inrikes tidn. den 24 juni 1964):
Björne, F. H., regeringsråd, ordförande;
Svensson, S. V., landskamrerare;
Eklund, E. P. G., kammarrättsråd.
Expert, tillika sekreterare:
Thorselius, U. T., byråchef.
Lokal: österlånggatan 43, Stockholm C; tel. 23 49 40.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 29
maj 1964):
Bestämmelserna om beskattning av inkomst av skogsbruk hör till de tekniskt
mest invecklade i skattelagstiftningen. Reglernas komplicerade beskaffenhet sammanhänger
med att skogen har en lång alstringstid och att eu skogsägare till
följd av denna omständighet och andra för skogsbruket speciella förhållanden
icke behöver och icke alltid kan uttaga avkastningen årligen eller eljest fortlöpande
på sätt som är vanligt i fråga om annan avkastning av jordbruksfastig
-
219
I Fi: 24
Riksdagsberättelsen år 1965
het. Detta medför i sin tur, att den som förvärvar eu skogsfastighet i regel förvärvar
inte blott ett produktionsmedel, vartill kan hänföras marken jämte visst
för virkesproduktionen erforderligt virkesförråd, utan även ett virkesförrråd,
som kan betecknas såsom före förvärvet uppkommen men ännu ej uttagen skogsavkastning.
De gällande bestämmelserna är präglade av en strävan att med utgångspunkt
från de antydda förhållandena söka åstadkomma en riktig avvägning av beskattningen
mellan säljare och köpare av skogsfastigheter. Ägare till en sadan fastighet
skall i princip skatta endast för den avkastning, som rätteligen är att hänföra
till den tid varunder han innehaft fastigheten.
1 det nu angivna syftet har beskattningen utformats så, att fastighetsägare som
salt skog — vare sig fråga är om försäljning av avverkat virke, upplåtelse av
avverkningsrätt eller avyttring av växande skog i samband med avyttring av
marken — i deklarationen skall såsom bruttointäkt redovisa hela inkomsten på
grund av skogsförsäljningen. Å andra sidan är han berättigad till avdrag för den
minskning av den växande skogens ingångsvärde, som försäljningen kan ha föranlett.
1 den mån skogsinkomsten motsvaras av en sådan minskning i skogens ingångsvärde
är den alltså inte att anse såsom en under innehavet uppkommen avkastning
utan endast som ett återbekommande av en del av köpeskillingen för
fastigheten, d. v. s. en kapitalomsättning som inte skall föranleda inkomstbeskattning.
Det värdeminskningsavdrag varom här är fråga kan enligt gällande bestämmelser
beräknas enligt olika metoder. De metoder, som vanligen kommer i fråga,
är antingen den s. k. värdemetoden eller den s. k. förrådsmetoden. Vid avyttring
av själva fastigheten finns också en tredje metod, enligt vilken avdrag medges
med värdet av det för skogen beräknade minsta producerande skogskapitalet.
Denna metod är dock i allmänhet ogynnsam för skogsägaren och kommer mera
sällan till användning.
Reglerna för avdragsberäkningen är, åtminstone i fråga om de båda förstnämnda
metoderna, komplicerade och det skulle bli alltför vidlyftigt att här lämna
en fullständig redogörelse för dessa regler. Reglerna är dessutom svåra att tilllämpa
och erfarenheterna har visat att det i praktiken inte alltid är möjligt att
komma fram till ett materiellt sett riktigt resultat. För beräkning av värdeminskningsa\
drag erfordras exempelvis i första hand ett bedömande av ingångsvärdet
på den växande skogen, vilket förutsätter en uppdelning av köpeskillingen för
en jordbruksfastighet på å ena sidan inägor, byggnader, skogsmark in. in. och å
andra sidan den växande skogen. Det förekommer så gott som aldrig, att en dylig
uppdelning görs i köpehandlingarna. Några allmängiltiga grunder för en sådan
uppdelning kan självfallet inte uppställas. Ej sällan har säljare och köpare
mot varandra stridande intressen i fråga om hur uppdelningen skall ske. Även
hos olika beskattningsmyndigheter liksom bos anlitade skogssakkunniga växlar
uppfattningarna i detta hänseende, och den utredning om faktiska förhållanden,
som kan tjäna till ledning vid bedömningen, är regelmässigt ofullständig och
bristfällig. På liknande sätt förhåller det sig med andra faktiska förhållanden,
som är av betydelse för taxeringen, såsom storleken av ingående virkesförråd,
tillväxt och avverkningar under innehavet o. dvl.
Av det sagda framgår, att det i många fall är förenat med stora svårigheter
för de skattskyldiga att på rätt sätt deklarera inkomst av skogsbruk. För beskattningsmyndigheterna
är taxeringen av sådan inkomst tidsödande och därmed kostsam
för det allmänna. Skatteprocesser rörande beskattning av inkomst av skogs
-
220
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 1 fn 24
bruk är vanliga. Utredningen i dessa mål är merendels ofullständig, framför allt
emedan en tillfredsställande utredning skulle bli alltför dyrbar eller är omöjlig
att åstadkomma på grund av bristande personella resurser. Avgörandena i skattemål
av denna art måste därför bli osäkra.
Även från mera teoretiska utgångspunkter kan göras vissa erinringar mot nuvarande
regler rörande skogsbeskattningen. I detta hänseende kan hänvisas till
de förslag, som framlagts av 1953 års skatteflyktskommitté (SOU 1963:52) i syfte
att täppa till förefintliga luckor i skogsbeskattningen i samband med dödsfall.
Frågan om en reform av skattelagstiftningen i vad den angår inkomst av skogsbruk
har för övrigt berörts även i tidigare lagstiftningssammanhang, ehuru den
då ställts på framtiden (se t. ex. prop. 1951:191 och 1959:44 samt BevU 1959:
43).
Det anförda ger enligt min mening vid handen, att det är den invecklade beskaffenheten
och de på grund därav rådande svårigheterna att i praktiken komma
fram till en riktig tillämpning, som främst föranlett erinringar mot gällande
bestämmelser om inkomstbeskattning av skogsbruk. Eu översyn av dessa beskattningsregler
bör därför komma till stånd. Vid en reform bör i första hand eftersträvas
att förenkla reglerna och anpassa dem till de faktiska möjligheterna att
erhålla ett riktigt taxeringsresultat.
Det torde icke vara möjligt att nu antyda, efter vilka linjer en lösning av
skogsbeskattningsfrågan bör sökas. Utredningen härom bör vara förutsättningslös.
De praktiska synpunkterna bör tillmätas stor betydelse. I detta hänseende bör
framhållas, att reglernas utformning får sin största betydelse för det stora antalet
ägare av mindre och medelstora fastigheter. Det är för dessa skattskyldiga som
tillämpnings- och utredningsvårigheterna är mest kännbara. Skogsägare med stora
innehav — framför allt större aktiebolag — har i allmänhet sådana personella
resurser, att de kan bemästra dylika svårigheter. Gällande regler är dessutom för
dessa skogsägare såtillvida av mindre betydelse som ägarbyte och därav följande
komplicerade skattefrågor förekommer endast mera undantagsvis. Anmärkas må,
att de nu gällande reglerna utformades redan på 1920-talet och att det därför
bör undersökas, i vad mån de förändringar som sedan dess skett inom skogsbruket
är av den natur, att de bör föranleda ändrade skatteregler.
Särskild uppmärksamhet förtjänar övergångsbestämmelserna vid en eventuell
reform. Det måste sålunda övervägas, på vad sätt de värdeminskningsavdrag för
skog, som medgivits vid tillämpningen av nu gällande regler, bör påverka skogsbeskattningen
enligt de nya bestämmelser, varom förslag kan framställas. Utredningen
bör vara oförhindrad att till behandling upptaga även närliggande frågor,
som föranledes av utredningsuppdraget och ej tillhör annan utrednings område.
Den av mig förordade översynen av bestämmelserna rörande skogsbeskattningen
synes i förstone böra ha karaktär av teknisk utredning för att kartlägga problemen
på området och framlägga de förslag till lösningar som ur teknisk synpunkt
är att förorda. När utredningsförslaget föreligger, torde därefter få övervägas
huruvida förslaget direkt kan ligga till grund för lagstiftning eller om det
bör överarbetas med andra utgångspunkter än de rent tekniska.
Kommittén har t. o. m. oktober 1964 hållit två sammanträden. För närvarande
pågår bl. a. utarbetande av redogörelser för gällande regler och
nuvarande praxis inom ämnesområdet såväl i Sverige som i vissa andra
221
I Fi: 24
Riksdagsberättelsen år W65
länder ävensom sammanställning av för kommitténs bedömningar erforderlig
statistik.
Kommitténs verksamhet beräknas fortgå under år 1965.
25. Fondbyråutredningcn
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1964 med uppdrag
att utreda frågan om den framtida förläggningen av de arbetsuppgifter
som nu ankomma på statskontorets fondbvrå:
Ivarsson, S.-I., direktör.
Sekreterare:
Duke, K. E. Å., förste revisor (fr. o. m. den 5 december 1964).
Lokal: Statskontoret, Box 2106, Stockholm 2; tel. växel 22 08 60.
Särskilda direktiv har ej meddelats.
26. Utredning av frågan om redovisning i skuldförbindelser mot säkerhet i
fnrtggsinteckning av vissa fondmedel
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1964 med
uppdrag att utreda frågan om redovisning i skuldförbindelser mot säkerhet
i fartygsinteckning av fondmedel, som avses i 274 § lagen om försäkringsrörelse
och 19 § lagen om understödsföreningar, ävensom därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december 1964):
Lindstedt, A., kommerseråd.
Sekreterare:
Reuterskiöld, B. H. C., byrådirektör.
Lokal: Kommerskollegium, Birg. Jarls torg 5, Stockholm C; tel. växel
22 36 00.
Särskilda direktiv har ej meddelats.
27. Översgn av lagen om understödsföreningar
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1964 med
uppdrag att verkställa översyn av lagen om understödsföreningar huvudsakligen
med utgångspunkt från de synpunkter, som upptagits i en av försäkringsinspektionen
med skrivelse den 1 juli 1964 till finansdepartementet
överlämnad promemoria (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december
1964):
Wallén, A. O. A., hovrättsassessor.
Lokal: Socialdepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
Särskilda direktiv har ej meddelats.
222
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 28
28. Översyn av bestämmelserna om statlig kontroll på ädelmctallarbeten
m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 november 1964 för
översyn av bestämmelserna om statlig kontroll på ädelmetallarbeten m. in.
(se Post- och Inrikes tidn. den 00 november 1964):
Schultz, J. A. S.. byråchef.
Sekreterare:
Larsson, L. U., byrådirektör.
Lokal: Kontrollstyrelsen, Box 7177, Stockholm 7; tel. lokalsamt. växel
23 64 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 6
november 1964):
Statlig kontroll på ädelmetallarbeten har hos oss förekommit sedan mitten av
1700-talet. Nu gällande bestämmelser angående denna kontroll finns i förordningen
den 18 maj 1956 (nr 328) om kontroll å ädelmetallarbeten samt förordningen
den 30 mars 1901 (nr 20) angående förbud mot anbringande av vissa
stämplar eller märken å förgyllda och försilvrade med flera arbeten av oädel metall
m. m.
Med ädelmetallarbeten förstås enligt 1956 års förordning arbeten av platina,
guld och silver. Dessa är, med vissa obetydliga undantag, underkastade kontroll
med avseende på tillverkning, försäljning och import. Det ankommer på myntoch
justeringsverket att utöva kontrollen, som i huvudsak går ut på att undersöka
att ädelmetallarbeten uppfyller stipulerade krav beträffande finhalt (probering)
och att föreskrivna ansvarsstämplar genom tillverkarens försorg anbragts
på dylika arbeten. Till bestyrkande av att dessa arbeten uppfyller de i
förordningen angivna kraven skall arbetena förses med särskild kontrollstämpel.
Kontrollstämplingen utföres av mynt- och justeringsverket eller, på de orter myntoch
justeringsverket bestämmer, av särskilda kontrollstämplingsförrättare. Proberingen
utföres av mynt- och justeringsverket. Kontrollstämpel skall med vissa
undantag åsättas alla ädelmetallarbeten, vilkas vikt uppgår för platina- eller guldarbete
till ett gram eller däröver och för silverarbete till 15 gram eller däröver.
Även föremål med lägre vikt kan på begäran förses med kontrollstämpel. För
kontrollstämpling skall erläggas särskild kontrollavgift, innefattande ersättning
även för verkställd probering.
Under de år som förflutit sedan 1956 års förordning trädde i kraft har tillverkningen
och handeln med arbeten av ädelmetall ökat betydligt. Ett framträdande
drag i utvecklingen är vidare att marknadsandelen av industriellt tillverkade
varor blivit alltmer dominerande, medan den hantverksmässiga framställningen
kvantitativt blivit av mindre betydelse. Utvecklingen lär vara densamma
i andra västeuropeiska länder. Efterfrågan synes i stor utsträckning vara inriktad
på prisbilligare arbeten såsom berlocker och kedjor av guld eller silver.
Till belysning av den nu nämnda förändringen under de senaste tio åren vad
gäller arbeten av guld kan nämnas att de inhemska tillverkarna inom landet för
sina rörelser enligt uppgift inköpt 1 290 kg råguld 1953, 1 400 kg 1955, 1 530 kg
1957, 1 700 kg 1959, 3 410 kg 1961 och 5 771 kg 1963. Härtill kommer för tillverkning
av guldsmedsarbeten avsedd import av råguld som ägt rum efter det att
223
I Fi: 28
Riksdagsberättelsen år Wtiå
kvoteringen av guld år 1960 upphörde. Dylik import uppskattas till omkring 500
kg årligen. Även importen av färdiga arbeten av guld har ökat mycket starkt och
lar under år 1963 ha uppgått till omkring 2 000 kg jämfört med endast omkring
80 kg år 1953. Den totala vikten av kontrollerade arbeten av ädelmetall uppgick
1963 till omkring 59 000 kg mot 1953 omkring 42 500 kg. ökningen hänför sig i
huvudsak till guldarbeten. Räknat i antal kontrollerade arbeten har volymökningen
emellertid varit betydligt större, nämligen från omkring 3 miljoner 1953 till
omkring 6 miljoner 1963.
I framställning till chefen för finansdepartementet har mynt- och justeringsverket
anmält behov av översyn av bestämmelserna angående kontroll av ädelmetallarbeten.
Verket framhåller som skäl dels utvecklingen, som medför ökad
arbetsbörda och administrativa svårigheter och som enligt verkets uppfattning
bör mötas med rationaliseringsåtgiirder, dels även vissa principiella betänkligheter
mot den nuvarande lagstiftningens grunder.
Mynt- och justeringsverket har i skrivelsen framhållit, att metallvärdet i silverföremål
numera praktiskt taget saknar betydelse för framställningskostnaderna.
Beträffande guld- och platinaföremål torde, anför verket vidare, metallvärdet
inte ha dominerande betydelse. Ädelmetallarbeten kan på grund härav
inte längre sägas ha en så utpräglad särställning i förhållande till andra mera
beständiga konsumtionsvaror, att en statlig garanti beträffande finhalt och därmed
metallvärde ur denna synpunkt synes erforderlig. Det kan vara av intresse
att observera, att sådan garanti inte förekommer exempelvis för ädla stenar och
pärlor, vilka varuslag i allmänhet representerar betydligt större värde per enhet
än arbeten av ädelmetall. Även den i det föregående berörda förskjutningen från
hantverksmässig framställning mot ökad industriell tillverkning har enligt verkets
uppfattning berövat en del av den statliga kvalitetskontrollen dess tidigare
innebörd.
Mynt- och justeringsverket berör vidare vissa olägenheter i samband med den
kontrollstämpling som sker i landsorten. Verkets kritik innebär väsentligen att
de nuvarande resurserna är otillräckliga för att de författningsmässiga föreskrifterna
skall kunna iakttagas på ett för alla parter nöjaktigt sätt.
Det sagda ger vid handen att förhållandena på området bör underkastas en
allsidig utredning. Jag vill föreslå att en sådan nu kommer till stånd. Utredningens
huvuduppgift bör vara att mot bakgrunden av den senaste tidens utveckling
pröva, om gällande författningsbestämmelser rörande kontroll av ädelmetallarbeten
är ändamålsenliga.
Utredningen bör sålunda förutsättningslöst pröva, huruvida de skäl som föranlett
den offentliga obligatoriska kontrollen alltjämt är tillräckligt bärande eller
om någon annan form av kontroll eller tillverkningsskydd bör införas i stället. En
sådan kontroll kan exempelvis tänkas ta form av varudeklaration eller liknande.
Genom att kontrollstämpling av ädelmetallarbeten i vårt land liksom i vissa
andra länder förekommit i flera hundra år har de använda symbolerna fått särskild
betydelse inte minst från kulturhistorisk synpunkt. Vid översynen måste
beaktas problemet hur detta värde i möjligaste mån skall kunna bevaras.
Kontrollstämplingen innebär som nämnts bl. a. statlig bekräftelse av att stämplat
arbete av ädelmetall uppfyller stipulerade krav i fråga om finhalt. Omfattningen
av handeln med guldsmedsarbeten och den växande andelen importerade
varor gör det påkallat att vid utredningen överväges om krav på finhalt överhu
-
224
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 28
vudtaget bör vara lagfästa och om kraven i så fall bör ha nuvarande utformning.
Vid probering föreligger enligt vad mynt- och justeringsverket meddelat nu svårigheter
att nå fram till säkra resultat. Mängden av arbeten som anmäles till kontroll
medför nämligen, att probering endast kan ske stickprovsvis. Stickprovsmetod
måste för övrigt alltid tillämpas vid fullständig probering, då en sådan
innebär ett totalt förstörande av det kontrollerade arbetet. Vid import av enstaka
föremål kan av naturliga skäl en fullständig probering inte göras. Underlaget för
bedömning av finhalt blir sålunda ofta osäkert.
Det kan nämnas, att kontrollstämplingsbestämmelserna i olika länder är föremål
för uppmärksamhet bl. a. i EFTA. Under utredningen bör sålunda internationella
aspekter på förevarande frågor i möjligaste mån beaktas.
Avslutningsvis vill jag påpeka att utredningen kommer att behöva ta ställning
till ett flertal frågor av vilka jag hittills bara nämnt några av de viktigare. Föreslås
åtgärder i den ena eller andra riktningen för att åstadkomma rationellare
ordning på detta område kan detta aktualisera andra frågor, t. ex. sådana som
sammanhänger med mynt- och justeringsverkets organisation. Även avgiftsfrågan
bör ägnas uppmärksamhet. Utredningen bör utarbeta förslag till lösning av har
berörda spörsmål.
8 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt.
Rlksdagsberättelgcn
225
I E: 1
Riksdagsberättelsen år 1965
Ecklesiastikdepar tementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1964
1. Farmaceutatbildningskommittén (1962:1 14; 1963:1 13; 1964:1 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1957 för utredning
av frågan om utökning av farmaceutiska institutets utbildningskapacitet
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den
12 juli 1957):
Söderlundh, S., apotekare, f. d. medicinalråd, ordförande;
Bjugge, P., arkitekt SAR;
Lönngren, D. R., apotekare, tillika sekreterare;
Ohlsson, C. E., professor emeritus;
Poppius, H. D., byråchef.
Experter:
Isaksson, D., direktör;
Rexed, B. A., professor;
Sandell, E., professor;
Schill, L. G., laborator.
Biträdande sekreterare;
Wennström, K. G., avdelningsdirektör;
Sonnerfeldt, B., farm. stud.
Direktiven för utredningen, se 1958:1 E 45.
Under tiden den 1 november 1963—den 15 september 1964 har kommittén
hållit 11 sammanträden.
Kommittén har i september 1964 avlämnat sitt betänkande »Farmaceutisk
undervisning och forskning» (SOU 1964: 48).
Kommitténs uppdrag är därmed slutfört.
2. Stndiesociala utredningen (1962:1 27; 1963:1 26; 1964:1 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för att
verkställa en översyn av de studiesociala åtgärderna på den högre utbildningens
område (se Post- och Inrikes tidn. den 28 oktober 1959):
Palme, S. O. J., statsråd, led. av I kamm., ordförande;
Berg, C. G. H., byråchef;
Bodström, T. L., fil. lic.;
Håkansson, Hans E. V., avdelningschef;
226
I E: 3
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
Persson, E. Yngve, förbundsordförande;
Rönquist, P.-E., byråchef;
Östergren, A. B., direktör.
Experter:
Baude, A., fil. lic.;
Lindahl-Kiessling, K. M., docent;
Ruin, O. K., docent;
Sandlund, M.-B., fil. kand.;
Ståhl, I. O. L., laborator;
Wallberg, K. Hj. S., byråchef.
Sekreterare:
Wentz, N. O., hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Larsson, Ulf O., t. f. budgetsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1960: I E 45.
Utredningen har från den 1 november 1963 intill dagen för slut justering
av betänkandet hållit tre sammanträden.
Utredningen har i december 1963 avlämnat sitt slutbetänkande om den
framtida studiefinansieringen på den högre utbildningens område, Rätt till
studiemedel (SOU 1963:74).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Xaturvetenskapliga samordningskommittén i Göteborg (1962:1 33;
1963:I 31; 1964:I 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att
dels verkställa närmare utredningar och avgiva förslag angående successiv
utbyggnad av den matematisk-naturvetenskapliga forskningen och utbildningen
i Göteborg, dels ock leda samordningen av viss utbildnings- och
forskningsverksamhet vid universitetet i Göteborg och Chalmers tekniska
högskola (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1960):
Moberg, S. T., statssekreterare, ordförande (t. o. m. den 31 januari 1964);
Larsson, Sixten, generaldirektör, ordförande (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Bergström, K. S. D., professor;
Frisk, J. I. Hj., professor;
Hörstadius, S. O., professor;
Johansson, E. Allan, byråchef (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Lindmark, A. L. G., avdelningschef;
Lönnroth, N. E. M., professor;
Rönnmark, L. C. A., professor, rektor;
Sjönander, B. J., budgetsekreterare, fr. o. m. den 9 juni 1962 ersättare för
Lindmark vid förfall för denne;
227
I E: 3
Riksdagsberättelsen år 1965
Svartholm, N. F. V., professor.
Experter:
Ganelius, T. Hj., professor;
Molin, B. A., fil. mag.;
Olsson, K. E. Esbjörn, teknolog.
Sekreterare:
Hagbergh, G. G. E., avdelningsdirektör.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 E 41. Beträffande ytterligare utredningsuppdrag,
se 1962:I E 33 och 1964:I E 30.
Kommittén har under tiden den 1 november 1963—den 30 juni 1964
hållit 2 sammanträden.
Kommittén har enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1964 upphört med
utgången av juni månad 1964.
4. Kommittén för nya utbildning svägar vid de filosofiska fakulteterna
(1962:1 34; 1963:1 32; 1964:1 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att
verkställa närmare utredningar och successivt avgiva förslag angående anordnande
av nya former för utbildning helt eller delvis inom filosofisk fakultet
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1960):
Segerstedt, T., professor, rektor, ordförande;
Haldén, J. O. F., direktör;
Hambraeus, G. A., civilingenjör;
Håkansson, H., ombudsman;
Högström, A., fil. kand.;
Karlström, H. Å., byrådirektör;
Rönquist, P.-E., byråchef;
Zachrisson, B., rektor.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 E 42.
Sedan en särskild fakultetsberedning för humaniora och teologi numera
inrättats har kommitténs verksamhet upphört med utgången av år 1964.
5. Skoladministrativa utredningen (1962: I 43; 1963: I 39; 1964: I 37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 14 april 1961 och
den 18 oktober 1963 för att verkställa utredning rörande vissa skoladministrativa
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 10 maj 1961):
Eliasson, Th., skoldirektör, ordförande;
Anrup, N. E., rektor;
Elam, L. G., rektor;
Karlin, B. G., avdelningsdirektör;
228
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 6
Lögdberg, K. S., sekreterare.
Expert:
Bergh, S. G., rektor.
Sekreterare:
Almefelt, P. V., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1962: I E 43.
Utredningen har under tiden den 1 november 1963—den 11 november
1964 hållit 14 sammanträden under tillhopa 19 sammanträdesdagar. Därutöver
har arbetsgrupper sammanträtt vid behov.
Utredningen har den 10 november 1964 avlämnat betänkandet »Organisation
av skolledningen i grundskolan» (SOU 1964:53).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredning rörande blind- och dövskoleväsendets utbildningsmål och organisation
(1962:1 44; 1963:1 40; 1964:1 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 november 1961
för att verkställa utredning rörande blind- och dövskoleväsendets utbildningsmål
och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 11 december
1961):
Lundström, Karin E., undervisningsråd, ordförande;
Göransson, C. G. N., budgetsekreterare;
Olsson, Gunnel, folkskollärare, led. av II kamm.
Experter:
Barr, B., docent;
Cullbrand, G., dövlärare;
Gissler, T., rektor;
Lundberg, E., rektor;
Söderkvist, S. V. K., dövundervisningskonsulent;
Zommarin, H., rektor.
Sekreterare:
Bengtson, Sture Ch., rektor.
Direktiven för utredningen, se 1962:1 E 44.
Utredningen har under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1964
hållit 24 sammanträden. Härjämte har ett antal överläggningar hållits med
experter och representanter för blind- och dövskoleväsendet.
Utredningen har i december 1964 avlämnat betänkandet »Grundskola för
blinda och döva» (SOU 1964: 61) samt Förslag till läroplan för grundskola
för döva och hörselskadade (SOU 1964: 62).
Uppdraget är därmed slutfört.
229
IE: 7
Riksdagsberättelsen år 1965
7. Frescatikommittén (1963: I 42; 1964: I 40 )
Programkommittén för Stockholms universitets blivande anläggningar i
Frescati, tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 januari 1962:
Moberg, S. T., statssekreterare, ordförande (t. o. m. den 31 januari 1964);
Rosén, N. G. K. G., universitetskansler, ordförande (fr. o. m. den 1 februari
1964);
Arén, T. S., kanslichef (t. o. m. den 31 januari 1964);
Johansson, E. Allan, byråchef (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Nial, S. H., professor, rektor;
Olrog, O. Ch., byggnadsråd (fr. o. in. den 1 februari 1964);
Ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör.
Experter:
Boalt, H. G. R., professor;
Dagerholm, K. F. E., universitetslektor;
Lagerqvist, G. A., professor;
Lindberger, ö., professor;
Nygren, J. B., byrådirektör;
Odelberg, C. V. W., överbibliotekarie;
Tham, C. G. W., fil. stud.;
Wallberg, K. Hj. S., byråchef.
Sekreterare:
Hagbergh, G. G. E., avdelningsdirektör.
Biträdande sekreterare:
Johansson, Nils J. O., fil. stud. (t. o. m. den 31 januari 1964).
Direktiven för utredningen, se 1963:1 E 42. Beträffande ytterligare utredningsuppdrag,
se 1964:1 E 40.
Kommittén har under tiden den 1 november 1963—den 30 juni 1964 hållit
10 sammanträden.
Kommittén har enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 juni 1964 upphört med
utgången av juni månad 1964.
8. Rymdkommittén (1963: I 44; 1964:1 41)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 maj 1962 för att
utreda frågan om den svenska rymdforskningens framtida organisation och
därmed sammanhängande spörsmål:
Cederwall, G. F. E., landshövding, ordförande;
Alfvén, H. O. G., professor;
Brising, L. H., direktör;
Funke, G. W., sekreterare i statens råd för atomforskning;
230
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 9
Hulthén, L„ professor (har fungerat såsom ordförande fr. o. m. 19 februari
1963);
Jacobaeus, A. C., direktör;
Lindblad, B., professor;
Sterky, H. K. A., generaldirektör.
Experter:
Bolin, B., professor;
Fremlin, R. N. G., förste ambassadsekreterare;
Hultqvist, B., docent.
Sekreterare:
Brunberg, E.-Å. A., docent.
Kommittén hade till uppgift att disponera och fördela det av riksdagen
för budgetåret 1963/64 anvisade reservationsanslaget Rymdforskning å
2 000 000 kronor samt omhänderha därmed förenade angelägenheter av karaktär
att eljest ankomma på statligt forskningsråd.
Kommittén har 1964 fördelat de anvisade medlen på olika forskningsprojekt.
Under tiden den 14 januari 1963—den 10 juni 1964 har hållits 12 sammanträden.
Kommittén har den 1 oktober 1963 avlämnat sitt betänkande »Organisatoriska
åtgärder för rymdverksamhetens främjande» (SOU 1963:61).
Uppdraget är slutfört och kommittén upplöst den 30 juni 1964.
9. 1962 års Umeåkommitté (1963:1 46; 1964: I 43)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1962 för att
verkställa utredning rörande fortsatt utbyggnad av organisationen för högre
utbildning och forskning i Umeå (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni
1962):
Moberg, S. T., statssekreterare, ordförande (t. o. m. den 14 februari 1964);
Larsson, Lars-Gunnar, professor, rektor, ordförande (fr. o. m. den 15 februari
1964);
Johansson, E. Allan, byråchef (fr. o. m. den 15 februari 1964);
Lindahl, P. E. E. A., professor;
Olrog, O. Ch., byggnadsråd (fr. o. in. den 1 februari 1964);
Rexed, B. A., professor;
Sjönander, B. J., budgetsekreterare;
Sköld, L. G., rektor;
Topelius, G. Z„ kansliråd, f. d. kanslerssekreterare.
Experter:
Brohult, S. F. A., professor;
Frenckner, T. B. P., professor;
231
I Es 9
Riksdagsberättelsen år 1965
Fries, N. T. E., professor;
Godlund, S. A. I., professor;
Grönberg, B. G. L., förste bibliotekarie;
Hagbergh, G. G. E., avdelningsdirektör;
Hermansson, Nils, disponent (fr. o. m. den 3 februari 1964);
Hellmér, S.-O., stadsbibliotekarie;
von Hofsten, B. A., docent (fr. o. m. den 16 december 1963);
Holm, C. L., docent;
Hyrenius, J., professor;
Härnqvist, K., professor;
Ingvar, L. O. A. H., byrådirektör (fr. o. m. den 3 februari 1964);
Johnels, J. A. G., professor;
Knudtzon, E. J., överbibliotekarie;
Lundgren, G. E. H., professor;
Liining, K. G. T. G:son, professor;
Löfström, G., professor;
Magnéli, P. A., professor;
Nilsson, J. M., docent;
Odelberg, C. V. W., överbibliotekarie;
Ottosson, J.-O., professor;
Paul, K.-G., professor;
Tiselius, A. W. K., professor;
Törnblom, N. F., professor;
Törnlund, S. G., assessor (fr. o. m. den 3 februari 1964);
Wallman, H., professor (fr. o. m. den 15 april 1964);
Weibull, C. P. W., professor;
Weibull, M. C., docent (fr. o. m. den 3 februari 1964);
Åkerlind, Ulla, f. Uhler, universitetslektor;
ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör.
Sekreterare:
Johnsson, Roland G., sekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1963: I E 42. Beträffande ytterligare utredningsuppdrag,
se 1964:I E 43.
Kommittén har den 11 december 1962 avgivit delbetänkande Högre utbildning
och forskning i Umeå I (stencilerat, 1962: 9), den 3 december 1963
huvudbetänkande Högre utbildning och forskning i Umeå II (SOU 1963:
76) och den 29 juni 1964 slutbetänkande Högre utbildning och forskning i
Umeå III (stencilerat, 1964: 3).
Kommittén har under tiden den 1 november 1963—den 30 juni 1964 hållit
9 protokollförda plenarsammanträden.
Kommittén har enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 juni 1964 upphört med
utgången av juni månad 1964.
232
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 11
10. Programkommittén för Uppsala humanistiska fakultet (1964: I E 44)
Programkommitté för nybyggnader för den humanistiska fakulteten i
Uppsala, tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1962 (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1962):
Smith, A. Ä., avdelningschef, ordförande;
Häggqvist, E. H., avdelningsdirektör;
Johansson, E. Allan, byråchef;
Segerstedt, T., professor, rektor;
Sohlman, R. W. A. R:son, t. f. budgetsekreterare.
Expert:
Bylund, O. A. T., avdelningsdirektör.
Sekreterare:
Lindquist, B. R. L., byråchef.
Direktiven för kommittén, se 1964: I E 44.
Kommittén har enligt beslut den 3 april 1964 erhållit utvidgade direktiv
att jämväl upprätta förslag till lokalprogram för den matematiska ämnesgruppen
inom den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten.
Kommittén har under tiden den 1 november 1963—den 31 oktober 1964
hållit 5 sammanträden.
Kommittén har den 30 juni 1964 avgivit förslag till lokalprogram för de
humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna samt för den matematiska
ämnesgruppen inom den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten.
Kommittén har enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 juni 1964 upphört med
utgången av juni månad 1964.
11. Programkommittén för Göteborgs humanistiska fakultet (1964: I 45)
Programkommitté för nybyggnader för den humanistiska fakulteten i
Göteborg, tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1962 (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1962):
Smith, A. Å., avdelningschef, ordförande;
Attman, L. A., professor;
Bruno, C.-A., byrådirektör;
Johansson, E. Allan, byråchef;
Sjönander, B. .1., budgetsekreterare.
Experter:
Bylund, O. A. T., avdelningsdirektör;
Ottervik, N. G. G., överbibliotekarie;
Wåhlstrand, It. A., rektor.
8f Iiihaiuj Ull riksdagens protokoll 1065. 1 samt.
Riksdags berättelsen
233
I E: 11
Riksdagsberättelsen dr 1965
Sekreterare:
Lindquist, B. R. L., byråchef.
Direktiven för kommittén, se 1964: I E 45.
Kommittén har under tiden den 1 november 1963—den 31 oktober 1964
hållit 6 sammanträden.
Kommittén har den 15 februari 1964 till byggnadsstyrelsen avgivit förslag
till lokalprogram för samtliga humanistiska och samhällsvetenskapliga
ämnen vid Göteborgs universitet samt för socialhögskolan i Göteborg.
Kommittén har enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 juni 1964 upphört med
utgången av juni månad 1964.
12. Utredningen rörande förbud mot utförsel ur riket av värdefulla konstoch
kulturföremål (1964:1 50)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 februari 1963 för
att verkställa utredning rörande förbud mot utförsel ur riket av värdefulla
konst- och kulturföremål och därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 22 februari 1963):
Eckerberg, E. L., regeringsråd.
Experter:
Aronowitsch, G., fil. lic., direktör;
Berg, G., professor;
Berthelson, G. B., t. f. överantikvarie;
Jansson, N. L., regeringsrättssekreterare;
Jägerskiöld, E. O. H., arkivråd;
Lindberg, S. G., förste bibliotekarie;
von Malmborg, B. F., förste intendent.
Sekreterare:
Lind af Hageby, G. K. L., hovrättsfiskal.
Direktiven för utredningen, se 1964:1 E 50.
Utredningsmannen har under tiden juni 1963—maj 1964 hållit fem sammanträden
med utredningens experter.
Utredningsmannen har efter remiss avgivit yttrande över ett inom UNESCO
utarbetat preliminärt förslag till rekommendationer beträffande medel
att förhindra olovlig export, import och försäljning av kulturföremål.
Utredningsmannen har avgivit ett den 25 maj 1964 dagtecknat betänkande,
benämnt »Förbud mot utförsel av kulturföremål» (SOU 1964:22).
Uppdraget är därmed slutfört.
234
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 14
13. Utredningen om vissa marinbiologiska fältstationer, m. m. (1964:1 52)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1963 för att
verkställa viss överarbetning av den s. k. fältstationsutredningen.
Hult, N. E. J., överdirektör.
Experter:
Jägersten, K. G. M., professor;
Nyholm, Iv.-G., professor;
Silén, L. K. P., professor.
Sekreterare:
Wikland, L. E:son, byråchef.
Vid uppdragets fullgörande har utredningen att beakta innehållet i en
inom ecklesiastikdepartementet upprättad, till förutnämnda bemyndigande
fogad promemoria angående viss överarbetning av den s. k. fåltstationsutredningen,
se 1964: I E 52.
Utredningen har den 30 november 1963 avlämnat ett betänkande med
överarbetning av byggnadsstyrelsens förslag rörande vissa marinbiologiska
fältstationer (stencilerat E 1963: 12).
Genom beslut den 29 juni 1964 har Kungl. Maj :t bl. a. förordnat, att utredningen
åvilande, kvarstående uppdrag skall övertagas av lokal- och utrustningsprogramkommittéerna
för universitet och högskolor.
14. 1963 års organisationskommitté för skolväsendets centrala ledning m. m.
(1964:1 53)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 mars 1963 för
att utföra visst i proposition 1963: 144 avsett utredningsarbete i samband
med omorganisationen av skolväsendets centrala ledning m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 april 1963):
Löwbeer, H., generaldirektör, ordförande;
Montelius, J.-C. O. A., budgetsekreterare;
Orring, J. A., överdirektör;
Rosén, N. G. K. G., universitetskansler;
Rudhe, R. S., byråchef;
Öhman, G. B., överdirektör.
Experter:
Bratt, S. V., överinspektör (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Caping, B. R., byrådirektör;
Ebert, Siv E. M., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 15 juni 1964);
Ekblad, S. G., rättsavdelningschef;
Franzén, N. P., kapten (fr. o. m. den 9 april 1964);
Gårdstedt, H. B., undervisningsråd;
235
IE: 14
Riksdagsberuttelsen år 1965
Hultin, C. O. G., byrådirektör (fr. o. in. den 9 april 1964);
Håkansson, H. E., t. f. byrådirektör;
Jacobsson, A. T., byrådirektör (fr. o. in. den 23 mars 1964);
Karlin, B. G., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 maj 1964);
Karlson, Tore E., ombudsman;
Kolbjörn, G. E., länsskolinspektör;
Landström, S.-S. H., kanslichef;
Larsson, M. Bergom, direktör;
Laurell, S. A., byrådirektör;
Laurin, L.-E., förste byråintendent (fr. o. m. den 1 juni 1964);
Nockert, A. B., kamrerare (fr. o. in. den 23 mars 1964);
Norström, Carin, förste byråsekreterare (fr. o. m. den 15 juni 1964);
Olsson, Sven Gunnar., intendent (fr. o. in. den 1 juni 1964);
Sjöberg, O. T. E. V., t. f. avdelningsdirektör;
Stenholm, Britta, skoldirektör;
Strömberg, A. E., rektor (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Wahlström, K. Gunvor S., t. f. byrådirektör;
Wernlund, Brita K., byrådirektör;
Wiman, Anna, undervisningsråd.
Sekreterare:
Nordin, G. E., t. f. undervisningsråd.
Direktiven för kommittén, se 1964: I E 53.
Kommittén har under tiden den 1 november 1963—den 30 september
1964 hållit 30 sammanträden. Därutöver har vissa expertgrupper sammanträtt
ett flertal gånger.
Jämlikt sina direktiv och i övrigt erhållna uppdrag har kommittén förberett
omorganisationen av skolväsendets centrala ledning, som genomförts
i och med inrättandet den 1 oktober 1964 av nya skolöverstyrelsen och avvecklingen
av hittillsvarande skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning,
och därvid i vissa avseenden fungerat som verksstyrelse.
Sålunda har kommittén utarbetat författningsförslag, utfärdat arbetsordning
och andra föreskrifter, fullgjort eljest på myndighet ankommande
uppgifter i samband med tjänstetillsättning och personalfördelning, avgivit
förslag till anslagsäskanden, m. in. Kommittén har även avgivit utlåtanden
i vissa till kommittén remitterade ärenden.
Uppdraget är i och med omorganisationens genomförande slutfört.
15. Programkommittén för Lunds universitet (1964: I 54)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 maj 1963 för att
upprätta lokalprogram för de humanistiska och ekonomiska fakulteterna
vid universitetet i Lund in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 maj 1963):
236
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 17
af Malmborg, R. byggnadsråd, ordförande;
Johansson, E. Allan, byråchef;
Sandblom, J. P., professor, rektor;
Sjönander, B. J., budgetsekreterare (t. o. m. 31 januari 1964);
Sohlman, R., t. f. budgetsekreterare (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Åhgren-Lange, Ulla H. A., avdelningsdirektör.
Experter:
Lindblom, P., rektor;
Nilsson-Stjernquist, P., professor.
Sekreterare:
Faith-Ell, E. Å., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1964:1 E 54.
Utredningen har under tiden den 1 juni 1963—den 30 juni 1964 hållit 10
sammanträden.
Utredningen har den 18 juni 1964 framlagt förslag till lokalprogram för
de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna samt administrationen
vid Lunds universitet och socialhögskolan i Lund.
Kommittén har enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 juni 1964 upphört
med utgången av juni månad 1964.
16. Sakkunnig för översyn av avlöningsförmånerna för utlandskyrko
herdarna
(1964:I 58)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 juni 1963 för att verkställa
översyn av bestämmelserna rörande utlandskyrkoherdarnas avlöningsförmåner:
Norberg,
R. E., kansliråd.
Experter:
Forshell, P. O. V., förste ambassadsekreterare;
Tingström, A. L., förste stiftsnotarie.
Den sakkunnige har den 28 april 1964 avgivit utredning och förslag beträffande
utlandskyrkoherdarnas avlöningsförhållanden m. in. (stencilerat
E1964:2).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1965
17. Chalmerska byggnadskommittén (1962: 1 6; 1963: I 5; 1964: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 14 augusti 1936, den 15 juni
1937 och den 18 november 1938 för handhavande av de byggnadsföretag vid
Chalmers tekniska högskola, som Kungl. Maj :t kunde komma att uppdraga
åt kommittén (instruktion den 18 november 1938):
237
IEs 17
Riksdagsberättelsen dr 1965
Larsson, E. G., direktör, ordförande;
Asplund, S. O., professor;
Friberger, E. G., f. d. länsarkitekt;
Hössjer, K. G. N., f. d. professor, f. d. rektor, kassaförvaltare;
Rönnmark, L. C. A., professor, rektor.
Sekreterare:
Nordwall, K. E., byrådirektör.
Lokal: Chalmers tekniska högskola, Sven Hultins Gata, Göteborg S; tel.
031/81 02 00.
Kommitténs verksamhet skall avslutas under 1965.
18. Tekniska höqskolans i Stockholm bvqqnadskommitté (1962:1 7;
1963:I6; 1964: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 augusti 1944:
Woxén, R., generaldirektör, professor, ordförande;
Ahrbom, N. O., f. d. professor;
Alexanderson, K. E., häradshövding, led. av I kamm.;
Ekdahl, L., t. f. byggnadsråd (fr. o. m. den 1 augusti 1964);
af Malmborg, R., byggnadsråd;
Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm.;
Stockman, L. G., rektor, professor, (fr. o. m. den 24 november 1964);
Österberg, D. V., professor.
Arkitekt:
Henriksson, G. A., professor.
Sekreterare och kassaförvaltare:
Swedenborg, J. E., byrådirektör.
Lokal: Tekniska högskolan i Stockholm; tel. växel 23 65 20.
Direktiven för kommittén, se 1945: I E 30 och 1947: I E 21; instruktion
den 29 juni 1946.
Under året har nybyggnad av kurslaboratorier för kemi, tillbyggnad för
institutionen för elektronik samt nybyggnad av personalmatsal blivit till väsentliga
delar färdigställda och tagna i bruk. Vidare har under året till nybyggnader
för sektionen för maskinteknik schakt- och grundläggningsarbeten
utförts samt övriga byggnads- och installationsarbeten påbörjats. Väg
och huvudledningar till detta byggnadsföretag samt ny tillfart till högskolan
från Drottning Kristinas väg har utförts.
På kommitténs arkitektkontor har under året varit anställda fem arkitekter,
en inredningsarkitekt, en byggnadsingenjör, en ritare samt ett kanslibiträde.
Under tiden den 1 november 1963—den 31 oktober 1964 har kommittén
hållit 2 sammanträden.
238
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 19
19. Utrustningskommittén för Göteborgs universitet
(1962: I 12; 1963: I 11; 1964: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 april 1956 för att
handhava frågor om utrustning av nybyggnaderna för medicinska fakulteten
vid universitetet i Göteborg och de övriga frågor om utrustning vid universitetet,
som chefen för ecklesiastikdepartementet bestämmer:
Aren, T. S., kanslichef, ordförande;
Broman, T., professor;
Fors, S. R., byråchef;
Rexed, B. A., professor.
Experter:
Kihlman, K. H., byråingenjör;
Malmgren, B. R., professor;
Olsson, O. G. A., professor;
Teorell, E. T. A., professor;
Ågren, K. G., professor.
Sekreterare:
Hilding, B. B. I., kapten.
Lokal: Göteborgs örlogsvarv, Göteborg 41; tel. 031/29 20 00 (växel).
Kommitténs uppdrag avsåg från början frågor om utrustning av nybyggnader
för institutionerna för anatomi, histologi, medicinsk kemi, farmakologi
och fysiologi samt nybyggnad för administration och bibliotek. Uppdraget
har sedermera genom departementschefens beslut den 5 november
1956 och den 20 maj 1957 utvidgats till att omfatta jämväl frågorna om utrustning
dels av nytillkommande lokaler för institutionerna för bakteriologi
och klinisk bakteriologi, dels ock av undervisnings- och forskningslokaler
för följande kliniker inom Sahlgrenska sjukhusets i Göteborg då under
uppförande varande centralkomplex, nämligen medicinska kliniken I, medicinska
kliniken II, kirurgiska kliniken I, kirurgiska kliniken II, röntgendiagnostiska
kliniken och neurologiska kliniken. Vidare har Kungl. Maj:t
genom beslut den 26 april 1957, den 15 maj 1959, den 27 maj 1960 och den
16 juni 1961 uppdragit åt kommittén att handha anskaffningen av viss inredning
och utrustning för kliniskt-fysiologiska laboratoriet, kliniskt-kemiska
laboratoriet, pediatriska kliniken, hudkliniken, kvinnokliniken I och vissa
föreläsningssalar vid nämnda sjukhus samt till lokaler för ämnet hygien.
Under tiden den 1 november 1963—den 31 oktober 1964 bär hållits ett
flertal sammanträden med kommitténs arbetsutskott.
Kommitténs arbete beräknas fortsätta under år 1965.
239
IE: 20
Riksdagsberättelsen år 1965
20. Utredning rörande vissa medicinska utbildningsfrågor m. in.
(1962:I 15; 1963:I 14; 1964:I 16)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 lör att
utreda vissa medicinska utbildningsfrågor m. m.:
Rexed, B. A., professor.
Experter (för utredning rörande blandad medicinsk och annan utbildning)
:
Johnels, J. A. G., professor;
Lindahl, P. E. E. A., professor;
Magnéli, P. A., professor;
Reichard, P. A., professor;
Ström, G. O. F., professor.
Sekreterare:
Wennström, K. G., avdelningsdirektör.
Biträdande sekreterare:
Ulfendahl, H. R., docent.
Lokal: Anatomiska institutionen vid Uppsala universitet, Trädgårdsgatan
20; tel. 018/13 12 49.
Utredningen har under arbetsåret biträtt ecklesiastikdepartementet vid
beredningen av skilda medicinska utbildningsfrågor.
Inom ramen för uppdrag den 2 juni 1962 att biträda med utredning rörande
blandad medicinsk och annan utbildning har utredningen till behandling
upptagit frågan om förutsättningarna att anordna sådan utbildning bl. a.
vid Uppsala universitet. Utredningen avser att inom kort inkomma med konkreta
förslag i detta ärende.
Utredningens arbete beräknas fortsätta under år 1965.
21. Utredning rörande dispositionen av donationshemman och andra lönetillgångar
vid de allmänna läroverken (1962: I 17; 1%3: I 16; 1964: I 17)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 november 1957 för
att verkställa utredning rörande dispositionen av donationshemman och
andra lönetillgångar vid de allmänna läroverken samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1957):
Uhlin, K.-E., byråchef.
Sekreterare:
Reuterswärd, G. F. P., advokatfiskal.
Lokal: Justitiekanslersämbetet; tel. 10 29 89 (den sakkunnige); kammarkollegiet;
tel. 23 45 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1958: I E 50.
240
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 22
Utredningen har den 29 oktober 1964 avgivit yttrande över förslag av
byggnadsstyrelsen angående restaurering av Roggeborgen i Strängnäs in. m.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
22. 1958 års utredning kyrka—stat (1962: I 18; 1963: I 17; 1964: 1 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 januari 1958 för att
utföra en första etapp av en utredning av frågan om den Iramtida gestaltningen
av förhållandet mellan staten och den svenska kyrkan (se Post- och
Inrikes tidn. den 30 januari 1958):
Tammelin, N.-E., justitieråd, ordförande;
Bolin, A. B., sekreterare i LO;
Engström, K. Olof N., rektor;
Josefson, P. L. R., biskop;
Zetterberg, K. Å. H., pastor primarius, led. av II kamm.
Experter:
Hedelius, F. E. O., f. d. kammarrättsråd;
Heldtander, T., lektor;
Ivarsson, E. Henrik, kyrkoherde;
von Otter, S. F., kammarrättsråd;
Palmqvist, P. O. A., docent;
Rodhe, Sten, lektor;
Silén, S. F. P., biskop;
Swedberg, B. G. R., pastor;
Waller, S. M., docent;
Åberg, E. V. R., kammarråd.
Huvudsekreterare:
Lindelöw, K.-G., hovrättsråd.
Övriga sekreterare:
Andersson, Hans B., tingsdomare;
Lindh, I. E., hovrättsassessor;
Lindahl, J.-M., t. f. byrådirektör;
Nykvist, G. N., byrådirektör;
Wilbelinson, L. E., revisionssekreterare.
Lokal: Svartinangatan 9, 2 tr., Stockholm C; tel. 20 39 26 (ordt.),
21 59 25 (huvudsekr.), 21 59 27 (sekr. Wilbelinson), 20 38 18 (sekr. Nykvist)
och 21 56 24 (kansliet); ävensom Adelgatan 6, Malmö G; tel. 040/11 40 71
(huvudsekr.) och 040/11 40 72 (sekr. Lindh).
Direktiven för utredningen, se 1959: I E 44.
Utredningen bar under tiden den 1 november 1968—den 31 oktober 1964
sammanträtt 23 dagar i Sverige. Därjämte bar utredningen studerat förhållandet
mellan kyrka och stal vid resor till Finland 4 dagar, till Väst
-
241
IE: 22
Riksdagsberättelsen år 1965
tyskland 5 dagar, till England 7 dagar och till Skottland 5 dagar. Den sammanlagda
tiden för sammanträden har således varit 44 dagar.
Efter remiss har utredningen under år 1964 avgivit yttrande över författningsutredningens
förslag till nytt statsskick, såvitt avser 2 och 3 §§ övergångsbestämmelserna
till regeringsformen (bl. a. fråga om stiftande av kyrkolag)
.
Under år 1964 har utredningen vidare avlämnat tre betänkanden, nämligen
betänkande III: »Religionsfrihet» (SOU 1964: 13), IV: »Historisk översikt.
Kyrkobegrepp» (SOU 1964: 16) och V: »Kristendomsundervisningen.
Med särskild hänsyn till förhållandet kyrka—stat» (SOU 1964:30). Med
framläggandet av betänkandena III och IV har utredningen i stort sett avslutat
de undersökningar, som avser att ge en allmän bakgrund till frågan
om den framtida gestaltningen av förhållandet mellan staten och kyrkan.
Arbetet med huvudfrågan har inom utredningen bedrivits jämsides med
det arbete, varav resultatet hittills framlagts. I skrivelse till departementschefen
i betänkande III har utredningen lämnat en redogörelse för sina planer
för det arbete som då ej redovisats och för de frågor utredningen avser
att upptaga till behandling i kommande betänkanden.
Under år 1965 avser utredningen att slutföra sitt arbete angående lagstiftning
och rättskipning på det kyrkliga området samt rörande de teologiska
fakulteternas framtida ställning och i anslutning därtill utbildningen
av lärare i kristendomskunskap och den teologiska forskningen. Frågor rörande
statlig och kyrklig förvaltning, inberäknat folkbokföring och begravningsväsende,
samt angående kyrkans ekonomi, främst beskattningen och
den kyrkliga jordens ställning, kommer även att upptagas till en mera slutlig
behandling.
Utredningsarbetet kommer att pågå under år 1965.
23. Kommissionen för förhandlingar om högre utbildning i Göteborg
(1962: I 19; 1963: I 18; 1964: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1958 för att
på statens vägnar upptaga förhandlingar med Göteborgs stad och andra
vederbörande angående dels vissa i bemyndigandet särskilt angivna frågor,
dels de övriga frågor, som av departementschefen hänskjutes till de sakkunniga
för handläggning:
Wulff, K. E., generaldirektör, ordförande;
lngelmark, B. E„ professor;
Rydback, A. V. L., överdirektör.
Sekreterare:
Jansson, Sture E., byråchef.
242
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 23
Biträdande sekreterare:
Risberg, S. A., förste byråsekreterare.
Lokaler: Bankinspektionen, tel. 24 21 20 (ordföranden); Beridarbansgatan
17, tel. 10 15 50 (sekreteraren).
Kommissionen har under tiden den 1 november 1963 den 31 oktobei
1964 hållit 11 sammanträden.
Den 1 november 1963 kvarstod följande efter den 7 mars 1958 åt kommissionen
särskilt givna uppdrag:
1. Förhandlingar med Göteborgs stad i fråga om anordnande vid lämplig
tidpunkt av odontologisk utbildning i Göteborg och därmed sammanhängande
frågor (den 30 december 1959 och den 22 mars 1963).
2. Förhandlingar med Göteborgs stad och övriga vederbörande i fråga om
avveckling av statsbidrag till driften av centralanstalten för radioterapi vid
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg (den 5 maj 1961).
3. Förhandlingar med Göteborgs stad om träffande av de överenskommelser,
som må erfordras vid ett genomförande av ifrågasatt ökning av den
årliga intagningen i de propedeutiska och kliniska ämnena till 160 studerande
vid den medicinska fakulteten i Göteborg (den 5 maj 1961).
4. överläggningar med Göteborgs stad angående villkoren för placeung a\
en professur i psykiatri vid Lillhagens sjukhus och därmed sammanhängande
frågor (den 7 september 1961).
5. Förhandlingar med Göteborgs stad och andra vederbörande angående
nya lokaler för barnmorskeläroanstalten i Göteborg jämte därmed sammanhängande
frågor (den 8 februari 1963).
6. överläggningar med Göteborgs stad angående frågor sammanhängande
med ett av Kungl. Maj :t den 4 juni 1954 godkänt avtal mellan staten och
Göteborgs stad angående bidrag till universitetet i Göteborg m. in. (den 11
oktober 1963).
Vidare förelåg eu framställning från nämnden för undervisningssjlikhusens
utbyggande rörande iordningställande av lokaler och anskaffning a\
utrustning för en reumatologisk avdelning vid Sahlgrenska sjukhuset i
Göteborg, vilken framställning den 5 juli 1962 av Kungl. Maj:t överlämnats
till kommissionen för vidtagande av de åtgärder, vartill kommissionen kunde
finna anledning.
De genom beslut den 30 december 1959, den 22 mars 1963 och den 11
oktober 1963 lämnade uppdragen (1 och 6 ovan) har genom beslut den 24
januari 1964 överflyttats till statens nämnd för förhandlingar med kommuner.
Med skrivelse den 12 juni 1964 har kommissionen för Kungl. Maj:ts prövning
överlämnat bland annat ett den 6 december 1963 med delegerade för
sjukvårdshuvudmännen i västra Sverige slutet avtal om avveckling a\ det
särskilda driftbidraget till centralanstalten för radioterapi i Göteborg, m. m.
243
I E: 23
Riksdagsberättelsen år 1965
I återstående frågor har förhandlingar förts men slutlig uppgörelse har
lått anstå i avvaktan på vissa utredningar rörande med avtalen sammanhängande
spörsmål.
Kommissionen beräknar slutföra sitt uppdrag under år 1965.
24. Sakkunnig för översyn av förslag till alternativt aftonsångsritual
(1962: I 22; 1963: I 21; 1964: I 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa den av kyrkomötet i skrivelse den 1 oktober 1957, nr 27, begärda
ytterligare bearbetningen av föreliggande förslag till alternativt aftonsångsritual:
Lindquist,
G. D., biskop.
Experter:
Andrén, Å., professor;
Askmark, K. F. R., biskop;
Edw all, P. A. R., kyrkoherde.
Lokal: östrabo, Växjö; tel. 0470/128 14.
Utredningen beräknar slutföra sitt uppdrag under år 1965.
25. Ltredning rörande de svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi m. m.
(1962: I 23; 1963: I 22; 1964: I 21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa utredning rörande de svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi
och deras behov av bidrag till församlingsverksamheten:
Morén, O. A., stiftssekreterare.
Expert.
Tingström, A. L., förste stiftsnotarie.
Lokal: Domkapitlet i Uppsala; tel. 018/13 04 62.
Utredningsuppdraget beräknas vara slutfört under år 1965.
26. Utredningen rörande naturhistoriska riksmuseet m. in. (riksmuseiutredningen)
(1962: I 24; 1963: I 23; 1964: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 maj 1959 med
uppdrag att inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning rörande
naturhistoriska riksmuseets och vissa andra institutioners framtida ställning
till universitetet i Stockholm jämte därmed sammanhängande spörsmål (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 maj 1959):
Thomson, A. N., f. d. universitetskansler, ordförande;
Andersson, M. Axel J., chefredaktör, led. av I kamm.;
244
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 27
Arén, T. S., kanslichef;
Blidfors, T. E. J., övningsskollärare, led. av II kannn.
Experter:
Hedström, A., hovrättsassessor;
Hellner, K. B., fil. dr (fr. o. m. den 1 juni 1964);
Linnman, N. H. T., intendent (t. o. m. den 31 maj 1964);
Poppius, H. D., byråchef;
Rosén, N. A., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1964).
Sekreterare:
Konnander, B. A. V., t. f. budgetsekreterare (t. o. m. den 31 juli 1964);
Hjorth, J. L. S., förste kanslisekreterare (biträdande sekreterare t. o. m. den
31 juli 1964, sekreterare fr. o. m. den 1 augusti 1964).
Biträdande sekreterare:
Hillerud, E. K. I. G., förste kanslisekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Stockholm 2; tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1960: I E 41.
Utredningen har under tiden den 1 november 1963—den 31 oktober 1964
hållit 16 sammanträden.
Utredningen bär under året arbetat med frågor rörande de framtida förhållandena
för statens etnografiska museum, Bergianska trädgården samt
Vetenskapsakademiens bibliotek och beräknar framlägga förslag härom under
år 1965. Utredningens olika uppdrag kommer därmed att vara slutförda.
27. Utredning rörande operaverksamheten (1962: I 25; 1963: I 24;
1964: I 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1959 för att
verkställa utredning rörande kungl. teaterns ekonomi och därmed sammanhängande
förhållanden (se Post- och Inrikes tidn. den 6 juli 1959):
Söderlund, S. Y., justitieråd.
Experter:
Engländer, R., fil. dr;
Grauers, R., reklamchef;
Hansson, N. L., byrådirektör;
Hähnel, F., redaktör;
Pergament, M., tonsättare;
Wallner, B., lektor;
Wärneryd, K.-E., docent.
Sekreterare:
Lindenbaum, G. M., byrådirektör.
245
I E: 27 Riksdagsberuttelsen år 1965
Lokal: Teater- och orkesterrådet, Svartmangatan 9, Stockholm C; tel.
20 98 93.
Direktiven för utredningen, se 1960: I E 43.
Utredningen har den 28 juni 1961 avlämnat ett första betänkande angående
»Kungl. teatern. Verksamhet och ekonomi» (SOU 1961: 28).
I betänkandet har bl. a. framhållits behovet av en annexscen för kungl.
teatern, vilken borde vara placerad inom operabyggnaden. En preliminär
undersökning har visat, att vissa möjligheter finns att åstadkomma en dylik
scen. Närmare undersökningar beträffande möjligheterna att på ett tillfredsställande
sätt ordna erforderliga publikutrymmen m. m. är emellertid
nödvändiga. Utredningsmannen har därför i skrivelse den 19 juli 1963 hos
byggnadsstyrelsen hemställt, att sådana undersökningar måtte utföras genom
styrelsens försorg.
Byggnadsstyrelsen har därefter i framställning till Kungl. Maj:t den 5
december 1963 redovisat sina synpunkter rörande operans lokalfråga i olika
hänseenden samt föreslagit att som förberedelse för ombyggnad och restaurering
av kungl. teaterns lokaler ett belopp av 2 milj. kr. skulle ställas till
byggnadsstyrelsens förfogande för vidare utredning och viss projektering.
28. Utredning rörande den försvarsmedicinska forskningen (1962: I 26;
1963: I 25; 1964: I 24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för att
utreda den försvarsmedicinska forskningen:
Rexed, B. A., professor.
Experter:
Clemedsson, C.-J., generalläkare;
Engström, A. V., professor;
Fehrm, E. M., generaldirektör;
Hesselblad, G., arméöverläkare;
Schmidt, T., överste;
Ström, G. O. F., professor;
Troell, L., marinöverläkare;
Uvnäs, B., professor.
Sekreterare:
Blomquist, B. E. L., byråöverläkare.
Biträdande sekreterare:
Bergsten, N. G., t. f. byrådirektör.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Stockholm 2; tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1960: I E 45.
Utredningsuppdraget beräknas kunna slutföras under år 1965.
246
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I Es 30
25). 1960 års blindvårdsutredning (1962: I 28; 1963: I 27; 1964: I 26)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 5 februari 1960 för att
verkställa utredning rörande anpassnings- och yrkesundervisning för vuxna
synskadade jämte därmed sammanhängande spörsmål:
Bergh, E.-A., byråchef, ordförande;
Granström, K. O., professor, överläkare;
Hedkvist, C. H., direktör;
Hedlén, B. R., socialdirektör;
Tegström, A. R., rektor.
Expert:
Andersson, Bo G., biträdande överläkare.
Sekreterare:
Thorell, R., förste byråinspektör.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen, Lindhagensgatan 74—76, Stockholm K.;
tel. växel lokalsamt. 54 05 20, rikssamt. 54 05 80.
Utredningen har under tiden den 1 november 1963—den 31 oktober 1964
hållit 10 sammanträden.
Utredningen beräknas vara avslutad under år 1965.
30. Utredning rörande Skeppsholms församling i Stockholm m. m.
(1962:1 29; 1963:1 28; 1964:1 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 mars 1960 för att
verkställa utredning rörande Skeppsholms församling i Stockholm m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1960):
Ericsson, K. G. V., rättsavdelningschef.
Expert:
Olsson, Sten Gunnar, byråchef.
Sekreterare:
Ericson, L. G., byrådirektör.
Lokal: Statsrådsberedningen, Stockholm 2; tel. växel lokalsamt. 22 45 00,
rikssamt. 23 62 00 (utredningsmannen), växel 23 45 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 37.
Utredningen har under tiden den 1 november 1963—den 31 oktober 1964
hållit 8 sammanträden.
Utredningen har i allt väsentligt slutfört sitt arbete rörande Skeppsholms
församling men avser att lägga fram resultatet först efter ytterligare samråd
med församlingen, marina myndigheter och Skeppsholmsutredningen.
Vid dessa överläggningar kommer utredningen att särskilt beakta samordningen
med andra organisationsändringar som rör Skeppsholmen.
247
IE: 30
Riksdagsberättelsen år 1965
Utredningen har också slutfört sitt utredningsuppdrag i fråga om Amiralitetsförsamlingen
i Karlskrona men avser att ta ytterligare kontakt med
de berörda myndigheterna och lokala organen innan utredningens ståndpunkt
slutjusteras.
Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1965.
31. 1960 års arbetsterapeututredning (1962: I 31; 1963: I 29; 1964: I 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 april 1960 för att
verkställa utredning rörande utbildningen av sysselsättnings- och arbetsterapeuter
(se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1960):
Sönnerlind, A. S., byråchef, ordförande;
Degerman, Kerstin, arbetsterapeut;
Friberg, A. A., förste inspektör;
Nilsson, L. G., landstingsdirektör;
Åmark, C. E., överläkare.
Experter:
Bjerner, B. E., överläkare;
Broman, T., professor (fr. o. in. den 18 april 1964);
Carlsten, C. A., professor (fr. o. in. den 18 april 1964);
Ekholm, K. W., rektor;
Fällström, C.-E., biträdande överläkare (fr. o. in. den 18 april 1964);
Gillner, Anita, arbetsterapeut (fr. o. in. den 18 april 1964);
Hirsch, C., professor (fr. o. in. den 18 april 1964);
Ingelmark, B. E„ professor (fr. o. in. den 18 april 1964);
Inghe, P. G., professor;
Ivällén, E., lektor (fr. o. in. den 12 maj 1964);
Lindegård, B., professor (fr. o. in. den 18 april 1964);
Nelson, Gunnel, arbetsterapeut (fr. o. in. den 18 april 1964);
Petersén, K. G. I., docent (fr. o. in. den 18 april 1964);
Påhlsson, Ingrid, lärare vid institutet vid Aarhus universitet för terapiassistenter
(fr. o. in. den 18 april 1964);
Sjöström, Å. B., förste aktuarie;
Wassén, K. E., professor (fr. o. in. den 18 april 1964);
Åkerblad, B. I., överläkare.
Sekreterare:
Ribbing, E. M., t. f. byråchef.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Stockholm 2; tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (ordföranden och sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 39.
Utredningen har den 2 november 1962 avlämnat betänkandet »Utbildning
av arbetsterapeuter» (SOU 1962: 50) samt den 10 juli 1964 förslag till un
-
248
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 33
dervisningsplaner för utbildning av undervisningsterapeuter, vilken utbildning
under året tagit sin början i Göteborg.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
32. Organsationskommittén för teknisk högskola i Lund (1962. I 32,
1963:I 30; 1964:I 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att
verkställa närmare utredningar och avgiva förslag angående anordnande
av högre teknisk utbildning och forskning i Lund (se Post- och Inri es
tidn. den 20 juni 1960):
Olson, O. Hjalmar, direktör, ordförande;
Broberg, K. B., professor (fr. o. m. den 6 april 1964);
von Friesen, S., professor;
Gralén, N. G. J., professor;
Gustafson, Torsten V., professor;
Laudon, A., disponent; . . :
Lindmark, A. L. G., avdelningschef (t. o. in. den 31 januari 1964);
af Malmborg, R., byggnadsråd;
Moberg, S. T., statssekreterare (t. o. in. den 31 januari 1964);
Pleijel, Ä. V. C., professor;
Woxén, R., generaldirektör, professor.
Sekreterare:
Ingvar, L. O. A. H., byrådirektör. ft.10/
Lokal: Tekniska högskolan i Lund, Sölvegatan 18, Lund 7; tel. 0 /
271 00.
Vid uppdragets fullgörande har kommittén att beakta innehållet i en
inom ecklesiastikdepartementet upprättad promemoria rörande högre teknisk
utbildning och forskning i Lund; se 1961: I E 40.
Kommittén har under tiden den 1 november 1963—den 31 oktober 1964 hållit
6 plenarsammanträden. Därutöver har organisationskommitténs arbetsutskott
sammanträtt ett flertal gånger. Löpande ärenden har handlagts
av arbetsutskottet respektive verkställande ledamoten.
Organisationskommitténs arbete kommer alt pågå under år 1965.
33. Gijmnasieutredningen (1962: I 36; 1963: I 33; 1964: 1 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1960 for att
verkställa utredning rörande den gymnasiala utbildningens uppgifter, innehåll
och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 13 juli 1960):
Rosén, N. G. K. G., universitetskansler, ordförande (t. o. in. den 31 januari
1964);
249
IE: 33
Riksdagsberättelsen år 1965
Öhinan, G. B., överdirektör, ordförande (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Alemyr, S. R., rektor, led. av II kamm.;
Andersson, Torsten, redaktör, led. av I kamm.;
Berg, C. G. H., byråchef;
Haldén, J. O. F., direktör;
Hulthén, L., professor;
Hultin, M. G., skolråd;
Magnusson, T. A. S., lektor;
Sandgren, C. L., avdelningschef (tillika huvudsekreterare t. o. m. den 31
januari 1964);
Vestin, F. E. Margareta, byrådirektör.
Experter;
Adlerborn, O., ämneslärare;
Agdur, N. B., professor;
Ager, Ruth M., byråchef;
Ahlberg, C. A., musikdirektör;
Ahlström, B. E., rektor;
Ahnmé, B., fil. lic.;
Alfort, A. M., direktör;
Allebeck, S. S., intendent;
Almberger, K. E., rektor;
Alvemark, T. G. R., rektor;
Ander, E. G. N., adjunkt;
Anderson, Gustaf V., rektor;
Andersson, Erik R., ämneslärare;
Ängsmark, G., fil. kand.;
Anrup, N. E., rektor;
Arpi, G., professor;
Aschan, R. V. Ingegerd, adjunkt;
Assarsson, A. A., skoldirektör;
Bager, S. E. O., civilingenjör;
Bentzel, R. H., professor;
Berggren, N. L. E., adjunkt;
Bergsman, E. B., överingenjör;
Bergsten, I. Kajs G., musikdirektör;
Bergström, E. G., rektor;
Bjellerup, L., lektor;
Björkquist, Margit, rektor;
Borén, L. B., lektor;
Borg, L. G., professor;
Boström, N. E. I. F., universitetslektor;
Brandgård, E., sekreterare;
250
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 33
Bromsjö, B., lektor;
Brunzell, F.-O., studierektor (fr. o. in. den 1 februari 1964);
Bäcklund, B., lektor;
Böre, C. O. H., rådman;
Carlberg, B. A., professor;
Carlberg, E. B., professor (avliden den 12 juni 1964);
Dahlin, A. R., lektor;
Dahllöf, U. S., docent;
Danielsson, A., fil. lic.;
Duvhammar, P. B. O., adjunkt;
Ekelund, Marianne, gymnastikdirektör;
Ekerman, S. A. L., riksdagsstenograf;
Ekholm, P. E. I., rektor;
Ekman, A. G., professor;
Ekström, Evy'' E. M., ämneslärare;
Ellegård, H. A., professor;
Embring, A. G., lektor;
Engström, O. S. F., lektor;
Ericsson, N. A. F., lektor;
Fjellström, Ingrid M., byrådirektör (fr. o. m. den 9 mars 1964);
Fjelner, A., rektor;
Forsberg, S. B., rektor;
Frick, G., universitetslektor;
Fries, N. T. E., professor;
Garland, S.-O., rektor;
Gerhard, E. B. E. P. I., docent;
Gerhardsson, G., civilingenjör;
Glad, S. T., lektor;
Gouiedo, L. H., byrådirektör;
Grunewald, G. V., lektor;
Gustafsson, C.-E. H., redaktör;
Hammarström, Ingrid L., docent;
Hansson, N. G. T., rektor;
Hedström, B. F., lektor;
Henriksson, Arne, direktör;
Henriksson, G. A., professor;
Henrysson, S., laborator;
Hermansson, H. V., rektor;
Hessler, J. T. H., byrådirektör;
Holmberg, B., rektor;
Holmberg, K. E. G., lektor;
Hubendick, P. E., byrådirektör;
251
IE: 33
Riksdagsberättelsen år 1965
Husén, T., professor;
Hybinette, Anna-Greta, direktör;
Håstad, G. M. J., lektor;
Härnqvist, K., professor;
Högberg, J. P., rektor;
Höistad, G. R., rektor;
Hörnström, E. J., lektor;
Jacobson, B. A., undervisningsråd;
Jacobsson, G. F. A., preceptor;
Jergling, A. G., lektor;
Johannesson, Ingvar V., docent;
Johansson, östen, fil. lic.;
Junel, K. B., skolråd;
Ivaby, N. A., byråchef;
Ivarling, S. I., professor;
Kastman, M. Margareta, rektor;
Kruse, O. S. N., lektor;
Lager, Brita, instruktionssköterska;
Larsson, H., direktör;
Larsson, Ulf O., t. f. budgetsekreterare;
Lauritzen, B., fil. lic.;
Leander, K. Å„ rektor;
Lindbeck, A., docent;
Linderoth, K. A., personalchef;
Lindgren-Fridell, Marita, intendent;
Ljung, B.-O., fil. lic.;
Ljungkvist, E., direktör;
Ljunglöf, S. G., lektor;
Lundberg, B. K. O., generaldirektör;
Lundgren, N. P. V., professor;
Lundman, Ulla-Britta, lektor;
Lundqvist, D., fil. lic.;
Lundqvist, K. B., lektor;
Lundquist, N. L„ direktör;
Luthman, G. F., direktör;
Lägnert, F. A., lektor;
Löfkvist, H. E., överingenjör;
Lövgren, E. T. C., lektor;
Magnusson, D. N., universitetslektor;
Maler, B. J., professor;
Malm, K. S:son, lektor;
Malmström, S., civilingenjör;
252
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 33
Meijer, H. A. B., rektor;
Melander, E. A. M., lektor;
Melin, B. J. G., lektor;
Molin, O. B. E., lektor;
Moll, O. G., lektor;
Mueller, J. P., lagbyråchef;
Munck af Rosenschöld, J. R., direktör;
Mundebo, K. A. I., lektor;
Månsson, N. Iv. I., direktör;
Mörtstedt, S.-E., lektor;
Naeslund, J. S., lektor;
Neymark, N. G. E., byråchef;
Nilsson, J. V. E., lektor;
Nordell, E. H., rektor;
Nordin, G. E., t. f. undervisningsråd;
Norinder, Y. H. T., professor;
Olderin, G. O., byrådirektör;
Ohlsson, B. O., lektor;
Palmér, E. G. L., teckningslärare;
Perlmann, H. P., docent;
Persson, E. V., civlingenjör;
Quensel, C.-E., professor;
Rankloo, G. H. J., lektor;
Rosenblad, F. G., professor;
Råde, P. J. L., universitetslektor;
Rånby, B. G., professor;
Sandberg, E. O., rektor;
Sandell, A. E. H., rektor (fr. o. m. den 15 oktober 1964);
Schoster, P. S. G. L„ lektor;
Sjöberg, A. B. G. J., rektor;
Sjöblom, N., civilekonom;
Sternerup, E. H., lektor;
Stetler, E. F„ avdelningsdirektör;
Storm, C. O., undervisningsråd;
Särlvik, N. G. B., konsulent;
Thorburn, T. W., professor;
Thorén, I. K. A., lektor;
Thyberg, A. Stina M., t. f. byråchef;
Ulne, J. O., undervisningsråd;
Wahrby, H. O., skolkonsulent;
Wallberg, K. Hj. S., byråchef;
Wallerius, O., förste forskningsingenjör;
253
IE: 33
Riksdagsberättelsen år 1965
Waril, E., byrådirektör;
Wedberg, A. E. O., professor;
Welander, E. ()., lektor;
Wernlund, Brita K., byrådirektör;
Westerlund, G., professor;
Westöö, C. J. R., lektor;
Wickbom, T. A., rektor;
Wickström, B. G., docent;
Wildeman, N. C. E., försäkringsdomare;
Virdebrant, B. C.-E., kansliråd;
Wirdenius, H. O., docent;
Vrethammar, K. H., undervisningsråd;
Wärnfeldt, A. O., direktör;
Åhlén, K., rektor;
Åstrand, Iv.-P. O., docent;
Åstrand, S., f. d. rektor;
Öhman, L.-O., lektor;
Österberg, L. civilingenjör;
Östlundh, H.-E., undervisningsråd.
Huvudsekreterare:
Sandgren, C. L., avdelningschef (t. o. in. den 31 januari 1964);
Lidvall, S. J., avdelningsdirektör (fr. o. in. den 1 februari 1964).
Biträdande sekreterare:
Lidvall, S. J., avdelningsdirektör (t. o. in. den 31 januari 1964).
Sekreterare hos utredningens arbetsgrupp för vuxenpedagogiska frågor:
Zetterlund, S. H„ rektor (fr. o. in. den 1 mars 1964).
Lokal: Stora Nygatan 14, tel. 10 53 83 (Lidvall) och 10 54 16 (kansli);
(postadress Ecklesiastikdepartementet, Fack, Stockholm 2).
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 44.
Utredningen har under tiden den 1 november 1963—- den 31 oktober 1964
hållit 8 sammanträden med tillhopa 9 sammanträdesdagar. Därutöver har
arbetsgruppen för vuxenpedagogiska frågor sammanträtt ett flertal gånger.
Gymnasieutredningen avser att senare framlägga förslag om bl. a. vuxenutbildning
på gymnasiestadiet.
Utredningen beräknas fortsätta sitt arbete under år 1965.
254
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 34
34. 1960 års lärarutbildningssakkunniga (1962: I 37; 1963: I 34; 1964: I 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1960,
den 6 juni 1962 och den 12 juli 1962 med uppdrag att utreda dels ämnesoch
klasslärarutbildningens organisation in. in. (se Post- och Inrikes tidn.
den 14 oktober 1960), dels ock lärarutbildningens mål och innehåll m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 juni 1962):
Karleby, O., bankdirektör, ordförande;
Arvidson, E. S. A., rektor, led. av II kamm;
Hoppe, E. G., professor;
Husén, T., professor;
Junel, K. B., skolråd;
Källquist, K. G. E., rektor;
Lunde, Ingrid M., kanslichef;
Marklund, O. S. A., undervisningsråd, tillika huvudsekreterare;
Svensson, Iv. O. Börje, rektor;
Sävhagen, Ruth, rektor;
Sönnerlind, A. S., byråchef.
Experter:
Ander, E. G. N„ adjunkt;
Andersson, K. A. Stig, lektor (fr. o. in. den 23 mars 1964);
Andrén, N. B. E., preceptor;
Anrup, N. E., rektor;
Ardö, P. A. E., lektor;
Aschan, B. V. Ingegerd, adjunkt (fr. o. in. den 1 februari 1964);
Aulin, G. A. E., musikdirektör;
Aurell, C.-G. P., professor (fr. o. in. den 5 juni 1964);
Axnäs, K. F., lektor;
Bargholtz, P„ fil. kand. (fr. o. in. den 23 mars 1964);
Bengtson, Sture Ch., rektor;
Bergendal, G. S., universitetslektor;
Berggren, N. L. E., adjunkt;
Bjarnholt, L. O., byrådirektör;
Blix, E. O., lektor;
Boierth, A., lektor;
Borén, L. B., lektor;
Brolin, P.-E., lektor;
Glasberg, Gulli E., textillärare;
Cullert, B., lektor;
Dahl, A. E., professor;
Dalén, N. L., lektor;
Dahlin, A. R., lektor;
255
I E: 34
Riksdags berättelsen år 1965
Davidsson, Greta, facklärare (fr. o. in. den 10 januari 1964);
Ekström, Monica, fil. mag.;
Elgqvist, Inga, byrådirektör;
Ellegård, H. A., professor (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Elvers, I. J. F., lektor;
Etzel-Mattsson, Margareta, speciallärare (fr. o. in. den 5 juni 1964);
Forsner, C. T. L„ rektor (fr. o. in. den 1 februari 1964);
Franzén, B. K. V., professor;
Fredrikson, Karin, hushållslärare;
Frykholm, Gietta A. M„ lektor;
Ganelius, T. Hj., professor (fr. o. m. den 23 mars 1964);
Glad, S. T., lektor;
Gorosch, M., lektor (fr. o. in. den 1 februari 1964);
Grunewald, G. V., lektor;
Grönfors, K. G. W., professor (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Hallendorff, C. J. H., professor (fr. o. in. den 5 juni 1964);
Hammarberg, I. E., lektor;
Hannerberg, C. D., professor (fr. o. in. den 23 mars 1964);
Hedman-Sjögren, Ingrid, hushållslärare;
Helmfrid, S., docent (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Hemer, O., lektor;
Hensjö, E. P.-E., adjunkt;
Hermansson, Ester A. S., lektor;
Hilding, S. H., lektor;
Hof, H. B., lektor (fr. o. in. den 1 februari 1964);
Holmström, G., adjunkt;
Hultman, C., lektor;
Hårde, R. F., bitr. rektor;
Håstad, G. M. J., lektor;
Högberg, J. P., rektor;
Höistad, G. R., rektor (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Hörnblad, E. A., rektor;
Jaenson, Thore G. J., lektor;
Jergling, A. G., lektor (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Johansson, B. östen, lektor;
Jonasson, Gustaf V., docent;
Jörberg, G. L., e. preceptor (fr. o. m. den 14 november 1964);
Karlström, H. Å., byrådirektör (fr. o. m. den 23 mars 1964);
Klera, N. Ingrid, övningsskollärare;
Korlén, H. G. V., professor;
Kroona, B. G., lektor (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Larsson, Karin, övningsskollärare;
256
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 34
Lemke, Dagmar E., lektor;
Lewander, T. E. M., lektor;
Lindahl, A. R. A., f. d. rektor;
Lindahl, P. E. E. A., professor (fr. o. in. den 1 februari 1964);
Lindbo, L. P., gymnastikinspektör;
Lindelöw, Birgit M., t. f. lektor;
Linder, E. B., lektor;
Lindström, Gurli, konsulent;
Linnér, Birgitta, jur. kand., familjerådgivare (fr. o. m. den 15 augusti
1964);
Lofterud, Curt W., övningsskollärare;
Lundberg, P. J. T., rektor;
Lägnert, F. A., lektor;
Magnusson, D. N., universitetslektor (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Malm, K. S., lektor (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Marc-Wogau, K., professor (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Melander, E. A. M., lektor;
Melin, B. J. G., lektor (fr. o. in. den 1 februari 1964);
Moberg, A. E. W., lektor;
Moberger, A. Karin E., lektor;
Moll, O. G., lektor;
Naeslund, J. S., lektor;
Nilsson, Marta, konsulent (fr. o. m. den 5 juni 1964);
Nilsson, Sven A., professor (fr. o. m. den 23 mars 1964);
Norberg, D. L., professor (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Nordhemmer, M. M. E., lektor;
Nordin, Anna-Greta, facklärare;
Nordlund, A., gymnastikdirektör;
Nordqvist, Birgit M., barnavårdslärare;
Nordström, A. O., lektor;
Nordström, C.-E. V., musikdirektör;
Norén, Ulla, barnavårdslärare;
Norman, H. T., rektor;
Nyman, P. A. B., universitetslektor (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Oldermark, B. N., musikdirektör;
Olsson, Carl-Erik, lektor;
Olsson, Y. B., universitetslektor;
Orstadius, P. A., civilekonom (fr. o. in. den 1 februari 1964);
Parknian, A. G. S., rektor;
Perlmann, H. P., docent;
Persson, P. E., professor;
Rodhe, G., skolöverläkare;
9 liihany till riksdagens protokoll 1!)65. 1 samt.
Riksdags berättelsen
257
IE: 34
Riksdagsberättelsen år 1965
Rosander, A. G. O., adjunkt;
Sandgren, C. L., avdelningschef;
Sandhammar, E. T., adjunkt;
Sandqvist, A. O. A., lektor;
Sandström, C.-O. H., adjunkt;
Schlyter, B. R„ lektor;
Sjöberg, A. B. G. J., rektor (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Slettengren, K. A. W., lektor;
Staaf, K. G., skolkonsulent;
Staffansson, E., rektor (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Stahre, N.-G., universitetslektor;
Starrsjö, S. J. V., lektor;
Stenquist, E. G., rektor;
Sternås, B. L., slöjdinspektör;
Stetler, E. F., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Storm, P. D. G., byrådirektör (fr. o. m. den 23 mars 1964);
Strand, Margit E., ämneslärare (fr. o. m. den 5 juni 1964);
Ström, G. O. F., professor (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Sundborg, Å. O. F., docent;
Sunner, S. A., laborator;
Svensson, S. Ingvar, lektor (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Svensson, Sven, lektor;
Swedner, H. H. R. H„ universitetslektor;
Sylvan, N., lektor;
Talls, E. Å. E., lektor;
Tarschys, B., universitetslektor;
Thorén, I. K. A., lektor;
Tormod, G. R., övningsskollärare;
Tyrén, G. F., lektor (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Ullstad, B. E., undervisningsråd;
Ungerman, E. H., lektor;
Vinterbäck, C. Å., byråchef;
Virgin, Ebba E. S., byrådirektör;
Västhagen, N. E. B., professor (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Wahrby, H. O., skolkonsulent;
Walås, Dagmar, småskollärare;
Westholm, Barbro Ch., fil. kand. (fr. o. m. den 15 augusti 1964);
Wickström, B. G., docent (fr. o. m. den 1 februari 1964);
Åhnebrink, J., lektor;
Åkerman Johansson, Brita, fil. lic. (fr. o. m. den 5 juni 1964);
Örtenholm, T., teckningslärare;
Östlundh, H.-E., undervisningsråd;
258
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 35
Biträdande sekreterare: , . .:
Hedberg, Gunvor E. M., förste byråsekreterare.
Förste kanslisekreteraren E. O. Höglund bar biträtt kommittén med vissa
sekreterargöromål i samband med arbetet rörande en ny examensstadga för
de filosofiska fakulteterna.
Lokal: Svartmangatan 9, 4 tr., Stockholm C; tel. 11 80 02 (Marklund),
21 17 74 (Hedberg) och 10 Öl 88 (kansli).
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 45 och 1963: I E 34.
De sakkunniga har under tiden den 1 november 1963—den 31 oktober
1964 hållit 10 sammanträden om tillhopa 19 dagar. Därutöver har vissa arbetsgrupper
sammanträtt ett flertal gånger.
De sakkunniga bär den 10 februari 1964 avgivit betänkandet »Den äinnesteoretiska
lärarutbildningen vid universiteten» del V (stencilerat, 1964:
1) och den 4 september 1964 betänkandet »Skolans försörjning med lärare»
(SOU 1964: 44). I en den 23 november 1963 dagtecknad skrivelse har de sakkunniga
lämnat förslag till lärarutbildning vid universitetet i Umeå.
Utredningen beräknas fortsätta sitt arbete under år 1965.
35. Kyrkoberedskapsutredningen (1962: I 38; 1963: I 35; 1964: I 34)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 oktober 1960 för att
verkställa utredning rörande svenska kyrkans och de frikyrkliga samfundens
beredskap för och verksamhet under krig:
Rosenblad, U. S., byråchef.
Experter:
Råberger, E. N., kontraktsprost;
Swedberg, B. G. R., pastor;
Terstad, I. G. A., civilförsvarsdirektör, t. f. kansliråd;
Åkerhielm, H. G., frih., kontraktsprost, fältprost.
Sekreterare:
Kamph, B. C. J., överstelöjtnant.
Lokal: Försvarsstaben, Stockholm; tel. växel lokalsamt. 67 95 20, rikssamt.
67 96 20.
Utredningsmannen liar under tiden den 1 november 1963—den 31 oktober
1964 fem gånger sammanträtt med alla experterna samt ett flertal tillfällen
med enstaka experter m. fl. Utredningen har under året deltagit i en
rad konferenser och övningar rörande totalförsvaret i avsikt att närmare
pröva frågeställningar och kommande förslag. Som följd av utredningens
pågående arbete och kontakter har kyrkoberedskapshöjande åtgärder på
utredningens initiativ under det gångna året vidtagits på många områden
och bos olika myndigheter.
Utredningsarbetet beräknas bli avslutat under år 1965.
259
IE: 36
Riksdagsberättelsen år 1965
36. 1960 års ecklesiastika boställsutredning (1962: I 39; 1963: I 36;
1964: I 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 november 1960 för
att verkställa utredning rörande förvaltningen av ecklesiastika löneboställen
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1960):
Persson, Ivar, landshövding, ordförande;
Gynnerstedt, T. K. V., stiftssekreterare;
Lindström, H. B., hemmansägare, led. av II kamm.;
Pettersson, G., jordbruksinstruktör, led. av I kamm.;
Turesson, B., distriktslantmätare, led. av II kamm.
Experter:
Anderson, K. Å., lantbruksdirektör (fr. o. in. den 2 mars 1964);
Ericsson, K. G. V., rättsavdelningschef;
Nilsson, P.-O. V., förbunds jurist (fr. o. m. den 2 mars 1964);
Wigren, B. G., stiftsjägmästare;
Åberg, E. V. R., kammarråd (fr. o. in. den 2 mars 1964).
Sekreterare:
Göransson, C. G. N., budgetsekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Stockholm 2; tel. växel lokalsamv.
22 45 00; rikssamt. 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 47.
Utredningen har undertiden den 1 november 1963—den 31 oktober 1964
hållit 3 sammanträden, varjämte arbetsgrupper inom utredningen haft ett
antal överläggningar. Den 21 april 1964 deltog sekreteraren och stiftsjägmästare
Wigren i en av domänverket anordnad exkursion på kronoparken Fröjered,
där bl. a. arbetsplanläggningen på små, spridda skiften diskuterades.
Den 23—24 maj 1964 gjorde utredningen en exkursion på Gotland, varvid
frågor rörande naturvården på ecklesiastika boställen stod i blickpunkten.
Under året har utredningen i samverkan med lantbruksnämnden i Kalmar
län företagit en specialundersökning i norra delen av detta län för att
konkret belysa förutsättningarna för en strukturrationalisering inom det
ecklesiastika jord- och skogsbruket. Materialet kommer härefter att statistiskt
bearbetas.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
37. Utredning rörande sjukgymnastutbildningen (1962: I 41;
1963:I 37; 1964: I 36)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 februari 1961 för
att verkställa utredning rörande ökad utbildning av sjukgymnaster och
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 22 mars
1961):
260
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 38
Sjöstrand, O. T., professor.
Lokal: Kliniskt fysiologiska avdelningen, Karolinska sjukhuset, Stockholm;
tel. växel lokalsamt. 34 05 00, rikssamt. 34 06 50, ankn. 1947.
Direktiven för utredningen, se 1962: I E 41.
Genom beslut den 18 maj 1962 utvidgade Kungl. Maj :t utredningsuppdraget
att jämväl beakta en vid 1962 års riksdag i motionerna I: 241 och
II: 296 väckt fråga om massör- och sjukgymnastutbildning för blinda och
synskadade.
Den sakkunnige har den 31 oktober 1962 avgivit betänkande med utredning
och förslag rörande ökad utbildning av sjukgymnaster och därmed
sammanhängande spörsmål (stencilerat, 1962: 6). Den sakkunnige avser
att i ett särskilt betänkande redovisa resultatet av sina överväganden
rörande frågan om utbildning av blinda och synsvaga till massörer och
sjukgymnaster.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
38. Antikvarieutredningen (1963: I 41; 1964: I 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 december 1961
med uppdrag att verkställa utredning rörande riksantikvarieämbetets och
statens historiska museums arbetsuppgifter och organisation samt därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 26 februari
1962):
Hjern, B. K. L., regeringsråd, ordförande;
Alemyr, S. R., rektor, led. av II kamm.;
Regnéll, C. G., bankdirektör, led. av II kamm.;
Experter:
Selling, C. G. A., riksantikvarie;
Thordeman, B. J. N., f. d. riksantikvarie.
Sekreterare:
Högner, K. E., byrådirektör.
Lokal: Riksantikvarieämbetet; tel. 67 00 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1963:1 E 41.
Utredningen har under tiden den 1 november 1963—den 31 oktober 1964
hållit 11 sammanträden under tillhopa 15 sammanträdesdagar. Därjämte
har ordföranden, experterna och sekreteraren regelbundet sammanträffat
för överläggningar rörande skilda utredningsspörsmål.
Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1965.
261
IE: 39
Riksdagsberättelsen år 1965
39. Konsertbyråutredningen (1963: I 45; 1964: I 42)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 maj 1962 med uppdrag
att verkställa utredning angående inrättande av en statlig konsertbyrå
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn.
den 7 juni 1962):
Nordmark, H. A., direktör, ordförande;
Andersson, Freddy V. E., förbundsordförande;
Hahn, G. A., kapellmästare;
Malmgren, B. A., studieombudsman;
Poppius, H. D., byråchef;
Tegen, M., docent.
, Experter:
Enhörning, K. M., intendent;
Forsström, E. G. A., sekreterare;
Ljungman, K. S. B., professor;
Wallner, B., lektor.
Sekreterare:
Wallin, N. L., rektor.
. Biträdande sekreterare:
Johansson, O. Thorsten, ombudsman.
Lokal: Kungsgatan 28, 3 tr., Stockholm C; tel. 24 04 25.
Direktiven för utredningen, se 1963: I E 45.
Utredningen har under tiden den 1 november 1963—den 31 oktober 1964
hållit 23 sammanträden. Dessa sammanträden har gällt dels uppföljning
av försöksverksamheten med rikskonserter och dels fortsatt utredningsarbete
angående förmedling av artister. Utöver här nämnda sammanträden
har ordföranden sammanträtt i Köpenhamn med representanter för
den danska utredningen »Engageringsudvalget», varjämte experter och olika
arbetsgrupper sammanträtt ett flertal gånger.
Utredningen har i december 1962 avgivit sitt betänkande del I »Rikskonserter»
(stencilerat, 1962:8).
Utredningen beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1965.
40. 1962 års ungdomsutredning (1963: I 50; 1964: I 46)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
utreda frågan om det statliga stödet till ungdomsverksamheten (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 augusti 1962):
Ward, K. K. B., chefredaktör, ordförande;
Gustafsson, Anna-Greta, ungdomsintendent;
Hellberg, K.-E., förbundssekreterare;
Mattsson, R. N. G., gymnastikdirektör;
262
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 41
Ohlsson, Nils Lennart, folkhögskollärare.
Experter:
Halidén, O., fil. lic.;
Johannesson, I. V., docent;
Johansson, K. Inge, studierektor (fr. o. m. den 1 juni 1964).
Sekreterare:
Johansson, K. Inge, studierektor (t. o. m. den 31 maj 1964);
Dahlin, S. M., studieombudsman (fr. o. m. den 1 juni 1964).
Biträdande sekreterare:
Romanus, N. S. R., t. f. budgetsekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementets kommittélokaler, Sveavägen 31, 6 tr.,
Stockholm C; tel. sekreteraren 20 91 65, bitr. sekreteraren växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1962: I E 50.
Utredningen har under tiden den 1 november 1963—den 31 oktober 1964
hållit 12 sammanträden. Studiebesök har gjorts i Göteborg, Västerås och
Örebro, där överläggningar hållits med såväl företrädare för de kommunala
myndigheterna som med representanter för ungdomsorganisationerna.
