Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

Nr 59

-M'')V /. V- i’»** A VM ''• V1.: i> '' ! ''• V v'' *

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående karolinska
sjukhusets fortsatta utbyggande m. m.; given Stockholms
slott den 26 februari 1965.

:: i.u-T i.. ne.t.V-'' Ufjt.r;- .v U< / < i • • • n;''''

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

""J” ‘ «, .»\,«nv>onå»v, iv.UnU

GUSTAF ADOLF

•• ...•••■, öihl/vv .. I. i : ,\''r. <• »... i - : “

Sven Aspling

■ , U.-;. ;a 11111; i ; t. .tf.». ;!’0.-.!’iu| -c.) bo o ’ >•

i'',,'', v ‘ * It:!-* ,,i j bcUliVi; ■ tv. *• b "i r

Propositionens huvudsakliga innehåll

Det av direktionen för karolinska sjukhuset avlämnade förslaget till ny
generalplan för sjukhuset jämte yttranden häröver redovisas. Riksdagen
föreslås i princip godta riktlinjer för en fortsatt planering av sjukhusets
utbyggande.

För utbyggande av karolinska sjukhuset föreslås för nästa budgetår ett
investeringsanslag av 7,5 milj. kr. Beloppet avser bl. a. påbörjande av upprustning
i enlighet med generalplaneförslaget av huvudkomplexets vårdavdelningar,
uppförande vid sjukhuset av en högvoltstation samt ombyggnad
inom radiumhemmet.

Till utrustning bl. a. av de nya personalbostadshusen och thoraxklinikernas
röntgenavdelning föreslås ett reservationsanslag av 3 317 000 kr.

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 59

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari
1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, frågor angående karolinska
sjukhusets fortsatta utbyggande m. m. och anför.

I årets statsverksproposition (bil. 7 s. 252 och 395) har Kungl. Maj.t
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för
budgetåret 1965/66 beräkna på driftbudgeten under punkten H 3 Karolinska
sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag av 3 milj. kr. samt på kapitalbudgeten
under punkten III: 5 Utbyggande av karolinska sjukhuset ett
investeringsanslag av 7,5 milj. kr.

Beredningen av dessa frågor är nu avslutad och jag anhåller därför att
få redogöra för dem närmare. I samband härmed torde jag också få anmäla
fråga rörande ställningstagande i princip till vissa riktlinjer för en fortsatt
planering av karolinska sjukhusets utbyggande.

I. 1964 års generalplan för karolinska sjukhusets utbyggande

Inledning

Vid anmälan av karolinska sjukhusets avlöningsanslag för budgetåret
1961/62 (prop. 1961: 1 bil. 13 s. 169) erinrade föredragande departementschefen
om att han i den av riksdagen godkända prop. 1960: 159 (SU 189,
rskr 381) med förslag till riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande m. m.
föreslagit, att de s. k. riksplatserna vid karolinska sjukhuset skulle avvecklas
i samband med regionsjukvårdens utbyggande och vid ett tänkt inordnande
av sjukhuset i Storstockholms sjukvårdsorganisation med ansvar för
en del av detta områdes sjukvård. För länsspecialiteternas del skulle detta
innebära, att huvuddelen av vårdplatserna vid sjukhuset komme att förbehållas
patienter från staden och länet. Beträffande regionspecialiteterna
skulle en väsentlig del av stockholmsregionens sjukvård komma att förläggas
till sjukhuset.

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 År 1905 ->

I propositionen hade dock förutsatts, att vissa regionspecialiteter tills
vidare skulle komma att icke utbyggas eller att något underdimensioneras
i de omgivande regionerna i syfte att säkerställa ett tillfredsställande patientunderlag
för undervisning och forskning samt ett rationellt utnyttjande
av vissa specialkliniker vid karolinska sjukhuset. Huvuddelen av sjukhusets
vårdplatser skulle förbehållas patienter från Stockholms stad och län eller
vissa andra sjukvårdsområden. De speciella förpliktelser, som åvilade staten
beträffande vissa vid försvarsmakten anställda, gjorde det dock nödvändigt
att undantaga ett antal platser. Sjukhuset måste även på motsvarande
sätt som andra sjukhus kunna ta emot sådana personer från
andra sjukvårdsområden, vilka akut insjuknat under vistelse i Stockholm
eller Stockholms län. Vidare borde inom länsspecialiteterna platser stå till
förfogande för remisspatienter från andra delar av stockholmsregionen.

I propositionen nämndes slutligen, att en sådan klinik som alkoholkliniken,
vilken under lång tid torde komma att sakna motsvarighet inom andra regioner,
tills vidare borde stå öppen för landet i dess helhet.

Departementschefen framhöll vidare, att en omläggning av sjukhusets
uppgifter i enlighet med anförda riktlinjer skulle komma att kräva väsentliga
omdispositioner av sjukhusets kliniker och övriga anläggningar, innebärande
bl. a. byggnadsåtgärder av betydande omfattning. Sjukhusets aldsta
delar var drygt 20 år gamla. Under de senaste decennierna hade den medicinska
och tekniska utvecklingen fortskridit i en sådan takt, att en översyn
av sjukhusets lokalmässiga resurser — i syfte att åstadkomma en modernisering
och förbättring för såväl sjukvård som undervisning och forskning
_ redan av denna orsak var av behovet synnerligen starkt påkallad.

För att förbättra den svåra personalrekryteringssituationen vore det vidare
önskvärt, att personalutrymmena inom sjukhuset utökades och gjordes
mer ändamålsenliga och trivsamma än f. n. Slutligen hade utökningen
under 1950-talet av studentintaget vid karolinska institutet och den genom
den nya medicinska studieordningen intensifierade undervisningen ställt
sjukhuset inför besvärliga lokalproblem. Alla dessa omständigheter krävde
enligt departementschefens mening snara åtgärder. Den första uppgiften
borde därvid vara att utarbeta en ny generalplan för sjukhuset. Arbetet
härmed borde anförtros sjukhusledningen.

Genom beslut den 13 januari 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt direktionen
för karolinska sjukhuset att med beaktande av vad föredragande departementschefen
sålunda anfört samt i samråd med vederbörande statliga och
kommunala myndigheter upprätta och till Kungl. Maj:t inkomma med
förslag till ny generalplan för sjukhuset. Generalplanen borde — utan att
dess ändamål eftersattes — utformas så, att dess realiserande medförde
minsta möjliga investeringskostnader samt att erforderliga byggnadsarbeten
skulle kunna utföras successivt.

Genom beslut samma dag anbefallde Kungl. Maj:t direktionen att vidtaga

4 Kungl. Maj. ts proposition nr 59 år 1965

de åtgärder och till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag, som erfordrades
för karolinska sjukhusets anordnande och drift såsom regionsjukhus i enlighet
med i prop. 1960: 159 föreslagna riktlinjer eller som eljest föranleddes
av vad i denna proposition förordats.

Ai betet med upprättande av den nya generalplanen har under direktionens
överinseende bedrivits av en särskild generalplanedelegation vari representanter
för Stockholms stad och Stockholms läns landsting deltagit.

Direktionen har med skrivelse den 17 juni 1964 överlämnat ett av generalplanedelegationen
utarbetat betänkande, benämnt 1964 års generalplan
för karolinska sjukhusets utbyggande.

Över betänkandet har yttranden avgivits av statskontoret, medicinalstyrelsen,
centrala sjukvårdsberedningen, byggnadsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
järnvägsstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholms län efter
liorande av Solna stads vederbörande myndigheter, nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande, centrala rehabiliteringsberedningen, universitetskanslersämbetet
efter hörande av den medicinska fakulteten vid karolinska
institutet, styrelsen för statens arbetsklinik, styrelsen för Konung
Gustaf V:s forskningsinstitut, försvarets sjukvårdsstyrelse, styrelsen för
Föreningen för bistånd åt Ivtta och vanföra i Stockholm, styrelsen för Sällskapet
Eugeniahemmet, stadskollegiet i Stockholm, Stockholms läns landsting,
Stockholms spårvägar samt styrelsen för centralskolan för specialutbildning
av barnsjuksköterskor.

En karta, som bifogats generalplanebetänkandet, torde få fogas vid statsrådsprotokollet
i detta ärende som bilaga.

Jag vill nu återge betänkandet i sammandrag och därvid redovisa generalplanedelegationens
uppfattning i de olika frågorna.

Generalplanen
Vissa allmänna förutsättningar

Utredningens grundläggande förutsättningar har varit att karolinska
sjukhuset skall fungera som statligt sjukhus med speciella uppgifter, nämligen
att årligen meddela klinisk utbildning åt i genomsnitt 80 medicine studerande
inom grunddisciplinerna och 160 inom specialdisciplinerna, att ge
utrymme för kvalificerad forskning, att vara regionsjukhus för stockholmslegionen
(Stockholms stad och län, Gotland och del av Södermanland), att
ingå i Storstockholms sjukvårdsorganisation och svara för ett visst upptagningsområde
på ca 140 000 invånare samt att inom länsspecialiteterna även
svara för vården av remisspatienter från andra sjukvårdsområden, av vissa
vid försvarsmakten anställda samt av akut insjuknade s. k. utomlänspatienter.

Enligt eu den 20 oktober 1961 träffad principöverenskommelse med
Stockholms stad skall ett nytt undervisningssjukhus i staden förläggas till

S.t Görans sjukhus. Något nytt avtal om upplåtelse av nämnda sjukhus för

Knngl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

undervisning och forskning, grundat på denna överenskommelse, har ännu
inte kommit till stånd. Generalplanedelegationen framhåller att den slutliga
dimensioneringen av vissa specialkliniker blir beroende av det definitiva
läkarutbildningsavtalet om S:t Görans sjukhus.

Spörsmålen rörande riksplatsernas avveckling vid karolinska sjukhuset
och ett inordnande av sjukhuset i Storstockholms sjukvårdsorganisation har
föranlett överläggningar mellan staten samt Stockholms stad och län om
sjukhusets framtida ställning. Som resultat härav framlades i juni månad
1962 en sjukhusplan för staden och länet, avseende en tidpunkt omkring
år 1975. Enligt denna plan förutsättes karolinska sjukhuset skola ingå i
Storstockholms sjukvårdsorganisation och i likhet med stadens och länets
egna sjukhus svara för ett visst upptagningsområde. Det platsantal, som
därvid beräknas komma att stå till Storstockholms förfogande vid karolinska
sjukhuset innebär en väsentlig ökning i förhållande till nuläget.
För regionspecialiteternas de! har i princip gällt, att regionsjukvården för
den s. k. stockholmsregionen skall förläggas till karolinska sjukhuset. Avsteg
från denna princip har gjorts för de fall, där antingen staden eller länet
redan anordnat regionsjukvård inom viss specialitet eller karolinska sjukhuset
ur allmänna sjukvårdsplaneringssynpunkter inte ansetts böra tillgodose
hela vårdbehovet.

Enligt sjukhusplanen skulle antalet vårdplatser för staden och länet vid
karolinska sjukhuset år 1975 uppgå till 1 490 enligt följande sammanställning.

Allmän internmedicin..............

Reumatologi.....................

Specialkardiologi.............''.....

Neurologi.........................

Lungmedicin.....................

Allmänkirurgi jämte ortopedi......

Urologi..........................

Plastikkirurgi....................

Neurokirurgi.....................

Thoraxkirurgi....................

Obstetrik och gynekologi..........

Barnmedicin.....................

Barnkirurgi......................

ögon...........................

Öron............................

Hud jämte dermatologi allergologi

Radioterapi......................

Vuxenpsykiatri...................

Barnpsykiatri....................

195

100

195

135

145

100

1 190

Härtill kommer 150 platser för långtidsvård samt speciella vårdresurser
för rehabiliteringsfall och brännskadefall. I vårdplatsantalet ingår inte bäddplatser
vid sådana avdelningar som intagningsvårdavdelningar, uppvakningsavdelningar,
intensivvårdavdelningar och infektionsvårdavdelningar.
Dylika avdelningar är tekniska hjälpavdelningar och bör därför i princip

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

inte — i vart fall inte i sin helhet — inräknas i sjukhusets vårdplatsantal,
eftersom de inte är att hänföra till viss klinik.

Behov av regionvårdplatser vid karolinska sjukhuset har anmälts av
företrädare för resp. landsting vid överläggningar med delegationen. Antalet
regionvårdplatser för Södermanlands och Gotlands län samt för Linköpingsoch
örebro-regionerna föreslås uppgå till 71 enligt följande fördelning.

Regionvårdspecialitet	Gotland	Söder- manland	Linköpings- regionen	örebro- regionen	Summa
Reumatologi..............	2				2
Specialkardiologi..........	1	2	—	—	3
Neurologi.................	2	2	—	5	9
Dermatologi..............	1	—	—	--	1
Urologi...................	1	2	—	—	3
Neurokirurgi..............	1	7	—-	20	28
Plastikkirurgi.............	1	i	—	—	2
Thoraxkirurgi.............	1	2	5	3	It
Barnkirurgi...............	1	t	--	—	2
Radioterapi...............	4	4	—	2	10
Summa	15	21	5	30	71

Det framtida sjukvårdsbehovet beträffande militär- och remisspatienter
låter sig inte helt förutses. Delegationen har grundat sina beräkningar av
sådant vårdplatsbehov på omfattningen av ifrågavarande vård vid sjukhuset
under budgetåret 1961/62.

För militärpatienter kan förutses ett minskat vårdplatsbehov i framtiden
som en följd av bortflyttning från stockholmsområdet av flertalet till detta
område f. n. förlagda militära enheter. Sannolika skäl talar för att även behovet
av platser för remisspatienter kommer att minska successivt allteftersom
läns- och regionsjukvården bygges ut i landet i övrigt.

Beträffande den öppna vården framhåller delegationen att man — i syfte
att garantera att den specialiserade och kostnadskrävande öppna vården
vid karolinska sjukhuset förbehålles sådana patienter, som verkligen kräver
tillgång till dess resurser — bör utforma densamma som specialistmottagningar
med tidsbeställning. Detta gäller i synnerhet den högspecialiserade
regionsjukvården. Om sålunda en viss begränsning av det öppna vårdklientelet
bör ske, synes å andra sidan ifråga om det klientel, som kräver
sjukhusets resurser, eftersträvas att i största utsträckning genomföra undersökning
och behandling av detsamma i öppen vård. Uppdelningen av de
vårdsökande mellan sluten och öppen vård bör därvid ske uteslutande på medicinsk
grund. Av vikt är att sjukhusets resurser för öppen vård ställes i
relation till planerna för ordnandet av stadens och länets öppna sjukvård
i övrigt.

Nya behandlingsformer, högt driven medicinsk teknik, förfinade instrument
samt speciell teknisk apparatur fordrar en annan lösning av vårdorganisationen
än tidigare. Knappheten på kvalificerad personal under över -

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965 7

skådlig framtid kräver att man noga överväger var sådan personal bör insättas.
Organisationen bör ges sådan utformning, att insatserna i varje
särskilt fall kan anpassas så nära som möjligt till den sjukes medicinska
behov. Således bör s. k. progressiv patientvård tillämpas med differentiering
av vårdavdelningarna i intagningsvårdavdelningar samt avdelningar för dagvård,
normalvård, uppvakning, intensivvård och eftervård (konvalescenter
och rehabiliteringsfall). För att få till stånd den avlastning eller cirkulation
av patienter, som den progressiva vården bl. a. syftar till, är det sålunda nödvändigt
att inom eller utom sjukhuset även ha tillgång till särskilda vårdenheter
av tillräcklig omfattning för långtidsvård och konvalescentvård.
Genomförande av progressiv vård innebär organisatoriska förändringar och
medför krav på ändrad utformning och disposition av sjukhusets lokaler.
Delegationen har grundat sin bedömning av behovet av differentierade vårdformer
främst på vissa vid karolinska sjukhuset genomförda undersökningar.

Under senare år har krav på en utbyggd rehabiliteringsorganisation av
helt annan omfattning än tidigare för alla grupper av handikappade rests
med allt större styrka. Den framtida utbyggnaden och organisationen av
rehabiliteringsverksamheten vid karolinska sjukhuset har därför ägnats
särskild uppmärksamhet under generalplanearbetet. Det är viktigt, att
den medicinska rehabiliteringen ej planeras och administreras för sig och
den sociala rehabiliteringen för sig. Rehabiliteringen måste ses som en enhet,
vari ingår såväl medicinska som sociala element.

Vid generalplanens upprättande liksom vid all sjukhusplanering måste
samhällets (upptagningsområdets) sjukvårdsbehov vara det primärt bestämmande
för sjukhusets storlek och struktur. Karolinska sjukhusets karaktär
av undervisnings- och forskningssjukhus medför emellertid, att jämväl
undervisningens och forskningens krav måste tillmätas stor vikt vid
sjukhusets utformning.

Vid ett fullt genomförande av den hittills beslutade läkarutbildningen
kommer antalet medicine studerande vid karolinska sjukhuset att uppgå till
högst 356 och lägst 40 medicine studerande per månad. Genomsnittet per
månad vid sjukhuset undervisade medicine studerande kan med utgångspunkt
härifrån beräknas komma att uppgå till 270.

Vad angår övrig vid karolinska sjukhuset bedriven utbildning kan med
hänsyn till redan fattade beslut och på grundval av föreliggande utredningar
beräknas att vid sjukhuset framdeles skall meddelas utbildning åt ca 850
befattningshavare årligen.

Sjukhuset fyller inte de krav, som måste ställas på ett modernt forskningssjukhus.
Visserligen har den kliniska forskningen vid sjukhuset hittills
hävdat sig väl men detta kan inte bli fallet i fortsättningen, därest bristen
på lokaler och för modern klinisk forskning utrustade laboratorier kommer
att alltmera hämma forskningsverksamheten. Den kliniska forskningen är

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

numera väsentligt mera experimentellt och tekniskt betingad än tidigare.
Det har för delegationen framstått som angeläget att vid generalplanens
utaibetande söka tillgodose det aktuella behovet av lokalresurser för den
kliniska forskningen vid sjukhuset, varvid även beaktats önskvärdheten
att kunna intensifiera och öka omfattningen av den vid sjukhuset bedrivna
försvarsmedicinska forskningen.

Delegationen framhåller att det är nödvändigt, att en upprustning av
det äldre vårdavdelningsbeståndet vid sjukhuset snarast kommer till stånd.
Arbetet inom de äldre vårdavdelningarna försvåras f. n. till följd av bristen
på vissa utrymmen. De sanitära förhållandena inom vårdavdelningarna är
mycket otillfredsställande.

En väsentligt bidragande orsak till rådande personalbrist vid karolinska
sjukhuset är föreliggande svårigheter att bereda personalen bostäder i tillräcklig
utsträckning och av tillfredsställande standard. Frågan om tillhandahållande
av personalbostäder i tillräcklig omfattning bör ägnas särskild
uppmärksamhet i samband med en framtida utbyggnad av sjukhuset.
För sådana personer, som mera tillfälligt arbetar vid sjukhuset, krävs
tillgång till bostäder i form av s. k. personalhotell, vilka erfarenhetsmässigt
bör ligga i så nära kontakt med arbetsplatsen som möjligt. För karolinska
sjukhusets del kan beräknas, att ett nytillskott av ca 200 rumsenheter
erfordras.

Att karolinska sjukhusets yttre kommunikationssystem fungerar f. n.
mindre tillfredsställande framhålles. Det är nödvändigt att de problem, som
sammanhänger med anordnande av såväl förbättrade kommunikationer
till och inom sjukhusområdet som bilparkeringsplatser i tillräcklig omfattning,
för framtiden erhåller sin lösning. Hindrande moment i form av
befintlig bebyggelse och redan vidtagna dispositioner försvårar emellertid i
hog grad en god lösning av kommunikationssystemets utformning. Sjukhusområdet
kommer i framtiden att vara inringat av starkt trafikerade leder
och betydande svårigheter föreligger att från dessa anordna trafiktekniskt
lämpliga infarter till området. Mycket kostnadskrävande åtgärder kan komma
att erfordras för att möjliggöra en tillfredsställande lösning av sjukhusets
kommunikationsproblem.

Norrbackainstitutets och Eugeniahemmets områden (tillhopa 45 000 m2)
bör enligt generalplanedelegationens mening snarast möjligt införlivas med
sjukhusområdet (ca 260 000 in2) för att möjliggöra erforderlig utbyggnad
av karolinska sjukhuset.

Stomprogram

Vid karolinska sjukhuset finns f. n. 1 925 vårdplatser. På grundval av
de allmänna överväganden, för vilka i korthet redogjorts i det föregående,
hai delegationen beräknat det framtida behovet av vårdplatser till totalt
2 177 platser (99 för intensivvård, 156 för dagvård och 1 922 för normal -

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

vård). Vid nytillkommande kliniker in. m. tillförs 275 vårdplatser och 90
»tekniska» platser, under det att vårdplatsantalet vid befintliga kliniker
eller avdelningar föreslås minskat med 113, bl. a. i samband med föreslagen
upprustning av äldre vårdavdelningar. Delegationen presenterar ett stomprogram
som framgår av följande tabell.

Stomprogram (maximiplan)

	Stockholms stad och Stockholms län	Region- landsting	Remiss-patienter från främmande sjukvårdsom-råden samt akut-och mili-tärpatienter	Sammanlagt platsantal	Nuvarande platsantal
A. Vårdplatser Medicin allmän medicin inkl. endo-	195		15	2101	166 + 142
	55	2*	8	65	73
	15	3*	—	18	18
	20	25 *	8	30	—
	80	9*	11	100	100
	100	—	16	116	130
Kirurgi	125		15	140	163 +127
ortopedi inkl. frakturkir. .	70 35	43 * 3*	11 12	85 50	44
	35	25	13	50	54
			9	9	6
	25	288 *	19	72	86
	40	11»	29	80	71 + 1810
Efleroårdsklinik (konvalescenter, allmän	150	53	5	16011
	14712 13	_	10	157	154
Psykiatri	80		5	85	91
barn- och ungdomspsyk. . n xh ................	25 50	l3	2 20	28 70	13 89
	50	Xj_	20	70	57
Hud jämte dermatologisk allergologi+yrkesderma-tologi..................	144	l3	_	145	159

1 Häri ingår ca 40 platser för endokrinologi

2 Utgör f. n. av endokrinologiska kliniken disponerade vårdplatser

3 Avser Gotland

* Gotland 1 plats och Södermanland 2 platser

6 Gotland 1 plats och Södermanland 1 plats

« Gotland 2 platser, Södermanland 2 platser och Örebroregionen 5 platser

7 Avser intensivvårdsplatser

8 Gotland 1 plats, Södermanland 7 platser och Örebroregionen 20 platser

» Gotland 1 plats, Södermanland 2 platser, Linköpingsregionen 5 platser och Örebroregionen
3 platser

10 Avser 18 intensivvårdsplatser ...... . ...

11 Härav avses ca 50 för allmän medicin, ca 30 för reumatologi, ca 2o för allmän kirurgi, ca 40

för ortopedi samt ca 15 för barnmedicin och barnkirurgi

13 Härav avses 12 platser för prematuravdelning

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

	Stockholms stad och Stockholms län	Region- landsting	Remiss-patienter från främmande sjukvårdsom-råden samt akut-och mili-tärpatienter	Sammanlagt platsantal	Nuvarande platsantal
Radioterapi..........	100 68“ 50		24 12 11 60	134 80	154“
Barnklinik medicin............
kirurgi...............		116
Alkoholklinik..........		63 60	67
Yrkesmedicin.........			60
				-17	618
Summa B. Tekniska platser Jourmottagning.......	1 659	83	335	2 077 25 6 69	1 915
Jourmottagning för barn .... Intensivbehandlingsplatser...	—	—	—	10
Summa A—B	1 659 \|	83	335	2 177	1 925

14 i; ; , * “, > ouucriuamana 4 platser och Urebroregionen 2 platser

Det angivna platsantalet gäller efter beslutad men ej genomförd ombyggnad
* Prematuravdelnmg avses anordnas inom kvinnokliniken
Gotland 1 plats och Södermanland 1 plats

is ?Ch.°Vet a''’v.ärd,platsei'' bör MUgodoses inom ramen för de medicinska klinikerna
18 Ingar i medicmplatser

Utöver detta vårdplatsantal av 2 177 tillkommer 50 platser för neurologisk
långtidsrehabilitering, vilka platser emellertid inte fördelats mellan resp.
kommunala huvudmän.

Av eftervårdsklinikens vårdplatser avses ca 50 platser för allmän rehabilitering
och ca 110 för långtidsvård.

Delegationen framhåller att i stomprogrammet angivna klinikstorlekar
ar att betrakta som riktvärden och att justeringar i vårdplatsantalet vid
kommande projektering kan visa sig erforderliga. Det är emellertid enligt
delegationens mening önskvärt, att någon ökning av det totala vårdplatsantalet
därvid inte sker. Antalet akutplatser bör i vart fall inte tillåtas
överstiga 2 000 vårdplatser.

Lokalprogram

Delegationen har verkställt en kartläggning av föreliggande lokalbehov
och på grundval härav utarbetat ett lokalprogram. I fråga om de överväganden
av allmän natur, vilka föregått lokalprogrammets upprättande, anför
delegationen bl. a. följande.

En enhetlig ledning av huvuddelen av internmedicinen är att föredraga.
För framtiden bör en ytterligare uppdelning av internmedicinen i fristående
specialiteter såvitt möjligt undvikas.

Någon geriatrisk klinik bör inte tillkomma vid karolinska sjukhuset.

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

Redan f. n. utgörs en stor del av klientelet på de invärtesmedicinska vårdavdelningarna
av personer i högre åldrar. Forskningen vid karolinska sjukhuset
över ålderssjukdomarnas uppkomst och förebyggande synes lämpligen
böra befrämjas genom stöd åt sådan forskning vid redan befintliga
kliniker. De medicinska och endokrinologiska klinikerna bör framdeles
lokalt samordnas. Delegationen förordar, att av medicinska klinikens vårdplatser
ca 40 platser tillförs endokrinologiska kliniken.

Enligt delegationens mening torde man i framtiden ha att räkna med tillkomsten
av två njurmedicinska kliniker inom Storstockholm, varvid den
ena bör förläggas till de norra delarna och den andra till de södra delarna.
Starka skäl talar för en förläggning av en njurmedicinsk klinik till karolinska
sjukhuset. Den urologiska kliniken därstädes kräver som komplement
medicinsk urologi. I sjukvårdsiavseende föreligger vid karolinska
sjukhuset ett starkt behov av att kunna effektivt behandla grava fall av
njurinsufficiens. Delegationen har därför räknat med tillkomsten framdeles
av en njurmedicinsk klinik om 30 vårdplatser.

