Kungl. Maj.ts proposition nr 156 år 1965

Nr 156

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa författningsändringar
in. m. som sammanhänger med förhandlingsrättsreformen;
given Stockholms slott den
22 oktober 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för denna dag, dels anhålla om riksdagens
yttrande över vad föredragande departementschefen anfört om storleken
av löneavdrag som disciplinstraff in. m., dels bifalla det förslag i övrigt, om
vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Höns Gustafsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att vidta
vissa åtgärder i fråga om författningar och andra föreskrifter som sammanhänger
med förhandlingsrätlsreformen. Vidare begärs riksdagens yttrande
i fråga om storleken av löneavdrag som disciplinstraff för statstjänstemän
och av löneavdrag under arrest.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. I samt. iso

Kungl. Maj.ts proposition nr 156 år 1965

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 22 oktober 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Andersson, Lindström, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,
Gustafsson,

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för civildepartementet, statsrådet Gustafsson, fråga om vissa författningsändringar
in. in. som sammanhänger med förhandlingsrättsreformen
och anför.

Den av riksdagen beslutade reformen av de offentliga tjänstemännens
förhandlingsrätt träder i kraft den 1 januari 1966. Reformen medför att
kollektivavtal får träffas om de ekonomiska anställningsvillkoren för bl. a.
sådana offentliga tjänstemän, som nu är underkastade statliga avlöningsoch
pensionsföreskrifter. I den utsträckning sådana avtal träffas, kommer
de att ersätta motsvarande föreskrifter i gällande författningar eller särskilda
Kungl. Maj :ts beslut.

Jag anhåller att i detta sammanhang få ta upp vissa frågor om sådana
ändringar in. m. i andra med riksdagen beslutade eller av Kungl. Maj :t med
stöd av riksdagens beslut utfärdade författningar och föreskrifter än lag
som sammanhänger med att reformen träder i kraft.

A. Fråga om bemyndigande för Kungl. Maj:t att upphäva eller ändra
vissa författningar och föreskrifter m. m.

Vissa med riksdagen beslutade eller av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens
beslut utfärdade författningar och föreskrifter, som nu gäller för det
statligt reglerade löne- och pensionsområdet, måste ses över i samband med
att förmånsfrågor kommer att regleras i kollektivavtal. Inte sällan innehåller
sådana författningar och föreskrifter, utöver bestämmelser i förmånsfrågor,
stadganden i ämnen, som även framdeles skall regleras i offentligrättslig
ordning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1965

Översynen kan medföra behov av att upphäva eller ändra sådana författningar
och föreskrifter. Vidare kan författningstekniska skäl föranleda att
bestämmelser, av vilka behov alltjämt föreligger, meddelas i annat sammanhang
än f. n.

Kungl. Maj :t äger under vissa förutsättningar med stöd av riksdagens
redan givna bemyndigande vidta åtgärder beträffande här avsedda författningar
och föreskrifter. Kungl. Maj :t har sålunda genom beslut vid årets
riksdag (prop. 108, SU 93, rskr 226) bemyndigats vidta de åtgärder som
behövs för att genomföra av riksdagens lönedelegation godkända överenskommelser.
Nämnda bemyndigande öppnar icke möjlighet för Kungl. Maj :t
till författningsändringar in. m. såvitt gäller sådana föreskrifter inom det
nuvarande författningssystemet på löne- och pensionsområdet som även
framdeles tillhör området för offentligrättslig reglering. Sådana frågor kommer
nämligen ej att omfattas av överenskommelser som underställs riksdagens
lönedelegation för godkännande.

Vissa med riksdagen beslutade eller av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens
beslut utfärdade föreskrifter om offentligrättsliga anställningsvillkor
kommer den 1 januari 1966 att ersättas av stadganden i statstjänstemannalagen
den 3 juni 1965 (nr 274) eller i författningar som Kungl. Maj :t
äger meddela enligt föreskrifter i nämnda lag. Avsikten är att flertalet tilllämpningsföreskrifter
till statstjänstemannalagen skall inflyta i en statstjänstemannastadga.
Vissa andra föreskrifter torde komma att ingå i en ny
allmän verksstadga eller i verksinstruktioner m. fl. författningar.