Utredningen har den 3 mars 1964 till Kungl. Maj :t avgivit utlåtande över
Stockholms stads barnavårdsnämnds ansökan om statligt stöd till kvalificerad
ungdomsledarutbildning vid Stockholms stads barnsköterskeskola.
Utredningen har vidare avgivit yttranden, dels den 3 mars 1964 till riksdagens
allmänna beredningsutskott över motionen 11:460 ang. samhälleliga
insatser till stöd för ungdomsverksamhet, dels i april 1964 till riksdagens
statsutskott över motionerna I: 6 och II: 8 ang. utbildning av idrottsledare
m. m. Härjämte har utredningen på begäran av skolöverstyrelsen den 10
juni 1964 avlämnat yttrande över en inom styrelsen upprättad promemoria
rörande utbildning av fritidsledare m. m.
Inom ramen för de undersökningar rörande fritidsgruppsverksamhetens
och ledarutbildningens betydelse för ungdomsarbetet, vilka inleddes under
1963, har en omfattande intervjuundersökning samt ett antal enkäter företagits.
För bearbetningen och fullföljandet av denna del av utredningsuppdraget
har, förutom de tidigare nämnda experterna, sekreteraren O. S. Sjögren
och ungdomskonsulenten Lars Gråby knutits till utredningen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
41. 1962 års arbetspsykologutredning (1963: I 51; 1964: 1 47)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 november 1962 för
att verkställa utredning av den psykotekniska verksamhetens organisation
och vissa därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn.
den 2 november 1962):
263
IE: 41
Riksdagsberättelsen år 1965
Geijer, J. L., jur. doktor, led. av I kamm., ordförande;
Ekman, A. G., professor;
Jerdenius, K. E., byråchef;
Lahnhagen, R., direktör;
Neymark, N. G. E., byråchef.
Experter:
Sandstedt, B., byrådirektör (fr. o. m. den 23 juni 1964);
Walck, K. G., byråchef (fr. o. m. den 23 juni 1964).
Sekreterare:
Gustavsson, B. P. G., fil. lic. (t. o. m. den 30 juni 1964);
Johanson, Elvy H. K., fil. lic. (fr. o. m. den 1 oktoberl964).
Lokal: Militärpsykologiska institutet, Valhallavägen 117, Stockholm; tel.
24 25 60 ankn. 219.
Direktiven för utredningen, se 1963: I E 51.
Utredningen har under tiden den 1 november 1963—den 31 oktober 1964
hållit 12 sammanträden. Studieresa har företagits till Västerås.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
42. Skolarbetstidsutredningen (1963: I 48; 1964: I 48)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 januari 1963 för
att verkställa utredning rörande fem dagars arbetsvecka i skolan m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 februari 1963):
Renlund, R. G., generaldirektör, ordförande;
Forssell, E. E., förste skolinspektör;
Karlsson, Elvy M., fru;
Landström, S.-S., kanslichef;
Rodhe, G., skolöverläkare;
Westman, J. G., länsskolinspektör.
Experter:
Andersson, E., ombudsman;
Gustafsson, L., universitetslektor (fr. o. m. den 5 maj 1964);
Ljunggren, F. T., rektor;
Lunde, Ingrid M., ombudsman (fr. o. m. den 3 november 1964);
Malmquist, E., docent (fr. o. m. den 5 maj 1964);
Myrdal, H.-G., sekreterare;
Sandberg, A. B., byråchef;
Schultz, J. H. S., förste ombudsman (t. o. in. den 31 juli 1964).
Sekreterare:
Askeberg, S. H. J., byråchef.
Lokal: Svartmangatan 9, 3 tr., Stockholm C; tel 20 97 64.
Direktiven för utredningen, se 1963: I E 48.
264
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 44
Utredningen har under tiden den 1 november 1963—den 31 oktober 1964
hållit 9 sammanträden.
Utredningens arbete beräknas fortsätta under år 1965.
43. 1963 års bibelkommitté (1964: I 49)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 1 februari och den
5 april 1963 för att verkställa utredning rörande förutsättningarna för en
ny bibelöversättning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 21 mars 1963):
Quensel, N. J. E., f. d. president, ordförande;
Diiring, H. I., professor, (fr. o. m. den 10 november 1964);
Edlund, C. A. E., domprost;
Eeg-Olofsson, A. O. C., lektor;
Gierow, K. R. K., författare, Svenska akademiens ständige sekreterare;
Riesenfeld, E. H., professor;
Ståhle, C. I., professor;
Wifstrand, S. A., professor (avliden den 13 juni 1964).
Sekreterare:
Olsson, Birger O., teol. kand. och fil. mag.
Biträdande sekreterare:
Lindahl, J. M., t. f. byrådirektör (vissa sekreterar gör omål).
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (biträdande sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1964: I E 49.
Kommittén har under tiden den 1 november 1963—den 31 oktober 1964
hållit sex sammanträden under tillhopa 12 sammanträdesdagar.
Kommitténs arbete kommer att fortgå under år 1965.
44. Utredning rörande utbildningen inom teaterns, filmens, radions och
televisionens områden m. m. (1964: I 51)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 mars 1963 för att
verkställa utredning rörande utbildningen inom teaterns, filmens, radions
och televisionens områden m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 mars
1963):
Lutteman, S. E., borgmästare, ordförande;
Bergman, G. M., professor;
Lauritzen, B., fil. lic.;
Rembe, It., ombudsman;
Torsslow, S., fil. doktor;
Uhlin, N. L., teknisk direktör, professor;
Unsgaard, H., utbildningschef.
91 Bihang till riksdagens protokoll 1U05. 1 samt.
KiksdngBberätlcUen
265
I E: 44
Riksdagsberättelsen år 1965
Sekreterare:
Hilton, H., sekreterare i Handelns arbetsgivareorganisation.
Lokal: Handelns Arbetsgivareorganisation, Birger Jarlsgatan 53, Stockholm
C; tel. 24 30 80.
Direktiven för utredningen, se 1964: I E 51.
Förutom enskilda överläggningar mellan ordföranden och sekreteraren
och enskilda kommittéledamöter har kommittén under tiden den 1 november
1963—den 31 oktober 1964 sammanträtt 4 gånger.
Kommittén har den 28 februari 1964 till chefen för ecklesiastikdepartementet
ingivit en skrivelse med synpunkter på förläggningen av lokaler
för utbildningsändamål — Statens skola för scenisk utbildning m. fl.
Kommittén har efter remiss den 28 februari 1964 avgivit yttrande över
av Teaterns Utbildningsråd inkomna ansökningar om försöksutbildning
av dekoratörer, dekorationsmålare och regissörer.
Kommittéarbetet beräknas pågå under år 1965.
45. 1963 års universitets- och högskolekommitté (1964: I 55)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 maj 1963 att verkställa
vissa undersökningar rörande den fortsatta utbyggnaden av universitet
och högskolor m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 maj 1963):
Moberg, S. T., statssekreterare, ordförande;
Luthman, G. F., direktör;
Rexed, B. A., professor;
Siegbahn, K. M. B., professor;
Sundberg, F., direktör;
Sunner, S. A., laborator;
Uhlin, N. L., teknisk direktör, professor;
Woxén, R„ generaldirektör, professor.
Experter:
Agdur, N. B., professor;
Ahlberg, C.-F. J„ professor;
Ahrbom, N. O., professor;
Björkman, B. E. T:son, professor;
Brising, L. H., direktör;
Brunnberg, H. A., professor;
Carleson, L. A. E., professor;
Carlsson, Gösta, professor;
Dahl, A. E., professor;
Fischer, H. Chr., laborator;
Forbat, F., arkitekt;
Fors, S. R., byråchef;
266
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
Fries, N. T. E., professor;
Grenander, U., professor;
Hansson, E. A., universitetslektor;
Henriksson, G. A., professor;
Hidemark, B., arkitekt;
Hildebrand, K.-G. H., professor;
Holm, J. L., docent;
Holm, P., fil. lic.;
Hoppe, E. G., professor;
Hägerstrand, S. T. E., professor;
Härnqvist K., professor;
Jacobseus, A. Chr., teknologie doktor, direktör;
Johnson, A. I., docent;
Jonsson, K. Ivar, byggnadsråd;
Jung, K. E. I., teknologie doktor, direktör;
Kihlstedt, C. A., professor;
Kierkegaard, C. P. J. H., docent;
Lamm, A. U., direktör;
Larsson, F. Gerhard, professor;
Larsson, Karl-Erik A., professor;
Leden, I. E., professor;
Liander, N. H„ fil. lic., direktör;
Lindbeck, C. A. E., professor;
Lundgren, G. E. H., professor;
Lundquist, N.-H., avdelningschef;
Liining, K. G. T. G:son, professor;
Magnéli, P. A., professor;
Malmström, B. G., professor;
Melander, L. C. S., professor;
Mileikowsky, C., teknologie doktor, direktör;
Moll, O. G., lektor;
Nilsson, Alde E., direktör;
Norén, A. B., universitetslektor;
Nydahl, F., professor;
Nyholm, K.-G., professor;
Orring, J. A., överdirektör;
Quensel, C.-E., professor;
Sandström, J. O., docent;
Smith, A. Å., avdelningschef;
Söderström, K. F. N., professor;
Westerståhl, H. J., professor;
Wickman, F. E., professor;
I E:45
267
I E: 45
Riksdagsberättelsen år 1965
Willers, U. E. W., riksbibliotekarie;
Vinterbäck, C. Å., byråchef;
Wulff, H. B., professor;
Vänngård, T. I., universitetslektor.
Sekreterare:
Wallberg, K. Hj. S., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Henriksson, R. I., byrådirektör;
Johansson, Lars G., t. f. byrådirektör;
Wennström, K. G., avdelningsdirektör.
Lokal: Stora Nygatan 14; tel. 10 51 66 (Wallberg) och 11 48 39 (Wennström).
Direktiven för utredningen, se 1964: I E 55.
Kommittén har under liden den 1 november 1963—den 31 oktober 1964
hållit 11 sammanträden med tillhopa 16 sammanträdesdagar. Därutöver har
ett antal sammanträden med skilda expertgrupper hållits.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
46. 1963 års forskarutredning (1964:1 56)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1963 för att
verkställa utredning rörande forskarutbildningen och forskarkarriären jämte
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19
juni 1963):
Westerlind, E. A., landshövding, ordförande;
Agdur, N. B., professor;
Alemyr, S., rektor, led. av II kamm. (fr. o. m. den 29 juni 1964);
Brinck, I. G., universitetslektor;
Ellegård, H. A., professor;
Elvander, N. A. I., docent;
Gabrielson, C. O., tekn. doktor;
Nilsson, Sven A., professor;
Strand, S.-E., fil. mag.;
Sävhagen, Ruth, I., rektor.
Experter:
Arwidsson, Greta, professor (fr. o. in. den 1 oktober 1964);
Bergman, E. T. G., professor (fr. o. m. den 1 oktober 1964);
Bolding, P. O., professor (fr. o. m. den 17 mars 1964);
Carlsson, L. A., docent (fr. o. m. den 17 mars 1964);
Dahl, A. E., professor (fr. o. m. den 1 oktober 1964);
Dahllöf, S., docent (fr. o. m. den 17 mars 1964);
Fogelberg, B. E. B., byråchef (fr. o. m. den 1 oktober 1964);
268
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 47
Fries, N. T. E., professor (fr. o. in. den 1 oktober 1964);
Grönberg, B. G. L., förste bibliotekarie (fr. o. m. den 1 oktober 1964);
Helhvig, H., intendent (fr. o. m. den 1 oktober 1964);
Helmfrid, S., docent (fr. o. m. den 17 mars 1964);
Johansson, J. I. S., tryckeriintendent (fr. o. m. den 1 oktober 1964);
Kleman, B., forskningschef (fr. o. in. den 16 april 1964);
Mueller, J. P., lagbyråchef (fr. o. m. den 1 oktober 1964);
Murray, M., byrådirektör (fr. o. m. den 16 april 1964);
Rånby, B.-G., professor;
af Trolle, U., professor (fr. o. m. den 1 oktober 1964);
Wallman, H., professor (fr. o. m. den 1 oktober 1964);
Werkö, L. A., professor (fr. o. m. den 1 oktober 1964);
Åhgren-Lange, Ulla H. A., avdelningsdirektör.
Sekreterare:
Helmfrid, S., docent (t. o. m. den 16 augusti 1964);
Svensson, Bengt G., fil. lic. (fr. o. in. den 17 augusti 1964).
Biträdande sekreterare:
Fjellström, Ingrid M., byrådirektör (fr. o. ni. den 1 maj 1964 t. o. m. den 27
september 1964);
Hemlin, H. E., fil. lic.;
Lindholm, E. E. K. A., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 28 september
1964);
Orava, O. A., fil. mag.
Lokal: Sveavägen 31, 6 tr., Stockholm C; tel. 20 92 95 (Svensson), 20 11 39
(Hemlin), 21 59 61 (Lindholm), 20 10 84 (Orava) och 20 10 94 (kansli).
Direktiven för utredningen, se 1964:1 E 56.
Utredningen har under tiden den 1 november 1963—den 31 oktober 1964
hållit 14 sammanträden in pleno, varav ett veckosammanträde.
Utredningen har den 16 november 1963 avgivit förslag till provisoriska
förstärkningsanordningar för högstadiet.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
47. Yrkesutbildningsbcredningen (1964: 1 57)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa utredning rörande yrkesutbildningens uppgifter, innehåll och
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 23 oktober 1963):
Öhman, G. B., överdirektör, ordförande;
Gårdstedt, H. B., undervisningsråd (tillika sekreterare t. o. m. den 30 september
1964);
Haldén, J. O. F., direktör;
Hallbeck, O. A., drätselkammarordförande;
269
IE; 47
Riksdagsberättelsen år 1965
Isling, B. Å. J., sekreterare;
Karlson, Tore E., ombudsman;
Kellgren, N. E., fil. kand., led. av II kamm.;
Nilsson, J. I. N., lantbrukare, led. av II kamm.;
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör;
Stetanson, R. S. S., optikermästare, led. av I kamm.
Stålnacke, E. O., skolinspektör;
Wetterström, Karin H., kamrer, led. av II kamm.
Experter:
Ager, Ruth M., undervisningsråd;
Alfort, A. M„ direktör;
Binett, E., förbundssekreterare;
Blomberg, E., personalchef;
Brandgård, E., sekreterare;
Bäckström, S., förbundsordförande;
Caping, B. R., byrådirektör;
Claesson, Gunnel, rektor;
Dahlander, E. G., rektor;
Dahllöf, U. S., docent;
Eländer, K. O., sekreterare;
Engström, Stina, civilekonom;
Eriksson, Gösta, byråchef;
Falk, E. G. R., avdelningsdirektör;
Folkmarson, J. A., undervisningsråd;
Forsberg, U., rektor;
Fäktenmark, E., ingenjör;
Grabö, P. E., agron. lic.;
Gumaelius, H., rektor;
Hagander, S., assistent;
Hallberg, R. S., rektor;
Hallgren, Susanne, fortbildningskonsulent;
Helling, O., rektor;
Helte, G. V., sekreterare;
Hurtig, F., rektor;
Husén, T., professor;
Hämqvist, K., professor;
Jacobson, B. A., undervisningsråd;
Johansson, Gotthard, rektor;
Johansson, K. Inge, studierektor;
Jönsson, Börje, ombudsman;
Karlsson, Einar, ombudsman;
Karlsson, Erik, skolkamrer;
270
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 47
Lagerstedt, L., civilekonom (fr. o. m. den 20 november 1964),
Landahl, K. L., byrådirektör;
Larsson, Rune, rektor;
Lindgren, S., medicinalråd;
Lindman, P. O. G., kanslichef;
Ljungberg, L., rektor;
Lundeberg, Ch. N. S., avdelningsdirektör;
Malmgren, Helge, fil. kand.;
Mjörnberg, A., studierektor;
Nilson, Allan, rektor;
Nordenskjöld, G., direktör;
Nybom, A., ombudsman;
Olderin, G. O., byrådirektör;
Olsson, Osborn, rektor;
Pellbäck, S., ombudsman;
Persson, Stig, rektor;
Ringdal, H., yrkeslärare;
Riidhmer, G., överingenjör;
Sandberg, P., studierektor;
Sjöbeck, Ch., intendent;
Sjöberg, H„ ombudsman;
Stat, K.-R., ingenjör;
Stetler, E. F., avdelningsdirektör;
Ström, Gunne, konsulent;
Strömgren, H., konsulent;
Tegman, O., utbildningskonsulent;
Tegner, G., direktör;
Thorvinger, Hjördis, rektor;
Wahlström, L., ombudsman;
Wernlund, Brita K., byrådirektör;
Vrethammar, K. H., undervisningsråd;
Westman, E., ingenjör;
Virdebrant, B. C.-E., kansliråd;
Äberg, C.-J., avdelningsdirektör;
Åhlén, K., rektor.
Sekreterare:
Persson, Stig, rektor (fr. o. m. den 1 oktober 1964).
Biträdande sekreterare:
Wernlund, Brita K., byrådirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1964).
Lokal: Sandelsgatan 10—12, Stockholm No; tel. 67 69 16 (ordf.), 67 87 32
(sekr.), 67 60 54 (bitr. sekr.), 61 89 44 (kansli).
Direktiven för utredningen, se 1964: I E 57.
271
IE: 47
Riksdagsberättelsen år 1965
Arbetet har under året bestått av dels specialutredningar i ett antal expertgrupper,
som var och en letts av en ledamot av beredningen, dels ock
såvitt gäller allmänna frågor överläggningar med beredningen in pleno.
Utredningen har under tiden den 1 november 1963—den 31 oktober 1964
hållit 10 sammanträden med tillhopa 12 sammanträdesdagar. Därutöver har
expertgrupperna sammanträtt ett flertal gånger.
Utredningsarbetet beräknas komma att fortgå under år 1965.
48. Sakkunnig för översyn av kyrkomusikerstadgan (1964: I 59)
Tillkallad enligt Kung], Maj :ts beslut den 1 november 1963 för att verkställa
dels den av riksdagen i skrivelse den 26 april 1963, nr 164, begärda
översynen av kyrkomusikerstadgan, dels ock de av kyrkomötet i skrivelser
den 27 september 1963, nr 16 och 17, samt den 2 oktober 1963, nr 31,
gjorda framställningarna angående ändringar i stadgan:
Norberg, R. E., kansliråd.
Experter:
Colstrup, Inga M., f. Furst, förste stiftsnotarie;
Halle, B. T., t. f. kansliråd.
Lokal: Sveavägen 31, 6 tr„ Stockholm C; tel. 20 90 15.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1965.
49. Utredningen om svenska ortnamnsarkivets och landsmålsarkivens
verksamhet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 december 1963 för
att verkställa utredning rörande svenska ortnamnsarkivets, landsmåls- och
folkminnesarkivets i Uppsala samt landsmålsarkivets i Lund framtida ställning
och organisation:
Meyerson, C. Å. V., fil. lic., ordförande;
Moberg, L. A., professor;
Munthe, R. E. L., avdelningsdirektör, tillika sekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. 22 45 00
(Meyerson), 22 95 60 (Munthe).
Direktiven för utredningen har angivits i kungl. brev den 6 december
1963:
I en hösten 1961 till ecklesiastikdepartementet ingiven promemoria rörande
vissa problem i samband med undersökningen av svenska dialekter och svenska
ortnamn betonade arkivchefen vid landsmålsarkivet i Lund bl. a. angelägenheten
av att en samlad översyn komme till stånd av landsmåls- och folkminnesarkivets
i Uppsala, landsmålsarkivets i Lund och svenska ortnamnsarkivets arbetsupp«ifter
och organisation. °
272
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 50
I yttrande den 7 oktober 1961 förklarade ortnamnskommissionen sig i allt väsentligt
dela de meningar, som framförts i promemorian.
1 1961 års statsverksproposition, bilagan 10, punkten 19, anmälde chefen för
ecklesiastikdepartementet sin avsikt att låta utreda spörsmålet om landsmålsarkivens
framtida ställning och organisation. Härvid uttalade departementschefen,
att det enligt hans mening förelåge skäl, som talade för att landsmålsarkivens
verksamhet närmare samordnades med universitetens på vederbörande orter. Departementschefen
erinrade om att från och med den 1 juli 1962 de tidigare fristående
båda statsunderstödda instituten för ortnamns- och dialektforskning samt
folkminnesforskning i Göteborg överförts till universitetet i Göteborg och därvid
anknutits till institutionen för nordiska språk respektive etnografiska institutionen.
Vidare framhöll departementschefen, att han —- med hänsyn till att organisationsfrågan
för landsmålsarkiven i vissa avseenden borde granskas från utgångspunkter,
som gällde även ortnamnsarkivet — funnit den förebådade översynen
lämpligen också böra innefatta sistnämnda arkivs ställning och organisation.
Utredningen skall i första hand överväga målsättningarna för ortnamnsforskningen
vid olika institutioner med särskild hänsyn tagen till verket »Sveriges ortnamn»
samt snarast avge förslag om åtgärder för att rationalisera utgivningen av
detta verk så att det kan utkomma inom överskådlig tid. Därjämte har utredningen
att avge förslag om de nämnda arkivorganisationernas verksamhet och därmed
sammanhängande problem.
Utredningen har intill den 31 oktober 1964 hållit 1 sammanträde.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
50. i96b års utlands- och internatskoleutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 februari 1964 för att
verkställa utredning rörande de utlandssvenska barnens skolgång, behovet
av internatskolor och elevhem i Sverige samt till Sverige inflyttade utländska
minoriteters skolgång (se Post- och Inrikes tidn. den 29 februari 1964):
Helén, N. G., landshövding, led. av II kamm., ordförande;
Fältheim, Å. A., undervisningsråd;
Gustafsson, B. I., redaktör;
Hillman, R. A., studierektor;
Myrdal, Alva, ambassadör, led. av I kamm.;
Zethelius, P. H. G., direktör.
Experter;
Dahllöf, U. S., docent;
Gordan, K., psykolog (fr. o. m. den 1 december 1964);
Reinans, S., förste aktuarie;
Ulne, J. O., undervisningsråd (fr. o. m. den 1 november 1964).
Sekreterare:
Enander, S. E., skolinspektör.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Stockholm 2; tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssaint. 23 62 00 (sekreteraren).
273
IE: 50
Riksdagsberättelsen år 1965
Direktiv: (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
7 februari 1964).
I 1963 års statsverksproposition (bil. 10, punkt 103, s. 185) har jag framhållit,
att utlandsskolorna synes kämpa med betydande ekonomiska svårigheter och anfört
bl. a. följande: »I ett läge, då det framstår som önskvärt, att svenska medborgare
beredes tillfälle att tjänstgöra såväl inom olika internationella organisationer
som i den direkta svenska hjälpen till andra länder, bör det övervägas, om
inte statsmakterna borde åtaga sig ett ökat ansvar för utlandsskolorna. I detta
.sammanhang torde också behovet av svensk undervisning för barn till utrikesförvaltningens
personal böra beaktas.» Dessa frågor borde, anförde jag, bli föremål
för en närmare utredning.
I ett antal motioner vid 1963 års riksdag uppmärksammades de utlandssvenska
barnens skolgång. I två likalydande motioner (1:331 och 11:375) föreslogs sålunda
utredning om tillämpning av grundskolans principer på utlandssvenska
barns skolgång. Ett likartat utredningskrav återfanns i motionen II: 391. I ett antal
motioner — 1:197 och 11:241, 1:318 och 11:372 samt 1:324 och 11:385 —
berördes internatskolornas betydelse för bl. a. de utlandssvenska barnens skolgång.
Beträffande de sistnämnda sex motionerna anförde statsutskottet (SU 1963:
8, p. 38), att en utredning rörande utlandsskolorna också borde omfatta spörsmålen
hur utlandssvenskars barn skall kunna erhålla skolbildning i hemlandet,
varvid internatskolornas möjligheter att tillgodose de ökade krav, som kommer
att ställas på dem och omfattningen av statsbidragsgivningen, borde bli föremål
för överväganden. Enligt utskottets mening borde utredningsuppdraget i fråga
om internatskolorna inte begränsas till lösningen av utlandssvenskarnas problem,
då det emellanåt uppkommer situationer, där möjligheten att skicka skolungdomar
till internatskolor framstår som den från olika synpunkter bästa utvägen även för
svenskar i hemlandet.
I motionerna I: 331 och II: 375 berördes också frågan om de inflyttade minoriteternas
skolgång. I sitt av riksdagen godkända utlåtande (SU 1963: 208, Rskr 402)
angående dessa motioner samt motion 11:391 förutsatte utskottet, att den av departementschefen
förebådade utredningen rörande utlandsskolorna skulle komma
till stånd snarast möjligt i form av en allsidig utredning rörande de utlandssvenska
barnens skolgång både hemma och utomlands. Till denna utredning borde,
ansåg utskottet, också hänskjutas de problem, som uppkommer för de inflyttade
minoriteternas barns skolgång.
I skrivelse till skolöverstyrelsen har vidare utrikesförvaltningens tjänstemannaförening
hemställt, att de problem, som sammanhänger med utlandssvenska
barns skolgång, utredes.
Bakom de här angivna uttalandena och förslagen ligger det förhållandet, att
antalet svenskar, som tjänstgör eller studerar i utlandet, på senare år ökat. Såväl
ett ökat statligt engagemang i internationell verksamhet som ökade möjligheter för
forskare, konstnärer och studerande till utlandsvistelse är att förvänta. Samtidigt
torde exportindustrin komma att kräva ytterligare personella insatser i utlandet.
Även om en viss rörelse i motsatt riktning förekommer i det att antalet svenska
missionärer i vissa länder minskar, synes det vara realistiskt att räkna med en
ökning av antalet utlandssvenskar.
För den som av olika skäl under längre tid vistas utomlands måste barnens
skolgång vara en fråga av särskilt stort intresse. Skolgång kan i sådana fall fullgöras
antingen på familjens bostadsort i svensk utlandsskola eller mera interna
-
274
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 50
tionellt präglad utlandsskola eller i vederbörande lands skolväsen, eller ock i
internatskola eller annan skola i hemlandet.
Av en tidigare, av utlandssvenskarnas förening gjord undersökning framgår, att
utlandssvenska föräldrar i stor utsträckning i första hand önskar, att deras barn,
sa länge de är yngre, skall gå i skola på familjens bostadsort. Fullgöres skolgången
då i det främmande landets undervisningsväsen uppkommer givetvis vissa
problem. Sålunda får barnen där ingen undervisning i väsentliga ämnen med
nära anknytning till svenska förhållanden såsom svenska språket, svensk historia
och svensk samhällskunskap. Därigenom och genom att undervisningen även i
övriga ämnen kan skilja sig väsentligt från undervisningen i skolorna i Sverige,
försvåras elevens övergång till svensk skola. Dessa svårigheter kan i avsevärd
grad elimineras genom att svensk undervisning eller i varje fall kompletterande
sådan tillhandahålles på familjens bostadsort.
För närvarande utgår statsbidrag till ett femtontal svenska skolor i ett tiotal
länder i Europa, Afrika och Asien. Årsbidrag utgår till kostnaderna för småskollärartjänst
med 8 500 kr., för folkskollärartjänst med 11 000 kr. samt för två
lärartjänster vid en i Paris anordnad realskola med 15 000 kr. för vardera
tjänsten. För ordinarie lärare i Sverige är begynnelselönerna i ortsgrupp 5 för
sinåskollärare c:a 18 700 kr., för folkskollärare c:a 21 000 kr. och för adjunkt c:a
31 300 kr. Bidragets begränsade storlek i förhållande till löneläget i Sverige har
medfört, att lärarlönerna vid utlandsskolorna kommit att ligga på en lägre nivå
än i Sverige med minskade möjligheter att för längre tid förvärva kompetenta
lärare som följd. För den del av lärarlönerna, som inte täckes av statsbidraget,
får skolornas huvudmän helt svara. Härtill kommer kostnader för lokaler, pedagogiska
hjälpmedel, skolmåltider etc. Dessa kostnader täckes på olika sätt såsom
genom bidrag från svenska utlandsförsamlingar, bidrag från svenska föreningar
och företag samt genom terminsavgifter. De sistnämnda blir i många fall
mycket höga och kan för föräldrar med genomsnittliga inkomster utgöra ett hinder
mot att utnyttja den svenska skolan på orten.
Det bör eftersträvas, att så många svenska ungdomar i skolpliktig ålder som
möjligt, även de som till följd av utlandsvistelse är förhindrade att åtnjuta grundskolundervisning
i hemlandet, där föräldrarna så önskar, utan alltför stora egna
ekonomiska uppoffringar eller alltför stora kostnader för samhället får tillfälle
till sådan undervisning på sin bostadsort.
Mot bakgrunden av det anförda bör en utredning rörande de utlandssvenska
barnens skolgång nu komma till stånd. För ändamålet bör särskilda sakkunniga
tillkallas.
De sakkunniga bör först kartlägga det nuvarande och, såvitt möjligt, det närmast
kommande behovet av särskilda svenska skolor i utlandet samt utröna, hur
de nuvarande utlandsskolorna svarar mot dessa behov. Därvid bör också undersökas
föräldrarnas benägenhet att placera sina barn i vederbörande lands skolväsen
och hur detta påverkar utlandsskolornas situation. Därigenom erhålles en
utgångspunkt för bedömningen av under vilka förutsättningar, i vilka former och
i vilken utsträckning ett ökat statligt stöd till utlandsskolorna kan vara erforderligt
En
grundläggande fråga vid denna bedömning är vilka åldersgrupper utlandsskolornas
undervisning bör omfatta. Det kan antagas, att skolorna på olika orter
i detta avseende måste organiseras olika, även om det synes vara önskvärt, att
de i varje fall bör omfatta grundskolans låg- och mellanstadier. Vad högstadiet
beträffar föreligger praktiska svårigheter, när det gäller att i eu skola
275
IE: 50
Riksdagsbercittelsen år 1965
med begränsat elevunderlag tillhandahålla ett tillfredsställande antal valmöjligheter
mellan olika tillvalsgrupper. Viss undervisning torde därför inte alls i reguljär
form kunna erbjudas eleverna vid en utlandsskola. Det bör därför övervägas
i vilken omfattning det genom lärarledd korrespondensundervisning, eventuellt
i kombination med särskilda hjälpmedel, är möjligt att bemästra dessa problem
i likhet med vad som sker exempelvis vid glesbygdshögstadierna.
En förutsättning för att utlandsskolorna skall fungera tillfredsställande är att
lärarfrågan löses. Utgångspunkten bör härvid vara, att utlandsskolornas lärare
skall ha samma kompetens som motsvarande lärarkategorier i hemlandet. Frågan
om anställnings- och avlöningsförmåner för lärare och övrig för den direkta undervisningen
nödvändig personal vid dessa skolor måste följaktligen övervägas,
varvid också bör klarläggas bl. a. vilken effekt konstruktionen av de svenska socialförsäkringarna
har för utlandsskolornas personal.
Ytterligare en väsentlig förutsättning för en effektiv undervisning är att skolorna
har tillgång till ändamålsenliga lokaler, undervisningsmateriel och andra
hjälpmedel. Grundskolans huvudmän erhåller statsbidrag till kostnaderna för
dessa ändamål. De sakkunniga bör överväga om statligt stöd till utlandsskolorna
i dessa avseenden bör utgå och i så fall i vilken utsträckning och på vad sätt
det bör ske. Även skolsociala frågor bör uppmärksammas, exempelvis skolmåltider
och skolskjutsar.
Givetvis bör det statliga stödet till utlandsskolorna differentieras allt efter skolornas
storlek. Det är viktigt att söka åstadkomma ett system som smidigt kan
anpassas till de speciella förhållanden, som kännetecknar utlandsskolorna, vilkas
elevunderlag kan variera kraftigt under läsåret.
För ett statligt ekonomiskt engagemang på utlandsskolornas område kan två
former tänkas. Antingen kan en skola drivas som en helt statlig institution eller
kan statsbidrag utgå till av staten erkänd särskild huvudman för sådan skola.
Enligt min uppfattning är det senare systemet att föredraga av såväl principiella
som praktiska skäl. Pedagogisk vägledning och en viss kontroll bör vara förenade
med ett ökat statligt stöd och de sakkunniga bör därför framlägga förslag om
ett system härför. Frågan om sammansättning av styrelsen för utlandsskola bör
också övervägas.
På uppdrag av Nordiska kulturkommissionen färdigställde skolöverstyrelsen
1960 en utredning om gemensam undervisning av i utlandet boende danska, finländska,
norska och svenska barn. Enligt överstyrelsens då redovisade uppfattning
var det ej nödvändigt eller önskvärt med en omorganisering av berörda
skolor till samnordiska skolor, under förutsättning att barn från nordiskt land
även i fortsättningen mottogs i skola, som upprättats av annat nordiskt land.
Frågan bör enligt min uppfattning nu åter tagas upp till övervägande mot bakgrunden
av det förväntade ökande behovet av utbildningsmöjligheter i utlandet
för barn från de nordiska länderna. De sakkunniga bör således på ett tidigt stadium
i sitt arbete skaffa sig kännedom om utredningsplanerna i detta avseende
i de övriga nordiska länderna. Det bör utrönas bl. a. om de s. k. europaskolor,
som upprättats inom EEC, skulle kunna erbjuda en förebild för eventuella samnordiska
utlandsskolor.
De sakkunniga bör vidare undersöka i vilken omfattning insatsen från hemlandet
bör bestå av kompletterande undervisning i svenska språket och andra
ämnen med anknytning till svenska förhållanden i de fall där eleven går i utländsk
skola. De sakkunnigas förslag i detta avseende bör ta sikte på det organisatoriska
och ekonomiska stöd från statens sida, som kan finnas påkallat.
276
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 50
I fråga om vissa kategorier barn fordras särskilda åtgärder från samhällets
sida för att de skall kunna komma i åtnjutande av en tillfredsställande undervisning,
fostran och allmän omvårdnad. En av dessa kategorier är de utlandssvenska
barn, som vill komma i åtnjutande av skolundervisning i hemlandet.
Andra grupper, som avses i detta sammanhang, är exempelvis barn från splittrade
hem, barn i behov av ett radikalare miljöombyte än övergång till annan
skola i hemorten och glesbygdsungdom. För dessa elevkategorier är lösningen
på skolproblemen i regel inackordering i någon form, internatskola, elevhem eller
skolhushåll.
Internatskolornas och elevhemmens betydelse, inte bara med hänsyn till de
utlandssvenska barnen har diskuterats såväl av 1957 års skolberedning som 1960
års gymnasieutredning.
Vad internatskolorna beträffar framhöll jag i propositionen 1962:54 angående
reformering av den obligatoriska skolan m. m., att behovet av internatskoleplatser
på grundskolans låg- och mellanstadienivå, såvitt man da kunde överblicka,
inte var särskilt påträngande. Jag omnämnde vidare i det sammanhanget vissa
inom utrikesförvaltningens tjänstemannaförening pågående överväganden angående
upprättande av skolhushåll i vissa städer. Som jag tidigare nämnt har sedermera
denna förening i skrivelse till skolöverstyrelsen hemställt om särskild utredning
om de utlandssvenska barnens undervisning.
Gymnasieutredningen har i fråga om internatskolorna anfört, att det synes
klart, att de redan befintliga institutionerna ej svarar mot det nu föreliggande
behovet på det gymnasiala stadiet och att utvecklingen medför, att behovet
kommer att öka. Särskilt svår synes enligt utredningens uppfattning bristen på
anordningar av detta slag vara för kvinnlig ungdom.
Det synes nu lämpligt att till övervägande upptaga behovet av åtgärder i fråga
om samtliga de här nämnda elevkategoriernas skolgång. Därvid bör bl. a. uppmärksammas
de nuvarande traditionella internatskolornas förhållanden och dessa
skolor såsom en bland andra möjligheter att tillgodose det behov av åtgärder,
jag här avser. När det gäller dessa skolor måste uppmärksamheten således riktas
på behovet av platser för skilda elevgrupper, vilket betyder att de sakkunniga
förutsättningslöst bör överväga huruvida upprättande eller stödjande av internatskolor
är ett i det nuvarande samhället lämpligt sätt att lösa de här ifrågavarande
elevkategoriernas problem. Härvid bör naturligtvis såväl rent pedagogiska
som även sociala och ekonomiska synpunkter anläggas. För egen del finner
jag det emellertid angeläget att, såsom jag i det följande närmare anger, alternativa
lösningar ingående prövas.
Beträffande de nuvarande internatskolorna måste beaktas, att införandet av
grundskola, fackskola och ett nytt gymnasium kan komma att minska tillströmningen
till internatskolorna av glesbygdsbarn och av barn från värdkommunen.
Detta förhållande kan leda till en ökning av internatskolornas möjligheter att
mottaga elever ur andra av de här aktuella kategorierna.
I den mån det visar sig angeläget med en viss utökning av de egentliga internatskolornas
kapacitet, vilket är tänkbart bl. a. med hänsyn till att grundskolan
och det nya gymnasiet förutsätter en större skolenhet än vad en internatskola
nu i allmänhet utgör, bör hänsyn tagas till att det fortfarande råder särskilt stor
brist på platser för flickor. Det bör undersökas, om inte platser kan beredas även
för flickor vid nuvarande skolor.
I den mindre skolenhet, som en internatskola i allmänhet utgör, kan svårigheter
uppstå, när det gäller att ge eleverna de valmöjligheter, som grundskolan
‘277
IE: 50
Riksdagsberättelsen år 1965
skall erbjuda. I vissa fall kan säkerligen en lösning vinnas genom samverkan
med värdkommunen. I andra fall kan man måhända tvingas acceptera en internatskola
med mindre valmöjligheter än de i och för sig önskvärda och låta denna
begränsning uppvägas av den uppgift skolan fyller från andra synpunkter. Utredningen
bör närmare överväga internatskolornas anpassning till grundskolan
och, på något längre sikt, anpassningen till fackskola och gymnasium.
I några hänseenden tillämpas för internatskolorna andra regler än för andra
motsvarande skolor. Utredningen bör ta ställning till om sådana regler alltjämt
kan vara motiverade.
Såväl skolberedningen som gymnasieutredningen har ansett, att statsbidrag
även i fortsättningen bör ges till internatskolorna, men har inte sett som sin
uppgift att överväga statsbidragsreglernas utformning och storleken av det statliga
stödet. Internatskolornas anpassning till det nya läget kan få ekonomiska
konsekvenser, som kan bli rätt betydande. Det kan krävas ombyggnad av redan
befintliga lokaler eller uppförande av nya. Utrustning och nya undervisningshjälpmedel
kan behöva anskaffas. Utredningen bör följaktligen också, mot bakgrunden
av en bedömning av behovet av internatskolor från det allmännas synpunkt,
till prövning upptaga formerna för och omfattningen av statligt stöd till
dessa skolor.
Som alternativ till internatskola finnes i första hand elevhem av den typ som
redan upprättats i kommunal eller enskild regi. Dessa, som förekommer i ganska
begränsad utsträckning, är avsedda för barn, som går i allmänna skolor men av
olika skäl inte har sitt hem på skolorten.
Det har ifrågasatts, om inte bl. a. utlandssvenskarna under vissa förutsättningar
skulle kunna finna sådana elevhem lämpliga för sina barns skolgång.
Denna lösning skulle vara mindre kostsam såväl för samhället som den enskilde.
Elevhem och internatskola har en likartad uppgift, men de skiljer sig i fråga
om uppbyggnad och organisation. Sålunda kan elevhemmet genom sin anknytning
till ortens skolväsen bl. a. förutsättas ge bättre möjligheter till val bland
skilda utbildningsmöjligheter, avpassade för den enskilde elevens förutsättningar
och intresseinriktning. Utredningen bör närmare överväga i vilka avseenden internatskola
och i vilka avseenden elevhem kan vara bäst ägnat att ta hand om
elevkategorier av olika slag. Utredningen bör vidare undersöka vilka åtgärder
som kan vara behövliga för att göra elevhem, som drives i samhällets regi eller
med statliga bidrag, bättre skickade för uppgiften att ta om hand skilda kategorier
elever, som under skolgången tvingas vara skilda från sin hemmiljö.
Som jag tidigare nämnt, har från bl. a. utrikesförvaltningens tjänstemannaförening
framförts tanken att man genom upprättande av skolhushåll på lämpliga
orter med differentierat skolväsen och genom ändamålsenliga former för anknytning
till ortens skolor skulle kunna ge barnen större variations- och valmöjligheter
i utbildningsavseende än vad som kan erbjudas i internatskolor, samtidigt
som barnen skulle få en intimare och livligare kontakt än eljest med det svenska
samhället av i dag.
Detta alternativ, vars bärande tanke är att bereda barnen en så naturlig och
hemlik miljö som möjligt, är enligt min mening förtjänt av att ingående prövas
som ett fullt jämförbart alternativ till internatskolor och elevhem. De sakkunniga
bör vid denna prövning utgå ifrån att en anordning av detta slag förutsätter engagemang
inte bara från statens utan också från vederbörande kommuns sida.
Som jag tidigare nämnt, har riksdagen uttalat sig för att frågan rörande vissa
minoriteters skolgång också bör hänskjutas till prövning av sakkunniga. De mi
-
278
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 51
noriteter, som därvid avsetts är huvudsakligen efter kriget från andra länder nyinflyttade
grupper, vilkas barn av språkliga eller religiösa skäl kan behöva beredas
särskild skolgång. Det gäller således personer av utländsk härkomst, vilkas
barn är svenska medborgare, eller eljest förutsättes kvarstanna här i landet
under lång tid.
Efter krigsslutet har ett stort antal utlänningar kommit till Sverige som flyktingar
eller immigranter och i stor utsträckning assimilerats med det svenska
samhället. Utvecklingen synes nu gå mot en minskning av de institutionella
hindren för arbetskraftens internationella rörlighet. Det är därför inte orimligt
att antaga, att ett betydande antal utlänningar även i framtiden kommer att tillföras
den svenska arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund kan det vara berättigat
att närmare undersöka om dessa grupper kan ha vissa särintressen på undervisningens
område och om åtgärder från samhällets sida inom ramen för det
allmänna skolväsendet, utöver de redan vidtagna, kan vara motiverade.
Utredningen har intill den 31 oktober 1964 hållit 7 sammanträden samt
företagit vissa studiebesök.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1965.
51. Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 april 1964 för att
verkställa utredning rörande lärarnas arbetsförhållanden m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 april 1964):
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör, ordförande;
Alfredsson, K.-E. N„ förbundsjurist;
Bodell, K. G., undervisningsråd, tillika sekreterare;
Eriksson, B. Sune, sekreterare;
Hellers, P. A. H., ombudsman;
Nord, B. I., byråchef;
Sandberg, A. B., byråchef;
Stenerudh, K.-E. H., direktör;
Tylén, H. rektor.
Experter:
Almefelt, P. V., byrådirektör;
Karlin, B. G., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 13 oktober 1964);
Rapaport, E., byråchef;
Svensson, Nils-Eric, undervisningsråd (fr. o. m. den 13 oktober 1964).
Lokal: Linnégatan 87, Stockholm; tel. 63 06 80 ankn. 239—242.
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till stadsrådsprotokollet den
3 april 1964):
För de sakkunnigas arbete vill jag här ange följande riktlinjer:
Såsom redan i viss mån framgått, blir syftet med utredningen tvåfaldigt. För
279
IE: 51
Riksdagsberättelsen år 1965
det första skall genom ingående undersökningar lärarnas hela, faktiska arbetssituation
kartläggas. Det material, som härvid framkommer, avses kunna utgöra
en tillförlitlig grundval för framtida överväganden i förhandlingssammanhang
av lärarnas undervisningsskyldighet. Av de sakkunniga skall dock frågor av
förhandlingsnatur inte tagas upp.
Utredningens andra, mera konstruktiva syfte är att sätta de sakkunniga i stånd
att, främst på grund av vad som framkommer i undersökningarna, överväga åtgärder
för rationaliseringar i lärararbetet.
I fråga om den sist angivna delen av utredningsarbetet torde det i varje fall
för närvarande inte finnas anledning att närmare precisera de sakkunnigas uppdrag.
Under undersökningens gång kan framkomma idéer och uppslag, värda
att ges en mera allmän spridning och tillämpning, för att exempelvis förkorta
tidsåtgången för utförande av vissa arbetsmoment. Här torde vidare kunna aktualiseras
åtgärder, som innebär en ökad koncentration av lärarens arbetsinsatser
till yrkets huvuduppgifter. Det bör också framhållas, att denna utrednings
tillkomst inte får bli ett hinder för nya insatser under utredningsperioden för
att förbättra skolans inre arbete eller för pågående utvecklingsarbete i övrigt
inom skolan. Däremot är det av vikt både av undersökningstekniska skäl och
med tanke på den konstruktiva delen av utredningsarbetet, att de sakkunniga
noga följer pågående utveckling och diskussion på området.
Vad så gäller uppläggningen av undersökningen av lärarnas arbetssituation
torde det vara nödvändigt att bl. a. göra vissa avgränsningar av uppdraget. Det
har redan från början stått klart, att undersökningen kommer att inrymma mvcket
betydande undersökningstekniska svårigheter och att dess genomförande,
ä\ en om det begränsades till en enda skolform, skulle kräva synnerligen omfattande
insatser av tid och resurser för att ge resultat av verkligt värde. Från
personalorganisationernas sida har emellertid framförts önskemål om att undersökningen
skall omfatta nästan alla typer av läroanstalter och lärarkategorier
utanför universiteten och att den skall innefatta jämförelser mellan äldre och
nyare organisationsformer. Dessa önskemål måste givetvis vägas mot vådorna av
att ytterligare försvåra undersökningen och därmed kanske äventyra dess genomföl
barhet och resultatens värde. Det bör vidare framhållas, att en undersökning
a'' lärarnas arbetsförhållanden inom en skolform kan få en allmänt grundläggande
betydelse för bedömningen av motsvarande förhållanden även inom andra mer
eller mindre likartade läroanstalter.
Även om jag sålunda inte finner det lämpligt eller ens möjligt att ge undersökningen
en så vid omfattning som personalorganisationerna önskat, vill jag
inte heller — trots att detta i och för sig vore naturligast — begränsa den till
den nya skolorganisationen, i en första omgång grundskolan och i ett senare
skede ett nytt gymnasium och tvååriga fackskolor. Såsom nyss redovisats, gjordes
redan i propositionen 1962:64 vissa preliminära uttalanden om vilka skolformer
undersökningen kunde tänkas gälla, nämligen »i huvudsak grundskolans
olika stadier, de högre kommunala skolorna och de allmänna gymnasierna». Om
också utredningsarbetet, med vissa närmare preciseringar, som jag strax återkommer
till, ges en sådan vidare ram, är det enligt min mening självklart, att
tyngdpunkten i undersökningen liksom naturligtvis i utredningens övriga mera
konstruktiva delar klart skall falla inom den nya skolorganisationen. Undersökningar
inom äldre organisationsformer bör ske endast i den mån de är av väsentlig
betydelse för att belysa de nya skolformerna och deras förhållanden.
Mindre fruktbara och för framtiden tämligen intresselösa jämförelser av arbets
-
280
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 51
förhållandena inom äldre och inom nyare skolformer bör undvikas. I detta sammanhang
vill jag också bestämt ta avstånd från ett under förberedelsearbetet
väckt förslag, att utredningen på olika vägar även skulle insamla material till
belysning av arbetsförhållandena i olika skolformer under början av 1950-talet.
I fråga om vilka skolformer undersökningen bör omfatta, vill jag mera preciserat
förorda följande.
Såvitt gäller gruppen högre kommunala skolor bör undersökningen, på lämpligt
sätt begränsad, avse tre- eller fyraårig realskola. Om undersökningstekniska
skäl talar därför, bör emellertid hinder inte möta mot att medtaga även statlig
realskola. En utvidgning till kommunal flickskola och eventuellt även praktisk
realskola bör komma i fråga endast om de sakkunniga vid sina närmare ö\erväganden
finner det oundgängligen nödvändigt. De begränsade undersökningai na
av nu berörda skolformer måste med hänsyn till dessas snara avveckling höra
till de första etapperna i de sakkunnigas arbete.
För gymnasiets del bör en till omfattningen på lämpligt sätt begiänsad undersökning
göras av nuvarande förhållanden. Bland de allmänna gymnasierna bör
särskilt försöksgymnasiernas förhållanden uppmärksammas. Trots angelägenheten
av att begränsa undersökningens omfång synes det från andra synpunkter
vara mest rationellt att inbegripa även tekniska gymnasier och handelsgymnasier.
Därest det av gymnasieutredningen föreslagna tidsprogrammet för gymnasiereformen
kommer att följas, torde utredningsplanen böra uppläggas pa ett
sådant sätt, att det blir möjligt att göra studier både rörande förhållandena i det
nuvarande gymnasiet och i en ny typ av gymnasium.
Undersökningens huvudobjekt bör nu vara grundskolan. Även skolor av Blyp
torde här böra beaktas. I förberedelsearbetet har från flera olika håll särskilt
framhållits, att undersökningsarbetet i grundskolan inte bör sätta in förrän
den nva läroplanen trätt i tillämpning fullt ut på de olika stadierna och ai betssituationen
hunnit stabilisera sig. Detta synes riktigt och jag vill vidare uttala
min principiella anslutning till ett under förberedelserna framfört önskemål,
att grundskolans samtliga stadier undersökes samtidigt. Om så sker, skulle undersökningen
i grundskolan verkställas tidigast under läsåret 1966/67, helst kanske
ännu ett år senare, om inte de skolor som utväljes tidigare än normalt infört
anordningen med sammanhållna klasser i årskurserna 7 och 8. Ett visst
dröjsmål skulle också medföra den fördelen att analys- och metodfrågor kunde
hinna grundligt genomarbetas och att en viss praktisk utprövning av metoderna
kunde ske dels i de tidigare lagda, mera begränsade undersökningarna i äldre
skolformer, dels eventuellt i en särskilt arrangerad försöksetapp för grundskolan.
Först sedan möjligheter föreligger att bedöma värdet av en sålunda påbörjad
första undersökningsetapp, bör ställning tagas till frågan om en utsträckning av
undersökningen till ett nytt gymnasium och den tvååriga fackskolan.
Även med denna avgränsning i fråga om skolformerna blir antalet lärarkatet/orier,
som beröres av undersökningen, betydande. Det är nämligen min uppfattning
att denna i princip skall omfatta samtliga lärartyper i de medtagna skolformerna.
Småskollärare, folkskollärare, lärare i läroämnen och övningslärare
bör sålunda medtagas. Genom att de två sistnämnda kategorierna inrymmer företrädare
för ett stort antal olika ämnen med sinsemellan skiftande arbetsförhållanden,
blir givetvis antalet kategorier, som skall särhållas, väsentligt större än
uppräkningen ger intryck av. Med den nyss angivna totalramen bör hinder inte
heller möta mot att arbetsförhållandena för olika slag av yrkeslärare och speciallärare
i grundskolan studeras. Att undersökningen skall ge en kartläggning av
281
I E: 51
Riksdagsberåttelsen år 1965
lärai nas hela, faktiska arbetssituation innebär vidare bl. a., att specialuppdrag
som studierektor, tillsynslärare, yrkesvalslärare, klassföreståndare, institutionsföreståndare,
huvudlärare, bibliotekarie etc. skall bli beaktade; beträffande vissa
dylika uppgifter återkommer jag i det följande.
Efter dessa avgränsningsfrågor övergår jag till spörsmål om undersökningens
närmare uppläggning i olika avseenden. Jag vill då inledningsvis framhålla, att
mina synpunkter i det följande i första hand tar sikte på undersökningen i
grundskolan. Modifikationer och begränsningar kan bli aktuella beträffande undersökningar
i andra skolformer.
Det är nödvändigt att de sakkunniga inleder arbetet med en grundlig analys
av de olika delar och moment, av vilka lärarens arbete är sammansatt. Utan anspråk
på att bär göra annat än en grov och ofullständig indelning och exemplifiering
kan jag antyda sammansättningen på följande sätt: planläggning av arbetet
för läsåret, för terminen och för kortare perioder; lektions- och laborationsförberedelser,
undervisning, efterarbete efter lektioner och laborationer; klassföreståndarskap,
elev- och föräldrakontakter av skilda slag, skolsociala uppgifter
i övrigt; utarbetande av arbetsmaterial och prov av olika slag, rättning av
skrivningar och prov; konferenser och kollegier; fortbildning i organiserad form
och av annan art; betygsättning och därmed sammanhängande uppgifter; vård,
handhavande och tillsyn av institutioner och materiel etc.
Undersökningen avser till stor del en ren registrering -— så objektiv och tillförlitlig
som möjligt av lidsåtgången för den totala arbetsvolymen och de
skilda arbetsmoment, som ingår i lärararbetet. Det insamlade materialet skall
självfallet ingående belysa variationer i denna tidsåtgång för lärarna individuellt
och mellan olika kategorier av lärare. Den registrerade arbetsbelastningen bör
emellertid också kunna ställas i relation till faktiska omständigheter av skilda
slag, exempelvis skollokalernas ändamålsenlighet, skolans tillgång på kontorsteknisk
och annan apparatur, undervisningsmateriel och hjälpmedel av olika
slag, tillgången på skrivhjälp och på skolpsykologisk och annan särskild expertis,
elevantalet och åldersstadierna i de klasser läraren arbetar med. Andra exempel
på data, som naturligen bör ingå i undersökningsmaterialet är uppgifter om
lararens ålder, kön och utbildning liksom tidigare tjänstgöring. Vidare bör bl. a.
registreras det totala antalet effektiva undervisningsdagar under läsåret samt lovdagar,
friluftsdagar, tid för skrivningar och liknande avbrott i det normala schemat
för såväl skolans olika årskurser som för de enskilda lärarna. Naturligtvis
bör också framgå hur de schemabundna lektionerna för den enskilde läraren
fördelar sig på veckans dagar och under skoldagen med beaktande också
av förändringar häri på grund av koncentrationsläsning eller dylikt, liksom
för klasslärarnas del hur ämnesbyte mellan lärare medför undervisning av samme
lärare i flera klasser och en begränsning av det antal ämnen han undervisar i.
Lararens övertimmar utöver undervisningsskyldigheten och därmed sammanhängande
arbetsuppgifter (förberedelser, skrivningsrättning m. m.) skall självfallet
särredovisas. Förekomsten av uppdrag utanför lärartjänsten av mera tidsödande
slag torde också böra registreras. Av intresse kan även vara att få uppgift
om lärarens egen uppfattning om anledningarna till upplevda svårigheter
och till särskilt stor tidsåtgång för vissa uppgifter, om disciplinförhållandena
vid skolan och bland de egna eleverna etc.
Vad jag nu berört utgör exempel på frågor, som bör belysas i undersökningen,
och data, som kan ha relevans för en bedömning av lärarnas arbetssituation.
På de sakkunniga bör ankomma att i den inledande fasen av undersökningsar
-
282
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 51
betet, jämsides med den tidigare nämnda analysen av vad som ingår i lärararbetet,
närmare precisera dylika frågeställningar eller detaljmålsättningar för
undersökningen och fastställa härför erforderliga typer av data.
För belysning av intensiteten och tyngden i olika arbetsuppgifter bör kunna
inhämtas uppgifter om hur lärarna själva i grova drag graderar olika arbetsuppgifter
inbördes, exempelvis vilka uppgifter som kräver en särskilt hög grad
av koncentration eller eljest är särskilt tröttande, och vilka moment, t. ex. deltagande
i pedagogdagar och friluftsdagar, som kan medge ett visst mått av avkoppling.
Av betydelse för en bedömning av arbetet kan också vara uppgifter
om sjukledighetsfrekvens och avgång från tjänsten i förtid.
Ytterligare frågor, som kräver stor uppmärksamhet i den första fasen av undersökningsarbetet,
är sådana, som gäller representativiteten i det material som
skall insamlas. Hit hör spörsmål om underlagets storlek och valet av undersökningsenheter
men också frågor om tidsmässig representativitet. Att undersökningen
såvitt möjligt bör belysa förhållandena under ett helt arbetsår torde vara
ett för alla parter klart önskemål. Vissa exempel har redan anförts på data, som
bör avse hela läsåret. Huruvida registrering ute bland lärarna av tidsåtgången
för olika arbetsuppgifter behöver pågå kontinuerligt under ett helt läsår eller
med lämpliga avvägningar kan inskränkas till stickprovsmässigt valda perioder
blir emellertid en fråga för de sakkunniga att ytterligare överväga. Uppgifter
även beträffande ferietidens uttnyttjande för arbete med anknytning till lärartjänsten
är naturligtvis av stort intresse för totalbilden av lärarnas arbetssituation.
Nödvändigt är vidare, att de sakkunniga ägnar undersökningsmetodiken en ingående
prövning. Vissa erfarenheter om svårigheterna på området och risker för
felkällor samt uppslag i fråga om lämpliga metoder torde de sakkunniga kunna
erhålla från dels några få tidigare undersökningar på skolans område av i viss
män liknande natur, möjligen även de i anslutning till 1957 års skolberednings
arbete genomförda s. k. kursplaneundersökningarna och motsvarande undersökningar
inom gymnasieutredningen, dels gjorda arbetstidsundersökningar inom
näringslivet, dels de undersökningar, som på senare tid utförts inom försvaret
genom militära arbetstidsberedningen, dels kanske också utländska undersökningar
av liknande art. De nämnda undersökningarna torde dock bara i begränsad
omfattning kunna ge de sakkunniga vägledning. Metoderna måste under
alla förhållanden genomtänkas från grunden med utgångspunkt i de förhållanden
det här gäller.
Eftersom en stor del av lärarnas arbetstid normalt är förlagd till hemmet, finns
knappast någon möjlighet att med objektiva arbetsmätningsmetoder kartlägga
vad som utföres utom lektionstid. Undersökningsmetoderna bör visserligen inte
låsas i detta sammanhang och vidare bör möjlighet föreligga att parallellt använda
olika metoder. Det synes dock vara sannolikt, att undersökningen till större
eller mindre del måste baseras på personliga enkäter. Även om jag hyser tillit
till den goda viljan och vaksamheten mot bristande objektivitet hos den kår, vars
arbetsförhållanden skall undersökas, är det med hänsyn till att resultaten bl. a.
skall kunna åberopas i förhandlingssammanhang klart, att synnerlig omsorg,
särskilt vid tillämpning av enkätmetoden, måste nedläggas på planeringen och
genomförandet av undersökningen, för att den skall ge ett så långt möjligt objektivt
och tillförlitligt resultat. Utrymmet för personliga skattningar, om vilkas
realism tvekan kan råda, måste göras så litet som möjligt.
Under förberedelsearbetet har diskuterats att göra direkta fältstudier, base -
283
IE: 51
Riksdagsberättelsen år 1065
rade på förutsättningen att lärare vid någon eller några skolor, där möjligheter
finns att bereda arbetsplats m. m., till skolan förlägger allt det arbete, som eljest
sker i hemmet. Ett sådant arrangemang skulle kunna vara värdefullt både från
undersökningsteknisk synpunkt och med hänsyn till de mera konstruktiva utredningsuppgifterna
i rationaliseringssyfte. Genom möjligheten att åtminstone
tidvis följa läraren i hans arbete på nära håll skulle bl. a. objektiviteten i undersökningarna
kunna stärkas och bättre insikter kunna nås om tyngden i olika
arbetsuppgifter; samtidigt får givetvis beaktas, att underlaget i en sådan begränsad
undersökning kan bli tämligen osäker från statistisk synpunkt. Såsom ett
rationaliseringsexperiment i aktivt samspel med de i undersökningen deltagande
lärarna kan anordningen måhända ge mera. Tillfälle skulle kunna ges att studera
exempelvis tids- och effektivitetsvinster genom omedelbar tillgång i arbetslokalerna
till bl. a. bibliotek och kontorstekniska hjälpmedel; problem rörande
schemaläggning och utnyttjande av håltimmar skulle måhända kunna ses från en
ny aspekt, av betydelse också för allmänt aktuella frågor om klassföreståndarskapets
utövande, elevkontakter in. m. — Det här i korthet antydda uppslaget
bör ytterligare övervägas av de sakkunniga i samband med övriga metodproblem.
För att undvika missförstånd vill jag här framhålla, att det självfallet inte är
avsikten, att denna utredning skall ge sig i kast med rent pedagogiska och undervisningsmetodiska
spörsmål. Arbetsmetoder, som hänför sig t. ex. till sättet
att utföra skrivningsrättning, föra elevanteckningar, framställa arbetsmaterial
och dylikt, skall däremot lika självfallet kunna studeras, jämföras och värderas.
Intet bör heller hindra att i undersökningen uppmärksammas om lektionstiden
i olika avseenden blir ineffektivt utnyttjad t. ex. på grund av brist på tekniska
hjälpmedel. Också andra skäl talar för att klassrumsdörren inte får vara stängd
för undersökarna. Jag är övertygad om att skolledare och lärare kommer att
möta undersökningen med sådan förståelse för det positiva syftet, att önskemål
att få närvara i erforderlig omfattning även under lektionerna inte skall utgöra
något problem.
Vad jag hittills berört i fråga om analysarbete, fastställande av datatyper, val
av undersökningsmetoder in. in. hänför sig till en första, inledande fas i undersökningen,
där de sakkunniga förutsättes ta aktiv del i och gemensamt ansvar
för att uppläggningen så långt möjligt blir sådan, att resultaten kan omfattas med
tilltro från skilda parter. Redan i denna fas krävs dock tillgång till matematiskstatistisk
och annan undersökningsteknisk expertis samt till utanförstående skolexpertis
från skilda områden.
I den därpå följande fasen, som innefattar utförandet av själva kartläggningsarbetet,
insamling, granskning och bearbetning av material, bör arbetet i största
möjliga utsträckning utföras självständigt av särskild expertis utanför de sakkunnigas
krets och fristående från de partsintressen, som utgör bakgrunden till
undersökningen. Man får dock vara på det klara med att även i denna fas kommer
att finnas behov — bl. a. för granskning av insamlat enkätmaterial — av
kvalificerad skolexpertis.
Vad gäller själva bearbetningsmetodiken förutsätter jag, att någon form av maskinell
bearbetning blir nödvändig med hänsyn till materialets omfattning.
I en tredje fas av undersökningsarbetet bör de sakkunniga åter träda in med
full aktivitet för att taga ställning till de framkomna resultaten. De bör sedan
på grundval härav framlägga sina slutsatser och bedömningar om arbetets anordning
i olika avseenden och vidare de förslag till åtgärder för rationalisering
och förbättring av arbetet, som de finner undersökningarna ge anledning till.
284
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 52
Däremot bör det, såsom tidigare framhållits, inte ankomma på de sakkunniga
att överväga frågor av förhandlingsnatur. Redovisning av resultaten av undersökningarna
och utredningens arbete i övrigt bör, om så finnes önskvärt och
lämpligt, kunna framläggas i etapper.
önskemål om en sådan etappredovisning i en speciell fråga framfördes redan
i den inledningsvis nämnda propositionen 1962:54. Det framhölls nämligen där,
att i undersökningen borde ägnas uppmärksamhet och studium inte minst åt den
del av lärarnas och andra befattningshavares åligganden som rör tillsyn, handhavande
och vård av undervisningshjälpmedel och annan materiel samt institutionsföreståndaruppgifter
o. d.; en första partiell redovisning borde om möjligt
göras rörande dessa frågor med anknytning till undervisningshjälpmedel och
annan materiel. I denna speciella del av undersökningsarbetet, som måhända
bör läggas upp som en separat undersökning med förtur, har sålunda också förutsatts
ett studium av inte bara lärarnas utan även andra befattningshavares åligganden.
Här beröres alltså vissa rent kommunalt reglerade tjänster, t. ex. vaktmästartjänster
för grundskolan. Vad gäller sådana kategorier utanför lärarkåren
torde få förutsättas, att undersökningen inskränkes till sådana sysslor, som är
nära förbundna med lärarnas arbete, d. v. s. i huvudsak uppgifter rörande tillsyn,
handhavande och vård av undervisningshjälpmedel och annan materiel.
Samtidigt måste man givetvis i utredningen ha klart för sig att även andra arbetsuppgifter
regelmässigt ingår i deras totala arbetsvolym.
Slutligen torde här böra erinras om att en utredning om fem dagars arbetsvecka
i skolan m. m. — den s. k. skolarbetstidsutredningen — för närvarande pågår
och att enligt direktiven för denna ett samarbete i vissa frågor med de sakkunniga
som skall ansvara för den här aktuella utredningen kan vara påkallat.
Utredningen har under tiden fram till den 1 november 1964 hållit 5 sammanträden
samt därjämte gruppsammanträden.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1965.
52. ADB-utbildningssakkunniga
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 29 maj 1964 för att
bereda frågan om utbildning i automatisk databehandling:
Selldén, Å. S. E., t.f. byrådirektör, ordförande;
Lundberg, J. B. F., avdelningschef;
Moll, O. G., lektor;
Nordström, L. W., byråchef.
Expert:
van Tongeren, H., byrådirektör (fr. o. m. den 24 september 1964).
Sekreterare:
Cedheim, B. O., byrådirektör.
Lokal: Svartmangatan 9, 3 tr.; postadress Ecklesiastikdepartementet,
Fack, Stockholm 2; tel. 20 87 69.
Vid uppdragets fullföljande har de sakkunniga att beakta innehållet i en
inom ecklesiastikdepartementet upprättad promemoria angående riktlinjer
285
IE: 52
Riksdagsberättelsen år 1965
för beredning av frågan rörande utbildning i ADB (automatisk databehandling).
1. Utvecklingen inom ADB-området har gått mycket snabbt. Man torde böra
räkna med att datamaskiner inom en inte avlägsen framtid kommer att utnyttjas
som hjälpmedel inom praktiskt taget alla områden. Med den vidgade användningen
av den automatiska databehandlingen följer krav på utbildning. Behovet av utbildning
för de speciella arbetsuppgifterna inom ADB-området bar framhållits i
skilda sammanhang. Frågan behandlades av kommittén för maskinell databehandling,
i remissyttrandena över denna kommittés förslag och i propositionen angående
organisationen av den automatiska databehandlingen inom statsförvaltningen
(prop. 1963: 85). Den har även berörts i en motion till 1964 års riksdag
(II 1964:784). Utbildning genom kurser i ADB har hittills anordnats av bl. a.
universiteten, statskontoret, överstyrelsen för yrkesutbildning, statistiska centralbyrån
och maskinfirmorna.
2. Vid övervägande av hur utbildning inom ADB-området bör anordnas måste
givetvis beaktas att utbildningsbehoven varierar i fråga om karaktär och nivå.
2.1. Ett snabbt växande antal befattningshavare inom näringsliv och förvaltning
kommer att i sitt arbete få kontakt med automatisk databehandling. Detta
aktualiserar frågan om inte redan inom det allmänna skolväsendet bör ges en viss
orientering om ADB.
2.2. På det akademiska stadiet kommer successivt att ske en breddning av undervisning
med ADB-tillämpningar till allt fler utbildningslinjer. Fördjupad utbildning
för särskilt avancerade tillämpningar kommer att ske, huvudsakligen
knuten till undervisning inom respektive kunskapsområde.
2.3. Härutöver kan en mera specialiserad icke-akademisk ADB-utbildning behövas,
som inte ingår i eller kompletterar annan högre utbildning utan är avsedd
för personal, som skall utföra vissa slag av arbetsuppgifter inom ADB-området
såsom detaljutformningen av maskinernas arbetsprogram och förberedelserna för
och övervakningen av maskinernas arbete.
2.4. För många redan yrkesverksamma behövs undervisning i ADB såsom ett
led i fortbildningen inom yrket. För vissa yrken torde denna ADB-utbildning
kunna begränsas till en information om teknikens möjligheter som hjälpmedel.
3. Inom de närmaste åren kommer gymnasiet att reformeras och samtidigt därmed
fackskolan att införas i mer definitiva former. 1960 års gymnasieutredning
bar föreslagit, att orientering om ADB skall ges i ämnet redovisning inom det nya
gymnasiets ekonomiska sektor. En överarbetning av gymnasieutredningens och
fackskoleutredningens förslag pågår inom en av skolöverstyrelsen och överstyrelsen
för yrkesutbildning gemensamt tillsatt läroplansgrupp. Det torde få ankomma
på denna grupp att överväga, om inte orienteringen om ADB bör utvidgas
till flera, eventuellt alla gymnasiets studievägar och om inte en viss orientering
bör ges även i fackskolan.
4. Akademisk utbildning i ADB förekommer redan nu i begränsad omfattning.
Denna utbildning avser dels datamaskinernas konstruktion och dels metodiken
för utnyttjandet av maskinerna. Denna metodik är problemorienterad, vilket innebär
att de metoder, som utvecklats för lösning av beräkningsproblem, s. k. matematisk
ADB, endast till en del är gemensamma med de metoder, som används
för att utnyttja maskinerna som ett kontorstekniskt hjälpmedel, s. k. administrativ
ADB. Utbildning i matematisk ADB ges f. n. inom civilingenjörsutbildningen
samt i ämnet numerisk analys inom de filosofiska fakulteterna.
286
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 52
Frågan om anordnande av akademisk utbildning i administrativ ADB och därmed
sammanhängande frågor utreds för närvarande av en av kanslern för rikets
universitet tillsatt kommitté och kommer därför inte att närmare behandlas i detta
sammanhang.
5.1. De största personalgrupperna inom ADB-området är för närvarande programmerare,
operatörer och systemanalytiker. Gränserna mellan dessa tre personalkategorier
är dock flytande. Det förekommer t. ex. ofta att systemanalytikern
utför även programmeringen eller att programmeraren får ansvara också för systemuppläggningen.
5.2. Flertalet arbetsuppgifter för de nu nämnda personalgrupperna inom administrativ
ADB är inte av sådan art, att akademisk utbildning krävs. För vissa
kvalificerade arbetsuppgifter är dock sådan utbildning betydelsefull. Bland de
förkunskaper, som generellt erfordras för arbete med ADB, bör främst nämnas
goda kunskaper i engelska, eftersom maskinbeskrivningarna och den övriga facklitteraturen
som regel kommer från USA och inte översätts till svenska. Vissa förkunskaper
i matematik behövs i programmeringsarbetet, men inom administrativ
ADB räcker det med relativt elementära kunskaper.
Samtliga här aktuella personalkategorier behöver emellertid en gedigen fackutbildning
i ADB, särskilt då det gäller administrativ ADB. Denna fackutbildning
kan i viss utsträckning böra differentieras efter de olika kategorierna, men specialiseringen
får inte drivas så långt, att översikten över arbetsfältet går förlorad.
Utbildningen torde emellertid under alla förhållanden bli så specialiserad, att
man inte bör inom gymnasiet eller fackskolan inrätta särskild studieväg härför.
Däremot kan det måhända vara motiverat att inom vissa studievägar ge den i
punkt 3 nämnda orienteringen om ADB en något större omfattning.
5.3. Det synes sannolikt att ett snabbt växande behov kommer att föreligga av
personal för mera speciella arbetsuppgifter inom automatisk databehandling för
vilka erfordras en fackutbildning, vilken är mer omfattande än vad som kan ges
inom det allmänna skolväsendet utan att därför i regel vara av akademisk karaktär.
Frågor sammanhängande med en dylik utbildnings omfattning, innehåll och
organisation bör övervägas av särskilda sakkunniga. Utöver denna huvuduppgift
bör de sakkunniga överväga fortbildningsproblemet samt framföra synpunkter på
en eventuell orientering om ADB inom gymnasiet och fackskolan. I sistnämnda
fråga bör kontakt tas med den i punkt 3 nämnda läroplansgruppen. ADB-utbildning
på universitetsstadiet ingår inte i de sakkunnigas arbetsuppgifter, men kontakt
bör hållas med myndigheter och kommittéer, som ansvarar för och överväger
härmed sammanhängande frågor.
G. De sakkunnigas arbete bör omfatta en bedömning av utbildningsbehovet och
förslag till hur detta behov skall tillgodoses samt en beräkning av kostnaderna
härför.
Fn av de sakkunnigas första uppgifter bör därför bli att kartlägga behovet av
och tillgången på olika kategorier av ADB-utbildad personal i nuläget samt att
söka bedöma det framtida behovet av sådan personal, även beträffande kategorier
för vilka ADB-utbildning hittills inte anordnats vare sig i Sverige eller utomlands.
Vissa jämförelser med utvecklingen utomlands, särskilt i USA, torde därvid
böra göras.
6.1. Frågan om differentiering av fackutbildningen i ADB bör ägnas särskild
uppmärksamhet. Bland frågor som bör övervägas kan nämnas:
Kan fackutbildningen t. v. begränsas till en grundläggande utbildning i administrativ
ADB?
287
IE: 52
Riksdagsberättelsen år 1965
Behövs någon icke-akademisk fackutbildning av programmerare för matematisk
ADB?
Bör särskilda fackutbildningskurser för systemanalytiker anordnas? Härvid
måste särskilt beaktas, hur den akademiska utbildningen inom området kommer
att ordnas.
Bör en grundläggande utbildning av ingenjörer för arbetsuppgifter, som inte är
speciella för viss maskintyp, anordnas, eventuellt som fortbildningskurser för
närmast gymnasieingenjörer?
6.2. På grundval av uppskattningar av de olika utbildningsbehoven bör förslag
framläggas rörande huvudsakligt kursinnehåll samt beträffande omfattningen av
stödkurser i ämnen, som bör ingå i fackutbildningen utan att dock vara huvudämnen.
6.3. Då det gäller undervisningens organisation bör förslag framläggas rörande
fördelningen på olika undervisningsformer. De erfarenheter av utbildning i ADB,
som nåtts vid tidigare anordnade kurser (jfr punkt 1) bör därvid utnyttjas. Av
stor betydelse för undervisningens organisation blir utnyttjandet av tekniska
hjälpmedel, exempelvis datamaskiner, programmerad undervisning och eventuellt
även film- och televisionstekniken. Behovet av sådana hjälpmedel bör anges. Förslaget
bör även särskilt gå in på frågan om i vilken utsträckning utbildningen
skall anknytas till existerande maskinell utrustning samt hur en alltför hård specialisering
till viss maskintyp skall kunna undvikas.
Frågan om praktikanttjänstgöring bör utredas och förslag framläggas rörande
dess omfattning och organisation samt beträffande de villkor, som skall ställas på
mottagare av praktikanter.
Spörsmålet om kurstidens längd måste prövas med hänsyn till bl. a. kursinnehåll
och praktikanttjänstgöring. Därvid måste beaktas att utbildningen oftast torde
få formen av en påbyggnad på en redan lång grundutbildning.
6.4. Frågan om hur lärare skall rekryteras bör övervägas och förslag framläggas
till en lösning dels på kort sikt och dels på längre sikt. Särskild uppmärksamhet
bör ägnas frågan om utbildning av lärare i ADB. Kravet på kvalitet bör
därvid vägas mot kravet på att verksamheten måste påbörjas utan dröjsmål. Ett
anslag för utbildning av lärare i ADB har beviljats av riksdagen.
6.5. I de sakkunnigas uppgifter skall vidare ingå att framlägga förslag rörande
den organisatoriska inplaceringen i utbildningsväsendet av den icke-akademiska
fackutbildningen i ADB samt beträffande förläggningen av sådan utbildning till
olika skolformer och orter. Det bör därvid övervägas huruvida det i vissa fall
kan vara ändamålsenligt att uppdra åt enskild huvudman att med statligt stöd
anordna ADB-utbildning. Problemen med anskaffning av lämpliga skollokaler
bör beaktas.
6.6. Särskilda beräkningar av de kostnader, som utbildning enligt de sakkunnigas
förslag kommer att draga, skall utföras, varvid alternativa beräkningar bör
göras för olika kombinationer av alternativa förutsättningar rörande exempelvis
utbildningstidens längd, utbildningens lokalisering och dess organisation. Förslag
bör även framläggas rörande sättet för finansiering av kostnaderna.
7. Som anfördes i propositionen angående riktlinjer för fortsatt utbyggnad av
universitets- och högskoleväsendet in. m. (prop. 1963: 172 s. 229) bör målet vara
att göra den icke-akademiska högre utbildningen tillgänglig och attraktiv för
ungdom med skiftande grundläggande utbildning. Icke-akademiska utbildningsmöjligheter
i ADB bör kunna bli av betydelse också i detta sammanhang. Genom
de för närvarande goda framtidsutsikterna inom ADB-området bör det nämligen
288
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 54
vara möjligt att till dylik utbildning attrahera personer med utbildning på olika
nivåer och av olika inriktning. Utbildning i ADB borde kunna utgöra ett alternativ
till akademisk utbildning även för många ungdomar med socialt eller humanistiskt
inriktad förutbildning.
8. Utredningen bör bedrivas skyndsamt och förslagen må framläggas successivt.
I fråga om övervägandena rörande orientering om ADB i gymnasiet och
fackskolan måste speciellt beaktas, att utformningen av dessa skolformers läroplaner
inom kort torde komma att slutligt fixeras.
De sakkunniga har intill den 31 oktober 1964 hållit 6 sammanträden.
Härjämte har överläggningar med representanter för statistiska centralbyrån
m. fl. ägt rum.
Med skrivelse till skolöverstyrelsen den 30 september 1964 har de sakkunniga
framfört synpunkter på frågan om orientering i ADB inom gymnasium
och fackskola.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1965.
53. Sakkunnig för utredning av vissa frågor i samband med tillkomsten av
universitetsbiblioteket i Umeå
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att utreda
i vilken utsträckning det i 4 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen omförmälda
granskningsexemplaret bör överlämnas till universitetsbiblioteket i
Umeå jämte därmed sammanhängande spörsmål:
Tynell, L. V., förste bibliotekarie.
Lokal: Kungl. biblioteket, Box 5039, Stockholm 5; tel. 24 10 40.
Direktiven för utredningen, se kungl. brev den 29 juni 1964 till statens
nämnd för förhandlingar med kommuner angående uppdrag åt nämnden
rörande universitetsbiblioteket i Umeå m. m.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
54. Lokal- och utrustnings programkommittéer för universitet och
högskolor
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att utarbeta
lokalprogram och utrustningsprogram för universitet och högskolor
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 juli 1964):
Kommittén för Uppsala
Wijkman, E. G. B., universitetsråd, ordförande;
Lindstrand, Leif, avdelningsdirektör;
Lindquist, B. R. L., byråchef;
Moll, O. G., lektor, tillika huvudsekreterare;
Rudhe, R. S., byråchef.
Expert:
Öbrink, K.-.J., laborator (fr. o. in. den 1 november 1964).
10 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt.
KlksdagsberätteUen
289
IE: 54
Riksdagsberättelsen år 1965
Biträdande sekreterare:
Bergman, B. T., byrådirektör;
Hörlin, P.-O., förste byråsekreterare.
Förekommande smärre hyresärenden har behandlats genom underhandskontakter
inom kommittén.
Kommittén för Lund
Hammar, S. H., universitetsråd, ordförande;
Broberg, K. B., professor;
Lindquist, B. R. L., byråchef;
af Malmborg, R., byggnadsråd;
Moll, O. G., lektor, tillika huvudsekreterare;
Rudhe, R. S., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Bergman, B. T., byrådirektör;
Hörlin, P.-O., förste byråsekreterare.
Kommittén har under tiden t. o. m. den 31 oktober 1964 hållit ett sammanträde.
Kommittén för Göteborg
Rönnmark, L. C. A., professor, rektor, ordförande;
Ingelmark, B. E., professor;
Lindquist, B. R. L., byråchef;
af Malmborg, R., byggnadsråd;
Moll, O. G., lektor, tillika huvudsekreterare;
Rudhe, R. S., byråchef.
Expert:
Grönfors, K. G. W., professor, rektor (fr. o. in. den 15 oktober 1964).
Biträdande sekreterare:
Bergman, B. T., byrådirektör;
Hörlin, P.-O., förste byråsekreterare.
Kommittén har under tiden t. o. m. den 31 oktober 1964 hållit ett sammanträde.
Kommittén för Stockholm
Woxén, R., generaldirektör, professor, ordförande;
Bergström, K. S. D., professor;
Henriksson, G. A., professor;
Lindquist, B. R. L., byråchef;
Moll, O. G., lektor, tillika huvudsekreterare;
Nial, S. H., professor, rektor;
Olrog, O. Ch., byggnadsråd;
Rudhe, R. S., byråchef.
Experter:
Brommesson, P.-A., direktör;
290
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 54
Hagbergh, G. G. E., avdelningsdirektör;
Hermansson, Nils, disponent;
Ingvar, L. O. A. H., byrådirektör;
Ivierkegaard, C. P. J. H., docent (fr. o. m. den 1 december 1964);
Laurin, K., byrådirektör;
Sköld, L. G., rektor;
Törnlund, S. G., assessor;
Weibull, M. C., docent.
Sekreterare:
Holm, E. O., jur. kand.
Biträdande sekreterare:
Bergman, B. T., byrådirektör;
Hörlin, P.-O., förste byråsekreterare.
Kommittén har under tiden t. o. m. den 31 oktober 1964 hållit två sammanträden.
Därutöver har expertgruppen för bespisningsfrågor sammanträtt
fem gånger.
Kommittén för Umeå
Larsson, L.-G., professor, rektor, ordförande;
Fors, S. R., byråchef;
Lindstrand, L., avdelningsdirektör;
Moll, O. G., lektor, tillika huvudsekreterare;
Rudhe, R. S., byråchef.
Experter (fr. o. in. den 1 december 1964):
Andersson, N. E., professor;
Björkman, M„ docent;
Frankenhaeuser, C. B., docent;
Hellmér, S.-O., stadsbibliotekarie;
Johnels, J. A. G., professor;
Lennander, S. K., universitetslektor.
Lindahl, P. E. A. A., professor;
Liining, K. G. T. G:son, professor;
Minnhagen, E. L. W., professor;
Nyholm, K.-G., professor;
Odeblad, E. E„ docent;
Sjörs, H. M., professor;
Sköld, L. G., rektor;
Virgin, H. I., professor.
Förekommande ärenden har behandlats under hand.
Samarbetsnämnden för kommittéerna
Woxén, R., generaldirektör, professor, ordförande;
Hammar, S. H., universitetsråd;
Larsson, L.-G., professor, rektor;
291
IE: 54
Riksdagsberättelsen år 1965
Rönnmark, L. C. A., professor, rektor;
Wijkman, E. G. B., universitetsråd.
Sekreterare:
Moll, O. G., lektor.
Biträdande sekreterare:
Bergman, B. T., byrådirektör (fr. o. m. den 1 november 1964);
Ericson, Berit Constance (fr. o. in. den 23 oktober 1964);
Hörlin, P.-O., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 1 november 1964);
Lokal: Wenner-Gren Center, Sveavägen 166; tel. växel 23 76 80 (postadress:
Box 23 037, Stockholm 23).
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
29 juni 1964):
I propositionen 1964: 50 förordnades, att lokal- och utrustningsprogramkommittéer
skulle organiseras för universitet och högskolor, en för var och en av universitets-
och högskoleorterna. Kommittéernas uppgifter borde enligt propositionen
vara att inom ramen för av statsmakterna godtagna program för verksamhetens
utbyggnad utarbeta lokalprogram och förslag till utrustning för samtliga läroanstalter
på respektive universitets- och högskoleort. Riksdagen har icke haft någon
erinran mot förevarande förslag (SU 119; Rskr 293). I enlighet härmed bör
ifrågavarande kommittéer nu komma till stånd.
Såsom framgått av det föregående skall kommittéernas uppgift vara att för verksamhetens
utbyggnad vid berörda universitet och högskolor utarbeta lokalprogram
och utrustningsprogram, de senare även innefattande kostnadsramar. Kommittéerna
skall härvid utgå från av statsmakterna godtagna program för verksamhetens
utbyggnad. Därjämte bör de beakta den verksamhet, som finansieras
av forskningsråd och därmed jämförliga organ. Vidare bör kommittéerna utreda
de lokal- och utrustningsbehov, som kan föranledas av förslag från vederbörande
lokala eller centrala universitets- och högskolemyndigheter. Programarbetet bör
avse lokaler och utrustning för bl. a. undervisning, forskning och förvaltning samt
serviceanordningar såsom bespisning för anställda och studerande. Däremot bör
arbetet icke omfatta studentkårlokaler.
Vad gäller planeringen av snickeriinredningar, elarmatur och möbler m. in.
torde få hänvisas till vad som uttalats härom i förutnämnda proposition (s. 152).
Lokalprogrammen skall av kommittéerna successivt överlämnas till byggnadsstyrelsen
(motsvarande) och utrustningsprogrammen till utrustningsnämnden för
universitet och högskolor. Dessa myndigheter har därefter att vidtaga på dem ankommande
åtgärder för programmens realiserande, innefattande bl. a. äskande
av medel hos Kungl. Maj :t.
Frågor rörande förhyrning av lokaler för läroanstalterna bör prövas av kommittéerna,
innan vederbörande myndighet ingår hyresavtal.
Kommittéerna bör i sitt arbete särskilt beakta möjligheterna till ett effektivt och
flexibelt utnyttjande av lokal- och utrustningsresurser. Ett sambruk av resurserna
mellan läroanstalter, fakulteter och institutioner bör i största möjliga utsträckning
eftersträvas. I detta sammanhang torde få erinras om att i den förutnämnda
propositionen 1964:50 uttalades dels att syftet med att organisera eu kommitté
för var och en av universitets- och högskoleorterna bl. a. var att i största möjliga
utsträckning kunna tillvarataga föreliggande möjligheter till gemensamt utnyttjande
två eller flera läroanstalter eller fakulteter emellan av lokaler och utrust
-
292
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 54
ning, dels att i propositionen förordade riktlinjer för institutions- och institutionsgruppsindelningen
borde vara vägledande i arbetet med uppgörande av lokalprogram.
I programarbetet bör särskilt övervägas sådana lösningar, som leder till att, å
ena sidan, lokaler för lägre utbildning och, å andra lokaler för högre utbildning
och forskning hålles samman, allt i den mån så befinnes lämpligt. Beträffande undervisningslokaler
bör förutsättas ett utnyttjande av desamma under c:a 40 timmar
per vecka. Vid utformningen av programmen bör självfallet alla möjligheter
att begränsa kostnaderna tillvaratagas. Vidare bör programmen uppgöras med beaktande
av angelägenheten av att lokalerna med minsta möjliga kostnad skall
kunna tillbyggas för utökade behov.
Föreskrifter med normer för dimensioneringen av programmen torde sedermera
komma att utfärdas av Kungl. Maj :t.
Beträffande kommittéernas verksamhetsområden uttalades i förutnämnda proposition,
att för varje universitets- och högskoleort skulle organiseras en kommitté
och att denna skulle ha till uppgift att utarbeta program för samtliga högre
läroanstalter på ifrågavarande ort. De olika kommittéerna bör omhänderha programarbetet
för följande läroanstalter, nämligen kommittén för
Uppsala: universitetet;
Lund: universitetet, tekniska högskolan och socialhögskolan;
Göteborg: universitetet, Chalmers tekniska högskola, handelshögskolan och socialhögskolan;
Stockholm:
universitetet, karolinska mediko-kirurgiska institutet, tekniska högskolan
och socialhögskolan; därjämte bör farmaceutiska institutet tills vidare tillhöra
denna kommittés verksamhetsområde;
Umeå: universitetet och socialhögskolan.
Åt kommittéerna bör vidare kunna uppdragas att omhänderha programarbetet
rörande lokaler och utrustning för andra institutioner för högre utbildning och
forskning och därmed jämförlig verksamhet än de som här medtagits.
Vad gäller riktlinjer för verksamhetens utbyggnad bör kommittéernas arbete
tills vidare — innan ställning tagits till resultatet av 1963 års universitets- och
högskolekommittés arbete — grundas på följande antaganden om totalantalet närr
varande studerande vid läroanstalterna omkring år 1970 (jfr propositionerna
1963:172 och 1964:74). Siffrorna avser samtliga studerande enligt den officiella
statistikens definition. Programmen bör emellertid uppgöras med utgångspunkt i
antalet i undervisningen deltagande studerande, varför en lämpligt avvägd reducering
av antalet studerande bör ske.
Fakultet (högskola) |
Uppsala |
Lund |
Göteborg |
Stockholm |
Umeå |
Teologisk .................... |
750 |
750 |
— |
— |
— |
Juridisk...................... Humanistisk och samhällsveten- |
2 000 |
2 000 3 5001 |
2 000 |
||
skaplig .................... |
5 500 |
1 1003 |
4 000 |
8 000 |
1 000 |
Handelshögskola.............. |
— |
-- |
1 100 |
(1 400)3 |
— |
Matematisk-naturvetenskaplig .. |
5 000 |
5 000 |
4 000 |
5 000 |
1 400 |
Teknisk...................... |
— |
3 200 |
4 000 |
4 700 |
— |
Medicinsk.................... |
1 000 |
1 700 |
1 500 |
2 400 |
700 |
Odontologisk.................. |
— |
600 |
600 |
700 |
300 |
Summa |
14 250 |
17 850 |
15 200 |
22 800 |
3 400 |
(+ 1 400)
1 Exkl. civilekonomutbildning;
3 Civilekonomutbildning;
5 Avser handelshögskolan i Stockholm, som icke ingår i kommitténs uppdrag.
293
IE: 54
Riksdagsberättelsen år 1965
Såsom riktpunkt för socialhögskolornas utbyggnad bör tills vidare gälla en intagningskapacitet
omkring år 1970 av 750 platser, fördelade med 240 i Stockholm,
180 i Göteborg, 180 i Lund och 150 i Umeå (jfr propositionen 1964:48). Beträffande
farmaceutiska institutet torde riktlinjer för utbyggnaden få meddelas framdeles.
1 fråga om kommittéernas sammansättning anfördes i propositionen 1904:50,
att i kommittéerna borde ingå representanter för byggnadsstyrelsen (motsvarande),
utrustningsnämnden för universitet och högskolor, universitetskanslersämbetet
samt för var och en av de läroanstalter, som beröres av vederbörande kommittés
arbete. Kommittéernas sammansättning bör bli den nu anförda, dock bör
därjämte en representant för statskontoret ingå i varje kommitté. I kommittén
för Stockholm bör därutöver ingå ytterligare en ledamot. Vissa läroanstalters —
handelshögskolans i Göteborg, farmaceutiska institutets och socialhögskolornas
— representation torde böra ges den formen, att en representant för läroanstalten
får ställning som expert i vederbörande kommitté. Till kommittéerna bör vidare
kunna knytas de ytterligare experter, som befinnes erforderliga.
Av central betydelse för arbetet med lokal- och utrustningsprogrammen är att
ett nära samarbete mellan kommittéerna etableras. Dessa bör nämligen tillämpa
enhetliga normer vid programmens uppgörande. Vidare torde många frågor vara
av sådan art, att utredningsarbetet lämpligen kan samordnas. För att åstadkomma
enhetliga normer och samordning i övrigt bör ordförandena i de skilda kommittéerna
bilda en samarbetsnämnd. Frågor av principiell betydelse bör prövas
av samarbetsnämnden och, därest de är av större vikt, av denna underställas
Kungl. Maj :ts prövning, innan program utarbetas. Det bör även åligga samarbetsnämnden
att ha ett allmänt överinseende över programarbetet i de olika kommittéerna.
Ett för samtliga kommittéer gemensamt sekretariat bör upprättas. Sekretariatet
bör ledas av en huvudsekreterare. Arbetet inom sekretariatet torde böra ordnas
så, att till viss kommitté eller vissa kommittéer företrädesvis blir knuten viss
sekreterare. Med hänsyn bl. a. till att arbetsbelastningen kommittéerna emellan
kan bli ojämn och till att vissa utredningar torde kunna utföras gemensamt för
kommittéerna bör sekretariatresurserna vara rörliga. Biträde med utredningar
m. m. åt kommittéerna bör i viss utsträckning kunna lämnas av byggnadsstyrelsen
(motsvarande), utrustningsnämnden för universitet och högskolor, universitetskanslersämbetet
och vederbörande läroanstalt.
Slutligen bör understrykas, att kommittéerna bör bedriva sitt arbete i nära
samråd med berörda myndigheter, läroanstalter, andra kommittéer och utredningar.
Det bör även åligga kommittéerna att hålla chefen för ecklesiastikdepartementet
underrättad om arbetets fortgång.
Samarbetsnämnden har under tiden t. o. m. den 31 oktober 1964 hållit
ett sammanträde.
Kommittéernas och nämndens arbete beräknas fortgå under år 1965.
55. Sakkunniga för utredning rörande samlevnadsfrågor och sexual
upplysning
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 9 oktober 1964 för att överväga
och framlägga förslag rörande dels sexualundervisningens och sexualupplysningens
omfattning, innehåll och mål, dels åtgärder till förbättrande
294
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 56
av undervisningen och upplysningsverksamheten på ifrågavarande område:
Lund, R. F., undervisningsråd, ordförande;
Bergström-Walan, Maj-Brith, fil. lic.;
Boéthius, C. G., redaktör;
Granstrand, R., studerande;
Heeger, Birgitta, ungdomsinstruktör;
Ottersen, J. O., rektor;
Rodhe, G., skolöverläkare;
Sjövall, T., leg. läkare;
Wickbom, T. A., rektor.
Lokal: Skolöverstyrelsen, Fack, Stockholm 8; tel. 22 24 00 (ordf.).
Direktiven för utredningen har angivits i kungl. brev den 9 oktober 1964:
De sakkunniga skola under sitt arbete beakta de erfarenheter som vunnits av
sexualundervisningen i skolorna och av upplysningsverksamheten i samlevnadsfrågor
inom ungdomsverksamhet och folkbildningsarbete ävensom de rön och erfarenheter
som gjorts på detta och närliggande områden inom medicinsk, psykologisk
och social forskning.
De sakkunnigas överväganden och förslag skola avse den undervisning som
meddelas inom skolväsendet samt den upplysningsverksamhet, inriktad på skolans
olika åldersstadier, som förekommer eller bör förekomma vid sidan av den
egentliga skolundervisningen.
Vid sina överväganden av vilka värderingar, som skola läggas till grund för
sexualundervisningen, böra de sakkunniga se denna undervisning som ett led i
den uppfostran för mänsklig samlevnad vilken skolan och övriga institutioner
för fostran och upplysning har till uppgift att meddela. De värderingar, från vilka
undervisningen och upplysningsarbetet i sexual- och samlevnadsfrågor skola utgå,
böra därför sammanfalla med de grunder, på vilka skolans etiska fostran i allmänhet
skola bygga.