Enligt beslut av statsmakterna skall en ortopedisk klinik tillkomma vid
karolinska sjukhuset som ersättning för den nuvarande till Norrbackainstitutet
förlagda kliniken. Delegationen anser att frakturkirurgin framdeles
bör överföras till den ortopediska kliniken. I fråga om plastikkirurgi
anser delegationen att förbättrade vårdresurser för barn med medfödda
läpp- och gommissbildningar bör åstadkommas genom inrättande av ett
internat för detta klientel i sjukhusets närhet. På grund av den stora infektionsrisken
måste brännskadefallen isoleras inom en särskild vårdenhet,
som avses täcka hela sjukvårdsregionens vårdbehov. Vid kvinnokliniken
bör tillkomma en särskild mödravårdscentral. Man bör vidare räkna
med tillkomst vid kliniken av en cancerdispensär för cytologisk provtagning.
En giftinformationscentral framstår som en angelägen del av karolinska
sjukhusets allmänna olycksfallsberedskap. Centralen bör beredas
definitiva lokalutrymmen i anslutning till den medicinska barnkliniken.
Den barnpsgkiatriska klinikens lokalbehov kan endast tillgodoses genom
nybyggnad. En genomgripande ombyggnad, upprustning och utvidgning av
psykiatriska kliniken är nödvändig, om tidsenlig standard på sjukvård,
undervisning och forskning skall kunna hållas.

Föreslagen jouravdelning, som skall vara gemensam för alla kliniker
med undantag för barnklinikerna som har eget akutambulatorium, bör beslå
av en undersöknings- och behandlingsavdelning för jourfall inkl. olycksfall
(akutambulatorium) samt en sängavdelning om ca 25 platser (intagningsvårdavdelning).
Jouravdelningen är avsedd att i huvudsak betjäna
invärtesmedicinska och allmänkirurgiska tall.

Enligt delegationens mening talar övervägande skäl för att den inom
karolinska sjukhuset bedrivna laboratorieverksamheten avseende kemiska
rutinanalyser ställs under ledning av det kliniskt-kemiska centrallabora -

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

toriet. I princip bör arbetsuppgifterna på rutinlaboratorierna och centrallaboratoriet
så fördelas, att på de förra analyser utförs, som kan göras
snabbt och utan komplicerad apparatur, och på det senare kvalificerade
analyser och sådana analyser, som utförs i större serier. En sammanslagning
av nuvarande rutinlaboratorier till större enheter bör eftersträvas.
Ett centralt kliniskt-kemiskt rutinlaboratorium bör ordnas för i första
hand medicinblocket, kirurgiblocket, kvinnokliniken, öronkliniken samt
ögonkliniken. Rutinlaboratoriet är avsett att jämväl fungera som sjukhusets
jourlaboratorium.

Verksamheten vid den s. k. militärmedicinska undersökningscentralen
bör för framtiden bedrivas vid sjukhuset inom det kliniskt-fysiologiska
centrallaboratoriet.

En utveckling mot en starkare specialisering inom och en uppdelning av
ämnet patologi är att förutse. Ett sammanförande av patologer inom olika
specialfack till en och samma institution bör dock eftersträvas.

En väsentlig utökning kommer att ske av den cytologiska undersökningsveiksamheten
i samband med genomförande av allmänna hälsoundersökningar
med cancerprov på samtliga kvinnor. Inom Storstockholm planeras
sex centrallaboratorier för cancerundersökningar på kvinnor. Varje laboratorium
avses skola ha ett upptagningsområde med 250 000 invånare och
dimensioneras för diagnostik av 80 000 prov per år. Ett dylikt laboratorium
avses skola förläggas till karolinska sjukhuset.

Sjukhusets tandvårdsavdelning bör utvidgas till en tandvårds- och käkbehandlingsavdelning
enligt vad som föreslagits i regionvårdsbetänkandet
(SOU 1958: 26).

Föreslaget centrum för rehabiliteringsmedicin (CRM) avses omfatta klinik
för allmän medicinsk rehabilitering, klinik för neurologisk långtidsrehabilitering
jämte paraplegicentrum, ambulatorisk rehabiliteringscentral
in. in., karolinska institutets institution för undervisning och forskning
inom rehabiliteringsmedicin, fysio-terapeutinstitutet (statens utbildningsanstalt
för sjukgymnaster och arbetsterapeuter) samt centrum för kvalificerad
arbetsprövning — statens arbetsklinik.

I planeringen har en socialmedicinsk institution förutsatts ligga i god
anslutning till CRM. En eftervårdsklinik — klinik för långtidssjuka —
anslutes ev. till CRM. Viss rehabilitering kommer liksom tidigare att utföras
inom vederbörande nonnalvårdskliniks ram, ev. med ökade personella och
tekniska resurser.

Delegationen är medveten om att det finns motiv för en anknytning av
arbetskliniken till karolinska sjukhuset. Möjligheterna till erforderliga
medicinska specialistundersökningar skulle härigenom förbättras. Den
självständiga ställning, som arbetskliniken erhållit, har emellertid visat sig
vara av stort värde. Starka skäl talar dock för att arbetskliniken i framtiden
förläggs i nära lokal anknytning till CRM.

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1965

Militärapoteket fungerar dels som militärt apotek och dels som sjukhusapotek.
Därtill kommer funktionen att biträda karolinska institutet vid
undervisning och forskning. Ändrade vårdformer, undersökningar och behandlingar
speciellt i fråga om medicinsk användning av isotoper samt ökad
konsumtion av läkemedel och vätskor in. in. har kommit att ställa andra
krav på militärapoteket än vad som kunde överblickas när apoteket planerades.
Militärapoteket är i trängande behov av ytterligare lokaler. Uppmärksamhet
bör ägnas frågan om försäljning av läkemedel från militärapoteket
till hemgående patienter och ambulatoriepatienter vid karolinska sjukhuset.
Ett centralt laboratorium för kontroll och dispensering av upphandlade
isotoper bör förläggas i anslutning till militärapoteket.

Kärnan i en framtida enhet för klinisk forskning bör utgöras av Konung
Gustaf V :s forskningsinstitut, som för framtiden inte bör vara bundet till en
viss disciplin eller klinik. Genom att utforma nytillkommande forskningslokaler
som komplement till redan befintliga forskningsutrymmen i Konung
Gustaf V :s forskningsinstitut och centrallaboratorierna torde besparingar i
utrymme kunna uppnås och förutsättningar skapas för att inom en ekonomiskt
försvarbar ram kunna tillgodose behovet av ökade resurser för klinisk
experimentell forskning vid karolinska sjukhuset.

I första hand bör lokaler tillkomma för experimentell forskning inom
kirurgi, röntgen och klinisk fysiologi jämte utrymmen för djurförvaring
och djurvård. Institutionen för medicinsk teknik vid karolinska institutet
samt ett laboratorium för fortplantningsendokrinologi bör enligt delegationen
beredas lokaler i planerad nybyggnad för klinisk-experimentell forskning
vid karolinska sjukhuset.

Sedan länge har ett starkt behov förelegat att till sjukhuset kunna knyta
företrädare för klinisk farmakologi. Ett intensifierat forskningsarbete
måste komma till stånd för att ytterligare öka läkemedelsterapins möjligheter
och minska dess risker. Ett sådant arbete kan inte bedrivas med
framgång utan samverkan mellan företrädare för olika ämnesområden och
därvid inte minst den kliniska farmakologin. En viktig sektor inom den
kliniska farmakologins arbetsfält är förgiftningarna. Enligt delegationens
uppfattning bör en institution för klinisk farmakologi snarast möjligt tillkomma
vid sjukhuset. Ett för hela riket avsett elektro-akustiskt laboratorium
bör förläggas till sjukhuset.

Den tekniska utvecklingen av databehandlingen medför alltmer utvidgade
arbetsområden för densamma. Inom sjukhussektorn finns ett llertal
arbetsområden lämpade för datamaskinell behandling, i första hand av
administrativ eller blandat medicinsk-administrativ natur. Databehandlingens
möjligheter inom diagnostiseringen är ännu inte klarlagda. Omfattningen
av en databehandlingsanläggning är avhängig av den tidpunkt,
då den beräknas tas i bruk. Delegationen anser alt det är motiverat, att
sjukhuset får eu sådan central.

Kungl. Maj. ts proposition nr 59 år 1965

Reparationsverkstäder anses av delegationen vara oundvikliga inom sjukhusområdet.
För att erhålla önskvärd effektivitet är samordning av sjukhusets
verkstäder i fråga om organisation och förläggning nödvändig.
Verksamheten bör sålunda koncentreras till ett verkstadshus. Större reparationer
bör utlämnas på entreprenad. Den centrala verkstaden bör innehålla
mekaniska avdelningar, snickeri, glasmästeri, tapetserarverkstad och
målarverkstad.

Vad beträffar köksavdelningen förordar delegationen att tillhandahållandet
av måltider åt personal och studerande utläggs på entreprenad, vilket
medför väsentliga fördelar. Ett sådant system har numera införts vid Stockholms
stads större sjukhus. Det för en personalrestaurang erforderliga ytterligare
lokalbehovet kan tillgodoses genom om- och tillbyggnad av köksavdelningen.
Ett nytt system för distributionen av patientmåltiderna kan
enligt delegationen införas utan att medföra krav på utbyggnad av nuvarande
köksbyggnad.

En personalrestaurang planeras enligt självserveringssystem i huvudkomplexet.

Sjukhusledningen har efter verkställd utredning ansett sig böra förorda,
att sjukhusets tvätten i framtiden nedläggs samt att tvättning av sjukhusets
textilier sker med anlitande av i annan regi administrerat tvätteri.

En utbyggnad av panncentralen bör genomföras i den takt varmed sjukhuset
och övriga till panncentralen anslutna institutioner utbygges. Programmeringsarbetet
för en första utbyggnadsetapp bör emellertid igångsättas
snarast möjligt eftersom denna etapp torde böra omfatta utbyte av
befintligt 14 tons block mot en 25 tons panna.

Enligt de givna direktiven skulle i samband med upprättandet av den
nya generalplanen en översyn ske av det äldre vårdavdelningsbeståndet.
Redan vid en förberedande undersökning har det stått klart för delegationen,
att en upprustning av de äldre vårdavdelningarna, syftande till förbättrad
hygien, bättre arbetsförhållanden och större personalutrymmen, är oundgängligen
nödvändig. Ifrågavarande upprustning kräver, förutom en i vissa
delar ny planlösning av befintliga vårdavdelningar, en genomgripande modernisering
av nuvarande sanitets- och elektriska installationer.

I fråga om lokalprogrammets enskildheter och övriga kommentarer till
detsamma hänvisas till handlingarna i ärendet.

Markfrågan

Två krav måste ställas på utbyggnad av den anläggning varom här är fråga,
nämligen att tillkommande byggnader förläggs inbördes och i förhållande
till sin omgivning på ett ur organisatoriska och samarbetstekniska synpunkter
lämpligt sätt samt att de organisatoriska sammanhangen och tyngdpunktsförhållandena
ges ett arkitektoniskt medvetet uttryck. Skall dessa
krav uppfyllas kan generalplanen enligt delegationens mening inte inskränka
sig till att innefatta en lösning enbart av de lokalbehov, som betingas av

Kungl. Maj.ts proposition nr 5!) ur 1965

fattade beslut rörande sjukhusets framtida organisation och utbildningskapacitet,
utan måste jämväl syfta till att så långt det är möjligt ange, hur de
utbyggnadsbehov skall tillgodoses, som en mera successivt skeende utveckling
kan föranleda. De begränsade markreserver, som i nuläget står till karolinska
sjukhusets förfogande, samt storleken av de utbyggnadsbehov, som
enligt fattade beslut måste tillgodoses, har tvingat delegationen att söka
åstadkomma en arkitektoniskt och tekniskt adekvat form såväl för den redan
i princip beslutade som den förutsebara, av utvecklingen betingade utbyggnaden.
Delegationen har eftersträvat att så söka utforma generalplaneförslaget,
att detsamma skall utgöra en smidig och anpassbar ram för en
organisation, stadd i ständig tillväxt och förändring och med stora krav på
komplettering av byggnadsbeståndet.

Karolinska sjukhusets tomtområde omfattar f. n. omkring 260 000 m2,
exkl. Norrbackainstitutet och Eugeniahemmet. Den i dag befintliga bruttovåningsytan
är ca 210 000 m2, vilket innebär ett exploateringstal av e = 0,8.
Den utbyggnad, som omfattas av föreliggande generalplaneförslag, uppgår
till ca 120 000 in2 bruttovåningsyta. Om Eugeniahemmets och Norrbackainstitutets
tomtområden kan disponeras för denna utbyggnad kommer
en areal av ca 305 000 in2 att stå till förfogande, innebärande ett exploateringstal
av e = 1,06 och en tomtyta per vårdplats av ca 135 m2. Som jämförelse
kan nämnas, att de angivna värdena närmast motsvarar sjukhus
i pressade innerstadsförhållanden. Vid nyplanering av sjukhus torde däremot
exploateringstalet normalt understiga e = 0,5 och ytan per vårdplats
överskrida 200 m2. I betraktande av den betydande totala investering, som
ägt rum och vilken kommer att avsevärt ökas vid ett lösande av de många
och betydelsefulla frågor, som redan står på dagordningen, framstår det som
önskvärt att kunna tillföra sjukhuset ytterligare mark. Med hänsyn till de
omgivande trafiklederna, vilka framdeles kommer att beskära tillgängligt
markområde, kan detta endast ske i områdets sydvästra del genom införlivande
med sjukhusets område av ett statens järnvägar tillhörigt trafikområde.
De planerade omgivande motorvägarna kommer att förorsaka sanitära
olägenheter inom vissa bullerzoner. Zonerna kommer att inkräkta på
användningen av tillgängligt tomtområde genom att exempelvis vårdbyggnader
inte kan placeras inom desamma. Ur sjukhusets synpunkt framstår
det därför som synnerligen önskvärt, att den s. k. Norra länken förskjuts
söderut mot bangårdsområdet. Skulle detta visa sig omöjligt att genomföra
får ett ytterligare studium visa, om planerad bebyggelse utefter nuvarande
Eugeniavägen kan ske i avsedd omfattning.

Trafikfrågan

Av verkställda utredningar framgår, att sjukhusets område i framtiden
kommer att omgivas av stora trafikleder, nämligen motorvägarna Uppsalavägen
och Norra länken i öster resp. söder, huvudtrafikledcn Solnavägen i
väster samt matargatan Karolinska vägen i norr. Beträffande Uppsalavägen,

It)

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

som skall utbyggas till 6-filig motorväg, är denna detaljplanerad och en
11 byggnad setapp redan påbörjad. En trafikplats är planerad vid Haga södra,
som möjliggör på- och avfart från Karolinska vägen. I höjd med Stallmästaregården
planeras en förbindelse under motorvägen och det lokala innerstadsgatunätet,
vilket möjliggör en tillfart till sjukhusets område från sydost.
Några speciella problem för sjukhusets del föreligger således inte i denna
punkt.

De principlösningar beträffande Norra länken, som hittills redovisats, innebär
att vägen skall framföras i en båge omedelbart intill Norrbackainstitutets
sydgräns. En sydligare förläggning av vägen är dock trafiktekniskt möjlig
och framstår med hänsyn till vad som tidigare sagts om bullerstörningar och
sjukhusets markbehov som synnerligen önskvärd. En vägslinga utgörande
påfartsramp från Solnavägen till den s. k. »Klarastrandsleden» skulle enligt
tidigare planer kraftigt komma att inkräkta på sjukhusets område i det
sydvästra hörnet vid idrottsplatsen. Det synes dock inte omöjligt att förlägga
denna ramp till trafikplatsen vid Karlberg och Tomtebodavägen, varigenom
svårigheterna för sjukhusets del skulle undanröjas. Eugeniavägen, som f. n.
går längs områdets södra gräns, erfordras ej ur allmän trafiksynpunkt, om
statens järnvägar tillhörigt markområde ianspråktages för Norra länken
resp. utvidgning av sjukhusområdet, och blir i så fall en helt intern vägförbindelse
inom sjukhusområdet.

På Solnavägen finns till- och utfartsmöjligheter för såväl sjukhuset som
institutet strax norr om Solnabron. Dessa är dock f. n. av trafiksäkerhetsskäl
och på grund av förekomsten av s. k. mittremsa inte fullständiga.
För såväl sjukhuset som institutet framstår det som önskvärt att erhålla
fullständiga in- och utfarter på denna punkt. För relativt lång tid framåt
kan detta lösas genom signalreglering. För att möta framtida ökad trafikbelastning
måste man dock planera för planskilda korsningar. I den norra
trafikplatsen avses därvid Tomtebodavägen—Karolinska vägen att föras på
bro över Solnavägen, som med parallellramper förbindes med den förra. För
den södra korsningen — vid institutets huvudentré — har alternativa utformningar
studerats och den lösning som synes vara den ändamålsenJigaste
består i att internt förbinda vägarna på resp. sidor genom en anslutning
under Solnabron. Denna lösning medför dock, att idrottsplanen inte kan
bibehållas i sitt nuvarande läge.

Karolinska vägen har i hittillsvarande trafikledsplaner tänkts att även
fungera som en allmän tvärled mellan Solnavägen och Uppsalavägen. Den
ökade trafikintensitet, som en sådan trafik medför på Karolinska vägen, kan
förorsaka svårigheter för de nödvändiga tillfarterna till sjukhuset. En flyttning
av denna tvärtrafik till Norra Stationsgatan synes vara tänkbar och
skall närmare utredas. Karolinska vägens standard avses att förbättras genom
uträtning och utbyggnad till fyra filer. En begränsning av utfarterna
från sjukhusområdet bör vidare ske.

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 19G5

De i dag förefintliga och för varje år alltmer accentuerade trafikproblemen
för karolinska sjukhuset synes i huvudsak bero på den starkt centraliserade
trafiken vid huvudentrén samt alltför få och spridda parkeringsplatser. För
ett sjukhusområde med eu prognosticerad trafikalstring av ca 12 000 fordon
per dygn är en spridning av tillfarterna önskvärd.

Generalplanen upptar därför tre huvudtillfarter, nämligen dels i norr vid
nuvarande huvudentrén från Karolinska vägen, dels i sydväst vid thoraxklinikerna
från Solnavägen och dels i sydost vid Stallmästaregården från
lokalvägen öster om Uppsalavägen. Dessa tre punkter förbindes genom en
intern ringväg med parkeringsförbud. Den nuvarande gatan vid huvudentrén
norr om huvudkomplexet stänges för trafik och entréhallen utbyggs norrut
mot grindarna, där en vändslinga möjliggör av- och påstigning av besökare
med privatbilar, bussar och taxi. Huvuddelen av trafiken behöver således
inte tas in på området. För att undvika onödig trafik inom området och erhålla
så bilfria parkytor som möjligt bör personal, besökare och patienter
kunna parkera sina fordon i omedelbar anslutning till infarterna. Det stora
parkeringsbehov som utförda prognoser redovisar — 2 500 bilplatser vid
odämpad biltrafik — är med nyssnämnda målsättning omöjligt att tillgodose
annat än genom uppförande av parkeringshus. Planen föreslår darfor uppförande
av tre parkeringsanläggningar i anslutning till de tidigare nämnda
huvudinfarterna. Nivåförhållandena på dessa platser gör det möjligt att utföra
anläggningarna som parkeringhus i flera plan helt eller delvis under
mark. Förslagsvis bör två tredjedelar av parkeringsbehovet tillgodoses på
detta sätt och resten med vanliga parkeringsplatser i markplanet. Etappmässigt
bör huvudentrégaraget komma först och utbyggnaden i övrigt anpassas
efter behovens successiva framväxt. Sättet för parkeringshusens finansiering
och frågor beträffande avgiftsbeläggning m. m. blir helt beroende
av den allmänna parkeringspolitik, som måste utformas inom en snar framtid.
I de kollektivtrafikplaner beträffande tunnelbanor, som utarbetats tor
Stockholms norra förorter, finns tyvärr ingen direktanknytning till karolinska
sjukhuset. Den framtida försörjningen måste därför liksom f. n. ske
med bussar. Delegationen understryker angelägenheten av att behovet av
snabba, regelbundna och täta bussförbindelser till och från sjukhuset tillgodoses.
För anknytning till järnväg bör om möjligt även en linjesträckning
till Karlbergs station eller ny station väster därom allvarligt övervägas.

Den inre trafiken för distribution av varor och förnödenheter samt för
personal- och patientkommunikationer in. in. tillgodoses f. n. genom ett kulvertsystem
under mark och i byggnadernas källarvåningar. Detta system
är kraftigt överbelastat. Trafiklederna är trånga och krokiga samt har delvis
svåra höjdförhållanden. Med nuvarande planlösning av huvudblocket
blandas olika trafikslag på ett otillfredsställande sätt, exempelvis varutransporter
och besökare till vårdavdelningarna.

En avsevärd upprustning och komplettering av de inre trafiklederna krä\s.

2 Ii ilning till riksdagens protokoll 1905. I snnil. AV 59

18 Kungl. Maj. ts proposition nr 59 år 1965

I planen föreslås därför utförande av en underjordisk huvudkommunikationsled
av ringformig utsträckning, som löper genom nybyggnadsdelarna av
huvudblocket och förbinder de olika byggnadskomplexen inom området med
varandra. Denna »ringled» förbinds med de olika trapp- och hisshusen genom
matarkulvertar. Till huvudleden anslutes även föreslagna tre parkeringsanläggningar.

Föreslagna byggnadsåtgärder

Delegationen har för sin del stannat för en lösning, som innebär en förtätning
av bebyggelsen omkring huvudblocket, varigenom befintliga friytor
i betydande utsträckning kan bibehållas. Vissa delar av sjukhusets markområde
äger en typ av stadsprägel, som bör kunna utnyttjas vid en fortsatt
utbyggnad. Vid en förtätning av bebyggelsen kring centralblocket har det
jämväl visat sig möjligt att lösa huvudbyggnadens planproblem på ett tillfredsställande
sätt. Beträffande utbyggnaden av friliggande kliniker har
det visat sig möjligt att utbygga varje enhet på ett sådant sätt, att densamma
erhåller erforderliga ytmått och en lämplig planläggning.

Det nuvarande huvudkomplexet tänks skola tillbyggas och utbyggas såväl
på befintliga gårdar som åt öster och väster. Centralblocket avses inrymma
forutom avsevärt utvidgade entréutrymmen — lokaler för kirurgi och
medicin, laboratorier, röntgenenheter samt alla de kliniker, som har direkt
kontakt med de kirurgiska och medicinska klinikerna. Till huvudbyggnaden
förläggs sålunda samtliga kliniker med undantag av de specialkliniker,
vilka f. n. ar belägna i friliggande byggnader. Huvudentrén med centralhall
in. m. bibehålies på sin nuvarande plats men utökas och huvudbyggnaden
får sina lokaler så fördelade, att de kirurgiska klinikerna jämte därmed
sammanhängande lokaler blir belägna i den östra delen av byggnaden och de
medicinska i den västra.

Ett nytt forskningscentrum och administrationslokaler för hela sjukhuset
tänks skola förläggas i direkt anslutning till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut.
Härutöver avses med utgångspunkt från föreliggande program den
psykiatriska kliniken samt barnklinikerna skola utbyggas. Även föreslås,
att den patologiska institutionen tillbyggs och att hela förrådsområdet omdisponeras.

Det stora rehabiliteringscentrum, som föreslagits skola komma till stånd
och som bäst synes placerat på södra delen av sjukhusområdet, torde för sitt
slutliga realiserande kräva att Norrbackainstitutet rivs, varvid samtidigt
den nuvarande parken kan något utvidgas.

Huvudkomplexet. Sjukhusets huvudbyggnad innehåller f. n. kliniker
för medicin, endokrinologi, reumatologi, allmänkirurgi, urologi, plastikkil
urgi, obstetrik och gynekologi, öron m. m., ögon samt dermatologi. Vidare
ingår dar avdelningar för brännskador, röntgen, klinisk-fysiologi, fysikalisk
terapi samt arbetsterapi. Huvudkomplexet har härigenom fått en

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

stark prägel av sjukhusets medicinska centrum, något som noga beaktats i
föreliggande utbyggnadsförslag. Sålunda har med ett par undantag befintliga
kliniker och avdelningar ansetts böra kvarligga i komplexet varjämte
nya kliniker för ortopedi och njurmedicin förlagts till detsamma. Lokalenheter,
som givits ny plats inom sjukhusanläggningen, är den psykiatriska
polikliniken och aulan.

Huvudkomplexet utvidgas från 75 000 m2 till 125 000 m2 genom följande
byggnadsåtgärder. De båda förbindelselängorna, som sammanbinder norra
och södra huvudbyggnaderna, påbyggs med eu våning. Den del, på vilken
nuvarande aula står, påbyggs t. o. m. våningen 2 tr. Mellan de två solarierna
på södra huvudbyggnadens takterrass påbyggs eu indragen våning.
Den nordöstra flygeln påbyggs med två våningar och förlängs 7 m mot
öster. På den fria ytan mellan huvudkomplexet och radiumhemmet placeras
i nord-sydlig riktning en ca 100 m lång byggnad, fyra våningar hög med
fjärde våningen indragen, vilken byggnad ansluts mot norr till den befintliga
nordöstra flvgeln och avslutas mot söder i en sju våningar hög kvadratisk
del (»östra nybyggnaden»). Väster om huvudkomplexet mellan detta
och den befintliga patologiska institutionen läggs en två våningar hög nybyggnad
med nord-sydlig riktning, vilken i norr ansluter till den befintliga
nordvästra flygeln, passerar förbi den befintliga reumatikerldinikens västra
gavel samt vinklas av i 90 grader mot öster och avslutas mot den befintliga
sydvästra flygeln (»västra nybyggnaden»). På de bägge gårdar, som omgärdas
av huvudkomplexets flyglar och mittdel, uppförs nybyggnader i en och
två våningar, varvad gårdarna omvandlas helt till överdäckade källarvåningar,
delvis med takljus. Befintlig apoteksbvggnad förlängs fram till
adininistrationsbyggnaden. Under huvudentrén anordnas ett underjordiskt
garage. Flertalet befintliga vårdavdelningar moderniseras successivt med
minskning av vårdplatsantalet från 25 till 20. Slutligen utförs en korridorutbyggnad
i bottenvåningen och våningarna 1 och 2 tr. utefter norra fasaden
av södra huvudbyggnaden.

Den nuvarande grupperingen av kliniker och avdelningar inom huvudblocket
med kirurgkliniker i byggnadens östra del, medicinkliniker i dess
västra del och övriga kliniker och serviceavdelningar i mittdelen föreslås i
utbyggnadsförslaget kvarstå oförändrad. Förutom att denna planläggning
visat sig sjukhustekniskt mycket välfunnen har det även varit angeläget att
bibehålla förläggningen av så många kliniker och avdelningar som möjligt,
och detta gäller inte minst sådana, som enligt lokalprogrammet inte behöver
utvidgas i större omfattning. Med det akuta krav på modernisering, som vidlåder
de flesta lokalenheterna inom sjukhuset, innebär ett bibehållet läge
goda möjligheter att punktvis utföra erforderliga byggnadsarbeten, där så
blir absolut nödvändigt.

