Knngl. Maj.ts proposition nr 37 är 1965
1
Nr 37
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av
priserna på fisk under budgetåret 1965/66; given
Stockholms slott den 26 februari 1965.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Eric Holmquist
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att priserna på fisk samt importen och exporten
av fisk under budgetåret 1965/66 regleras enligt i huvudsak samma grunder
som innevarande budgetår. ^
Härjämte förordas att principbeslut fattas att från den 1 juli 1966 avveckla
bestämmelserna för regleringen av handeln med fisk samt att från
samma tidpunkt införa ett nytt system för stödet till strömmingsfisket.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 37
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1965
Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
26 februari 1965.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets Övriga ledamöter anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, vissa frågor angående
regleringen av priserna på fisk och anför.
I. Inledning
Statens jordbruksnämnd har i skrivelse den 10 februari 1965 framlagt
förslag beträffande dels reglering av priserna på fisk under budgetåret
1965/66, dels viss omläggning av stödet till strömmingsfisket fr. o. m. den
1 juli 1966. Jordbruksnämnden anmäler, att representanter för vederbörande
fiskarorganisationer samt för fiskhandeln och industrin har till nämnden
framfört sina synpunkter på frågan om de fortsatta regleringarna på
fiskets område. Förslaget rörande stödet till strömmingsfisket grundas på
överenskommelse mellan jordbruksnämnden och representanter för Ostkustfisk
centralförening u. p. a. och Svenska Ostkustfiskarenas Centralförbund.
Överläggningar har skett med jordbruksnämndens råd beträffande
prisregleringsfrågor på fiskets område. Nämnden har även samrått med
fiskeristyrelsen.
II. Nuvarande förhållanden
Inneborden av pris- och handelsregleringen. I förordningen den 30 maj
1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m. meddelas bestämmelser
om reglering av handeln med fisk och om prisregleringsavgift
på fisk. Importen och exporten av fisk och fiskprodukter regleras med
stöd av kungörelsen den 14 mars 1947 (nr 82) angående allmänt importförbud
samt förordningarna den 5 juni 1953 (nr 372 och 374) angående
reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur resp. utförseln av
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år /.%''<»
vissa slag av fisk och skaldjur in. m. Enligt sistnämnda förordningar
fordras i princip tillstånd av statens jordbruksnämnd för import och export
av fisk och fiskprodukter.
Regleringen av priserna på fisk är i viss mån olika för väst- och sydkustens
regleringsområden och för ostkustens regleringsområdc. Prisregleringen
inom de två förstnämnda områdena innebär att jordbruksnämnden,
efter överläggningar med fiskarorganisationerna, fastställer minimipriser }>å
de viktigaste fiskslagen. Den fisk, som inte kan säljas till minimipris, övertas
av särskilda prisregleringsföreningar, Västkustfisk, förening u. p. a., och
Sydkustfisk, förening u. p. a. Föreningarna säljer fisken för export — i
färskt eller berett skick — eller inom landet t. ex. för framställning av konserver
och fiskmjöl. Föreningarna får vissa i förväg bestämda statliga bidrag,
s. k. pristillägg. Den del av dessa medel, som ej behöver tas i anspråk,
överförs till konjunkturutjämningsfonder, som bildats av prisregleringsföreningarna.
Föreningarna betalar till fiskaren ell s. k. garantipris, som fastställs
av föreningen i förväg med hänsyn till beräknade försäljningsmöjligheter
och erhållna pristillägg. Garantipriset är således det pris, som fiskaren
lägst kan påräkna för sina leveranser av fisk. Beträffande utformningen
av regleringssystemet i övrigt hänvisas till prop. 1946:232, 1948: 48,
1951: 81 och 1962: 58.
Prisregleringen inom ostkustens regleringsområde är knuten till den år
1935 genomförda handelsregleringen på strömming. Denna innebär att endast
auktoriserade fiskförsäljningsföreningar har rätt att för återförsäljning
motta färsk strömming från fiskare. Föreningarna bestämmer sedan
det pris, som strömmingen skall betinga vid försäljning till olika ändamål.
Jordbruksnämnden utbetalar årligen till föreningen Ostkustfisk (centralorganisation
för de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna) s. k. prisutjämningsbidrag.
Dessa används såsom tillskott till de priser föreningarna
erhåller vid försäljning av strömming, som inte kan avsättas till färskkonsumtion
eller rökning inom landet. Närmare uppgifter rörande innebörden
och utformningen av prisregleringen finns i prop. 1962: 58.
Kostnaderna för prisregleringen på fisk täcks av prisreglerings- och införselavgifter,
som tillförs den av jordbruksnämnden förvaltade prisregleringskassan
för fisk. Prisregleringsavgifter tas upp på såväl svenskfångad
som importerad saltvattenfisk och erläggs av förstahandsköpare av fisk
in. fl. På västkusten upptas prisregleringsavgift f. n. på flertalet fiskslag.
För svenskfångad fisk, som förs i land på syd- och ostkusten, uttas avgift
endast på sill (strömming). Fisk som övertas av prisrcgleringsföreningarna
på väst- och sydkusten är ej avgiftsbelagd. Det är ej heller den strömming
på ostkusten som säljs för annat ändamål än färskkonsumlion eller rökning.
Regleringsavgiften utgör nu 3 ro av inköpspriset för svenskfångad
fisk, som förs i land på väst- och sydkusten, samt tre öre per kg för ström
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1965
ming, som förs i land på ostkusten. Avgiften på importerad fisk fastställs sa
att den motsvarar avgiften på svenskfångad fisk.
Införselavgifter upptas på viss filéad fisk. Under år 1964 har denna
avgift vid import från EFTA-länderna sänkts med 4,5 öre per kg för frysta
filéer. Införselavgifterna uppgår nu vid import, som i tullhänseende är
berättigad till områdesbehandling enligt EFTA-konventionen, till 13,5 öre
per kg av varans nettovikt för fryst filéad torsk, kolja, gråsej, vitling och
kungsfisk samt till 25 öre per kg för färsk eller kyld filéad torsk, kolja,
gråsej och vitling. Vid annan införsel uppgår införselavgiften till 45 öre
per kg för färsk, kyld eller fryst filéad torsk, kolja, gråsej, vitling och
kungsfisk.
Prisregleringsföreningarnas behov av rörelsekapital täcks till stor del av
deras konjunkturutjämningsfonder. Föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk
kan vidare erhålla statlig garanti för lån i Sveriges Kreditbank intill
3 milj. kr. resp. 2 milj. kr.
Enligt gällande grunder för importregleringen av fisk och fiskprodukter
äger jordbruksnämnden begränsa importen i den omfattning som är nödvändig
för att upprätthålla prisregleringssystemet. I frågor av allmänt
intresse beträffande tillämpningen av importregleringen inhämtar jordbruksnämnden
synpunkter från det av nämnden inrättade fiskimportrådet.
Detta består av representanter för fiskare, handel, beredare och
konsumenter.
Vid tillämpningen av importregleringen medger nämnden import utan
licens av vissa fiskvaror från bl. a. OECD-länderna. För flertalet övriga
tiskvaror utfärdar nämnden generella importlicenser. Vara, som tagits upp
på sådan licens, får införas under förutsättning att fisken inköpts i fast
räkning och att den inte införts direkt från fiskebåt, s. k. direktlandning.
I vissa fall utfärdas s. k. individuell licens, som kan innebära, att importen
kvantitativt regleras. I praktiken har under senare år kvantitativa importrestriktioner
upprätthållits i huvudsak endast på färsk och fryst sill, torsk
och spillånga.
Som en följd av EFTA-konventionen har tullarna på fiskkonserver o. d.
samt införselavgifterna på frysta filéer av torsk, kolja, gråsej, vitling och
kungsfisk vid införsel från länder anslutna till EFTA sänkts i olika omgångar.
Fr. o. in. den 31 december 1964 utgår tullarna och avgifterna med
30 % av de belopp, som gäller vid införsel från länder utanför frihandelsområdet.
Som ett led i avvecklingen av de kvantitativa importrestriktionerna
har i enlighet med konventionsbestämmelserna globalkontingenterna höjts
för sådana fiskvaror, för vilka EFTA-konventionens förpliktelser gäller
och för vilka införsel inte kunnat ske utan licens. Globalkontingenterna kan
dock — utom såvitt de gäller frysta sill- och makrillfiléer — anses vara
nominella, då import redan före år 1960 medgetts utan kvantitativ begränsning.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1963
I kungörelsen den 6 maj 1949 (nr 179) om förbud mot försäljning av
islandssill under viss tid av året föreskrivs att kryddad, salt eller sockersaltad
islandssill ej utan jordbruksnämndens tillstånd får säljas till forbrukare
under tiden den 1 augusti—den 30 november. Syftet med dessa bestämmelser
är att göra det möjligt att skydda avsättningen inom landet av
salt fladensill. Under de senaste åtta åren har försälj uingsförbud ej upprätthållits.
Jordbruksnämnden har varje år utfärdat ett generellt tillstånd.
Ej heller har importbegränsande åtgärder vidtagits i fråga om beredd sill.
Gällande exportreglering av fisk och fiskprodukter innebär i princip
att av jordbruksnämnden utfärdad licens fordras för export. S. k. villkorlig
licensfrihet tillämpas. Detta innebär, att dessa varor under vissa förutsättningar
får exporteras utan licens till i huvudsak de länder, som inte
har centraliserad import. En av de förutsättningar, som jordbruksnämnden
uppställer för licensfriheten, är att fisken skall vara inköpt enligt gällande
bestämmelser om reglering av handeln med fisk samt om prisreglering
beträffande fisk.
