Kungl. Maj:ts proposition nr 26 år 1965

1

Nr 26

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till investeringar
i försvarets fabriksfond m. m.; given Stockholms
slott den 5 februari 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att 14,5 milj. kr. anvisas för investeringar i försvarets
fabriksfond för budgetåret 1965/66. Investeringarna i fonden redovisas
enligt en ny ordning som närmare ansluter till vad som gäller för andra
statliga affärsverksfonder.

1 — Bilaga till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 26

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 26 år 1965

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 5
februari 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Hermansson, Holm qvist,

Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga om anslag
till investeringar i försvarets fabriksfond m. m. samt anför därvid följande.

I statsverkspropositionen (bil. 6 s. 366) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Byggnader och utrustning
för försvarets fabriksverk för budgetåret 1965/66 beräkna ett investeringsanslag
av 17 milj. kr. Beredningen av denna fråga är nu avslutad
och jag anhåller att få redogöra för den närmare.

Fabriksfondens ställning in. in.

Av balansräkningen den 30 juni 1964 för försvarets fabriksfond framgår,
att fondens tillgångar (exkl. arméförvaltningens anläggningar) uppgår till
sammanlagt 191,8 milj. kr., varav 70,8 milj. kr. belöper på anläggningstillgångar,
86,6 milj. kr. på råvaror, varor i arbete, hel- och halvfabrikat samt
återstoden på poster av finansiell art.

Kapitaltillgången uppgick den 30 juni 1964 till 73,2 milj. kr., vilket innebär
en ökning under budgetåret 1963/64 med 15,8 milj. kr.

överskottet för budgetåret 1963/64 uppgick till 7,4 milj. kr. I procent av
det i medeltal disponerade kapitalet var överskottet 11,4 under budgetåret
1963/64 mot 10,7 under budgetåret 1962/63.

I följande tabell redovisas de samlade investeringsmedel från riksstaten,
som under budgetaret 1963/64 statt till förfogande för försvarets fabriksverk,
och den omfattning i vilken de tagits i anspråk.

Investeringsutfall budgetåret 1963/64
(tusental kr.)

Ing. behållning

Anvisade anslag

Medelsförbrukning

Utg. behållning

9 945

35 950

19 129

26 766

:s

Kungl. Maj.ts proposition nr 26 år 1965

Den stora behållningen sammanhänger delvis med att av det investeringsanslag
på 15 milj. kr. för teleunderliållsverkstaden i Växjö som anvisades
för budgetåret 1963/64 behövde endast 7 650 000 kr. tas i anspråk för aktieteckning
i AB Teleunderhåll. Resterande aktieteckning fullgjordes av ett
antal svenska aktiebolag, som levererar telemateriel till krigsmakten (jfr
prop. 1964: 1 bil. 6 s. 376).

För budgetåret 1964/65 beräknar försvarets fabriksstyrelse en medelsförbrukning
på investeringsanslag av 23 409 000 kr. Anslagen uppgår till sammanlagt
17 milj. kr. varför behållningen beräknas minska med 6 409 000 kr.

Fabriksstyrelsens äskanden m.m.

Försvarets fabriksstyrelse (skr. 19/8 1964) hemställer i sina medelsäskanden
för nästa budgetår, att sammanlagt 26,2 milj. kr. anvisas för investeringar.
Däri innefattas bl. a. förslag om medel för vissa nya anläggningar
varom särskilda skrivelser avlåtits (skr. 10/10 och 12/10 1964).

Investeringsprogram

I följande sammanställning lämnas en redogörelse för faktisk resp. beräknad
medelsförbrukning 1963/64—1965/66 med fördelning på objektgrupper.

Faktisk utgift
1963/64

Beräknad utgift
tusental kr.

1964/65

1965/66

Större investeringsobjekt1

2 325

6 975

16 060

812

3 100

7 250

3 160

5 041

500

Teleunderhållsverkstad......

7 650

—

—

Sa

13 947

15 116

23 810

Övriga investeringar
Ersättningsanskaffning av

3 200

4 520

5 900

Smärre investeringsobjekt2...

1 982

3 273

2 270

Sa

5 182

7 793

8 170

Diverse och oförutsett......

—

500

500

Totalsumma

19 129

23 409

32 480

1 Objekt med en total investeringskostnad på 1 milj. kr. och däröver.

2 Objekt med en total investeringskostnad understigande 1 milj. kr.

F a b r i k e r

För fabriker har föreslagits 16 060 000 kr., vilket belopp enligt föreliggande
planer avses bli fördelat på olika objekt på sätl som framgår av följande
tablå.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 26 år 1965

Tidigare

Total kostnad

Återstående

Därav beräk-

anmäld

beräknad

kostnad

nåd utgift

kostnad

1964

1/7 1965

1965/66

tusental kr.

Ammunitionsreservf abrik..........

4 766

4 766

80

80

Experimentverkstad, centrala tor-

pedverkstaden, Motala..........

1 180

1 180

50

50

Maskiner för ammunitionstillverk-

ning, ammunitionsfabriken, Karls-

borg......................

2 250

2 250

600

380

Nitroglycerin-krutfabrik, Åkers krut-

bruk.....................

2 850

2 900

200

200

Pyroteknisk fabrik, Åkers krutbruk

1 075

1 350

1 050

1 050

Ammunitionssammansättnings-

fabrik, Vingåker................

