Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

1

Nr 50

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
1965/66 till bidrag till folkbibliotek, given Stockholms
slott den 26 februari 1965.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges de förslag rörande de fortsatta statliga åtgärderna
för att främja folkbiblioteksverksamheten, som föranledes av förslaget i prop.
1905:43 om avlösning av den särskilda statsbidragsgivningen till kommunala
folkbibliotek. Ökade statliga insatser föreslås främst i form av stöd till utvecklingsarbete
på biblioteksområdet. Sådan verksamhet avses komma att organiseras
i samverkan med skolöverstyrelsen i ett antal kommunala enheter i landet.
Syftet med denna verksamhet är att för kommunblock eller för större intcrkommunala
enheter, som är sammansatta av ett antal kommuner med varierande
biblioteksstandard, uppnå en lämpligt organiserad och utformad biblioteksverksamhet.
För detta ändamål samt andra särskilda åtgärder för att främja
biblioteksutvecklingen föreslås ett belopp av 2 000 000 kr. Bidragen till centralbiblioteksverksamheten
samt till lånecentraler föreslås öka med 433 000 kr. till
1 390 000 kr.

Avlösningen av de särskilda bidragen till kommunala bibliotek avses ske
fr. o. m. den 1 januari 1960. För bidragsgivningen intill denna tidpunkt beräknas
medelsbchovet under nästa budgetår till 7 500 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovet
under förslagsanslaget till bidrag till folkbibliotek kommer budgetåret
1965/66 att uppgå till 11 510 000 kr.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt Nr 60

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1965

IJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26
februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, fråga om anslag till bidrag
till folkbibliotek och anför.

I årets statsverksproposition (bil. 10 s. 142) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till folkbibliotek
för budgetåret 1965/66 beräkna ett förslagsanslag av 8 483 000 kr.

Beredningen av denna fråga är nu avslutad och jag anhåller att få redogöra
för den närmare.

1. Inledning

Kungl. Maj .t har tidigare i dag pa anmälan av chefen för finansdepartementet
beslutat proposition till riksdagen (1965: 43) med förslag angående kommunal
skatteutjämning m. m. Förslaget innebär bl. a., att vissa speciella statsbidrag
till kommuner, däribland statsbidraget till kommunala folkbibliotek, skall avlösas
och de därigenom frigjorda medlen överföras till det allmänt skatteutjämnandc
systemet. Sammanlagt avlöses på detta sätt speciella bidrag till ett belopp
av 112 milj. kr., varav bidraget till folkbibliotek beräknats till ca 7 milj. kr.
Totalt sett innebär det nya skatteutjämningssystemet att kommunerna utöver
hittillsvarande bidragsbelopp erhåller ett mycket betydande nettotillskott av
statsmedel (ca 400 milj. kr. per år).

Särskilt statsunderstöd till folkbibliotek infördes ursprungligen år 1905. De nu
gällande statsbidragsgrunderna har i huvudsak varit oförändrade sedan år 1930.
Den vid sistnämnda tidpunkt införda maximeringen av bidraget till högst
10 000 kr. per kommun har till följd av penningvärdesförändringar och 1952 års
kommunsammanslagningar medfört, att stödet åt biblioteken kraftigt urholkats.
I sm nuvarande form skulle bidraget ytterligare väsentligt förlora i betydelse
efter genomförandet av indelningen av landet i storkommuner.

Med hänsyn till bl. a. den angivna utvecklingen har vid olika tillfällen förslag

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

framlagts om förändring av bidragsgivningen och andra åtgärder för att främja
folkbiblioteksverksamheten. Således föreslog skolöverstyrelsen i sina petita för
budgetåret 1963/64 en sådan ändring av bidragsgrundcrna, att bidraget maximalt
skulle kunna uppgå till ca 27 000 kr. för varje kommun. Vidare föreslogs i
detta sammanhang, att kommunerna genom lagstiftning skulle åläggas att upprätthålla
folkbibliotek. Bl. a. med hänsyn till att det då framlagda förslaget från
de hörda remissmyndigheternas sida möttes av en avvisande eller tveksam inställning
föranledde detsamma inget förslag till riksdagen om ändring av bidragsgrunderna
(prop. 1963:1 bil. 10 s. 84).

På grundval av överstyrelsens nyssnämnda förslag samt synpunkter på bidragsfrågan
som framkom vid en den 29 augusti 1963 anordnad konferens
mellan företrädare för ecklesiastikdepartementet, skolöverstyrelsen, kommunförbunden
och biblioteksverksamheten, har en departementspromemoria rörande
viss omläggning av stödet åt folkbiblioteksväsendet utarbetats. Över promemorian,
som är daterad den 15 oktober 1963, har yttranden avgivits av statskontoret,
riksbibliotekarien, skolöverstyrelsen, Svenska kommunförbundet, Svenska
stadsförbundet, Svenska landstingsförbundet, Sveriges allmänna biblioteksförening,
Svenska folkbibliotekarieföreningen och Riksföreningen deltidsanställda
folkbibliotekarier.

Promemorian upptar — förutom förslag rörande förbättring av stödet till
kommunala folkbibliotek, vilket bidrag nu föreslås bli avlöst genom det nya
skatteutjämningssystemet — olika förslag om förbättringar av stödet till främst
centralbiblioteksverksamheten.

Genom den nya situation som uppkommit som en följd av strävandena att
utforma statens och kommunernas ekonomiska relationer efter mera generella
och ensartade grunder och det därav föranledda, förut berörda förslaget om ett
nytt skatteutjämningssystem har de grundläggande förutsättningarna för att
överväga ett förhöjt bidrag till de kommunala folkbiblioteken helt förändrats.
Kommunernas behov av statsmedel för olika ändamål kommer att tillgodoses i
effektivare och värdebeständiga former i en omfattning som vida överstiger den
nuvarande. Då problemet att på lämpligt sätt överföra statsmedel till stöd för
kommunernas verksamhet på bl. a. folkbiblioteksområdet således föreslås bli
löst från nya utgångspunkter, återstår att närmare överväga vilka åtgärder av
annat slag, främst sådana på det centrala och regionala planet, som kan vara
ägnade att ytterligare främja utvecklingen mot höjd biblioteksstandard. I det
följande kommer därför i huvudsak förslag av denna karaktär att upptas till
behandling.

2. Nuvarande förhållanden

Statsbidrag till folkbibliotek utgår enligt kungörelsen den 30 juni 1955 (nr
540) angående statsbidrag till folkbiblioteksväsendet (ändrad senast 1964:437) i
huvudsak enligt följande grunder.

4

Kuncjl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

Statsbidiag till kommunala folkbibliotek kan för en och samma kommun utgå
endast för ett bibliotek eller ett system av bibliotek.

Statsbidraget beräknas på grundval av ett bidragsunderlag, i vilket må ingå
bibliotekets utgifter för bokinköp, för bokbindning och för egentlig bibliotekspersonal,
allt enligt fastställd utgiftsstat (motsvarande) för det år bidraget avser
(bidragsåret).

Till bidragsunderlaget må hänföras endast verkliga utgifter, som bestrides av
inkomster belöpande å bidragsåret. Utgift må ej medräknas till högre belopp än
som kan anses skäligt med hänsyn till omfattningen av bibliotekets verksamhet.
I utgifterna for bokinköp och bokbindning må ingå kostnader för anskaffande
och mbindning av tidningar och tidskrifter.

Med egentlig bibliotekspersonal förstås bibliotekarie, assistent, kontorsbiträde
eller annan, som fullgör liknande befattning, däremot ej vaktmästar- eller städmngspersonal.
I utgifterna för egentlig bibliotekspersonal må ingå kostnader för
pensionering av sådan personal.