Utredningsarbetet har påbörjats.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1965.
56. Filmcensurutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1964 för
att verkställa utredning rörande den statliga filmcensurens ställning jämte
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 4 november
1964):
Fikblad, S. G., rättsavdelningschef, ordförande;
Gustavsson, K. Rune, ombudsman, led. av II kamm.;
Gärde Widemar, Ingrid, advokat, led. av II kamm.;
Möller, Y. A., chefredaktör, led. av I kamm.;
Peterson, Thage, E. G., förbundssekreterare;
Wennerfors, A. A:son, studierektor, led. av II kamm.
Sekreterare:
Ekman, G. O. S., hovrättsassessor.
295
I E: 56
Riksdagsberättelsen år 1965
Biträdande sekreterare:
Johnson, Olle P., t. f. byrådirektör.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Stockholm 2; tel. växel lokalsamt.
22 45 00; rikssamt. 23 62 00.
Direktiv: (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
9 oktober 1964):
Statlig filmcensur har i Sverige förekommit sedan 1911. Gällande bestämmelser
om censuren finns i förordningen den 5 juni 1959 (nr 348) om biografföreställningar
(den s. k. biografförordningen) och i instruktionen för statens biografbyrå
den 31 maj 1963 (nr 357).
Enligt 3 § biografförordningen må biografbyrån ej godkänna film eller del av
film, vars förevisande på grund av det sätt, varpå händelserna skildras, och det
sammanhang, vari de förekommer, kan verka förråande eller skadligt upphetsande
eller förleda till brott. Ej heller må film eller del av film godkännas, om dess
förevisande kan anses olämpligt med hänsyn till rikets förhållande till främmande
makt eller kan lända till upplysning om förhållanden, vilkas uppenbarande
kan medföra men för försvaret eller eljest för rikets säkerhet. Biografbyrån
äger även i annat fall vägra godkänna film eller del av film om biografbyrån finner
förevisande därav uppenbarligen strida mot allmän lag. Film eller del av
film må ej godkännas till förevisning för barn under elva år eller för barn, som
fyllt elva men ej femton år, i den mån den kan vålla barn i sådan åldersgrupp
psykisk skada. Biografbyrån må ej vägra godkänna film på andra grunder än
sålunda stadgats.
I biografbyråns instruktion erinras i 4 § om att till byrån är knutet statens
filmgranskningsråd såsom rådgivande organ i frågor rörande godkännande av
film. Enligt 8 § får byrån ej pröva frågor om godkännande av film utan att ha
inhämtat filmgranskningsrådets yttrande, därest fråga uppkommer att helt förbjuda
film, att förbjuda betydande delar av film, att förbjuda delar av film, vilken
vunnit erkännande såsom film av betydande konstnärligt värde eller som
uppenbarligen kan antagas vinna sådant erkännande, eller att företa censuråtgärd
som är av normerande betydelse för verksamhetens utövande.
Biografbyrån består av en direktör, tillika filmcensor, som är byråns chef,
samt ytterligare ett antal filmcensorer. Fråga om godkännande av film prövas i
regel av en filmcensor men i vissa fall av två eller tre censorer.
Filmgranskningsrådet består av ordförande och fyra ledamöter jämte fem
suppleanter, alla utsedda av Kungl. Maj:t.
Frågan om filmcensurens bibehållande prövades av 1954 års riksdag. Den utredning,
1949 års filmkommitté, vars förslag då behandlades, hade övervägt att
låta filmer för vuxna helt befrias från censur och härvid framhållit bl. a. att
det rådde skarpt delade meningar om vad som är moraliskt och mentalhygieniskt
farligt. Kommittén tillstyrkte dock att censuren skulle bibehållas inte bara för
skyddande av barnen utan även med tanke på vuxna, därför att den behövdes
främst som mentalhygieniskt skydd mot sadistiska och skadligt ångestpressande
inslag i filmerna. Kommittén framhöll även risken för att den statliga censuren,
om den upphörde, skulle ersättas med en både godtyckligare och strängare privat
censur. — Praktiskt taget alla remissinstanser anslöt sig till förslaget om
censurens bibehållande.
Föredragande departementschefen (prop. 1954:116) delade uppfattningen att
censuren borde bibehållas. Dess betydelse ansåg han främst ligga i att den er
-
296
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 56
bjuder ett skydd för barnen mot skadliga filmintryck. Men även när det gäller
film avsedd för visning inför vuxen publik fann han censuren fylla en viktig
mentalhygienisk funktion.
De bestämmelser för censuren, som föreslogs i propositionen, innebar att censurens
mentalhygieniska inriktning kraftigt underströks. Departementschefen uttalade
att ingripande i filmerna efter moraliska eller estetiska linjer inte borde
fä förekomma och avböjde bestämt varje form av smakcensur. Han betonade vikten
av att filmer och filmscener bedömes inte blott efter sina rent formella element
utan också med behörigt hänsynstagande till filmens sammanhang, syftning
och helhetsverkan. I propositionen föreslogs i överensstämmelse härmed
vissa ändringar i den då gällande biografförordningen, varjämte förordades, att
jämte den existerande gränsen för barntillåtna filmer, 15 år, skulle införas en
lägre gräns vid 11 år.
Riksdagen (SU 1954: 112; rskr 309) ansåg att filmcensuren borde bibehållas
och fann ej anledning till erinran mot de föreslagna förutsättningarna för ingripanden
av mentalhygieniska och socialetiska skäl. Riksdagen fann däremot
ej tillräckliga skäl för införande av alternativa åldersgränser.
1959 (prop. 1959:135; L2U 39; rskr 308) ersattes den tidigare hiografförordningen
med den nu gällande. Frågan huruvida filmcensuren borde avskaffas behandlades
icke. I fråga om censurens mentalhygieniska inriktning gjordes ej
ändring. Däremot infördes den alternativa lägre gränsen för barntillåtna filmer
vid 11 år.
I den offentliga debatten har man fortsatt att ifrågasätta nödvändigheten av
filmcensur för den vuxna publiken. Enskilda ställningstaganden från biokrafbyråns
sida vid olika tidpunkter bär skarpt kritiserats antingen på grund av att ingrepp
ansetts oberättigade med hänsyn till gällande normer eller på grund av
att myndigheten med hänvisning till filmens sammanhang och konstnärliga värden
underlåtit att göra ingrepp. Argumenteringen kring dessa frågor har belyst
den oklarhet som framför allt råder om vad som kan anses vara skadligt upphetsande
eller förråande.
I skrivelse den 2 december 1963 till justitieombudsmannen med anledning av
begärt yttrande om filmen Tystnaden ifrågasatte de i beslutet rörande denna
film deltagande censorerna om inte censuren för vuxen publik över 18 år kunde
avskaffas. Censorerna uttalade vidare, att tiden var mogen för en översyn av
censuren i dess helhet.
1 motioner vid 1964 års riksdag (1:316 samt I: 385 och 11:459) har hemställts
om en utredning om den statliga filmcensurens ställning. Motionärerna anger som
utredningens huvudsyfte att pröva nödvändigheten av censur för vuxna och att
pröva hur åldersgränserna för barn och minderåriga bör avvägas. De hänvisar
därvid till televisionens tillkomst och den förändring detta kan innebära, över
de till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna har ett antal organisationer
och myndigheter yttrat sig. Förslaget om utredning tillstyrkes eller lämnas
utan erinran i flertalet yttranden. Skolöverstyrelsen anser det dock tveksamt
om utredning är påkallad, Sveriges Radio finner det inte motiverat att innesluta
frågan om visning av film i television i en sådan utredning.
I sitt utlåtande (ABU 33) framhåller allmänna beredningsutskottet, att reglerna
för filmcensuren skapar osäkerhet vid tillämpningen och att osäkerhet råder om
de motiv som kan föranleda fortsatt särställning för behandlingen av film i förhållande
till andra massmedia. I enlighet med utskottets förslag beslöt riksdagen
(rskr 307) med anledning av de nysnämnda motionerna att hos Kungl. Maj:t hem
-
10f Itihang till riksdagens protokoll 1065. 1 samt.
Riksdags berätt elsen
297
IE: 56
Riksdagsberättelsen år 1965
ställa om tillsättande av en förutsättningslös utredning om den statliga filmcensurens
ställning och därmed sammanhängande spörsmål.
Den under senare tid pågående intensiva diskussionen rörande filmcensuren
liar visat, att en betydande oklarhet råder om censur verkligen är motiverad
för vuxen publik och hur denna verksamhet i så fall lämpligen bör vara utformad.
Bland dem som anser att censuren bör bibehållas godtages i allmänhet
den i nuvarande regler för filmgranskningen fastslagna målsättningen, att ingrepp
mot film, om man bortser från sådana specialfall som rör rikets säkerhet
eller förhållande till främmande makt, inte bör grundas på andra skäl än sådana
som syftar till att förebygga brott eller verka som mentalhygieniskt skydd. Däremot
är meningarna mycket delade i frågorna om hur olika åldersgrupper påverkas
av film och huru påverkan från film skiljer sig från påverkan av liknande
slag från andra massmedia. Detta torde delvis sammanhänga med, att problemen
på området är otillräckligt utforskade. Den vetenskapliga forskning som redan
bedrivits på området synes dessutom inte ha sammanställts och gjorts allmänt
tillgänglig i tillräcklig utsträckning.
Starka skäl synes enligt min uppfattning sålunda föreligga för en utredning
med syfte att möjliggöra en grundlig omprövning av behovet av respektive förutsättningarna
för den statliga filmgranskningen. Jag förordar därför, att en sådan
utredning verkställs genom särskilda sakkunniga.
Utgångspunkten för utredningsarbetet bör vara att bättre än hittills varit möjligt
belysa vilka faktorer, som kan motivera särskild förhandsgranskning eller
eventuellt andra former av särskild samhällskontroll för offentliga visningar av
film. Utredningen bör därvid inrikta sig på att diskutera karaktären av de skadeverkningar
på olika publikkategorier som kan tänkas motivera vissa generella
normer för sådana ingripanden.
För den vetenskapliga dokumentation och analys som kräves härför, bör utredningen
tillföras särskild expertis. Det ligger nära till hands att härvid i första
hand utnyttja den grupp av experter som engagerats i de av Svenska Filminstitutet
igångsatta forskningsprojekten med uppgifter som berör den nu tillkallade
utredningens.
Mot bakgrund av den bild som utredningen sålunda erhåller, bör de sakkunniga
förutsättningslöst pröva behovet av särskild samhällskontroll av filmvisningar
och de lämpligaste administrativa lösningarna för att åvägabringa sådan
kontroll.
Utredningsarbetet har påbörjats.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1965.
57. Utredningen om de nationella kyrkoförsamlingarna
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 6 november 1964 för att verkställa
utredning angående de spörsmål av organisatorisk och ekonomisk art,
som kunna vara förknippade med frågan huruvida de nationella kyrkoförsamlingarna
skola äga bestånd med beaktande jämväl av eljest uppkommande
frågor i samband därmed:
Norberg, R. E., kansliråd.
Lokal: Sveavägen 31, 6 tr., Stockholm C; tel. 20 90 15.
Utredningsarbetet har påbörjats.
298
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo! 1
J ordbruksdepar tementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1964
1. Vattenvårdskommittén (1963:1 8; 1964:1 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1953 för att
verkställa utredning om åtgärder till motverkande av förorening av sjöar
och vattendrag (se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1953):
Schirén, G. U., vattenrättsdomare, ordförande;
Andersson, S. G. V., överinspektör;
Andersson, T. C., direktör;
Bengtson, T. S., chefredaktör, led. av I kamm.;
Hawerman, K. B. A., överingenjör;
Laurell, G., laborator;
von Seth, T. G. A„ greve, godsägare, f. d. riksdagsman;
Svensson, O., distriktsingenjör;
Vallin, S. A., fil. lic., f. d. överinspektör;
Äqvist, E. G., direktör, f. d. riksdagsman.
Experter:
Goldschmidt, H. A., byrådirektör;
Hannerz, D. G. L., laborator;
LindeU, B. G., civilingenjör, fil. lic.;
Persson, J. L„ vattenrättsdomare;
Tbunmark, S. G., professor;
Vasseur, E. J. E., byrådirektör.
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., överinspektör (se ovan).
Biträdande sekreterare:
Bexelius-Jansson, Gunvor, E., fiskal.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Jo 20.
Kommittén har den 1 december 1954 avgivit betänkande med förslag angående
organisations- och lagstiftningsfrågor m. m. (SOU 1955:6), den 1
mars 1958 angående vattenvårdens centrala och lokala organisation (stencilcrat),
den 9 december 1960 angående skydd för vattenförsörjningen (SOU
1960: 38) och den 23 februari 1962 angående tillsyn över radioaktiv vattenförorening
(stencilerat, Jo 1962: 2).
Kommittén har den 9 november 1964 avgivit slutbetänkande Vattenvårdens
organisation in. m. (stencilerat, Jo 1964: 12).
Uppdraget är därmed slutfört.
299
I Jo: 2 Riksdagsberätlelsen år 1!)65
2. Veterinärhögskoleutredningen (1963:1 10; 1964:1 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 februari 1958 för att
verkställa utredning rörande forskningen och undervisningen vid veterinärhögskolan
och veterinärinrättningen i Skara (se Post- och Inrikes tidn. den
20 februari 1958) samt rörande verksamheten vid och organisationen av
statens veterinärmedicinska anstalt i den utsträckning denna verksamhet
berör forskningen och undervisningen vid veterinärhögskolan och veterinärinrättningen
i Skara:
Wikström, H. J., generaldirektör, ordförande;
Kvarnbäck, J. S., rektor;
Lagerlöf, N. P., professor emeritus, f. d. rektor;
Wilhelmson, J. F., veterinärmedicine doktor.
Experter:
Hansen, H.-J., professor;
Schmiterlöw, C. G., professor, rektor.
Sekreterare:
Dahlström, B. E., avdelningsdirektör.
Biträdande sekreterare:
Danielsson, A., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Jo 25 samt 1961: I Jo 16.
Utredningen har under tiden november 1963 — april 1964 hållit 20 plenarsammanträden.
Utredningen har avgivit ett den 20 mars 1964 dagtecknat betänkande: Veterinärmedicinsk
forskning och undervisning, del II, (SOU 1964: 12) och
i särskild skrivelse den 18 april samma år framlagt förslag beträffande
byggnader och därtill hörande utrustningsfrågor inom det ifrågavarande
ämnesområdet.
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredningen rörande ny förläggningsort för statens centrala
frökontrollanstalt och för statens växtskgddsanstalt samt därmed
sammanhängande frågor (1963:1 16; 1964:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 mars 1960 för att
verkställa utredning rörande ny förläggningsort för statens centrala frökontrollanstalt
och för statens växtskyddsanstalt samt därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 15 april 1960):
Björck, K. A. W., f. d. generaldirektör, ordförande;
von Horn, K. R. L. R., överintendent;
Osvald, K. H., professor emeritus;
Stiernstedt, L. J. T., friherre, byråchef.
300
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 5
Experter:
Ekelund, S. F. A., agr. dr., t. f. professor;
Zachrison, S. J. G., direktör.
Sekreterare:
Hiort, H. A., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Jo 25.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 18 sammanträden.
Utredningen har den 8 oktober 1964 avgivit betänkande: Statens centrala
frökontrollanstalt (stencilerat, Jo 1964: 9).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. 1961 års kronhjortsutredning (1963:1 21; 1964:1 17)
Tillkallad såsom sakkunnig enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26
maj 1961 för utredning rörande reservat för kronhjortar m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 juni 1961):
Hulterström, A. N. O., landssekreterare.
Experter:
Dahl, A. E., professor;
Eriksson, S. T. V., t. f. länsjägmästare;
Schunnesson, P. H., hovrättsråd.
Sekreterare:
Lennbo, A. Å., assessor.
Direktiven för utredningen, se 1962: I Jo 31.
Utredningen har under tiden november 1963—april 1964 hållit ett sammanträde.
Utredningen har den 29 april 1964 avlämnat betänkande: Kronhjortsreservat
in. m. (SOU 1964: 23).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Syneförrättningssakkunniga (1963: I 24; 1964:1 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 februari 1962 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande metodiken vid syneförrättningar
enligt 7 kap. vattenlagen samt utbildningen av personal för fullgörande
av uppgifter som rör sådana förrättningar, m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 1 mars 1962):
Ericsson, Y. A. R., kanslichef, ordförande;
Andersson, S. S., laborator;
Hjalmarsson, B. A. S. lantbruksdirektör;
Kindblom, A. L., lantbruksingenjör;
301
I Jo: 5
Riksdagsberättelsen år 1965
Persson, J. L., vattenrättsdomare;
VVidén, K. A. I., överingenjör.
Experter:
Berglund, G., agr.lic.;
Ekelund, L., avdelningsdirektör.
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Jo 24.
De sakkunniga har under tiden november 1963—juni 1964 hållit sammanträden
under 5 dagar.
De sakkunniga, som under 1963 avgivit ett betänkande angående organisationen
av torrläggningsverksamheten m. m., har den 25 juni 1964 framlagt
ett ytterligare betänkande angående metodiken vid syneförrättningar
rörande torrläggningföretag (stencilerat, Jo 1964:4).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. 1962 års fältförsöksutredning (1963: I 25; 1964: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj.ts bemyndigande den 6 april 1962 för att
verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om lämpligaste organisationsform
för hushållningssällskapens medverkan i lantbrukshögskolans
fältförsöksverksamhet, m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 9 april 1962):
Sjövall, K., byrådirektör, ordförande;
Allzén, B. M., byrådirektör;
Gustafsson, N. H., byråchef;
Hagsand, E. G., statsagronom;
Petersson, S. G. W„ försöksintendent;
Sekreterare:
Grönlund, G. B. H., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Jo 25.
Utredningen har under tiden november 1963—juli 1964 hållit 17 plenarsammanträden.
Utredningen har den 1 juli 1964 avgivit betänkande angående hushållningssällskapens
medverkan i lantbrukshögskolans fältförsöksverksamhet
på trädgårds- och husdjursområdena (stencilerat, Jo 1964: 6).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredning rörande mejeriundervisningen m. m. (1963:1 27; 1964: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1962 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande undervisning, forskning
och försök på mejeriområdet samt därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1962):
Ericsson, Y. A. R., kanslichef, ordförande;
302
Ilo: 9
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
Brohull, S. F. A., professor;
Ekman, J., agr. lic.;
Granlund, K. Ä., ombudsman;
Simberg, S., mejeriföreståndare;
Thomé, K. E. G., professor;
Woxén, R., generaldirektör, professor.
Experter:
Ohlsson, Y., direktör;
Storgårds, T., professor;
Swartling, P. F., professor.
Visst sekreterarbiträde har under tiden fram till april 1964 lämnats a\
förste byråsekreteraren H. A. Hiort.
Direktiven för utredningen, se 1963: I Jo 27.
Utredningen har under tiden november 1963—juli 1964 hållit sammanträden
under 7 dagar.
Utredningen, som under 1963 avgivit betänkandet Högre undervisning
samt forskning på mejeriområdet m. m. (stencilerat, Jo 1963:9), har den
2 juli 1964 avgivit ett ytterligare betänkande Mejerist- och förmansutbildning
(stencilerat, Jo 1964: 5).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Söråkersutredningen (1963: I 28; 1964:1 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1962 för att
verkställa översyn av inriktningen, omfattningen och lokaliseringen av trädgårdsundervisningen
i Norrland (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni
1962):
Ericsson, G., byråchef.
Direktiven för utredningen, se 1963: I Jo 28.
Utredningen har den 10 oktober 1964 avlämnat betänkande rörande inriktningen,
omfattningen och lokaliseringen av trädgårdsundervisningen i
Norrland (stencilerat, Jo 1964:8).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Utredning rörande husdjursförädling (1963: I 30; 1964:1 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 november 1962 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande organisationen av den
tillämpade forskningen på husdjursförädlingens område och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 20 november 1962):
Ericsson, Y. A. R., kanslichef, ordförande;
Andersson, D., lantbrukare;
Hansson, A., professor;
303
I Jo: 9
Riksdngsberättelsen år 1965
Hjelm, K. G. L., professor, rektor;
Olsson, B., direktör.
Visst sekreterarbiträde har under tiden fram till april 1964 lämnats av
förste byråsekreteraren H. A. Hiort.
Direktiven för utredningen, se 1963: I Jo 30.
Utredningen har under tiden november 1963—november 1964 hållit sammanträden
under 12 dagar.
Utredningen har den 12 november 1964 avgivit betänkande angående försöksverksamheten
på husdjursförädlingens område (stencilerat, Jo 1964-10).
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Utredning1 rörande marknadsföring av förädlingsresultat från Sveriges
utsädesförening, m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 januari 1964 med
uPP§ift att framlägga förslag till lösning av frågan om marknadsföringen
m. m. av utsädesföreningens växtförädlingsprodukter:
Widell, C. G., generaldirektör.
Sekreterare:
Säkk, K., fil. lic.
Direktiv (kungl. brev den 3 januari 1964):
tillkalla en utredningsman med uppgift att — efter överläggningar med Sveriges
utsädesförening, Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget och andra intressenter -_
framlägga förslag till lösning av frågan om marknadsföringen m. m. av utsädesföreningens
växtförädlingsprodukter.
Utredningsmannen har den 24 juli 1964 avlämnat betänkande angående
marknadsföring av förädlingsresultat från Sveriges utsädesförening (stencilerat,
Jo 1964:3).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet Hd ingången av 1965
11. Utredning rörande fortsatt drift av institutet för växtförädling
av frukt och bär
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 med
uppdrag att upptaga förhandlingar med stiftelsen för växtförädling av
frukt och bär angående den fortsatta driften av institutet för växtförädling
av frukt och bär:
304
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 12
Widell, C. G., generaldirektör, ordförande;
Foghelin, T. T. M„ byråchef;
Johansson, S. E., budgetsekreterare.
Expert, tillika sekreterare:
Säkk, K., fil. lic.
Direktiv: (kungl. brev den 29 juni 1964):
upptaga förhandlingar med stiftelsen för växtförädling av frukt och bär och —
under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande — för statsverkets räkning ingå
avtal angående den fortsatta driften av institutet för växtförädling av frukt och
bär,
Uppdraget beräknas vara slutfört i januari 1965.
12. 1949 års jaktutredning (1963: I 7; 1964:1 5)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 januari 1949 för
att verkställa utredning angående obligatorisk ansvarighetsförsäkring för
jägare, m. ni. (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1949):
dels såsom utredningsman:
Bouveng, G. A., f. d. överdirektör;
dels såsom sakkunniga att på kallelse av utredningsmannen överlägga
med honom samt i övrigt biträda vid utredningen:
Andersson, N. A., småbrukare, led. av II kamm.;
Bennet, O., friherre, godsägare;
Jönsson, E. I., lantbrukare, led. av II kamm.;
Larsson, H., skogsinspektör, led. av II kamm.;
Sköldin, P. A., förbundsordförande, led. av II kamm. (avliden 7 december
1964);
Wennmark, J. T. D., f. d. byråchef;
Wikström, C., direktör.
Sekreterare:
Hamilton, H. P., greve, forstmästare.
Lokal: Brantstigen 5, Bromma; tel. 25 45 60 (utredningsmannen). Frejavägen
14, Stocksund; tel. 85 17 32 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 26.
Utredningen har under tiden december 1963—november 1964 hållit 2
sammanträden.
Till utredningen har även under år 1964 inkommit ärenden, berörande
jaktlagstiftningen.
Utredningen har våren 1964 avlämnat betänkande, »Älgfrågan», (SOU
305
I Jo: 12 Riksdagsberättelsen år 1965
1964: 11). Ett tiotal till utredningen hänskjutna spörsmål återstår att överväga.
Utredningen avser att framlägga slutbetänkande under år 1965.
13. Trädgårdsnäringsutredningen (1963: 111; 1964: I 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 april 1958 för att
verkställa en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens problem (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1958):
Widell, C. G., generaldirektör, ordförande;
Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm.;
Löfqvist, Thyra C., fru, led. av II kamm.;
Nilsson, J. O., fruktodlare, led. av II kamin.;
Olsson, K. H., överdirektör;
Rimås, K. S. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Svedberg, A. L., småbrukare, led. av I kamm.
Experter:
Langdal, H., avdelningschef;
Malmqvist, L., agronom (fr. o. m. 4 september 1964);
Moberg, C. E. R., förbundssekreterare;
Norrgren, U., redaktör;
Nyström, H., direktör;
Svensson, N. A., direktör (t. o. m. 3 september 1964).
Sekreterare:
Säkk, K., fil. lic.
Lokal: Svartmangatan 9 n. b., Stockholm C; tel. 21 02 47 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Jo 29.
Utredningen har under tiden december 1963—november 1964 hållit 6
plenarsammanträden. Utredningen har i februari 1964 avlämnat förslag om
upplysnings- och förädlingsverksamheten på trädgårdsområdet (stencilerat,
Jo 1964: 1).
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första delen av 1965.
14. 1958 års jordlagsutredning (1963: I 12; 1964; I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 maj 1958 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande jordförvärvs-, bolagsförbuds-
och uppsiktslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 maj
1958):
Nilsson, G. V., landshövding, ordförande;
Jonzon, S.-G. B., hovrättsråd;
Nilsson, E. Hj., f. d. förman, led. av I kamm.;
306
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 15
Johansson, A. E., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Sundin, S. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Hseggblom, E. E., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Persson, E. Y., förbundsordförande;
Oscarsson, S., lantbrukare.
Experter:
Johansson, F. L. H., generaldirektör;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör;
Öjborn, L. E., generaldirektör;
Wallner, H., byråchef (att jämlikt beslut den 30 juni 1960 på kallelse av
utredningen inträda vid förfall för öjborn).
Sekreterare:
Sköld, E. T., lantbruksdirektör.
Lokal: Lantbruksnämnden, Stockholm 16; tel. 23 39 20 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959:1 Jo 30.
Utredningen har under tiden december 1963—november 1964 hållit ett
sammanträde. Pågående arbete, översyn av uppsiktslagen, beräknas fortsätta
under år 1965.
15. Emåutredningen (1963: I 13; 1964: I 10)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1959
för att verkställa utredning rörande vissa problem, vilka uppkommer som
följdverkningar av större torrläggningsföretag (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 oktober 1959):
Osvald, K. H., professor emeritus.
Experter:
Andersson, S. G. V., överinspektör;
Hägglund, J. M., f. d. byråchef;
Rödén, J. O. G., byrådirektör;
Thunmark, S. G. professor.
Sekreterare:
Hägglund, J. M., f. d. byråchef (se ovan).
Biträdande sekreterare:
Rödén, J. O. G., byrådirektör (se ovan).
Lokal: Vattenfallsstyrelsen, Fack, Vällingby 1; tel. växel 87 00 00 (biträdande
sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se kungl. brev till statskontoret den 25 september
1959.
Utredningsmannen har 1961 hemställt om befrielse från utredningsuppdraget.
En delrapport Hydrologiska förändringar till följd av hydrotekniska
ingrepp in. in. har färdigställts och föreligger i koncept. Arbetet med
307
I Jo: 15
Riksdagsberättelsen år 1965
en slutrapport, vilket blivit fördröjt genom mellankommande arbetsuppgifter
för experterna, beräknas bli färdigt omkring årsskiftet 1964/65.
16. Gruvskogsutredningen (1963: I 14; 1964: I 11)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1959 för
att verkställa utredning rörande ändring i nuvarande ordning med upplåten
nyttjanderätt till de s. k. gruvskogarna m. m. (Post- och Inrikes
tidn. den 13 november 1959):
Digman, H. M., justitieråd.
Experter:
Alarik, A. L:son, disponent;
Arkling, F., ombudsman, jur. kand.;
Edling, N. P. J., kammarråd;
Hagberg, A. E., professor;
Nyström, E. A. R., byråchef;
Rydberg, H., disponent;
Sahlin, B. I., kommerseråd.
Lokal: Högsta domstolen; tel. växel 23 67 20.
Direktiven för utredningen, se 1959 I Jo 29.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 ej hållit
något sammanträde in pleno. Utredningsmannen har haft åtskilliga sammanträden
med enskilda experter. Förhandlingar om uppgörelse mellan
kronan och nyttjanderättshavarna pågår. Om och när uppgörelse kan
komma till stånd är för närvarande ovisst.
17. Arrendelagsutredningen (1963: I 15; 1964: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 december 1959
för att verkställa översyn av och avgiva förslag rörande arrendelagstiftningen
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 14 december 1959):
Widegren, B. G., borgmästare, ordförande;
Hamilton, H. J. F.-A., friherre, f. d. riksdagsman;
Jönsson, G. V., f. d. förbundssekreterare;
Larsson, L. T., lantbrukare, led. av I kamm.;
Mossberger, E. G. V., ombudsman, led. av I kamm.;
Pettersson, G., jordbruksinstruktör, led. av I kamm.;
öhrström, A., forstmästare.
Sekreterare:
Bäärnhielm, G. M., hovrättsråd.
Biträdande sekreterare:
Axelsson, S. A., byrådirektör.
308
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 18
Lokal: Ekorrvägen 18, Bromma; tel. 26 89 00 (Bäärnhielm), 22 78 50
(Axelsson).
Direktiven för utredningen, se 1961: I Jo 23.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 14
sammanträden. Av dessa har ett varit gemensamt med 1960 års jordbruksutredning
(rationaliseringsgruppen) och ett gemensamt med 1962 års fritidsutredning.
Den 8—10 juni 1964 gjorde utredningen en studieresa på
Själland för att studera danska arrendeförhållanden.
Utredningen har i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställt om sådan ändring
i lagen om nyttjanderätt till fast egendom att nämndeman icke skall förlora
sin behörighet att vara syneman vid arrendesyn av den anledningen
att han uppnått 70 års ålder.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
18. 1960 års jordbruksutrcdning (1963: I 17; 1964: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1960 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande riktlinjerna för den framtida
jordbrukspolitiken m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1960):
Netzén, K. G., landshövding, ordförande;
Bengtsson, T. B., advokat;
Edblom, F., förbundsordförande (t. o. m. 20 mars 1964);
Eriksson, S., förbundsordförande;
Haeggblom, E. E., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Hansson, X. G., lantbrukare, led. av II kamm.;
Holmström, S. J. R., direktör;
Håkansson, J. H. V., direktör;
Jansson, E., förbundsordförande;
Johansson, F. L. H., generaldirektör;
Johansson, J. A., förbundsordförande;
Juréen, L. J. E., byråchef, tillika huvudsekreterare;
Kragh, B., professor (t. o. m. 17 december 1963);
Lindbeck, C. A. E., professor (fr. o. m. 18 december 1963);
Lindskog, C. P. F., direktör;
Odhner, C.-E. T., agr. lic.;
Oscarsson, S., t.f. förbundsordförande (fr. o. m. 20 mars 1964);
Persson, E. Y., förbundsordförande;
Persson, S. G. F., lantbrukare, led. av II kamm.;
Svensson, W., agronom, f. d. riksdagsman;
Söderberg, K., direktör;
Wahlfisk, Iv.-O., expeditionschef;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör;
309
I Jo: 18
Riksdagsberätielsen år 1965
Zachrison, S. J. G., direktör;
Åstrand, B. H., direktör;
öjborn, L. E., generaldirektör.
Experter:
Andersson, K. Å., lantbruksdirektör, tillika biträdande sekreterare;
Bergendahl, G., länsarbetsdirektör;
Brangmo, W., direktör;
Gulbrandsen, O. G., docent;
Hjelm, K. G. L., professor, rektor;
Nilsson, O., agronom;
Svensson, N. A., direktör.
Experter som under 1964 slutfört sitt uppdrag:
Berg, S. G:son, sparbanksdirektör;
Bergentz, S., överlantmätare;
Ericson, F. L., byråchef;
Fried, T. K.-A., major;
De Geer, C., friherre;
Grabö, P., agr. lic.;
Grönlund, C.-E., byråchef;
Hagander, J. H., byrådirektör;
Hjalmarsson, B. A. S., lantbruksdirektör;
Hjorth, R., byråchef;
Holm, P., fil. lic.;
Larson, S. E., byråchef;
Lindberger, L., byråchef;
Lindskog, J. L., biträdande överlantmätare;
Medin, K. H., byråchef;
Park, C. E., revisor;
Sambergs, Å., avdelningschef;
Sjöborg, N. E., direktör;
Wallberg, Ursula, forskningsassistent;
Wieslander, M., lantbruksdirektör.
Sekretariatet:
Huvudsekreterare:
Juréen, L. J. F., byråchef (se ovan).
Biträdande sekreterare:
Andersson, K. Å., lantbruksdirektör;
Jeppsson, O. G., agronom (fr. o. m. 1 juni 1964);
Lindén, H. G., agronom (t. o. m. 30 september 1964);
Lindström, I. A., agronom;
Lundblad, B. O., budgetsekreterare (fr. o. m. 25 september 1964);
Swedborg, E. H., direktör.
310
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 19
Lokal för sekretariatet: Statens jordbruksnämnd, Stockholm 16; tel. växel
22 55 60, rikssamt. 22 57 60.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Jo 26.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 8 plenarsammanträden.
Härjämte har ett stort antal sammanträden hållits av
arbetsgrupper inom utredningen.
Utredningen har i tryck redovisat resultaten från följande undersökningar,
nämligen:
1. Utvecklingstendenser i modernt skogsbruk (SOU 1963:63)
2. Det svenska lantbrukets effektiviseringsvägar (SOU 1963: 66)
3. Kapitalutvecklingen i det svenska lantbruket (SOU 1964: 8)
4. Xytillträdda lantbrukares finansiella problem, publicerad i form avmeddelande
nr 6—63 från Jordbrukets Utredningsinstitut
5. Lantbrukets strukturutveckling (SOU 1964: 37).
Följande utredningar kommer att redovisas i början av 1965, nämligen:
6. Jordbruksprodukternas distributions- och marginalförhållanden
7. Sveriges livsmedelsförsörjning
8. Företagarhustrun i lantbruket (stencilerad, Jo 1964: 11).
Utredningen har den 12 november 1964 avlämnat betänkande rörande organisationen
av rationaliseringsverksamheten m. m. på jordbrukets, skogsbrukets
och trädgårdsnäringens områden (SOU 1964: 55). Jordbruksutredningens
uppdrag i denna del är därmed slutfört.
Utredningsarbetet i sin helhet beräknas bli avslutat under hösten 1965.
19. Renbetesmarksutredningen (1963: I 19; 1964: I 15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 oktober 1960 för att
verkställa inventering av för renskötseln tillgängliga betesmarker, m. in.
(Se Post- och Inrikes tidn. den 27 oktober 1960):
Tottie, A. V. R., landshövding.
Experter:
Eif, P. T., ingenjör;
Steen, E. V., docent, statsagronom;
Tuuri, O. 0:son, renägare;
Wikman, L. Å., överinspektör.
Sekreterare:
Ejdemo, B. E. H., förste konsulent.
Lokal: Länsstyrelsen, Östersund; tel. växel 176 60 (utredningsmannen).
Länsstyrelsen, Luleå, tel. växel 201 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1962: I Jo 25.
Utredningen har under tiden december 1963—november 1964 hållit 7
sammanträden.
Utredningen beräknas avsluta sitt arbete våren 1965.
311
I Jo: 20 Riksdagsberättelsen år 1965
20. Utredning i fråga om avgiftsfri fiskerätt för jordbrukare i Norrbottens
läns lappmarker (1963: I 20; 1964: I 16)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 3 mars 1961 för att
verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om avgiftsfri fiskerätt för
jordbrukare i Norrbottens läns lappmarker (se Post- och Inrikes tidn. den
18 mars 1961):
Killander, F. W. K., f. d. lagman.
Expert:
Sundquist, A. H. T. A:son, biträdande överlantmätare.
Direktiven för utredningen, se 1962: I Jo 29.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
21. Utredning rörande organisationen av fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet,
m. m. (1963:1 23; 1964:1 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 februari 1962 för
att verkställa utredning rörande organisationen av fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet,
m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 mars 1962):
Wikström, H. J., generaldirektör.
Experter:
Johnels, J. A. G., professor;
Lindroth, A. A., fiskeribiolog;
Rörs, A. J. I., avdelningsdirektör;
Sahlin, S., byråchef.
Sekreterare:
Lundblad, B. O., budgetsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Silow, C. I. H., byrådirektör (fr. o. m. 16 oktober 1964).
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn.
1587), rikssamt. 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1962: I Jo 23.
Utredningsmannen har under tiden november 1963—oktober 1964 haft
överläggningar med bl. a. chefen för fiskeristyrelsen.
Två sammanträden med experterna har hållits.
Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under första halvåret 1965.
22. Skogsbruksutredningen (1963: I 26; 1964: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 maj 1962 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande den fortsatta statliga bidrags-,
låne- och kreditgarantigivningen till produktionsfrämjande åtgärder
till förmån för det enskilda skogsbruket samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 15 maj 1962) och sedermera
312
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 23
ålagda genom beslut av Kungl. Maj :t dels den 16 november 1962 att verkställa
utredning av vissa spörsmål vid belåning av skog och dels den 15
februari 1963 att överväga möjligheterna att främja användningen av
skogsfrö och skogsplantor av god och lämplig kvalitet samt att i anslutning
därtill överväga frågan om statens medverkan i det skogliga växtförädlingsarbetet:
Wikström,
H. J., generaldirektör, ordförande;
Danell, C. A., skogsdirektör;
Persson, S. G. F., lantarbetare, led. av II kamm.;
Resare, B. C. M., byråchef;
Sköld, P. I., generaldirektör;
Turesson, B., distriktslantmätare, led. av II kamm.;
Winroth, C. E. E„ förste byråinspektör.
Experter:
Hagström, B., skogsvårdschef (t. o. in. 4 januari 1964);
Knudsen, F., skogschef (fr. o. m. 13 februari 1964);
Landahl, O. S. H., lantbruksdirektör;
Lindskog, J. L., t. f. överlantmätare;
Olsson, E. A. J., länsjägmästare;
Aberg, L.—G., bankdirektör.
Sekreterare:
Göransson, T. Å. J., byrådirektör.
Lokal: Skogsstyrelsen, Jämtlandsgatan 97, Råcksta; Fack, Vällingby 1;
tel. 37 27 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningens ursprungliga uppdrag, se 1963: I Jo 26.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 2 plenar-
och 30 gruppsammanträden. Jämlikt av chefen för jordbruksdepartementet
därtill erhållet medgivande har utredningen låtit företaga en undersökning
i Västerbottens län rörande regionala skogsbruksplaner. Inom
ramen för sitt uppdrag att verkställa utredning av vissa spörsmål vid belåning
av skog har utredningen gjort en enkät hos vissa myndigheter samt
skogsägarnas och kreditorganens huvudorganisationer.
Utredningen har under två dagar besökt Norge för studium av det norska
systemet med skogskulturavgifter och investeringsavgifter på skogsprodukter.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1965.
23. Skogsbrukets grkesutbildningskommitté (1963: I 29; 1964: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1962 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande yrkesutbildningen på
skogsbrukets område samt därmed sammanhängande spörsmål (se Postoch
Inrikes tidn. den 2 november 1962):
313
I Jo: 23
Riksdagsberättelsen år 1965
Lane, S., överdirektör, ordförande;
Hansson, N. B., länsjägmästare, led. av I kamm.;
Hermansson, H. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Nilsson, E. Hj., förman, led. av I kamm.;
Persson, K. O., skogsarbetare, led. av II kamm.;
Stiernstedt, L. V. J., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Eliasson, P. E., agr. lic.;
Enander, G. M., jägmästare;
Falk, E. G. R., avdelningsdirektör;
Johansson, E. A., t.f. byråchef (fr. o. m. 4 september 1964).
Sekreterare:
Lindegren, Iv. N. A., fil. lic.
Biträdande sekreterare:
Jonsson, Kj. I., förste byråsekreterare (fr. o. m. 1 oktober 1964).
Lokal: Centralvägen 28, Solna (Statens naturvårdsnämnd); tel. 83 08 90
(sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1963: I Jo 29.
Tilläggsdirektiv. Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 13 december 1963
skall kommittén jämväl utreda med den pedagogiska utbildningen av lärare
för skogsbrukets yrkesskolor sammanhängande spörsmål och därvid
bland annat efter samråd med lantbruksstyrelsen pröva möjligheterna till
samförläggning med motsvarande utbildning av lärare för jordbrukets
yrkesskolor.
Kommittén har under tiden november 1963—oktober 1964 sammanträtt
10 gånger.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
24. Växtförädlingsskgddsutredningen (1963:1 31; 1964:1 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1962
för att verkställa utredning rörande skyddet av växtförädlingsprodukter
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 5
december 1962):
Nordenstam, B. A., överståthållare, ordförande;
Esbo, H. V. O., professor;
Hesser, S. C. E. T., lagbyråchef;
Tedin, K. O., professor;
Tryggveson, F., direktör;
Uggla, C. A., patenträttsråd.
314
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 25
Experter:
Blom, M., direktör;
Loftenius, K. A. V., direktör;
Weibull, G., konsul, led. av I kamm. (avliden 20 november 1964);
Johansson, S. E., budgetsekreterare.
Sekreterare:
Mejegård, O. S. W., hovrättsråd.
Lokal: Svea hovrätt, Stockholm 2; växel 23 68 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1963: I Jo 31.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 7 sammanträden
samt företagit en resa till växtförädlingsanläggning.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1965.
25. 1963 års hästutredning (1964: I 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 december 1962
för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande statens stöd till hästaveln
och amatörridsporten och därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 januari 1963):
Persson, S. G. F., lantarbetare, led. av II kamm., ordförande;
Dahlgren, P. A. B., lantbrukare, led. av II kamm.;
Johansson, E. V., arbetsförmedlingsföreståndare, led. av II kamm;
Jönsson, E. I., lantbrukare, led. av II kamm.
Schött, L. E., häradsskrivare, led. av I kamm.
Expert:
Korkman, N. F., byråchef.
Sekreterare:
Ovegård, L. O., avdelningsdirektör.
Biträdande sekreterare:
Folk, R., förste kanslisekreterare.
Lokal: Sveavägen 24—26, Box 687, Stockholm 1; tel. 21 99 52 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1964: I Jo 27.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 6 sammanträden
samt företagit 5 studieresor; dessutom har 4 av utredningens
ledamöter besökt den statliga hingstdepån Warendorf i Västtyskland.
Utredningen har den 14 maj 1964 avgivit betänkande med förslag angående
det statliga stödet till amatörridsporten samt fortsatt civil verksamhet
vid arméns rid- och körskola i Strömsholm (stencilerat, Jo 1964: 2).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
315
I Jo: 26
Riksdagsberättelsen år 1965
26. Utredningen angående frågan om stödet åt spånadslin- och hamphanteringen
på längre sikt m. m. (1964: I 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 oktober 1963 för
att verkställa utredningen angående frågan om stödet åt spånadslin- och
hamphanteringen på längre sikt in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 13
november 1963):
Ericsson, Y. A. R., kanslichef.
Lokal: Biblioteksgatan 9, Stockholm C; tel. 63 11 70.
Direktiven för utredningen, se 1964: I Jo 28.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt uppdrag under första halvåret
1965.
27. Fritidsfiskeutredningen (1964:1 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 oktober 1963 för
att verkställa översyn av de statliga insatserna i fråga om fritidsfisket och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 21 november
1963):
Hult, J., överdirektör, ordförande;
Arweson, B. E. M., fiskare, led. av II kamm.;
Grebäck, E. H., agronom, led. av II kamm.;
af Klintberg, L., vattenrättsdomare;
Wallin, P. A., sportfiskekonsulent.
Expert:
Wikland, L. E:son, byråchef.
Sekreterare:
Karlsson, B. A. S., hovrättsfiskal.
Lokal: Fiskeristyrelsen, Göteborg; tel. 031/81 01 50 (ordföranden och
experten).
Direktiven för utredningen, se 1964: I Jo 29.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 3 sammanträden.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1965.
28. Lokalprogramkommittén för lantbrukshögskolan m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 mars 1964 för programmering
av lokaler för lantbrukshögskolan m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 13 mars 1964):
Törnquist, H., byggnadsråd, ordförande;
Friberg, T., byråchef;
Hjelm, K. G. L., professor, rektor;
316
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 28
Johansson, A., byråchef.
Experter:
Forsman, Å., byrådirektör;
Gelinder, C.-F., institutschef (fr. o. in. 6 oktober 1964).
Sekreterare:
Eliasson, P.-E., lektor.
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. växel 22 45 00,
rikssamt. 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (PM den 24 februari 1964; jfr kungl. brev den 6 mars 1964):
Arbetet bör avse lokaler på de platser, där resurser för lantbrukshögskolans
räkning kan bli aktuella. Dessutom torde arbetet böra omfatta lokalfrågor för
andra statliga och statsunderstödda nyttjare på ifrågavarande platser. Företrädare
för andra nyttjare än lantbrukshögskolan synes lämpligen efter behov kunna
knytas till kommittén såsom experter. Kommittén bör i förekommande fall samråda
med lokalprogramkommittéer inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.
Programkommittén bör ha till uppgift att dels göra upp förslag till turordning
för ny- och ombyggnadsarbeten, dels upprätta förslag till lokalprogram för ifrågavarande
bvggnadsarbeten, dels upprätta förslag till hur de lokaler som friställs
genom förevarande byggnation skall disponeras i fortsättningen, dels ock handlägga
de övriga byggnadsfrågor, som chefen för jordbruksdepartementet kan
komma att uppdraga åt kommittén.
Lokalprogrammen bör uppgöras med tanke på största möjliga flexibilitet i fråga
om utnyttjandet av lokalerna. Vidare bör bl. a. eftersträvas att gemensamma utrymmen
tillskapas i största möjliga utsträckning, exempelvis gemensamma undervisningslokaler,
bibliotekslokaler, verkstäder och serviceanläggningar.
Av kommittén uppgjorda lokalprogram (motsvarande) bör överlämnas successivt
till byggnadsstyrelsen, som har att uppgöra byggnadsprogram. Härvid bör
beaktas möjligheterna till sådana utformningar av programmen att byggnadskostnaderna
kan hållas nere.
Kommittén har under tiden 6 mars—30 oktober 1964 haft / sammanträden.
Utredningen har hittills avlämnat förslag till lokalprogram för tillbyggnad
av institutionen för genetik och växtförädling samt för tillbyggnad av
institutionen för arbetsmetodik och teknik samt jordbrukstekniska institutet.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
29. 196i års rennäringssakkunniga
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1964 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande rennäringen i Sverige och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 23 mars
1964):
317
I Jo: 29
Riksdagsberaitcl.scn år 1065
af Klintberg, L., vattenrättsdomare, ordförande;
Agerberg, N., direktör;
Persson Blind, A., ordningsman;
Lassinantti, I. R„ kriminalkommissarie, led. av II kamm.;
Wikman, L. Å., överinspektör.
Sekreterare:
Ovegård, L. O., avdelningsdirektör.
Lokal: Sveavägen 24—26, Box 687, Stockholm 1; tel. 21 99 52 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den
20 mars 1964):
Utövandet av rennäringen i landet regleras av lagen den 18 juli 1928 (nr 309)
om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige (renbeteslagen). Rätt till renskötsel
tillkommer under vissa förutsättningar den som är av lapsk härkomst.
Renbeteslagen innehåller föreskrifter angående rätt för lapparna att uppehålla
sig med sina renar på vissa områden, att flytta med sina renar, att jaga och fiska,
att använda skog, m. m. Till denna typ av bestämmelser i lagen torde vidare böra
räknas vissa föreskrifter om de renskötande lapparnas förhållande till den bofasta
befolkningen.
Härutöver innehåller renbeteslagen ingående bestämmelser om renskötselns organisation.
Sålunda finns i lagen föreskrifter om att lapparna för renskötselns
bedrivande skall vara indelade i lappbyar, för vilka länsstyrelsen skall utfärda
byordningar. Länsstyrelsen äger att i åtskilliga hänseenden meddela föreskrifter
som rör renskötselns organisation och bedrivande i övrigt. Sålunda bestämmer
länsstyrelsen bland annat rörande lapps inflyttning i lappby, om åtgärder i anledning
av försumlighet i renskötseln, om minskning av renantalet i lappby och
om förordnande av ordningsman i lappby.
I fråga om de svenska renskötande lapparnas rättigheter i Norge och Finland
gäller särskilda bestämmelser.
Den centrala statliga handläggningen av frågor som rör rennäringen skall enligt
beslut av 1962 års riksdag (prop. 68, JoU 13, rskr 238) väsentligen ankomma
på lantbruksstyrelsen. Såsom ett rådgivande organ har till styrelsen knutits en
rennäringsnämnd samt för renforskningsfrågor en särskild vetenskaplig expertgrupp,
renforskningsnämnden. För att regionalt handha rennäringsfrågorna finns
i ettvart av Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län en särskild organisation,
benämnd lappväsendet. För befattningshavarna i denna organisation har
Kung], Maj:t den 31 augusti 1938 och den 21 december 1949 fastställt särskilda
instruktioner. Genom riksdagens beslut i anledning av prop. 1962: 68 har ej oväsentliga
ändringar genomförts i de på lappväsendet ankommande arbetsupp
gifterna. Kostnaderna över statsbudgeten för den här angivna centrala och regionala
organisationen uppgår för innevarande budgetår till cirka 1 000 000 kr.
Särskilt stöd till rennäringen och dess utövare utgår i huvudsak av medel under
statens lappfond. Denna fond tillförs som inkomst främst medel som inflyter
vid vissa upplåtelser av jakt och fiske, i särskild ordning bestämd avkastning av
skogsdriften på renbetesfjällen samt ersättningar för skador på renbete m. m.
Kungl. Maj:t äger disponera fonden för åtgärder till gagn för lapparna och deras
renskötsel. Fondens kapital inklusive vissa särskilda avgiftsmedel uppgick vid
318
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 29
utgången av budgetåret 1902/63 till omkring 6 800 000 kr. Inkomster och utgifter
uppgick nämnda budgetår till drygt 1 000 000 kr.
I skrift den 4 oktober 1963 har Svenska samernas riksförbund bland annat anhållit
om översyn av bestämmelserna på renskötselns område. I remissyttranden
över skriften har kammarkollegiet, lantbruksstyrelsen samt de berörda länsstyrelserna
i princip förordat viss sådan översyn.
Av vad jag anfört i det föregående framgår att rennäringen i Sverige regleras
genom särskild lagstiftning, som -— förutom bestämmelser om de renskötande samernas
speciella rättigheter i förhållande till kronan och andra rättsinnehavare
_innehåller tämligen detaljerade föreskrifter rörande rennäringens organisation.
Syftet med lagens föreskrifter i sistnämnda del torde ha varit att till nytta för
samerna ge renskötseln en efter förhållandena vid lagens tillkomst lämplig organisation.
Mer än trettiofem år har emellertid förflutit sedan renbeteslagen utfärdades.
Till följd av samhällsutvecklingen har under denna relativt långa tid
betingelserna för rennäringen — liksom för andra näringar — väsentligt ändrats.
Detta har, såsom närmare framgår av vad jag uttalade vid anmälan av prop.
1962: 68 angående rennäringens främjande, bland annat lett till behov att ändra
driftsformer och att vidta andra rationaliseringsåtgärder inom näringen.
Mot bakgrunden av det anförda anser jag i likhet med samernas egen organisation
och de myndigheter, som handhar rennäringsfrågor, att en översyn av renbeteslagstiftningen
och därmed sammanhängande frågor är påkallad. För att verkställa
denna översyn bör särskilda sakkunniga tillkallas.
Vad gäller renbeteslagstiftningen bör syftet i stort med den av mig förordade
utredningen vara att — med utgångspunkt från att rennäringen alltjämt skall
vara förbehållen samerna och från renbeteslagens huvudsakliga innehåll rörande
samernas särskilda rättigheter i förhållande till kronan och andra rättsinnehavare
_ samerna bör i all den utsträckning som är möjlig äga själva bestämma
rörande renskötselns rationella organisation. Detta innebär, att jag anser att de
sakkunniga bör eftersträva att med de begränsningar som jag nyss uttalat så långt
möjligt bereda renskötseln samma förhållanden som gäller för annan husdjursskötsel.
Självfallet hör de sakkunniga vidare utgå från att samerna i samma utsträckning
som övriga svenska medborgare bör sköta sina egna ekonomiska angelägenheter.
Härjämte bör bland annat uppmärksammas att lagstiftningen i fortsättningen
inte, såsom nu är fallet i 1 § renbeteslagen, bör innehålla bestämmelser
om olika rättigheter för man och kvinna. — I sammanhanget bör beaktas de
särskilda föreskrifter, som gäller för de svenska renskötande samernas rättigheter
i Norge och Finland och som ej bör omfattas av utredningens arbete.
Den nuvarande statliga organisationen på länsplanet för frågor rörande rennäringen
är i stor utsträckning avhängig av bestämmelserna i renbeteslagen och
därmed sammanhängande författningar. Med hänsyn härtill bör i de sakkunnigas
uppdrag ingå att pröva den framtida regionala organisationen för rennäringsfrågorna.
Enligt min mening talar skäl för att det alltjämt bör ankomma på länsstyrelserna
att handlägga de administrativa ärenden rörande rennäringen, som
hänger samman med samernas rättigheter enligt renbeteslagstiftningen. Å andra
sidan anser jag naturligt, att frågor rörande rådgivning och statligt stöd till rennäringen
handhas av berörda lantbruksnämnder och hushållningssällskap. De
sakkunniga bör därför undersöka förutsättningarna för en sådan uppdelning av
ärendehandläggningen. Härav följer att det bör övervägas att upplösa den nuvarande
särskilda organisationen, lappväsendet, och att i stället förstärka länsstyrelser
och lantbruksorgan med befattningshavare för rennäringsfrågorna. De sak
-
I Jo: 29 Riksdagsberättelsen år 0)65
kunniga bör klarlägga de ekonomiska konsekvenserna för statens del av en sådan
organisationsändring.
I utredningens uppdrag bör härjämte ingå att ompröva formerna för det ekonomiska
stödet till rennäringen. Vad jag förut anfört om strävandena att så långt
möjligt jämställa rennäringen med annan husdjursskötsel bör nämligen enligt
min mening även återspegla sig i stödformerna. Statens lappfond torde emellertid
böra behålla sin nuvarande ställning. De sakkunniga bör undersöka förutsättningarna
för att med utgångspunkt från vad som gäller beträffande stöd till jordbrukets
rationalisering utforma regler för bidrag ur fonden. Likaså bör övervägas
lämpligheten av att lämna kompletterande stöd i form av lån eller kreditgaranti
till rationaliseringsåtgärder inom rennäringen i de fall då lappfondens
resurser framstår som otillräckliga. Jag vill understryka att vid dessa överväganden
måste beaktas de speciella förhållandena inom rennäringen. Åtminstone
övergångsvis torde det sålunda inte vara möjligt att uppställa så kvalificerade
krav på lönsamhet, som numera tillämpas i fråga om rationaliseringsstödet till
jordbruksföretag. Vidare bör beaktas det behov av stödåtgärder som kan uppstå
vid bristande tillgång till renbete.
Utredningen, som i övrigt bör vara förutsättningslös, bör vara oförhindrad att
till behandling uppta frågor som hänger samman med förut berörda ämnen. Om
utredningen finner det angeläget bör delbetänkanden kunna framläggas.
Utredningen har under tiden t. o. m. oktober 1964 hållit 2 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1965.
30. 1965 års naturresursutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1964 för att
verkställa utredning angående planeringen av forskning rörande våra naturresursers
bevarande och utnyttjande jämte vissa därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 2 maj 1964):
Lundgren, J. B., generaldirektör, ordförande;
Bolinder, E., leg. läkare;
Brohult, S. F. A., professor;
Eidem, I., verkst. direktör;
Lane, S., överdirektör;
Lönngren, D. R., apotekare;
Rexed, B. A., professor.
Experter:
Birgersson, T. B. A., byråchef;
Brinck, P. S. V., professor;
Hawerman, K. B. A., överingenjör;
Sjörs, H. M„ professor;
Åberg, K. V. B., professor.
320
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet J Jo: 30
Sekreterare, tillika expert:
Lundholm, B., fil. dr.
Biträdande sekreterare:
Stenram, H., fil. mag. (fr. o. m. 1 oktober 1964).
Lokal: Sveavägen 126, 22 tr., Stockholm Va; tel. 22 59 80 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den
23 april 1964):
I propositionen 1963: 71 angående riktlinjer och organisation för naturvårdsverksamheten
framhöll jag angelägenheten av en aktiv naturvårdspolitik från
samhällets sida för att åstadkomma den på lång sikt bästa hushållningen med
naturvärdena. Som bakgrund härtill anförde jag den moderna teknikens framsteg
och det allt intensivare utnyttjandet av våra naturtillgångar. I enlighet med
vad som föreslogs i propositionen har den 1 juli 1963 inrättats ett särskilt natur -vårdsorgan, statens naturvårdsnämnd, för handläggning av praktiskt-administrativa
uppgifter på det centrala planet.
På senare år har de problem som sammanhänger med olika slags föroreningar
i naturen genom gifter eller avfallsprodukter gjort sig alltmer påminta. Rester
av kemiska bekämpningsmedel (biocider) — vilka i allt större utsträckning används
i framför allt jordbruk och trädgårdsskötsel — har aktualiserat särskilda
åtgärder för att förebygga skadeverkningar. Stora insatser krävs också för att
under trycket av en stigande vattenkonsumtion för olika ändamål åstadkomma
effektivare rening av avloppsvatten och i möjligaste mån skydda våra vattendrag
från föroreningar. Luftföroreningar genom bl. a. förbränningsgaser av olika slag
utgör ett annat exempel på problem med stor aktualitet.
I syfte att på luftföroreningarnas område få till stånd en kartläggning av de
nuvarande förhållandena och en projektering av förebyggande åtgärder inrättades
den 1 juli 1963 en statens luftvårdsnämnd, administrativt knuten till statens
institut för folkhälsan, för planering och främjande av forskning och internationell
samverkan samt för samarbete med berörda parter m. m. Beträffande vattenföroreningarna
verkar en till fiskeristyrelsen administrativt knuten vattenvårdsnämnd
med tillsyns- och samarbetsuppgifter. I anslutning till ikraftträdandet
den 1 januari 1964 av gift- och bekämpningsmedelsförordningarna inrättades
en särskild giftnämnd för tillsyn och handläggning av ärenden rörande gifter och
bekämpningsmedel.
Som underlag för ställningstaganden och åtgärder rörande våra naturresursers
bevarande och utnyttjande erfordras en fortlöpande målinriktad forskningsverksamhet.
Likheten och samhörigheten mellan de i det föregående nämnda delområdena
är påfallande. För att praktiska resultat skall nås erfordras ofta gemensamma
insatser av specialister inom olika ämnesområden. Naturresursforskningen
berör även flera av de statliga forskningsrådens områden. Fn rad andra statliga
organ än de förut omnämnda har kontrolluppgifter och med dem sammanhängande
begränsade forskningsuppgifter berörande olika naturtillgångar. Det
anförda medför enligt min mening att frågan om lämpliga former för initiering
och samordning av naturresursforskning kräver speciella överväganden. Jag förordar
att särskilda sakkunniga tillkallas för att efter sådana överväganden framlägga
förslag i frågan.
De sakkunniga bör kartlägga de befintliga resurserna för ifrågavarande forskning
samt avgränsa och beskriva forskningsområdet. Mot bakgrunden härav torde 11
11 liihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt.
ItlkndagH berättelsen
321
I Jo: 30 Riksdagsberättelsen år 1965
samordningsproblemen granskas. Möjligheterna att lösa dessa problem inom ramen
för den befintliga forskningsrådsorganisationen bör undersökas, varvid kan
övervägas lämpligheten att lägga huvudansvaret för den målinriktade naturresursforskningen
på något av forskningsråden samt att till detta knyta en särskild
nämnd för ändamålet. De sakkunniga bör alternativt pröva frågan om att inrätta
ett särskilt samordningsorgan för naturresursforskningen. Självfallet måste
vid en sådan lösning samordningsorganets organisatoriska ställning i förhållande
till forskningsråden och administrativa organ klargöras. I detta sammanhang
måste även klargöras på vilka vägar medel till naturresursforskningen lämpligen
skall ställas till förfogande. Även andra möjligheter att lösa samordningsproblemen
bör kunna prövas. Vid övervägandena torde genomgående beaktas angelägenheten
av att samordningen ges en form som befrämjar forskningsresultatens
snabba utnyttjande.
De sakkunniga bör vidare — med beaktande av bestämmelserna i 2 § första
stycket kommittékungörelsen — låta verkställa erforderliga expertutredningar
och avge förslag till åtgärder för att klarlägga och motverka negativa biverkningar
av användning av kemiska bekämpningsmedel. Denna del av utredningsuppdraget
torde böra bedrivas skyndsamt. Förslag bör avges efter hand som avskiljbara
frågor slutbehandlats. Bland åtgärder som sålunda kommer i fråga för
närmare överväganden bör nämnas insamling av statistiskt material rörande biocidanvändning
och skadefall, försöksverksamhet rörande biociders skadliga effekter,
undersökningar av förekomsten av biocidrester i näringskedjorna samt
metodforskning rörande sådana undersökningar. Olika myndigheters och andra
organs uppgifter i sammanhanget liksom kompetensfördelningen dem emellan
bör samtidigt övervägas av de sakkunniga. Samråd med giftnämnden är härvid
angeläget.
De sakkunniga bör i övrigt samråda med forskningsberedningens sekretariat
samt med utredningar och andra organ, vars uppgifter nära sammanhör med de
sakkunnigas.
Möjligheterna till internationellt samarbete beträffande såväl de speciella biocidproblemen
som naturresursfrågorna över huvud taget bör undersökas och beaktas
vid utredningen.
Utredningen har under tiden 23 april—oktober 1964 hållit 3 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
31. Utredning rörande anordnande av en filial till statens lantbrukskemiska
laboratorium i Alnarp
Tillkallad enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1964 för att
verkställa utredning och avgiva förslag om anordnande av en filial till
statens lantbrukskemiska laboratorium i Alnarp (se Post- och Inrikes tidn.
den 5 juni 1964):
Gustafsson, N. H., byråchef.
322
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 32
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Centralvägen 16, Solna; tel. växel 83 05 20,
83 14 09.
Direktiv (kungl. brev den 29 maj 1964):
tillkalla en sakkunnig för att — med beaktande av vad i proposition 1964: 78
och jordbruksutskottets utlåtande 1964: 11 anförts — verkställa utredning och
avgiva förslag om anordnande av en filial till statens lantbrukskemiska laboratorium
i Alnarp.
Utredningsarbetet har påbörjats och beräknas fortgå under år 1965.
32. Virkesbalansutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att
upprätta virkesbalanser (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1964):
Hagberg, A. E., professor, ordförande;
Bäckström, S., förbundsordförande;
Danell, C. A., skogsdirektör;
Eriksson, R. E., forstmästare;
Martens, L.-E., jägmästare (t. o. m. 3 september 1964);
Rickard, A. B. O., byråchef;
Rudholm, B. H., försäljningschef (fr. o. m. 4 september 1964);
Sjunnesson, L. H. O., direktör.
Sekreterare:
von Segebaden, G. O. U., försöksledare.
Lokal: Skogshögskolan, Stockholm 50; tel. 34 91 10 (ordföranden),
34 98 30 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den
29 juni 1964):
Riksskogstaxeringen lades om år 1953. Det tidigare förfarandet med en inventering
under ett år av samtliga taxeringstrakter inom ett län eller en grupp av län
ersattes med en fördelning av de årliga fältobservationerna jämt över hela landet.
Under vart och ett av åren 1953—1962 har en tiondel av taxeringstrakterna inventerats.
Ett nytt omdrev påbörjades år 1963. Riksskogstaxeringen ger för olika
regioner uppgift om bl. a. virkesförrådet och dess fördelning på olika ägaregrupper,
trädslag, åldersklasser och sortiment. Genom taxeringens uppläggning är det
också möjligt att kontinuerligt följa virkeskapitalets förändringar i olika avseenden.
De s. k. stubbinventeringarna, vilka infogats i taxeringsarbetet, utnyttjas för
beräkning av de årliga avverkningarna och dessas fördelning.
Riksskogstaxeringens uppgifter ger underlag för uppskattning av de möjliga
avverkningarna i framtiden inom olika delar av landet. Genom att sätta för
olika skogsskötselprogram framräknade avverkningskvantiteter i relation till förädlingsindustriernas
råvarubehov vid förutsatt kapacitet m. m. erhålles s. k. vir
-
323
I Jo: 32 Riksdagsberättelsen år 1965
kesbalanser. Landsomfattande virkesbalanser med syfte att ge uppgift om de
skogliga förutsättningarna för den fortsatta utbyggnaden av skogsindustrin utfördes
på sin tid av Södra Sveriges skogsindustriutredning och redovisades i
betänkandena Barrskogstillgångarna och skogsindustrins råvaruförsörjning (SOU
1952:15) samt Skogsindustrins utbyggnad (SOU 1956:33). En ny landsomfattande
virkesbalans upprättades år 1958 på initiativ av Skogsindustriernas samarbetsutskott
och genom en av utskottet tillsatt kommitté. I denna virkesbalans
ingick en avverkningsprognos för tioårsperioderna 1955—1964 och 1965—1974 vid
två alternativa skogsskötselprogram. Förbrukningsuppgifterna byggde för massaindustrins
del på uppgifter från de olika industriföretagen och innefattade den
beräknade utvecklingen av produktion och råvarubehov fram t. o. m. år 1963.
Sågverkens totala produktion och timmerförbrukning grundades på av kommerskollegium
sammanställda uppgifter avseende åren 1953—1957. Det förutsattes att
råvaruförbrukningen fram till år 1963 icke nämnvärt skulle överstiga 1957 års
nivå. Avverknings- och förbrukningssiffror lämnades dels med fördelning på sex
s. k. industriområden och dels totalt.
De i nämnda virkesbalanser ingående avverkningsberäkningarna har i princip
utgjort bruttoberäkningar. Hänsyn har inte tagits till de ekonomiska förutsättningarna
att ta till vara de framräknade avverkningskvantiteterna på annat sätt
än att i efterhand gjorts vissa generella korrektioner för sådana kvantiteter, som
är speciellt svåra att komma åt eller på annat sätt dyrbara att utvinna. Inom
skogshögskolan har emellertid numera utbildats en metodik, som möjliggör en
mera individuell bestämning av de olika skogstillgångarnas avsättningslägen. En
dylik undersökning har av institutionen för skogstaxering utförts senast för beräkning
av lövskogens avsättningsläge i Storuman-området. Härvid kompletteras
riksskogstaxeringens material med en klassificering av taxeringstrakternas provytor
efter deras läge i förhållande till olika transportleder, närmaste tätort och
andra kostnadsbestämmande faktorer. Beräkningarna kan varieras efter t. ex.
transportmedlens förväntade utbyggnad. Med beaktande av bl. a. den bedömda
stämplingstätheten per hektar vid gallring och slutavverkning är det därefter
möjligt att under givna förutsättningar rörande drivningskostnader m. m., vilka
också de kunna varieras med hänsyn till dagsverkskostnad vid olika mekaniseringsgrad
m. in., fördela virket inom skilda skogsområden på kostnadsklasser,
räknat vid t. ex. närmaste bilväg, flottled eller industri. Den vid en viss högsta
kostnadsgräns tillgängliga virkeskvantiteten kan därefter beräknas. Korrektion
får göras för sådana kvantiteter, som användes till hushållsbränsle o. d. liksom
för förluster vid flottning m. m. En teoretisk aptering kan företagas med utnyttjande
av taxeringsmaterialet för att få den vid olika avsättningsförhållanden mest
gynnsamma fördelningen av industrivirket på olika sortiment, d. v. s. sågtimmer,
massaved etc.
Under de senaste åren har tillkommit olika faktorer, som påverkat marginalen
mellan den biologiska tillväxten hos våra skogar och de virkeskvantiteter, som
ekonomiskt går att utnyttja. Massaindustrins utbyggnad har fortsatt. Utbyggnaden
av skogsvägnätet har väsentligt förbättrat åtkomligheten hos vissa skogstillgångar
och därigenom i och för sig bl. a. skapat möjligheter att i större utsträckning utnyttja
löv- och barrklenvirke. Å andra sidan torde virkespriserna till följd av utvecklingen
på världsmarknaden inte helt ha kunnat hålla takten med ökningen av
kostnadsnivån inom landet. De höjda dagsverkskostnaderna minskar de skogstillgångar,
som ekonomiskt utnyttjas. Den ökande mekaniseringen av drivningarna
synes — även om den totalt sett kraftigt nedbringar dagsverkskostnaderna —
324
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet J Jo: 33
närmast bidraga till att öka skillnaderna i utvinningskostnader för olika skogslagen
och virkesdimensioner. Härtill kan även medverka förskjutningar i skogsarbetarnas
bosättning.
Nya landsomfattande virkesbalanser synes enligt min mening nu böra komma
till stånd. De bör ingå som ett led i olika undersökningar angående skogsbrukets
och skogsindustrins strukturella problem, som bör utföras för att ge en säkrare
grund för olika framtidsbedömningar. Hithörande frågor har varit föremål för
diskussion inom ekonomiska planeringsrådet. Behovet av nya virkesbalanser har
vidare understrukits av Skogsindustriernas samarbetsutskott, som utfäst sig att
biträda med uppgifter om förädlingsindustrins produktionskapacitet och råvarubehov.
Länsstyrelsen i Norrbottens län har i skrivelse den 4 februari 1964 hemställt
om uppdrag åt skogshögskolan att utföra en särskild virkesbalans för Norrbottens
län. Vid remissbehandlingen av hemställan har framhållits att en dylik
balans också måste omfatta angränsande delar av Norrland.
Arbetet med upprättande av virkesbalanserna bör anförtros en särskild expertkommitté.
Liksom skett vid utarbetandet av de tidigare nämnda virkesbalanserna
bör avverkningsberäkningarna utföras av skogshögskolan. Utredningen bör ange
de allmänna förutsättningar, på vilka dessa beräkningar bör bygga. Det är av vikt
att arbetet upplägges så, att materialet senare kan användas för beräkningar även
enligt andra alternativ. Utredningen bör också ta ställning till om särskilt material
måste framskaffas som underlag för beräkningarna i fråga om virkesförbrukningen.
Det är av vikt att utredningsarbetet bedrives med skyndsamhet. Om möjligt bör
resultatet redovisas i etapper. Därvid är det önskvärt att en virkesbalans för de
norra delarna av landet upprättas med förtur.
Utredningsarbetet har påbörjats och kommer att fortgå under år 1965.
33. Sakkunnig för förhandlingar om inrättandet av ett livsmedelstekniskt
branschforskningsinstitut
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 med
uppdrag att upptaga förhandlingar om inrättandet av ett livsmedelstekniskt
branschforskningsinstitut och därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1964):
Wetterhall, H. C. B., överdirektör.
Experter:
Thomé, K. E. G., professor;
Eliasson, P. E., lektor.
Sekreterare:
Boalt, S. A., förste byråsekreterare.
Lokal: Statskontoret, Birger Jarls torg 10; tel. växel 22 08 60 (sekreteraren).
Direktiv (kungl. brev den 29 juni 1964):
325
I Jo: 33
Riksdagsberättelsen år 1965
tillkalla en sakkunnig för att upptaga förhandlingar angående ombildning av statens
mejeriförsök och Alnarpsinstitutets mejeriavdelning till ett livsmedelstekniskt
branschforskningsinstitut och under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande
för statsverkets räkning ingå avtal angående inrättandet av ett sådant institut,
Den sakkunnige har till och med oktober 1964 hållit 2 sammanträden.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under 1965.
326
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
I H:1
Handelsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1964
1. Svenska kommittén för nordiska patent (1962: I 9; 1963: I 7; 1964: I 4)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 januari 1955 i
anslutning till Nordiska rådets rekommendation nr 29/1954 — för att deltaga
i arbetet på fortsatt utredning rörande frågan om nordiska patent m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 januari 1955):
Bexelius, T. A., justitieombudsman, ordförande;
Reiland, L. A. G., byråchef;
Settergren, G. C. A., direktör;
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör.
Expert:
Borggård, G. R., expeditionschef.
Sekreterare:
Lewin, S., byråchef.
Direktiven för kommittén, se 1956: I H 25.
Kommittén har under december 1963 hållit 2 sammanträden.
Tillsammans med motsvarande kommittéer i Danmark, Finland och Norge
har kommittén avgivit ett gemensamt betänkande angående nordisk patentlagstiftning
(Nordisk Utredningsserie 1963: 6). Betänkandet samt därjämte
av kommittén utarbetat förslag till lag om patent- och registreringsverkets
besvärsavdelning, promemoria angående ändringar i försvarsuppfinningslagen
och sammanfattning av remissvaren till det preliminära betänkande,
som kommittéerna avgivit 1962, har den 20 mars 1964 överlämnats till departementschefen.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Sakkunniga med uppdrag att verkställa översättning av Romfördraget,
m. m. (1963: I 16; 1964: I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 juli 1962 med uppdrag
att verkställa översättning av Romfördraget jämte dettas följdförfattningar,
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 augusti 1962):
Löwbeer, T., lagbyråchef, ordförande;
Lundström, H. O., byråchef;
327
I H: 2
Riksdagsberättelsen år 1965
Olsson, H.-O., förste sekreterare;
Senning, C. O., byråchef.
Sekreterare:
Wrangmark, S. B., pol. mag., civ. ekon.
Biträdande sekreterare:
Linder, Harriet, aukt. translator (t. o. in. den 18 januari 1964).
Särskilda direktiv har ej lämnats.
De sakkunniga har under tiden december 1963—maj 1964 hållit 17 sammanträden.
De sakkunniga har den 26 mars 1964 överlämnat översättning av Fördraget
angående upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom)
och tillhörande dokument (SOU 1964: 18) och den 21 maj 1964 översättning
av Viktigare följdförfattningar till fördragen angående Europeiska
ekonomiska gemenskapen och Europeiska kol- och stålgemenskapen (SOU
1964:33).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredning rörande frågan om utformningen av det statliga stödet till de
svenska handelskamrarna i utlandet m. m. (1963: I 18; 1964: I 11)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 december 1962 med
uppdrag att såsom sakkunnig utreda frågan om utformningen av det statliga
stödet till de svenska handelskamrarna i utlandet m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 17 december 1962):
Ternström, O. A., byråchef.
Sekreterare:
Frändén, Lisbeth, amanuens (fr. o. in. den 12 januari 1964);
Stensson, J.-Th., kanslisekreterare (t. o. m. den 11 januari 1964).
Direktiven för utredningen, se 1963: I H 18.
Utredningen har under tiden december 1963—augusti 1964 hållit 5 sammanträden.
Utredningen har den 24 augusti 1964 avgivit ett slutbetänkande (stencilerat
1964: 2) angående »De svenska handelskamrarna i utlandet». Del II.
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Kommittén för förberedande av svenskt deltagande i den tredje internationella
konferensen rörande atomenergins fredliga utnyttjande (1964: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 september 1963 med
uppdrag att förbereda svenskt deltagande i den tredje internationella konferensen
rörande atomenergins fredliga utnyttjande i Geneve under tiden 31
augusti—9 september 1964:
328
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 6
Brynielsson, H. A. B., direktör, ordförande;
Holte, P. G., docent, tillika sekreterare;
Håkansson, H. E. V., avdelningschef;
Leine, L. B., överingenjör;
Sjöstrand, N. G. F., professor;
Wivstad, O. I., tekn. direktör.
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden december 1963—november 1964 hållit 5 sammanträden.
Uppdraget är slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1965
5. Patentverksutredningen J958 (1962: I 15; 1963: I 10; 1964:1 5)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att utreda
arbetsförhållandena inom vissa delar av patent- och registreringsverket
(se Post- och Inrikes tidn. den 31 juli 1958):
Thuresson, E. O., kansliråd, ordförande;
Hesselström, O. B., byårdirektör;
Tornborg, C. G. F., byrådirektör.
Experter:
Lundberg, B. I., byråchef;
Oredsson, P. T. G., byråchef.
Sekreterare:
van der Heeg, N. H., förste kanslisekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I H 20.
Utredningen har under tiden december 1963—november 1964 icke hållit
något sammanträde.
Utredningsarbetet, som är slutfört utom i vad avser publiceringsförfarandet
hos patent- och registreringsverket, kommer att återupptagas och såvitt
möjligt avslutas under år 1965.
6. Svenska delegationen i nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
(1962: I 18; 1963: I 12; 1964: I 6)
Utsedda enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 februari 1960 att såsom
ombud för Sverige deltaga i arbetet inom ett nordiskt ekonomiskt
samarbetsutskott (se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1960):
von Sydow, G., statssekreterare, ordförande;
llt Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 saml.
Rlksdagsberättelsen
329
I H: 6
Rilcsdagsberättelsen år 1965
de Besche, H. W. A., ambassadör (t. o. m. den 21 februari 1964);
Montan, N. T., biträdande kabinettssekreterare (fr. o. m. den 22 februari
1964);
Wickman, H. K., statssekreterare.
Suppleanter:
Englund, K. G. Å., byråchef;
Lindqvist, O. O. G., kommerseråd;
Ryding, P. G. G., utrikesråd (fr. o. m. den 22 februari 1964);
von Sydow, E., ambassadör (t. o. m. den 21 februari 1964).
Experter:
Bergström, S., byråchef;
Branting, J. E. M., direktör;
Croneborg, K. O. R., kommerseråd;
Eriksson, B. A., kommerseråd;
Hahr, A. G., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 12 oktober 1964);
Joge, S. F., vice riksbankschef;
Johnsson, E. R., förste distriktsingenjör (fr. o. m. den 22 februari 1964);
Klackenberg, S. L., byråchef;
Krantz, Å. A., byråchef (t. o. m. den 21 februari 1964);
Larson, S. E., byråchef;
Leuf, N. B., byrådirektör;
Lindå, E. A., bankkamrerare (fr. o. m. den 25 september 1964);
Lundström, H. O., byråchef;
Lychou, D. E. A., kommerseråd (fr. o. in. den 22 februari 1964);
Marklund, K. L., förste kanslisekreterare;
Roos, G. E., revisor;
Wennersten, P. G., kommerseråd (fr. o. m. den 25 september 1964);
Zander, Å. G. V., direktör (t. o. m. den 21 februari 1964);
Åhström, N. Å. A., hovrättsråd (fr. o. m. den 27 januari 1964);
öhlén, G. E. J., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 22 februari 1964).
Huvudsekreterare:
Leuf, N. B., byrådirektör (se ovan).
Biträdande sekreterare:
Marklund, K. L., förste kanslisekreterare (se ovan).
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (huvudsekreteraren).
Direktiven för delegationen, se 1961: I H 21.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har under tiden december 1963
—november 1964 hållit 5 sammanträden, varjämte utskottets sekretariat
sammanträtt 4 gånger. Samarbetsutskottets svenska delegation har under
samma tid hållit 4 sammanträden. Under år 1964 har 5 specialutskott med
särskilda sekretariat varit verksamma.
330
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 8
7. Metallforskningskommittén (1962:1 20; 1963:1 14; 1964:1 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 november 1960
för att utreda den fortsatta verksamheten vid Metallografiska institutet och
vissa därmed sammanhängande frågor, avseende bl. a. verkstadsindustriens
behov av centralt bedriven forskning (se Post- och Inrikes tidn. den 21 november
1960 och den 1 mars 1962):
Löfqvist, I., generaldirektör, ordförande;
Lundberg, S. G. J., avdelningschef;
Simonsson, H. L., generaldirektör.
Experter:
Andersson, A. O., t. f. professor;
Bergsman, E. B., överingenjör;
Perla, G. I., överingenjör (fr. o. m. den 23 september 1964);
Trägårdh, K. S. R., överingenjör.
Sekreterare:
Foghelin, T. T. M., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Näslund, Y., organisationssekreterare.
Lokal: Statskontoret, Birgerj ar Istorg 14; tel. 22 12 00 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1961:1 H 24 och 1963:1 H 14.
Kommittén har under tiden december 1963—november 1964 hållit 16
sammanträden.
Kommittén har den 10 januari 1964 avgivit ett delbetänkande (stencilerat
H 1964: 1) angående »Central verkstadsteknisk forskning».
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1965.
8. Kvarntorpskommissionen (1962:1 22; 1963:1 15; 1964:1 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 juni 1961 med
uppgift att verkställa det utrednings- och planeringsarbete samt vidtaga
de åtgärder i övrigt, som föranleds av oljeskifferutredningens förslag rörande
Svenska skifferoljeaktiebolagets verksamhet (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 juli 1961):
önnesjö, K. E. A., direktör, f. d. statssekreterare, ordförande;
Hjalmarson, H. H., direktör;
Lundberg, K. F. V., förbundsordförande;
Pilo, C.-W., direktör;
Rehnberg, K. B., byrådirektör;
Tilert, C. R., Statssekreterare (t. o. in. den 31 maj 1964);
Thuresson, E. O., kansliråd;
Tunhammar, E. W., direktör;
Werner, E., landssekreterare.
331
I H: 8
Riksdagsberättelsen år 1965
Experter:
Hansson, N. L., byrådirektör (t. o. m. den 31 oktober 1964);
Löwbeer, T., lagbyråchef.
Sekreterare:
Dahlkvist, H. V., byrådirektör.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1962:1 H 22.
Kommissionen har under tiden december 1963—november 1964 hållit 2
sammanträden.
Kommissionen kommer att fortsätta sitt arbete under hela år 1965.
9. 1962 års företagareföreningsutredning (1963:1 17; 1964:1 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 november 1962 för
att utreda företagareföreningarnas organisation och verksamhet (se Postoch
Inrikes tidn. den 17 decmber 1962):
Ringström, K. G., riksgäldsdirektör, ordförande;
Andersson, T. (i Brämhult), led. av I kamm.;
Eklöf, K. G. A., bankokommissarie (t. o. m. den 9 oktober 1964);
Rickard, A. B. O., byråchef (fr. o. m. den 10 oktober 1964);
Stefanson, R. S. S., led. av I kamm.;
Söderberg, S. T. R., led. av I kamm.
Experter:
Hedskog, A. T., bankdirektör;
Jansson, K. I., byrådirektör (fr. o. m. den 17 december 1963);
Ulvenäs, K.-I., direktör.
Sekreterare:
Jansson, K. I., byrådirektör (t. o. m. den 16 december 1963);
Norell, S. O., kamrerare (fr. o. m. den 17 december 1963).
Biträdande sekreterare:
Fors, J. E., amanuens (fr. o. m. den 17 oktober 1964).
Lokal: Riksgäldskontoret; tel. växel 22 12 20 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1963:1 H 17.
Utredningen har under tiden december 1963—november 1964 hållit 3
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
10. Konsumentupplysningsutredningen (1964: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande för statsrådet Lindström
den 22 februari 1963 för att utreda frågan om den framtida organisationen
av upplysningsavdelningen vid statens institut för konsumentfrågor:
332
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 1 H: 10
Berggren, E. G. C., byråchef, ordförande;
Hernlund, C. H., förste ombudsman;
Westerlind, C. O., direktör.
Experter:
Engqvist, K. E. B., budgetsekreterare;
Jerdenius, K. E., byråchef;
Steen, G. A., hovrättsråd;
Wennerling, A., redaktör.
Sekreterare:
Kihlbom, Ulla, fil. kand. (fr. o. m. den 9 november 1964);
Näslund, Y., organisationssekreterare (t. o. m. den 25 januari 1964).
Lokal: Handelsdepartementets kommittélokaler, Sveavägen 24—26, 3tr.;
tel. 10 28 06 (ordföranden).
Utredningen har under tiden december 1963—november 1964 hållit
8 sammanträden. Utredningen har den 25 januari 1964 avgivit betänkande
angående »Effektivare konsumentupplysning» (SOU 1964: 4). Särskilda
direktiv för den i betänkandet redovisade utredningen har ej lämnats.
Direktiv (anförande av statsrådet Lindström till statsrådsprotokollet den
6 mars 1964):
Konsumentvaruforskning bedrivs f. n. i statlig, halvstatlig och enskild regi.
Forskningsresultaten från de statliga och halvstatliga forskningsorganen brukar
till sitt väsentliga innehåll offentliggöras. Även beträffande forskning i enskild
regi med anslag av statsmedel föreligger i princip skyldighet till öppen redovisning
av resultaten. I näringslivets laboratorier förekommer en omfattande produktforskning,
som efter hand resulterar i ett bättre varusortiment men i regel inte
redovisas inför allmänheten. Den statliga konsumentupplysningen hämtar sålunda
sitt huvudsakliga material från den forskning, som är helt eller delvis finansierad
av staten.
Den statliga forskningsverksamheten utförs huvudsakligen av forskningsavdelningarna
inom statens institut för konsumentfrågor. Sedan institutets tillkomst
efter förslag till 1956 års riksdag har inte någon annan ändring företagits i forskningens
organisation än att en i början fristående laboratorieverksamhet, inriktad
på tvättforskning, infogats i den fasta organisationen.
Den statliga och statsunderstödda forskningen är huvudsakligen inriktad på
livsmedel, kemisk-tekniska varor, textil och allmän hushållsorganisation. Under
de mer än sju år, som gått sedan konsumentinstitutet inrättades, har emellertid
utvecklingen — de tekniska framstegen och den höjda levnadsstandarden — medfört
att konsumenterna kommit att intressera sig även för andra stora varugrupper
som fått en större tyngd i konsumenternas budget. Allt starkare krav reses
på sakuppgifter om dessa varuslag, så att riskerna för misslyckade köp och onödiga
kostnader kan bringas ned. Det växande intresset för konsumentupplysning
i allmänhet har medfört ökade krav på att forskningsresultaten kommer fram så
fort som möjligt och därmed snabbare bidrar till korrigering av brister och ofullkomligheter
i varuutformningen. Behov föreligger därför av en översyn av konsumentvaruforskningens
nuvarande organisation, i syfte att bringa den i nivå med
333
IH: 10
Riksdagsberättelsen år 1965
nutida krav på snabb och effektiv forskning ävensom att bredda den till nya
varuområden. Denna översyn bör lämpligen företas av särskilda sakkunniga.
De sakkunniga bör inleda sitt arbete med att studera det nuvarande forskningsarbetet
vid statens institut för konsumentfrågor och avge de förslag till förstärkning,
som en granskning av arbetsvillkoren där kan föranleda. Därvid bör observeras
gränsdragningen i förhållande till andra forskningsinstitutioner och deras
ämnesområden samt möjligheterna till arbetsfördelning. För en preliminär gränsdragning
torde utredningen böra göra en översikt över de totala resurser, som
konsumentvaruforskningen förfogar över — institutioner, personella tillgångar
och anslag. Detta torde kunna ske med ledning av propositioner, regleringsbrev,
konsumentrådets forskningsregister m. m.
På grundval av denna översikt torde en mera fullständig kartläggning kunna
ske av tillgängliga forskningsresurser och möjligheterna att utvidga dessa. Dessa
förhållanden påverkar på ett avgörande sätt frågan, hur en breddning till nya
varuområden kan åstadkommas av konsumentforskningen. Det praktiska samarbetet
mellan olika forskningsorgan bör därvid övervägas. De sakkunniga bör
lägga fram förslag till de samordningsåtgärder som de finner rationella.
Slutligen kan det vara av värde att få utrönt vilka nya varuslag som konsumenterna
önskar prioritera inom forskningsverksamheten. Viss vägledning kan
härvid erhållas genom en analys av konsumtionsinriktning och försäljningsstatistik,
av antalet reklamationer och deras inriktning m. m. Ett nära samarbete med
konsumentrådet bör ske i denna liksom i andra principiella frågor. Uppdragets
omfattning gör det naturligt att utredningens resultat redovisas i etapper.
Den här föreslagna utredningen bör anförtros åt den utredning om organisationen
av upplysningsavdelningen vid statens institut för konsumentfrågor, som
med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 februari 1963 tillsatts. Det fortsatta
arbetet torde dock förutsätta en delvis annan och vidgad sammansättning
av anlitad expertis.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1965.
11. 1963 års konsumentupplysningskommitté (1964: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande för statsrådet Lindström
den 31 maj 1963 för att utreda vissa principiella frågor rörande konsumentupplysning
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1963):
Sundquist, A. Å., hovrättsråd, ordförande;
Carbell, E. E. E., byråchef, led. av II kamm.;
Sträng, Ingrid;
af Trolle, U., professor.
Sekreterare:
Ringstedt, N. A. E., förste byråsekreterare.
Lokal: Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor, Storkyrkobrinken
7, Stockholm C; tel. 21 67 09 (ordföranden), 21 66 82 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1964: I H 13.
Kommittén har under tiden december 1963—november 1964 hållit 8 sammanträden.
överläggningar har ägt rum med bl. a. arbetsgruppen för kon
-
334
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I Hs ld
sumentupplysning inom 1960 års radioutredning, konsumentupplysningsutredningen
samt utredningen angående radions juridiska ansvar, varjämte
ett stort antal intervjuundersökningar utförts. Kommittén har i februari
1964 företagit en studieresa till Norge.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1965.
12. Oljeskyddsutredningen (1964: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
utreda organisationen av beredskapen mot oljeskador (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 juli 1963):
Petrén, G. O. E., justitieråd, ordförande;
Grönvall, N. J., f. d. brandchef;
af Klintberg, R. H. F., direktör;
Lindencrona, G., sjöfartsråd;
Stenius, J.-E. E., kansliråd.
Sekreterare:
Bärring, S. R. M., förste länsassessor.
Lokal: Slottsbacken 6, Stockholm C; tel. 22 59 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1964: I H 14.
Utredningen har under tiden december 1963—november 1964 hållit 11
sammanträden.
Efter remiss har utredningen till Nordiska rådets presidium yttrat sig
över ett tilläggsförslag om motverkande av oljeföroreningar i havet.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1965.
13. Hemslöjdsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 december 1963 för
att utreda det fortsatta statliga stödet till hemslöjden och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 7 februari 1964).
Elfving, O. G. C., landshövding, ordförande;
Albinsson, N. G., landstingsdirektör;
von Munchow, Marianne, hemslöjdschef;
Svensson, Rosa A. M., led. av II kamm.;
Thuresson, E. O., kansliråd.
Sekreterare:
Nordgren, Ingrid, pol.mag. (under tiden 1 september—7 november 1964).
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 19
december 1963):
335
IH: 13
Riksdagsberättelsen år 1965
Staten har under många år lämnat bidrag till hemslöjdsändamål dels från anslag
å riksstaten, dels från manufakturförlagslånefonden. År 1960, då det kunde
förutses, att fondmedlen snart skulle komma att ta slut, gjordes en särskild utredning
om den fortsatta bidragsgivningen. Ett år 1961 framlagt betänkande i
frågan anmäldes av mig i statsverkspropositionen påföljande år. Jag uttalade därvid,
att betänkandet, som vid remissbehandlingen rönt kritik från flera håll, inte
borde läggas till grund för proposition i ämnet och att frågan borde utredas på
nytt. Samtidigt föreslog jag, att det för budgetåret 1962/63 erforderliga statsbidraget,
som jag uppskattade till 266 000 kronor, skulle i sin helhet anvisas å anslaget
Befrämjande av hemslöjden. Förslaget bifölls av Kungl. Maj:t och riksdagen.
För innevarande budgetår har anslaget förts upp med oförändrat belopp.
Större delen av anslaget — 190 000 kronor — är avsett såsom bidrag till avlöning
åt hemslöjdskonsulenter. I övrigt utgår från anslaget vissa bidrag till Svenska
hemslöjdsföreningarnas riksförbund, Föreningen handarbetets vänner, sällskapet
Same-Ätnams slöjdutskott och de provinsiella hemslöjdsföreningarna.
Såsom förutskickats i statsverkspropositionen år 1962 bör en ny utredning rörande
statens stöd till hemslöjden komma till stånd. För ändamålet bör särskilda
utredningsmän tillkallas.
Utredningen bör innefatta en allsidig undersökning av den svenska hemslöjdens
nuvarande läge och av de förhållanden, under vilka verksamheten bedrives.
Resultatet bör ge underlag för en bedömning av hemslöjdens betydelse i det moderna
industrisamhället ur ekonomiska, sociala och kulturella synpunkter. Utredningsmännen
bör vidare pröva möjligheterna att främja en för samhället gagnelig
utveckling av hemslöjden och i förekommande fall lägga fram förslag om lämpliga
åtgärder. I samband härmed bör hemslöjdsrörelsens behov av statligt stöd
undersökas och förslag läggas fram om den fortsatta bidragsgivningens storlek
och fördelning samt om de villkor, som från statens sida skäligen bör kunna ställas
gentemot bidragstagarna.
Vissa upplysningar och synpunkter till ledning för utredningsarbetet kan hämtas
ur det år 1961 framlagda betänkandet och däröver avgivna remissyttranden.
För egen del vill jag nu endast framhålla följande.
Den svenska hemslöjdens utveckling i modern tid synes i allt väsentligt vara
ett resultat av enskilda personers och organisationers arbete. Av vad jag förut
sagt framgår, att de statliga bidragen går uteslutande till organisationerna. I landet
finns ett femtiotal hemslöjdsföreningar och några motsvarande organ, främst
slöjdnämnder, som bildats av hushållningssällskap. Hemslöjdskonsulenterna, till
antalet omkring fyrtiofem, är anställda hos dylika föreningar eller knutna till
hushållningssällskap.
Flertalet hemslöjdsföreningar bedriver en kommersiell verksamhet, som omfattar
såväl tillverkning som inköp och försäljning av hemslöjdsalster. Den sammanlagda
årliga omsättningen i denna affärsverksamhet har uppskattats till över
tjugu miljoner kronor.
I övrigt omfattar de lokala hemslöjdsorganens verksamhet i huvudsak kurser
och föredrag i hemslöjdsämnen, utställningar av hemslöjdsalster samt enskild
upplysning och rådgivning om material, mönster, redskap och metoder m. m. för
hemslöjd. Dessa arbetsuppgifter ankommer väsentligen på hemslöjdskonsulenterna,
vilkas sakkunskap självfallet även utnyttjas för affärsverksamheten.