8 080

10 100

6 900

5 100

Fabrik för raketkrut m. m., Vingåker

—

9 700

9 700

2 800

Lokaler för förstöring (störtning) av

ammunition, Vingåker..........

—

4 000

4 000

600

Anläggning för sprängämnespress-

ning, Vingåker.................

—

1 300

1 300

700

Utbyggnad av vatten- och elförsörj-

ning vid ammunitionsfabriken,

Zakrisdal......................

—

1 300

1 300

500

Pjäshylsfabrik vid ammunitionsfab-

riken, Zakrisdal ...............

—

5 100

5 100

4 600

Sa

20 201

43 946

30 280

16 060

Vad gäller sådana objekt, som redan tidigare anmälts för riksdagen, överensstämmer
nu lämnade uppgifter om totalkostnader med tidigare beräknade
belopp utom beträffande nitroglycerin-krutfabriken och pyrotekniska
fabriken vid Åkers krutfabrik samt ammunitionssammansättningsfabriken
i Vingåker, för vilka de tidigare anmälda beloppen ökat med resp. 50 000,
275 000 och 2 020 000 kr. Orsakerna härtill och styrelsens motiveringar för
nya objekt redovisas i det följande.

Nitroglycerin-krutfabriken, Åkers krutbruk

Kostnadsökningen är betingad av indexmässig uppräkning av byggnadskostnaderna
med 50 000 kr.

Pyrotekniska fabriken, Åkers krutbruk

Kostnadsökningen på 275 000 kr. i förhållande till den år 1963 beräknade
kostnaden beror till större delen på att man tidigare räknade med att ta
vissa driftmedel i anspråk, vilket nu av principiella skäl inte anses lämpligt
(jfr prop. 1964: 1 s. 383). En del av kostnadsökningen beror på prisstegringar.

Ammunitionssammansättningsfabriken, Vingåker

Kostnaderna för maskinanskaffningen hade ursprungligen beräknats på
prisläget den 1 juli 1956. Sedan dess har en viss prisstegring skett. Därtill

Kungl. Maj.ts proposition nr 26 år 1965 *>

kommer att väsentliga förändringar har skett genom att nya produkter och
komponenter framkommit, som medfört ökade krav på den produktionstekniska
utrustningen, vilket verkar fördyrande. Den totala kostnadsökningen
för maskinanskaffning beräknas uppgå till ca 1 milj kr. Byggnadskostnaderna
beräknades enligt prisläget den 1 juli 1959 till 6 580 000 kr.
Dessa har nu indexmässigt uppräknats och uppgår till 7,6 milj. kr. Totalt
blir kostnadsökningen 2 020 000 kr.

Fabrik för raketkrut m. m., Vingåker

Vid Åkers krutbruk bedrives sedan ett antal år utvecklingsarbete på raketkrutområdet
jämte en viss produktion. En stor del av byggnaderna är
emellertid i sådant skick att styrelsen ur såväl skyddsteknisk som byggnadsteknisk
synpunkt anser sig böra ta avstånd från att de i fortsättningen
används för ändamålet. Styrelsen har vid planeringen av den nya ammunitionssammansättningsfabriken
i Vingåker utgått från att speciellt sprängfarlig
verksamhet efterhand bör sammanföras till det nyförvärvade området
i Vingåker, där säkerhetsavstånden är betryggande. För inhämtande av ytterligare
upplysningar i ärendet torde få hänvisas till de handlingar som
kommer att tillställas riksdagens vederbörande utskott.

De totala kostnaderna för överflyttningen beräknas till 9,7 milj. kr., varav
2,3 milj. kr. avser nyanskaffning av maskiner.

Lokaler för förstöring (störtning) av ammunition i Vingåker

F. n. oskadliggöres en stor del av den ammunition som försvaret måste
kassera genom sänkning i insjöar och i havet. Olägenheterna med denna
sänkning har påtalats i olika sammanhang, bl. a. i betänkande avgivet av
försvarets fiskeskyddsutredning (SOU 1963:31; jfr prop. 1964:160 s. 27).

önskemål har därför framställts, bl. a. från arméförvaltningen, om att i
anslutning till den blivande ammunitionssammansättningsfabriken i Vingåker
förlägga en särskild avdelning för förstöring (störtning) och demontering
samt tillvaratagande av detaljer och material från ammunition. En
förläggning till Vingåker är fördelaktig ur flera synpunkter, bl. a. har man
där erfaren och med ammunition väl förtrogen personal av olika kategorier
och dessutom kan kraven på erforderliga skyddsavstånd tillgodoses.

De totala kostnaderna för den föreslagna nya avdelningen beräknas till
4 milj. kr., varav 500 000 kr. avser maskiner.