Statsbidraget utgår dels i form av ett grundbidrag, dels i form av särskilda
til aggsbidrag. Tilläggsbidragen är av två olika slag nämligen tilläggsbidrag I och
tillaggsbidrag II. Grundbidraget utgår med 50% av hela bidragsunderlaget
dock högst med 5 000 kr. Tilläggsbidrag I utgår med 20 % av de i bidragsunderaget
ingående utgifterna för bokinköp och bokbindning under förutsättning att
vissa villkor ar uppfyllda beträffande för allmänheten tillgängligt läsrum. Tilllaggsbidrag
II utgår med 20% av de i bidragsunderlaget ingående utgifterna för
egentlig bibliotekspersonal. Bidraget medges endast i den mån utgifterna avser
personal, som av skolöverstyrelsen befunnits äga erforderlig kompetens.

Som allmänna villkor för de angivna bidragen till kommunala bibliotek finns i
kungörelsen bestämmelser angående styrelse för biblioteket, personal, lokaler och
öppethållande. Boklånen skall vara avgiftsfria. Vissa allmänna normer anges
även för bokurvalet. Böcker får ej avhändas biblioteket på annat sätt än genom
utgallring av föråldrade och utslitna böcker.

Föi folkbiblioteksverksamhet i samband med studiecirkelarbete utgår enligt
kungörelsen statsbidrag till riksförbund för studiecirkelverksamhet under förutsättning
att förbundet omfattar minst 20 000 medlemmar och att dess utgifter
för biblioteksändamål under närmast föregående arbetsår, med avräkning av
vad som täckts av statsmedel, uppgått till minst 6 000 kr.

För Indraget galler i tillämpliga delar samma allmänna villkor som förut berörts
för kommunala bibliotek. Dessutom gäller att riksförbundet skall styrka
6 fiTT -ffm,.Unfer ."armfst foregående arbetsår av andra medel än stats^eie°iw,
, , T -lC f°1''bundet anslutna bibliotekens upprättande och underhall
(lokala utgifter). Det for lokala utgifter lämnade tillskottet skall ha
utgått kontant och avsett verkliga utgifter. Utgifter för bibliotekspersonal må ej
mediaknas till högre belopp an som kan anses skäligt med hänsvn till omfattningen
av bibliotekets verksamhet. Lokalkostnad, däri inbegripna utgifter för
uppvärmning, belysning, städning och renhållning, må medräknas endast om
lokalen ar uteslutande avsedd för bibliotek eller för biblioteks- och folkbildnings -

5

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1965

ändamål. Riksförbundets biblioteksverksamhet skall stå under inseende och
kontroll av en studierektor, som förbundet utsett.

Som grund för det här avsedda statsbidraget skall läggas en beräkning av
bidragsbeloppen för varje särskilt till riksförbundet anslutet bibliotek enligt föreskrifter,
som innebär att statsbidraget utgår dels i form av ett allmänt grundbidrag,
dels i form av särskilda tilläggsbidrag, vilka är av tva slag, tilläggsbidrag
I och tilläggsbidrag II.

Grundbidraget utgår, såvitt biblioteket är beläget i kommun, dar de sammanlagda
lokala utgifterna för samtliga bibliotek, anslutna till riksförbund, uppgår
till högst 400 kr., med lika stort belopp som de lokala utgifterna för biblioteket.
I kommuner med högre utgiftsunderlag beräknas grundbidraget på underlaget
enligt en särskild skala som innebär att bidraget med stigande utgiftsunderlag
successivt sjunker från 90 till 50% av detta underlag. Tilläggsbidrag I utgar
med högst hälften av det belopp, varmed de lokala utgifterna överskjuter grundbidraget
För bidraget gäller samma villkor som för motsvarande bidrag till
kommunbibliotek. Tilläggsbidrag II utgår med högst hälften av det belopp,
varmed de lokala utgifterna överskjuta grundbidraget, och ma utgöra högst en
tredjedel av utgifterna för sådan egentlig bibliotekspersonal som av skolöverstyrelsen
befunnits äga erforderlig kompetens.

För kommunala folkbibliotek och studiecirkelbibliotek inom en och samma
kommun gäller vissa gemensamma bestämmelser, som innebär att det sammanlagda
statsbidragsbeloppet för biblioteken i en kommun, inom vars område landsbibliotek
ej finnes inrättat, må uppgå till högst 10 000 kr. för år. Det kommunala
biblioteket har härvid förmånsrätt upp till ett belopp av 7 000 kr. och
studiecirkelbibliotek upp till ett belopp av 3 000 kr. Finns landsbibliotek i kommunen
är sistnämnda belopp också maximum för det bidrag som kan utgå till
studiecirkelbibliotek i kommunen.

Av bidragen till kommun- och studiecirkelbibliotek skall ett belopp av 2 %
innehållas. De sålunda innehållna medlen skall avsättas till en av skolöverstyrelsen
förvaltad fond, benämnd Fonden för centrala åtgärder till främjande av
folkbiblioteksväsendet.

Till kommunalt bibliotek som godkänts som centralbibliotek utgår enligt kungörelsen
utöver övriga bidrag ett särskilt centralbiblioteksanslag av högst 40 000
kr. per år. Centralbibliotek finns inrättade i de 20 län som ej har landsbibliotek.

Centralbiblioteket har till uppgift att inom sitt område biträda de lokala
biblioteken genom att ombesörja direkt och kostnadsfri utlåning av böcker, som
erfordras för studieändamål, genom att utsända vandringsbibliotek och genom
att lämna biblioteksteknisk vägledning enligt de närmare föreskrifter som skolöverstyrelsen
utfärdar.

Till vandringsbibliotehsverksamhet m. m. vid de fyra landsbiblioteken utgar
ur förevarande anslag ett bidrag av 13 000 kr. till vardera biblioteket.

XJtöver centralbiblioteksbidraget utgår till Malmö stadsbibliotek ett särskilt
bidrag med 60 000 kr. för verksamhet som lånecentral, vilket innebär att biblio X*

_ Bihang till riksdagens protokoll 1066. 1 samt Nr 60

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1965

teket skall tillhandahålla bibliotek och enskilda i södra Sverige sådan speciallitteratur,
som centralbiblioteken i allmänhet inte kan ställa till förfogande.

Statsbidrag till bibliotek vid sjukvårdsanstalt utgår med ett belopp, motsvarande
högst 1 kr. 80 öre för sängplats vid anstalten. Bidraget kan dock ej utgå
med högre belopp än det tillskott som biblioteket erhåller av andra medel än
statsmedel. Det här avsedda bidraget kan utgå även till kommunalt folkbibliotek,
om detta omhänderhar biblioteksverksamheten vid anstalten.

Förutom bidrag för ändamål som berörts i det föregående utgår ur anslaget
Bidrag till folkbibliotek bidrag till bl. a. Svenska sjömansbiblioteket med högst
115 000 kr. och till Sigtunastiftelsens bibliotek med 6 500 kr.

I sin helhet är anslaget för innevarande år disponerat på följande sätt.

