Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

1

Nr 65

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
1965/66 till statsdepartementen, m. m., given
Stockholms slott den 26 februari 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begärs på grundval av departementsutredningens förslag
rörande statsdepartementens organisation medel för budgetåret 1965/66
för departementen utom utrikes- och civildepartementen.

Normalorganisationen för statsdepartement föreslås bestå av arbetsenheter
som inom lämpligt avgränsade sakområden svarar för såväl planering
och riktlinjer som handläggning av löpande ärenden. Chefstjänstemännen
i departementen, dvs. statssekreteraren, expeditionschefen och rättschefen,
skall utöva var sina funktioner över departementets hela verksamhetsområde.
För biträde med samordning, planering och budgetarbete samt i vissa
departement med internationella ärenden och med lagstiftningsarbete och
juridiskt-konsultativ verksamhet föreslås särskilda sekretariat. Samordningsuppgifter
med avseende på det statliga utredningsväsendet föreslås i
ökad utsträckning ankomma på statsrådsberedningen. Ytterligare administrativa
arbetsuppgifter föreslås överförda till statsdepartementens organisationsavdelning.
Den nya departementsorganisationen medför förbättrade resurser
främst för planering och samordning men avser även att ge förutsättningar
för en effektivare handläggning över huvud.

I propositionen framläggs också förslag om ökade resurser för planeringsverksamheten
i verk och myndigheter.

1 Bihang till riksdagens protokoll I9(>.r>. 1 samt. Nr 66

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26
februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

1 statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna preliminära
belopp för anslagen till statsdepartementens avlöningar och omkostnader
samt till kommittéer m. m. och extra utgifter, med undantag för
utrikesdepartementet.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har tidigare
i dag anmälts av statsrådet Hermansson. Anslagen för de berörda
departementen, med undantag för civildepartementet, har tidigare i dag anmälts
av vederbörande departementschefer.

1 detta sammanhang torde jag få ta upp frågan om planeringsresurser
hos verk och myndigheter. Jag vill erinra om att jag i prop. 1964: 1 (bil. 2
s. 7) i samband med förslag till förstärkning av departementens resurser
för långsiktig planering även berörde planeringen på förvaltningsplanet. Jag
underströk att utvecklingen av en effektiv och samordnad planeringsverksamhet
inom samhällssektorn förutsatte att man även förstärkte planeringsresurserna
i verk och myndigheter, där tyngdpunkten i utredningsarbetet
borde ligga. De rent organisatoriska frågorna rörande detta arbete
skulle utredas närmare, liksom formerna för samarbetet och samråd i planeringsfrågor
på olika områden. På utbildningens och forskningens områden
kunde förslag dock redovisas redan till fjolårets riksdag.

För att kartlägga planeringsläget inom verk och myndigheter tillsattes
i februari 1964 en arbetsgrupp inom finansdepartementet, vilken antog
benämningen verksplaneringsgruppen. Gruppen har redovisat sina överväganden
i en den 19 oktober 1964 dagtecknad promemoria angående långtidsplaneringen
i ämbetsverken.

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Verksplaneringsgruppcn framhåller att det är ett effektivitetsintresse i
iöretagsmässig mening att verken förfogar över resurser för översiktlig
långtidsplanering. Gruppens studier har bestyrkt antagandena om alt den
systematiska och kontinuerliga beredskapen inför framtida förändringar
behöver förbättras. Den har därför ansett det angeläget att utbyggnaden av
planeringsfunktionen inom verk och myndigheter kan påbörjas snarast.
Den har vidare bedömt det som väsentligt att insatserna efter en tid kan
omprövas och eventuellt ändras i enlighet med vunna erfarenheter.

Jag biträder verksplaneringsgruppens uppfattning att förstärkningen avverkens
planeringsresurser bör ges i sådan form att de enkelt kan sättas
in och sedan anpassas efter de erfarenheter man får av den fortsatta planeringsverksamheten.
Det synes mig därför lämpligt att medel för ändamålet
för nästa budgetår anvisas över departementens kommittéanslag. Härigenom
kan en försöksverksamhet komma till stånd utan bundenhet till eu
last organisation. I det första stadiet kan det bli fråga om att anlita personal
för att arbeta igenom problemställningar och lägga upp program för
den fortsatta planeringsverksamheten. Omedelbara resultat kan inte väntas.
De långsiktiga vinsterna i form av bättre effektivitet och en inera ändamålsenlig
fördelning av tillgängliga resurser kan dock väntas bli betydande.

Medelsbehovet på verksplanet för en försöksverksamhet som den verksplaneringsgruppen
förordat har beaktats av vederbörande departementschefer
vid beräkningen av de olika departementens kommittéanslag. Erforderliga
medel bör sedermera av Kungl. Maj :t ställas till verkens förfogande
som förstärkning av vederbörligt avlöningsanslag.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—10) fattat
beslut.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:

Lars Wettergren

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

5

Bilaga 1

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms
slott den 26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Statsrådet Hermansson anmäler efter gemensam beredning med statsrådets
övriga ledamöter fråga om statsdepartementens organisation och arbetsformer
med undantag av utrikesdepartementets samt anför.

På föredragning av chefen för justitiedepartementet uppdrog Kungl.
Maj :t den 5 juni 1963 åt mig att utreda statsdepartementens organisation
och arbetsformer med undantag för utrikesdepartementets. Utredningen har
antagit benämningen departementsutredningen. Uppdraget har slutförts i
vissa delar och jag ber nu att få redovisa dessa.

Nuvarande förhållanden

Departementen — Kungl. Maj ris kansli — har till uppgift att bereda regeringsärcndena
och att ombesörja expedieringen av konseljbesluten. De är
däremot inte beslutande organ.

Vid departementalreformen år 1840 uppdelades Kungl. Maj ris kansli i
sju särskilda expeditioner, avpassade efter de dåvarande sju departementen,
var och en under ledning av en expeditionschef. Tyngdpunkten i kansliexpeditionernas
arbete lades på deras uppgifter att besörja protokollföring
och expedition. Så småningom ökade emellertid arbetet med beredning av
ärenden. Detta arbete krävde kvalificerade biträden åt expeditionscheferna
och för ändamålet tillkom under 1870-talet kanslirådstjänster.

I flertalet departement växte arbetsvolymen efter hand och expeditionschefens
göromål blev alltför betungande. Expeditionscheferna i dessa departement
nödgades under längre perioder ta ledigt från befattningen med

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

huvuddelen av de löpande ärendena för att kunna ägna sig främst åt propositionsarbete.
De löpande ärendena uppdrogs därvid åt en t.f. expeditionschef.
Expeditionschefstjänsten i fem av de dåvarande åtta departementen
delades år 1918 i en statssekreterare änst och en expeditionschefstjänst.
Fördelningen av uppgifterna dem emellan blev i princip densamma som
den nu gällande, till vilken jag återkommer i det följande.

F. n. gäller i fråga om statsdepartementen och deras organisation följande.
Enligt 5 § regeringsformen skall för särskilda grenar av rikets styrelse
finnas statsdepartement till det antal som bestäms genom en av Kungl.
Maj :t och riksdagen gemensamt stiftad lag. För varje departement utser
Kungl. Maj :t en av statsrådets ledamöter till chef. Departementens benämningar
och fördelningen av ärendena dem emellan bestäms enligt samma
författningsrum av Kungl. Maj:t genom en särskilt utfärdad, offentligen
kungjord stadga.

Antalet statsdepartement skall enligt lagen den 11 april 1947 (nr 152)
om antalet statsdepartement och statsråd utan departement vara elva. Deras
namn framgår av stadgan den 17 maj 1963 (nr 214) angående statsdepartementen,
som också innehåller bestämmelser om ärendenas fördelning
mellan departementen. Vissa föreskrifter om departementens organisation
finns i instruktionen den 31 december 1921 (nr 744) för befattningshavarna
i statsdepartement. Enligt 5 § instruktionen förordnar departementschefen
om byråindelning inom departementet och skall byrå stå under chefskap
av kansliråd eller byråchef. Av paragrafen framgår vidare att rättsavdelning
kan finnas i departement.

Instruktionen gäller inte utrikesdepartementet för vilket särskild instruktion
utfärdats. Vad som sägs i det följande avser ej utrikesdepartementet.

Varje departement är uppdelat i avdelningar. I samtliga finns två avdelningar,
nämligen en statssekreteraravdelning och en expeditionschefsavdelning.
Fördelningen av uppgifterna mellan dessa avdelningar ansluter i stort
sett till den arbetsfördelning mellan statssekreterare och expeditionschef
som föreskrivs i instruktionen. Enligt denna skall statssekreteraren ansvara
för utarbetandet av departementets andel i statsverkspropositionen och av
departementets övriga propositioner till riksdagen samt även i övrigt handha
frågor som kan bli föremål för riksdagens handläggning, varjämte han
skall se till att riksdagens skrivelser, som angår departementets förvaltningsområde,
blir vederbörligen handlagda. Expeditionschefen åligger enligt
instruktionen att ägna slutlig granskning åt koncepten till utgående expeditioner
innan de lämnas till utskrift samt att övervaka de löpande ärendenas
gång och se till att följdriktighet och enhetlighet därvid iakttas.

Rättsavdelning finns -— med undantag för justitiedepartementet där särskilda
förhållanden råder — i samtliga departement utom handelsdepartementet
och civildepartementet, vilket senare departement i stället har en författningsavdelning.
På rättsavdelning ankommer arbetet med lagar och

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 är 1965 7

andra författningar som tillhör departementets arbetsområde. Rättsavdelningarna
har tillkommit successivt sedan slutet av 1930-talet.

I vissa departement har vidare, i huvudsak under senare år, organiserats
en eller flera avdelningar för särskilda verksamhetsområden. I försvarsdepartementet
fanns till årsskiftet 1964/65 en organisationsavdelning för organisations-
och rationaliseTingsärenden. Vidare finns i försvarsdepartementet
en samordningsavdelning för samordning av totalförsvaret, i finansdepartementet
en ekonomisk avdelning för nationalbudgetarbetet och den
ekonomiska planeringen och en budgetavdelning för budgetgranskningsuppgifter,
i ecklesiastikdepartementet en arbetsgrupp för prognos- och allmän
planeringsverksamhet under ledning av en chef med ställning som avdelningschef
och en kulturavdelning för ärenden rörande allmänna kultur- och
bildningsändamål samt högre konstnärlig utbildning, i handelsdepartementet
en handelsavdelning för ärenden rörande internationellt ekonomiskt
samarbete och handelsförhandlingar med främmande makter m. m. samt en
industriavdelning för ärenden rörande den industriella strukturutvecklingen,
förvaltningen av de under departementet sorterande statliga bolagen och
energipolitiken, i inrikesdepartementet en landsstatsavdelning samt i civildepartementet
en tjänsteförteckningsavdelning.

Samtliga expeditionschefsavdelningar är indelade i byråer och byråindelning
har på sina håll genomförts även inom statssekreteraravdelningarna.
Däremot förekommer indelning i byråer endast undantagsvis i fråga om de
övriga avdelningarna. I justitiedepartementet finns fristående byråer för
nådeärenden och medborgarskapsärenden.

Departementens nuvarande organisation kan som jag redan antytt sägas
i princip bygga på en tudelning av arbetsuppgifterna som anknyter till arbetsfördelningen
mellan statssekreterare och expeditionschef. Å ena sidan
är fråga om uppgifter av mera politiskt-samhällsekonomisk art som väsentligen
rör sig om planering och utfärdande av riktlinjer i form av utredningsdirektiv,
författningar, regleringsbrev o. d. Dessa uppgifter brukar föras
till statssekreteraravdelningarna och, när de är av rättslig art, rättsavdelningarna.
Å andra sidan rör det sig om en verksamhet som mera har karaktär
av löpande förvaltning och innebär tillämpning i konkreta fall av gällande
föreskrifter. Sådana ärenden hör som regel till expeditionschefsavdelningarna
och i viss omfattning till rättsavdelningarna. Tudelningen är inte
konsekvent genomförd. Dels måste gränsen mellan de båda områdena med
nödvändighet bli flytande och i praktiken är också gränsdragningen olika
i skilda departement. Dels har det i viss omfattning inrättats arbetsenheter
med uppgifter inom båda områdena, i regel i form av avdelningar men i
några fall som byråer.

Den organisatoriska uppbyggnaden av departementen bär givetvis bestämts
av dcpartementsarbetets utveckling. Kännetecknande för denna bär
varit eu successiv ökning av arbetet på statssekreterarsidan, varigenom

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

tyngdpunkten alltmera kommit att förskjutas till riktlinjegivningen och
den därmed sammanhängande planeringsverksamheten. Utvecklingen har
tid efter annan föranlett olika punktvis insatta organisatoriska förändringar
och förstärkningar i departementen. Någon mera samlad översyn av deras
organisation har inte skett sedan år 1956 då en utredning gjordes om personaluppsättningen
inom i huvudsak statssekreteraravdelningarna, vilken ledde
till vissa organisatoriska ändringar och inrättande av ett antal högre
tjänster (prop. 1957: 1 bil. 2 s. 7).

Sedan år 1948 finns, huvudsakligen för vissa kamerala uppgifter för departementens
räkning, statsdepartementens organisationsavdelning. Denna
är organisatoriskt inordnad i finansdepartementet.

Föredraganden

Huvuduppgifterna för departementsutredningen är enligt direktiven

1. delegering och decentralisering av ärenden som avgörs av Kungl. Maj :t,

2. departementens interna organisation,

3. samordning mellan departementen och

4. uppgifterna för statsdepartementens organisationsavdelning.

Delegering och decentralisering

Frågan om delegering och decentralisering av ärenden bearbetas inom utredningen
av en särskild arbetsgrupp under ledning av byråchefen i handelsdepartementet
Erik Berggren. Arbetet har hittills huvudsakligen varit
av förberedande art men i 20 olika promemorior, som överlämnats till vederbörande
departementschefer, har överflyttning av beslutanderätt från
Kungl. Maj :t till underlydande organ föreslagits. I ett par fall har promemoriorna
föranlett förslag i årets statsverksproposition. Avsikten är att på detta
sätt genomgå ärendegrupp efter ärendegrupp och — oavsett antalet ärenden
som årligen förekommer inom gruppen — upprätta promemorior med
förslag i de fall där beslutanderätten anses kunna flyttas från Kungl. Maj :t.
Dessa förslag torde efter remissbehandling och beredning få anmälas av vederbörande
departementschefer. Enligt min mening är det angeläget att
befria departementen från rutinbetonade eller annars mindre väsentliga
ärenden och en stor mängd ärenden i övrigt av löpande natur. Denna del av
utredningen är tidskrävande och torde knappast vara färdig förrän nästa
år. Frågan torde för övrigt även därefter böra fortlöpande uppmärksammas.