Anläggning för språngämnespressning i Vingåker

För budgetåret 1964/65 har erhållits 300 000 kr. för maskinutrustning avseende
språngämnespressning. De anläggningar, som fornt funnits inom
verket, har måst utrangeras, beroende på att de varit omoderna och till
största delen så förslit na, att produktionen blivit orationell. De lokaler, där

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 26 dr 1965

verksamheten försiggått, har också utdömts ur skyddssynpunkt. Tillverkning
av sprängämnespressade detaljer har därför under en lång tid legat
nere inom fabriksverket. Detta har bl. a. medfört, att verket ej kunnat åtaga
sig det önskade krigstillverkningsprogrammet. Sprängämnespressade detaljer
ingår i stor utsträckning i de produkter fabriksverket tillverkar. Vid viss
ammunitionstillverkning räknar man med att gå över från gjutning till
pressning av sprängämnen. Det synes därför lämpligt att inrätta en avdelning
för pressning av sprängämnen. För att denna skall få en ur skyddsoch
produktionssynpunkt lämplig lokalisering bör den förläggas i anslutning
till den nya sammansättningsfabriken i Vingåker.

De totala kostnaderna för anläggningen beräknas till 1,3 milj. kr., varav
300 000 kr. avser maskiner, för vilka medel tidigare beräknats.

Ltbyggnad av vatten- och elförsörjningen vid ammunitionsfabriken, Zakrisdal Ammunitionsfabriken

Zakrisdal är för sin drift f. n. beroende av levelans
av dels industri- och socialvatten från stadens nät, dels kylvatten från
egen borrad brunn. Under de närmaste åren kommer förbrukningen av industri-
och kylvatten att öka i sådan väsentlig utsträckning, att nuvarande
vattentäkter inte räcker till, och då kvaliteten på såväl industri- som kylvatten
f. n. inte är tillfredsställande, synes en om- och utbyggnad oundgängligen
erforderlig. Därför erfordras ett nytt ytvattenverk vid Vänern. Kostnaderna
för detta har i avvaktan på fortsatta undersökningar av Vänervattnets
kvalitet preliminärt bedömts till högst 1 milj. kr. Med utgångspunkt i
denna summa har styrelsen bedömt det ekonomiskt fördelaktigare för fabriksverket
att investera i en egen vattenanläggning för att tillgodose fabrikens
växande vattenbehov än att köpa vatten från stadens nät.

Viss komplettering av fabrikens försörjningsnät för elenergi erfordras
härjämte.

Den totala kostnaden för objektet beräknas till 1,3 milj. kr., varav ca
300 000 kr. faller på kompletteringar av elförsörjningen.

Pjäshylsfabrik vid ammunitionsfabriken, Zakrisdal

överflyttning av pjäshylsfabriken från Karlskronavarvet AB till Zakrisdal
beslöts av Kungl. Maj :t den 13 september 1963. Kungl. Maj.t uppdrog
genom beslutet åt fabriksslyrelsen att överenskomma med Karlskronavarvet
AB om lämplig tidpunkt för överflyttning av fabriken. Styrelsen har träffat
en överenskommelse med varvet att överflyttning skall ske senast den 1
juli 1966.

De totala kostnaderna för att förlägga pjäshylsfabriken till Zakrisdal beräknas
till 5,1 milj. kr. Av detta belopp faller 4 milj. kr. på maskinsidan och
1,1 milj. kr. på byggnadssidan.

Kungl. Maj:Is proposition nr 26 dr 1965

T v ä 11 e r i e r

Om det aktuella läget inom tvätterirörelsen anför styrelsen följande.

Förhandlingar har förts med Jämtlands läns landsting angående tillgodoseendet
av tvättbehovet för landstingets sjukvårdsinrättningar inkl Froso
sjukhus, som år 1967 överföres till landstinget. Tvättinrättningen vid Froso
sjukhus nedlades våren 1964 i samband med att ny panncentral togs i bni v.
Tvätten ombesörjes provisoriskt av fabriksverkets tvätteri i Ockelbo. Landstingets
tvättinrättningar är otillräckliga och hårt slitna. Preliminärt avta
— beroende av Kungl. Maj ds och landstingets godkännande — har traffats
mellan fabriksstyrelsen och landstingets förvaltningsutskott angående uppförande
av ett tvätteri i Östersund.

Med anledning av Kungl. Maj ds uppdrag till fabriksstyrelsen att utreda
tvättfrågan i mälarområdet har förhandlingar förts med samtliga intressenter.
Dessa kan leda till att ett samarbete kommer till stånd mellan fabriksverket
och Uppsala, Västmanlands och Södermanlands läns landsting. Samarbetet
förutsätter, att betydande ny tvättkapacitet skapas inom malarområdet.

Tvätterict Alingsås, som f. n. är under inkörning, synes få väsentligt storre
tvättgodsmängder än beräknat, trots att tvätteriet projekterades för en
kapacitet av 26,5 ton per dag. Nu tillgängliga uppgifter tyder på att kundernas
sammanlagda tvättbehov ökat till ca 35 ton per dag. Preliminära förhandlingar
har förts med Jönköpings läns landsting om en eventuell anslutning
till tvätteriet med en tvättgodsmängd av ca 16 ton per dag, inkl. tvattbehovet
för Ryhovs och Vilhelmsro sjukhus, vilka 1967 överföres till detta
landsting. En* sådan anslutning nödvändiggör en utbyggnad av tvätteriet,
vilket är planerat för en sådan tillbyggnad. I annat fall måste landstingets
tvättbehov tillgodoses genom nybyggnad av ett tvätteri.