Enligt vad delegationen framhåller framstår eu upprustning och modernisering
av det äldre vårdavdelningsbeståndet inom sjukhuset som nödvän -

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1965

dig. Detta är inte minst angeläget med hänsyn till vikten för sjukhuset att
iöi framtiden vidmakthålla en tillfredsställande personalrekrytering. Med
biträde av erforderlig expertis har delegationen i första hand låtit utarbeta
ett förslag till modernisering, syftande till att höja den tekniska och hygieniska
standarden till en nivå, som motsvarar nutida sjukhuskrav och samtidigt
siktar till att sjukhusdrift skall kunna bedrivas inom avdelningarna
under ytterligare minst tjugo år. Förslaget bygger på en sammanslagning av
två befintliga vårdavdelningar till en vårdavdelning (s. k. kopplad avdelning).
Enligt en av byggnadsstyrelsen verkställd beräkning skulle kostnaden
för förslagets genomförande enligt prisläget den 1 juli 1963 uppgå till
1 025 000 kr. per avdelning, exkl. vissa särskilda gemensamma kostnader
in. in.

Förslaget kräver för sitt genomförande — inte minst med hänsyn till erforderliga
ledningsdragningar — så betydande ingrepp i nuvarande byggnadskropp,
att en avstängning sektionsvis av all verksamhet inom huvudblocket
måste ske under ombyggnadstiden. Detta skulle bl. a. med hänsyn till
bristen på evakueringslokaler innebära en samtidig stängning av ett så
stort antal vårdavdelningar vid sjukhuset, att läkarutbildningen inte skulle
kunna upprätthållas i beslutad omfattning och antalet vårdplatser inom storstockholmsområdet
reduceras i en utsträckning, som ur sjukvårdens synpunkt
knappast kan accepteras. Med hänsyn härtill har delegationen inte ansett
sig kunna förorda ett genomförande av ifrågavarande förslag.

Delegationen har i stället sökt utforma ett modifierat förslag till modernisering,
som kan genomföras med minsta möjliga intrång i driften och som
inom ramen för befintlig planlösning bringar upp vårdavdelningarna till eu
någorlunda modern standard. Enligt detta förslag kan enligt delegationens
mening en godtagbar lösning vinnas på flertalet nu föreliggande brister och
behov. Förslaget kräver för sitt genomförande, att antalet vårdplatser minskas
från t. n. 25 till 20 per avdelning. Det hade givetvis, inte minst ur personalsynpunkt,
varit önskvärt att denna minskning kunnat kompenseras genom
koppling av intilliggande vårdavdelningar till en avdelning om tillhopa
40 vårdplatser. En sådan lösning har emellertid visat sig vara förenad med så
stora ingrepp i bestående enheter, att den inte ansetts böra ifrågakomma.

Enligt av byggnadsstyrelsen utförd beräkning skulle nu ifrågavarande
förslag till upprustning och modernisering kosta 415 000 kr. per avdelning
enligt prisläget den 1 juli 1963, exkl. gemensamma kostnader in. in.

Förslaget har så utformats, att någon evakuering inte skall behöva ske av
vårdavdelningar eller andra arbetslokaler belägna över eller under den vårdavdelning,
inom vilken byggnadsåtgärder avses komma till utförande. Byggnadsarbetena
bör dock planeras på sådant sätt, att de mest störande delarna
av arbetet så långt möjligt kan utföras sommartid. Delegationen förordar för
sin del, att nu ifrågavarande förslag läggs till grund för en successiv upp -

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

rustning av det äldre vårdavdelningsbeståndet, samt understryker angelägenheten
av att denna upprustning snarast påbörjas.

Vid plandispositionen av det utbyggda huvudkomplexet har till föreslagna
nybyggnader i första hand förlagts nya avdelningar och sådana, som skall
byggas ut i större omfattning och vilka är planmässigt komplicerade eller
installationstekniskt krävande. För att snarast möjligt erhålla lokaler till
den nya ortopedkliniken har denna i sin helhet förlagts till en nybyggnad.

Barnklinikerna. Barnklinikerna innehåller f. n. en barnmedicinsk
och en barnkirurgisk klinik, en barnpsykiatrisk vårdavdelning samt lokaler
för vissa serviceenheter, undervisning och forskning. Enligt lokalprogrammet
skall en barnpsykiatrisk klinik tillkomma. Flertalet befintliga avdelningar
kräver ökade lokalresurser. Då delegationen anser det synnerligen
angeläget, att den barnpsykiatriska kliniken kommer till utförande så snart
som möjligt, har utbyggnadsplanen utformats så att den kan genomföras i
två etapper, varvid ena etappen i huvudsak innehåller barnpsykiatriska kliniken.

Öster om nuvarande vårdblock uppförs sålunda eu tre våningar hög byggnad,
uppdelad i tre östvästliga flyglar med två lekgårdar emellan, vilken
byggnad skall inrymma barnpsykiatriska kliniken. Söder och öster om behandlingsbyggnaden
byggs ett tre våningar högt hus. Behandlingsbyggnaden
utbyggs med en tre våningar hög utbyggnad mot norr. å tterligare en
lekgård anordnas för hela barnsjukhuset i anläggningens mitt. I våning
1 tr. förbinds barnsjukhuset med huvudbyggnaden med en gång ovan mark,
utgående från huvudkomplexets jour- och olvcksfallsavdelningar, vilket möjliggör
gemensamt ambulansintag.

Psykiatriska kliniken. Den psykiatriska klinikbyggnaden innehåller
f. n. ett antal vårdavdelningar, expeditionslokaler, behandlingslokaler
och vissa utrymmen för undervisning. Den psykiatriska polikliniken däremot
är förlagd till huvudblocket. De lokalresurser, som den befintliga byggnaden
f. n. erbjuder kliniken, är bristfälliga och enligt i lokalprogrammet
redovisade ytor måste en omfattande utbyggnad komma till stånd.

Utbyggnadsplanens nybyggnader föreslås innehålla den psykiatriska klinikens
avdelningar med undantag för vårdavdelningar, akutavdelning och
viss del av behandlingsavdelning. Dessa avdelningar tänks inrymda i den
Ixefintliga byggnaden, vilken synes vara tillräckligt rymlig härför. Vid eu
omdisposition av våningsplanen bör man eftersträva att erhålla så få rum
som möjligt mot den störande Uppsalavägen.

Söder om befintlig klinikbyggnad uppförs en två våningar hög byggnad,
som dels kringsluter eu inre gård, dels ansluts til! den befintliga byggnaden
och dels infogas i terrängen så, att taket utgör en fortsättning av markplanet
framför klinikens nuvarande huvudentré. Som en fortsättning söderut av
nybyggnaden uppförs eu fem våningar hög byggnad.

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1065

Radiumhe in in e t. Utbyggnadsplan för radiumhemmet redovisas inte
i generalplanen. Tänkbar plats för nybyggnad har dock utmärkts söder om
befintlig byggnad. Den blivande högvoltstationens placering har omprövats
ur generalplanesynpunkt.

Utbyggnaden kring Konung Gustaf V:s forskningsinstitut.
Med forskningsinstitutet som kärnpunkt har i utbyggnadsplanen
föreslagits ett antal nybyggnader avsedda för sjukhusets administration, medicinskt
centralbibliotek, ny aula, gästrum, klubblokaler, medicinskt-historiskt
museum, elektronisk datacentral och central registreringsavdelning
samt sådana lokaler, som återfinns i programmet under rubriken »Forskningshus».
Tanken har varit att i anslutning till redan etablerad forskningsverksamhet
på denna del av sjukhusområdet ge plats för en fortsatt utbyggnad
och att kring denna även samla nämnda icke direkt sjukvårdande verksamhetsområden
och funktioner. Sjukhusets administrativa, akademiska och
i
Följande byggnadsåtgärder föreslås.

\ id nuvarande forskningsinstitut utformas en två våningar hög byggnad
så, att den tillsammans med befintlig byggnad bildar en avskild gård. Byggnaden
skall bl. a. innehålla aula, bibliotek, gästrum, klubbrum, museum
och gemensamma forskningslokaler. Ovanpå tvåvåningsbyggnaden och i
anslutning till sjukhusparken placeras en tre våningar hög byggnadsdel,
innehållande administration och central registreringsavdelning. Mellan nuvarande
institut och thoraxklinikerna förläggs en friliggande, sex våningar
hög byggnad, vars nedersta våningar sträcker sig in mot thoraxklinikerna
och vars tak övergår i befintlig kulle. Det till institutet anslutna djurhuset
rivs och eu avdelning för mindre djur anordnas i anslutning till det nuvarande
forskningsinstitutet. Den utbyggda anläggningen ansluts till huvudkomplexet
med en gång ovan mark, som når huvudkomplexet där bl. a. de
medicinska speciallaboratorierna är belägna.

Centrallaboratorier och djurhus. Den nuvarande byggnaden
för centrallaboratorierna har i utbyggnadsplanen inte erhållit någon
tillbyggnad, då inga krav på ökade lokalytor angivits för de avdelningar, vilka
är förlagda till byggnaden. En utbyggnadsreserv finns dock i en påbyggnad
av huset. Den patologiska institutionen måste däremot bli föremål för en
utbyggnad.

En vinkelställd nybyggnad placeras enligt generalplaneförslaget nordväst
om befintliga hus och bildar med dessa en rektangel, som omsluter den tillbyggnad
till patologiska institutionen som är under uppförande. Ena delen,
sex våningar hög, får öst-västlig sträckning, varigenom ett tillskott av lokaler
för den patologiska institutionen erhålls förutom viss reservyta. Andra
delen som utgör fortsättning av centrallaboratoriernas nord-sydliga
byggnadsdel skall utgöra ett djurhus för samtliga djuravdelningar vid
karolinska sjukhuset.

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1965

Diverse anläggningar. I anslutning till panncentralen och delvis
på platsen för befintlig tvättbyggnad föreslås en nybyggnad i två våningsplan
för förråd och verkstäder, båda planen åtkomliga för bilar. Till sjukhusområdets
sydöstra del har vidare schematiskt förlagts den byggnadsvolym,
som enligt lokalprogrammet krävs för föreslaget centrum för rehabiliteringsmedicin
(CRM) och som till stor del kan uppföras samtidigt som
Norrbackainstitutet står kvar för att provisoriskt hysa begynnande rehabiliteringsverksamhet.
Eugeniahemmets byggnader måste emellertid rivas innan
CRM kan utföras.

Beträffande övriga byggnader framläggs inte någon speciell utbyggnadsplan.

Förslag rörande planens genomförande samt kostnaderna härför

Utbyggnadsförslaget innebär ett maximalt utnyttjande av det framtida
sjukhusområdet med små reserver för oförutsedd expansion. Det är emellertid
att betrakta som riktlinjer för framtida bebyggelse. Samtliga föreslagna
byggnadsföretag måste inte nödvändigtvis komma till stånd. Ställningstagande
måste dock nu ske beträffande sådana utbyggnadsbehov, som beror
på redan fattade beslut rörande läkarutbildning, regionvård m. m.

Första etappen, schematiskt kostnadsuppskattad av byggnadsstyrelsen
till totalt ca 175 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1963, föreslås således omfatta
följande.

Uppförande av verkstadshus och centralförråd samt installation av nya
ångpannor in. in. (16 milj. kr.).

Om- och tillbyggnad av huvudkomplexet (110 milj. kr.).

Utbyggnad av psykiatriska kliniken (14,3 milj. kr.).

Uppförande av barnpsykiatrisk klinik (10 milj. kr.).

Anordnande av parkeringsanläggning i anslutning till huvudentrén (14
milj. kr.;.

Framdragande av väg mellan elevhem och barnkliniker, kulvertar, VVS
och el, nya hissar m. m. (9 milj. kr.).

Byggnadsåtgärderna bör enligt direktionen vara vidtagna till den 1 januari
1975. Fn förutsättning är emellertid att projekteringen påbörjas redan
årsskiftet 1964/65, med i generalplanen ingående lokalprogram som programunderlag
för projekteringen efter erforderlig bearbetning, samt att
gällande handläggning av statliga byggnadsfrågor får frångås i erforderlig
omfattning. Förslag till tidplan för första etappen framläggs.

Med hänsyn till det starka behovet av ökade lokalresurser för den kliniska
forskningen vid sjukhuset hade det varit önskvärt, att den första etappen
kunnat omfatta jämväl uppförande av föreslaget forskningshus. Delegationen,
som ur investeringssynpunkt bedömt detta inte vara möjligt, uttalar
emellertid en förhoppning, att för projektet erforderliga medel skall kunna
ställas till förfogande i särskild ordning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

Enligt delegationens uppfattning är en framtida utbyggnad av rehabiliteringsverksamheten
vid karolinska sjukhuset angelägen. Framlagt förslag
till utbyggnad av ett rehabiliteringscentrum vid sjukhuset kommer, därest
det anses böra förverkligas, att för sitt realiserande kräva stora investeringar
och lång tid. Å andra sidan är det angeläget att åtgärder snarast vidtas i
syfte att förbättra nuvarande rehabiliteringsresurser vid sjukhuset. Under
lörutsättning bl. a. av att föreslagen första byggnadsetapp genomförs, kommer
sannolikt den f. n. till Norrbackainstitutet förlagda verksamheten att
under 1970-talet bortflyttas från norrbackaområdet. I samband härmed bör
enligt delegationen Norrbackainstitutets byggnader interimistiskt ianspråktas
för de i ett blivande rehabiliteringscentrum ingående verksamhetsgrenar,
som lämpligen kan förläggas dit. Inrymmande i Norrbackainstitutet
av lokaler för en eftervårdsklinik, statens arbetsklinik och fysioterapeutinstitutet
tilldrar sig härvid särskilt intresse. Då Norrbackainstitutet med sin
nuvarande utformning och planlösning inte ens med stora investeringar torde
kunna apteras till ett på längre sikt godtagbart centrum för vård och
behandling av rörelsehindrat klientel, bör dock större investeringar i institutets
byggnader undvikas.

På hemställan av delegationen har byggnadsstyrelsen låtit verkställa eu
preliminär uppskattning av kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1963 för
genomförande i dess helhet av det framlagda generalplaneförslaget. Ifrågavarande
kostnader kan antas uppgå till omkring 300 milj. kr. Härav belöper,
såsom nyss angetts, uppskattningsvis 175 milj. kr. på de byggnadsföretag,
som delegationen föreslagit skola ingå i en första etapp.

Av sistnämnda belopp belöper uppskattningsvis omkring 50 milj. kr. på
erforderlig renovering och modernisering av äldre byggnadsbestånd. Härtill
kommer omkring 30 milj. kr. för dels uppförande av redan i princip beslutad
verkstadsbyggnad (prop. 1959: 1 bil. 32 s. 7, SU 41, rskr 108), dels uppförande
av en parkeringsanläggning samt ombesörjande av vissa övriga
trafiktekniska anordningar, dels ock vidtagande av vissa för sjukhuset i
dess helhet redan nu erforderliga försörjningsåtgärder. Härav följer att
omkring 95 milj. kr. upptagits för nybyggnader, vilka av delegationen bedömts
behövliga med hänsyn till dels den skedda ökningen av undervisningsvolymen
och de ökade lokalkrav, som den medicinska utvecklingen
framtvingat, dels ock sjukhusets uppgifter som regionsjukhus och ändrade
ställning inom sjukvårdsorganisationen i Storstockholm.

Yttranden

De flesta remissmyndigheterna har i stort sett godtagit generalplaneförslaget.
Gjorda erinringar har som regel avsetts böra bli beaktade vid det
fortsatta konkreta projekteringsarbetet på generalplanens grund.

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 19(15 -•>

Statskontoret framhåller bl. a., att eu samplanering av de statliga institutionerna
— militärapoteket, radiofysiska institutionen och Konung
Gustaf V:s institut in. fl. — och en samordning av byggenskapen mellan
dem och sjukhusets olika avdelningar synes lättare kunna genomföras om
sjukhuset förblir statligt. Då rehabiliteringsanläggningen inte nödvändigtvis
behöver placeras inom sjukhusområdet, föreligger härigenom en viss
utbvggnadsreserv för akutsjukvården, å tterligare funktioner böi enligt
statskontoret kunna elimineras från sjukhusområdet med ökat utiymme
för primära funktioner till följd. Sjukhuset fyller inte nutida krav på ett
centralt statligt sjukhus. Härom anför statskontoret.

Statskontoret har bl. a. genom besök på sjukhuset övertygats om att karolinska
sjukhusets nuvarande lokaler i stor utsträckning påkallar ombyggnad
och renovering samt att de dessutom är helt otillräckliga för de ökade
anspråk som patientvård, undervisning och forskning ställer på dem. Sjukhuset
projekterades för snart 40 år sedan och måste i dag, om man tar hänsyn
till de medicinska vetenskapernas utveckling och till den allmänna
standardhöjningen, betraktas som i många avseenden synnerligen omodernt.
Detta gäller såväl klinikerna som de på dem replierande forskningsorganen.
Patientvården blir i de omoderna lokalerna med deras bristande hygieniska
anordningar svnnerligen betungande för personalen. Adekvata forskningsutrymmen
ävensom lokaler för undervisningen saknas i många fall eller är
otillräckliga. Lokalerna inom centralkomplexet är starkt nedslitna och erbjuder
icke tillräckliga möjligheter för forskning inom medicin och kirurgi
trots att dessa områden utgör den kliniska medicinens centra.

Generalplanen upptar två alternativa förslag till ombyggnad av vårdavdelningarna
i huvudkomplexet, varvid delegationen på närmare anförda
skäl stannat för ett alternativ, som innebär en lägre kostnad men även en
mindre god lösning av de drifttekniska och hygieniska problemen. \ årdavdelningarnas
standard torde med det föreslagna utförandet bli låg i förhållande
till den numera oftast tillämpade, och statskontoret skulle därför för
sin del varit benäget att tillstyrka en mer omfattande modernisering. Emellertid
har från sjukhusets sida med styrka framhållits, att valet av sistnämnda
alternativ skulle ha medfört alltför svåra störningar i sjukhusdriften
genom att antalet disponibla vårdplatser på sjukhuset minskat under
ombyggnadstiden. Mot denna bakgrund synes det mindre omfattande alternativet
få accepteras, även om statskontoret utifrån allmänna rationaliseringssynpunkter
hellre hade sett att den tekniska och hygieniska standaiden
på dessa avdelningar utan tidsutdräkt höjts till en nivå, som kan tänkas
motsvara framtida sjukhuskrav.

Statskontoret tillstyrker, att utrymme reserveras i generalplanen för eu
institution i medicinsk teknik, lämpligen i lokalerna för klinisk experimentell
forskning. Uppförande av ny verkstadsbyggnad ifrågasätts dock, då behovet
av fastighetsunderhåll kommer att minska genom generalplanens
realiserande och reparationsbehovet bör utlämnas på entreprenad till specialiserad
arbetskraft. Endast verkstäder, som erfordras för forskning och
undervisning, bör få kvarligga på sjukhusområdet. Eu rationellai c lösning
än atl utöka panncentralen är att tillgodose värmebehovet genom fjärrvärmesystem.
Frågan bör enligt statskontoret utredas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

Medicinalstyrelsen påpekar, att vårdavdelningarna vid karolinska sjukhuset
trots moderniseringar kommer att ställa stora krav på personaltäthet.
Med hänsyn härtill och till svårigheterna för sjukvården med störningar
av flera slag under den långa ombyggnadsperioden bör målsättningen i
stället vara att tillskapa ett nytt fristående vårdavdelningsblock, till vilket
patienterna kan överföras, varefter det gamla vårdavdelningsblocket kan
ombyggas för andra ändamål. Stora utrymmen bör reserveras för akut vård.
Medicinalstyrelsen förordar en ytterligare reducering av vårdplatsantalet
vid hudkliniken på karolinska sjukhuset och anför härom följande.

Antalet vårdplatser vid hudkliniken är f. n. icke mindre än 159 och föreslås
reducerat till 145, vilket emellertid ändock är mer än dubbelt så stort
som i regionvårdsbetänkandet anges. Styrelsen framhåller, att den omständigheten
att hudkliniken varit av nämnd storleksordning i viss mån äventyrat
utbyggnaden av dermatologin. Enligt styrelsens mening är överförande
aY del av yården till Danderyds sjukhus att föredra. Stvrelsen förordar
darfor en ytterligare reducering av vårdplatsantalet vid “hudkliniken på
karolinska sjukhuset och rekommenderar tillika, att det pensonalbesparande
dagvardsavdelningssystemet kommer till användning vid kliniken i
okad utsträckning. En förutsättning för denna ytterligare reducering är
givetvis, att undervisningen icke blir lidande härav.

De njurmedicinska och njurkirurgiska (urologiska) klinikerna bör enligt
medicinalstyrelsen sammanföras till ett block med ansluten dialyscentra].
Styrelsen väcker vidare frågan om inte en infektionsklinik bör anordnas
vid karolinska sjukhuset.

Styrelsen framhåller angelägenheten av att man på grund av det aktuella
stora behovet av resurser för rehabilitering snarast söker ordna provisoriska
vårdplatser vid karolinska sjukhuset för medicinsk rehabilitering.

Vad angår kliniken för långtidssjuka framhåller styrelsen, att det tillämnade
platsantalet, 110, enligt styrelsens mening är alltför högt då det
gäller den kvalificerade vård, som bör meddelas på ett regionsjukhus.
Styrelsen forordar, att platsantalet — även med hänsyn till nödvändigheten
att erhålla eu väl avpassad arbetsenhet — begränsas till förslagsvis 80. Styrelsen
förutsätter därvid, att tillräckligt antal vårdplatser finns för de
långtidssjuka vid s. k. annex- eller sekundärsjukhem, dit patienterna kan
överföras, sedan det mer intensiva undersöknings- och behandlingsskedet
■vid långtidsvårdskliniken vid karolinska sjukhuset är avslutat.

Föreslagen klinik for långtidssjuka bör vidare ges en självständig ställning
i förhållande till rehabiliteringsverksamheten.

Centrala sjukvårdsberedningen anser att föreslagna ombyggnadsåtgärder
ej ger den vårdavdelningsstandard i fråga om vårdplatsantal och kombinationsmöjligheter,
som numera gäller vid nybyggnad av sjukhus. Kostnaderna
for eu fullständig modernisering skulle motsvara kostnaderna för nybyggda
vårdavdelningar, ca 50 000 kr./plats. Den i generalplanen föreslagna
standarden motsvarar 20—25 000 kr./plats. Totalkostnaden för sjukhuset

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1965

efter generalplanens genomförande skulle, om hänsyn tas även till kostnaderna
för vid sjukhuset under senare år uppförda nybyggnader, överstiga
400 milj. kr., motsvarande 200 000 kr./plats. Beredningen anför vidare.

Huvudblocket och den omedelbart därintill belägna delen av sjukhusområdet
kommer att bli föremål för en intensiv byggnadsverksamhet under
en 10-årsperiod. Enligt beredningens mening kan starkt befaras, att denna
verksamhet kommer att medföra allvarliga olägenheter och störningar av
flerfaldigt slag, t. ex. bullerstörningar, dammbildning in. in. Blockering av
viktiga utrymmen och transportvägar kan likaledes uppkomma och därvid
skapa betydande svårigheter som kan bidra till att nedsätta huvudkomplexets
funktionsduglighet. Allt detta ger måhända en miljö som knappast
kan accepteras som lämplig för den vård och den verksamhet i övrigt som
sjukhuset är avsett för.

Efter förslagets genomförande skulle man dock som slutprodukt få ett
sjukhus, som med hänsyn till det relativt dåliga utgångsläget med block till
synes slumpvis utspridda över ett större område, vore tullt driftdugligt
och i jämförelse med nuvarande förhållanden innebure mycket påtagliga
fördelar. Då totalkostnaderna för sjukhusets utbyggande på föreslaget sätt
emellertid torde bli lika höga eller måhända högre än kostnaderna för ett
helt nytt undervisningssjukhus av motsvarande storlek utan att kunna ges
motsvarande rationalitet, ligger det nära till hands att fråga sig om förslaget
ur ekonomisk synpunkt är försvarligt.

Måhända måste dock andra faktorer, exempelvis hänsynstagande till nyligen
gjorda stora investeringar i nybyggnader etc. men framför allt tidsfaktorn
för läkarutbildningen och önskvärdheten av närhet till de medicinska
teoretiska institutionerna, få tillmätas avgörande betydelse då det gäller att
bedöma lämpligheten att modernisera karolinska sjukhuset. Någon möjlighet
att erhålla mark för byggandet av ett helt nytt sjukhus i närheten av
institutionerna torde nämligen ej föreligga.

Huvudprincipen i generalplanen, att modernisera samtliga vårdavdelningar
i huvudblocket och att huvudsakligen bygga nytt för övriga behov,
synes dock böra diskuteras. Det skulle enligt beredningens åsikt vara mer
tilltalande med en lösning, som ger ett större antal nybyggda vårdplatser
och en mindre nybyggnadsvolym för de övriga ändamålen. Den standard, som
föreslås för de moderniserade vårdavdelningarna, torde nämligen enligt beredningens
mening på något längre sikt icke kunna godtas som definitiv.
På vilket sätt den i framtiden skulle kunna höjas till eu mera tidsenlig nivå
ger generalplanen intet besked om, men man kan förmoda att huvudblocket
av denna anledning inom ej alltför avlägsen framtid måste genomgå en ännu
mer genomgripande ombyggnad.

Tidsmässigt borde ett till sin storlek lämpligt avvägt och på sjukhusets
tomt lämpligt placerat nytt vårdblock med operationsavdelningar m. m.
gott och väl kunna stå färdigt inom den 10-årsperiod, som om- och tillbyggnaden
av huvudkomplexet minst kan beräknas pågå. Med eu sådan lösning
— om den efter utredning befinns möjlig att genomföra — skulle eu
betydande del av sjukhusets vårdplatser kunna erhålla eu tidsenlig utformning,
varjämte de stora olägenheterna med byggande i direkt anslutning
till pågående sjukhusdrift lill stor del skulle elimineras under den 10-årsperiod
utbildningsmöjligheterna för läkare är mest begränsade i avvaktan
på de nytillkommande undervisningssj likhusen.

Placeringen av ett sådant nytt vårdblock inom sjukhusområdet erbjuder

Kungl. Mnj.ts proposition nr Öl) år 1905

givetvis stora svårigheter men borde kunna ske utan att medföra längre
kommunikationsleder. Ett vårdblock med exempelvis 400 -501) nya vårdplatser,
operation in. in. utformat med en 80-bäddsavdelning per våningsplan
borde kunna uppföras tangerande Konung Gustaf Y:s forskningsinstituts
östra gavel. De planerade forsknings- och administrationslokalerna
skulle i ett sådant alternativ ev. kunna inrymmas i centralblockets ledigblivna
lokaler. Vid en dylik lösning kunde en stark koncentration av de
kirurgiska specialiteterna ske mot huvudblockets västra delar med närmare
förbindelser till centrala laboratorier, patologi och mortuarium.