Jag vill nu ta upp endast en fråga som hör till denna del av arbetet. I samband
med lagstiftning eller hemställan om anslag e. d. har i en del fall den
föredragande departementschefen uttalat att beslutanderätten i vissa ärenden
bör ankomma på Kungl. Maj :t eller gjort något liknande uttalande som
kan tolkas som ett förslag att uppgiften skall åvila Kungl. Maj :t och inte

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

underordnat organ. Om något annat inte framgår av sammanhanget, torde
sådana yttranden i regel vara att fatta enbart som en upplysning om den ordning
soin departementschefen under dåvarande förhållanden ansåg ligga
närmast till hands och alltså inte hindra Kungl. Maj :t att nu föreskriva att
ärendena skall avgöras av underordnad myndighet. Men även om ett sådant
uttalande någon gång skulle ha en annan innebörd så att det kan sättas i
fråga om inte avsikten varit att ärendena skulle prövas i konselj, bör Kungl.
Maj :t inte längre vara bunden därav, eftersom behovet av delegering och
decentralisering numera har en helt annan styrka än tidigare. Detta kan naturligtvis
inte gälla om det i lag eller annan av riksdagen beslutad författning
föreskrivs att ärendet skall prövas av Kungl. Maj:t och inte heller om
det framgår att riksdagen avsett att eu sådan bestämmelse verkligen skulle
för framtiden gälla som föreskrift för användning av ett anslag. Men i övriga
fall bör uttalanden av den art som jag åsyftar — om riksdagen inte har något
att invända däremot — inte utgöra hinder för Kungl. Maj :t att flytta beslutanderätt
till underordnad myndighet.

Departementens interna organisation

Den huvuduppgift som utredningen uppfattat som sin viktigaste rör departementens
interna organisation. Direktiven anger här som utgångspunkter
att departementen skall bibehålla sin ställning som beredande organ och
att den traditionella arbetsfördelningen mellan regeringen och andra förvaltningsorgan
fortfarande skall gälla. Jag har i överensstämmelse härmed
i utredningsarbetet utgått från att departementen inte skall vara beslutande
organ utan att besluten liksom hittills -— med några få, i sammanhanget betydelselösa
undantag — skall fattas av Kungl. Maj :t i statsrådet på departementschefs
eller annat statsråds föredragning.

Jag har vidare utgått från att organisationen skall utformas för den nuvarande
situationen där verken är fristående från departementen med ett
självständigt ansvar för sin verksamhet och liksom hittills i huvudsak ombesörjer
den löpande förvaltningen medan arbetet med samordning, planering
i stora drag och utformande av de viktigare riktlinjerna bedrivs i departementen.

Direktiven bygger på tanken att utredningsarbetet huvudsakligen skall
äga rum utanför departementen, i underlydande organ och genom kommittéer
och särskilt tillkallade sakkunniga. Jag delar uppfattningen att vid den
funktionsuppdelning som vi har mellan myndigheter och departement utredningsarbetet
och insamlandet av data och annat material väsentligen bör
och måste ske utanför departementen. Men det är nödvändigt att departementen
har en sådan kvalitativ och kvantitativ kapacitet och organisation
alt det blir möjligt alt där bedöma och självständigt värdera de utredningar
och det material som kommer in. Departementsorganisationen skall också
göra det möjligt för departementschefen all lägga fram riktlinjer för den

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

planering som skall ske inom underlydande verk och myndigheter. Det är
dessutom naturligt att departementschefen skall kunna självständigt ta initiativ
och låta utforma dessa på sätt som hittills skett i form av departementspromemorior
eller ge uttryck för dem vid anmälan av propositioner
till riksdagen.

Departementen är med andra ord regeringens stabsorgan där arbetet med
planeringen och utformningen av dess politik äger rum. Denna verksamhet
har också i allt högre grad blivit departementens huvuduppgift. Utvecklingen
kan illustreras med bl. a. det faktum att antalet anställda inom de
tio departementen och statsrådsberedningen ökat från 576 år 1956 till 842
år 1964 eller med ca 47 %, medan antalet konselj ärenden med undantag
för utrikesdepartementets ärenden praktiskt taget inte förändrats från år
1955 till år 1963 (omkring 38 500 vartdera året). Personalökningen synes i
allt väsentligt hänföra sig till statssekreteraravdelningarna där planeringsarbetet
— vars omfattning ej på samma sätt som de löpande ärendenas
återspeglar sig i antal konselj ärenden — huvudsakligen äger rum.

Det är uppenbart att förskjutningen mot en alltmera ökad betydelse av
den del av departementens verksamhet som rör planering och vidareutveckling
måste väntas fortsätta. Samhällsutvecklingen och de växande kraven
på långsiktighet i bedömningarna medför, som jag redan framhållit, att planeringen
får allt större omfattning och vikt. Den centrala planeringen av
statens verksamhet ankommer i första hand på regeringen och måste förutsättas
komma att i ökande grad sätta sin prägel på dess arbete. En framåtsyftande
organisation av regeringens beredande organ, statsdepartementen,
måste ske med denna utveckling för ögonen.

Vid anpassningen av departementens organisation efter deras funktion
som planeringsorgan måste emellertid även deras ställning som beredande
organ i sista instans av förvaltningsprocessen beaktas. Rättssäkerhetskravet
bör därför vara den andra grundläggande utgångspunkten för övervägandena
rörande departementens organisation. Även om departementen befrias
från en del av de löpande ärendena har rättssäkerhetskravet oförändrad
styrka. Det berör inte bara de löpande ärendena utan verksamheten i dess
helhet.

En tredje viktig utgångspunkt är önskemålet att departementens organisation
blir tillräckligt smidig. Inte minst av hänsyn till departementens karaktär
av planeringsorgan måste det vara lätt att anpassa resurserna efter olika
behov och förhållanden. Departementschefen måste snabbt kunna förskjuta
tyngdpunkten i arbetet från ett område till ett annat eller ta upp ett nytt
område till bearbetning. Organisationen måste vid behov kunna förstärkas
med experter från olika områden. Det är också viktigt att arbetet bedrivs
så nära under departementschefen som möjligt.

Enligt direktiven skall vid upprättande av förslag till de skilda departementens
organisation även undersökas om integration kan ske av de olika

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

avdelningarna i departementen. Integrationstanken syftar till att upphäva
den av mig förut nämnda tudelningen av departementens organisation i
eu statssekreteraravdelning, där arbetet med planering och riktlinjer i form
av utredningsdirektiv, propositioner, författningar, regleringsbrev o. d. sker,
och en expeditionschefsavdelning för handläggning av löpande ärenden och
tillämpningsfrågor. Jag bortser t. v. från de ytterligare avdelningar som
förekommer. Några av dessa, bl. a. rättsavdelningarna, handhar en del av
den verksamhet som enligt grunduppdelningen hör till statssekreteraravdelningen,
medan andra har uppgifter från båda sidorna.

Integrationen skall enligt direktiven innebära att departementsorganisationens
tudelning upphör och att i stället arbetsenheter tillskapas som inom
lämpligt avgränsade sakområden svarar för såväl arbetet med planering och
riktlinjer som handläggningen av tillämpningsfrågor och löpande ärenden.
I siället för den nuvarande indelningen efter ärendenas art får man alltså
en indelning efter ärendenas sakliga sammanhang.

Med eu integrerad organisation får man för varje sakområde en specialiserad
arbetsenhet där kunskaperna och erfarenheten på området samlas.
Detta ger goda möjligheter att vid planering och utfärdande av riktlinjer
tillgodogöra sig lärdomar från tillämpningen av tidigare bestämmelser. Även
för handläggningen av de löpande ärendena bör det vara en fördel att beredningen
sker inom en arbetsenhet där det finns god kännedom om intentionerna
bakom de regler som skall tillämpas. Den integrerade organisationen
främjar samordningen inom sakområdena och behovet av förstärkning av
samordningsresurserna begränsar sig alltså till alt avse huvudsakligen samordningen
mellan dessa områden. Personal med uppgifter inom ett sakområde
behöver inte längre delas på två avdelningar och arbetsbördan bör
kunna fördelas jämnare. Jag vill samtidigt framhålla att vid arbetsanhopning
inom ett sakområde arbetskraft bör kunna ställas till förfogande från
därav inte berörda delar av departementet. Särskilt bör beaktas att vid ökning
av arbetet på riksdagssidan eller med planeringsuppgifterna personal
finns tillgänglig för beredningen av förvaltningsärenden. Sammanfattningsvis
finner jag att en integrerad organisation klart är att föredra framför den
nuvarande tudelade.

Direktiven tar vidare upp chefstjänstemännens ställning i departementen
och framhåller särskilt att integrationen aktualiserar expeditionschefernas
ställning. Jag delar den i direktiven uttalade uppfattningen att det i varje
departement krävs eu kvalificerad tjänsteman som organisatoriskt är placerad
ovanför de nyss nämnda arbetsenheterna med uppgift att svara för lagenligheten
och enhetligheten och över huvud för den formella sidan av verksamheten.
I samband med frågan om dennes inplacering i organisationen
övervägs lämpligen departementsledningen i övrigt.

Statssekreterarens nuvarande ställning som den högste tjänstemannen i
departementet bör bibehållas. Statssekreterarens och expeditionschefens

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

uppgifter hänför sig i princip till departementets hela arbetsfält. De samhällsekonomiska
och liknande aspekter som statssekreteraren har att bevaka
bör helt naturligt göra sig gällande i fråga om åtminstone de viktigaste
av de löpande ärenden som nu tillhör expeditionschefsavdelningen,
dvs. i stort sett i fråga om de löpande ärenden som är av den art att de måste
handläggas i departementen. Planeringen och kraven på att verksamheten
överensstämmer med denna bör självfallet också göra sig gällande i departementets
hela arbete. Det är vidare i hög grad befogat att den kontroll av
följdriktighet och enhetlighet och därmed även av lagenlighet som är expeditionschefens
uppgift omfattar departementets hela verksamhet och således
även de frågor som nu handläggs på statssekreteraravdelningen.

Mellan dessa båda chefstjänstemän gäller alltså en funktionsuppdelning,
som i princip bör tillämpas i alla ärenden och frågor, dvs. inom varje sakområde.
Dessa tjänstemäns uppgift bör i första hand vara att var och en på
sitt område biträda departementschefen med utformningen av de stora linjerna
i departementets planerande och övriga verksamhet samt med samordningen
mellan de förut förordade arbetsenheterna. Härvid skall statssekreteraren
svara för de politiskt-samhällsekonomiska aspekterna och expeditionschefen
för de nyss nämnda formella synpunkterna.

Själva det handläggande arbetet bör utföras inom arbetsenheterna. Ansvaret
för handläggningen av frågor och ärenden och för ärendenas gång
bör alltså ligga där. Detta bör gälla såväl budget, propositioner och riktlinjer
av olika slag som de löpande ärendena och föredragningen inför
departementschefen. Även arbetet med planeringen bör i den mån den
håller sig inom sakområdet utföras inom vederbörlig arbetsenhet. För att
göra organisationen så smidig som möjligt föreslår jag att ansvaret för
arbetet inom ett sakområde läggs på en person i egenskap av huvudman
för detta. Någon fast indelning av personalen i sektioner e. d. inom arbetsenheterna
bör inte förekomma. Naturligtivs bör arbetsfördelningen mellan
huvudmännen inte hindra att särskilda uppgifter, även sådana som
rör en eller flera huvudmäns områden, tillfälligt uppdras åt annan person
eller en speciell arbetsgrupp.

Närmare gränsdragning mellan chefstjänstemännens och huvudmännens
uppgifter synes inte kunna ske genom generella, detaljerade regler. Och
gränsdragningen bör heller inte låsas fast. Den bör kunna anpassas efter
olika omständigheter såsom sakområdets art, tjänstemännens personliga
läggning m. m. Över huvud torde i departementen, som är beredande och
planerande organ, en anda av god samarbetsvilja vara minst lika viktig som
en fast ansvarsfördelning.

Som jag förut sagt torde i en organisation som den nu skisserade behovet
av särskilda åtgärder för samordningen inom departementen i huvudsak
angå samordningen mellan sakområdena. Särskilda åtgärder torde böra vidtas
för att underlätta departementschefens och chefstjänstemännens arbete

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

med samordningen och planeringen inom departementen. Detta bör främst
ske så att ett stabsorgan, ett planerings- och budgetsekretariat, inrättas med
uPP8*ft att lämna biträde vid den översiktliga planeringen, samordningen
av budgetarbetet och redigeringen av departementets andel i statsverkspropositionen.
En följdriktig tillämpning av de principer som jag har förordat
för departementsorganisationen skulle innebära en fördelning av de internationella
ärendena i huvudsak på de olika sakenheterna. En sådan ordning
synes också böra i princip förordas. I departement där de internationella
ärendegrupperna är av större omfattning eller där handläggningen av internationella
ärenden är fördelad på ett flertal sakområden kan dock behövas
ett organ som bistår chefstjänstemännen vid samordningen av det internationella
arbetet och utgör departementets kontaktorgan gentemot utrikesdepartementet.
Detta organ bör ugöras av ett internationellt sekretariat i stabsställning.

Jag återkommer nu till rätlsnvdeiningarna. En konsekvent tillämpning av
de principer för departementsorganisationen som jag skisserat skulle medföra,
att rättsavdelningarna avskaffas och att varje huvudman förses med
erforderligt lagtekniskt och juridiskt-konsultativt biträde samt att rättsavdelningschefens
uppgifter fördelas mellan statssekreteraren, expeditionschefen
och huvudmännen för sakområdena efter den arbetsfördelning mellan
dem som jag förut talat om. Detta förefaller emellertid inte genomförbart
i praktiken. De flesta sakområden torde inte ge fullt arbete för ett sådant
biträde. Inom många sakområden skiftar behovet starkt från tid till
annan. Vissa departement förutom justitiedepartementet har också lagstiftningsuppgifter
som — i varje fall tidvis — är av sådan tyngd att det inte är
möjligt för statssekreteraren och expeditionschefen att hinna med dem.
Inte heller kan det förutsättas att av dessa tjänstemän alltid någon har den
för Iagstiftningsuppgifter lämpliga utbildningen. Lagstiftningsuppgifter förekommer
dessutom som inte lämpligen kan inordnas i någon arbetsenhet.
Inom varje departement bör därför särskild personal finnas för lagstiftning
och annat författningsarbete samt juridiskt-konsultativa uppgifter. Med
hänsyn till behovet av att lagstiftningsaspekterna beaktas på ett så tidigt
stadium av planeringsarbetet som möjligt bör utöver statssekreteraren och
expeditionschefen finnas en chefstjänsteman, en rättschef, med uppgift,
förutom juridisk konsultverksamhet, alt svara för större delen av statssekreterarens
och för expeditionschefens funktioner med avseende på lagstiftningen.
Detta måste självfallet ske i nära samarbete med statssekreteraren
och expeditionschefen så atl den önskvärda samordningen i politisktsamhällsekonomiskt
och formellt avseende inte försummas. Det bör vidare
åligga honom att svara för författningsarbetet och därmed jämförliga uppgifter
i samarbete med vederbörande huvudman och dennes personal. På
rättschefen bör vidare ankomma att såsom huvudman handlägga sådana
lagstiftningsärenden som är av den omfattning eller så fristående från ar -

14

Knngl. Maj:ts proposition nr 65 år 1665

betsenheternas sakområden att de inte lämpligen kan inpassas i någon huvudmans
arbetsuppgifter och även löpande ärenden som hänger nära samman
med lagstiftningsarbetet. Det bör inte vara uteslutet att i vissa departement
anförtro rättschefens uppgifter åt expeditionschefen. I departement
där ytterligare särskild personal behövs för rättsärenden bör denna bilda
ett särskilt serviceorgan för hela departementets behov, ett rättssekretariat,
under rättschefens ledning.