Hemslöjdsföreningarna är sammanslutna i ett riksförbund, som centralt handhar
den organiserade hemslöjdens ideella verksamhet. Till organisationen hör också
tre rena handelsföretag och ett ullspinneri.
336
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I Hs 13
Sällskapet Same-Ätnams slöjdutskott sysslar särskilt med sameslöjden. Den verksamhet,
som bedrivs av Föreningen handarbetets vänner, faller utanför den egentliga
hemslöjdens ram.
Allmänt anses, att hemslöjden i Sverige spelar en betydelsefull roll i olika hänseenden.
Bl. a. hävdas, att förefintliga arbetskraftsreserver i stor utsträckning
kommer till användning för produktiva ändamål genom hemslöjdsarbete. Härvid
åsyftas främst den arbetskraftsreserv, som finns i hemmen och som av olika
skäl inte kan sysselsättas på den allmänna arbetsmarknaden. Men även som fritidssysselsättning
för vuxna män och kvinnor och för ungdomen anses hemslöjden
kunna erbjuda beaktansvärda alternativ. Sedan några år är uppmärksamheten
riktad på möjligheterna att genom hemslöjd bereda sysselsättning åt partiellt
arbetsföra samt — inte minst i arbetsterapeutiskt syfte — åldringar och
sjuka. Viss betydelse kan hemslöjden, främst på textilområdet, förutsättas ha som
inspirationskälla för den industriella produktionen. Vidare sägs hemslöjden hos
sina utövare och hos konsumenterna utveckla sinnet för god smak och kvalitet.
Inte sällan framhålles hemslöjdens roll som bärare av värdefulla folkliga traditioner.
Otvivelaktigt har också många, som aktivt verkar inom hemslöjdsrörelsen,
gjort förtjänstfulla insatser för att ta fram och bevara kunskap om äldre tiders
slöjd och konsthantverk.
Hemslöjdsrörelsen i vårt land har till stor del en klart ideell inriktning. Till
den del verksamheten främjar samhälleliga intressen, kan skäl finnas för att den
på lämpligt sätt bör erhålla visst stöd av det allmänna. Fn förutsättning härför
bör dock vara att verksamheten bedrives i ändamålsenliga former och på ett rationellt
sätt. Dessutom bör verksamheten vara samordnad med arbetet inom statliga
och kommunala organ på motsvarande områden. Dessa effektivitets- och
samordningssynpunkter bör beaktas vid den blivande utredningen.
Utredningen bör emellertid inte begränsas till den ideellt syftande hemslöjdsverksamlieten
utan avse även affärsverksamheten. Man kan nämligen inte bortse
från att dessa båda verksamhetsgrenar i hög grad betingar varandra. Affärsresultatet
bör i princip utgöra det ekonomiska underlaget för verksamheten och det
bör vara en allmän strävan att göra rörelsen ekonomiskt självbärande. Vidare kan
framhållas, att de aktiva hemslöjdarnas utbyte av sitt arbete direkt påverkas av
försäljningsorganisationens effektivitet. Från dessa synpunkter är det av vikt att
alla möjligheter till rationalisering av affärsverksamheten beaktas.
Vad angår den ideellt inriktade hemslöjdsverksamheten vill jag särskilt fästa
uppmärksamheten på hemslöjdskonsulenternas ställning. Av upplysningar från
olika håll framgår, att dessa konsulenters arbetsvillkor i olika avseenden är mycket
varierande. Orsaken synes vara, att flertalet är anställda hos lokala hemslöjdsföreningar
med växlande organisatorisk styrka och ekonomisk bärkraft. Utredningsmännen
bör undersöka vad som kan göras för att ernå eu ur effektivitetssynpunkt
önskvärd enhetlighet och fasthet i konsulentorganisationen. I detta
sammanhang kan det visa sig lämpligt att pröva möjligheterna att knyta hemslöjdskonsulenter
till regionala organ inom statlig eller kommunal förvaltning
eller till andra auktoritativa organ, som har erforderlig stadga för att vara huvudmän
för konsulenternas verksamhet. Om utredningsmännen finner en framkomlig
väg för att ordna huvudmannaskapet för hemslöjdskonsulenterna på ett enhetligt
och för konsulenterna betryggande sätt, som även är godtagbart för de nuvarande
huvudmännen och för det allmänna, bör de efter erforderliga överläggningar
ocli förhandlingar lägga fram detaljerade förslag härom.
I H» 13 Riksdagsberättelsen år 1965
Utredningen har under tiden till och med november 1964 hållit 2 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1965.
14. Utredning av Svenska uppfinnarkontorets fortsatta verksamhet
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 december 1963 med
uppdrag att utreda frågan om Svenska uppfinnarkontorets verksamhet (se
Post- och Inrikes tidn. den 6 februari 1964):
Ulvfot, B. H., myntdirektör.
Sekreterare:
van der Heeg, N. H., förste kanslisekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 19
december 1963):
Under senare år har successivt ökade resurser avdelats för forskningsarbete.
Därvid har också allt större uppmärksamhet ägnats åt att effektivt utnyttja forskningsresultat
och uppfinningar. Dessa måste dock i allmänhet genomgå flera utvecklingsled,
innan de resulterar i tekniskt och industriellt färdig produktion.
Fortsatt utvecklingsarbete kan erfordras med vad det innebär av tillämpningsoch
förbättringsarbete, konstruktion, framställning av prototyper etc. Härtill kommer
produktens eller processens industriella exploatering genom produktion och
marknadsföring. Denna utvecklingsprocess förutsätter ofta ekonomiska engagemang
i en utsträckning, som förhindrar eller försvårar utnyttjandet av forskningsresultat
och uppfinningar. Med den omfattning och spridning, som forskningsoch
uppfinnarverksamheten har, saknar dessutom industriföretagen i många fall
tillräcklig överblick över de utvecklingsuppslag som kommit fram.
Det allmännas ekonomiska insatser för forskning har på senare år kompletterats
med stöd åt den tekniska utvecklings- och exploateringsverksamheten bl. a. genom
inrättandet av de s. k. malm- och norrlandsfonderna och bildandet nyligen — i
tekniska forskningsrådets och malmfondens regi — av en särskild stiftelse för
exploatering av forskningsresultat (EFOR). Denna stiftelse skall verka för industriellt
utnyttjande av resultat, som kommit fram med stöd av stiftarna eller på
annat sätt. Det sistnämnda innefattar bl. a. utvecklingsuppslag från fria uppfinnare.
Stöd åt dessa har emellertid givits från ett annat organ, nämligen Svenska
uppfinnarkontoret, som erhåller särskilda anslag å riksstaten.
Svenska uppfinnarkontoret, som tillkom år 1947 genom sammanslagning av
dåvarande statens uppfinnarnämnd och det av Svenska uppfinnareföreningen
ägda uppfinnarkontoret (se prop. 1947: 169), har under statlig medverkan bildats
av ett antal organisationer inom näringslivet. Bland dessa återfinns Svenska uppfinnareföreningen,
Ingeniörsvetenskapsakademien, Sveriges industriförbund, Kooperativa
förbundet, Sveriges lantbruksförbund, Svenska arbetsgivareföreningen
och Landsorganisationen i Sverige. Enligt de av Kungl. Maj:t fastställda stadgarna
utses tre av ledamöterna i uppfinnarkontorets styrelse av Kungl. Maj :t och
fem av ett representantskap för de deltagande organisationerna. Kontoret har till
338
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 14
ändamål att på olika sätt främja allmännyttig uppfinnarverksamhet. Detta sker
genom upplysning och rådgivning på uppfinnarområdet, förhandsgranskning av
uppfinningar, utlämnande av understöd för vidareutveckling och exploatering av
uppfinningar etc. Kontorets personal omfattar en föreståndare, fyra tekniska befattningshavare
och viss biträdespersonal. Kostnaderna för administrationen täcks
genom statsanslag, avgifter från kontorets kunder, bidrag från organisationerna
och vissa ränteintäkter. För innevarande budgetår beräknas dessa inkomster
komma att uppgå till resp. 295 000, 70 000, 48 000 och 8 000 kronor. Detta möjliggör
en budget på tillsammans i runt tal 420 000 kronor. För den understödjande
verksamheten står ett särskilt statligt reservationanslag till förfogande, vilket för
innevarande budgetår uppgår till 85 000 kronor.
Såväl uppfinnarkontorets styrelse som vissa av de organisationer, vilka är engagerade
i kontorets verksamhet, har väckt frågan om utredning av kontorets
framtida målsättning och organisation. I sammanhanget åberopas den förskjutning,
som ägt rum i fråga om de ekonomiska och praktiska förutsättningarna för
uppfinnarkontorets verksamhet. Bl. a. har kontoret i ökad omfattning kommit att
ägna sig åt förhandsgranskning och rådgivning i ärenden, där utsikterna till en
framgångsrik exploatering redan på tidigt stadium bedöms som små. Då kontoret
i sådana fall ser som sin främsta uppgift att avråda vederbörande från en fortsatt
förlustbringande bearbetning och patentsökning, debiteras i dessa ärenden
som regel icke någon särskild avgift. Detta förhållande har enligt kontoret samtidigt
som det lett till betydande besparingar för patentverket medverkat till att
undergräva kontorets egen ekonomi. Detta har i sin tur främst gått ut över de ansökningar
om biträde i olika former vid exploatering av uppfinningar, som bedöms
ekonomiskt värdefulla. Under sådana förhållanden har det ej heller varit
möjligt för uppfinnarkontoret att planera utvidgning av verksamheten, som skulle
syfta till att ute på fältet söka upp obearbetade värdefulla uppslag och låta ekonomiskt
nyttiggöra dem. Sammanfattningsvis framhåller uppfinnarkontoret, att
det i sin nuvarande organisationsform och med sina nuvarande resurser icke
kan fylla de uppgifter, som med hänsyn till uppfinnarverksamhetens betydelse
för näringslivets utveckling är motiverade.
För egen del ansluter jag mig till uppfattningen, att frågan om Svenska uppfinnarkontorets
fortsatta verksamhet nu bör utredas. Härför talar redan det
förhållandet, att kontoret med den inriktning verksamheten fått och med de resurser
som står till dess förfogande uppenbarligen icke är i stånd att i någon
större omfattning taga tillvara ekonomiskt värdefulla utvecklingsuppslag. Under
den tid som kontoret verkat har betingelserna för det tekniska forsknings- och
utvecklingsarbetet i landet dock väsentligt förbättrats såväl i ekonomiskt hänseende
som med hänsyn till de institutionella former i vilka det bedrivs. Det förbättrade
forskningsstödet har på senare tid således kompletterats med åtgärder,
som siktat till att så effektivt som möjligt utnyttja den ökade mängd forskningsresultat
och uppfinningar, som kommer fram i första hand vid universitet, högskolor
och de laboratorier, som speciellt den större industrien inrättat.
Vid sidan av denna institutionellt ordnade forskning utföres emellertid en för
uppkomsten av nya tillverkningsgrenar och nya företag icke oviktig nyskapande
insats av fria uppfinnare, som ofta arbetar inom mindre företag eller är helt fristående.
Det torde därför föreligga ett behov av särskilda möjligheter för teknisk
och juridisk rådgivning liksom ett visst ekonomiskt stöd åt denna uppfinnarkategori.
Utredningen bör pröva huruvida dessa uppgifter även i fortsättningen bör
administreras av ett fristående organ eller anknytas till annan likartad verksam
-
339
IH: 14
Riksdagsberättelsen år 1965
het. Finner utredningen ett fristående organ vara lämpligaste formen torde dock
böra förutsättas, att finansieringsstödet, sedan en idé förts fram till ett mera kostnadskrävande
stadium i utvecklingskedjan, tas över av industriföretag, EFOR
eller annan institution.
Särskild hänsyn bör vid utredningen tas till den fria uppfinnarverksamhetens
speciella karaktär. Dess särpärglade psykologiska och sociologiska förutsättningar
bör alltså beaktas vid utformningen av organisations- och stödformer.
Utredningen bör också omfatta frågan om hur stödet åt de fria uppfinnarna
bör finansieras. Därvid bör förutsättas, att det också i fortsättningen skall vara
möjligt att taga ut avgifter för de tjänster som tillhandahålls.
Den av mig sålunda förordade utredningen skall också kunna ta upp andra
än här nämnda problem, som sammanhänger med utredningsområdet.
Den sakkunnige har till och med november 1964 hållit 3 sammanträden
med olika intressenter.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1965.
15. 1964 års geologiutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 januari 1964 för
att utreda den geologiska karteringen och prospekteringen:
Lemne, M. H., landshövding, ordförande;
Hörmander, H. O., överingenjör;
Kautsky, G. F. H., byråchef.
Sekreterare:
Lemne, L. G., fil. dr.
Lokal: Handelsdepartementets kommittélokaler, Slottsbacken 6, Stockholm
C; tel. 22 59 60 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 4
januari 1964):
Sveriges geologiska undersökning har till uppgift att, med iakttagande av vetenskapens
fordringar och med särskilt avseende å berg. och jordarternas betydelse
i ekonomiskt hänseende, inhämta tillförlitlig kännedom om landets geologiska
beskaffenhet. Det åligger undersökningen särskilt att verkställa bergartsoch
jordartskartering, uppsöka och undersöka förekomster av malmer och andra
tekniskt användbara mineral, bergarter och jordarter, samt att företaga undersökningar
såväl i agrogeologiska, geotekniska och hydrogeologiska syften som
över de fossilförande formationernas stratigrafi och paleontologi. Undersökningen
skall därjämte anställa forskningar av såväl vetenskaplig som övervägande praktisk
art, varvid uppmärksamheten särskilt bör inriktas på sådana frågor, som är
av betydelse för näringslivets utveckling och tillgodoseende av samhälleliga behov.
Resultaten av sin verksamhet skall undersökningen göra tillgängliga för allmänheten
genom geologiska kartor med beskrivningar, genom avhandlingar och
uppsatser samt genom att i ett offentligt museum sammanföra och ordna föremål,
belysande företrädesvis Sveriges geologi.
340
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 15
Inom sitt verksamhetsområde skall undersökningen tillhandagå andra myndigheter
med geologiska utredningar och må jämväl enligt eget beprövande åtaga sig
att verkställa sådana utredningar åt kommuner och enskilda. För utförda uppdrag
skall undersökningen betinga sig ersättning enligt grunder, som fastställs av
Kungl. Maj :t.
Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut år 1960 skall arbetet inom Sveriges geologiska undersökning
försöksvis vara organiserat på tre byråer samt ett antal sektioner.
Med ledning av de erfarenheter, som vunnits under försökstiden, har undersökningen
den 15 juli 1963 lagt fram ett betänkande rörande sin verksamhet och
organisation. I detta har framhållits vikten av att avsevärt förstärka undersökningens
allmänna resurser inom kartering och därmed sammanhängande forskning,
därest vårt land icke på sikt skall ställas vid sidan av utvecklingen inom
detta område. Bland annat presenteras en långsiktig plan för uppläggningen av
det geologiska karteringsarbetet. I en första etapp skulle kapaciteten inom karteringen
mer än fördubblas. På grundval av erfarenheterna under försökstiden föreslås
att byråorganisationen permanentas. Tillika skulle enligt förslaget en fristående
geofysisk avdelning upprättas och laboratorieverksamheten ställas under enhetlig
ledning samt administrationen förstärkas. Vidare förordas att två rådgivande
organ upprättas för frågor sammanhängande med den planerade järnmalmsinventeringen
i Norrbottens län samt med den geologiska kartverksamheten.
Betänkandet har remitterats till ett femtiotal myndigheter m. m. Därvid har
bl. a. landets samtliga länsstyrelser yttrat sig. Betänkandet har i stort sett mottagits
positivt. Från skilda håll har mycket starkt understrukits betydelsen för
vårt land av ökade insatser från statsmakterna på detta område. Samtliga remissinstanser
har varit eniga om behovet av en kraftigt intensifierad geologisk kartverksamhet.
En del remissmyndigheter har emellertid riktat invändningar mot
den karteringsplan som föreslagits, bl. a. i fråga om kartornas utformning, skalor
och utgivningstakt. Statskontoret har beträffande kartverksamhetens allmänna
uppläggning förordat en allsidig utredning om behovet och utformningen av geologiska
kartor, dock utan att detta hindrar att kartbyråns resurser förstärks redan
nu. Frågan om det geologiska huvudkartverkets indelning bör enligt statskontoret
därvid närmare utredas. En omprövning av geologiska undersökningens förslag i
fråga om karttyper och skalor har även satts ifråga av byggnadsstyrelsen m fl.
Enighet råder om angelägenheten av att resurserna för den geologiska kartverksamheten
snarast bör förstärkas. I 1964 års statsverksproposition föreslås
därför en ökad tilldelning av medel till geologiska undersökningen för att främst
användas för kartverksamheten. Med hänsyn till den utredning rörande den geologiska
karteringen och prospekteringen, som förordas i det följande, har organisationen
nu dock ej ansetts böra permanentas. Några väsentliga olägenheter för
verksamheten synes detta ej böra medföra med hänsyn till de uppgivna goda
erfarenheterna av försöksorganisationen och det förhållandet att den föreslagna
definitiva utformningen av organisationen i det väsentligaste ansluter sig till försöksorganisationen.
Av samma skäl har ställning inte på detta stadium ansetts
böra tas till inrättandet av de rådgivande organ för kartering och malminventeringar
i Norrbotten, vilka föreslagits av geologiska undersökningen.
Den geologiska karteringen av vårt land är såsom det framhållits i betänkandet
och understrukits av remissinstanserna av grundläggande betydelse för hela
verksamheten inom geologiska undersökningen, således även för malmprospekteringen.
Den utgör också ett viktigt underlag vid lösningen av många problem
både inom allmän och enskild verksamhet. Som exempel på sådan verksamhet
341
IH: 15
Riksdagsberättelsen år 1965
kan nämnas samhällsplanering, industrilokalisering, vattentäktsutredningar, ordnande
av avlopp, byggande och underhåll av vägar och farleder, naturvårdsinventering,
fritidsbebyggelse samt utvinning av mineraliska råämnen såsom kvarts
och fältspat, jordarter såsom grus och annat fyllnadsmaterial. De geologiska kartorna
kommer även till användning vid bedömandet av frågor rörande rationalisering
av lantbruk och skogsbruk och har givetvis en funktion att fylla vid gruvhantering.
Enighet råder om att den geologiska karteringen är starkt eftersatt och att inte
ens de dagsaktuella behoven kan tillgodoses i en tillfredsställande utsträckning.
Även om nackdelarna härav i regel inte kan, med tanke bl. a. på karteringens
långsiktiga karaktär, belysas med belopp i kronor räknat torde emellertid samhällets
extrakostnader föranledda av bristande geologisk kartering kunna uppskattas
till betydande belopp. I många fall har dock kraftiga fördyringar — ibland
miljonbelopp — kunnat direkt hänföras till bristande geologiska förundersökningar
vid konkreta byggnadsprojekt.
Den geologiska karteringens eftersläpning jämfört med den i övrigt snabbt fortgående
samhällsutvecklingen synes vara betänklig. Vid aktivering av samhällsplanering
i vidsträckt bemärkelse med bl. a. ökade krav på planeringens utförande
i tekniskt-ekonomiskt avseende liksom i fråga om miljö bör resurserna
för den geologiska karteringen anpassas därefter.
Prognoser som verkställts i olika sammanhang pekar på en kraftig ökning under
de närmaste årtiondena av världskonsumtionen av mineralprodukter. För
det svenska näringslivet är det av utomordentlig vikt från bl. a. konkurrens-, planerings-
och beredskapssynpunkter att vi har en god överblick över våra resurser
i fråga om olika mineral för att trygga vår råvaruförsörjning.
Beträffande järn- och sulfidmalmerna har visserligen genom malmletning kontinuerligt
ökade tillgångar tagits fram. På grund av den tidsrymd gruvföretagens
planering av produktionen måste omspänna är dock våra nu kända tillgångar av
dessa malmer otillräckliga. Exempelvis kan nämnas att länsstyrelsen i Västerbottens
län uppgivit att malmbasen för Bolidens gruvaktiebolag räcker endast omkring
25 år med nuvarande brytningstakt. För att öka kännedomen om våra totala
malmreserver i Norrbottens län i syfte att möjliggöra en rationell bedömning
av en från samhälls- och företagsekonomiska synpunkter lämplig produktion
har riksdagen hösten 1963 beslutat (prop. 1963:164, L3U 38, Rskr 389) en
omfattande inventering av främst järnmalm i detta län. Inom olika delar av
\ästerbottens och Jämtlands län pågår också prospekteringsarbeten, vilka huvudsakligen
avser sulfidmalmer. Enligt min mening är det ställt utom allt tvivel att
en långsiktig och planmässig prospektering avseende både järn- och sulfidmalmer
måste bedrivas med kraft.
Vårt behov av legeringsmetaller för tillverkning av kvalitetsstål och vissa andra
metaller kan vi inte tillgodose inom landet. Även om vi för närvarande inte har
kännedom om några nämnvärda kvantiteter brytvärda fyndigheter av dessa malmer
torde emellertid geologiska förutsättningar icke saknas för att finna vissa
av dessa i vår berggrund.
Upptäckterna under de senaste åren av olja och naturgas i Nordsjöområdet
har även för vårt land aktualiserat undersökningar främst i Skåne. Vissa prospekteringsarbeten
pågår på enskilt initiativ och det synes ej uteslutet att mera
omfattande insatser kan bli motiverade i framtiden.
I sammanhanget kan erinras om att Aktiebolaget Atomenergi i sitt remissyttrande
framhållit att nu kända tillgångar på uran i världen inte kan tillgodose
342
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 15
behovet under någon längre tid. Med hänsyn till betydelsen av en inhemsk uranförsörjning
är det enligt bolaget angeläget att få till stånd en fullständig kartläggning
av eventuella urantillgångar. Enligt bolagets mening bör en utredning
göras om möjligheterna att organisera en enhet dit all verksamhet för prospektering
och därmed sammanhängande forskning beträffande råmaterial för kärnenergin
sammanföres.
Av vad jag anfört framgår att starka krav framförts från olika håll om en kraftigt
ökad geologisk kartering. Vidare föreligger ett klart dokumenterat behov av
en ökad kännedom om vårt lands totala mineraltillgångar liksom de tekniska och
ekonomiska förutsättningarna att exploatera dessa. Mot bakgrund härav anser
jag det angeläget att en allsidig utredning nu kommer till stånd rörande en från
samhällsekonomiska synpunkter lämplig omfattning och inriktning av den geologiska
karteringen och prospekteringen och därmed sammanhängande frågor.
Vad först gäller den geologiska karteringen bör utredningen söka klargöra de
förutsebara behoven av geologiska kartor och lägga fram en detaljerad plan för
den geologiska karteringen i riket. Planen bör bl. a. innefatta förslag rörande
kartornas utformning och skalor, tids- och turordning i fråga om olika områdens
kartering samt kartbladsbeskrivningarna. Med hänsyn till de krav som utvecklingen
successivt medför och vilka självfallet endast delvis kan förutses vid utredningsarbetet
bör planen göras smidig och rörlig för att fortlöpande kunna tillgodose
ändrade behov och tekniska framsteg i olika avseenden.
Vid utredningens bedömning av behovet av geologiska kartor m. m. och hur
detta bör tillgodoses torde beaktas, att landets resurser härvidlag är begränsade
och bör utnyttjas så effektivt som möjligt. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt
en lämplig fördelning på olika organ av såväl praktiska som vetenskapliga arbetsuppgifter
och organisatorisk samordning mellan geologiska undersökningen
och andra verk och organ som är verksamma inom samma eller angränsande områden,
exempelvis rikets allmänna kartverk och sjökartebyrån inom sjöfartsstyrelsen.
I detta sammanhang må erinras om att rikets allmänna kartverk i sitt remissyttrande
pekat på en rad områden där en närmare samordning bör undersökas
och närmare övervägas. Behovet av en nära samordning har vidare understrukits
av bl. a. Sveriges industriförbund.
En bristande koordinering av exempelvis ekonomiska, topografiska och geologiska
kartorna torde — utöver nackdelar i tekniskt-ekonomiskt avseende i själva
kartproduktionen — förhindra ett optimalt utnyttjande av de informationer som
kan hämtas från vårt samlade kartmaterial. Utredningen synes därför böra undersöka
förutsättningarna för en intimare samordning av olika slag av kartor.
Beträffande mineralprospekteringen är det som tidigare berörts av utomordentlig
vikt att söka få till stånd en allmän landsomfattande kartläggning av våra mineraltillgångar.
En prospekteringsverksamhet av detta slag måste självfallet ses i
ett mycket långt tidsperspektiv. Spörsmålet bör således icke primärt bedömas i
relation till rådande ekonomiska förhållanden med krav på snabb avkastning av
gjorda investeringar. På grund av prospekteringsarbetenas långsiktiga och kostnadskrävande
karaktär samt därmed förbundna ekonomiska risker bör staten
vara beredd till de insatser som kan komma att erfordras för att säkerställa den
systematiska prospektering av mineralförekomster som bedöms önskvärd.
Det är givetvis ej nu möjligt att bedöma omfattningen av och de erforderliga
resurserna för en sådan verksamhet som förordats i det föregående. En ökad prospekteringsverksamhet
jämförd med den, som bedrives i dag, synes emellertid
ofrånkomlig om man inom rimlig tid skall kunna få en säkrare överblick över
343
IH: 15
Riksdagsbcrättelsen år 1965
landets potentiella tillgångar av olika mineral. Det torde, som tidigare berörts,
böra ankomma på utredningen att föreslå en från samhällsekonomiska synpunkter
lämplig omfattning av prospekteringen och dennas inriktning samt att lägga
fram en långsiktig plan för förverkligande av de uppställda målsättningarna.
För genomförandet av den karterings- och prospekteringsverksamhet som befinnes
ändamålsenlig är det av stor betydelse att kvalificerad personal finnes att
tillgå. I den mån behovet av personal med en utbildning, som är lämpligt differentierad
för verksamheten, ej kan täckas genom rekrytering från universitet och
högskolor, synes utredningen böra pröva huruvida särskild utbildning bör ske
och i vilka former denna bör ordnas.
I sammanhanget vill jag understryka den vetenskapliga forskningens och det
tekniska utvecklingsarbetets betydelse för den geologiska karteringen och prospekteringen.
Genom forsknings- och utvecklingsarbeten har sålunda under senare
år på olika håll i världen kommit fram resultat som fått eller kan väntas få
direkt praktisk tillämpning inom berörda områden. Med hänsyn härtill bör de
sakkunniga söka bilda sig en uppfattning om huruvida den nuvarande forsknings-
och utvecklingsverksamheten inom landet på ett tillfredsställande sätt kan
anses tillgodose karteringens och prospekteringens behov samt lägga fram förslag
om erforderliga åtgärder. I detta sammanhang må erinras om att ett antal remissinstanser
understrukit att man inom landet saknar en institution för forskning
och utbildning inom geofysiken, speciellt den tillämpade geofysiken. Då vidare
gränsdragningen mellan geologiska undersökningen och skilda institutioner vid
universitetet och högskolor i viss mån synes oklar, bör utredningen även pröva
fördelningen av uppgifterna mellan dessa organ.
För finansieringen av främst den geologiska karteringen och prospekteringsverksamheten
är det av stor betydelse att man får en lämplig gränsdragning mellan
uppgifter som bör finansieras över statsbudgeten och sådan verksamhet som
kan hänföras till uppdrag från olika organ och enskilda och som bör bekostas av
uppdragsgivare. Beträffande uppdragsverksamheten bör bl. a. en riktlinje vara att
full kostnadstäckning för tillhandahållna tjänster erhålles och att administrationen
fungerar smidigt. Det bör således ankomma på utredningen att lägga fram
förslag i detta avseende.
Den utredning som jag sålunda förordar bör vidare mot bakgrunden av karterings-
och prospekteringsverksamhetens omfattning och karaktär ingående pröva,
vilka organisatoriska former, som är mest lämpade för att effektivt genomföra
ifrågavarande arbetsuppgifter. Utredningen torde i detta sammanhang även böra
överväga om behov föreligger av särskilda expertorgan vid sidan av den administrativa
ledningen.
Det intima samband som råder mellan sökandet efter och tillgodogörandet av
mineral och den lagstiftning som reglerar stora delar av denna verksamhet gör
det nödvändigt att god kontakt hålles med den nyligen påbörjade gruvrättsutredningen.
Utredningen bör vara oförhindrad att taga upp andra än här nämnda frågor
som sammanhänger med den allmänna uppläggningen av den geologiska karteringen
och prospekteringen och som kan komma att aktualiseras under utredningsarbetets
gång.
Utredningen har till och med november 1964 hållit 8 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1965.
344
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 16
16. 196b års turisttrafikutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 januari 1964 med
uppdrag att utreda frågan om åtgärder för planering och samordning av
verksamheten på den inrikes turisttrafikens område (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 februari 1964):
Löfqvist, I., generaldirektör.
Experter:
Falkman, C., förste intendent;
Hävermark, K. G. J:son, avdelningschef;
Lundkvist, K. S., förste postiljon, led. av II kamm.
Sekreterare:
Larsson, L.-E., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Näslund, Y., organisationssekreterare (t. o. m. den 4 november 1964).
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 3
januari 1964):
Insikten om turismens stora betydelse för stat och näringsliv har i Sverige
liksom i många andra länder föranlett olika åtgärder i syfte att främja resandetrafiken
till och inom landet. Sålunda bedriver Svenska turisttrafikförbundet en
omfattande verksamhet i utlandet för att väcka och vidmakthålla intresset för
vårt land som mål för turistresor. Förbundet, som sedan länge åtnjuter bidrag av
staten till sin verksamhet, har ett antal informationskontor i utlandet och förser
dessa med upplysningsmaterial i form av trycksaker, bilder och filmer. Vid behandlingen
av förbundets anslagsfrågor år 1961 — vilken på grund av särskild
utredning i ämnet ledde till en inte oväsentlig höjning av statsbidraget — lades
huvudvikten vid detta arbete i turistvärvande syfte.
I samband med sina anslagsäskanden för budgetåret 1964/65 har turisttrafikförbundet
tagit upp frågan om behovet av åtgärder avseende turisttrafiken inom
landet. För information och service avseende denna turisttrafik svarar många
olika instanser, nämligen dels vissa riksorganisationer, såsom Svenska turistföreningen,
Reso och motororganisationerna, dels regionala och lokala turisttrafikorganisationer.
Ett försök till samordning av verksamheten gjordes år 1960, då
förbundet i samverkan med riksorganisationerna bildade en provisorisk centralkommitté
för att arbeta med vissa av de spörsmål som sammanhänger med inrikesturismen.
Denna kommitté har emellertid numera upphört med sitt arbete.
Med hänsyn härtill har förbundet anhållit om medel för att kunna inrätta en avdelning
med uppdrag att handlägga arbetsuppgifter, som hänför sig till turisttrafiken
inom landet.
Turisttrafikförbundet har därefter ytterligare framhållit angelägenheten av att
de utländska turisterna bli väl omhändertagna när de kommer till Sverige, så att
de blir tillfredsställda med sina besök här och därigenom en good-will skapas för
landet. Förbundet vill därför medverka till att de anordningar som vidtas för att
ta emot utlandsturisterna blir så effektiva som möjligt. Resandeströmmen från
345
IH: 16
Riksdagsberättelsen år 1965
utlandet håller på att öka i snabb takt. Till följd av ökad fritid, längre semester
och bättre ekonomiska resurser, har också svenskarna själva fått större möjligheter
att göra turistresor i Sverige. Expansionen på detta område ställer nya och
stora krav på de organ och anordningar, som måste finnas för att ta hand om
turisterna. Åtgärder för att främja turismen har, framhåller förbundet, på kort
tid blivit en allmän angelägenhet, vilket bl. a. medfört, att landstingen och
kommunerna stimulerats till ökade insatser på detta område. De beviljar betydande
bidrag till lokala och regionala turistorganisationer. Vad som sålunda görs
på olika håll för att främja turismen inom landet lider emellertid enligt förbundet
av brist på samordning. En mängd dubbelarbete förekommer på samma gång
som uppgifter av påtagligt gemensamt intresse för turistnäringen i dess helhet
blir mer eller mindre försummade.
Mot bakgrunden av vad sålunda anförts har det för turisttrafikförbundet framstått
som en brist att förbundet inte har en inrikesavdelning med uppgift att samordna
de olika turistorganisationernas ansträngningar att bjuda god service åt
resenärer till och inom vårt land. Frågan om inrättandet av en sådan avdelning
har prövats vid den översyn av förbundets organisation, som för närvarande pågår
inom förbundet. Det har emellertid, främst med hänsyn till det allmännas
växande engagemang i turistväsendet, visat sig olämpligt att handlägga frågan i
samband med förbundets interna utredning. Förbundet har därför anhållit att frågan
om att inrätta en basorganisation för inrikesturismen utreds genom en särskilt
tillsatt kommitté.
Det är otvivelaktigt så, att de åtgärder som på olika håll vidtas för att främja
turistresor inom landet skulle vinna i effektivitet genom ökad planering och samordning.
Med stöd av kommuner och landsting görs i dag stora insatser för
turismen men denna verksamhet bedrivs ofta utan önskvärd koordinering på vare
sig läns- eller riksplanet. Om dessa insatser skall få full effekt är det därför av
vikt att de samordnas. Härigenom skulle bättre förutsättningar erhållas för att ta
emot utlandsturisterna och att ge dem en god service i olika hänseende. Därtill
kommer att de svenska medborgarna vid sina fritids- och semesterresor inom
landet skulle få del av en förbättrad service och deras behov av vila och rekreation
därigenom bli bättre tillgodosedda. Jag vill därför förorda, att en offentlig
utredning rörande planering och samordning av verksamheten på den inrikes
turisttrafikens område kommer till stånd.
Utredningen bör i första hand söka kartlägga de insatser, som på olika håll
görs för att främja turisttrafiken inom landet, och därigenom få ett underlag för
en närmare bedömning av behovet av planering och samordning. På grundval av
detta material bör utredningen undersöka vilka åtgärder som lämpligen bör vidtas
för att nå en ökad effektivitet på detta område. Om utredningen finner, att
väsentliga fördelar kan nås genom att inrätta ett centralt organ för ändamålet,
bör förslag läggas fram om vilka arbetsuppgifter som bör anförtros ett sådant
organ, om hur det bör vara uppbyggt och hur de beräknade kostnaderna för dess
verksamhet skall kunna täckas. I första hand bör utredningen pröva möjligheterna
att foga in organet i turisttrafikförbundets organisation, eventuellt som
en särskild avdelning.
Centralorganets arbetsuppgifter bör så långt möjligt preciseras och konkretiseras.
Som en generell målsättning vill jag framhålla att endast sådana uppgifter,
som hänger ihop med den erforderliga planeringen och samordningen bör tilldelas
ett sådant organ. Då jag anser det vara angeläget att kommunernas och
landstingens insatser på turistväsendets område ytterligare ökas är det av vikt att
346
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 17
utrymmet för lokala och regionala initiativ på detta område inte begränsas mera
än som oundgängligen kan betingas av samordnings- och effektivitetssynpunkter.
Med denna utgångspunkt synes centralorganet väsentligen böra svara för att erforderlig
kontakt hålles mellan olika intressenter på inrikesturismens område och
framförallt syssla med upplysning och rådgivning. Utredningen bör självfallet
sträva efter att begränsa organisationen till vad som är nödvändigt med hänsyn
till arbetsuppgifternas omfattning.
Vid utredningen bör beaktas, att det finns åtskilliga organisationer och andra
intressenter, som verkar inom eller med anknytning till turistväsendet. Deras erfarenheter
och sakkunskap bör så långt möjligt på lämpligt sätt tillgodogöras i
första hand vid utredningsarbetet och kanske även framdeles i ett eventuellt centralorgans
löpande verksamhet. Dessa olika intressenter kan även ha berättigade
önskemål att få medinflytande över organets verksamhet. Jag tänker härvidlag
inte bara på staten, landstingen och kommunerna samt de förut nämnda riksorganisationerna
m. fl. utan även på de stora transportföretagen samt näringslivet
i övrigt och dess organisationer.
Utredningen har till och med november 1964 hållit 7 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
17. Utredning rörande tillsynen över lotteriverksamhet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 januari 1964 för
att utreda tillsynen över lotteriverksamheten (se Post- och Inrikes tidn.
den 2 mars 1964):
Söderlund, S. Y., justitieråd, ordförande;
Nilsson, E. F., direktör;
Widmark, G. F. S., kanslidirektör.
Sekreterare:
Norström, C., förste kanslisekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 31
januari 1964):
Lotterier utgör sedan länge en betydande inkomstkälla för åtskilliga av de enskilda
organisationer i vårt land, som på skilda fält ägnar sig åt ideell verksamhet.
För många sammanslutningar utgör intäkterna av mer eller mindre regelbundet
återkommande lotterier en finansiell grundval för verksamheten.
Under senare tid har såväl antalet lotterier som lotteriernas omslutning ökat
betydligt. Icke minst har de lotterier, som enligt lotteriförordningen får anordnas
efter enbart anmälan, vuxit i omfattning.
Utvecklingen har medfört ökade och delvis nya problem när det gäller tillsynen
och kontrollen över lotteriverksamheten. I stor utsträckning sammanhänger
detta med den hårda konkurrens som råder på lotterimarknaden. Försäljningssvårigheterna
är stora och tendenser finns till allmän ökning av reklamutgifter
och övriga omkostnader i lotterierna. I ett växande antal fall anlitas utomstå
-
347
IH: 17
Riksdagsbcrättelsen år 1965
ende personer eller företag, som yrkesmässigt anordnar och självständigt sköter
lotterier för tillståndshavares räkning. Åtskilliga affärsföretag har vuxit fram,
vilka har sin verksamhet helt inriktad på att erbjuda service åt lotteriarrangörer
och därför har stort ekonomiskt intresse i lotteriverksamheten. Beträffande inköpen
av varor till vinster har prisrabatterna kommit att spela stor roll för valet
av vinstartiklar och inköpskälla. Intresset av att ett lotteri tillföres höga rabatter
kommer icke sällan i konflikt med kravet att allmänheten skall erbjudas lämpliga
vinster av god kvalitet. Härtill kommer svårigheterna från kontrollsynpunkt att
tillse, att förekommande rabatter helt tillfaller lotteriändamålet.
Konkurrensen på lotterimarknaden har även medfört stort intresse för nya lotteriformer,
som kan främja lottförsäljningen. Under de senaste åren har de s. k.
kvicklotterierna, i vilka dragningen verkställs på förhand, vunnit utbredning.
Denna lotteriform har emellertid visat sig erbjuda speciella säkerhetsproblem.
Den granskning, som lottyperna underkastats av statens kriminaltekniska anstalt,
har belyst svårigheterna att få fram en lottyp som erbjuder betryggande säkerhet.
Enligt min mening ger erfarenheterna under senare år anledning ifrågasätta,
huruvida gällande ordning för tillsynen och kontrollen över lotteriverksamheten
är den med hänsyn till rådande förhållanden mest ändamålsenliga. Oberoende
härav synes behov föreligga av fastare normer för kontrollen och av större enhetlighet
i myndigheternas tillämpning av gällande föreskrifter. Med hänsyn till
det sagda finner jag motiverat, att nu företaga en allmän granskning av tillämpningen
av lotteriförordningen med särskild uppmärksamhet riktad på behovet av
vägledande föreskrifter för myndigheterna. Utredningsarbetet härmed bör anförtros
åt särskilt tillkallade sakkunniga.
De sakkunniga bör förutsättningslöst pröva gällande bestämmelser och rådande
praxis beträffande tillsynen av lotteriverksamheten. Centrala frågor för utredningen
bör vara omfattningen och arten av tillsynsmyndighetens kontroll samt
den redovisningsskyldighet, som bör åläggas lotterianordnare.
De sakkunniga bör eftersträva ett tillsynssystem, som förenar effektivitet med
administrativ enkelhet. Det bör syfta till att skapa så goda garantier som möjligt
för att den lottköpande allmänhetens berättigade intressen tillvaratas samtidigt
som det med lotteriet gynnade ändamålet får det avsedda ekonomiska stödet.
Det är angeläget att lotterierna skötes och redovisas i en sådan ordning att tillsynen
underlättas så långt möjligt. De sakkunniga bör undersöka vilka åtgärder
som kan vidtagas i detta syfte. Därvid bör bl. a. prövas tillämpade former för försäljning
av lotter liksom den ordning, i vilken inköp sker av varor till vinster.
I fråga om vinstanskaffningen torde de sakkunniga i syfte att underlätta lotteriadministrationen
och myndigheternas tillsyn böra undersöka huruvida genom
samverkan mellan lotterianordnare eller på annat sätt kan uppnås bättre och
mera rationella förhållanden än som nu råder. Samtidigt bör beaktas, att gällande
tillsynsföreskrifter rörande varuinköp för lotterivinster visat sig delvis svårtillämpade
och torde få arbetas om. I detta sammanhang kan vara anledning undersöka
lämpligheten av att i större eller mindre omfattning ersätta varuvinster
med vinster i form av presentkort. Även i övrigt bör de sakkunniga undersöka
möjligheterna att rationalisera lotteriverksamheten.
De säkerhetsfrågor av framför allt teknisk art, som är förknippade med kvicklotterierna,
bör närmare utredas av de sakkunniga. Utredningen, som i denna del
bör ske i samråd med kriminaltekniska anstalten, bör utmynna i förslag om lämpliga
åtgärder för att eliminera säkerhetsriskerna vid denna lotteriform. I detta
348
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet In: 18
sammanhang bör även de närliggande säkerhetsfrågorna rörande tombolalotterierna
granskas.
De sakkunniga torde ytterligare böra pröva frågan om en eventuell jämkning
av beloppsgränserna i förordningen med hänsyn till bl. a. penningvärdesförändringen.
Därvid bör också övervägas möjligheten att ytterligare decentralisera tillståndsgivningen
i syfte att nedbringa de ärenden angående tillståndsprövning
som nu ankommer på Kungl. Maj:t. Vid bedömningen av frågan om en ändring
av gränsen för polismyndighetens tillståndsgivning bör beaktas den förändring av
polismyndighetens förvaltningsområden som väntas ske i samband med den nya
polisorganisationens genomförande den 1 januari 1965.
Utredningen torde icke föranleda någon omprövning av huvudlinjerna i lotteriförordningen.
De i förordningen intagna huvudsakliga förutsättningarna för
rätt att anordna lotteri torde böra lämnas orubbade. Till den del de sakkunnigas
bedömningar föranleder ändring i förordningen, bör erforderliga författningsförslag
läggas fram.
Med beaktande av det nu anförda bör det vara de sakkunniga obetaget att i
den mån de finner påkallat till behandling taga upp andra spörsmål än här
nämnda, som må komma upp under utredningens gång.
Utredningen har till och med november 1964 hållit 2 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1965.
18. Energikommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 april 1964 för att
utreda vissa energifrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1964):
Håkansson, H. E. V., avdelningschef, ordförande;
Aler, B., fil. lic.;
Blomquist, C.-E. O., ekonomidirektör;
Norrby, J. V., planeringsdirektör;
Ståhl, I. O. L., laborator.
Experter:
Groop, S. P., civilingenjör;
Holmin, N., civilingenjör.
Sekreterare:
Swarting, S. E. V., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Thyberg, P. J., byrådirektör.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreterarna).
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 29
april 1964);
Energiförbrukningen i Sverige beräknas för närvarande uppgå till — omräknat
i olja — över 30 milj. ton om året. Härav importeras drygt hälften, huvudsakligen
olja. I fråga om de inhemska energikällorna har vattenkraften en dominerande
349
IH: 18
Riksdcigsberättelsen år 1965
ställning. Förbrukningen av energi har sedan andra världskrigets slut ökat med i
genomsnitt omkring fem procent om året.
Orsakerna till det ständigt ökade energibehovet är framför allt att söka i den
industriella expansionen och den därmed sammanhängande höjningen av levnadsstandarden.
I de prognoser, som gjorts i olika sammanhang, har man utgått
från en fortsatt kraftig uppgång i energiförbrukningen. En successivt ökad energiförbrukning
torde också få betraktas som en nödvändig förutsättning för att uppnå
de väsentliga samhällsekonomiska målen full sysselsättning och höjd levnadsstandard.
Det torde vara realistiskt räkna med en ökning i energiförbrukningen
under den överblickbara framtiden av ungefär samma storleksordning som under
senare år. Beträffande fördelningen på de olika energislagen blir självfallet utvecklingen
i hög grad beroende av priset på olja, kol, gas, vattenkraft, atomkraft,
etc.
Med tanke på bl. a. näringslivets konkurrenskraft gentemot andra länder är
det av utomordentlig vikt att det i vårt land finns tillgång till energi i tillräcklig
omfattning och till samhällsekonomiskt lägsta kostnader. Erfarenheterna från
bl. a. Korea- och Suez-kriserna visar också vikten av att omfattande beredskapsåtgärder
vidtas mot störningar av olika slag i bränsleimporten. Vattenkraften har
numera byggts ut så att leveranssäkerhet torde föreligga även vid svåra torrår.
Den ekonomiskt utnyttjningsbara vattenkraften kommer dock i en nära framtid
att vara helt tagen i anspråk. För att trygga vår framtida energiförsörjning mot
ett alltför starkt beroende av utlandet och möjliggöra en fortsatt inhemsk elkraftutbyggnad
under medverkan av svensk industri genomförs ett omfattande atomenergiprogram.
I sammanhanget må vidare erinras om den oljelagring som i samverkan
med näringslivet byggs ut i takt med ökningen i oljeförbrukningen.
Bland frågor som under senare tid tilldragit sig uppmärksamhet inom energisektorn
kan nämnas förskjutningarna i förbrukningen mellan elkraft och olja på
industrisidan och möjligheten av en mer allmän övergång till eluppvärmning avbostäder.
På försörjningssidan kan även nämnas oljeletning såväl på land som till
havs, raffinering och befordran av olja eller naturgas via rörledning. Utvecklingen
inom dessa områden av energisektorn motiverar närmare överväganden rörande
vilka åtgärder som kan komma att erfordras från statsmakternas sida för att
bidraga till en sådan utbyggnad och avvägning mellan olika energikällor som kan
anses samhällsekonomiskt optimal med hänsyn till behov, ekonomi, störningsrisker,
arbetsmarknad, kapitaltillgång, handelsbalans m. m.
I syfte att möjliggöra en bättre överblick över energisektorn och därmed skapa
säkrare underlag för energipolitiska överväganden och åtgärder torde en kartläggning
av nuvarande läge och utvecklingsperspektiv på detta område nu böra
företagas. Härvid synes även behovet av organisatoriska åtgärder böra undersökas.
Bland annat torde behov föreligga av en mera samlad prognosverksamhet
omfattande hela energiområdet. Även i övrigt syns böra utredas vilka åtgärder
som bör vidtas för att underlätta en samordning mellan olika organs åtgärder
inom energisektorn.
I detta sammanhang vill jag erinra om att 1951 års bränsleutredning i sitt betänkande
år 1956 lade fram vissa förslag rörande organisationen och finansieringen
av den statliga verksamheten på det energipolitiska området. Dessa förslag
har endast i begränsad utsträckning föranlett åtgärder från statsmakternas
sida. Utvecklingen synes motivera att ifrågavarande spörsmål nu tas upp till
förnyade överväganden.
Mot bakgrunden av vad jag i det föregående anfört finner jag det angeläget, att
350
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H; 19
berörda frågor görs till föremål för ingående överväganden. Detta bör enligt min
mening ske genom särskilt tillkallade sakkunniga. De sakkunniga bör så långt
möjligt ange de ekonomiska konsekvenserna av olika förslag. I den mån så befinnes
lämpligt bör resultatet av utredningsarbetet successivt redovisas i form av
delförslag.
Kommittén har till och med november 1964 hållit 2 sammanträden. Därutöver
har sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper inom kommittén.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1965.
19. Produktsamarbetsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att
utreda produktionsförhållandena vid Törefors aktiebolag, varvid även avsättningsförhållandena
och möjligheterna till integration med andra statliga
företag bör undersökas (se Post- och Inrikes tidn. den 9 september
1964):
Håkansson, H. E. V., avdelningschef.
Sekreterare:
Elfström, B. A., civilingenjör.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1965.
351
I In: 1
Riksdagsberättelsen år 1965
Inrikesdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1964
1. Sakkunnig för viss beredskapsplanläggning (1962:1 34; 1963:1 24;
1964:I 9)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1960 för att
inom departementet biträda med viss beredskapsplanläggning:
Persson, C. J. G., rikspolischef.
Experter:
Hellner, E. M., t. f. expeditionschef, tillika sekreterare;
Högsell, S.-O. G., kansliråd;
Nordenskjöld, D., överste;
Sundh, P. A., överstelöjtnant;
Swanstein, S. N. S., avdelningschef;
Wannerberg, N. G., major.
Statsrådet och chefen för försvarsdepartementet har den 8 juni 1964 beslutat
att utredningens arbete skall anses avslutat.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1961 års storstadsutredning (1962:1 45; 1963: I 33; 1964: I 12)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1961 för att
inom inrikesdepartementet biträda med utredning av vissa indelningsfrågor
i Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län m. m. och framlägga
härav betingade förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 13 november
1961):
Olsson, K. J., f. d. landshövding och riksdagsman.
Experter:
Bosaeus, B. W. N., byrådirektör;
Dahlgren, I. J. G., f. d. förbundsdirektör;
Dahlman, S.-O., förbundsdirektör;
Edström, K. S., överdirektör;
Fröjd, S. A., kansliråd;
Godlund, S. A. I., professor;
Järdler, S. A., förbundsdirektör;
Lindencrona, F. V. K., landstingsdirektör;
Sparrman, B. L., byrådirektör (fr. o. m. den 25 november 1963);
352
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 3
Syhvan, Å. H:son, landssekreterare;
Sännås, B. R., generaldirektör;
Tornborg, C. G. F., byrådirektör;
Widmark, G. F. S., kanslidirektör.
Representanter för Stockholms stad och Stockholms läns landsting:
Agrenius, G. B., borgarråd;
Aronsson, S. A., direktör;
Dalgren, E. S. G., borgarråd (fr. o. m. den 19 september 1964);
Frank, P. W., borgarråd (avliden den 18 mars 1964);
Garpe, D. A. J., borgarråd (t. o. m. den 18 september 1964);
Lundin, E. F., borgarråd (fr. o. m. den 19 september 1964);
Mehr, H. L., borgarråd;
Birke, G. E., f. d. riksdagsman;
Lindh, E. A., kanslichef;
Sköldin, P. A., f. d. metallarbetare, led. av II kamm. (avliden den 6 december
1964);
Söderqvist, H., f. d. riksdagsman;
Welin, G., kommunalnämndsordförande.
Sekreterare:
Sundelius, O. R. S., förste länsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1962; I In 45.
Utredningsmannen har den 27 november 1964 avgivit sitt andra betänkande,
benämnt »Organisations- och samarbetsfrågor i Stockholmsområdet»
(SOU 1964; 56).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredning angående exekutionsavgift (1963: I 36; 1964; I 14)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 1 december 1961 för att verkställa
utredning rörande frågan om införande av en schablonmässigt beräknad
exekutionsavgift:
Ehnbom, E. B. A., byråchef.
Experter:
Ahlenius, S. R., landsfiskal;
Beck-Friis, J. O., förste stadsfogde.
Sekreterare:
Widmark, P. S. V., kammarrättsassessor.
Utredningen har sedan den 1 november 1963 hållit 17 sammanträden.
Utredningen har den 18 mars 1964 avlämnat betänkande i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
12 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt.
It Iksdafts berättelsen
353
I In: 4 Riksdagsberättelsen år 1965
4. Bostadsförbåttringsutredningen (1963: I S 19; 1964: I In 17)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 februari 1962 för
att utreda och framlägga förslag rörande en omläggning av statens stöd för
bostadsförbättringar m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 februari
1962):
Svenson, S. G., kansliråd.
Experter:
Carlsson, G. A. V., t. f. länsbostadsdirektör;
Junseus, H. A. G., t. f. länsbostadsdirektör;
Lundström, N. G. Ä., byråchef.
Sekreterare:
Bergström, H. A. H., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1963:1 S 19.
Utredningen har under tiden november 1963—juni 1964 hållit 7 sammanträden.
Utredningen har i juli 1964 avgivit betänkande, kallat »Bostadsstöd för
pensionärer» (SOU 1964: 41).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredning rörande organisationen av kropps- och mentalsjukvården
i Östergötlands län m. m. (1963:1 42; 1964: I 18)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 mars 1962 för att
utreda organisationen av kropps- och mentalsjukvården i Östergötlands
län m. m. och framlägga härav betingade förslag:
Persson, C. J. G., rikspolischef.
Representanter för Östergötlands läns landsting:
Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Gröndal, H. O. F., landstingsdirektör;
Thapper, G. F., metallarbetare, talman i II kamm.
Representanter för Norrköpings stad:
Jarméus, T. M. N., kommunalråd;
Larsson, G., kommunalråd;
Levander, S. G., hypoteksdirektör.
Expert:
Villner, S. V., taxeringsintendent.
Utredningen har den 4 januari 1964 avgivit betänkande i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
354
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 7
6. Frikgrkolokalsutredningen (1963:1 S 23; 1964:1 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa en utredning angående statligt stöd till de fria kristna samfundens
kyrkor och samlingslokaler (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli
1962).
Wahlbäck, J. M., landshövding, ordförande;
Eeg-Olofsson, A. O. C., lektor;
Elmgren, A., direktör;
Gustafsson, G. E., lantbrukare, led. av II kamm.; i
Schött, L. E., häradsskrivare, led. av I kamm.;
Svensson, E. I., socialassistent, led. av II kamm.
Sekreterare:
Linde, A. T., t. f. försäkringsråd.
Direktiven för utredningen, se 1963: I S 23.
Utredningen har under tiden den 1 november 1963—den 31 oktober 1964
hållit 7 sammanträden.
Utredningen har den 14 juli 1964 avgivit betänkande, benämnt »Statslån
till samfundslokaler» (SOU 1964: 52).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Sakkunniga för utredning av vissa indexberäkning ar för civilförsvaret
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 oktober 1963 för
att i enlighet med de riktlinjer som angivas i en vid nämnda beslut fogad
promemoria avgiva förslag till regler efter vilka uppkommande kostnadsändringar
under anslagen till civilförsvaret skola beräknas:
Ohlsson, P. T. I., generaldirektör, ordförande;
Billström, P. O. F., t. f. byråchef;
Feldt, K.-O., byråchef (fr. o. m. den 27 augusti 1964);
Muller, I., byråchef;
Resare, A. C. R., byråchef;
Terstad, I. G. A., t. f. kansliråd;
Tilert, C. R., statssekreterare (t. o. m. den 26 augusti 1964).
Sekreterare:
Hedler, K. O., förste aktuarie.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 8 sammanträden.
Utredningen har den 1 december 1964 avgivit betänkande i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
355
I In: 8
Riksdagsberättelsen år 1965
8. Organisationskommittén för rikspolisstyrelsen
Förordnade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 maj 1964 i samband med
inrättandet från och med den 1 juli 1964 av rikspolisstyrelsen och statens
kriminaltekniska laboratorium:
Persson, C. J. G., rikspolischef, ordförande;
Lindroth, K. J. H., överdirektör, vice ordförande;
Alpsten, A. B., byråchef;
Djurberg, L. G. H., avdelningschef;
Vinge, P.-G., avdelningschef.
Expert:
Källberg, K. N. I., förste kanslisekreterare.
Kommittén har avgivit förord beträffande tillsättning första gången av
tjänster i lönegraderna Ae 25 och Ae 27 hos rikspolisstyrelsen samt tillsatt
ett antal tjänster hos styrelsen i lönegraden A 23 och lägre lönegrader. I
övrigt har kommittén vidtagit vissa andra åtgärder, som erfordrades för att
rikspolisstyrelsen och statens kriminaltekniska laboratorium skulle kunna
träda i funktion den 1 juli 1964.
Kommittén har avslutat sitt arbete.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1965
9. Kommunalrättskommittén (1962: I 27; 1963: I 20; 1964: I 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 januari 1959 för
utredning av frågor om ersättning till kommunala förtroendemän, pensioner
åt kommunala förtroendemän, överförande av kommunal förvaltning på
särskilda rättssubjekt, kommuns skyldighet att underställa statlig myndighet
vissa beslut och kommunernas övertagande av uppgifter, som tillkommit
civilförsvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 12 februari 1959) samt —
enligt ytterligare av Kungl. Maj :t meddelade uppdrag •— av frågor om underställningsfri
lånerätt för kommunalförbund, om finansiering av kommuns
utgifter för dess befattning med avfall och sopor, om kommunalt
stöd åt studerande från utvecklingsländerna, om de med införandet av en
enhetlig kommuntyp sammanhängande problemen, om avveckling av städernas
auktionsmonopol och om möjligheterna att genom delegation bereda
utrymme för en starkare förankring inom kommunens olika delar av den
kommunala förvaltningen (se beträffande sistnämnda fråga Post- och Inrikes
tidn. den 9 november 1963):
Bergquist, T. E. N., landshövding, ordförande;
Anderson, C. A., direktör, led. av I kamm.;
Aronsson, H. S., direktör (för frågorna om en enhetlig kommuntyp);
356
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 10
Carlsson, C. W., direktör, led. av II kamm.;
Dahlman, S.-O., förbundsdirektör (för frågorna om en enhetlig kommuntyp);
Gustafsson,
N.-E., led. av I kamm.;
Järdler, S. A., förbundsdirektör (för frågorna om en enhetlig kommuntyp);
Mannerskantz, A. F., kapten, f. d. riksdagsman;
Wiklund, O. W., kommunaldirektör, f. d. riksdagsman.
Experter:
Järdler, S. A., förbundsdirektör (i viss del ledamot, se ovan);
Kaijser, F. J., preceptor;
Larnstedt, A. O. G., kansliråd;
Romson, R., förste sekreterare i svenska stadsförbundet.
Sekreterare:
Borglund, E. A., hovrättsråd.
Biträdande sekreterare:
Boman, S. V., hovrättsassessor.
Lokal: Hovrätten för Västra Sverige, Göteborg; tel. växel 031/18 70 60.
Direktiven för utredningen, se 1960: I In 43, 1961: I In 30 och 1964:
I In 7.
De utredningsuppdrag, som ej innefattas i direktiven vid kommitténs
tillkallande har tillagts kommittén den 18 november 1960 (kommunalförbundens
lånerätt), den 10 november 1961 (avgifter för kommunernas befattning
med sopor och avfall), den 12 januari 1962 (stöd åt studerande från
utvecklingsländerna), den 18 maj 1962 (frågor om enhetlig kommuntyp),
den 31 maj 1963 (städernas auktionsmonopöl) och den 8 november 1963
(frågor om delegation av kommunal förvaltning).
Kommittén har under tiden november 1963—oktober 1964 sammanträtt
tillhopa 14 dagar.
Arbetet har ägnats dels frågorna om delegation av kommunal förvaltning
dels ock frågorna om överförande av kommunal förvaltning på särskilda
rättssubjekt. De förstnämnda frågorna kommer att redovisas i betänkande,
som beräknas kunna avgivas under slutet av år 1964. Betänkande beträffande
de sistnämnda frågorna beräknas kunna avgivas omkring årsskiftet
1964—1965.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1965.
10. Bostadsbyggnadsutredningen (1962: I S 12; 1963: I S 9; 1964: I In 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 december 1959 för
att utreda och framlägga förslag om vissa bostadsfrågor m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 16 december 1959):
Olsson, S. O. B., generaldirektör, ordförande;
357
I In: 10
Riksdagsberättelsen år 1965
Dahlberg, S., direktör;
Holm, J. L., docent, tillika huvudsekreterare;
Johansson, A., professor;
Lundberg, Willy Maria, redaktör;
Olsson, O. E., länsbostadsdirektör;
Severin, E. J., direktör.
Experter:
Eriksson, G. E. S., byrådirektör;
Johansson, R. I., förste aktuarie;
Landström, K. Lillemor S., fil. lic.;
Wiberg, N. L., förste avdclningsingenjör.
Sekreterare:
Dalén, Ingrid K., byrådirektör;
Svensson, B. Å. G., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Karlsson, E. L., bankkamrerare.
Lokal: Linnégatan 64, Stockholm ö, tel. 63 56 20.
Direktiven för utredningen, se 1960: I S 23.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 8 sammanträden.
Den 15 januari 1964 har utredningen avgivit ett betänkande, benämnt
»Konsumtionsmönster på bostadsmarknaden» (SOU 1964: 3).
Arbetet beräknas kunna avslutas under år 1965.
11. Arbetsmarknadsutredningen (1962:1 S 15; 1963:1 S 11; 1964: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1960
för att verkställa en översyn av arbetsmarknadspolitiken (se Post- och Inrikes
tidn. den 11 oktober 1960):
Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;
Björkman, F., chefredaktör, led. av II kamm.;
Gustavsson, K. R., ombudsman, led. av II kamm.;
Jacobsson, C., direktör;
Johansson, K. B. M., förbundsordförande, led. av I kamm.;
Liljegren, Märta, jur. kand.;
Lindström, G., direktör;
Lundin, B., ombudsman;
Nordenskiöld, E. O. E., direktör;
Ohlin, B., professor, led. av II kamm.;
Olsson, Gunnel, folkskollärare, led. av II kamm.;
Petersson, O. H. E., kansliråd;
Rehn, G., t. f. avdelningschef.
358
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
I In: 12
Experter:
Beckman, R., byråchef;
Feldt, K.-O., byråchef (fr. o. m. den 10 juli 1964);
Leissner, Å., byrådirektör;
Starck, H.-O., hovrättsassessor.
Sekreterare:
Rehnberg, B., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Ahlqvist, B., byrådirektör;
Bergström, O., byrådirektör;
Hedlund, Y., inspektör;
von Hofsten, G., förste byråsekreterare.
Lokal: Snickarbacken 7, 1 tr., Stockholm C; tel 10 46 61, 10 48 36.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 S 21.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 8 sammanträden.
Utredningens huvudbetänkande är under tryckning och beräknas komma
att avlämnas vid årsskiftet 1964—65.
12. Länsförvaltningsutredningen (1962: I 38; 1963:1 28; 1964: I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 april 1961 för att
verkställa utredning av frågan om länsförvaltningens organisation m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1961):
Natt och Dag, Å. S., generaldirektör, ordförande (t. o. m. den 30 juni 1964);
Walberg, S. S., regeringsråd, ordförande (fr. o. m. den 1 juli 1964);
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Fröjd, A. S., kansliråd;
Hansson, S. F., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lundell, S. V., byråchef;
Mellqvist, S. A., förste kontorist, led. av II kamm.;
Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.;
Sylwan, Ä. H:son, landssekreterare;
Sännås, B. R., generaldirektör.
Experter:
Godlund, S. A. I., professor;
Hägerstrand, S. T. E., professor;
Wijkman, E. G. B., universitetsråd.
Sekreterare:
Svanström, B. E. G., förste länsassessor.
Biträdande sekreterare:
Kjellman, F. H., länsassessor.
359
I In: 12
Riksdagsberättelsen dr 1965
Lokal: Norrlandsgatan 18, 5 tr., Stockholm C; tel. 20 28 71 (sekreteraren),
10 52 47 (biträdande sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1962: I In 38.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 9 sammanträden.
Utredningens arbete beräknas fortgå under hela år 1965.
13. Utredning av möjligheterna till förbättrad övervakning av sjötrafiken
m. m. (1962: I 47; 1963:1 34; 1964: I 13)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1961 för
att utreda möjligheterna att åstadkomma en förbättrad övervakning i fråga
om efterlevnaden av sjötrafikens regler och bestämmelserna angående
vattenförorening från fartyg m. m.:
Ros, A. K. E., f. d. underståthållare.
Expert:
Erlandsson, B. H., byråchef.
Sekreterare:
Heden, P. G. A., förste byråinspektör.
Lokal: Generaltullstyrelsen, Fack, Stockholm 2; tel. 24 00 00.
Utredningsmannen har den 28 augusti 1964 avgivit förslag rörande viss
personell och materiell förstärkning av kustbevakningen.
Utredningen beräknas kunna slutföras under år 1965.
14. Sakkunniga för utredning om utformningen av utlänningskontrollen
jämte därmed sammanhänqande frågor (utlänninqsutredningen)
(1963:1 37; 1964: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1961 för
att verkställa översyn av utlänningslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 4 januari 1962):
Lännergren, E. B., lagman, ordförande;
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamm.;
Hedin, C. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Hellner, E. M., t. f. expeditionschef;
Nilsson, J.-I. N., lantbrukare, led. av II kamm.;
Segerstedt-Wiberg, Ingrid, journalist, led. av I kamm.;
Sekreterare:
Tjernberg, K. V. H., hovrättsassessor.
Lokal: Länsstyrelsen, Karduansmakaregatan 8, Stockholm 16, tel.
24 55 00/278.
Direktiven för utredningen, se 1963: I In 37.
360
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I Int 16
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 9 sammanträden.
Utredningen har den 27 november 1964 avlämnat förslag till upplysningsskrift
för utlänningar, benämnt »Information för utlänningar» (stencilerat).
Utredningen avser att under år 1965 avgiva ett andra delbetänkande, innefattande
bl. a. förslag till organisation för den centrala handläggningen
av utlänningsärenden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1965.
15. 1962 års polisutbildning skommitté (1963:1 38; 1964: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 december 1961 för
att verkställa en översyn av polisutbildningen m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 8 februari 1962):
Andersson, T. G., landshövding, ordförande;
Biörklund, E. G. G. W., f. d. rektor för polisskolan;
Finnberg, K. V. B., polismästare;
Wendin, S. E. W., sekreterare;
Vestlund, A. G., folkhögskolinspektör.
Experter:
Blomquist, S. K:son, överstelöjtnant;
Djurberg, L. G. H., avdelningschef;
Egermalm, E., förste polisassistent (fr. o. in. den 6 oktober 1964);
Pettersson, T., socionom.
Sekreterare:
Thornell, C. G., lektor (fr. o. m. den 17 september 1964);
Wångstedt, K. J. E., rektor för polisskolan.
Lokal: Polisskolan, Sysslomansgat. 1, Box 121 00, Stockholm 12; tel.
54 26 50.
Direktiven för utredningen, se 1963:1 In 38.
Kommittén har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 12 sammanträden.
Den 29 januari 1964 överlämnade kommittén en promemoria med förslag
rörande kompletterande utbildning av polismän för handläggning av polismyndighetsärenden.
Kommittén beräknar kunna slutföra sitt arbete i början av år 1965.
16. Polisberedningen (1963: I 44; 1964: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1962 att såsom
en särskild beredning inom inrikesdepartementet biträda vid det ytterligare
utrednings-, planläggnings- och författningsarbete som krävs för förstatli
-
12-f Iiihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt.
IUksdngsberättelsen
361
I In: 16
Riksdagsberättelsen år 1965
gandet och omorganisationen av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 juni 1962):
Persson, C. J. G., rikspolischef, ordförande;
Enhörning, H. A., landsfogde;
Frykholm, N. O., stadsfogde;
Finnberg, K. V. B., polismästare;
Lindroth, K. J. H., överdirektör;
Rundberg, J., förbundsordförande;
Thulin, G. Å. L., underståthållare;
Waesterberg, L. B., landsfiskal.
Rådgivande nämnd:
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamm.;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Hedin, C. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.
Experter:
Sektion I (för utformningen av den lokala polisorganisationen m. nO
Djurberg, L. G. H., avdelningschef, sektionsordförande;
Hårsman, S. J. H., poliskommissarie;
Jirstam, B. H. L., byråchef;
Lund, B., polisintendent;
Wilhelmsson, J. R., förste byråsekreterare;
Wästberg, H. S. O., landsfogdeassistent.
Sektion II (för utformningen av den regionala och centrala polisorganisationen
m. m.)
Persson, C. J. G., rikspolischef, sektionsordförande;
Blomberg, R. L. H., förste länsnotarie;
Finnberg, K. V. B., polismästare;
Johansson, T. B., förste landskanslist (fr. o. m. den 14 november 1963 t. o. m.
den 29 februari 1964);
Sterner, R. Y. M., byråchef.
Sektion III (för utformningen av den lokala och regionala åklagarorganisationen
m. m.)
Herrlin, S. G. S., byråchef, sektionsordförande;
Börjesson, M. R., direktör;
Olsson, K. G., biträdande landsfogde;
Lindberg, K. A., landsfiskal.
Sektion IV (för organisationen av exekutionsverksamheten)
Frykholm, N. O., stadsfogde, sektionsordförande;
Cederstrand, J. E., stadsfogde;
Grönhagen, N. O., exekutor;
362
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 16
Holmberg, P.-E., förste stadsfogde;
Jungkvist, K. J. R., förste stadsfogde;
Lindberg, K. A., landsfiskal;
Oredsson, B. B. L., byrådirektör;
Wedin, N. A., förste kammarskrivare.
Sektion V (för lagstiftningsfrågor, personal-, löne- och pensionsfrågor
m. m.)
Nordlund, S. F., rättsavdelningschef, sektionsordförande;
Berggren, G. R., t.f. lagbyråchef;
Tiby, K. I., budgetsekreterare;
Wilhelmsson, F. U., budgetsekreterare.
Särskilda experter:
Brissman, B. H., kronokamrerare (fr. o. m. den 15 april 1964);
Heiman, K. O., poliskommissarie (fr. o. m. den 22 maj 1964);
Löhr, A., avdelningsdirektör;
Radhe, S. A., kanslichef;
Sandberg, K. G. A., landsarkivarie (fr. o. m. den 17 februari 1964);
Thörnvall, K., t. f. kriminalassistent (fr. o. m. den 5 oktober 1964);
Vinde, P. L. V., budgetsekreterare.
Sekreterare:
Alpsten, A. B., byråchef.
Lokal: Rikspolisstyrelsen, Box 12 256, Stockholm 12; tel. 24 10 60.
Sektion I 24 10 60; sektion II 54 00 00; sektion III 23 66 60; sektion IV
20 75 90; sektion V 22 45 00.
Direktiven för beredningen, se 1963: I In 44 och 1964: I In 19.
Beredningen har under år 1964 avgivit följande betänkanden (stencilerade)
under angivna nr i beredningens serie av betänkanden, nämligen:
18. Vikarie- och förstärkningsorganisationen för kronofogdarna efter omorganisationen
av exekutionsväsendet
19. Omorganisationen av exekutionsväsendet i Stockholms, Göteborgs och
Malmö kronofogdedistrikt
20. Antagning, prövning och utbildning av åklagaraspiranter m. m.
21. Utbildning av personal inom exekutionsväsendet.
Beredningen har avlåtit följande skrivelser:
den 17 februari 1964 angående tillsättningsförfarandet i samband med statens
övertagande av huvudmannaskapet för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet
och omorganisationen av dessa verksamhetsgrenar;
den 6 april 1964 angående vissa kompetensvillkor för polismanstjänster;
den 4 maj 1964 angående landsarkivens ordnande;
den 15 maj 1964 angående personalförstärkning inom exekutionsorganisationen;
den
24 augusti 1964 angående tjänstebrevsrätt för regionala och lokala
363
I In: 16 Riksdagsberättelsen år 1965
myndigheter inom polis-, åklagar- och exekutionsväsendet från den 1 januari
1965;
den 5 oktober 1964 med förslag till kungörelse om handläggning av vissa
polischefsuppgifter samt
den 10 oktober 1964 med förslag till föreskrifter om förfarandet med vissa
arkivhandlingar.
Beredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 10 sammanträden.
Härutöver har sektionerna hållit åtskilliga sammanträden.
Beredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1965.
17. Arbetsgruppen för överläggningar om frågor rörande den kommunala
demokratien (1963: I 45; 1964: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1962 för att
med departementschefen överlägga om frågor rörande den kommunala demokratien:
Representanter
för svenska stadsförbundet:
Aronsson, H. S., direktör;
Dahlman, S.-Ö., förbundsdirektör;
Malmgren, N. J. V., ombudsman;
Mehr, H. L., borgarråd;
Sterne, G. E. V., disponent;
Wärenstam, T. G., huvudredaktör.
Representanter för svenska kommunförbundet:
Anderberg, H. R„ f. d. stationsmästare, f. d. riksdagsman (t. o. m. den 7 januari
1964);
Holmqvist, S., kommunalnämndsordförande (fr. o. m. den 8 januari 1964);
Järdler, S. A., förbundsdirektör;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Nilsson, G. E., godsägare, led. av II kamm.;
Persson, N., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Wiklund, O. W., kommunalnämndsordförande, f. d. riksdagsman.
Representanter för svenska landstingsförbundet:
Dahlgren, I. J. G., f. d. förbundsdirektör (t. o. m. den 5 november 1964);
Mannerskantz, A. F., kapten, f. d. riksdagsman;
Olsson, B. K., förbundsdirektör (fr. o. m. den 6 november 1964);
Thapper, G. F., metallarbetare, talman i II kamm.;
Fröjd, S. A., kansliråd, tillika sekreterare;
Larsson, E. Å., jur. dr;
Nordlund, S, F., rättsavdejningschef;
Persson, C. J. G., rikspolischef (t. o. m. den 5 november 1964);
Tilert, C. R., statssekreterare (fr. o. m. den 6 november 1964).
364
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 19
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
Under tiden december 1963—oktober 1964 har arbetsgruppen hållit två
sammanträden.
Arbetsgruppen beräknas fortsätta sin verksamhet under hela år 1965.
18. Affärstidsutredningen (1963: I 46; 1964: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 maj och den 6 juni
1962 för utredning rörande butikstängningslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 8 juni 1962):
Ryman, S.-H. G., byråchef, ordförande;
Brotaeus, T., direktör;
Magnusson, E., förbundsordförande;
Persson, K.-E., disponent;
Enskog, C.-G. B., ingenjör, led. av II kamm.;
Gunne, A. Kristina M., fru, led. av II kamm.;
Hörnlund, Gördis K., fru, led. av II kamm.;
Svensson, G. L., lantbrukare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Olson, O. L., förste byråsekreterare.
Lokal: Slottsbacken 6, Stockholm; tel. 22 59 60.
Direktiven för utredningen, se 1963:1 In 46.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 18 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete senast den 1 juni 1965.
19. 1962 års bosiadsförmedlingsutredning (1963:1 S 24; 1964:1 In 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 med uppgift
att utreda frågor rörande bostadsförmedlingens organisation och principer
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1962 och den 9 december 1963):
Lindstedt, A., kommerseråd, ordförande (t. o. m. den 3 mars 1964);
Nyquist, F., lagman, ordförande (fr. o. m. den 4 mars 1964);
Breitholtz, C. J. E. C:son, direktör;
Edling, S. A. M., sekreterare;
Geijer, J. L., juris doktor, led. av I kamm.;
Lennerfors, E. S., fastighetsintendent.
Expert:
Rosén, S., bostadsförmedlingsföreståndare.
Sekreterare:
Eskilsson, P. H., förste kanslisekreterare (t. o. m. den 30 april 1964);
Söderblom, H. R., revisionssekreterare (fr. o. m. den 1 maj 1964).
365
I In: 19 Riksdagsberättelsen år 1965
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60, Stockholm No;
tel. 63 57 60.
Direktiven för utredningen, se 1963:1 S 24 och 1964: I In 23.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 7 sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1965.
20. Utredning rörande frågan om Göteborgs stads samgående med Göteborgs
och Bohus läns landsting m. m. (Göteborgsutredningen)
(1963:1 49; 1964: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1962 och
den 7 december 1962 för utredning av frågan om Göteborgs stads samgående
med Göteborgs och Bohus läns landsting m. m.:
Persson, C. J. G., rikspolischef.
Representanter för Göteborgs och Bohus läns landsting:
Andersson, E., kamrer;
Bjerrek, B., disponent;
Gustafsson, M. G., ombudsman, led. av II kamm.;
Rumfors, G. H., rektor;
Staxäng, E. V., lantbrukare, led. av II kamm.
Representanter för Göteborgs stad:
Berggren, A. T., direktör;
Gunne, S. E., byråchef (fr. o. m. den 4 februari 1964);
Hjörne, H. E., chefredaktör (t. o. m. den 3 februari 1964);
Johannesson, E. R., direktör;
Steen, J., arkitekt (t. o. m. den 3 februari 1964);
Svensson, B., ombudsman;
Thorburn, B. W., direktör (fr. o. m. den 4 februari 1964).
Expert:
Lindencrona, F. V. K., landstingsdirektör (fr. o. m. den 1 april 1964).
Sekreterare:
Lindencrona, F. V. K., landstingsdirektör (t. o. m. den 31 mars 1964);
Hägglund, J. E., t. f. länsassessor (fr. o. m. den 1 april 1964).
Lokal: Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Södra Hamngatan 3,
Göteborg C; tel. 031/17 22 80 (sekreteraren).
Under år 1964 har fortsatta överläggningar ägt rum med representanterna
för staden och landstinget. Utredningsarbetet har visst samband med
frågan om ändrad länsindelning och beräknas med hänsyn härtill pågå
under hela år 1965.
366
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 22
21. Länsindelningsutredningen (1964: I 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1963 för
att inom inrikesdepartementet verkställa utredning om ändrad indelning
av riket i län och framlägga härav betingade förslag (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 februari 1963):
Nordlander, M. I. C.-H., bankdirektör.
Rådgivande nämnd:
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Hansson, S. F., lantbrukare, led. av II kamm.;
Mellqvist, S. A., förste kontorist, led. av II kamm.;
Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.
Experter:
Fröjd, S. A., kansliråd (fr. o. m. den 20 mars 1964);
Godlund, S. A. I., professor (fr. o. in. den 20 mars 1964).
Sekreterare:
Arfwidsson, N. H., länsassessor.
Lokal: Norrlandsgatan 18, 5 tr., Stockholm C; tel. 10 53 08 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1964:1 In 25.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 20 sammanträden.
Utredningen beräknas kunna framlägga sitt förslag till ändrad länsindelning
i slutet av år 1965.
22. Landstingens arkivutredning (1964: I 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 för utredning
rörande gallring i landstingskommunernas arkiv och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1963):
Petrini, K. H., landsarkivarie, ordförande;
Danielsson, G. G., sekreterare i Svenska landstingsförbundet.
Expert:
Hall, P. F. L., docent (tillkallad den 27 maj 1964).
Sekreterare:
Frisk, J., arkivarie.
Lokal: Hornsgatan 15, Stockholm So; tel. 08/22 34 80.
Direktiven för utredningen, se 1964: I In 26.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 haft 8 sammanträden.
Utredningens arbete beräknas fortgå under hela år 1965.
367
I In: 23
Riksdagsberättelsen år 1965
23. Markpolitiska utredningen (1964:1 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 och den 18 september
1963 för att verkställa utredning angående statliga stödåtgärder till
främjande av en aktiv kommunal markpolitik (se Post- och Inrikes tidn.
den 7 september 1963):
Renlund, R. G., generaldirektör, ordförande;
Svenson, S. G., kansliråd.
Experter:
Asker, E. A. G., fastighetschef;
Edin, H., kommunaldirektör;
Eklöf, K. G. A., bankokommissarie (under tiden den 30 april—den 27 oktober
1964);
Hernbäck, ö., avdelningsdirektör;
Nordberg, A. E., utredningschef;
Sanell, P. Å., t. f. budgetsekreterare (fr. o. m. den 25 november 1964);
Säfström, S. O., byråchef.
Sekreterare:
Westin, J. O., civilingenjör.
Biträdande sekreterare:
Andersson, J., civilingenjör (fr. o. in. den 25 november 1964).
Lokal: Statens institut för byggnadsforskning, Linnégatan 64, Stockholm
ö; telefon 63 92 30.
Direktiven för utredningen, se 1963: I In 27.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 22 sammanträden.
Utredningen har den 21 september 1964 avgivit betänkande I, Kommunal
markpolitik (SOU 1964:42).
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1965.
24. Bostadspolitiska kommittén (1964: I In 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 november 1963 för
att utreda och lägga fram förslag rörande medlen för bostadspolitiken (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 november 1963):
Sännås, B. R., generaldirektör, ordförande;
Andersson, M. A., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Aronson, S. A., direktör;
Bengtsson, G. T. E., ombudsman, led. av II kamm.;
Gustafsson, G. H., f. d. kommunalarbetare, led. av II kamm.;
Kypengren, S., direktör;
Lif, A., direktör;
368
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 1 In: 45
Lindberger, L., docent;
Olof görs, G., direktör;
Svensson, E., förbundsordförande;
Turesson, B., distriktslantmätare, led. av II kamm.
Experter:
Arvidsson, G. N. A., professor;
Eklöf, K. G. A., bankokommissarie (under tiden den 13 mars—den 27 oktober
1964);
Jirlow, U. D., t. f. länsbostadsdirektör;
Johansson, A. H., professor;
Källenius, S. I. R., direktör, f. d. riksdagsman;
Svenson, S. G., kansliråd;
Petzäll, I. A., bitr. direktör.
Expertgrupp för lånetaksfrågor:
Almqvist, S., ingenjör;
Assis, A., konsult, ingenjör;
Danielsson, H., ingenjör;
von Grothusen, C.-J., överingenjör;
Jargin, I., ingenjör;
Jonsson, S., ingenjör.
Sekreterare:
Carlsson, G. A. V., t. f. länsbostadsdirektör;
Malmberg, Å., länsbostadsdirektör;
Elison, M. L., byrådirektör.
Lokal: Bostadsstyrelsen, Norrtullsgatan 6, Stockholm Va; tel. 22 85 40,
ankn. 263 (Carlsson) och 230 (Elison).
Direktiven för utredningen, se 1964: I In 28.
Kommittén har intill den 31 oktober 1964 hållit 7 sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas fortgå under hela år 1965.
25. Utredningen angående Malmö stads återinträde i Malmöhus läns
landsting
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari och den
20 mars 1964 för att utreda frågan om Malmö stads återinträde i Malmöhus
läns landsting:
Netzén, K. G., landshövding.
Expert:
Lindencrona, F. V. K., landstingsdirektör.
Representanter för staden och landstinget:
Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm.;
Andrée, T., landstingsman;
369
I In: 25
Riksdagsberättelsen år 1965
Gustafsson, A., kommunalråd;
Hansson, S. F., lantbrukare, led. av II kamm.;
Ljungbeck, C., kommunalråd;
Mårtensson, N., direktör;
Persson, N., landstingsman, f. d. riksdagsman;
Stenberg, O., direktör.
Suppleanter för ovannämnda representanter:
Jönsson, G., överläkare;
Jönsson, H., landstingsman;
Löfgren, N. S. J., disponent;
Lindvall, H., kommunalråd;
Nilsson, E. F., agronom, led. av II kamm.;
Ward, K. K. B., chefredaktör.
Sekreterare:
Eklund, E. P. G., kammarrättsråd.
Lokal: Kanslihuset, Stockholm 2; tel. 22 45 00 ankn. 1732.
Utredningen har intill den 31 oktober 1964 hållit ett sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1965.
26. Landskontorsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 februari 1964 för
att inom inrikesdepartementet verkställa utredning rörande lämpligheten
av taxerings- och uppbördssektionernas samt de blivande datakontorens utbrytande
ur länsstyrelserna till fristående regionala myndigheter och dessa
myndigheters centrala ledning m. m. samt framlägga härav betingade förslag
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1964):
Walberg, S. S., regeringsråd;
Nyqvist, N. T., kansliråd.
Sekreterare:
Rönquist, K. A., länsassessor.
Lokal: Norrlandsgatan 18, 5 tr., Stockholm C.; tel. 10 52 89.
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
28 februari 1964):
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 april 1961 tillkallade jag sakkunniga
att utreda frågan om länsförvaltningens organisation m. m. Utredningsarbetet
skall syfta till att förutsättningslöst granska och framlägga förslag rörande
principerna för den statliga länsförvaltningens ordnande för framtiden. I direktiven
framhöll jag bl. a. att största vikt måste fästas vid frågan om samordning
både inom de olika verksamhetsområdena i länsförvaltningen och mellan dessa
verksamhetsområden.
I skrivelse den 26 juni 1963 har de sakkunniga — länsförvaltningsutredningen
370
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 26
-— hemställt, att en särskild utredning måtte komma till stånd rörande lämpligheten
av taxerings- och uppbördssektionernas utbrytande ur länsstyrelsen till
fristående regionala myndigheter in. m. I skrivelsen anföres bl. a. följande.
Den verksamhet, som de skilda länsmyndigheterna utövar, avser ett stort antal
olika ämnesområden. Många av dessa har mer eller mindre samband med varandra.
Andra ämnesområden åter framstår som mera isolerade och utan direkt
samband med annan av länsmyndigheter utövad förvaltning.
De s. k. länsstyrelseexperterna samt länsnämnder av olika slag har, allmänt sett,
var för sig ett begränsat och ensartat arbetsfält, som emellertid till dels är gemensamt
med eller knyter an till annan experts eller nämnds arbetsområde eller
någon gren av länsstyrelsens verksamhet.
Vad länsstyrelsen beträffar, framhåller utredningen, är densamma den länsmyndighet,
som har de mest mångskiftande arbetsuppgifterna, och därför också
den av dessa myndigheter, som har det största behovet av samarbete med andra
länsorgan.
Utredningen erinrar om att länsstyrelsen är uppdelad på två avdelningar, landskansli
och landskontor. På landskansliet handlägges ärenden av synnerligen
skiftande beskaffenhet och samarbetet med andra länsmyndigheter, s. k. länsstyrelseexperter
och länsnämnder av olika slag är kännetecknande för verksamheten
på denna avdelning. De viktigaste, för flera olika länsorgan gemensamma
sektorerna av länsförvaltningen, nämligen samhällsplaneringen och byggnadsväsendet,
socialvården och den allmänna hälsovården med vattenvården ankommer
på landskansliet. På landskontoret handlägges dels, på taxerings- och uppbördssektionerna,
ärenden som sammanhänger med taxering, uppbörd och folkbokföring
och dels, på kameralsektionen, företrädesvis allmänt ekonomiska ärenden
samt andra kamerala ärenden än uppbördsärenden ävensom ärenden rörande gåvoskatt.
Till kameralsektionen hör vidare prövningsnämndens kansli. Senast
fr. o. m. den 1 januari 1968 kommer på flertalet landskontor att inrättas en särskild
sektion, datakontoret, för bl. a. uppbörds- och folkbokföringsväsendet. Av
den lämnade kortfattade redogörelsen torde enligt utredningen framgå att verksamheten
på landskontoret huvudsakligen anknyter till frågor om taxering, uppbörd
och folkbokföring och att densamma således är betydligt mer ensartad än
verksamheten på landskansliet. Härtill kommer att kontakterna utanför landskontoret,
såvitt avser taxerings- och uppbördssektionerna, huvudsakligen riktar
sig mot de centrala myndigheterna och endast i mindre utsträckning mot övriga
regionala myndigheter. Uppgifterna för den egentliga kameralsektionen har dock
mera beröring med länsförvaltningen i övrigt och föranleder i viss utsträckning
kontakter med såväl landskansliet som utomstående organ.
Länsförvaltningsutredningen framhåller i sin skrivelse att den vid sina överväganden
beträffande länsförvaltningens framtida organisation — och därvid
speciellt frågan, hur kravet på en rationell och effektivt arbetande organisation
av förvaltningen inom de nyss berörda gemensamma sektorerna skall kunna tillgodoses
— funnit angeläget, att en närmare undersökning göres rörande möjligheterna
att från länsstyrelsen utskilja sådana större arbetsområden eller ärendegrupper,
som icke har det samband med länsförvaltningen i övrigt, att för deras
del några egentliga samordnings- och samverkansbehov på länsplanet synes föreligga.
För utredningen framstår det dessutom som en påtaglig fördel, om länsstyrelsen
i personellt hänseende kan minskas, då detta bör vara ägnat att öka
möjligheterna till samordning på länsplanet inom sådana arbetsområden och
ärendegrupper, där samordningsbehovet är stort.
371
I In: 26
Riksdagsberättelsen år 1965
Med hänsyn härtill synes det enligt länsförvaltningsutredningens mening, som
om skäl kan föreligga att från landskontoret avskilja taxeringsverksamheten samt
uppbörds- och folkbokföringsverksamlieten, d. v. s. taxeringssektionen och uppbördssektionen,
resp. blivande datakontor för att av dem bilda ett fristående verk
på det regionala planet.
I princip torde direktiven för länsförvaltningsutredningen icke lägga hinder i
vägen för utredningen att till behandling upptaga denna fråga. Det synes emellertid
för utredningen uppenbart att frågan i sådan grad berör också den centrala
organisationen på området och även i övrigt bildar ett problemkomplex av
den omfattning, att en särskild utredning av dem bör verkställas.
På grund av vad länsförvaltningsutredningen sålunda anfört vill jag efter samråd
med chefen för finansdepartementet föreslå att en särskild utredning kommer
till stånd rörande frågan om att utbryta taxeringsverksamheten samt uppbörds-
och folkbokföringsverksamheten ur länsstyrelserna och tillskapa en särskild
organisation härför.
Ifrågavarande spörsmål har tidigare berörts i olika sammanhang.
1948 års länsstyrelseutredning har i sitt betänkande (SOU 1950:28 s. 74 ff.)
om länsstyrelsernas organisation och ställning inom länsförvaltningen övervägt
om den historiskt betingade uppdelningen av länsstyrelsen i landskansli och
landskontor bör bibehållas. Utredningen ansåg i princip att landskontorets uppgifter
i allmänhet var av den storleksordningen att de skulle kunna utgöra tillräckligt
underlag för ett självständigt verk i länsinstansen men fann icke anledning
att gå närmare in på frågan, främst med hänsyn till att en sådan omorganisation
ansågs vara mera personal- och kostnadskrävande än den nuvarande
ordningen utan att den i och för sig skulle medföra ökad effektivitet.
1950 års skattelagssakkunniga föreslog i sitt betänkande (SOU 1954:24) med
förslag till effektivare taxering, att taxeringssektionerna skulle ombildas till särskilda
taxeringsavdelningar inom länsstyrelsen, vilka avsågs skola vara fristående
från landskontoret. Förslaget avstyrktes emellertid i denna del av flertalet
remissinstanser och genomfördes icke. Vid remissbehandlingen framfördes från
några håll tanken på att taxeringssektionerna skulle skiljas från länsstyrelserna
för att bilda fristående länsorgan, direkt underställda en central taxeringsmyndighet.
Även 1955 års taxeringssakkunniga har i förslag till ändrad taxeringsorganisation
(SOU 1955:51) berört denna fråga. De sakkunniga anförde härom: »Med
det naturliga samband som råder mellan folkbokföring, taxering och uppbörd
synes dock en sådan organisation knappast tänkbar om inte samtidigt länsstyrelsens
uppbördssektion och häradsskrivarorganisationen utbröts ur länsförvaltningen
och tillsammans med taxeringssektionen fick bilda ett fristående skatteverk.
Att enbart utbryta taxeringssektionen synes nämligen föga rationellt och
skulle försvåra det samarbete som nu råder och ej bör uppges, samt föranleda
åtskillig omgång ifråga om många arbetsuppgifter. En omorganisation av det vidsträckta
slag som nu antytts torde emellertid vara ett spörsmål, som faller utom
ramen för vårt utredningsuppdrag.»
Vid överväganden om en utbrytning ur länsstyrelsen av taxerings- och uppbördssektionerna
samt datakontoren till fristående länsmyndigheter måste största
vikt fästas vid att organisationen på länsplanet blir så effektiv som möjligt. För
utredningen bör i övrigt följande synpunkter vara vägledande.
Självfallet aktualiserar frågan om utbrytande av taxerings- och uppbördssektionerna
samt datakontoren en rad speciella problem. I första hand uppkommer
372
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 26
frågan, huruvida prövningsnämndens kansli bör utbrytas ur eller kvarstå i länsstyrelsen.
I båda fallen måste kansliets ställning och organisation närmare övervägas.
I samband härmed aktualiseras även frågan om landskamrerarens ställning.
Prövningsnämndernas ställning som besvärsinstans och kravet på rättssäkerhet
vid taxeringsförfarandet måste härvid beaktas.
En annan fråga är vilken betydelse en utbrytning skulle kunna få för tjänstemännens
nuvarande s. k. saxande befordringsgång, d. v. s. växelvisa tjänstgöring
på landskontorets olika sektioner, vilken möjliggjort en allsidig utbildning av
såväl jurist- som landskanslistpersonalen.
Även de lokala skattemyndigheterna beröres av en utbrytning av taxerings- och
uppbördssektionerna ur länsstyrelsen. Det kan ifrågasättas, huruvida dessa myndigheter
kan och bör kvarstå oförändrade eller om man bör, helt eller delvis, inordna
dem i en ny organisation för skatte- och uppbördsväsendet.
Slutligen uppkommer också spörsmålet om den centrala ledningen — under
Kungl. Maj :t — av de regionala skatteverken.
Under senare år har frågan om tillskapandet av en central ledningsmyndighet
för taxeringsverksamheten livligt diskuterats. 1950 års skattelagssakkunniga föreslog
att riksskattenämndens kansli skulle ombildas och utbyggas till en taxeringsstyrelse,
som skulle övertaga ledningen och samordningen av taxeringsavdelningarnas
arbete. Även 1955 års taxeringssakkunniga föreslog ombildning och
utvidgning av riksskattenämnden till en riksskattestyrelse, dock utan att detta
verk skulle äga rätt att utfärda bindande direktiv för eller ha inspektionsrätt
gentemot taxeringssektionerna. I propositionen 1956: 150 med förslag till taxeringsförordning
m. m. ställdes dessa förslag på framtiden. Frågan har vidare
aktualiserats av 1958 års riksdagsrevisorer (1958 års riksdagsrevisorers berättelse,
§ 24). För folkbokförings- och uppbördsverksamheten har vidare statsmakterna
nyligen fattat principbeslut om inrättandet av ett centralt tillsyns- och ledningsorgan,
som erhållit benämningen centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
(proposition 1963:32 angående riktlinjer för organisationen av folkbokförings-
och uppbördsväsendet m. m.).
Vid ett utbrytande ur länsstyrelserna av taxerings-, folkbokförings- och uppbördsverksamheten
torde frågan om dessa verksamheters centrala ledning få helt
nya aspekter. I detta sammanhang synes sålunda få övervägas om centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden samt riksskattenämndens och kupongskattenämndens
uppgifter helt eller delvis kan sammanföras till ett gemensamt centralorgan
för beskattning, uppbörd och folkbokföring.