Exporten till länder med centraliserad import sker i enlighet med särskild
överenskommelse mellan föreningarna Ostkustfisk, Sydsvensk exportfisk,
Västkustfisk och Fiskkonservfabrikernas förening ävensom företrädare
för exporthandeln med färsk och fryst fisk samt svensk saltsill. Den
närmare innebörden av denna överenskommelse redovisades i prop. 1962. 58
s. 22. I denna proposition redogjordes även för det s. k. fiskexportrådet.
Fångst- och prisutveckling m. m. Utvecklingen inom saltsjöfisket av antalet
fiskare och fiskebåtar, fångst- och prisutvecklingen inom saltsjöfisket,
exporten och importen av fisk och fiskprodukter, fiskkonsumtionen inom
landet, prisutvecklingen för fiskets förnödenheter, lönsamheten inom fisket
samt det ekonomiska utfallet av prisregleringen på fisk framgår av följande
tabeller.1
Antalet yrkesfiskare har under år 1964 fortsatt att minska på samtliga
kuststräckor. Minskningen är störst på ostkusten. I fråga om fiskebåtarna
har en fortsatt övergång skett till båtar med allt större motorstyrka.
Det svenska havsfiskets avkastning beräknas under år 1964 ha ökat med
38 milj. kg till 378 milj. kg. Värdet beräknas ha stigit med 20 milj. kr. till
236 milj. kr. Den ökade fångsten hänför sig till västkusten och avser i sin
helhet sill som används för att framställa sillolja. Värdet av fångsten har
dock stigit på samtliga kuststräckor. I utlandet har direkt ilandförts omkring
212 milj. kg med ett värde av 87 milj. kr. Under år 1964 har fångstbegränsningar,
såvitt avser prisreglerade fiskslag, upprätthållits på konsumtionssill
(inkl. strömming) och makrill.
Viss höjning har skett av priserna på sill, som under år 1964 direkt -
1 Tabellerna återfinns på s. 7—12.
lf Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 37
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1965
landats i utlandet. Även priserna på den inhemska marknaden har i allmänhet
stigit för de viktigaste fiskslagen.
Utrikeshandeln med fisk och fiskprodukter har år 1964 liksom tidigare
år avsett export av prisbillig fisk, främst sill, samt import av dyrare fisk
och beredda fiskvaror. Exporten av fisk och fiskprodukter, inkl. direktlandning
i utlandet, beräknas ha uppgått till 238 milj. kg med ett värde av
128 milj. kr. Utlandslandningarnas andel av den totala fiskexporten har
stigit till 89 % av kvantiteten och till 68 % av värdet. Importen av fisk
och fiskprodukter har ökat med 5 milj. kg och med 27 milj. kr. till ca 65
milj. kg och 188 milj. kr. Konsumtionen av färsk och fryst fisk samt skaldjur
torde ha ökat med omkring 5 milj. kg till 123 milj. kg under år 1964.
Häri ingående andel importerade färska och frysta fiskvaror beräknas ha
stigit från 32 % år 1963 till 34 % år 1964. Förbrukningen av konserver
och annan beredd fisk beräknas uppgå till oförändrat 40 milj. kg.
Priserna på förnödenheter erforderliga för fisket har inte undergått större
ändringar under år 1964. Kostnaderna för reparationer och montering
av redskap m. m. har dock ökat.
Vissa undersökningar rörande fiskets lönsamhet visar, att det beräknade
nettot av fisket liksom den taxerade nettointäkten under år 1962 ökat
för fiskare på såväl syd- som västkusten, medan en mindre nedgång noterats
på ostkusten. Under år 1963 beräknas inkomsterna totalt sett ha försämrats,
medan de under år 1964 förbättrats även i förhållande till 1962
års läge.
Under år 1964 har reglerings- och införselavgifterna på fisk uppgått till
3,9 milj. kr., varav 2,6 milj. kr. utgjorde avgifter på importfisk. Härutöver
har prisregleringskassan för fisk tillförts räntor på 1,4 milj. kr. Utbetalningarna
från kassan uppgick sammanlagt till 4,2 milj. kr., varav till prisregleringsföreningarna
utbetalats 3,8 milj. kr. Behållningen i kassan var
den 31 december 1964 27,8 milj. kr. mot 26,7 milj. kr. ett år tidigare.
Prisregleringsföreningarnas ekonomiska ställning anses vara relativt tillfredsställande.
Under år 1964 har de av föreningarna Västkustfisk och
Sydkustfisk övertagna fiskkvantiteterna minskat starkt. Enligt preliminära
uppgifter har föreningen Västkustfisk totalt övertagit 16,6 milj. kg
fisk, främst sill, för 7,6 milj. kr. Föreningen Sydkustfisk har övertagit 2,2
milj. kg sill för ca 600 000 kr. Föreningen Ostkustfisk beräknas år 1964 ha
prisreglerat 3,5 milj. kg strömming, varav ca 300 000 kg exporterats.
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1965
7
Tabell 1. Antal fiskare vid saltsjöfisket 1935—1963
(Indextal: 1935/39 = 100)
År |
Ostkusten (norr om Blekinge) |
Sydkusten (Blekinge och Skåne) |
||||||
Yrkes- fiskare |
Binä- rings- fiskare |
Summa |
In- dextal |
Yrkes- fiskare |
Binä- rings- fiskare |
Summa |
In- dextal |
|
1935/39 .......... |
4 580 |
7 437 |
12 017 |
100 |
2 480 |
1 128 |
3 608 |
100 |
1940/44 .......... |
5 432 |
6 921 |
12 353 |
103 |
2 558 |
1 409 |
3 967 |
no |
1Q45/49 .......... |
5 255 |
6157 |
11 412 |
95 |
2 662 |
1 363 |
4 025 |
112 |
1950/54 .......... |
3 786 |
5 677 |
9 463 |
79 |
2 213 |
1 152 |
3 365 |
93 |
1955.............. |
3 007 |
5 549 |
8 556 |
71 |
1 913 |
1098 |
3 011 |
83 |
1956.............. |
2 768 |
5 666 |
8 434 |
70 |
1 831 |
1 065 |
2 896 |
80 |
1957.............. |
2 479 |
5 716 |
8 195 |
68 |
1 772 |
1 016 |
2 788 |
77 |
1958.............. |
2 349 |
5 699 |
8 048 |
67 |
1 765 |
942 |
2 707 |
75 |
1959.............. |
2 338 |
5 684 |
8 022 |
67 |
1 721 |
985 |
2 706 |
75 |
1960.............. |
2 225 |
5 543 |
7 768 |
65 |
1 690 |
887 |
2 577 |
71 |
1961.............. |
2 070 |
5 457 |
7 527 |
63 |
1 655 |
856 |
2 511 |
70 |
1962.............. |
1 973 |
5 422 |
7 395 |
61 |
1 600 |
789 |
2 389 |
66 |
1963.............. |
1 788 |
5 476 |
7 264 |
60 |
1 556 |
615 |
2171 |
60 |
År |
Västkusten (Hallands län, Göte-borgs och Bohus län) |
Samtliga kuststräckor |
||||||
Yrkes- fiskare |
Binä- rings- fiskare |
Summa |
In- dextal |
Yrkes- fiskare |
Binä- rings- fiskare |
Summa |
In- dextal |
|
1Q35/39 .......... |
6 586 |
1 406 |
7 992 |
100 |
13 646 |
9 971 |
23 617 |
100 |
1040/44 .......... |
6 749 |
1 247 |
7 996 |
100 |
14 739 |
9 577 |
24 316 |
103 |
104.6/49 .......... |
7 231 |
1 258 |
8 489 |
106 |
15 148 |
8 778 |
23 926 |
101 |
1060/54 .......... |
6 826 |
1 160 |
7 986 |
100 |
12 825 |
7 989 |
20 814 |
88 |
1955.............. |
6 058 |
1 076 |
7 134 |
89 |
10 978 |
7 723 |
18 701 |
79 |
1956.............. |
5 749 |
1 012 |
6 761 |
85 |
10 348 |
7 743 |
18 091 |
77 |
1957.............. |
5 583 |
970 |
6 553 |
82 |
9 834 |
7 702 |
17 536 |
74 |
1.......... |
5 400 |
963 |
6 363 |
80 |
9 514 |
7 604 |
17 118 |
72 |
1959.............. |
5 291 |
942 |
6 233 |
78 |
9 350 |
7 611 |
16 961 |
72 |
1960.............. |
5 126 |
910 |
6 036 |
76 |
9 041 |
7 340 |
16 381 |
69 |
1961.............. |
5 242 |
873 |
6 115 |
77 |
8 967 |
7 186 |
16153 |
68 |
1962.............. |
5 021 |
845 |
5 866 |
73 |
8 594 |
7 056 |
15 650 |
66 |
1963.............. |
4 956 |
905 |
5 861 |
73 |
8 300 |
6 996 |
15 296 |
65 |
Anm. Uppgifterna är hämtade från den officiella fiskeristatistiken. Enligt instruktionen löi
statistikinsamlarna skall som yrkesfiskare anses person, som har sill huvudsakliga inkomst av
fisket. Lokala skiljaktigheter förekommer emellertid i fråga om gränsdragningen mellan yrkesoch
binäringsfiskare. För 1963 är uppgifterna preliminära.
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1965
Tabell 2. Antal fiskebåtar 1935/39, 1948/52, 1953/57 och 1958—1963
År |
Däckade båtar med motor |
Öppna båtar med motor |
Sum- |
|||||||||
ma |
||||||||||||
Hkr |
Sum- |
Hkr |
Sum- |
båtar |
||||||||
ma |
ma |
med |
||||||||||
1— |
11— |
31— |
91— |
151— |
>200 |
1—5 |
6— |
>10 |
motor |
|||
10 |
30 |
90 |
150 |
200 |
10 |
|||||||
Ostkusten |
||||||||||||
1935/39 .... |
388 |
4 636 |
5 024 |
|||||||||
1948/52 ____ |
834 |
535 |
21 |
1 |
— |
— |
1 391 |
3 178 |
1 509 |
109 |
4 796 |
6 187 |
1953/57 ____ |
590 |
609 |
37 |
12 |
3 |
— |
1 251 |
3 047 |
1 578 |
200 |
4 825 |
6 076 |
1958........ |
420 |
514 |
53 |
31 |
12 |
1 |
1 031 |
2 940 |
1 492 |
283 |
4 715 |
5 746 |
1959........ |
370 |
502 |
50 |
37 |
12 |
9 |
980 |
2 963 |
1 498 |
324 |
4 785 |
5 765 |
1960........ |
328 |
493 |
59 |
36 |
17 |
8 |
941 |
2 834 |
1 467 |
303 |
4 604 |
5 545 |
1961........ |
290 |
469 |
74 |
43 |
20 |
11 |
907 |
2 822 |
1 454 |
310 |
4 586 |
5 493 |
1962........ |
249 |
442 |
81 |
50 |
24 |
15 |
861 |
3 196 |
1 430 |
356 |
4 982 |
5 843 |
1963........ |
187 |
386 |
88 |
51 |
28 |
15 |
755 |
3 376 |
1 476 |
393 |
5 245 |
6 000 |
Sydkusten |
||||||||||||
1935/39 .... |
749 |
459 |
1 208 |
|||||||||
1948/52 ____ |
314 |
302 |
122 |
36 |
— |
— |
774 |
563 |
111 |
7 |
681 |
1 455 |
1953/57 ____ |
321 |
265 |
124 |
57 |
3 |
2 |
772 |
640 |
145 |
18 |
803 |
1 575 |
1958........ |
291 |
229 |
86 |
74 |
21 |
12 |
713 |
679 |
164 |
21 |
864 |
1 577 |
1959........ |
282 |
220 |
75 |
74 |
27 |
16 |
694 |
670 |
172 |
29 |
871 |
1 565 |
1960........ |
265 |
206 |
61 |
73 |
38 |
19 |
662 |
695 |
167 |
29 |
891 |
1 553 |
1961........ |
256 |
213 |
60 |
70 |
40 |
23 |
662 |
666 |
196 |
32 |
894 |
1 556 |
1962........ |
160 |
197 |
60 |
78 |
35 |
37 |
567 |
659 |
241 |
42 |
942 |
1 509 |
1963........ |
93 |
218 |
58 |
64 |
41 |
44 |
518 |
638 |
237 |
45 |
920 |
1 438 |
Västkusten |
||||||||||||
1935/39 .... |
1 345 |
496 |
1 841 |
|||||||||
1948/52 .... |
432 |
199 |
347 |
318 |
162 |
— |
1 458 |
660 |
256 |
21 |
937 |
2 395 |
1953/57 ____ |
415 |
191 |
297 |
217 |
158 |
125 |
1 403 |
688 |
311 |
33 |
1 032 |
2 435 |
1958........ |
393 |
180 |
239 |
173 |
145 |
175 |
1 305 |
653 |
342 |
42 |
1 037 |
2 342 |
1959........ |
398 |
172 |
229 |
171 |
133 |
196 |
1 299 |
657 |
363 |
47 |
1 067 |
2 366 |
1960........ |
378 |
179 |
204 |
159 |
106 |
245 |
1 271 |
655 |
338 |
36 |
1 029 |
2 300 |
1961........ |
338 |
174 |
186 |
187 |
84 |
311 |
1 280 |
671 |
359 |
42 |
1 072 |
2 352 |
1962........ |
274 |
156 |
163 |
185 |
75 |
347 |
1200 |
845 |
410 |
77 |
1 332 |
2 532 |
1963........ |
254 |
149 |
140 |
159 |
102 |
357 |
1 161 |
764 |
394 |
106 |
1 264 |
2 425 |
Samtliga |
||||||||||||
kuststräckor |
||||||||||||
1935/39 .... |
2 482 |
5 591 |
8 073 |
|||||||||
1948/52 ____ |
1 580 |
1 036 |
490 |
355 |
162 |
— |
3 623 |
4 401 |
1 876 |
137 |
6 414 |
10 037 |
1953/57 ____ |
1 326 |
1065 |
458 |
286 |
163 |
128 |
3 426 |
4 375 |
2 034 |
251 |
6 660 |
10 086 |
1958........ |
1 104 |
923 |
378 |
278 |
178 |
188 |
3 049 |
4 272 |
1 998 |
346 |
6 616 |
9 665 |
1959........ |
1 050 |
894 |
354 |
282 |
172 |
221 |
2 973 |
4 290 |
2 033 |
400 |
6 723 |
9 696 |
1960........ |
971 |
878 |
324 |
268 |
161 |
272 |
2 874 |
4 184 |
1 972 |
368 |
6 524 |
9 398 |
1961........ |
884 |
856 |
320 |
300 |
144 |
345 |
2 849 |
4 159 |
2 009 |
384 |
6 552 |
9 401 |
1962........ |
683 |
795 |
304 |
313 |
134 |
399 |
2 628 |
4 700 |
2 081 |
475 |
7 256 |
9 884 |
1963........ |
534 |
753 |
286 |
274 |
171 |
416 |
2 434 |
4 778 |
2 107 |
544 |
7 429 |
9 863 |
Anm. För 1963 är uppgifterna preliminära. — I SOS Fiske redovisas också fiskebåtar utan
motor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1965
9
Tabell 3. Saltsjöfiskets avkastning, fördelad på olika fångstområden, mängd, värde samt
procentuell fördelning 1935—1964
År |
Ostkusten |
Sydkusten |
Västkusten |
Totalfångst |
Därav ilandfört |
|||||
i utrikes |
||||||||||
Milj. kg |
% |
Milj. kg |
O/ /o |
Milj.kg |
0/ /O |
Milj. kg |
% |
Milj. kg |
O/ /o |
|
Fångstmängd |
||||||||||
1935/39 |
31,9 |
27 |
11,9 |
10 |
75,6 |
63 |
119,4 |
100 |
14,8 |
12 |
1940/44 |
37,0 |
31 |
19,3 |
16 |
64,1 |
53 |
120,4 |
100 |
1,7 |
1 |
1945/49 1950/54 |
27,9 28,2 |
17 14 |
24,2 30,4 |
14 16 |
115,6 138,2 |
69 70 |
167.7 196.8 |
100 100 |
12,6 30,2 |
8 15 |
1955 |
30,1 |
14 |
34,1 |
15 |
155,3 |
71 |
219,5 |
100 |
45,0 |
21 |
1956 |
24,3 |
12 |
33,1 |
17 |
140,0 |
71 |
197,4 |
100 |
35,8 |
18 |
1957 |
24,2 |
11 |
40,0 |
18 |
157,9 |
71 |
222,1 |
100 |
38,0 |
17 |
1958 |
27,2 |
11 |
37,8 |
16 |
173,0 |
73 |
238,0 |
100 |
66,8 |
28 |
1959 |
29,6 |
11 |
37,1 |
14 |
201,3 |
75 |
268,0 |
100 |
82,0 |
31 |
1960 |
25,7 |
10 |
42,6 |
16 |
190,8 |
74 |
259,1 |
100 |
65,2 |
25 |
1961 |
24,8 |
9 |
43,4 |
16 |
199,1 |
75 |
267,3 |
100 |
85,3 |
32 |
1962 |
23,8 |
8 |
45,4 |
16 |
223,6 |
76 |
292,8 |
100 |
117,6 |
40 |
19631 |
23,0 |
7 |
39,0 |
11 |
278,0 |
82 |
340,0 |
100 |
161,5 |
47 |
19641 |
24,0 |
7 |
35,0 |
9 |
319,0 |
84 |
378,0 |
100 |
211,9 |
56 |
År |
Ostkusten |
Sydkusten |
Västkusten |
Totalfångst |
Därav ilandfört |
|||||
Milj. kr |
0/ /o |
Milj. kr |
% |
Milj. kr |
0/ /o |
Milj. kr |
0/ /O |
Milj. kr |
0/ /o |
|
Fångstvärde |
||||||||||
1935/39 |
8,3 |
28 |
3,7 |
13 |
17,6 |
59 |
29,6 |
100 |
3,1 |
10 |
1940/44 |
26,3 |
31 |
13,5 |
16 |
45,8 |
53 |
85,6 |
100 |
0,3 |
0 |
1945/49 |
23,8 |
23 |
14,0 |
14 |
65,4 |
63 |
103,2 |
100 |
7,0 |
7 |
1950/54 |
24,2 |
21 |
18,1 |
15 |
74,0 |
64 |
116,3 |
100 |
10,8 |
9 |
1955 |
23,8 |
18 |
23,2 |
17 |
88,5 |
65 |
135,5 |
100 |
16,1 |
12 |
1956 |
22,9 |
17 |
21,1 |
16 |
88,8 |
67 |
132,8 |
100 |
16,7 |
13 |
1957 |
23,2 |
16 |
25,2 |
17 |
100,5 |
67 |
148,9 |
100 |
17,9 |
12 |
1958 |
23,2 |
15 |
24,9 |
16 |
106,1 |
69 |
154,2 |
100 |
29,7 |
19 |
1959 |
26,7 |
16 |
26,5 |
15 |
117,7 |
69 |
170,9 |
100 |
33,8 |
20 |
1960 |
25,3 |
15 |
27,0 |
15 |
120,2 |
70 |
172,5 |
100 |
30,1 |
17 |
1961 |
28,4 |
15 |
29,0 |
15 |
130,7 |
70 |
188,1 |
100 |
40,6 |
22 |
1962 |
26,6 |
12 |
31,3 |
14 |
159,9 |
74 |
217,8 |
100 |
69,9 |
32 |
19631 |
26,0 |
12 |
29,0 |
13 |
161,0 |
75 |
216,0 |
100 |
67,6 |
31 |
19641 |
28,0 |
12 |
31,0 |
13 |
177,0 |
75 |
236,0 |
100 |
86,6 |
37 |
1 Uppgifterna är hämtade ur den officiella statistiken utom för 1963 och 1964, då de är
beräknade av jordbruksnämnden.
Anm. Med »Västkusten» avses fångstområdena Kattegatt, Skagerack, Nordsjön och avlägsnare
vatten; »Sydkusten» inkluderar Öresund. Avrens är inkluderat i fångstmängdsuppgifterna
fr o. m. 1949 men däremot icke för åren dessförinnan. Det totala avrenset har för 1945/1948
utgjort i genomsnitt 8,7 milj. kg. Fr. o. m. 1949 är i ilandföringen i utrikes hamnar inkluderad
s. k. skrapfisk. Sådan fisk ingår däremot ej i motsvarande siffror för åren dessförinnan och
därmed ej heller i kolumnerna »Västkusten* och »Totalfångst». Före 1949 torde ilandföringen
av skrapfisk i utlandet ha varit obetydlig.
Tabell 4. Genomsnittliga fiskarpriser och minimipriser på fisk under tiden juli 1960—september 1964, öre/kg
Tid |
Västkusten |
Sydkusten |
Genom-snittet av |
|||||||||||||||||
Genomsnittliga fiskarpriser1 |
Minimipriser2 |
Genomsnittliga fiskarpriser |
Minimipriser |
3 |
||||||||||||||||
All fisk2 |
Sill (färsk |
Torsk |
Ma- krill |
Annan fisk2 |
Sill |
Sill |
j Torsk nr 1 |
Torsk |
Makrill |
Sill |
Torsk |
Sill |
Sill |
Torsk |
Torsk |
|||||
1960 |
||||||||||||||||||||
3:e kv. |
67,7 |
48,0 |
118,3 |
95,9 |
138,8 |
64 |
(48) |
41 |
(33) |
69 |
59 |
61 |
(44) |
54,4 |
62,6 |
68 |
58 |
58 |
55 |
137 0 |
4:e kv. |
60,1 |
45,1 |
141,7 |
61,5 |
135,2 |
61 |
(46) |
37 |
(32) |
69 |
59 |
59 |
(44) |
64,5 |
65,8 |
68 |
58 |
58 |
55 |
145,2 |
1961 |
||||||||||||||||||||
l:a kv. |
62,0 |
41,1 |
133,4 |
61,9 |
148,6 |
53 |
(40) |
33 |
(24) |
69 |
59 |
59 |
(44) |
70,8 |
64,8 |
68 |
58 |
59 |
56 |
140 5 |
2:a kv. |
98,7 |
47,3 |
108,6 |
85,5 |
127,6 |
53 |
(38) |
33 |
(24) |
69 |
59 |
63 |
(44) |
57,0 |
67,4 |
68 |
58 |
59 |
56 |
141 5 |
3:e kv. |
70,1 |
50,2 |
102,6 |
92,1 |
125,0 |
64 |
(48) |
44 |
(33) |
75 |
63 |
63 |
(44) |
56,0 |
65,6 |
68 |
58 |
63 |
60 |
149 2 |
4:e kv. |
77,3 |
50,5 |
131,6 |
91,6 |
136,6 |
64 |
(48) |
44 |
(33) |
75 |
63 |
59 |
(44) |
61,2 |
71,6 |
68 |
58 |
63 |
60 |
150*2 |
1962 |
||||||||||||||||||||
l:a kv. |
70,1 |
51,4 |
87,2 |
79,1 |
118,3 |
53 |
(43) |
35 |
(24) |
75 |
63 |
59 |
(44) |
75,2 |
65,0 |
68 |
58 |
61 |
58 |
145 9 |
2:a 1c v. |
112,8 |
69,6 |
111,2 |
91,6 |
138,8 |
53 |
(43) |
35 |
(24) |
75 |
63 |
66 |
(48) |
54,4 |
66,8 |
68 |
58 |
61 |
58 |
145 0 |
3:e kv. |
102,1 |
65,2 |
113,1 |
122,7 |
135,3 |
64 |
(55) |
46 |
(33) |
80 |
65 |
66 |
(48) |
56,4 |
67,1 |
70 |
61 |
61 |
58 |
152,6 |
4:e kv. |
73,9 |
48,8 |
135,0 |
96,1 |
142,1 |
64 |
(55) |
46 |
(33) |
80 |
65 |
59 |
(48) |
52,4 |
66,4 |
70 |
61 |
61 |
58 |
139,7 |
1963 |
||||||||||||||||||||
l:a kv. |
71,9 |
45,8 |
120,0 |
104,2 |
142,6 |
53 |
(44) |
35 |
(25) |
80 |
65 |
59 |
(48) |
79,6 |
64,9 |
70 |
61 |
63 |
60 |
100 Q |
2:a kv. |
87,3 |
47,2 |
108,1 |
85,4 |
124,2 |
53 |
(44) |
35 |
(25) |
80 |
65 |
69 |
(50) |
59,0 |
66,1 |
70 |
61 |
63 |
60 |
157 9 |
3:e kv. |
74,6 |
50,5 |
107,6 |
128,1 |
128,2 |
64 |
(45) |
49 |
(36) |
80 |
65 |
69 |
(50) |
57,5 |
74,8 |
70 |
61 |
63 |
60 |
150 0 |
4:e 1c v. |
95,9 |
42,6 |
159,5 |
83,2 |
148,9 |
57 |
(39) |
43 |
(31) |
80 |
65 |
59 |
(48) |
59,4 |
71,3 |
70 |
61 |
63 |
60 |
151,7 |
1964 |
||||||||||||||||||||
l:a kv. |
102,6 |
49,7 |
118,7 |
122,3 |
143,9 |
55 |
(37) |
40 |
(25) |
80 |
65 |
59 |
(45) |
69,7 |
68,6 |
70 |
61 |
64 |
61 |
152 0 |
2:a kv. |
103,9 |
39,9 |
130,8 |
94,4 |
133,3 |
55 |
(35) |
40 |
(27) |
80 |
65 |
74 |
(52) |
56,0 |
77,0 |
70 |
61 |
64 |
61 |
150 9 |
3:e kv. |
96,6 |
54,5 |
135,2 |
120,3 |
141,2 |
64 |
(49) |
49 |
(36) |
80 |
65 |
74 |
(55) |
61,4 |
86,6 |
70 |
61 |
64 |
61 |
158*8 |
'' -------- wioatjimigtu viu iiait-auKLiuiierua i VaOteDOrg,
Kungshamn, Smögen, Lysekil och Strömstad.
2 Skarpsill, saltsill, skrapfisk och skaldjur ej medtagna.
Minimipriserna på sill och makrill avser orensad vara samt på
torsk rensad vara med huvud.
1 Avser minimipriser vid försäljning på s. k. första auktion (för alla
köpare). Inom parentes har angivits minimipriset vid försäljning på
s. k. andra auktion (för exportörer och beredare av sill samt för beredare
av frysta filéer i fråga om makrill).
5 Under 1962 resp. 1963 och 1964 har minimipriserna under slutet
av veckan legat 2 resp, 4 öre per kg under de angivna priserna.
8 Partinoteringen på strömming är det pris, som producentföreningen
fastställt för partihandelns försäljning till detaljhandeln.
Detta är sålunda ej jämförbart med de redovisade fiskarpriserna.
Anm. Såväl de genomsnittliga fiskarpriserna som minimipriserna
inkluderar i förekommande fall exempelvis auktionsavgifter och
fiskarens andel i lådkostnaden.
Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1965
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1965
11
Tabell 5. Utrikeshandeln med fisk, kräftdjur och blötdjur samt beredd eller konserverad
fisk m. m. tillhörande kap. 3 och 16 i tulltaxan
År |
Utförsel |
Införsel |
Differens |
|||||
Kommersiell export |
Direkt- |
Sum- |
fisk, |
beredd |
Sum- ma |
Utförsel- över- |
||
fisk, |
beredd |
ningar i |
serverad |
skott (+) |
||||
Milj. kg 1935/39 ...... |
25.1 5,4 30.2 47.9 50,5 40.2 42.0 35.9 38.1 56,4 45.3 |
1.4 0,4 2,0 2.5 2,3 |
14,8 |
41,3 |
44,5 |
7,1 |
51,6 |
- 10,3 |
1940/44 ...... |
1,7 |
7,5 |
11,6 |
0,4 |
12,0 |
- 4,5 |
||
1Q45/49 ...... |
12,6 |
44,8 |
21,5 |
4,7 |
26,2 |
■+■ 18,6 |
||
1950/54 ...... |
30,2 |
80,6 |
25,6 |
8,8 |
34,4 |
“h 46,2 |
||
1955.......... |
45,0 |
97,8 |
34,3 |
12,5 |
46,8 |
+ 51,0 |
||
1956.......... |
2,6 1,9 |
35,8 |
78,6 |
33,7 |
13,5 |
47,2 |
+ 31,4 |
|
1957.......... |
38,0 |
81,9 |
30,2 |
11,8 |
42,0 |
+ 39,9 |
||
1958.......... |
2,9 |
66,8 |
105,6 |
33,8 |
15,9 |
49,7 |
+ 55,9 |
|
1959.......... |
2,8 3,5 2,7 |
82,0 |
122,9 |
30,2 |
16,8 |
47,0 |
+ 7 5,a |
|
1960.......... |
65,2 |
125,1 |
31,0 |
16,5 |
47,5 |
+ 77,6 |
||
1961.......... |
85,3 |
133,3 |
37,7 |
20,2 |
57,9 |
+ Va,5 |
||
1962.......... |
33.0 34.3 23.5 7.8 2.8 21.0 31.9 34.2 36.9 30.6 43.4 39.2 34.5 29.5 |
3,6 3,3 2,9 |
117,6 |
154,2 |
38,4 |
19,4 |
57,8 |
+ 96,4 |
1963.......... |
161,5 |
199,1 |
42,0 |
17,7 |
59,7 |
+ 139,4 |
||
1964.......... |
211,9 |
238,3 |
40,3 |
24,2 |
64,5 |
+ 173,8 |
||
Milj. kr. 1935/39 ...... |
1,3 |
3,1 |
12,2 |
20,9 |
4,6 |
25,5 |
- 13,3 |
|
1940/44 ...... |
0,3 5,5 |
0,3 |
3,4 |
10,4 |
1,7 |
12,1 |
- 8,7 |
|
1945/49 ...... |
7,0 |
33,5 |
23,3 |
7,3 |
30,6 |
+ 2,9 |
||
1950/54 ...... |
7,2 |
10,8 |
49,9 |
36,7 |
14,9 |
51,6 |
+ 1,7 |
|
1955.......... |
6,6 |
16,1 |
56,9 |
61,9 |
24,6 |
86,5 |
- 29,6 |
|
1956.......... |
7,7 |
16,7 |
56,1 |
60,3 |
27,7 |
88,0 |
— 31,9 |
|
1957.......... |
5.3 9.4 |
17,9 |
60,1 |
59,9 |
28,6 |
88,5 |
— 28,4 |
|
1958.......... |
29,7 |
69,7 |
71,4 |
37,9 |
109,3 |
— 39,6 |
||
1959.......... |
9,7 |
33,8 |
76,0 |
66,6 |
38,5 |
105,1 |
- 29,1 |
|
1960.......... |
11,2 |
30,1 |
84,7 |
71,8 |
39,2 |
111,2 |
— 26,3 |
|
1961.......... |
10,1 |
40,6 |
89,9 |
85,5 |
46,3 |
131,8 |
— 41,9 |
|
1962.......... |
13,3 13,5 |
69,9 |
117,2 |
99,0 |
47,4 |
146,4 |
— 29,2 |
|
1963......... |
67,6 |
115,6 |
110,5 |
50,2 |
160,7 |
— 45,1 |
||
1964......... |
12,1 |
86,6 |
128,2 |
122,1 |
66,1 |
188,2 |
- 60,0 |
|
Anm. 1. Vissa beredda eller konserverade varor av fisk och skaldjur, som i den tidigare tulltaxan
hänförts till stat. nr 281:1 och 321:5, Ingår i denna tabell fr. o. m. 1957.
Anm. 2. T. o. m. 1948 är s. k. skrapfisk icke inkluderad i direktlandningarna i utlandet.
Anm. 3. Direktlandningar i utlandet enligt jordbruksnämndens statistik. Övriga siffror är hämtade
från handelsstatistiken utom för 1964, som grundar sig på tullverkets preliminära statistik.
abell 6. Tablå över inkomster (prisregleringgavgifter m. m.) och utgifter för prisregleringen på fisk nnder tiden 15/41 1946_31/12 1964, kr.
År |
Västkusten |
Sydkusten |
Ostkusten (strömming) |
Importfisk |
||||
Prisregle- ringsavgifter |
Utgifter |
Prisregle- ringsavgifter |
Utgifter |
Prisregle- ringsavgifter |
Utgifter |
Prisregle- ringsavgifter |
Införsel- avgifter |
|
Pristillägg |
Pristillägg |
Prisutjäm- |
||||||
1946—1950.......... |
8 604 534: 36 |
m. m. 9 223 575: 36 |
1 234 318: 23 2 439 792: 09 |
m. m. |
ningsbidrag* 2 |
|||
1951—1955......... |
1 187 022: 99 |
1 041 366: 05 |
1 590 487: 20 |
1 188 025: 25 |
||||
1956—1960........ |
1 102 423: 55 |
2 342 103: 20 |
3 751 110: 95 |
7 018 342: 03 |
||||
3 339 798: 50 |
1 973 592: 30 |
2 727 762: 76 |
7 093 614: 84 |
7 234 886: 54 |
||||
1961................. |
1 837 378: 80 1 735 106: — 1 610 875: — 2 611 789: 60 2 500 000:— |
293 096: 21 |
706 015: 09 |
|||||
1962.............. |
1 408 989:16 |
401 586: 66 |
488 022: 80 |
1 709 172: 38 |
1 314 767: 30 |
|||
1963............. |
701 162: 56 |
388175: 24 |
627 378: — |
1 825 697: 60 |
1 365 000:— |
|||
1964.............. |
272 814:16 |
720 536: 76 |
354 539:12 |
620 513: — |
1 700 468: — |
1 289 978: — |
||
Omkostnader 1946—1964 |
3593 742: 71 |
326 479: 21 |
s563 000: — |
1 223 257: — |
1 386 068: — |
|||
Summa |
31 465 274: 39 |
37 634 820: 09 |
6 291 143: 84 |
8 937 594: 14 |
6 827 841:78 |
10 871 429: 51 |
21 758 577:10 |
11 392 436:86 |
Underskott |
—6 169 545: 70 |
—2 646 450: 30 |
—4 043 587: 73 |
Överfört 1946 från clea
ringskassan
för fisk____
Ränteinkomster........
Uppbörds- ochkontrollkost
nader
................
Överfört 1963 till arbetslöshetskassan
Total behållning
31/12 1964..............
+ 20 291 430: 23
+ 1 000 000: —
+ 8 012170:19
— 502174: —
— 1 000 000: —
+ 27 801 426: 42
to
1 Beträffande strömmingsregleringen den 1/4.
2 Bortsett från fonder på tillhopa 543 168 kr., vilka vid regleringssystemets
införande ställts till förfogande för prisutjämningsbidrag
och sedermera helt förbrukats.
2 Beloppet är preliminärt.
* Av beloppet utgör 475 152: 34 kr. kostnad för fiskexportrepresentanten,
198 110: 64 kr. kostnad för kvalitetskontrollen för fisk och
525 000 kr. anslag till fiskpropaganda.
Anm. »Prisregleringsavgifter» och »införselavgifter» avser under resp.
år faktiskt influtna inkomster, medan »pristillägg m.m.» och »prisutjämningsbidrag»
belöper på resp. år. Specificerade siffror för 1946—
1955 finns redovisade i prop. 1960: 82 och för 1956—1960 i prop.
1 mRa'' dU L
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1965
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1965
13
III. Statens jordbruksnämnds förslag
Prisregleringen. Statens jordbruksnämnd anför att fiskarorganisationerna
framhållit, att behov finns av en fortsatt prisreglering på fisk enligt i
huvudsak nuvarande grunder. Samtliga representanter för fiskerinäringen
har förordat att gällande regleringsförordningar förlängs på ett år. Prisregleringsföreningarna
Västkustfisk och Sydkustfisk har anhållit att få åtnjuta
statlig kreditgaranti för lån i Sveriges Kreditbank även under nästa
budgetår.
Jordbruksnämnden anmäler vidare att representanter för handeln med
färsk fisk i stort sett vitsordat lämpligheten av det nuvarande prisregleringssystemet
samt förordat en fortsatt prisreglering efter i huvudsak
oförändrade grunder. Inte heller från konservindustrin eller från handeln
med salt sill har föreslagits principiella ändringar av regleringarna på fiskets
område. Dock har tidigare krav upprepats på att regleringsavgiften
slopas för salt sill. Representanterna för fiskets organisationer har motsatt
sig dessa krav.
Enligt jordbruksnämndens mening föreligger alltjämt behov av prisstöd
för fiskarna. Nämnden anser därför att — i avvaktan på resultatet av den
utredning om utformningen av prisregleringssystemet på fiskets område
som pågår — prisregleringsverksamheten bör bedrivas även under budgetåret
1965/66 i stort sett enligt nu gällande grunder. Härvid gör dock nämnden
förbehåll för sådana ändringar i fråga om handeln med fiskprodukter,
som kan föranledas av åtaganden inom internationella organisationer.
Jordbruksnämnden, som inte är beredd att f. n. biträda kravet på att begränsa
uttagandet av prisregleringsavgifter, föreslår att under nästa budgetår
dylika regleringsavgifter får tas upp i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder som nu tillämpas. Nämnden hemställer vidare, att de för
regleringsåret 1965/66 inflytande införselavgifterna får disponeras på i huvudsak
samma sätt som prisregleringsavgifterna.
Med hänsyn till omfattningen av prisregleringsverksamheten föreslår
jordbruksnämnden, att föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk även
under nästa budgetår skall få åtnjuta statlig kreditgaranti för lån i Sveriges
Kreditbank i samma omfattning som f. n. Behållningen i prisregleringskassan
för fisk bör på de villkor, som fastställts av Kungl. Maj :t den
3 september 1954 och den 11 april 1958, alltjämt få användas för lån till
prisregleringsföreningarna för att tillfälligt finansiera krediter vid exportförsäljningar
av fisk.
Medel till fiskpropaganda, fiskexportrepresentant och kvalitetskontroll.
För innevarande budgetår får av införselavgiftsmedel på fiskets område disponeras
dels 200 000 kr. till den av centralnämnden för fiskpropaganda be
-
14
Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1965
drivna verksamheten, dels 100 000 kr. för att bestrida kostnaderna för en
fiskexportrepresentant, dels 60 000 kr. för att bekosta viss kvalitetskontroll
av fisk.
Centralnämnden för fiskpropaganda har anhållit att under budgetåret
1965/66 få disponera dels 300 000 kr. för nämndens verksamhet, dels högst
20a 500 kr. för att bekosta inspelningen av en film om det svenska fisket.
Som motiv har centralnämnden främst anfört att det är nödvändigt att
följa upp propagandakampanjer samt att kostnaderna för produktion av
reklam ökat. Jordbruksnämnden upplyser att vid överläggningar inom västkustens
fiskeriråd har de intressen inom fiskerinäringen, som inte är
representerade i centralnämnden, tillstyrkt bifall till framställningen.
Jordbruksnämnden anser att bidrag till fiskpropaganda i princip bör
utgå endast inom ramen för de prisregleringsmedel, som ställs till regleringsföreningarnas
förfogande för prisstöd. Nämnden vidhåller därför att
även i fortsättningen endast begränsade belopp bör utgå direkt ur prisregleringskassan
för propagandaändamål. Dessa medel bör ej heller anslås
för propaganda av visst slag. Jordbruksnämnden ifrågasätter dessutom
om inte viss del av kostnaden för den föreslagna filmen bör bestridas av
de organisationer som har ett direkt intresse av den.
Behov av en fiskexportrepresentant föreligger enligt jordbruksnämndens
mening även under nästa budgetår. Enligt vad nämnden inhämtat delas
denna uppfattning av fiskarorganisationerna och av övriga företrädare för
fiskerinäringen. Jordbruksnämnden hemställer därför att under budgetåret
1965/66 få disponera högst 100 000 kr. av införselavgiftsmedel för att
bestrida kostnaderna för fiskexportrepresentanten.
I fråga om kostnaderna för kvalitetskontroll av fisk och fiskprodukter
uttalar jordbruksnämnden att tillgängliga medel beräknas räcka till för att
under nästa budgetår täcka kostnaderna för kontrollen av fiskkonserver.
Avgifterna för kontroll av andra fiskvaror beräknas inte täcka kostnaderna.
Underskottet var för budgetåret 1963/64 över 40 000 kr. Nämnden räknar
med att underskott uppkommer även nästa budgetår och hemställer därför
att för ändamålet få disponera högst 60 000 kr. av införselavgifterna.
Handelsregleringen på strömming. Jordbruksnämnden erinrar om, att i
prop. 1964: 112 uttalats att det är nödvändigt att nuvarande reglering av
strömmingshandeln avvecklas så snart som möjligt. Nämnden har på uppdrag
av Kungl. Maj :t överlagt med de parter, som berörts av regleringen,
i fråga om de stödåtgärder som kan erfordras efter en regleringsaweckling.
En utgångspunkt för överläggningarna har enligt jordbruksnämnden varit
att behovet av statligt stöd till strömmingsfisket kommer att kvarstå även
när handelsregleringen upphört. En stabil marknadsutveckling förutsätter
att en prisutjämning upprätthålls även i fortsättningen. Den nuvarande handelsregleringen
innebär långtgående begränsningar i såväl enskilda fiskares
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1965
som fiskförsäljningsföreningarnas och övriga distributionsföretags handlingsfrihet.
Detta har hämmat en kontinuerlig anpassning till ändringarna
i produktionen och distributionen. Det är angeläget att utforma ett nytt
stödsystem så att rationaliseringsmöjligheter i fråga om fångst och distribution
så långt som möjligt tas tillvara. Det nya systemet bör självfallet
också främja produktion och avsättning av strömming av hög kvalitet.
Det är vidare av vikt att fiskare, som inför effektivare fångstmetoder,
inte missgynnas genom stödsystemets utformning eller genom fiskförsäljningsföreningarnas
interna åtgärder. Avräkningspriserna till fiskare bör
således fastställas med hänsyn till bl. a. de faktiska mottagningskostnaderna
för strömming från olika fiskarkategorier och i övrigt på likartade villkor.
Det är också önskvärt, att föreningarna och deras medlemmar får
vinsterna av rationaliseringsåtgärder i föreningarnas verksamhet. Om stödet
under en följd av år lämnas enligt fasta normer, kan detta önskemål
tillgodoses.
Mot bakgrunden av nämnda principiella synpunkter har jordbruksnämnden
med sedvanliga förbehåll överenskommit med Ostkustfisk centralförening
och Svenska Ostkustfiskarenas Centralförbund om utformningen av
stödet till strömmingsfisket på ostkusten. Vid överläggningarna har framkommit
att viss rationalisering av fiskförsäljningsföreningarnas verksamhet
kan väntas bli genomförd inom snar framtid. För att de organisatoriska
ändringar, som följer av att handelsregleringen slopas, skall kunna samordnas
med en effektivisering av fiskförsäljningsföreningarnas verksamhet
förutsätts i överenskommelsen att det nya stödsystemet inte skall tillämpas
förrän fr. o. m. den 1 juli 1966. Nu gällande tillstånd för fiskförsäljningsföreningarna
på ostkusten att med ensamrätt ta mot strömming för försäljning
skall då upphöra. Ej heller skall statlig prisregleringsavgift tas
ut på strömming som svenska fiskare för iland på ostkusten. Eftersom sådan
avgift även i fortsättningen skall utgå på strömming och sill, som förs
iland på syd- och västkusten, bör dock regleringsavgiften behållas för importerad
strömming.
Enligt överenskommelsen skall stödet till strömmingsfisket under en sexårsperiod,
räknat fr. o. in. den 1 juli 1966, utgå med årliga belopp, lägst
150 000 kr. och högst 333 300 kr., enligt vissa för hela perioden fastställda
regler. Stödet skall finansieras med medel från prisregleringskassan för
fisk. Prisregleringen och därmed sammanhängande åtgärder skall närmast
bedrivas genom de producentkooperativa fiskförsäljningsföreningarna. Det
har ansetts önskvärt, att dessa föreningar och deras medlemmar även själva
direkt bidrar till regleringssystemets finansiering. Enligt överenskommelsen
skall därför de till Ostkustfisk anslutna fiskförsäljningsföreningarna
av sina medlemmar ta ut en avgift, som via Ostkustfisk skall inlevereras
till eu ny prisregleringsförening, Ostkustens prisregleringsförening.
Minimibeloppet för det statliga stödet, 150 000 kr., skall utgå även om
16 Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1965
fiskarorganisationerna inte själva tillskjuter medel. Högre statligt bidrag,
dock högst 300 000 kr., skall utgå i samma mån som organisationerna själva
tillskjuter medlemsavgifter med högre belopp än 150 000 kr. Om organisationerna
tillskjuter mer än 300 000 kr., skall det statliga bidraget ökas
med 50 % av överskjutande belopp, dock till högst 333 300 kr. Enligt överenskommelsen
skall de medel, som organisationerna tillskjuter, användas
för samma ändamål och på motsvarande villkor som bidragen från prisregleringskassan.
Det har vidare ansetts lämpligt att de överenskomna bidragsgränserna
justeras med hänsyn till eventuella ändringar i penningvärdet.
Om konsumentprisindex, rensad från posten bostad utom bränsle
och lyse samt från ändringarna i indirekta skatter, vid ingången av ett
bidragsår har ändrats med mer än 5 % i förhållande till den 1 juli 1966
eller närmast föregående justeringstillfälle, skall motsvarande ändring ske
av bidragsgränserna.
Prisregleringsmedlen skall enligt överenskommelsen oavkortade användas
till stöd åt strömmingsfisket. Medlen skall i första hand användas för
tillskott till de priser, som de till Ostkustfisk anslutna fiskförsäljningsföreningarnas
medlemmar erhåller för strömmingsfångster som inte kan
avsättas till färskkonsumtion eller rökning inom landet. Medlen skall vidare
kunna användas för att effektivisera mottagningen och avsättningen
av strömming samt för kvalitetsförbättrande åtgärder i samband med marknadsföringen.
Stödet till strömmingsfisket skall såsom nyss nämnts has om hand av
Ostkustens prisregleringsförening. Styrelsen skall bestå av sju ledamöter
jämte en opartisk ordförande, som vid jämn röstfördelning har utslagsröst.
Kungl. Maj :t skall enligt överenskommelsen utse ordförande i styrelsen
jämte en ledamot, som bör vara tjänsteman i jordbruksnämnden.
Fiskarorganisationerna skall utse fyra ledamöter och den privata och konsumentkooperativa
handeln vardera en. Det har förutsatts att föreningen
skall konstitueras såsom ekonomisk förening med stadgar, som fastställs
av jordbruksnämnden och som inte får ändras utan nämndens samtycke.
Såsom styrelseledamöter i föreningen avses ingå representanter för Ostkustfisk
och för Svenska Ostkustfiskarenas Centralförbund samt en representant
för vardera Sveriges fiskgrossisters riksförbund och Kooperativa
förbundet. De nämnda organisationerna skall, i förhållande till vars och
ens representation i styrelsen, ingå i föreningen med vissa mindre insatsbelopp.
Ostkustens prisregleringsförening skall stödja strömmingsfisket på ostkusten
genom att ställa medel till Ostkustfisks förfogande för prisreglerande
eller därmed jämförlig verksamhet. Vid ställningstagandet till medelsanvändningen
skall regleringsföreningen tillse, att medlen inte används
så att vissa fiskargrupper obehörigen gynnas eller på sådant sätt,
att vissa handelsfonner diskrimineras vid marknadsföringen. Förening
-
17
Kungl. Maj:Is proposition nr 37 år 1965
tus administrationskostnader föreslås bestridas direkt från prisregleringskassan
för fisk. Föreningen skall från föreningen Ostkustfisk ta över uppgiften
att tillsammans med jordbruksnämnden vara huvudman för Stiftelsen
Ostkustfisks konjunkturutjämningsfond. Den del av bidraget från
prisregleringskassan och av övriga till föreningen inlevererade medel, som
inte tas i anspråk under ett år, bör tillföras denna konjunkturutjämningsfond.
Fondmedlen skall kunna disponeras för prisregleringen av strömming
på motsvarande villkor, som gäller för de årliga bidragsmedlen.
I överenskommelsen ingår bestämmelser, som skapar garantier för att
vissa fiskare eller fiskargrupper inte kan uteslutas från stödsystemet. Medlemskap
i fiskförsäljningsföreningar, som är anslutna till Ostkustfisk,
skall således stå öppet för varje yrkesfiskare. Medlem i Ostkustfisk skall
kunna bli varje representativ och kvalificerad yrkesfiskarorganisation.
Med yrkesfiskare skall avses envar som är sysselsatt enbart med fiske eller
är sysselsatt med fiske till ej obetydlig del.
Fiskförsäljningsföreningar, som är anslutna till Ostkustfisk, skall enligt
överenskommelsen tillhandahålla strömming i efterfrågade och med
hänsyn till tillgång möjliga kvantiteter till envar kvalificerad köpare. Försäljningen
skall härvid ske på skäliga och i förhållande till köpens storlek
lika villkor. Syftet är att säkerställa att marknadsföringen skall ske i överensstämmelse
med principerna i gällande konkurrenslagstiftning.
I överenskommelsen förutsätts slutligen, att de till Ostkustfisk anslutna
fiskförsäljningsföreningarna svarar för minst tre fjärdedelar av förstahandsmottagningen
av strömming. Om det kan antas, att denna förutsättning
inte uppfylls skall överläggningar ske mellan jordbruksnämnden och
fiskarorganisationerna samt övriga berörda parter beträffande de ändringar
i stödsystemet som påkallas härav. Vid bedömning av förstahandsmottagningens
fördelning skall enligt överenskommelsen inte medräknas
sådan mottagning av strömming, som redan vid nuvarande handelsreglering
går vid sidan av de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna.
Jordbruksnämnden framhåller att prisregleringsföreningen blir av principiellt
samma karaktär som prisregleringsföreningarna på jordbrukets
område. Enligt nämndens mening är det av stort värde att även prisregleringen
på strömming has om hand av en organisation med representation
för olika intressegrupper. Detta skapar vissa garantier för att olika intressen
tillgodoses vid den praktiska tillämpningen av regleringssystemet
och gör det möjligt att begränsa myndighetens direkta befattning med
olika regleringsåtgärder.
Med hänsyn till att det nya prisregleringsstödet för strömmingsfisket
skall tillämpas först fr. o. in. den 1 juli 1966, föreslår jordbruksnämnden
att giltighetstiden för förordningen den JO maj 1952 (nr 320) om viss
reglering av handeln med fisk, m. in. förlängs intill utgången av budgetåret
1965/66. Jordbruksnämnden ifrågasätter vidare, om inte de bestäm
-
18 Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1965
melser i nyssnämnda förordning, som reglerar handeln med fisk, bör utgå
fr. o. in. den 1 juli 1966 i samband med att auktorisationstillstånden
slopas.
Jordbruksnämnden upplyser, att företrädarna för den enskilda och konsumentkooperativa
strömmingspartihandeln har förklarat, att de ansluter
sig till den föreslagna omläggningen av stödsystemet. Av jordbruksnämndens
skrivelse framgår, att ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor
inte har något att erinra mot förslaget.
Regleringen av utrikeshandeln med fisk. Jordbruksnämnden föreslår att
giltighetstiden för förordningarna den 5 juni 1953 (nr 372 och 374) angående
reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur och angående
reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m. förlängs
t. o. m. den 30 juni 1966.
Den fortsatta tillämpningen av importregleringen av fisk föreslår nämnden
skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som
nämnden ägt tillämpa under innevarande budgetår.
I fråga om förbudet att under viss tid av året försälja islandssill anför
jordbruksnämnden att fiskarparten motsatt sig ett förslag att häva förbudet.
Representanter för handeln med salt sill har däremot framfört bl. a.
att produktionen av fladensill minskat starkt under senare år och därmed
också behovet av att trygga försäljningen av varan. Nämnden anser
att bestämmelserna i ämnet bör upphävas men hemställer ej härom med
hänsyn till fiskarpartens avstyrkan.
I fråga om exportregleringen framhåller jordbruksnämnden, att det enligt
nämndens mening är erforderligt att exporten även i fortsättningen
regleras i den omfattning som nu sker för att exportmöjligheterna skall
kunna tas till vara på ett rationellt sätt.
Jordbruksnämndens råd i prisregleringsfrågor på fiskets område ansluter
sig till nämndens förslag, med det undantaget att rådet uttalat sig för
att centralnämnden för fiskpropaganda för nästa budgetår bör tilldelas ett
bestämt belopp. Flertalet av rådets ledamöter har därvid ansett att beloppet
bör vara 200 000 kr. Härjämte har vissa ledamöter av rådet föreslagit dels
atl styrelsen för Ostkustens prisregleringsförening skall utökas med representant
för Svenska fiskhandelsförbundet, dels att regleringsföreningen endast
skall få använda sina medel för prisreglering av överskottsströmming.
Fiskeristgrelsen har vid samråd förklarat sig i sak biträda jordbruksnämndens
förslag. Styrelsen har dock ansett att bidraget till centralnämnden
för fiskpropaganda för nästa budgetår ej bör fastställas till lägre belopp
än 200 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 7965
19
IV. Departementschefen
Statens jordbruksnämnd har efter överläggningar med representanter
för fiskarorganisationerna, fiskhandeln och industrin funnit att behov föreligger
av fortsatt prisreglering på fiskets område. Även jag anser att prisregleringsverksamheten
bör upprätthållas under nästa budgetår. I avvaktan
på resultatet av det uppdrag att utreda utformningen av prisregleringssystemet,
som jordbruksnämnden erhållit, bör prisregleringen handhas på
samma sätt som hittills, dvs. i stort sett i enlighet med de uttalanden i ämnet
som gjorts av föredragande departementschefen i prop. 1951: 81. Kostnaden
för regleringen bör som hittills täckas av medel som inflyter till prisregleringskassan
för fisk. Statens jordbruksnämnd bör äga ta upp regleringsavgifter
under budgetåret 1965/66 i den omfattning som gällt sedan
den 1 september 1963. Nämnden bör således få ta ut regleringsavgift med
högst 3 % av inköpspriset för fisk, som fångas av svenska fiskare och som
förs i land på väst- och sydkusten, samt med högst 3 öre per kg för strömming
som förs i land på ostkusten. På importerad fisk bör prisregleringsavgift
kunna tas ut med belopp som motsvarar avgifterna på fisk, som svenska
fiskare fångar. I enlighet med jordbruksnämndens förslag bör inkomsterna
av införselavgifterna på filéer av vissa fiskslag få disponeras på i huvudsak
samma sätt som prisregleringsavgifterna. Sedan i det följande särskilt
nämnda belopp utgått bör införselavgifterna således få användas för att
täcka de utgifter som erfordras för att upprätthålla prisregleringen.
I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör enligt min mening
inte heller under nästa budgetår hinder möta att — under särskilda
förhållanden och på de villkor som fastställs av Kungl. Maj :t — använda
behållningen i prisregleringskassan för lån till prisregleringsföreningarna
på fiskets område för att tillfälligt finansiera krediter vid försäljning av fisk
på export. Jag biträder vidare jordbruksnämndens förslag, att prisregleringsföreningarna
även under budgetåret 1965/66 bör tå statlig kreditgaranti
för lån i Sveriges Kreditbank i samma omfattning som nu gäller.
För innevarande budgetår får centralnämnden för fiskpropaganda för
sin verksamhet disponera högst 200 000 kr. av införselavgiftsmedel. Centralnämnden
har mot bakgrunden av bl. a. behovet av fortsatt propaganda i
skrivelse till statens jordbruksnämnd föreslagit dels alt 300 000 kr. anvisas
til! centralnämndens verksamhet, dels att 205 500 kr. anvisas för att bekosta
en film om svenskt fiske. Jordbruksnämnden, som anser att bidrag till
fiskpropaganda i princip bör utgå endast inom ramen för de medel, som
ställs till prisregleringsföreningarnas förfogande i prisstödjande syfte, tillstyrker
att även i fortsättningen ett begränsat belopp utgår direkt ur prisregleringskassan.
Flertalet av ledamöterna i jordbruksnämndens råd i prisregleringsfrågor
på fiskets område uttalar sig för att 200 000 kr. ställs till
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1965
förfogande för centralnämndens verksamhet under nästa budgetår. Jag ansluter
mig till denna uppfattning. Centralnämnden bör således för budgetåret
1965/66 få disponera oförändrat högst 200 000 kr. av införselavgifter
för sin verksamhet. Någon särskild medelsanvisning till den av centralnämnden
föreslagna filmen kan jag inte förorda.
För att täcka kostnaden för en befattning som fiskexportrepresentant
har under budgetåret 1964/65 fått tas i anspråk högst 100 000 kr. av införselavgilterna
på fiskets område. Jag biträder jordbruksnämndens förslag
att för nästa budgetår samma belopp får användas för ändamålet. Ej heller
har jag något att erinra mot förslaget att även för budgetåret 1965/66 högst
60 000 kr. av införselavgifter disponeras för de av jordbruksnämnden angivna
kostnaderna i samband med kvalitetskontroll av andra fiskvaror än konserver.
Till stöd för strömmingsfisket gäller sedan år 1935 en särskild reglering
av handeln med strömming. Genom denna har fiskarnas ekonomiska föreningar
på ostkusten — de s. k. auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna
— erhållit ensamrätt att för återför sälj ning ta emot färsk strömming från
fiskarna. I kraft av ensamrätten bestämmer de auktoriserade föreningarna
det pris som strömmingen skall betinga vid försäljning till olika ändamål.
Därutöver upprätthålls prisreglering på strömming.
Vid anmälan av prop. 1964:112 uttalade jag i anslutning till att redogörelse
lämnades för en inom statens jordbruksnämnd verkställd utredning
rörande handelsregleringen på strömming att det var nödvändigt att avveckla
regleringen så snart som möjligt. I avvaktan på ytterligare överväganden
rörande de stödåtgärder, som kunde erfordras för tiden efter avvecklingen,
borde regleringen förlängas t. o. m. den 30 juni 1965. Dessa uttalanden
föranledde ingen erinran från riksdagen (JoU 1964:15, rskr 241).
Såsom framgår av redogörelsen i det föregående har statens jordbruksnämnd
överlagt med berörda parter om utformningen av stödet till strömmingsfisket
efter det att handelsregleringen upphört. Jordbruksnämnden
har därvid med utgångspunkt från att handelsregleringen skall upphöra
den 30 juni 1966 överenskommit med representanter för föreningen Ostkustfisk
och Svenska Ostkustfiskarenas Centralförbund att för en tid av
sex år därefter i huvudsak följande skall gälla i fråga om stödet till strömmingsfisket.
Från prisregleringskassan för fisk skall för att finansiera
stcdet utgå årliga bidrag, lägst 150 000 kr. och högst 333 300 kr., enligt vissa
för perioden fastställda regler. Härjämte har förutsatts att medlemmarna i
ostkustens fiskförsäljningsföreningar själva skall tillskjuta medel. Det
nyss angivna lägsta beloppet, 150 000 kr., för det årliga bidraget från prisregleringskassan
skall dock utgå även om medlemmarna inte tillskjuter
några medel. Högre bidrag från kassan, dock högst 300 000 kr., skall utgå
i samma mån som medlemmarna tillskjuter högre belopp än 150 000 kr.
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 är 1965
Om medlemmarnas tillskott överstiger 300 000 kr. skall bidraget från kassan
ökas med 50 % av överskjutande belopp dock liögst till 333 300 kr. Angivna
bidragsgränser skall ändras i samma mån som konsumentprisindex
— rensad från posten bostad utom bränsle och lyse samt från ändringar i
indirekta skatter — vid ingången av ett bidragsår ändrats med mer än 5 %
i förhållande till den 1 juli 1966 eller närmast föregående ändring. Det har
slutligen förutsatts att fr. o. in. den 1 juli 1966 inte skall tas ut någon statlig
prisregleringsavgift på strömming som svenska fiskare för i land på ostkusten.
Såväl bidraget från prisregleringkassan som av medlemmarna tillskjutna
medel skall disponeras för tillskott till de priser som de till Ostkustfisk anslutna
fiskförsäljningsföreningarnas medlemmar får för strömming som
inte kan avsättas inom landet för färskkonsumtion eller rökning. Härjämte
skall medel kunna användas för åtgärder, som är ägnade att effektivisera
förstahandsmottagningen och avsättningen av strömming, samt för kvalitetsförbättrande
åtgärder i samband med marknadsföring.
Stödet skall has om hand av en för ändamålet särskilt bildad förening,
Ostkustens prisregleringsförening, som skall ha en styrelse på åtta personer
varav Kungl. Maj :t skall utse ordförande och en ledamot. Fyra ledamöter
skall utses av fiskarorganisationerna och en av vardera den privata och den
konsumentkooperativa handeln. I överenskommelsen har förutsatts att föreningens
administrationskostnader skall bestridas direkt från prisregleringskassan
för fisk. Prisregleringsföreningen skall i sin tur ställa medel till förfogande
för föreningen Ostkustfisk, varvid skall tillses att medlen inte används
så atl vissa fiskargrupper obehörigen gynnas eller på sådant sätt att
vissa handelsformer diskrimineras vid marknadsföringen. Till Ostkusttisk
anslutna fiskförsäljningsföreningar, vari varje yrkesfiskare skall kunna bli
medlem, skall enligt överenskommelsen till envar kvalificerad köpare sälja
strömming i efterfrågade kvantiteter pa skäliga och i förhallande till köpens
storlek lika villkor.
Om till Ostkustfisk anslutna fiskförsäljningsföreningar inte svarar- för
minst tre fjärdedelar av förstahandsmottagningen av strömming, skall stödets
utformning omprövas.
Det är glädjande alt enighet nåtts om utformningen av det stöd till strömmingsfisket
på ostkusten som bör gälla efter det att nuvarande handelsreglering
på strömming upphört. Det förslag, som jordbruksnämnden framlagt
efter överenskommelse med fiskarorganisationerna, innebär att från prisregleringskassan
för fisk årligen kommer att utgå ett belopp av i princip
lägst 150 000 kr. och högst 333 300 kr. såsom bidrag till det nya stödsystemets
finansiering. Under de senaste tre åren har från kassan som pi ^utjämningsbidrag
på strömming utbetalats i medeltal nära 250 000 kr. årligen
utöver inflytande prisrcgleringsavgifter. Med hänsyn härtill och till
behållningen i prisrcglcringskassan för fisk anser jag förslaget vara godtag
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 2/ dr 1965
bart ur ekonomisk synpunkt. Det nya stödsystemet bör också, såsom jordbruksnämnden
förutsatt, främja rationalisering av fisket och distributionen
av strömming. En sådan rationalisering hämmas av den gällande handelsregleringen.
Ombudsmannaämbete! för näringsfrihet.sfrågor har förklarat
sig ej ha någon erinran mot det nya stödsystemets utformning. Jag
föreslår därför, att principbeslut nu fattas att stödet till strömmingsfisket
på ostkusten fr. o. in. den 1 juli 1966 utformas i huvudsaklig överensstämmelse
med jordbruksnämndens förslag samt att gällande bestämmelser för
reglering av handeln med fisk samtidigt avskaffas. Kungl. Maj:t eller, efter
Kungl. Maj:ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd bör äga vidta de
förberedelser som erfordras för att det nya systemet skall kunna genomföras
den 1 juli 1966.
Nu gällande ordning för prisregleringen på fisk och handelsregleringen på
strömming grundas på bestämmelser i förordningen den 30 maj 1952 (nr
320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m. Mot bakgrunden av vad
jag anfört i det föregående bör för nästa budgetår dessa bestämmelser inte
ändras. Jag föreslår därför, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande
att förlänga förordningens giltighetstid t. o. in. den 30 juni 1966.
Importen och exporten av fisk m. m. regleras f. n. med stöd av bl. a. förordningarna
den 5 juni 1953 (nr 372) angående reglering av införseln av
vissa slag av fisk och skaldjur samt (nr 374) angående reglering av utförseln
av vissa slag av fisk och skaldjur m. in. Såsom statens jordbruksnämnd
föreslagit bör även dessa förordningar gälla under nästa budgetår.
Jag töreslår att Kungl. Maj:t även i fråga om dessa förordningar inhämtar
riksdagens bemyndigande att förlänga giltighetstiderna t. o. m. den 30 juni
1966.
importregleringen bör i enlighet med jordbruksnämndens förslag fortfarande
tillämpas på i huvudsak samma sätt som innevarande budgetår. Jordbruksnämnden
bör därvid liksom hittills få företa de jämkningar som kan
bli erforderliga på grund av bestämmelserna i EFTA-konventionen eller av
åtaganden inom andra internationella organisationer. Jag liar inte något att
erinra mot att förbudet att under viss del av året sälja islandssill inte heller
nästa budgetår upprätthålls.
Även regleringen av exporten av fisk bör under nästa budgetår, såsom
jordbruksnämnden förordat, ordnas efter i huvudsak de grunder som följs
under innevarande budgetår.
Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj :t att t. o. m,. den 30 juni 1966
förlänga giltighetstiderna för förordningen den 30 maj 1952
(nr 320) om viss reglering av handeln med fisk m. in., för
-
23
Kungl. Mnj.ts proposition nr 37 år 1965
ordningen den 5 juni 1953 (nr 372) angående reglering av
införseln av vissa slag av fisk och skaldjur samt förordningen
den 5 juni 1953 (nr 374) angående reglering av utförseln
av vissa slag av fisk och skaldjur m. in.’,
2) medge, att för tiden t. o. in. den 30 juni 1966 reglering
av priserna på fisk ävensom importen och exporten av fisk
av vissa slag jämte vad därmed sammanhänger anordnas
enligt de grunder jag förordat i det föregående,
3) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att under
budgetåret 1965/66 för lån i Sveriges Kreditbank mot gängse
ränta ställa garanti dels åt Sydkustfisk, förening u. p. a., intill
ett belopp av 2 000 000 kr. jämte ränta, dels åt Västkustfisk,
förening u. p. a., intill ett belopp av 3 000 000 kr. jämte
ränta,
4) godkänna att fr. o. in. den 1 juli 1966 bestämmelserna
för regleringen av handeln med fisk avvecklas och att stödet
till strömmingsfisket utformas enligt de grunder jag
förordat i det föregående.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Claes Lundquist
f*A*CUS BOKTH. STHLM 1965 650120