1. Folk-, studiecirkel-, sjukhus- och sjömansbibliotek, för slagsvis .. 7 217 900

2. Biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet, förslagsvis .... 17 000

3. Centralbibliotek m. m...................................... 905 000

4. Vandringsbiblioteksverksamhet m. m. vid landsbiblioteken..... 52 000

5. Resekostnadsersättning och traktamente vid biblioteksinspektion

från lands- och centralbibliotek............................. 32 600

6. Bokförteckningar.......................................... 7 500

7. Tidskrifter................................................ 5 500

8. Bibliotekskurser ........................................... 229 000

9. Sigtunastiftelsens bibliotek ................................. 6 500

10. Seriekommittén ........................................... 10 000

Summa kr. 8 483 000

3. Förslag till omläggning av stödet till folkbiblioteken m. m.

Promemorian

I den inledningsvis nämnda departementspromemorian framhålles, att den nuvarande
maximeringen av bidragsgivningen till folk- och studiecirkelbibliotek
till 10 000 kr. för varje kommun varit oförändrad sedan 1929. Vid kommunsammanslagningar
gäller samma maximering även för den nya större kommunen,
vilket medför ett i förhållande till befolkningsunderlaget minskat statligt stöd.
Det framhålles i promemorian som väsentligt, att den begränsning i stimulanseffekten
som den angivna maximeringen utgör så långt som möjligt elimineras.
I promemorian föreslås en väsentlig höjning av bidragsnivån för biblioteksverksamheten.

I promemorian framhålles, att utöver statsbidragsfrågan även en rad andra
folkbiblioteksfrågor skulle behöva prövas. Dessa anses emellertid böra hänskju -

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

tas till en särskild utredning. I promemorian anges i detta sammanhang frågan
om obligatorisk skyldighet för kommunerna att anordna folkbibliotek, frågan
om statsbidrag till bibliotekslokaler och inredning, om viss samordning mellan
folkbiblioteken och skolbiblioteken, om bibliotekspersonalens utbildning, om de
statliga bidragen till Svenska sjömansbiblioteket, fångvårdsanstalternas och mentalsjukhusens
bibliotek samt slutligen om vissa administrativa förändringar av
den statliga tillsynsmyndighetens ställning och om samordning av vissa sidor av
hela biblioteksväsendet.

Vad gäller bidragen till kommunala folkbibliotek och sjukhusbibliotek
föreslås i promemorian ökningar av bidragsgivningen för
budgetåret 1964/65 från ca 7 till 19 milj. kr.

I samband med omläggningen av bidragen till kommunbiblioteken föreslås
stödet till studiecirkelbiblioteken särskiljas och få formen av
klumpbidrag till varje studieförbund vilket skall äga att fördela det erhållna
beloppet mellan anslutna bibliotek. Totalbeloppet bör av skolöverstyrelsen fördelas
mellan de olika förbunden efter den genomsnittliga procentuella statsbidragsfördelningen
mellan förbunden under den senaste 5-årsperioden. Under
budgetåret 1962/63 utbetalades i runt tal 306 000 kr. till studiecirkelbiblioteken.
Med hänsyn till den fortgående kommunaliseringen av dessa bibliotek har beloppet
för 1964/65 beräknats till 280 000 kr.

I promemorian föreslås, att ett bidrag för anskaffande av bokbilar
införes. Som motivering för förslaget framhålles, att kommunerna även
med det föreslagna förbättrade bidraget till kommunbiblioteken kommer att
ställas inför svårbemästrade krav på grund av den fortgående kommunsammanslagningen.
I kommuner med stora avstånd och gles bebyggelse anses det nödvändigt
att bygga upp en bokbilsverksamhet, för att de avlägset boende i tillfredsställande
omfattning skall få del av biblioteksväsendets resurser. För att
underlätta denna verksamhet föreslås, att ett årligt belopp av 100 000 kr. ställas
till skolöverstyrelsens förfogande för fördelning till kommuner, som avser att
anskaffa bokbilar.

I promemorian föreslås även, att ett särskilt bidrag införes till kommunbibliotek
för utställningar och allmänkulturell verksamhet.

Bidraget, som är avsett att stimulera kommunbibliotekens strävan att utvidga
sin verksamhet genom utställningar, musikverksamhet, författaraftnar, föreläsningar
samt anskaffande av filmer och talböcker, föreslås få formen av ett årligt
belopp av 100 000 kr., som skulle fördelas av skolöverstyrelsen.

Central bibliotekens länsverksamhet förutses inte komma
att minska i betydelse men avses komma att successivt få ändrad karaktär med

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1965

en förskjutning från bokförsörjning till vägledning av mera speciell karaktär
och till stöd åt de lokala biblioteken i deras kontakt- och upplysningsarbete.
Centralbiblioteken fungerar i stor utsträckning även som centraler för AV-verksamheten.
I promemorian föreslås, att bidraget höjes och får en fast och en
rörlig del. Det fasta bidraget föreslås utgå med 60 000 kr. per bibliotek. Det rörliga
bidraget bör utgå med 150 kr. per tusen invånare, varvid dock centralbiblioteksstäderna
samt övriga kommuner med mer än 10 000 invånare skall
frånräknas. Dessutom bör skolöverstyrelsen liksom f. n. förfoga över ett belopp
av 60 000 kr. för stöd åt centralbibliotek med särskilt betungande uppgifter.
Förslaget beräknas medföra en höjning av medelsbehovet till ca 1 685 000 kr.

Bidraget till landsbibliotekens länsverksamhet föreslås i
princip överensstämma med motsvarande bidrag till centralbibliotekens länsverksamhet.
Med hänsyn till att staten i annan ordning svarar för vissa lönekostnader
vid landsbiblioteken, anses dock bidragets fasta del böra begränsas
till 40 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovet beräknas till 240 000 kr.

För lånecentralen vid Malmö stadsbibliotek föreslås en höjning av
bidraget till 80 000 kr. med hänsyn till de faktiska kostnaderna för verksamheten.
Motsvarande bidrag föreslås utgå även till Umeå stadsbibliotek för organisation
av lånecentralverksamhet för Norrland.

För Sigtunastiftelsens bibliotek föreslås i promemorian en
höjning av bidraget från 6 500 till 10 000 kr. under förutsättning av att motsvarande
bidrag utgår av kommunala medel. Bidraget till Biblioteksbladet
föreslås höjt från 5 500 kr. till 20 000 kr.

Yttranden över promemorian

I det följande återges vissa yttranden över promemorians förslag i de delar
dessa har aktualitet för den fortsatta behandlingen av folkbiblioteksfrågorna.

I sitt yttrande över promemorian redovisar skolöverstyrelsen bl. a. vissa allmänna
synpunkter och framhåller därvid, att de väl utrustade biblioteken under
senare år kunnat ta upp en rad nya verksamhetsgrenar i kulturförmedlingens
tjänst vid sidan av den direkta bokförsörjningen, ofta i nära samarbete med
andra kulturinstitutioner. Särskilt på det audivisuella området har dessa bibliotek
kommit att spela en betydelsefull roll, en roll för vilken biblioteken äger särskilda
förutsättningar genom tillgång på lokaler och personal och genom att likartade
metoder kan användas för förvaring och utlåning av böcker och audivisuellt
material. Överstyrelsen anser det angeläget, att den breddning av folkbibliotekens
uppgifter, varom detta vittnar, möjliggöres i ökad omfattning.

9

Kungl. May.ts proposition nr 50 år 1965

Förslaget beträffande bidragsgivningen för studiecirkelbibliotek
tillstyrkes av skolöverstyrelsen. Inte heller övriga remissmyndigheter har haft
några erinringar mot förslaget.

Skolöverstyrelsen ansluter sig till det framlagda förslaget om bidiag till
b o k b i 1 a r. Inom den angivna ramen anser överstyrelsen att bidrag bör utgå
med högst 50 % av investeringskostnaderna. Det första årets erfarenheter bör få
utvisa, i vilken utsträckning ytterligare medelsanvisning kan erfordras.

Det föreslagna särskilda bidraget till utställningar och allmänkulturell
verksamhet anser skolöverstyrelsen värdefullt som ett stöd i
strävandena att skapa ett lokalt förankrat kulturliv. Även när det gäller detta
bidrag, anser överstyrelsen att vunna erfarenheter bör få utvisa, i vilken utsträckning
och i vilka former ytterligare medelsanvisning kan vara påkallad.