Nackdelarna med det skisserade alternativet är en miljömässig försämiing
i huvudblockets västra del vilket dock uppvägs av motsvarande vinst
i dess östra med fördelar framför allt för radiumhemmet. En tidsmässig förskjutning
av centralblockets modernisering bleve även följden. Fördelarna
är bl. a. en starkare koncentration åt rätt håll i sjukhuset närmare laboratoriecentrum
och möjligheter att snabbt erhålla ett betydande antal rationellt
utformade helt nya vårdplatser. Härvid skulle driften och undervisningen
kunna fortgå inom huvudkomplexet praktiskt taget utan störningar
tills avsevärda delar kunde överflyttas till nybyggnaden varefter en ombyggnad
i stora etapper av huvudblocket kunde ske på ett rationellt och för
driften föga störande sätt.

Innan projektering påbörjas enligt det av delegationen framlagda generalplaneförslaget
bör enligt sjukvårdsberedningens förmenande en närmare
undersökning göras av möjligheten att genomföra ett alternativ till huvudblockets
disposition enligt av beredningen framförda tankegångar.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att kravet att ur bullersynpunkt ej placera
vårdavdelningar inom 200 in från större trafikled ej kan uppfyllas. Eu
''iss risk för en alltför stark förtätning i centrala delarna föreligger. Byggnadsstyrelsen
anför vidare.

En betydande del av den totala investeringen utgör om-, på- och tillbyggnadsarbeten
vid huvudblocket. Man har därvid syftat till att inom ramen
för befintlig planlösning tillföra vårdavdelningar de standardförbättringar
som någorlunda motsvarar en modern sjukhusstandard. Med hänsyn
till att sjukhusdriften inom byggnadsområdet angränsande avdelningar
skall fortgå med minsta möjliga störningar, kommer det föreslagna genomförandet
av dessa arbeten att bli av utomordentlig svårighetsgrad med risk
för hygieniska vådor samt komplikationer för såväl sjukhusets som byggnadsplatsernas
interna transporter. Erfarenheten visar att en på detta sätt
genomförd upprustning kan medföra hygieniska störningar inom angränsande
avdelningar med driftavbrott orsakade av igensättning av ledningar
och manöverorgan. Extraordinära åtgärder för att avhjälpa dessa olägenheter
kan visa sig kostnadskrävande.

En överslagsmässig bedömning av arbetsplatsens organisation visar att
under relativt lång tid, samtidigt med att arbetsstyrkan vid avgränsade
^byggnader i ytterområdena i medeltal kan uppgå till ca 150 man, arbetsplatsen
i och invid huvudblocket torde sysselsätta i medeltal ca 200 man.
Tillgänglig mark för materialupplag etc. är mycket knapp och torde i vissa
delar vara jämförbar med byggnadsplatser inne i den centrala stadskärnan.

Tidsplanen för den första utbyggnadsetappen redovisar genomgående
korta byggnadstider. Erfarenhetsmässigt torde byggnadstiderna tänjas ut,
vilket vid oförändrad total tidsåtgång medför överlappningar med flera

Kungl. Maj.ts proposition nr 5!) ur Utdö

samtidiga byggnadsfronter. Detta medför svåröverskådliga konsekvenser
av såväl sjukvårdsorganisatorisk som byggnadsadministratiy art.

Nämnda omständigheter visar att möjligheterna att realisera byggnadsföretaget
samt kostnaderna härför, särskilt beträffande ombyggnadsdelarna,
i sig inrymmer många mycket osäkra faktorer.

Med hänsyn till dels att kostnaderna för generalplanens realiserande
sammantaget med redan genomförda investeringar jämte kostnader som pa
längre sikt är förenade med radikala ombyggnadsåtgärder av huvudblocket
torde bli högst betydande i förhållande till ett rent nybyggnadsalternativ
och dels till de speciella svårigheter som är förknippade med byggnadsarbetenas
genomförande torde allvarligt böra övervägas vissa alternativa lösningar
som kan stå till buds i nuläget och som skapar förutsättningar föi
ett bättre utgångsläge för sjukhusets utbyggnad.

Styrelsen syftar närmast på den möjligheten att med provisoriska åtgärder
möjliggöra ett tidigareläggande av Eugeniahemmets och Norrbackainstitutets
avflyttning för att därmed skapa möjligheter för alternativa lösningar.
Kostnaderna för ett sådant arrangemang i detta sammanhang av
underordnad betydelse — torde kunna uppvägas av de fördelar som uppkommer
genom att vårdavdelningar och behandlingsenheter på längre sikt
kunde ges en från standardsynpunkt likvärdig utformning, varjämte
bvggnadsorganisatoriska svårigheter i samband med genomförandet i viss
mån kunde begränsas. o , .

Generalplaneförslagets huvudprincip innebär att man redan på ett tidigt
stadium i utbyggnaden binder sig för ett handlingsprogram som framdeles
kan visa sig vara en belastning för sjukhusets framtida standardutveckling.
Enligt styrelsens mening bör därför antydda alternativ närmare belysas, innan
projektering påbörjas enligt det av delegationen framlagda generalplaneförslaget.

Nämnden för undervisningssjukhnsens utbyggande betonar, att byggnadsåtgärderna
måste planeras så att de stör sjukhuset och dess resursei
för läkarutbildningen så litet som möjligt, samt anför därvid bl. a. följande.

Nämnden understryker kraftigt sjukhusets betydelse för den till Storstockholm
förlagda kliniska läkarutbildningen. I avvaktan på utbyggnaden
av S:t Görans sjukhus till undervisningssjukhus och tillkomsten av ett ev.
tredje undervisningssjukhus i Huddinge utgör karolinska sjukhuset det enda
fullständiga undervisningssjukhuset i Storstockholm. Karolinska sjukhusets
resurser för klinisk läkarutbildning är därför av avgörande betydelse
för ifrågavarande utbildnings kapacitet under den övergångsperiod,
som den närmaste 1 O-årsperioden kan förutsättas komma att utgöra. Med
hänsyn till sjukhusets primära uppgift, nämligen den sjukvårdande verksamheten,
är emellertid under samma tidsperiod en omfattande upprustning
och utbyggnad av sjukhuset ofrånkomlig.

Med detta spörsmål sammanhänger en annan av generalplanedelegationen
ingående behandlad fråga, nämligen frågan om dimensioneringen av vissa
specialkliniker med hänsyn bl. a. till att definitivt avtal mellan staten och
Stockholms stad angående medicinsk undervisning vid S:t Görans sjukhus
ännu icke träffats. Såvitt nämnden kan bedöma, kommer - oavsett vad
som därutinnan må fastställas genom ifrågavarande avtal undei åtminstone
den angivna övergångsperioden behov föreligga av att för läkarutbildning
utnyttja specialklinikerna vid karolinska sjukhuset i ungefärligen den

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

omfattning som förutsatts av delegationen. Därest icke synnerliga sjukvårdsorganisatoriska
skäl kan anföras däremot, synes det därför av vikt att
i vart fall de kliniker, som kommer att beröras av en första om- och utbyggnadsetapp,
dimensioneras i huvudsaklig överensstämmelse med det
redovisade stomprogrammet.

Generalplanedelegationen anser, att det kan ifrågasättas, huruvida de befintliga
klinikerna för thoraxkirurgi, neurokirurgi och radioterapi vid karolinska
sjukhuset i framtiden kan tillföras för fullt utnyttjande erforderligt
antal patienter, fastän dessa klinikers vårdplatsantal föreslagits minskade
såsom en följd av riksplatsernas avveckling och sjukhusets inordnande
i Storstockholms sjukvårdsorganisation. Nämnden, som finner det
självklart, att utbyggnaden av regionspecialiteterna inom stockholmsregionen
skall ske under hänsynstagande till redan befintliga specialkliniker
vid karolinska sjukhuset (regionsjukhuset), förutsätter, att de synpunkter
på hithörande samordningsproblem, som i regionvårdspropositionen
lramforts av departementschefen, kommer att beaktas av Övriga berörda
sjukhushuvudmän inom regionen. I fråga om radioterapin synes emellertid
ett studium av på sistone framlagda utbyggnadsplaner inom Storstockholm
ge vid handen, att en diskrepans kan komma att föreligga beträffan_
behov och tillgång på vårdplatser, om dessa planer realiseras. Detta
iörhallande torde dock i första hand ej böra leda till en ytterligare nedskärning
av vårdplatsantalet vid karolinska sjukhuset utöver det planerade

Nämnden anser sig kunna tillstyrka, att den redovisade kartläggningen
av lokalbehoven läggs till grund för generalplaneringen av karolinska sjukhusets
utbyggande. Nämnden förutsätter emellertid att, innan erforderliga
byggnadsåtgärder projekteras, lokalprogrammet i detalj överarbetas.

Behovet av att ta i anspråk anvisad plats för rehabiliteringscentrum får
enligt nämndens mening omprövas i framtiden med hänsyn till bl. a. akutsjukvårdens
då föreliggande behov. Centralt belägen mark, som föreslagits
for bostader, verkstäder, förråd, panncentral och kök m. in., kan även bli
reservområden för framtida ytterligare utbyggnad, då dessa icke strängt
sjukvårds- och forskningsbetingade funktioner kan organiseras så att sjukhusområdet
inte alls eller i väsentligt mindre omfattning belastas härav.
Nämnden anför vidare.

• ^ämnden ifrågasätter, huruvida staten i sin egenskap av huvudman för
sjukhuset bor acceptera en mindre tillfredsställande och lägre standard i
traga om vårdavdelningarna än som numera allmänt är vägledande för planenngen
hos de kommunala sjukhushuvudmännen. Koknadsfaktorerna
tar enligt nämndens mening under alla förhållande icke bli avgörande för
den lösning, som i detta fall väljs.

\ issa fördelar ligger i den föreslagna byggnadsmässiga planeringen genom
att en väsentlig del av såväl diagnostik- och terapiverksamheten som vården
vid sjukhuset blir koncentrerad till det om- och tillbyggda huvudkomplexet.
Lnder förutsättning att i denna planeringsfråga icke någon annan
byggnadsmässig lösning går att finna, som skulle medföra likartade fördelar,
torde man få räkna med ett fortsatt utnyttjande under överblickbar
framtid av vårdavdelningarna inom huvudkomplexet. Vid sådant förhållande
finner nämnden, att en upprustning av vårdavdelningarna redan nu
bor inriktas på att nå högsta möjliga standard hos dem. Nämnden förordar
i förevarande avseende en skyndsam kompletterande utredning. Denna bör

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

syfta till att söka finna en sådan lösning av det nu berörda problemet, t. ex.
genom uppförande av tillfälliga evakueringsbyggnader eller genom andra
åtgärder, att det blir möjligt att — utan inskränkningar i sjukhusets
verksamhet inom sjukvården och läkarutbildningen -— friställa så stora
delar av nuvarande vårdavdelningar, att dessa successivt kan genomgå en
fullständig upprustning och modernisering.

Av den redovisade tablån över preliminär kostnadsuppskattning framgår,
att ifråga om t. ex. huvudblocket en kostnad av omkring 200 kr./m3 och
340 kr./m3 beräknats för ombyggnad resp. nybyggnad. För nämnden förefaller
en volymkostnad av sagda storleksordningar låg.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har ingen erinran mot den principiella
utformning av trafikledssystemet som föreslås. För förbindelsen med Solnavägen
bör skilda plan utnyttjas. Den diskuterade signalregleringen förordas
inte. En intern led bör anordnas i syfte att Karolinska vägen inte skall användas
för interna transporter. Frågan om parkeringsanläggningarnas finansiering
och avgiftsbeläggning in. in. bör särskilt utredas.

Järnvägsstyrelsen erinrar om att i generalplaneförslaget föreslås att ett
vid Stockholms norra station beläget industriområde införlivas med sjukhusområdet.
Norra station är styckegods- och vagnslaststation för norra
Stockholm. Industriområdet är reserverat för en utvidgning av terminalen.
F. n. är det uthyrt för lossning, lastning, magasinering och distribuering.
Inkomsterna är ca 3—4 milj. kr. årligen i frakter. Styrelsen framhåller vidare
följande.

Om karolinska sjukhusets krav på statens järnvägars mark vid Stockholms
norra station skulle tillgodoses kan stationen icke byggas ut till
en modern och rationell terminal för såväl styckegodset som vagnslastgodset.
På grund härav har vid planeringen för Järvafältets exploatering
från statens järnvägar framförts önskemål om att invid Ulriksdals järnvägsstation
mark reserveras för en ny godsterminal, så att verksamheterna
(styckegods- resp. vagnslastterminal) kan delas på de två områdena Stockholms
norra och Ulriksdal. Båda dessa områden har en ur driftsynpunkt
fördelaktig belägenhet i förhållande till Tomteboda rangerbangård. En förflyttning
och uppdelning av verksamheterna kommer dock att få allvarliga
ekonomiska och kommersiella konsekvenser för statens järnvägar.

Järnvägsstyrelsen har full förståelse för karolinska sjukhusets krav på
utbyggnadsmöjlighet. Styrelsen anser dock, alt ett slutligt ställningstagande
bör anstå tills dels de totala anspråken på statens järnvägars mark
vid Stockholms norra och möjligheterna för statens järnvägar att erhålla
erforderlig ur kommersiell synpunkt lämplig mark på annat håll i norrort
klarlagts, dels de ekonomiska konsekvenserna reglerats.

Länsstyrelsen i Stockholms län — som överlämnar yttrande av Solna
stad — tillstyrker förslaget men anser, att vissa av staden gjorda påpekanden
bör beaktas. Staden hävdar, att eu första parkeringsanläggning omedelbart
bör projekteras och skyndsamt uppföras, samt anför bl. a. följande.

Sjukhusområdets interna förbindelser torde behöva ytterligare studeras.
Intern förbindelse synes således t. ex. saknas i den centrala norra delen ut -

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

efter Karolinska vägen; hl. a. klippes den nuvarande förbindelsen av genom
den nya entrén till huvudbyggnaden. Detta kan medföra ökad belastning på
Karolinska vägen, vilket knappast kan godtas av staden. Vid de nya överväganden
angående interna förbindelser, som sålunda synes erforderliga,
bör bl. a. framkomligheten för brandfordon beaktas. Trafikproblemen i
de olika utbyggnadsetapperna bör ägnas särskild uppmärksamhet.

De i generalplanen uppdragna riktlinjerna för utbyggnaden bör ur trafik-,
parkerings- och arkitektursynpunkter konsekvent och målmedvetet följas.
Generalplanen bör följas av en stadsplaneläggning av området, varvid staden
givetvis måste medverka. I samband med stadsplanearbetet synes det
inte uteslutet att överläggningar i vissa ekonomiska frågor angående fördelningen
av gatubyggnads- och ledningskostnader bör upptas.

Centrala rehabiliteringsberedningen understryker, att rehabiliteringsverksamheten
måste ses som en enhetlig process vari ingår såväl medicinska
som sociala element. Beredningen finner det värdefullt att även psykiatri
och psykologi skall vara företrädda inom CRM. Det är däremot inte ändamålsenligt
att rehabiliteringsverksamheten splittras genom att arbetsprövningen
skall bedrivas på två håll, nämligen dels tillsammans med övrig
rehabiliteringsverksamhet, dels inom föreslaget centrum för kvalificerad
arbetsprövning. I den mån utbyggnaden inskränks av markskäl, bör begränsningar
inte ske så att rehabiliteringsprocessens enhetlighet och kontinuitet
äventyras.

Lniversitetskanslersämbetct — som överlämnar yttrande av medicinska
fakulteten vid karolinska institutet — anser sig inte kunna ur sjukvårdsorganisatorisk
synpunkt bedöma den lämpligaste fördelningen av vårdplatser
in. m. mellan olika specialkliniker på karolinska sjukhuset resp.
på S:t Görans sjukhus men understryker med hänsyn till utbildningens behov
önskvärdheten av att vårdplatsantalet m. in. på därvid berörda kliniker
vid karolinska sjukhuset bibehålls i sådan omfattning, att en utbildningskapacitet
av 160 nybörjare per år möjliggörs i samtliga kliniska specialämnen
på sjukhuset. Det är av stor vikt, att de byggnadsåtgärder, som föranleds
av undervisningens behov av kandidatutrymmen, undervisningsoch
demonstrationsrum m. in., snabbt kan genomföras. Den ökade läkarutbildningen
påverkar vissa kliniker redan under år 1965. Om- och utbyggnaden
av sjukhuset måste genomföras på ett sådant sätt, att det sjukvårdsmässiga
underlaget för undervisningen kan under ombyggnadsperioden
bibehållas i vart fall oförändrat i förhållande till nuläget. Detta kommer
dock att medföra särskilda svårigheter genom att den ökade läkarutbildningen
inträffar under inledningsskedet av ombyggnadsperioden. 1963 års
universitets- och högskolekommitté har undersökt möjligheterna till eu ytterligare
ökning av läkarutbildningskapaciteten vid karolinska sjukhuset.
Därest en sådan ökning blir aktuell, skärps ytterligare enligt ämbetet kravet
på att tidsprogrammet för de delar av generalplanen, som berör läkarutbildningen,
kan hållas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1965

Kanslersämbetet anför vidare.

Delegationen har ur investeringssynpunkt bedömt det vara omöjligt att
inrymma planerad tillbyggnad för forskningsenheten i den första etappen
av sjukhusets utbyggnad. Karolinska institutets medicinska fakultet har i
sitt yttrande anfört, att denna tillbyggnad bör tillerkännas hög prioritet och
hänföras till första etappen. Fakulteten påtalar därvid dels det redan nu
trängande behovet av forskningsutrymmen, dels det ytterligare behov, som
sammanhänger med den ökade läkarutbildningskapaciteten. Kanslei sämbetet
understryker vikten av att forskningsresurserna icke blir eftersatta vid
utbyggnaden. Därest forskningstillbyggnaden i sin helhet ej kan inrymmas
i den första etappen, är det enligt ämbetet synnerligen angeläget att pröva
möjligheten att i vart fall uppföra vissa delar av densamma under denna
etapp och således i detta avseende tillämpa ett successivt utbyggnadsförfarande.

Medicinska fakulteten anför bl. a. följande.

Det kan ifrågasättas huruvida centrum för rehabiliteringsmedicin skall
utbyggas i föreslagen omfattning vid karolinska sjukhuset. En alternativ
lösning, som förtjänar att närmare prövas, synes vara att söka få till stånd
överenskommelse om att förlägga detta centrum till annat sjukhus i stockholmsområdet
och att således där anordna fysioterapeutinstitut och arbetsklinik.
Givetvis bör karolinska sjukhuset vid en sådan lösning snarast möjligt
erhålla erforderliga resurser för medicinsk rehabilitering och långtidsvård.

Delegationen har klart redovisat vilka svårigheter, som möter ett rationellt
ordnande av den externa trafiken. Trafikplaneringsmyndigheternas
ståndpunkt i dessa frågor ger inte en tillfredsställande lösning. Förnyade
ansträngningar måste göras för att erhålla förbättrade kommunikationer,
önskemålet om en tunnelbaneanslutning måste på nytt och med ökat eftertryck
framhållas. Detta är ett förstarangsintresse särskilt för sjukhuspatienterna
men även för den stora sjukhuspersonalen och dess rekrytering samt
för de studerande av skilda slag vid såväl sjukhuset som karolinska institutet.

Statens arbetsklinik tillstyrker förslagen.

Styrelsen för Konung Gustaf V:s 80-årsfond — såsom huvudman för
Konung Gustaf V:s forskningsinstitut — anser, att forskningsinstitutets
självständiga ställning bör bibehållas. Planerat djurhus kan inte ersätta nu
befintliga djurutrymmen på sjukhusområdet men blir ett komplement som
intagnings- och karantänsavdelning samt som central för större djur. Vidare
ifrågasätts, om administration och forskning bör inrymmas i samma
byggnad inom ett centralt område, då båda har tendens att öka. Förslaget
bör här omprövas.

Styrelsen ansluter sig i princip till den allmänna uppläggningen av generalplanen
i vad den gäller genomförandet av en välbehövlig ökning av den
kliniska forskningens resurser. Styrelsen understryker kraftigt behovet av
att åtminstone en del av den planerade utbyggnaden av den kliniska forskningen
utförs omedelbart. Emellertid anser styrelsen att förslagets detaljer
beträffande de forskningsutrymmen, som skall förläggas i direkt anslut;{
— Il i han g till riksdagens protokoll 19(15. 1 samt. Nr 59

■*4 Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

ning till forskningsinstitutet, bör i viss mån omarbetas för att ej spoliera
institutets resurser och möjligheter till fortsatt vidgad verksamhet inom den
kliniska forskningen. Styrelsen motsätter sig rivandet av djuravdelningen
vid forskningsinstitutet, om inte minst motsvarande djurutrymmen erhålls
i den planerade nybyggnaden.

För att lösa dessa frågor förordar styrelsen att omedelbara förhandlingar
upptas mellan 80-årsfonden och berörda myndigheter, i första hand karolinska
institutet och karolinska sjukhuset.

Förhandlingar bör även enligt styrelsen upptas på grundval av ett framlagt
förslag om omedelbart byggande av en L-formad tillbyggnad till forskningsinstitutet
för drygt 5 milj. kr., avsedd för forskningen vid institutet
samt för fortplantningsendokrinologisk, pediatrisk och geniatrisk forskning.
Medlen härtill skulle komma från 80-årsfonden, Ford Foundation och Axel
Wenner-Grens dödsbo.

Försvarets sjukvårdsstyrelse understryker att det ur försvarsmedicinsk
synpunkt måste anses synnerligen angeläget, att en enhet för brännskadevård
får sådan utformning, att där kan ges goda arbetsmöjligheter för såväl
en forskargrupp för studier av chocktillstånd som en forskargrupp inom
brännskadeforskningens egentliga område. Sjukvårdsstyrelsen anser det vidare
angeläget, att möjligheter skapas för klinisk experimentell forskning
av försvarsmedicinsk karaktär inom det forskningshus, vars inrättande förordas
i generalplanen. Datacentralen bör få utnyttjas av militärmedicinska
undersökningscentralen och militärapoteket. Utrymmena för undersökningscentralen
är ett minimum. Verksamheten kan förväntas öka. Militärapoteket
bör såsom serviceorgan utökas i en första utbyggnadsetapp med tillgång
till samtliga utrymmen i nybyggnaden vid nuvarande apotek, utom utrymmen
för nödvändiga serviceinrättningar, såsom post m. in. Vid utbyggnaden
bör beaktas önskemal om systematiserad prövning och standardisering
av läkemedel. Reservutrymmen bör avsättas för apotekets utbyggnad utöver
generalplanen i den för apoteket reserverade byggnadskroppen.

Styrelsen för Föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm betonar
att ortopediska kliniken bör flyttas till karolinska sjukhuset och att
en ersättningsanstalt för Norrbackainstitutet i övrigt snarast bör uppföras.

Styrelsen för Sällskapet Eugeniahemmet har intet att erinra, men förutsätter,
att — då hela Eugeniahemmets tomt skall ianspråktas — hemmets
framtida ställning vid förslagets genomförande är klarlagd och en ev. ersättningsanstalt
uppförd.

Stadskollegiet i Stockholm och Stockholms läns landstings hälso- och
sjukvårdsstyrelse betonar, att dimensioneringen av vissa specialkliniker är
beroende av fördelningen av den medicinska undervisningen mellan karolinska
sjukhuset och S:t Görans sjukhus, samt anför vidare följande.

I principöverenskommelsen om S:t Görans sjukhus som undervisningssj
ukhus angavs, att frågan om inrättande av ögon- och öronkliniker vid

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

sjukhuset skulle närmare övervägas och förhandlingar härom upptas i
ett senare sammanhang. Generalplaneförslaget för karolinska sjukhuset
bygger emellertid på förutsättningen av dubbla kurser, dvs. 160 elever per
år. Om S:t Görans sjukhus förses med såväl ögon- och öronkliniker som
även eu hudklinik, bör dessa kliniker användas för undervisning. Starka
skäl talar nämligen för att S:t Görans sjukhus liksom karolinska sjukhuset
görs till ett i huvudsak fullständigt undervisningssjukhus. I så fall bör
vårdplatsantalet vid motsvarande kliniker vid karolinska sjukhuset anpassas
till en sålunda ändrad dimensionering av elevantalet.

Frågan om den definitiva placeringen av den socialmedicinska institutionen
i Stockholm, vilken f. n. provisoriskt är inrymd vid S:t Görans sjukhus,
har ännu ej lösts i avtalssammanhang. Med hänsyn till svårigheterna att på
tillgänglig tomtmark för S:t Görans undervisningssjukhus kunna inrymma
samtliga kliniker m. m. förutsätts att institutionen omgående bereds plats
vid karolinska sjukhuset.

Stockholms spårvägar menar att i generalplanen redovisad vändplats vid
huvudentrén är underdimensionerad för att kunna användas till såväl bussar
och taxibilar som privatbilar. In- och utfarterna till planerat parkeringshus
måste flyttas från vändslingan till annan plats. Vid sydöstra entrén bör
möjligheten att ordna vändplats hållas öppen.

Centralskolan för specialutbildning av barnsjuksköterskor finner det nödvändigt,
att föreläsningslokaler och expeditioner förläggs ovan jord med
fullt dagsljus och direkt ventilation. Även om så sker är föreslagen förläggning
mycket ogynnsam. Centralskolan vill dock inte motsätta sig en sådan

lösning.

II. Utbyggande av karolinska sjukhuset

Under investeringsanslaget Utbyggande av karolinska sjukhuset har för
innevarande budgetår anvisats 5 230 000 kr.

Anslagsframställningar

Direktionen för karolinska sjukhuset och kommittén för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande har inkommit med förslag rörande medelsanvisning
under anslaget för budgetåret 1965/66.

Direktionen

Direktionen för karolinska sjukhuset hemställer om dels anvisande av
2,5 milj. kr. till påbörjande av en upprustning av vårdavdelningarna inom
huvudkomplexet vid sjukhuset, dels ock bemyndigande att beställa en ny
ångpanna vid sjukhusets panncentral.

Kungi. Maj:ts proposition nr 59 år 1965

Direktionen understryker angelägenheten av, att medel anvisas redan
budgetåret 1965/66 till påbörjande av upprustning av befintliga vårdavdelningar.

Förslaget till upprustning innebär bl. a. att arbetsutrymmen anordnas för
läkare, kandidater, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal, att toalett- och
tvättmöjligheterna förbättras, att rökrum anordnas, att förrådsutrymmen
tillskapas och att ventilationssystem in. in. förbättras. Antalet vårdplatser
måste dock därvid minskas från f. n. 25 till 20 vid varje avdelning.

Enligt av byggnadsstyrelsen utförd beräkning skulle kostnaden för upprustningen
bli 415 000 kr. per avdelning enligt prisläget den 1 juli 1963.
Härtill kommer kostnader, som kan bli gemensamma för flera våningsplan,
samt projekteringskostnader. Dylika kostnader kommer dock enligt direktionen
att endast uppgå till mindre belopp.

Direktionen hemställer, att 2,5 milj. kr. anvisas för ändamålet. Enligt
1963 års prisläge beräknas detta belopp således avse upprustning av sex
vårdavdelningar.

I överensstämmelse med generalplanen hemställer direktionen vidare om
bemyndigande att under budgetåret 1965/66 beställa en ny ångpanna om
25—30 ton.

Kommittén

Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande föreslår anvisande
av 5 660 000 kr., under förutsättning att viss uppkommen behållning
får ianspråktagas.