Vad beträffar tjänstemän inom specialreglerade, icke-statliga verksamhetsområden
uttalade föredragande departementschefen i prop. 1965:60
(s. 224) i anslutning till 1 § förslaget till kommunaltjänstemannalag att
spörsmålet i vad mån för dessa bör gälla bestämmelser motsvarande dem
i statstjänstemannalagen om tjänstetillsättning, anställnings upphörande
m. m. får ankomma på Kungl. Maj :ts prövning i administrativ ordning. Uttalandet
föranledde inte någon erinran under riksdagsbehandlingen (KL2U
1, rskr 267). Avsikten är att sammanföra åtminstone huvuddelen av de bestämmelser
som behövs för dessa tjänstemän i en stadga för tjänstemän hos
kommuner m. fl. offentliga inrättningar.

Enligt min mening bör även de övriga offentligrättsliga anställningsvillkor
för statstjänstemän som f. n. är intagna i andra med riksdagen beslutade
eller med stöd av riksdagens beslut utfärdade författningar eller
föreskrifter än lag framdeles få regleras av Kungl. Maj :t utan riksdagens
medverkan. Detta bör även gälla i fråga om sådana villkor för bl. a. högsta
domstolens och regeringsrättens ledamöter, justitiekansler!! samt statsanställda
präster, trots all statstjänstemannalagen ej gäller för dem.

Från reglering i den nu angivna ordningen hör emellertid för hela det
offentliga tjänstemannaområdet undantas sådana frågor om inrättande av

Kungl. Maj.ts proposition nr 156 år 1965

tjänster som hittills krävt riksdagens beslut. Riksdagen bör vidare lämnas
tillfälle att yttra sig om storleken av löneavdrag som disciplinstraff för
statstjänstemän och av löneavdrag under arrest. Till sistnämnda fråga
återkommer jag i det följande.

Gällande föreskrifter om inrättande av tjänster ingår i allmänhet i avlöningsreglementena
vilka förutsätts skola upphävas i samband med att kollektivavtalsreglering
genomförs. Behov kommer därför att föreligga att utfärda
nya föreskrifter. Kungl. Maj :t bör äga i detta sammanhang utfärda
sådana föreskrifter med ett i princip oförändrat sakinnehåll. Jag avser att
senare i anslutning till verkställd utredning föreslå Kungl. Maj :t att underställa
riksdagen frågan om ändrade grunder för tjänsters inrättande.

I vissa avlönings- och pensionsförfattningar, som utfärdats med stöd av
riksdagens beslut, ingår föreskrifter som ej innehåller anställningsvillkor
för tjänstemän och vars materiella innehåll inte kan ändras utan beslut
av riksdagen. Detta är t. ex. förhållandet med normer för finansiering av
förmåner och regler beträffande ekonomiska frågor såvitt gäller samordning
med förmåner som utgår enligt allmän lag. Kungl. Maj :t bör i samband
med förhandlingsrättsreformens genomförande äga överföra föreskrifter avhär
avsedd natur till ny författning med väsentligen oförändrat sakinnehåll.
Framtida ändringar i sådan författning bör naturligtvis underställas
riksdagen.

Med hänsyn till förhandlingsrättsreformens genomgripande natur och
även till att behovet av författningsändringar kan vara beroende av tillämpningsområdet
för blivande avtal, av avtalens innehåll samt av tidpunkten
då avtal träffas, kan behov av andra författningsändringar komma att
föreligga än som nu kunnat förutses. Även ändringar av sakinnehållet kan
därvid ifrågakomma. Om behov därav uppstår i anledning av eller i samband
med förhandlingsrättsreformen, bör Kungl. Maj:t äga möjlighet att
vidta erforderliga ändringar i andra med riksdagen beslutade eller med
stöd av dess beslut utfärdade författningar än lag även i andra fall än som
omfattas av tidigare erhållna bemyndiganden eller som här förut berörts.
Sådana ändringar förutsätts ej skola medföra ändring i författningens bundenhet
med riksdagen för framtiden.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t att under de
förutsättningar jag angett vidta sådana åtgärder i fråga om författningar
och andra föreskrifter som sammanhänger med förhandlingsrättsreformen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 156 år 1965

B. Storleken av löneavdrag som disciplinstraff och under arrest

Enligt 19 § statstjänstemannalagen och 4 § andra stycket lagen den 30
juni 194S (nr 449) om disciplinstraff för krigsmän i dess lydelse från den
1 januari 1966 (SFS 1965:283) förordnar Kungl. Maj:t om storleken av
löneavdrag som disciplinstraff samt av löneavdrag för krigsman under arrest.
Av 6 § sistnämnda lag framgår att disciplinbot utgår med samma belopp
för dag som löneavdrag under arrest. I prop. 1965: 60 (s. 182 och 231)
uttalade föredragande departementschefen, att Kungl. Maj :t borde höra
riksdagen i ärenden om fastställande av avdragen. Uttalandena lämnades
utan erinran under riksdagsbehandlingen (KL2U 1, rskr 267).

F. n. gäller enligt 23 § allmänna verksstadgan den 7 januari 1955 (nr 3)
och övriga författningar, som innehåller bestämmelser om disciplinär bestraffning
för statstjänstemän, att löneavdrag som disciplinstraff skall bestämmas
till dubbelt A-avdrag enligt statens löneförordning den 31 maj
1957 (nr 228) och i anslutning därtill meddelade föreskrifter eller, om löneförordningen
inte är tillämplig på tjänstemannen, motsvarande avdrag.

I 4 § lagen om disciplinstraff för krigsmän i paragrafens nuvarande lydelse
hänvisas beträffande storleken av löneavdrag under arrest till gällande
avlöningsföreskrifter. De vid fredstjänstgöring tillämpliga bestämmelserna
om löneavdrag vid arrest regleras, såvitt gäller fast anställd personal vid
krigsmakten, i Saar och för de värnpliktiga i värnpliktsavlöningskungörelsen
den 12 september 1958 (nr 485). Enligt 28 § Saar skall tjänsteman för
tid, under vilken han undergår arreststraff, vidkännas dubbelt A-avdrag.
Beträffande värnpliktig gäller enligt 13 § värnpliktsavlöningskungörelsen
att värnpliktig som undergår arreststraff inte äger uppbära på sådan tid
belöpande penningbidrag, som avses i 12 § 1 mom. samma kungörelse.

Storleken av nuvarande A-avdrag framgår av tabeller fogade som bilaga
till kungörelsen den 9 september 1964 (nr 575) om löner in. in. till vissa
statsanställda in. fl. under år 1965. A-avdraget uppgår i löneldasserna
A 1—12 till 8 %, i löneldasserna A 13—23 till 9 %, i löneldasserna A 24—30
till 10 % och i löneklasserna B 1—10 till 11 % av daglönen i 30-dagarsmånad.

Statens löneförordning och i anslutning därtill meddelade författningar
torde efter förhandlingsrättsreformens ikraftträdande komma att ersättas av
kollektivavtal. De bestämmelser om löneavdrag som skall gälla fr. o. m. den
1 januari 1966 synes icke böra innehålla hänvisning till föreskrifter i kollektivavtal
om visst avdrag. Det synes lämpligt att avdragen i stället bestäms
till vissa procent av tjänstemannens lön för dag under 30-dagarsmånad
och att de utgör i huvudsak lika stor del av lönen som f. n.

Kungl. Maj.ts proposition nr 156 år 1965

Löneavdraget för värnpliktig under arrest synes böra bestämmas enligt
samma grunder som f. n. gäller.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte anhålla om riksdagens yttrande över vad jag nu anfört om storleken
av löneavdrag som disciplinstraff för statstjänstemän och av löneavdrag
under arrest.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Claes-W. Englund

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650662