Den föreslagna bidragskonstruktionen beträffande centralbibliotekens
länsverksamhet tillstyrkes av skolöverstyrelsen.

Statskontoret ifrågasätter lämpligheten av ett rörligt bidrag till centralbiblioteken,
då även en obetydlig befolkningsökning i en kommun i närheten av invånarantalet
10 000 skulle kunna medföra bortfall av ett rätt betydande bidragsbelopp
för vederbörande centralbibliotek.

Skolöverstyrelsen har inga erinringar beträffande den föreslagna bidragsgivningen
till landsbibliotekens länsverksamhet.

Riksbibliotekarien anser det uppenbart, att den omständigheten att staten i
annan form finansierar viss del av landsbibliotekens kostnader för personal samt
bokinköp och bokbindning inte motiverar en särbestämmelse, som skulle utesluta
dessa bibliotek från möjligheten att erhålla statsbidrag för sin folkbiblioteksverksamhet
enligt i princip samma beräkningsgrunder, som förutsatts gälla för
de helkommunala biblioteken.

Förslaget om lånecentralverksamheten tillstyrkes av skolöverstyrelsen
som dessutom framhåller att förslag snarast möjligt bör läggas fram om
en lånecentral i Stockholm.

Riksbibliotekarien ställer sig däremot tveksam till en utbyggnad av lånecentralverksamhcten
och anser att frågan bör undersökas ytterligare.

Sveriges allmänna biblioteksförening framhåller att det är angeläget att frågan
om cn lånecentral för mellersta Sverige icke ställes på framtiden. Föreningen
anser det önskvärt att bidraget till lånecentralerna ej blir konstant utan successivt
justeras med hänsyn till de faktiska kostnaderna.

Svenska jolkbibliotekariejöreningen framhåller att lånecentralen i Malmö har
visat sig vara en ovärderlig tillgång för biblioteken i södra Sverige. Föreningen
anser det därför angeläget att lånecentralsverksamhcten snarast utbygges för
landet i dess helhet.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

Sigtunastiftelsens styrelse framhåller att den föreslagna ökningen av bidraget
till Sigtunastiftelsens bibliotek från 6 500 till 10 000 kr. är otillfredsställande
och anser att bidraget borde uppgå till 45 000 kr.

Anslagsfrågor för budgetåret 1965/66

Skolöverstyrelsen har i sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1965/66
utgått ifrån de förslag som framlagts i den förut berörda departementspromemorian.
Överstyrelsen har därvid räknat att den förbättrade bidragsgivningen för
kommunbibliotekens del skulle genomföras i två etapper.

Förutom förändringar som sammanhänger med i departementspromemorian
framförda förslag har skolöverstyrelsen i detta sammanhang föreslagit, att den
del av medlen för bibliotekskurser som avser utbildning av skolbibliotekarier
överföres till anslaget Lärares fortbildning. Å andra sidan föreslås att det särskilda
bidraget till Tornedalens bibliotek under det för innevarande budgetår
uppförda anslaget Grundskolor m. m.: Folkundervisningens främjande i rikets
nordligaste gränsorter m. m. överföres till förevarande anslag. Skolöverstyrelsens
anslagsberäkning framgår av följande sammanställning.

Förslag för

Förändring i för-

1965/66

hållande till 1964/65

1.

Folk-, studiecirkel-, sjukhus- och sjömans-

bibliotek ............................

16 074 900

+ 8 857 000

2.

Biblioteksverksamhet bland svenskar i

utlandet ............................

17 000

of

3.

Centralbibliotek m. m.................

1 845 000

+

940 000

4.

Vandringsbiblioteksverksamhet m. m. vid

landsbiblioteken ......................

240 000

+

188 000

5.

Resekostnadsersättning och traktamente

vid biblioteksinspektion från lands- och

centralbibliotek...................

32 600

of

6.

Bokförteckningar ..................

7 500

of

7.

Tidskrifter....................

20 000

+

14 500

8.

Bibliotekskurser ..................

139 000

90 000

9.

Tornedalens bibliotek ............

78 000

+

78 000

10.

Sigtunastiftelsens bibliotek ............

10 000

+

3 500

11.

Seriekommittén .................

10 000

of

Summa kr.

18 474 000

+ 9 991 000

Av skolöverstyrelsens framställning inhämtas i övrigt bl. a. följande.

1. Bidragen till de kommunala biblioteken och sjukhusbiblioteken beräknas
till 15 500 000 för genomförande av första etappen av de i departementspromemorian
föreslagna förbättringarna. Av beloppet är 500 000 kr. att hänföra till

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1965

automatiska kostnadsökningar. För studiecirkelbiblioteken beräknas ett bidrag
av 260 000 kr., för anskaffande av bokbilar ett belopp av 100 000 kr och för
utställningar och allmänkulturell verksamhet likaledes ett belopp av 100 000 kr.
Härtill kommer ett oförändrat bidrag till Svenska sjomansbiblioteket av
115 000 kr. De sammanlagda kostnaderna för avgivna andamal kan således beräknas
till (15 500 000 + 260 000 + 100 000 + 100 000 + 115 000 _) 16 075 000 kr.,
vilket innebär en kostnadsökning med 8 857 000 kr. „ . ,

3. Till varje centralbibliotek skall enligt promemorian utga ett fast bidrag
av 60 000 kr. och ett rörligt bidrag av 150 kr. per 1 000 invanare i kommuner
inom verksamhetsområdet med mindre än 10 000 invånare. Den totala kostnaden
beräknas till 1 625 000 kr. Härutöver föreslås liksom nu skola utga ett belopp
av 60 000 kr. för tilläggsbidrag. Vidare föreslås, att bidraget till lånecentralen
i Malmö skall höjas från 60 000 till SO 000 kr. och att till en ny lånecentral i
TTmeå skall uteå ett bidrag av likaledes 80 000 kr. Den totala kostnaden tor
centralbibltek och lånecentraler blir då (1 625 000 + 60 000 + BO 000 + 80 000 =)

1 845 000 kr. Då posten nu är uppförd med 905 000 kr., blir kostnadsökningen

944 ° TiU: varje landsbibliotek skall enligt promemorian utgå ett fast bidrag av
40 000 kr. och ett rörligt bidrag enligt samma grunder, som ar föreslagna for
centralbiblioteken. Den totala kostnaden beräknas till 240 000 kr. Da posten nu
är uppförd med 52 000 kr., blir kostnadsökningen (240 000 — o- 000 —)

188 000 kr.

7. Nu utgående bidrag till tidskriften Biblioteksbladet föreslås i promemorian

skola höjas med 14 500 kr. till 20 000 kr.

8. Till bibliotekskurser utgår för budgetaret 1964/65 ett belopp av 229 000 kr.
Ur posten bestrides kostnaderna dels för Biblioteksskolan, dels för av överstyrelsen
anordnade kortare kurser för folk- och skolbibliotekarier Överstyrelsen
föreslår eu omläggning av utbildningskurserna för skolbibliotekarier och att
kostnaderna skall bestridas av medel från anslaget till Lärares fortbildning m. m.
Med medel ur förevarande anslagspost har överstyrelsen ärligen anordnat tre
kurser för skolbibliotekarier samt därutöver anvisat ett mindre belopp för av
vederbörande centralbibliotek och länsskolnämnder anordnade kurser rörande
skolbiblioteket och dess utnyttjande i undervisningen Kostnaden för denna

kursverksamhet kan beräknas till i runt tal 90 000 kr. Under förutsättning att
utbildningskostnaderna för skolbibliotekarier fortsättningsvis bestrides av andra
medel, kan alltså anslagsposten minskas med 90 000 kr. och beraknas till

9 För närvarande utgår under anslaget till Folkundervisningens främjande!
rikets nordligaste gränsorter m. m. (VIII D 19) bl. a. bidrag till Tornedalens bibliotek
Överstyrelsen föreslår, att medel härför anvisas under forevarandc anslag,
med vilket bidragsändamålet har ett naturligt sammanhang. Medelsbehovet beräknas
till 78 000 kr. vilket innebär en ökning med 3 000 kr.