1. Ombyggnad av radiumhemmet, etapp II.............

2. Uppförande av nybyggnad för högvoltstation.........

3. Uppförande av tillbyggnad till neurokirurgiska kliniken

4. Uppförande av nya personalbostadshus..............

5. Utbyggnad av värmeanläggning....................

6. Utredningsmedel.........................

7. Utbyggnad av vagnhallen inom köksanläggningen m. m

5 944 416

8. Avgår uppkommen behållning vid arbeten för röntgendiagnostiska institutionen

och alkoholkliniken........................................ . 284 416

5 660 000

1. Kungl. Maj :t uppdrog den 12 september 1958 åt kommittén att i samband
med åt kommittén tidigare meddelat uppdrag rörande nybyggnad av
en högvoltstation på sjukhusets område utreda frågan om möjligheterna att
genom ombyggnadsarbeten eller andra byggnadstekniska åtgärder åstadkomma
ur strålskyddssynpunkt förbättrade arbetsförhållanden vid radiumhemmet,
företrädesvis vid dess gynekologiska avdelning.

Med skrivelse den 22 februari 1960 framlade kommittén förslag till lokalprogram
och etappindelning för viss om- och tillbyggnad av radiumhemmet.
Kungl. Maj :t uppdrog därefter åt kommittén att på grundval av det fram -

1 000 000

1 300 000
450 000

2 500 000
185 000
225 000
284 416

Kungl. Maj. ts proposition nr 59 år 1965

lagda lokalprogrammet utföra projektering fram t. o. in. färdigställande av
huvudritningar samt verkställa kostnadsberäkning för om- och tillbyggnad
av radiumhemmet.

Kommittén har tidigare överlämnat förslag till om- och tillbyggnad av
radiumhemmet i en första byggnadsetapp, vilket förslag godkänts av 1962
års riksdag (prop. 1962: 77, SU 146, rskr 324). Första etappens om- och
tillbyggnad kommer att avslutas under innevarande år.

Det fortsatta projekteringsarbetet har avsett andra etappen av radiumhemmets
ombyggnad. Denna etapp, som ursprungligen var avsedd att omfatta
ombyggnad av den nuvarande gynekologiska vårdavdelningen (avdelning
2) jämte applikationsavdelning, föreslås omfatta jämväl första delen
av isotoplaboratoriets ombyggnad. Kommittén överlämnar huvudhandlingar
för ombyggnad av såväl avdelning 2 jämte applikationsavdelning som isotoplaboratoriet.

Nuvarande applikationsavdelning föreslås sålunda utvidgad genom flyttning
av en vägg, som ändå av strålskyddsskäl måste ombyggas. Även golv
och tak erhåller förstärkt strålskydd. Skölj rum, autoklavrum och utrymme
för radiumapplikationsbord anordnas med särskild utgång till korridoren.
Övriga avdelningen tillhörande utrymmen omdisponeras för sänghall, injektionsrum
samt kombinerat vil- och blodtransfusionsrum in. m. Vissa
olägenheter, såsom att personalen nödgas passera genom en operationsavdelning,
får däremot behandlas i samband med en allmän upprustning av
radiumhemmet.

Vårdavdelningen upprustas enligt följande. Vårdsalar för åtta radiumbärande
patienter placeras närmast radiumapplikationsavdelningen för att
koncentrera de utrymmen, där särskild strålrisk föreligger. Golv, väggar och
tak får särskilt strålskydd. Dörrarna blyisoleras med inspektionsgluggar av
blyglas. TV-kameror och snabbtelefoner installeras. Avdelningens dagrum
flyttas. Tvätt- och toalettmöjligheterna förbättras. Bilokaler får ny inredning.
önskemål om kandidatrum har dock inte kunnat tillgodoses. Efter
ombyggnaden omfattar avdelningen 22 vårdplatser. F. n. är platsantalet 25.

Isotoplaboratoriets mest akuta brister beträffande läkarrum, väntrum,
laboratorieutrymmen och personalrum avhjälps genom att det erhåller
utökade lokaler genom ianspråktagande av vissa tillgängliga utrymmen.
Golv in. in. iordningställs med hänsyn till strålriskerna. Ventilationen förbättras.
En viss omflyttning av icke bärande mellanväggar har visat sig erforderlig.
De föreslagna åtgärderna är att betrakta såsom en första etapp i
strävan att bereda isotoplaboratoriet tillfredsställande förhållanden. En
andra etapp kan vidtas efter högvoltstationens färdigställande.

Byggnadsföretaget har kostnadsberäknats till sammanlagt 1 965 000 kr.,
varav 1 430 000 kr. för ombyggnad av avdelning 2 med tillhörande applikationsavdelning
och 535 000 kr. för första delen av isotoplaboratoriets om -

Kungi. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

byggnad. Beloppet bör avrundas till 2,1 milj. kr. med hänsyn till oförutsedda
utgifter in. m.

Yttranden har inhämtats från bl. a. direktionen för karolinska sjukhuset,
byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd. Hörda myndigheter
har i princip godtagit förslaget.

Kommittén räknar med att den andra ombyggnadsetappen skall kunna
påbörjas omkring den 1 januari 1966. Medelsbehovet för andra etappen beräknas
för budgetåret 1965/66 till 1 milj. kr.

2. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 september 1961 åt kommittén att på
grundval av framlagt förslag till lokalprogram utföra projektering fram
t. o. m. färdigställande av huvudritningar samt verkställa kostnadsberäkning
för nybyggnad av en högvoltstation i anslutning till radiumhemmet vid
karolinska sjukhuset. I en till projekteringsuppdraget fogad departementspromemoria
framhölls bl. a. att högvoltstationens placering på sjukhusområdet
borde bestämmas i samråd med karolinska sjukhusets generalplanedelegation.

Med skrivelse den 11 februari 1963 överlämnade kommittén huvudhandlingar
för ifrågavarande nybyggnad, kostnadsberäknad till 5 milj. kr.
Förslaget godkändes av 1963 års riksdag (prop. 1963: 65, SU 89, rskr 215).
Det skulle dock ankomma på Kungl. Maj :t att ta slutlig ställning till den
ev. jämkning i fråga om högvoltstationens placering på sjukhusområdet
som kunde visa sig erforderlig, under förutsättning att en sådan jämkning
inte vore ägnad att öka byggnadskostnaderna eller medföra att byggnadsprojektets
utformning i något väsentligt avseende kom att avvika från det
framlagda förslaget.

För budgetåret 1963/64 har för nybyggnaden av en högvoltstation anvisats
700 000 kr. Detta belopp har emellertid — i avvaktan på lösningen
av frågan om högvoltstationens placering — ännu inte ställts till kommitténs
disposition.

Sedan en flyttning av byggnaden under det fortsatta arbetet med karolinska
sjukhusets generalplan visat sig nödvändig, har kommittén låtit omarbeta
ritningarna och gjort nya kostnadsberäkningar. Behov av en utökning
av lokalprogrammet för högvoltstationen med lokaler för klinisk radiofysik
har därvid ansetts böra tillgodoses.

Sällskapet Eugeniahemmet har vidare i ett under förutsättning av Kungl.
Maj :ts godkännande träffat avtal avstått från sin dispositionsrätt över ett
markområde om ca 600 m2, vilket erfordras för den nya placeringen av
högvoltstationen.

Kommittén överlämnar nya huvudhandlingar beträffande uppförandet av
nybyggnaden för högvoltstationen, varav framgår att lokalprogrammet utökats
med ca 110 m2 för lokaler för klinisk radiofysik förutom med ett rum
för röntgenstrålförsök, viss kulvert samt ökade reservutrymmen i källarplanet.

Kungl. Maj. ts proposition nr 59 år 1965

Föreslagna utrymmen för klinisk radiofysik avser att dels ersätta vissa
provisoriska utrymmen inom radiumhemmet, dels tillgodose kommande
behov av nya arbetslokaler i samband med sådan ökning av verksamheten
för avdelningen för klinisk radiofysik, som följer av utökningen av radiumhemmets
bestrålningsresurser. Ett mätlaboratorium avses vidare flyttas hit
från röntgenavdelning 4. Härigenom erhålls en central avdelning för ledningen
av klinisk verksamhet, administration och undervisning inom den
kliniska radiofysiken. Utrymmena inom högvoltstationen avser två mätlaboratorier
(dosimetri resp. elektronik) samt sju tjänsterum.

Byggnaden placeras på ett avstånd av ca 16 in från radiumhemmets sydfasad,
ca 17 in från den i generalplanen planerade nybyggnaden väster om
radiumhemmet samt ca 3 m från Eugeniahemmets annex öster om radiumhemmet.

Den närmast radiumhemmet belägna delen består av en tvåvåningsbyggnad
med utgrävd källarvåning. Ambulansintag, huvudentré och materialintag
ligger mot väster mot den gård, från vilken ambulansintag planeras i
huvudkomplexets tillbyggnad. I längan närmast förbindelsegången till radiumhemmet
finns skölj rum, omläggningsrum, demonstrationsrum samt
personalrum.

Av de fyra strålbehandlingsrummen skall tre inredas omedelbart. Reservrummet
har inte försetts med strålskyddande väggar. Strålskyddsexpertis
har nämligen bedömt strålskyddsfrågan för en framtida apparat vara omöjlig
att lösa redan nu.

Öster om strålbehandlingsrummen ligger rum för sköterska, dosplanering,
gipsarbeten (mouldrum) samt verkstad. Från verkstaden leder golvräls
in i ett korridorformat matrum, vilket är avsett för vetenskapliga bestrålningsprov.

övervåningen har dubbla korridorer, mellan vilka omklädningsrum, toaletter,
förråd o. d. placerats. Längs fasaderna finns dels liksom i tidigare
förslag konsultationsavdelning, två forskardubbletter om sammanlagt 65
m2 och kliniskt strålbiologiskt laboratorium, dels lokaler för klinisk radiofysik.
På taket finns hiss- och fläktrum. Byggnaden har planerats så att en
framtida påbyggnad är möjlig. Källarvåningen innehåller, förutom lokaler
för fastighetens drift, röntgenarkiv, personalutrymmen och reservutrymmen,
även en korridor, som har planerats att ingå i en framtida östvästlig transportkulvert
mellan centralblocket och nervklinikerna. Utrymmena under
högvoltsapparaturen föreslås vara outgrävda.

Som en följd av högvoltstationens förflyttning kommer förbindelsegången
till radiumhemmet att spoliera privatavdelningens dagrum inom radiumhemmet.
Nytt dagrum erhålls genom en ombyggnad i nämnda avdelnings
östra del.

Byggnadstiden har beräknats till 2 ä 2Vs år.

Kommittén har inhämtat yttranden över det framlagda förslaget från

Kungl. Maj. ts proposition nr 59 år 1965

byggnadsstyrelsen, direktionen för karolinska sjukhuset, karolinska sjukhusets
utrustningskommitté, medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd, nämnden
för undervisningssjukhusens utbyggande och Solna stads byggnadsnämnd.

Förslaget bär i princip godtagits av de nämnda myndigheterna.

Kostnaderna för byggnadsprojektet har beräknats till 6,1 milj. kr., varav
260 000 kr. för oförutsedda kostnader. Ytterligare minst 200 000 kr. bör
emellertid enligt kommitténs mening beräknas för oförutsedda utgifter
in. in. Genom att ritningsarbetet måste göras om, har projekteringskostnaderna
väsentligt ökats. Kommittén beräknar de ytterligare kostnaderna för
omprojekteringen till 150 000 kr. utöver ursprungligen för projekteringsarbetet
beräknade 200 000 kr. Projektet beräknas således kosta 6,3 milj. kr.

Kommittén räknar med att kunna sätta i gång byggnadsföretaget under
våren 1965. Detta innebär, att den planerade högvoltstationen kan stå färdig
att tas i bruk våren 1968.

En medelsanvisning av 1,3 milj. kr. torde vara erforderlig för budgetåret
1965/66. Kommittén förutsätter därvid, att för ändamålet tidigare anvisade
700 000 kr. jämväl ställs till kommitténs disposition.

3. Då det för såväl direktionen för karolinska sjukhuset som kommittén
framstår som synnerligen angeläget med hänsyn till det trängande vårdbehovet
att ökade behandlingsresurser för radiumhemmet i fråga om högvoltsterapi
samt för neurokirurgiska kliniken i fråga om högenergetisk
strålning snarast tillkommer, har direktionen och kommittén övervägt en
särskild lösning av denna fråga.

Möjlighet har sålunda visat sig föreligga att i anslutning till neurokirurgiska
kliniken uppföra en mindre tillbyggnad, i vilken en lineär accelerator
för sambruk mellan radiumhemmet och neurokirurgiska kliniken skulle
kunna inrymmas. Det har nämligen befunnits möjligt att med vissa konstruktionsändringar
få fram en typ av lineär accelerator, som kan tillgodose
såväl radiumhemmets som neurokirurgiska klinikens krav. Denna lineäraccelerator
skulle framdeles kunna överflyttas till högvoltstationen för att
därstädes betjäna radiumhemmet och inom tillbyggnaden ersättas av en
koboltapparat, avsedd för den neurokirurgiska kliniken.

Kostnaderna för den föreslagna tillbyggnaden har beräknats till i runt tal
450 000 kr. och byggnadstiden till ca nio månader.

Förutom den fördelen, att radiumhemmets och neurokirurgiska klinikens
behov av högenergetisk strålning kan tillgodoses snabbare, innebär den föreslagna
lösningen icke oväsentliga fördelar ur behandlingssynpunkt för
klientelet på neurokirurgiska kliniken. För ändamålet bör således enligt
direktionens och kommitténs mening under förevarande anslag anvisas
450 000 kr.

4. Kostnaderna för nybyggnad av två personalbostadshus har i februari
1963 beräknats till 7,5 milj. kr. För ändamålet har hittills anvisats sam -

Kungl. Maj. ts proposition nr 59 år 1965

manlagt 5 milj. kr. Då bostadshusen väntas bli färdiga under hösten
1965, erfordras för nästa budgetår en medelsanvisning av resterande
2,5 milj. kr.

5. I sin anslagsframställning för budgetåret 1962/63 beräknade kommittén
kostnaderna för inköp och installation av en ny 25-tonspanna i värmeanläggningen
per den 1 oktober 1960 till 2 425 000 kr., inberäknat kostnaderna
för erforderliga byggnadsarbeten. Detta belopp har anvisats för ändamålet.
Den slutliga kostnaden för utbyggnaden av värmeanläggningen kan ännu
ej anges, då byggnadsföretaget väntas bli slutfört först under hösten 1966.
För tiden intill den 1 januari 1964 inträffade kostnadsstegringar uppgår
emellertid enligt byggnadsstyrelsens index per den 1 januari 1964 till
184 730 kr. Medelsbehovet för bestridande av kostnadsstegringama utgör
således i runt tal 185 000 kr.

6. För kommitténs löpande utgifter under nästa budgetår beräknas
225 000 kr. Beloppet överstiger med 25 000 kr. det för innevarande budgetår
för ändamålet anvisade anslaget. Höjningen är föranledd av bl. a. ökade
lönekostnader.

7. Utbyggnaden av den till köksanläggningen hörande vagnhallen, till vilken
anvisats sammanlagt 600 000 kr., har nu avslutats. För detta byggnadsföretag
redovisas ett underskott på 284 416 kr., varav 173 609 kr. är kostnader
för sådana ombyggnadsarbeten i diskavdelningen, som kommittén låtit
utföra i syfte att rationalisera arbetet. Sålunda har bl. a. en ny diskmaskin,
tre varmgarage för matvagnar samt ett transportband till kantindisk installerats
för en sammanlagd kostnad av i runt tal 140 000 kr. Återstoden
av underskottet, 110 807 kr., belöper på inträffade kostnadsstegringar.

8. Kommittén hemställer att få ta i anspråk dels återstoden av de medel,
som för budgetåret 1961/62 anvisats för ombyggnad av röntgendiagnostiska
institutionen, 220 000 kr., dels 64 385 kr., utgörande uppkommen behållning
på investeringsanslaget till uppförande av klinik för alkoholsjukdomar.

III. Utrustning till karolinska sjukhuset

Under reservationsanslaget Karolinska sjukhuset: Utrustning har för
innevarande budgetår anvisats 1,3 milj. kr.

Anslagsframställningar

Direktionen för karolinska sjukhuset och karolinska sjukhusets utrustningskommitté
bär inkommit med förslag rörande medelsanvisning under
anslaget för budgetåret 1965/66.

Kungl. Maj. ts proposition nr 59 år 1965

Direktionen

Direktionen för karolinska sjukhuset föreslår anvisande av sammanlagt
2 225 000 kr. till anskaffande av utrustning till karolinska sjukhuset.

Från överläkarna vid olika kliniker och avdelningar har inkommit
framställningar om nyinköp av utrustning till ett sammanlagt helopp av
4 228 000 kr.

I de av direktionen för ifrågavarande utrustning begärda medlen —
1 475 000 kr. — ingår utrustning till ambulatorium för thyroidea och diabetes
för 75 000 kr.

Under sommaren 1964 har försök gjorts vid sjukhuset med ett nytt system
för distribution av mat till patienterna. Resultaten har varit gynnsamma.
Direktionen anser det angeläget, att systemet införs successivt under budgetåret
1965/66 för hela sjukhuset med undantag för barnklinikerna.

F. n. förvaras den tillagade maten i varmskåp tills den överförs till
kantiner, som distribueras till avdelningarna i transportvagnar med kalla
och varma utrymmen. På avdelningarna portioneras maten ut från kantinerna
och serveras patienterna på brickor. I utportioneringen deltar en
sjuksköterska och tre andra tjänstemän. Brickor, porslin, glas och bestick
diskas därefter på avdelningarna. Matvagnarna transporteras åter till
centralköket, där den mat som inte serverats tillvaratas samt kantiner och
vagnar diskas.

Centrala sjukvårdsberedningen har beräknat, att 20 timmar åtgår per
dag för ifrågavarande matservering och därmed sammanhängande uppgifter
inom en vårdavdelning för 30 patienter. Maten kan inte serveras vid tillfredsställande
temperatur. Det är vidare svårt att servera maten på ett aptitligt
sätt. Tillräcklig säkerhet för att patienten får rätt kost föreligger inte.
Slutligen kan patienterna inte få välja mellan olika maträtter.

Det nya matdistributionssystemet bygger på ett nytt rekvisitionssystem
och ett särskilt varmhållningsmedium.

För varje patient uppläggs ett rekvisitionskort — blått för normalkost
och vitt för dietkost — på vilket är markerat avdelningens och patientens
namn m. in. Ordinerad diet markeras på de vita korten med olikfärgade
cellofanremsor. Rekvisitionskorten används bl. a. i köket för dukning av
brickorna och uträkning av råvaruåtgången.

Varmhållningsmediet är en aluminiumbricka, vägande ca 2,5 hg, som
upphettas till ca 250 grader och placeras i en dubbelbottnad rostfri skål,
på vilken en vanlig porslinstallrik placeras. Sedan maten upplagts, placeras
en stålkupa över skålen. Dukningen av brickorna sker centralt med ledning
av rekvisitionskortet på varje bricka längs ett transportband. De färdigdukade
brickorna transporteras till vårdavdelningarna och utdelas där
mycket snabbt med ledning av korten. Brickorna återförs sedan till centralköket,
där all disk sker centralt.

Kungl. Mnj.ts proposition nr 59 år 1965

Fördelarna med det nya systemet är bl. a. att patienten får rätt kost med
rätt temperatur, serverad på ett aptitretande sätt, att vårdavdelningarnas
personal avlastas, att matavfallet minskas och att hygienen förbättras genom
centraliserad diskning.

Införande av systemet medför behov av personalutökning med tre köksföreståndartjänster
— varav en redan är äskad för budgetåret 1965/66
samt sex ekonomibiträden för servering och diskning. I gengäld kan minst
trettio sjukvårdsbiträden vid vårdavdelningarna indras. Totalt torde vid
systemets successiva införande inbesparas under karolinska sjukhusets
avlöningsanslag 150 000 kr. under budgetåret 1965/66 och 300 000 kr. under
vart och ett av de följande budgetåren.

Utrustningskostnaden för matdistributionssystemets införande beräknar

direktionen till 750 000 kr.

Kommittén

Karolinska sjukhusets utrustningskommitté föreslår anvisande av
1 628 000 kr. för anskaffande av utrustning enligt följande sammanställning.

1. Utrustning för lokaler för neurofysik i nervklinikerna............

2. Lineär accelerator för nervklinikerna och radiumhemmet.........

3. Utrustning för neurologiska rehabiliteringskliniken..............

4. Utrustning för personalbostadshus.........................

5. utrustning för laboratorium i thoraxklinikernas röntgenavdelning

150 000
100 000
186 000
900 000
292 000

1 628 000

1. I tidigare överlämnat utrustningsförslag för nervklinikerna, kostnadsberäknat
till 8 471 000 kr., ingick varken kostnaden för utrustning av vissa
lokaler i laboratorieflvgeln (laboratorier för neurofysik och forskningsverksamhet
samt lokaler för patologi och neuroradiologisk forskning in. m.),
eller kostnaden för anskaffning av viss apparatur för strålkirurgi. Enligt
statsmakternas beslut skulle kostnaderna för utrustning av klinikerna —
med nu angivna undantag — begränsas till 8 milj. kr. Den på staten fallande
delen av nämnda utrustningskostnad, 5 258 000 kr., har anvisats.
För budgetåret 1963/64 har vidare anvisats 200 000 kr. för påbörjande
av anskaffning till vissa lokaler i laboratorieflygeln avseende forskningsutrustning
för överläkarna vid neurokirurgiska kliniken och neuroradiologiska
avdelningen. Specificerade utrustningsförslag i övrigt för de i
laboratorieflygeln inrymda lokalerna kan ännu inte överlämnas, bl. a. beroende
på att föreståndartjänster för neurofysik och neuropatologi alltjämt
saknas. Innan sådana tjänster inrättats anser kommittén sig inte böra framlägga
slutgiltigt utrustningsprogram för dessa verksamhetsgrenar. Emellertid
har genom anslag från medicinska forskningsrådet en tjänst såsom
forskningsassistent inrättats från den 1 september 1964 med placering vid
laboratoriet för neurofysik. Kommittén har i samråd med överläkaren vid

Kungi. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

neurokirurgiska kliniken och innehavaren av nyssnämnda tjänst upprättat
ett preliminärt utrustningsförslag, omfattande erforderlig grundutrustning
för ifrågavarande laboratorium. Kostnaderna för denna utrustning bär
beräknats till i runt tal 200 000 kr. För påbörjande av denna utrustningsanskaffning
äskar kommittén för nästa budgetår ett belopp av 150 000 kr.

2. Sedan bemyndigande lämnats kommittén att beställa en för neurokirurgiska
kliniken avsedd Iineär accelerator till ett värde av omkring 1 milj.
kr. att — såvitt på staten ankommer — gäldas tidigast under budgetåret
1963/64 har den fortsatta utredningen av frågan om apparattyp
givit vid handen, att en koboltapparat vore att föredra framför en Iineär
accelerator och att kostnaderna för en koboltapparat jämte koboltpreparat
och Övriga anordningar för apparaten beräknades kunna rymmas inom
ramen av 1 milj. kr. För budgetåret 1963/64 har därefter anvisats 657 000
kr. för inköp av sistnämnda apparatur, utgörande den på staten belöpande
delen av anskaffningskostnaden. Direktionen för karolinska sjukhuset och
kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande har sedermera
hemställt, att medel måtte anvisas för uppförande i anslutning till neurokirurgiska
kliniken av en tillbyggnad, i vilken en Iineär accelerator för sambruk
mellan radiumhemmet och neurokirurgiska kliniken vore avsedd att
inrymmas. Den totala utrustningskostnaden för denna apparat, inkl. kostnaderna
för vissa av sambruket betingade kompletteringsarbeten, har
beraknats till ca 1,1 milj. kr. Under förutsättning att nämnda framställning
bifalls, hemställer kommittén, att de medel som anvisats för anskaffning
av en koboltapparat i stället får tas i anspråk för inköp av en Iineär
accelerator samt att 100 000 kr. anvisas för inköp av sistnämnda apparat.

3. Vid tiden för överlämnandet av förutnämnda utrustningsförslag för
nervklinikerna — i februari 1961 — bedrevs rehabiliteringsverksamheten
vid en avdelning, som var underställd neurologiska kliniken. För denna
avdelning erforderlig utrustning redovisades i utrustningsförslaget under
neurologiska kliniken. Efter inrättandet av en överläkartjänst för rehabiliteringsverksamheten
har emellertid denna verksamhet byggts ut och organiserats
såsom en självständig klinik. Till följd av denna organisatoriska
förändring har utrustningsbehovet blivit större än som ursprungligen avsetts.

överläkaren vid kliniken har inkommit med behovsuppgifter å utrustning
för kliniken, vilka granskats och bearbetats av kommittén. Kommittén överlämnar
förslag till utrustning för neurologiska rehabiliteringskliniken, kostnadsberäknat
till 186 000 kr. Då det enligt kommitténs mening synes tveksamt
om Stockholms stad och Stockholms läns landsting skall bidraga till
utrustningen av neurologiska rehabiliteringskliniken hemställer kommittén
att staten tills vidare anvisar medel för bestridande av hela utrustningskostnaden,
186 000 kr., för nästa budgetår.

4. Kommittén, som handhar frågan om utrustning av två personalbostads -

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1965

hus på karolinska sjukhusets område, omfattande sammanlagt 180 lägenheter,
överlämnar förslag till utrustning för personalbostäderna. Utrustningen
har kostnadsberäknats till 900 000 kr. inkl. allmän varuskatt.
Bostadshusen väntas bli färdigställda under hösten 1965. Med hänsyn härtill
bör hela det för ändamålet erforderliga medelsbehovet, 900 000 kr., anvisas
för budgetåret 1965/66.

5. Överläkaren vid thoraxklinikernas röntgenavdelning har till kommittén
inkommit med förslag till utrustning av ett sjunde röntgenlaboratorium,
vilket inte tidigare utrustats. Kostnaderna för denna utrustning uppgår
enligt ett avgivet anbud till 392 000 kr. Preliminärt avtal har träffats om
uppställning och nyttjande under ett år av mågavarande utrustning på
thoraxklinikernas röntgenavdelning utan kostnad för statsverket. Apparaturen,
som varit i bruk ca sex månader, har av överläkaren befunnits väl
motsvara de anspråk, som bör ställas på apparatur av ifrågavarande slag.
Eftersom utrustningsbehovet blivit styrkt, synes det kommittén fördelaktigt
att nu inköpa apparaturen, varigenom kostnaderna för installation kan undvikas.
Kommittén hemställer, att ett belopp av 292 000 kr. ställs till förfogande
för ändamålet, utgörande den på staten fallande delen av utrustningskostnaden.

Yttranden

över direktionens förslag rörande införande av nytt matdistributionssystem
vid karolinska sjukhuset har statskontoret, centrala sjukvårdsberedningen,
försvarets intendenturverk och rådet för sjukhusdriftens rationalisering
yttrat sig.

