Kungl. Maj.ts proposition nr 32 år 1966
1
Nr 32
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag ur
kyrkofonden m. m.; given Stockholms slott den 11 februari
1965.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, dels föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt, dels ge riksdagen till känna vad departementschefen anfört om
en inom 1938 års utredning kyrka—stat utförd undersökning av möjligheterna
till och metoden för klarläggande av religionens betydelse som samhällsfaktor.
GUSTAF ADOLF
/ Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionens första del behandlas ett antal frågor om anslag ur kyrkofonden.
Sålunda föreslås en uppräkning av bidragen till sjömanspräster. Vidare
föreslås att det för anlitande av biträde inom ecklesiastikdepartementet vid
handläggningen av kyrkliga ärenden för nästa budgetår anvisas ett anslag av
80 000 kr. Bidrag till kyrkomusikerutbildningcn vid Sköndalsinstitutet föreslås
för budgetåret 1965/66 få utgå med 60 000 kr. Slutligen föreslås en höjning av
bidraget till Lutherska världsförbundets svenska sektion.
I propositionens andra del behandlas en utredning om möjligheter till och
metoder för en sociologisk undersökning av religionens betydelse som samhällsfaktor.
Slutsatsen är att en sådan undersökning inte bör genomföras inom ramen
för den av riksdagen begärda utredningen om förhållandet mellan staten och
kyrkan.
1 — Bihang till riktdagent protokoll 1966. 1 samt Nr 3X
2
Kungl. Maj:ts -proposition nr 32 år 1965
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
11 februari 1965.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange,
Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets Övriga ledamöter anmäler chefen
föi ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, vissa frågor om anslag ur
kyrkofonden m. m. samt anför.
I. Vissa anslag ur kyrkofonden
1. Avlöningsbidrag till sjömanspräster
Ur kyrkofonden utgår för närvarande till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse
enligt 6 § andra stycket 4) lagen om kyrkofond 15 bidrag, vart och
ett på 20 400 kr., för avlönande av präster, som är anställda i styrelsens tjänst
i utlandet.
Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse har anhållit dels om höjning av nu
utgående bidrag från 20 400 kr. till 22 100 kr. med hänsyn till 1964 och 1965 års
lönehöjningar samt om retroaktivt tillägg för tiden den 1 januari 1964—den
30 juni 1965 med 1 578 kr. för var och en av de präster, för vilka bidrag under
motsvarande tid utgått ur kyrkofonden (14 befattningshavare under tiden den
1 januari den 30 juni 1964, därefter 15), dels om införande av ett särskilt omkostnadsbidrag
på förslagsvis 3 000 kr. för var och en av de 15 präster, för vilka
avlöningsbidrag nu utgar ur kyrkofonden. Omkostnadsbidraget skulle avse att
delvis täcka styrelsens utgifter för dessa prästers pensions- och grupplivförsäkringsavgifter
samt semester.
Kammarkollegiet har icke haft nagot att erinra mot en höjning av bidragsbeloppen
från 20 400 kr. till 22 100 kr. eller mot att retroaktivt tillägg för tiden
den 1 januari 1964—den 30 juni 1965 får utgå med 1 578 kr. per bidrag eller med
sammanlagt 23 313 kr. (ett av tilläggen skall gälla endast tiden den 1 juli 1964—-den 30 juni 1965).
Med anledning av yrkandet om införande av ett särskilt omkostnadsbidrag
hai kollegiet inhämtat, att årslönen för samtliga sjömanspräster i styrelsens
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1965
tjänst utgör 20 400 kr., vilket innebär att avlöningsbidragen ur kyrkofonden
motsvarar hela lönen för de präster som avlönas på detta sätt. Styrelsens kostnader
för pensions- och grupplivförsäkringsavgifter uppgick under kalenderåret
1963 för envar sjömanspräst till ett sammanlagt belopp överstigande yrkade
3 000 kr. Kollegiet har, mot bakgrunden av vad i ärendet sålunda upplysts, inte
heller något att invända mot att ur kyrkofonden får utgå ett mot vart och ett
av de 15 ur fonden utgående avlöningsbidragen svarande särskilt omkostnadsbidrag
på 3 000 kr.
Departementschefen
I likhet med vad som tidigare skett bör avlöningsbidragen höjas med hänsyn
till de allmänna lönehöjningar som ägt rum. Jag finner det vidare skäligt,
att vid fastställandet av bidragens storlek även beaktas kostnader för pensionsoch
grupplivförsäkringsavgifter och föreslår därför, att ifrågavarande bidrag
fr. o. m. nästa budgetår höjes till 25 100 kr. Retroaktivt tillägg för tiden den
1 januari 1964—den 30 juni 1965 bör få utgå med ett sammanlagt belopp av
23 300 kr.
2. Anslag till anlitande av biträde vid handläggningen av
kyrkliga ärenden
Enligt 6 § andra stycket 6) lagen om kyrkofond skall ur kyrkofonden utgå
anslag, som Kungl. Maj:t och riksdagen finner skäligt ställa till vederbörande
statsdepartements förfogande för anlitande av biträde vid handläggning av
kyrkliga ärenden. Anslaget till ifrågavarande ändamål är innevarande budgetår
uppfört med 70 000 kr. För nästa budgetår räknar jag, bland annat på grund av
inträffade lönehöjningar, med en ökning av medelsbehovet med 10 000 kr. och
.föreslår därför, att ett anslag av 80 000 kr. anvisas för ändamålet.
3. Bidrag till kyrkomusikerutbildningen vid Sköndalsinstitutet
Enligt 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond har för innevarande budgetår
anvisats ett anslag av högst 60 000 kr. ur kyrkofonden såsom bidrag till kostnaderna
för den kyrkomusikaliska linjen vid Sköndalsinstitutet.
Direktionen för Svenska diakonsällskapet har anhållit, att anslaget till ifragavarande
utbildning budgetåret 1965/66 höjes till 96 600 kr., motsvarande de beräknade
kostnaderna — utöver vad som täckes av elevavgifter — för avlöningar
och reseersättningar åt lärare samt pensionsavgifter. Kostnaderna för lokaler,
undervisningsmateriel m.m. har direktionen däremot avsett att diakonsallskapet
skulle bestrida.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1965
Kammarkollegiet framhåller, att de beräknade lärarkostnaderna för budgetåret
1965/66 understiger de beräknade kostnaderna för innevarande budgetår
(98 667 kr.). Kollegiet finner därför någon höjning av bidragsbeloppet inte nu
motiverad utan föreslår, att bidraget ur kyrkofonden till angiven verksamhet vid
Sköndalsinstitutet för budgetåret 1965/66 bestämmes till oförändrat belopp eller
60 000 kr.
Departementschefen
Någon höjning av ifrågavarande bidrag är jag inte beredd tillstyrka. Jag föreslår,
att bidrag till den kyrkomusikaliska linjen vid Sköndalsinstitutet får utgå
även för budgetåret 1965/66 med högst 60 000 kr.
4. Bidrag till Lutherska världsförbundet
Sedan år 1954 utgår enligt 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond ett
ailigt bidrag till Lutherska världsförbundets svenska sektion för bestridande av
dess medlemsavgift till världsförbundet. Bidraget utgår fr. o. m. budgetåret
1962/63 med 40 000 kr.
Lutherska världsförbundets svenska sektion har anhållit om en höjning av
bidiaget till 50 000 kr. Till stöd för ansökningen åberopas, att årsavgiften till
världsförbundet, som 1961 uppgick till 25 000 dollars eller något över 125 000 kr.,
år 1964 höjts till i runt tal 170 000 kr.
Kammarkollegiet förklarar, att det med beaktande av höjningen av medlemsavgiften
och med tillämpning av de i prop. 1962: 42 (s. 15) förordade grunderna
för bidragets bestämmande i relation till medlemsavgiftens storlek inte synes
vara något att erinra mot den nu begärda höjningen av bidraget.
Departementschefen
Med hänsyn till det vid 1962 års riksdag gjorda ställningstagandet i denna
fråga tillstyrker jag den begärda höjningen av bidraget till Lutherska världsförbundets
svenska sektion. Till denna bör således tills vidare fr. o. m. budgetåret
1965/66 få utgå ett årligt bidrag ur kyrkofonden av högst 50 000 kr.
5. Hemställan
Under åberopande av vad jag i detta avsnitt förordat hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att medge
a) att ur kyrkofonden må till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse
utgå dels ytterligare avlöningsbidrag för tiden
den 1 januari 1964—den 30 juni 1965 med tillhopa 23 300 kr.,
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1965
dels till avlöningar samt pensions- och grupplivförsäkringsavgifter
för präster, som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet
årligen fr. o. m. budgetåret 1965/66 tills vidare 15 bidrag
på 25 100 kr.;
b) att ur kyrkofonden må för anlitande av biträde vid handläggningen
inom vederbörande statsdepartement av kyrkliga
ärenden för budgetåret 1965/66 utgå högst 80 000 kr.;
c) att ur kyrkofonden må till bestridande av kostnader för
utbildning av kyrkomusiker vid Sköndalsinstitutet för budgetåret
1965/66 utgå bidrag till Svenska diakonsällskapet med
högst 60 000 kr.; samt
d) att ur kyrkofonden må till Lutherska världsförbundets
svenska sektion fr. o. m. budgetåret 1965/66 tills vidare utgå
ett årligt bidrag av 50 000 kr.
II. Sociologisk undersökning av religionens betydelse
som samhällsfaktor
1. Inledning
1956 års riksdag har anhållit om en allsidig och förutsättningslös utredning
av frågan om den framtida gestaltningen av förhållandet mellan staten och
svenska kyrkan (rskr 381). I konstitutionsutskottets utlåtande (KU 17), som
låg till grund för skrivelsen, underströk utskottet att utredningens huvudsyfte
borde vara att framlägga material för en fortsatt diskussion av och ett framtida
ställningstagande till denna fråga. Utredningen borde därför enligt utskottets
uppfattning vara förutsättningslös i den meningen, att den inte tog sikte på
vare sig fortsatt organisatoriskt samband mellan staten och kyrkan eller upplösning
av detta samband. Av utskottets uttalanden i ärendet må här särskilt
nämnas att utskottet, med hänsyn till att kristen etik och kristen verksamhet i
väsentlig mån bidragit till att forma dagens svenska samhälle, ansåg det vara
av grundläggande vikt för en sådan utredning att religionens betydelse som
samhällsfaktor klarlades. Utskottet ansåg det inte osannolikt, att utredningen
åtminstone i vissa avsnitt måste begränsas till ett mera översiktligt framläggande
av hittills vunna resultat.
Med anledning av riksdagens hemställan bemyndigade Kungl. Maj:t den 10
januari 1958 chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga
för att utföra en första etapp av den begärda utredningen.
I direktiven för utredningen anslöt sig departementschefen i allt väsentligt till
de uttalanden om utredningens syfte och uppläggning, som gjorts i konstitutionsutskottets
utlåtande. Departementschefen framhöll särskilt vikten av att utred
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr SS år 1965
ningsarbetet från början noga förbereddes och planlades. I förberedelsearbetet
borde ingå en grundläggande inventering av hittills verkställda undersökningar
och en kartläggning av föreliggande problem och reformförslag. I detta sammanhang
borde också uppgifter om förhållandet mellan kyrka och stat i främmande
länder anskaffas och sammanställas. Vidare borde undersökas, vilka möjligheter
som förelåg och vilka metoder som kunde komma till användning för att tillgodose
önskemålet om ett klarläggande av religionens betydelse som samhällsfaktor.
Särskilt intresse borde slutligen ägnas åt frågan, i vad mån utredningens
fortsatta arbete kunde begränsas till principiellt betydelsefulla avsnitt. Det förordade
förberedelse- och planläggningsarbetet borde utgöra en första etapp av utredningen.
Sedan arbetet fullgjorts i sådan omfattning att det utgjorde en lämplig
grundval för utredningens fullföljande i andra former, borde ärendet ånyo
prövas av Kungl. Maj:t för beslut om det fortsatta utredningsarbetet.
De sakkunniga har antagit benämningen 1958 års utredning kyrka—stat.
Utredningen har hittills framlagt följande betänkanden
I. Religionens betydelse som samhällsfaktor. Möjligheter och metoder för en
sociologisk undersökning (SOU 1963:26)
II. Kyrkor och samfund i Sverige. Omfattning och verksamhet (SOU 1963: 39)
III. Religionsfrihet (SOU 1964:13)
IV. Historisk översikt. Kyrkobegrepp (SOU 1964:16)
V. Kristendomsundervisningen (SOU 1964: 30).
Beträffande det utredningsarbete som ännu ej redovisats har utredningen lämnat
en redogörelse i samband med överlämnandet av betänkandet angående religionsfriheten.
Av redogörelsen, till vilken här hänvisas, framgår att utredningen
funnit det från arbetssynpunkt rationellt att närma sig skilda spörsmål om lagstiftning,
rättsskipning, förvaltning o. s. v. från huvudsakligen fyra utgångspunkter,
betecknade A-, B-, C- och D-lägena. För A-läget, som avser en i det
väsentliga oförändrad relation mellan staten och kyrkan, upptar utredningen
reformer som ej ändrar grunderna för den nuvarande relationen till behandling.
För D-läget räknar utredningen med en fri kyrka, skild från staten såväl i organisatoriskt
avseende som eljest och likställd med en ideell förening, utan beskattningsrätt
och utan tillgång till den kyrkliga jorden; kyrkobyggnaderna
skulle dock kvarstå i kyrklig disposition. B- och C-lägena utgör mellanlägen.
I båda förutsattes kyrkan i princip vara i organisatoriskt hänseende fri från
staten. I B-läget kvarstår någon form av kyrklig beskattningsrätt eller i vart
fall en förenklad form för exekution av medlemsavgifter genom statliga organ.
Vidare skulle kyrkan ha kvar rätten till den kyrkliga jorden. Denna rätt består
även i C-läget, men där förutsättes däremot beskattningsrätten ha upphört. De
olika ekonomiska förhållandena antages komma att medföra skilda konsekvenser
i fråga om statliga anspråk på insyn och kontroll. Utredningen räknar med att
den efter att ha genomgått allt det material som framkommer under det fortsatta
Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1965 7
arbetet kan finna anledning till komplettering av A-, B-, C- och D-lägena eller
att utgå från andra hypotetiska lägen.
Den av utredningen i betänkandet om religionens betydelse som samhällsfaktor
berörda frågan om en sociologisk undersökning bör här upptagas till näimare
övervägande.
Över betänkandet har yttranden avgetts av socialstyrelsen, kammarkollegiet,
statistiska centralbyrån, skolöverstyrelsen, kanslern för rikets universitetet
efter hörande av de humanistiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala, Lund,
Göteborg och Stockholm samt de teologiska fakulteterna vid universiteten i
Uppsala och Lund — styrelsen för socialinstitutet i Stockholm, statens råd för
samhällsforskning, domkapitlen i Uppsala, Göteborg och Växjö, beredskapsnämnden
för psykologiskt försvar, statens ungdomsråd, Förbundet för religionsfrihet,
Svenska kyrkans diakonistyrelse, Sveriges frikyrkoråd, Sveriges nykterhetsvänners
landsförbund, styrelsen för Sveriges radio, Arbetarnas bildningsförbund,
Studieförbundet Medborgarskolan, Frikyrkliga studieförbundet, Sveriges
kyrkliga studieförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademikers
centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Högerns ungdomsförbund och Folkpartiets ungdomsförbund.
2. Utredningens betänkande
Utredningen har uppdragit åt ett forskningsteam under ledning av docenten
i kyrkohistoria vid Lunds universitet Berndt Gustafsson att undersöka möjligheter
till och metoder för klarläggande av religionens betydelse som samhällsfaktor.
Resultatet av teamets undersökning och vissa häröver av utredningen
inhämtade yttranden redovisas i utredningens betänkande.
Forskningsteamet rekommenderar från de allmänna synpunkter teamet funnit
sig böra utgå en brett kartläggande undersökning av religionens förekomst och
yttringar i dagens svenska samhälle i form av en intervjuundersökning på ett
sannolikhetsurval från hela landet, kombinerad med en attitydstudie beträffande
inställningen till vissa med problemet kyrka-stat förknippade arrangemang. Resultatet
av intervjuundersökningen föreslås skola tolkas vid analyserande efterdiskussioner
i s. k. symposier. Teamet uttalar vidare, att smärre specialundersökningar
av enskilda detaljfrågor kan bli aktuella i samband med symposierna och
att möjligen något symposium bör hållas före undersökningen och gälla undersökningsinstrumentens
lämplighet för sina syften. I den mån ett historiskt perspektiv
med belysning av den kristna etikens bidrag till formandet av dagens
svenska samhälle kan anses önskvärd, rekommenderar teamet dessutom en mnchållsanalytisk
trendstudie, avsedd att historiskt kartlägga förekomsten och
arten av religiösa motiveringar i debatten för och emot grundläggande samhällsreformer.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 3S år 1965
Över forskningsteamets rapport, vari diskuteras även andra forskningsmetoder,
t. ex. den aktualgenetiska, har utredningen inhämtat yttranden av professor
lorgny Segerstedt, professor Gunnar Boalt, läraren i religionspsykologi
vid Stockholms universitet lektorn teol. dr. Hjalmar Sundén, redaktören fil. lic.
Erland Sundström samt t. f. chefen för statistiska centralbyråns utredningsinstitut
byrådirektören Edmund Rapaport.
I yttrandena framföres, förutom viss kritik från teknisk synpunkt, förslag om
socialgeografiska och socialstatistiska undersökningar. Härjämte ifrågasätter
Segerstedt om inte eu undersökning kunde göras med utgångspunkt i att i samhället
finns tre betydelsefulla normsystem, nämligen rättsregelsystemet, det
kyrkliga-religiösa normsystemet och det moraliskt-etiska systemet.
Utredningen finner det möjligt att med de föreslagna metoderna göra en
religionssociologisk undersökning, vars resultat skulle vara betydelsefulla för
belysningen av de problem som rymmes inom den av konstitutionsutskottet
ställda frågan om religionens betydelse som samhällsfaktor. Att göra en kartläggning
av religionens förekomst i enskilda människors liv i dagens svenska
samhälle synes salunda utredningen möjligt. Statistiska samband av intresse
mellan religiösa och sociala attityder skulle härvid framträda. Frågan om orsakssammanhangen
skulle väl kunna i någon utsträckning belysas genom symposierna
men det torde inte finnas grund för att hysa alltför stora förväntningar
om att kunna nå orsakssammanhangen. Bortsett från resultaten av attitydundersökningen
skulle slutsatser knappast kunna dragas av direkt betydelse för
utformandet av de framtida relationerna mellan staten och svenska kyrkan.
Däremot skulle undersökningen kunna ge ökad kunskap om den närmare arten
av det kristna inflytandet i dagens samhälle.
Vad angår den av forskningsteamet rekommenderade innehållsanalytiska metoden
anser utredningen denna ännu inte vara tillräckligt prövad för att användas
för ifrågavarande ändamål. Utredningen finner det vidare kunna ankomma
på symposierna att bedöma, om det i ett visst läge kan vara rimligt att använda
den aktualgenetiska metoden. Till de framställda förslagen om socialgeografiska
och socialstatistiska undersökningar ställer sig utredningen avvisande. De av
Segerstedt anförda synpunkterna kan slutligen enligt utredningens uppfattning
beaktas inom ramen för det föreslagna förberedande symposiet.
Det må här anmärkas, att det av riksdagen framförda önskemålet om en
kartläggning av religionens roll i samhället, enligt vad utredningen redovisat i
annat sammanhang, synts utredningen omfatta jämväl eu undersökning av den
verksamhet som utövas av olika kristna samfund i vårt land. Resultatet av en
sådan undersökning har framlagts i betänkandet Kyrkor och samfund i Sverige.
Kostnaderna för de av forskningsteamet föreslagna undersökningarna anges
till sammanlagt 365 000 kr. Av kostnaderna belöper 225 000 kr. på den föreslagna
större intervjuundersökningen, 25 000 kr. på specialundersökningar, 40 000 kr. på
symposierna och 75 000 kr. på den innehållsanalytiska trendstudien.
Kmtgl. Majrts proposition nr 32 år 1965 9
3. Remissyttranden
Så gott som alla remissinstanser förordar att den sociologiska undersökninge
n genomföres. Vissa instanser föreslår att undersökningen
kompletteras i olika avseenden. Socialstyrelsen ifrågasätter under hänvisning
till utredningens huvudsyfte, om den planerade undersökningen bör komma till
stånd, men vill med hänsyn till det allmänna intresset av en dylik undersökning
inte motsätta sig att den genomföres. Däremot avstyrkes ett genomförande
av undersökningen av styrelsen för socialinstitutet i Stockholm, LO, Frikyrkliga
studieförbundet och Folkpartiets ungdomsförbund, vilka instanser i allmänhet
uttalar sitt intresse för undersökningen i och för sig men anser att den inte
bör genomföras i detta sammanhang. Förbundet för religionsfrihet finner att
undersökningen inte bör administreras av utredningen.
Beträffande värdet av den föreslagna undersökningen delar nästan alla
remissinstanser, som uttalat sig i frågan, utredningens uppfattning att undersökningen
inte kan väntas ge direkt vägledning för det framtida gestaltandet av
förhållandet mellan staten och kyrkan men att den ändå kan komma att ge
ökad kunskap om den närmare arten av det kristna inflytandet i dagens samhälle.
Endast Sveriges kyrkliga studieförbund ifrågasätter riktigheten av utredningens
tveksamhet angående den omedelbara nyttan av undersökningen.
Frågan om den närmare utformningen av undersökningen har ront ett
livligt intresse från remissinstansernas sida. Från flera håll framföres i detta avseende
olika önskemål och i ett par fall förhållandevis detaljerade förslag.
Socialstyrelsen förutsätter att undersökningen begränsas till religiös aktivitet
och trosuppfattning. Styrelsen föreslår vidare att man i detta sammanhang låter
utreda frågan om den svenska kyrkans ställningstaganden och medverkan i
frågor rörande samhällsutvecklingen under de senaste 100 åren. Ett liknande
förslag framföres av teologiska fakulteten vid universitetet i Lund, som
finner det nödvändigt att en idéhistorisk-systematisk utredning av kristendomens
betydelse för det svenska rättssamhället företages. Den historiska aspekten
betonas även av humanistiska fakulteten vid universitetet i Uppsala och
domkapitlet i Växjö. Statistiska centralbyrån finner att ett så omfattande program
för eu intervjuundersökning som det av forskningsteamet framlagda redan
från teknisk synpunkt är orealistiskt och nära nog omöjligt att genomföra, varför
centralbyrån anser att en väsentlig nedskärning av antalet variabler är ofrånkomlig.
Vidare menar centralbyrån att utredningen inte tillfredsställande preciserat
frågeställningarna. Att undersökningen bör begränsas till några preciserade
frågeställningar eller att eu grundläggande oklarhet föreligger i själva problemställningen
understrykes också av universitetskanslersämbetet, humanistiska fakulteten
vid universitetet i Göteborg och statens råd för samhällsforskning. Sistnämnda
instans framhåller att en undersökning, inriktad pa att klarlägga leligionens
effekt, måste ges en mera förutsättningslös inriktning än den i betän
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1965
kandet skisserade. Av humanistiska fakulteten vid universitetet i Lund och
domkapitlet i Uppsala betonas nödvändigheten av att det framlägges noggrant
utarbetade frågeformulär och plan för urvalet av intervjupersonerna. Skolöverstyrelsen
och humanistiska fakulteten vid universitetet i Stockholm finner att
man i den planerade undersökningen inte i tillräcklig grad beaktat skolans och
den religiösa fostrans betydelse. Även statens ungdomsråd finner det önskvärt
att man speciellt beaktar den unga människans relation till religionen. Ungdomsrådet
uttalar sin tillfredsställelse över att forskningsmöjligheterna och forskningsmetoderna
redovisats sa fylligt. Styrelsen för Sveriges radio finner det
lämpligt att lyssnarna-tittarna utgör ett forskningsunderlag.
Att undersökningen skall kompletteras med socialgeografiska och
socialsta tistiska undersökningar tillstyrkes av humanistiska fakulteten
vid universitetet i Uppsala. Domkapitlet i Växjö och Sveriges frikyrkoråd rekommenderar
att dylika undersökningar ytterligare överväges.
Den aktu a Igenetiska undersökningsmetoden avstyrkes av samtliga
remissinstanser, som uttalat sig härom, nämligen statistiska centralbyrån, teologiska
fakulteten vid universitetet i Uppsala, humanistiska fakulteten vid universitetet
i Stockholm och domkapitlet i Uppsala.
Svenska kyrkans diakonistyrelse och Sveriges kyrkliga studieförbund tillstyrker
i motsats till utredningen den innehållsanalytiska metoden.
Denna avstyrkes däremot av statistiska centralbyrån, teologiska fakulteten vid
universitetet i Uppsala, humanistiska fakulteten vid universitetet i Stockholm
och domkapitlet i Uppsala.
Att undersökningen även bör omfatta den av Segerstedt uppställda frågan om
vilken roll det kyrkliga -religiösa normsystemet vid sidan av
rättsregelsystemet och det moraliskt-etiska systemet spelar för människors moraliska
och rättsliga handlande föreslås av universitetskanslersämbetet, teologiska
fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Lund, humanistiska fakulteten
vid universitetet i Uppsala, domkapitlet i Växjö samt Arbetarnas bildningsförbund.
Däremot avstyrker socialstyrelsen att de av Segerstedt föreslagna
normsystemen kommer till användning vid undersökningen.
I fråga om kostnaderna för undersökningens genomförande anser
statistiska centralbyrån det inte vara möjligt att i nuvarande läge bedöma erforderligt
antal intervjupersoner eller undersökningskostnaderna. Svenska kyrkans
diakonistyrelse finner den föreslagna kostnaden blygsam.
Vad utredningen föreslagit rörande symposier med företrädare för skilda
vetenskaper tillstyrkes av teologiska fakulteten i Lund, domkapitlet i Uppsala,
Sveriges frikyrkoråd och Arbetarnas bildningsförbund, vilka instanser — utom
frikyrkorådet — också särskilt betonar önskvärdheten av symposier på ett förberedande
stadium.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1965
4. Departementschefen
1958 års utredning kyrka — stat liar till uppgift att utföra en första etapp
av den av riksdagen begärda utredningen av frågan om den framtida gestaltningen
av förhållandet mellan staten och svenska kyrkan. Utredningsarbetet
under denna etapp har karaktären av ett förberedelse- och planeringsarbete föi
kommande fortsatta överväganden i denna fråga. I förberedelsearbetet ingai
att undersöka, vilka möjligheter som föreligger och vilka metoder som kan
komma till användning för att tillgodose riksdagens önskemal om ett klarläggande
av religionens betydelse som samhällsfaktor. Det har förutsatts att förberedelse-
och planeringsarbetet fullgöres i sådan omfattning att det utgör en
lämplig grundval för utredningens fullföljande i andra former.
Utredningen har redovisat vissa arbetsresultat i ett antal betänkanden. I ett
av dessa har utredningen behandlat frågan om vilka möjligheter och metodei
som kan finnas att genomföra en sociologisk undersökning av religionens betydelse
som samhällsfaktor. På grund av riksdagens uttalande i detta ämne anser
jag mig böra redovisa min uppfattning om hur jag i belysning bland annat av
utredningens arbetsläge ser på frågan om och i så fall när en dylik undersökning
kan bli aktuell.
Jag har beträffande det återstående arbetet med den första utredningsetappen
erfarit, att utredningen avser att i delbetänkanden redovisa sin bearbetning av
frågor rörande lagstiftning och rättsskipning, förvaltningen på lokal-, stifts- och
riksplanen, kyrkans egendom och ekonomi i övrigt, de teologiska fakulteternas
och den teologiska forskningens framtida ställning samt folkbokföringens ordnande.
Utredningen avser att därefter i ett särskilt slutbetänkande sammanställa
de olika förslag till lösningar, som utredningen funnit tänkbara, och sålunda
söka ge en samlad bild av hur förhållandet mellan staten och kyrkan
kan gestaltas från olika utgångspunkter och med bektande av skilda intressen.
Om beräkningarna visar sig hålla streck, kan slutbetänkandet framläggas under
år 1967.
Av vad utredningen anfört beträffande den sociologiska undersökningen a\
religionens betydelse som samhällsfaktor framgår, att eu sådan undersökning
inte anses vara av betydelse för slutförandet av den pågående utredningsetappen.
Utredningen, som inte tar ställning till om undersökningen bör genomföras
eller ej, har uttalat, att undersökningen ej kan väntas ge direkt vägledning för
hur förhållandet mellan staten och kyrkan skall gestaltas i framtiden. Den kan
emellertid enligt utredningens uppfattning komma att ge ökad kunskap om den
närmare arten av det kristna inflytandet i dagens samhälle. Remissinstanserna
har med något undantag anslutit sig till utredningens bedömning av undersökningens
värde för det fortsatta utredningsarbetet. Så gott som samtliga remissinstanser
har emellertid förordat att undersökningen genomföres, och har man
då huvudsakligen hänvisat till att det finns ett allmänt intresse av att den
enskilda människans relation till religionen kartlägges.
12
Kwngl. Maj:ts proposition nr 32 år 1965
För egen del finner jag det med hänsyn till den första utredningsetappens inriktning
stå klart, att en sociologisk undersökning inte skulle tillföra denna
etapp något material av betydelse för slutförandet av det därtill hörande utredningsarbetet.
I likhet med utredningen och det övervägande antalet remissinstanser
anser jag det vidare tveksamt, om undersökningen skulle kunna bli av
något större direkt värde för den slutliga bedömningen av frågan om förhållandet
mellan staten och kyrkan. Även om jag delar den av utredningen och flertalet
remissinstanser uttalade uppfattningen att undersökningen skulle kunna ge
ökad kunskap om det kristna inflytandet i dagens samhälle, finner jag dock
den betydelse och det intresse undersökningen må ha i detta avseende knappast
utgöra ett avgörande motiv för att den bör ske inom ramen för ett utredningsarbete,
som syftar till att utgöra underlag för ett framtida ställningstagande
till frågan om förhållandet mellan staten och kyrkan.
Med hänvisning till vad jag nu anfört anser jag, att den ifrågavarande sociologiska
undersökningen av religionens betydelse som samhällsfaktor inte bör genomföras
inom ramen för det pågående utredningsarbetet.
Detta mitt ställningstagande innebär inte att jag från andra utgångspunkter
ställer mig avvisande till att forskning kommer till stånd för att närmare belysa
de förhållanden som avses med undersökningen. Det synes snarare vara
från allmän synpunkt önskvärt att förutsättningar skapas för en sådan forskning.
Om forskare önskar ägna sig åt denna forskning, synes det därför böra
— i den ordning som gäller härför — övervägas att ställa medel till förfogande
ur vederbörliga anslag för forskning.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t måtte ge riksdagen till känna vad jag nu
anfört.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Sarmite Ziemelis
Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1965
13
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ‘
I. Fissa anslag ur kyrkofonden .....................................
1. Avlöningsbidrag till sjömanspräster ............................
2. Anslag till anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga
ärenden .....................................................
3. Bidrag till kyrkomusikerutbildningen vid Sköndalsinstitutet......
4. Bidrag till Lutherska världsförbundet ..........................
5. Hemställan ..................................................
II. Sociologisk undersökning av religionens betydelse som samhällsfaktor . .
1. Inledning ....................................................
2. Utredningens betänkande .....................................
3. Remissyttranden .............................................
4. Departementschefen ..........................................
Sid.
2
2
3
3
4
4
5
5
7
9
11