10. I enlighet med vad som föreslås i promemorian bör bidraget till bigtunastiftelsens
bibliotek höjas med 3 500 kr.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

4. Departementschefen

Som inledningsvis framhållits sammanhänger det av chefen för finansdepartementet
tidigare denna dag anmälda förslaget att avlösa vissa former av statsbidragsgivning
till kommunerna för speciella ändamål, däribland folkbiblioteksverksamheten,
med en strävan att ge det statliga stödet åt kommunerna som
helhet en effektivare form. Stödet avses utgå i rationella och enhetliga former
och i sådan omfattning att utdebiteringen i flertalet kommuner kan nedbringas.
Det framlagda förslaget gör det möjligt för kommunerna att även vid svagt
skatteunderlag tillgodose de ökade samhällskrav som ställs på kommunerna utan
att detta behöver leda till en höjning av utdebiteringen.

Denna omläggning av det statliga stödet liksom de schabloniseringar av bidragsgivningen
som genomförts eller beslutats på skolområdet bygger på den
erfarenheten att kommunerna numera har intresse och förmåga att fullgöra sina
uPPgifter utan bidragsanknutna detaljbestämmelser för olika verksamhetsgrenar.
En fortsatt övergång till större kommunala enheter kan väntas ytterligare väsentligt
främja kommunernas möjligheter i detta hänseende.

Denna utveckling är av betydelse inte minst på folkbiblioteksområdet. Det
nuvarande bidragssystemet med mycket detaljerade villkor rörande verksamhetens
utformning tillkom i sina huvuddrag redan år 1930.1 de i allmänhet små
och i fråga om administrativa och ekonomiska resurser svagt utvecklade kommunerna
var statsbidrag av den art som utgick till folkbibliotek av väsentlig betydelse
för utvecklingen av den kommunala verksamheten. Genom statsbidraget
gavs ett verksamt ekonomiskt stöd och genom de till bidraget knutna villkoren
angavs riktlinjer för verksamhetens utformning och standard.

De till 1930-talets förhållande anpassade grunderna för folkbiblioteksbidraget
har genom förändringarna såväl på det kommunala området som beträffande
biblioteksverksamheten efter hand förlorat en stor del av sin betydelse för
kommunernas åtgärder på området. Ekonomiskt har bidraget urholkats. Sådana
till bidraget knutna normerande bestämmelser som medverkat till att inarbeta
principerna om t. ex. avgiftsfria lån och interkommunal lånerätt torde inte längre
vara erforderliga. De torde vid folkbiblioteksväsendets nuvarande utvecklingsnivå
ingå i den allmänt vedertagna målsättningen för verksamhetens utformning.
Denna bedömning har bekräftats vid överläggningar med Svenska stadsförbundet
och Svenska kommunförbundet.

Folkbibliotekens standard är emellertid inte enhetlig. De skillnader som finns
beträffande bibliotekens utveckling torde företrädesvis sammanhänga med vilka
resurser kommunerna allmänt sett förfogar över. Genom det föreslagna skatteutjämningssystemet
förbättras de i ekonomiskt hänseende svaga kommunernas
ställning och kommunernas ekonomiska situation blir mera enhetlig. Systemet
kommer dessutom att, i och med att det allmänt skatteutjämnande bidraget
uppräknas med ett belopp som med 65 milj. kr. överstiger de speciella bidrag

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

som utgår inom skolväsendets område och till folkbiblioteksväsendet, ytterligare
förstärka särskilt de skattesvaga kommunernas resurser. Det bör vidare påpekas,
att de i systemet insatta medlen genom dettas utformning vinner värdebeständighet
och standardföljsamhet.

De frivilliga kommunala verksamhetsgrenar som av ekonomiska skal kanske
hållits tillbaka i de skattesvaga kommunerna torde med det föreslagna skatteutjämningssystemet
kunna komma att uppmärksammas i ökad utsträckning.
Med all sannolikhet kommer detta att medföra standardhöjningar för dessa
verksamhetsområden i de skattesvaga kommunerna, vilket torde komma även
folkbiblioteksverksamheten till godo. Finns ekonomiska resurser, finns också
anledning att förvänta att kraven på utgifter för att tillgodose bibliotekens behov
kommer att kunna hävda sig i konkurrensen med andra kommunala utgiftskrav.
Ett välskött folkbibliotek är av grundläggande betydelse för skola och
folkbildning liksom ett väsentligt inslag i de samhällsfunktioner i övrigt som
gör en ort attraktiv ur lokaliseringssynpunkt. Mot bakgrund av dessa förhållanden
anser jag, att en anpassning till de nya riktlinjerna för de ekonomiska relationerna
mellan stat och kommun för folkbibliotekens del inte kommer att innebära
några risker för deras fortsatta utveckling. En förbättrad kommunal ekonomi
bör kunna öka intresset för biblioteksfrågorna. Tillsammans med de ökade
statliga insatser på det regionala och centrala planet och för visst utvecklingsarbete,
som jag återkommer till i det följande, anser jag att gynnsamma förutsättningar
kommer att finnas för att kommunerna skall kunna tillgodose kraven
på en hög standard inom detta viktiga kulturområde.

Det hittillsvarande stödet har i första hand varit avsett att främja bibliotekens
grundläggande uppgift att tillhandahålla litteratur åt dem som söker upp
bibliotekslokalen. Bidraget har varit knutet till bokkostnaderna och till viss personal
och utgått med högst 10 000 kr. för en och samma kommun. Denna bidragsgivning
har dock inte kunnat stimulera landets samtliga kommuner att
vidtaga önskvärda åtgärder på biblioteksområdet. Ett 50-tal huvudsakligen
mindre kommuner saknar kommunalt eller därmed likställt folkbibliotek. I 180
andra kommuner finns visserligen sådant bibliotek men bibliotekarien har ej den
minimiutbildning som skolöverstyrelsen anser önskvärd.

De nuvarande totala kostnaderna för folkbiblioteken uppgår till ca 70 milj. kr.,
varav staten svarar för ca 8 milj. kr. I de kommuner, som uppnått den högsta
biblioteksstandarden motsvarar biblioteksutgifterna ett belopp av 20 a 2o kr.
per invånare. Genomsnittligt för hela landet är utgifterna för biblioteksändamål
endast ca 9 kr. per invånare. För att uppnå en biblioteksstandard som motsvaras
av den förstnämnda högre utgiftsnivån skulle de sammanlagda utgifterna
för biblioteksändamål behöva höjas till ca 190 milj. kr.

De angivna siffrorna visar att det nuvarande statliga bidraget ekonomiskt sett
är av förhållandevis ringa betydelse. För att öka den statliga bidragsgivningens
betydelse har i den inledningsvis behandlade promemorian föreslagits, att statsbidraget
skulle höjas till ett sammanlagt belopp av drygt 20 milj. kr. Även efter

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

en sådan höjning skulle emellertid den dominerande delen av kostnaderna
komma att belasta kommunera, och biblioteksutvecklingen skulle alltjämt främst
vara beroende av kommunernas åtgärder. Några garantier för en fullt enhetlig
standard skulle inte kunna uppnås. Endast insatser som i praktiken skulle innebära
ett förstatligande av folkbiblioteken skulle kunna ge möjligheter till en fullt
enhetlig utveckling. Så långtgående åtgärder har emellertid ingen ifrågasatt.
Huvudansvaret för bibliotekens utveckling kan i vårt land inte gärna läggas på
andra organ än de kommunala. Om det nya skatteutjämningssystemet införes,
kommer ökade kostnader t. ex. för folkbiblioteksverksamhet att medföra ett
ökat statligt stöd till kommuner, vilkas utdebitering överstiger medelutdebiteringen
i riket. Möjligheterna för ökat stöd av detta slag blir störst i de mindre
och skattesvaga kommunerna, vilka i allmänhet också har de sämst utvecklade
biblioteken. Det stöd kommuner med bristfälliga biblioteksresurser efter
införande av det nya skatteutjämningssystemet behöver, torde därför inte främst
vara av omedelbar ekonomisk natur. Viktigare torde det vara att ett statligt
stöd finns i form av rådgivning och bistånd för utvecklingsarbete. Genom
information både på riksplanet och länsplanet och genom ökade kontakter och
ökad samverkan biblioteken emellan kan den enskilda kommunens biblioteksledning
stimuleras att utveckla verksamheten. En lämplig utveckling bör vidare
kunna inlemma de mindre orternas biblioteksverksamhet i ett sådant sammanhang
med regionens och landets hela biblioteksverksamhet, att en efter de lokala
förhallandena anpassad rationell arbetsfördelning uppnås.

Målsättningen för den fortsatta utvecklingen kan inte begränsas till åtgärder
för att de eftersatta biblioteken skall uppnå en godtagbar standard och till att
nya bibliotek inrättas på orter, där sådana saknas. Biblioteksväsendet behöver
ständigt förnyas och anpassas till de ändrade krav som uppkommer till följd av
samhällsutvecklingen. Åtskilliga bibliotek har sedan länge tagit sig an uppgifter,
som sträcker sig långt utöver biblioteksverksamhet i begränsad mening. Sålunda
har vissa bibliotek intensifierat samarbetet med skolan och folkbildningsorganisationerna
och aktivt utvecklat sina servicefunktioner i övrigt. Några bibliotek
fungerar även som informationscentraler, till vilka allmänheten kan vända sig
med olika frågor. Ett livligt utbyte förekommer ofta med såväl andra folkbibliotek
som med vetenskapliga bibliotek. Särskilda åtgärder har i vissa fall vidtagits
för att underlätta och stimulera läsintresset hos speciella befolkningskategorier,
såsom barn, tonåringar, gamla, sjuka och andra handikappade. Verksamheten
begränsas inte heller längre till att avse enbart böcker. Tidningar, tidskrifter,
kartor och bildmaterial utnyttjas även i verksamheten. På åtskilliga håll har
vidare biblioteken med sin verksamhet införlivat anskaffning, förmedling och
utlåning av audivisuella hjälpmedel: filmer, bildband, ljudband, grammofonskivor
m. m. Ett annat led i utvecklingen är de initiativ som tagits för en allmänkulturell
verksamhet i form av författaraftnar, utställningar och musikverksamhet.
Med tillgång på lämpliga lokaler och god utrustning samt initiativrik och
välutbildad personal har vissa bibliotek på detta sätt utvecklats till kulturcentra
av stor betydelse.

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

De nyss berörda utvecklingstendenserna är främst knutna till de större folkbiblioteken.
Det är med hänsyn till önskvärdheten att sprida möjligheterna till
kulturupplevelser av vikt, att de berörda tendenserna utvecklas till att prägla
biblioteksverksamheten i dess helhet i vårt land.

Samtidigt som sådana förändringar i verksamhetsformerna pågar star folkbiblioteken
inför en organisatorisk omvandling av betydande räckvidd. I början
av 1950-talet skedde en koncentration av verksamheten i samband med kommunsammanslagningen.
En än mer genomgripande förändring uppkommer genom
den pågående kommunreformen, vars mål är att skapa större kommuner
med effektivare förvaltning. Reformen kommer att medföra en minskning av det
antal kommunala organ som skall leda biblioteksverksamheten. Väsentligt är
givetvis att denna förändring också återverkar på biblioteksorganisationen, så
att denna efter kommunsammanslagningarna inte förblir splittrad på ett antal
relativt oberoende enheter. I stället bör man söka uppna en enhetligt uppbyggd
biblioteksorganisation med en lämpligt avvägd central enhet och därtill anslutna
filialer. Med hänsyn till de geografiska och befolkningsmässiga förhållandena
torde därjämte mer rörliga former av biblioteksverksamhet genom bokbilar
o. dyl. i stor utsträckning bli erforderliga. Ett naturligt led i den organisatoriska
förändringen synes vidare vara att det kommunala biblioteket som »enhetsbibliotek»
svarar för biblioteksverksamhet och bokförsörjning även vid sjukvårdsinrättningar,
ålderdomshem och pensionärshem, fån g vårdsanstalter, truppförband
etc., i förekommande fall genom avtal med huvudmannen för respektive
institution. Kommunbiblioteket bör vidare i lämpliga former ge litteraturservice
åt folkbildningsarbetet. Därvid kan det exempelvis visa sig ändamålsenligt att
upprätta referensbestånd i förenings- och studielokaler. Slutligen bör i ökad
omfattning samverkan och samordning äga rum mellan folkbibliotek och skolbibliotek.

Den lämnade översikten ger vid handen, att behoven av åtgärder för de kommunala
bibliotekens del kan hänföras till tre huvudområden, nämligen förbättringar
upp till en viss minimistandard, breddning och intensifiering av bibliotekens
kulturförmedlande roll samt slutligen en organisatorisk omdaning i de nya
kommunblocken. Självfallet är de organisatoriska åtgärderna av stor betydelse
även för standard och verksamhetsformer och måste i flertalet fall bli utgångs -

punkt för utvecklingen. Efter ett genomförande av skatteutjämningsreformen
finns det anledning att från statligt håll stödja kommunbibliotekens utveckling
från andra utgångspunkter än tidigare. Dessa nya åtgärder bör främst inriktas
på rådgivning, service och utvecklingsarbete.

Därvidlag utgör kommunreformen en ny och väsentlig utgångspunkt för reformarbete.
Ett snabbt genomförande av eu biblioteksupprustning från kommunernas
sida medför betydande tekniska och organisatoriska problem. En lämplig
form för statliga stödåtgärder torde härvid vara att ge ledning för hur biblioteksverksamheten
lämpligen bör utformas i kommunblock eller större enheter, som
är sammansatta av ett antal kommuner med bibliotek av varierande standard.

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1965

Staten bör i olika former kunna stödja initiativ till sådant utvecklingsarbete på
biblioteksområdet. Därigenom skulle den fortsatta kommunala utbyggnaden av
biblioteksväsendet ges ett verksamt stöd i ett start- och omvälvningsskede för
att riktas mot rationella arbetsformer, samordning med andra bibliotek, särskilt
skolbibliotek, samt vidgade kulturella arbetsuppgifter.

Ut\ ecklingsarbete av angiven art bör redan nästa budgetår kunna organiseras
i ett antal områden i landet. Urvalet av lämpliga kommunala enheter bör ske på
grundval av kommunala initiativ och framställningar och om möjligt innefatta
olika områden med varierande biblioteksstandard. Sådana framställningar bör
bygga på en i samråd med skolöverstyrelsens biblioteksexpertis uppgjord utvecklingsplan.

Till stöd för biblioteksverksamheten i områden, i vilka utvecklingsarbete kommer
att organiseras i dessa former, bör statliga bidrag av engångsnatur kunna
utgå.

Vid sidan om detta särskilda utvecklingsstöd bör i andra områden tillfälliga
punktstöd för särskilda lokala initiativ kunna utgå, t. ex. till anskaffande av
bokbil, till speciell utrustning för musikåtergivning, till försök med olika former
av allmänkulturell verksamhet m. m. Sadana bidrag kan för en mindre kommun
innebära en väsentlig stimulans för biblioteksarbetet.

Väsentligt är att de erfarenheter som göres inom försöksområdena kommer
andra kommuner till godo genom lämpligt upplagd information. För detta ändamål
liksom för annat informationsmaterial med syfte att underlätta kommunernas
verksamhet på biblioteksområdet erfordras särskilda insatser från skolöverstyrelsens
sida.

Planerna för den i det föregående redovisade försöks- och utvecklingsverksamheten
måste för att ge avsett resultat ingående genomarbetas. Såväl detta arbete
som behovet av fortlöpande rådgivning och tillsyn samt uppföljning av försöksresultaten
torde medföra behov av en viss förstärkning av skolöverstyrelsens
resurser.

Som framgått av den tidigare redogörelsen för gällande bestämmelser avsättes
två procent av de bidrag som beviljats folkbiblioteken till en särskild, av
skolöverstyrelsen förvaltad fond för centrala åtgärder till främjande av folkbiblioteksväsendet.
Budgetåret 1963/64 uppgick avsättningen för denna fond till
drygt 130 000 kr. De medel som på detta sätt blivit tillgängliga har använts för
bidrag till Bibliotekstjänst i Lund, till folkbibliotekens korrespondensinstitut,
till försöksverksamhet, publikationer m. m. De ändamål som tillgodosetts på
detta sätt bör även i fortsättningen kunna stödjas. Detta bör emellertid inte
ske genom att medel avsättes till den särskilda fonden, när den särskilda bidragsgivningen
upphör. I stället bör de ändamål, för vilka bidrag utgått ur fonden, i
fortsättningen tillgodoses av de medel för olika åtgärder, som bör ställas till
biblioteksverksamhetens förfogande för utvecklingsåtgärder m. m. Förutom bidrag
som tidigare utgått ur den särskilda fonden, bör skolöverstyrelsen kunna
besluta om bidrag för de ändamål till vilka medel hittills anvisats under sär -

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

skilda anslagsposter för resekostnadsersättningar och traktamente vid biblioteksinspektion
från lands- och centralbibliotek, för bokförteckningar samt för bidrag
till tidskrifter och till Seriekommittén.

Jag förordar att ett belopp av 2 000 000 kr. ställes till skolöverstyrelsens förfogande
för verksamhet av det slag som i det föregående har redovisats. Det bör
uppdragas åt överstyrelsen att efter samråd med berörda organisationer till
Kungl. Maj:t inkomma med förslag med närmare föreskrifter om medlens fördelning
samt utvecklingsverksamhetens uppläggning och organisation. Skolöverstyrelsen
bör också vid utarbetandet av sina anslagsframställningar för nästföljande
budgetår beakta de organisatoriska förändringar beträffande överstyrelsens
bibliotekssektion som de i detta sammanhang aktualiserade ändrade
uppgifterna kan föranleda.

Centralbiblioteken har sedan länge haft en viktig uppgift som stöd åt den
kommunala biblioteksverksamheten. Som centralbibliotek fungerar i 20 av landets
län ett av de större kommunala biblioteken. I fyra län finns s. k. stifts- och
landsbibliotek, vilka bl. a. fungerar som centralbibliotek. För dessa bibliotek
gäller av Kungl. Maj:t utfärdade instruktioner, och en del av kostnaderna för
bibliotekens reguljära uppgifter bestrides av medel från särskilda riksstatsanslag.
För båda slagen av bibliotek utgår som förut redovisats ur förevarande anslag
särskilda bidrag för centralbiblioteksverksamheten.

Centralbibliotekens uppgift är att inom de för biblioteken bestämda områdena
biträda de lokala biblioteken genom att ombesörja direkt och kostnadsfri utlåning
av böcker för studieändamål, genom att utsända vandringsbibliotek och
genom att lämna biblioteken inom området råd beträffande bokinköp, böckernas
klassificering och katalogisering, planering av bibliotekslokaler m. m. Efter hand
har denna verksamhet vidgats och intensifierats, bl. a. genom bokbilar och bokbåtar.
Därjämte har utlåning och förmedling av speciell litteratur blivit av allt
större betydelse.

Centralbibliotekens betydelse för folkbibliotekens fortsatta utveckling har
betonats i olika sammanhang, och i den förut redovisade departementspromemorian
har en avsevärd förstärkning av det statliga stödet förordats. Remissmyndigheterna
har i huvudsak anslutit sig till detta föislag.

Avlösningen av bidragsgivningen innebär, att centralbibliotekens ställning i
förhållande till de lokala biblioteken i viss mån förändras. I fortsättningen kommer
nämligen grunden för de inspekterande uppgifterna att bortfalla, eftersom
det särskilda bidraget och de därtill knutna villkoren upphör. Emellertid bör
centralbiblioteken nu bli bättre utrustade att fungera som basbibliotek och ge
service åt kommunernas biblioteksverksamhet, samtidigt som deras viktiga rådgivande
uppgifter fortsätter. Genom utvecklade former för detta och med ökat
stöd för olika åtgärder från skolöverstyrelsens sida bör centralbibliotekens möjligheter
att verka för en höjd biblioteksstandard och ett rationellt biblioteksväsen
samt för ökat läsintresse avsevärt förbättras.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1065

Väsentligt är dessutom, att en fortsatt utbyggnad kommer till stånd i fråga
om centralbibliotekens utlånande och låneförmedlande verksamhet. För att
uppnå ökad effekt i detta avseende är det inte tillräckligt att centralbiblioteket
inom länet tillhandahåller bibliotek och enskilda litteratur ur det egna bokförrådet.
Därutöver bör dessa bibliotek i ökad utsträckning medverka vid den interurbana
låneverksamheten utom länet. Önskvärt vore att varje centralbibliotek
i denna verksamhet specialiserade sig på litteratur av en bestämd kategori,
vilket skulle medföra att landets centralbibliotek soin helhet i rationella former
bättre skulle kunna täcka folkbibliotekens behov av mera sällsynt litteratur. En
sålunda utökad verksamhet från centralbibliotekens sida bör på lämpligt sätt
samordnas med de centrala åtgärder av servicekaraktär, som jag i det föregående
förordat.

Vid sidan om den berörda landsomfattande låneverksamheten, som det med
nödvändighet erfordras ganska lang tid att utveckla, föreligger behov att sammanknyta
låneverksamheten inom vissa delar av landet för att uppnå förbättrad
låneservice. I olika sammanhang har diskuterats att indela landet i tre regioner
med vardera en lånecentral för utlåning till bibliotek och enskilda av sådan
speciallitteratur, som central- och landsbiblioteken i allmänhet inte kan ställa
till förfogande. Sedan några år finns en sådan lånecentral för södra Sverige inrättad
vid Malmö stadsbibliotek. Med hänsyn till de gynnsamma erfarenheterna
av denna verksamhet har i den förut berörda departementspromemorian föreslagits,
att en lånecentral skulle inrättas för Norrland vid Umeå stadsbibliotek.
Jag ansluter mig till detta förslag.

De här redovisade ökade kraven på regionala insatser bör föranleda en avsevärd
förstärkning av den härför avsedda bidragsgivningen. Jag förordar således,
att det till
högst 40 000 till högst 70 000 kr. per år. De medel som står till skolöverstyrelsens
förfogande för tilläggsbidrag till centralbibliotek, för vilka verksamheten på
grund av geografiska förhållanden eller liknande orsaker medför särskilt betungande
kostnader, bör samtidigt höjas från 60 000 till 100 000 kr.

Det belopp som ur förevarande anslag utgår till varje stifts- och landsbibliotek
för centralbiblioteksverksamhet bör höjas från 13 000 kr. till 40 000 kr. per år.
Det lägre beloppet för dessa bibliotek är motiverat av att biblioteken över andra
riksstatsanslag erhåller medel till avlöningar, omkostnader och bokinköp.

För lånecentralverksamheten i Malmö bör bidraget på grund av olika kostnadsstegringar
höjas från 60 000 till 80 000 kr. Samma belopp bör beräknas för
den av mig i det föregående förordade lånecentral verksamheten vid Umeå stadsbibliotek.
De här avsedda ökningarna av bidragsgivningen till centralbiblioteksoch
lånecentralverksamheten bör för helt budgetår beräknas till sammanlagt
(655 000 -{- 108 000 -f- 100 000 =) 863 000 kr. Eftersom införandet av det nya
skatteutjämningssystemet och därmed avlösningen av bidragsgivningen till folkbiblioteken
skall ske fr. o. m. den 1 januari 1966, bör emellertid det ökade stödet
åt centralbiblioteken beräknas från samma tidpunkt. För nästa budgetår kom -

19

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50 år 1965

mer ökningen av medelsbehovet för den här avsedda verksamheten således att
begränsas till halva det för helt budgetar beräknade beloppet. Sammanlagt kan
den för ändamålet avsedda anslagsposten härigenom beräknas uppgå till
(957 000 + 433 000 =) 1 390 000 kr.

Då som nämnts avlösningen av bidraget till den kommunala folkbiblioteksverksamheten
sker fr. o. m. den 1 januari 1960, innebär detta att de speciella
bidragen kommer att utgå för halva nästa budgetar. Enligt gällande grunder beräknas
bidraget för varje kalenderar pa grundval av kostnaderna enligt den före
årets ingång fastställda utgiftsstaten. Rekvisition av bidrag för ett visst kalenderår
kan på detta sätt inges i början av året. Utbetalning av de rekvirerade
medlen sker under hösten och till en mindre del under påföljande vår. Rekvisitions-
och utbetalningsförhållandena innebär, att 1965 års bidrag i sm helhet
kommer att belasta förevarande anslag för budgetåret 1965/66. Påföljande budgetår
bortfaller det däremot i sin helhet.

Som tidigare i olika sammanhang angivits avser bidragsavlösningen de bidrag
som utgår till kommunala bibliotek. I första hand avses därmed bidragsgivningen
till de kommunala folkbiblioteken. Även sjukhusbiblioteken har emellertid
företrädesvis kommunala (primärkommunala eller landstingskommun ala) huvudmän.
Avlösningen av bidragsgivningen till kommunala bibliotek bör med
hänsyn härtill innefatta även bidragsgivningen till sjukhusbiblioteken. I samband
med planeringen för det förut behandlade utvecklingsarbetet bör särskilt
de problem som sammanhänger med förbättrad biblioteksservice för sjuk\ ardsanstalter
kunna beaktas. I den mån bidrag utgår till andra huvudmän än kommuner,
bör skolöverstyrelsen kunna pröva, om särskilt bidrag bör utga ur de
medel som kommer att stå till överstyrelsens förfogande.

Medelsbehovet under nästa budgetår för bidragsgivningen till kommunala
folkbibliotek och sjukhusbibliotek fram till avlösningen av bidragen den 1 januari
1966 beräknar jag till 7 500 000 kr.

Utöver till kommunal folkbiblioteksverksamhet utgår enligt grunder som
närmare redovisats i det föregående bidrag till riksförbund för studiecirkelverksamhet
för folkbiblioteksverksamhet i samband med studiecirkelarbete. Bidraget
är sammankopplat med bidragen till de kommunala biblioteken på sådant sätt,
att det bidragsmaximum som gäller för kommun, avser det sammanlagda bidraget
till i kommunen befintliga bibliotek av folkbibliotekskaraktär, dvs. både det
kommunala biblioteket och eventuella studiecirkelbibliotek. Avlösningen av bidraget
till kommunala folkbibliotek innebär, att den nuvarande bidragskonstruktionen
inte kan bibehållas oförändrad för studiecirkelbibliotekens del. Därtill
kommer, att bidragssystemet är invecklat och föråldrat. I den särskilda promemorian
har också föreslagits att bidragsgivningen till studiecirkelbiblioteken
skulle läggas om. Förslaget innebär, att de nuvarande detaljerade reglerna helt
slopas. I stället bör studieförbunden erhålla ett klumpbidrag, som dessa får fördela
mellan dem tillhöriga bibliotek. Fördelningen mellan studieförbunden av
det totalt tillgängliga beloppet bör grunda sig på den genomsnittliga fördelningen

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

av biblioteksbidragen mellan förbunden under den senaste femårsperioden. Det
totala belopp som på detta sätt bör stå till förfogande bör för varje år avvägas i
budgetsammanhang. Medelsbehovet torde successivt komma att minska, eftersom
kommunaliseringen av de här avsedda biblioteken kan väntas fortsätta.
De nya grunderna bör tillämpas för bidragsgivning avseende tid fr. o. m. den
1 januari 1966. Under nästa budgetår utbetalas bidrag avseende år 1965, och
medelsbehovet härför beräknar jag till 260 000 kr.

Ur förevarande anslag utgår för innevarande budgetår bidrag till Svenska
sjömansbiblioteket med högst 115 000 kr. och till Sigtunastiftelsens bibliotek
med 6 500 kr. Jag förordar att dessa bidrag beräknas enligt oförändrade grunder
för nästa budgetår.

I 1965 års statsverksproposition (bil. 10 s. 231) har jag under anslaget
Grundskolor m. m.: Särskilt stöd åt undervisningen i rikets nordligaste gränsorter
m. m. förordat att det särskilda bidraget till biblioteksverksamhet i Tornedalen
i fortsättningen skall bestridas ur anslaget Bidrag till folkbibliotek. Med
anledning härav beräknar jag i detta sammanhang ett bidrag för ändamålet av
78 000 kr., vilket i förhållande till bidraget för innevarande budgetår innebär en
ökning med 3 000 kr.

Bidraget till biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet bör utgå enligt
oförändrade grunder, och jag beräknar härför ett till 20 000 kr. avrundat belopp.

Till de av skolöverstyrelsen anordnade bibliotekskurserna utgår för innevarande
budgetår ett belopp av 229 000 kr. I sina förslag till anslagsäskanden har
skolöverstyrelsen föreslagit, att de kurskostnader, som hänför sig till utbildningen
av skolbibliotekarier i fortsättningen borde bestridas ur anslaget Lärares
fortbildning m. m. Jag ansluter mig till detta förslag. Det belopp som hänför sig
till utbildningskostnader på folkbiblioteksområdet bör under detta anslag upptagas
med ett belopp av 140 000 kr.

Jag vill i detta sammanhang anmäla, att jag har för avsikt att senare föreslå
Kungl. Maj:t att tillsätta en särskild utredning rörande utbildningsfrågorna på
biblioteksområdet. Förutom utbildning för folkbiblioteken bör en sådan utredning
ta upp olika utbildningsfrågor för personal på angränsande biblioteksområden.

Vad jag i det föregående förordat innebär, att medelsbehovet under detta
anslag för nästa budgetår kommer att uppgå till (2 000 000 + 1 390 000 +
7 500 000 -j- 260 000 -f- 115 000 -f- 6 500 -|- 78 000 -j- 20 000 -j- 140 000 “) avrundat
11 510 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1965/66 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 11 510 000 kr.

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Monica Dillner

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1965

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning........................

2. Nuvarande förhållanden.........................

3. Förslag till omläggning av stödet till folkbiblioteken m. m

Promemorian ..........................

Yttranden över promemorian.....................

Anslagsfrågor för budgetåret 1965/66 ..................

4. Departementschefen ...............