Statskontoret framhåller, att skilda principlösningar för nya matdistributionssystem
förekommer. Vid karolinska sjukhuset avses tillämpas varmhållning
av maten medelst en kraftigt uppvärmd metallbricka, placerad i
särskild skål under tallriken. Statskontoret — som f. n. icke är berett att
tillstyrka direktionens framställning utan anser att utredningsarbetet bör
fortsättas — anför bl. a. följande.

I en variant av ifrågavarande matdistributionssystem har metallbrickan
ersatts av en specialkonstruerad tallrik, som uppvärms. I ett annat fall
sker varmhållning av maten på den helt eller delvis färdigdukade brickan
i en specialkonstruerad transportvagn. En tredje principlösning prövas f. n.
vid akademiska sjukhuset i Uppsala. I detta fall uppvärms den brickdukade
maten i elektronugn först vid framkomsten till vårdavdelningen.

Inom landet har systemet med uppvärmda metallbrickor hittills installerats
endast vid några landstingssjukhus. Enligt uppgift från Svenska landstingsförbundet
synes detta system ge utlovad rationaliseringseffekt men bör
utvecklas ytterligare för att bättre anpassas till svenska sjukhusförhållanden.

Enligt samtliga system erhålls väsentligt minskade arbetsuppgifter för
vårdavdelningspersonalen, medan ökningen p. g. a. de till kökspersonalen
sålunda överförda arbetsuppgifterna kunnat reduceras genom möjligheter

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

att i köket tillämpa rationella stordriftsmetoder. Då vårdavdelningarna som
regel utgör relativt små organisationsenheter, kan svårigheter föreligga att
fullt genomföra beräknade besparingar. Dock synes den angivna besparingen,
ett halvt biträde per avdelning, försiktigt bedömd.

Införande av nytt matdistributionssystem inom sjukhuset bör tillmätas
hög angelägen betsgrad. Driftkostnaderna för det föreslagna systemet synes
understiga nuvarande driftkostnader. I övrigt medför det nya systemet
mindre spill, mer hygienisk diskning samt underlättar tillgodoseendet av
patienternas personliga önskemål i fråga om utspisningen.

Införande av nytt matdistributionssystem inom karolinska sjukhuset
medför höga investeringskostnader. Bl. a. mot bakgrunden härav bör man
förutsätta, att ett sådant system måste vara i drift ganska lång tid innan i
framtiden ytterligare utbyte kan komma i fråga. Sådant utbyte kan måhända
föranledas av utvecklingen i fråga om nya tekniker för måltidernas beredning
och tillagning. Statskontoret finner det sålunda angeläget, att ett beslut
om nytt matdistributionssystem grundas på noggranna undersökningar och
bedömanden såväl i tekniskt som driftsekonomiskt hänseende.

Ämbetsverket bedömer behov förefinnas att företaga vissa kompletteringar
av hittills utförda undersökningar innan slutlig ställning tas till
förevarande fråga. Särskilt bör framhållas önskvärdheten av kompletterande
och slutgiltiga undersökningar i fråga om distributionssystemets tekniska
utformning, systemets inpassning i sjukhusets allmänna transportsystem,
utportioneringens anpassning till köksarbetet i övrigt samt möjligheterna
att anpassa systemet till framtida berednings- och tillagningstekniker.
I samband med de slutliga övervägandena bör vidare beaktas resultatet
av den inom akademiska sjukhuset bedrivna försöksverksamheten.

Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker, att föreslaget matdistributionssystem
införs vid karolinska sjukhuset, samt åberopar goda erfarenheter
från lasarettet i Kiruna och från beredningens studier vid utländska
sjukhus. Beredningen anför vidare bl. a.

Vid lasarettet i Kiruna har man, förutom den primära standardhöjningen
ur trevnadssynpunkt för patienterna, kunnat konstatera en besparing av
omkring 1V2 biträde per vårdavdelning mot vilket står en relativt obetydlig
personalutökning i köket. Motsvarande personalbesparing för karolinska
sjukhusets del innebär 90 tjänster. En tidigare på studier vid vårdavdelningar
baserad beräkning av personalvinsten vid införandet av brickdukning
ger en besparing av 1>/S biträde per avdelning (= 1 biträde + avlösare),
motsvarande vid karolinska sjukhuset sammanlagt ca 80 biträden.
Med hänsyn till att avdelningarna vid karolinska sjukhuset delvis är något
mindre än i Kiruna bör man kanske försiktigtvis t. v. vid karolinska sjukhuset
räkna med en besparing av ej mer än 1 biträde per avdelning eller
sammanlagt 60 biträden.

Med hänsyn till den ringa erfarenheten av brickdukningssystem vid
svenska sjukhus torde den föreslagna utökningen med två ekonomiföreståndare
tills vidare få accepteras. Dock bör tjänsterna inte ordinariesättas.

I utrustningsförteckningen är ej medtaget sådant servisgods som småskålar
för sallad, kalla desserter in. in., liksom inte heller brödfat. Nu förefintligt
sådant servisgods kan kanske fortfarande användas inom det nya
brickdukningssystemet. Man måste dock räkna med en viss nynnskaffning.
Det äskade beloppet 750 000 kr. innebär en kostnad av 415 kr. per

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 ur 1965

kuvert. Enligt beredningens erfarenhet från andra system är denna kuvertkostnad
låg. Ca 450 kr. per kuvert torde vara en realistisk siffra varför
beredningen föreslår att äskat belopp ökas till 800 000 kr. Detta innebär
ändock ett ringa belopp i förhållande till den totala rationaliseringsvinst
man bör kunna uppnå genom införande av detta system.

För genomförandet av brickdukningssystemet vid karolinska sjukhuset
har etablerats samarbete mellan sjukhuset och beredningen.

Försvarets intendenturverk anför, att det synes som om det föreslagna
matdistributionssystemet i princip skulle vara lämpligt. Motsvarande system
förekommer dock inte inom krigsmakten.

Rådet för sjukhusdriftens rationalisering anser det synnerligen värdefullt
ur rationaliseringssynpunkt att systemet införs vid ett stort sjukhus
inom landet och tillstyrker därför framställningen.

IV. Departementschefen
Generalplanen
Inledning

Direktionen för karolinska sjukhuset fick år 1961 i uppdrag att upprätta
förslag till ny generalplan för sjukhuset. Skälen härtill utvecklades närmare
av föredragande departementschefen vid anmälan av sjukhusets avlöningsanslag
för budgetåret 1961/62 (prop. 1961: 1 bil. 13 s. 169, SU 11, rskr
11). Förslag till ny generalplan för karolinska sjukhusets utbyggande lämnades
sommaren 1964 och har remissbehandlats.

Bakgrunden till 1964 års generalplan är bl. a. följande. F.n. disponerar
Stockholms stad och län omkring 1 000 av sjukhusets drygt 1 900 platser. De
s. k. riksplatserna vid sjukhuset skall emellertid avvecklas i samband med
regionsjukvårdens utbyggande (prop. 1960: 159, SU 189, rskr 381). Sjukhuset
skall således vara regionsjukhus för stockholmsregionen, dvs. Stockholms
stad och Stockholms län, Gotlands län och del av Södermanlands
län. I fråga om länsspecialiteterna skall huvuddelen av sjukhusets vårdplatser
förbehållas stadens och länets patienter. Denna omläggning av sjukhusets
uppgifter kräver vissa omdispositioner. Sjukhuset, som öppnades
1940, har i betydande utsträckning blivit föråldrat, lika. behöver personalutrymmena
förbättras. Vidare har läkarutbildningen vid sjukhuset nyligen
utökats och skall enligt hittillsvarande beslut omfatta klinisk utbildning av
årligen i genomsnitt 80 medicine kandidater inom grunddisciplinerna och
160 inom specialdisciplincrna (prop. 1961:108, SU 130, rskr 328). Saväl
läkarutbildningen som den kliniska forskningen vid sjukhuset behöver
ökade utrymmen.

Arbetet med generalplaneförslaget har under direktionens överinseende

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1965

bedrivits av en generalplanedelegation, vari representanter för Stockholms
stad och Stockholms läns landsting deltagit.

Karolinska sjukhuset drivs av staten i avtalsenligt samarbete med staden
och landstinget. Staten är huvudman för sjukhuset. Jag räknar med att
huvudmannaskapet för sjukhuset även fortsättningsvis skall åvila staten.

Direktionens förslag m. m.

Till grund för generalplanedelegationens beräkningar av det framtida
vårdplatsbehovet vid karolinska sjukhuset har bl. a. legat en sjukhusplan
för Storstockholm, som framlagts av Storstockholms sjukvårdsförhandlingsdelegerade
år 1962 under medverkan av statliga representanter. Enligt denna
plan — som antagits av Stockholms stadsfullmäktige och Stockholms
läns landsting såsom en principplan för att utgöra ett handlingsprogram
för sjukvårdens utbyggnad i staden och länet — skall antalet vårdplatser
för stadens och länets patienter vid karolinska sjukhuset år 1975 uppgå till
1 490, förutom 150 platser för långtidsvård samt vårdresurser för rehabiliterings-
och brännskadefall. I vårdplatsantalet har därvid inte inräknats
bäddplatser vid s. k. tekniska hjälpavdelningar, dvs. intagningsvård- och
intensivvårdavdelningar o. d. Karolinska sjukhuset avses för Storstockholms
del försörja ett upptagningsområde med i runt tal 140 000 invånare enligt
nämnda sjukhusplan. Om man bortser från vårdplatser för psykiatri och
eftervård kommer karolinska sjukhuset enligt planerna att år 1975 svara
för i runt tal 15 % av totala antalet vårdplatser i Storstockholm. I fråga om
vissa specialkliniker, nämligen för neurologi, neurokirurgi, barnmedicin,
barnkirurgi, radioterapi, ögon, öron och liknande, skall karolinska sjukhuset
svara för ca 30 % av vårdplatsantalet. Motsvarande siffror är f. n. inemot
20 % av totala vårdplatsantalet och mer än 50 % av antalet platser vid
specialklinikerna.

Generalplanedelegationen har vidare överlagt med resp. kommunala sjukvårdshuvudmän
i fråga om behovet av regionvårdplatser för patienter från
Södermanlands och Gotlands län samt från Linköpings- och örebroregionerna.
Härvid har beräknats ett behov av 71 sådana platser vid sjukhuset.
Delegationen föreslår, att härutöver även vissa regionvårdplatser anordnas
inom njurmedicin, ortopedi, barnpsykiatri och eftervård. Med ledning av
omfattningen av vården av militär- och remisspatienter vid sjukhuset under
budgetåret 1961/62 har delegationen slutligen uppskattat det framtida vårdplatsbehovet
även i detta avseende.

Enligt det stomprogram, som direktionen framlägger, beräknas karolinska
sjukhusets framtida vårdplatsantal till sammanlagt 2 177. I detta
antal ingår 100 platser vid tekniska hjälpavdelningar. Delegationen har,
utöver de vårdplatser som upptagits i 1962 års sjukhusplan, räknat med
30 platser för njurmedicin vid karolinska sjukhuset varav 20 för patienter

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 är 1965

från Stockholms stad och Stockholms län. Vårdplatsantalet — bortsett från
de »tekniska» platserna — fördelar sig med 1 659 platser för patienter från
staden och länet, 83 platser för patienter från regionlandstingen samt 33.»
platser för remisspatienter från andra sjukvårdsområden jämte akut- och
militärpatienter.

Sjukhuset har f. n. 1 925 vårdplatser. Direktionens förslag innebär att
sjukhuset tillförs dels 275 nya vårdplatser — nämligen 30 platser för njurmedicin,
85 platser för ortopedi inkl. frakturkirurgi och 160 platser för
eftervård — dels 90 »tekniska» platser, under det att vårdplatsantalet vid
befintliga kliniker och avdelningar minskar med 113, bl. a. i samband med
en upprustning av äldre vårdavdelningar. Totalt föreslås således antalet
sängplatser vid sjukhuset öka med 252, vartill kommer 50 platser för neurologisk
långtidsrehabilitering, som dock inte närmare fördelats mellan de
kommunala huvudmännen.

Vid karolinska sjukhuset bör enligt delegationens mening s. k. progressiv
patientvård tillämpas. Detta innebär, att vården nära anpassas till den sjukes
aktuella behov. Olika vårdformer skall således finnas vid sjukhuset.
Införandet av progressiv vård fordrar i viss mån en ändrad disposition av
sjukhusets lokaler.

Delegationen har kartlagt lokalbehoven. Därvid har delegationen bl. a.
utgått från att ett centrum för rehabiliteringsmedicin (CRM) skall finnas
vid sjukhuset samt att Konung Gustaf V:s forskningsinstitut skall bilda
kärnan i en framtida enhet för allmän klinisk forskning. Det lokalprogram,
som direktionen framlägger, grundar sig på dessa överväganden.

Bruttovåningsytan vid sjukhuset är f. n. ca 210 000 m2. Generalplaneförslaget
omfattar eu utbyggnad med ca 120 000 in2 bruttovåningsyta. Om
Eugeniahemmets och Norrbackainstitutets tomtområden i överensstämmelse
med generalplaneförslaget införlivas med karolinska sjukhusets område,
erhåller sjukhusområdet en areal av 30,5 ha. Tomtytan per vårdplats
blir därvid ca 135 in2 enligt förslaget. Vid planering av nya sjukhus räknar
man med att tomtytan per vårdplats bör överstiga 200 nT’. Med hänsyn härtill
anser delegationen att sjukhuset bör erhålla ytterligare mark. Delegationen
föreslår, att sjukhusområdet tillförs ett markområde, som f. n. disponeras
av statens järnvägar. Eu trafikled — den s. k. Norra länken lår
därvid förskjutas söderut.

Sjukhusområdet kommer i framtiden att omges av stora trafikleder, nämligen
motorvägarna Uppsalavägen och Norra länken i öster resp. söder,
huvudtrafikleden Solnavägen i väster samt Karolinska vägen i norr. Norra
länken kan som nämnts komma att förskjutas söderut i förhållande till
hittills redovisade principlösningar. Eugeniavägen kan därvid bli eu intern
väg inom sjukhusområdet. En planerad vägslinga från Solnavägen, som
skulle kräva mark från sjukhusområdets sydvästra del, bör enligt delegationen
kunna flyttas.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. AV 59

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

Generalplanen räknar med tre huvudtillfarter till sjukhuset, nämligen
dels i norr vid nuvarande huvudentrén från Karolinska vägen, dels i sydväst
vid sjukhusets thoraxkliniker från Solnavägen och dels i sydost vid
Stallmästaregården från lokalvägen öster om Uppsalavägen. Dessa tre tillfarter
föreslås förbundna genom en intern ringväg med parkeringsförbud.
Enligt delegationens mening kan en tillfart från Solnavägen för relativt lång
tid framåt anordnas genom signalreglering. På sikt måste dock en planskild
korsning anordnas. Till nuvarande huvudentrén förläggs enligt förslaget
en vändslinga för av- och påstigning av besökare som färdas med privatbilar,
bussar och taxi. Personal, besökare och patienter bör enligt delegationen
ges möjlighet att parkera sina fordon vid infarterna för att sjukhusområdet
skall kunna hållas så fritt från trafikfordon som möjligt. Parkeringsbehovet
har uppskattats till ca 2 500 bilplatser under vissa förutsättningar.
Två tredjedelar av detta behov tillgodoses enligt generalplanen
genom uppförande av tre parkeringsanläggningar i anslutning till huvudinfarterna.
I övrigt föreslås parkeringsplatser i markplan.

I fråga om de inre trafiklederna upptar generalplanen en ringformig,
underjordisk huvudkommunikationsled, som går genom nybyggnadsdelarna
av huvudblocket och förbinder byggnadskomplexen.

Ett begränsat markområde står till sjukhusets förfogade under det att
utbyggnadsbehovet enligt det framlagda lokalprogrammet är stort. I syfte
att åstadkomma en arkitektoniskt riktig form för den föreslagna utbyggnaden
av sjukhuset har direktionen lagt fram ett utbyggnadsförslag, som i
stort innebär en viss förtätning av bebyggelsen omkring huvudblocket och
ett bibehållande av befintliga grönområden i betydande utsträckning.

I korthet föreslår direktionen följande byggnadsåtgärder.

Huvudkomplexet utvidgas från 75 000 in2 till 125 000 in2 genom på- och
tillbyggnader. I en tillbyggnad österut förläggs bl. a. vårdavdelningar för
en ortopedisk klinik. Huvudkomplexet avses inrymma lokaler för kirurgi,
medicin, laboratorier, röntgenenheter och samtliga de kliniker, som bör
ligga i omedelbar anslutning till de kirurgiska och medicinska klinikerna.
I princip förläggs kirurgi till östra och medicin till västra delen av huvudkomplexet.
Nuvarande förläggning av kliniker och avdelningar bibehålls i
huvudsak.

En upprustning och modernisering av det äldre vårdavdelningsbeståndet
vid sjukhuset har för direktionen framstått som nödvändig. Delegationen
har utarbetat två förslag till sådan modernisering. Det mer omfattande förslaget,
som i prisläget den 1 juli 1963 beräknats kosta 1 025 000 kr. per
avdelning exkl. vissa kostnader, syftar till att höja den tekniska och hygieniska
standarden till en nivå, som motsvarar nutida sjukhuskrav. Förslagets
genomförande kräver emellertid på grund av bristen på evakueringslokaler
samtidig stängning av ett stort antal vårdavdelningar under ombyggnadstiden.
Detta skulle reducera antalet tillgängliga vårdplatser inom

Kungl. Maj. ts proposition nr 5!) år 1965

Storstockholmsområdet i en utsträckning, som delegationen ansei inte kunna
godtas. Enligt delegationens mening skulle dessutom läkarutbildningen
inte kunna upprätthållas i beslutad omfattning under ombyggnadstiden.
Delegationen lägger därför fram ett modifierat förslag, som kan genomföras
med mindre intrång i sjukbusdriften. Förslaget beräknas enligt nyssnämnda
prisläge kosta 415 000 kr. per avdelning exkl. vissa för flera \åningsplan
gemensamma kostnader samt projekteringskostnader. Direktionen
föreslår att flertalet i huvudkomplexet befintliga varda\delningai
successivt moderniseras till godtagbar standard enligt sistnämnda förslag,
vilket medför en minskning av vårdplatsantalet på varje avdelning från 25
till 20.

De friliggande specialklinikerna utbyggs i vissa fall. Sålunda föreslås en
väsentlig utbyggnad av barnklinikerna, varvid i första hand den barnpsykiatriska
kliniken enligt delegationens mening bör beredas tillräckliga utrymmen.
Även den psykiatriska kliniken föreslås utvidgad genom nybyggnader.

Någon utbyggnadsplan för radiumhemmet redovisas inte.

Kring Konung Gustaf V:s forskningsinstitut skall enligt utbyggnadsförslaget
förläggas ett antal nybyggnader, avsedda bl. a. för olika slag av forskning
samt för sjukhusadministrationen. Vidare föreslås att den patologiska
institutionen får utökade lokaler. Ett nytt djurhus, som är avsett för karolinska
sjukhuset i dess helhet, avses tillkomma. Bland övriga förslag kan
nämnas en nybvggnad för förråd och verkstäder i anslutning till befintlig
panncentral.

Till sjukhusområdets sydöstra del har i utbyggnadsförslaget schematiskt
förlagts den byggnadsvolym, som enligt lokalprogrammet erfordras för föreslaget
centrum för rehabiliteringsmedicin (CRM). Eugeniahemmets byggnader
måste rivas innan ERM kan komma till stånd. En stor del av CRM
kan emellertid uppföras samtidigt som Norrbackainstitutets byggnader provisoriskt
hyser en begynnande rehabiliteringsverksamhet. Större investeringar
i institutets byggnader bör dock enligt delegationen undvikas.

Delegationen betonar, att det i generalplanen framlagda utbyggnadsförslaget
är att betrakta endast såsom riktlinjer för eu framtida bebyggelse.
Vissa föreslagna byggnadsåtgärder motiveras enligt delegationen av redan
fattade beslut rörande regionvård och läkarutbildning m. in., till vilka åtgärder
ställning måste tas inom en nära framtid. Direktionen lramläggcr
sålunda förslag till eu första byggnadsetapp. Kostnaden för ett genomförande
av denna etapp bar av byggnadsstyrelsen schematiskt uppskattats till
totalt ca 175 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1963.

Första etappen föreslås omfatta om- och tillbyggnad av huvudkomplexct
(110 milj. kr.), uppförande av byggnad för verkstäder och centralförråd
samt installation av nya ångpannor m. in. (16 milj. kr.), utbyggnad av den
psykiatriska kliniken (14,3 milj. kr.), uppförande av eu barnpsykiatrisk

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

klinik (10 milj. kr.), anordnande av parkeringsanläggning i anslutning till
huvudentrén (14 milj. kr.) samt framdragande av vissa vägar och kulvertar
in. in. (9 milj. kr.) Etappen bör enligt direktionen vara genomförd till
den 1 januari 1975.

Av kostnaderna för första etappen uppskattas 50 milj. kr. belöpa på erforderlig
renovering och modernisering av äldre byggnadsbestånd. 30 milj. kr.
avser uppförande av verkstadsbyggnad och parkeringsanläggning samt vidtagande
av redan nu erforderliga försörjningsåtgärder. Slutligen har enligt
direktionen omkring 95 milj. kr. upptagits för nybyggnader, som behövs
med hänsyn till den medicinska utvecklingens krav, sjukhusets uppgifter
beträffande regionsjukvården och sjukvården inom storstockholmsområdet
samt den skedda ökningen av läkarutbildningen.

Byggnadsstyrelsen har preliminärt uppskattat kostnaderna för generalplanens
genomförande i dess helhet till omkring 300 milj. kr. i prisläget
den 1 juli 1963.

Beträffande förslagens enskildheter får jag hänvisa till den närmare redogörelse
härför, som lämnats i det föregående.

Innan jag övergår till att behandla den sålunda framlagda generalplanen
vill jag anföra följande.

Avtal träftades år 1931 med Stockholms stad och Stockholms läns landsting
rörande samarbete för karolinska sjukhusets uppförande och drift. Ett
bestämt antal vårdplatser skulle avses för sjuka från staden och länet.
Staden och landstinget skulle lämna bidrag till dessa vårdplatsers anordnande
på sjukhuset genom s. k. platskostnadsbidrag. Vidare skulle staden
och landstinget betala driftbidrag, beräknade på visst sätt med ledning
av antalet vårddagar för stadens resp. länets sjuka. I anslutning till 1931
års avtal har motsvarande avtal sedermera träffats angående samarbete
för uppförande och drift av flera nytillkommande kliniker. I samtliga fall
har avtal slutits innan klinikerna uppförts. Avtalsenligt disponerar staden
och landstinget f. n. sammanlagt 907 platser vid sjukhuset.

I prop. 1955: 135 angående vanföreanstalterna och Eugeniahemmet m. in.
(Sb 139, rskr 311) uttalade föredragande departementschefen beträffande
föreslagen överflyttning av Norrbackainstitutets ortopediska klinik
till karolinska sjukhuset att han liksom remissmyndigheterna fann det
naturligt, att en ny ortopedisk klinik uppfördes i anslutning till sjukhuset.
Enligt departementschefen fick det ankomma på Kungl. Majrt att föranstalta
om upptagande av förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms
läns landsting angående hl. a. fördelningen av kostnaderna för uppförande
och drift av den föreslagna ortopediska kliniken.

Förslaget till 1964 års generalplan för karolinska sjukhusets utbyggande
innefattar hl. a. uppförande av eu ny ortopedisk klinik med 85 vårdplatser.
Nya platser för njurmedicinsk vård och eftervård föreslås även tillkomma.
Antalet vårdplatser föreslås utökat i fråga om bl. a. endokrinologi, ögon

Kungl. Maj.ts proposition nr 5!) år 1965

samt barn- och ungdomspsykiatri. Sjukhuset tillförs enligt förslaget 90
jourmottagnings- och intensivbehandlingsplatser (tekniska platser).

Enligt generalplaneförslaget skall staden och landstinget för sin sjukvård
som nämnts i framtiden disponera 1 659 platser.

Karolinska sjukhuset torde inte kunna utan eu betydande upprustning
motsvara de krav, som bör ställas på ett modernt undervisningssjuklius.
Behovet av en sådan upprustning har också vitsordats av samtliga remissinstanser.

Med hänsyn till sjukvårdens, utbildningens och forskningens trängande
behov av utökade lokaler vid karolinska sjukhuset torde det inte vara
möjligt att dröja längre tid med att påbörja arbetet med en omfattande
utbvggnad av sjukhuset. Redan under budgetåret 1965/66 måste enligt den
framlagda tidsplanen programmeringsarbete avseende en byggnadsverksamhet
för mycket betydande belopp påbörjas, om den föreslagna första
etappen av sjukhusets utbyggande skall hinna genomföras till den 1 januari
1975 — dvs. ungefärligen den tidpunkt då staden och länet enligt
nämnda sjukhusplan räknar med att kunna disponera för dem avsedda
vårdplatser vid sjukhuset. Framför allt är det enligt min mening i hög grad
väsentligt för planeringen av sjukvården och utbildningen i storstockholmsområdet
att besked snarast kan ges beträffande karolinska sjukhusets
framtid.

Jag finner mig därför böra föreslå, att generalplaneförslaget redan nu
framläggs för riksdagen oavsett att några förhandlingar på grundval av
generalplaneförslaget ännu inte hunnit upptas med de kommunala huvudmännen.
Förslaget har tillkommit i samarbete med därav berörda kommunala
huvudmän. I fråga om de vårdplatser, som avsetts för Stockholms
stads och Stockholms läns landstings behov, grundar sig beräkningarna på
sjukhusplanen för Storstockholm, som antagits av Stockholms stadsfullmäktige
och landstinget såsom principplan. Jag utgår från att staden och
landstinget har behov av dessa vårdplatser och att ifrågavarande kommunala
huvudmän således vid de kommande avtalsförhandlingarna vill för
stadens och länets patienter disponera ett vårdplatsantal, som i huvudsak
överensstämmer med beräkningarna i sjukhusplanen.

Det är mot denna bakgrund jag nu avser alt behandla det framlagda
generalplaneförslaget och därmed sammanhängande frågor.

Sjukhuset är beläget inom ett begränsat markområde och omges av starkt
trafikerade leder. Fn upprustning av sjukhuset måste därför föregås av eu
noggrann planering, som tar sikte inte enbart på dagens lokalbehov utan
även på de behov, som den snabba medicinska utvecklingen kan förväntas
föra med sig. Föreliggande generalplan utgör eu sådan planering.

Jag vill redan nu förutskicka, afl jag i likhet med remissinstanserna
funnit det framlagda generalplaneförslaget förtjänstfullt och i huvudsak
väl ägnat att tjäna såsom riktlinjer för planeringen av eu framtida ntbygg -

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 ur 1965

nåd av sjukhuset. Många av remissorganens erinringar har avsetts att böra
bli beaktade vid det fortsatta arbetet inom generalplanens ram. Jag förutsätter,
att hänsyn till sådana erinringar tas vid utformandet av de konkreta
förslagen till olika byggnadsåtgärder.