Tvätteriet ödeshög är i dag fullbelagt. Tvätteriet ombesörjer provisoriskt
tvätten för Falbygdens sjukhus, som kommer att överflyttas till Tvätteriet
Alingsås, samt för Ryhovs och Vilhelmsro sjukhus, vilkas tvättbehov enligt
vad förut nämnts skall lösas tillsammans med Jönköpings läns landstings
tvättfrågor. Bortfallet av dessa tvättgodsmängder uppvages dock till tullo
av övertagande av tvätt för Birgittas sjukhus i Vadstena, vars tvättinrättning
beräknas bli nedlagt 1965, samt av det även i övrigt starkt okande
tvättbehovet inom Östergötlands läns landstingsområde. Den vidare utbyggnaden
av landstingets sjukvårdsinrättningar ger nya tvattbehov,^ som ej
kan tillgodoses av tvätteriet. Det militära tvättbehovet inom området ombesörjes
f. n. av militära tvättinrättningar i Linköping och Eksjo. Det ar
rationellt att dessa tvättinrättningar nedlägges, i Linköping tramst på grund
av svårigheter med ångförsörjningen, i Eksjö på grund av lokalsvangheter.
En utbyggnad av Tvätteriet ödeshög, alternativt nybyggnad, ar nödvändig
för att möta det växande tvättbehovet inom området.

Malmöhus läns landsting har begärt att fabriksstyrelsen skall gora eu
utredning beträffande tillgodoseendet av landstingets tvaltbehov for i forsta
hand Hälsingborgsområdet inkl. S:ta Maria sjukhus, som 1967 overtores till
landstinget. Tvätteriet Landskrona, som övertogs av fabriksverket redan
1944, har på grund av sin belägenhet i en kulturhistoriskt värdefull byggnåd
inom Citadell-området i staden inte kunnat i tillräcklig grad moderniseras
Tvätteriet kan ej i längden bibehållas. För båda dessa tvättbehov maste
ett tvätteri i Skåne nybyggas, då Tvätteriet Lund saknar tomtmark for utbyggnad
och arbetskraft stillgången i staden är knapp.

8

Kungi. Maj.ts proposition nr 26 år 1965

Tvätteriet Långsele är överbelastat samtidigt som Västernorrlands läns

andstings tvattgods ökar i rask takt. 1967 överföres Sidsjöns sjukhus _

som f. n. har egen tvättinrättning — till landstinget. Preliminära förhandlingar
har forts med landstinget angående en ökning av tvättkapaciteten
inom lanet. Tillkomsten av ett tvätteri i Östersund innebär en tillfällig avJastning
av Tvätteriet Långsele, men redan omkring 1970 beräknas det bli
ofrånkomligt att öka tvätteriets kapacitet.

För tvätterier har upptagits 7,3 milj. kr., vilket belopp är avsett att fördelas
på följande objekt.

Tvätteriet i Alingsås (maskiner)....
Tvätteriet i Umeå......

Tidigare

anmäld

kostnad

Total kostnad
beräknad
1964

Återstående

kostnad

1/7 1965

Därav beräk-nad utgift
1965/66

tusental kr.

4 100

7 150

4 100

7 150

5 500

22 000

400

5 400

5 500

22 000

400

3 950

2 300

600

Nytt tvätteri i Östersund.. . .

Nytt tvätteri i mälarområdet....

Sa

11 250

38 750

33 300

7 250

Vad gäller sådana objekt, som redan tidigare anmälts för riksdagen,
överensstämmer nu lämnade uppgifter om totalkostnader med tidigarJ
beräknade belopp. I det följande lämnas motiveringar för de objekt som ej
tidigare anmälts för riksdagen.

Nytt tvätteri i Östersund

I skrivelse den 10 oktober 1964 hemställer fabriksstyrelsen att Kungl.
Maj .t måtte dels föreslå riksdagen att besluta om uppförande av ett tvätteri
i Östersund, dels godkänna ett preliminärt avtal angående samarbete med
Jämtlands läns landsting. Styrelsen anför i huvudsak följande.

Forhandlingar mellan fabriksstyrelsen och Jämtlands läns landsting angående
samarbete i tvättfrågan upptogs redan 1960. Från landstingets sida
meddelades då, att man ur sysselsättningssynpunkt ej var intresserad av
samarbete i Långsele men däremot kunde tänka sig samarbete vid ett tvätteri
i Östersund, avsett att tillgodose tvättbehoven för landstinget, Frösö
sjukhus och de militära förbanden i Östersund.

Efter utredning 1961 meddelade styrelsen landstinget att ett separat tvätteri
i Östersund skulle medföra högre investerings- och driftkostnader än
en utbyggnad av tvätteriet i Långsele. Fabriksstyrelsen ansåg sig därför icke
kunna föreslå överflyttning av det militära tvättgodset till det ifrågasatta
tvätteriet i Östersund. Landstinget beslöt därför att bygga ett eget centraltvätten
i Östersund.

Sedan landstinget 1963 frågat om fabriksstyrelsen vore beredd medverka
vid centraltvätteriets planering, uppförande och drift gjordes en översyn av

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 26 år 1965

fabriksstyrelsens tidigare utredning. Denna översyn visade dels att landstingets
tvättgodsmängd ökat så att tvätteriet borde planeras för en kapacitet
av 7 ton per dag i stället för tidigare beräknade 5,4 ton per dag, dels att
ändrade förutsättningar gav lägre vatten-, el- och vännekostnader. Båda
dessa omständigheter gjorde att de beräknade kostnaderna vid ett tvätteri
i Östersund nu låg mycket nära kostnaderna i Långsele.