Jag förordar alltså att departementens interna organisation i princip utformas
enligt följande huvudgrunder. Jag hänvisar till en tablå, vilken torde
få fogas till protokollet i ärendet som bilaga. Den nuvarande tudelningen av
organisationen upphör. Indelning i statssekreterar- och expeditionschefsavdelningar
eller i andra avdelningar skall inte längre förekomma. Statssekreteraren
är departementets främste tjänsteman liksom hittills. Chefstjänstemännen
i departementet, dvs. statssekreteraren, expeditionschefen och rättschefen,
skall utöva särskilda funktioner över departementets hela verksamhetsområde.
För biträde med samordnings-, planerings- och budgetarbetet
samt i vissa departement för biträde med internationella ärenden finns
sekretariat. Härjämte finns i de departement där behov föreligger därav ett
organ för biträde med lagstiftning och för juridiskt-konsultativ verksamhet,
ett rättssekretariat. För den handläggande verksamheten svarar inom de
särskilda sakområdena en huvudman för området med biträde av den personal
som är avdelad för detta. I åtminstone ett par departement, främst
finansdepartementet, måste vissa avvikelser från denna principiella organisation
ske. Även i dessa bör dock största möjliga överensstämmelse med
principorganisationen eftersträvas.

Den nu skisserade principorganisationen för enskilt departement medför
förbättrade resurser för planering och samordning jämfört med nuvarande
organisation. Genom tillkomsten av huvudmän för avgränsade sakområden
— vilken organisation i och för sig ger ökade planeringsresurser — avlastas
chefstjänstemännen uppgifterna i samband med den omedelbara arbetsledningen
till förmån för viktigare planerings- och samordningsfrågor, varjämte
till deras disposition vid arbetet med dessa frågor ställs personal i
stabsställning. Den föreslagna organisationen ger sålunda förutsättningar
för en effektivare handläggning i departementen. Dessutom innebär den
nya organisationen bättre möjligheter att tillgodose rättssäkerhetskraven.

Den nya organisationen kan uppenbarligen inte genomföras omedelbart
utan det krävs en viss omställningstid. Inte minst hänsynen till personalen
gör en sådan nödvändig.

För att den avsedda effekten av omorganisationen skall till fullo uppnås
är det angeläget att rutinbetonade och andra mindre väsentliga regeringsärenden
överflyttas till andra organ. Jag vill än en gång understryka vikten
av effektiva åtgärder i detta syfte så att regeringen och departementen kan
koncentrera sitt arbete på de större och viktigare frågorna. Av samma skäl

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

bör också en del administrativa och liknande göromål avlastas departementen.
Iill denna fråga återkommer jag i det följande. Jag vill vidare erinra
om att frågan om kompetensfördelningen mellan Kungl. Maj:t i statsrådet
och regeringsrätten övervägs av förvaltningsdomstolskommittén. I den mån
det inte går att tillräckligt snabbt minska antalet konselj ärenden bör det
vara möjligt att tillfälligt inrätta en särskild arbetsenhet inom berörda departement
för handläggning av sådana ärenden.

Enligt direktiven bör utredningen upprätta förslag till organisation av
departementen. Sådana förslag har upprättats för samtliga av utredningen
berörda departement utom civildepartementet. Förslagen redovisas av departementscheferna.
Utformningen av civildepartementets organisation bör
ske samtidigt som ställning tas till organisationen för ett nytt statligt förliandlingsorgan
utanför civildepartementet. Proposition med förslag om inrättande
av ett sadant organ avses skola föreläggas riksdagen senare i vår.

Beträffande principerna för departementens interna organisation har utredningen
haft överläggningar med statsdepartementens företagsnämnd och
representanter för Statsdepartementens SACO-förening.

Samordningen mellan departementen

I fråga om den tredje av utredningens huvuduppgifter, samordningen
mellan departementen, har sedan uppdraget lämnades inträffat dels att en
statssekreterarbofattning inrättats i statsrådsberedningen, dels att ytterligare
ett statsråd utan departement utnämnts. Både detta statsråd och statssekreteraren
sysslar huvudsakligen med samordningsfrågor.

Som kommer att framgå av det följande krävs med hänsyn till den alltmer
ökande arbetsvolyinen i departementsorganisationen genomgående personalförstärkningar
vid de särskilda departementen. De ökande arbetsuppgifterna
ligger främst på områdena för planering, samordning och vidareutveckling.
Även inom statsrådsberedningen har detta slag av uppgifter
ökat. Bl. a. synes behovet av samordning inom och överblick över det statliga
utredningsväsendet ställa nya krav på statsrådsberedningen.

Rådande förhållanden i fråga om samordningen mellan departementen
torde ej ge skäl till anmärkning. Jag vill erinra om att samtliga de 16 statsrådsämbeten,
som lagen den 11 april 1947 (nr 152) om antalet statsdepartement
och statsråd utan departement medger, f. n. är tillsatta. Kungl. Maj :t
bör emellertid inte vara hindrad att utnämna ytterligare ett statsråd om
behov skulle uppkomma därav, t. ex. för samordningsuppgifter eller avlastning
av någon departementschef. Den ändrade lagstiftning som detta förutsätter
torde få anmälas i annat sammanhang.

Statsdepartementens organisationsavdelning

I enlighet med beslut av 1948 års riksdag (prop. 1 bil. 9, SU 7, rskr 7) inrättades
statsdepartementens organisationsavdelning den 1 juli samma år.

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

Organisntionsavdelningens verksamhet kom på ett tidigt stadium att koncentreras
till löpande kamerala arbetsuppgifter. Denna utveckling accentuerades
ytterligare då fr. o. m. den 1 juli 1961 utanordningar från anslagen
till extra utgifter och till kommittéer och utredningar genom sakkunniga
överfördes från statskontorets fondbyrå till organisationsavdelningen
(prop. 1960: 126, SU 107, rskr 282). Organisations- och rationaliseringsverksamheten
kom således — bortsett från de kamerala lunktionerna — att
spela en underordnad roll.

Mot bakgrund av den växande arbetsbelastningen för statsdepartementen
framstår det som jag tidigare framhållit såsom angeläget att den handläggande
personalen i departementen i största möjliga utsträckning kan ägna
sig åt egentliga departementsuppgifter och inte behöver syssla med administrativa
göromål annat än när detta är oundgängligen nödvändigt. Vidare
bör åtgärder vidtas för att de arbetsuppgifter som är förenade med departementsorganisationens
administration skall kunna utföras så rationellt som
möjligt. Inom utredningen har därför en allmän genomgång av handläggningen
av administrativa göromål i departementen gjorts. Som ett resultat
härav föreslås i det följande att ytterligare kanslisttjänster inrättas i departementen
för att möjliggöra överflyttningar från handläggande personal
av främst vissa uppgifter som sammanhänger med budgetarbetet. Vid en
särskild undersökning har möjligheterna att avlasta handläggande personal
uppgifter inom den egentliga administrativa verksamheten samt lämpligheten
av att i ökad utsträckning sammanföra uppgifter inom denna verksamhet
i ett för departementen gemensamt serviceorgan utretts. Undersökningsresultatet
har inom utredningen sammanfattats i en arbetspromemoria med
förslag om förstärkning av organisationen för statsdepartementens centrala
administration. Över promemorian har samtliga expeditionschefer avgett
yttranden och i huvudsak tillstyrkt förslagen.

Avsikten är givetvis inte att här gå in på frågan om den lämpligaste handläggningen
i och för sig av de olika administrativa uppgifterna. Med de förslag
som jag i det följande lägger fram åsyftas främst att få till stånd en
organisation som medger en effektivering av det administrativa arbetet inom
departementsorganisätionen.

Vad angår förhållandena på det personaladministrativa området är rekryteringsverksamheten
f. n. fördelad på samtliga departement. Detta innebär
bl. a. att förutsättningar saknas för samlade insatser av rekryteringsbefrämjande
natur till fromma för samtliga departement. Särskilt med hänsyn till
de svårigheter att rekrytera personal till departementen som föreligger sedan
flera år är det enligt min mening angeläget att åtgärder vidtas för att effektivera
denna del av den administrativa verksamheten. För hithörande
åtgärder är uppenbarligen ett för departementen gemensamt serviceorgan
väl lämpat. Detta bör bl. a. utgöra departementsorganisationens kontaktorgan
gentemot grupper och enskilda som är av intresse från rekryteringssyn -

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

punkt liksom gentemot arbetsmarknadsorganen och utbildningsanstalterna.
Den centrala verksamhet av servicenatur som jag föreslår bör givetvis inte
få utesluta att åtgärder för exempelvis rekrytering vidtas genom de enskilda
departementen. Beslut om anställning av personal i departementen bör
inte vara en uppgift för det centrala organet annat än om så begärs.

Som en väsentlig förutsättning för goda rekryteringsförhållanden gäller
numera i högre grad än förr att kraven på en effektiv organisation av arbetet
är väl tillgodosedda. Jag anser mig därför även från denna utgångspunkt
böra understryka betydelsen av de förslag som jag i andra sammanhang
lägger fram för att effektivera arbetet inom departementsorganisationen.

Personalregistreringen sker f. n. i varje departement för sig och efter
skilda system. Avsevärda fördelar torde vara att vinna med en centralisering
av denna verksamhet. Bl. a. torde en teknisk rationalisering därvid bli
möjlig.

I fråga om den kamerala verksamheten har det visat sig att ytterligare
uPPg''fter kan flyttas från departementen till organisationsavdelningens kassakontor,
varigenom personal i departementen kan befrias från åtskilliga
administrativa bestyr. En vidare teknisk rationalisering kan ske även inom
det kamerala området.

Inom området för intendenturverksamheten torde fördelar kunna uppkomma
om ett för departementen gemensamt serviceorgan kan biträda departementen
med upphandlingen. Serviceorganet bör även ha hand om vissa
andra delar av intendenturverksamheten, t. ex. vice-värdskap för departementsorganisationens
lokaler, också de utanför kanslihuset belägna, telefonväxel,
restaurang, städning, budcentral med duplicering samt statsrådsbilar.

Resurserna för rationaliseringsverksamheten inom departementsorganisationen
bör förstärkas.

Vad jag tidigare sagt beträffande sammanförande av administrativa göromål
till ett för departementen gemensamt serviceorgan gäller i tillämpliga
delar också arbete av denna art som utförs i departementen för utredningsväsendets
räkning.

Jag finner alltså att arbetsuppgifter bör i ökad omfattning överföras till
ett för departementen gemensamt serviceorgan. Den närmare gränsdragningen
mellan de enskilda departementen och serviceorganet bör ske successivt
och i nära samarbete mellan representanter för departementen och det centrala
organet.

Under åberopande av det anförda föreslår jag att statsdepartementens organisationsavdelning
förstärks med en sektion för personalärenden och en
sektion för intendentur- och rationaliseringsärenden. Den befattningshavare
som skall utöva det omedelbara chefskapet över organisationsavdelningen
bör även vara chef för sektionen för personalärenden. Någon ändring i
fråga om organisationsavdelningens departementstillhörighet anser jag f. n.
inte böra vidtas. Avdelningen bör därför t. v. som hittills vara underställd
2 Bihang till riksdagens protokoll 1:005. I samt. Nr 65

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

finansdepartementet och medelsbehoven för avdelningen för nästa budgetår
senare i dag få anmälas av chefen för finansdepartementet.

I fråga om principerna för uppdelning av administrativa arbetsuppgifter
mellan departementen och statsdepartementens organisationsavdelning har
utredningen haft överläggningar med representanter för Statstjänstemannaförbundet
och Civilförvaltningens personalförbund.

Arbetsformerna inom departementsorganisationen

Jag vill här nämna att inom utredningen även görs undersökningar om
arbetsformerna inom departementsorganisationen på såväl den handläggande
personalens som biträdes- och expeditionsvaktspersonalens arbetsområden.
Resultaten av dessa undersökningar ämnar jag redovisa i sådan tid att
de, i den mån så bör ske, kan anmälas för 1966 års riksdag. Som jag tidigare
nämnt framläggs emellertid i det följande som ett resultat av nämnda undersökningar
förslag om inrättande av ytterligare kanslisttjänster i departementen.

Personalfrågor

Slutligen vill jag ta upp en del personalfrågor. Frågan om lönegradsplaceringen
för departementens chefstjänstemän — statssekreterare, expeditionschefer
och rättschefer samt i finansdepartementet budgetchef och planeringschef
— är inte av natur att böra prövas i detta sammanhang.

De nya huvudmännen torde böra placeras i B 3 eller, där sakområdet har
särskild tyngd, B 4. Chef för ej integrerad enhet torde böra placeras i B 1
eller, där handläggningen är särskilt kvalificerad, B 3. Den handläggande
personalen i övrigt inom departementen bör vara placerad i B 1 och högst
A 27. Rekrytering bör kunna ske i högst sistnämnda lönegrad. Särskilt lönetillägg
bör i fortsättningen utgå till chefstjänstemännen och viss annan personal
i B 4 och B 3. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa det särskilda
tilläggets storlek.

Tjänstetiteln synes lämpligen vara för befattningshavare i B 4, med undantag
för chefstjänstemän, departementsråd, för befattningshavare i B 3
kansliråd, för befattningshavare i B 1, A 27 och A 25 departementssekreterare
och för övrig handläggande personal kanslisekreterare.

Lönesättningen i en normalorganisation för statsdepartement skulle vid
ett genomförande av de förslag som jag nu framlagt bli följande. Såsom
chefstjänstemän finns statssekreterare i B 5, expeditionschef i B 4 och rättschef
i B 4. I sekretariat finns departementssekreterare i B 1 och i övrigt personal
i högst A 27. I arbetsenheter för särskilda sakområden — integrerade
enheter -— finns som huvudmän kansliråd i B 3 och i vissa fall departementsråd
i B 4 samt i ej integrerade arbetsenheter som chefer departementssekreterare
i B 1 eller undantagsvis kansliråd i B 3. I båda slagen av arbetsenheter
kan vidare finnas departementssekreterare i B 1 samt departements -

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1665

sekreterare eller kanslisekreterare i högst A 27. Chefstjänstemännen och
viss annan personal i B 4 och B 3 erhåller särskilt lönetillägg.