I vissa fall har remissinstanserna emellertid kommit med invändningar
av principiell natur. Dessa ämnar jag ta upp i det följande.

Vårdplatsantalet

Beträffande det föreslagna vårdplatsantalet vid karolinska sjukhuset har
generalplanedelegationen framhållit, att den slutliga dimensioneringen av
vissa specialkliniker blir beroende av kommande avtal om upplåtelse av S:t
Görans sjukhus för läkarutbildning och forskning. Enligt en den 20 oktober
1961 träffad principöverenskommelse med Stockholms stad skall nämligen
ett nytt undervisningssjukhus i staden förläggas till S:t Görans sjukhus
(prop. 1961:198, SU 192, rskr 400). Avtal om upplåtelsen, grundat
på denna överenskommelse, har emellertid ännu inte kommit till stånd.
Stadskollegiet i Stockholm och Stockholms läns landstings hälso- och sjukvårdsstyrelse
uttalar, att dimensioneringen av vissa specialkliniker är beroende
av fördelningen av den medicinska undervisningen mellan karolinska
sjukhuset och S:t Görans sjukhus. Ifrågavarande kommunala huvudmän
hänvisar till att det i nämnda principöverenskommelse uttalats, att frågan
om inrättande av bl. a. ögon- och öronkliniker vid S:t Görans sjukhus skulle
närmare övervägas och förhandlingar härom upptas i ett senare sammanhang.
Om sistnämnda sjukhus förses med såväl ögon- och öronkliniker
som en hudklinik, bör enligt dessa huvudmäns uppfattning klinikerna användas
för undervisning. Motsvarande kliniker vid karolinska sjukhuset
bör i så fall beträffande vårdplatsantalet anpassas till en sålunda ändrad
dimensionering av elevantalet. Starka skäl talar enligt ifrågavarande huvudmän
för att S:t Görans sjukhus liksom karolinska sjukhuset görs till ett
i huvudsak fullständigt undervisningssjukhus.

Enligt 1962 års sjukhusplan för Storstockholm har de kommunala sjukvårdshuvudmännen
räknat med såväl de vårdplatser vid karolinska sjukhusets
ögon- och öronkliniker, som upptas i generalplaneförslaget, som ett
v isst antal vårdplatser för ögon- och öronsjukdomar vid S:t Görans sjukhus.
Karolinska sjukhusets ögon- och öronkliniker är således i förslaget dimensionerade
med hänsyn till sjukvårdsbehovet. I fråga om fördelningen av
läkarutbildningen mellan berörda sjukhus vill jag erinra om att det alternativ
för utbildningen i Stockholm, som låg till grund för nämnda principöverenskommelse,
bl. a. innebar att utbildningen på det kliniska stadiet för
160 studerande per år i specialämnena otiatri, oftalmiatrik, dermatovenereologi,
neurologi och ftisiologi skulle koncentreras till karolinska sjukhuset.
Däremot skulle den kliniska utbildningen i medicin, kirurgi, obstetrik-gynekologi
och pediatrik (inkl. barnpsykiatri) fördelas mellan karo -

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965 •>;>

linska sjukhuset och S:t Görans sjukhus. Under hösten 1964 har en preliminär
överenskommelse träffats med Stockholms läns landsting om ''ill*
koren för anordnande av läkarutbildning vid ett nytt sjukhus i Huddinge,
m. in. Enligt min mening bör anordnande av undervisning i ifrågavarande
specialämnen vid sjukhuset i Huddinge inte föranleda någon sadan ändring
av undervisningsvolymen vid karolinska sjukhuset, att det vårdplatsantal
som föreslås i generalplanen av den anledningen bör nedbringas.

När det gäller dimensioneringen av hudkliniken vid karolinska sjukhuset,
vilken föreslagits erhålla 145 vårdplatser, har medicinalstyrelsen förordat
en minskning av platsantalet och ett överförande av en del av ifrågavarande
vård till Dandervds sjukhus. En förutsättning för denna reducering är dock
enligt stvrelsen att undervisningen inte blir lidande. Universitetskanslersämbetet
har också understrukit önskvärdheten av att vårdplatsantal in. m.
vid karolinska sjukhuset bibehålls i sådan omfattning, att en utbildningskapacitet
av 160 nybörjare per år möjliggörs i samtliga kliniska specialämnen,
där undervisningen är förlagd till sjukhuset.

Inom ramen för de föreslagna 145 vårdplatserna vid karolinska sjukhusets
hudklinik avses viss specialisering ske. Sålunda ingår i kliniken
särskilda vårdavdelningar för yrkesdermatologi och allergologi. Vidare har
det ansetts att skilda vårdavdelningar bör finnas för män, kvinnor och barn.
Med hänsyn till utbildningens och forskningens intressen kan det bli svårt
att genomföra en minskning av vårdplatsantalet vid hudkliniken. Frågan
torde emellertid kunna avgöras först efter ytterligare utredning.

Jag vill i detta sammanhang understryka vad nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande anfört i sitt remissutlåtande, nämligen att utbyggnaden
av regionspecialiteterna skall ske med hänsynstagande till redan
befintliga specialkliniker. Nämndens uttalande tar särskilt sikte på thoraxkirurgi,
neurokirurgi och radioterapi, där vissa risker för en kommande
överdimensionering av vårdplatsantalet inom storstockholmsområdet synes
föreligga, trots den minskning av platsantalet vid ifrågavarande kliniker vid
karolinska sjukhuset, som delegationen räknat med. Såsom framgår av vad
föredragande departementschefen anfört i den av riksdagen godkända prop.
1960: 159 (SU 189, rskr 381) med förslag till riktlinjer för regionsjukvårdens
utbyggande m. in., har överläggningar med företrädare för vissa sjukvårdshuvudmän
föregått statsmakternas ställningstagande i regionvårdsfrågorna.
Vid dessa överläggningar förutsattes från statens sida att ett tillfredsställande
patientunderlag för karolinska sjukhusets stora, redan utbyggda
specialkliniker skulle säkerställas genom att motsvarande specialiteter
i angränsande regioner underdimensionerades eller inte utbyggdes
i förhållande till det framräknade vårdplatsbehovet inom vederbörande
region. Jag vill erinra om att för berörda specialiteter bl. a. erfordras eu
mycket dyrbar specialutrustning, som för att utnyttjas rationellt förutsätter
ett vårdplatsunderlag av inte alltför ringa omfattning. Jag anser mig såle -

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 ur 1965

des med hänsyn till det anförda kunna räkna med att utbyggnaden av berörda
regionspecialiteter inte kommer att medföra att ytterligare vårdplatser
vid karolinska sjukhuset behöver nedläggas.

Delegationen, som utgått från att det framtida sjukvårdsbehovet kommer
att motivera tillkomsten av två njurmedicinska kliniker inom storstockholmsområdet,
har föreslagit, att en njurmedicinsk klinik förlägges till
karolinska sjukhuset. Medicinalstyrelsen har tillstyrkt, att njurmedicinska
och njurkirurgiska kliniker vid sjukhuset sammanförs till ett block med
ansluten dialyscentral. Jag vill erinra om att 1960 års riksdag anvisat medel
för bidrag till uppförande av en provisorisk njurcentral vid S:t Eriks sjukhus.
Vid anmälan av denna fråga uttalade föredragande departementschelen
(prop. 1960: 1 bil. 13 s. 231,"SU 11, rskr 11) en viss tvekan rörande en
förläggning av en njurcentral till karolinska sjukhuset bl. a. med hänsyn
till att sjukhuset inte kunde ställa tillräckliga lokaler till förfogande för
ändamålet. Vid en utbyggnad torde emellertid en njurmedicinsk klinik kunna
beredas plats vid sjukhuset. I samband med det kommande utredningsarbetet
får inrättandet av en dylik klinik vid sjukhuset närmare övervägas.

Medicinalstyrelsen har vidare väckt frågan huruvida en infektionsklinik
bör anordnas vid sjukhuset. Att finna utrymme för en sådan klinik torde
emellertid ställa sig svårt. Jag anser inte tillräckligt starka skäl föreligga
för att söka utöka sjukhuset med en sådan klinik. Av den föreslagna eftervårdsklinikens
vårdplatser avses ca 50 platser för allmän rehabilitering och
ca 110 platser för långtidsvård. Medicinalstyrelsen framhåller, att antalet
långtidsvårdplatser är alltför högt för den kvalificerade vård soin bör ges
på ett regionsjukhus, och förordar, att platsantalet för långtidsvård begränsas
till ca 80. Dimensioneringen av eftervårdskliniken bör enligt min
mening ytterligare studeras i samband med frågorna om förläggandet av ett
centrum för rehabiliteringsmedicin till sjukhuset. Givetvis måste målsättningen
vara den att vid eftervårdskliniken endast skall omhändertas patienter,
som behöver kvalificerad vård.

Principbeslut har fattats av statsmakterna om en förflyttning av Norrbackainstitutets
ortopediska klinik till karolinska sjukhuset fprop. 1955:
135, SU 139, rskr 311). Mot det föreslagna vårdplatsantalet, 85 platser, för
en ortopedisk klinik vid sjukhuset har inga invändningar rests. Kliniken är
enligt generalplanen avsedd att tillkomma på 1970-talet.

Sammanfattningsvis anser jag, att det framlagda stomprogrammet i stort
hör kunna läggas till grund för den fortsatta planeringen med de reservationer,
som framgår av vad jag anfört.

Lokalprogrammet

Remissmyndigheterna har i huvudsak lämnat det framlagda lokalprogrammet
i vad avser beräkningen av ytor in. m. utan erinran. Nämnden för

Kungl. Mnj:ts proposition nr 59 år 1905

undervisningssjukhusens utbyggande tillstyrker att den redovisade kartläggningen
av lokalbehoven läggs till grund för generalplaneringen av sjukhusets
utbyggande. För min del har jag funnit föreslagna lokalytor i vissa
fall vara väl stora. I likhet med nämnden förutsätter jag emellertid, att lokalprogrammet
i detalj överarbetas innan byggnadsåtgärder projekteras.

Härutöver vill jag närmare framhålla följande.

Vad delegationen anfört angående vården vid sjukhuset av personer med
ålderssjukdomar är jag beredd att biträda. Personer med akuta ålderssjukdomar
bör även i fortsättningen vårdas på de specialkliniker, dit sjukdomarna
medicinskt sett är att hänföra. Någon särskild geriatrisk klinik bör
således inte inrättas vid sjukhuset. Den föreslagna omorganisationen och
omfördelningen av vårdplatserna vid de internmedicinska och endokrinologiska
klinikerna synes lämplig och ändamålsenlig. Jag vill erinra om att i
prop. 1965: 1 (bil. 7 s. 227) förslag lagts fram om inrättande av eu särskild
tjänst som biträdande överläkare vid sistnämnda klinik för vården av diabetes-
och thyreoideasjukdomar.

Att giftinformationscentralen organisatoriskt införlivas i sjukhuset synes
mig vara en riktig tanke. Centralen bör även i fortsättningen stå öppen för
hela landets behov.

Jag vill understryka vikten av att det kliniskt-kemiska laboratoriearbetet
vid sjukhuset ytterligare rationaliseras. Vad delegationen härutinnan föreslagit
synes mig värt beaktande.

Delegationen har utförligt uppehållit sig vid uppbyggnaden av ett framtida
centrum för rehabiliteringsmedicin (CRM). Jag vill i detta sammanhang
anföra, att det med hänsyn till det starka behovet av ökade resurser för utredning
och behandling av rehabiliteringsfall inom storstockholmsområdet
synes mig angeläget att större möjligheter skapas för sådan verksamhet,
även om det tills vidare endast kan ske i provisoriska former. Enligt vad jag
inhämtat har direktionen för karolinska sjukhuset beslutat utreda frågan
om en effektivare samordning av redan befintliga rehabiliteringsresurser
vid sjukhuset. Även om utbyggnaden av CRM enligt generalplaneförslaget
ligger långt fram i tiden vill jag med anledning av vad bl. a. stadskollegiet i
Stockholm anfört redan nu uttala, att någon socialmedicinsk avdelning, förenad
med eu socialmedicinsk institution, inte bör anordnas vid sjukhuset.

I fråga om militärapoteket vill jag erinra om de av statsmakterna godkända
principerna (prop. 1962: 184, L2U 43, rskr 419) för sjukhusapotekens
verksamhet. Jag finner det således angeläget att även poliklinikpatienter
in. fl. skall kunna erhålla läkemedel genom apotekets försorg.

Slutligen bör, såsom delegationen även räknat med, sjukhusets behov av
databehandlingsresurser och ett samgående på detta område med de övriga
sjukhushuvudmännen i Storstockholm ytterligare utredas.

Frågorna om förläggning, inriktning och omfattning av forskningsverksamheten
vid karolinska sjukhuset torde få prövas i annat sammanhang.

Kungl. Maj. ts proposition nr 59 år 1965

Med de reservationer jag nu angett anser jag att de allmänna riktlinjer
för sjukhusets utbyggande, som kommit till uttryck i framlagt lokalprogram,
hör kunna utgöra en grundval för fortsatt programmeringsarbete.

Markfrågan m. m.

Beträffande markfrågan har generalplanedelegationen utgått från att
Norrbackainstitutet i vad avser dess sjukvårdande verksamhet skall ersättas
av en ortopedisk klinik vid karolinska sjukhuset samt att såväl institutet
som Eugeniahemmet skall kunna avstå sina markområden till sjukhuset.
Jag räknar med att Norrbaekainstitutets och Eugeniahemmets markområden
framdeles, när behov därav inte längre föreligger för nämnda institutioner,
kommer att införlivas med sjukhusområdet, som härigenom blir
30,5 ha. För övrigt vill jag förutskicka att jag ämnar beröra Norrbackainstitutet
och Eugeniahemmet i samband med anmälan inom kort av en proposition
angående vård och undervisning för rörelsehindrade barn in. m.

Järnvägsstyrelsen har i sitt remissutlåtande framhållit, att ett ianspråktagande
av det statens järnvägar tillhöriga området vid Norra station skulle
hindra utbyggandet av stationen till en modern terminal för stycke- och
vagnslastgods. För att kunna tillmötesgå sjukhusets angelägna behov av
mark inom stationsområdet torde därför statens järnvägar böra kompenseras
med ett lämpligt beläget område för en planerad ny godsterminal med
tillhörande lagerutrymmen m. m. på annat håll norrut. Detta förutsattes
beaktat vid övervägandena av markreservationer på Järvafältet för statliga
ändamål. De nämnda markfrågorna torde således få slutgiltigt lösas i annat
sammanhang.

Generalplaneförslagets principiella utformning av trafikledssystemet har
godtagits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som dock i likhet med Solna
stad anser, att en intern led bör anordnas för att Karolinska vägen inte skall
belastas med interna transporter. Hithörande frågor bör studeras ytterligare.
Därvid måste bl. a. uppmärksammas möjligheterna för brandfordon att
snabbt nå de olika delarna av sjukhuset.

Byggnadsmassiga lösningar

Jag övergår härefter till att behandla de lösningar av byggnadsfrågorna,
som upptagits i utbyggnadsförslaget.

För upprustningen av befintliga vårdavdelningar föreligger som nämnts
två förslag, nämligen ett genomgripande och ett mera begränsat förslag.
Statskontoret, som särskilt framhållit att nuvarande lokaler i stor utsträckning
påkallar ombyggnad och renovering samt är helt otillräckliga för de
ökade anspråk som patientvård, utbildning och forskning ställer, accep -

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

terar det mindre omfattande upprustningsalternativet. Utifrån allmänna
rationaliseringssynpunkter hade statskontoret dock hellre sett, att avdelningarnas
standard genast höjts till en nivå, som kan tänkas motsvara
framtida krav. Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande anser,
att en upprustning av vårdavdelningarna redan nu bör inriktas på att nå
högsta möjliga standard. Möjligheterna att utan inskränkningar i fråga om
sjukhusdrift och läkarutbildning friställa delar av vårdavdelningarna föi
en fullständig upprustning bör enligt nämnden utredas. Som exempel namner
nämnden uppförande av tillfälliga evakueringsbyggnader.

Flera remissinstanser har framhållit, att den intensiva byggnadsverksamheten
inom och omkring huvudblocket under en tioårsperiod måste bli
mycket störande för sjukvården. Inför detta perspektiv har såväl medicinalstvrelsen
som centrala sjukvårdsberedningen ansett, att man bör söka tillskapa
ett nvtt fristående vårdblock till vilket patienterna kan överföras.
Härefter bör det gamla vårdblocket efter ombyggnad kunna utnyttjas för
andra ändamål. Härigenom kan vårdavdelningarna m. in. enligt nämnda
myndigheter även få eu modern och rationell utformning. Utan tvekan
kommer byggnadsverksamheten att medföra olägenheter i skilda hänseenden
för sjukvården. Emellertid är behovet av en upprustning av huvudkomplexets
vårdavdelningar trängande. Även om ett nytt vårdblock kunde
motses måste en betydande upprustning ske inom befintliga vårdavdelningar.
Ett fristående vårdblock skulle i viss utsträckning bryta sönder det
funktionella samband mellan sjukhusets olika verksamheter, som bildat
grundvalen för generalplaneförslaget. Blocket skulle vidare sannolikt behöva
inkräkta på sjukhusets knappt tilltagna grönområden. Härtill kommer
att en ombyggnad av huvudkomplexet för att anpassa det till nya uppgifter
säkerligen skulle bli mycket kostnadskrävande. Jag delar därför
generalplanedelegationens mening att vårdavdelningarna bör ligga kvar i
huvudkomplexet.

Främst med hänsyn till bristen på evakueringslokaler har generalplanedelegationen
funnit att en fullständig upprustning av vårdutrymmena inte
kan ske utan en betydande minskning av vårdplatsantal och läkarutbildningskapacitet
under ombyggnadstiden. Att uppföra evakueringsbyggnader
i behövlig omfattning eller, som byggnadsstyrelsen föreslår, att snabbt friställa
Eugeniahemmets och Norrbackainstitutets byggnader for evakueringsändamål
torde vara ogenomförbart. Det synes komma att föreligga
särskilt stort behov av sjukvårdsplatser och utbildningsplatser i stockholmsområdet
under den närmaste framtiden. Mot bakgrunden härav anser jag
i likhet med direktionen att det mindre omfattande upprustningsförslaget,
som inte behöver medföra någon minskning av vårdplatsantalet av avgörande
betydelse, i princip bör läggas till grund för kommande förslag rörande
upprustning av sjukhusets befintliga vårdavdelningar. Enligt vad jag
inhämtat, skulle i första hand JO vårdavdelningar inom huvudkomplexet

Kungl. Mnj.ts proposition nr 59 ur 1965

behöva moderniseras. Då 4—6 vårdavdelningar torde kunna upprustas
''arJe år, skulle en upprustning av ifrågavarande avdelningar kräva ca 6 år.
Jag ämnar senare i samband med anslagsberäkningen för nästa budgetår
under investeringsanslaget till utbyggande av karolinska sjukhuset återkomma
till denna upprustningsfråga.

Statskontoret har ifrågasatt om en verkstadsbyggnad skall uppföras under
hänvisning bl. a. till att reparationer bör utlämnas på entreprenad. Till
detta vill jag anföra att även generalplanedelegationen har utgått från att
större reparationer skall utlämnas på entreprenad. Trots detta har delegationen
ansett verkstadslokalerna vara erforderliga. Bl. a. torde entreprenörer
vara i behov av arbetslokaler vid sjukhuset. För min del finner jag mig
kunna godta delegationens förslag som grundval för vidare utredning. Den
slutliga prövningen av lokalernas omfattning måste givetvis anstå tills ett
mera utarbetat förslag hunnit framläggas. Jag förutsätter, att ett nära samråd
kommer att äga rum med statskontoret vid den fortsatta utredningen
av denna fråga.

Statskontoret har även föreslagit en utredning huruvida värmebehovet bör
tillgodoses genom fjärrvärmesystem. Kungl. Maj:t har genom beslut den
29 januari 1965 uppdragit åt direktionen för karolinska sjukhuset att i
samiåd med statskontoret verkställa utredning rörande organisationen av
maskintjänsten vid karolinska sjukhuset och därmed sammanhängande
trågor. I samband med denna utredning torde även frågan om övergång till
fjärrvärme för sjukhusets del komma att behandlas. Fn sådan övergång,
som kräver särskilda anordningar, torde emellertid knappast kunna ske
inom sådan tid, att en utbyggnad av pannanläggningen helt kan undgås. Om
pannanläggningen skall kvarbli vid sjukhuset torde en väsentlig utökning
av dess kapacitet vara nödvändig i inledningsskedet till den kommande utbyggnaden.

Jag finner sålunda att de framlagda byggnadsmässiga lösningarna i princip
bör kunna följas vid planeringen av sjukhusets fortsatta utbyggande.
Största möjliga hänsyn bör självfallet tas till den medicinska utvecklingen
vid utarbetandet av konkreta förslag till byggnadsåtgärder.

Såsom framgår av vad jag tidigare anfört är en betydande upprustning
av sjukhuset erforderlig om det i framtiden skall kunna fullgöra sina uppgifter.
Flera av de av delegationen föreslagna byggnadsåtgärderna får ses
som konsekvenser av tidigare av statsmakterna fattade beslut. Kostnaden
för de åtgärder, som omfattas av den första utbyggnadsetappen, har som
nämnts uppskattats till 175 milj. kr. i 1963 års prisläge. Det är således stora
investeringar, som i en näraliggande framtid — enligt direktionen före den
1 januari 1975 — torde behöva ske i karolinska sjukhuset. Omfattningen
av byggnadsåtgärderna samt takten i utbyggnaden torde i vanlig ordning
bestämmas av statsmakterna.

Kangl. Maj. ts proposition nr 5!) år 19(>.r>

Avtalgfrågor

Karolinska sjukhuset skall i framtiden svara för en betydelsefull del av
region- och länssjukvården i Storstockholm. Ansvaret för sjukvårdens anordnande
åvilar i första band de kommunala sjukvårdshuvudmännen. Principen
att kostnaderna för sjukvården skall fullt ut bestridas av de för denna
verksamhet enligt sjukvårdslagen ansvariga huvudmännen är numera överallt
godtagen.

Som nämnts skall Stockholms stad och Stockholms läns landsting enligt
generalplanen i framtiden disponera 1 659 av 2 077 platser vid sjukhuset,
bortsett från de s. k. tekniska platserna.

Med hänsyn till att vårdplatsberäkningarna grundar sig på 1962 års sjukhusplan
för Storstockholm samt till att staden och landstinget varit representerade
i generalplanedelegationen anser jag mig som jag tidigare anfört
kunna utgå från att staden och landstinget kommer att teckna sig för ifrågavarande
vårdplatser. Detta förutsätter dock avtalsförhandlingar. Det torde
därvid bli erforderligt att ersätta tidigare träffade avtal med ett nytt. Som
jag framhållit bör villkoren i detta nya avtal innebära, att de kommunala
sjukvårdshuvudmännen svarar för sjukvårdskostnaderna. Frågan om på
vilket sätt staden och landstinget skall bestrida de kostnader, som hänför
sig till sjukvården för stadens och länets patienter, torde således få avgöras
i avtalsförhandlingarna. Även beträffande regionsjukvården måste avtalsförhandlingar
upptas med därav berörda sjukvårdshuvudmän för att fastställa
de ekonomiska villkoren m. m.

Jag ämnar därför föreslå, att uppdrag härutinnan meddelas statens
nämnd för förhandlingar med kommuner.

Byggnadsniyndighetcn

I prop. 1945: 151 (SU 136, rskr 208) angående anslag till utbyggande av
karolinska sjukhuset in. in. förutsatte föredragande departementschefen
i anslutning till vad direktionen för karolinska sjukhuset anfört, att föreliggande
byggnadsplaners närmare utformning och genomförande skulle
anförtros åt en byggnadskommitté så sammansatt, att de erfarenheter
och den sakkunskap, som vunnits vid uppförandet av de redan fullbordade
delarna av karolinska sjukhuset, skulle komma den planerade utbyggnaden
av sjukhuset till godo. Genom beslut den 24 september 1943 tillsatte Kungl.
Maj :t kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande, vari ingick
ledamöter från Stockholms stad och Stockholms läns landsting.

I prop. 1962:98 (SU 99, rskr 230) angående omorganisation av byggnadsstyrelsen
in. in. bär föredragande departementschefen framhållit att
fristående byggnadskommittéer inte bör nyinrättas i fortsättningen. I överensstämmelse
med de i nämnda proposition utvecklade synpunkterna torde
byggnadsstyrelsen böra anförtros uppgiften att omhänderha den fortsatta

(52

Kungl. Maj. ts proposition nr 59 år 1965

utbyggnädcn av sjukhuset på den nya generalplanens grund. Nuvarande
byggnadskommitté torde böra avvecklas efter slutförandet av hittills givna
uppdrag.

I nämnda proposition har departementschefen vidare anfört, att han i
likhet med 1960 års byggnadsstyrelseutredning funnit det ändamålsenligt,
att Kungl. Maj :t för större byggnadsföretag utser programkommittéer med
företrädare för nyttjaren och andra intressenter, i förekommande fall även
kommunala (s. 85). Jag ämnar föreslå Kungl. Maj :t att utse en sådan
programkommitté med lämplig sammansättning för karolinska sjukhusets
vidare utbyggnad efter riktlinjerna i generalplanen.

Det är enligt min uppfattning viktigt, att programmerings- och projekteringsarbete
för en upprustning av karolinska sjukhuset snarast påbörjas.
Det ankommer på Kungl. Maj :t att lämna erforderliga projekteringsuppdrag.

Sammanfattningsvis får jag således förorda, alt de riktlinjer för en fortsatt
planering av karolinska sjukhusets utbyggande, som framgår av vad
jag nu anfört i frågan, godtas av statsmakterna.

Anslaget till utbyggande av karolinska sjukhuset
Upprustning av vårdavdelningar m. m.

.lag övergår härefter till att behandla anslagsframställningarna under
investeringsanslaget för budgetåret 1965/66 till utbyggande av karolinska
sjukhuset.

Chefen för finansdepartementet har i prop. 1965: 1 (bil. 20 s. 33) anmält
att frågorna om påbörjande av arbetet med modernisering av vårdavdelningar
i huvudkomplexet enligt generalplaneförslaget samt om bemyndigande
att beställa ny ångpanna skulle komma att tas upp i samband med att
medel begärs under förevarande investeringsanslag. Jag vill nu redogöra
närmare för dessa frågor.

Vårdlokalerna inom huvudkomplexet vid sjukhuset är i stor utsträckning
omoderna och otillräckliga. Det är enligt min mening angeläget att
en upprustning påbörjas redan under budgetåret 1965/66. Direktionen för
sjukhuset har grundat sin framställning om medelsanvisning för ändamålet
på det förslag, som redovisats i generalplaneförslaget och som av
byggnadsstyrelsen beräknats enligt prisläget den 1 juli 1963 kosta 415 000
kr. per vårdavdelning, exkl. vissa särskilda gemensamma kostnader.