Även åtskilliga andra spörsmål på detta område torde kunna uppkomma och
bör i den mån de faller inom ramen för utredningens allmänna syfte, närmare
övervägas. Särskilt bör undersökas i vad mån ärenden, som nu ankommer på
Kungl. Maj:t kan överföras till underordnade organ.
Det av mig förordade utredningsarbetet synes böra anförtros åt två sakkunniga,
biträdda av experter. Utredningen bör vara förutsättningslös och taga formen
av en principutredning. Företrädesvis bör skälen för och emot en organisatorisk
reform av förut antytt slag belysas. Samarbete bör etableras med länsförvaltningsutredningen,
på vilken bör ankomma att tillhandahålla de sakkunniga
tillgängligt material ifråga om länsförvaltningens organisation, som kan erfordras
för huvudfrågans bedömning. Samråd skall vidare ske med andra utredningar,
vilkas arbete kan beröra eller belysa de här aktuella problemställningarna, de
centrala myndigheter, som berörs av utredningsarbetet och statskontoret. Därjämte
bör länsstyrelserna beredas tillfälle att framföra sina synpunkter. Beroende
373
I In: 26
Riksdagsberåttelsen år 1965
på utredningens resultat avser jag att senare uppdraga åt statskontoret att ur
ekonomiska och andra synpunkter granska det framlagda förslaget.
Utredningen har hållit 9 sammanträden.
Utredningen beräknas fortgå under hela år 1965.
27. Tillsättningsnämnden för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet
Inrättad genom Kungl. Maj :ts beslut den 28 februari 1964 för att handlägga
ärenden rörande tillsättning av tjänster i samband med statens övertagande
av huvudmannaskapet för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet
och omorganisationen av de tre verksamhetsgrenarna.
Ledamöter:
Cars, G. F. O., regeringsråd, ordförande;
Djurberg, L. G. H., avdelningschef, vice ordförande;
Herrlin, S. G. S., byråchef;
Lundborg, S., landssekreterare;
Lyberg, F., byråchef;
Vinge, P. G., avdelningschef (ärenden berörande den särskilda polisverksamheten).
Ledamöter i särskilt råd vid nämndens sida:
Berglund, E., sekreterare;
suppleant: Werner, I. H. G., förbundsordförande;
Buckau, Anne-Marie, ombudsman;
suppleant: Westerlund, Rut, ombudsman;
Corneliuson, E., ombudsman;
suppleant: Malmsjö, G. E., stadsfogde;
Lundberg, G., ombudsman;
suppleant: Kant, G., förbundsjurist;
Nyqvist, G., landsfiskal;
suppleant: Waesterberg, L. B., landsfiskal;
Rundberg, J., förbundsordförande;
suppleant: Odenhed, R., sekreterare.
Experter:
Frykholm, N. O., stadsfogde;
Hjälmroth, S. Å. G., förste byråsekreterare;
Jirstam, B. H. L., byråchef;
Kullén, N. O. G., byrådirektör;
Paulsson, V. P.-O., förste byråsekreterare;
Wedin, N. A., förste kammarskrivare;
öhrn, K. J. G., byrådirektör.
Chef för nämndens kansli: Waahler, B. E., byrådirektör.
374
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 28
Lokaler: Hamngatan 12, 3 tr„ Stockholm C; tel. 20 24 32 (registrator),
20 24 08, 20 24 13, 20 24 38, 20 24 41;
Norrlandsgatan 18, 5 tr., Stockholm C; tel. 10 51 69, 10 52 94, 10 53 09.
Nämnden skall vid fullgörandet av sina uppgifter beakta innehållet i en
inom inrikesdepartementet den 28 februari 1964 upprättad promemoria angående
tillsättningsfrågor i samband med omorganisationen av polis-, åklagar-
och exekutionsväsendet.
Nämnden har under tiden april-—oktober 1964 hållit 45 sammanträden,
varav 7 med rådet.
Nämnden har den 3 juli och den 30 oktober 1964 avgivit förord till tjänster
i A 21 eller högre lönegrad samt den 30 oktober 1964 meddelat beslut
angående tillsättning av övriga tjänster.
Nämnden beräknas slutföra sitt arbete under våren 1965.
28. 1964 års civilbefålhavarutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 mars 1964 för att
inom inrikesdepartementet biträda med att, mot bakgrunden av de senaste
årens utveckling och erfarenheter samt de överväganden som redovisas i
propositionen nr 109 år 1964 angående ny organisation av totalförsvarets
regionala ledning m. m., dels utreda frågan om civilbefälhavarnas befogenheter
och uppgifter i krig — i samband varmed böra uppmärksammas vissa
i nämnda proposition berörda spörsmål rörande samordningen i vissa
lägen mellan det militära och civila försvaret samt rörande den militära direktivrätten
— samt utarbeta förslag till krigsinstruktion för civilbefälhavarna
och till de ändringar i fredsinstruktionen för dessa, vartill övervägandena
kunna giva anledning, dels ock överse krigsorganisationen för civilbefälhavare
och länsstyrelser:
Nyqvist, N. T., kansliråd, ordförande;
Edström, L. N., byrådirektör;
Hanning, P. G., landssekreterare;
Löwenhielm, F. A., överste;
Swanstein, S. N. S., avdelningschef;
Sekreterare:
Sundelius, O. R. S., förste länsassessor.
Lokal: Försvarsdepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. växel lokalsamtal
22 45 00, rikssamtal 23 62 00.
Utredningen har intill den 31 oktober 1964 hållit 2 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1965.
375
I In: 29
Riksdagsberättelsen år 1965
29. Exekutionsväsendets organisationsnämnd
Inrättad genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 maj 1964 för rådgivande och
samordnande uppgifter i samband med genomförandet av förstatligandet
och omorganisationen av exekutionsväsendet.
Ledamöter:
Persson, C. J. G., rikspolischef, ordförande;
Berggren, G. R., t. f. lagbyråchef, vice ordförande;
Brundin, S. A. T. (Leif), t. f. lagbyråchef;
Frykholm, N. O., kronofogde;
Grönhagen, N. O., kronokommissarie;
Vinde, P. L. V., budgetsekreterare.
Chef för nämndens kansli:
Jungkvist, K. J. R., kronodirektör.
Experter:
Brissman, B. H., kronokamrer;
Cederstrand, J. E., kronofogde;
Christiernson, M.-C., förste taxeringsinspektör;
Ehnbom, E. B. A., byråchef;
Holmberg, P.-E., kronodirektör;
Oredsson, B. B. L., byrådirektör;
Wedin, N. A., förste kammarskrivare;
Wieselgren, S. J. M., kronofogde;
Wigren, J. E., förste länsassessor;
Åkeson, J. A. B., kronofogde.
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr., Stockholm C; tel. 20 72 86 (Jungkvist),
20 71 60 (Cederstrand), 21 38 53 (Christiernson), 11 22 17 (Wedin).
Nämnden har bl. a. dels för sin del fastställt särskild arbetsorganisation
för Stockholms kronofogdedistrikt samt framlagt förslag till arbetsorganisation
för rikets övriga kronofogdedistrikt utom Göteborgs och Malmö kronofogdedistrikt,
dels i samråd med riksrevisionsverket ombesörjt upphandling
av bokföringsmaskiner till samtliga kronofogdedistrikt, dels gemensamt
med riksrevisionsverket utfärdat anvisningar och bestämmelser beträffande
förberedelse- och övergångsåtgärder i samband med exekutionsväsendets
förstatligande och omorganisation från den 1 januari 1965, dels
framlagt förslag till ändrad redovisningsgång m. m. beträffande vissa utmätningsmäns
månadsräkningsmedel, dels utarbetat och, i den mån det
ankommit på nämnden, fastställt åtskilliga formulär till blanketter för det
lokala exekutionsväsendet, dels fastställt kursplan för den i polisberedningens
betänkande nr 21 föreslagna »domsverkställarkursen», dels sammanställt
länsstyrelsernas anslagsäskanden för budgetåret 1965/66 såvitt
angår den lokala exekutionsorganisationen samt till Kungl. Maj :t avgivit
376
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 1 In: oO
yttrande över dessa dels ock den 12—13 oktober 1964 hållit informationskonferens
i Stockholm för de fr. o. m. den 1 januari 1965 utnämnda administrativa
cheferna i kronofogdedistrikten samt cheferna för uppbördssektionen
å samtliga länsstyrelser angående främst övergångsåtgärder med anledning
av omorganisationen.
Nämndens verksamhet fortsätter under hela år 1965.
30. Utredningen angående bgggnadsbranschens industrialisering
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 november 1964 för
att utreda frågan om åtgärder till främjande av byggnadsbranschens industrialisering
(se Post- och Inrikes tidn. den 24 november 1964):
Cederwall, G. F. E., landshövding.
Experter:
Ahrbom, N. O., professor;
Bernhard, H. B., överingenjör;
Blomgren, B. W., direktör;
Dahlberg, E. E., arkitekt;
Henriksson, G. A., professor;
Holm, J. L., docent;
Håkansson, H. E. V., avdelningschef;
Jönsson, B., andre förbundsordförande;
Leo, P. G., direktör;
Svenson, S. G., kansliråd.
Sekreterare:
Westin, J. O., civilingenjör.
Lokal: Statens institut för byggnadsforskning, Linnégatan 64, Stockholm
Ö; tel. 63 92 30.
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
6 november 1964):
Behovet av investeringar i byggnader och anläggningar har sedan länge företett
en starkt ökande tendens. Bakgrunden till denna utveckling är den snabba
takt varmed den samhällsekonomiska tillväxten äger rum. Den allmänna välståndsökningen
medför, att efterfrågan på bostäder stiger kraftigt. Strukturförändringar
och rationalisering inom handel, industri och samfärdsel medför vidare
stora investeringsbehov. Utbildningsväsendet, sjukvården, socialvården, den
offentliga förvaltningen och fritidslivet ställer omfattande krav på ett ökat byggande.
Den starka investeringsbenägenheten på byggnadsområdet påkallar betydande
produktionsinsatser. Detta tar sig uttryck i såväl ett växande kapitalbehov som
ökade krav i fråga om de fysiska produktionsfaktorerna. När det gäller kapitalförsörjningen
har bristfenomen gjort sig gällande under vissa perioder. Även
framdeles torde man få räkna med att utbudet på kapitalmarknaden åtminstone
tidvis kan komma att präglas av en viss knapphet. Ramen för de möjliga bygg
-
377
I In: 30
Riksdagsberättelsen år 1965
nadsinvesteringarna i framtiden torde emellertid främst komma att bestämmas
av tillgången på reala produktionsfaktorer. Kapacitetsbegränsningar gör sig gällande
bl. a. i form av brister i planeringen av byggnadsproduktionen, otillräcklig
markpolitisk beredskap samt knapphet på arbetskraft. Planeringsfrågorna och
de markpolitiska problemen är föremål för uppmärksamhet i särskild ordning.
Den förutsebara bristen på arbetskraft framstår som ett mera svårbemästrat problem.
En fortsatt omfattande tillväxt av byggnadsinvesteringarna torde med nuvarande
produktionsmetoder kräva en avsevärd nyrekrytering av arbetskraft till
byggnadsbransch^. Då arbetskraftens medelålder är högre inom byggnadsbransch^
än inom annan industriell verksamhet är en betydande arbetskraftsavgång
att vänta. Vidare kan efterfrågan på arbetskraft inom många andra delar av näringslivet
antas växa, samtidigt som utbudet av arbetskraft sannolikt kommer att
minska under åtskillig tid framöver. Möjligheterna att under dessa förutsättningar
öka tillgången på arbetskraft inom byggnadsområdet synes ganska begränsade.
Den nödvändiga produktionsökningen torde därför förutsätta en bättre hushållning
med de arbetskraftstillgångar som kommer att stå till byggnadsbranschens
förfogande i framtiden.
I första hand bör uppmärksamheten inriktas på åtgärder, som är ägnade att
åstadkomma en effektivare organisation på byggnadsmarknaden, så att säsongvariationer
i sysselsättningen utjämnas och arbetslöshet vid byte av arbetsplats
undvikes. Betydande framsteg har i dessa hänseenden gjorts under det senaste
decenniet. Genom en mera långsiktig och genomtänkt planering av byggnadsproduktionen
både i stort och i detaljerna synes emellertid ytterligare förbättringar
möjliga. Det står samtidigt klart att åtgärder av denna art ej ensamma räcker
för att lösa byggnadsbranschens kapacitetsproblem. Det är nödvändigt att
genom en mera vittgående metodrationalisering söka få till stånd en väsentlig
ökning av branschens produktivitet.
Betydelsefulla förändringar i fråga om byggnadsmetoderna har ägt rum under
de senaste decennierna och i synnerhet under 1950-talet. Genom standardisering
av en rad inredningsdetaljer har tillverkningen av den fasta inredningen i
bostäder och andra byggnader till väsentlig del kunnat flyttas över till den stationära
industrien. Vidare har mekaniska hjälpmedel av olika slag tagits i bruk
för arbetet på byggnadsplatserna. Särskilt transporterna inom byggnadsplatserna
har härigenom i hög grad rationaliserats. Genom speciella anordningar till
underlättande av byggnadsarbetet vintertid har inte oväsentliga bidrag lämnats
till en säsongutjämning. Kraven på arbetskraftens yrkeskunnande har förändrats
och skärpts. Betydande insatser göres för att ge arbetskraften erforderlig utbildning.
Olika åtgärder för ett effektivare arbetarskydd och en bättre omvårdnad
om arbetskraften torde ha bidragit till en ökning av produktiviteten. I viss utsträckning
har metodutvecklingen också medfört att manuellt uppförande av
bySgnadsstommen på byggnadsplatsen har ersatts av en process, som innebär att
större, industriellt förtillverkade stomelement monteras på byggnadsplatsen med
maskinella anordningar. Avancerade byggnadsmetoder av detta slag har hittills
haft en tämligen begränsad användning. På sistone synes dock intresset för en
högindustrialiserad stomtillverkning ha ökat.
För att en mera väsentlig ökning av byggnadsbranschens kapacitet skall kunna
åstadkommas synes det önskvärt att branschen i stor skala går över till byggnadsproduktion
i industriella former.
Industriell tillverkning kännetecknas av långa produktionsserier med upprep -
378
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 30
ning av vissa givna tillverkningsmoment och hög mekaniseringsgrad i alla tillverkningsled.
För att sådan upprepning i tillverkningsprocessen skall kunna
åstadkommas är det nödvändigt, att produktionen baseras på standard i fråga
om måttenheter och kvalitet. Av denna förutsättning följer en begränsning av
möjligheterna till produktvariation. En sådan variantbegränsning behöver dock
inte innebära någon sänkning av kvalitetsnivån inom byggandet. Den kan tvärtom
bli ett hjälpmedel när det gäller att främja produktionens kvalitativa utveckling.
Ett karakteristiskt drag för industriell produktion är vidare en hög grad av
samordning mellan olika delar av produktionen. Industriellt byggande förutsätter
sålunda att verksamheterna på fabriker, projekteringskontor och byggplatser
anpassas till varandra så långt som möjligt. Av betydelse härför är bl. a. att
upphandlingen bedrivs i en för industriell drift lämpad form.
Överflyttningen av olika tillverkningsmoment till den fasta industrien har redan
nått mycket långt såvitt gäller byggnadernas inredning, de s. k. stomkompletteringen.
Tillverkningen av inredningselement rymmer alltjämt åtskilliga problem,
som bör uppmärksammas i det fortsatta rationaliseringsarbetet, t. ex. frågor
om inredningens anbringande i stommen. Det är emellertid tydligt att industrialiseringsprocessen
i fortsättningen främst måste avse stomtillverkningen.
Arbetet på byggnadsplatsen bör, så långt det över huvud är praktiskt möjligt och
ekonomiskt fördelaktigt, inskränkas till en montering av byggnadselement, vilka
förtillverkas inom stationära industrianläggningar och i monteringsfärdigt skick
levereras till byggnadsplatsen. En dylik förskjutning av vissa tillverkningsmoment
till den fasta industrien kan med ett annat betraktelsesätt karakteriseras
som en utveckling av byggnadsämnesindustrien mot högre förädlingsgrad.
Då möjligheterna att tillämpa mekaniserade produktionsförfaranden liksom
förutsättningarna i övrigt att rationalisera tillverkningen är avsevärt större inom
fast industri än på byggnadsplatserna innebär ifrågavarande förändring att produktutbytet
vid bibehållen total arbetsstyrka inom byggnadsämnesindustri och
på byggnadsplatserna bör kunna ökas väsentligt.
Det synes ovisst om påtagliga ekonomiska fördelar på kort sikt står att vinna
genom att stomtillverkningen flyttas över till fast industri. Stomkostnaden utgör
en relativt ringa del av produktionskostnaden. Platstillverkning av byggnadsstommar
enligt traditionella byggnadsmetoder torde i och för sig inte ställa sig
nämnvärt dyrare i dag än montering av förtillverkade stomelement. På kort sikt
gäller det emellertid främst att komma till rätta med de kapacitetsproblem byggnadsbranschen
står inför. Det är uppenbart att det ekonomiska utbytet på längre
sikt måste bli bättre från konsumenternas synpunkt, om den erforderliga expansionen
av byggandet kan äga rum utan risk för allvarliga störningar i jämvikten
mellan utbud och efterfrågan på produktionsfaktorer inom byggnadsområdet. En
övergång till industrialiserade tillverkningsmetoder synes utgöra en ofrånkomlig
förutsättning för att sådan jämvikt på byggnadsmarknaden framdeles skall
kunna upprätthållas. Vidare bör beaktas att en industrialisering av byggandet
med all sannolikhet medför större möjligheter att erhålla hög och jämn kvalitet
på produkterna. Industrialiseringen kan nämligen antas skapa gynnsammare
yttre betingelser för produktionen och bereda ökade möjligheter till en effektiv
tillverkningskontroll.
Stomtillverkning enligt industriella principer förekommer i dag huvudsakligen
inom ramen för s. k. slutna system. Innebörden härav iir att konstruktioner och
tillverkningsprinciper till väsentlig del utgör fabrikationshemlighetcr. Vitala
led i tillverkningsprocessen är alltså undandragna allmän tillämpning. Endast
379
I In: 30
Riksdnysberättelsen år 1965
ett fåtal större byggnadsföretag arbetar enligt sådana system. Dessa företag tillverkar
stomelement vid egna anläggningar och tillämpar egna måttenheter. Under
den senaste tiden har tillverkning av stomelement även upptagits enligt ett
system, som i princip är Öppet för olika byggnadsföretagare.
Självfallet är erfarenheterna av de slutna systemen för industrialiserat byggande
av stort intresse för att bedöma möjligheterna att genomföra en mera långtgående
industrialisering. Det kan emellertid ifrågasättas, om en omfattande industrialisering
av byggnadsbranschen är möjlig att åstadkomma enbart på grundval
av sinsemellan olika och inbördes konkurrerande slutna system. Starka skäl
synes tala för att man bör söka nå fram till en sådan produktionsordning, att
måttenheter och kvaliteter till väsentlig del blir standardiserade för byggnadsbranschen
som helhet. Standardiserade byggnadsdelar skulle då även kunna tillverkas
och marknadsföras av företagare inom byggnadsämnesindustrien, utan
att en formlig vertikal integration med företag i byggnadsbranschen erfordras.
Detta skulle ge möjligheter till en produktion av byggelement i stor skala och
med olika byggherrar som avnämare. Därmed skulle även förutsättningar skapas
för en skärpt konkurrens i flera tillverkningsled.
För att man skall kunna åstadkomma en industrialisering, baserad på ett för
alla byggnadsföretagare enhetligt måttsystem, krävs fristående produktionsanläggningar
för tillverkning av byggelement. Sådana anläggningar nödvändiggör
omfattande kapitalinvesteringar. En förutsättning för att de skall kunna komma
till stånd är därför att elementtillverkaren får garantier för en sådan avsättning
att investeringarna kan skrivas av inom skälig tid. Detta i sin tur förutsätter att
industrialiserad byggnadsproduktion av tillräcklig omfattning kan påräknas inom
sådant avstånd från anläggningen att transportkostnaderna kan täckas inom
ramen för ett rimligt produktpris. Då egentlig lagerhållning knappast torde vara
ekonomiskt genomförbar, åtminstone i fråga om större element, erfordras dessutom
garantier för att leveranserna får äga rum enligt ett i förväg för en relativt
lång period uppgjort tidsschema.
För att uppfylla dessa förutsättningar erfordras sannolikt — åtminstone i inledningskedet
— en nära samverkan mellan olika inom ett och samma område
verksamma byggherrar för en samordnad produktionsplanering och upphandling.
Om industrialiseringen av byggandet skall få sådan räckvidd att den kan innebära
en lösning av branschens kapacitetsproblem är det såsom jag tidigare anfört
nödvändigt att få till stånd en variantbegränsning. Måttenheter och kvalitetsbestämmelser
måste därför standardiseras i all den utsträckning som är erforderlig
för att en övergång till industriella metoder i stor skala skall kunna
förverkligas. Inom byggnadsbranschen bedrives sedan lång tid tillbaka ett visst
standardiseringsarbete. För ändamålet har branschen tillskapat ett eget organ,
byggstandardiseringen. Byggstandardiseringen har utfört ett förtjänstfullt arbete
för att beträffande en rad olika byggnadsdetaljer få till stånd för branschen enhetliga
normer i fråga om mått och kvalitet. Byggstandardiseringen torde emellertid
med sin nuvarande organisation ha för ringa kapacitet för att utveckla
ett standardsystem, som kan ligga till grund för en fullständig industrialisering
av byggandet. Olika åtgärder behöver därför övervägas för att påskynda standardiseringsprocessen.
I detta sammanhang förtjänar framhållas att en genomförd
standardisering på grundval av gemensamma måttenheter på längre sikt
torde kunna bli av betydelse inte bara för att möjliggöra en industrialisering av
byggandet och därmed motverka bristen på manuell arbetskraft. Det ligger i sa
-
380
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 1 In: aU
kens natur att en långt driven standardisering också skulle medföra ett minskat
behov att anlita arkitekter och projekteringstekniker för rutinbetonade arbetsuppgifter
inom produktionen. Standardiseringen skulle alltså göra det möjligt
för denna arbetskraft att koncentrera sina insatser på produktutveckling och
andra mera väsentliga uppgifter.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att riksdagens statsutskott i ett av riksdagen
godkänt utlåtande har föreslagit en utredning av möjligheterna att främja
en snabbare rationaliseringsprocess inom byggnadsindustrien (SU 1964:42 s.
15). Enligt utskottet är det tänkbart att de hinder för framställning och marknadsföring
av förtillverkade byggnadselement i större skala, som konstitueras
av de begränsade möjligheterna till garanterad avsättning och svårigheterna att
uppbringa kapital för investering i produktionsanläggningar, åtminstone delvis
skulle kunna undanröjas, om bostadslåneorganen lämnade kommunerna utfästelser
om viss lånemedelstilldelning i förväg för att därmed skapa underlag for
flerårsbeställningar av byggnadselement och om staten lämnar lån till produktionsanläggningar.
Utskottet har pekat på att sådana lån skulle kunna beviljas
från lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien men samtidigt
framhållit att en ökad medelstilldelning möjligen skulle behövas och att ett vidgat
tillämpningsområde för ifrågavarande lån kunde förtjäna övervägande. Enligt
statsutskottet borde en utredning på detta område ta sikte på att klarlägga
de tekniska och organisatoriska förutsättningarna för att påskynda en sadan metodutveckling
inom byggnadsindustrien att behovet av arbetskraft minskar samt
att belysa därmed sammanhängande spörsmål från ekonomisk synpunkt. Utredningen
borde också, anförde utskottet, undersöka möjligheterna att åstadkomma
ökad standardisering inom byggnadsverksamheten samt att vinna kostnadsbesparingar
genom en rationellare upphandlingsverksamhet, exempelvis i form av interkommunalt
samarbete.
jag vilt vidare erinra om att riksdagens allmänna beredningsutskott i ett a\
riksdagen godkänt utlåtande (ABil 1963:381 över motioner om utredning av
konkurrensförhållandena inom byggnadsbranschen uttalat att utskottet finner det
angeläget att dessa förhållanden så långt möjligt klarlägges. Utskottet instämde
i motionernas syfte men ansåg sig inte böra biträda förslaget om tillsättande a\
en särskild utredning. I stället ville utskottet understryka vikten av att de statliga
övervakningsorganen erhöll goda resurser för det fortsatta arbetet.
Pris- och kartellnämnden har sedermera på grundval av en längre tids förberedande
undersökningar gjort upp en översiktlig plan för fortsatt utredning a\
strukturförhållandena inom byggnads- och anläggningsbranschen för att därigenom
söka klarlägga de väsentligaste faktorer som bestämmer kostnads- och prisutvecklingen.
Nämnden har i en den 1 oktober 1964 dagtecknad framställning
redogjort för utredningsplanen och anhållit om erforderliga anslagsmedel för
dess genomförande. Efter anmälan av t.f. chefen för handelsdepartementet har
Kungl. Maj :t tidigare denna dag beslutat uppdraga åt pris- och kartellnämnden
att utföra en sådan utredning.
Resultatet av nämndens undersökningar kan få betydelse inte bara för att belysa
de byggnadsekonomiska förhållandena utan även som underlag för övervägande
av åtgärder i syfte att stimulera en fortsatt industrialisering. Frågan om
möjligheter och förutsättningar att främja och påskynda byggnadsbransch^ industrialisering
påkallar emellertid utredning även i annan ordning. Särskilda
utredningsmän bör därför tillkallas. Utredningsmännen bör överväga om åtgärder
från statens sida är påkallade för att få till stånd ett enhetligt måttsystem
381
I In: 30
Riksdagsberättelsen år 1965
för projektering och tillverkning av byggnader samt för att i övrigt främja en
standardisering inom byggnadsproduktionen. Fördelarna av en sådan samordning
beträffande måttenheter och kvalitetsnormer bör därvid vägas mot de olägenheter
som kan följa av att projekteringen i förväg bindes av måttbestämmelserna.
I fråga om formen för eventuella statliga åtgärder är olika alternativ möjliga.
Sålunda är det tänkbart att, efter mönster av vad som gäller i Danmark,
föreskriva att all projektering av byggnader för vissa angivna ändamål skall baseras
på en bestämd grundläggande måttenhet (modul). Därutöver kan föreskrifter
i varierande utsträckning meddelas om att standardiserade detaljer skall
användas i produktionen. En åtgärd av mindre genomgripande art är att uppställa
modulprojektering och användande av standardelement som villkor för
statliga bostadslån, statsbidrag till skolbyggnader eller statligt stöd i annan form
till byggnadsverksamhet. Även mindre ingripande åtgärder av renodlad stimulanskaraktär
kan tänkas komma till användning. Det bör ankomma på utredningen
att pröva olika tänkbara alternativ.
Utredningsmännen bör också beakta möjligheterna att på olika sätt effektivisera
det lokala planeringsarbetet samt undersöka om olika för byggnadsverksamheten
bestämmande föreskrifter — av allmän eller lokal giltighet — binder projekteringen
eller arbetets planering och organisation på ett sätt som motverkar
en utveckling i riktning mot industriella produktionsmetoder. I den mån sådana
föreskrifter finns, bör utredningen överväga om de kan förändras så att de inte
hammar utvecklingen. I detta sammanhang bör erinras om att den översyn av
anvisningarna till byggnadsstadgan som pågår inom byggnadsstvrelsen och det
till styrelsen knutna tekniska rådet är inriktat på att få anvisningarna anpassade
till ett industrialiserat byggande. Utredningsmännen bör i denna fråga samråda
med byggnadsstyrelsen.
Det bör vidare ankomma på utredningen att undersöka på vad sätt en ökning
av den industriella tillverkningen av byggelement kan åstadkommas. I första
hand bör prövas om man genom lämpliga stimulansåtgärder kan framkalla erforderliga
produktionsinitiativ. Frågan om kapitalförsörjningen för produktionsanlaggningar
bör belysas. Såsom statsutskottet anfört bör utredningen pröva, om
särskilda stödåtgärder är nödvändiga och om i så fall lånefonden för maskinanskaffning
inom byggnadsindustrien kan bli ett lämpligt instrument i sammanhanget.
Dessutom bör utredningen undersöka huruvida flerårsramar för bostadsbyggandet
kan vara ett tjänligt medel att främja industrialiseringssträvandena.
Sådan lånemedelstilldelning några år i förväg behöver och bör inte omfatta
hela den förutsebara bostadsproduktionen. Det kan räcka om flerårsramarna
får en sådan omfattning att underlag ges för den långtidsplanering som
ar det industrialiserade byggandets grundförutsättning. Innebörden skulle då bli
att det industrialiserade byggandet vid tilldelningen av bostadskrediter erhåller
en prioriterad ställning.
Skulle utredningsmännen komma till den slutsatsen att staten bör ta egna
produktionsinitiativ, bör formerna härför övervägas. Särskilt bör därvid undersökas
om statliga åtgärder kan ges formen av samverkan med andra på byggnadsmarknaden
verksamma organ. Utredningsuppdraget bör självfallet inte hindra
att spörsmålet om eventuella statliga produktionsinsatser samtidigt överväges
i andra sammanhang.
I enlighet med statsutskottets rekommendation bör utredningen även ägna uppmärksamhet
åt formerna för upphandling inom byggnadsverksamheten Av intresse
är inte bara att undersöka former och regler för upphandlingen av större
382
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 30
byggnadsenheter, såsom skolbyggnader, förvaltningslokaler, flerfamiljshus m. m.
Även när det gäller småhusen torde det finnas möjligheter att med en rationellare
upphandling vinna en förbättrad byggnadsekonomi och en bättre hushållning
med byggnadsarbetskraften. Det synes vara anledning att pröva vad som kan
åstadkommas genom närmare samverkan i detta syfte mellan staten, landstingen
och kommunerna. Utredningsmännen bör genom samråd med bl. a. de på området
verksamma interkommunala organisationerna undersöka vad som kan göras
för att stimulera till erforderliga initiativ samt föreslå åtgärder i syfte att uppnå
ökad samverkan i dessa hänseenden.
De ekonomiska fördelarna av att tillämpa industriella tillverkningsmetoder
inom byggandet kan antagas bli av större betydelse först på längre sikt. För att
dessa fördelar skall nås är kontinuiteten i produktionsförutsättningarna av stor
vikt. Å andra sidan är det givet att en produktutveckling måste äga rum inom
byggnadsproduktionen såväl som på andra produktionsområden. Forskning och
utvecklingsarbete ger ständigt upphov till nya material och metoder. Förskjutningar
i konsumenternas efterfrågan föranleder ändringar i produktionens förutsättningar.
En anpassning till dylika förändringar måste självfallet äga rum
inom byggnadsproduktionen, om inte dess utveckling skall hämmas. Det är emellertid
av vikt att tekniska innovationer och ändringar i byggnadsbestämmelser
av olika slag inte alltför ofta tillätes bryta den kontinuitet i tillverkningsprocesserna
som utgör ett av underlagen för industriell produktion. Utredningen
bör därför överväga på vad sätt produktutvecklingen inom byggnadsbranschen
kan balanseras mot behovet av kontinuitet i fråga om tillverkningsförutsättningarna.
Utredningsmännen bör i sitt arbete ägna särskild uppmärksamhet åt de former
för industrialiserat byggande som f. n. förekommer på den svenska byggnadsmarknaden
samt åt det utvecklings- och systematiseringsarbete avseende industriella
byggnadsmetoder som pågår inom byggnadsstyrelsen. I en del andra
länder har utvecklingen mot ett industrialiserat byggande i vissa avseenden nått
långt. Utredningen bör på lämpligt sätt ta del av de erfarenheter som sålunda
har gjorts. Frågan om förutsättningarna för byggnadsverksamhetens industrialisering
är också föremål för uppmärksamhet inom olika FN-organ, bl. a. den ekonomiska
kommissionen för Europa. Även det material som i sådant sammanhang
har frambragts bör beaktas vid utredningen.
Även för framtiden är det viktigt att samhället tar på sig ett visst ansvar för
utvecklingsarbete och teknisk information inte minst för att tillse att de resultat
som vinnes av forsknings- och utvecklingsverksamheten vid rätt tidpunkt erhåller
ett effektivt genomslag på det praktiska fältet. Erinras må att spörsmålet
om bl. a. teknisk informationsverksamhet på byggnadsområdet behandlades
i en hösten 1963 inom inrikesdepartementet utarbetad promemoria. Promemorian
har remissbehandlats. Det synes lämpligt att promemorian jämte remissyttrandena
överlämnas till den blivande utredningen för att övervägas i utredningsarbetet.
De undersökningar av teknisk, ekonomisk och organisatorisk art torde till väsentlig
del kunna anförtros statens institut för byggnadsforskning, som har att
företrädesvis syssla med praktiska metodutvecklings- och rationaliseringsuppgifter
inom byggandet. Utredningsmännen torde emellertid från fall till fall få avgöra
i vilken form ifrågavarande del av utredningsarbetet bör bedrivas.
Utredningsuppdragets omfattning gör det ofrånkomligt att arbetet blir relativt
tidskrävande. Det är emellertid angeläget att utredningsarbetet bedrives så
383
I In: 30
Riksdagsberättelsen år 1965
skyndsamt som möjligt. I den mån så prövas lämpligt bör utredningsresultatet
kunna läggas fram successivt. Det synes önskvärt att de grundläggande tekniska
och ekonomiska undersökningarna redovisas i första hand.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1965.
384
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
ICi: 1
Civildepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1964
1. Yrkeslärarberedningen (1962: I 7; 1963: I 6; 1964: I 4)
Tillkallade enligt Kungi. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1960 med
uppdrag att inom civildepartementet biträda med övervägande av vissa lönespörsmål
m. m. beträffande yrkeslärare och därmed likartade lärarkategorier
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1960):
Wetterblad, R. I. T:son, avdelningschef, ordförande;
Fritzdorf, K. B., sjukhusdirektör;
Gräslund, L. O., lönedirektör;
Hallin, G. E., krigsråd;
Nyström, J. L., avdelningsdirektör;
Söderqvist, B. O. A., expeditionschef;
Sönnerlind, A. S., byråchef;
Tengroth, K.-E., direktör;
Thorselius, U. T., byråchef;
öhman, G. B., överdirektör.
Expert:
Ulne, J. O., undervisningsråd.
Sekreterare:
Sandberg, A. B., byråchef. ..... 4 ,,, n.,;i
Yrkeslärarberedningen har under tiden november 1963—december 1964
hållit 4 sammanträden. Därutöver har en särskild arbetsgrupp hållit 5 sammanträden.
Beredningen har utrett vissa återstående frågor i samband med genomförandet
av de i propositionerna 1963: 167 och 170 angivna löneregleringarna
för yrkeslärare m. fl.
Uppdraget är därmed slutfört.
t f ... H Ifilui •* ••!»!''»; cd . (. .*.» .Ilipil/
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingångeu av 1965
2. Löneförfattningshcredningen (1962: I 4; 1963: I 4; 19(54:1 3)
. I i 1 ,1 V . I '' I . t , .1 1-lg‘t H.''( >
Tillkallade enligt Kungi. Maj:ts bemyndigande den 21 september 19ö6
för att inom civildepartementet verkställa översyn av de statliga avlöningsförfattningarna
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 september 1956):
13 liihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt.
It läsdags berätt elsen
385
ICi: 2
Riksdagsberättelsen år 1965
Johnsson, B. E., f. d. generaldirektör, ordförande;
Andersson, Ebon M. I., f. d. bibliotekarie, led. av I kamm.;
Broomé, J. T. A., t. f. generaldirektör;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Oredsson, H. E., f. d. överdirektör;
Sundelin, G. V., lantbrukare, f. d. talman i I kamm.;
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.
Expert:
Aldestam, N. A., byråchef.
Sekreterare:
Ståhlberg, E. Å., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Wistrand, A. W. H., förste byråsekreterare.
Lokal: Länsstyrelsen i Stockholms län, Karduansmakargatan 8, Box
16145, Stockholm 16; tel. 2455 00 (sekr.).
Direktiven för beredningen, se 1957: I G 11.
Enligt beslut av chefen för civildepartementet den 25 oktober 1963 skall
löneförfattningsberedningens arbete vila i avvaktan på att en inom departementet
samma dag tillkallad beredning med uppdrag att förbereda vissa
frågor sammanhängande med övergång till ny förhandlingsordning (se I C
12) fullgjort sitt arbete.
3. Personalutbildningsberedningen (1962:1 13; 1963:1 10; 1964:1 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 maj 1961 med uppdrag
att verkställa en översyn av den av staten bedrivna personalutbildningen
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 maj 1961):
Klackenberg, O. H., f. d. regeringsråd, ordförande;
Ahldin, K. E. H., ombudsman;
Bystedt, K. Britt-Marie, sekreterare;
Fjellander, N. E. B., expeditionschef (fr. o. m. den 18 oktober 1964);
Larsson, S. O., psykolog (fr. o. m. den 18 oktober 1964);
Lundeberg, C. N. S., avdelningsdirektör;
Lundgren, J. B., generaldirektör (t. o. m. den 11 juni 1964);
Melin, O. A., byråchef (avliden den 30 augusti 1964);
Tammelin, P. A. V., överdirektör;
Wildeman, N. C. E., försäkringsdomare;
Alsäter, Inga M., konsulent;
östergren, A. B., direktör.
Experter:
Bolin, L. A., byråchef (t. o. m. den 30 november 1963);
Eklund, K. A., byrådirektör;
386
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet I Ci: 3
Fjellander, N. E. B., expeditionschef (t. o. m. den 17 oktober 1964);
Hallin, G. E., krigsråd;
Karleby, O., bankdirektör;
Larsson, S. O., psykolog (fr. o. m. den 20 april t. o. in. den 17 oktober
1964);
Lundkvist, K. E. I., förste byråsekreterare (t. o. in. den 30 november 1963);
Marnell, K. G., fångvårdsdirektör (t. o. in. den 30 november 1963);
Rigbäck, B. G., direktör (t. o. m. den 30 november 1963);
Sköld, L. G., rektor;
Särlvik, N. G. B., konsulent.
Sekreterare:
Ström, K. F., byrådirektör.
Lokal: Civildepartementet; tel. 10 70 17.
Direktiven för beredningen, se 1962: I C 13.
Fersonalutbildningsberedningen har under tiden november 1963—oktober
1964 hållit 10 sammanträden och hos Kungl. Maj :t i olika framställningar
föreslagit en försökskurs i administration och personalledning för
högre statstjänstemän (11 december 1963); en försökskurs för viss arbetsledande
personal (29 januari 1964); en försökskurs i praktisk förvaltning
för ingenjör sper sonal (23 mars 1964); en försökskurs för utbildning av
maskinpersonal vid statens fasta maskinanläggningar (24 april 1964); trettio
introduktionskurser för nyanställda biträden för skriv- och kontorsgöromål,
en kurs för lokala kursorganisatörer, fyra kurser för viss arbetsledande
personal, fem introduktionskurser för amanuenser, två kurser i administration
och personalledning för högre statstjänstemän samt deltagande
i en av SAF:s utbildningssektion anordnad kurs för utbildningsledare
(24 juni 1964).
Fersonalutbildningsberedningen har avgivit yttranden över motionen nr
667 i andra kammaren (25 mars 1964) samt rörande aspirantutbildning
inom utrikesdepartementet (27 april 1964) och organisationen för länsstyrelsernas
datakontor (8 september 1964).
Arbetsgruppen för den högre förvaltningsutbildningen har hållit 3 sammanträden.
Arbfetsgruppen för utredning rörande utbildning åt maskinistpersonal vid
statens fasta maskinanläggningar har framlagt förslag till utbildnings- och
ämnesplaner för olika befattningar som ansvarsmän och bitr. ansvarsmän
vid fasta maskinanläggningar.
Arbetsgruppen med uppdrag alt utreda frågor rörande viss service m. m.
på den statliga personalutbildningens område har fortsatt sitt arbete och
bl. a. framlagt ett förslag om deltagande från statens sida i en kurs för utbildningsledare.
Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under senare hälften av 19415.
387
I Ci: 4
Riksdagsbercittelsen år 1965
4. Representanter för statsverket i den s. k. läkarförhandlingsdelegationen
(1962: I 8; 1963: I 7; 1964: I 5)
Förordnade genom Kungl. Maj :ts beslut den 21 september 1962 och den
29 juni 1964 såsom representanter för statsverket i den s. k. läkarförhandlingsdelegationen
:
Johnsson, B. E., f. d. generaldirektör (t. o. m. den 30 juni 1964);
Rydback, A. V. L., överdirektör;
Uggla, K.-L., budgetsekreterare (fr. o. m. den 1 juli 1964).
Expert:
Karlén, G. H., överdirektör.
Sekreterare:
Uggla, K.-L., budgetsekreterare (t. o. in. den 30 juni 1964);
Berg, N. G., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 juli 1964).
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1375);
rikssamt. växel 23 62 00 (sekr.).
Delegationens ursprungliga uppdrag, se 1961: I C 11.
Sedan Sveriges läkarförbund uppsagt det den 4 april 1963 träffade avtalet
beträffande överenskommelse om anställningsvillkoren för hos huvudmännen
anställda sjukhusläkare m. fl., har Kungl. Maj:t genom beslut den
29 juni 1964 uppdragit åt Rydback och Uggla att ingå som representanter
för statsverket i läkarförhandlingsdelegationen vid förhandlingar med Sveriges
läkarförbund rörande nytt avtal om anställningsvillkoren för ifrågavarande
läkare ävensom vid behandlingen av därmed sammanhängande frågor.
Delegationens arbete beräknas fortgå under hela år 1965.
5. Krigsavlöningsberedningen (1964: I 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 februari 1963 för
att inom civildepartementet biträda med utformningen av avlöningsföreskrifter
m. m. för tillämpning under beredskap och krig:
Edgardh, C. H. H., avdelningschef, ordförande;
Andrén, A. G., byråchef;
Blomqvist, O. R., byråchef;
Kollind, H. O., krigsråd;
Lindberg, N. O., kansliråd.
Expert:
Tell, Anna Greta, byrådirektör.
Sekreterare:
Winéus, B. G., byråassistent.
388
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet I Cis 7
Lokal: Försvarets forskningsanstalt, Linnégatan 89, Stockholm No; tel.
växel 63 15 00 (sekr.).
Beredningen har under tiden november 1963—oktober 1964, utöver ett
flertal sammanträden inom en särskild arbetsgrupp, hållit 9 plenarsammanträden.
Beredningens arbete beräknas fortgå under år 1965.
6. Reseersättningsberedningen (1964: I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 februari 1963 för att
inom civildepartementet biträda vid översyn av allmänna resereglementet
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 februari 1963):
Ledamöter:
Broomé, J. T. A., t. f. generaldirektör, ordförande;
Berglund, E., sekreterare;
Edquist, E. G., sekreterare;
Elftman, G. S. V., avdelningsdirektör;
Ericsson, B. C. A., kansliråd;
Håkansson, P. H., direktör;
Jonsson, A. H. S., förste ombudsman;
Näsholm, B., byråchef;
Särndal, B. R. G., avdelningsdirektör.
Suppleanter (utsedda av vederbörande personalorganisation):
Ahldin, H., ombudsman;
Axelsson, B., sekreterare;
Hallström, C.-M., ombudsman (t. o. in. den 31 augusti 1964);
Hillerborg, R., förbundsjurist;
Pal vall, B. E., ombudsman (fr. o. in. den 1 september 1964).
Sekreterare:
Werner, U. C. L., förste byråsekreterare.
Lokal: Statens lönenämnd, Slottsbacken 6, Stockholm C; tel. 22 59 60.
Beredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 9 sammanträden.
Beredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1965.
7. Lotslöneberedningen (1964: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 februari 1963 för
att verkställa översyn av vissa löne- och arbetstidsfrågor inom lots- och fyrväsendet
samt för lotspersonalen vid Trollhätte kanalverk (se Post- och Inrikes
tidn. den 23 april 1963):
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led av II kamm., ordförande;
389
I Ci: 7
Riksdagsberättelsen år 1965
Andrén, A. G., byråchef;
Engqvist, K. E. B., budgetsekreterare;
Lunde, H., sekreterare;
Werner, I. H. G., förbundsordförande.
Sekreterare:
Carlgren, L., byrådirektör.
Lokal: Statens Högertrafikkommission, Sturegatan 24, 2 tr, Stockholm
ö; tel. 63 02 10 (fr. o. m. den 1 november 1964).
Beredningen har under tiden december 1963—oktober 1964 hållit 4 sammanträden.
Beredningen har avgivit utlåtande över framställning om utredning av
frågan om lotsningsförhållandenas framtida ordnande inom Vänernområdet
och därvarande lotspersonals arbetstids- och löneförhållanden. Vidare
har beredningen avgivit yttrande rörande sjöfartsstyrelsens förslag till petita
för budgetåret 1965/66.
Beredningens arbete beräknas fortgå under hela år 1965.
8. Civila statsförvaltningens personalnämnd (1964: 111)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1963 för beredning
av med organisationsförändringar eller omlokaliseringar sammanhängande
personalfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 17 maj 1963):
Söderberg, G., expeditionschef, ordförande;
Carlström, L. B., byråchef;
Salomonson, C. S. R., byråchef;
Skogh, S. A., byråchef.
Sekreterare:
Engqvist, K. E. B., budgetsekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1129);
rikssamt. växel 23 62 00 (sekr.).
Direktiven för nämnden, se 1964:1 C 11.
Nämnden har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 11 sammanträden.
Fr. o. m. den 1 juli 1964 bestrids kostnaderna för civila statsförvaltningens
personalnämnd från anslaget kostnader för vissa nämnder.
Nämndens arbete kommer att fortgå under hela år 1965.
9. Kanslihusets personalvårdsberedning (1964: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 maj 1963 med uppdrag
att inom civildepartementet biträda vid behandlingen av frågor rörande
viss personalvårdande verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 28 juni
1963):
390
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet I Ci: 10
Löfberg, B. A. F., statssekreterare, ordförande;
Berger, O. A., kansliråd;
Gustafsson, Å. G., byråchef (fr. o. in. den 10 september 1964);
Söderberg, G., expeditionschef;
Sönnerlind, A. S., byråchef;
Tilert, C. R., statssekreterare (t. o. in. den 9 september 1964).
Expert:
Bäck, L. E., byråchef (fr. o. m. den 9 januari 1964).
Sekreterare:
Malmborg, R. H., förste sekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. växel 22 45 00 (ankn. 1012).
Personalvårdsberedningen har under tiden november 1963—oktober 1964
hållit 14 sammanträden.
Beredningen avser att slutföra sitt uppdrag i början av år 1965.
10. Civildepartementets organisationsberedning (1964: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 maj 1963 med uppdrag
att inom civildepartementet biträda med övervägande av organisationen
av ett statligt förhandlingsorgan m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den
24 juni 1963):
Löfberg, B. A. F., statssekreterare, ordförande;
Aldestam, N. A., byråchef;
Edgardh, C. H. H., avdelningschef;
Lidbeck, P. I., avdelningschef;
Samuelson, K. G., generaldirektör;
Söderberg, G., expeditionschef;
Wetterblad, R. I. T:son, avdelningschef;
Wickman, H. K., statssekreterare.
Experter:
Gustafsson, Å. G., byråchef (fr. o. m. den 1 oktober 1964);
Stjernquist, N. N., professor.
Sekreterare:
Montelius, J.-C. O. A., budgetsekreterare;
Wilhelmsson, F. U., budgetsekreterare (fr. o. in. den 1 april 1964).
Lokal: Civildepartementet, tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1372 eller
1005); rikssamt. växel 23 62 00 (sekr.).
Beredningen har under tiden november 1963—oktober 1964, utöver sammanträden
inom eu särskild arbetsgrupp, hållit 11 plenarsammanträden.
Beredningen har den 17 december 1964 överlämnat eu promemoria med
förslag till organisation av ett statligt förhandlingsorgan in. m.
Beredningen beräknas slutföra sitt uppdrag under första halvåret 1965.
391
I Cis 11
Riksdagsberättelsen år 1965
11. Utredningen rörande hälsokontroll för de statsanställda m. fl.
(1964:I 14)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa utredning rörande hälsokontroll för de statsanställda in. fl. (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1963):
Aldestam, N. A., byråchef.
Expert:
Hall, P. F. L., docent, bitr. överläkare.
Sekreterare:
Ström, E. R., förste kanslisekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1793);
rikssamt. växel 23 62 00 (sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1964: I C 14.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 hållit 6 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1965.
:;u.! j„,i, ; ; . . ,. !/ .i. . . 1:.'',;: r
12. Civildepartementets avtalsberedning (1964: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 oktober 1963 för
att förbereda vissa frågor sammanhängande med övergång till ny förhandlingsordning:
Johnsson,
B. E., f. d. generaldirektör, ordförande;
Broomé, J. T. A., t. f. generaldirektör;
Ryman, S.-H. G., byråchef;
Ståhlberg, E. Å., byråchef.
Expert:
af Malmborg, N. M., kansliråd.
Sekreterare:
Wistrand, A. W. H., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Lindroth, K. E. G. Hj :son, förste byråsekreterare (fr. o. m. den 19 september
1964).
Lokal: Länsstyrelsen i Stockholms län, Karduansmakargatan 8, Box
16 145, Stockholm 16; tel. 24 55 00 (sekr.).
Beredningen har intill den 1 november 1964 hållit 20 sammanträden.
Beredningens arbete beräknas fortgå under år 1965.
392
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet I Ci: 14
13. Arbetstidsnämnden för personal inom sjömätningsverksamheten
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1964 för att
handlägga arbetstidsfrågor för personal inom sjömätningsverksamheten:
Andrén, A. G., byråchef, ordförande;
Bergdahl, C. E., förste ombudsman;
Fagerholm, P. O., sjöfartsråd.
Lokal: Civildepartementet; tel. 22 45 00 (ankn. 1378); rikssamt. växel
23 62 00 (ordf.).
Beredningen har intill den 1 november 1964 hållit 4 sammanträden.
Beredningens arbete beräknas fortgå under hela år 1965.
14. Ytterligare utredning av frågan om nya pensionsbestämmelser för apoteksinnehavare
och apoteksanställda m. m. (1963: I In 43; 1964:1 S 34)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 maj 1962 för att
verkställa ytterligare utredning av frågan om nya pensionsbestämmelser för
apoteksinnehavare och apoteksanställda samt därmed sammanhängande
spörsmål:
Broorné, J. T. A., t. f. generaldirektör.
Experter:
Eklund, S. R. A., direktör;
Gunnarsson, N. G. A., byråchef;
Kalén, O., f. d. byrådirektör;
Tiby, K. I., byrådirektör;
Wester, S. T., apotekare;
Åkerlund, Mimmi T., ombudsman;
östensson, C. M., ombudsman.
Sekreterare:
Regen, G., byrådirektör.
Lokal: Slottsbacken 6, Stockholm C; tel. 22 59 60 (den sakkunnige) och
lokalsamt. 22 45 00 (ankn. 1015); rikssamt. växel 23 62 00 (sekr.).
Utredningsmannen har med skrivelse den 26 maj 1964 överlämnat vissa
expertberäkningar angående apotekspensioneringen och därvid föreslagit
att förmånerna till de vid apoteken anställda tages upp till avvägning i förhandlingssammanhang.
Utredningsmannen har under tiden november 1963—juni 1964 hållit 3
sammanträden med experter.
Genom heslut den 29 juni 1964 har Kungl. Maj:t förordnal, att utredningen
skall vila i avvaktan på de förhandlingar angående löne- och pensionsförmåner
inom apoteksväsendet, vilka chefen för civildepartementet samma
dag bemyndigats förbereda och utföra.
Hihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt.
Riksdags berättelsen
393
Riksdagsberättelsen år 1965
II. Centralt krisorgan
Inrikesdepartementet
1. Statens utlänningskommission (1962, 1963, 1964:11 1)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 22 juni 1944. Instruktion utfärdad den 28
november 1958 (SFS nr 593).
Hagelin, N. P., byråchef, ordförande och chef;
Wiman, O., byråchef, vice ordförande.
Ledamöter:
Ahlberg, Iris, förste byråsekreterare;
Andersson, T., redaktör;
Casparsson, K. R., fil. doktor, f. d. landshövding;
Grudemark, E. A. F., överstelöjtnant (t. o. in. den 30 september 1964);
Holmbäck, Å. E. V., professor emeritus;
Kellberg, L. G.-A., utrikesråd;
Montell, J. E. O., överdirektör;
Sjöström, L.-E. W., överstelöjtnant (fr. o. m. 1 oktober 1964);
Vinge, P. G., avdelningschef.
För ledamöterna finnes sju ersättare förordnade.
Kommissionens kansli är organiserat på tre byråer, benämnda första byrån,
andra byrån och tredje byrån (kanslibyrån). På första byrån handlägges
ärenden angående medborgare eller förutvarande medborgare i Danmark,
Finland, Island, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Sovjetunionen,
Tyskland och Österrike ävensom ärenden angående artister oavsett nationalitet.
På andra byrån handlägges ärenden angående övriga utlänningar.
Tredje byrån handlägger ärenden angående kommissionens personal, administration
och ekonomi samt ärenden angående teknisk utlänningskontroll,
besvarar remisser av allmän natur samt omhänderhar den officiella utlänningsstatistiken.
Chefer
för första byrån: Hagelin, N. P„ byråchef, tjänstledig (se ovan); Ernberg,
O. H., t. f. byråchef;
för andra byrån: Wiman, O., byråchef;
för tredje byrån: Bundsen, S. E. F., byråchef.
Lokal: Birger Jarls torg 5, Stockholm 2; tel. växel 23 31 20.
Stockholms slott den 4 januari 1965.
GUSTAF ADOLF
Herman Kling
394
Vt vt
-A I T 1 ».KO A
i ''tV^ . < t i(>fj (IrmOtyf 1
-......—.....-—— - -! : ‘ j
'' "tlit ft ■ .? 1 .i-4|j«ih>if ,
• ;v.4*<7v t/. I , /I!
»it
hM
" -T''..»»;»
■ ■ ■
''
;? i ihli ; ,r
i , t<) ;'' U i 1.
I
*)''■ i: >. .
tv»o .
, * !
<•*■ -
V : ! . I ■ ? *. t
r
dtit* f
r.r r v£4 47. 1
BILAGA
£l''i- BKP 3,''vViJ«J!ki
*4*t
•i
«M*; i...... . . ..... . "».5r1 «>».-■'' '' -‘TJ *.uf-; -
! l . .••. . VA ?i A//.> V''Vvf t
• ■’/'' ''.''•••Hl, « fv;V\f:} >JH>6 s ¥*;$«? .». >xr j
:• i.....•......... • < - . i«-r •.
■ ■•>''•••''.■.,• ■ ■ ••. i- ! *. .1 ».: i >. tV''*. jVH
• • •■ ''.V . • • •
» /riv r.Vi . *1-14;ji• wi»rt • I
... > i rt -t 11 f * ■■ * , *
: \ur ,''•* »tr- *!''*>*• 5jiitiMif.tf .$
i!/'' »'',! ; »v/
» 1
rj • -,*> ♦1 •; *••
.viV. fy. rätt y.f ;
Riksdagsberåttelsen år 1965
KOMMITTÉ -
Justitiedepartementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
berättelsen |
t. o. m. |
«/, 1963—20/, 1964 |
||||
20/s 1963 |
||||||
1963 |
1964 |
1965 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
m. fl. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1964 |
||||||
Besvärssakkunniga............................ |
7 |
7 |
1 |
496 483 |
9 450 |
13 151 |
1955 års valutredning1......................... |
16 |
13 |
2 |
202 764 |
8 600 |
8 700 |
Utredning för översyn av brottsregistreringen .... |
18 |
15 |
3 |
104 627 |
— |
— |
Utredningen ang. försöksverksamhet mot ungdoms- |
||||||
brottsligheten.............................. |
21 |
18 |
4 |
180 248 |
4 040 |
12 291 |
Översyn av lagen om rätten till arbetstagares upp- |
||||||
tinningar................................... |
27 |
23 |
5 |
46 971 |
8 970 |
— |
1959 års förlagsinteckningskommitté............ |
28 |
24 |
6 |
153 193 |
5 960 |
10 393 |
Utredningen ang. vissa skadeståndsrättsliga frågor |
30 |
26 |
7 |
95 850 |
7 610 |
7 376 |
1962 års släktnamnskommitté.................. |
55 |
49 |
8 |
13 148 |
16 480 |
19 264 |
Utredningen rörande vattendomstolarnas person- |
||||||
behov m. m................................ |
— |
57 |
9 |
— |
4 000 |
8 106 |
1963 års undersökningskommission.............. |
— |
59 |
10 |
— |
11 525 |
11 850 |
Summa kr. |
1 293 284 |
76 635 |
91131 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 1965 |
||||||
Firmautredningen2............................ |
8 |
8 |
11 |
5 200 |
12 722 |
|
Utredningen om illojal konkurrens2.............. |
9 |
9 |
12 |
15 468 |
23 564 |
|
Svenska representanter hos FN och hos Europa- |
||||||
rådet ang. förebyggande av brott och behandling |
||||||
av brottslingar............................. |
10 |
10 |
13 |
— |
— |
— |
1954 års fastighetsbildningskommitté2........... |
12 |
11 |
14 |
908 515 |
4 960 |
21 945 |
Utredning ang. pensionsstiftelsernas civilrättsliga |
||||||
ställning................................... |
15 |
12 |
15 |
408 038 |
17 565 |
11 433 |
Utredningen rörande specialstraffrätten.......... |
17 |
14 |
16 |
121 957 |
— |
525 |
Fångvårdens byggnadskommitté*............... |
19 |
16 |
17 |
— |
— |
— |
1956 års klientelundersökning rörande ungdoms- |
||||||
brottslingar................................ |
20 |
17 |
18 |
671191 |
3 935 |
35 083 |
Familjerättskommittén........................ |
22 |
19 |
19 |
301 806 |
14 400 |
13 626 |
Utredning ang. bekantgörande av folkrättens regler |
||||||
för krig.................................... |
23 |
20 |
20 |
— |
— |
_ |
Sjölagskommittén............................. |
24 |
21 |
21 |
268 450 |
4 500 |
7 992 |
396
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
KOSTNADER
8 |
9 |
10 | 11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|
Beräknad |
||||||||
IU Idi- |
||||||||
1964 |
kostnad |
|||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1964 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
V,-’1/.. |
V »—”/i, |
|||||||
KOSlllaUci) |
||||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
34 777 |
370 |
747 |
605 |
59100 |
61 917 |
617 500 |
||
_ |
_ |
_ |
— |
3 781 |
21 081 |
— |
— |
223 845 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
104 627 |
702 |
18 456 |
3 009 |
9 553 |
4 635 |
52 686 |
10 821 |
4 600 |
248 355 |
_ |
_ |
_ |
8 970 |
8 630 |
— |
64 571 |
||
_ |
44 570 |
1 433 |
464 |
174 |
62 994 |
7 019 |
— |
223 206 |
_ |
16 900 |
— |
— |
5 377 |
37 263 |
19 075 |
— |
152 188 |
— |
— |
— |
— |
52 458 |
88 202 |
939 |
— |
102 289 |
1 190 |
1 164 |
- . |
14 460 |
359 |
_ |
14 819 |
||
55 522 |
67 876 |
13 294 |
1 262 |
1 923 |
163 252 |
25 316 |
— |
188 568 |
56 224 |
182 579 |
19 296 |
13 190 |
68 953 |
508 008 |
134 076 |
4 600 |
1939 968 |
53 414 |
2 631 |
8 447 |
248 |
82 662 |
20 868 |
12 000 |
jl 135 252 |
|
221 |
43 908 |
3 925 |
3 354 |
181 |
90 621 |
28 712 |
12 000 |
|
— |
50 661 |
3 294 |
3 512 |
69 344 |
153 716 |
145 |
8 000 |
1 070 376 |
8 027 |
67 842 |
4 263 |
1 569 |
2 349 |
113 048 |
49 258 |
24 000 |
594 344 |
— |
— |
— |
— |
— |
525 |
2 000 |
1 500 |
125 982 |
113 822 |
1 242 |
547 |
8 420 |
163 049 |
65 240 |
30 300 |
929 780 |
|
— |
58 546 |
11 703 |
4 498 |
2 300 |
105 073 |
68 553 |
7 400 |
482 832 |
z |
43 884 |
4 726 |
3 997 |
5136 |
70 235 |
25 394 |
9 000 |
373 079 |
397
Riksdagsberättelsen år 1965
1 |
1 2 |
1 3 |
1 4 |
1 5 |
I 6 |
1 v |
Mönsterskyddsutredningen..................... |
25 |
22 |
22 |
321 894 |
9 090 |
465 |
Utredning ang. fångvårdsanstalternas behov av |
29 |
25 |
23 |
87 328 |
6 655 |
6 283 |
Aktiebolagsutredningen........................ |
31 |
27 |
24 |
102 605 |
6 280 |
9 250 |
Utredningen rörande reglerna om godtrosförvärv av |
32 |
28 |
25 |
21 278 |
5 220 |
|
Utredning ang. upplysning till militära myndigheter |
33 |
29 |
26 |
|||
Offentlighetskommittén........................ |
34 |
30 |
27 |
127 984 |
4 160 |
4 391 |
Utredningen ang. fraktavtalet vid internationell |
36 |
31 |
28 |
6 714 |
2 250 |
3 930 |
Utredning av frågan om verkställighet av utländsk |
37 |
32 |
29 |
2 970 |
420 |
|
Expropriationsutredningen..................... |
38 |
33 |
30 |
130 930 |
8 385 |
6 770 |
1961 års utredning om översyn av medborgarskaps-lagstiftningen............................... |
39 |
34 |
31 |
5 066 |
1 225 |
|
Dömstolskommittén........................... |
40 |
35 |
32 |
270 377 |
38 245 |
20 348 |
Trafikmålskommittén......................... |
41 |
36 |
33 |
138 456 |
3 929 |
16 694 |
Svenska sakkunniga i finsk-svenska gränsälvskom-mittén..................................... |
42 |
37 |
34 |
13 272 |
5 750 |
3 040 |
Utredning ang. rikets vapen och flagga m. m...... |
44 |
38 |
35 |
2 413 |
8 200 |
4 760 |
Militärstraffsakkunniga........................ |
45 |
39 |
36 |
49 160 |
8 615 |
2 310 |
Bostadsrättskommittén........................ |
46 |
40 |
37 |
53 003 |
1 200 |
11 009 |
Förvaltningsdomstolskommittén................ |
47 |
41 |
38 |
62 193 |
15 730 |
10 113 |
Etableringsutredningen........................ |
48 |
42 |
39 |
87 585 |
— |
4 500 |
Utredningen om rättegångshjälp................ |
49 |
43 |
40 |
9 710 |
3 940 |
64 |
Utredningen ang. vattenlagens torrläggningsbe-stämmelser................................. |
50 |
44 |
41 |
2 325 |
2 873 |
701 |
Sakkunniga rörande lagstifning om köp av lös egen-dom ....................................... |
51 |
45 |
42 |
4 000 |
1 279 |
|
Sakkunniga rörande lagstiftning om kommission, |
52 |
46 |
43 |
1 000 |
450 |
|
Sakkunniga rörande lagstiftning om skiljedom .... |
53 |
47 |
44 |
1 830 |
4 150 |
— |
Sakkunniga för utarbetande av handledning för till-lämpning av tryckfrihets- och sekretesslagstift-ningen ..................................... |
54 |
48 |
45 |
213 |
||
Utredningen för översyn av bokföringslagen...... |
56 |
50 |
46 |
29 226 |
5 215 |
3 212 |
Kommittén för förberedande av FN:s kongress i |
57 |
51 |
47 |
|||
Sakkunniga för deltagande i nordiskt samarbets-utskott rörande den nordiska rättsgemenskapen. |
58 |
52 |
48 |
1 725 |
300 |
|
Utredningen om utlandssvenskars folkbokföring ... |
— |
53 |
49 |
— |
675 |
630 |
Hyrcslagstiftningssakkunniga................... |
— |
54 |
50 |
— |
11 380 |
6 461 |
Immissionssakkunniga......................... |
— |
55 |
51 |
— |
10 395 |
4 328 |
1963 års JO-utredning......................... |
— |
56 |
52 |
— |
2 640 |
5 591 |
Departementsutredningen...................... |
— |
58 |
53 |
— |
— |
10 031 |
Utredningen för översyn av reglerna om fastställan-de av faderskap till barn utom äktenskap...... |
_ |
60 |
54 |
4 125 |
375 |
|
1963 års markvärdekommitté................... |
— |
61 |
55 |
_ |
13 880 |
12 714 |
Gruvrättsutredningen......................... |
— |
62 |
56 |
— |
2 310 |
1 890 |
Fylleristraffutredningen........................ |
— |
63 |
57 |
— |
3 653 |
4 250 |
Pressutredningen............................ |
— |
64 |
58 |
— |
— |
2 200 |
Parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären . |
— |
65 |
59 |
_ |
_ |
4 185 |
Fastighetsregisterutredningen................... |
— |
— |
60 |
— |
2 920 |
4 000 |
Utredningen av frågan om legalisering av sämje-delningar''................................ |
_ |
_ |
61 |
1 216 |
||
Sakkunnig rörande lagstiftningen om skifte av |
62 |
|||||
1964 års vatten- och avloppsutredning........... |
— |
— |
63 |
— |
948 |
— |
398
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
4 838 |
52 928 |
3 810 |
— |
1 178 |
72 309 |
11 965 |
9 000 |
415 168 |
25 891 |
682 |
142 |
148 |
39 801 |
17 073 |
7 500 |
151 702 |
|
— |
79 576 |
2 017 |
1 208 |
1 505 |
99 836 |
36 910 |
10 000 |
249 351 |
— |
4 710 |
525 |
373 |
122 |
10 950 |
1 598 |
— |
36 826 |
8 841 |
_ |
_ |
8 841 |
_ |
1 000 |
9 841 |
||
— |
43 330 |
3 240 |
3 184 |
590 |
58 895 |
30 578 |
13 500 |
230 957 |
886 |
22 636 |
2 464 |
1 910 |
— |
34 076 |
10111 |
4 500 |
55 401 |
_ |
_ |
3 390 |
1 060 |
1 500 |
5 950 |
|||
— |
46 773 |
584 |
— |
20 |
62 532 |
30104 |
17 000 |
240 566 |
1 030 |
1 305 |
_ |
3 560 |
1 339 |
6 000 |
15 965 |
||
32 197 |
84 765 |
14 622 |
8 469 |
25 551 |
224 197 |
33107 |
20 000 |
547 681 |
588 |
66 616 |
1 941 |
7 543 |
3 255 |
100 566 |
70 905 |
25 000 |
334 927 |
740 |
4 147 |
4 915 |
113 |
18 705 |
8 084 |
2 300 |
42 361 |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
71 |
13 031 |
2 720 |
5 800 |
23 964 |
28 441 |
3 345 |
_ |
_ |
— |
42 711 |
15 067 |
7 000 |
113 938 |
— |
41 785 |
1 284 |
941 |
— |
56 219 |
22 214 |
15 500 |
146 936 |
420 |
74 628 |
573 |
8 663 |
6 |
110133 |
47 301 |
22 400 |
242 027 |
— |
50 916 |
— |
614 |
187 |
56 217 |
22 203 |
12 500 |
178 505 |
— |
10 285 |
2 310 |
— |
379 |
16 978 |
12 755 |
7 500 |
46 943 |
— |
— |
686 |
602 |
5 |
4 867 |
518 |
500 |
8 210 |
— |
— |
— |
— |
85 |
5 364 |
2 045 |
— |
7 409 |
_ |
1 450 |
_ |
_ |
1 450 |
||||
— |
— |
1 931 |
— |
95 |
6 176 |
1 760 |
— |
9 766 |
502 |
715 |
|||||||
35 895 |
24 961 |
673 |
919 |
575 |
71 450 |
15 933 |
10 900 |
127 509 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
2 025 |
_ |
1 800 |
3 825 |
||||
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
1 305 |
3 740 |
6 000 |
11 045 |
— |
40 228 |
445 |
_ |
45 148 |
103 662 |
17 048 |
13 300 |
134 010 |
35 034 |
3 609 |
1 689 |
1 414 |
783 |
57 252 |
24 100 |
16 000 |
97 352 |
— |
36 147 |
1 282 |
_ |
383 |
46 043 |
17 691 |
11 000 |
74 734 |
— |
114 OOt |
— |
— |
7 422 |
131 457 |
99 233 |
57 000 |
287 690 |
46 773 |
4 143 |
614 |
32 |
56 062 |
19 264 |
9 300 |
84 626 |
|
3 441 |
42 572 |
3 457 |
4 653 |
4 |
80 721 |
31 783 |
33 000 |
145 504 |
— |
8 568 |
595 |
239 |
181 |
13 783 |
37 087 |
3 300 |
54 170 |
— |
14 980 |
634 |
— |
130 |
23 647 |
22 996 |
8 000 |
54 643 |
— |
_ |
336 |
_ |
210 |
2 746 |
8 448 |
13 400 |
24 594 |
— |
22 820 |
_ |
— |
741 |
27 746 |
33 789 |
3 000 |
64 535 |
— |
7 830 |
— |
— |
— |
14 750 |
14 515 |
13 000 |
42 265 |
— |
14 010 |
— |
— |
— |
15 226 |
3 009 |
— |
18 235 |
_ |
3 |
3 |
306 |
_ |
309 |
|||
6 888 |
— |
— |
— |
— |
7 836 |
19 287 |
10 000 |
37 123 |
399
Riksdagsberättelsen år 1965
1 |
1 2 |
1 3 |
1 4 |
5 |
1 6 |
7 |
1964 års utredning av frågan om radions juridiska |
||||||
ansvarighet................................ |
— |
— |
64 |
_ |
90 |
220 |
Arvsfondsutredningen......................... |
— |
— |
65 |
-- |
_ |
_ |
Röstlängdsutredningen........................ |
— |
— |
66 |
— |
— |
_ |
Utredningen rörande undersökning och bearbetning |
||||||
sockeln m. m............................... |
_ |
_ |
67 |
_ |
_ |
_ |
Forskningsberedningen....................... Summa kr. |
59 |
66 |
68 |
5165 5 100 073 |
12 735 277 366 |
8 910 309 400 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
Dj ursky ddsutredningen5....................... |
11 |
1 |
— |
64 290 |
2 125 |
8 123 |
Utredningen om administrativa frihetsberövan- |
||||||
den''....................................... |
13 |
2 |
— |
411 120 |
5 380 |
920 |
Författningsutredningen....................... |
14 |
3 |
— |
1 013 536 |
3 985 |
17 331 |
Utredning om översyn av bestämmelserna i 28 § re-geringsformen om svenskt medborgarskap såsom |
||||||
villkor för erhållande av statstjänst ........... |
26 |
4 |
— |
13 600 |
— |
_ |
Sakkunnig för genomgång och bearbetning av do- |
||||||
mar i expropriationsmål..................... |
35 |
5 |
— |
41 612 |
1 500 |
5 375 |
Jordabalksutredningen........................ Summa kr. |
43 |
6 |
159 500 1703 658 |
2 500 15 490 |
11 800 43 549 |
|
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1963/64 |
||||||
Kommittélokaler m. m......................... |
_ |
— |
_ |
_ |
_ |
917 |
Kontaktman för nordiskt lagsamarbete.......... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
600 |
Översyn av möjligheterna till utgallring av hand- |
||||||
lingar hos de allmänna domstolarna ........... Experter för biträde vid arbete med förberedande |
— |
— |
— |
— |
— |
L600 |
av revision av Bernkonventionen för skydd av |
||||||
litterära och konstnärliga verk................ |
— |
— |
— |
_ |
3 480 |
_ |
Expertgrupper för undersökning dels av arbetsfor-merna för en enkammarriksdag, dels av frågor |
||||||
rör. sambandet mellan riks- och kommunalpolitik |
— |
— |
— |
— |
— |
4 866 |
Översyn av vissa till utsökningsväsendet hörande |
||||||
författningar.............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
1 306 |
Länsstyrelsens i Malmöhus län utredning ang. sta-den Trelleborgs förenande i judiciellt avseende |
||||||
med Oxie och Skytts domsaga................ |
— |
— |
— |
— |
— |
3 230 |
Rådmannen G. A. Arnström.................... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
600 |
Hovrättsrådet M. Bäärnhielm.................. |
— |
— |
— |
— |
3 800 |
2 585 |
Byrådirektören B. Crona....................... |
— |
— |
— |
— |
1 000 |
_ |
Assessorn R. Greve............................ |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
5 878 |
Häradshövdingen N. Källoff.................... |
— |
— |
— |
— |
— |
600 |
Hovrättsrådet G. Ohlsson...................... |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
Byrådirektören S. Rengby..................... |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
Hovrättspresidenten K. Sidenbladh............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Materialförvaltaren S. Skald.................... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1 000 |
Hovrättsfiskalen S. Strömholm................. |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Lagbyråchefen Ö. Wetterberg.................. |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
Häradshövdingen 0. Östberg................... Summa kr. |
8 280 |
23182 |
1 Kostnaderna bestrides från andra och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
vartdera anslaget.
2 Kostnaderna bestrides från andra och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
vartdera anslaget.
3 Kostnaderna bestrides från andra och nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
vartdera anslaget.
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
641 |
983 |
1 934 |
5 942 |
1 500 |
9 376 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
1 200 |
1 200 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
||
_ |
_ |
_ |
||||||
43 |
24 096 |
6 459 |
4 107 |
5172 |
61 522 |
3 184 |
— |
69 871 |
204 333 |
1408793 |
89 814 |
77125 |
182 072 |
2 548 903 |
1017444 |
504 400 |
9 170 820 |
_ |
_ |
6 640 |
16 888 |
— |
— |
81 178 |
||
2 201 |
435 |
338 |
4 030 |
13 304 |
— |
— |
424 424 |
|
34 568 |
247 |
1 049 |
73 929 |
131 109 |
— |
1 144 645 |
||
_ |
— |
— |
556 |
888 |
1 444 |
iv*4‘ |
■« .. — |
15 044 |
4 143 |
9 980 |
20 998 |
— |
— |
62 610 |
|||
16 848 |
13 010 |
— |
1 795 |
30 839 |
76 792 |
— |
— |
236 292 |
19 049 |
51721 |
682 |
3 738 |
126 306 |
260 535 |
— |
1964193 |
|
U.CTHW1 .H |
||||||||
_ |
2 895 |
— |
— |
53 177 |
56 989 |
— |
; *r*-f |
|
— |
— |
— |
— |
— |
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 480 |
— |
— |
— |
v 5 281 |
1 783 |
1 976 |
481 |
14 387 |
— |
— |
— |
|
— |
14 735 |
— |
134 |
— |
„ 16175 |
.. ...STTTV |
, — |
— . |
12 061 |
15 291 |
_ |
_ |
— |
||||
_ |
_ |
— |
— |
600 |
— |
— |
— |
|
_ |
_ |
_ |
— |
6 385 |
— |
—* |
— |
|
_ |
_ |
— |
1 000 |
— |
— |
— |
||
14 485 |
_ |
— |
53 |
20 416 |
— |
— |
— |
|
■ |
_ |
— |
600 |
— |
— |
— |
||
134 |
r |
221 |
— |
— |
355 |
— |
— |
— |
143 |
— |
— |
— |
143 |
— |
— |
— |
|
_ |
_ |
419 |
— |
- o |
419 |
— |
—u |
tT~ '' |
. |
_ |
— |
5 |
1 005 |
— |
- .1 — |
■— |
|
_ |
_ |
_ |
1 000 |
1 000 |
— |
— |
— |
|
_ |
2 450 |
— |
— |
2 450 |
— |
— |
— |
|
— |
2 987 |
— |
— |
— |
2 987 |
— |
— |
— |
134 |
40 526 |
4 873 |
2110 |
66 777 |
145 882 |
— |
— |
4 Kostnaderna bestrides med andra medel än kommitléanslaget.
5 Kostnaderna bestrides från andra, nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en
tredjedel från ett vart av anslagen.
4 Kostnaderna bestrides från andra, femte och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en
tredjedel från ett vart av anslagen.
Riksdagsberättelsen år 1965
Utrikesdepartementet
1 |
1 2 |
1 3 |
1 4 |
1 5 |
1 6 |
1 7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
berättelsen |
t. o. m. |
V,1963- |
1964 |
|||
1961 |
1964 |
1965 |
It XJ70O |
Arvoden |
||
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
Utrikesförvaltningens lönenämnd, utlandslöneöver-svnen .......................... |
4 |
g |
||||
Baslinjeutredningen................. |
7 |
8 |
2 |
13 815 |
||
Utredning om svenska u-landslag1........... |
3 |
|||||
Summa kr. |
109 243 |
14 609 |
4 250 |
|||
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid in-gången av 1965 |
||||||
Nordiska samfärdselkommittén1............ |
1 |
5 |
4 |
|||
Beredningen för internationella biståndsfrågor (U-beredningen)................... |
5 |
7 |
5 |
235 769 |
||
Utredning angående informationsverksamheten i |
G |
|||||
Utredning rörande utrikesförvaltningens kamerala |
7 |
|||||
Summa kr. |
235 769 |
1649 |
13 470 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
Kansliutredningen.................... |
3 |
2 |
11 886 12 235 171 405 195 526 |
3 370 |
||
Utredningen rörande frågan om statsmöblering av |
8 |
4 |
||||
Utredning rörande den administrativa organisatio-nen vid utrikesdepartementet m. m............ |
2 |
1 |
6 800 10 170 |
7 260 7 760 |
||
Summa kr. |
||||||
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1963/64 |
||||||
Rådgivare i fråga om upplysningsverksamhet om Sverige.................... Svenska UNICEF-Kommittén................ |
— |
— |
— |
94 503 |
58 572 8 160 |
55 303 |
Summa kr. |
105 348 |
66 732 |
55 303 |
1 Kostnader bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
402
Kommittékostnader: Utrikesdepartementet
8 1 |
9 I |
10 | |
11 1 |
12 I |
13 | |
14 |
15 |
16 |
________ __!-It. - '' |
Beräknad |
|||||||
V.-''1/.. |
1964 |
kostnad 14 och 15) |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
Övriga utgifter (trycknings- |
Summa |
Verk- ställda utgifter Vt-''1/.. |
Beräk- nade utgifter Vi.—’"/i. |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
hyror, skriv-materiel |
||||
_ |
_ |
17 920 1 197 |
18 604 5 547 |
875 5 000 |
52 069 |
9 689 |
7 200 |
235 697 40 067 |
— |
— |
19117 |
24151 |
5 875 |
68 002 |
9 689 |
7 830 |
275 764 |
— |
— |
151 |
441 |
18 889 |
34 600 |
2 247 |
— |
272 616 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
800 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
7 874 |
8 000 |
15 874 |
— |
— |
151 |
441 |
18 889 |
34 600 |
10 921 |
8 000 |
289 290 |
—• |
— |
— |
— |
54 |
3 924 |
— |
— |
15 810 |
— |
— |
— |
801 |
— |
801 |
960 |
2 280 |
16 276 |
_ |
_ |
1 661 |
— |
297 |
16 018 |
— |
— |
187 423 |
— |
— |
1661 |
801 |
351 |
20 743 |
960 |
2 280 |
219 509 |
— |
— |
8 439 1 200 |
9 190 |
2 000 |
131 504 |
45 715 |
18 500 |
290 222 32 575 |
— |
— |
9 639 |
9190 |
2 000 |
142 864 |
56 085 |
18 500 |
322 797 |
403
Riksdagsberättelsen år 1965
Försvarsdepartementet
1 2 |
1 3 |
1 4 |
5 |
1 6 |
1 7 |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
berättelsen |
t. o. m. |
V, 1963- |
-so/. 1964 |
||
/« 19bo |
|||||
1963 |
1964 |
1965 |
Arvoden |
||
Leda- |
Sekr., |
||||
möter |
experter |
||||
m. fl. |
|||||
3 |
9 |
1 |
109 612 |
6 970 |
4 040 |
9 |
13 |
2 |
285 409 |
— |
360 |
— |
26 |
3 |
— |
2 800 |
4 020 |
395 021 |
9 770 |
8 420 |
|||
2 |
8 |
4 |
89 753 |
3 890 |
9 880 |
4 |
10 |
5 |
162 919 |
10 530 |
14 530 |
5 |
11 |
6 |
5 169 |
— |
— |
8 |
12 |
7 |
26 475 |
4 160 |
7 330 |
11 |
14 |
8 |
239 047 |
— |
10 785 |
12 |
15 |
9 |
334 393 |
12 520 |
45 500 |
13 |
16 |
10 |
154 851 |
7 020 |
21 135 |
14 |
17 |
11 |
41 503 |
1 470 |
1 800 |
15 |
18 |
12 |
150 867 |
11 655 |
7 200 |
16 |
19 |
13 |
22 724 |
5 040 |
8 040 |
18 |
20 |
14 |
7 395 |
3 200 |
4 400 |
20 |
21 |
15 |
54 611 |
32 410 |
23 840 |
— |
22 |
16 |
_ |
8 375 |
5 405 |
— |
23 |
17 |
— |
10 360 |
5 275 |
— |
24 |
18 |
— |
6 080 |
3 900 |
— |
25 |
19 |
— |
400 |
1 400 |
— |
— |
21 |
_ |
630 |
4 040 |
— |
— |
22 |
— |
6 630 |
2 475 |
— |
— |
24 |
_ |
6 350 |
600 |
— |
— |
25 |
— |
5 000 |
— |
— |
— |
26 |
— |
240 |
900 |
Kommitténs benämning
1964»
v: i. <• v'' ''. till ;
1956 års försvarsförvaltningssakkunniga......
1959 års besparingsutredning för försvaret ....
1963 års militärassistentutredning............
Summa kr
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången
av 19651
1954 års värnpliktsavlöningsutredning ..........
Organisationsnämnden för militärmusiken........
Kommandoexpeditionsutredningen..............
Utredningen rörande den framtida användningen
av Skeppsholmen m. m......................
1960 års befälsstatsdelegation...................
1960 års värnpliktsutredning...................
1960 års intendenturförvaltningsutredning.......
Utredning rörande redovisning av försvarets befästningar
.....................................
Försvarets lärarutredning...............;......
Soldathemsutredningen........................
Försvarets fastighetsförvaltningsutredning.......
1962 års försvarssjukvårdsutredning.............
Utredningen rörande arbetsuppgifter m. m. för försvarets
radioanstalt.........................
Tjänsteställningsutredningen...................
Krigsmaktens lärlingsutredning.................
Flygträningsutredningen.......................
1964 års utredning rörande vapenfria värnpliktiga .
Skyddsområdesutredningen....................
Militära tjänstgöringsåldersutredningen..........
Marinens befälsutredning......................
1964 års försvarskostnadsutredning...........
Göteborgs örlogsvarvsutredning.................
1964 års fortifikationsutredning.................
404
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
8 1 |
9 1 |
10 | |
11 1 |
12 | 13 ; |
14 |
15 |
16 |
|
Beräknad |
||||||||
lh—> |
1964 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1964 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
l/_ *1/.. |
t/.. 31/.. |
|||||||
KUSlUttUCl f |
It 110 |
|||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
1 365 |
12 375 |
7 166 |
2 000 |
131 153 |
||||
_ |
8 108 |
_ |
— |
100 |
7 648 |
480 |
— |
278 241 |
1 898 |
— |
4 584 |
2 267 |
228 |
15 797 |
234 |
— |
16 031 |
1898 |
8108 |
4 584 |
2 267 |
1693 |
20 524 |
7 880 |
2 000 |
425 425 |
11 061 |
34 |
2 400 |
1 266 |
28 531 |
5 770 |
12 000 |
136 054 |
|
_ |
_ |
372 |
1 368 |
26 800 |
4 710 |
3 000 |
197 429 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
—- |
— |
— |
5 169 |
367 |
11 857 |
5 590 |
2 500 |
46 422 |
||||
16 553 |
37 112 |
231 |
1 220 |
4 415 |
70 316 |
21 540 |
13 000 |
343 903 |
__ |
182 239 |
1 223 |
8 520 |
14 331 |
264 333 |
104 159 |
39 000 |
741 885 |
— |
33 368 |
— |
— |
1 364 |
62 887 |
21 915 |
20 000 |
259 653 |
_ |
3 270 |
240 |
3 000 |
48 013 |
||||
43 856 |
26 195 |
2 718 |
2 020 |
4 989 |
98 633 |
19 246 |
3 000 |
271 746 |
_ |
_ |
404 |
472 |
3 |
13 959 |
4 259 |
4 200 |
45 142 |
_ |
_ |
_ |
430 |
— |
8 030 |
2 623 |
1 700 |
19 748 |
— |
9 045 |
629 |
182 |
6 028 |
72 134 |
45 299 |
13 000 |
185 044 |
24 066 |
22 631 |
_ |
2 441 |
62 918 |
28 289 |
10 000 |
101 207 |
|
_ |
_ |
_ |
710 |
16 345 |
— |
3 000 |
19 345 |
|
. |
- |
1 518 |
721 |
— |
12 219 |
— |
6 000 |
18 219 |
- |
_ |
_ |
34 |
1 834 |
— |
3 000 |
4 834 |
|
_ |
_ |
_ |
— |
— |
2 611 |
3 500 |
6 in |
|
_ |
_ |
1 178 |
620 |
685 |
7 153 |
10 260 |
4 500 |
21 913 |
_ |
10 224 |
_ |
5 147 |
4 691 |
29 167 |
41 633 |
28 000 |
98 800 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
1 200 |
8 000 |
9 200 |
_ |
13 320 |
616 |
591 |
3 652 |
25 129 |
32 320 |
18 400 |
75 849 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
5 000 |
10 000 |
5 600 |
20 600 |
— |
— |
— |
638 |
33 |
1 811 |
6 611 |
6 000 |
14 422 |
405
Riksdagsberättelsen år 1965
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
1964 års inskrivnings- och personalredovisningsut- |
||||||
redning................... |
_ |
_ |
27 |
_ |
1 290 |
|
1964 års FHS-utredning................ |
_ |
_ |
28 |
|||
1964 års tygförvaltningsutredning............... |
— |
— |
29 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
1289 707 |
137 250 |
178 435 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
ingången av 19641 |
||||||
1954 års utredning angående vissa personalkårer |
||||||
inom försvaret..................... |
1 |
1 |
_ |
287 411 |
1 660 |
|
Försvarets fiskeskyddsutredning.......... |
6 |
2 |
_ |
94 151 |
||
Försvarets personaldelegation............... |
7 |
3 |
_ |
41 089 |
960 |
|
1960 års försvarsledningsutredning............. |
10 |
4 |
_ |
268 327 |
11 915 |
19 878 |
1962 års försvarskommitté............ |
17 |
5 |
_ |
127 015 |
||
Utredningen rörande fältflygares och flygnavigatö- |
||||||
rers anställningsförhållanden m. m............ |
19 |
6 |
_ |
9 711 |
2 500 |
5 200 |
Intendenturförvaltningsdelegationen............ |
22 |
7 |
— |
103 532 |
900 |
1 430 |
Summa kr. |
931 236 |
17 935 |
28 263 |
|||
D. Av kommittéans laget under budgetåret 1963/64 |
||||||
bestridda kostnader för sakkunniga biträden |
||||||
m. m. |
||||||
Militära arbetstidsdelegationen2 (arvoden hänförliga |
||||||
till juni 1963).................. |
21 |
— |
— |
52 413 |
435 |
165 |
1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget
2 Kostnaderna bestridas fr. o. m. 1.7. 1963 från IV. ht anslag till vissa nämnder m. m.
406
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
11 370 |
2 912 |
99 |
15 671 |
39 093 |
35 000 |
89 764 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
285 |
3 500 |
3 785 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
16 694 |
26 600 |
43 294 |
95 845 |
345 195 |
11463 |
23 333 |
46 476 |
837 997 |
424 347 |
275 500 |
2 827 551 |
1 346 |
768 |
5 529 |
292 940 |
|||||
— |
— |
146 |
— |
10 614 |
10 760 |
— |
— |
104 911 |
— |
— |
— |
— |
— |
960 |
— |
— |
42 049 |
— |
12 331 |
1 868 |
3 216 |
22 746 |
71 954 |
— |
— |
340 281 |
— |
— |
— |
— |
700 |
700 |
— |
— |
127 715 |
_ |
_ |
___ |
466 |
2 464 |
10 630 |
_ |
_ |
20 341 |
— |
6 431 |
34 |
1 264 |
1 408 |
11 467 |
— |
— |
114 999 |
— |
20108 |
2 048 |
4 946 |
38 700 |
112 000 |
— |
— |
1 043 236 liunnK»/* /. |
600 |
53 013 |
407
Riksdagsberuttelsen år 1965
Socialdepartementet
1 |
2 | 3 | 4 |
5 |
6 |
7 |
||
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
t. o. m. |
*/, 1963—*»/, 1964 |
|||||
1963 |
1964 |
1965 |
Arvoden |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under Sinnessjuklagstiftningskommittén............... |
Inl6 |
11 |
1 |
363 117 |
8 645 |
14 870 |
Utredningen om den framtida verksamheten vid |
Inl8 |
13 |
2 |
|||
1957 års epileptikerutredning................... |
Inl9 |
14 |
3 |
— |
905 |
1 470 |
1959 års undersökning av arbetstidsförkortningens |
7 |
17 |
4 |
232 007 |
720 |
12 803 |
Kommissionen för förhandlingar om högre utbild-ning i Lund och Malmö...................... |
In22 |
20 |
5 |
145 053 |
12 860 |
2 160 |
Kommittén för behandlingsforskning vid ungdoms-vårdsskolorna .............................. |
14 |
24 |
6 |
171 459 |
14 330 |
10 706 |
Nordisk utredning av frågan om specialistbehörig-het för läkare.............................. |
46 |
7 |
37 493 |
1 320 |
1 903 |
|
Utredning rörande inrättandet av ett nordiskt in-stitut för odontologisk materialprovning....... |
47 |
8 |
||||
Utredning av förutsättningarna för en samordning |
9 |
1 535 |
||||
Summa kr. B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta ut-byggande* .................................. |
Inl4 |
9 |
10 |
949 129 |
38 780 |
45 447 |
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala |
Inl5 |
10 |
11 |
|||
Karolinska sjukhusets utrustningskommitté*..... |
Inl7 |
12 |
12 |
— |
— |
— |
Barnanstaltsutredningen....................... |
5 |
15 |
13 |
314 727 |
14 490 |
15 721 |
Socialpolitiska kommittén...................... |
6 |
16 |
14 |
671 107 |
22 655 |
56 963 |
Mentalsjukvårdsberedningen*................... |
In21 |
18 |
15 |
— |
— |
— |
Mentalsjukvårdens personaldelegation*........... |
In21 |
19 |
16 |
— |
— |
— |
Kroppssjukvårdens statsbidragsutredning........ |
In23 |
22 |
17 |
64 686 |
4 130 |
5 012 |
Utredning för översyn av 1954 års lag om undervis-ning och vård av vissa psykiskt efterblivna* .... |
In21 |
23 |
18 |
|||
1961 års utredning om effektivare åtgärder för vård |
15 |
25 |
19 |
124 738 |
4 755 |
7 912 |
Yrkesskadeutredningen........................ |
16 |
26 |
20 |
173 880 |
13150 |
8 718 |
408
Kommittékostnader: Socialdepartementet
S 1 |
9 1 |
10 | |
11 1 |
12 |
13 | |
14 | 15 |
16 |
|
Beräknad |
||||||||
‘/j—“/i. |
1964 |
kostnad 1964 (s:a av 14 och 15) |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
Övriga utgifter (trycknings- |
Summa |
Verk- ställda utgifter Vi-*1/.. |
Beräk- nade utgifter |
|||
Leda- möter |
Sckr., |
Leda- möter |
Sekr., |
kuslnadei, |
||||
19 101 |
50100 |
248 |
686 |
93 650 |
26 033 |
10 000 |
492 800 |
|
z |
_ |
_ |
— |
— |
2 375 |
95 1 800 |
12 700 |
95 16 875 |
— |
23160 |
— |
— |
5 928 |
42 611 |
15 886 |
— |
290 504 |
5 327 |
939 |
1 997 |
929 |
— |
24 212 |
4 175 |
— |
173 441 |
— |
62 470 |
6 749 |
6 804 |
667 |
101 726 |
14 396 |
— |
287 581 |
— |
623 |
425 |
841 |
1 540 |
6 652 |
6 213 |
7 200 |
57 558 |
— |
— |
843 |
— |
— |
843 |
— |
— |
843 |
6 979 |
_ |
_ |
_ |
8 514 |
1 991 |
30 000 |
40 505 |
|
24 428 |
144 271 |
10 262 |
8 574 |
8 821 |
280 583 |
70 589 |
59 900 |
1 360 202 |
_ |
_ |
_ |
_ |
__ |
||||
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
134 |
54 966 |
2 825 2 079 |
672 765 |
2 966 61 859 |
91 640 |
36 093 |
16 400 |
458 860 1 015 007 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
* - |
309 |
5 718 |
1 925 |
2 324 |
161 |
19 579 |
6 829 |
2 200 |
93 294 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
13 408 |
17 500 |
30 908 |
66 762 |
45 037 |
724 297 |
7 209 1 750 |
3 008 |
68 645 |
31 320 |
8 000 |
232 703 |
409
Riksdagsberättelsen år 1965
1 |
1 2 |
1 3 |
1 4 |
1 5 |
1 6 |
1 7 |
Utredning rörande driftsbokföring vid karolinska |
21 |
2 125 |
4 420 |
7 667 |
||
Samarbetskommittén för behandling av frågan om |
In29 |
27 |
22 |
23 606 |
||
Smittlagstiftningsutredningen.................. |
In31 |
28 |
23 |
15 876 |
5 180 |
3 995 |
1961 års sjukförsäkringsutredning............... |
17 |
29 |
24 |
124 344 |
18 535 |
20 635 |
Centrala rehabiliteringsberedningen............. |
18 |
30 |
25 |
197 015 |
24 325 |
49 270 |
Socialstyrelseutredningen...................... |
20 |
31 |
26 |
3 395 |
_ |
7 902 |
1962 års utredning angående sjuksköterskeutbild-ningen..................................... |
In41 |
32 |
27 |
183 621 |
16 660 |
57 673 |
Utredning angående hembiträdeslagstiftningen ... |
21 |
33 |
28 |
2 355 |
1 950 |
6 455 |
Familjeberedningen........................... |
22 |
35 |
29 |
79 034 |
3 315 |
30 676 |
Utredningen om medicinalväsendets centraladmini-stration (MCA-utredningen).................. |
In47 |
36 |
30 |
65 738 |
16 110 |
5 149 |
1962 års utredning angående högstadieundervis-ningen för rörelsehindrade m. m.............. |
In48 |
37 |
31 |
1 904 |
8 736 |
|
Fensionsförsäkringskommittén.................. |
— |
38 |
32 |
7 030 |
13 900 |
7 244 |
Nordisk läkemedelskommitté .................. |
— |
39 |
33 |
1 846 |
3174 |
|
Nordisk utredning om samarbete beträffande lag-stiftning och kontroll på livsmedelsområdet..... |
40 |
34 |
1 986 |
7 135 |
3 874 |
|
Nordisk kommitté för utbildning i sjukhusadmini-stration*.................................. |
41 |
35 |
||||
Livsmedelsstadgekommittén.................... |
— |
42 |
36 |
_ |
10 870 |
720 |
Läkemedelsförsörjningsutredningen.............. |
— |
43 |
37 |
_ |
_ |
4 560 |
1963 års arbetstidskommitté.................... |
— |
44 |
38 |
_ |
_ |
3 390 |
1963 års klinikutredning....................... |
— |
45 |
39 |
_ |
_ |
|
1964 års nykterhetsvårdsundersökning........... |
— |
— |
40 |
— |
_ |
2 927 |
Utredning angående förhållandena vid adoption av |
— |
— |
42 |
_ |
_ |
_ |
Summa kr. C. Kommittéer »om avslutat sin verksamhet före Laboratorieutredningen........................ |
1 |
2 059 013 123 272 |
184 754 |
315 199 |
||
Utredningen om pensionsstyrelsens frivilliga för-säkring .......................... |
86 067 |
4 590 |
815 |
|||
Kommissionen för förhandlingar rörande karolinska |
Inl3 |
1 |
100 780 |
1 680 |
2 295 |
|
Utredning av vissa stiftelsen serafimerlasarettet be-rörande frågor.............................. |
2 |
940 |
||||
1960 års försöksdj ursutredning.................. |
In25 |
3 |
— |
8 103 |
1 750 |
2 342 |
Socialvårdskonsulentutredningen................ |
13 |
4 |
— |
208 902 |
_ |
2 345 |
Sakkunnig för utredning av frågan om den framtida |
In32 |
6 |
3 222 |
643 |
||
Utredningen angående yrkesmedicinens organisa-tion m. m.................................. |
39 |
7 |
53 436 |
1 075 |
8 634 |
|
Utredningen angående åtgärder mot försumliga för-sörjare.......................... |
— |
8 |
— |
132 |
2 475 |
_ |
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1963/64 Sakkunnig för ytterligare utredning av frågan om |
In43 |
34 |
C |
583 914 |
11 570 |
18 014 5 000 |
410
Kommittékostnader: Socialdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 I |
14 |
15 |
16 |
930 |
8 725 |
562 |
748 |
_ |
23 052 |
5 895 |
4 700 |
35 772 |
_ |
_ |
_ |
_ |
4 665 |
_ |
28 271 |
||
2 156 |
3 687 |
2 029 |
3 624 |
— |
20 671 |
6 873 |
1 500 |
44 920 |
_ |
75 433 |
4 226 |
3 356 |
30 023 |
152 208 |
33 252 |
25 500 |
335 304 |
— |
112 995 |
11477 |
8 432 |
6 224 |
212 723 |
65 453 |
80 500 |
555 691 |
— |
9 388 |
3 862 |
5 828 |
256 |
27 236 |
12 855 |
15 000 |
58 486 |
18 867 |
96 028 |
6 989 |
6 603 |
40 582 |
243 402 |
91 705 |
33 500 |
552 228 |
_ |
— |
83 |
290 |
80 055 |
88 833 |
3 710 |
38 500 |
133 398 |
— |
17 254 |
4 987 |
3 780 |
316 115 |
376 127 |
39 695 |
47 000 |
541 856 |
49197 |
53 811 |
6 863 |
1 019 |
1 347 |
133 496 |
7 576 |
24 800 |
231 610 |
32 400 |
1 485 |
55 |
2 156 |
44 832 |
19 921 |
20 500 |
87 157 |
|
_ |
27 492 |
262 |
— |
3 063 |
51 961 |
13 859 |
10 900 |
83 750 |
851 |
— |
4 555 |
— |
322 |
8 902 |
1 436 |
3 600 |
15 784 |
442 |
23 447 |
2 413 |
— |
1 606 |
38 917 |
28 169 |
1 600 |
70 672 |
— |
....-i |
872 |
— |
— |
12 462 |
6 114 |
25 200 |
43 776 |
_ |
51 516 |
— |
— |
— |
56 076 |
13 978 |
11 400 |
81 454 |
329 |
24 125 |
— |
4 009 |
150 |
32 003 |
28 197 |
21 200 |
81 400 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
2 174 |
20100 |
22 274 |
— |
7 872 |
— |
2 714 |
82 |
13 595 |
21 373 |
10 400 |
45 368 |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 000 |
4 000 |
139 977 |
822 255 |
58 515 |
53178 |
550 744 |
2 124 622 |
587106 |
512 800 |
5 283 541 |
22 |
838 |
860 |
_ |
_ |
124 132 |
|||
— |
3 210 |
— |
— |
235 |
8 850 |
— |
— |
94 917 |
— |
— |
— |
— |
— |
3 975 |
— |
— |
104 755 |
_ |
165 |
1 105 |
_ |
_ |
1 105 |
|||
_ |
_ |
_ |
— |
2 908 |
7 000 |
— |
— |
15 103 |
— |
— |
— |
— |
1 439 |
3 784 |
80 |
— |
212 766 |
— |
— |
214 |
— |
694 |
1 551 |
— |
— |
4 773 |
— |
3 591 |
129 |
1 031 |
12 378 |
26 838 |
1 500 |
— |
81 774 |
— |
— |
— |
— |
3 408 |
5 883 |
— |
— |
6 015 |
6 823 |
343 |
1031 |
22 065 |
59 846 |
1580 |
645 340 |
||
— |
— |
— |
133 |
— |
5 133 |
— |
— |
— |
411
Riksdagsbcrättelsen år 1965
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Utredningar rörande behovet av vårdpersonal vid erkända vårdan- |
||||||
stalter för alkoholmissbrukare m. m......... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
2 156 |
arbetsdriften vid erkända och enskilda vårdan- |
||||||
stalter för alkoholmissbrukare.............. |
— |
— |
— |
— |
1 965 |
_ |
jordbruksdriften vid de statliga och erkända vård- |
||||||
anstalterna för alkoholmissbrukare.......... |
— |
— |
— |
— |
3195 |
_ |
Delegation med uppgift att biträda socialstyrelsen |
||||||
vid beredning av vissa byggnadsfrågor......... |
— |
— |
— |
— |
1 410 |
500 |
Statens ungdomsråd........................... |
— |
— |
— |
— |
10 075 |
5 195 |
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande |
— |
— |
— |
— |
6 550 |
12 831 |
Centrala regionsjukvårdsnämnden .............. |
— |
— |
— |
— |
— |
600 |
Experter åt utrustningsnämndenvid universitet och |
||||||
högskolor.................................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Experter för översyn av blankettbeståndet inom |
||||||
medicinalväsendets område................... |
— |
— |
— |
— |
190 |
_ |
Ersättningar till: |
||||||
byggnadsrådet R. af Malmborg............... |
— |
— |
— |
— |
5 500 |
— |
överdirektör E. Anneli....................... |
— |
— |
— |
— |
_ |
12 000 |
länsstyrelsen i Jämtlands län................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Kommittélokaler.............................. Summa kr. |
— |
28 885 |
5 025 43 307 |
1 Kostnaderna bestrides från kommittéanslaget i den mån ej annat angives.
* Kostnaderna bestrides ej från kommittéanslaget utan med andra medel.