Tidigare har jag betonat vikten av flexibilitet och smidighet i departeinentsorganisationen.
Enligt min mening är det nödvändigt inte bara att
öka möjligheterna att snabbt anpassa ärendefördelningen och personalindelningen
efter ändrade behov. Också i fråga om tjänsters inrättande bör
den nuvarande stelheten upphävas. Härigenom torde även rekryteringen till
departementsorganisationen kunna underlättas. För att snabbt kunna anpassa
organisationen efter behov bör Kungl. Maj :t äga inrätta andra tjänster
än sådana som är avsedda för chefstjänstemännen. Jag förordar alltså att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att i departementen
utom i utrikesdepartementet inrätta tjänster som departementsråd
i Br 4, kansliråd i Br 3 samt departementssekreterare i Br 1 och departementssekreterare
eller kanslisekreterare i högst Ae 27. I konsekvens härmed
bör anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal vara
förslagsvis betecknad. Kungl. Maj :t bör även ha rätt att inrätta personliga
tjänster med förordnande t. v. med nyssnämnda tjänstebenämningar eller,
såvitt avser personal för rättsärenden, med tjänstebenämningen lagstiftningsråd.
Inrättas sådan tjänst för person som innehar ordinarie eller extra
ordinarie tjänst synes sistnämnda tjänst böra få föras över stat. lvontraktsanställning
kan också i vissa fall ifrågakomma, varvid vederbörande bör
kunna tilldelas den tjänstetitel som närmast motsvarar ifrågavarande arbetsuppgifter.
Liksom hittills synes även böra kunna anställas tillfällig personal
med anlitande av medel under anslagsposten Ersättningar till expertis
och tillfällig arbetskraft.

Omorganisationen förutsätter olika övergångsåtgärder. Bl. a. kan det bli
nödvändigt att föra tjänster på övergångsstat. Kungl. Maj :t bör inhämta
riksdagens bemyndigande till detta. Helt naturligt bör organisationen inte
medföra att någon tjänsteman får lägre lön än tidigare. Kungl. Maj :t bör
också kunna förordna tjänsteman som den 30 juni 1965 innehar eller senast
fr. o. in. den 1 juli 1964 med vikariatslön uppehåller tjänst som byråchef
i Br 2 eller kansliråd i Bo 1 på personlig tjänst i Br 3 även om vederbörandes
arbetsuppgifter i den nya organisationen ej kommer att motsvara dem
som bör ankomma på kansliråd i sistnämnda lönegrad. Motsvarande bör
gälla för den som senast fr. o. in. den 1 juli 1964 innehar förordnande att
bestrida göromål som ankommer på byråchef eller kansliråd. Tjänster i
Bo 1 bör inte få besättas med vikarie. Vidare bör budgetsekreterare, som
i den nya organisationen inte erhåller tjänst i B 1 eller högre lönegrad, kunna
få personlig tjänst i B 1. Även i övrigt kan övergångsanordningar behövas.

Frågan över huvud i vad mån det i departementen skall finnas tjänster
för handläggande personal med beteckningen Bo eller Ao, dvs. tjänster avsedda
som sluttjänster, skall enligt direktiven las upp av utredningen. Så -

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965

som anförs i direktiven bör endast ett fåtal tjänster för handläggande personal
i departementen vara slnttjänster. Jag finner det uppenbart att dessa
inte bör finnas bland de nya kansliråds- och departementsrådstjänsterna
som bör tillsättas med förordnande t. v. Däremot förtjänar det att övervägas
om inte bland departementssekreterarna i varje departement bör finnas åtminstone
några som tillsätts med fullmakt. Rättssäkerhetssynpunkterna och
behovet av att trygga en viss kontinuitet synes tala för att det för de flesta
sakområdena finns en sluttjänst på löneplan B. F. n. finns i flertalet departement
flera tjänstemän i Bo 1 som kan antas t. v. behålla dessa tjänster.
Inte förrän avgången från dem får en viss omfattning behöver frågan tas
upp i dessa departement. Behovet av sluttjänster i Bo 1 får alltså prövas efter
hand mot bakgrund av förhållandena i de särskilda departementen. På
löneplan A bör inga sluttjänster finnas.

Jag vill i detta sammanhang ytterligare betona angelägenheten av att rekryteringen
till departementen av handläggande personal förbättras. Det är
min förhoppning att den föreslagna organisationen skall kunna erbjuda sådana
arbetsuppgifter och befordringsförhållanden som kan tilltala personal
av den art som behövs i kanslihuset.

Regeringsrättsföredragandeorganisationen har jag inte funnit anledning
behandla under utredningen.

Som jag förut antytt har de gjorda bedömandena om arbetsbelastningen
i departementsorganisationen lett till förslag om inrättande av ett relativt
stort antal nya tjänser. Lokalfrågan är för statsdepartementen utomordentligt
brännande. Om tillfälle inte ges att, som år 1963 skedde för handelsdepartementets
del, flytta ytterligare ett eller två departement till lokaler utanför
kanslihuset och kanslihusannexet kommer en stor del av den angelägna
omorganisationen — vilken ju i första hand tillkommit för att ge departementsorganisationen
ökad effektivitet — att stanna pa papperet. Särskilda
åtgärder har därför vidtagits för att ytterligare lokaler i kanslihusets närhet
skall kunna ställas till departementsorganisationens förfogande.

Hemställan

Föredraganden hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
bemyndiga Kungl. Maj :t

a) att i statsdepartementen utom utrikesdepartementet i
överensstämmelse med vad i det föregående anförts inrätta
dels tjänster som departementsråd i lönegrad Br 4, kansliråd
i lönegrad Br 3 och departementssekreterare i lönegrad
Br 1 samt som departementssekreterare eller kanslisekreterare
i högst lönegrad Ae 27, dels personliga tjänster med
förordnande t. v.;

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

b) att fastställa storleken av särskilt lönetillägg till chefstjänstemännen
och viss annan personal i lönegraderna B 4
och B 3 i statsdepartementen utom utrikesdepartementet;
samt

c) att vidtaga de övergångsanordningar som behövs till
följd av omorganisationen av departementen.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Martti Heino

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Bilaga

Schematisk skiss över departementsorganisation med stahssekretariat och integrerade enheter

I DEPARTEMENTSCHEF

I , »

Chefstjänstemän: |

Statssekreterare Expeditionschef Rättschef |

Huvudman

Huvudman

Huvudman

PB

sekretariat för planerings- och
budgetärenden

sekretariat för internationella
ärenden

rättssekretariat

- integrerad enhet (enhet till vilken hänförs
sakområdes ärenden från nuvarande såväl statssekreterar-
som expeditionschefsavdelning)

= ej integrerad enhet

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

23

Bilaga 2

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms
slott den 26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Erig Nilsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler härefter fråga
om anslag till justitiedepartementet m. m. samt anför.

1 statsverkspropositionen (bil. 4 s. 5 och 15) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1965/66 beräkna till Statsrådsberedningen: Avlöningar ett förslagsanslag av
1 099 000 kr., till Statsrådsberedningen: Omkostnader ett förslagsanslag av
87 000 kr., till Justitiedepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av
3 720 000 kr., till Justitiedepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av
355 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 4 200 000 kr., till
Extra utgifter ett reservationsanslag av 220 000 kr., till Högsta domstolen
in. m.: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 246 000 kr. och till Högsta domstolen
m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag av 384 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu avslutats
och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN
Andra huvudtiteln
A. Justitiedepartementet in. m.

A 1. Statsrådsberedningen: Avlöningar. Samordningsuppgifter med avseende
bl. a. på det statliga utredningsväsendet bör i ökad utsträckning ankomma
på statsrådsberedningen.

Efter samråd med statsrådet Hermansson föreslår jag att i statsråds -

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965

beredningen skall, såvitt avser de delar av personalorganisationen som berörts
av departementsutredningen, finnas tjänster för en statssekreterare i
Br 5, en rättschef i Br 4 — i utbyte mot en rättsavdelningschef —, ett kansliråd
i Br 3 eller en departementssekreterare i Br 1 — i utbyte mot en byråchef
— och en departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst Ae 27.
De behov av ytterligare personal som uppkommer kan tillgodoses genom utnyttjande
av justitiedepartementets anslagspost Ersättningar till expertis
och tillfällig arbetskraft.

Vidare bör den nu för forskningsberedningen avsedda tjänsten som förste
kanslisekreterare, kanslisekreterare eller amanuens i högst Ae 23 utbytas
mot en tjänst som departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst
Ae 27.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen beräknar jag medel
för en utökning med tre tjänster utöver nuvarande antal. Av dessa bör en
vara ordinarie, nämligen en som förste expeditionsvakt i Ao 9. Vidare bör
en tjänst som expeditionsvakt i Ao 7 utbytas mot en tjänst som förste
expeditionsvakt i Ao 9.

Anslaget torde böra uppföras med (987 000 -f- 211 000) 1 198 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning
för statsrådsberedningen i enlighet med vad jag
föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för statsrådsberedningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till statsråden utan departement,

förslagsvis ............................... 269 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 159 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 339 000

4. Representationsbidrag, förslagsvis .......... 29 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 402 000

Summa kr. 1 198 000

c) till Statsrådsberedningen: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 198 000 kr.

A 2. Statsrådsberedningen: Omkostnader. Anslaget bör uppräknas med
30 000 kr. för ökade kostnader för expenser. Ä andra sidan bortgår ett för
budgetåret 1964/65 anvisat belopp för engångsutgifter om 14 000 kr. I en -

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965 25

lighet härmed bör anslaget uppföras med (71 000 + 30 000 — 14 000) 87 000
kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Statsrådsberedningen: Omkostnader för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 87 000 kr.

A 3. Justitiedepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Hermansson
föreslår jag följande organisation för justitiedepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet hör i enlighet med den föreslagna
normalorganisationen liksom hittills finnas en statssekreterare i Br 5 och
eu expeditionschef i Br 4.

Statssekreteraren i justitiedepartementet utövar f. n. en direkt ledande
verksamhet över lagstiftningsarbetet. Delta arbete är mycket omfattande.
För att statssekreteraren skall kunna ägna sig åt de uppgifter som i övrigt
ankommer på honom i fråga om departementets planerande verksamhet
bör finnas ytterligare en chefstjänsteman som skall kunna överta en del av
statssekreterarens nuvarande uppgifter inom lagstiftningsarbetet. Denne
chefstjänsteman bör vara rättschef i Br 4.

Antalet integrerade enheter har i nuvarande läge beräknats till två. För
ledningen av dessa arbetsenheter bör finnas ett departementsråd i Br 4
och ett kansliråd i Br 3.

Vidare räknar jag —- i enlighet med den av statsrådet Hermansson förordade
normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat.

Med hänsyn till omfattningen av lagstiftningsverksamheten inom justitiedepartementet
torde för denna verksamhet t. v. böra finnas fem arbetsenheter.
För ledningen av varje enhet bör finnas departementsråd i Br 4.
Liksom f. n. är fallet bör därutöver t. v. finnas en särskild enhet för frågor
som sammanhänger med författningsrevisionen. Jag får erinra om att
Kungl. Maj :t förordnat chefen för denna enhet att bestrida på rättsavdelningschef
ankommande göromål.

För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna
samt planerings- och budgetsekretariatet beräknar jag sammanlagt fyra
tjänster som departementssekreterare i Br 1 och tio som departementssekreterare
eller kanslisekreterare i högst Ae 27.

Vidare beräknar jag för den del av justitiedepartementet som berörts av
departementsutredningen medel för fem kanslisttjänster i reglerad befordringsgång.

Inom justitiedepartementet finns f. n. en särskild enhet för medborgarskapsärenden,
vars chef av Kungl. Maj:t förordnats att bestrida på expeditionschef
ankommande göromål. Denna enhet, vars organisation inte berörts
av departementsutredningen, torde t. v. i avbidan på resultatet av den
pågående utredningen med översyn av medborgarskapsiagstiftningen böra
bestå. Den tjänst som byrådirektör i Ao 27 och de tre tjänster i kanslisekre -

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

terarkarriären som nu är knutna till enheten bör dock utbytas mot fyra
tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst Ae 27.

Genom prop. 1964:140 (s. 31) har Kungl. Maj :t föreslagit, att högsta
domstolens hörande inte skall vara obligatoriskt i alla nådeärenden inom
domstolens verksamhetsområde. Riksdagen har som vilande antagit förslaget.
Enligt vad som uttalas i propositionen förutsätter förslaget, att beredningen
av dessa ärenden, vilken nu är uppdelad på justitierevisionen och
justitiedepartementet, helt koncentreras till departementet. Nådeärendenas
handläggning har inte berörts av departementsutredningen.

Den personal som f. n. bereder nådeärenden inom justitiedepartementet
består av en byråchef, en särskild föredragande och en kontorist. Genom
att beredningen av nådeärendena — om riksdagen slutligt godkänner förslaget
— i fortsättningen helt skall ske i departementet kommer arbetsuppgifterna
att väsentligt öka. Det är därför lämpligt att inrätta ett särskilt organ
i departementet för handläggningen av nådeärendena. Detta organ bör
ledas av en tjänsteman med betydande erfarenhet av domarvärv. För ändamålet
bör inrättas en tjänst för departementsråd i Br 4. Till organet bör
t. v. knytas arvodesanställda föredragande. Det erforderliga antalet föredragande
kan f. n. beräknas till fyra. För arbetet med nådeärendena bör departementet
också tillföras en tjänst som departementssekreterare eller kanslisekreterare
i högst Ae 27 och en som kansliskrivare i Ao 11. Jag beräknar
vidare medel för en expeditionsvaktstjänst och ytterligare tre biträdestjänster.

Nedre justitierevisionens organisation kan givetvis minskas som en följd
av att beredningen av nådeärendena koncentreras till justitiedepartementet.
Denna koncentration medför viss rationalisering av beredningsarbetet och
minskningen blir därför av större omfång än den motsvarande ökning som
behövs inom departementet. Till justitierevisionens organisation återkommer
jag i samband med behandlingen i det följande av anslaget Högsta domstolen
m. m.: Avlöningar.

Följande tjänster bör stå kvar på justitiedepartementets personalförteckning
men inte få återbesättas, nämligen tre som kansliråd i Bo 1, tre som
byrådirektör i Ao 27, tre som byrådirektör i Ao 25 och två som förste kanslisekreterare
i Ao 23. I den mån sådan tjänst uppehålls bör motsvarande
tjänst som departementssekreterare hållas vakant.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsutredningen
ännu inte framlagt förslag. Jag beräknar — utöver vad som tidigare
förordats för nådebyråns del — för nästa budgetår medel för en utökning
med sex tjänster utöver nuvarande antal. Av dessa bör en vara ordinarie,
nämligen en som kansliskrivare i Ao 11. En tjänst som kansliskrivare
i Ao 11 bör ändras till tjänst som kontorsskrivare i Ao 13 och tre tjänster
som expeditionsvakt i Ao 7 till tjänster som förste expeditionsvakt i Ao 9.
Därjämte bör en tjänst som expeditionsvakt i Ae 7 ordinariesättas.

27

Kimgl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

Med hänsyn till bl. a. den omfattande lagstiftningsverksamheten och det
på grund härav föreliggande behovet att tillfälligt knyta personal med särskilda
kunskaper till justitiedepartementet bör anslagsposten till ersättningar
till expertis och tillfällig arbetskraft höjas med 600 000 kr.