Jag har tidigare förordat, att ifrågavarande förslag läggs till grund för
en upprustning av de befintliga vårdavdelningarna vid sjukhuset. Jag föreslår
nu, att för påbörjandet av denna upprustning för nästa budgetår beräknas
2,5 milj. kr., vilket i stort sett bör motsvara en modernisering av sex

Kungl. Maj.ts proposition nr 5!) år 1965

vårdavdelningar. Det ankommer på Kungl. Maj :t att närmare besluta om
vilken myndighet, som skall ombesörja byggnadsåtgärderna.

Som jag nämnt torde en utökning av pannanläggningens kapacitet vara
nödvändig redan i inledningsskedet av en kommande utbyggnad av karolinska
sjukhuset. Pågående utredningar kan emellertid föranleda, att en
övergång till ett fjärrvärmesystem kommer att övervägas. En sådan övergång
skulle möjligen kunna innebära, att sjukhusets pannanläggning inte
behövde tillföras ytterligare pannor. Det är emellertid långa leveranstider
för den typ av ångpannor, varom här är fråga. Om det skulle visa sig lämpligast
att sjukhusets pannanläggning utbyggs, bör en ångpanna kunna beställas
utan tidsutdräkt. Jag föreslår därför, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens
bemyndigande att under nästa budgetår låta beställa en angpanna av
erforderlig storlek. Kungl. Maj :t bör äga att närmare besluta i värmeförsörjningsfrågan
med hänsyn till resultatet av pågående utredningar och därvid
bestämma, huruvida beställning bör ske. Jag uppskattar kostnaden för ifrågavarande
ångpanna till ca 2 milj. kr., vilket belopp i varje fall till viss del
kan behöva betalas under budgetåret 1966/67.

Radiumhemmet

Med hänsyn bl. a. till de otillfredsställande strålskyddsförhållandena
inom radiumhemmet har kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta
utbyggande utrett möjligheterna att genom byggnadstekniska åtgärder förbättra
förhållandena och framlagt förslag härutinnan. Genom beslut den
23 mars 1961 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadskommittén att projektera
en om- och tillbyggnad av radiumhemmet på grundval av framlagt lokalprogram
och med beaktande av vissa lämnade anvisningar. Kommittén hai
sedermera framlagt förslag rörande en första etapp av om- och tillbyggnad
av radiumhemmet, vilket förslag godkänts av 1962 års riksdag (prop.
1962: 77, SU 146, rskr 324). Denna första etapp har avslutats under innevarande
budgetår.

Byggnadskommittén har numera lagt fram huvudhandlingar för andra
etappen av om- och tillbyggnad av radiumhemmet. Denna etapp föreslås
omfatta dels upprustning av en gynekologisk vårdavdelning (avdelning 2)
jämte applikationsavdelning, dels första delen av en ombyggnad av isotoplaboratoriet
inom radiumhemmet. Avdelning 2 och applikationsavdelningen
erhåller enligt förslaget avsevärt förstärkt strålskydd. Avdelningen, som
f. n. har 25 vårdplatser, får efter ombyggnaden 22 platser. Isotoplaboratoriet
föreslås bl. a. få utökade lokaler genom att vissa tillgängliga utrymmen
las i anspråk. Kommittén bar inhämtat yttranden över förslaget från
bl. a. direktionen för karolinska sjukhuset, byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsens
strålskyddsnämnd. De hörda myndigheterna bar i stort sett
godtagit förslaget. För egen del finner jag förslaget vara ägnat alt väsent -

64 Kungi. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

ligt förbättra arbetsförhållandena vid radiumhemmet. Jag tillstyrker således,
att de föreslagna åtgärderna utföres.

Med hänsyn till åtgärdernas brådskande natur har Kungl. Maj:t genom
beslut den 30 december 1964 bl. a. uppdragit åt byggnadskommittén att
projektera den andra etappen av om- och tillbyggnad av radiumhemmet
fram t. o. in. bygghandlingar. Jag vill i sammanhanget nämna, att jag ämnar
löreslå att frågan om radiumhemmets behov av en allmän upprustning och
därmed sammanhängande spörsmål närmare utreds. Särskilt bör behovet
av lokaler studeras. Utredningsuppdraget bör kunna anförtros åt den nya
programkommittén för karolinska sjukhusets vidare utbyggnad. Nu föreslagna
byggnadsåtgärder måste dock med hänsyn till föreliggande strålrisker
utföras utan att resultatet av utredningen avvaktas.

Kostnaderna för den andra byggnadsetappen har av kommittén uppskattats
till 2,1 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1964. I kostnaderna ingår
245 000 kr. för oförutsedda utgifter. Enligt min mening finns emellertid
inte någon anledning till att beräkna kostnaden för oförutsedda utgifter
högie än ca 185 000 kr., motsvarande 10% av byggnadskostnaderna. Jag
uppskattar därför kostnaderna till sammanlagt 2 040 000 kr. för byggnadsföretaget,
varav 555 000 kr. för åtgärderna inom isotoplaboratoriet.

B} ggnadsåtgärderna torde komma att påbörjas vid ingången av år 1966.
I likhet med kommittén beräknar jag medelsbehovet för ändamålet under
nästa budgetår till 1 milj. kr.

Högvoltstationen

Sedan några år tillbaka har apparatur för högenergetisk strålning varit
i bruk vid radiumhemmet vid karolinska sjukhuset. Apparaturen är f. n.
installerad i provisoriska lokaler och användes under otillfredsställande
förhållanden. Det har befunnits nödvändigt att en nybyggnad för högvoltsterapi
uppföres vid radiumhemmet. På Kungl. Maj :ts uppdrag har'' bvggnadskommittén
tidigare framlagt huvudhandlingar för nybyggnad av eu
högvoltstation i anslutning till radiumhemmet. Kostnaden för byggnaden
uppskattades till 5 milj. kr., varav 350 000 kr. för oförutsedda utgifter. Frågan
om denna nybyggnad underställdes 1963 års riksdag (prop. 1963:65,
SU 89, rskr 215). Föredragande statsrådet anförde därvid, att han inte i
och för sig funnit anledning till erinran mot det redovisade byggnadsförslaget.
Anläggningens placering kunde emellertid möjligen komma att i viss
män inverka hindrande på en framtida tillbyggnad av sjukhusets huvudkomplex.
Föredraganden ansåg sig därför böra föreslå, att det finge ankomma
på Kungl. Maj :t att ta slutlig ställning till den ev. jämkning i fråga
om högvoltstationens placering på sjukhusområdet, som kunde visa sig
erforderlig, under förutsättning att jämkningen inte var ägnad att öka byggnadskostnaderna
eller medföra att byggnadsprojektets utformning i något

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

väsentligt avseende skulle komma att avvika från det framlagda förslaget.
Med denna reservation ansåg föredraganden sig kunna godta det framlagda
ritningsförslaget och den därpå grundade kostnadsberäkningen. Han förutsatte
emellertid, att den del av den totala byggnadskostnaden som föll på
två gästforskardubbletter — 50 000 kr. — skulle bestridas av donationsmedel.
1963 års riksdag godtog de i propositionen härom framlagda förslagen.

Det har sedermera visat sig, att den föreslagna placeringen skulle hindra
den utbyggnad av huvudkomplexet, som angivits i förslaget till ny generalplan.
Kommittén har därför nödgats omarbeta förslaget och har nu överlämnat
nya huvudhandlingar för ifrågavarande nybyggnad jämte kostnadsberäkningar.
Byggnaden föreslås bli placerad ca 16 m från radiumhemmets
södra fasad. Härigenom kommer avståndet till den i generalplanen föreslagna
nvbvggnaden väster om radiumhemmet att bli ca 17 m. Högvoltstationen
kommer med den nya placeringen att ta i anspråk ca 600 in- a\
Eugeniahemmets område. Sällskapet Eugeniahemmet har emellertid i ett
avtal, som förutsätter Kungl. Maj :ts godkännande, avstått från dispositionsrätten
över angivna markyta.

Högvoltstationens utformning är i stora drag densamma som enligt det
tidigare förslaget. Sålunda skall stationen bestå av källare, bottenvåning
och våning 1 tr. I bottenvåningen inryms bl. a. fyra strålbehandlingsrum,
varav ett oinrett reservrum. I övervåningen skall bl. a. två gästforskar -dubbletter ligga. I sistnämnda våning har emellertid även klinisk radiofysik
beretts vissa lokaler, som dels ersätter provisoriska utrymmen inom
radiumhemmet och dels erfordras för den ökade verksamhet, som följer
av att radiumhemmet erhåller bättre bestrålningsresurser. Vidare har
vissa lokaler för strålapparatur avsedd för den neurokirurgiska kliniken,
vilka lokaler i det tidigare förslaget varit placerade i källarvåningen, i detta
senare förslag slopats. I stället föreslås viss tillbyggnad till den neurokirurgiska
kliniken för ändamålet. Jag återkommer till denna fråga.

Förbindelsen mellan högvoltstationen och radiumhemmet kräver eu
smärre ombyggnad inom hemmet. Programmet har vidare utökats med ett
rum för röntgenstrålförsök, viss kulvert samt reservutrymmen i källarplanet.

Kommittén har inhämtat yttranden över det framlagda ritningsförslaget
från byggnadsstyrelsen, direktionen för karolinska sjukhuset, karolinska
sjukhusets utrustningskommitté, medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd,
nämnden för undervisningssj likhusens utbyggande och Solna stads byggnadsnämnd.
Samtliga dessa myndigheter har — frånsett erinringar mot
vissa detaljer — ansett sig kunna godta förslaget.

Som jag nämnde har vissa lokaler lör strålapparatur för den neurokirurgiska
klinikens behov utgått ur det senare förslaget. I stället föreslår
byggnadskommittén och direktionen för karolinska sjukhuset, att eu mindre
5 — Bihcing till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. År 59

Kungl. Maj.ts proposition nr ö9 är 1

tillbjggnad uppförs i anslutning till den neurokirurgiska kliniken. I denna
tillbyggnad skulle en lineär accelerator för sambruk mellan radiumhemmet
och neurokirurgiska kliniken kunna inrymmas. Jag vill här inskjuta, att
1962 års riksdag medgivit, att en lineär accelerator finge beställas för
sistnämnda kliniks behov. Det har enligt kommittén och direktionen visat
sig möjligt att genom konstruktionsändringar åstadkomma en typ av lineär
accelerator, som kan tillgodose både radiumhemmets och neurokirurgiska
klinikens krav. Den lineära acceleratorn skulle framdeles kunna flyttas till
högvoltslationen att utnyttjas för radiumhemmets räkning. I tillbyggnaden
kunde vid den tidpunkten i stället installeras en koboltapparat. En sådan
apparat har nämligen befunnits mera lämplig för enbart den neurokirur -

giska klinikens behov. Tillbyggnaden har beräknats kosta 450 000 kr. Byggnadstiden
beräknas till ca 9 månader.

Jag ar väl medveten om att de strålkirurgiska operationsmetoderna får
allt större betydelse inom neurokirurgin. Det är angeläget att den neurokiiurgiska
kliniken vid karolinska sjukhuset får tillgång till apparatur för
ifrågavarande operationer. Avsikten har sedan länge varit, att en för ändamålet
lämpad strålapparatur skulle inrymmas inom den blivande högvoltstationen.
Det är av många skäl beklagligt, att tillkomsten av högvoltstationen
förskjutits i tiden. Jag kan emellertid inte finna det rikligt att denna
törsening skall medföra, att man frångår principen alt strålapparaturen
skall samlas inom högvoltstationen. Jag kan därför inte tillstyrka förslaget
om en särskild tillbyggnad för tillgodoseende av neurokirurgiska klinikens
behov av strålresurser. I stället bör arbetet på högvoltstationens färdigställande
bedrivas så skyndsamt som möjligt.

Kungl. Maj :t har mot denna bakgrund på mitt förslag genom beslut den
JO december 1964 bl. a. uppdragit åt byggnadskommittén att projektera nybyggnaden
av högvoltstationen fram t. o. m. bygghandlingar. Därvid har
föreskrivits att jämväl utrymmen för strålapparatur avsedd för den neurokirurgiska
kliniken skall tillkomma inom nybyggnaden i huvudsaklig överensstämmelse
med tidigare av kommittén överlämnade förslag.

Jag bär inte något att erinra mot att lokaler för klinisk radiofysik inrymmes
i högvoltstationen. Inte heller föranleder övriga avvikelser från det
ursprungliga förslaget någon erinran från min sida. Jag finner mig således
kunna godta det framlagda ritningsförslaget med den ändringen, att utrymmen
för den neurokirurgiska klinikens strålapparatur anordnas i källarplanet.
Jag förutsätter, att kostnaden för de två gästforskardubbletterna
bestrids av donationsmedel.

Kostnaderna för byggnadsföretaget har byggnadskommittén numera beräknat
till 6,3 milj. kr. Häri ingår 460 000 kr. för oförutsedda utgifter. Jag
bär erfarit att den av mig förordade ändringen inom källarplanet inte kan
förväntas medföra merkostnader av betydelse. Jag har även inhämtat, att
en bidragande orsak till de ökade kostnaderna för företaget är att omfat -

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

tande kulvertarbeten blir nödvändiga till följd av den nya placeringen.
Kostnadsberäkningen föranleder inte någon erinran från min sida.

1963 års riksdag har till byggnadsföretaget anvisat 700 000 kr. Byggnadsarbetena
torde kunna påbörjas under sommaren 1965. Jag beräknar,
att ett ytterligare medelsbehov av 1 090 000 kr. föreligger för nästa budgetår.

Personalbostadshus m. m.

I enlighet med kommitténs framställning beräknar jag för nästa budgetår
ett slutligt medelsbehov av 2,5 milj. kr. för uppförandet av två personalbostadshus.
Husen kommer att stå färdiga under hösten 1965.

Sedan medel anvisats för utbyggande av sjukhusets värmeanläggning
med en panna om 25 ton har kostnadsstegringar inträffat. För bestridande
av härigenom uppkomna utgifter beräknas 185 000 kr.

För kommitténs fortsatta arbete under nästa budgetar bör beräknas
225 000 kr. Jag vill erinra om att byggnadskommittén enligt vad jag tidigare
anfört bör avvecklas först efter slutförandet av hittills givna uppdrag.

Till utbyggnad av den till köksanläggningen hörande vagnhallen m. in.
har anvisats 500 000 kr. för budgetåret 1961/62. Förslaget till utbyggnad
innefattade även viss ombyggnad för rationalisering av arbetet i diskningsavdelningen
(prop. 1960: 1 bil. 33 s. 3, SU 37, rskr 101). För kostnadsstegringar
för tiden t. o. in. den 1 januari 1963 har vidare anvisats ytterligare
100 000 kr. Utbyggnaden har nu slutförts. Kommittén begär dels ca 111 000
kr. för senare inträffade kostnadsstegringar, dels ca 173 000 kr. för de ombyggnadsåtgärder
inom diskningsavdelningen, som kommittén låtit utföra
för att rationalisera arbetet, främst installation av ny diskmaskin, tre varmgarage
för matvagnar samt transportband till kantindisk. Jag föreslår i
enlighet med kommitténs framställning, att den behållning på ca 284 000 kr.
som uppkommit vid arbeten för röntgendiagnostiska institutionen och kliniken
för alkoholsjukdomar får disponeras för bestridande av det underskott
som uppkommit vid utbyggnaden av vagnhallen inom köksanläggningen
in. m.

Det sammanlagda medelsbehovet under investeringsanslaget utgör således
7,5 milj. kr.

Anslaget till utrustning av karolinska sjukhuset

Beträffande anslagsframställningarna rörande reservationsanslaget för
budgetåret 1965/66 till utrustning av karolinska sjukhuset får jag anföra
följande.

Jag föreslår, att 1,3 milj. kr. beräknas för nyinköp av utrustning till befintliga
kliniker och avdelningar vid karolinska sjukhuset under budgetåret
1965/66.

5*.— Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. AV 59

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1065

Karolinska sjukhusets utrustningskommitté har hl. a. överlämnat förslag
til! utrustning för neurologiska rehahiliteringskliniken till en beräknad
kostnad av 186 000 kr. Tidigare bedrevs rehabiliteringsverksamheten inom
en avdelning, soin var underställd neurologiska kliniken. Förslag till utrustning
av nervklinikerna har prövats av statsmakterna (prop. 1962:77,
SI 146, rskr .124). Detta förslag omfattade även utrustning till lokalerna
för den neurologiska rehabiliteringsverksamheten. En överläkartjänst har
sedermera inrättats för rehabiliteringsverksamheten, som organiserats som
eu självständig klinik. Kommittén framhåller, att utrustningsbehovet härigenom
har blivit större.

Enligt min uppfattning bör behov av ytterligare utrustning till nämnda
klinik tillgodoses inom ramen för de medel, som enligt vad jag nyss anfört
ställs till direktionens förfogande för allmän utrustningsanskaffning.

Under sommaren 1964 har försök gjorts vid karolinska sjukhuset med
ett nytt system för distribution av mat till patienterna. Direktionen föreslår,
att systemet införs under budgetåret 1965/66 för hela sjukhuset med undantag
för barnklinikerna.

Det föreslagna matdistributionssystemet bygger på ett nytt rekvisitionssystein
och ett särskilt varmhållningsmedium. Sålunda uppläggs ett rekvisitionskort
för varje patient, vilket kort ger upplysningar om dietkost
in. in. Korten används vid dukningen och distributionen av matbrickorna.
Brickorna dukas längs transportband i köket. Varmhållningsmediet av aluminimum
upphettas till ca 250 grader och placeras så att maten hålles varm.
De dukade brickorna transporteras till vårdavdelningarna och utdelas efter
rekvisitionskorten. Brickorna återgår sedan till köket, där all diskning sker.

Direktionen anför, att det nya matdistributionssystemet är fördelaktigt.
Sålunda får patienten rätt kost med rätt temperatur, serverad på ett aptitligt
sätt. Vårdavdelningarnas personal avlastas. Matavfallet minskar. Slutligen
kan hygienen förbättras genom en centraliserad diskning.

Vid införande av systemet kan enligt direktionen minst trettio sjukvårdsbiträden
vid vårdavdelningarna dras in. Å andra sidan erfordras ytterligare
två köksföreståndartjänster — utöver eu redan tidigare föreslagen tjänst
som assistent för dietfrågor — och sex ekonomibiträdestjänster inom köksavdelningen.
Jag vill inskjuta, att jag i prop. 1965: 1 (bil. 7 s. 227) har
biträtt direktionens förslag om inrättande av en tjänst som assistent för
dietfrågor i Ae 17.

Utrustningskostnaderna för det nya matdistributionssystemet uppgår enligt
direktionen till 750 000 kr. Häremot ställer direktionen besparingar på
avlöningsanslaget med 150 000 kr. under budgetåret 1965/66 och 300 000
kr. varje följande budgetår.

Rådet för sjukhusdriftens rationalisering och centrala sjukvårdsberedningen
har tillstyrkt förslaget. Försvarets intendenturverk har inte haft
något att erinra mot det. Statskontoret framhåller att det är angeläget att

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

ett nytt matdislributionssystem införs vid karolinska sjukhuset men är
inte berett att tillstyrka förslaget. Enligt statskontoret bör frågan ytterligare
utredas. Särskilt bör utredas systemets tekniska utformning, dess inpassning
i transportsystemet samt dess anpassning till köksarbetet och till framlida
metoder för beredning och tillagning av mat. Statskontoret nämner
särskilt, att försök pågår vid akademiska sjukhuset i Uppsala med ett matdistributionssystem,
som innebär att den brickdukade maten uppvärms
i elektronugn först vid framkomsten till vårdavdelningen. Resultatet av
denna försöksverksamhet bör enligt statskontoret beaktas vid de slutliga
övervägandena.

.lag vill för egen del betona, att en god och riktigt avvägd patientkost är
väsentlig för patientvärden. Särskilt i detta avseende synes det föreslagna
matdistributionssystemet erbjuda stora fördelar. Försöksverksamhet liggei
till grund för förslaget. Mot bakgrunden av de rationaliseringsvinster, som
står att vinna, kan utrustningskostnaden inte anses hög. Enligt direktionens
beräkningar uppnås mot utrustningskostnaden svarande vinst efter tie
budgetår. Införandet av systemet torde inte kräva särskilda anstaltei utöver
anskaffande av utrustningen och anställande av nödvändig personal, vilken
i avvaktan på erfarenheter av systemet bör inneha extra tjänster. Systemet
torde kunna anpassas till olika transportsystem och metoder för beredning
av mat. Jag kan inte finna anledning till att avvakta ytterligare utredningar
i denna fråga. Jag föreslår således, att det nya matdistributionssystemet
införs i föreslagen omfattning vid karolinska sjukhuset under budgetåret
1965/66.

Centrala sjukvårdsberedningen har framhållit, att sextio biträdestjänster
bör kunna inbesparas vid sjukhusets vårdavdelningar vid införande av det
nya matdistributionssystemet. Beredningen föreslår vidare, att till ifrågavarande
utrustningskostnader anvisas 800 000 kr.

Jag är tveksam om så många som sextio biträdestjänster kan dras in med
hänsyn till att viss rationalisering i detta hänseende tidigare skett på sjukhuset
i samband med att ny dagordning införts. Emellertid torde fler än
trettio sådana tjänster kunna indras. Det torde bli anledning att återkomma
i frågan till 1966 års riksdag vid anmälan av karolinska sjukhusets avlöningsanslag
för budgetåret 1966/67. Till utrustningskostnaderna bör för budgetåret
1965/66 beräknas 750 000 kr. i enlighet med direktionens förslag.

.lag övergår härefter till utrustningskommitténs förslag.

I den utrustning av nervklinikerna vid karolinska sjukhuset, som beslutats
av statsmakterna, har inte ingått utrustning till vissa laboratorielokaler
för bl. a. neurofysik. Karolinska sjukhusets utrustningskommitté
föreslår, att 150 000 kr. anvisas för påbörjande av anskaffning av grundutrustning
till laboratoriet för neurofysik enligt ett preliminärt utrustningsförslag,
som kostnadsberäknats till i runt tal 200 000 kr.

Jag vill i detta sammanhang understryka, alt gällande avtal med Stock -

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

hohns stad och Stockholms läns landsting rörande nervklinikerna på karolinska
sjukhuset (prop. 1957: 104, SU 86, rskr 235) innebär, att staden och
länet skall bidra enligt avtalsvillkoren även till sådan utrustning, som det
här är fråga om.

Jag delar kommitténs uppfattning att viss grundutrustning bör anskaffas
till ifrågavarande laboratorium. Emellertid torde anskaffningen böra begiänsas
i förhållande till kommitténs preliminära utrustningsförslag. Jag
föreslår att för ändamålet av statsmedel beräknas 75 000 kr. för budgetåret
1965/66. Därvid räknar jag med att staden och landstinget anvisar på dem
fallande andelar av utrustningskostnadema. Kungl. Maj :t bör inom ramen
för sålunda tillgängliga medel — ca 110 000 kr. — äga besluta om vilken
utrustning, som bör anskaffas till laboratoriet för neurofysik under nämnda
budgetår.

1964 års riksdag har medgivit beställande av utrustning till två nya personalbostadshus
vid karolinska sjukhuset till ett värde av högst 400 000 kr.
att betalas tidigast under budgetåret 1965/66 (prop. 1964: 1 bil. 7 s. 247, SU
5, rskr 5). Utrustningskommittén har nu framlagt slutligt förslag till utrustning
av personalbostäderna. Utrustningen beräknas kosta 900 000 kr. Bostadshusen,
som omfattar 180 lägenheter, färdigställs under hösten 1965.
Jag har inte funnit anledning till erinran mot vare sig utrustningsförslaget
eller kostnadsberäkningen. Jag förordar således, att under anslaget beräknas
900 000 kr. för ifrågavarande utrustningsanskaffning under budgetåret
1965/66.

Vid överlämnande år 1955 av förslag till utrustning av lungklinikerna
förutskickade utrustningskommittén, att vissa merkostnader för anskaffning
av röntgenutrustning framdeles kunde uppkomma (prop. 1956:94,
SU 129, rskr 286). Sålunda fick tills vidare anstå med utrustning av ett
laboratorium rid thoraxklinikernas röntgenavdelning. Kommittén har nu
framlagt ett på anbud grundat förslag till utrustning av detta röntgenlaboratorium.
Kostnaderna för utrustningen uppgår enligt anbudet till 392 000
kr.

Jag finner det motiverat att ifrågavarande röntgenlaboratorium nu utrustas.
Anbudsförfarande skall givetvis i sedvanlig ordning förekomma.
Jag har emellertid i och för sig inte något att erinra mot utrustningsförslaget
eller beräkningen av kostnaderna för att anskaffa utrustningen. För ändamålet
bör för budgetåret 1965/66 beräknas 292 000 kr. för "bestridande av
statens andel av utrustningskostnadema.

I överensstämmelse med vad jag förordat bör förevarande utrustningsanslag
uppföras med 3 317 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965 71

V. Hemställan

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godta av mig förordade riktlinjer för en fortsatt planering
av karolinska sjukhusets utbyggande;

b) medge, att en ångpanna till pannanläggningen vid
karolinska sjukhuset må beställas till ett värde av högst
2 000 000 kr., att betalas tidigast under budgetåret 1966/67;

c) till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret
1965/66 på kapitalbudgeten under statens allmänna
fastighetsfond, socialdepartementet, anvisa ett investeringsanslag
av 7 500 000 kr.;

d) till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret
1965/66 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 3 317 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Inga Lestner

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965

Karolinska sjukhuset

Bilaga

Generalplan 1964, situationsplan

DJUR tf US

UfPSA LAVÄC.KN U''

Kungl. Maj.ts proposition nr ö9 år 1965

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. 1964 års generalplan för karolinska sjukhusets utbyggande 2

Inledning 2

Generalplanen 4

Vissa allmänna förutsättningar 4

Stomprogram 8

Lokalprogram............................................

Markfrågan 14

Trafikfrågan 15

Föreslagna byggnadsåtgärder 18

Förslag rörande planens genomförande samt kostnaderna härför 23

Yttranden ................................................ -4

II. Utbyggande av karolinska sjukhuset............................ 35

Anslagsframställningar 35

Direktionen 35

Kommittén 36

III. Utrustning till karolinska sjukhuset 41

Anslagsframställningar...................................... 41

Direktionen 42

Kommittén 43

Yttranden 45

IV. Departementschefen 47

Generalplanen 47

Inledning................................................ 47

Direktionens förslag m. in................................. 48

Vårdplatsantalet 54

Lokalprogrammet 56

Markfrågan in. m......................................... 58

Byggnadsmässiga lösningar 58

Avtalsfrågor ®1

Byggnadsmyndigheten ®1

Anslaget till utbyggande av karolinska sjukhuset 62

Upprustning av vårdavdelningar m. m....................... 62

Radiumhemmet ®3

Högvoltstationen ........................................ 64

Personalbostadshus in. in................................ 67

Anslaget till utrustning av karolinska sjukhuset 67

V. Hemställan "1

Bilaga: Karolinska sjukhuset, generalplan 1964, situationsplan.