5 Kostnaderna har intill den 30 juni 1964 bestritts med andra medel.
* Utredningen har fr. o. m. den 1 juli 1964 överflyttats till civildepartementet.
412
Kommittékostnader: Socialdepartementet
8 ! |
9 1 |
10 |
11 1 |
12 | |
13 | |
14 |
15 |
16 |
5 895 |
6 963 |
2 507 |
194 |
17 715 |
_ |
_ |
||
17 849 |
— |
9 176 |
10 704 |
6 |
39 700 |
— |
— |
— |
31 706 |
— |
2 263 |
181 |
— |
37 345 |
— |
— |
— |
100 |
_ |
_ |
_ |
— |
2 010 |
— |
— |
— |
231 |
2 217 |
6 356 |
656 |
6 463 |
31 193 |
— |
— |
— |
191 001 |
2 228 |
14 513 |
14 392 |
241 515 |
— |
— |
— |
|
— |
36 |
— |
— |
636 |
— |
-- |
||
— |
— |
— |
73 |
— |
73 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
190 |
— |
— |
— |
500 |
6 000 |
— |
— |
— |
||||
_ |
62 426 |
— |
— |
193 |
74 619 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
6 500 |
6 500 |
— |
— |
— |
|
— |
— |
— |
541 |
88141 |
93 707 |
— |
— |
— |
55 781 |
262 607 |
20 059 |
29 308 |
116 389 |
556 336 |
— |
— |
— |
bi? W-iiou»J''-’ r fri# tuuf
*A&i /fc
i?->u >
413
Riksdagsberättelsen år 1965
Kommunikationsdepartementet
1 |
1 2 |
1 3 |
1 4 |
5 |
1 6 |
1 7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
ber |
ättel |
>en |
t. o. m. |
V, 1963- |
-30/. 1964 |
|
1963 |
1964 |
1965 |
Arvode Leda- möter |
n Sekr., |
||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
Statens byggnadsbesparingsutredning3........... |
9 |
8 |
1 |
798 847 |
3 510 |
21 653 |
\ ägmarksersättningskommittén1............ |
11 |
9 |
2 |
165 352 |
11 700 |
6 450 |
Märstadelegationen................. |
14 |
14 |
3 |
39 949 |
2 470 |
3 120 |
1959 års flygutredning.................. |
15 |
15 |
'''' 4 |
36 491 |
400 |
611 |
Bilskrotningsutredningen.............. |
24 |
23 |
5 |
14 141 |
6 750 |
18 940 |
Säffle kanalutredning.............. |
31 |
29 |
6 |
959 |
9 159 |
|
Flygmaterielutredningen.............. |
_ |
32 |
7 |
8 175 |
18 545 |
13 275 |
Arbetsgruppen för säkerhetsinspektionsfrågor..... |
— |
34 |
8 |
5 570 |
16 475 |
20 000 |
Arbetsgruppen för radio- och televisionshus i Göte- |
||||||
borg1................ |
— |
35 |
9 |
14 030 |
7 200 |
|
Sakkunniga för granskning av järnvägsstyrelsens |
||||||
m. m.1..................... Summa kr. |
39 |
10 |
1069 484 |
10 000 83 880 |
5 000 105 408 |
|
B. Kommittéer som fortsStter sin verksamhet vid |
||||||
Markdelegationen................ |
12 |
10 |
11 |
93 769 |
15 245 |
20 160 |
Statens företrädare vid förhandlingar om bättra- |
||||||
fiken i Stockholms skärgård.......... |
*8 |
*11 |
12 |
495 |
645 |
|
1957 års bemanningsutredning......... |
*9 |
12 |
13 |
67 333 |
1 350 |
2 355 |
1957 års trafiknykterhetskommitté.......... |
13 |
13 |
14 |
154 547 |
4 100 |
20 948 |
1960 års radioutredning1......... |
16 |
16 |
15 |
332 422 |
52 904 |
163 130 |
1960 års vägsakkunniga............. |
17 |
17 |
16 |
153 692 |
14 660 |
34 693 |
Parkeringskommittén............. |
18 |
18 |
17 |
236 909 |
2 480 |
14 878 |
Ellagstiftningsutredningen............... |
19 |
19 |
18 |
107 955 |
2 370 |
8 945 |
Svenska ledamöterna av Nordisk vägtrafikkommitté |
20 |
20 |
19 |
62 121 |
5 725 |
19 031 |
Kanaltrafikutredningen.......... |
22 |
21 |
20 |
161 896 |
7 770 |
33 795 |
Centrala civila transportkommittén......... |
23 |
22 |
21 |
145 110 |
16 720 |
19 455 |
Färdskrivarutredningen.............. |
25 |
24 |
22 |
6 190 |
1 000 |
1 148 |
Utredning angående organisationen av bokfö- |
||||||
ringsarbetet m. m. inom byggnadsstyrelsen .... |
27 |
25 |
23 |
6125 |
7 715 |
|
Utredning rörande vissa rättsliga spörsmål m. m. |
||||||
samhet1.................. |
28 |
26 |
24 |
5 807 |
1 920 |
|
1962 års fritidsutredning.......... |
29 |
27 |
25 |
13 592 |
14 410 |
22 144 |
Bilförarutredningen............ |
30 |
28 |
26 |
59 189 |
16 255 |
19 291 |
1963 års luftfartsutredning.......... |
— |
30 |
27 |
690 |
5 420 |
36 752 |
Utredning rörande förrådshållningen inom vissa |
||||||
statliga verk................ |
— |
31 |
28 |
— |
675 |
— |
414
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
8 1 |
9 |
10 | |
11 I |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad |
||||||||
Vi-’1/.. |
1964 |
kostnad |
||||||
t. o. m. in |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1964 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
h no |
In ht |
|||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
508 |
48 609 |
215 |
605 |
1 435 |
76 535 |
7 834 |
883 216 |
|
_ |
_ |
644 |
140 |
6 043 |
24 977 |
— |
— |
190 329 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
5 590 |
2 670 |
— |
48 209 |
-0< _ |
. \ . ? _: |
_ |
— |
1 011 |
— |
— |
37 502 |
|
_ |
7 126 |
28 |
239 |
497 |
33 580 |
4 759 |
— |
52 480 |
_ |
15 486 |
483 |
1 472 |
135 |
26 735 |
741 |
r .... — |
28 435 |
2 106 |
_ |
1 393 |
68 |
899 |
36 286 |
12 265 |
— |
56 726 |
— |
— |
— |
— |
51 188 |
87 663 |
— |
— |
93 233 |
— |
— |
2 014 |
879 |
— |
24 123 |
230 |
— |
24 353 |
513 |
15 513 |
_ |
_ |
15 513 |
||||
2 614 |
71221 |
5 290 |
3 403 |
60197 |
332 013 |
28 499 |
— |
1429 996 |
17 528 |
_ |
_ |
_ |
; f iTT.K'' * |
52 933 |
79 366 |
40 000 |
266 068 |
94 |
88 |
827 |
720 |
1 000 |
3 042 |
|||
_ |
_ |
_ |
435 |
n |
4 151 |
— |
500 |
71 984 |
477 |
5 696 |
1 227 |
530 |
21 374 |
54 352 |
3 708 |
6 000 |
218 607 |
_ |
1 069 |
16 702 |
31 102 |
40 046 |
304 953 |
83 294 |
36 000 |
756 669 |
_ |
37 096 |
1 411 |
822 |
— |
88 682 |
29 214 |
30 000 |
301 588 |
_ |
72 499 |
460 |
4 080 |
2 368 |
96 765 |
8 116 |
13 200 |
354 990 |
_ |
27 553 |
1 668 |
4 925 |
— |
45 461 |
14 774 |
9 000 |
177 190 |
1 129 |
58 550 |
5 452 |
14 783 |
7 598 |
112 268 |
54 725 |
24 000 |
253 114 |
6 852 |
35171 |
997 |
2 079 |
61 556 |
148 221 |
56 491 |
14 000 |
380 608 |
_ |
57 096 |
4 338 |
10 659 |
19 352 |
127 620 |
53 777 |
27 500 |
354 007 |
135 |
— |
— |
— |
102 |
2 386 |
944 |
3 500 |
13 020 |
— |
— |
— |
— |
1 704 |
15 544 |
8 830 |
— |
24 374 |
65 |
150 |
2 135 |
538 |
_ |
8 480 |
|||
6 475 |
37 079 |
4 797 |
10 594 |
3 149 |
98 648 |
238 707 |
9 200 |
360 147 |
_ |
50 332 |
6 027 |
6 411 |
2 271 |
100 587 |
61 954 |
12 142 |
233 872 |
— |
41 704 |
3 038 |
132 |
16 523 |
103 569 |
32 730 |
19 600 |
156 589 |
— |
— |
— |
— |
— |
675 |
— |
675 |
415
Riksdagsberättelsen år 1965
1 |
1 2 |
1 3 |
1 4 |
1 5 |
1 6 |
1 7 |
Lotsorganisationsutredningen................... |
33 |
29 |
1 825 |
4 100 |
||
Väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen..... |
— |
36 |
30 |
— |
1 500 |
7 607 |
Körtidsutredningen..................... |
— |
37 |
31 |
— |
4 240 |
3 480 |
Statens företrädare i skärgårdstrafikutredningen .. |
— |
38 |
32 |
— |
_ |
440 |
Statens förhandlingsman för storstockholmstrafiken |
— |
— |
33 |
_ |
6 387 |
7 830 |
1964 års transportforskningsutredning........... |
— |
— |
34 |
_ |
_ |
|
Svenska öresundsgruppen*..................... |
— |
— |
35 |
_ |
2 260 |
1 040 |
Bilregisterutredningen......................... Utredning i fråga om trafiken mellan Gotland och |
— |
— |
36 |
— |
— |
— |
fastlandet........................... |
_ |
_ |
37 |
_ |
||
Trafikpolitiska delegationen.................... |
_ |
_ |
38 |
_ |
_ |
|
Vägplaneutredningen1 ..................... |
— |
39 |
_ |
_ |
_ |
|
Utredning angående vagnbok för motorfordon .... |
— |
— |
40 |
— |
— |
— |
Sverige m. m............................... Utredning angående standardisering av trans- |
— |
— |
41 |
— |
— |
— |
portdokument .......................... Utredning angående befordran av farligt gods på |
— |
— |
42 |
— |
— |
— |
väg m. in.............................. |
— |
— |
43 |
_ |
_ |
_ |
Sakkunniga för översyn av sjömanslagen........ |
— |
— |
44 |
— |
_ |
_ |
Utredningsman för översyn av sjöarbetstidslagen . Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
45 |
1 601 717 |
185 341 |
449 582 |
||
1953 års trafikutredning....................... |
8 |
1 |
_ |
1 093 213 |
760 |
|
Svenska öresundsdelegationen1.................. |
10 |
2 |
— |
1 246 467 |
_ |
1 890 |
1961 års trafiksäkerhetskommitté............... Svenska ledamoten av en skandinavisk juristkom-mitté för undersökning rörande SAS engagement |
21 |
3 |
~ |
240 340 |
10 435 |
10 367 |
med vissa luftfartsföretag.................... Utredning om en avveckling av vissa avgifter för |
26 |
4 |
— |
83 275 |
— |
— |
sjöfarten i Stockholms stad................... |
— |
5 |
— |
;VJ'', _ |
__ |
775 |
Utredning rörande sjömans rätt till fri hemresa .... Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1963/64 Samordningsfrågor rörande nordisk transportekono- |
6 |
2 663 295 |
10 435 |
350 14142 |
||
misk forskning.............................. Länsstyrelsens 1 Värmlands län utredning rörande |
"- |
— |
8 396 |
200 |
2 969 |
|
trafikförhållandena i Övre Klarälvsdalen....... Ersättning till experter att biträda byggnadsstyrel-sen vid översyn av vissa föreskrifter för förvalt- |
— |
— |
3 990 |
|||
ningen av statens fastigheter i utlandet m. m. ... |
’- |
— '' |
— |
— |
— |
2 700 |
tjänst för sjöfolk............................ Lastbilstaxeutredningen inom statens biltrafik- |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
nämnd........................ Byggnadsstyrelsen, statistiska centralbyrån och di- |
— |
— |
— |
— |
— |
6 772 |
verse personer............................ |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
Kommunikationsdepartementets expenser ....... Summa kr. |
29 833 38 229 |
200 |
1 225 17 656 |
1 Kostnaderna bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
a Hänvisningen avser nummer i handelsdepartementets redovisning.
416
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 370 |
1 457 |
2 439 |
150 |
27 341 |
21 213 |
16 000 |
64 554 |
|
'' - |
43 173 |
443 |
240 |
4 847 |
57 810 |
28 555 |
22 080 |
108 445 |
— |
474 |
897 |
— |
3 230 |
12 321 |
14 615 |
25 000 |
51 936 |
— |
— |
— |
86 |
— |
526 |
4 492 |
1 000 |
6 018 |
— |
30 070 |
.- |
— |
1 186 |
45 473 |
104 182 |
85 000 |
234 655 |
— |
— |
— |
— |
96 |
96 |
3 388 |
7 000 |
10 484 |
— |
— |
317 |
259 |
— |
3 876 |
20 479 |
15 000 |
39 355 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
15 000 |
15 000 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
408 |
8 500 |
8 908 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 503 |
6 900 |
10 403 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 000 |
4 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 440 |
1 200 |
3 640 |
_ |
_ |
_ |
_ |
___ |
_ |
1 676 |
5 830 |
7 506 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8 820 |
5 485 |
14 305 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 010 |
1010 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
25 |
9 280 |
9 305 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 870 |
1 870 |
32 596 |
487 932 |
49 390 |
89 664 |
185 713 |
1507 220 |
941684 |
475 797 |
4 526 418 |
271 |
1 031 |
18 |
1 094 262 |
|||||
— |
— |
— |
— |
7 833 |
9 723 |
— |
— |
1 256 190 |
— |
9 552 |
1 810 |
— |
17 933 |
50 097 |
— |
— |
290 437 |
— |
— |
— |
— |
1 084 |
1 084 |
— |
— |
84 359 |
_ |
1 200 |
_ |
_ |
_ |
1 975 |
_ |
_ |
1 975 |
— |
— |
— |
— |
356 |
706 |
— |
— |
706 |
10 752 |
1810 |
27 477 |
64 616 |
18 |
2 727 929 |
|||
41 760 |
1 151 |
2 713 |
192 |
48 985 |
4 902 |
2 400 |
64 683 |
|
— |
3 500 |
— |
3 079 |
— |
10 569 |
292 |
400 |
11 261 |
— |
31 214 |
— |
653 |
— |
34 567 |
17 578 |
13 000 |
65 145 |
— |
— |
354 |
663 |
— |
1 017 |
— |
— |
1 017 |
— |
6 105 |
— |
— |
— |
12 877 |
11 868 |
3 601 |
28 346 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
44 989 |
_ |
_ |
44 989 |
— |
— |
— |
— |
36 111 |
37 336 |
6 060 |
1 000 |
74 229 |
— |
82 579 |
1505 |
7108 |
36 303 |
190 340 |
40 700 |
20 401 |
289 670 |
3 Kostnaderna bestrides från andra, femte, sjätte, åttonde, nionde, tionde och elfte huvudtitlarnas
kommittéanslag med en sjundedel från vartdera anslaget.
14 Bihang till riksdagens protokoll 1966. f samt.
Itikadagsberättelaen
417
Riksdagsberättelsen år 1965
Finansdepartementet
1 |
2 |
1 3 |
1 4 |
5 |
1 6 |
1 ? |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
t. o. m. |
''1,1963- |
-«/. 1964 |
||||
1963 |
1964 |
1965 |
Arvoden |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet under 1964 1958 års skatteutjämningskommitté............. |
16 |
10 |
1 |
849 737 |
14 980 |
39 818 |
Skatteutredningen angående ackumulerad inkomst |
18 |
12 |
2 |
135 506 |
4 080 |
3 900 |
Uppbördsorganisationskommittén1.............. |
19 |
13 |
3 |
2 592 337 |
— |
— |
1961 års nykterhetslagkommitté................ |
30 |
20 |
4 |
135 397 |
10 585 |
9 515 |
Summa kr. B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid Utredningen om universitetens egendomsförvalt-ning....................................... |
17 |
11 |
5 |
3 712 977 46 901 |
29 645 975 |
53 233 |
Uppdrag att bevaka statens intressen vid tillämp-ningen av avtalet den 28 juni 1956 mellan staten |
20 |
14 |
6 |
6 390 |
3 000 |
6 450 |
Lönebeskattningsutredningen................... |
22 |
15 |
7 |
125 559 |
1 830 |
4 315 |
Uppbördsutredningen......................... |
23 |
16 |
8 |
143 143 |
4 720 |
5 315 |
Allmänna skatteberedningen................... |
26 |
17 |
9 |
698 082 |
61 676 |
67 488 |
1961 års fastighetstaxeringsutredning............ |
28 |
18 |
10 |
18 913 |
— |
— |
Konsumtionskreditutredningen................. |
29 |
19 |
11 |
240 399 |
7 455 |
12 130 |
Koncentrationsutredningen..................... |
31 |
21 |
12 |
190 530 |
10 260 |
31 255 |
Affärsverksutredningen........................ |
32 |
22 |
13 |
59 244 |
5 400 |
14 435 |
Utredningen om metrologiska enheter........... |
34 |
23 |
14 |
44 570 |
5 525 |
6 505 |
Kreditinstitututredningen...................... |
35 |
24 |
15 |
17 005 |
14 250 |
15 470 |
1963 års utredning rörande underhållet av statliga |
_ |
25 |
16 |
_ |
1 475 |
5 580 |
Aktiefondsutredningen......................... |
— |
26 |
17 |
2 495 |
5 600 |
7 275 |
Utredningen rörande förundersöknings- och åkla-garverksamheten i tullmål................... |
_ |
27 |
18 |
__ |
||
1963 års försäkringsskattekommitté............. |
— |
28 |
19 |
— |
3 640 |
1 500 |
Myntkommittén.............................. |
— |
29 |
20 |
— |
3 640 |
3 270 |
Utredning om finansiella långtidsperspektiv inom |
21 |
|||||
Trafiklivräntekommittén....................... |
— |
— |
22 |
— |
— |
915 |
Aktievinstutredningen......................... |
— |
— |
23 |
— |
— |
— |
Skogsskattekommittén......................... |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
Fondbyråutredningen......................... |
— |
— |
25 |
— |
— |
— |
Utredning av frågan om redovisning i skuldförbin-delser mot säkerhet i fartygsinteckning av vissa |
26 |
- |
418
Kommittékostnader: Finansdepartementet
8 |
! 9 |
1 io |
1 11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad total- |
||||||||
V.-*1/.. |
1964 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1964 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
Vt—*1/.. |
Vn—**/i. |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.; |
||||||
135 348 |
8 678 |
8 339 |
7 514 |
214 677 |
37 106 |
1 101 520 |
||
_ |
42 314 |
407 |
102 |
_ |
50 803 |
11 560 |
_ |
197 869 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 002 446 |
— |
— |
4 594 783 |
— |
— |
— |
— |
1 758 |
21 858 |
12 527 |
— |
169 782 |
177 662 |
9 085 |
8 441 |
9 272 |
2 289 784 |
61193 |
“““ |
6 063 954 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
975 |
— |
— |
47 876 |
9 450 |
15 840 |
|||||||
— |
26 551 |
— |
2138 |
— |
34 834 |
8 916 |
800 |
170 109 |
— |
44 030 |
631 |
— |
— |
54 696 |
22 853 |
12 200 |
232 892 |
42 455 |
255 501 |
19 541 |
27 791 |
23 934 |
498 386 |
149 090 |
35 000 |
1 380 558 |
— |
— |
1 293 |
615 |
— |
1 908 |
— |
— |
20 821 |
1 500 |
— |
2 491 |
— |
— |
23 576 |
10 713 |
2 400 |
277 088 |
— |
146 457 |
2 332 |
3 030 |
2 776 |
196 110 |
62 920 |
36 000 |
485 560 |
— |
28 738 |
350 |
: •— |
— |
48 923 |
13 632 |
7 000 |
128 799 |
5 086 |
39 518 |
75 |
597 |
9 |
57 315 |
17 034 |
9 300 |
128 219 |
— |
225 |
897 |
81 |
— |
30 923 |
8 373 |
10 800 |
67 101 |
_ |
_ |
198 |
78 |
_ |
7 331 |
3 915 |
400 |
11 646 |
— |
30188 |
— |
25 |
209 |
43 297 |
24 612 |
12 000 |
82 404 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 600 |
1 600 |
— |
— |
— |
— |
— |
5 140 |
18 230 |
10 600 |
33 970 |
— |
24 819 |
544 |
— |
108 |
32 381 |
18 076 |
12 500 |
62 957 |
__ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
3 120 |
_ |
3 120 |
— |
8 286 |
— |
— |
— |
9 201 |
19 227 |
14 200 |
42 628 |
— |
— |
— |
— |
75 |
75 |
3 120 |
5 000 |
8 195 |
= |
— |
= |
= |
— |
— |
1 720 |
6 800 |
8 520 |
_ |
_ |
■ |
■ ■ |
_ |
- |
_ |
- |
, |
419
Riksdagsberåttelsen år 1965
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
översyn av lagen om understödsföreningar....... |
27 |
_ |
_ |
|||
översyn av bestämmelserna om statlig kontroll på |
||||||
ädelmetallarbeten m. m...................... Summa kr. |
28 |
1 593 231 |
129 446 |
181 903 |
||
C Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
Skattelagssakkunniga.......................... |
12 |
1 |
— |
956 695 |
— |
2 064 |
1953 års skatteflyktskommitté.................. |
13 |
2 |
— |
265 487 |
4 540 |
2 050 |
Lokaliseringsutredningen rörande statlig verksam- |
||||||
het........................................ |
14 |
3 |
— |
571 862 |
9 775 |
6 396 |
Dubbelbeskattningssakkunniga................. |
21 |
5 |
— |
190 417 |
— |
4 420 |
Värdesäkringskommittén....................... |
25 |
7 |
— |
366 540 |
14 720 |
20 376 |
Statens skogsföretagsutredning................. Summa kr. |
33 |
9 |
87 268 2 438 269 |
4 400 33 435 |
11 445 46 751 |
|
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1963/64 |
||||||
Utredningsrådet.............................. |
— |
— |
— |
— |
2 700 |
180 |
Kommittélokaler.............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
371 |
Statens nämnd för förhandlingar med kommuner .. |
— |
— |
— |
— |
6 375 |
14 335 |
Förhandlingsdelegation med uppdrag att med före-trädare för jordbruksnäringen föra förhand-lingar rörande inrättande av ett institut för lång-fristig kreditgivning till företag inom jordbruket |
||||||
m. m...................................... |
— |
— |
— |
— |
3 300 |
2 000 |
Disponenten 0. J. Blennow..................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Postbankschefen S. E. V. Lönnqvist............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Byråchefen F. Baarsen........................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
M. Tellvin.................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
6 409 |
Byråchefen B. M. C. Resare.................... |
— |
— |
— |
— |
1 500 |
— |
Advokaten G. B. T. I.indh..................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
DUI AB..................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Gabrielssons Bokbinderi....................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Nils Anderssons Tryckeri...................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Centraltryckeriets Stämpelfabrik................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Birger Gustafssons AB ........................ |
— |
— |
— |
— |
— |
. - |
AB Snabbtvätt .............................. |
— |
-, |
'' - |
— |
— |
— |
Pressurklipp.................................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Telefonbyrån................................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Nordiska bokhandeln.......................... Summa kr. |
13 875 |
23 295 |
1 Kostnaderna bestrides från andra medel än kommittéanslaget.
420
Kommittékostnader: Finansdepartementet
8 |
9 |
10 | 11 | |
12 |
13 | |
14 | |
15 | |
16 |
|
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
700 |
49 041 |
604 313 |
28 352 |
34 355 |
27111 |
1 054 521 |
385 551 |
177 300 |
3 210 603 |
1 544 |
3 608 |
960 303 |
||||||
— |
15 046 |
— |
— |
15 460 |
37 096 |
4 612 |
— |
307 195 |
16 010 |
822 |
979 |
24 387 |
58 369 |
6 932 |
— |
637 163 |
|
_ |
12 840 |
644 |
— |
4 441 |
22 345 |
— |
— |
212 762 |
_ |
29 099 |
1 886 |
1 785 |
32 772 |
100 638 |
240 |
— |
467 418 |
1 450 |
1 767 |
— |
— |
8 621 |
27 683 |
— |
— |
114 951 |
1450 |
74 762 |
3 352 |
2 764 |
87 225 |
249 739 |
11 784 |
2 699 792 |
|
2 880 |
||||||||
_ |
775 |
— |
— |
23 485 |
24 631 |
— |
— |
— |
65 984 |
136 176 |
11 611 |
4 869 |
63 404 |
302 754 |
|||
5 300 |
||||||||
_ |
_ |
1384 |
— |
— |
1 384 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
502 |
— |
— |
502 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
-- |
2 387 |
2 387 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
6 409 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
1 500 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
— |
8 000 |
8 000 |
— |
— |
— |
_ |
■ ■ |
_ |
— |
12100 |
12 100 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
845 |
845 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
44 |
44 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
14 |
14 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
50 |
50 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
131 |
131 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
169 |
169 |
— |
— |
— |
_ |
270 |
— |
— |
— |
270 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
120 |
— |
— |
— |
65 984 |
137 221 |
13 497 |
4 869 |
no 749 |
369 490 |
— |
— |
— |
421
Riksdagsberättelsen år 1965
Ecklesiastikdepartementet
l
Kommitténs benämning
Kommitténs
nummer i
berättelsen
1963 1964 1965
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under
19641
Farmaceututbildningskommittén...............
Studiesociala utredningen......................
Naturvetenskapliga samordningskommittén i Göteborg
.......................................
Kommittén för nya utbildningsvägar vid de filosofiska
fakulteterna...........................
Skoladministrativa utredningen.................
Utredning rörande blind- och dövskoleväsendets utbildningsmål
och organisation................
Frescatikommittén............................
Rymdkommittén.............................
1962 års Umeåkommitté.......................
Programkommittén för Uppsala humanistiska fakultet
.....................................
Programkommittén för Göteborgs humanistiska fakultet
.....................................
Utredning rörande förbud mot utförsel ur riket av
värdefulla konst- och kulturföremål...........
Utredningen om vissa marinbiologiska fältstationer
m. m......................................
1963 års organisationskommitté för skolväsendets
centrala ledning m. m.......................
Programkommittén för Lunds universitet........
Sakkunnig för översyn av avlöningsförmånerna för
utlandskyrkoherdarna*.......................
13
26
31
32
39
40
42
44
46
47
48
Summa kr.
15
25
30
31
37
38
40
41
43
44
45
50
52
53
54
58
1
2
3
4
5
6
7
8
9
12
13
14
15
16
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid
ingången av 19651
Chalmerska byggnadskommittén*...............
Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté*
......................................
Utrustningskommittén för Göteborgs universitet ..
Utredning rörande vissa medicinska utbildningsfrågor
m. m................................
5
6
11
14
12
13
14
16
17
18
19
20
5 I 6 | 7
Utgifter
t. o. m. |
7,1963- |
->°/. 1964 |
Arvoden |
||
Leda- möter |
Sekr., |
|
103 074 |
6 627 |
|
304 367 |
9 610 |
30 467 |
242 553 |
1 905 |
1 315 |
90 255 |
_ |
_ |
42 710 |
5 245 |
15 513 |
42 509 |
4 025 |
10 378 |
63 698 |
7 740 |
22 239 |
10117 |
— |
— |
50 712 |
14 880 |
33 531 |
35 939 |
4 240 |
17 308 |
1 500 |
5 310 |
6 655 |
800 |
2145 |
3 367 |
2 875 |
21 310 |
21082 |
— |
1 860 |
3 360 |
— |
— |
3 300 |
991109 |
78 270 |
175142 |
127 510 |
300 |
10 591 |
14168 |
— |
— |
422
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
8 1 |
9 1 |
10 | |
11 | 12 | |
13 |
14 | 15 |
16 |
||
Beräknad |
||||||||
V,-*1/» |
1964 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Resekostnadser- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
|||
mistade avlö- |
sättningar och |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
traktamenten |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
‘/t-51/.. |
*/u—*V It |
|||||||
KuSlllaUcl) |
||||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
12 171 |
44 |
508 |
948 |
20 298 |
31 639 |
155 011 |
||
2 735 |
35 787 |
5 903 |
10 691 |
46 000 |
141193 |
1 095 |
-- |
446 655 |
— |
1 480 |
2 583 |
1 046 |
1 153 |
9 482 |
— |
— |
252 035 |
_ |
_ |
■ |
_ |
90 255 |
||||
46 |
1 846 |
1 272 |
1 285 |
2 882 |
28 089 |
12 176 |
7 000 |
89 975 |
46 279 |
433 |
2 131 |
1 049 |
64 295 |
20 563 |
20 000 |
147 367 |
|
48 876 |
_ |
— |
5164 |
84 019 |
8 069 |
— |
155 786 |
|
_ |
_ |
— |
6 356 |
6 356 |
— |
—- |
16 473 |
|
— |
33 534 |
16 533 |
27 400 |
20 229 |
146 107 |
45 152 |
— |
241 971 |
— |
38186 |
1 703 |
2 769 |
1 832 |
66 038 |
11 089 |
— |
113 066 |
— |
25 862 |
— |
— |
229 |
38 056 |
3 527 |
— |
43 083 |
138 |
441 |
243 |
818 |
173 |
7 325 |
— |
— |
8 125 |
10 041 |
2 871 |
5 175 |
2 742 |
63 221 |
31 052 |
16 600 |
113 748 |
|
— |
— |
1052 |
2 475 |
— |
8 747 |
5 975 |
— |
14 722 |
_ |
2 672 |
— |
3 778 |
694 |
10 444 |
125 |
— |
10 569 |
2 919 |
257175 |
32 637 |
58 076 |
89 451 |
693 670 |
170 462 |
43 600 |
1 898 841 |
— |
— |
: |
257 |
11 148 |
2 889 |
4 000 |
145 547 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
960 |
2 000 |
17 128 |
423
Riksdagsberättelsen år 1965
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
||
Utredning rörande dispositionen av donationshexn- |
||||||||
man och andra lönetillgångar vid de allmänna |
||||||||
läroverken ................................. |
16 |
17 |
21 |
9 |
435 |
_ |
_ |
|
1958 års utredning kyrka—stat................. |
17 |
18 |
22 |
789 |
850 |
16 364 |
47 |
706 |
Kommissionen för förhandlingar om högre utbild- |
||||||||
ning i Göteborg............................. |
18 |
19 |
23 |
213 |
239 |
1 290 |
8 |
089 |
Sakkunnig för översyn av förslag till alternativt |
||||||||
aftonsångsritual4............................ |
21 |
20 |
24 |
— |
_ |
_ |
||
Utredning rörande de svenska utlandsförsam- |
||||||||
lingarnas ekonomi m. m.4.................... |
22 |
21 |
25 |
22 |
054 |
_ |
3 |
835 |
Riksmuseiutredningen......................... |
23 |
22 |
26 |
90 |
125 |
4 510 |
7 |
062 |
Utredning rörande operaverksamheten........... |
24 |
23 |
27 |
66 |
578 |
500 |
525 |
|
Utredning rörande den försvarsmedicinska torsk- |
||||||||
ningen..................................... |
25 |
24 |
28 |
116 |
821 |
_ |
_ |
|
1960 års blindvårdsutredning................... |
27 |
26 |
29 |
26 |
063 |
1 020 |
3 |
665 |
Utredning rörande Skeppsholms församling i Stock- |
||||||||
holm in. m.5........................... |
28 |
27 |
30 |
13 |
984 |
_ |
2 |
480 |
1960 års arbetsterapeututredning............... |
29 |
28 |
31 |
70 |
379 |
_ |
1 |
247 |
Organisationskommittén för teknisk högskola i |
||||||||
Lund''............................. |
30 |
29 |
32 |
— |
_ |
_ |
||
Gymnasieutredningen......................... |
33 |
32 |
33 |
1 563 |
099 |
11 518 |
97 |
548 |
1960 års lärarutbildningssakkunniga............. |
34 |
33 |
34 |
684 |
276 |
34 430 |
141 |
096 |
Kyrkoberedskapsutredningen’.................. |
35 |
34 |
35 |
33 |
955 |
— |
19 |
008 |
1960 års ecklesiastika bostäilsutredning'' ......... |
36 |
35 |
36 |
107 |
419 |
1 270 |
10 |
890 |
Utredning rörande sjukgymnastutbildningen..... |
37 |
36 |
37 |
14 |
995 |
_ |
_ |
|
Antikvarieutredningen......................... |
41 |
39 |
38 |
24 |
807 |
4 536 |
5 |
450 |
Konsertbyråutredningen....................... |
45 |
42 |
39 |
68 |
058 |
9 210 |
12 |
656 |
1962 års ungdomsutredning.................... |
50 |
46 |
40 |
7 |
956 |
12 915 |
26 |
249 |
1962 års arbetspsykologutredning............... |
51 |
47 |
41 |
11 |
160 |
3 610 |
7 |
491 |
Skolarbetstidsutredningen...................... |
— |
48 |
42 |
848 |
3 000 |
9 |
574 |
|
1963 års bibelkommitté"....................... |
— |
49 |
43 |
1 |
741 |
_ |
10 |
030 |
Utredning rörande utbildningen inom teaterns, fil- |
||||||||
mens, radions och televisionens områden m. m. .. |
— |
51 |
44 |
469 |
1 850 |
5 |
732 |
|
1963 års universitets- och högskolekommitté...... |
— |
55 |
45 |
_ |
9 825 |
61 |
680 |
|
1963 års forskarutredning...................... |
— |
56 |
46 |
_ |
19100 |
16 |
528 |
|
Yrkesutbildningsberedningen................... |
— |
57 |
47 |
— |
6 620 |
7 |
043 |
|
Sakkunnig för översyn av kyrkomusik erstadgan1". . |
— |
59 |
48 |
— |
— |
— |
||
Utredning om svenska ortnamnsarkivets och lands- |
||||||||
målsarkivens verksamhet.................... |
— |
_ |
49 |
_ |
_ |
_ |
||
1964 års utlands- och intematskoleutredning..... |
— |
— |
50 |
_ |
1 140 |
830 |
||
Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden. . |
— |
_ |
51 |
_ |
_ |
555 |
||
ADB-utbildningssakkunniga.................... |
— |
— |
52 |
_ |
_ |
|||
Sakkunnig för utredning av vissa frågor i samband |
||||||||
med tillkomsten av universitetsbiblioteket i |
||||||||
Umeå................................... |
— |
_ |
53 |
_ |
_ |
_ |
||
Lokal- och utrustningsprogramkommittéer för uni- |
||||||||
versitet och högskolor....................... |
— |
- , |
54 |
— |
— |
_ |
||
Sakkunniga för utredning rörande samlevnadsfrågor |
||||||||
och sexualupplysning........................ |
— |
— |
55 |
_ |
_ |
_ |
||
Filmcensursakkunniga......................... |
— |
— |
56 |
— |
— |
_ |
||
Utredning om de nationella kyrkoförsamlingarna11. |
— |
— |
57 |
— |
— |
— |
||
Summa kr. |
4 078 |
989 |
143 008 |
517 |
560 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||||
ingången av 1964’ |
||||||||
1953 års lärarinneutbildningskommitté.......... |
7 |
1 |
_ |
240 |
309 |
3 990 |
10 |
870 |
Odontologiska förhandlingssakkunniga .......... |
8 |
2 |
— |
250 |
613 |
920 |
1 |
085 |
1955 års universitetsutredning.................. |
9 |
3 |
— |
707 |
333 |
— |
1 |
472 |
424
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
1 |
9 1 |
10 | |
U 1 |
12 | 13 |
14 |
15 |
16 |
|
9 435 |
||||||||
23 690 |
176 867 |
10 679 |
8 872 |
44 672 |
328 850 |
120 701 |
49 000 |
1 288 401 |
1 606 |
11 944 |
1 672 |
597 |
1 785 |
26 983 |
3 040 |
1 500 |
244 762 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 248 |
1 823 |
9 906 |
65 |
200 |
32 225 |
|||
3 451 |
9 |
1 791 |
16 823 |
5 573 |
6 000 |
118 521 |
||
— |
— |
— |
— |
1 025 |
— |
— |
67 603 |
|
34 |
_ |
34 |
— |
— |
116 855 |
|||
— |
13 198 |
3 990 |
513 |
5 |
22 391 |
15 433 |
2 000 |
65 887 |
3 347 |
_ |
5 827 |
1 800 |
1 000 |
22 611 |
|||
— |
7 445 |
300 |
319 |
— |
9 311 |
25 220 |
16 000 |
120 910 |
— |
119 593 |
2 614 |
8 818 |
276 536 |
516 627 |
51 301 |
20 500 |
2 151 527 |
39 355 |
264 217 |
12 410 |
92 520 |
40 307 |
624 335 |
247 660 |
90 000 |
1 646 271 |
28 |
841 |
192 |
20 069 |
5 716 |
4 500 |
64 240 |
||
43 038 |
4 856 |
5 719 |
65 773 |
23 373 |
8 500 |
205 065 |
||
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
14 995 |
||
15 559 |
1 734 |
1 524 |
271 |
29 074 |
20 838 |
3 000 |
77 719 |
|
2 749 |
177 |
1 126 |
4 005 |
29 923 |
9 470 |
8 000 |
115 451 |
|
24 303 |
59 960 |
5 611 |
469 |
136 104 |
265 611 |
59 425 |
40 000 |
372 992 |
28 752 |
2 577 |
1 272 |
243 |
43 945 |
6167 |
11 000 |
72 272 |
|
59 202 |
2 727 |
144 |
1 354 |
76 001 |
27 174 |
43 400 |
147 423 |
|
— |
87 |
530 |
3 230 |
239 |
14 116 |
3 263 |
1 200 |
20 320 |
1 200 |
834 |
1 210 |
10 826 |
790 |
2 000 |
14 085 |
||
71 313 |
15115 |
26 604 |
80 289 |
264 826 |
115 686 |
110 000 |
490 512 |
|
307 |
47 105 |
25 198 |
2 405 |
9 209 |
119 852 |
107 402 |
55 000 |
282 254 |
4 143 |
5 684 |
2 271 |
— |
25 761 |
71 066 |
91 000 |
187 827 |
|
1 174 |
1 500 |
2 674 |
||||||
6 210 |
116 |
_ |
424 |
8 720 |
29 502 |
22 500 |
60 722 |
|
5 258 |
_ |
— |
5 813 |
22 009 |
45 000 |
72 822 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
10 287 |
14 000 |
24 287 |
|
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
786 |
300 |
1 086 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 998 |
68 000 |
72 998 |
92 010 |
942 686 |
95 481 |
156 390 |
606 435 |
2 553 570 |
993 768 |
721100 |
8 347 427 |
125 |
1 833 |
1 300 |
10 788 |
28 906 |
269 215 |
|||
_ |
120 |
2 125 |
— |
— |
252 738 |
|||
— |
— |
— |
— |
872 |
2 344 |
— |
— |
709 677 |
Bihang till riksdagens protokoll 1905. i samt.
Kikad årsberättelsen
425
Riksdagsberättelsen år 1965
1 |
1 2 |
1 3 |
1 4 |
1 5 |
6 |
1 7 |
1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala |
10 |
4 |
660 293 |
2 400 |
2 641 |
|
1957 års skolberedning......................... |
— |
— |
— |
1 403 869 |
— |
— |
1957 års utredning angående konstfackskolan..... |
12 |
5 |
— |
8 532 |
— |
_ |
Samnordiska utredningen rörande utbildning av |
19 |
7 |
47 207 |
1 170 |
850 |
|
Sakkunniga för utredning rörande textil- och kon-fektionsindustriens utbildningsbehov.......... |
3 |
29 229 |
||||
Sakkunnig för översyn av förslag till bihang till |
20 |
8 |
4 811 |
600 |
||
Fackskoleutredningen......................... |
43 |
10 |
— |
174 206 |
21 990 |
58 199 |
Studiehjälpsutredningen....................... |
49 |
11 |
— |
40 768 |
1 200 |
4 606 |
Summa kr. D. Under budgetåret 1963/64 bestridda kostnader för Kommittélokaler.............................. |
3 567170 |
31 670 |
80 323 825 |
|||
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor |
_ |
6 660 |
18 190 |
|||
Experter inom skolöverstyrelsen att biträda vid |
||||||
Sveriges ledamöter av styrelsen för en nordisk hus-hållshögskola............................... |
_ |
_ |
630 |
1 095 |
||
Den nordiska kulturkommissionens svenska avdel-ning ....................................... |
_ |
_ |
_ |
|||
Konstnärsstipendienämnden.................... |
— |
— |
— |
— |
10 490 |
3 070 |
Experter för viss översyn av gällande föreskrifter |
1 560 |
|||||
Översyn av yrkesskolans kursplaner m. m......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Experter för förberedande åtgärder för upprättan-det av en lärarhögskola i Uppsala............. |
_ |
_ |
__ |
|||
Den svenska ESRO-kommittén................. |
— |
— |
— |
— |
— |
1 745 |
Indelningsärenden............................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Regeringsrådet H. J. Dillner13.................. |
— |
— |
— |
— |
7 800 |
— |
Materielförvaltare S. Malmberg................. |
— |
— |
— |
— |
— |
1 050 |
Fil. lic. S. Broman............................ |
— |
— |
— |
— |
600 |
— |
Musikdirektör Gunnar Johansson............... |
— |
— |
— |
— |
600 |
— |
Tonsättare S. Lidholm......................... |
— |
— |
— |
— |
600 |
— |
Professor Å. Uddén........................... |
— |
— |
— |
— |
600 |
— |
Summa kr. |
— |
27 980 |
27 535 |
Ang. statens byggnadsbesparingsutredning, se redogörelsen till kommunikationsdepartementet.
1 Kostnaderna bestrides av kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.
■ Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1963 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
s Kostnaderna bestrides av andra medel än kommittéanslaget. Kommittén redovisas utan
kostnadsuppgifter, enär den handhar uteslutande verkställighetsåtgärder.
4 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1958 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
s Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 mars 1960 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
• Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 juni 1961 bestrides kostnaderna från och med budgetåret
1961 /62 av andra medel än kommittéanslaget.
7 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 7 oktober 1960 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
426
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
4 411 |
187 |
9 639 |
14 098 |
684 030 |
||||
— |
2 047 |
— |
— |
— |
2 047 |
— |
— |
1 405 916 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
905 |
— |
9 437 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 020 |
— |
— |
49 227 |
— |
— |
— |
— |
28 |
28 |
— |
— |
29 257 |
_ |
. |
. |
. |
2 610 |
3 210 |
_ |
— |
8 021 |
4 036 |
38 367 |
6 201 |
6 631 |
86 905 |
222 329 |
— |
— |
396 535 |
— |
10 432 |
577 |
1572 |
9 640 |
28 027 |
— |
— |
68 795 |
4 036 |
55 382 |
8 611 |
9 503 |
in iso |
300 675 |
15 003 |
~ |
3 882 848 |
1 050 |
_ |
57 897 |
59 772 |
_ |
_ |
_ |
||
— |
129 073 |
4 180 |
3 829 |
5 291 |
167 223 |
— |
— |
— |
— |
1 554 |
— |
— |
— |
1 554 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 725 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
90 000 |
90 000 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
3 825 |
17 385 |
— |
— |
— |
_ |
1 268 |
_ |
. |
_ |
2 828 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
11 127 |
11 127 |
— |
— |
— |
_ |
7 446 |
_ |
488 |
_ |
7 934 |
— |
— |
— |
— |
3 380 |
— |
— |
— |
5 125 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
500 |
500 |
— |
— |
— |
70 843 |
618 |
— |
— |
— |
79 261 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 050 |
— |
— |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
|
70 843 |
144 389 |
4180 |
4 317 |
168 640 |
447 884 |
— |
— |
— |
* Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 25 november 1960 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
• Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 1 februari 1963 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
10 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 1 november 1963 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
11 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 6 november 1964 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
i* Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1958 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
»• Kostnaderna bestrldes från åttonde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
427
Riksdagsberättelsen år 1965
Jordbruksdepartementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
1 6 |
7 |
|||
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter t. o. m. |
ll, 1963- |
1964 |
|||||
1963 |
1964 |
1965 |
Arvoden |
||||||
Leda- möter |
Sekr., |
||||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|||||||||
1964 |
|||||||||
Vattenvårdskommittén........................ |
8 |
6 |
1 |
174 |
313 |
_ |
|||
Veterinärhögskoleutredningen.................. |
10 |
7 |
2 |
278 |
142 |
20 |
425 |
24 |
586 |
Utredningen rörande ny förläggningsort för statens |
|||||||||
centrala frökontrollanstalt och för statens växt- |
|||||||||
skyddsanstalt samt därmed sammanhängande |
|||||||||
frågor..................................... |
16 |
13 |
3 |
64 |
719 |
1 |
230 |
5 |
785 |
1961 års kronhjortsutredning................... |
21 |
17 |
4 |
46 |
900 |
5 |
185 |
7 |
350 |
Syneförrättningssakkunniga.................... |
24 |
19 |
5 |
12 |
345 |
2 |
380 |
915 |
|
1962 års fältförsöksutredning................... |
25 |
20 |
6 |
59 |
927 |
8 |
020 |
5 |
718 |
Utredning rörande mejeriundervisning m. m...... |
27 |
22 |
7 |
12 |
697 |
1 |
760 |
2 |
444 |
Söråkersutredningen........................... |
28 |
23 |
8 |
15 |
641 |
500 |
440 |
||
Utredning rörande husdjursförädling............ |
30 |
25 |
9 |
156 |
2 |
425 |
840 |
||
Utredning rörande marknadsföring av förädlings- |
|||||||||
resultat från Sveriges utsädesförening m. m..... |
— |
— |
10 |
— |
— |
90 |
|||
Summa kr. |
664 |
822 |
41 |
925 |
48 |
168 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|||||||||
ingången av 1965 |
|||||||||
Utredning rörande fortsatt drift av institutet för |
|||||||||
växtförädling av frukt och bär................ |
— |
— |
11 |
— |
— |
_ |
|||
1949 års jaktutredning......................... |
7 |
5 |
12 |
155 |
492 |
11 |
685 |
4 |
591 |
Trädgårdsnäringsutredningen................... |
11 |
8 |
13 |
236 |
947 |
15 |
820 |
12 |
412 |
1958 års jordlagsutredning..................... |
12 |
9 |
14 |
118 |
145 |
1 |
040 |
1 |
412 |
Emåutredningen.............................. |
13 |
10 |
15 |
91 |
114 |
— |
1 |
350 |
|
Gruvskogsutredningen......................... |
14 |
11 |
16 |
14 |
337 |
660 |
— |
||
Arrendelagsutredningen........................ |
15 |
12 |
17 |
218 |
341 |
10 |
600 |
10 |
290 |
1960 års jordbruksutredning.................... |
17 |
14 |
18 |
880 |
146 |
14 |
325 |
79 |
660 |
Renbetesmarksutredningen..................... |
19 |
15 |
19 |
158 |
635 |
1 |
050 |
10 |
692 |
Utredning i fråga om avgiftsfri fiskerätt för jord- |
|||||||||
brukare i Norrbottens läns lappmarker........ |
20 |
16 |
20 |
— |
— |
_ |
|||
Utredning rörande organisationen av fiskeristyrel- |
|||||||||
sens laboratorieverksamhet, m. m............. |
23 |
18 |
21 |
9 |
541 |
_ |
4 |
680 |
|
Skogsbruksutredningen........................ |
26 |
21 |
22 |
46 |
953 |
7 |
220 |
12 |
527 |
Skogsbrukets yrkesutbildningskommitté........ |
29 |
24 |
23 |
41 |
830 |
2 |
730 |
9 |
580 |
Växtförädlingsskyddsutredningen............... |
31 |
26 |
24 |
13 |
880 |
10 |
250 |
13 |
585 |
1963 års hästutredning......................... |
— |
27 |
25 |
5 |
655 |
9 |
no |
19 |
031 |
428
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
8 1 |
9 1 |
10 | |
11 | |
12 | 13 |
14 | 15 |
16 |
||
Beräknad |
||||||||
1964 |
kostnad |
|||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1964 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5,13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
V,—*1/!. |
||||||||
KOblllaUcI y |
||||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
617 |
328 |
945 |
8 964 |
8 000 |
192 222 |
|||
— |
2 464 |
2 265 |
231 |
3 640 |
53 611 |
13 287 |
345 040 |
|
15 048 |
1 616 |
816 |
98 |
24 593 |
17 633 |
106 945 |
||
_ |
18 547 |
319 |
48 |
879 |
32 328 |
7 046 |
— |
86 274 |
_ |
_ |
6 213 |
— |
1016 |
10 524 |
9 037 |
— |
31 906 |
_ |
_ |
8 858 |
5 355 |
547 |
28 498 |
2 709 |
— |
91 134 |
_ |
1 769 |
6 651 |
351 |
3 049 |
16 024 |
5 713 |
— |
34 416 |
_ |
_ |
257 |
253 |
— |
1 450 |
1 461 |
500 |
19 052 |
— |
2 664 |
1 969 |
50 |
— |
7 948 |
4 077 |
4 000 |
16181 |
_ |
— |
— |
936 |
760 |
1 786 |
9 718 |
— |
11 504 |
— |
40 492 |
28 765 |
8 368 |
9 989 |
177 707 |
79 645 |
12 500 |
934674 |
1002 |
4 000 |
5 002 |
||||||
_ |
_ |
3 303 |
— |
642 |
20 221 |
18 461 |
3 500 |
197 674 |
- |
38 984 |
1 660 |
2 214 |
3 726 |
74 816 |
18 925 |
10 000 |
340 688 |
_ |
_ |
715 |
_ |
— |
3167 |
300 |
4 200 |
125 812 |
_ |
_ |
_ |
— |
1 350 |
— |
10 000 |
102 464 |
|
_ |
_ |
_ |
— |
660 |
164 |
— |
15161 |
|
_ |
49 750 |
1 694 |
935 |
281 |
73 550 |
28 538 |
17 000 |
337 429 |
15 777 |
167 709 |
17 871 |
18 355 |
117 316 |
431 013 |
146 386 |
95 000 |
1 552 545 |
3 049 |
18 579 |
— |
6 800 |
5 347 |
45 517 |
5 049 |
16 000 |
225 201 |
642 |
5 322 |
349 |
4 000 |
19 212 |
||||
_ |
43 592 |
630 |
4 095 |
4 391 |
72 455 |
23 532 |
15 000 |
157 940 |
56 539 |
994 |
953 |
16 276 |
87 072 |
36 329 |
23 000 |
188 231 |
|
_ |
2 573 |
2 023 |
3 808 |
497 |
32 736 |
6 479 |
8 000 |
61 095 |
— |
17 563 |
3 915 |
1 652 |
525 |
51 796 |
19 764 |
25 000 |
102 215 |
429
Riksdagsberättelsen år 1965
1 |
1 2 |
1 3 |
1 4 |
1 5 |
1 6 |
1 7 |
Utredning angående frågan om stödet åt spånadslin-och hamphanteringen på längre sikt m. m....... |
28 |
26 |
||||
Fritidsfiskeutredningen........................ |
— |
29 |
27 |
_ |
450 |
540 |
Lokalprogramkommittén för lantbrukshögskolan |
28 |
2 360 |
||||
1964 års rennäringssakkunniga.................. |
— |
— |
29 |
— |
_ |
|
1964 års naturresursutredning.................. |
— |
— |
30 |
_ |
_ |
_ |
Utredning rörande anordnande av en filial till sta-tens lantbrukskemiska laboratorium i Alnarp .. |
31 |
|||||
Virkesbalansutredningen....................... |
— |
— |
32 |
_ |
_ |
_ |
Förhandlingar om Inrättandet av ett livsmedels-tekniskt branschforskningsinstitut............ |
— |
_ |
33 |
_ |
_ |
|
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före 1960 års Svalövsutredning..................... |
18 |
2 |
1 991016 136 380 |
84 940 2 920 |
182 710 19 788 |
|
Utredning om försvarets kartförsörjning......... |
22 |
3 |
— |
29 310 |
2 340 |
4 005 |
Arbetsgruppen för beredning av vissa frågor i anled-ning av inrättande av statens naturvårdsnämnd. |
— |
4 |
— |
1 189 |
1 045 |
|
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1963/64 Ersättning för vissa utredningsuppdrag: Kanslichefen Y. Ericsson.................... |
166 879 58 122 |
6 305 1 200 |
23 793 |
|||
Byråchefen T. Foghelin...................... |
— |
— |
_ |
_ |
1 600 |
_ |
Budgetsekreteraren S. E. Johansson ........ |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1 000 |
Byggnadsrådet G. A. Mårdh.................. |
— |
_ |
— |
_ |
800 |
|
Naturvårdsdelegationen........................ |
— |
— |
— |
26 753 |
550 |
425 |
Statens veterinärmedicinska anstalt (utredning av |
8 535 |
|||||
Utredning rörande de med fast redskap bedrivna |
3 962 |
2 836 |
||||
Skogsstyrelsen (översyn av bestämmelser och orga-nisation inom virkesmätningens område)...... |
250 |
2 340 |
||||
Serumnämnden............................ |
_ |
_ |
- |
_ |
560 |
175 |
Jordbruksdepartementets kommittélokaler....... |
— |
— |
— |
149 |
600 |
|
Summa kr. |
97 771 |
4 710 |
7 376 |
1 Uttöres som minusbelopp på grund av återleverering.
430
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
840 |
840 |
287 |
500 |
1 627 |
||||
— |
— |
916 |
— |
— |
1 906 |
5 927 |
2 000 |
9 833 |
137 |
240 |
90 |
2 827 |
8 723 |
3 000 |
14 550 |
||
_ |
_ |
— |
3 095 |
10 000 |
13 095 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 588 |
21 500 |
23 088 |
_ |
_ |
1 000 |
1 000 |
|||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 000 |
2 000 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
546 |
5 500 |
6 046 |
18 826 |
395 289 |
35 340 |
39 052 |
149 091 |
905 248 |
325 444 |
280 200 |
3 501 908 |
10 610 |
375 |
377 |
2 717 |
36 787 |
46 |
173 213 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
6 345 |
— |
— |
35 655 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
1 045 |
— |
— |
2 234 |
10 610 |
375 |
377 |
2 717 |
44177 |
46 |
211102 |
||
58 902 |
408 |
60 510 |
20 273 |
138 905 |
||||
_ |
_ |
— |
1 600 |
— |
. - |
1600 |
||
_ |
_ |
54 |
1 054 |
— |
.-rrf |
1 054 |
||
_ |
_ |
— |
800 |
— |
-t— |
800 |
||
— |
3 271 |
— |
— |
— |
4 246 |
— |
— |
30 999 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
296 |
— |
8 831 |
_ |
— |
— |
— |
3 331 |
6 167 |
— |
i in rt it 10 129 |
|
. |
2 340 |
1 200 |
_ |
3 790 |
||||
_ |
_ |
• -li. ’ |
735 |
— |
— |
735 |
||
— |
— |
— |
— |
1 340 |
1 940 |
1 —688 |
— |
1 401 |
58 902 |
3 271 |
— |
— |
5133 |
79 392 |
21081 |
— |
198 244 |
431
Riksdagsberättelsen år 1965
Handelsdepartementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
ber; 1963 |
ittels 1964 |
en 1965 |
t. o. m. |
Vt 1963- Arvode! Leda- möter |
-*"/« 1964 Sekr., |
|
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
Svenska kommittéen för nordiska patent*........ |
7 |
4 |
1 |
49 444 |
_ |
_ |
Sakkunniga med uppdrag att verkställa översätt- |
||||||
ning av Romfördraget, m. m................. |
16 |
9 |
2 |
53 441 |
8 610 |
1 083 |
Utredning rörande frågan om utformningen av det |
||||||
i utlandet m. m............................. |
18 |
11 |
3 |
2100 |
4 550 |
5 640 |
Kommittén för förberedande av svenskt deltagande |
||||||
atomenergins fredliga utnyttjande............ Summa kr. |
15 |
4 |
104 985 |
13160 |
6 723 |
|
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
Patentverksutredningen 1958 ................... |
10 |
5 |
5 |
_ |
_ |
_ |
Svenska delegationen i nordiska ekonomiska sam- |
||||||
arbetsutskottet*............................. |
12 |
6 |
6 |
92 630 |
_ |
_ |
Metallforskningskommittén.................... |
14 |
7 |
7 |
42 904 |
14 740 |
10 434 |
Kvantorpskommissionen....................... |
15 |
8 |
8 |
5 909 |
— |
_ |
1962 års företagareföreningsutredning........... |
17 |
10 |
9 |
— |
5 940 |
6 610 |
Konsumentupplysningsutredningen.............. |
— |
12 |
10 |
— |
16 775 |
9 420 |
1963 års konsumentupplysningskommitté........ |
— |
13 |
11 |
— |
4 500 |
3 662 |
Oljeskyddsutredningen........................ |
— |
14 |
12 |
— |
5 490 |
4 320 |
Hemslöjdsutredningen......................... |
— |
— |
13 |
— |
— |
— |
Utredning av Svenska uppfinnarkontorets fortsatta |
||||||
verksamhet.............................. |
— |
_ |
14 |
_ |
_ |
_ |
1964 års geologiutredning...................... |
— |
— |
15 |
_ |
— |
915 |
1964 års turisttrafikutredning.................. |
— |
— |
16 |
— |
3 630 |
5 400 |
Utredning rörande tillsynen över lotteriverksam- |
||||||
het............................... |
_ |
_ |
17 |
- |
_ |
_ |
Energikommittén............................ |
— |
— |
18 |
_ |
_ |
210 |
Produktsamarbetsutredningen.................. Summa kr. |
19 |
141443 |
51075 |
40 971 |
432
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
8 1 9 |
10 |
11 1 |
12 | 13 | 14 |
15 |
16 |
|||
Beräknad |
||||||||
*/»—,,/i« |
1964 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
|||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m |
m. |
(trycknings- |
utgifter V*—"/1. |
utgifter l/n— |
14 och 15) |
||
Kuouiauci f |
||||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
17 568 |
67 012 |
|||||||
— |
50 843 |
— |
— |
11045 |
71 581 |
48 073 |
— |
173 095 |
— |
— |
7 533 |
— |
12 592 |
30 315 |
3 509 |
— |
35 924 |
214 |
_ |
_ |
214 |
209 |
— |
423 |
||
50 843 |
7 747 |
23 637 |
102110 |
69 359 |
276 454 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
26 604 |
15 000 |
134 234 |
1 732 |
558 |
802 |
515 |
1 576 |
30 357 |
11 922 |
8 000 |
93 183 |
202 |
_ |
— |
202 |
4 233 |
— |
10 344 |
||
4 733 |
459 |
2172 |
850 |
20 764 |
1 827 |
7 000 |
29 591 |
|
13 056 |
9 034 |
1 685 |
178 |
7 354 |
57 502 |
— |
3 500 |
61 002 |
152 |
1 861 |
671 |
121 |
10 967 |
7 130 |
4 000 |
22 097 |
|
30 201 |
1 554 |
11 386 |
113 |
53 064 |
20 254 |
11 000 |
84 318 |
|
— |
17 |
— |
— |
17 |
1 983 |
3 400 |
5 400 |
|
. |
1 500 |
1 500 |
||||||
6 098 |
_ |
_ |
7 013 |
14 052 |
8 000 |
29 065 |
||
— |
— |
— |
— |
9 030 |
10 659 |
6 000 |
25 689 |
|
_ |
2 500 |
2 500 |
||||||
3 370 |
_ |
_ |
_ |
3 580 |
— |
7 000 |
10 580 |
|
_ |
— |
— |
— |
— |
74 773 |
5 500 |
80 273 |
|
14 788 |
54146 |
6 580 |
14 922 |
10 014 |
192 496 |
173 437 |
82 400 |
589 776 |
433
Riksdagsberättelsen år 1965
1 |
1 2 |
3 |
4 |
1 5 |
6 |
1 7 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
Oljeskiff erutredningen......................... |
_ |
_ |
___ |
130 754 |
_ |
|
1958 års näringsrättssakkunniga................ |
3 |
— |
— |
147 685 |
_ |
_ |
Idrottsutredningen............................ |
4 |
— |
— |
24 709 |
_ |
_ |
1961 års oljelagringskommitté.................. |
5 |
— |
— |
56 889 |
_ |
_ |
Utredning för översyn av normalpappersförord- |
||||||
ningen m. m................................ |
11 |
1 |
— |
57 982 |
_ |
_ |
Malmutredningen för Norrbotten................ |
13 |
2 |
— |
60 267 |
_ |
_ |
Sakkunnig med uppdrag att verkställa utredning |
||||||
ställning och verksamhet m. m................ Summa kr. |
3 |
3 207 481493 |
— |
3 880 3 880 |
||
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1963/64 Ersättning till nordiska kommittén för konsument- |
||||||
frågor*................................. |
— |
— |
— |
9 049 |
_ |
_ |
Ersättning till Bolins revisionsbyrå.............. |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
Tryckning av utredning om den svenska handels-flottans krigsförluster under det andra världs- |
||||||
kriget..................................... |
— |
— |
— |
_ |
__ |
_ |
Ersättning till Statens pris- och kartellnämnd .... |
— |
— |
_ |
_ |
- |
_ |
Ersättning till Svenska handelskammaren i London |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
Byråchefen Erik Berggren................... |
— |
— |
— |
_ |
300 |
_ |
Fröken Astrid Eriksson................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
||
Fröken Elisabeth Friberg........... |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
|
Statssekreterare Nils Hörjel.................... |
— |
_ |
_ |
_ |
2 000 |
_ |
Förste expeditionsvakten Sven Sellgren.......... |
— |
— |
— |
1 560 |
_ |
780 |
Ingenjör Einar Stenmark...................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
560 |
Fröken Ulla Margareta Sundberg............... |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
|
Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor A. Å. |
||||||
Sundqvist.............................. |
— |
— |
— |
— |
3 500 |
_ |
Byrådirektören K. J. Tiby..................... |
— |
— |
— |
_ |
2 000 |
_ |
Fru Inga-Maj Wendelhof....................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Kommittéexpenser............................ |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Kommittélokaler.............................. Summa kr. |
8 328 18 937 |
7 800 |
1340 |
1 Kostnaderna bestrides från tionde huvudtitelns kommittéanslag i den mån ej annat framgår
av följande noter.
s Kostnaderna bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
434
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
8 |
9 |
10 |
it |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
130 754 |
||||||||
_ |
_ |
_ |
— |
— |
147 685 |
|||
_ |
_ |
_ |
— |
— |
24 709 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
56 889 |
_ |
_ |
_ |
57 982 |
|||||
— |
— |
— |
— |
5 225 |
5 225 |
— |
— |
65 492 |
_ |
31 |
2 513 |
6 424 |
192 |
— |
9 823 |
||
31 |
7 738 |
11 649 |
192 |
493 334 |
||||
8 053 |
17 102 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
11 740 |
11 740 |
— |
— |
11 740 |
9 138 |
9138 |
9138 |
||||||
_ |
_ |
_ |
6 665 |
6 665 |
20 562 |
— |
27 227 |
|
_ |
. |
___ |
_ |
500 |
500 |
— |
— |
500 |
_ |
_ |
_ |
300 |
— |
— |
300 |
||
_ |
_ |
— |
— |
4 160 |
— |
4160 |
||
_ |
_ |
_ |
''-- |
5 244 |
— |
5 244 |
||
_ |
__ |
— |
2 000 |
— |
— |
2 000 |
||
_ |
_ |
_ |
780 |
— |
— |
2 340 |
||
vr |
_ |
_ |
560 |
— |
— |
560 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
635 |
— |
635 |
3 500 |
_ |
— |
3 500 |
|||||
_ |
_ |
— |
2 000 |
— |
— |
2 000 |
||
__ |
. |
_ |
_ |
— |
1 488 |
— |
1 488 |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
257 |
257 |
455 |
— |
712 |
— |
— |
— |
— |
8 034 |
8 034 |
2 688 |
— |
19 050 |
— |
— |
— |
— |
36 334 |
45 474 |
43 285 |
— |
107 696 |
435
Riksdagsberättelsen år 1965
Inrikesdepartementet
1 |
2 |
1 3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
||
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||||
t. o. m. |
ll, 1963- |
->»/. 1964 |
||||||
1963 |
1964 |
1965 |
Arvodei Leda- möter |
1 Sekr., |
||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||||
1964 |
||||||||
Sakkunnig för viss beredskapsplanläggning....... |
24 |
9 |
1 |
11 |
313 |
_ |
||
1961 års storstadsutredning.................... |
33 |
12 |
2 |
136 |
222 |
6 |
905 |
16 604 |
Utredning angående exekutionsavgift............ |
36 |
14 |
3 |
35 |
767 |
4 |
560 |
7 538 |
Bostadsförbättringsutredningen................. |
S 19 |
17 |
4 |
4 |
125 |
_ |
6 005 |
|
Utredning rörande organisationen av kropps- och |
||||||||
mentalsjukvården i Östergötlands län m. m..... |
42 |
18 |
5 |
3 |
031 |
900 |
151 |
|
Frikyrkolokalsutredningen..................... |
S 23 |
22 |
6 |
3 |
108 |
700 |
3 716 |
|
Utredning av vissa indexberäkningar för civilför- |
||||||||
svaret .................................. |
— |
— |
7 |
_ |
_ |
1 000 |
||
Organisationskommittén för rikspolisstyrelsen .... |
— |
— |
8 |
— |
— |
|||
Summa kr. |
193 |
566 |
13 |
065 |
35 014 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||||
ingången av 1965 |
||||||||
Kommunalrättskommittén..................... |
20 |
7 |
9 |
236 |
032 |
10 |
910 |
13 200 |
Bostadsbyggnadsutredningen................... |
S 9 |
8 |
10 |
309 |
425 |
2 |
075 |
50 947 |
Arbetsmarknadsutredningen.................... |
Sll |
10 |
11 |
233 |
141 |
10 |
215 |
27 218 |
Länsförvaltningsutredningen................... |
28 |
11 |
12 |
434 |
853 |
11 |
141 |
22 401 |
Utredning av möjligheterna till förbättrad övervak- |
||||||||
ning av sjötrafiken ......................... |
34 |
13 |
13 |
_ |
_ |
_ |
||
Utlänningsutredningen........................ |
37 |
15 |
14 |
81 |
486 |
3 |
310 |
5 419 |
1962 års polisutbildningskommitté.............. |
38 |
16 |
15 |
49 |
457 |
1 |
520 |
5 319 |
Polisberedningen.............................. |
44 |
19 |
16 |
370 |
410 |
38 |
535 |
125 882 |
Arbetsgrupp för överläggningar om frågor rörande |
||||||||
den kommunala demokratien ................ |
45 |
20 |
17 |
4 |
853 |
_ |
_ |
|
Affärstidsutredningen......................... |
46 |
21 |
18 |
59 |
121 |
4 |
975 |
3 545 |
1962 års bostadsförmedlingsutredning........... |
S 24 |
23 |
19 |
— |
2 |
335 |
2 548 |
|
Göteborgsutredningen......................... |
49 |
24 |
20 |
3 |
751 |
3 |
323 |
12 983 |
Länsindelningsutredningen..................... |
— |
25 |
21 |
— |
2 |
755 |
4 575 |
|
Landstingens arkivutredning................... |
— |
26 |
22 |
— |
4 |
885 |
1 560 |
|
Markpolitiska utredningen..................... |
— |
27 |
23 |
_ |
930 |
26 689 |
||
Bostadspolitiska kommittén.................... |
— |
28 |
24 |
_ |
_ |
5 209 |
||
Malmöutredningen........................... |
— |
— |
25 |
_ |
_ |
|||
Landskontorsutredningen...................... |
— |
— |
26 |
— |
_ |
_ |
||
Tillsättningsnämnden för polis-, åklagar- och exeku- |
||||||||
tionsväsendet............................... |
— |
— |
27 |
— |
3 |
320 |
8 840 |
436
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
8 1 |
9 t |
10 | |
11 t |
12 | |
13 | |
14 |
15 |
16 |
Beräknad |
||||||||
Vt-"/.. |
1964 |
|||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
|||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter V,-”/» |
utgifter |
14 och 15) |
|||
KUHllilUCl ) |
||||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
550 |
550 |
11 864 |
||||||
19 638 |
4 146 |
8 868 |
2 380 |
58 542 |
11 955 |
7 500 |
214 220 |
|
33 626 |
_ |
_ |
2 014 |
47 739 |
3 885 |
— |
87 391 |
|
— |
— |
— |
— |
6 005 |
16 206 |
— |
26 337 |
|
12 729 |
13 780 |
_ |
_ |
16 812 |
||||
— |
— |
1 067 |
— |
33 |
5 517 |
6 921 |
6 000 |
21 547 |
_ |
1 000 |
4 437 |
8 000 |
13 437 |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
126 |
— |
126 |
— |
53 264 |
5 213 |
9 418 |
17156 |
133 083 |
43 530 |
21500 |
391734 |
77 837 |
6 385 |
2 952 |
3 797 |
115 082 |
31 292 |
28 000 |
410 406 |
|
_ |
133 526 |
2 803 |
1349 |
69 799 |
260 501 |
51 186 |
94 900 |
716 014 |
_ |
114 564 |
8 163 |
8 807 |
3 298 |
172 268 |
53 920 |
30 000 |
489 329 |
52 085 |
85 339 |
1 101 |
1 477 |
2 254 |
175 800 |
44 810 |
21 048 |
676 513 |
2 678 |
624 |
2 |
3 305 |
— |
— |
3 305 |
||
5 086 |
39 520 |
_ |
— |
53 |
53 388 |
16 518 |
10 000 |
161 393 |
36 979 |
4 619 |
4 137 |
1 084 |
53 660 |
19 175 |
14 800 |
137 093 |
|
7 739 |
391 179 |
12 470 |
57 205 |
28 638 |
661 650 |
135 386 |
30 000 |
1 197 447 |
2 410 |
_ |
_ |
2 410 |
5 486 |
— |
12 750 |
||
100 |
17 307 |
2 383 |
_ |
175 190 |
203 501 |
25 692 |
9 300 |
297 614 |
4 288 |
_ |
269 |
91 |
9 531 |
25 960 |
15 000 |
50 491 |
|
859 |
1 757 |
327 |
19 250 |
1 812 |
2 000 |
26 814 |
||
_ |
35 334 |
182 |
7 320 |
47 |
50 213 |
27 758 |
20 000 |
97 971 |
4 233 |
8 298 |
5 211 |
2 776 |
39 |
27 004 |
3 190 |
8 000 |
38 195 |
8 616 |
25 728 |
135 |
1 661 |
3 769 |
67 529 |
37 256 |
3 000 |
107 785 |
27 655 |
_ |
1 021 |
120 |
34 006 |
48 613 |
30 000 |
112 620 |
|
_ |
_ |
_ |
— |
549 |
2 300 |
2 849 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
20 003 |
14 100 |
34 103 |
14 875 |
15 226 |
247 |
— |
3 577 |
46 086 |
218 143 |
140 000 |
404 229 |
437
Riksdagsberättelsen år 1965
1 |
1 2 |
1 3 |
1 4 |
5 |
1 6 |
7 |
1964 års civilbefälhavareutrcdning.............. |
28 |
194 |
||||
Exekutionsväsendets organisationsnämnd........ Utredning angående byggnadsbranschens industria- |
— |
— |
29 |
— |
— |
— |
lisering.................................... Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i |
30 |
1782 529 |
100 229 |
316 529 |
||
riket...................................... |
1 |
— |
— |
726 420 |
_ |
315 |
Kommittén för näringslivets lokalisering......... |
S10 |
1 |
— |
603 175 |
10 800 |
31 477 |
1960 års arbetslöshetsförsäkringsutredning....... Utredning angående ersättning till polisman för |
S12 |
2 |
169 520 |
7 040 |
5155 |
|
övning..................................... Utredning angående laboratorieavdelningens vid |
26 |
3 |
5 825 |
1 800 |
||
m. m...................................... |
35 |
5 |
— |
3 765 |
3 075 |
1 765 |
Landstingsutredningen........................ Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1963/64 |
40 |
6 |
23 374 1 532 079 |
9 331 30 246 |
3 662 44174 |
|
Statens signalskyddsnämnd m. m................ |
— |
— |
_ |
_ |
4 975 |
_ |
Kommittélokaler.............................. Utredning om riktlinjer för urvalsundersökningar |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
inom bostadsstatistiken...................... Arbetsgrupp för utredning rörande låneunderlag för |
— |
— |
— |
— |
150 |
7 830 |
bostadslån m. m............................ Delegation med uppgift att uttaga vissa utländska |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
läkare för överföring till Sverige.............. |
— |
— |
— |
— |
1 275 |
— |
Indelningsärenden............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
Generaldirektören C. Persson................... |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
|
Överdirektören E. Anneli1...................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
42 330 |
|
Överingenjören C.-J. von Grothusen............. |
— |
— |
— |
_ |
_ |
|
Landsfogden C. Horn af Rantzien............... |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
Landstingsdirektören F. V. K. Lindencrona...... |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
Byråchefen S. E. Holmqvist.................... |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
Budgetsekreteraren Å. Sanell................... |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
Apotekaren R. Lönngren....................... |
— |
— |
— |
— |
570 |
_ |
T. f. kontorsskrivaren A. Hedén................ |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
T. f. förste expeditionsvakten L. Ohlsson......... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
Norstedt & Söner AB......................... |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
AB. Kartografiska institutet................... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
Esselte SOU 1963: 45 .......................... Summa kr. |
— |
49 300 |
7 830 |
1 Beloppet har tillgodoförts andra huvudtitelns kommittéanslag.
438
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
453 |
647 |
300 |
7 200 |
8 148 |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
78 596 |
57 400 |
135 996 |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 000 |
4 000 |
92 734 |
1012780 |
50 099 |
91355 |
292 085 |
1955 831 |
845 645 |
541048 |
5 125 065 |
26 864 |
27179 |
753 600 |
||||||
_ |
63199 |
4 278 |
4 644 |
127 716 |
242117 |
— |
— |
845 292 |
668 |
8 247 |
684 |
— |
16 709 |
38 503 |
— |
— |
208 023 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 800 |
— |
— |
7 625 |
1 247 |
6 087 |
1 070 |
_ |
10 922 |
||||
— |
83 |
2 621 |
1 012 |
11 561 |
28 273 |
— |
— |
51 647 |
668 |
71 529 |
7 583 |
5 656 |
184 097 |
343 959 |
1070 |
1877109 |
|
615 |
5 590 |
3 610 |
||||||
— |
— |
— |
— |
92 981 |
92 981 |
47 152 |
— |
— |
— |
2 871 |
— |
— |
— |
10 851 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1275 |
_ |
— |
_ |
||
_ |
_ |
_ |
— |
4 744 |
4 744 |
161 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
-- |
— |
— |
4''000 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
42 330 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
215 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
1 486 |
— |
— |
22 090 |
_ |
334 |
— |
— |
22 424 |
— |
— |
— |
42 838 |
_ |
— |
— |
— |
42 838 |
14 947 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
287 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
570 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
450 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
525 |
— |
— |
. |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
1 227 |
— |
— |
_ |
_ |
— |
— |
2 445 |
2 445 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
31 706 |
31 706 |
— |
— |
|
64 928 |
2 871 |
949 |
— |
131 876 |
257 754 |
74 060 |
— |
— |
439
Riksdagsberättelsen år 1965
Ci vilde partementet
1 |
2 | 3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
nummer i |
||||||
berättelsen |
t. o. m. |
»/> 1963- |
-30/. 1964 |
|||
*•/, 1963 |
||||||
1963 |
1964 |
1965 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
m. fl. |
||||||
A. Kommittéer som avslntat sin verksamhet under |
||||||
1964 |
||||||
Yrkeslärarberedningen......................... |
6 |
4 |
1 |
46 976 |
3180 |
10 835 |
Summa kr. |
46 976 |
3180 |
10 835 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet under |
||||||
1965 |
||||||
Löneförfattningsberedningen................... |
4 |
3 |
2 |
503 285 |
3 755 |
5 903 |
Personalutbildningsberedningen................. |
10 |
7 |
3 |
267 736 |
4 125 |
19 161 |
Representanter för statsverket i den s. k. läkarför- |
||||||
handlingsdelegationen....................... |
7 |
5 |
4 |
24 615 |
— |
— |
Krigsavlöningsberedningen..................... |
— |
8 |
5 |
9 701 |
4 495 |
11 849 |
Reseersättningsberedningen.................... |
— |
9 |
6 |
7 210 |
7 615 |
5 026 |
Lotslöneberedningen.......................... |
— |
10 |
7 |
— |
— |
— |
Civila statsförvaltningens personalnämnd........ |
— |
11 |
8 |
— |
1 730 |
— |
Kanslihusets personalvårdsberedning............ |
— |
12 |
9 |
— |
2 880 |
1 880 |
Civildepartementets organisationsberedning...... |
— |
13 |
10 |
— |
6 630 |
5 662 |
Utredningen rörande hälsokontroll för de statsan- |
||||||
ställda m. fl................................ |
— |
14 |
11 |
— |
300 |
860 |
Civildepartementets avtalsberedning............. |
— |
15 |
12 |
— |
— |
4 800 |
Arbetstidsnämnden för personal inom sjömätnings- |
||||||
verksamheten.............................. |
— |
— |
13 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
812 547 |
31 530 |
55 141 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
ingången av 1964 |
||||||
Delegationen för pensionsutbetalning............ |
5 |
1 |
— |
334 080 |
380 |
510 |
Utredning angående dispositionen av vissa av stat- |
||||||
liga myndigheter förvaltade understödsfonder |
||||||
m. m...................................... |
8 |
2 |
— |
118 677 |
6 550 |
— |
Summa kr. |
452 757 |
6 930 |
510 |
|||
D. Under budgetåret 1963/64 bestridda kostnader |
||||||
för sakkunniga biträden m. m. |
||||||
Civildepartementets kommittélokaler............ |
— |
— |
— |
|||
Summa kr. |
440
Kommittékostnader: Civildepartementet
8 19 1 |
10 | |
11 1 |
12 | |
13 |
14 | 15 |
16 |
||
Beräknad |
||||||||
Vt—"/n |
1964 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
|||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter V;-"/.. |
utgifter |
14 och 15) |
|||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
14 015 |
1 500 |
5 000 |
67 491 |
|||||
— |
— |
— |
— |
— |
14 015 |
1500 |
5 000 |
67 491 |
4 143 |
24 615 |
38 416 |
541 701 |
|||||
71 760 |
826 |
1 269 |
2 631 |
99 772 |
37 352 |
18 075 |
422 935 |
|
_ |
_ |
1 400 |
1000 |
27 015 |
||||
15144 |
_ |
_ |
2 610 |
34 098 |
14 340 |
10 000 |
68 139 |
|
32 895 |
_ |
_ |
300 |
45 836 |
17 394 |
9 000 |
79 440 |
|
_ |
_ |
— |
1 502 |
3 000 |
4 502 |
|||
_ |
_ |
_ |
1 730 |
— |
— |
1 730 |
||
_ |
_ |
77 |
4 837 |
9 490 |
1000 |
15 327 |
||
— |
— |
— |
1 324 |
— |
13 616 |
8 537 |
11 000 |
33 153 |
1 160 |
1 420 |
1 000 |
3 580 |
|||||
30 201 |
25 996 |
— |
— |
1 238 |
62 235 |
34 629 |
25 000 |
121 864 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
1 836 |
650 |
2 486 |
34 344 |
170 410 |
826 |
2 593 |
6 856 |
301 700 |
127 900 |
79 725 |
1321872 |
— |
— |
— |
— |
— |
890 |
— |
— |
334 970 |
1 255 |
7 805 |
— |
— |
126 482 |
||||
— |
— |
— |
— |
1255 |
8 695 |
— |
— |
461 452 |
8 800 |
8 800 |
_ |
_ |
_ |
||||
— |
— |
— |
— |
8 800 |
8 800 |
— |
— |
— |
441
Betänkanden utkomna från trycket under år 1964
Statens offentliga utredningar 1964
Kronologisk förteckning
1. Indexlån. Del I. Kihlström. 96 s. Fi.
2. Indexlån. Del II. Kihlström. 526 s. Fi.
3. Konsumtionsmönster på bostadsmarknaden.
Esselte. 212 s. I.
4. Effektivare konsumentupplysning. Esselte. 111 s. H.
5. Bättre åldringsvård. Esselte. 121 s. S.
6. Alkoholreklamen. Norstedt & Söner. 278 s. Fi.
7. Statens skogar och skogsindustrier. Svenska Reproduktions
AB. 144 s. Fi.
8. Kapitalutvecklingen i det svenska lantbruket.
Esselte. 88 s. Jo.
9. Arbetstidsförkortningens verkningar. Esselte. 216 s.
10. Företagsinteckning. Tiden-Barnängen Tryckerier AB.
149 s Ju
11. Älgfrågan. Norstedt & Söner. 188 s. Jo.
12. Veterinärmedicinsk forskning och undervisning. Del
II. Esselte. 302 s. Jo.
13. Religionsfrihet. AB Wilhelmssons Boktryckeri.
XXVIII + 594 s. E.
14. Svensk namnbok 1964. AB E G Johanssons Boktryckeri,
Karlshamn. 227 s. Ju.
15. Utlåtande av Juristkommissionen i Wennerströmaffären.
Norstedt & Söner. 117 s. Ju.
16. Historisk översikt. Kyrkogrepp. Almqvist &Wiksells
Boktryckeri AB, Uppsala. LIII + 324 s. E.
17. Rapport av parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären.
Norstedt & Söner. 46 s. Ju.
18. Översättning av föredrag angående upprättandet av
Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) och
tillhörande dokument. Marcus. 187 s. H.
19. Kommunal skatteutjämning. Kihlström. 419 s. Fi.
20. Krigsmaktens förbandssjukvård. Esselte. 222 s. Fö.
21. Bilskrotning. Esselte. 75 s. K.
22. Förbud mot utförsel av kulturföremål. Kihlström.
67 s. E.
23. Kronhjortsreservat m. m. Berlinska Boktryckeriet,
Lund. 109 s. Jo.
24. Behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna.
Esselte. 279 s. S.
25. Nytt skattesystem. Esselte. 827 s. Fi.
26. Offentliga byggnader 3. Ekonomiskt byggande.
Esselte. 103 s. K.
27. Lag om förvaltningsförfarandet. Esselte. 719 s. Ju.
28. Beräkning av pensionsreserv i pensionsstiftelse.
Holmqvist skrivbyrå & kontorstryckeri. 39 s. Ju.
29. Koncernbidrag m. m. Esselte. 160 s. Fi.
30. Kristendomsundervisningen. Esselte. 182 s. E.
31. Skadestånd II Esselte. 170 -f- 62 s. Ju.
32. Förtida tillträde, expropriationskostnad m. m.
Marcus. 118 s. Ju.
33. Översättning av viktigare följ dförfattningar till
fördragen angående Europeiska ekonomiska gemen
-
skapen och Europeiska kol- och stålgemenskapen.
Marcus. 521 s. H.
34. Äktenskapsrätt I. Författningstext. Marcus. 96 s. Ju.
35. Äktenskapsrätt II. Motiv. Marcus. 597 s. Ju.
36. ökat stöd till barnfamiljer. Esselte. 148 s. S.
37. Lantbrukets strukturutveckling. Esselte. 251 s. Jo.
38. Sammanställning av remissyttranden över författningsutredningens
förslag till ny författning. Del 3.
Kap. 6 i förslaget till regeringsform. Marcus. 98 s. Ju.
39. Rapport och arbetsmaterial från arbetsgruppen för
det kommunala sambandet juni 1964. Marcus. 179 s.
Ju.
40. Mentalsjukvårdslag. Esselte. 418 s. S.
41. Bostadsstöd för pensionärer. Haeggström. 105 s. I.
42. Kommunal markpolitik. Esselte. 117 s. I.
43. Social omvårdnad av handikappade. Esselte. 208 s. 4-16 s. ill. S.
44. Skolans försörjning med lärare II. Esselte. 296 s. E.
45. Sjuksköterskeutbildningen I. Grundutbildning. Esselte.
319 s. S.
46. Sjuksköterskeutbildningen II. Vissa grundläggande
undersökningar. Esselte. 196 s. S.
47. Friluftslivet i Sverige. Del I. Utgångsläge och utvecklingstendenser.
Svenska Reproduktions AB. 218 s. K.
48. Farmaceutisk utbildning och forskning. Esselte. 256
s. E.
49. Rätten till arbetstagares uppfinningar. Norstedt &
Söner. 78 s. Ju.
50. Samordnad rehabilitering. Del I. Tiden-Barnängen
Tryckerier AB. 223 s. S.
51. Samordnad rehabilitering. Del II. Tiden-Barnängen
Tryckerier AB. 105 s. S.
52. Statslån till samfundslokaler. Kihlström. 58 s. I.
53. Organisation av skolledningen i grundskolan. Esselte.
172 s. E.
54. Konsumentupplysning i televisionen. Haeggström.
120 s. K.
55. Organisationen av rationaliseringsverksamheten m.
m. på jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens
område. Esselte. 208 s. Jo.
56. Organisations- och samarbetsfrågor i Stockholmsområdet.
Esselte. 140 s. -f- 1 utviksblad. I.
57. Utsökningsrätt III. Norstedt & Söner. 359 s. Ju.
58. Aktion mot ungdomsbrott. Esselte. 324 s. Ju.
59. Ett socialpolitiskt utredningsinstitut. Esselte. 105 s.
60. Vattenvårdens organisation m. m. Haeggström. 64 s.
Jo.
61. Grundskola för blinda och döva. Svenska Reproduktions
AB. 328 s. E.
62. Läroplan för grundskola för döva och hörselskadade.
Haeggström. 85 s. E.
Anm. Om särskild tryckort ej anglves, är tryckorten Stockholm.
442
Statens offentliga utredningar 1964
Systematisk förteckning
(Siffrorna Inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)
J ustitiedepartementet
Företagsinteckning. [10]
Svensk namnbok 1964. [14]
Utlåtande av Juristkommissionen i Wennerströmaffären.
[15]
Rapport av parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären.