Anslaget torde böra uppföras med (3 126 000 + 1 667 000) 4 793 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning
för justitiedepartementet i enlighet med vad jag
föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för justitiedepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 781 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ........................ 1 350 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 413 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 1 195 000

Summa kr. 4 793 000

c) till Justitiedepartementet: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 4 793 000 kr.

A 4. Justitiedepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen i
den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (285 000 + 125 000)
410 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser inräknat 103 000
kr. för engångsanskaffning av inventarier m. in. i samband med den utökade
organisationen.

1. Sjukvård m. m.

2. Reseersättningar

3. Expenser ......

Anvisat Föreslagen ändring

1964/65 1965/66

7 000 + 3 000

53 000 -f 20 000

185 000 + 102 000

+ 125 000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Justitiedepartementet: Omkostnader för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 410 000 kr.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

A 9. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 3 milj. kr. Reservationen
den 30 juni 1964 utgjorde 540 380 kr. Sammanlagt disponeras alltså för
detta budgetår i runt tal 3,5 milj. kr.

Under år 1964 har bl. a. besvärssakkunniga, utredningen angående försöksverksamhet
mot ungdomsbrottsligheten, 1959 års förlagsinteckningskommitté
och 1963 års undersökningskommission (juristkommissionen i
Wennerströmaffären) slutfört sin verksamhet. Flera kommittéer med omfattande
uppdrag fortsätter sin verksamhet, bl. a. expropriationsutredningen,
domstolskommittén, trafikmålskommittén, förvaltningsdomstolskommittén,
etableringsutredningen, forskningsberedningen, immissionssakkunniga
och 1963 års markvärdekommitté. Ett flertal nya utredningar har tillsatts.
Till dessa hör bl. a. pressutredningen, parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären,
fastighetsregisterutredningen, länsdemokratiutredningen och
utredningen om förmynderskapslagstiftningen.

Den omfattande utredningsverksamheten ökar medelsbehovet. Med hänsyn
härtill och med hänvisning till vad chefen för finansdepartementet i annat
sammanhang i dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter
beräknar jag medelsbehovet till 4,3 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde
böra ändras till Kommittéer m. m.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer in. m. för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 4 300 000 kr.

A 12. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats
195 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 104 770 kr. Sammanlagt
disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 300 000 kr. Anslaget torde
för nästa budgetår böra uppföras med 305 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett
reservationsanslag av 305 000 kr.

C. Domstolarna

C 1. Högsta domstolen m. m.: Avlöningar. Anslaget avser avlöningar till
såväl högsta domstolens ledamöter som tjänstemän vid nedre justitierevisionen.

Nedre justitierevisionen (skr 31/8 1964) hemställer om ett anslag på
4 788 000 kr., vilket innebär en minskning av anslaget med 34 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965

29

Personalminskningar

1. 5 extra revisionssekreterare Bl........

2. 2 amanuenser rb ....................

1 kansliskrivare Ao 11...............

3. 1 kansliskrivare Ao 11 (registratorsexp.)

4. 1 expeditionsvakt Ae 7..............

5. 2 kontorsbiträden högst Ae 5.........

Ökning eller
minskning

— 269 640

— 61 296

— 20 280
— 20 280

— 16 48S

— 29 760

T jänsteföråndringar

6. Ordföranden i justitierevisionen Bo 1—Bo 4 (till ordföranden
utgående befattningsarvode och särskild ersättning om

tillhopa 8 440 kr. bortfaller) .......................... -|-

7. 3 protokollssekreterare Ao 19—Ao 21 .................. -j 8.

Icke rättsbildade biträden

1 kansliskrivare Ao 11—kontorsskrivare Ao 13, 3 kontorister
Ao 9—kansliskrivare Ao 11, 1 kanslibiträde Ao 7—kon -

torist A o 9.......................................... -f 9.

1 förste expeditionsvakt Ao 9—materialförvaltare Ao 11 .. -f 10.

1 expeditionsvakt Ao 7—förste expeditionsvakt Ao 9...... +

68
9 972

9 936
1 968
1 824

Löneomräkning

+ 359 976
— 34 000

Motiv

Nedre justitierevisionen utgår från att nådeärendenas beredning och expediering
inte skall ankomma på justitierevisionen efter den 1 juli 1965.

1. Om revisionssekreterarna helt befrias från skyldighet att ta befattning
med nådeärenden torde antalet extra revisionssekreterare kunna minskas
med fem.

2. Om på kansliexpeditionen inte vidare skall handläggas nådeärenden,
torde två amanuenstjänster kunna indras. Kansliskrivaren på kansliexpeditionen
har för närvarande hand om delgivningar. Arbetet med delgivningarna
avses bli överflyttat till expedieringsavdelningen för att där skötas av
kansliskrivare, en för var och en av högsta domstolens tre avdelningar. Om
så sker kan kansliskrivartjänsten på kansliexpeditionen indras.

3 och 8. Justitierevisionen föreslår, att arkivet och registratorsexpedilionen
sammanförs till en avdelning under ledning av en kontorsskrivare med
biträde av en kontorist. Till följd härav bör en kansliskrivartjänst indras,
eu sådan tjänst utbytas mot en kontorsskri var tjänst och en kanslibiträdestjänst
utbytas mot en tjänst som kontorist.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 05 år 1005

4—5. Om nådeärendena flyttas från justitierevisionen och någon transport
av akter i dessa ärenden inte behöver skötas av justitierevisionens personal,
kan två hiträdestjänster i reglerad befordringsgång och en tjänst
som expedilionsvakt indras.

6—7 och 9. Likartade yrkanden har framförts även i anslagsäskandena för
de senaste budgetåren (jfr prop. 1963: 1 bil. 4 s. 17 och 1964: 1 bil. 4 s. 15).

3. De nuvarande tre kontoristtjänsterna på expedieringsavdelningen bör
utbytas mot kansliskrivartjänster, eftersom allt delgivnings- och expedilionsarbete
i fortsättningen skall ankomma på denna avdelning.

10. För tjänstgöring företrädesvis i arkivet erfordras en expeditionsvakl,
för vilken bör inrättas en tjänst som förste expeditionsvakt i Ao 9. En tjänst
som expeditionsvakt i Ao 7 kan då indras.

Departementschefen

Såsom jag framhållit i det föregående kan justitierevisionens organisation
minskas om nådeärendenas beredning koncentreras till justitiedepartementet.
I enlighet med justitierevisionens förslag härom föreslår jag, att förevarande
anslag minskas med kostnaderna för fem extra revisionssekreterare
samt att tjänster för två amanuenser i reglerad befordringsgång, två kansliskrivare
i Ao 11, en expeditionsvakt i Ae 7 och två kontorsbiträden i högst
Ae 5 indras.

i samband med att det beredningsarbete som nu utförs inom justitierevisionen
överförs till justitiedepartementet bör företas vissa förändringar
av justitierevisionens kansliorganisation. Jag biträder justitierevisionens
förslag att i anledning härav inrätta en tjänst som kontorsskrivare i Ao 13,
tre som kansliskrivare i Ao 11, en som materialförvaltare i Ao 11, en som
förste expeditionsvakt i Ao 9 och en som kontorist i Ao 9. Vid bifall härtill
torde följande tjänster utgå, nämligen en som kansliskrivare i Ao 11, en
som förste expeditionsvakt i Ao 9, tre som kontorist i Ao 9, en som expeditionsvakt
i Ao 7 och en som kanslibiträde i Ao 7.

Övriga yrkanden av justitierevisionen kan jag inte biträda.

Kungl. Maj :t har i prop. 1964: 140 föreslagit, att lagrådet med hänsyn
till den stegrade lagstiftningsaktiviteten skall beredas möjlighet att arbeta på
tvä avdelningar. Om en sådan anordning skall kunna genomföras måste,
såsom framhålls i propositionen (s. 83), möjlighet finnas att utöka högsta
domstolens organisation. Genom propositionen föreslås, att lagrådsavdelning
skall bestå av — förutom ett regeringsråd — tre justitieråd med möjlighet
för Kungl. Maj :t att förordna en lagfaren, skicklig och oväldig person utanför
de aktiva justitierådens och regeringsrådens krets att inträda som ledamot
i stället för ett av justitieråden antingen på den ena eller på båda lagrådsavdelningarna.
Det framhålls att, med hänsyn bl. a. till den lättnad i arbetsbördan
som den föreslagna omläggningen av nådeärendenas behandling
kan väntas medföra för högsta domstolen, någon ökning av antalet justitie -

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

råd inte torde vara behövlig, så länge inte flera än fyra justitieråd tas i anspråk
för laggranskande uppgifter. I prop. 1965: 25 har framlagts förslag
till lag om lagrådet. Enligt förslaget skall lagrådet bestå av eu ordinarie
och en extra avdelning, av vilka den senare dock skall tjänstgöra endast
under tid Kungl. Maj:t bestämmer. I nämnda prop. har även föreslagits
sådan ändrad lydelse av 1 § lagen om högsta domstolens sammansättning
och tjänstgöring att om flera än fyra justitieråd beräknas komma att tjänstgöra
i lagrådet, Kungl. Maj :t äger bestämma, att antalet justitieråd ökas
från 24 till 25 eller 26.

Jag vill härjämte erinra om att Kungl. Maj :t i årets statsverksproposition
(bil. 4 s. 16) föreslagit att, om riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag om
möjlighet för lagrådet att arbeta på två avdelningar, antalet regeringsråd
skall få ökas med ett.

Jag förordar nu att, om förslaget till ändrad lydelse av 1 § lagen om högsta
domstolens sammansättning och tjänstgöring bifalles, medel beräknas under
nu förevarande anslag motsvarande lönen för ytterligare två justitieråd
från den 1 oktober 1965.

bör visst expeditionsvakts- och biträdesarbete åt den nya lagrådsavdelningen
bör beräknas 26 000 kr.

De av mig i det föregående föreslagna förändringarna i högsta domstolens
och nedre justitierevisionens organisation medför å ena sidan att förevarande
anslag bör nedräknas med 224 000 kr., medan å andra sidan en uppräkning
bör ske med 513 000 kr. för löneomräkningar.

Anslaget bör sålunda uppföras med (4 822 000 — 224 000 + 513 000)
5 111 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att göra de ändringar i personalförteckningen
för högsta domstolen och nedre justilierevisionen,
som föranleds av vad jag föreslagit i det föregående; b)

godkänna följande avlöningsstat för högsta domstolen
och nedre justitierevisionen, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 2 656 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 53 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 573 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 1 829 000

Summa kr. 5 111 000

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

c) till Högsta domstolen m. in.: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 5 111 000 kr.

C 2. Högsta domstolen m. m.: Omkostnader: Nedre Justitierevisionen (skr
31/8 1964) hemställer, att anslaget i anledning av ökade kostnader höjs med
50 000 kr. för reseersättningar och med 5 200 kr. för övriga expenser. Å
andra sidan bortgår ett för budgetåret 1964/65 anvisat belopp för engångsutgifter
om 5 200 kr.

Departementschefen

Anslaget, som för budgetåret 1964/65 uppförts med 334 000 kr., bör ökas
på sätt justitierevisionen föreslagit.

Därutöver bör ett belopp av 60 000 kr. beräknas för engångskostnader för
bl. a. inventarier i anledning av den dubblering som kan komma att ske av
lagrådet.

I följd härav bör anslaget uppföras med (334 000 + 50 000 + 5 200 —
5 200 + 60 000) 444 000 kr.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Högsta domstolen: Omkostnader för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 444 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Martti Heino

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

33

Bilaga 3

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter
fråga om anslag till försvarsdepartementet m. m. samt anför.

t statsverkspropositionen (bil. 6 s. 22) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66
beräkna till Försvarsdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av
2 770 000 kr., till Försvarsdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av
500 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 1 600 000 kr.
samt till Extra utgifter ett reservationsanslag av 600 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu
avslutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln
A. Försvarsdepartementet m. in.

A 1. Försvarsdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Hermansson
föreslår jag följande organisation för försvarsdepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna
normalorganisationen finnas en statssekreterare i Br 5, en expeditionschef i
Br 4 samt en rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot en rättsavdelningschef.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 65

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965

I anslutning till departementsutredningens arbete har inom försvarsdepartementet
gjorts en översyn av försvarets kommandoexpeditions ställning
och uppgifter. Inom kommandoexpeditionen bereds f. n. bl. a. kommandomål
enligt 15 § regeringsformen. Kommandoexpeditionen handhar vidare
bl. a. kontakterna med de i Sverige ackrediterade utländska försvarsattachéerna.
I samband med omorganisationen av departementet i övrigt bör
kommandoexpeditionen ombildas till eu särskild enhet, försvarsdepartementets
kommandoexpedition, under ledning av en officer i Br 4 direkt underställd
försvarsministern. I enheten bör handläggas bl. a. vissa värnpliktsärenden,
kontakter med utländska försvarsattachéer samt vissa andra ärenden
med internationell anknytning. Behov av ett särskilt sekretariat för internationella
ärenden föreligger alltså inte.

Försvarsministern är sedan den 1 juli 1962 inom regeringen i fredstid
närmast ansvarig för samordningen av totalförsvarsfrågor.. Samordningen
av den administrativa beredskapen ankommer doek på ett konsxdtativt statsråd.
I krig kommer samordningen av totalförsvaret att direkt åvila statsministern.
För att bereda ärenden av speciell totalförsvarskaraktär och för
att verka för samordning av ifrågavarande verksamhet inom Kungl. Maj:ts
kansli finns inom försvarsdepartementet en separat avdelning, samordningsavdelningen,
under ledning av en försvarsministern direkt underställd avdelningschef.
I krigsorganisationen står samordningsavdelningen till statsministerns
omedelbara förfogande (prop. 1962: 108, SU 101, rskr 244).

Den departementala organisationen för samordning inom totalförsvaret
har visat sig ändamålsenlig. Samordningsfrågorna bör därför alltjämt handläggas
på en särskild enhet inom försvarsdepartementet under ledning av ett
departementsråd i Br 4.

Antalet erforderliga arbetsenheter i övrigt i departementet har i nuvarande
läge beräknats till fyra. För ledningen av dessa arbetsenheter bör finnas
fyra kansliråd i Br 3. Av dem är en avsedd för en icke integrerad enhet för
vissa personal- och utbildningsfrågor.

Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson förordade
normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat och
ett rättssekretariat.

Med hänsyn till den vikt som inom det militära området måste fästas vid
planerings- och samordningsfrågor bör i planerings- och budgetsekretariatet
ingå ett departementsråd i Br 4. Dessutom bör i sekretariatet ingå tre
kansliråd i Br 3. Sekretariatets uppgifter bör vara att biträda med utarbetande
av direktiv för samt handläggning av frågor i övrigt rörande den
studie- och prognosverksamhet som skall ligga till grund för krigsmaktens
långsiktiga utveckling. Häri ingår bedömningar av de militärtekniska och
militärpolitiska utvecklingstendenserna och deras återverkan på svenska
förhållanden, värderingar av effektiviteten — stridsekonomin —- hos för -

35

Knngl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

svaret och dess delar Aid olika utvecklingsalternativ samt biträde i arbetet
med analys av hur skilda utformningar av försvaret inverkar på efterfrågan
på resurser. Vidare bör sekretariatet biträda i arbetet med rationaliseringsverksamheten
vid krigsmaktens myndigheter, staber och förband.
En delegation under ordförandeskap av chefen för försvarsdepartementet
bör vidare inrättas för information om och diskussion av rationaliseringsfrågor
och andra frågor som enligt det anförda skall ingå i sekretariatets
uppgifter. I delegationen bör ingå företrädare för bl. a. försvars- och finansdepartementen,
överbefälhavaren och statskontoret. Jag avser, efter samråd
med chefen för finansdepartementet, låta utreda hur delegationens och sekretariatets
arbete lämpligen skall samordnas med den rationaliseringsverksamhet
in. in. som i dag ankommer på statskontoret.

För handläggande personal i övrigt inom de nämnda arbetsenheterna samt
planerings- och budgetsekretariatet, kommandoexpeditionen och enheten för
totalförsvarets samordningsfrågor beräknar jag sammanlagt nio tjänster
som departementssekreterare i Br 1 och 19 tjänster som departementssekreterare
eller kanslisekreterare i högst Ae 27 samt tre regementsofficersbeställningar
i Br 1 eller År 27 med tilläggsarvode enligt Kungl. Maj :ts bestämmande,
fyra regementsofficersbeställningar i År 27, fem regementsofficersbeställningar
eller kaptensbeställningar i År 25 eller År 21 samt en
förvaltarbeställning i År 19 ävensom följande arvodesbefattningar för pensionerade
officerare, nämligen tvrå i A: 30, tre i A: 28 och en i A: 24. En
beställning för chef i försvarets kommandoexpedition i Bo 5 eller Bo 4
bör t. v. bibehållas med vakanthållande av beställningen för officer i Br 4.
Dessutom bör fyra kanslirådstjänster i Bo 1, tre tjänster som byrådirektör
i Ao 27 och tre sådana tjänster i Ao 25 samt en tjänst för förste kanslisekreterare
i Ao 23 stå kvar på personalförteckningen men inte få återbesättas.
I den mån sådan tjänst uppehålls bör motsvarande tjänst som
departementssekreterare hållas vakant.

Vidare beräknar jag medel för tre kanslisttjänster i reglerad befordringsgång.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsulredningen
ännu inte framlagt förslag. Någon ändring av antalet ordinarie
biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte göras. Dock bör en tjänst
som förste expeditionsvakt i Ao 9 ändras till materialförvaltare i Ao 11 och
en tjänst som expeditionsvakt i Ao 7 ändras till förste expeditionsvakt i
Ao 9.

Anslaget torde böra uppföras med (2 310 000 -f- 710 000) 3 020 000 kr.

.lag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning
för försvarsdepartementet i enlighet med vad jag
föreslagit i det föregående;

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 6ö år 1U65

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ..................................... 1 000 000

3. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis .................... 73 000

4. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis . ........................ 400 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........,..................... 800 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... 693 000

Summa kr. 3 020 000

c) till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 020 000 kr.

A 2. Försvarsdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen
i följande sammanställning upptar jag anslaget till (450 000 + 100 000)
550 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser inräknat 40 000
kr. för engångsanskaffning av inventarier in. in. i samband med den utökade
organisationen.

Anvisat

Föreslagen ändring

1964/65

1965/66

1.

Sjukvård in. in.............

+ 3 000

2.

Reseersättningar ...........

+ 30 000

3.

Expenser ..................

+ 67 000

+ 100 000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsdepartementet: Omkostnader för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 550 000 kr.

A 3. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga har för innevarande hudgetår anvisats 1,3 milj. kr. Reservationen
den 30 juni 1964 utgjorde 97 009 kr. Sammanlagt disponeras alltså
för detta budgetår i runt tal 1,4 milj. kr. för ändamålet.

För budgetåret 1965/66 torde kommittéverksamheten bli av ungefär samma
omfattning som för innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och med

37

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1065

hänvisning till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang
i dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter beräknar
jag medel sbehovet till 1,3 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde böra
ändras till Kommittéer in. in.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer m. in. för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 1 306 000 kr.

A 4. Extra utgifter. För budgetåret 1964-/65 har under anslaget anvisats
490 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 91 814 kr. Sammanlagt
disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 580 000 kr. Anslaget torde för
nästa budgetår böra uppföras med 600 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett
reservationsanslag av 600 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets Övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
S. Lindow

:, - *'': • i >. i,* >• 4 v. >v/-.U /, ‘ * \ y ■'' ■ i 5- \ Y. v*. V''v ••

d ?o ii * ju./u-« f ’ <•/} A^t ?r*»<

; ? -H TV

‘‘fU.

bn / .

i Arv»

>; •• ''tf

''H

iv^nrv»

»i. t • i ■

{ fT

4''>•>!-<

f ■ . . i ]

sj

: ’ H

>b -ill .,1.;

.m

in ■: * . Ji rf .

A i i! i tiiii

•,;J f;;

v‘Ah

-Jv-vO

'' v? i Vf

cn

»• •(,-;/ .<

iu/l liv

- t-

7Ji*; År»

001

i i y •

;*l n.j

t .!''.i i »''

i * •>«i v. • A

;>if jo

_''l 4-

iiHi HOJ’

. "t

i-i'' ri ii-

,SA ? t''. >> J

>> *

4 , j - ■ - ''

i ur

>«H.‘ i i

f

!''V i .Till i*.!

Ii) : K/''* -!

. ?U;!!J*<»

il? .

J>l ii

H -

b ;oj_v.

Jk

f •)<*; i ni

i i

or: * ro »

i; in >M-: / i j>

-;;l ''t 1:4H• ill

''V-‘i

\jvrl_

. 1 ,J 4)1*0 OMö

it;

h<v i i

:■ -.ÄvH

''It.ii n-i

: . ,

;t{

<wj!) i»-;,.

*

•SH s’>: it

’1 ‘ i * i'' ‘ ~l''V

. '' : i

ii-

it i''- i .■*

k

:

r

\ J♦''■<•/ Jr

. ■ ! t i

i;!.-n.

i j n.

•m

;

N

■jjliift

!

♦ t

vnW A

| i i 1 ! ! i.

,-tJ

OOO •■>!!,! rr.

Avi. *,-> :

ni

■-''»l.HfBHUhSj

v?

''VI; A h

, /

j; H ’i >>!

, fl vi

; '' t ii ;

;r .

till

it! .;a(!

*6

••* i# it» ; V

r, f jj-minyi J.: fn1/

Nv !t*; .*•{/ -i

i<* 4*VtU\ .c.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

39

Bilaga i

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26
februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter fråga
om anslag till socialdepartementet in. in. samt anför.

1 statsverkspropositionen (bil. 7 s. 10) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66
beräkna till Socialdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 950 000
kr„ till Socialdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av 200 000 kr.,
till Kommittéer in. in. ett reservationsanslag av 3 500 000 kr. samt till Extra
utgifter ett reservationsanslag av 200 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu avslutats
och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN
Femte huvudtiteln
A. Socialdepartementet in. in.

A 1. Socialdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Hermansson
föreslår jag följande organisation för socialdepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna
normalorganisationen finnas en statssekreterare i Br 5, en expeditionschef i
Br 4 samt eu rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot eu rättsavdelningschef.
För nästa budgetår bör beräknas medel för dubblering av expeditionschefs
tjänsten.

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965

Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge
beräknats till fyra. För ledningen av dessa arbetsenheter bör finnas två departementsråd
i Br 4, ett kansliråd i Br 3 och eu departementssekreterare i
Br 1. Den sistnämnda tjänsten avses för en icke integrerad arbetsenhet för
vissa tjänstetillsättningar in. in.

Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson förordade
normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat och
ett rättssekretariat. Dessutom bör finnas ett sekretariat för internationella
ärenden. Med hänsyn till arten och omfattningen av planeringsuppgifterna
inom socialdepartementets område och de samordningsfrågor som därigenom
kommer att ligga på planerings- och budgetsekretariatet bör i detta
ingå ett kansliråd i Br 3. Genom tillkomsten av detta sekretariat med utredande
och samordnande funktioner ges möjlighet att inom ramen för departementets
organisation fullgöra även sådana arbetsuppgifter för vilka socialpolitiska
kommittén föreslagit inrättande av ett socialpolitiskt utredningsinstitut
(SOU 1964: 59).

För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna
samt planerings- och budgetsekretariatet och det internationella sekretariatet
beräknar jag sammanlagt nio tjänster som departementssekreterare i Br 1
och 17 tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst
Ae 27. Dessutom bör tre kanslirådstjänster i Bo 1 samt fyra tjänster som
byrådirektör i Ao 27 och tre sådana tjänster i Ao 25 stå kvar på personalförteckningen
men inte få återbesättas. I den mån sådan tjänst uppehålls
bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hållas vakant.

För regeringsrättsärenden bör liksom f. n. finnas ett kansliråd i Bo 1 och
två regeringsrättssekreterare i Ae 27 jämte medel för ett förordnande att bestrida
på regeringsrättssekreterare ankommande göromål.

Vidare beräknar jag medel för sex kanslisttjänster i reglerad befordringsgång.

1 fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsutredningen
ännu inte framlagt förslag. Jag beräknar för nästa budgetår
medel för en utökning med tre tjänster utöver nuvarande antal. Någon ändring
av antalet ordinarie biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte
göras. Dock bör en tjänst som kontorist i Ao 9 ändras till kansliskrivare
i Ao 11 och cn expeditionsvaktstjänst i Ao 7 ändras till förste expeditionsvakt
i Ao 9. Sex tjänster som kontorsbiträde i Ao 5 på övergångsstat bör utgå
ur personalförteckningen. Anslaget torde böra uppföras med (2 508 000 +
902 000) 3 410 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning
för socialdepartementet i enlighet med vad jag
föreslagit i det föregående;

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

b) godkänna följande avlöningsstat för socialdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1965/60:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslags -

vis .............................. 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 950 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ..... 350 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 960 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 1 096 000

Summa kr. 3 410 000

c) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 410 000 kr.

A 2. Socialdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen i
den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (160 000 + 120 000)
280 000 kr. .lag har därvid under anslagsposten till expenser inräknat 65 000
kr. för engångsanskaffning av inventarier m. m.

Anvisat

Föreslagen ändring

1964/65

1965/66

1.

Sjukvård m. m............

........... 5 000

+ 5 000

2.

Reseersättningar ............

........... 45 000

-f 5 000

3.

Expenser ...................

+ 105 000

4.

Publikationstryck ...........

........... 35 000

+ 5 000

+ 120 000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Socialdepartementet: Omkostnader för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 280 000 kr.

A 3. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 3,2 milj. kr. Reservationen
den 30 juni 1964 utgjorde ca 107 000 kr. Sammanlagt disponeras alltså
tör detta budgetår i runt tal 3,3 milj. kr. Kostnaden för kommittéverksamheten
kan nu beräknas till 3,6 milj. kr. Jag avser därför att sedermera
för Kungl. Maj:t anmäla frågan om medel på tilläggsstat för ändamålet.

För budgetåret 1965/66 torde kommittéverksamheten bli av ungefär sam -

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

ma omfattning som för innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och med
hänvisning till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang i
dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter beräknar jag
medelsbehovet till 3,9 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde böra ändras till
Kommittéer ni. m.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 3 900 000 kr.

A 4. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats
200 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde ca 55 000 kr. Sammanlagt
disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 250 000 kr. Anslaget bör
för nästa budgetår uppföras med 200 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett
reservationsanslag av 200 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Inga Lestner

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

43

Bilaga 5

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms
slott den 26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler
härefter fråga om anslag till kommunikationsdepartementet m. in. samt anför.

1 statsverkspropositionen (bil. 8 s. 17) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/60
beräkna till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 2 899 000 kr., till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 179 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av
2 100 000 kr. samt till Extra utgifter ett reservationsanslag av 485 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu
avslutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN
Sjätte huvudtiteln

A. Kommunikationsdepartementet m. m.

A 1. Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet
Hermansson föreslår jag följande organisation för kommunikationsdepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna
normalorganisationen finnas eu statssekreterare i Br 5, en expeditionschef

44 Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

i Br 4 samt eu rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot eu rättsavdelningschef.

Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge
beräknats till fyra. För ledningen av dessa bör finnas två departementsråd
i Br 4 och två kansliråd i Br 3. Av de båda sistnämnda tjänsterna avses den
ena för en icke integrerad arbetsenhet för vissa personal- och tillståndsfrågor
m. in.

Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson förordade
normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat
och ett rättssekretariat. I det förra bör med hänsyn till omfattningen och
den kvalificerade karaktären av föreliggande planeringsuppgifter finnas
både ett departementsråd i Br 4 och ett kansliråd i Br 3, av vilka deparlementsrådstjänsten
närmast avses för planerings- och utredningsuppgifter
av teknisk art och kanslirädstjänsten för sådana uppgifter av ekonomisk
art. Dessutom bör finnas ett sekretariat för internationella ärenden. Med
hänsyn till den omfattning och betydelse, som de internationella ärendena
inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde har, bör i sistnämnda
sekretariat ingå ett kansliråd i Br 3.

För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna
samt planerings- och budgetsekretariatet och det internationella sekretariatet
beräknar jag sammanlagt nio tjänster som departementssekreterare i
Br 1 och It) tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i
högst Ae 27. Dessutom bör fyra kanslirådstjänster i Bo 1 samt sju tjänster
som byrådirektör i Ao 27 och tre sådana tjänster i Ao 25 stå kvar på personalförteckningen
men inte få återbesättas. I den mån sådan tjänst uppehålls
bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hållas vakant.

För regeringsrättsärenden bör liksom f. n. finnas ett kansliråd i Bo 1 och
två regeringsrättssekr eter are i Ae 27.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsutredningen
ännu inte framlagt förslag. Någon ändring av antalet ordinarie
biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte göras. Dock bör två tjänster
som expeditionsvakt i Ao 7 ändras till tjänster som förste expeditionsvakt
i Ao 9.

Anslaget torde böra uppföras med (2 726 000 + 513 000) 3 239 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning
för kommunikationsdepartementet i enlighet med vad
jag föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1965/66:

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 01)0

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

••••••••.............................. 868 000

3. Ei sättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ............... 250 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 091 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 1 076 000

Summa kr. 3 239 000

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 239 000
kr.

A 2. Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen
i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (181 000
+ 8 000) 189 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser inräknat
31 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. m. med hänsyn
dels till den utökade organisationen dels till behovet över huvud av en förnyelse
av departementets inventariebestånd.

Föreslagen
ändring 1965/66

+ 1 500

+ 1 000
+ 5 500

+ 8 000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 189 000 kr.

A 3. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 2,4 milj. kr., varav
700 000 kr. på tilläggsstat. För budgetåret 1965/66 torde medelsbehoCet med
hänsyn till den beräknade omfattningen av kommittéverksamheten och till
vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang i dag anför rörande
planeringsresurser för verk och myndigheter böra beräknas till 2,5 milj.
kr. Anslagsbeteckningen torde böra ändras till Kommittéer in. in.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Anvisat

1964/65

1. Sjukvård in. m...................... g ggg

2. Reseersättningar........... 37 000

3. Expenser ............................... 122 000

4. Publikationstryck........................ jg ggg

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 2 500 000 kr., därav hälften att
avräknas mot automobilskattemedlen.

A 4. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats
215 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde ca 38 000 kr. Sammanlagt
disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 253 000 kr.

För budgetåret 1965/66 bör anslaget till följd av allmänna utgiftsstegringar
i första hand uppräknas med 20 060 kr. Härutöver torde medel beräknas
för att möjliggöra bidrag till täckandet av vissa konferens- och kongresskostnader.
Sålunda planeras ett möte med Meteorologiska världsorganisationens
(WMO) klimatkommission i Stockholm i augusti 1965, för vilket
ändamål jag beräknar ett statligt bidrag med 225 000 kr. Till en internationell
trafikmedicinsk kongress, som avses äga rum i Stockholm i augusti
1966, bedömer jag skäligt att lämna ett bidrag om 100 006 kr. Vidare beräknar
jag för en av Internationella federationen för bostadsbyggande och samhällsplanering
(IFHP) planerad konferens i Örebro sommaren 1965 ett belopp
av 40 000 kr. och för en av Nordisk Byggdag anordnad kongress i
Göteborg i september 1965 ett belopp av 35 000 kr. Till en av Internationella
föreningen i Bryssel för sjöfartskongresser (PIANC) planerad kongress i
Stockholm under år 1965 har för innevarande budgetår i anslaget inrymts
ett bidragsbelopp av 90 000 kr. Med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar
är jag beredd tillstyrka, att för nästa budgetår ytterligare 15 000 kr. ställs
till förfogande för ändamålet. Anslaget torde i enlighet härmed böra uppföras
med (215 000 -j- 345 000) 560 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett
reservationsanslag av 560 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Lars Lindahl

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

47

B ilagn 6

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
26 februari 1965.

• • • i V in*v •• • H. ■<<■■■ ''

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga
om anslag till finansdepartementet in. m. samt anför.

1 statsverkspropositionen (bil. 9 s. 7) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66
beräkna till Finansdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 6 700 000
kr., till Finansdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 956 000
kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 3 000 000 kr. samt till
Extra utgifter ett reservationsanslag av 275 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu
avslutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln
A. Finansdepartementet in. in.

A 1. Finansdepartementet: Avlöningar. Finansdepartementets organisation
kan inte helt anpassas till den av statsrådet Hermansson tidigare i dag redovisade
normalorganisationen för departementen. Detta sammanhänger
främst med att finansdepartementet, förutom fackdepartementala uppgifter,
även har en samordnande funktion inom budgetarbetet och det långsiktiga
ekonomiska planeringsarbetet samt i fråga om kortsiktiga konjunkturbedömningar.
Vidare har de uppgifter som nu handläggs inom departementets

48 Kungl. Maj.ts proposition nr 65 ur 1965

rättsavdelning sådan omfattning och fasthet att de inte lämpligen kan ombesörjas
med anlitande av ett rättssekretariat. I stället bör dessa uppgifter
integreras med vissa ärenden avseende tillämpningen av törtattningai in. in.
inom departementets verksamhetsområde. Efter samråd med statsrådet
Hermansson föreslår jag följande organisation för finansdepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör i överensstämmelse med den
föreslagna normalorganisationen finnas en statssekreterare i Br 5, en expeditionschef
i Br 4 och en rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot eu
rättsavdelningschef. Härutöver bör såsom chefstjänstemän finnas en budgetchef
i Br 4 för de budgetsamordnande uppgifterna och som chef för en budgetavdelning
samt en planeringschef i Br 4 för det ekonomiska planeringsarbetet.
Dessa tjänster motsvaras i den nuvarande organisationen av befattningar
som chef för budgetavdelningen resp. ekonomiska avdelningen.

Under uppbyggnadsarbetet med den långsiktiga planeringsverksamheten
kommer planeringschefen att i huvudsak helt få ägna sig åt hithörande uppgifter.
För arbetet med den kortsiktiga konjunkturbedömningen och nationalbudgetarbetet
torde därför planeringschefens funktioner t. v. få dubbleras.
Jag beräknar medel för ett förordnande att bestrida på planeringschel
i Br 4 ankommande göromål.

Antalet erforderliga arbetsenheter inom budgetavdelningen har såsom f. n.
beräknats till tre. För ledningen av dessa enheter bör finnas två departementsråd
i Br 4 och ett kansliråd i Br 3.

För rättsärenden och övriga ärenden, vilka nu handläggs inom expeditionschefens
avdelning, torde f. n. erfordras åtta arbetsenhetei. För ledningen
av dessa bör finnas fem departementsråd i Br 4 och tre kansliråd
i Br 3.

Vidare bör finnas tre särskilda sekretariat, nämligen ett för internationella
ärenden, ett för ekonomisk planering och ett för statistiska uppgifter.
1 det internationella sekretariatet bör ingå ett departementsråd i Br 4 och
ett kansliråd i Br 3 med hänsyn till omfattningen av kvalificerade internationella
ärenden inom departementets område. I sekretariatet för ekonomisk
planering bör finnas två kansliråd i Br 3. Den ena av dessa tjänster avses
dock inte skola uppehållas så länge den tidigare nämnda dubbleringen av
tjänsten som planeringschef i Br 4 består. I det statistiska sekretariatet bör
ingå ett kansliråd i Br 3. Denna tjänst motiveras främst av att i det löpande
arbetet på skattelagstiftningens område erfordras tillgång till kvalificerad
statistisk expertis.

För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna
och sekretariaten beräknar jag sammanlagt 16 tjänster som departementssekreterare
i Br 1 och 27 tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare
i högst Ae 27. Dessutom bör två kanslirådstjänster i Bo 1 samt
fyra tjänster som byrådirektör i Ao 27 och sju sådana tjänster i Ao 25 stå
kvar på personalförteckningen men inte få återbesättas. I den mån sådan

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965 49

tjänst uppehålls bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hällas
vakant.

För regeringsrättsärenden bör liksom hittills finnas en kanslirådstjänst.
Då tjänsten bör jämföras med kammarrättsrådstjänst bör densamma ändras
från nuvarande Bo 1 till Bo 3. Till tjänstens innehavare bör utgå särskilt
lönetillägg i likhet med vad som förutsätts i fråga om viss personal i
B 3. Därjämte bör tre tjänster som extra regeringsrättssekreterare i Ag 27
göras extra ordinarie. Totalt bör finnas 16 regeringsrättssekreterare i Ae 27.
Härutöver beräknar jag medel för tre regeringsrättssekreterartjänster i
Ag 27. Vidare bör på personalförteckningen kvarstå en tjänst som förste
kanslist i Ao 19, varjämte en tjänst som högst förste kanslisekreterare i Ae
23 bör utbytas mot en tjänst som departementssekreterare eller kanslisekreterare
i högst Ae 27.

Vidare beräknar jag medel för en assistenttjänst i Ae 19 och åtta kanslisttjänster
i reglerad befordringsgång.

1 fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsutredningen
ännu inte framlagt förslag. Jag beräknar för nästa budgetår en
utökning med två tjänster utöver nuvarande antal. Någon ändring av antalet
ordinarie biträdestjänster bör inte göras. Dock bör två tjänster som kansliskrivare
i Ao 11 ändras till kontorsslcrivare i Ao 13, en tjänst som kontorist
i Ao 9 ändras till kansliskrivare Ao 11 och en tjänst som kanslibiträde i
Ao 7 ändras till kontorist i Ao 9. Vidare bör två expeditions vaktstjänster
i Ao 7 och två sådana tjänster i Ae 7 utbytas mot tjänster som förste expeditionsvakt
i Ao 9.

Såsom statsrådet Hermansson tidigare anfört bör den för statsdepartementen
gemensamma organisationsavdelningen t. v. liksom hittills vara
underställd finansdepartementet. För avdelningen bör inrättas en tjänst
som avdelningsdirektör i Be 1 och två byrådirektör stjänster, varav en i Ae
27 och en i Ae 25. Vidare bör en byrådirektörstjänst i Ao 25 ändras till sådan
tjänst i Ao 27 och en tjänst som kamrerare i Ao 23 ändras till byrådirektörstjänst
i Ao 25. Därjämte bör en tjänst som redaktör i Ae 24 höjas
till Ae 25. I fråga om personalen i övrigt beräknar jag medel för fem assistenttjänster
och tre biträdestjänster utöver nuvarande antal. I fråga om
ordinarie tjänster torde inga andra ändringar böra göras än att eu tjänst
som expeditionsförman i Ao 10 ändras till Ao 11 och två tjänster som bilförare
i Ao 8 ändras till Ao 9, varjämte en tjänst som kassör i Ao 15 bör
föras på övergångsstat.

Anslaget torde böra uppföras med (6 155 000 -f 2 205 000) 8 360 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning
för finansdepartementet i enlighet med vad jag
föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för finansdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1965/66:

4 Blhang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 65

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 1 925 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis......................... 900 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 2 815 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 2 666 000

Summa kr. 8 360 000

c) till Finansdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 8 360 000 kr.

A 2. Finansdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen
i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (1 916 000 +
335 000) 2 251 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser inräknat
170 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. in. i samband
med den utökade organisationen samt omdisponering av lokaler.

Anvisat

Föreslagen

1964/65

ändring 1965/66

1.

Sjukvård m. m......................

____ 9 000

+ 7 000

2.

Reseersättningar ....................

____ 25 000

+ 10 000

3.

Expenser

Expenser för eget behov..............

____ 420 000

— 170 000

Expenser för annat än eget behov

a) Bränsle, lyse och vatten............

_____ 200 000

+ 50 000

b) Kostnader för tjänstebilar ........

..... 52 000

+ 18 000

c) Övriga expenser..................

_____ i no ooo

+ 390 000

4.

Publikationstryck .................

..... 100 000

+ 30 000

I detta sammanhang vill jag även anmäla att en ny telefonväxel kan erfordras
i samband med att ytterligare lokaler i kanslihusets närhet ställs
till departementsorganisationens förfogande. Med hänsyn till leveranstiden
för en sådan anläggning torde denna få beställas redan nu.

Jag hemställer alltså, alt Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Finansdepartementet: Omkostnader för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 2 251 000 kr.

A 3. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 3 milj. kr. Reservatio -

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965 51

nen den 30 juni 1964 utgjorde 985 741 kr. Sammanlagt disponeras alltså för
detta budgetår i runt tal 4 milj. kr.

För budgetåret 1965/66 torde kommittéverksamheten bli av ungefär samma
omfattning som för innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och till
förefintlig reservation samt med hänvisning till vad jag i annat sammanhang
i dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter beräknar
jag medelsbehovet till 3 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde böra
ändras till Kommittéer m. m.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

A 4. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats
175 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 8 731 kr. Sammanlagt
disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 180 000 kr. Anslaget torde
för nästa budgetår böra uppföras med 275 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett
reservationsanslag av 275 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Lars Wettergren

'' • '' i tV ’ Si l "i. ‘ ■’

. VOj ''.••••

r * ■» '' ; f^W’; ■ 1

v t

.

it . ■ > •II: A

r ;i i/i: = '' • << : 1>.

>r*:-o i#‘.-i ’ *■ :

.ftSgUMffOri (>i’£

■ > ■ / lr 1 • *

i: -"5fi-A.

••c ji-t.''itoftina.
i åt! t. itc

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

53

Bilaga 7

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Strang, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Erig Nilsson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler härefter
fråga om anslag till ecklesiastikdepartementet m. m. samt anför.

I statsverkspropositionen (bil. 10 s. 13) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66
beräkna till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av
3 967 000 kr., till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 433 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 3 600 000
kr. samt till Extra utgifter ett reservationsanslag av 350 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu
avslutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

A. Ecklesiastikdepartementet m. m.

A 1. Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet
Hermansson föreslår jag följande organisation för ecklesiastikdepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna
normalorganisationen tinnas en statssekreterare i Br 5, eu expeditionschef

54 Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

i Er 4 samt en rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot en rättsavdelningschef.
För nästa budgetår bör beräknas medel för dubblering av expeditionschef
stjänsten.

Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge
beräknats till fyra. För ledningen av dessa arbetsenheter hör finnas tre departementsråd
i Br 4 och en departementssekreterare i Br 1. Den sistnämnda
tjänsten avses för en arbetsenhet för vissa kyrkofrågor.

Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson lörordade
normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat
och ett rättssekretariat. Dessutom bör finnas ett sekretariat för internationella
ärenden. I planerings- och budgetsekretariatet bör med hänsyn till planeringens
kvalificerade karaktär och till de särskilda krav som måste ställas
på samordningen av planeringen på utbildningsväsendets område ingå
ett departementsråd i Br 4. När det gäller de långsiktiga övervägandena bör
planeringsfunktionen sammanhållas inom sekretariatet, som vidare med
sekretariatsgöromål bör biträda det planeringsrad för utbildningsfrågor
som finns inrättat fr. o. m. innevarande budgetår.

För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna,
planerings- och budgetsekretariatet samt det internationella sekretariatet
beräknar jag sammanlagt 15 tjänster som departementssekreterare i Br 1
och 30 tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst
Ae 27. Dessutom bör fyra kanslirådstjänster i Bo 1 samt sju tjänster som
byrådirektör i Ao 27 och fem sådana tjänster i Ao 25 stå kvar på personalförteckningen
men inte få återbesättas. I den mån sådan tjänst uppehålls
bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hållas vakant.

För regeringsrättsärenden bör liksom f. n. finnas en regeringsrättssekreterare
i Ae 27.

Vidare beräknar jag medel för sex kanslisttjänster i reglerad befordringsgång.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsutredningen
ännu inte framlagt förslag. Jag beräknar för nästa budgetår medel
för en utökning med fem tjänster utöver nuvarande antal. Någon ändring
i antalet ordinarie biträdes- och expeditions vaktstjänster bör inte göras.

Anslaget torde böra uppföras med (3 492 000 -j- 1 077 000) 4 569 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning
för ecklesiastikdepartementet i enlighet med vad
jag föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1965/66:

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 34 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

...................................... 1 008 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ......................... 640 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 370 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................. l 407 000

Summa kr. 4 569 000

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 4 569 000 kr.

A 2. Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräk-ningen i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (373 000 +
302 000) 675 000 kr.

1. Sjukvård in. m............

Anvisat

1964/65

Föreslagen
ändring 1965/66

+ 10 000
+ 15 000
+ 227 000
+ 50 000

2. Reseersättningar..........

3. Expenser ............

4. Publikationstryck .........

+ 302 000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 675 000 kr.

A 3. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 3,6 milj. kr. Reservationen
den 30 juni 1964 utgjorde 320 223 kr. Sammanlagt disponeras alltså för
detta budgetår i runt tal 3,9 milj. kr.

För budgetåret 1965/66 torde kommittéverksamheten bli av större omfattning
än innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och med hänvisning till
vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang i dag anför rörande
planeringsresurser för verk och myndigheter beräknar jag medelsbehovet
till 5 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde böra ändras till Kommittéer
m. m.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer in. in. för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

56 Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965

A 4. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats
325 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 19 444 kr. Sammanlagt
disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 344 000 kr. Anslaget torde
för nästa budgetår böra uppföras med 390 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett
reservationsanslag av 390 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Monica Dillner

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

57

Bilaga 8

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter
fråga om anslag till jordbruksdepartementet m. m. samt anför.

1 statsverkspropositionen (bil. 11 s. 9) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66
beräkna till Jordbruksdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av
2183 000 kr., till Jordbruksdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 161 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.
och till Extra utgifter ett reservationsanslag av 350 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu avslutats
och har tidigare denna dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln
A. Jordbruksdepartementet m. m.

A 1. Jordbruksdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet
Hermansson föreslår jag följande organisation för jordbruksdepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna
normalorganisationen finnas en statssekreterare i Br 5, en expeditionschef
i Br 4 samt eu rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot en rättsavdelningschef.

5 Hihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 6r,

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge
beräknats till tre. Vid sidan härav bör under de närmaste åren finnas en
särskild arbetsgrupp för den översyn av de jordbruks- och skogsbrukspolitiska
riktlinjerna som aktualiseras bl. a. genom 1960 års jordbruksutrednings
arbete. För ledningen av dessa enheter bör finnas ett departementsråd
i Br 4 och tre kansliråd i Br 3.

Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson förordade
normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekrelariat
och ett rättssekretariat. Dessutom bör finnas ett sekretariat för internationella
ärenden. Med hänsyn till de omfattande och särpräglade internationella
ärenden, som ankommer på departementet, bör i sistnämnda sekretariat ingå
ett kansliråd i Br 3.

För handläggande personal i övrigt inom de förut nämnda enheterna
samt planerings- och budgetsekretariatet och det internationella sekretariatet
beräknar jag sammanlagt sex tjänster som departementssekreterare
i Br 1 och 19 tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i
högst Ae 27. Dessutom bör fyra kanslirådstjänster i Bo 1 samt tre tjänster
som byrådirektör i Ao 27 och tre sådana tjänster i Ao 25 stå kvar på personalförteckningen
men inte få återbesättas.. I den mån sådan tjänst uppehålls
bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hållas vakant.

Vidare beräknar jag medel för två kanslisttjänster i reglerad befordringsgång.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsutredningen
ännu inte framlagt förslag. Någon ändring av antalet ordinarie
biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte göras. Dock bör en tjänst
som förste expeditionsvakt i Ao 9 ändras till en materialförvaltartjänst i
Ao 11 och en expeditionsvaktstjänst i Ao 7 till en tjänst som förste expeditionsvakt
i Ao 9.

Anslaget torde böra uppföras med (1 921 000 -j- 679 000) 2 600 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning
för jordbruksdepartementet i enlighet med vad
jag föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för jordbruksdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 669 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis.......................... 280 000

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 758 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 839 000

Summa kr. 2 600 000

c) till Jordbruksdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.

A 2. Jordbruksdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen
i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (140 000
+ 31 000) 171 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till reseersättningar
beräknat högst 10 000 kr. till kostnader för utländska tjänsteresor.

Anvisat

Föreslagen

1964/65

ändring 1965/66

1. Sjukvård in. in...............

............ 4 000

+ 2 000

2. Reseersättningar ............

............ 24 000

+ 1 000

3. Expenser ...................

............ 72 000

+ 28 000

4. Publikationstryck............

............ 40 000

—

+31 000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Jordbruksdepartementet: Omkostnader för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 171 000 kr.

A 5. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 1,3 milj. kr. Reservationen
den 30 juni 1964 utgjorde 68 882 kr. Sammanlagt disponeras alltså för
innevarande budgetår 1 368 882 kr. För budgetåret 1965/66 torde kommittéverksamheten
bli av minst samma omfattning som för innevarande budgetår.
Med hänsyn härtill och till vad chefen för finansdepartementet i annat
sammanhang i dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter
beräknar jag medelsbehovet till 1 550 000 kr. Anslagsbeteckningen
torde böra ändras till Kommittéer in. in.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer in. m. för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 1 550 000 kr.

A 6. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats
275 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 96 887 kr. Anslaget
torde för nästa budgetår böra uppföras med 365 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett
reservationsanslag av 365 000 kr.

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Claes Lundqvist

Kangl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

61

Bilagn 9

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter
fråga om anslag till handelsdepartementet m. in. samt anför.

I statsverkspropositionen (bil. 12 s. 14) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66
beräkna till Handelsdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 471 000
kr., till Handelsdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av 163 000
kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 700 000 kr. samt till
Extra utgifter ett reservationsanslag av 275 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu
avslutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN

Tionde huvudtiteln
A. Handelsdepartementet

A 1. Handelsdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Hermansson
föreslår jag följande organisation för handelsdepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör finnas en statssekreterare
i Br 5 och en expeditionschef/rättschef i Br 4.

Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge beräknats
till tre. För ledningen av dessa arbetsenheter bör finnas två departementsråd
i Br 4 och ett kansliråd i Br 3.

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson lörordade
normalorganisationen —■ med ett planerings- och budgetsekretariat
och ett rättssekretariat.

För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna
samt planerings- och budgetsekretariatet beräknar jag sammanlagt tio
tjänster som departementssekreterare i Br 1 och 21 tjänster som departementssekreterare
eller kanslisekreterare i högst Ae 27. Dessutom bör en
kanslirådstjänst i Bo 1 samt fem tjänster som byrådirektör i Ao 27 och t\å
sådana tjänster i Ao 25 stå kvar på personalförteckningen men inte få återbesättas.
I den mån sådan tjänst uppehålls bör motsvarande tjänst som departementssekreterare
hållas vakant.

Vidare beräknar jag medel för en tjänst som assistent i Ae 21.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsutredningen
ännu inte lagt fram förslag. Någon ändring av antalet ordinarie
biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte göras. Dock bör en tjänst
som förste expeditionsvakt i Ao 9 ändras till materialförvaltare i Ao 11 och
en tjänst som expeditionsvakt i Ao 7 ändras till förste expeditionsvakt i
Ao 9.

Anslaget torde böra uppföras med (2 310 000 + 792 000) 3 102 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning
för handelsdepartementet i enlighet med vad jag
föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1965/66:

A vlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 715 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis......................... 445 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 930 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 958 000

Summa kr. 3 102 000

c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 102 000 kr.

A 2. Handelsdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen
i den följande sammanställningen tar jag upp anslaget till (165 000 +

63

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

37 000) 202 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser räknat
in 33 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. m. med hänsyn
till den utökade organisationen.

1. Sjukvård m. m. .

2. Reseersättningar .

3. Expenser.......

4. Publikationstryck

Anvisat Föreslagen

1964/65 ändring 1965/66

6 000 + 1 000

29 000 —

70 000 + 56 000

60 000 — 20 000

-f 37 000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Handelsdepartementet: Omkostnader för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 202 000 kr.

A 4. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 300 000 kr. Reservationen
den 30 juni 1964 utgjorde 477 866 kr. Sammanlagt disponeras alltså
för detta budgetår i runt tal 778 000 kr.

Kommittéverksamheten under budgetåret 1965/66 torde bli av minst
samma omlattning som under innevarande budgetår. Med hänsyn härtill
och med hänvisning till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang
i dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter
beräknar jag medelsbehovet till 850 000 kr. Anslagsheteckningen torde böra
ändras till Kommittéer m. m.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 850 000 kr.

A 5. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats
275 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 111 038 kr. Sammanlagt
disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 386 000 kr. Anslaget torde
för nästa budgetår böra uppföras med oförändrat 275 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa etl
reservationsanslag av 275 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Torsten Westlund

y $?,

r?

'';. ••* .i*!..- tf*

-v*>-

• in*''* ‘rj.!

''l-Vi :i ij-"''

.. tl ,a\ i'' • • T".:.- >.

• ras » ./t .t: {?;»/

*

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

65

Bilaga 10

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

T. f. chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Palme, anmäler härefter
fråga om anslag till inrikesdepartementet m. m. samt anför.

I statsverkspropositionen (bil. 13 s. 11) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66
beräkna till Inrikesdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 485 000
kr., till Inrikesdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av 280 000
kr., till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar ett förslagsanslag av
48 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.
samt till Extra utgifter ett reservationsanslag av 220 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu avslutats
och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN
Elfte huvudtiteln
A. Inrikesdepartementet m. m.

A 1. Inrikesdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Hermansson
föreslår jag följande organisation för inrikesdepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna
normalorganisationen iinnas en statssekreterare i Br 5, en expeditionschef
i Br 4 samt en rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot en rättsavdelningschef.

66

Kiingl. Maj:ts proposition nr 65 dr 1965

Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge
beräknats till fyra. Härvid har beaktats riksdagens beslut i anledning av
prop. 1964: 185 (B:oU 48, rskr 408) om förstärkning av inrikesdepartementets
organisation för handläggningen av ärenden rörande särskilda lokaliseringsåtgärder
och för den planeringsverksamhet som blir erforderlig
i lokaliseringssammanhang. För ledningen av nämnda arbetsenheter bör
finnas två departementsråd i Br 4 och två kansliråd i Br 3.

Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson förordade
normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat
och ett rättssekretariat. Dessutom bör finnas ett sekretariat för internationella
ärenden. Med hänsyn till arten och omfattningen av planeringsuppgifterna
inom inrikesdepartementets verksamhetsområde och de samordningsfrågor
som därigenom kommer att ligga på planerings- och budgetsekretariatet
bör i detta ingå en tjänsteman som kansliråd i Br 3.

För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna
samt planerings- och budgetsekretariatet och det internationella sekretariatet
beräknar jag sammanlagt tolv tjänster som departementssekreterare i
Br 1 och 14 tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i
högst Ae 27. Dessutom bör tre kanslirådstjänster i Bo 1 samt fyra tjänster
som byrådirektör i Ao 27 och en sådan tjänst i Ao 25 stå kvar på personalförteckningen
men inte få återbesättas. I den mån sådan tjänst uppehålls
bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hållas vakant.

För regeringsrättsärenden bör liksom f. n. finnas två regeringsrättssekreterare
i Ae 27 jämte medel för ett förordnande att bestrida på regeringsrättssekreterare
ankommande göromål.

Vidare beräknar jag medel för fyra kanslisttjänster i reglerad befordringsgång.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsutredningen
ännu inte framlagt förslag. Jag beräknar för nästa budgetår medel
för en utökning med sex tjänster utöver nuvarande antal. Någon ändring av
antalet ordinarie biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte göras. Dock
bör en tjänst som kansliskrivare i Ao 11 ändras till kontorsskrivare i Ao 13
samt två tjänster som förste expeditionsvakt i Ao 9 resp. expeditionsvakt i
Ao 7 ändras till materialförvaltare i Ao 11 resp. förste expeditionsvakt i
Ao 9.

Den nuvarande personalgemenskapen mellan inrikesdepartementet och
beredskapsnämnden för psykologiskt försvar bör kvarstå t. v. På departementets
personalförteckning bör därför bibehållas tre för nämndens kansli
avsedda tjänster som byråchef i Be 1, byrådirektör i Ae 25 och förste byråsekreterare
i Ae 23. En av beredskapsnämnden gjord framställning om inrättande
av en tjänst som forskningsassistent i Ae 19 eller Ae 21 hos nämnden
anser jag mig inte böra biträda.

Anslaget torde böra uppföras med (2 313 000 -j- 1 037 000) 3 350 000 kr.

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl.. Maj :t att fastställa personalförteckning
för inrikesdepartementet i enlighet med vad jag
föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för inrikesdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 907 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ........................ 490 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 904 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 995 000

Summa kr. 3 350 000

c) till Inrikesdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 350 000 kr.

A 2. Inrikesdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen
i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (271 000 +
210 000) 481 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser inräknat
150 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. m. i samband
med den utökade organisationen samt den anpassning av departementets
kontorsutrustning och möbelbestånd till gängse normer som tillämpas vid
nyanskaffning för ämbetsverkens behov. Under anslagsposten till publikationstryck
har jag bl. a. beräknat medel för en upplysningsskrift för utlänningar.
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar har hemställt att medelsanvisningen
till krigsspel och kurser it
för utvidgad utbildnings- och forskningsve
jag mig endast delvis kunna biträda.

1. Sjukvård in. m......................... 3 000

2. Reseersättningar ....................... 63 000

3. Expenser för eget behov .............

4. Publikationstryck ...................... 55 000

5. Vissa omkostnader för beredskapsnämnden

för psykologiskt försvar: Krigsspel och kurser
m. m............................... 65 000

i. ökas med 30 000 kr. bl. a.

amhet. Detta yrkande anser

Anvisat

Föreslagen ändring

1964/65

1965/66

3 000

+ 3 000

63 000

+ 7 000

70 000

+ 160 000

+ 30 000

65 000

+ 10 000

+ 210 000

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Inrikesdepartementet: Omkostnader för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 481 000 kr.

A 3. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

Anslag

Nettoutgitt

1963/64 .................

........ 47 000

28 651

1964/65 .................

........ 48 000

1965/66 (förslag) .........

........ 48 000

Beredskapsnäinnden för psykologiskt försvar har hemställt att, om nämndens
under p. A 1 redovisade förslag om inrättande av en tjänst som forskningsassistent
inte bifalls, beloppet till ersättningar åt särskilt anlitade sakkunniga
höjs med 10 000 kr. och att beloppet eljest minskas med 5 000 kr.
Förslaget om personalförstärkning har jag i det föregående förklarat mig
inte kunna tillstyrka. Ej heller är jag beredd att beräkna ökade medel för
ersättningar åt sakkunniga. Anslaget bör alltså uppföras med oförändrat
belopp.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 48 000 kr.

A 4. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 1,6 milj. kr. Reservationen
den 30 juni 1964 utgjorde 543 000 kr. Sammanlagt disponeras alltså
för detta budgetår i runt tal 2,1 milj. kr.

Anslaget för innevarande budgetår kan redan nu förutses bli otillräckligt.
Jag kommer i annat sammanhang att underställa Kungl. Maj :t frågan om
anvisande av medel på tilläggsstat för att täcka kommittékostnaderna under
budgetåret 1964/65. Även för budgetåret 1965/66 torde kommittéverksamheten
komma att få avsevärd omfattning. Med hänsyn härtill och med hänvisning
till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang i dag
anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter beräknar jag
medelsbehovet till 2,9 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde böra ändras till
Kommittéer m. m.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 2 900 000 kr.

A 5. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats
200 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde ca 40 000 kr. Sammanlagt
disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 240 000 kr. Anslaget
torde för nästa budgetår böra uppföras med 220 000 kr.

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett
reservationsanslag av 220 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Björn Weibo

MAACUS BOKTR. STHIM 1965 650161