Kungl. Maj:ts proposition nr 17 år 1965

Nr 17

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
fortsatt giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni 1944
(nr 461); given Stockholms slott den 15 januari 1965.

. • »•»»!''

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag om fortsatt giltighet av hembiträdeslagen
den 30 juni 1944 (nr 461).

GUSTAF ADOLF

Sven Aspling

Propositionens innehåll

Hembiträdeslagen föreslås skola i sin nuvarande lydelse erhålla förlängd
giltighet till och med den 31 oktober 1968. 1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 11 saml. Nr 17

Kungl. Maj:ts proposition nr 17 år 1965

Tf -XY

Förslag

till

om fortsatt giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni 1944 (nr 461)

Härigenom förordnas, att hembiträdeslagen den 30 juni 19441, vilken enligt
lag den 2 mars 1962 (nr 44) gäller till och med den 31 oktober 1965,
skall äga fortsatt giltighet till och med den 31 oktober 1968.

i.ron/ :\i\> t;)

i!iiifofini r-.u''tnni li^buoVl

1 Senaste lydelse av 10 § se 1947: 264, av 15 och 16 §§ se 1953:151.

U %’/ tio »v vv

n \\

Kungl. Maj.ts proposition nr 17 år 1965

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 18 december
196b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström,
Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson,
Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, fråga om fortsatt giltighet
av hembiträdeslagen samt anför.

Hembiträdeslagen den 30 juni 1944 (nr 461) erhöll ursprungligen en till
tre år begränsad giltighetstid, vilken sedermera vid sex tillfällen förlängts
med tre år i sänder. Efter den senaste förlängningen, som skedde genom lag
den 2 mars 1962 (nr 44), gäller hembiträdeslagen t. o. m. den 31 oktober
1965.

Statsmakterna bör före sistnämnda tidpunkt ta ställning till frågan om
förlängning av hembiträdeslagens giltighetstid, och jag anhåller därför att
1''å ta upp detta spörsmål till behandling.

Hembiträdeslagens huvudsakliga innehåll

Hembiträdeslagen äger tillämpning på avtal, varigenom arbetstagare åtar
sig att utföra huvudsakligen husligt arbete i arbetsgivarens hushåll (1 §
första stycket). Från lagens tillämpningsområde undantages dock dels avtal,
som ingås för viss sammanhängande tid understigande en månad, dels avtal,
som avser mindre antal dagar i veckan än sex, dels avtal, som inte innefattar
heltidssysselsättning (1 § andra stycket). Vidare avser lagen inte arbete,
som utföres av medlem av arbetsgivarens familj eller av husföreståndarinna
eller därmed jämförlig arbetsledare i hushåll, där hembiträde är
anställt, eller av hushållerska eller annan, som självständigt sköter hemmet
i husmors ställe (2 §).

I motsats till allmänna arbetstidslagen och övriga lagar, som reglerar de
anställdas arbetstid, innehåller hembiträdeslagen inga bestämmelser om
arbetstidens längd för dag, vecka eller annan tidrymd. Hembiträdeslagen
ger i stället föreskrifter angående den minsta fritid, som ett hembiträde
skall äga åtnjuta. Härom stadgas, att den ordinarie arbetstiden skall sluta

Kungl. Maj.ts proposition nr 17 år 1965

senast kl. 19 utom för hembiträde, som uteslutande har till uppgift alt sköta
barn (9 §), ävensom att hembiträdet äger åtnjuta fridagar i minst följande
omfattning, nämligen dels varannan söndag eller annan allmän helgdag av
kyrklig karaktär, dels en bestämd vardag varje vecka efter kl. 14 och dels
den 1 maj efter kl. 13 (10 §).

Lagens bestämmelser om fritid, vilka är av tvingande karaktär, kompletteras
av föreskrifter om övertidsarbete (12 §). Endast vid vissa sjukdomstall
har hembiträde skyldighet att utföra arbete på övertid. I övriga fall gäller
vad som kan anses överenskommet. Avtalsfriheten är dock begränsad
såtillvida, att hembiträde under 18 år ej får användas till övertidsarbete
mer än sju timmar i veckan (18 §).

För allt övertidsarbete är hembiträdet berättigat till gottgörelse, som skall
utgå kontant eller -- om övertidsarbetet innefattar endast vakttjänst eller
är föranlett av sjukdomsfall — i form av ledighet på ordinarie arbetstid. I
samtliga de fall, där gottgörelsen enligt lagen skall utgå kontant, kan den
dock efter överenskommelse mellan parterna bytas ut mot ledighet (13 Sj
första stycket). Lagen saknar bestämmelser om storleken av den kontanta
övertidsersättningen. Däremot föreskrives, att ledighet såsom gottgörelse
för övertidsarbete skall motsvara vad som kan anses skäligt med hänsyn
till övertidsarbetets art. Ledigheten får inte förläggas till tid före kl. 9 och ej
utgå under kortare tid än två timmar åt gången (13 § andra stycket). Avtal,
varigenom hembiträde helt eller delvis undandragits lagstadgad förmån
för övertidsarbete, är utan verkan (13 § tredje stycket).

I lagen regleras även vissa andra frågor än de hittills berörda, såsom angående
avtalets ingående och upphörande, anställnings- och uppsägningstid,
hembiträdets rätt till bostad och vård vid sjukdom, lönens utbetalande,
betyg samt skadeståndsskyldighet. Lagen saknar bestämmelser om tillsyn
av dess efterlevnad.

Frågans bakgrund

Då hembiträdeslagen kom till övervägdes huruvida lagstiftaren borde
reglera arbetstiden för hembiträden på liknande sätt som för andra arbetstagare.
Därvid tänkte man sig att hembiträdenas arbetstid eventuellt kunde
begränsas antingen till 8 timmar om dagen eller till 192 timmar per fyraveckorsperiod.
Statsmakterna stannade emellertid för alt i hembiträdeslagen
reglera fritiden i stället för arbetstiden. Lagens bestämmelser i ämnet konstruerades
såsom en garanti för ett minimimått av fridagar och daglig fritid.

Sedermera har frågan om hembiträdenas arbetstidsförhållanden återkommit
i diskussionen vid varje tillfälle då en förlängning av hembiträdeslagens
giltighetstid varit aktuell. Riksdagen har flera gånger och senast år 1902
(se L2U 1962: 2) uttalat sympati för att hembiträdena i arbetstidshänseende
jämställes med andra arbetstagargrupper.

Kungl. Maj:ts proposition nr 17 är 1965

År 1962 uppdrogs åt en utredningsman att utreda hela frågan om hembiträdeslagstiftningen.
Utredningsmannen skall enligt direktiven bl. a. prova
om skyddssynpunkter alltjämt motiverar en särskild lagstiftning för hembiträden
och om en fastare reglering av hembiträdenas arbetstid kan tankas
inverka fördelaktigt på rekryteringen till yrket.

Utredningen angående hembiträdeslagstiftningen har beröring med det aibete
som bedrives inom 19615 års arbetstidskommitté. Denna kommitté har i
uppdrag bl. a. att undersöka möjligheterna att utvidga tillämpningsområdet
för den allmänna arbetstidslagstiftningen. Målsättningen bör enligt direktiven
vara att undantagen från arbetstidslagstiftningen skall vara så få och
så litet omfattande som möjligt.

Utredningen angående hembiträdeslagstiftningen har i en skrivelse den
25 september 1964 — efter en redogörelse för det hittills bedrivna utredningsarbetet
— anmält att något utredningsresultat inte kommer att kunna
framläggas i så god tid, att det kan behandlas vid 1965 års liksdag. Utredningsmannen
föreslår, att den nuvarande hembiträdeslagens giltighetstid
förlänges för ytterligare tre år eller t. o. m. den 31 oktober 1968.

Departementschefen

Hembiträdeslagen av år 1944, som är tidsbegränsad, har förlängts upprepade
gånger för perioder om tre år i sänder. Enligt det senaste beslutet om
förlängning gäller lagen till utgången av oktober 1965. Frågan om ytterligaie
förlängning påkallar alltså statsmakternas uppmärksamhet.

Denna gång är läget det att behovet i framtiden av en särskild lagstiftning
för hembiträden är under utredning genom eu särskilt tillkallad utredningsman
samtidigt som problemet om den allmänna arbetstidslagstiftningens
utformning och utsträckande till nya grupper av arbetstagaic behandlas
av 1963 års arbetstidskommitté.

Åtskilligt av betydelse för frågan om hembiträdeslagstiftningen har inträffat
under de senaste decennierna. I början av 1930-talet beräknades antalet
i husligt arbete anställda till omkring 200 000. Antalet personer, på
vilka hembiträdeslagen är tillämplig, har nu minskat till omkring 30 000
enligt en nyligen företagen undersökning, som statistiska centralbyråns utredningsinstitut
gjort på uppdrag av utredningsmannen. De villkor under
vilka hembiträdena utför sina sysslor torde ha förbättrats åtskilligt såsom
en följd av ett ändrat arbetsmarknadsläge och en allmänt stigande standard
i samhället. Nyssnämnda utredningsinstitut har gjort en intervjuundersökning
för alt utröna de nuvarande förhållandena för de i husligt arbete anställda,
och intervjusvaren bearbetas f. n. inom institutet.

Mot bakgrunden av det primärmaterial, som sålunda håller på att införskaffas,
får utredningsmannen pröva åtskilliga frågor om den rättsliga
regleringen av hembiträdenas arbetsförhållanden. Såsom särskilt viktiga på

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 17 år 1965

detta område framstår bestämmelserna om arbetstiden. I denna del måste
utredningsarbetet bedrivas i nära samråd med 1963 års arbetstidskommitlé.

Utredningsmannen har anmält, att han inte kommer att kunna redovisa
något utredningsresultat så snart, att ett förslag kan föreläggas 1965 års
riksdag. Under sådana förhållanden niir ännu en förlängning av hembiträdeslagen
ofrånkomlig. Jag anser, att förlängningen även denna gäng bör ske
for en treårsperiod eller således t. o. in. den 31 oktober 1968. Skulle det visa
sig, att förslag till en slutlig lösning av hela frågan om den lagliga regleringen
av arbetsförhållandena för den i husligt arbete anställda arbetskraften
kan föreläggas riksdagen före 1968, kommer detta givetvis att ske. Någon
ändring av hembiträdeslagens innehåll anser jag mig inte böra förorda.

Departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över
ett inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om fortsatt giltighet
av hembiträdeslagen den 30 juni 19U (nr 461), av den lydelse bilaga^ till
detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda
undainålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
Övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:
</. P. Wieselgren

1 Bilagan, som är likalydande med det vid
slutits.

propositionen fogade lagförslaget,

har här ute -

Kungl. Maj.ts proposition nr 17 år 1965

Utdrag au protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 8 januari
1965.

Närvarande:
justitierådet Hagbergh,
regeringsrådet Wilkens,
justitieråden Riben,

Bergsten.

Enligt lagrådet den 4 januari 1965 tillhandakommet utdrag av protokoll
över socialärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 18
december 1964, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle
för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat
förslag till lag om fortsatt giltighet au hembiträdeslagen den 30 juni
19U (nr 461).

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
lagbyråchefen Carl Lidbom.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Stig Granquist

Kungl. Maj.ts proposition nr 17 år 1965

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 15 januari
1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Ivling, Skoglund,
Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, SvenEric
Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, lagrådets den 8 januari
1965 avgivna utlåtande över det den 18 december 1964 till lagrådet remitterade
förslaget till lag om fortsatt giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni
19U (nr 461) och hemställer, att förslaget, som av lagrådet lämnats utan
erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

J. P. Wieselgren

ESSELTE AB. STHLM <4
414931