[17]
Lag om förvaltningsförfarandet. [27]
Beräkning av pensionsreserv i pensionsstiftelse. [28]
Skadestånd II. [31]
Förtida tillträde, expropriationskostnad m. m. [32]
Familjerättskommittén. Äktenskapsrätt I. Författningstext.
[34] Äktenskapsrätt II. Motiv. [35]
Sammanställning av remissyttranden över författnings utredningens
förslag till ny författning. Del 3. Kap 6 i förslaget
till regeringsform. [38]
Rapport och arbetsmaterial från arbetsgruppen för det
kommunala sambandet juni 1964. [39]
Rätten till arbetstagares uppfinningar. [49]
Utsökningsrätt III. [57]
Aktion mot ungdomsbrott. [58]
Försvarsdepartementet
Krigsmaktens förbandssjukvård. [20]
Socialdepartementet
Socialpolitiska kommittén. 3. Bättre åldringsvård. [5] 4.
Social omvårdnad av handikappade. [43] 5. Ett socialpolitiskt
utredningsinstitut. [59]
Arbetstidsförkortningens verkningar. [9]
Behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna. [24]
ökat stöd till barnfamiljer. [36]
Mentalsjukvårdslag. [40]
1962 års utredning ang. sjuksköterskeutbildningen I.
Grundutbildningen. [45] II. Vissa grundläggande
undersökningar [46]
Centrala rehabiliteringsberedningen 1. Samordnad rehabilitering.
Del 1. [50] 2. Samordnad rehabilitering. Del
II. [51]
Finansdepartementet
Värdesäkringskommittén. 1. Indexlån. Del I [1]
2. Indexlån. Del II. [2]
Alkoholreklamen. [6]
Statens skogar och skogsindustrier. [7]
Kommunal skatteutjämning. [19]
Nytt skattesystem. [25]
Koncernbidrag m. m. [29]
Ecklesiastikdepartementet
1958 års utredning kyrka-stat III. Religionsfrihet. [13] IV.
Historisk översikt. Kyrkobegrepp. [16] V. Kristendomsundervisningen.
[30]
Förbud mot utförsel av kulturföremål. [22]
Skolans försörjning med lärare II. [44]
Farmaceutisk utbildning och forskning. [48]
Organisation av skolledningen i grundskolan. [53]
Blind- och dövskoleutredningen I. Grundskola för blinda
och döva. [61] II. Läroplan för grundskola för döva och
hörselskadade. [62]
J ordbruk sdepartementet
1960 års jordbruksutredning. 1. Kapitalutvecklingen i det
svenska lantbruket. [8] 2. Lantbrukets strukturutveckling.
[37] 3. Organisationen av rationaliseringsverksamheten
m. m. på jordbrukets, skogsbrukets och
trädgårdsnäringens område. [55]
Älgfrågan. [11]
Veterinärmedicinsk forskning och undervisning. Del II.
[12]
Kronhjort sreservat m. m. [23]
Vattenvårdens organisation m. m. [60]
Handelsdepartementet
Effektivare konsumtionsupplysning. [4]
Översättning av fördrag angående upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen [Euratom) och tillhörande
dokument. [18]
Översättning av viktigare följ dförfattningar till fördragen
angående Europeiska ekonomiska gemenskapen
och Europeiska kol- och stålgemenskapen. [33]
Kommunikationsdepartementet
Bilskrotning [21]
Statens byggnadsbesparingsutredning. 3. Offentliga
byggnader. Ekonomiskt byggande. [26]
Friluftslivet i Sverige. Del I. Utgångsläget och utvecklingstendenser.
[47]
Konsumentupplysning i televisionen. [54]
Inrikesdepartementet
Konsumtionsmönster på bostadsmarknaden. [3]
Bostadsstöd för pensionärer. [41]
Kommunal markpolitik. [42]
Statslån till samfundslokaler. [52]
Organisations- och samarbetsfrågor i Stockholmsområdet.
[56]
443
Stencilerade betänkande!!
avgivna av kommittéer och sakkunniga, som redovisas i riksdagsberättelsen,
eller upprättade inom departement under år 1964
(Inom klämmer anges det nummer i riksdagsberättelsen, under vilket vederbörande kommitté
eller sakkunnig redovisas)
J ustitiedepartementet
Serie A av redovisade kommittéer och sakkunniga
1. Promemoria angående förslag till Haagkonvention
rörande erkännande och verkställighet av utländska
domar i förmögenhetsrättsliga mål [29]
2. Promemoria angående vattendomstolarnas personalbehov
och därmed sammanhängande frågor [9]
3. Promemoria angående förslag till Haagkonvention
rörande behörighet för avtalat forum [29]
4. Promemoria angående frågan om uppräkning av
familjerättsliga underhållsbidrag med hänsyn till
allmän välståndsökning [19]
5. Promemoria med utkast till bestämmelse om sekretess
kring förhandlingarna om offentliga arbetstagares
löner m. m. [27]
6. Fisket i gränsvattnen mellan Finland och Sverige,
överarbetat förslag. [34]
7. Förslag till lag om ändrad lydelse av giftermålsbalken.
Parallelltext till lagförslag i SOU 1964: 34.
[19]
Serie B inom departementet
1. Promemoria med förslag till ändrade bestämmelser
om förbud mot arbetstagares avskedande med anledning
av värnpliktstjänstgöring m. m.
2. Promemoria angående ändring i stadgan angående
flottningen i Torne och Muonio gränsälvars flottled
3. Promemoria med utkast till lag om sammanföring av
viss järnvägsmark med angränsande fastighet
4. Promemoria med förslag om hur delgivningsverksamheten
bör ordnas efter ett förstatligande
5. Promemoria angående ersättning till jurymän i
tryckfrihetsmål
6. Promemoria med förslag till arbetsordningar för
Stockholms rådhusrätt, Göteborgs rådhusrätt och
rådhusrätten i Malmö
7. Promemoria angående tillämpningen av lagen om
parkeringsbot fr. o. m. de 1 januari 1965
8. Promemoria angående nya bestämmelser om stämpelskatt,
arvsskatt och expeditionsavgifter
9. Promemoria med kommentarer till kungörelsen den
4 december 1964 (nr 861) om vissa avgifter i utsökningsmål
m. m.
U trik esdepartementet
1. Avlöningssystemet för tjänstemän inom utrikesrepresentationen
m. fl. [1]
— U-landslag. Utredning och förslag angående s. k.
frivilligtjänst inom svensk biståndsverksamhet [3]
F örsv arsdepartementet
1. Betänkande med förslag rörande militära och civilmilitära
lärares arbetstids- och arvoderingsförhållanden
[12]
2. Betänkande ang. behovet av militärt utbildad personal
vid länsstyrelserna och överståthållarämbetet
[4] .
3. Betänkande med förslag ang. ekonomiska och sociala
förmåner avsedda att underlätta fast anställt underbefäls
övergång till civil verksamhet m. m. [5]
4. P. M. inom försvarsdepartementet; ang. bildande av
ett statligt vaktbolag
5. Betänkande ang. militärmusiken i Stockholm [6]
6. Betänkande med förslag rörande vissa organisationsfrågor
m. m. inom fortifikationsförvaltningen [1]
Socialdepartementet
1. Betänkande angående statligt stöd till hemhjälp
åt åldringar och invalider. Sedermera tryckt
(SOU 1964: 5) [14]
2. Betänkande angående högstadieundervisning för
rörelsehindrade m. m. [31]
3. Promemoria angående ökat stöd till barnfamiljer.
Sedermera tryckt (SOU 1964: 36) [29]
4. Betänkande angående Ungdomsvårdsskoleelevers
vård utom skola i kollektiva former [19]
5. Betänkande angående försöksverksamhet med påbyggnadsundervisning
för rörelsehindrade [31]
6. CRB — om behov och resurser, huvudmannakonferens
om rehabiliteringsorganisationen 12—13 mars
1964 [25]
7. CRB — om handikapprörelsen och samhället, konferens
med representanter för handikapporganisationerna
4—5 maj 1964 [25]
8. CRB — vård och undervisning av barn och ungdom
med vissa fysiska handikapp samt vanföreanstalternas
framtida ställning [25]
9. Betänkande angående ett socialpolitiskt utredningsinstitut
[14]
10. Betänkande med vissa förslag angående epileptikervård
[3]
11. Betänkande angående Institut för arbetshygien och
arbetsfysiologi [9]
Kommunikationsdepartementet
1. Ersättning vid upplåtelse av jordbruksmark till
allmän väg (dec. 1963) [2]
2. Värderingshandledning (dec. 1963) [2]
3. Frågan om en ombyggnad av Säffle kanal [6]
4. Flygmaterielutredningens betänkande (hemligt) [7]
5. Promemoria angående författningsfrågor m. m.
rörande säkerhetsinspektion av vissa motorfordon
[8]
6. Promemoria angående byggnadsprogram för ett
radio- och televisionshus i Göteborg [9]
7. Redogörelse för granskning av 1963 års separatredovisning
av SJ:s trafiksvaga järnvägslinjer [10]
8. Redogörelse för granskning av järnvägsstyrelsens
undersökningar i fråga om nedskrivning av statskapitalet
för SJ:s trafiksvaga järnvägslinjer [10]
9. Promemoria med förslag till vissa ändringar i sjöbefälskungörelsen
rörande rätten att i behörighetshänseende
tillgodoräkna sig marin utbildning [13]
Finansdepartementet
1. Förslag till organisation för länsstyrelsernas datakontor
[3]
2. Krediters löptid [15]
Ecklesiastikdepartementet
1. Betänkande angående den ämnesteoretiska lärarutbildningen
vid universiteten, del V [34]
2. Utredning och förslag beträffande utlandskyrkoherdarnas
avlöningsförhållanden m. m. [16]
3. Betänkande angående högre utbildning och forskning
i Umeå III [9]
444
Jordbruksdepartementet
1. Förslag ang. upplysnings- och förädlingsverksamheten
på trädgårdsområdet [13]
2. Förslag ang. det statliga stödet till amatörridsporten
samt fortsatt civil verksamhet vid arméns rid- och
körskola i Strömsholm [25]
3. Betänkande rörande marknadsföring av förädlingsresultat
från Sveriges utsädesförening [10]
4. Betänkande ang. metodiken vid syneförrättningar
rörande torrläggningsföretag [5]
5. Betänkande ang. mejerist- och förmansutbildning
6. Betänkande med förslag till hushållningssällskapens
medverkan i lantbrukshögskolans fältförsöksverksamhet
på trädgårds- och husdj ursområdena [6]
8. Betänkande rörande inriktningen, omfattningen
och lokaliseringen av trädgårdsundervisningen i
Norrland [8]
9. Betänkande rörande statens centrala frökontrollanstalts
uppgifter, organisation och ekonomi [3]
10. Betänkande rörande försöksverksamheten på husdjursförädlingens
område [9]
11. PM ang. företagarhustrun i lantbruket [18]
12. Betänkande ang. vattenvårdens organisation m. m.
[1]
Handelsdepartementet
1. Betänkande angående central verkstadsteknisk
forskning [7]
2. Betänkande angående de svenska handelskamrarna
i utlandet. Del II [3]
Inrikesdepartementet
1. Betänkande med förslag angående vikarie- och
förstärkningsorganisationen för kronofogdarna efter
omorganisationen av exekutionsväsendet [16]
2. Betänkande med förslag angående organisationen av
exekutionsväsendet i Stockholms, Göteborgs och
Malmö kronofogdedistrikt [16]
3. Betänkande med förslag angående antagning, prövning
och utbildning av åklagaraspiranter m. m. [16]
4. Betänkande med förslag angående utbildning av
personal inom exekutionsväsendet [16]
5. Betänkande med förslag angående organisationen av
sjukvården i Östergötlands län m. m. [5]
6. Promemoria med förslag rörande kompletterande
utbildning av polismän för handläggning av polismyndighetsärenden
[15]
7. Betänkande angående exekutionsavgifter i mål hos
utmätningsmän [3]
8. Betänkande med förslag till regler för pris- och löneomräkning
av anslagen till civilförsvaret (civilförsvarsindex)
[7]
9. Betänkande med förslag till upplysningsskrift för utlänningar
[14]
10. Promemoria angående låneunderlag och produktionskostnader
för bostäder
Civildepartementet
PM med förslag till organisation av ett statligt förhandlingsorgan
m. m. [10]
445
Nordisk Udredningsserie (NU) 1964
1. Teknikerutbildningen i Danmark, Finland, Norge
och Sverige. Del II
2. Nordisk etterutdannelse i by- og regionplanlegging
3. Nordiskt institut för elementarpartikelfysik
4. Invaliditetsvurdering, erstatningsfastsettelse, tabellsystemer
m. v. i yrkesskadetrydgene i Norden
5. Nordiska rådets öresundskonferens den 13—15 april
1964
6. Specialistkompetens för nordiska läkare
7. Nordisk investeringsbank
8. Personaleforhold og udgiftsfordeling m.v. ved
fsellesinstitutioner i Norden
9. Slutberetning fra Nordisk Samfserdselskomité
10. Nordisk statistisk årsbok, 1964
446
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan
A
Adlerborn, O........ |
I E 33 |
|
Agartz, G. L........ |
I S 34 |
|
Agdur, N. B....... |
____ I E 33,45, 46 |
|
Ager, Ruth M...... |
I E 33, 47 |
|
Agerberg, N........ |
____ I Jo 29 |
|
Agrenius, G. B...... |
____ I In 2 |
|
Agvald, S. R....... |
____ I Ju 33 |
|
Ahlberg, C. A...... |
I E 33 |
|
Ahlberg, C.-F. J. ... |
..... I K 3, E 45 |
|
Ahlberg, Iris....... |
____ II In 1 |
|
Ahlborg, B. 0...... |
..... I Fö 15 |
|
Ahldin, K. E. H. . . |
..... I Cl 3, 6 |
|
Ahlenius, S. R..... |
..... I In 3 |
|
Ahlgren, N......... |
..... I K 8, 17 |
|
Ahlkvist, K. E. (I) . |
..... I In 25 |
|
Ahlqvist, B........ |
..... I In 11 |
|
Ahlström, B. E. . . . |
..... I E 33 |
|
Ahlström, L. S. A. . |
. . |
..... I Fi 22 |
Ahlström, 0....... |
..... I K 17, 19 |
|
Ahnmé B.......... |
..... I E 33 |
|
Ahnsjö, S. 0. R. ... |
..... I Ju 18 |
|
Ahrbom, N. O..... |
. I E 18, 45, In 30 |
|
Alarik, A. L:son . . . |
..... I Jo 16 |
|
Albinsson, N. G. . . . |
I S 23, 27, 29, H 13 |
|
Aldestam, N. A. . . . |
. I Fö 4, Ci 2, 10, 11 |
|
Alemyr, S. R. (II) . |
I K 14, E 33, 38, 46 |
|
Aler, B............ |
..... I H 18 |
|
Alexanderson, K. E. |
(I) |
____ I E 18 |
Alfort, A. M....... |
..... I E 33, 47 |
|
Alfredsson, K-E. N. |
..... I E 51 |
|
Alfvén, H. 0. G. ... |
..... I Ju 68, E 8 |
|
Allebeck, S. S...... |
..... I E 33 |
|
Allzén, B. M....... |
..... I Jo 6 |
|
Almberger, K. E. . . |
..... I E 33 |
|
Almefelt, P. V..... |
..... I E 5, 51 |
|
Almgren, N. H..... |
..... I K 3 |
|
Almqvist, G. C. G. . |
..... I Fö 14, 26 |
|
Almqvist, S.......< |
..... I In 24 |
|
Alpsten, A. B..... |
..... I In 8, 16 |
|
Alvemark, T. G. R. |
..... I E 33 |
|
Amer, Maj-Britt . . . |
..... I S 25 |
|
Amilon, C. O...... |
..... I Ju 47 |
|
Ander, E. G. N. . . . |
..... I E 33, 34 |
|
Ander, G.......... |
..... I Ju 58 |
|
Anderberg, H. R. . . |
..... I In 17 |
|
Andermark, N. A. .. |
..... I Fö 21 |
|
Anderson, G. A. (I) |
. . |
. I Ju 52, U 5, In 9 |
Anderson, Gustaf V. |
..... I E 33 |
|
Anderson, K. Å. . . . |
..... I E 36 |
Andersson, A. E....... |
I Fö 12 |
||
Andersson, A. G. B. (I) |
I Ju 17, |
32 |
|
Andersson, A. O....... |
I H |
7 |
|
Andersson, A. S....... |
I Fi |
10 |
|
I E |
29 |
||
Andersson, D......... |
I Jo |
9 |
|
Andersson, E.......... |
I In |
20 |
|
Andersson, E.......... |
I E |
42 |
|
Andersson, Ebon M. I. |
(I) |
I Ci |
2 |
Andersson, E. O....... |
I K |
2 |
|
Andersson, E. R...... |
I E |
33 |
|
Andersson, F. V. E. ... |
I E |
39 |
|
Andersson, G. I....... |
I Ju 38, |
52 |
|
Andersson, G. L....... |
I Fö 25 |
||
Andersson, H. B...... |
I E |
22 |
|
Andersson, H. E...... |
I Ju 17 |
||
Andersson, J.......... |
I In |
23 |
|
Andersson, K. A. Stig . |
I E |
34 |
|
Andersson, K. B. G. . . |
IS |
16 |
|
Andersson, K. 0. . . . . . |
I Ju |
6 |
|
Andersson, K. Å...... |
I Jo |
18 |
|
Andersson, L.-E. A. . . . |
I S |
37 |
|
Andersson, M. A...... |
.. I U 5, In |
24 |
|
Andersson, M. Axel, J. |
(I) |
.. I E 26, K |
17 |
Andersson, N. A. (II) . |
I Jo |
12 |
|
Andersson, N. S. E. ... |
IS |
2 |
|
Andersson, R. A...... |
I Ju |
17 |
|
Andersson, S. G. V. ... |
I Jo 1, |
15 |
|
Andersson, S. S....... |
I Jo |
5 |
|
Andersson, T. (I) I Ju 59, |
K 17, E 33, H 9; |
||
II In |
1 |
||
Andersson, T. C....... |
. I Ju 28, K 43, Jo |
1 |
|
Andersson, T. G....... |
I K 17, 27, In |
15 |
|
Andréasson, N. R. G. . |
I K |
8 |
|
Andrée, T. E.......... |
. I S 15, 16, In |
25 |
|
Andrell, B. Maria (Majsa) K. IS |
27 |
||
Andrén, A. G......... |
I Ci 5, 7, |
13 |
|
Andrén, N. B. E...... |
I E |
34 |
|
Andrén, Å............ |
I E |
24 |
|
Angert, S.-E. A....... |
I Ju |
5 |
|
Ängsmark, G.......... |
I E |
33 |
|
Anneli, E. G.......... |
. . I S 25, 31, |
35 |
|
Annevall, S........... |
1 K |
25 |
|
Anrup, N. E.......... |
. . I E 5, 33, |
34 |
|
Antonsson, J. M. (II) . |
I K |
16 |
|
Apelqvist, K. A. S. . . , |
IS |
25 |
|
Appelgren, L. G. S. .. |
, . . I K 8, 34, |
38 |
|
Ardö, P. A. E....... |
I E |
34 |
|
Arén, T. S. .......... |
, . . I E 7, 19, |
26 |
|
Arfwedson, R. E. J. .. |
I Fi |
4 |
|
Arfwidsson, N. H..... |
I In |
21 |
447
Riksdagsberättelsen år 1965
Arkling, F................. I Jo 16
Aronowitsch, G............. I E 12
Aronson, S. A........... I Ju 51, In 2, 24
Aronsson, H............... I K 17
Aronsson, H. S............. I In 9, 17
Arpi, G.................... I E 33
Arrhenius, K. G. H......... I K 11
Arvidson, E. S. Å. (II)..... I E 34
Arvidsson, G. N. A......... I Fi 12, In 24
Arweson, B. E. M. (II)...... I Jo 27
Arwidsson, Greta........... I E 46
Aschan, R. V. Ingegerd .... I E 33, 34
Ask, B. E................. I K 23
Askeberg, S. H. J.......... I E 42
Asker, E. A. G............. I In 23
Askmark, K. F. R......... I E 24
Aspegren, L. L. S. I........ I Ju 49
Aspelin, L. B. E........... I Ju 4
Asplund, S. O.............. I E 17
Assarsson, A. A............ I E 33
Assis, A................... I In 24
Attarp, T.................. I K 23
Attman, L. A.............. I E 11
Augustinsson, B............ IS 36
Aulin, G. A. E............. I E 34
Aurell, C-G. P............. I E 34
Axelsson, B................ I Ci 6
Axelsson, P. A. H.......... I Fi 7
Axelsson, S. A............. I Jo 17
Axnäs, K. F............... I E 34
B
Back, K. G................ I Fö 22
Backman, G. B............ I I< 6, 17, 26
Bager, S. E. O............. I E 33
Balzar, S.-E................ I K 21
Båråny, E. H.............. IS 33
Bargholtz, P............... I E 34
Barr, B.................... I E 6
Baude, A.................. I E 2
Beck-Friis, J. O............ I In 3
Beckman, N. A. T......... I Ju 47
Beckman, R............... I In 11
Beckman, Sigrid........... I Ju 19
Behms, T. E............... I Fö 12
Bengtson, S. Ch............ I E 6, 34
Bengtson, T. S. (I)......... I S 14, Jo 1
Bengtsson, G. T. E..... I Ju 55, S 18, In 24
Bengtsson, H. V. (II)...... I K 16
Bengtsson, I. B. (II)....... IS 14
Bengtsson, T. B............ I Jo 18
Bennegård, E. B. H........ I Fö 9
Bennet, O................. I Jo 12
Bentzel, R. H.............. I S 29, E 33
Berg, C. G. H............. I E 2, 33
Berg, F. L. V.............. I K 17
Berg, G................... I E 12
Berg, K. G. H:son......... I Fi 3
Berg, N. G................ I Ci 4
Berg, S. G:son............. I Jo 18
Berg, S.fG. L.............. I K 37
Berg von Linde, S. V....... I K 17
Bergdahl, C. E. ............ I Ci 13
Bergelin, S.-E. S........... I Fö 9, K 21
Bergendahl, G.............. I Jo 18
Bergendal, G. F............ I Fi 4
Bergendal, G. S............ I E 34
Bergentz, S................ I Jo 18
Berger, O. A............... I Ci 9
Berggren, A. T............. I In 20
Berggren, E. G. C. . I Ju 53, K 12, 32, H 10
Berggren, G. R............. I In 16, 29
Berggren, N. L. E.......... I E 33, 34
Bergh, E. A............... I S 2, E 29
Bergh, K. R............... I Ju 17, 32
Bergh, S. G................ I E 5
Bergius, E. V.............. I Ju 24
Berglund, E................ I In 27, Ci 6
Berglund, G................ I Jo 5
Berglund, H. J............. I K 17
Berglund, N. E............ I Ju 10
Berglund, S. F............. I Fö 7
Bergman, B. T............. I E 54
Bergman, E. T. G.......... I E 46
Bergman, G. M............ I E 44
Bergman, N. G............. I Ju 8
Bergman, R. K............ IS 35
Bergman, Å................ IS 11
Bergquist, Th. E. N........ I Ju 17, In 9
Bergqvist, E. G.......... I Ju 6, Fi 2, 9
Bergqvist, H. A............ I Ju 12
Bergsman, E. B............ I E 33, H 7
Bergsten, I. Kajs C......... I E 33
Bergsten, N. G............. I E 28
Bergsten, P. G............. I Ju 9, 18
Bergström, E. G........... I E 33
Bergström, H. A. H........ I In 4
Bergström, I............... I Ju 34
Bergström, K. S. D......I Ju 68, E 3, 54
Bergström, O.............. I In 11
Bergström, S............... I H 6
Bergström, S. B:son........ I K 15, 24
Bergström-Walan, Maj-Brith. I E 55
Bernhard, H. B............ I In 30
Berthelson, G.-B............ I E 12
Bertman, H............. I Fö 14
de Besche, H. W. A........ I H 6
Bexelius, E. G............. IS 6
Bexelius, T. A............. I S 1, H 1
Bexelius-Jansson, Gunvor E. I Jo 1
Bildt, H. G................ IS 27
Billström, P. O. F.......... I In 7
Binett, E.................. I S 27, E 47
Birgersson, T. B. A......... I Jo 30
Birke, G. E............ I S 10, 12, In 2
Biörck, K. G. W........... I S 27, 39
Biörklund, E. G. G. W..... I In 15
Bjamholt, L. O............ I K 26, E 34
Bjellerup, L................ I E 33
Bjemer, B. E.............. I E 31
Bjerrek, B................. I In 20
Bjugge, P.................. I E 1
Bjuggren, S. A. E:son...... I K 7
Bjule, R. E. I............ I Fö 9
Björck, K. A. W........... I Jo 3
Björck, P. B. T............ IS 15
448
Personregister
Björck, S. G............... I Fö 17
Björhammar, C. A.......... IS 14
Björinder, K. E. H......... 1 S 27
Björklund, K. E. A........ I Fi 7
Björkman, A. F. M......... I K 43
Björkman, B. E. T:son ... I K 4, 34, E 45
Björkman, F. (II).......... I In 11
Björkman, M............... I E 54
Björkquist, E. G. A........ IS 17
Björkquist, Margit......... I E 33
Björling, J. E.............. I Ju 64
Björnberg, B. A............ I U 3
Björne, B. G............... I Fi 9
Björne, F. H............... I Fi 24
Björnegård, Gudrun........ IS 27
Björnson, L.-E............. IK 9
Bladh, S................... IS 21
Blennow, O. I.............. I Fi 13
Blidfors, T. E. J. (II) . . I K 21, 38, E 26
Blix, E. O................. I E 34
Blom, M................... I Jo 24
Blom, O. T................ IS 34
Blomberg, E............... I E 47
Blomberg, K.-E. G.......... IS 15
Blomberg, R. A............ I Ju 18, S 6
Blomberg, R. L. H......... I In 16
Blomdahl, S............... IS 20
Blomgren, B. W............ I In 30
Blomquist, B. E. L......... I E 28
Blomquist, C.-E. O......... I H 18
Blomquist, S. K............ I In 15
Blomqvist, N. G........... I Ju 37
Blomqvist, O. R........... I Fö 9, Ci 5
Boalt, Carin............... IS 29
Boalt, H. G. R............ I Ju 33, E 7
Boalt, S. A................ I Jo 33
Bodell, K. G............... I E 51
Bodin, E. A............... I Fö 10
Bodström, T. L............ I E 2
Boéthius, C. G............. I E 55
Bohman, B. G. (II)....... I Ju 38, Fö 26
Bohman, C................ I Ju 12
Bohman, F................ I Fö 18
Bohman, H. Å............. I Fi 5
Boierth, A................. I E 34
Bolding, L. E.............. I Ju 56
Bolding, P. O.............. I E 46
Bolin, A. B..............I Ju 15, 24, E 22
Bolin, B................... I E 8
Bolin, H. E. A............. I K 25
Bolin, L. A................ I Ju 18, Ci 3
Bolin, Å. E. I............. I Ju 66
Bolinder, E................ I Jo 30
Boman, K. E. K. (I)....... IS 11
Boman, S. V............... I In 9
Borén, L. B............... I E 33, 34
Borg, E. L................ I Ju 14
Borg, L. G................ I E 33
Borggård, G. R........I Ju 27, K 44, H 1
Borglund, E. A............ I In 9
Borgquist, F........I Fö 4, 8, 9, 17, 22, 23
Borgström, C............... I Ju 24
Bornedal, ^Barbro........... IS 29
Bosaeus, B. W. N.......... I In 2
Boström, F. V. E.......... I Ju 36
Boström, N. E. I. F........ I E 33
Bothén, P. R.............. I U 7
Bouveng, G. A............. I Jo 12
Bouvin, J. Å.............. I K 16
Braconier, J............... I Ju 2
Brandgård, E.............. I E 33, 47
Brandt, H. B. D........... I Ju 32
Brandt-Humble, Kristina.... I Ju 18
Brangmo, W............... I Jo 18
Brant-Lundin, C. L. W. S.. . I Fö 9
Brantberger, P. G.......... I Fö 14
Branting, J. E. M.......... I H 6
Bratt, L. O................ I Fö 15
Bratt, S. V................ I E 14
Bratt, U.-C................ I Ju 51
Breitholtz, C. J. E. C:son ... I Ju 50, In 19
Brinck, I. G............... I E 46
Brinck, P. S. V............ I Jo 30
Brising, L. H..............I Ju 68, E 8, 45
Brissman, B. H............ I In 16, 29
Broberg, K. B............. I E 32, 54
Brodd, K. A............... I K 15
Brodén, E. B.............. I Fi 11
Brohult, S. F. A. . . I Ju 68, E 9, Jo 7, 30
Brolin, C. H............... I Ju 2
Brolin, P.-E................ I E 34
Broman, T................. I E 19, 31
Brommesson, P.-A.......... I E 54
Bromsjö, B................ I E 33
Broomé, B. P.............. I K 22
Broomé, J. T. A...........I Ci 2, 6,12, 14
Broström, R. T............ I Fi 10
Brotaeus, T................ I In 18
Brunberg, E-Å. A.......... I E 8
Brundin, G. G............. I Fi 19, 22
Brundin, S. A. T....... I Ju 32, 44, In 29
Brunnberg, E. A........... I K 21
Brunnberg, H. A........... I S 15, E 45
Brunnberg, Karin.......... IS 42
Bruno, C.-A................ I E 11
Bruno, G. F............... I S 20, Fi 3
Brunzell, F. O............. I E 33
Bruzelius, N. G. A......... I K 34
Brynielsson, H. A. B.......I Ju 68, H 4
Brytting, O. E............. I Ju 23
Buckau, Anne-Marie........ I In 27
Bundsen, S. E. F.......... II In 1
Bunner, T. Å. G........... I Ju 17, S 15
Buregren, T................ I K 41
Burén, C.-D. E............. I K 8, 19, 26
af Burén, H............... I Fö 8
Butler, P.................. IS 2
Bylund, O. A. T........... I E 10, 11
Bystedt, K. Britt-Marie____ I S 14, Ci 3
Bååw, Hj.................. I Ju 21
Bäck, L. E................ I Ci 9
Bäcklander, R.............. I K 17
Bäcklund, B............... I E 33
Bäckstrand, K. G. M....... I K 5
Bäckström, S.............. I E 47, Jo 32
Bärring, S. R. M........... I H 12
15 JUhatig till riksdagens protokoll 1966. 1 samt.
RlksdaggberiUtelaen
449
Riksdagsberättelsen år 1965
Bäämhielm, G. M..... |
____ I Jo |
17 |
Dahlberg, E. E......... |
____ I In |
30 |
Böre, C. O. H........ |
I E |
33 |
Dahlberg, G............ |
____ IS |
10 |
Börjeson, C. O. A..... |
____ I Ju 52 |
Dahlberg, S............ |
I In |
10 |
|
Börjeson, K. B........ |
I K |
21 |
Dahlerus, B. H......... |
____ I K |
5 |
Börjesson, M. R....... |
____ I In |
16 |
Dahlgren, I. J. G...... |
I S 16, 17, In 2, |
17 |
Dahlgren, P. A. B. (II) |
I Jo |
25 |
|||
Dahlin, A. R........... |
____ I E 33, |
34 |
|||
Callans, N. P. A...... |
I Fi |
15 |
Dahlin, P. G. A........ |
I Ju 14 |
|
Caping, B. R......... |
I E 14, |
47 |
Dahlin, S. M........... |
____ I E |
40 |
Carbell, E. E. E. (II) .. |
I H |
11 |
Dahlkvist, H. V........ |
____ I H |
8 |
Cardelius, E. C. F..... |
____ I K |
7 |
Dahllöl, S............. |
I E |
46 |
Carlberg, B. A........ |
I E |
33 |
Dahllöf, U. S........... |
____ I E 33, 47, |
50 |
Carlberg, E. R........ |
____ I E |
33 |
Dahlman, S.-O......... |
____ I In 2, 9, |
17 |
Carle, B.............. |
____ I K |
18 |
Dahlsten, G. O. L...... |
____ I Fi |
3 |
Carleson, L. A. E..... |
____ I E |
45 |
Dahlström, B. E....... |
I Jo |
2 |
Carlgren, L........... |
.... I K 29, Ci |
7 |
Dahlström, Greta...... |
IS |
12 |
Carling, A. G......... |
I Fi |
12 |
Dahlström, G.......... |
IS |
23 |
Carlson, S. L.......... |
I U |
5 |
Dahlström, G. E....... |
____ I Fi |
11 |
Carlsson, A........... |
____ I Ju |
17 |
Dahlström, L. E. R. . . . |
I Fi |
15 |
Carlsson, A. G. A..... |
IS |
11 |
Dahlström, Å.......... |
I K |
36 |
Carlsson, C. E. (I) .... |
____ I Fi |
1 |
Dalén, Ingrid K........ |
____ I In |
10 |
Carlsson, C.-G......... |
____ I Ju 55 |
Dalén, N. L........... |
____ I E |
34 |
|
Carlsson, C. W. (II) ... |
____ I In |
9 |
Dalgren, E. S. G....... |
____ I In |
2 |
Carlsson, Gunnel...... |
____ IS |
29 |
Danelius, H. C. Y...... |
I Ju 16 |
|
Carlsson, Gösta....... |
I E |
45 |
Danell, C. A........... |
____ I Jo 22, |
32 |
Carlsson, G. A. V..... |
____ I In 4, |
24 |
Danielson, G. H........ |
IS |
32 |
Carlsson, I............ |
____ I K |
25 |
Danielson, N.-G. F..... |
____ I K |
21 |
Carlsson, K. N. E..... |
____ I K |
37 |
Danielsson, A.......... |
2 |
|
Carlsson, L. A........ |
I E |
46 |
Danielsson, A.......... |
____ I E |
33 |
Carlsson, Mared H. S. . |
____ I Ju 14 |
Danielsson, G. G....... |
____ I In |
22 |
|
Carlsson, N. G........ |
I Ju 4, |
18 |
Danielsson, G. Å. D. . .. |
____ I K |
21 |
Carlsten, C. A......... |
____ I E |
31 |
Danielsson, H.......... |
____ I In |
24 |
Carlsten, C. J......... |
I K |
21 |
Davidsson, Greta....... |
____ I E |
34 |
Carlström, L. B....... |
I Ci |
8 |
De Geer, C............ |
____ I Jo |
18 |
Cars, G. F. 0......... |
I In |
27 |
Degerman, Kerstin..... |
____ I E |
31 |
Casparsson, K. R...... |
____ II In |
1 |
Delin, L. A............ |
. I Ju 56, 67, K |
25 |
Cassel, L. D. (II)..... |
I U 4, In 12, |
21 |
Dennemark, S.......... |
____ I Ju 29, S |
42 |
Castemark, E. 0...... |
____ I Fö 14 |
Digman, H. M.......... |
____ I Jo |
16 |
|
Cederstrand, J. E..... |
____ I In 16, |
29 |
Dillén, B. 0........... |
____ I K |
4 |
Cederwall, G. F. E. . .. |
I Fi 11, E 8, In |
30 |
Dinkelspiel, M.......... |
I Fi |
17 |
Cedhelm, B. 0........ |
........... I E 52 |
Djurberg, L. G. H...... |
. . I In 8, 15, 16, |
27 |
|
Christianson, G. A..... |
____ I Fö 7, 10, |
11 |
Dryselius, S. V. A:son .. |
I Fi |
3 |
Christiernson M.-C..... |
____ I In |
29 |
Duke, K. E. Å......... |
____ I Fi 16, |
25 |
Claeson, Gunnel....... |
I E |
47 |
Duvhammar, P. B. 0. . |
I E |
33 |
Clasberg, Gulli E...... |
____ I E |
34 |
Diiring, H. I........... |
____ I E |
43 |
Clemedsson, C.-J...... |
I E |
28 |
Dyrssen, G. P. T....... |
____ I Ju |
9 |
Collett, J............. |
____ I Ju 57 |
1? |
|||
Colstrup, Inga M...... |
____ I E |
48 |
|||
Conradi, E. G. F...... |
____ I Fi |
22 |
Ebenius, A. M. B...... |
IS |
39 |
Corneliuson, E........ |
I In |
27 |
Eberstein, G. A........ |
I Ju |
11 |
Cosmo, C.-J. O........ |
____ I Ju 33 |
Ebert, Siv E. M........ |
I E |
14 |
|
Crabo, S. G........... |
____ I Fi 9, |
19 |
Eckerberg, E. L........ |
____ I E |
12 |
Creutzer, B. R........ |
____ I Fö 27 |
Eckerberg, P. A........ |
I In |
11 |
|
Croneborg, K. 0. R. . . |
____ I H |
6 |
Eckersten, I. E........ |
____ I Fi |
9 |
Cullbrand, G.......... |
I E |
6 |
Edblom, F............. |
I Jo |
18 |
Cullert, B............. |
____ I K 26, E |
34 |
Edelstam, E. A........ |
I U |
4 |
Curman, H............ |
____ I Ju |
4 |
Edgardh, C. H. H...... |
I Ci 5, |
10 |
Curtman, C. W........ |
____ I U |
5 |
Edin, H............... |
I In |
23 |
Edling, N. P. J........ |
____ I Jo |
16 |
|||
u |
Edling, S. A. M........ |
I In |
19 |
||
Dagerholm, K. F. E. .. |
____ I E |
7 |
Edling, S. Å........... |
____ I Ju |
5 |
Dahl, A. E........... |
I E 34, 45, 46, Jo |
4 |
Edlund, C. A. E....... |
____ I E |
43 |
Dahlander, E. G...... |
I E |
47 |
Edlund, C. B.......... |
I Ju 55, Fi 1, 9, |
23 |
450
Personregister
ijuiuuu> \XJ7 • Edquist, E. G...... |
........ I Ci |
Edsfelt, L. H...... |
........ I Fi |
Edstrand, K. I..... |
......I Ju, 3, Fi 11, |
Edström, G. G. S. (I) |
........ IS |
Edström, K. S..... |
____I K 36, Fi 3, In |
Edström, L. N..... |
........ I In |
Edwall, E. H. A. . . |
........ IS |
Edwall, P. A. R. . . |
........ I E |
Eeg-Olofsson, A. O. |
C...... I E 43, In |
Eek, H............ |
........ I Ju 29, |
Egardt, K......... |
........ I Fi |
Egedal, N. H...... |
........ I K 19, |
Egermalm, E....... |
........ I In |
Ehinger, A......... |
........ IS |
Ehnbom, E. B. A. . |
...... I Fi 8, In 3, |
Ehrling, I.......... |
........ I Fö |
Eidem, I.......... |
........ I Jo |
Eisler, H. M....... |
........ I Fi |
Ejdemo, B. E. H. .. |
........ I Jo |
Ekberg, K. G...... |
........ I K 8, |
Ekberg, L......... |
........ I S 38, K |
Ekblad, S. G....... |
........ I E 14, |
Ekblom, O......... |
........ I K |
Ekdahl, L......... |
........ I E |
Ekdahl, S. V. B. ... |
........ I K 23, Fi |
Ekelund, L........ |
........ I Jo |
Ekelund, Marianne . |
........ I E |
Ekelund, S. F. A. .. |
........ I Jo |
Ekelöf, P. O....... |
........ I Ju |
Ekendahl, Sigrid H. |
E. (II).. I S 25, |
Ekengren, H. K. A. |
........ I Fi |
Ekerman, S. A. L. . |
........ I E |
Ekestaf, C. B. L. . . |
........ I Fi |
Ekholm, K. W..... |
........ I E |
Ekholm, P. E. J. .. |
........ I E |
Eklund, E. P. G. . . |
...... I Fi 1, 24, In |
Eklund, H. H...... |
........ IS |
Eklund, K. A...... |
........ I Ci |
Eklund, S. R. A. . . |
........ 1 S 37, Ci |
Eklöf, K. G. A..... |
........I H 9, In 23, |
Eklöf, A........... |
........ I K |
Ekman, A. G...... |
........ I E 33, |
Ekman, G. O. S. ... |
........ I E |
Ekman, J.......... |
........ I S 36, Jo |
Ekström, A........ |
........ I Ju |
Ekström, Evy E. M. |
....... I E |
Ekström, H. V..... |
........ I K |
Ekström, Monica .. . |
........ I E |
Ekström, T. A..... |
........ I Fi |
Elam, L. G........ |
........ I E |
Eländer, K. O..... |
........ I S 27, E |
Elf ström, B. A..... |
........ I H |
Elftman, G. S. V. .. |
........ I Ci |
Elfving, O. G. C. . . |
...... I K 26, 31, H |
Elgqvist, Inga..... |
........ I E |
Eliasson, K. G..... |
........ I Fi |
Eliasson, P. E..... |
........ I Jo 23, 28, |
Eliasson, Th....... |
........ I E |
Elison, M. L....... |
........ I In |
Ellegård, FI. A..... |
...... I E 33, 34, |
Elliot, K. E....... |
....... I Ju 32, K |
Ellmén, S.-E. G. ... |
........ I K |
Elmén, Brita D. (II)........ IS 38
Elmgren, A................ I In 6
Elmgren, B. F. (I) ... I Ju 27, S 1, In 14, 16
Elmhorn, Kerstin.......... I Ju 18
Elmstedt, K. E............ I K 31
Elofsson, A. F............. I K 11
Elsin, P. E................ I Ju 45
Elvander, N. A. I.......... I E 46
Elvers, I. J. F.......... I E 34
Elwing, C. M.............. I Ju 33
Embring, A. G............. : ; I E 33
Emers, Jane, I. J.......... IS 16
Enander, G. M............. I Jo 23
Enander, S. E..........;... I E 50
Enarsson, J. O. A. (I)...... IS 38
Engel, A. G. W............ IS 30
Engfors, B. G. O........... I Fö 2
Englund, Ingegerd.........; ■ I S 28, 36
Englund, K. G. Å.......... I H 6
Engländer, R.............. I E 27
Engqvist, C. O............. I Ju 32
Engqvist, K. E. B. I K 26, Fi 3, H 10, Ci 7, 8
Engström, A. V............ I Fö 15, E 28
Engström, G. T............ IS 26
Engström, K. Olof N....... I E 22
Engström, M............... IS 20
Engström, O. S. F......... I E 33
Engström, Stina........... I E 47
Engwall, U. C.............. I Ju 60
Engzell, G................. I Ju 35
Enhörning, H. A........... I In 16
Enhörning, K. M........... I E 39
Enmark, A................ I S 15, 16
Enocson, J. G. R.......... I K 25
Enskog, C.-G. B. (II)....... I In 18
Erbacke, K. G............. I Fi 4
Erichs, S. M............... I K 25
Erichson, B.-L............. I Fö 2
Ericson, Berit C............ I E 54
Ericson, F. L.............. I Jo 18
Ericson, H. E.............. I K 43
Ericson, L. G.............. I E 30
Ericson, N. A. F........... I E 33
Ericson, T. W.............. IS 11
Ericsson, B. C. A.......... I Ci 6
Ericsson, C. H............. I Ju 17
Ericsson, G................ I Jo 8
Ericsson, G. M............. I Ju 15
Ericsson, H. M............. IS 12
Ericsson, J. A. (I)......... I Ju 58; Fi 9
Ericsson, K. A. G.......... I K 38
Ericsson, K. G. V.......... I E 30, 36
Ericsson, Y. A. R..........I Jo 5, 7, 9, 26
Eriksson, Böret............ I K 8, 36
Eriksson, B. A............. I H 6
Eriksson, B. Sune.......... I E 51
Eriksson, Gösta............ I E 47
Eriksson, G. A. V.......... I Ju 40
Eriksson, G. E............. I Fö 2
Eriksson, G. E. S.......... I In 10
Eriksson, G. L............. I Ju 27
Eriksson, G. T.............I Ju 13, 17, 47
Eriksson, J. E. (I)......... I K 27, Fi 1
18
6
3
14
24
2
28
12
24
6
45
10
21
15
23
29
24
30
11
19
34
45
56
13
18
13
5
33
3
32
32
20
33
19
31
33
25
15
3
14
24
17
41
56
7
15
33
35
34
9
5
47
19
6
13
34
21
33
5
24
46
18
18
451
Riksdagsberättelsen år 1965
Eriksson, Nancy M. (II) .... I S 13
Eriksson, R. E............. I Jo 32
Eriksson, S................ I Jo 18
Eriksson, S................ I Fi 22
Eriksson, S. L. Synnöve .... I K 5
Eriksson, S. T. V.......... I Jo 4
Eriksson-Öst, O. V......... I K 23
Erlander, S. B............. I K 34
Erlander, T. F. (II)........ I U 5
Erlandsson, B. H........... I In 13
Ernberg, O. H............. II In 1
Emulf, M.................. I Ju 19
Esbo, H. V. O............ I Jo 24
Eskilsson, C. E. (I)........ I K 15, In 5
Eskilsson, P. H............ I In 19
Esping, E. B............... I K 15, 18
Esping, L.-E............... I Ju 51
Esseen, J. Å. B............ IS 17
Etzel-Mattsson, Margareta... I E 34
Eurenius, G................ IS 7
Ewerlöf, Elsa H. E......... I K 14
F
Fagerholm, P. O.......
Fägring, R. S..........
Fahlander, S. E........
Fahlander, T. I........
Faith-Ell, E. Å........
Falk, E. G. R.........
Falk, G. A.............
Falk, J. A.............
Falken, P. J. ö........
Falkenmark, P. A......
Falkman, C............
Fallenius, B. A.........
Faxén, K.-O...........
Fehrm, E. M...........
von Feilitzen, S........
Feldt, K. O............
Finnberg, K. V. B......
Fischer, H. Chr........
Fischler, J.............
Fitger, P..............
Fjelkner, A. W.........
Fjellander, N. E. B.....
Fjellström, Ingrid M. ...
Fjelner, A.............
Floderus, N. P. M......
Fockstedt, S...........
Fogelberg, B. E. B.....
Foghelin, T. T. M......
Folkmarson, J. A.......
Follin, C. B............
Forbat, F..............
Fornander, J. N.-U.....
Fornander, S...........
Fornstad, B. F.........
Fors, J. E.............
Fors, S. R............
Forsberg, S. B.........
Forsberg, U............
ForsheU, P. O. V.......
Forslund, E. B.........
.... I U 2, Ci 13
____ I S 16, 25
I Fö 26
____ I K 18
I E 15
____ I E 47, Jo 23
I K 3
____ I Ju 14, 60
I K 25
____ I K 22, 31
I H 16
____ I Ju 14
. . I S 4, Fi 9, 12
____ I Ju 68, E 28
____ I Ju 15, 32
I Ju 58, In 7, 11
____ I In 15, 16
____ I E 45
____ I Ju 19
I S 36
____ I Ju 6
I Ju 65, Fö 1, Ci 3
I E 33, 46
____ I E 33
____ I Fö 19
____ I U 5
____ I S 39, E 46
____I Jo 11, H 7
____ I E 47
I Ju 55
I E 45
____ I Ju 17
____ I Ju 68
____ I Fi 13
____ I H 9
I S 11, E 19, 45, 54
I E 33
I E 47
.... I U 1, E 16
I S 14, 26
Forslund, K. E............. IS 27
Forsman, Å................ I Jo 28
Forsner, C. T. L........... I E 34
Forss, K. J. R............. I K 36
Forssblad, N. D............ I K 13, 44 45
Forsell, E. E............... I E 42
Forssman, H. A............ IS 18
Forssman, S. P. M......... IS 25
Forsström, E. G. A......... I E 39
Forstadius, E. L. W........ I Ju 7
Fosselius, L.-E............ I Ju 6, Fi 9
Frank, P. W............... I In 2
Frankenhaeuser, C. B....... I E 54
Franzén, B. K. V.......... I E 34
Franzén, Margareta......... IS 16
Franzén, N. O............. I K 15
Franzén, N. P.............I Fö 10, E 14
Fredlund, L. S............. I Ju 38
Fredriksson, Karin......... I E 34
Freeman, L.-E. A.......... I K 26
Fremlin, R. N. G.......... I E 8
Frenckner, T. B. P......... I E 9
Frey, T. S:son............. IS 15
Friberg, A. A.............. I E 31
Friberg, H. C.............. I Ju 36
Friberg, L. T.............. I Ju 51
Friberg, T................. I Jo 28
Friberger, E. G............ I E 17
Frick, G................... I E 33
Fridh, K. G............... I Fi 1
Fridolin, H. R............. I Fi 9, 23
Fried, T. K.-A............. I Jo 18
Fries, N. T. E......... I E 9, 33, 45, 46
von Friesen, S............. I E 32
Friis, M................... IS 23
Frisk, J................... I In 22
Frisk, J. I. Hj............. I E 3
Frithiof, L.-A.............. IS 15
Fritzdorf, K. B............ I Ci 1
Frykholm, A. Y............ I U 5
Frykholm, Gietta A. M..... I E 34
Frykholm, N. O.......... I In 16, 27, 29
Frändén, Lisbeth........... IH 3
Fröding, N. G. O........... I Ju 33
Fröjd, S. A..............I In 2, 12, 17, 21
Fröman, K. G. L........... I Ju 56
Funke, G. W.............. I E 8
Furst, P.-E................ I Ju 63
Fäktenmark, E............. I E 47
Fälldin, N. O. T........... I K 25
Fällström, C-E............. I E 31
Fältheim, Å. A............. I E 50
G
Gabrielson, C. O............ I E 46
Gabrielson, L.............. I Ju 24
Gad, U. H. H:son.......... I Ju 50
Gamstedt, E. V............ I Ju 32
Ganelius, T. Hj............ I E 3, 34
Garland, S.-O.............. IE 33
Garpe, D. A. J....... I Ju 30, K 3, In 2
Garpefält, K. S. R......... I K 28
Gehlin, J. H. M............ I Ju 8
452
Personregister
Geijer, J. L. (I) I Ju 5, 24, 37, 50, E 41, In 19
Geijer, S.................. I Fö 19
al Geijerstam, S. O......... I Ju 56, Fö 21
Gelinder, C. F.............. I Jo 28
Gerentz, S. T.............. I K 39
Gerhard, E. B. E. P. I..... I E 33
Gerhardsson, G............. I S 9, E 33
Gerle, B. O................ I Ju 18, S 15
Gierow, K. R. K........... I E 43
Gihl, K. S. T. N........... I U 2
Gillberg, K. E............. I Ju 12, Fi 11
Gillner, Anita.............. IE 31
Gissler, T.................. I E 6
Glad, S. T................. I E 33, 34
Glirastedt, G............... I Ju 11
Godlund, S. A. I. I K 20, 35, E 9, In 2, 12, 21
Goldschmidt, H. A......... I Jo 1
Gomér, O. D. (II).......... IS 38
Gordan, K................. IS 19, E 50
Gorosch, M................ I E 34
Gottlridsson, E. H. R...... I U 2
Gouiedo, L. H............. I E 33
Grabö, P. E............... I E 47, Jo 18
Gralström, E. O. H........ I K 39, Fi 13
Grahn, F. T............... I K 33
Gralén, N. G. J............ I E 32
Gran, B. E. V............. IS 15
Granath, K.-E............. I S 13, 18, 29
Granlund, K. Å............ I Jo 7
Granqvist, L. M............ I Ju 50, S 32
Granstrand, R.............. I E 55
Granström, K. O........... I E 29
Grauers, R................. I E 27
Grebäck, E. H. (II) . . I Ju 30, K 38, Jo 27
Grenander, N......I Ju 21, K 13, 29, 44, 45
Grenander, U.............. I E 45
Groop. S. P................ I H 18
Groth, G. S................ I Ju 40
von Grothusen, C.-J........ I In 24
Grudemark, E. A. F........ II In 1
Grundin, I. W............. I Ju 5
Grunewald, G. V........... I E 33, 34
Grunewald, K. R........... I S 6, 18, 19
Griibb, E. O............... I U 7
Gråby, L.................. I E 40
Gräslund, L. O............. I Ci 1
Grönberg, A. R. A......... I Ju 23
Grönberg, B. G. L.......... I E 9, 46
Gröndal, H. O. F.......... I In 5
Grönfors, K. G. W.......I Ju 51, E 34, 54
Grönhagen, N. O........... I In 16, 29
Grönlund, C. E............. I Jo 18
Grönlund, G. B. H......... I Jo 6
Grönvall, N. J............. I H 12
Grönwall, A. J. T.......... I S 11, 39
Gudmundsson, N. H........ I K 35
Gulbrandsen, O. G......... I Jo 18
Gullnäs, S. I............. I U 2, K 36, 40
Gumselius, H............... I E 47
Gunnarsson, N. G. A....... I S 9, Ci 14
Gunne, A. Kristina M. (II). • I In 18
Gunne, S. E............... I In 20
Gustafson, C. E............ I K 16
Gustafson, G. A............ I Fi 9
Gustafson, S. H. (II)....... I Fi 9
Gustafson, T. V............ I Ju 68, E 32
Gustafsson, A.............. I In 25
Gustafsson, Anna-Greta..... I E 40
Gustafsson, B. I............ I E 50
Gustafsson, C.-E. H........ I E 33
Gustafsson, G. E. (II) ... I S 1, K 27, In 6
Gustafsson, G. H. (II) I Ju 50, S 32, In 24
Gustafsson, H. L. (II) I U 1, K 29, In 16, Ci 2, 7
Gustafsson, L.............. I E 42
Gustafsson, M. G. (II) I Fö 4, 13, 18, In 20
Gustafsson, N.-E. (I)....... I In 9
Gustafsson, N. H........... I Jo 6, 31
Gustafsson, R. E........... I K 37
Gustafsson, S. G. V........ I Fi 12
Gustafsson, Å.............. I Ju 68
Gustafsson, Å. G......... I S 14, Ci 9, 10
Gustavsson, B. P. G........ I E 41
Gustavsson, B. T. (I)....... I Fö 9
Gustavsson, K. R. (II) I S 32, E 56, In 11
Gyllenram, K. Å. G........ I Fö 8
Gyllensvärd, K. J. G....... I Ju 14, 61
Gyllenswärd, C. E.......... I Fö 15
Gynnerstedt, T. K. V....... I E 36
Gårding, L................. I Ju 68
Gårdman, J. K. E.......... I K 8
Gårdstedt, H. B............ I E 14, 47
Gårdö, K. G............... I K 33
Gärde Widemar, Ingrid (II) I Fi 22, E 56
Gätje, F. E. N............. I K 43
Göransson, C. G. N......... I E 6, 36
Göransson, H. P........... I Ju 13
Göransson, S............... I K 29
Göransson, T. Å. J......... I Jo 22
Görs, L. F. E:son.......... I K 10, 30, 33
H
Hadrup, I<. E. H.......... I K 44, 45
Haeggblom, E. E........... I Jo 14, 18
Hagander, J. H............ I K 21, Jo 18
Hagander, S............... I E 47
Hagardt, S. A. O........... I K 8, 19
Hagberg, A. E............. I Jo 16, 32
Hagberg, L................ I Ju 21
Hagbergh, C. E............ I Ju 21
Hagbergh. G. G. E.........I E 3, 7, 9, 54
Hagelin, N. P.............. II In 1
Haggård, S. F.............I K 25, 35, 41
Hagnell, H. (II)........... I Fi 12
Hagsand, E. G............. I Jo 6
Hagskog, E. H............. IS 10
Hagström, A. G............ I Fi 12
Hagström, B............... I Jo 22
Hahn, G. A................ I E 39
Hahr, A. G................ I H 6
Hahr, E. O................ I Ju 15
Haldén, J. O. F............ I E 4, 33, 47
Hall, G. V................. I K 8, 17
Hall, P. F. L.............. I In 22, Ci 11
Hall-Mikaelsson, Barbro..... I Ju 17
Hallbeck, O. A............. I E 47
Hallberg, R. S............. I E 47
453
Riksdagsberättelsen år 1965
Halidén, G................. IS 24
Halidén, O................. I E 40
Halle, B. T................ I E 48
Hallendorff, C. J. H........ I E 34
Hallerby, N. E............. IS 13
Hallgren, L. O............. I Fö 14
Hallgren, Susanne.......... I E 47
Hallin, G. E. I Fö 2, 5, 12, K 26, 31, Cl 1, 3
Hallingberg, G. G........... I K 15
Hallman, E. R...........I Fö 27, Fi 3, 9
Hallström, C.-M............ I Ci 6
Hallström, H. G. F......... I S 14, 38
Hamberger, C.-A........... I S 7, 39
Hambraeus, G. A........... I E 4
Hamdahl, B. O...........I Ju 15, 65, S 41
Hamilton, H. J. F.-A....... I Jo 17
Hamilton, H. P............ I Jo 12
Hammar, S. H............. I E 54
Hammarberg, E. I.......... I E 34
Hammarström, Ingrid L..... I E 33
Hamrin, M. T. P. (II)...... I Ju 14, 55
Hamrin, R. Y. (II)........ I S 1
Hamrin-Thorell, Ruth (I) . . . I Ju 19
Hanncr, P. V. A........... I Ju 24
Hannerberg, C. D.......... I E 34
Hannerz, D. G. L.......... i Jo 1
Hanning, P. G............. I In 28
Hansen, H.-J.............. I jo 2
Hanson, P.-O. (I).......... i s 38
Hansson, A. ............... I Jo 9
Hansson, E. A............. I E 45
Hansson, G. H. (I).......... I Ju 30
Hansson, H. O. G.......... I K 34
Hansson, N. B. (I)......... I Jo 23
Hansson, N. G. (II)......I Ju 58, Jo 13, 18
Hansson, N. G. T.......... I E 33
Hansson, N. L............. I E 27, H 8
Hansson, S. F. (II)........I In 12, 21, 25
Hanström, C. G. L. P...... I Fö 5
Hanström, T. V............ 1 Fi 15
Hartvig, P. Å.............. I K 13, 29
Hasselrot, Brita............ IS 29
Hasselrot, S. B............. I Fö 15
Hasselström, C. G. M....... I Fö 14
Hasslev, N. O. F........... I Fi 13
Hawerman, K. B. A........ I Jo 1, 30
Hedberg, Gunvor E. M..... I E 34
Hedborg, G. T............. I Fi 9
Hedborg, P. E............. I Ju 21
Hedelius, F. E. O.......... I E 22
Heden, P. G. A.......... I Fi 18, In 13
Hedengren, S.-O. G......... I S 8, 11
Hedin, C. E. (II).......... I In 14, 16
Hedkvist, C. H............. I E 29
Hedlén, B. R.............. I E 29
Hedler, K. O.............. I In 7
Hedlund, B. E............. I K 15
Hedlund, Y................ I In 11
Hedman, T. K.-E.......... I Fö 9
Hedman-Sjögren, Ingrid____ I E 34
Hedskog, A. T............. I H 9
Hedström, A............... I Ju 14, E 26
Hedström, B. F............ I E 33
Hedström, B. L. G. 0. .. |
I K 5 |
Hedström, L. E......... |
I U 2 |
Hedvall, Rut........... |
|
van der Heeg, N. H..... |
I H 5, 14 |
Heeger, Birgitta......... |
I E 55 |
Hegfeldt, A............. |
I U 2 |
von Heideken, P. G..... |
I Ju 41 |
Heiman, K. 0.......... |
|
Heimbiirger, H. A....... |
I K 15 |
Heimer, G.............. |
I Fi 3 |
Heiroth, U. O........... |
I Fö 23 |
Helander, K. S. U....... |
I S 15 |
Heldtander, T........... |
|
Helén, N. G. (II)....... |
... I K 15, E 50 |
Hellberg, H. L.......... |
I S 33 |
Hellberg, K.-E.......... |
I E 40 |
Hellberg, O. A. 0:son . . . |
I Ju 18 |
Hellers, P. A. H........ |
I E 51 |
Hellerström, S. C. A..... |
I S 10, 23 |
Helling, 0.............. |
|
Hellmér, S.-O.......... |
I E 9, 54 |
Hellner, E. M........... |
I In 1, 14 |
Hellner, J. E........... |
. I Ju 7, 19, 42, 43 |
Hellner, K. B........... |
I E 26 |
Hellners, K. V.......... |
|
Hellström, L. T......... |
I Fi 11 |
Hellström, V............ |
I S 36 |
Hellwig, H.............. |
I E 46 |
Helmers, D............. |
. .. I Ju 15, Fi 9 |
Helmfrid, S............. |
I E 34, 46 |
Helte, G. V............. |
|
Hemer, 0............... |
|
Hemlin, H. E........... |
I E 46 |
Hemström, C. J. F..... |
I Ju 24 |
Henckel, T. G........... |
I Fi 6 |
Henkow, K. G. I....... |
I Ju 32 |
Henning, C. H. H....... |
I Fö 6 |
Henriksson, A.......... |
. . . 1 Fö 24, E 33 |
Henrikson, G. A......... |
I Fi 9 |
Henrikson, C. T......... |
|
Henriksson, G. A. I. E. 18 |
, 33, 45, 54, In 30 |
Henriksson, R. I........ |
I E 45 |
Henrysson, S............ |
I E 33 |
Hensjö, E. P.-E.......... |
I E 34 |
Hermanson, E. W........ |
I Ju 38 |
Hermansson, Ester A. S... |
I E 34 |
Hermansson, H. E. (I) . . . |
. . I Ju 55, Jo 23 |
Hermansson, H. V........ |
I E 33 |
Hermansson, N........... |
I E 9, 54 |
Hermansson, N. T........ |
I U 5 |
Hermansson, R........... |
I Ju 53 |
Hernbäck, 6............. |
|
Hernelius, J. A. (I)...... |
I Ju 59 |
Herner, S. G............. |
I Ju 34 |
Hernlund, C. H........... |
I H 10 |
Hernmarck, A. G. M. ... |
I Ju 30 |
Hernroth, U. N.......... |
I K 17 |
Herolf, F. 0. R.......... |
I Fö 10 |
Herrlin, A. K.-M......... |
I S 3 |
Herrlin, S. G. S...... I |
Fi 18, In 16, 27 |
Hesselblad, F. E......... |
I Fö 14 |
Hesselblad, G............ |
I E 28 |
Hesselström, 0. B........ |
I H 5 |
454
Personregister
Hesser, S. C. E. T.........I Ju 19, Jo 24
Hessler, H................. I Ju 25
Hessler, J. T. H........... I E 33
Heuman, C. H. M.......... I Ju 3, 37
Hidemark, B............... I E 45
Hildeberg, L............... I K 26
Hildebrand, K.-G. H........ I E 45
Hilding, B. B. I............ I E 19
Hilding, P. (I)............. I Ju 52
Hilding, S. H.............. I E 34
Hiljding, S. G. O........... I Ju 8
Hillbo, A. O............... I Ju 57, Fi 4
Hillerborg, R............... I Ci 6
Hillert, S. H............... I K 16
Hillerud, E. K. I. G........ I E 26
Hillman, R. A............. I E 50
Hilton, H.................. I E 44
Hiort, H. A................ I Jo 3, 7, 9
Himmelstrand, G. G. F..... I K 8, 38
Himmelstrand, J. U. I...... I K 15
Himmelstrand, Karin, B. . . . I K 15
Hirsch, C.................. I S 25, E 31
Hjalmarson, H. H.......... I H 8
Hjalmarsson, B. A. S....... I Jo 5, 18
Hjalmarsson, S. O. R....... I K 21
Hjelm, K. G. L. ... I Ju 68, K 2, Jo 9,18, 28
Hjern, B. K. L........... 1 Ju 2, 57, E 38
Hjorth, J. L. S............ I E 26
Hjorth, R................. I Jo 18
Hjälmroth, S. Å. G......... I In 27
Hjörne, H. E.............. I In 20
Hobro, N. K. C............ I Fö 26
Hof, H. B................. I E 34
von Hofsten, B. A......... I E 9
von Hofsten, G............ I In 11
Hofvander-Insulander, I. L. . I Fö 11
Holgersson, K. J........... I Ju 16
Holgersson, L.............. IS 40
Holm, C. L................. I Ju 68, E 9
Holm, E. O................ I E 54
Holm, J. L..............I E 45, In 10, 30
Holm, N. E................ I U 2
Holm, P................... I E 45, Jo 18
Holmberg, B............... I E 33
Holmberg, C. V............ I Ju 47, 67
Holmberg, E. G.......... I Ju 27, 45, 64
Holmberg, K. E. G......... I E 33
Holmberg, N. E. G......... I S 1, 18
Holmberg, P.-E............ I In 16, 29
Holmberg, P. H. A......... IS 4
Holmberg, S. E............ IS 19
Holmberg, Y. (I)........... I Ju 55
Holmbom, R. V........... I K 8
Holmbäck, Å. E. V........ II In 1
Holme-Gustafsson, Brita M. . I K 15
Holmgren, H. K. H........ I Ju 38
Holmgren, J. F:son........ I Fö 2
Holmin, N................. I H 18
Holmquist, A. Mary S. (II) . I Fi 20
Holmquist, B. G........... I K 19, Fi 4
Holmqvist, Mary (II)....... I S 42
Holmqvist, S............... I In 17
Holmstedt, G. F........... IS 14, 40
Holmsten, R. G............ IS 30
Holmström, C.-G. S......... I Fö 18
Holmström, E. W.......... I Fö 7
Holmström, G.............. I E 34
Holmström, S. J. R........ I Jo 18
Holte, P. G................ I H 4
Hoppe, E. G............... I E 34, 45
von Horn, K. R. L. R..... I Jo 3
Hoving, W. Y.............. I U 7
Hubendick, P. E........... I E 33
Hult, B. V................ I Ju 3, 32
Hult, J.................... I Jo 27
Hult, N. E. J.......... I Ju 34, U 2, E 13
Hulterström, A. N. O....... I Jo 4
Hulthén, L................ I E 8, 33
Hultin, C. O. G............ I E 14
Hultin, M. G............... I E 33
Hultman, C................ I E 34
Hultqvist, B............... I E 8
Hultström, L. A. I......... IS 20, 25
Hurtig, F.................. I E 47
Husén, T........I Ju 18, 33, 68, E 33, 34, 47
Huss, K. J. L............I Ju 15
Hybinette, Anna-Greta..... I E 33
Hydén, S. O......... I Ju 15, S 14, 20
Hygstedt, T................ I Ju 41, 60
Hyrenius, J................ I E 9
Håkansson, H.............. I E 4
Håkansson, H. E........... I E 14
Håkansson, H. E. V. I Ju 68, E 2, H 4, 18,
19, In 30
Håkansson, J. H. V........ I Jo 18
Håkansson, P. H........... I Ci 6
Hårde, R. F............... I E 34
Hårsman, S. J. H.......... I In 16
Håstad, G. M. J........... I E 33, 34
Hägerstrand, S. T. E....... I E 45, In 12
Hägglund, J. E............ I In 20
Hägglund, J. M............ I Jo 15
Häggqvist, E. H........... I E 10
Hähnel, F................. I E 27
Härnqvist, K............I E 9, 33, 45, 47
Härnqvist, Margareta....... I Ju 12
Hävermark, K. G. J:son.... I H 16
Högberg, J. P.............. I E 33, 34
Höglund, K. T............. IS 39
Höglund, O. A............. I Ju 19, 62
Höglund, R................ I Fi 11
Högner, K. E.............. I E 38
Högsell, S.-O. G............ I In 1
Högström, A............... I E 4
Höijer, G.................. I Fö 14
Höistad, G. R.............. I E 33, 34
Höjer, T. Signe............ IU 5
Hökmark, A. G............ I Fö 26
Hölcke, O. K. I............ I K 20
Hörjel, N. J...........I K 8, 33, 35, Fi 5
Hörlén, S. I............... I Ju 55
Hörlin, P.-O............... IE 54
Hörmander, H. O.......... I H 15
Hörnblad, E. A............ I E 34
Hörnlund, Gördis K. (II) ... I In 18
Hörnquist, K. I. E......... I Fö 9
455
Riksdagsberättelsen år 1965
Hörnström, E. J........... I E
Hörstadius, S. O........... I E
Hössjer, K. G. N........... I E
Höök, E. S. V............. I S 38, K
I
Igelstam, R. M............. I Fö
Ihrfeldt, P. F.............. I Fi
Ingelmark, B. E............ I E 23, 31,
Inghe, P. G................ I E
Ingvar, L. O. A. H......... I E 9, 32,
Insulander, E. I............ I Fö
Isaksson, D................ I E
Isberg, Å.................. IS
Isling, B. Å. J............. I E
Israel, J................... I S 16,
Ivarsson, E. H............. I E
Ivarsson, S.-I.............. I Fö 24, Fi
Iveroth, C. A.............. I U
Ivre, I. G. E.............. I K
J
Jacobaeus, A. C............ I E 8,
Jacobaeus, C............... I Ju
Jacobson, B. A............. I E 33,
Jacobsson, A. T............ I Fi 5, E
Jacobsson, C............... I In
Jacobsson, F............... I Fö
Jacobsson, G. (I)........... I Ju 11,
Jacobsson, G. F. A......... I E
Jacobsson, P. (I)........... I Ju 36, K
Jaenson, Thore, G. J....... I E
Jagander, J.-E............. I Ju
Jansson, A. H............. I K
Jansson, B. F............... I Ju
Jansson, E................. I Jo
Jansson, K. E............. I Fö
Jansson, K. I.............. I H
Jansson, N. L.............. I E
Jansson, S. E.............. I S 5, E
Jansson, T. M.............. I K
Jardal, C. J.-G............. I Fö 12,
Jarder, J. O............... I K 20,
Jargin, I.................. I In
Jarméus, T. M. N.......... I In
Jenning, W. C. E.......... IS
Jeppsson, J. T............. I S 10,
Jeppsson, O. G............. I Jo
Jerdenius, K. E........I K 34, E 41, H
Jergling, A. G.............. I E 33,
Jirlow, U. D............... I In
Jirstam, B. H. L........... I In 16,
Joge, S. F................. I H
Johannesson, E. R......... I In
Johannesson, I. V..........I S 6, E 33,
Johannesson, S. G.......... I Fö
Johanson, R.].............. I K
Johansson, A............... I Jo
Johansson, A............... I In
Johansson, A. E............ I Jo
Johansson, A. E. M........ I Ju
Johansson, A. H........... I In
Johansson, B. Ö........... I E
Johansson, E. Allan . ."I E 3, 7, 9, 10,11, 15,
Jo 23
Johansson, Elvy, H. K.....I Fö 27, E 41
Johansson, E. V. (II)...... I Jo 25
Johansson, F. L. H......... I Jo 14, 18
Johansson, Gotthard........ I E 47
Johansson, G. R. (II)...... I Ju 38
Johansson, J. A............ I Jo 18
Johansson, J. H............ I K 2, 11
Johansson, J. I. S.......... I E 46
Johansson, K. B. M. (I)____I Ju 30, In 11
Johansson, K. G........... I Fö 5, Fi 12
Johansson, K. G. E........ I Ju 33
Johansson, K. H. (II)...... I Ju 59
Johansson, K. Inge........ I E 40, 47
Johansson, L. G............ I E 45
Johansson, N. J. O......... I E 7
Johansson, N. R. (II)...... I K 16
Johansson, O. F............ i s 12
Johansson, O. Torsten...... I E 39
Johansson, R. I............ I In 10
Johansson, S. A............ I K 1
Johansson, S.-E............ I Ju 15
Johansson, S. E............ I Jo 11, 24
Johansson, S. K. L......... I K 9
Johansson, T. B............ I In 16
Johansson, T. L............ I Ju 57
Johansson, Ö.............. I E 33
Johnels, J. A. G.....I E 9, 20, 54, Jo 21
Johnson, A. I.............. I E 45
Johnson, O. P............. I E 56
Johnsson, B. E............. I Ci 2, 4, 12
Johnsson, E. R............ I H 6
Johnsson, Inga H. L....... IS 27
Johnsson, N. O............ I Ju 17
Johnsson, R. G............ I E 9
Jonasson, Gustaf V......... I E 34
Jonsson, A. H. S........... I Ci 6
Jonsson, G................. I Ju 18
Jonsson, G. D. V........... I Fi 19
Jonsson, K. I........ I K 25, 33, 35, E 45
Jonsson, K. I............. I Jo 23
Jonsson, S................. I In 24
Jonzon, S.-G. B............ I Jo 14
Josefson, P. L. R.......... I E 22
Junaeus, H. A. G.......... I In 4
Junel, K. B................ I E 33, 34
Jung, K. E. I.............. I E 45
Jungefors, S. L. S................. I Fi 9
Jungkvist, K. J. R......... I In 16, 29
Juréen, L. J. E............ I Jo 18
Jägerskiöld, E. O. H....... I E 12
Jägerskiöld, S. A. F........ I Ju 20
Jägersten, K. G. M......... I E 13
Järdler, S. A......... I Fi 1, 9, In 2, 9, 17
Jönsson, A................. I K 43
Jönsson, B................. I E 47, In 30
Jönsson, E. I. (II)......... I Jo 12, 25
Jönsson, G................. IS 29
Jönsson, G................. I In 25
Jönsson, G. V.............. I Jo 17
Jönsson, H................ I In 25
Jönsson, Ingeborg.......... IS 28
33
3
17
39
17
17
54
31
, 54
1
1
29
47
27
22
25
5
15
45
5
47
14
11
22
12
33
16
34
37
26
14
18
9
9
12
23
3
18
35
24
5
34
12
18
10
34
24
27
6
20
40
15
1
28
10
14
46
24
34
456
Personregister
dUiuvvn, xj. ............... Jörberg, G. L............. |
I E |
34 |
K |
||
Kaby, N. A............... |
I E |
33 |
Kaijser, F. J.............. |
I In |
9 |
Kaijser, R. G. S. (I)..... |
I U 5, S 13, |
24 |
Kalén, O................. |
I Ci |
14 |
Kallerdal, B. U........... |
I K |
26 |
Kamph, B. C. J........... |
I E |
35 |
Kant, G.................. |
I In |
27 |
Karén, H. V.............. |
I Fö |
5 |
Karlbjöm, H. S.......... |
I K 13, 44, |
45 |
Karleby, O............... |
. I E 34, Ci |
3 |
Karlén, G. H............. |
I S 9, Ci |
4 |
Karlgren, G. Hj. T........ |
I Ju 42, |
43 |
Karlin, B. G.............. |
. I E 5, 14, |
51 |
Karling, S. I.............. |
I E |
33 |
Karlson, T. E............ |
I Fö 18, E 14 |
47 |
Karlsson, B. A. S......... |
I Jo |
27 |
Karlsson, Einar.......... |
I E |
47 |
Karlsson, Erik........... |
I E |
47 |
Karlsson, E. L........... |
I In |
10 |
Karlsson, Elvy M........ |
I E |
42 |
Karlsson, E. O. A........ |
I S |
15 |
Karlsson, F. G. (I) I Ju 14, 55 |
, S 32, K 31, Fi |
22 |
Karlsson, Georg.......... |
I S |
29 |
Karlsson, U.............. |
I S |
13 |
Karlström, H. Å......... |
I E 4, |
34 |
Karlström, K. F......... |
I Ju |
17 |
Karsberg, Å. L........... |
I K |
18 |
Kastman, M. Margareta . . |
I E |
33 |
Kautsky, G. F. H........ |
I H |
15 |
Kedner, G............... |
I Ju |
46 |
Kellberg, L. G. A. . . I Ju |
49, S 42: II In |
1 |
Kellgren, N. E. (II)...... |
I E |
47 |
Kierkegaard, G. P. J. H. . |
I E 45, |
54 |
Kihlbom Ulla............ |
I H |
10 |
Kihlman, K. H.......... |
I E |
19 |
Kihlstedt, C. A........... |
I E |
45 |
Kilander, B. I........... |
I Ju |
32 |
Killander, F. W. K....... |
I Jo |
20 |
Kindblom, A. L.......... |
I Jo |
5 |
Kin ell, E................ |
I Ju |
18 |
Kirstein, L............... |
I Ju |
18 |
Kjellin, B. T. M......... |
. . I Ju 4, 13, |
27 |
Kjellman, F. H.......... |
I In |
12 |
Kjellström, S. Å......... |
IS |
32 |
Klackenberg, O. H....... |
I Ci |
3 |
Klackenberg, S. L........ |
I H |
6 |
Kleberg, J. L. M......... |
I Ju |
2 |
Kleman, B............... |
I E |
46 |
Klera, N. Ingrid......... |
I E |
34 |
af Klercker, E. B. T:son.. |
I Fi |
2 |
Kling, E. H............. |
47 |
|
af Klint, E.............. |
I Ju |
35 |
af Klintberg, L........... |
I Jo 27 |
29 |
af Klintberg, R. H. F. . . . |
. . I K 20, F |
12 |
Knudsen, F.............. |
I Jo |
22 |
Knudtzon, E. .1.......... |
I E |
9 |
Knutsson, P. A..........I Ju 42, 43, S 28
Knutsson-Hall, T. K........ I Fö 12
von Koch, N. M........... I Ju 50
Kolare, G. C. K............ I K 38
Kolbjörn, G. E............. I E 14
Kolk, R................... I Jo 25
Kollind, H. O.............. I Ci 5
Konnander, B. A. V........ I E 26
Korkman, N. F............ I Jo 25
Korlén, H. G. V........... I E 34
Kourtzman, E. P........... I Fö 19
Kragh, B. R. V.......... I Fi 21, Jo 18
Krantz, Å. A.............. I H 6
Kristensson, Astrid M. (II).. I Ju 32
Kristensson, A. Y. S........ I Ju 33
Kristersson, H............. I Fi 9
Kritz, L. O................ I K 38
Kromnow, E. Å............ I Ju 27
Kroona, B. G.............. I E 34
Kruse, O. S. N............. I E 33
Kugelberg, E. K. H........ IS 10
Kullberg, O. G............. I K 22
Kullén, N. O. G............ I In 27
Kvarby, N. R.............. I K 25
Kvarnbäck, J. S........... I Jo 2
Kypengren, S.............. I In 24
Källberg, K. N. I.......... I In 8
Källén, E.................. I E 31
Källenius, S. I. R......... I Ju 37, In 24
Källner, C.-G. G............ IS 18
Källquist, K. G. E......... I E 34
Källström, Å............... I K 35
Kämpe, Å................. IS 36
Kärrholm, M............... I Ju 68
Kärrlander, E. H. (II)...... IS 27
Köhler, N. G. . . ..........I Ju 11, 12, 24
Körlof, A. H. V............ I Ju 30, K 16
L
Lager, Brita............... I E 33
Lagergren, I................ IS 41
Lagerlöf. N. P............. I Jo 2
Lagerqvist, G. A........... I E 7
Lagerstedt, L.............. I E 47
Lagervall, A. G............ IS 15
Lahnhagen, R.............. I E 41
Lamm, A. U............... I E 45
Landahl, K. L............. I E 47
Landahl, O. S. H.......... I Jo 22
Landberg, Maj-Lis.......... IS 29
Landh, L. V............... I Ju 30
Landström, K. Lillemor..... I In 10
Landström, S.-S. H......... I E 14, 42
Lane, S.................... I Jo 23, 30
Lang, S................... I Ju 51
Langdal, H................ I Jo 13
Lange, N. G. (I)........... I U 5
Lannefjord, S. E. U....... I U 1
Larnstedt, A. O. G. I Ju 57, 65, S 40, In 9
Larson, S. E............... I Jo 18, H 6
Larsson, A. E.............. I Ju 14
Larsson, C................. I Fö 24
Larsson, C.-O.............. I Fö 9
Larsson, E. (II)............ I Ju 32, K 14
Larsson, E. E.............. I Ju 60
457
15f Iiihang till riksdagens protokoll 1905. 1 saml.