Det fabriksstyrelsen underställda tvätteriet i Långsele är överbelagt och
i behov av en utbyggnad. Denna utbyggnad har uppskjutits i avvaktan på
resultatet av förhandlingarna med Jämtlands läns landsting. Preliminära
förhandlingar har dock förts med Västernorrlands läns landsting angående
detta landstings framtida tvättbehov. Dessa visar att landstingets tvättbehov
ökar mera än tidigare beräknats.

Tvätteriet Långsele är ett av fabriksverkets äldsta och från början icke
projekterat med tanke på utbyggnad. En större kapacitetsökning skulle
därför draga med sig en omfattande omdisponering av lokalerna och bli
oproportionerligt dyrbar. Om tvätteriet däremot avlastas visst tvättgods
bl. a. för de militära förbanden i Östersund, kan den återstående behövliga
kapacitetsökningen under överskådlig tid åstadkommas genom komplettering
av biutrymmen och utbyte av de gamla maskinerna mot modernare och
effektivare sådana.

Fabriksstyrelsen har därför med Jämtlands läns landstings förvaltningsutskott
träffat avtal om uppförande av ett tvätteri i Östersund. Tvätteriets
kapacitet — 7 ton per dag eller 1 750 ton per år — har beräknats motsvara
landstingets behov omkring år 1975. Den lediga kapaciteten från starten
och under mycket lång tid framåt beräknas utnyttjad för avlastning av
Tvätteriet Långsele bl. a. med tvätt för militärförbanden i Östersund.

Enligt avtalet förbinder sig landstinget att anlita det planerade tvätteriet
för utförande av i princip all tvätt från landstingets olika institutioner. För
de leveranser, som fabriksstyrelsen jämlikt avtalet fullgör, äger styrelsen
uppbära ersättning beräknad så, att samtliga med leveranserna förenade
kostnader täckes. I den mån landstinget så påfordrar, äger landstinget taga
del av räkenskaper och handlingar i övrigt för bedömande av den ersättning,
vartill styrelsen jämlikt avtalet är berättigad. Avtalet gäller för en tid av
15 år, räknat från den dag tvätteriet är färdigställt, och förlänges därefter i
perioder om 5 år därest uppsägning icke sker av endera parten. Avtalet skall
för att bli gällande godkännas av Kungl. Maj :t senast den JO juni 1965 och
av Jämtlands läns landsting före den 1 novemher 1964.

Beträffande lönsamheten hänvisar fabriksstyrelsen till att landstinget enligt
avtalet skall betala styrelsen ersättning för utfört arbete så att alla med
leveranserna förenade kostnader täckes (innefattande avskrivningar och
förräntning av det investerade kapitalet). För det militära tvältgodset uppstår
inga merkostnader. Tvätteriet kostnadsberäknas till totalt 5,5 milj. kr.,
varav 4,1 milj. kr. för byggnader och 1,4 milj. kr. för maskiner. Under bud -

10 Kungl. Maj. ts proposition nr 26 år 1965

getåret 1965/66 erfordras för byggnader 1,9 milj. kr. och för maskiner
400 000 kr.

Nytt tvätteri i mälarområdet

Styrelsen meddelar att den med anledning av Kungl. Maj :ts uppdrag att
utreda tvätterifrågan i mälarområdet fört förhandlingar med samtliga intressenter
i området. Förhandlingarna kan leda till att ett samarbete i en
första etapp kommer till stånd mellan fabriksverket och Uppsala, Västmanlands
och Södermanlands läns landsting. Inom området behövs ny tvättkapacitet
för ca 50 ton per dag, vilken uppskattats kosta ca 22 milj. kr. Då förhandlingar
pågår och undersökningar om förläggning av verksamheten icke
är slutförda, är kostnadsberäkningen mycket preliminär. Fabriksstyrelsen
kommer, när förhandlingarna och därav föranledda undersökningar slutförts,
att återkomma med definitiva beräkningar och förslag till lokalisering
av det nya tvätteriet.

För projektering av byggnader erfordras 600 000 kr. för budgetåret
1965/66.

Ämbetsbyggnad

För den nya ämbetsbyggnaden i Eskilstuna beräknas återstående utgifter
till 500 000 kr. enligt följande uppställning.

Tidigare anmäld
kostnad

Total kostnad
beräknad 1964

Återstående kostnad
1/7 1965

Därav beräknad utgift
1965/66

tusental kr.

8 700

8 700

500

500

Ämbetsbyggnaden beräknas vara färdig för inflyttning den 1 augusti 1965,
då riksdagens beslut om överflyttning av fabriksstyrelsen till Eskilstuna beräknas
kunna effektueras.

Ersättningsanskaffning av maskiner

För ersättningsanskaffning av maskiner har upptagits totalt 5,9 milj. kr.
vilket belopp avses bli fördelat mellan fabriker och tvätterier på sätt framgår
av följande uppställning.

Tidigare

Total kostnad

Återstående

Därav beräk-

anmäld 1

beräknad

kostnad

nåd utgift

kostnad

1964

1/7 1965

1965/66

tusental kr.

Fabriker.....................

3 950

7 450

4 100

4100

Tvätterier......................

1 800

3 400

1 800

1 800

Sa

5 750

10 850

5 900

5 900

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 26 år 1965

Styrelsen anför i anslutning till den framlagda beräkningen att ersättningsanskaffningarna
avser att genom ersättning av förslitna och omoderna maskiner
upprätthålla fabrikernas och tvätteriernas produktionsförmåga.

Styrelsen framhåller att det torde kunna diskuteras, huruvida nu tillämpade
normer för beräkning av ersättningsanskaffning, som bygger på avskrivning
av ursprungligt anskaffningsvärde, för framtiden kan anses tillfredsställande.
Den snabba tekniska utvecklingen och den omständigheten,
att verket i stigande grad är hänvisat till att ernå beläggning i konkurrens
med in- och utländska industrier kommer med stor sannolikhet att skärpa
kraven på takten i ersättningsanskaffningarna. Styrelsen hävdar därför att
avskrivning på tillgångarnas beräknade återanskaffningsvärde framstår som
en väsentlig förutsättning för att bibehålla verkets kapitaltillgångar.

Det ursprungliga anskaffningsvärdet av maskinparken, invärderad i försvarets
fabriksfond, är ca 60 milj. kr. Nuanskaffningsvärdet av denna maskinpark
beräknas till ca 90 milj. kr.

En snabb utveckling har under många år kännetecknat bearbetningsteknikens
alla områden, vilket resulterat i nya produktionsmetoder och produktionsmaskiner.
Vid ersättningsanskaffning måste hänsyn tagas till denna
utveckling. Mera avancerade maskiner ger möjlighet till större produktion
men är betydligt dyrare i anskaffning än de maskiner som ersättes. Till
detta kommer fördyring av maskinerna genom förändring av penningvärdet.

Ungefär hälften av maskinparken vid fabrikerna användes för försvarsprodukter
inkl. tillverkning för export av sådana produkter samt för civiltillverkningar;
vid tvätterierna utnyttjas hela maskinkapaciteten fullt. Äteranskaffningsvärdet
för den del av maskinparken som utnyttjas är f. n. omkring
50 milj. kr. Om maskinernas genomsnittliga ekonomiska användningstid
sättes till 10 år, som är normalt för denna typ av maskiner, fordras i genomsnitt
eu årlig ^investering på ca 5 milj. kr. För budgetåret 1965/66 beräknas
ersättningsutgifterna uppgå till 5,9 milj. kr.

Smärre investeringsobjekt

För smärre investeringsobjekt (objekt med eu total investeringskostnad
understigande 1 milj. kr.) har upptagits totalt 2,3 milj. kr., vilket belopp
uteslutande avses för fabrikerna såsom framgår av följande uppställning.

Tidigare

Total kostnad

Återstående

Därav beräk-

anmäld

beräknad

kostnad

nåd utgift

kostnad

1964

1/7 1965

1965/66

tusental kr.

Fabriker........................

3 585

5 035

2 670

2 270

Tvätterier.......................

1 350

1 350

—

—

Sa

4 935

6 385

2 670

2 270

12 Kungl. Maj. ts proposition nr 26 år 1965

Av de nu aktuella objekten har följande tidigare anmälts för riksdagen.

1. Kallhamringsmaskin för Carl Gustafs stads gevärsfaktori

2. Verktygsmaskiner med numerisk styrning

3. Komplettering av maskinparken för civil tillverkning

4. Maskiner för ämnestillverkning

5. Anläggning för röntgenkontroll av robotkomponenter vid ammunitionsfabriken
Zakrisdal

6. Provskjutningsanläggning vid ammunitionsfabriken i Karlsborg

Nu lämnade uppgifter om totalkostnaderna för dessa objekt överensstämmer
i stort sett med tidigare beräknade belopp.

Följande nya objekt föreslås:

Beräknad

kostnad

1. Utbyggnad av sprängteknisk avdelning vid ammunitionsfabriken Zakrisdal 400 000 kr

2. Provanläggning för finkalibriga vapen vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori 900 000 s>

Motiv

1. I samband med den nu pågående produktionen av 84 mm vapensystem
har produktutvecklingen skett även på ammunitionseffekter som komplettering
till vapensystemet. Så är fallet med spräng-, lys- och rökgranater. Produktutvecklingen
har nu nått så långt att styrelsen beräknar taga upp dessa
nya ammunitionstyper i produktion under nästkommande budgetår. Emellertid
saknas lokaler för sådana tillverkningar, varför en komplettering av
ammunitionsfabriken Zakrisdal erfordras med byggnader för en kostnad
av 400 000 kr. budgetåret 1965/66.

2. Anordningarna vid gevärsfaktoriet för provskjutning av vapen för finkalibrig
ammunition är f. n. icke tillfredsställande, och styrelsen har i tidigare
äskanden upptagit ett belopp av 315 000 kr. för uppförande av nytt
skotthus. En del av skjutningarna har varit förlagda till kommunal skjutbana,
som emellertid i framtiden icke kommer att stå till förfogande, önskvärt
är därför att det nya skotthuset med skjutbana kommer till utförande
på Hugelsta skjutfält. I tidigare etapp för utbyggnad av skjutfältet har vissa
administrativa utrymmen och personalutrymmen provisoriskt tillgodosetts
genom användande av en äldre barack. Vid utbyggnaden av den nya skjutbanan
för finkalibrig ammunition bör personallokalerna få sin definitiva
plats i anslutning till skjutcentralen.

Kostnaderna för komplett anläggning för provning av finkalibriga vapen
bedömes f. n. uppgå till 900 000 kr.

I avvaktan på resultatet av de förhandlingar, som pågår beträffande tillverkning
av vissa handvapen, föreslår styrelsen att bara den del, som är
nödvändig för den nuvarande produktionsinriktningen, kommer till utförande
under budgetåret 1965/66. Kostnaden härför har beräknats till 500 000
kr.

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 26 år 1965

Diverse och oförutsett

Fabriksstyrelsen föreslår att ett belopp på 500 000 kr. upptages för under
budgetåret uppkommande smärre behov av arbeten och anskaffningar.

Yttrande

Överbefälhavaren har intet att erinra mot föreslagna och planerade investeringar
i försvarets fabriksfond. Vad gäller förslaget till raketkrutfabrik
framhålles bl. a. att fabriksstyrelsen även i fortsättningen bör ha möjlighet
att medverka i utvecklingsarbetet på förevarande område. En utbyggnad,
som säkerställer denna medverkan, är enligt överbefälhavaren önskvärd.
Därvid synes lämpligt att förlägga fabriken till Vingåker.

Departementschefen

Jag vill erinra om att jag i prop. 1964: 1 (bil. 6 s. 376) anförde, att det
syntes lämpligt att beträffande investeringarna i försvarets fabriksfond
övergå till en ordning som närmare ansluter till vad som gäller för andra
statliga affärsverksfonder. Fr. o. in. budgetåret 1965/66 borde därför för försvarets
fabriksfond framläggas en investeringsplan rörande fabriksverkets
investeringsutgifter, som skulle regleras inom en av Kungl. Maj :t för varje
budgetår fastställd ram. Detta uttalande föranledde ingen erinran från riksdagens
sida (SU 1964:4, rskr 4). I överensstämmelse härmed har i prop.
1965: 1 medlen för investeringarna i fabriksfonden för budgetåret 1965/66
preliminärt beräknats under ett samlingsanslag, Byggnader och utrustning
för försvarets fabriksverk.

Fr. o. m. budgetåret 1965/66 bör den av mig föreslagna nya ordningen
med en av Kungl. Maj:t för varje budgetår fastställd total investeringsram
för fabriksverkets investeringsutgifter tillämpas. Samtidigt föreslår jag, att
medel för investeringsutgifterna budgetåret 1965/66 uppföres under ett investeringsanslag,
Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk. Till
detta samlingsanslag bör fr. o. m. budgetåret 1965/66 få överföras förefintliga
behållningar på kvarstående investeringsanslag under fabriksfonden,
nämligen Anskaffning av maskiner och utrustning m. m. för försvarets fabriksverk
(prop. 1964: 1 bil. 6), Vissa byggnadsarbeten för försvarets fabriksverk
(prop. 1964: 1 bil. 6), Ämbetsbyggnad för försvarets fabriksstyrelse
(prop. 1964: 1 bil. 6), Teleunderhållsverkstad (prop. 1963: 114) samt Tvätteri
i Umeå (prop. 1964: 2 bil. 3).

För nästa budgetår har fabriksstyrelsen föreslagit ett investeringsprogram
som upptar en medelsförbrukning av 32,5 milj. kr. De investeringsobjekt som
stvrelsen redovisar är angelägna för att få till stånd en gynnsam kostnadsoch
produktivitetsutveckling.

Fabriksverkets karaktär av varuproducerande företagskoncern i fri konkurrens
på öppna marknaden med övriga industrier gör att alla möjlighe -

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 26 or 1965

ter till räntabla investeringar som sänker kostnaderna och stärker konkurrenskraften
måste tillvaratas. För staten som stor beställare av försvarsmateriel
är dessutom fabriksverkets konkurrenskraft betydelsefull som prisreglerande
faktor. Enbart existensen av ett rationellt drivet statligt företag
inom detta område har eu direkt och indirekt prisreglerande effekt genom
att det påverkar den enskilda industrien att i möjligaste mån pressa sina
kostnader och priser. Vid mitt ställningstagande tillmäter jag här angivna
förhållanden avgörande betydelse. Jag är därför beredd att för budgetåret
1965/66 föreslå en investeringsram om 31,6 milj. kr. Detta innebär en ökning
med ca 8 milj. kr. i förhållande till den beräknade medelsförbrukningen för
innevarande budgetår. Därvid har jag räknat med att ersättningsanskaffningen
av maskiner skall hålla sig inom det belopp på ca 5 milj. kr., som

fabriksstyrelsen f. n. anser vara det genomsnittliga årliga reinvesteringsbehovet.

Anvisade resp. förordade anslagssummor för fabriksfonden samt beräknad
medelsförbrukning under budgetåren 1964/65 och 1965/66 framgår av
följande sammanställning.

Anslag och medels](jämkning budgetåren 1964/65 och 1965/66 (milj. kr.)

Behållning

1.7.1964

Anslag 1964/65

Medelsförbruk-ning 1964/65

Anslag 1965/66

Medelsförbruk-ning 1965/66

26,8

17,0

23,4

14,5

31,6

Anslagsbehållningen per den 1 juli 1964 uppgick till ca 26,8 milj. kr. Tillsammans
med för innevarande budgetår anvisade anslag, 17 milj. kr., utgör
den för budgetåret disponibla anslagssumman ca 43,8 milj. kr. Den nu beräknade
medelsförbrukningen under innevarande budgetår uppgår till 23,4
milj. kr. Den vid budgetårets slut förefintliga behållningen kommer därmed
att utgöra ca 20,4 milj. kr.

Det för budgetåret 1965/66 upptagna anslagsbeloppet bör i likhet med vad
som tillämpas för kommunikationsverken beräknas så, att det jämte förutsedd
behållning skall motsvara medelsförbrukningen och därutöver ge en
marginal om ca 10 % för att möjliggöra en ökning av investeringsramen,
om detta påkallas av konjunkturmässiga eller eljest särskilda skäl. Det förordade
anslagsbeloppet uppgår till 14,5 milj. kr. Tillsammans med den beräknade
till budgetåret 1965/66 ingående behållningen kommer den under
samma budgetår tillgängliga anslagssumman att uppgå till ca 34,9 milj. kr.
Då medelsförbrukningen beräknas till 31,6 milj. kr. utgör anslagsreserven
ca 3,3 milj. kr.

Av följande sammanställning framgår hur fabriksverkets investeringar
på olika ändamål ungefärligt torde komma att fördela sig under nästa budgetår.
Sammanställningen visar även den beräknade medelsförbrukningen
1964/65.

Kungl. Maj. ts proposition nr 26 år 1965

Större investeringsobjekt..........

Övriga investeringar..............

Diverse och oförutsett............

1963/64

Utfall

1964/65

Beräknat

Styrelsen

1965/66
Dep. chefen

milj. kr.

14,0

5,2

15,1

7,8

0,5

23,8

8,2

0,5

23,2

7,3

1,1

Sa

19,2

23,4

32,5

31,6

Av tabellen framgår att ökningen av medelsförbrukningen i förhållande
till innevarande budgetår i stort sett hänför sig till större investeringsobjekt.
I detta belopp har jag dock icke inkluderat det av fabriksstyrelsen upptagna
beloppet för det nya tvätteriet i mälarområdet, detta med hänsyn till att
kostnadsberäkningen är mycket preliminär och förhandlingarna med berörda
landsting ännu inte slutförts. Projektet torde senare — då förhandlingarna
slutförts — ånyo få anmälas för Kungl. Maj :t. Beträffande investeringsprogrammet
i övrigt må följande anföras.

Den föreslagna raketkrutfabriken i Vingåker är framförallt motiverad
av att arbetet på detta område ur säkerhetssynpunkt icke i längden kan bedrivas
i de nuvarande lokalerna vid Åkers krutbruk. Det är då rationellt att
överflytta verksamheten till nya lokaler i Vingåker där tillfredsställande
säkerhetsavstånd finns och driften kan samordnas med den vid sammansättningsfabriken
för ammunition.

Fabriksstyrelsen vill sammanföra speciellt sprängfarlig verksamhet till
Vingåker, vilket jag med hänsyn till resultatet av de ingående undersökningar
som gjordes i samband med lokaliseringen av sammansättningsfabriken till
Vingåker anser ändamålsenligt. Det är alltså följdriktigt när fabriksstyrelsen
föreslår, att de nya lokalerna för störtning av ammunition och anläggningen
för sprängämnespressning också förlägges till Vingåker. Jag vill i
detta sammanhang erinra om mitt uttalande i prop. 1964: 160 (s. 27), att
fabriksstyrelsen räknar med att störtningsanläggningen för ammunition
kommer att få eu sådan kapacitet att det framdeles inte kommer att föreligga
något behov av att sänka ammunitionen i insjöar.

överflyttningen av pjäshylsfabriken från Karlskronavarvet AB till fabriksverkets
anläggningar i Zakrisdal är i avgörande grad förestavad av beredskapsskäl.
Den sker i enlighet med tidigare beslut av riksdagen.

Beträffande det planerade tvätteriet i Östersund har Jämtlands läns landsting
nu för sin del godkänt det preliminära avtal som styrelsen träffat med
förvaltningsutskottet. Jag tillstyrker fabriksstyrelsens förslag att bygga ett
tvätteri i Östersund. Riksdagens bemyndigande att godkänna avtalet med
Jämtlands läns landsting bör inhämtas.

I fråga om ersättningsanskaffning av maskiner framhåller fabriksstyrelsen
att avskrivning på tillgångarnas beräknade återanskaffningsvärde fram -

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 26 år 1965

står som en väsentlig förutsättning för att bibehålla verkets kapitaltillgångar.
Jag vill i detta sammanhang erinra om mitt uttalande i prop. 1963: 1 (s.
282) att jag inte har någon invändning mot tillämpningen av denna princip.
Detta föranledde inte någon erinran från riksdagens sida.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att

a) godkänna vad jag i det föregående anfört rörande investeringsram
för försvarets fabriksverk,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna ifrågavarande
mellan fabriksstyrelsen och Jämtlands läns landsting träffade
avtal,

c) till Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk
för budgetåret 1965/66 under försvarets fabriksfond
anvisa ett investeringsanslag av 14 500 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Grimlund

ESSELTE AB. STHLM SS
415580