Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1965
1
Nr 68
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med anhållan om yttrande
över vissa av Europarådets rådgivande församling
vid dess sextonde ordinarie möte antagna rekommendationer
och resolutioner; given Stockholms
slott den 5 mars 1965.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed anhålla
om riksdagens yttrande över i nämnda protokoll omförmälda, av Europarådets
rådgivande församling år 1964 och år 1965 vid dess sextonde ordinarie
möte antagna rekommendationer och resolutioner.
GUSTAF ADOLF
Torsten Nilsson
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms
slott den 5 mars 1965.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Erig
Nilsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
ministern för utrikes ärendena fråga om anhållan om riksdagens yttrande
över vissa av Europarådets rådgivande församling antagna rekommendationer
och resolutioner och anför:
Det sextonde ordinarie mötet med Europarådets rådgivande församling
ägde rum i Strasbourg den 6—10 april, den 11 juni och den 3—7 november
1964 samt den 25—29 januari 1965.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 68
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1965
Av de sammanlagt trettiosex rekommendationer som antogs har tretton
ansetts vara av den vikt, att de på sedvanligt sätt bör underställas riksdagen.
Dessa refereras i det följande. I anslutning härtill redovisas även
vissa resolutioner berörande motsvarande ämnesområden.
Texterna till de ifrågakommande rekommendationerna och resolutionerna
ävensom korta referat av övriga vid mötet antagna rekommendationer
torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Rekommendation 388 om Europarådets allmänna politik, rekommendation
389 om de öst-västliga förbindelserna och rekommendation 401 om Europarådets
framtida verksamhet på det kulturella området
I rekommendation 388, som antogs under aprilsessionen, uppmanas medlemsregeringarna
bl. a. att verka för upprättandet av ett »Atlantic partnership»
mellan likaberättigade deltagare så snart som möjligt och att avhålla
sig från politiska handlingar som skulle kunna försämra Europas
förbindelser med Förenta Staterna.
I rekommendation 389, likaledes från aprilsessionen, anbefalls ministerkommittén
att diskutera de öst-västliga förbindelserna i syfte att skapa
större överensstämmelse i regeringarnas ståndpunkter och studera formerna
för en fredlig samlevnad mellan Sovjetunionen, Europa och Förenta
Staterna samt vidare att ägna särskild uppmärksamhet åt det kulturella
utbytet mellan Öst- och Västeuropa liksom åt berlinbefolkningens speciella
problem.
I rekommendation 401, som antogs under novembersessionen, anbefalls
ministerkommittén att godkänna kulturstyrelsens och ad hoc-kommitténs
förslag beträffande Europarådets framtida kulturprogram och ställa erforderliga
medel till förfogande.
Rekommendation 390 om Europas politiska enande, rekommendation 403
om kontakter mellan medlemmarna i EEC och andra medlemsstater i Europarådet
samt om en europeisk politisk union och rekommendation 408 om
en europeisk politisk union
Dessa tre rekommendationer, som antogs under april-, november- resp.
januarisessionen, följer upp de olika initiativ som tagits under verksamhetsåret
beträffande det politiska sexmaktssamarbetet och fastslår att
dessa strävanden ej får begränsas till medlemsstaterna i EEC utan måste
syfta till hela Europas enande, enligt rekommendationen 390 med särskild
hänsyn tagen till de neutrala staternas ställning. Ministerkommittén uppmanas
att begagna varje tillfälle att främja en sådan alleuropeisk politisk
union.
3
Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1965
Rekommendation 398 om förhandlingarna i GATT (Kennedyronden), resolution
280 om Europas ställning i världsekonomin och resolution 283 som
svar på EFTA:s fjärde årsrapport
I rekommendation 398, som antogs under novembersessionen, uppmanas
ministerkommittén att ägna sin uppmärksamhet åt Kennedyronden
och inte minst beakta möjligheterna att genom överenskommelser i GATT
mildra återverkningarna för det intereuropeiska varuutbytet av Europas
handelspolitiska uppdelning.
I resolution 280 likaledes från novembersessionen uttrycker församligen
sin åsikt att medlemsstaternas parlament och regeringar bör göra
sitt yttersta för att främja Kennedyrondens framgång och att medlemsstaternas
regeringar tillsammans med övriga medlemsregeringar i OECD
bör utarbeta en gemensam europeisk eller om möjligt atlantisk politik inför
debatten i FN:s generalförsamling om världshandelskonferensens slutfas.
I resolution 283, även den antagen under novembersessionen, uttrycker
församlingen sin djupa oro över de ekonomiska nödfallsåtgärder den brittiska
regeringen vidtagit, beklagar vidare att dessa åtgärder vidtagits utan
töregående konsultationer med EFTA-staterna eller övriga europeiska länder
och hoppas att den feintonprocentiga brittiska importavgiften kommer
att reduceras och avskaffas så snart som möjligt.
Rekommendation 387 om läget på Cypern och resolution 290 om upprättande
av internationella garantier för att skydda de rättigheter som tillkommer
alla invånare i republiken Cypern
I rekommendation 387, som antogs under aprilsessionen, beklagar församlingen
de tragiska händelser som inträffat i Cypern och uppmanar
ministerkommittén att överväga de åtgärder som kan vidtagas.
I resolution 290, som antogs under januarisessionen, uppmanar församlingen
generalsekreteraren att undersöka möjligheten att i en uppgörelse
om Cypern måtte infogas internationella garantier för Cyperns samtliga
invånares rättigheter i överensstämmelse med Europarådets konvention
om de mänskliga rättigheterna, inkl. möjligheten att ge den europeiska
kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna
ökad kompetens.
Rekommendation 406 om kärnvapenkontroll
I rekommendation 406, antagen under januarisessionen, betonar församligcn
faran av en ytterligare kärnvapenspridning och uppmanar ministerkommittén
att ta initiativ till diskussioner mellan samtliga kärnvapemnak
lf
liiharuj till riksdagens protokoll 11)65. 1 samt. Nr 68
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1965
ter och andra stater i syfte att uppnå en internationell överenskommelse
om förbud mot kärnvapensprängningar och ytterligare spridning av kärnvapen.
Rekommendation 391 om vissa finansiella och ekonomiska aspekter på lufttransporter
och rekommendation 399 om problem i fråga om atomreaktorers
konkurrensförmåga
I båda dessa rekommendationer, som antogs under april- resp. novembersessionen,
tar församlingen fasta på svårigheten för de olika europeiska
staterna att var för sig finansiellt följa med den snabba tekniska utvecklingen
och uppmanar därför medlemsregeringarna att utnyttja befintliga
europeiska och internationella samarbetsorgan.
Rekommendation 415 om preskriptionstid för brott mot mänskligheten
I rekommendation 415, som under januarisessionen antogs med 68 röster
mot 15 (samtliga svenska delegater) och 1 nedlagd, uppmanar församlingen
medlemsregeringarna att tillse att inga brott begångna av politiska,
religiösa eller rasmässiga skäl i samband med det andra världskriget förblir
obestraffade på grund av inträdandet av preskriptionstid. Vidare uppmanas
ministerkommittén att tillsätta en expertkommitté med uppgift att
utarbeta en konvention om avskaffande av preskriptionstider för brott mot
mänskligheten.
Rekommendation 422 om radioutsändningar från stationer som installerats
på föremål som förankrats vid eller som vilar på havsbotten utanför territorialvattengränsen
I
rekommendation 422, som antogs under januarisessionen, beklagar församlingen,
att ministerkommittén ej inhämtat församlingens yttrande över
den s. k. piratradiokonventionen, innan denna framlagts för undertecknande,
och uppmanar samtidigt ministerkommittén att instruera expertkommittén
att undersöka möjligheten att komplettera konventionen med
ett protokoll av innebörd att konventionen endast får utnyttjas för att
skydda frekvensfördelningen och ej till förmån för existerande radio- och
televisionsbolags monopolställning samt att konventionen jämväl obligatoriskt
skall avse sändningar från konstgjorda öar o. dyl.
Departementschefen
Det gångna arbetsåret 1964—65, Europarådets sextonde, har varit händelserikt
ur svensk synpunkt. Jag syftar då mindre på de under året antagna
rekommendationerna och resolutionerna och undertecknade kon
-
5
Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1965
ventionerna än på de besök vi mottagit från Europarådets sida. Den 12_14
april 1964 gästades vi av den rådgivande församlingens president, förre
Iranske konseljpresidenten och borgmästaren i Strasbourg, Pierre Pflimlin,
den 31 augusti—1 september höll församlingens politiska utskott en session
i Stockholm åtföljd av studiebesök vid försvars- och civilförsvarsanläggningar,
och den 22—24 november avlade Europarådets nye generalsekreterare
Peter Smithers ett arbetsbesök i Stockholm. Dessa besök gav naturligt
nog anledning till en genomgång av aktuella frågor i Europarådet
och den verksamhet som där bedrivits av ett växande antal europeiska stater
under de snart sexton år som gått sedan rådets tillkomst. De torde
också ha gett våra gäster tillfälle till en närmare bedömning av Sveriges
och övriga neutrala och alliansfria medlemsstaters betydelse för Europarådets
karaktär av icke-militär, demokratisk, europeisk sammanslutning.
Det är min övertygelse, att dessa besök härigenom varit till nytta såväl
för oss som för Europarådets olika instanser.
Europarådets värde som mötesplats för regeringsrepresentanter och parlamentariker
från västeuropeiska länder med anknytning till olika politiska
och ekonomiska grupperingar har under det gångna året ytterligare accentuerats.
De frågor som stått i centrum för Europarådets uppmärksamhet
har även under det sextonde arbetsåret avsett förbindelserna mellan de två
västeuropeiska handelsblocken EEC och EFTA. I växande utsträckning har
också aktualiserats såväl förbindelserna västerut med de nordamerikanska
demokratierna som österut, i vad de avser ett eventuellt samarbete på de
tekniska och kulturella områdena med Östeuropas stater.
Den händelse under aret som givit mest eko i den rådgivande församlingen
torde ha varit den nya brittiska regeringens beslut i oktober 1964
att temporärt höja importtullarna med 15 %. Jag får här hänvisa till församlingens
resolution 283. Av naturliga skäl har också Cypernfrågan, som
intimt berör fyra av rådets medlemsstater, utförligt behandlats i den rådgivande
församlingen (jfr rekommendation 387 och resolution 290). Under
februari—mars 1964 riktade församlingens presidium upprepade framställningar
till ministerkommittén att inkalla ett extra ministerkommittémöte
om Cypernfrågan. Ministerkommittén ansåg dock, sedan Cypernfrågan
hänskjutits till FN, att Europarådet, som saknar erforderligt maskineri
för en aktiv medling i internationella tvister, ej skulle kunna
bringa frågan närmare sin lösning så länge FN handlade den. Särskild
uppmärksamhet har också ägnats frågan om turkcypriotiskt deltagande
i Cyperns parlamentariska representation i församlingen efter det att de
turkcypriotiska parlamentarikerna bojkottat parlamentet i Nicosia. Frågan
har provisoriskt lösts så att en av de tre platser, vartill Cypern är berättigat,
fått stå tom i avvaktan på förnyat turkcypriotiskt deltagande.
1 ökad utsträckning har församlingen under det gångna året fått ta del
av redogörelser framförda av företrädare för andra internationella orga
-
6 Kurigl. Ma j:ts proposition nr 68 år 1965
nisationer om dessas verksamhet och då givetvis i första hand de europeiska
aspekterna. Under aprilsessionen framträdde sålunda OECD.s generalsekreterare
Thorkil Kristensen, under junisessionen EEC-kommissionens
chef Walter Hallstein och under novembersessionen GATT :s exekutivsekreterare
Wyndham White och danske utrikesministern Per Hsekkerup på
EFTA:s ministerråds vägnar, samt under januarisessionen FAO:s biträdande
generaldirektör Oris Wells. Liksom under tidigare år har också ett stort
antal regeringsmedlemmar deltagit i församlingens debatter. Här må säiskilt
nämnas österrikiske förbundskanslern Josef Klaus’ framträdande under
januarisessionen 1965, det första i rådets historia av en regeringschef,
som inte samtidigt varit utrikesminister.
En tidigare införd praxis, som efter ministerkommitténs 34 :e sammanträde
i Paris i december 1964 förefaller att bli bestående, är bruket att
efter ministerkommitténs höstmöte avhålla ett s. k. colloquium under ordförandeskap
av församlingens president mellan ministerkommitténs medlemmar
och de av församlingsmedlemmarna som till följd av utskottsmöten
eller annorledes kommit till städes. Denna utvidgning av den blandade
kommittén har nämligen befunnits vara en uppskattad form för meningsutbyte
mellan ministrarna och parlamentarikerna.
Jag vill i detta sammanhang också rikta uppmärksamheten på ytterligare
en ny företeelse, som tycks erhålla varaktig karaktär, nämligen ett
halvdagsmöte mellan EFTA-ländernas medlemmar i den rådgivande församlingen
omedelbart före församlingssessionernas början. En sådan sammankomst
hölls första gången före septembersessionen 1963 och sedan
före församlingssessionernas början i april och november 1964 och januari
1965. De har organiserats av EFTA-sekretariatet och i närvaro av EFTA:s
generalsekreterare Frank Figgures letts av förre församlingspresidenten
Per Federspiel. Särskilt novembermötet, då de brittiska tullhöjningarna
stod i centrum för debatten, tilldrog sig betydande uppmärksamhet och
torde för de deltagande parlamentarikerna ha utgjort ett värdefullt tillfälle
till konfrontation av olika synpunkter. Det är att märka att Portugal
och Finland, som ej är medlemmar av Europarådet, ej heller företrätts
vid dessa sammankomster.
Som jag tidigare haft anledning framhålla ligger säkerligen huvuddelen
av värdet med Europarådets verksamhet i vad som till följd av tålmodigt
arbete inom dess många expertkommittéer uträttas på de kulturella, juridiska
och sociala områdena. Från verksamheten inom dessa områden
under det nu gångna året vill jag här särskilt nämna följande. Finland,
som oaktat det uppfyller alla krav på medlemskap valt att stå utanför
Europarådet, anslöt sig i januari 1965 som observatör till rådets kulturstyrelse,
vari förutom medlemsstaterna även Spanien och Vatikanstaten
ingår som medlemmar. På motsvarande sätt godkändes i juli resp. december
1964 Finlands och Spaniens ansökningar om observatörskap i den
Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1965 7
under föregående verksamhetsår tillsatta europeiska juridiska samarbetsnämnden.
Den svenska regeringen har välkomnat detta utvidgande av det
europeiska samarbetet.
Bland de under verksamhetsåret utarbetade överenskommelserna må i
första hand nämnas den europeiska balk om social trygghet, som förutskickades
1 prop. 1964: 147, och en europeisk konvention om förhindrande
av radioutsändningar från stationer utanför nationella territorier jämte
protokoll om skydd för televisionsutsändningar. Dessa överenskommelser
hai redan undertecknats från svensk sida, i förekommande fall med förbehåll
för ratifikation efter riksdagens godkännande.
Avslutningsvis ber jag få nämna att den nya staten Malta, som den
21 september 1964 vann full självständighet, ansökt om medlemskap i
Europarådet och under början av det sjuttonde verksamhetsåret kan förväntas
intaga sin plats som dess artonde medlemsstat.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t matte anhålla om riksdagens yttrande
över vissa av Europarådets rådgivande församling vid dess
sextonde ordinarie möte antagna rekommendationer och
resolutioner.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Erik Cornell
2f Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr SS
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1965
Bilaga
Vid rådgivande församlingens sextonde ordinarie möte
antagna rekommendationer
(I propositionens text särskilt behandlade rekommendationer återges i
fullständig översättning, övriga endast i kort sammanfattning)
Sessionen 20—24 april 1964
Rekommendation 387
om läget på Cypern
1. Församlingen.
2. som djupt beklagar de tragiska händelser som har drabbat republiken
Cypern, och som fördömer allt tillgripande av våld;
3. erinrar om att församlingen i sin resolution 266 förklarat sig beredd
»överväga att sända en underkommitté till Cypern med instruktion att
utarbeta en rapport för församlingen om läget och så långt som möjligt
bidraga till en lösning»;
4. noterar att tvisten har hänskjutits till FN:s säkerhetsråd;
5. anser det oaktat, att Europarådet ständigt måste vara berett att i
en anda av europeisk samhörighet och inom en europeisk institutionell
ram vidtaga alla praktiska åtgärder ägnade att verksamt bidraga till ordningens
återställande och tvistens biläggande;
6. uppdrager åt sitt politiska utskott att, om så befinnes nödvändigt,
i samråd med församlingens president vidtaga de åtgärder som synes lämpliga;
7.
anbefaller ministerkommittén:
att så snart som möjligt hålla ett urtima möte och överväga vidtagandet
av alla lämpliga åtgärder, som faller inom dess kompetens.
Rekommendation 388
om Europarådets allmänna politik
1. Församlingen
2. som har noterat:
— inflationsrisken i ett antal europeiska stater;
— de otillräckliga framstegen i vad gäller en samordning av den ekonomiska
politiken genom samfällda beslut inom den Europeiska ekonomiska
gemenskapen;
— den fortgående motsättningen mellan EEC:s och EFTA:s handelspolitik;
—
bristen på enhet i de europeiska staternas utrikespolitik;
— stillaståendet i frågan om Europas politiska enande,
3. uppmanar alla berör-da regeringar:
9
Kiingl. Maj.ts proposition nr 68 år 1965
a) att möta inflationshotet genom samordning av penning- och budgetpolitiken
på ett europeiskt plan;
b) att undvika, speciellt i Kennedyronden, att med vederbörlig hänsyn
tagen till reciprocitet i handelsförbindelserna med USA alltför strängt
skydda de europeiska jordbruksmarknaderna;
c) att icke försumma något tillfälle att så snart som möjligt uppnå ett
»Atlantic partnership» mellan likaberättigade deltagare;
d) att avhålla sig från varje politisk inställning som skulle kunna försämra
Europas förbindelser med Förenta Staterna och följaktligen hota
Europas enhet.
Rekommendation 389
om de öst-västliga förbindelserna
1. Församlingen,
2. som betraktar det som Europarådets uppgift att på samma gång verka
för enandet av ett fritt och demokratiskt Europa och bidraga till den
minskning av spänning mellan öst och väst som har begynt;
3. som anser att västmakterna, under det att de hindrar den kommunistiska
imperialismens utbredning och ånyo bekräftar alla nationers självbestämmanderätt,
bör befrämja slutandet av avtal som minskar krigsrisken;
samt att de också bör uppmuntra tendensen inom kommunistvärlden
till fredligt samarbete mellan öppna samhällen.
4. rekommenderar ministerkommittén:
5. att under sina förestående politiska diskussioner taga upp frågorna
om öst-västförbindelserna i syfte att skapa större överensstämmelse i regeringarnas
ståndpunkter;
6. att bemöda sig om att steg för steg finna former för en verklig fredlig
samlevnad mellan å ena sidan Sovjetunionen och å den andra ett Europa
på väg mot enande samt Förenta Staterna;
7. att i detta syfte för Europas del understödja uppsättandet av en internationell
FN-styrka på permanent basis;
8. att i linje med västmakternas åtaganden för att skydda berlinbefolkningens
frihet, föreslå åtgärder för afl återställa rörelsefriheten mellan
Västberlin och Östberlin;
9. att studera frågan om en liberalisering av besöksutbyte och utbyte
av informationsmedia innefattande ett avbrytande av störningar av radiosändningar
och tillåtelse att sälja tidningar och tidskrifter under lika villkor
på ömse håll, samt vidare att studera frågan om gemensam forskning
i synnerhet inom naturvetenskaperna, inklusive meteorologi och utforskandet
av den yttre rymden; samt
10. att anordna ett årligt möte för ämbetsmän, som svarar för kulturavtal
med de östeuropeiska länderna, med en av utrikesministrarna som
ordförande, vid vilket möte en redogörelse utvisande resultatet av det östvästliga
kulturella utbytet skulle utarbetas för medlemsregeringarna i
Europarådet.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr ti''8 år 1965
Rekommendation 390
om Europas politiska enande
1. Församlingen,
2. som tar i betraktande att i Rom-fördraget, varigenom den Europeiska
ekonomiska gemenskapen skapades, de sex signatärstaterna förklarat, att
de är »fast beslutna att lägga grundvalarna till en allt närmare union mellan
Europas folk»;
3. som tar i betraktande, att i Bonn-deklarationen den 18 juli 1961 de
sex regeringarna beslutat att »omsätta i handling den vilja till politiskt
enande som redan är underförstådd i de fördrag som skapar de europeiska
gemenskaperna»;
4. som tar i betraktande, att regeringarna i Danmark, Grekland, Irland,
Norge och Storbritannien likaledes har visat sitt intresse att deltaga i ansträngningarna
att få till stånd Europas politiska enande;
5. som tar i betraktande att församlingen, enligt artikel 23 i Europarådets
stadga må avge rekommendationer i varje fråga som hänskjutits till
den av ministerkommittén med begäran om utlåtande;
6. som anser att det torde vara möjligt att tänka sig, att man inom
Europarådets ministerkommitté sätter i verket en plan på grundval av
Fouchet-Cattaniplanen, som skulle syfta till att mellan Europarådets medlemmar
uppnå början till en europeisk politisk union, därvid underförstått
att varje land så t. ex. de neutrala skulle kunna bestämma och begränsa
sin medverkan i unionen efter samråd med dem som fullt deltager,
7. hemställer att ministerkommittén måtte framlägga sina regeringars
synpunkter ifråga om de riktlinjer efter vilka de tror, att en form av europeisk
politisk union lämpligast kan uppnås, och hänskjuta detta dokument
till församlingen för utlåtande.
Rekommendation 391
om vissa finansiella och ekonomiska aspekter på lufttransporter
1. Församlingen,
2. som tacksamt erkänner de tjänster som den civila luftfarten har gjort
världen genom att föra alla folk i närmare kontakt med varandra;
3. som tror, att vetenskapens och teknikens framsteg på den civila luftfartens
område som annorstädes bör brukas till nytta för mänskligheten
och den stora allmänheten, och att kostnaderna för flygresor, då så är
möjligt, bör minskas så att dessa kan komma en större del av befolkningen
till godo;
4. som är medveten om de bidrag till utvecklingen av lufttransporterna
i världen som givits av Internationella lufttransportorganisationen (IATA)
och Internationella civilflygorganisationen (ICAO);
5. som är tacksam för det arbete som utförts av Europeiska civilflygskonferensen
(ECAC) och Europeiska flygbolagens forskningsbyrå (EARB)
till gagn för en rationell utveckling av europeisk luftfart;
6. som noterar, att redan införandet av jetflyg med hastigheter understigande
ljudets var en starkt bidragande orsak till att många luftfartsföretag
led stora ekonomiska förluster, ehuru läget även förvärrades av
andra faktorer;
7. som fruktar, att en liknande situation kunde uppkomma igen, helt
11
Kungl. Maj. ts proposition nr 68 dr 1965
eller delvis, som en följd av införandet av jetflyg med hastigheter överstigande
ljudets, och som är angelägen att hindra en sådan utveckling,
8. som tar i betraktande den börda det innebär för den europeiske
skattebetalaren att gottgöra de gång på gång återkommande förlusterna
för en majoritet av de europeiska flygföretagen, och som önskar uppmuntra
eu mer rationell, sammanhängande och effektiv utveckling av Europas
civila luftfart;
t), som åberopar de fem friheterna i luften;
10. rekommenderar ministerkommittén;
(1) att, då det är i alla medlemsregeringars intresse att så långt som
möjligt undvika de svårigheter som uppstått i det förflutna, regeringarna
måtte vidtaga åtgärder för att försäkra sig om att deras respektive nationella
flygbolag (i vilka de som regel antingen har aktiemajoriteten eller
på annat sätt har överinseende)
a) uppnår ett bättre utnyttjande inom Västeuropa av den förefintliga
kapaciteten genom att aktivt eftersträva överenskommelser såsom trafikuppdelning,
utbyte av trafikrättigheter och flygrouter samt av disponibla
platser i planen och av flygmaskiner; dessa åtgärder bör åtföljas av en
samordnad, metodisk och gradvis liberalisering av lufttrafikrättigheterna
på ett sådant sätt att samarbete sker jämsides med ett förverkligande av
alla de fem friheterna;
b) finner former för närmare och mer omfattande samarbete genom en
mer rationell arbetsfördelning inom områden som avtal om tekniskt underhåll,
markservice och gemensamt utnyttjande av försäljningskontor;
c) under förutsättning att möjlighet till interkontinental civil lufttransport
skapas inom det närmaste decenniet, gör upp planer för ett samfällt
erbjudande av sådana tjänster på gemensam europeisk basis; och
d) studerar möjligheten att skapa differentierade tariffer (t. ex. skilja
mellan flygningar med hastigheter överstigande resp. understigande ljudets)
och även möjligheten att införa billigare nattflygningar inom Europa;
(2)
att en omsorgsfull undersökning måtte företagas av möjligheterna
att genom ECAC skapa en blandad kommitté med deltagare från de nationella
flygföretagen i ECAC:s medlemsländer i och för samfälld behandling av
problem av gemensamt intresse;
(3) att flygföretagen i medlemsländerna måtte uppmanas att studera
fördelarna av att i lämpliga fall påyrka, att IATA fastställer tariffer för
längre perioder än ett år i taget.
Rekommendation 392 om fritidsproblem
Med hänsyn till de problem den ökade fritiden medför och då vidgad
forskning på området syntes församlingen oundgänglig, uppmanas Europarådets
kulturstyrelse, ministerkommitténs sociala kommitté och Europakonferensen
för lokala myndigheter att ur sina skilda synvinklar granska
ämnets problematik med utgångspunkt från sociala utskottets rapport
(dok. 1760). Ministerkommittén uppmanas vidare att utarbeta en artikel
att ingå i den Europeiska sociala stadgan grundad på de allmänna principerna
i nämnda rapport.
12 Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1965
Rekommendation 393 om Centrum för högre jordbruksstudier i Medelhavsområdet
De
regeringar som undertecknat det avtal den 21 maj 1962, varigenom
Centrum för högre jordbruksstudier i Medelhavsområdet inrättades, uppmanas
att med all kraft verka för avtalets ratificering varjämte andra
Intresserade europeiska stater uppmanas att underteckna och ratificera avtalet.
Ministerkommittén uppmanas vidare att sträva efter att knyta ifrågavarande
Centrum fastare till Europarådet och uppmana medlemsregeringarna
att tillsätta som representanter i centrats styrelse personer med
djup förtrogenhet med ämnet. Regeringarna borde speciellt uppmärksamma,
att centrats uppgift icke blott vore att förmedla tekniskt kunnande
utan även att sprida kunskap om större sociala och ekonomiska frågor
samt om internationellt samarbete.
Rekommendation 394 om konvention om framställning och försäljning av
alkoholhaltiga drycker
Ministerkommittén uppmanas att ge expertkommittén bestämda instruktioner
att före utgången av 1964 färdigställa texten till en konvention om
vin, sprit och cider, under erinran, att expertkommitténs uppdrag icke
vore att utarbeta detalj föreskrifter, och att undertecknande och ratificering
av konventionen åvilade vederbörande regeringar och folkrepresentationer.
Sedan detta arbete avslutats, skulle kommittén instrueras att göra ett utkast
till en supplementär text om framställning och försäljning av Öl.
Rekommendation 395 om en europeisk tjänstemannakarriär
Medlemsregeringarna uppmanas att med så små förändringar som möjligt
antaga den text till modellstatuter för en europeisk tjänstemannakarriär
som utarbetats av expertkommittén och att ge sina expertrepresentanter
vid regeringskonferensen om en europeisk förvaltningstjänst sådana
instruktioner, att modellstatuterna inom kort kunde läggas fram för de
europeiska organisationernas olika råd. Tillämpningsföreskrifter borde också
övervägas, och åtgärder vidtagas för en effektiv och permanent samordning
i statutfrågor mellan de europeiska organisationerna.
Sessionen 11 juni 1964
Rekommendation 396 om beviljande av konsultativ status åt vissa statliga
organisationer
Avser »Association for the Study of the World Refugee Problem» (kategori
I) och »European Association of Advertising Agencies (EAAA)» (kategori
II).
Sessionen 3—7 november 1964
Rekommendation 397 om beviljande av konsultativ status åt vissa icke statliga
organisationer
Avser »Amnesty International» (kategori I) samt »Information and
Liaison Centre for Teachers’ Organisations», »Catholic International Educa
-
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1965
tion Office», »Co-ordinating Secretariat of National Unions of Students»,
»International Federation of Secondary Teachers (FIPESO)» och »European
Secretariat of the International Young Catholic Students» (kategori II).
Rekommendation 398
om förhandlingarna i GATT (Kennedyronden)
Församlingen,
som med oro noterar de upprepade uppskoven med öppnandet av verkliga
förhandlingar inom ramen för Kennedyronden;
som åter bekräftar sin övertygelse, att framgång för förhandlingarna
på grundval av de principer som i maj 1963 antagits av ministrarna i
GATT är av den allra största betydelse för vidmakthållandet av en dynamisk
och harmonisk ekonomisk expansion i det atlantiska området för
främjandet av handel mellan industriländer och utvecklingsländer och inte
minst för mildrande av återverkningarna på det intereuropeiska varuutbytet
av den rådande uppdelningen av Europa i två ekonomiska grupperingar;
som
tror att de problem som är förknippade med jordbruket måste lösas
genom en kompromiss beträffande de mål som bör uppnås; denna
kompromiss bör på samma gång säkerställa jordbruksmarknadens stabilitet
och garantera avsättningsmöjligheter för effektiva producenter;
som hoppas att ingen utväg skall lämnas oprövad att snabbt nå en överenskommelse
om regler, som automatiskt kan tillämpas på tulldifferenser,
men som inte tror, att avsaknaden av en sådan överenskommelse bör
hindra öppnandet av verkliga förhandlingar;
som anser, att ansvaret för att ge Kennedyronden en ny politisk impuls
i mycket hög grad åvilar Europarådets medlemsstater;
rekommenderar ministerkommittén att vid sitt nästa sammanträde ägna
hela sin uppmärksamhet åt Kennedyronden inom ramen för diskussioner
i anslutning till sin resolution (63) 6 av den 6 maj 1963.1
Rekommendation 399
om problem ifråga om atomreaktorers konkurrensförmåga
1. Församlingen,
2. som anser att atomenergin i framtiden kommer att spela en allt viktigare
roll för tillfredsställandet av Västeuropas snabbt växande energibehov
:
3. som inser, att de modernaste atomkraftverken inom en snar framtid
under vissa betingelser kan taga upp konkurrens med de konventionella
elkraftverken;
4. som är medveten om nödvändigheten att göra gemensamma de erfarenheter
som vunnits i Västeuropa i fråga om att bestämma de mest
lönande reaktortyperna för europeiska förhållanden;
5. som är medveten om de mycket höga forsknings- och utvecklingskostnaderna
för atomreaktorer och önskvärdheten att på detta område
uppnå ett så nära samarbete som möjligt mellan Europarådets medlemsstater
;
6. som är medveten om nödvändigheten att övervinna rådande svårigheter
att upprätta tillförlitliga kostnadskalkyler vare sig mellan olika reak
-
1 Texten härtill återfinns efter rekommendationerna och resoiutionerna.
14
Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1965
tortyper eller mellan atomreaktorer och konventionella elkraftverk annorledes
än på det nationella planet på grund av bristen på i Europa allmänt
godtagna normer, på vilka dylika kalkyler kan grundas;
7. rekommenderar ministerkommittén:
att enträget uppmana medlemsregeringarna att genast taga initiativ
inom ramen för OECD:s europeiska atomenergikommission (ENEA) i syfte
att genom detta organ låta utforma gemensamma normer, i vart fall rörande
räntefot, amorteringsperiod och belastningskoeffieient; på dessa kan
kostnadskalkyler för Västeuropas atomenergi betraktas som grundade i
brist på uttryckligt bevis om motsatsen; i det senare fallet skulle kalkylerna
klart specificera de modifikationer som gjorts i atomenergikommissionens
normer och klart angivna de finansiella följderna av var och en
av dem.
Församlingen ber ministerkommittén att tillställa OECD den föreliggande
rekommendationen och den åtföljande rapporten för övervägande
och lämplig åtgärd.
Rekommendation 400 i anslutning till den 2:a parlamentariska och naturvetenskapliga
konferensen
Mot bakgrund av den 2:a parlamentariska och naturvetenskapliga konferensen,
som hölls i Wien i maj månad, uppmanas ministerkommittén att
delge regeringarna i de medlemsstater som anslutit sig till kulturkonventionen
konferensens sammanfattning och slutrapport, varvid uppmärksamhet
särskilt bör fästas vid konferensens uppfattning, att i varje land
bör finnas en minister som helt eller delvis ägnar sig åt utveckling och
samordning av naturvetenskapspolitik.
OECD :s generalsekreterare skall vidare delges resolution 284 och kultur-
och naturvetenskapskommissionens rapport om Europarådsförsamlingens
roll i det europeiska naturvetenskapliga samarbetet.
Därjämte uppmanas församlingens president, att fästa de nationella parlamentens
uppmärksamhet på konferensens slutsatser och uppmuntra dem
att skapa parlamentariska och naturvetenskapliga kommissioner, där sådana
icke redan existerar. Huruvida dessa kommissioner kunde vara permanenta
bör undersökas.
Rekommendation 401
om Europarådets framtida verksamhet på det kulturella området
Församlingen,
som tar i betraktande resolution 257 (1963) om utvecklingen av det
europeiska kulturella samarbetet;
som har noterat den text om »kulturpolitik» som framlagts av Europarådets
kulturstyrelse;
som har noterat rekommendationerna från den ad hoc-kommitté med
uppdrag att undersöka arbetet i kulturstyrelsen och dess organ som sammanträdde
i Strasbourg 25—28 maj 1964 (dok. 1806);
som tar i betraktande rekommendation nr 1 i denna rapport om kulturstyrelsens
framtida program;
som erinrar att beståndsdelarna i detta program skulle vara:
a) att fästa alla medlemsländers uppmärksamhet på nya idéer, ny teknik
och nya rön, som framkommit i ett av medlemsländerna och underlätta
deras anpassning för andra intresserade medlemmars behov;
Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1965 15
b) att göra nationella rön gemensamma och göra människorna medvetna
om deras gemensamma ansvar som européer;
c) att öka varje lands utbildningsmöjligheter;
d) att främja studiet av de särskilda frågor som bragts till kulturstyrelsens
kännedom genom resolutioner antagna av Europakonferensen för
undervisningsministrar, vilken har tagit för princip att bestämma de särskilda
ämnen som bör undersökas gemensamt;
_ e) att mångfaldiga medlen för praktiskt samarbete mellan dem som i
Europa sysslar med undervisningsfrågor;
f) att genom ett nära, organiskt samarbete hjälpa regeringarna att skapa
möjligheter för européer att åtnjuta den utbildning och den miljö som är
nödvändig för en skapande andes ständiga förnyelse, speciellt genom att
förbereda dem för aktivt deltagande i en »fritidskultur»;
g) att underlätta besöksutbyte och utbyte av kulturellt material mellan
olika länder;
h) att utveckla ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaterna;
i) att spiida kunskap bland både européer och icke-européer om den
europeiska andans idéer, föreställningar och skapande verk, och göra européer
skickade att bära det ansvar som åvilar dem i kraft av deras kulturella
arv;
som antager ad hoc-kommitténs förslag att kulturstyrelsen skall i syfte
att undei lätta programmets koncentration uppmanas att omgruppera sin
\erksamhet
så befinnes lämpligt;
som tar i betraktande rekommendation nr 2 D, »Organisation på det nationella
planet», vilken stipulerar att »utvecklingen av specialiserad verksamhet
på kulturstyrelsens olika kompetensområden nödvändiggör ett stärkande
på det nationella planet av organisationen för europeiskt kulturellt
samarbete»;
som är av den åsikten, att ad hoc-kommitténs rekommendationer endast
hör betraktas som ett steg i kulturstyrelsens utveckling, och att det är synnerligen
önskvärt att nya ansträngningar görs så snart som möjligt i syfte
att ytterligare stärka detta organ och därigenom anpassa den till det europeiska
kulturella samarbetets verkliga behov;
som har noterat den vetenskapliga kommissionens rapport om utvecklingen
av det europeiska samarbetet på det vetenskapliga området (dok
1820), r
rekommenderar ministerkommittén:
att antaga Europarådets kulturstyrelses och ad hoc-kommitténs förslag
beträffande Europarådets framtida kulturprogram;
att bevilja kulturfonden och styrelsen för undervisning, kultur och vetenskap
nödvändiga medel för programmets förverkligande;
att med största uppmärksamhet taga under övervägande ad hoc-kommitténs
rekommendationer om behovet av att på det nationella planet stärka
organisationen för europeiskt kulturellt samarbete.
Rekommendation 402 om den europeiska konferensen om luftförorening
Församlingen, som studerat ministerkommitténs beslut att tillsätta en
ad hoc-koinmitté med uppgift att fullfölja den europeiska luftföroreningskonferensens
arbete, skisserade ett utförligt arbetsprogram för ad hockommittén,
vilket ministerkommittén uppmanades att lägga fram för kommittén.
16
Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1965
Vidare skulle ministerkommittén inom Europarådets ram tillsätta en
samarbetskommitté mellan regeringarna, vilken steg för steg skulle verkställa
ad hoc-kommitténs program. Uppgifter skulle därvid anförtros dels
redan existerande expertkommittéer i andra organisationer, dels kommittéer
tillsatta inom Europarådet.
Rekommendation 403
om kontakter mellan medlemmarna i den Europeiska ekonomiska
gemenskapen och andra medlemsstater i Europarådet samt
om en europeisk politisk union
1. Församlingen,
2. som anser att de europeiska gemenskaperna även i fortsättningen
kommer att vara kärnan och drivfjädern i den europeiska integrationen;
A
3. som återigen bekräftar att ett av dess huvudmål förblir vidgandet av
de europeiska gemenskapernas såväl geografiska yta som kompetens;
4. som noterar de hinder som försvårar ett sådant vidgande och dessutom
den olyckliga renässansen för politisk och ekonomisk nationalism
i Europa och på andra håll;
5. som anser det oundgängligt att, så länge som dessa hinder kvarstår,
kontakterna mellan EEC, EFTA och övriga länder i det fria Europa fortsätter,
och att alla åtgärder bör vidtagas för att hindra, att den nuvarande
splittringen blir djupare;
B
6. som noterar att Förbundsrepubliken Tysklands regering till följd av
kontakt med Frankrikes president är i färd med att utarbeta förslag rörande
ett eventuellt återupptagande av förhandlingarna om en europeisk
union,
att hr Spaak den 9 och 10 september 1964 framställde förslag i samma
anda,
att västeuropeiska unionens församling har uttalat sig till förmån för
en reaktivering av förhandlingarna,
att hr Saragat den 24 september 1964 tillkännagav att den italienska
regeringen är i färd med att utarbeta ett nytt projekt om europeisk integration
;
7. som med tillfredsställelse noterar, att dessa nya försök överensstämmer
med församlingens rekommendation 390 om en europeisk politisk
union,
8. rekommenderar ministerkommittén:
a) att hålla regelbundna konferenser om den Europeiska ekonomiska
gemenskapens och andra medlemsstaters i Europarådet, vilka ej tillhör
EEC, inställning i ekonomiska frågor;
Presidenten i EEC:s kommission och ordföranden i EFTA:s ministerråd
skall uppmanas att deltaga i dessa konferenser;
b) att använda ministerkommittén som en förbindelselänk, som skall
föreslå alla lämpliga kontakter för att uppnå bättre politisk samordning
mellan den politiska union som planerats av de sex och Europarådets övriga
medlemsstater.
Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1965 17
Rekommendation 404 om tillsättande av en europeisk byrå för vänortsutbyte
Ministerkommittén uppmanas att inom Europarådets ram tillsätta en
europeisk byrå för vänortsutbyte. Ett anslag motsvarande det som i den
fransk-tyska ungdomsbyråns budget har beviljats för dylika ändamål skall
utgå. Det fransk-tyska samarbetet i dessa frågor framhålls som mönster,
och ministerkommittén uppmanas att vidtaga lämpliga åtgärder för att
det europeiska vänortsutbytet i sin helhet skulle nå upp till det fransktyskas
nivå.
Sessionen 25—29 januari 1965
Rekommendation 405 om beviljande av konsultativ status åt vissa icke statliga
organisationer
Avser »The International Prevention of Road Accidents» (kategori I).
Rekommendation 406
om kärnvapenkontroll
1. Församlingen,
2. som med oro noterar den otillfredsställande utvecklingen av nedrustningskonferensen
i Geneve;
3. som noterar Kommunistkinas atomsprängning den 16 oktober 1964
samt den utomordentliga faran av ytterligare spridning av kärnvapen;
4. understrycker vikten av att finna ett lämpligt forum, där alla kärnvapenmakter
kan diskutera ett världsomfattande förbud mot atomsprängningar,
inbegripet underjordiska försök (med undantag för sådana som
sker för vetenskapliga ändamål under internationell kontroll); ävensom
en överenskommelse om förbud mot spridning av kärnvapen;
5. anser att sådana överenskommelser kan undertecknas provisoriskt
medan förhandlingar om de nödvändiga kontrollmedlen fortsätter;
6. rekommenderar ministerkommittén att föreslå diskussioner mellan
kärnvapenmakterna, Frankrike och Kommunistkina inbegripna, samt mellan
dessa och de stater som saknar kärnvapen.
Rekommendation 407 om den rådande krisen inom FN
Församlingen rekommenderar medlemsstaterna att göra sitt yttersta för
att bidraga till lösandet av FN :s svårigheter, om så erfordras genom förhandlingar
inom FN :s ram för att komma fram till en ömsesidig förståelse
för hur FN-stadgan skall tolkas och tillämpas.
Rekommendation 408
om en europeisk politisk union
1. Församlingen,
2. hänvisar till rekommendation 390 som antogs i april 1964 i samband
med slutförandet av debatten rörande rapporten om en europeisk politisk
union (dok. 1741);
3. i överensstämmelse med sin uppgift att göra sig till tolk för eu gemensam
europeisk strävan;
18
Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1965
4. i övertygelsen om nödvändigheten i att sträcka den redan uppnådda
unionen mellan De Sex på det ekonomiska och sociala planet samt att föra
De Sex och de andra medlemsstaterna i Europarådet närmare tillsammans;
5. välkomnar de belgiska, tyska och italienska regeringarnas förslag om
återupptagandet av de förhandlingar, rörande en politisk union mellan De
Sex, som strandade i april 1962, och i synnerhet förslaget att skapa ett
organ eller en kommitté, som är oberoende i förhållande till regeringarna
och som representerar Europas högre intressen, och som skulle föra kontinuerliga
förhandlingar med De Sex’ nationella regeringar;
6. välkomnar likaledes den uttalade önskan från brittiska regeringen
att från början deltaga i alla diskussioner om framtida politisk enighet
i Europa;
7. uttrycker sin förhoppning att den nyligen slutna överenskommelsen
bland EEC-medlemmarna rörande de svåra jordbruksproblemen kommer
att underlätta utvecklingen mot en mer omfattande politisk enighet;
A
8. påkallar öppnandet av förhandlingar om en europeisk politisk union
på så bred basis som möjligt mellan alla regeringar i stater, som är medlemmar
i Europarådet, oavsett dessa är medlemmar i EEC eller EFTA
eller intetdera, och som är redo och villiga att deltaga;
B
9. anser att det fortfarande råder otillräcklig samhörighet för att för
närvarande möjliggöra träffandet av en överenskommelse om en politisk
union;
10. understödjer tanken, soin framförts i de senaste belgiska, tyska och
italienska förslagen, att experimentera med en provisorisk europeisk union
före etablerandet av en faktisk gemenskap;
11. åberopar rekommendation 403, som antogs i november 1964, vari uttrycks
den uppfattningen, att de europiska gemenskaperna skall fortfara
att vara kärnan och den drivande kraften för integrationen av hela Europa;
12. bekräftar ånyo att dess mål är att uppnå en europeisk union, som
är så intim som möjligt med avseende på relationerna mellan de europeiska
länderna och så bred som möjligt med avseende på Europas gränser;
13. anser att en närmare union mellan De Sex gör det nödvändigare än
någonsin att på det ekonomiska samarbetets område eftersträva en liberal
politik gentemot det övriga Europa och andra delar av världen; rekommenderar
i enlighet därmed att begynnelsestadiet av den politiska unionen
mellan De Sex åtföljs av nya ansträngningar för att, för de medlemsstater
i Europarådet som så önskar, säkra medlemskap av eller associering med de
europeiska gemenskaperna i överensstämmelse med artiklarna 237 och 238
i Romfördraget;
14. förklarar att, emedan det kan synas svårt att i nuvarande läge undvika
att ett försök att uppnå politisk enighet börjar bland de sex medlemsstaterna
i EEC, det likväl är absolut nödvändigt att det gemensamma
organet i en politisk union sådan det skisseras i de belgiska, tyska
och italienska förslagen måste beakta det faktum att en politisk union
som överensstämmer med Europarådets önskan blott kan uppnås med
deltagande av dess övriga medlemsstater, och uttrycker en önskan att
detta organ skulle lämna möjligheten öppen till konsultationer och kontakter
med övriga medlemmar i Europarådet;
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1965
15. rekommenderar Europarådets ministerkommitté, att utnyttja varje
lämpligt tillfälle till att träffa överenskommelser och följa en politik, som
bereder väg för en politisk union omfattande hela Europa.
Rekommendation 409 om åtgärder för att trygga befrielsen av politiska
fångar i Central- och Östeuropa
Församlingen rekommenderar ministerkommittén, att uppmana medlemsregeringarna,
att vid sina överläggningar med Sovjetunionens regering
och regeringarna i Central- och Östeuropa ävensom via diplomatiska
kanaler verka för frigivande av sådana personer som av politiska
skäl för närvarande hålls fångna i Central- och Östeuropa samt i Sovjetunionen.
Rekommendation 410 om Europas ekonomiska problem
Församlingen rekommenderar ministerkommittén att anmoda medlemsregeringarna
att fullfölja och utveckla det politiska och ekonomiska samarbetet
i redan existerande samarbetsorgan.
Rekommendation 411 om jordbrukspolitiken i Europa
Församlingen rekommenderar ministerkommittén att anmoda medlemsregeringarna
att verka för att göra familjejordbruken bärkraftiga, förbättra
de ekonomiska förutsättningarna för jordbruk i mindre utvecklade
områden, planering av bisysselsättningar för jordbruksbefolkningen som
inte kan få sin utkomst från jordbruket under rimliga villkor, ordnande
av godtagbara pensionsförmåner för äldre jordbrukare, jordbrukets rationalisering,
bevakning och utveckling av forskningen om jordbrukets
ekonomiska villkor samt att inom ramen för Ivennedyronden förhandla
om en godtagbar världsmarknad för jordbrukets produkter.
Rekommendation 412 om den nuvarande situationen i Rumänien
Församlingen rekommenderar ministerkommittén, att uppmana medlemsregeringarna
att utvidga de kommersiella och kulturella förbindelserna
med Rumänien och övriga länder i Central- och Östeuropa under kommunistisk
kontroll.
Rekommendation 413 om säkerhetsmomentet vid konstruktion av fortskaffningsmedel
Åberopande
beslut nr 205, som antogs den 21 september 1962 enligt
vilket den ekonomiska kommittén instruerades att företaga en utredning
om »säkerhetsmomentet vid framställning och konstruktion av fortskaffningsmedel»
rekommenderar församlingen ministerkommittén att översända
rapporten till olika organisationer samt att uppdraga åt sekretariatet
att undersöka möjligheterna att utarbeta rekommendationer till regeringarna
i ifrågavarande hänseende.
Rekommendation 414 om kontroll av kemiska tillsatser i livsmedel
Medlemsregeringarna uppmanas harmonisera sin lagstiftning och samordna
sin forskning på detta område samt verka för en komplettering av
FAÖ/WHO :s »World Codex Alimentarius» med särskild hänsyn till europeiska
matvanor.
20
Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1965
Rekommendation 415
om preskriptionstid för brott mot mänskligheten
Församlingen,
enär i vår tid de grövsta brott har begåtts systematiskt och i stor skala
av politiska ras- och religiösa motiv, och sålunda satt grunden för hela
vår civilisation i fara;
enär sådana brott som betecknas som brott mot mänskligheten i synnerhet
begicks under andra världskriget i strid mot de mesta elementära
mänskliga rättigheterna;
enär Europarådet ifråga om skydd av mänskliga rättigheter har författningsenligt
ansvar kan det inte förhålla sig likgiltigt till sådana allvarliga
rättskränkningar som brott mot mänskligheten;
enär åtskilliga medlemsstaters lagar innehåller en lagstadgad preskriptionstid
som snart kommer att göra det omöjligt att i sådana länder åtala
personer som är ansvariga för brott mot mänskligheten;
enär Förenta Nationerna har påbörjat ett arbete som syftar till kodifikation
av internationell straffrätt, vilket arbete det är angeläget få se
avslutat;
har uppmärksammat att åtskilliga medlemsstater har ändrat eller avser
att ändra sin lagstiftning så att den gällande lagens regler med avseende
på preskriptionstider för vanliga brott icke skall äga tillämpning på brott
mot mänskligheten;
anbefaller ministerkommittén:
a) att anmoda medlemsregeringarna att omedelbart vidtaga lämpliga åtgärder
i syfte att förhindra att, genom tillämpning av preskriptionsregler
eller annorledes, brott som begåtts av politiska, ras- eller religiösa skäl före
och under andra världskriget liksom för övrigt mot mänskligheten förblir
obestraffade.
b) att uppdraga åt en kommitté av regeringsexperter att utarbeta en konvention
som säkerställer att preskriptionstider inte kan äga tillämpning å
brott mot mänskligheten.
Rekommendation 416 om åtgärder för att göra den europeiska konventionen
om de mänskliga rättigheterna effektivare
Medlemsregeringar, som ännu inte accepterat rätten för enskilda att
inkomma med framställningar resp. Europarådsdomstolens behörighet,
uppmanas ompröva sin inställning; samtliga medlemsregeringar, som undertecknat
konventionen, uppmanas utse var sin tjänsteman att vara nationell
korrespondent i fråga om mänskliga rättigheter; samtliga medlemsregeringar
uppmanas tillställa generalsekreteraren kopior av de treårsrapporter
på de mänskliga rättigheternas område, som de tillställer FN.
Rekommendation 417 om publicering av förarbetena till Europarådets konventioner
och överenskommelser
Ministerkommittén uppmanas bemyndiga generalsekreteraren att med
ifrågavarande medlemsregeringars samtycke publicera förarbetena till Europarådets
konventioner och överenskommelser.
21
Kungl. Ma j:ts proposition nr 68 år 1965
Rekommendation 418 om Haagkonventionen rörande kompetensfrågor och
tillämplig lag i avseende på åtgärder till skydd för underåriga
De medlemsregeringar, som ännu inte gjort så, uppmanas underteckna
och ratificera ifrågavarande Haagkonvention.
Rekommendation 419 om internationell frivilligtjänst
Ministerkommittén uppmanas låta sig företrädas vid förestående regionala
konferenser om internationell frivilligtjänst och bemyndiga generalsekreteraren
att tillhandahålla administrativt bistånd.
Rekommendation 420 om biläggande av jurisdiktionskonflikter inom straffrätten
Ministerkommittén
uppmanas instruera den europeiska straffrättskommittén
att på basis av ett redan utarbetat utkast skriva en konvention i
detta ämne och låta församlingen få yttra sig över den, innan den framläggs
för undertecknande.
Rekommendation 421 om åtgärder för att åstadkomma ökad rörlighet på
arbetskraftens område i Europa
Ministerkommittén uppmanas att inom Europarådets krets vidtaga en
rad åtgärder identiska med sådana som redan beslutats inom EEC och
i vissa fall OECD.
Rekommendation 422
om radioutsändningar från stationer som installerats på föremål som
förankrats vid eller som vilar på havsbotten utanför territorialvattengränsen
1.
Församlingen,
2. eftersom ministerkommittén gjorde den europeiska konventionen om
förhindrande av radioutsändningar från stationer utanför nationella territorier
tillgänglig för undertecknande den 20 januari 1965;
3. uttrycker sitt beklagande av att ministerkommittén inte funnit det
lämpligt att remittera konventionen till församlingen för yttrande;
4. anser att det enda som berättigar en internationell reglering av telekommunikationer
är den begränsade tillgången av frekvenser och frekvensband;
5.
eftersom syftet med denna överenskommelse är att få ett slut på
spridningen av s. k. »piratradiostationer»;
6. eftersom konventionen blott rör förhindrande av radioutsändningar
från stationer som installerats ombord på fartyg, flygplan eller andra
flytande eller flygburna föremål utanför territoriella vatten;
7. uppmärksammar att konventionen endast stadgar om fakultativ tilllämpning
av dess bestämmelser om radiostationer, som är installerade på
föremål vilka förankrats vid eller vilar på havsbotten utanför territorialvattengränsen.
8. föreslår att ministerkommittén uppdrar åt en kommitté av radiooch
televisionsexperter att undersöka möjligheten att förse konventionen
med ett tilläggsprotokoll i syfte att
22
Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1965
a) uttrycka signatärmakternas avsikt att uteslutande använda överenskommelsen
i avseende på den begränsade tillgången av frekvenser och
frekvensband, och inte för att bevara några statliga eller andra monopols
intresse i fråga om masstelekommunikationer och
b) utvidga överenskommelsens bestämmelser till att avse uppförande
eller utnyttjande av radiostationer som är anlagda på föremål förankrade
vid eller vilande på havsbotten utanför territoriella vatten eller alternativt
att utarbeta en särskild konvention till förhindrande av radioutsändningar
från sådana stationer.
Vissa vid rådgivande församlingens sextonde ordinarie möte
antagna resolutioner
Sessionen 3—7 november 1964
Resolution 280
om Europas ställning i världsekonomin
Församlingen,
som är övertygad om att tilldragelser i GATT och FN :s världshandelskonferens
(UNCTAD) kommer att ha ett avgörande inflytande på världshandelns
organisation, såväl som på Europas sätt att angripa utvecklingsproblem
;
som fäster uppmärksamheten vid den begynnelse till ett nytt maktförhållande
i världsekonomin som kom till synes vid FN :s världshandelskonferens
och internationella valutafondens möte;
som tror att denna nya tendens erbjuder ett tillfälle som inte får försittas
att inleda en fruktbärande dialog mellan industriländer och utvecklingsländer;
som
tror att ett nytt förhållande också kan urskiljas i villigheten hos
öststaterna och väststaterna att öka handelsutbytet;
som är övertygad om att det är väsentligt att inte låta inre västeuropeiska
stridigheter överskugga en utveckling som i det långa loppet kan
ha större inflytande på ekonomiska och politiska relationer i världen än
en omedelbar lösning på Europas ekonomiska delning;
som önskar understryka den huvudroll som Ivennedyronden skulle kunna
spela, då det gäller att mildra verkningarna av den aktuella handelspolitiska
splittringen i Europa, och att framgång för Kennedyronden skulle
ge Europa och Nordamerika större möjligheter att bära sitt ansvar för
handel och utvecklingshjälp,
uttalar som sin åsikt att:
a) medlemsstaternas parlament och regeringar måste göra allt som
står i deras makt för att säkra framgång för Kennedyronden, då detta skulle
innebära att Europa och västerlandet politiskt skulle befinna sig i ett
bättre läge för en konstruktiv och realistisk dialog med utvecklingsländerna
vid FN:s nästa världshandelskonferens 1966;
b) GATT skulle kunna spela en avgörande roll, då det gäller att sätta
i verket de överenskommelser som träffats under världshandelskonferensen
att öka handeln med utvecklingsländerna;
Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1965
23
c) dialogen mellan industriländer och utvecklingsländer borde leda till
en plan för utvecklingsländer, vilken klart anger vilka lättnader de önskar
och vilka skyldigheter de vill påtaga sig;
d) förberedelser bör vidtagas för denna dialog av medlemsstater i Europarådet
och OECD i syfte att utarbeta i första hand en politik gemensam
för Europa och om möjligt för Atlantländerna inför debatten i FN:s
generalförsamling om slutfasen i FN :s världshandelskonferens.
Resolution 283
som svar på EFTArs fjärde årsrapport
1. Församlingen,
2. tackar EFTA för överlämnandet av dess fjärde årsrapport;
3. noterar med tillfredsställelse, att handeln inom EFTA-området såväl
som EFTA:s handel med EEC och den övriga världen fortsatt att öka;
4. noterar även med tillfredsställelse att en god början har gjorts med
verkställandet av de beslut som fattades i Lissabon i maj förra året med
syfte att först undvika att integrationen av EFTA-ländernas ekonomi hindrades
eller förvanskades genom spärrar som inte bestod av tullar, och därefter
säkerställa en rättvis fördelning av förmåner till alla EFTA-länder;
5. välkomnar EFTArs förenade ansträngningar inom ramen för europeiska
utvecklingskommissionen;
6. noterar med intresse att EFTA har företagit sin första årliga undersökning
av handel med jordbruksprodukter;
7. uppmanar EFTA-länderna att fortsätta att begagna sig av de möjligheter
som erbjuds genom Europarådet, OECD, ECMT, ECAC och andra
organ omspännande hela Europa för främjande av europeiskt samarbete
på vidast möjliga basis;
8. som anser att en lång tid kan förflyta innan diskussionerna för att
överbrygga de nuvarande ekonomiska motsättningarna kan återupptagas,
och som är övertygad om att det under tiden är av vikt att åtgärder vidtages
för att förebygga onödiga skillnader i EEC:s och EFTA:s inre utveckling
och minska friktionen i deras mellanhavanden, uppmanar EFTA
att överväga vilka initiativ organisationen kunde taga för sin del för att
få till stånd överläggningar med EEC i det syftet att bägge parter skulle,
varhelst så synes möjligt, söka lösningar på problem som uppstår under
en integrationsprocess av de båda marknaderna;
9. tror att fullkomlig kunskap bland allmänheten om EFTA:s mål och
verksamhet skulle verksamt bidraga till en bättre förståelse för möjligheten
att en dag överbrygga klyftan och upprepar den åsikt den uttalade
förra året att ytterligare bemödanden krävs från EFTA på upplysningsområdet;
10.
uttrycker sin djupa oro över de ekonomiska nödfallsåtgärder som
den brittiska regeringen vidtagit och, fastän av den åsikten att den ekonomiska
situationen i Storbritannien kräver kraftfulla åtgärder, beklagar
att den brittiska regeringen har valt medel som icke kan undgå att få
allvarliga återverkningar på den internationella handeln särskilt inom
Europa, och beklagar även att den brittiska regeringen vidtog dessa åtgärder
utan att först ha rådgjort med sina EFTA-partners och övriga europeiska
länder;
11. som uttrycker den förhoppningen, att den fcmtonprocentiga importavgiften
kommer att reduceras och slutligen avskaffas så snart som möj
-
24
Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1965
ligt, uppmanar EFTA att inom organisationen hålla regelbundna överläggningar
om ekonomi och finanspolitik med medlemsregeringarna, utan förfång
för de överläggningar i ärendet som nu äger rum inom OECD, vilka
ej blott fortfarande är nödvändiga utan även måste intensifieras.
Sessionen 25—29 januari 1965
Resolution 290
om upprättandet av internationella garantier för att skydda de rättigheter
som tillkommer alla invånare i republiken Cypern
1. Församlingen,
2. anser att relativt fredligare förhållanden för närvarande råder i republiken
Cypern,
3. anser att man ännu icke funnit någon politisk lösning och att, så länge
detta icke skett, internationell fred och säkerhet alltjämt är i fara;
4. erinrar om att ministerkommittén har beslutat att behålla Cypernproblemet
på dagordningen i syfte att besluta huruvida, när så kan anses
lämpligt, Europarådet skulle kunna spela en konstruktiv roll;
5. anser att Europarådet, i enlighet med stadgan och konventionen om
de mänskliga rättigheterna, har ett juridiskt ansvar att skydda de mänskliga
rättigheterna vad avser öns samtliga invånare.
6. anser att varje politisk uppgörelse borde innefatta att Cypern, tillsammans
med ett godkännande av den europeiska domstolens för de mänskliga
rättigheterna obligatoriska behörighet, erkänner rätt för varje individ
under republikens domsrätt att vädja till den europeiska kommissionen
för de mänskliga rättigheterna;
7. anser emellertid att internationella garantier även borde utsträckas
till att avse andra rättigheter för öns olika befolkningsgrupper;
8. uppdrar åt generalsekreteraren att företa en utredning rörande de
åtgärder som kan inbegripas i en politisk uppgörelse i Cypernfrågan för
att trygga internationella garantier för alla cyprioters rättigheter, innefattande
möjligheten att bevilja den europeiska kommissionen och den
europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna ökad behörighet;
9. hemställer att denna utredning underställes det juridiska utskottet
för yttrande samt det politiska utskottet för övervägande och rapportering.
Ministerkommitténs resolution (63) 6: Europarådets roll
Ministerkommittén,
som hört församlingsmedlemmarna uttrycka sin oro över framtidsutsikterna
för Europas enande och som fört en omfattande diskussion härom;
som
noterar, att Europarådet under rådande förhållanden spelar en viktig
roll såsom mötesplats för sina medlemsstater vilken annan organisation
dessa än må tillhöra när det gäller stärkande av den politiska vilja
som är nödvändig för Europas enande;
som anser, att Europarådet i samband med utvecklandet av sin politiska
roll kan göra betydande tjänster åt organisationens alla medlemsregeringar
utan att därför inkräkta på de olika andra europeiska institutionernas behörighet;
-
Kungl. Alaj. ts proposition nr 68 år 1965 25
som önskar vidmakthålla nära politiska förbindelser mellan medlemmarna
i EEC, EFTA och övriga medlemsländer i Europarådet;
uttrycker till församlingen sin tillfredsställelse över det bidrag denna
lämnat genom sina överläggningar om rådets allmänna politiska inriktning,
vilka bidragit till att klarlägga de problem som sammanhänger med
den europeiska integrationen och till att forma en parlamentarisk opinion,
beslutar
att, i ljuset av de meningar som uttalats av den rådgivande församlingen,
till fullo utnyttja varje ministerkommittémöte för omfattande överläggningar
om de större politiska frågor som rör Europas enande;
att ge ställföreträdarna i uppdrag att under månaderna före varje ministerkommittémöte,
i detalj förbereda dessa politiska överläggningar.
MAACUS KOKTA. STHLM 1965 650161