Rlksdagsberättelien
Riksdagsberättelsen år 1965
Larsson, E. G......... |
..... I E 17 |
Larsson, E. Å......... |
..... I In 17 |
Larsson, F. G......... |
... I Ju 14, K 2, E 45 |
Larsson, G............ |
..... I In 5 |
Larsson, G. K. V. (II) |
---- I In 16, 17 |
Larsson, H............ |
..... I E 33 |
Larsson, H. (II)...... |
..... I K 15, Jo 12 |
Larsson, J. M. I.A... |
..... I S 18 |
Larsson, Karin........ |
..... I E 34 |
Larsson, K.-E. A...... |
..... I E 45 |
Larsson, K. S. S. (II) . |
..... I K 27 |
Larsson, K.-Å......... |
..... I U 7 |
Larsson, L.-E......... |
..... I H 16 |
Larsson, L.-G......... |
.....I Ju 68, E 9, 54 |
Larsson, L. T. (I)..... |
..... I Jo 17 |
Larsson, L. U.......... |
..... I Fi 28 |
Larsson, M. Bergom ... |
I E 14 |
Larsson, N. H. C...... |
..... I Fö 29, K 18 |
Larsson, R............ |
I E 47 |
Larsson, S............ |
I Fö 7, K 11, E 3 |
Larsson, S. G......... |
|
Larsson, S. O......... |
|
Larsson, T. K. L...... |
---- I Ju 19, S 15 |
Larsson, U. O....... |
I E 2, 33 |
Larsson, Ulla......... |
I Ju 4 |
Lassinantti, I. R. (II) . |
---- I Jo 29 |
Lasson, K.-I. L....... |
I K 34 |
Laudon, A............ |
I E 32 |
Laurell, G............ |
I Jo 1 |
Laurell, K. F......... |
|
Laurell, S. A.......... |
---- I Ju 49, E 14 |
Laurin, K............ |
I E 54 |
Laurin, L.-E.......... |
I E 14 |
Lauritzen, B.......... |
I E 33, 44 |
Lauritzen, F. K........ |
I S 15 |
Leander. K. Å......... |
I E 33 |
Leden, I. E............ |
|
Leffler, J.............. |
|
Lehander, B. A........ |
I Fö 19 |
Leidvik, B. E.......... |
---- I K 8 |
Leifland, L............ |
I U 6 |
Leine, L. B............ |
---- I H 4 |
Leissner, Å............ |
I In 11 |
Lekman, J. I.......... |
|
Lemke, Dagmar E...... |
I E 34 |
Lemne, L. G........... |
I H 15 |
Lemne, M. H.......... |
I H 15 |
Lennbo, A. Å.......... |
I Jo 4 |
Lennerfors, E. S........ |
---- I In 19 |
Leo, P. G............. |
I Ju 37, 55, In 30 |
Leuf, N. B............ |
---- I H 6 |
Levander, S. G......... |
I In 5 |
Levin, H. S. (II)....... |
---- I Ju 14, K 26 |
Lewander, T. E. M. ... |
I E 34 |
Lewin, S............... |
I H 1 |
Liander, N. H......... |
---- I Ju 68, E 45 |
Lidbeck, P. I.......... |
|
Lidgard, C. S. H....... |
I U 2 |
Lidvall, S. J........... |
I E 33 |
Lif, A................. |
|
Lif, P. T.............. |
|
Lignell, K............. |
I K 4 |
Liljegren, Märta........ |
---- I S 28, In 11 |
Liljestrand, Å.............. I s 33
Lind, J. A. L.............. I Ju 51
Lind af Hageby, G. K. L. . . I E 12
Lindahl, A. R. A........... I E 34
Lindahl, C.-F. H........... I Fö 22
Lindahl, J.-M.............. I E 22, 43
Lindahl, K. O. R.......... I Fi 15
Lindahl, L.-O. H........... I K 31, 39
Lindahl, P. E. E. A. ... I E 9, 20, 34, 54
Lindahl-Kiessling, K. M..... I E 2
Lindbeck, A............... i e 33
Lindbeck, C. A. E.......... I E 45, Jo 18
Lindberg, E. G............. I Ju 17
Lindberg, K. A............ I In 16
Lindberg, N. O..........I S 17, Fi 20, Ci 5
Lindberg, S. G............. I E 12
Lindberg, U. G............. IS 15
Lindberg, Å. A............. I Fö 3
Lindberger, L. I Fi 9, 12, 15, Jo 18, In 24
Lindberger, ö.............. I E 7
Lindbergson, K. A.......... I Ju 56
Lindblad, B................ i e 8
Lindblad, I................ I K 15
Lindblad, R. A............. I K 5
Lindblad, S. J. H.......... i Fi 5
Lindblom, P............... I E 15
Lindbo, L. P............... I K 26, E 34
Linde, A. T................ I In 6
Linde, P. G. A. G.......... I Ju 2, Fi 8
Lindegren, K. N. A........ I Jo 23
Lindegård, B............... i E 31
Lindell, B. G.............. I Jo 1
Lindell, I.A............... I Ju 52, 58
Lindell, N................. I J 56
Lindelöw, Birgit M......... I E 34
Lindelöw, K.-G. .......... I E 22
Lindemalm, P.............. I K 41
Lindén, H. G.............. I Jo 18
Linden, K. G.............. I Fö 6
Lindén, S.................. I Fö 9
Lindenbaum, G. M......... I E 27
Lindencrona, A............. I Fi 15
Lindencrona, F. V. K....... I In 2, 20, 25
Lindencrona, G............. I Ju 21, H 12
Linder, E. B............... I E 34
Linder, Harriet............ I H 2
Linder, L. E. G............ I Fi 4
Underoth, K. A............ I E 33
Linderstam, B. A. H....... I K 13
Lindgren, A. T............. I Fö 16
Lindgren, C.-I.............. I Fö 3
Lindgren, G. O. A.......... IS 37
Lindgren, J................ I K 38
Lindgren, J. G............. I Fi 12
Lindgren, S................ I E 47
Lindgren, S. R............. I Fi 20
Lindgren, S. Å............. IS 9
Lindgren.Fridell, Marita..... I E 33
Lindh, E. A............... I In 2
Lindh, I. E................ I E 22
Lindh, T. B. E............ I S 15, K 1
Lindh, Å. H............... I Ju 30
Lindholm, E. E. K. A..... I E 46
458
Personregister
Lindman, P. O. G.......... X E
Lindmark, A. L. G.........I Fi 3, E 3,
Lindquist, B. R. L......... I E 10, 11,
Lindquist, G. D............ I E
Lindquist, N. G............ I Fi
Lindqvist, N. V............ I K
Lindqvist, O. O. G......... I H
Lindqvist, R. L. A......... I Fi 8,
Lindqvist, S. O. K......... I K
Lindroth, A. A............. I Jo
Lindroth, K. E. G. Hj.:son.. I Ci
Lindroth K. J. H.........I Ju 57, In 8,
Lindskog, C. P. F.......... IS 36, Jo
Lindskog, G. U. B......... IS
Lindskog, J. L............. I Jo 18,
Lindstedt, A.... I Ju 6, Fi 11, 26, K 43, In
Lindstrand, E. L........... I Ju 33, K
Lindstrand, L.............. I E
Lindström, Alice........... IS
Lindström, A. H........... I Fi
Lindström, G.............. I In
Lindström, Gurli........... I E
Lindström, H. B. (II)...... I E
Lindström, I. A............ I Jo
Lindström, Ulla G. (I)...... I U 5, S
Lindström, T. B. O......... I Ju
Lindvall, H................ IS 25, In
Lindwall, K. Å............. I Fö
Lindå, E. A............... I H
Lingren, G. W............. IS
Linnér, Birgitta............ I E
Linnman, N. H. T......... I E
Linroth, K. O.............. I Fö
Lithner, K. O.............. I Ju
Litzén, A. G............... I Ju
Ljung, B.-O................ I E
Ljungbeck, C............... I In
Ljungberg, Blenda (II)..... I Ju
Ljungberg, E. G. L......... IS
Ljungberg, L............... I E
Ljungberger, T............. I Ju
Ljunggren, F. T............ I E
Ljunggren, L. R. H........ I Fö 9,
Ljungh, J. E. H........... I K
Ljungkvist, E.............. I E
Ljunglöf, S. G............. I E
Ljungman, K. S. B......... I Ju 22, E
Ljungström, G. O........... I K 12, 32,
Loftenius, K. A. V......... I Jo
Lofterud, C. W............. I E
Loheman, A............... I Ju
Lokrantz, L. A. O.......... I K 6, 28,
Lothigius, C.-W............ I Fi
Lovén, B.................. I Fö
Lugn, P. E. R............. I Fö
Lund, B................... 1 In
Lund, G................... IS
Lund, R. F................ I E
Lundberg, B. I............. I H
Lundberg, B. K. O........ I E
Lundberg, E............... I E
Lundberg, G............... I In
Lundberg, J. B. F......... I E
Lundberg, Kerstin.......... IS 29
Lundberg, K. A. O......... I Fö 2
Lundberg, K. F. V......... I H 8
Lundberg, K. U. G......... I Fö 15
Lundberg, L. H:son........ I Fö 22
Lundberg, N. R. W........ I Ju 1
Lundberg, P. J. T.......... I E 34
Lundberg, S. G. J.......... I Ju 39, H 7
Lundberg, Willy Maria..... I In 10
Lundblad, B. O............ I Jo 18, 21
Lundborg, S............... I In 27
Lunde, H.................. I Ci 7
Lunde, Ingrid M........... I E 34, 42
Lundeberg, C. N. S......... 1 E 47, Ci 3
Lundell, S. V......I Ju 15,39, Fi 2, 9, In 12
Lundgren, Ann-Margret..... I S 25
Lundgren, G. E. H......... I E 9, 45
Lundgren, J. B......I K 25, Jo 30, Ci 3
Lundgren, Karin M......... IS 27
Lundgren, N. P. V......... I E 33
Lundgren, S. H. E......... I Ju 2
Lundholm, B............... I Jo 30
Lundin, B................. I In 11
Lundin, E. F.............. I In 2
Lundkvist, K. E. I......... I Ci 3
Lundkvist, K. S. (II).....I Ju 36, 52, H 16
Lundman, Ulla-Britta...... I E 33
Lundquist, G. A. R........ I S 15, 40
Lundquist, N.-H............ I E 45
Lundquist, N. L............ I E 33
Lundqvist, C. M............ I Ju 33
Lundqvist, D.............. I E 33
Lundqvist, K. B........... I E 33
Lundström, H. O........... I U 5, H 2, 6
Lundström, Karin.......... I E 6
Lundström, N. B. (I)....... I Ju 30, 58
Lundström, N. G. Å........ I In 4
Lundvik, C. U. V.......... I Ju 17
Luthman, G. F............. I E 33, 45
Lutteman, S. E............ I E 44
Luning, K. G. T. G:son .... I E 9, 45, 54
Lyberg, B................. I Fi 9
Lyberg, F........... I Ju 32, Fö 1, In 27
Lychou, D. E. A........... I H 6
Lycke, H.................. I K 13
Lägnert, F. A.............. I E 33, 34
Lännergren, E. B..... I Ju 10, Fi 14, In 14
Löfberg, B. A. F........... I Ci 9, 10
Löfberg, J.-H.............. IS 11
Löfgren, N. S. J........... I Ju 22, In 25
Löfgren, Å. S.............. I Ju 46
Löfkvist, H. E............. I E 33
Löfqvist, I................. I H 7, 16
Löfqvist, Thyra (II)........ I Jo 13
Löfroth, J. G.............. I Ju 14
Löfstedt, G................ I Ju 15
Löfström, G................ IE 9
Lögdberg, B. Å. A......... I Ju 6
Lögdberg, K. S............ I E 5
Löhr, A................... I In 16
Lönngren, D. R. ... IS 33, 37, E 1, Jo 30
Lönnquist, S. E. V......... I K 33, Fi 15
Lönnroth, N. E. M.........I Ju 68, E 3
47
32
54
24
19
3
6
9
26
21
12
16
18
6
22
19
8
54
27
3
11
34
36
18
29
53
25
14
6
2
34
26
27
4
10
33
25
4
15
47
55
42
17
7
33
33
39
41
24
34
24
30
1
14
i 9
16
36
55
5
33
6
27
52
459
Riksdagsberättelsen år 1965
Lövegren, Marianne........ I Ju 18
Lövgren, E. T. C........... I E 33
Löwbeer, H................ I E 14
Löwbeer, T................ I H 2, 8
Löwdin, Inga.............. I K 25
Löwenadler, S.............. I Fö 4
Löwenhielm, F. A........... I Fö 28, In 28
M
Magnander, E. E. A........ I Ju 53
Magnéli, P. A.............. I E 9, 20, 45
Magnusson, Alice, H. C..... I Fö 1
Magnusson, A. T. (II)...... IS 32
Magnusson, D. N......... I S 27, E 33, 34
Magnusson, E.............. I In 18
Magnusson, E. I............ I Ju 36
Magnusson, E. O. B. (II) .... IS 1
Magnusson, R. E........... I Ju 14
Magnusson, T. A. S........ I E 33
Maler, B. J................ I E 33
Malm, E................... IS 24
Malm, K. S:son............ I E 33, 34
Malmberg, Å............... I In 24
Malmborg, R. H........... I Ci 9
af Malmborg, N. M......... I Fö 12, Ci 12
af Malmborg, R......I S 10, E 15, 18, 32 54
von Malmborg, B. F........ I E 12
Malmgren, B. A............ I E 39
Malmgren, B. R............ I E 19
Malmgren, H............... I E 47
Malmgren, N. J. V......... I In 17
Malmquist, E.............. I E 42
Malmquist, S. G............ I Ju 18
Malmqvist, L.............. I Jo 13
Malmsjö, G. E............. I In 27
Malmström, B. G........... I E 45
Malmström, B. G. V........ I Ju 32
Malmström, P. F. Å........ I Ju. 19
Malmström, S.............. I E 33
Mangård, N................ I K 17, 43
Mannerskantz, A. F........ I In 9, 17
Marc-Wogau, K............ I E 34
Marcus, S..................I Ju 36, Fö 15
Marklund, K. L............ I H 6
Marklund, O. S. A......... I E 34
Markman, Kiddi, C......... I Ju 11
Marknäs, N. S. Y.......... I S 15, K 23
Marnell, K. G.............. I Ju 17, Ci 3
Martenius, Å. B. A......... I Fi 17
Martens, L.-E.............. I Jo 32
Martinsson, B. N. O. (II).... I Ju 38, 40
Mattsson, Lisa (I).......... I K 15
Mattson, O. R............. IS 19
Mattsson, R. N. G......... I E 40
Mattsson, S. F. I. H....... I Ju 18
Medin, K. H............... I Jo 18
Mehr, H. L..............I Ju 47, In 2, 17
Meidner, R. A............. I Fi 9
Meijer, H. A. B............ I E 33
Mejegård, O. S. W......... I Jo 24
Melander, E. A. M......... I E 33, 34
Melander, L. C. S.......... I E 45
Melcherson, E.............. IS 21
Melin, B. J. G............. I E 33, 34
Melin, O. A................ I S 40, Ci 3
Mellborn, S. O............. I K 16
Mellqvist, S. A. (II) .... I K 15, In 12, 21
Meyerson, C. Å. V......... I E 49
Michanek, E. N............ I U 5, S 14
Michanek, G. E............ IS 13
Mileikowsky, C............. I E 45
Millgård, E. O.............. I Ju 60
Milstam, K. Ö............. I K 39
Mj örnberg, A............... I E 47
Moberg, A. E. W........... I E 34
Moberg, C. E. R........... I Ju 2, Jo 13
Moberg, L. A.............. I E 49
Moberg, S. T.......I Ju 68, E 3, 7, 9, 32, 45
Moberger, A. Karin E...... I E 34
Mogård, E. P. B........... I Ju 5
Molde, F. B............... I Ju 8
Molin, B. A................ I E 3
Molin, O. B. E............. I E 33
Molinder, Barbro........... I Fö 24
Moll, O. G........... I E 33, 34, 45, 54
Mollstedt, S. R. B.......... I Ju 6
Montan, K. J. A........... IS 25
Montan, N. T.............. I H 6
Montelius, J.-C. O. A....... I E 14, Ci 10
Montelius, S. C. F.......... I Fö 14
Montell, J. E. O.....I S 2, K 5, 21; II In 1
Monthan, T. O............. I K 41
Morath, B. A.............. I K 26
Morén, O. A............... I E 25
Mossberger, E. G. V. (I) .... I Jo 17
Mueller, J. P............... I E 33, 46
Munck af Rosenschöld, J. R. I E 33
Mundebo, K. A. I.......... I E 33
Munthe, R. E. L........... I E 49
Murray, C................. I Fö 24
Murray, M................. I E 46
Muller, I................... I In 7
von Munchow, Marianne .... I H 13
Miintzing, A............... I Ju 68
Myhrman, G. C............ I Ju 57
Myrdal, Alva (I)........... I E 50
Myrdal, H.-G.............. I E 42
Myrsten, J. L.............. I Ju 19, 48
Måhl, S.................... I Ju 53
Månsson, H................ I K 18
Månsson, N. K. I.......... I E 33
Mårdell, Birgit............. IS 24
Mårdh, G. A.............I S 15, K 11, Fi 16
Mårtensson, N.............. I In 25
Möller, Y. A. (I)........... I Ju 4, E 56
Mörtstedt, S.-E............. I E 33
N
Nabseth, L. G............. I K 34
Naeslund, J. S.............IS 27, E 33, 34
Natt och Dag, Å. S........ I In 12
Nelander, E. M. (II)....... I Ju 32
Nelson, Gunnel............ I E 31
Nerpin, R. T:son........... I Fö 25
Netzén, K. G..........I S 39, Jo 18, In 25
Neumiiller, J. F. C......... I Fö 10
460
Personregister
Neymark, N. G. E......... I E 33, 41
Nial, S. H.................I Ju 24, E 7, 54
Nilsson, A................. I E 47
Nilsson, A. E.............. I E 45
Nilsson, B. A. O........... I Fi 9
Nilsson, C. E.............. I Ju 5
Nilsson, E................. I K 8, 27, 39
Nilsson, E. F.............. I H 17
Nilsson, E. F. (II)......... I In 25
Nilsson, E. Hj. (I)......... I Jo 14, 23
Nilsson, F................. I Fö 20
Nilsson, G. E. (II)......... I In 17
Nilsson, G. V.............. I Fi 1, Jo 14
Nilsson, H................. IS 20
Nilsson, J. H.............. I Fö 20, 28
Nilsson, J.-I. N. (II)....... I E 47, In 14
Nilsson, J. M.............. I E 9
Nilsson, J. O. (II)......... I Jo 13
Nilsson, J. V. E............ I E 33
Nilsson, K. A.............. IS 2
Nilsson, K. G.............. IS 19
Nilsson, K. Y. T........... I Ju 34
Nilsson, L. G.............. IS 13, E 31
Nilsson, Margret........... I Ju 4
Nilsson, Marta............. I E 34
Nilsson, N. B.............. IS 38
Nilsson, O................. I Jo 18
Nilsson, P.-O. V............ I E 36
Nilsson, S. A............... I E 34, 46
Nilsson, S.-E. S............ I Fi 15, 17
Nilsson, T................. IS 40
Nilsson-Stjernquist, P....... I E 15
Nilstein, A. H.............. I S 4, Fi 9
Nissen, L. S. Veronika..... I S 26
Nockert, A. B.............. I E 14
Norberg, D. L............. I Ju 68, E 34
Norberg, R. E............. I E 16, 48, 57
Nord, B. I................. I E 51
Nordberg, A. E............ I In 23
Nordell, E. H.............. I E 33
Nordenfalk, S. R. E. J..... I Ju 10
Nordenskiöld, E. O. E...... I In 11
Nordenskjöld, D............ I In 1
Nordenskjöld, G............ I E 47
Nordenson, J. W. (I) ...... I U 5
Nordenson, U. K........... I Ju 7
Nordenstam, B. A.......... I Jo 24
Nordfors, G. M............. IS 18
Nordgren, Ingrid........... I H 13
Nordhemmer, M. M. E...... I E 34
Nordholm, O. G............ IS 38
Nordin, Anna-Greta........ I E 34
Nordin, G. E.............. I E 14, 33
Nordlander, M. I. C.-H...... I Ju 39, In 21
Nordlander, N. B........... IS 11
Nordlund, A............... I E 34
Nordlund, S. F...........IS 18, In 16, 17
Nordlöf, G................. I Fö 24
Nordman, L. O............ IS 16
Nordmark, H. A........... I Ju 56, E 39
Nordqvist, Birgit M........ I E 34
Nordqvist, H. V. H........ IS 1
Nordqvist, S............... I K 17
Nordström, A. O........... I E 34
Nordström, C.-E. V......... I E 34
Nordström, C. G........... I Ju.28
Nordström, G.............. IS 40
Nordström, K. A........... I Fö 15
Nordström, L. W........... I E 52
Nordström, S. O........... I Ju 14
Nordström, T.............. I Ju 6
Nordwall, K. E............ I E 17
Norell, S. O................ I H 9
Norén, A. B............... I E 45
Norén, Ulla................ I E 34
Norinder, Y. H. T.......... I E 33
Norlin, P. A............... I K 27
Norman, H. T............. I E 34
Norrbom, N. C.-E.......... I K 25
Norrby, J. V............... I H 18
Norrgren, U................ I Jo 13
Norrman, Å. S............. I Fö 10
Norström, C............... I H 17
Norström, Carin............ I E 14
Nyberg, J. O. (II).......... I Ju 32
Nybom, A................. I E 47
Nydahl, F................. I E 45
Nygren, G. I............i.. IS 15, 16
Nygren, J. B.............. I E 7
Nygren, M.-E............... I K 18
Nyhage, H. B.............. IS 14
Nyholm, K.G.............. I E 13, 45
Nykvist, G. N............. I E 22
Nyman, E. O.............. I Ju 31
Nyman, K. G.............. I Fö 13
Nyman, Linnea............ IS 29
Nyman, P. A. B........... I E 34
Nyquist, F...............I Ju 37, 54, In 19
Nyqvist, G................. I In 27
Nyqvist, N. T.............. I In 26, 28
Nystedt, S. H.............. I Fö 9
Nyström, E. A. R.......... I Jo 16
Nyström E. P. S........... I Fö 4
Nyström, H................ I Jo 13
Nyström, J. L............. I Ci 1
Nyström, Psyche........... IS 27
Nyström, P. I.............. IS 30
Näsholm, B................ I Ci 6
Näslund, Y................ I H 7, 10, 16
Näsström, E. E. (I)........ I E 18
Näverfelt, A............... I Ju 50
O
Odeblad, E. E............. I E 54
Odelberg, A. A.............'' IS 14
Odelberg, C. V. W......... I E 7, 9
Odén, C. Å................ I K 21, 22, 38
Odenhed, R................ I In 27
Odhner, C.-E. T........I Ju 39, U 5, Jo 18
Ogner, S. V................ I Fö 5
Ohlin, B, (II).............. I In 11
Ohlon, R.................. I Ju 35
Ohlson, B. O............... I E 33
Ohlsson, C. E.............. I E 1
Ohlsson, N. L............ . I E 40
Ohlsson, O. E. M. (I).......'' • I Ju 14
461
Riksdagsberättelsen år 1965
Ohlsson, P. T. Ingvar . |
..... I E 51, In 7 |
Ohlsson, Y............ |
..... I Jo 7 |
Olderin, G. O......... |
..... I 33, 47 |
Oldermark, B. N...... |
..... I E 34 |
Olerud, E. H.......... |
..... I S 17 |
Olofgörs, G........... |
..... I In 24 |
Olofsson, G............ |
..... I S 24 |
Olofsson, P. S.......... |
..... I Fö 20 |
Olrog, O. Gh........... |
..... I E 7, 9, 54 |
Olsgren, L............. |
..... I Ju 32 |
Olson, G............... |
..... I Ju 6 |
Olson, Hj.............. |
..... I Ju 68 |
Olson, 0. Hjalmar..... |
..... I E 32 |
Olson, O. L............ |
..... I In 18 |
Olsson, A. E........... |
----- I Fi 3 |
Olsson, B.............. |
..... I Jo 9 |
Olsson, B. K........I S 15, 25, E 47, In 17 |
|
Olsson, B. O........... |
..... I E 43 |
Olsson, C.-E........... |
I E 34 |
Olsson, C. I............ |
---- I Ju 17 |
Olsson, E. A. J........ |
---- I Jo 22 |
Olsson, Gertrud........ |
I S 16 |
Olsson, Gunnel (II)..... |
---- I E 6, In 11 |
Olsson, H.-O........... |
I H 2 |
Olsson, K. E. Esbjörn .. |
---- I E 3 |
Olsson, K. G........... |
---- I Ju 3, In 16 |
Olsson, K. H.......... |
.... I Fi 12, Jo 13 |
Olsson, K. J........... |
|
Ohlsson, O............. |
I E 47 |
Olsson, O. E........... |
---- I In 10 |
Olsson, O. G. A........ |
.... I S 39, E 19 |
Olsson, R. I........... |
. . I K 20, 35, 39 |
Olsson, Sten G......... |
I E 30 |
Olsson, Sven G......... |
I E 14 |
Olsson, S. O. B........ |
. . I S 17, In 10 |
Olsson, Y. B........... |
I E 34 |
Olvén, B............... |
I S 35 |
Orava, O. A........... |
---- I E 46 |
Oredsson, B. B. L...... |
---- I In 16, 29 |
Oredsson, H. E........ |
I Ci 2 |
Oredsson, P. T. G...... |
---- I H 5 |
Oredsson, S. M......... |
---- I Fi 17 |
Ormegard, C. O........ |
I K 14 |
Orring, J. A........... |
I E 14, 45 |
Orrö, S.-E............. |
I Fö 28 |
Orstadius, P. A........ |
I E 34 |
Oscarsson, S........... |
. . I Fi 9, Jo 14, 18 |
Österman, E. G. E. . . . |
I S 1, 15 |
Osvald, K. H.......... |
---- I Jo 3, 15 |
Osvald, O. K.......... |
I S 8, 24 |
Ottenhag, T. E......... |
|
von Otter, S. F.....I Ju 2, 49, Fi 3, E 22 |
|
Ottersen, J. O......... |
I E 55 |
Ottervik, N. G. G...... |
I E 11 |
Ottosson, J.-O......... |
I E 9 |
Ovegård, L. O......... |
I Jo 25, 29 |
P |
|
Palm, A. K............ |
I K 17 |
Palm, N. S. (I)........ |
---- I Fö 24 |
Palm, T............... |
. I Fö 2, 24, K 7 |
Palme, S. O. J. (I)..... |
---- I E 2 |
Palmér, E. G. L....... |
I E 33 |
Palmqvist, P. O. A......... I E 22
Palvall, B. E.............. I Ci 6
Parenius, M. P............. i s 2
Park, C. E................. I Jo 18
Parkman, A. G. S.......... I E 34
Paul, K.-G................. IE 9
Paulsson, V. P. O.......... I In 27
Paulsson, A. B............. I Fö 17, 20
Pehrson, C. G.............. I S 10, 11
Pehrson, H................ I Ju 49
Pehrsson, W. P............ I Ju 5, 24
Pellbäck, S................ IE 47
Pellijeff, F. H. A........... I K 8, 10
Perenius, E................ i S 24
Pergament, M.............. I E 27
Perla, G, I................. I H 7
Perlmann, H. P............ I E 33, 34
Pemelid, W. Å. E.......... I K 36, Fi 3
Pers, A. Y................. I Ju 27
Perslow, G. A.............. I Fö 14
Personne, J. M............. I Fi 14
Persson, A. A.............. I Fö 22
Persson, C. J. G----I In 1, 5, 8,16,17, 20, 29
Persson, E. V.............. I E 33
Persson, E. Yngve.........IE 2, Jo 14, 18
Persson, F. J. H. (I)....... I U 4
Persson, I................. I E 36
Persson, J. L........I Ju 51, K 2, Jo 1, 5
Persson, K.-E.............. I In 18
Persson, K. O. (II)......... I Jo 23
Persson, N............... I Fi 1, In 17, 25
Persson, P. E.............. I E 34
Persson, S................. I S 16, K 26
Persson, Stig.............. I E 47
Persson, S. B.............. IS 16
Persson, S. B. V........... I K 15
Persson, S. G. F. (II)____ I Jo 18, 22, 25
Persson, T................. IS 6
Persson, Y................. IS 24
Persson-Blegvad, Britt-Mari. . I Ju 4
Persson Blind, A........... I Jo 29
Petersén, K.-G. I........... I E 31
Peterson, L. E.....I S 14, K 38, 41, Fi 1, 9
Peterson, T. E. G.......... I E 56
Petersson, G. Å. B. (I)..... I Ju 57
Petersson, O. H. E......... I In 11
Petersson, S. G. W......... I Jo 6
Petrelius, B................ I Ju 63
Petrén, B. A. S............ I Ju 47
Petrén, B. E. G.......... I Ju 1, 38, 66
Petrén, G. O. E............ I H 12
Petri, B................... I Ju 68
Petri, C. A. H............. IS 32
Petri, C. I................. I K 4
Petri, F. A................ I K 21
Petrini, K. H.............. I In 22
Pettersson, A. G. (I)....... I Ju 59, K 37
Pettersson, E. G. A........ I Ju 17
Pettersson, E. J. H......... I K 34, 38
Pettersson, G. (I).......... I E 36, Jo 17
Pettersson, G. A........... I K 18
Pettersson, H. (I).......... S 24
Pettersson, N. L........... I Fi 12
462
Personregister
Pettersson, T............... I In 15
Petzäll, I. A............... I In 24
Pihlgren, K. Å. M.......... I Ju 39
Pilo, C.-W................. I H 8
Pineus, K.................. I Ju 21
Pleijel, A. V. C............ I E 32
Poppius, H. D............. I E 1, 26, 39
Prawitz, G. H.............. I Ju 14
Przybyszewski, Westrup, Z. S. I U 1
Påhlsson, Ingrid........... I E 31
Pålsson, P. O.............. I Ju 17
Q
Quensel, C.-E.............. I E 33, 45
Quensel, N. J. E........... I E 43
Qvarnström, B. O.......... I K 30
R
Rabo, Mäjt................ IS 27
Radhe, S. A............... I In 16
Rahm, A. H. B........ I S 7, 23, 34, 35
Rainer, A. O............... I Ju 39, 48
Ramfalk, C. W............. I Ju 18
Ramstén, N................ IS 9
Rankloo, G. H. J......... I E 33
Rapaport, E............... I Fi 4, E 51
Rasmusson, N. L........... I Ju 35
Raud, J................... I K 41
Ravelin, S. P.............. I Ju 53
Reenstierna, U. A. M....... I Fi 9
Regen, G.................. I Ci 14
Regnéll, C. G. (II)''......... I E 38
Rehn, G................... I In 11
Rehnberg, B............... I In 11
Rehnberg, K. B............ I S 29, H 8
Reichard, P. A............. I E 20
Reiland, L. A. G........... I H 1
Reinans, S................. I E 50
Rembe, R................. I E 44
Renberg, H. V............. I Fö 9
Rengby, S. F. N........... I Ju 3
Renlund, R. G.........I K 11, E 42, In 23
Renström-Ingenäs, N. H. Lena
(II)..................... I Ju 22
Resare, A. C. R.....I Fö 1, 6, 17, 22, In 7
Resare, B. C. M............ I Fi 5, Jo 22
Reuterskiöld, B. H. C...... I Fi 26
Reuterswärd, E. A. P........I Ju 38, 40, 55,
Fi 7, 8, 9
Reuterswärd, G. F. P....... I E 21
Rexed, B. A. ... I Ju 68, Fö 15, S 7, 30, K 34,
E 1, 9, 19, 20, 28, 45, Jo 30
Rhedin, C. W. E........... I K. 26
Ribbing, E. M.............. I E 31
Rickard, A. B. O. I K 6, 20, 21, 29, Jo 32, H 9
Riesenfeld, E. H........... I E 43
Rietz-ödeen, Ann Mari..... I K 1
Rigbäck, B. G............. I Ci 3
Rimmerfors, A. E. (II) . . I U 5, Fö 20 S 14
Rimås, K. S. E. (II)....... I Jo 13
Ringborg, C. J............. I Fö 6
Ringdal, H............... I E 47
Ringdén, H.-F............. I Ju 37
Ringius, G................. IJul7
Ringstedt, N. A. E......... I H 11
Ringström, K. G........... I H 9
Rinman, O. A. F........... I Ju 17
Risberg, S. A.............. I S 5, E 23
Rittri, B. S................ I K 45
Rodhe, G.............. I E 34, 42, 55
Rodhe, S.................. I E 22
Roempke, S. O............. IS 11
Romanus, H. A. R......... I Ju 5
Romanus, N. S. R......... I E 40
Romson, R................ I Ju 14, In 9
Ronge, H. E............... I Ju 51
Roos, G................... I Fi 3
Roos, G. E................ I K 42, H 6
Ros, A. K. E.............. I Fi 18, In 13
Rosander, A. G. O......... I E 34
Rosén, Göta............... IS 19
Rosén, J. A................ I Ju 37
Rosén, J.-E. A............. I Fi 9
Rosén, N. A............... I E 26
Rosén, N. G. K. G. I Ju 68, E 7, 14, 33
Rosén, S.................. I In 19
Rosenblad, F. G............ I E 33
Rosenblad, U. S.........I Fö 4, 5,13, E 35
Rosenquist, B. F.........I Ju 6, K 8, Fi 11
Rova, O. E................ I K 36
Royen, S. N. H............ IS 16
Rudberg, E. G............. I Fi 14
Rudhe, R. S............... I E 14, 54
Rudholm, B. H............ I Jo 32
Rudstedt, K. G............ I Ju 17
Ruin, O. K................ I E 2
Rundberg, J............... I In 16, 27
Rundqvist, D. E........... I Ju 53
Rundqvist, S. E............ I Fö 16
Rundström, T. E........... I K 21
Rune, Chr. L.............. I Ju 21, K 13
Runesten, S.-O. J.......... I K 16
Runfors, G. H............. I In 20
Runnberg, B. R............ I Fö 22
Rtidhmer, G............... I E 47
Rydback, A. V. L. I S 5, 11, 27, E 23, Ci 4
Rydbeck, O................ I K 15
Rydberg, H............... I Jo 16
Rydberg, H. A. L.......... I K 22
Rydin, B. C. K. A......... I Ju 15
Ryding, P. G. G........... I H 6
Rylander, A. O. E......... I K 14
Rylander, C. G............. IS 15
Ryman, S.-H. G. I Ju 27, 45, In 18, Ci 12
Råberger, E. N............ I E 35
Rådberg, J. T.............. I K 20
Råde, P. J. L.............. I E 33
Rånby, B, G............... I E 33, 46
Rällfors, H. L.............. I K 36
Rödén, J. O. G............ I Jo 15
Rönnlund, B. A. A......... I Fö 22
Rönnmark, L. C. A ....... I E 3, 17 54
Rönquist, K. A............ I In 26
Rönquist, P.-E............. I E 2, 4
Rörs, A. J. I.............. I Jo 21
463
Riksdagsberättelsen år 1965
S
Sagnert, S. E.............. I Fi 1
Sahlin, B. I................ I Jo 16
Sahlin, B. S............... I K 17
Sahlin, K. Å............... I K 34
Sahlin, S.................. I U 2, Jo 21
Salomonson, C. S. R........ I Ci 8
Sambergs, Å............... I Jo 18
Samuelson, K. G........... I Ci 10
Samuelson, S. J. E....... I K 33, 34, 41
Samuelsson, G. Y........I Ju 12, S 20, 28
Samuelsson-Forsén, Ingrid
H. M.................... I K 15
Sandberg, A. B..........I E 42, 51, Ci 1
Sandberg, A. G............ I K 23, 33
Sandberg, E. A............ I Ju 7
Sandberg, E. O............ I E 33
Sandberg, G........... IS 36
Sandberg, H. A. S......... IS 30
Sandberg, K. G. A......... I In 16
Sandberg, P................. I E 47
Sandblom, J. P............ IE 15
Sandegren, E. O. E........ I Ju 11
Sandell, A. E. H........... I E 33
Sandell, E................. I E 1
Sandell, G. E.............. I Ju 2
Sandell, Viola (II).......... IS 28
Sandels, Stina K........... IS 13
Sander, T. A. O............ I Ju 14
Sandgren, C. L............. I E 33, 34
Sandgren, P................ I K 16
Sandhammar, E. T......... I E 34
Sandler, E................. I K 30
Sandlund, Maj-Britt........ I Ju 58, E 2
Sandmark, B. A:son........ 1 Fö 27
Sandqvist, A. O. A......... I E 34
Sandstedt, B............... I E 41
Sandström, B. G. T........ I Ju 32
Sandström, C. O........... I Fi 2, 19, 23
Sandström, C.-O. H......... IE 34
Sandström, J. O............ I E 45
Sanell, P. Å............... I Fi 15, In 23
Sanmark, P. A. L.......... I Ju 53
Sarman, A. H.............. I K 33
Schelfer, C. G. U........... I Ju 35
Schill, L. G................ I E 1
Schill, O. G................ I K 41
Schirén, G. U..........I Ju 34, K 2, Jo 1
Schiöld, K. G. A........... I Ju 17
Schlyter, B. R............. I E 34
Schmidt, C. S:son (I)....... I K 10, Fi 20
Schmidt, F................ I Ju 15
Schmidt, T................ I E 28
Schmiterlöw, C. G.......... I Jo 2
Schoster, P. S. G. L........ I E 33
Schultz, J. A. S............ I Fi 28
Schultz, J. H. S............ I E 42
Schunnesson, P. H......... I Jo 4
Schyl-Sekund, Gertrud S. ... I S 13
Schärman, O............... IS 38
Schött, L. E. (I).......I K 31, Jo 25, In 6
Sederblad, B. F:son........ I K 5
von Segebaden, G. O. U. ... I Jo 32
Segerdahl, T. Y............ I Fö 25
Segerstedt, T............... I E 4, 10
Segerstedt-Wiberg, Ingrid (I) I In 14
Sehlin, H.................. IK 25
Sehlstedt, O. A............. I Fö 7
Seitz, F. H................ I Ju 35
Selldén, Å. S. E............ IE 52
Sellin, F. I................ I Fö 14
Selling, C. G. A............ IE 38
Senning, C. O.............. I H 2
Serenander, E. F. B........ I Ju 17
von Seth, T. G. A.......I K 16, 27, Jo 1
Settergren, E. H........... I Ju 33
Settergren, Gitte........... I Ju 18
Settergren, G. C. A......... I H 1
Severin, E. J.............. I K 30, In 10
Sidenbladh, K. J. E........ I Ju 28
Sidenvall, J. G............. I K 20, 41
Siegbahn, K. M. B......... I E 45
Silén, L. K. P............. IE 13
Silén, S. F. P.............. IE 22
Silow, C. I. H............. I Jo 21
Simberg, S................. I Jo 7
Simonsson, H. L........... I H 7
Simonsson, N. V........... I Fö 19, 29
Simonsson, P. M. O. O..... I K 29
Simson, G................. I Ju 19, 33
Sjunnesson, L. H. O........ I Jo 32
Sjunnesson, N. S........... IS 15
Sjöbeck, Ch................ IE 47
Sjöberg, A. B. G. J........ I E 33, 34
Sjöberg, B. E.............. IS 37
Sjöberg, E. A.............. I K 38, Fi 13
Sjöberg, H................. IE 47
Sjöberg, O. T. E. V........ I E 14
Sjöberg, T................. I S 40
Sjöblom, N................ I E 33
Sjöborg, N. E.............. I Jo 18
Sjögren, Britta............. IS 29
Sjögren, N. T.............. IS 10
Sjögren, O. S.............. I E 40
Sjöholm, S. J. E........... I Ju 6
Sjökvist, S. A. R........... I K 38
Sjölin, S................... IS 34
Sjönander, B. J. .. I K 27, Fi 13, E 3, 9,11, 15
Sjörs, H. M................ I E 54, Jo 30
Sjöstedt, K. L. T.......... I K 44
Sjöstrand, N. G. F......... I H 4
Sjöstrand, O. T............ I E 37
Sjöström, L. E. W.......I Fö 21, II In 1
Sjöström, Å. B............. I S 30, E 31
Sjövall, Elisabet (II)....... I S 14, 19
Sjövall, K................. I Jo 6
Sjövall, T.................. I E 55
Skantz, Anna-Greta (II) .... I S 24
Skarp, N. Å............... I K 21
Skawonius, S. E............ I Ju 22
Skeppstedt, S. H........... I Fö 5, 8
Skiöld, L. O. R........IK 26, 33, 38, Fi 6
Skogh, S. A................ I Ci 8
Skoglund, B. H............ I Fi 1
Skoglund, L. M............ I Fö 27
464
Personregister
Skoglund, O. A............ I Fi 16
Skoog, T. G............... IS 11
Sköld, E. T................ I Jo 14
Sköld, L. G.............. I E 9, 54, Ci 3
Sköld, P. I................ I Jo 22
Sköldin, P. A.............. I Jo 12, In 2
Slettengren, K. A. W....... I E 34
Smedler, J.-E. G........... I Fö 9, 27
Smith, A. Å............. I E 10, 11, 45
Sohlman, R. W. A. R:son.... I E 10, 15
Sommar, C. O.............. I K 9
Sonnerfelt, B............... I E 1
Sparr, J................... I Fö 24
Sparrman, B. L............ I K 14, In 2
Staaf, K. G................ I E 34
Stat K.-R................. I E 47
Staffansson, E.............. I E 34
Stahre, N.-G............... I E 34
Stangenberg, E. G.......... I Ju 32
Stangenberg, Harriet S. T. .. I Ju 32
Starck, H.-O............... I In 11
Starrsjö, S. J. V........... I E 34
Staxäng, E. V. (II)........ I In 20
Steen, E. V................ I Jo 19
Steen, G. A................ I H 10
Steen, J................... I In 20
Stefanson, R. S. S. (I)..... I E 47, H 9
Stenberg, N. G............. I Fi 20
Stenberg, O................ I In 25
Stenebom, H. A........I Ju 55, S 14, Fi 7
I E 51
I E 14
I Fi 1, 19
I Fi 1, H 12
I S 26
I E 34
I Jo 30
I H 3
I K 21
I E 8
I In 17
I Ju 22
I S 30
I In 16
I Ju 26
I E 33
I E 34
I K 14, 31
I Ju 30
Stetler; E. F............. I E 33, 34, 47
Stiemstedt, L. J. T......... I Jo 3
Stiernstedt, L. V. J. (II). ... I Jo 23
Stjernquist, N. Nilsson-, .... I Ju 27, Ci 10
Stjemquist, P. Nilsson-..... I E 15
Stockman, L. G............. I E 18
Stoltz, A. W............... I K 19
Storgårds, T............... I Jo 7
Storm, C. O................ I E 33
Storm, P. D. G............ I E 34
Strand, A. W. (I).......... I Ju 59, S 38
Strand, Margit............. I E 34
Strand, S.-E............... I E 46
Strandberg, Margit......... IS 22
Stenerudh, K.-E. H......
Stenholm, Britta........
Stening, F. B...........
Stenius, J.-E. E.........
Stenkula, C. G..........
Stenquist, E. G.........
Stenram, H............
Stensson, J. Th.........
Stephani, C. A..........
Sterky, H. K. A.......
Sterne, G. E. V........
Sterner, E. G. E.......
Sterner, R. M. E.......
Sterner, R. Y. M.......
Sterner, S. F. R........
Stemerup, E. H........
Sternås, B. L..........
Sterzel, F. A. C........
Sterzel, G. F.
Strandlund, K. B. ..
Stroh, O...........
Sträng, G. G. E. (I)
Sträng, Ingrid.....
Ström, E. R.......
Ström, Gunne......
I S 15
I U 5
I U 5
I H 11
I S 38, Ci 11
I E 47
Ström, G. O. F..... S 9, 11, E 20, 28, 34
Ström, H. B............... I K 35
Ström, J................... IS 23
Ström, K. F............... I Ci 3
Strömberg, A. E........... I K 13, E 14
Strömberg, S. J. M......... I Fi 17
Strömgren, H.............. I E 47
Strömholm, S.............. I Ju 25
Sturkell, C.-E.............. IS 26
Ståhl, I. O. L.............. I E 2, H 18
Ståhl, M. D. E. (II)...... I In 12, 16, 21
Ståhlberg, E. Å............ I Ci 2, 12
Ståhle, C. I................ I Ju 8, E 43
Stålnacke, E. O............ I E 47
Sundberg, E. D............ I Fi 1
Sundberg, F............... I E 45
Sundblad, L............... I K 38
Sundborg, Å. O. F......... I E 34
Sundelin, G. V............. I Fö 4, Ci 2
Sundelius, O. R. S.. I Fö 21, K 26, In 2, 28
Sundh, P. A............... I In 1
Sundin, S. E. (I)........... I Fi 9, Jo 14
Sundin, T.................. I K 26
Sundmark, B. Y............ IS 25, 31
Sundquist, A. H. T. A:son .. I Jo 20
Sundquist, A. Å............ I H 11
Sundström, B.............. I K 16
Sundström, O.............. I Ju 7
Sunner, S. A............... I E 35, 45
Svahn, H. L............... I Ju 9
Svahn, Iba................ I Ju 18
Svanberg, S.-E............. I K 3, 27
Svanström, B. E. G........I Ju 11, In 12
Svanström, K. I. H. (I) . . . . I Ju 52
Svartholm, N. F. V........ I E 3
Svedberg, A. L. (I) ........ I Jo 13
Svedberg, E. D. (I) ........ I Ju 19, 32
Svengren, G.-O............. I K 2, 16
Sveningsson, N. R. (I)...... I Ju 52
Svennilson, S. I............ I Ju 68
Svenson, S. G. .. . IS 14, In 4, 23, 24, 30
Svensson, B................ I In 20
Svensson, B. G.............. I E 46
Svensson, B. Å. G.......... I In 10
Svensson, E................ I In 24
Svensson, E. I. (II)......... I In 6
Svensson, G. L. (II)........ I Ju 32, In 18
Svensson, K. H............ I K 31
Svensson, K. O. Börje...... I E 34
Svensson, N. A............. I Jo 13, 18
Svensson, N.-E............. I E 51
Svensson, O................ I Jo 1
Svensson, P. G. A. (II)..... I K 37, Ci 2
Svensson, Rosa, A. M. (II). . I H 13
Svensson, S....... ......... IJE 34
Svensson, S. E............. I Ju 50
Svensson, S. G............. I*Fi 15
465
Riksdagsberåttelsen år 1965
Svensson, S. X.............. I E 34
Svensson, S. R............. I Fi 9
Svensson, S. V............. I Fi 10, 24
Svensson, W............... I Jo 18
Svensson, Å. E. F.......... I Fi 22
Sveri, K. O................I Ju 4, 33, S 6
Sveme, T. E............... IS 26
Svärd, N. G............... I K 34
Svärdström, S.-E........... I Ju 35
Swanstein, S. N. S......I Fö 28, In 1, 28
Swarén, Ulla............... IS 24
Swarting, S. E. V. .. I Ju 56, 67 Fi 13, H 18
Swartling, P. F............ I Jo 7
Swedberg, B. G. R......... I E 22, 35
Swedborg, E. H............ I Jo 18
Swedenborg, J. E.......... I E 18
Swedlund, G. R............ I Fi 3
Swedner, H. H. R. H...... I E 34
von Sydow, E.............. I H 6
von Sydow, E. G........... I Ju 3
von Sydow, G.............. I Fi 6, H 6
Sylvan, N................. I E 34
Sylvén, G. J. O............ I K 26
Sylwan, Å. H.............. I In 2, 12
Synnergren, S. G. E........ I Fö 9
Säfström, S. O............. I Fi 13, In 23
Säkk, K................. I Jo 10, 11, 13
Sälde, K. A. H............ IS 15
Sännås, B. R.............. I In 2, 12, 24
Särlvik, N. G. B........... I E 33, Ci 3
Särndal, B. R. G........... I Ci 6
Sävhagen, Ruth I.......... I E 34, 46
Söderberg, G.............I Fö 4, Ci 8, 9, 10
Söderberg, H. O. E......... I K 21
Söderberg, J............... I Ju 12
Söderberg, K............... I Jo 18
Söderberg, S. T. R. (I)..... I H 9
Söderblom, H. R........... I In 19
Söderkvist, S. V. K........ I S 31 E 6
Söderling, B............... IS 29
Söderlund, S. Y............ I E 27, H 17
Söderlundh, S.............. I E 1
Söderqvist, B. O. A. IS 15, 16, 17, Ci 1
Söderqvist, H.............. I In 2
Söderström, K. F. N........ I E 45
Söderström, O. A. V........ I K 4
Sönnerlind, A. S........I E 31, 34, Ci 1, 9
Sörensen, E................ I Fö 4
Sörensen, S. I. K........... I Ju 34
Sörenson, S................ I K 3
Sörlin, T. (I)............... I Fi 1
T
Talls, E. Å. E............. I K 26, E 34
Tammelin, N. E............ I E 22
Tammelin, P. A. V.......I Ju 17, 32, Ci 3
Tarschys, B............... I E 34
Tedin, K. O............... I Jo 24
Tegen, M.................. I E 39
Tegman, O................. I E 47
Tegner, G.................. I E 47
Tegström, A. R........... I E 29
Tell, Anna Greta........... I Ci 5
Tengelin, S......... |
|
Tengroth, K.E...... |
....... I Ci 1 |
Tengwall, J. 0...... |
....... IS 23 |
Tengzelius, J. R..... |
....... I Fö 25 |
Teorell, E. T. A..... |
....... I E 19 |
Ternström, O. A. . . . |
....... I H 3 |
Terstad, I. G. A. . . . |
. . . I Fö 28, E 35, In 7 |
Tham, C. G. W..... |
....... I E 7 |
Tham, G. S......... |
|
Thapper, G. F. (II).. |
....... I In 5, 17 |
Thedin, N.......... |
....... I Fi 11 |
Thelander, N. E..... |
....... I Ju 53 |
Thomé, K. E. G.____ |
....... I Jo 7, 33 |
Thomson, A. N...... |
....... I E 26 |
Thorburn, B. W...... |
....... I In 20 |
Thorbum, T. W...... |
|
Thordeman, B. J. N. |
....... I E 38 |
Thore, J. S.......... |
I Ju 21, K 13, 44, 45 |
Thorell, K. A. B..... |
. . I Ju 28, K 8, 38, 43 |
Thorell, R........... |
....... I E 29 |
Thorén, I. K. A...... |
....... I E 33, 34 |
Thornell, C. G....... |
...... I In 15 |
Thomstedt, H. G..... |
...... I Ju 16 |
Thorselius, U. T...... |
...... I Fi 24, Q 1 |
Thorson, G. A....... |
|
Thorson, T. A. R. . . . |
...... I U 7, Fi 3 |
Thorstensson, B...... |
...... I S 29 |
Thorvinger, Hjördis . . |
...... I E 47 |
Thulin, E. E:son..... |
...... I K 36 |
Thulin, G. Å. L...... |
...... I In 16 |
Thulin, N. G. M..... |
...... I Fi 3 |
Thunholm, L.-E...... |
...... I U 5, Fi 15 |
Thunmark, S. G...... |
...... I Jo 1, 15 |
Thurén, G. C. 0..... |
...... I Ju 17 |
Thuresson, E. 0...... |
...... I H 5, 8, 13 |
Thuresson, P. U. M. . |
...... I K 26 |
Thyberg, A. Stina M. |
...... I E 33 |
Thyberg, P. .1........ |
...... I H 18 |
Thyreen, E.......... |
...... I Ju 14 |
Thyresson, G......... |
|
Thyresson, N......... |
...... I S 11, 39 |
Thömvall, K......... |
...... I In 16 |
Tiby, K. I.......I Ju 32, Fö 22, In 16, Ci 14 |
|
Tidelelt, J. S........ |
...... I Fi 12 |
Tilert, C. R. IS 14, K 27, Fi 13, H 8, In 7, 17, a 9 |
|
Tilländer, T.......... |
...... I Ju 14 |
Tillinger, L.-E........ |
...... I Ju 59 |
Tingström, A. L...... |
...... I E 16, 24 |
Tiselius, A. W. K. . . . |
|
Tjernberg, K. V. H. .. |
...... I In 14 |
Tjällgren, P. 0. L. .. . |
...... I K 35, 39 |
van Tongeren, H..... |
...... I E 52 |
Topelius, G. Z....... |
|
Torell, A. S.......... |
...... I K 20 |
Torén, L. E. H:son . . |
...... I Fi 15 |
Torfgård, S. H....... |
...... I Fö 27 |
Tormod, G. R........ |
...... I E 34 |
Tornberg, E. A. G. ... |
...... I K 19 |
Tornborg, C. G. F. ... |
|
Torsslow, S.......... |
|
Tottie, A. V. R...... |
...... I Jo 19 |
Tottie, M............ |
466
Personregister
Tranell, E. O. B. . . . |
....... IS 14 |
Trapp, A. A. L..... |
....... IS 11 |
Traung, Brita....... |
....... I Ju 17 |
Troell, L............ |
....... I Fö 15, E 28 |
af Trolle, U......... |
. . . I Ju 12, E 46, H 11 |
Trotzig, C. F. J..... |
....... I Fö 27 |
Tryggveson, F....... |
....... I Jo 24 |
Tryselius, G. V...... |
....... I K 38 |
Träff, S. O......... |
....... I K 17 |
Trägårdh, K. S. R. . |
....... I H 7 |
Tufvasson, K. E. . .. |
....... I K 13 |
Tunhammar, E. W. . |
....... I H 8 |
Turesson, B. (II) I K 25, E 36, Jo 22, In 24 |
|
Tuuri, O. 0:son..... |
....... I Jo 19 |
Tylén, H........... |
....... I E 51 |
Tynelius, E. G. A. .. |
....... IS 11 |
Tynelius, S. G. A. . . |
....... I K 17 |
Tynell, L. V........ |
....... I E 53 |
Tyrén, G. F........ |
....... I E 34 |
Tågmark, A......... |
....... IS 19 |
Tännérus, L. A...... |
|
Törnblom, N. F. .. . |
....... I E 9 |
Törnlund, S. G..... |
....... I E 9, 54 |
Tömquist, H....... |
....... I Jo 28 |
u |
|
Uggla, C. A......I Ju 8,11,12, 22, 35, Jo 24 |
|
Uggla, K.-L........ |
....... I Ci 4 |
Uhlin, K.-E........ |
....... I Fi 5, E 21 |
Uhlin, N. L........ |
....... I E 44, 45 |
Ulfendahl, H. R. ... |
....... I E 20 |
Ulfsparre, S........ |
....... I Ju 68 |
Ullstad. B. E...... |
....... I E 34 |
Ullsten, O......... |
....... I K 25 |
Ulne, J. O......... |
.....I E 33, 50, Ci 1 |
Ulvenäs, K.-I...... |
........ I H 9 |
Ulveson, H. N. I. .. |
....... I Ju 51 |
Ulvfot, B. H....... |
....... I Fi 20, H 14 |
Ungerman, E. H. . . |
....... I E 34 |
Unsgaard, H....... |
....... I E 44 |
Upmark, E. G. J. .. |
........ I K 35 |
Urwitz, S. A....... |
........ I Fö 15 |
Uvnäs, B.......... |
........ I E 28 |
V |
|
Yahlberg, G. E..... |
........ I K 16 |
Vallin, S. A........ |
........ I Jo 1 |
Yarenius, B. G. O. . |
........ I Fö 3, 21 |
Yasseur, E. J. E. . . |
........ I Jo 1 |
ter Vehn, K. B. . . . |
........ I K 27 |
Vestin, F. E. Margareta .... I E 33 |
|
Vestlund, A. G..... |
........ I In 15 |
Vilhclmsson, E. E. . |
........ IS 38 |
Villner, S. V....... |
........ I In 5 |
Vinberg, E. T...... |
........ I K 14 |
Vinde, P. L. V..... |
........ I In 16, 29 |
Vinge, P.-G........ |
. . . . I In 8, 27; II In 1 |
Vinterbäck, C. Å. . . |
........ I E 34, 45 |
Virdebrant, B. C.-E |
....... I E 33, 47 |
Virgin, Ebba, E. S. |
........ I E 34 |
Virgin, F.-I. C..... |
........ I Ju 36 |
Virgin, H. 1....... |
........ I E 54 |
Vogel, L. W............... X Ju 38
Voss, B. G. P.............. I K 19
Vrethammar, K. H....... I S 3, E 33, 47
Vängby, S. O. S........... I Ju 19
Vänngård, T. I............. I E 45
Västhagen, N. E. B........ I Fi 9, E 34
w
Waahler, B. E............. I In 27
Wadén, I. P. J............ I Ju 27
Wadenstein, L. H.......... IS 15
Waesterberg, L. B.......... I In 16, 27
Wahlberg, A............... I Ju 15
Wahlbäck, J. M.......... I Ju 31, In 6
Wahlfisk, K.-O............. I Jo 18
Wahlgren, E. G............ I Fi 11, 22
Wahlstedt, J. H............ I Fö 22
Wahlström, K. Gunvor S.... I E 14
Wahlström, L.............. I E 47
Wahrby, H. O............. I E 33, 34
Walberg, S. S........I Ju 55, Fi 4, In 12, 26
Walck, K. G............... I E 41
Waldenström, J. G......... I Ju 68, S 5
Walin, A. G............... I Ju 7, 19
Wallberg, K. Hj. S. ... I E 2, 7, 33, 45
Wallberg, Ursula.......I K 15, Fi 11, Jo 18
Wallén, A. O. A........... I Ju 65, Fi 27
Wallenberg, I. O........... I Ju 10, 46
Wallenqvist, O. A.......... I Fö 10
Wallentheim, Annie E. E. (I) I Ju 4, S 13
Waller, E. A............... I K 20
Waller, S. M............... I E 22
Wallerius, O............... I E 33
Wallin, Eivor.............. I Ju 19
Wallin, F. H............... I Ju 55
Wallin, N. L............... I E 39
Wallin, P. A............... I Jo 27
Wallman, H............... I E 9, 46
Wallmark, L. J............ I Ju 55
Wallner, B................. I E 27, 39
Wallner, H..........I Ju 14, 60, Fi 3, Jo 14
Walås, Dagmar............ I E 34
Wannerberg, N. G.......... I In 1
Wannfors, E. G............ I Ju 14
Ward, K. K. B............ I E 40, In 25
Warholm, M. Birgit........ I Fi 17
Waril, E................... I E 33
Wassén, K. E.............. I E 31
Wedberg, A. E. O.......... I E 33
Wedén, S. M. (II).......... I Ju 59
Wedin, N. A............... I In 16, 27, 29
Weibull, C. P. W........... I E 9
Weibull, G................. I Jo 24
Weibull, M. C.............. I E 9, 54
Weidstam, Å............... I Ju 28
Weimar, Å................. I K 27
Welamson, L. T............ I Ju 29
Welander, E. O............ I E 33
Welin, G.................. I In 2
Welinder, P. E. C........ I K 10, Fi 5, 9
Wendin, S. E. W........... I In 15
Wennerfors, A. A:son (II)... I E 56
467
Riksdagsberättelsen år 1965
Wennergren, C. B. O....... I Ju 1, 66
Wennerhorn, K. O. L..... I K 12, 32, 35
Wennerling, A.............. I H 10
Wennersten, P. G.......... I H 6
Wennmark, J. T. D........ I Jo 12
Wennström, K. G.......... I E 1, 20, 45
Wentz, N. O............... I S 20, E 2
Wergens, B. G............. I K 7
Werkö, L. A............... X S 39, E 46
Werner, E................. IH 8
Werner, G................. IS 20
Werner, I. H. G........... I In 27, Ci 7
Werner, K. A. G........... IS 11
Werner, U. C. L........... I Ci 6
Wemlund, Brita K......... I E 14, 33, 47
Wernlund, S. A............ I Fi 17
Wernstedt, L. G. L:son..... I Fö 4
Wersén, D................. I Ju 29
Weslien, P.-A.............. I Ju 7
Wessman, O. L. S.......... IS 18
Wester, S. T............... I Ci 14
Westerlind, C. O............ I H 10
Westerlind, E. A.....I K 3, 37, Fi 11, E 46
Westerlund, G.............. I E 33
Westerlund, Rut........... I In 27
Westerström, K.-H......... I Fö 24
Westerståhl, H. J.......... I E 45
Westholm, Barbro Ch....... I E 34
Westin, G. V. A........... I U 7
Westin, J. O........... I Ju 30, In 23, 30
Westin, N. O.............. IS 18
Westling, O................ IS 9
Westman, E............... I E 47
Westman, E. G............I Ju 14, 30, 63
Westman, J. G............. I E 42
Westrin, C. A.............. I Fö 20
Westöö, C. J. R............ I E 33
Wetterberg, S. A. ö........ I Ju 16
Wetterblad, R. I. T:son .... I K 30, Ci 1, 10
Wettergren, L. B. J........ I Fi 12
Wetterhall, H. C. B. ... I Ju 14, Jo 14,18, 33
Wetterhall, S. C. E......... I K 25
Wetterström, Karin H. (II) . I E 47
Wiberg, N. L.............. '' I In 10
Wiberg, R................. I K 33
Wickbom, T. A............ I E 33, 55
Wickman, F. E............ I E 45
Wickman, H. K............ I H 6, Ci 10
Wickström, B. G........... I E 33, 34
Widding, N. Å. W......... I Fi 22
Widegren, B. G............ I Jo 17
Widell, C. G...............I Jo, 10, 11, 13
Widén, K. A. I............ I Jo 5
Widmark, G. F. S.......... I H 17, In 2
Widmark, P. S. V.......... I In 3
Widstam, T. O............. I Fi 3
Wiebe, S. W. O............ I K 44, 45
Wieselgren, S. J. M......... I In 29
Wieslander-Kristensen, Anna. I U 5
Wieslander, K. H. B....... I K 45
Wieslander, M.............. I Jo 18
Wifstrand, S. A............ I E 43
Wigert, A. G. A. ...i....... i Fi 7
Wigren, B. G.............. IE 36
Wigren, J. E............... I In 29
Wigur, J. T. R............ I Fö 27
Wihlborg, H. H............ I Ju 23, S 30
Wijkman, E. G. B. I Fö 1, K 29, Fi 3, E 54,
In 12
Wijnbladh, C. M. E........ I Ju 35, 46
Wikland, L. E:son......... I E 13, Jo 27
Wiklander, B. V........... I Fö 5
Wiklund, H. D. E.......... I Ju.32
Wiklund, O. W.....I Ju 30, Fi 1, In 9, 17
Wiklund, S. A. D. (II)..... I Ju 4, 57
Wikman, L, Å............. I Jo 19, 29
Wikner, A. Å.............. I Ju 41
Wikström, C............... I Jo 12
Wikström, H. J............ I Jo 2, 21, 22
Wikström, K. J............ I K 13, 44, 45
Wikström, Solveig, R....... I Fi 12
Wilandh, Katarina......... I s 29
Wildeman, N. C. E......... I E 33, Ci 3
Wilhelmson, J. F........... I Jo 2
Wilhelmson, L. E.......... I E 22
Wilhelm sson, B............. IS 32
Wilhelmsson, F. U.......... I In 16, Ci 10
Wilhelmsson, J. R.......... I In 16
Wilhelmsson, L. E. O....... I Ju 60
Willart, N. B.............. I Fi 20
von Willebrand, B. M...... i K 9
Willers, U. E. W........... I E 45
Wiman, Anna.............. ie 14
Wiman, O................. II In 1
Winéus, B. G.............. I Ci 5
Winnermark, A. E.......... i Fi 3
Winroth, C. E. E.......... I Jo 22
Winther, O. W. G.......... I Fö 22, S 13
Wirdenius, H. O........... I E 33
Wistrand, A. W. H......... I Ci 2, 12
Wittrock, J................ I Ju 50
Wivstad, O. I.............. I H 4
Woxén, R.........I E 18, 32, 45, 54, Jo 7
Wrangmark, S. B.......... IH 2
Wretlind, A................ I S 34, 36
Wretmark, G. E............ IS 15
Wulff, H. B............... I E 45
Wulff, K. E............... I S 5, E 23
Wåhlstrand, R. A.......... I E 11
Wångstedt, K. J. E........ I In 15
Wärenstam, T. G........... I In 17
Wämberg, E. G. (I)......... I Ju 55
Wämeryd, K.-E............ I E 27
Wärnfeldt, A. O............ I E 33
Wämsund, S. A............ I Fö 10
Wästberg, H. S. O......... I In 16
Y
Yregård, R................ I Ju 60
Ytterbrink, I............... I Ju 46
z
Zachrison, S. J. G........ I K 2, Jo 3, 18
Zachrisson, B.............. i E 4
Zachrisson, C.-A............ I Fi 15
Zander, Å. G. V........... I H 6
468
Personregister
Zethelius, P. H. G.......... I E 50
Zetterberg, B. I............ IS 23
Zetterberg, K. Å. H. (II) ... I E 22
Zetterlund, S. H........... I E 33
Zetterström, H............. I Fi 4
Zetterström-Lagervall, Ingegerd
M.................. IS 16, 27
Zickerman, B. H........... I K 11
Zommarin, H.............. I E 6
von Zweigbergk, Å. G. .. I Ju 8,11, 22, H 1
Å
Ålund, J. E............... I Fö 14
Åman, 0. V............... I U 5, K 15
Åmark, C. E.....I Ju 17, S 1, 15, 16, E 31
Åqvist, E. G............... I Jo 1
Åqvist, N. E. M........... I Fi 9, 23
Åsberg, L. E............... IS 13
Åstrand, B. H............. I Fi 15, Jo 18
Åstrand, K. P.-O........... I E 33
Åstrand, S................. I E 33
Åström, L.-Å. E. ,......... I Ju 47, S 14
Ä
Åberg, B.................. I Fö 15
Åberg, C.-J................ I Fi 9, E 47
Åberg, E. V. R............ I E 22, 36
Åberg, J. Y............... I S 4, 38
Åberg, K. V. B............ I Jo 30
Åberg, L.-G................ I Jo 22
Åberg, S. T................ I U 1
Åbjörnsson, C. V....... I Fi 20
Ågren, K. G........ I E 19
Åhberg, B. E. B........... I Ju 11
Åhgren-Lange, Ulla H. A. . . I E 15, 46
Åhlén, B.................. I K 11
Åhlén, K.................. I E 33, 47
Åhnebrink, J............... I E 34
Åhs, S. S. F............... IS 25
Åhström, G. O............. I Fi 8
Åhström, N. Å. A. ... I Ju 39, Fi 14, 20, H 6
Åkerblad, B. I............. IS 25, E 31
Åkerhielm, H. G........... I E 35
Åkerlind, P. W............ IK 18
Åkerlind, Ulla............. IE 9
Åkerlund, Mimmi T........ I Ci 14
Åkerman, F. M............ I Ju 7
Åkerman-Johansson, Brita... I E 34
Åkerman, O. R............ I Fö 3
Åkeson, J. A. B........... I In 29
Åkesson, N. O............. I Ju 1
Åkesson, Å................ I Ju 60
Ålsäter, Inga M............ I Ci 3
Älmeby, H. V. B.. . |
........ I Fö 2 Ö |
|
Öberg, B. A....... |
......... I Fi |
8 |
Öberg, P.-E........ |
......... IS |
21 |
Öbrink, J. H...... |
......... I K |
13 |
öbrink, K.-J....... |
......... I E |
54 |
Ödeen, S. A. E. . . |
......... I K 1, E 7, |
9 |
Ögersten, S. --------- |
......... IS |
36 |
Öhlén, G. E. J. ... |
......... I H |
6 |
Öhman, G. B..... |
. I S 3, E 14, 33, 47, Ci |
1 |
Öhman, L.-O...... |
......... I E |
33 |
Öhrn, J. B....... |
... I K 4, 8, 21, 33, |
38 |
Öhrn, K. J. G. . .. |
......... I In |
27 |
Öhrström, A...... |
......... I Jo |
17 |
Öhrström, K. L. . . |
.....I K 3, 15, 27, Fi |
13 |
Öjborn, L. E..... |
.......I Ju 14, Jo 14, |
18 |
Öman, S. J....... |
......... I K |
27 |
Önnesjö, K. E. A. |
......... I Ju 39, H |
8 |
örtegren, G. H. ... |
......... I Ju 60 |
|
örtenholm, T..... |
......... I E |
34 |
Östberg, P. J..... |
......... I K |
27 |
Östensson, C. M. .. |
......... I Ci |
14 |
Österberg, D. Y. .. |
......... I E |
19 |
österberg, L...... |
......... I E |
33 |
Östergren, A. B. . . |
.......I Fi 9, E 2, Ci |
3 |
östling, Berit..... |
......... IS |
27 |
östlundh, H. E. .. |
......... I E 33, |
34 |
Östman, F. 0..... |
......... I Fi |
9 |
469
Sakregister
Sakregister till kommittéer och sakkunnig» samt
centrala krisorgan
A
ADB-utbildningssakkunniga...... I: E 52
Ackumulerad inkomst: skatteut
redn.
ang.................... I Fi: 2
Administrativ rättskipning: Se Förvaltningsdomstolskommittén
Adoption
av utländska barn....... IS: 42
Affärstidsutredningen............ I In: 18
A ffärsverksutredningen: riktlinj erna
för pris- och taxepolitik....... I Fi: 13
Aftonsängsritual. Se Kyrkan.
Akademiska sjukhuset i Uppsala:
kommittén för dess utbyggande IS: 11
Aktiebolagsutredningen........... I Ju: 24
Aktiefondsutredningen........... I Fi: 17
Aktievinstutredningen............ I Fi: 23
Allmänna val. Se Valutredning.
Alnarp: statens lantbrukskemiska
laboratorium................. I Jo: 31
Antikvarieutredningen............ I E: 38
Apotekspersonal. Se Farmaceututbildningskommittén
och Pension.
Arbetsmarknadsutredningen....... I In: 11
Arbetspsykologiutredning: 1962 års I E: 41
Arbetstagare: rätten till arbetstagares
uppfinningar ............. I Ju: 5
Arbetsterapeututredning: 1960 års . I E: 31
Arbetstid: 1959 års undersökning av
arbetstidsförkortningens verkningar
....................... IS: 4
— 1963 års arbetstidskommitté . . IS: 38
— översyn av sjöarbetstidslagen I K: 45
— arbetstidsnämnden för personal
inom sjömätningsverksamheten. I Ci: 13
Arkiv: landstingens arkivutredning I In: 22
Arrendelagsutredningen.......... I Jo: 17
Arvsfondsutredningen............ I Ju: 65
Associering. Se Etableringsutredningen,
Nordiskt samarbete och
Romfördraget.
Atomenergi: kommitté för förberedande
av svenskt deltagande i
den tredje internationella konferensen
rörande atomenergins
fredliga utnyttjande.......... IH: 4
Avtalsberedning: civildepartementets
......................... I Ci: 12
B
Barn utom äktenskap: Se Faderskap
till barn utom äktenskap.
Barnanstaltsutredningen.......... IS: 13
Baslinjeutredningen: baslinjerna för
territorialvattnets beräkning utmed
den svenska kusten....... I U: 2
Befälsstatsdelegation: 1960 års ... . I Fö: 8
Befästningar. Se Försvaret.
Bemanningsutredning: 1957 års ... I K: 13
Beredskapsplanläggning.......... I In: 1
Besvärssakkunniga.............. I Ju: 1
Bibelkommitté: 1963 års.......... I E: 43
Bilförarutredningen............. I K: 26
Bilregisterutredningen............ I K: 36
Bilskrotningsutredningen......... I K: 5
Biltrafik. Se Trafik.
Blind- och dövskolevåsendet: utbildningsmål
och organisation..... I E: 6
Blindvårdsutredning: 1960 års .... I E: 29
Bokföring: översyn av bokföringslagen
........................ I Ju: 46
Se även Byggnadsstyrelsen.
Bostadsbyggnadsutredningen...... I In: 10
Bostadsförbättringsutredningen .... I In: 4
Bostadsförmedl ingsutredning: 1962
års.......................... I In: 19
Bostadspolitiska kommittén....... I In: 24
Bostadsrättskommittén........... I Ju: 37
Brott och behandling av brottslingar:
— svenska representanter hos
Förenta Nationerna och Europarådet
i frågor om............. I Ju: 13
— kommitté för förberedande av
Förenta Nationernas kongress i
Stockholm år 1965 ang. förhindrande
av..................... I Ju: 47
Brottsregistreringen.............. I Ju: 3
Butikstängningslagstiftningen..... I In: 18
Byggnadsbesparingsutredningen ... I K: 1
Byggnadsbranschens industrialisering
......................... I In: 30
Byggnadskommitté. Se Chalmerska
byggnadskommittén och Tekniska
högskolans i Stockholm byggnadskommitté.
Byggnads- och markfrågor: delega -
470
Riksdagsberåttelsen år 1965
tion för förhandlingar med Stock -
holms stad rör............... IK: 11
Byggnadsstyrelsen: organisationen
av bokföringsarbetet m. m..... I K: 23
Båttrafiken i Stockholms skärgård I K: 12,
32
C
Centrala rehabiliteringsutredningen
(CRB)....................... IS: 25
Chalmerska byggnadskommittén.... I E: 17
Chalmers tekniska högskola. Se Naturvetenskapliga
samordningskommittén
i Göteborg.
Civila statsförvaltningens personal -
nämnd ...................... I Ci: 8
Civilbefälhavarutredning: 1964 års I In: 28
Civildepartementets avtalsberedning. I Ci: 12
Civildepartementets organisationsbe
redning.
..................... I Ci: 10
Civilförsvaret: indexberäkningar . . I In: 7
D
Databehandling................. I E: 52
Dentalmaterial. Se Nordiskt samarbete.
Departementsutredningen......... I Ju: 53
Dom. Se Verkställighet av utländsk
dom.
Domstolskommittén.............. I Ju: 32
Donationshemman: utredn. rör. dispositionen
av donationshemman
m. m. vid de allm. läroverken .. I E: 21
Dövskolor. Se Blind- och dövskoleväsendet.
£
Ecklesiastika löneboställen. Se Kyrkan.
Ekonomiskt samarbete. Se Nordiskt
samarbete; jfr även Associering.
El-lagstiftningsutredningen ....... I K: 18
Emåutredningen ............... I Jo: 15
Energikommittén................ I H: 18
Epileptikerutredningen: 1957 års . . IS: 3
Etableringsutredningen........... I Ju: 39
Exekutionsavgift: utredn. om..... I In: 3
Exekutionsväsendets organisations
nämnd
...................... I In: 29
Expropriationsutredningen....... I Ju: 30
F
FHS-utredning: 1964 års........ I Fö: 28
Faderskap till barn utom äktenskap. I Ju: 54
Familjeberedningen.............. IS: 29
Familjeråttskommittén........... I Ju: 19
Farmaceututbildningskommittén ... I E: 1
Fartygsinteckning............... I Fi: 26
Fastigheter: 1963 års utredning rör.
underhållet av statliga fastigheter
.......................... I Fi: 16
Fastighetsbildningskommitté: 1954
års.......................... I Ju: 14
Fastighetsregisterutredningen ..... I Ju: 60
Fastighetstaxeringsutredning: 1961
års.......................... I Fi: 10
Filmcensurutredningen .......... I E: 56
Filosofiska fakulteterna. Se Universiteten.
Firmautredningen............... I Ju: 11
Fiske: fritidsfiskeutredningen .... I Jo: 27
— utredn. om avgiftsfri fiskerätt
för jordbrukare i Norrbottens
läns lappmarker.............. I Jo: 20
Fiskeristyrelsen: organisation av
dess laboratorieverksamhet .... I Jo: 21
Flagga. Se Rikets vapen och flagga.
Flygmaterielutredningen......... IK: 7
Flygträningsutredningen.......... I Fö: 19
Flygutredning: 1959 års.......... I K: 4
Folkbokföring. Se Utlandssvenskars
folkbokföring.
Folkrätt: bekantgörande av folkrättens
regler för krig............ I Ju: 20
Fondbyråutredningen............ I Fi: 25
Forskarutredning: 1963 års....... I E: 46
Forskningsberedningen............ I Ju: 68
Fortifikationsutredningen: 1964 års I Fö: 26
Frescatikommiltén............... I E: 7
Fri rättegång. Se Rättegångshjälp.
Frikyrkolokalsutredningen........ I In: 6
Fritidsutredning: 1962 års....... I K: 25
Fylleristraffutredningen.......... I Ju: 57
Fångvård: anstalternas förseende
med personal................. I Ju: 23
— fångvårdens byggnadskommitté.
....................... I Ju: 17
Fältförsöksulredning: 1962 års .... I Jo: 6
Fältstationer. Se Marinbiologiska
fältstationer.
Färdskrivareutredningen......... I K: 22
Förenta Nationerna: informationsverksamhet
i Sverige.......... I U: 6
Se även Brott och behandling av
brottslingar.
Företagareföreningsulredning: 1962
års.......................... I H: 9
Förlagsinleckningskommitté: 1959
års.......................... I Ju: 6
Förorening av vatten. Se Vattenvärdskommittén.
Försvaret: 1959 års besparingsutred
ning.
....................... I Fö: 2
— 1964 års civilbefälhavarutredning
........................ I In: 28
— 1964 års fortfikationsutredning I Fö: 26
— flygträningsutredningen ...... I Fö: 19
471
Sakregister
Försvaret: försvarets fastighetsförvaltningsutredning
........... I Fö: 14
— 1964 års försvarskostnadsutred
ning.
....................... I Fö: 24
— 1962 års försvarssjukvårdsut
redning.
..................... I Fö: 15
— krigsavlöningsberedningen .... I Ci: 5
— krigsmaktens lärlingsutredning I Fö: 18
— lärarutredning............... I Fö: 12
— marinens befälsutredning..... I Fö: 23
— militära tjänstgöringsåldersut
redningen.
.................. I Fö: 22
— militärstraffsakkunniga....... I Ju: 36
— skyddsområdesutredningen ... I Fö: 21
— tjänsteställningsutredningen. . . I Fö: 17
— 1964 års tygförvaltningsutred
ning.
....................... I Fö: 29
— utredn. rör. arbetsuppgifter
in. m. för försvarets radioanstalt I Fö: 16
— utredn. rör. behovet av militärt
utbildad personal vid överståthållarämbetet
och länsstyrelserna I Fö: 3
— utredn. rör. inrättande av ett
intendenturförvaltningsverk____ I Fö: 10
— utredn. rör. redovisning av försvarets
befästningar . ......... I Fö: 11
Se även Kommandoexpeditionsutredningen,
Militära myndigheter,
Militärmusik och Värnplikt.
Försvarsförvaltningssakkunniga:
1956 års..................... I Fö: 1
Försvarshögskolan: lärarrekryte
ringen.
...................... I Fö: 28
Försvarsmedicinsk forskning...... I E: 28
Försäkringsskaltekommitté: 1963 års I Fi: 19
Förvaltningsdomstolskommittén .... I Ju: 38
G
Geologiutredning: 1964 års........ IH 15
Godsbefordran.................. I Ju: 28,
K: 43
Godtrosförvärv.................. I Ju: 25
Grannelagskoncession............ I Ju: 51
Gruvrättsutredningen............ I Ju: 56
Gruvskogsutredningen............ I Jo: 16
Grängesberg-Oxelösund, Trafikaktiebolag.
Se Luossavaara-Iiiirunavaara
aktiebolag.
Gränsälvskommittén: finsk-svenska I Ju 34
Gymnasieutredningen............. I E: 33
Göteborg. Se Läkarutbildning och
Radio- och televisionshus i Göteborg.
Göteborgs och Bohus lån: indelnings -
frågor ....................... I In: 2
Göteborgs humanistiska fakultet. Se
Universiteten.
Göteborgs stad. Se Landsting.
Göteborgs universitet: utrustnings
kommitté
.................... I E: 19
Göteborgs örlogsvarvsutredning .... I Fö: 25
H
Handelsagentur. Se Kommission,
handelsagentur och handelsresande.
Handelskamrarna: det statliga stödet
till de svenska handelskamrarna
i utlandet.............. I H: 3
Handelsresande. Se Kommission,
handelsagentur och handelsresande.
Handikappade: organisationen av
högstadieundervisningen för rörelsehindrade
elever........... IS: 31
Se även Blind- och dövskoleväsendet,
Blindvårdsutredning och Centrala
rehabiliterings utredn ingen.
Hembiträdeslagstiftning.......... IS: 28
Hemslöjds utredningen............ I H: 13
Husdjursförädling............... I Jo: 9
Hushållningssällskap. Se Fältförsöksutredning.
Hyreslagstiftningssakkunniga..... I Ju: 50
Hästutredning: 1963 års......... I Jo: 25
Högskolor. Se Universiteten.
Hörselskadade. Se Blind- och dövskoleväsendet.
1
Illojal konkurrens............... I Ju: 12
Immissionssakkunniga ........... I Ju: 51
Inkomstbeskattning. Se Lönebeskattningsutredningen.
Inskrivnings- och personalredovis
ningsutredning.
............... I Fö: 27
Intendenturförvaltningsutredning:
1960 års..................... I Fö: 10
Internationell godsbefordran. Se
Godsbefordran.
Internationella biståndsfrägor..... I U: 5
Internatskolor. Se Utlands- och internatskoleutredning.
J
Jaktutredning: 1949 års.......... I Jo: 12
JO-utredning: 1963 års .......... I Ju: 52
Jordbruksutredning: 1960 års..... I Jo: 18
Jordlagsutredning: 1958 års...... I Jo: 14
Järnvägar: Sakkunniga för granskning
av järnvägsstyrelsens beräkningar
rör. ersättningen till statens
järnvägar för driften av trafiksvaga
järnvägslinjer m. m.... I K: 10
K
Kanal: kanaltrafikutredningen.... I K: 20
— Säffle kanalutredning........ I K: 6
Kanslihusets personalvårdsberedning I Ci: 9
472
Riksdagsberåttelsen år 1965
Karolinska sjukhuset:
— kommittén för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande---- IS: 10
— utredn. rör. driftsbokföring m.m. I S: 21
— utrustningskommitté för...... IS: 12
Klientelundersökning rör. ungdomsbrottslingar:
1956 års.......... I Ju: 18
Klinikutredning: 1963 års........ IS: 39
Kommandoexpeditionsutredningen . I Fö: 6
Kommission, handelsagentur och
handelsresande: sakkunniga rör.
lagstiftning om............... I Ju: 43
Kommunala demokratien: arbetsgrupp
för överläggningar om . . . I In: 17
Kommunalråttskommittén........ I In: 9
Kommunindelning Se Göteborgs och
Bohus lön, Malmöhus län samt
Stockholm.
Koncentrationsutredningen........ I Fi: 12
Koncernbidrag. Se Ackumulerad inkomst.
Konsertbyråutredningen.......... I E: 39
Konst-och kulturföremål.......... I E: 12
Konsumentupplysningskommilté:
1963 års .................... I H: 11
Konsumentupplysningsutredningen . I H: 10
Konsumtionskreditutredningen .... I Fi: 11
Kontinentalsockeln: naturtillgångar
på den svenska............... I Ju: 67
Kreditinstitututredningen......... I Fi: 15
Krigsavlöningsberedningen........ I Ci: 5
Krigsmaktens lårlingsutredning---- I Fö: 18
Kriminalvård. Se Brott och behandling
av brottslingar och Fångvård.
Kriminologi. Se Brott och behandling
av brottslingar.
Kronhjortsutredningen: 1961 års .. I Jo: 4
Kroppssjukvårdens statsbidragsut
redning.
..................... I S: 17
Kvarntorpskommissionen......... I H: 8
Kyrkan: ang. aftonsångsritual .... I E: 24
— 1963 års bibelkommitté....... I E: 43
— kyrkoberedskapsutredningen .. I E: 35
-— kyrkomusikerstadgan........ I E: 48
— Skeppsholms församling...... I E: 30
— 1958 års utredn. kyrka—stat . I E: 22
— 1960 års ecklesiastika boställs
utredning.
................... I E: 36
— utlandsförsamlingarnas ekonomi
.......................... I E: 25
— utredn. om de nationella kyrko
församlingama.
.............. I E: 57
— översyn av avlöningsförmånerna
för utlandskyrkoherdarna...... I E: 16
Kyrkomusikerstadgan............ I E: 48
Köp av lös egendom: sakkunniga
rör. lagstiftning om........... I Ju: 42
Körtidsutredningen.............. I K: 31
L
Landskontorsulredningen......... I In: 26
Landsmålsarkiven............... I E: 49
Landstingen: Göteborgs stads samgående
med Göteborgs och Bohus
läns landsting................ I In: 20
— landstingens arkivutredning ... I In: 22
— Malmö stads återinträde i Malmöhus
läns landsting.......... I In: 25
Lantbrukshögskolan: lokalprogramkommitté
.................... I Jo: 28
Se även Fältförsöksutredning.
Livsmedelskontroll. Se Nordiskt samarbete.
Livsmedelsstadgekommittén....... IS: 36
L ivsmedelstekniskt branschforskningsinstitut
................ I Jo: 33
L. K. A. B. Se Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag
Lotslöneberedningen.............. I Ci: 7
Lotsorganisationsutredningen...... I K: 29
Lotteriverksamheten.............. I H: 17
Luftfartsutredning: 1963 års...... I K: 27
Lund. Se Medicinsk undervisning i
Lund och Malmö samt Universiteten.
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag:
samarbete med Trafikaktie
-
bolaget Grängesberg-Oxelösund . I Fi: 6
Läkare: Se Nordiskt samarbete.
Läkarförhandlingsdelegationen .... I Ci: 4
Läkarutbildning: kommission för
förhandlingar om högre utbildning
i Göteborg.............. I E: 23
Läkemedelsförsörjningsutredningen . IS: 37
Läkemedelskommitté. Se Nordiskt
samarbete.
Länsförvaltningsutredningen...... I In: 12
Länsindelningsutredningen....... I In: 21
Länsstyrelserna: behovet av militärt
utbildad personal............. I Fö: 3
— landskontorsutredningen...... I In: 26
Lärarnas arbetsförhållanden....... I E: 51
Lärarutbildningssakkunniga: 1960
års.......................... I E: 34
Läroverk. Se Donationshemman.
Lönebeskattningsutredningen...... I Fi: 7
Löneförfattningsberedningen....... I Ci: 2
Lös egendom. Se Köp av lös egendom.
M
Malmö. Se Landstingen och Medicinsk
undervisning i Lund och
Malmö
Malmöhus län: indelningsfrågor... I In: 2
Marinbiologiska fältstationer...... I E: 13
Marinens befålsutredning........ I Fö: 23
Markdelegattonen............... I K: 11
Markpolitiska utredningen....... I In: 23
Markvärdekommitté: 1963 års..... I Ju: 55
473
Sakregister
MCA-utredningen............... |
I S: |
30 |
Norrbackainstitutet: verksamheten |
||
Medborgarskapslagstiftningen: 1961 |
vid.................. |
I S: |
2 |
||
års utredning om översyn av . .. |
I Ju: |
31 |
Nykterhet. Se Trafik. |
||
Medicinalväsendets centraladminist- |
Nyklerhetslagskommitté: 1961 års .. |
I Fi: |
4 |
||
ration (MCA-utredningen) |
I S: |
30 |
Nykterhetsvårdsundersökning: 1964 |
||
Medicinsk undervisning i Lund och |
års.................... |
I S: |
40 |
||
Malmö...................... |
I S: |
5 |
Näringslivet: utredn. rör. ägande- |
||
Medicinska utbildningsfrågor..... |
I E: |
20 |
förhållandena och maktkoncen- |
||
Mejeriundervisning.............. |
I Jo: |
7 |
I Fi: |
12 |
|
Mentalsjukvård. Se Sjukvård. |
Näringsrätt. Se Elableringsutred- |
||||
Mentalsjukvårdens personaldelega- |
ningen. |
||||
tion....................... |
I S: |
16 |
|||
Mentalsj ukvårdsberedningen...... |
I S: |
15 |
|||
Metall forskningskommittén....... |
I H: |
7 |
0 |
||
Metrologiska enheter............. |
I Fi: |
14 |
|||
Militära myndigheter............ |
I Ju: |
26 |
Odontologisk materialprovning. Se |
||
Militära tjänstgöringsåldersutred- |
Nordiskt samarbete. |
||||
ningen...................... |
I Fö: |
22 |
Offentlighetskommittén........... |
I Ju: |
27 |
Militärassistenlutredning: 1963 års. |
I Fö: |
3 |
Oljeskyddsutredningen........... |
I H: |
12 |
Mililärmusik................... |
I Fö: |
5 |
Operaverksamheten.............. |
I E: |
27 |
Militärstraffsakkunniga.......... |
I Ju: |
36 |
Organisationsnämnden för militär- |
||
Myntkommittén................. |
I Fi: |
20 |
musiken..................... |
I Fö: |
5 |
Mått och vikt: Se Metrologiska en- |
Ortnamnsarkivet: svenska........ |
I E: |
49 |
||
heter. |
|||||
Märstadelegationen.............. |
I K: |
3 |
|||
Mönstersky ddsutredningen........ |
I Ju: |
22 |
P |
||
Parkeringskommittén............ |
I K: |
17 |
|||
N |
Parlamentarisk nämnd i Wenner- |
||||
strömaffären ................ |
I Ju: |
59 |
|||
Namn. Se Släktnamnskommitlé. |
Patent. Se Nordiskt samarbete. |
||||
Naturhistoriska riksmuseet: utredn. |
Patentverksutredningen........... |
I H: |
5 |
||
rör.......................... |
I E: |
26 |
Pension: pensionsbestämmelser för |
||
Naturresursutredning: 1964 års . . . |
I Jo: |
30 |
apoteksinnehavare och apoteks- |
||
Naturtillgångar på den svenska |
anställda.................... |
I Ci: |
14 |
||
kontinentalsockeln............. |
I Ju: |
67 |
— pensionsförsäkringskommittén . |
I S: |
32 |
Naturvetenskapliga samordnings- |
Pensionsstiftelsernas civilrättsliga |
||||
kommittén i Göteborg.......... |
I E: |
3 |
ställning .................... |
I Ju: |
15 |
Nordiska patent. Se Nordiskt sam- |
Personalutbildningsberedningen____ |
I Gi: |
3 |
||
arbete. |
Polisväsendet: 1962 års polisutbild- |
||||
Nordiskt samarbete: gemensam nor- |
ningskommitté............... |
I In: |
15 |
||
disk institution för provning av |
— polisberedningen............. |
I In: |
16 |
||
dentalmaterial ............... |
I S: |
41 |
— tillsättningsnämnden för polis-, |
||
— nordiska ekonomiska samar- |
åklagar- och exekutionsväsendet |
I In: |
27 |
||
betsutskottet................. |
I H: |
6 |
Pressutredningen................ |
I Ju: |
58 |
— nordiska patent m. m......... |
I H: |
1 |
Privata näringslivet. Se Koncentra- |
||
— nordisk kommitté för utbildning |
Höns utredn ingen. |
||||
i sjukhusadministration....... |
I S: |
35 |
Produktsamarbetsutredningen..... |
I H: |
19 |
— nordisk läkemedelskommitté .. |
I S: |
33 |
Psykiskt efterblivna. Se Sjukvård. |
||
— nordisk utredn. av frågan om |
Psykotekniska verksamhetens orga- |
||||
specialistbehörighet för läkare .. |
I S: |
7 |
nisation..................... |
I E: |
41 |
— nordisk utredn. om samarbete |
|||||
betr. lagstiftning och kontroll på |
|||||
livsmedelsområdet............ |
I S: |
34 |
R |
||
— nordisk vägtrafikkommitté____ |
I K: |
19 |
|||
— nordiskt samarbetsutskott rör. |
Radioanläggning och rundradioverk- |
||||
den nordiska rättsgemenskapen |
I Ju: |
48 |
samhet: vissa rättsliga spörsmål |
I K: |
24 |
— samnordisk översyn av aktiebo- |
Radio- och televisionshus i Göteborg |
I K: |
9 |
||
lagslagstiftningen............. |
I Ju: |
24 |
Radions juridiska ansvarighet: 1964 |
||
— utredn. rör. inrättandet av ett |
års utredn................... |
I Ju: |
64 |
||
nordiskt institut för odontologisk |
Radioutredning: 1960 års........ |
I K: |
15 |
||
materialprovning............. |
I S: |
8 |
Regeringsrätten. Se Förvaltnings- |
||
Se även Samfärdsel |
domstolskomm ittén. |
474
Riksdagsberättelsen år 1965
Rehabilitering. Se Centrala rehabili -
teringsutredningen.
Renbetesmarksutredningen........ I Jo: 19
Rennäringssakkunniga: 1964 års . I Jo: 29
Reseersättningsberedningen....... I Ci: 6
Rikets vapen och flagga.......... I Ju: 35
Riksantikvarieämbetet. Se Antikvarieutredningen.
Riksdagens ombudsmannaämbeten:
framtida organisations- och verk
-
samhetsformer ............... I Ju: 52
Riksmuseiutredningen........... I E: 26
Rikspolisstyrelsen: organisationskommitté
.................... I In: 8
Romfördraget: översättning av .... I H: 2
Rymdkommittén................ I E: 8
Råtteg äng shjälp................. I Ju: 40
Röstlängdsutredningen........... I Ju: 66
S
Samarbete. Se Nordiskt samarbete.
Samfärdsel: nordiska samfärdselkommittén
................... IU: 4
Samhällsekonomin: finansiella långtidsperspektiv
................ I Fi: 21
Samlevnadsfrågor och sexualupplys
ning.
....................... I E: 55
Sekretess. Se Offentlighetskommittén
samt Tryckfrihets- och sekretesslagstiftningen.
Sexualupplysning. Se Samlevnadsfrågor.
Sinnessjukvård. Se Sjukvård.
Sjukförsäkringsutredning: 1961 års I S: 24
Sjukgymnastutbildningen......... I E: 37
Sjuksköterskor: 1962 års utredn.
ang. sjuksköterskeutbildningen . IS: 27
Sjukvård: vissa rättssäkerhetsfrågor
inom sinnessjuk vården (sinnessjuklagstiftningskommittén)
.IS: 1
— mentalsjukvårdsberedningen .. IS: 15
— mentalsjukvårdens personaldelegation
..................... IS: 16
— utredn. för översyn av 1954 års
lag om undervisning och vård av
vissa psykiskt efterblivna..... IS: 18
— organisationen av kropps- och
mentalsjukvården i Östergötlands
län.................... I In: 5
— 1962 års försvarssjukvårdsut
redning.
..................... I Fö: 15
Se även Kroppssjukvärdens statsbidragsutredning,
Nordiskt samararbete
och Statsanställda.
Sjukvårdspersonal: utbildning av. . IS: 22
Sjöarbetstidslagen. Se Arbetstid och
Bemanningsulredningen.
Sjölagskommittén............... I Ju: 21
Sjöman: översyn åv sjömanslagen I K: 44
Sjömätningsverksamheten: arbets
tidsnämnden
för personal inom. I Ci: 13
Sjötrafik: övervakning av sjötrafiken
......................... I In: 13
— utredn. i fråga om trafiken
mellan Gotland och fastlandet .. I K: 37
— arbetsgruppen för färjetrafiken
mellan Finland och Sverige m. m. I K: 41
Se även Fartygsinteckning och
Transportdokument.
Skadestånd: utredn. ang. vissa ska -
deståndsrättsliga frågor....... I Ju: 7
Skatteberedningen, allmänna...... I Fi: 9
Skatteutjämningskommitté: 1958 års I Fi: 1
Skalleutredning. Se Ackumulerad inkomst,
Försäkringsskattekommitté,
Lönebeskaltningsutredningen och
Skog.
Skeppsholmen: utredn. rör. använd -
ningen ...................... I Fö: 7
Skeppsholms församling.......... I E: 30
Skifte av dödsbo................. I Ju: 62
Skiljedom: sakkunniga rör. lagstiftning
om..................... I Ju: 44
Skog: skogsbruksutredningen..... I Jo: 22
— skogsbrukets yrkesutbildnings
kommitté.
................... I Jo: 23
— skogsskattekommittén........ I Fi: 24
— virkesbalansutredningen...... I Jo: 32
Skoladministrativa utredningen .... I E: 5
Skolarbetstidsutredningen......... I E: 42
Skolväsendets centrala ledning: 1963
års organisationskommitté..... I E: 14
Skyddsområdesutredningen ....... I Fö: 21
Skärgårdsfrågor. Se Båttrafiken.
Slåktnamnskommitté: 1962 års .... I Ju: 8
Smittlagstiftningsutredningen..... IS: 23
Socialpolitiska kommittén........ IS: 14
Socialstyrelseutredningen......... IS: 26
Soldathemsutredningen .......... I Fö: 13
Specialstraffrätten............... I Ju: 16
Spånadslin: stödet åt spånadslin
och
hamphanteringen........ I Jo: 26
Statens centrala frökontrollanstalt
och statens växtskyddsanstalt .... I Jo: 3
Statens historiska museum. Se Anfikvarieutredningen.
Statens utlånningskommission..... II In: 1
Stat—kyrka. Se Kyrka—stat.
Statliga verk: utredn. rör. förråds
hållningen.
.................. I K: 28
Statsanställda: utredn. rör. hälsokontroll
..................... I Ci: 11
Stalsdeparlemenlen. Se Kanslihusets
personalvårdsberedning och Kommandoexpeditionsulredningen.
Statsförvaltningen. Se Civila statsförvaltningens
personalnämnd och
Personalutbildningsberedningen.
Stockholm: 1961 års storstadsutred -
ning........................ I In: 2
— statens förhandlingsman för
storstockholmstrafiken........ I K: 33
Se även Byggnads- och markfrågor.
Storstadsutredningen. Se Göteborgs
475
Sakregister
och Bohus län, Malmöhus län samt |
Tullmål: förundersöknings- och |
||||
Stockholm. |
åklagarverksamheten i........ |
I Fi: |
18 |
||
Straff- och disciplinmedel mot krigs- |
Turisttrafikutredning: 1964 års . . . |
I H: |
16 |
||
män. Se Militärstraffsakkunniga. |
Tygförvaltningsutredning: 1964 års. |
I Fö: |
29 |
||
Straffregister. Se Brottsregistrering |
Törefors AB. Se Produktsamarbets- |
||||
och Militära myndigheter. |
1 E: |
2 |
utredningen. |
||
Syneförrättningssakkunniga....... Sysselsältningsterapeuter. Se Arbets- |
I Jo: |
5 |
u |
||
terapeututredning. |
U-beredningen.................. |
I U: |
5 |
||
Säffle kanalutredning............ |
I K: |
6 |
U-landslag..................... |
I U: |
3 |
Säkerhetsinspektionsfrägor........ |
I K: |
8 |
Umeå: universitetsbiblioteket .... |
I E: |
53 |
Sämjedelningar................. |
I Ju: |
61 |
Umeåkommitté: 1962 års......... |
I E: |
9 |
Söråkersutredningen............. |
I Jo: |
8 |
Understödsföreningar............ Undersökningskommission i Wen- |
I Fi: |
27 |
nerströmaffären............... |
I Ju: |
10 |
|||
T |
Undervisning: utredn. rör. utbild- |
||||
ningen inom teaterns, filmens, |
|||||
Tandläkarutbildning. Se Läkarut- |
radions och televisionens områ- |
||||
bildning. |
den......................... |
I E: |
44 |
||
Teknisk högskola i Lund: organisa- |
Se även Databehandling, Läkarut- |
||||
tionskommitté............... |
I E: |
32 |
bildning, Mejeriundervisning, Po- |
||
Tekniska högskolan i Stockholm: |
lisväsendet, Samlevnadsfrågor och |
||||
byggnadskommitté........... |
I E: |
18 |
sexualupplysing, Sjuksköterskor, |
||
Territorialvatten. Se Baslinjeutred- |
Sjukvård, Skog, Trädgårdsunder- |
||||
ningen. |
visning, Universiteten och Yrkes- |
||||
Tidningspressen: ekonomiska för- |
utbildningsberedningen. |
||||
utsättningar................. |
I Ju: |
58 |
Undervisning, medicinsk, i Lund |
||
Tjänsteställningsutredningen...... |
I Fö: |
17 |
och Malmö................... |
I S: |
5 |
Torrläggning av mark: utredn. ang. |
Ungdomsbrottslighet: utredn. ang. |
||||
vattenlagens torrläggningsbe- |
försöksverksamhet............. |
I Ju: |
i |
||
stämmelser.................. |
1 Ju: |
41 |
Se även Klientelundersökning rör. |
||
Torrläggningsföretag. Se Emåulred- |
ungdomsbrottslingar. |
||||
ningen. |
Ungdomsverksamheten: statligt stöd |
||||
Trafik: bilförarutredningen...... |
1 K: |
26 |
åt.......................... |
I E: |
40 |
— bilregisterutredningen........ |
I K: |
36 |
Ungdomsvårdsskoleelever: 1961 års |
||
— körtidsutredningen........... |
1 K: |
31 |
utredn. om effektivare åtgärder |
||
— 1957 års trafiknykterhetskom- |
för vård utom skola av........ |
I S: |
19 |
||
mitté....................... |
1 K: |
14 |
Ungdomsvårdsskolorna: kommittén |
||
— trafikmålskommittén......... |
1 Ju: |
33 |
för behandlingsforskning....... |
I S: |
6 |
—- trafikpolitiska delegationen . . . |
1 K: |
38 |
Universiteten: Frescatikommittén . |
f E: |
7 |
— utredn. ang. vagnbok för mo- |
— förhandlingskommission i Göte- |
||||
torfordon.................... |
I K: |
40 |
borg........................ |
I E: |
23 |
— vägplaneutredningen ........ |
I K: |
39 |
— kommittén för nya utbildnings- |
||
Trafikaktiebolaget Grängesberg— |
vägar vid de filosofiska fakulte- |
||||
Oxelösund. Se Luossavaara—KU- |
terna........................ |
I E: |
4 |
||
runavaara aktiebolag. |
—• lokal- och utrustningsprogram- |
||||
Trafiklivräntekommittén.......... |
I Fi: |
22 |
kommittéer för universitet och |
||
Trafiksäkerhet. Se Bilskrotningsut- |
högskolor.................... |
I E: |
54 |
||
redningen. |
— programkommitté för Lunds |
||||
Transportdokument: standardisering |
universitet................... |
I E: |
15 |
||
av.......................... |
I K: |
42 |
—• programkommitté för Uppsala |
||
T ransportforsknings utredning: 1964 |
humanistiska fakultet......... |
f E: |
10 |
||
års.......................... |
I K: |
34 |
— programkommitté för Göteborgs |
||
Transportkommittén: centrala civila |
I K: |
21 |
humanistiska fakultet......... |
1 E: |
11 |
Tryckfrihets- och sekretesslagslift- |
— 1962 års Umeåkommitté...... |
1 E: |
9 |
||
ningen: handledning för tillämp- |
— 1963 års universitets- och hög- |
||||
ning av...................... |
I Ju: |
45 |
skolekommitté............... |
I E: |
45 |
Trädgårdsnäringsutredningen..... |
I Jo: |
13 |
— utredn. om egendomsförvalt- |
||
Trädgärdsundervisning: inrikt- |
ning........................ |
I Fi: |
5 |
||
ningen, omfattningen och lokali- |
Se även Göteborgs universitet, Na- |
||||
seringen av undervisningen i |
turvetenskapliga samordningskom- |
||||
Norrland (Söråkersutredningen). |
I Jo: |
8 |
mittén i Göteborg samt Umeå. |
476
Riksdagsberättelsen dr 1965
Universitetssjukhusen Se Akademiska
sjukhuset i Uppsala och
Karolinska sjukhuset.
Uppbördsorganisationskommittén . .
Uppbördsutredningen............
Uppfinnarkontoret: svenska......
Uppfinningar. Se Arbetstagare.
Upphovsrätt. Se Mönsterskyddsutredningen.
Uppsala humanistiska fakultet. Se
Universiteten.
Utbildning. Se Undervisning.
Utlandsförsamlingarnas ekonomi . .
Utlandskyrkoherdar: översyn av avlöningsförmåner
.............
Utlands- och internatskoleutredning:
1964 års.....................
Utlandssvenskars folkbokföring ....
Utländsk dom. Se Verkställighet av
utländsk dom.
Utlänningskommission: statens ...
Utlänningskontrollen: utformningen
av (utlänningsutredningen)----
Utrikesförvaltningen: kamerala organisationen
.................
— lönenämnd..................
Utrustningskommitté: Se Göteborgs
universitet och Karolinska sjukhuset.
Ulsädesförening: Sveriges........
Utvecklingshjälp. Se U-beredningen.
I Fi: 3
I Fi: 8
I H: 14
I E: 25
I E: 16
I E: 50
I Ju: 49
II In: 1
I In; 14
I U: 7
I U: 1
I Jo: 10
V
Valutredning: 1955 års..........
Se även Utlandssvenskars folkbokföring
och Röstlängsutredningen.
Vattendomstolarna: personalbehov
m. .........................
Vattenlagens torrläggningsbestäm
melser.
......................
Vatten- och avloppsutredning: 1964
års..........................
Vatlenvårdskommiitén...........
Verkställighet av utländsk dom . ■ ■
Veterinärhögskoleutredningen.....
Vikt. Se Metrologiska enheter, samt
Mått och vikt.
I Ju: 2
I Ju: 9
I Ju: 41
I Ju: 63
I Jo: 1
I Ju: 29
I Jo: 2
Virkesbalansutredningen.........
Vägmarksersätlningskommittén ....
Väg- och vattenby gg nadsstyrelseut
redningen.
...................
Vägplaneutredningen............
Vägsakkunniga: 1960 års........
Vägtrafik. Se Godsbefordran och
Nordiskt samarbete.
Vägtrafiklagstiftning.............
Värnplikt: 1964 års utredn rör.
vapenfria värnpliktiga.........
— 1954 års värnpliktsavlöningsut
redning.
.....................
— 1960 års värnpliktsutredning ..
Växtförädling: fortsatt drift av institutet
för växtförädling av
frukt och bär................
— växtförädlingsskyddsutred
ningen.
.....................
w
Wennerströmaffären ....
Y
Yrkeslärarberedningen...........
Yrkesmedicinska organen: förut
sättningarna
för en samordning
inom Stockholmsområdet......
Yrkesskadeutredningen...........
Yrkesutbildning. Se Skog och Trädgårdsundervisning.
Yrkesutbildningsberedningen......
Ä
Ädelmetallarbeten: statlig kontroll .
Äktenskapslagstiftning. Se Familjerättskommittén.
Ö
öresundsgruppen: svenska.......
Östergötlands län. Se Sjukvård,
överståthållarämbetet: behovet av
militärt utbildad personal.....
I Jo: 32
I K: 2
I K: 30
I K: 39
I K: 16
I K: 19
I Fö: 20
I Fö: 4
I Fö: 9
I Jo: 11
I Jo: 24
I Ju: 10,
59
I Ci: 1
I S: 9
I S: 20
I E: 47
I Fi: 28
I K: 35
I Fö: 3
477
Innehållsförteckning
Allmän berättelse .........................
överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden december 1963
—november 1964 ...................
Redogörelse för de av exportkreditnämnden på statens vägnar meddelade garantierna
............................. 6
Under hden den 1 januari—den 30 juni 1964 beviljade bidrag från lotterimedelsfonden
.............................
Under år 1964 beviljade bidrag ur behållningen av de särskilda lotterier som
anordnats till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål
Under år 1964 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande
Under år 1964 beviljade bidrag ur fonden för friluftslivets främjande
Under budgetåret 1963/64 gjorda anvisningar ur jaktvårdsfonden
Under budgetåret 1963/64 influtna inkomster till och beviljade bidrag ur statens
lappfond ....................
Utbetainmgar för skilda ändamål från handels- och sjöfartsfonden under budgetaret
1963/64 ......................
Under budgetåret 1963/64 beviljade understöd ur allmänna arvsfonden.....
Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan ...............
Sid.
1
4
11
13
15
16
17
19
20
20
20
22
I. Kommittéer och sakkunniga:
Justitiedepartementet (Ju) ......
Utrikesdepartementet (U) ......
Försvarsdepartementet (Fö) ____
Socialdepartementet (S) ........
Kommunikationsdepartementet (K)
Finansdepartementet (Fi) .......
Ecklesiastikdepartementet (E) ..
Jordbruksdepartementet (Jo) ____
Handelsdepartementet (H) ......
Inrikesdepartementet (In) ......
Civildepartementet (Ci) .........
II. Centralt krisorgan:
Inrikesdepartementet.............
22
80
86
120
152
196
226
299
327
352
385
394
Uppgift på kostnader för kommittéer och sakkunniga ............ oqfi
Betänkanden utkomna från trycket under 1964 ........... ........... 44p
Stencilerade betänkanden avlämnade under 1964 ......... ............. ...
Nordisk Udredningsserie ................ ..................... 444
V11 k°mmittéer och sakkunniga samt centrala'' krisorgan447
Sakremster till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan ........ 470
Stockholm 1965. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner