Kungl. Maj. ts proposition nr 122 år 1965

1

Nr 122

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen om ökning av de
svenska insatserna i Internationella valutafonden och
Världsbanken; given Stockholms slott den 2 april
1965.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen
att

dels antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 10 § lagen
den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank,

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen måtte godkänna en höjning av
den svenska kvoten i Internationella valutafonden med 75 milj. dollar till
225 milj. dollar och en ökning av den svenska andelen i Världsbankens
grundtond med 40 milj. dollar till 240 milj. dollar samt lämna riksbanken
garanti för täckning av eventuella förluster, som hänför sig till de ökade
insatserna och vilka enligt fullmäktige i riksbanken inte bör belasta banken.
Riksdagen föreslås vidare bemyndiga riksbanken att tillskjuta del erforderliga
kapitalet samt påtaga sig de förpliktelser som följer med ökningen
av den svenska andelen i Världsbankens grundfond. Slutligen innefattar
propositionen ett av kvothöjningen i Valutafonden föranlett förslag
till ändring i riksbankslagen med avseende på stadgandet om den supplementära
sedeltäckningen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 122

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1965

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 10 § lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges

riksbank

Härigenom förordnas, att 10 § lagen den 30 juni 1934 för Sveriges riksbank1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

10 §.

Riksbankens utelöpande----— —--annan säkerhet;

g) medel, utlånade till Internatio- g) tillgodohavande på grund av
nella valutafonden. insats i eller utlåning till Internatio nella

valutafonden.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse av 10 § se 1962:192.

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1965

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
2 april 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindholm, Kling,

Skoglund, Johansson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson.

Cheten för tinansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ökade svenska
insatser i Internationella valutafonden och Världsbanken samt anför.

År 1950 godkände riksdagen (prop. 1950: 89, B:oU 8, rskr 421) Sveriges
anslutning till Internationella valutafonden (IMF) och Internationella återuPPbyggnadsbanken
(Världsbanken IBRD). Sverige inträdde i Valutafonden
och Världsbanken på hösten 1951 och riksbanken tillsköt i enlighet
med riksdagens bemyndigande det svenska insatskapitalet. Den svenska
kvoten i Valutafonden utgjorde 100 milj. dollar varav 25 % inbetalades i
guld och 75 % erlades i kronor till fondens konto i riksbanken. I Världsbanken
var den svenska andelen likaledes 100 milj. dollar. Av detta belopp erlades
2 % i guld och 18 % i kronor medan resterande 80 % utgjorde ett
garantibelopp, som skulle inbetalas endast om så var nödvändigt för att
möta bankens förpliktelser. Kungl. Maj:t erhöll i riksdagens nämnda skrivelse
bemyndigande att lämna riksbanken garanti för täckning av eventuella
förluster på grund av Sveriges medlemskap i de båda institutionerna.

Efter internationella förhandlingar träffades i början av år 1959 överenskommelse
mellan organisationernas medlemmar om en väsentlig förstärkning
av fondens och bankens resurser, överenskommelsen innebar i
korthet att medlemskvoterna i fonden höjdes med 50 % medan bankens
grundfond fördubblades. I enlighet härmed godkände riksdagen (prop. 1959:
126, B:oU 30, rskr 275) dels en höjning med 50 % av den svenska kvoten i
Valutafonden, dels en fördubbling av den svenska andelen i Världsbankens
grundfond. Kungl. Maj:t bemyndigades därvid att lämna riksbanken
garanti för täckning på begäran av banken av de eventuella förluster som
kunde hänföra sig till de ökade insatserna.

Efter insatshöjningen år 1959 uppgår den svenska kvoten i Valutafonden
till 150 milj. dollar, varav 37,5 milj. dollar inbetalats i guld. Den
!■(■ Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 122

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1965

svenska andelen i Världsbanken utgör 200 milj. dollar. Eftersom den år 1959
genomförda höjningen av den svenska andelen i Världsbankens grundfond
inte förutsatte någon ytterligare svensk inbetalning, uppgår den
svenska inbetalda andelen till 2 milj. dollar i guld och motvärdet till 18
milj. dollar i kronor eller ca 93 milj. kr.

Sedan hösten 1963 har det internationella betalningssystemet och den
framtida likviditetstillförseln i världen varit föremål för utredning på det
internationella planet. Det har därvid konstaterats bl. a. att Valutafondens
resurser borde ökas genom dels en allmän höjning av medlemsstaternas
kvoter, dels — därutöver — särskilda höjningar för sådana länder, vilkas
kvoter relativt sett är mycket låga.

Vid Valutafondens och Världsbankens årsmöte i Tokyo hösten 1964 erhöll
fondens direktion i uppdrag att, inför den i fondstadgan föreskrivna
översynen av medlemmarnas kvoter vilken närmast skulle ske under år
1965, överväga frågan om en justering av kvoterna i Valutafonden. Den
rapport, som direktionen nu framlagt, innehåller förslag till beslut om en
generell ökning av kvoterna med 25 %. Denna ökning skall för vissa medlemsländer
föregås av selektiva ökningar av kvoterna. För att medlemsland,
som föreslås få selektiv kvotökning i Valutafonden, skulle bibehålla
sin relativa andel i Världsbankens grundfond, har Världsbankens direktion
samtidigt framlagt två rapporter om en höjning av bankens grundfond resp.
en höjning av vissa andelar av grundfonden. I sina ställningstaganden till
rapporten från fondens direktion och det till rapporten fogade resolutionsförslaget,
vilket som bilaga 1 torde få fogas till detta protokoll, har sedermera
medlemsländernas styrelserepresentanter med stadgad fyra femtedels
majoritet uttalat sig för att fonden skulle uppmana resp. regeringar all
vidtaga åtgärder för en höjning av kvoterna. Medlemsländerna skall senast
den 25 september 1965 lämna sitt samtycke till kvothöjningarna. Beträffande
höjningarna av Världsbankens grundfond resp. vissa andelar av denna
skall bankens styrelse senast den 29 oktober resp. den 30 april 1965
rösta om föreliggande resolutionsförslag, vilka som bilagor 2 och 3 torde
få fogas till detta protokoll.

I en den 11 mars 1965 dagtecknad skrivelse har fullmäktige i riksbanken
förordat att Kungl. Maj :t måtte utverka riksdagens bemyndigande att godkänna
dels en ökning av den svenska kvoten i Valutafonden från 150 milj.
dollar till 225 milj. dollar, dels en höjning av Sveriges andel i Världsbankens
grundkapital från 200 milj. dollar till 240 milj. dollar i samband med
den nu föreslagna höjningen med 2 000 milj. dollar av bankens grundfond.
Fullmäktige anför bl. a.

Fondens direktörer konstaterar i sin rapport att behovet av det slag av
likviditet som Valutafonden tillhandahåller liksom behovet av internationell
likviditet i allmänhet kan väntas öka med hänsyn till den snabba tillväxt,

Knngl. Maj. ts proposition nr 122 år 1965 5

som karakteriserat och som i framtiden sannolikt kommer att karakterisera
inkomst- och handelsutvecklingen i världen. En skälig ökning av kvoterna
skulle placera fondens resurser i bättre relation till de krav, som kan väntas
bli ställda på dem, och skapa förtroende för fondens förmåga att tillgodose
alla rimliga låneanspråk. Ett innehav av tillräckliga resurser, som gör det
möjligt för fonden att med betryggande reserver i behåll tillgodose lånebehoven,
torde även motverka uppkomsten av spekulation. Direktörerna
föreslår därför dels en selektiv ökning av sådana kvoter som icke längre
återspeglar respektive lands ekonomiska ställning, dels en generell ökning
därefter av samtliga kvoter med 25 %. Den selektiva kvotökningen föreslås
komma att omfatta 16 länder, däribland Sverige.

Av kvotökningarna skall medlemmarna — i likhet med vad som gällde
för de ursprungliga insatserna och 1959 års kvotökning — inbetala 25 % i
guld och 75 % i egen valuta. Inbetalningen får dock om så önskas ske genom
avbetalningar under en tid av 4 år.

Medlemsland, som samtycker till den generella kvotökningen och som
kan hävda, att den tjugofemprocentiga guldinbetalningen skulle skapa betalningssvårigheter
genom den reduktion av landets valutareserver den
skulle medföra, har beretts möjlighet att verkställa en dragning på fonden
lör att fullgöra guldinbetalningen. Denna möjlighet gäller emellertid icke
för länder, som föreslås få selektiva kvotökningar.

För att kompensera den avtappning av guld, som reservvalutaländerna
kan utsättas för genom att andra länder utnyttjar tillgodohavande i dessa
länders valutor för anskaffning av guld för inbetalningen till Valutafonden,
avser fonden alt deponera guld i Förenta staterna och Storbritannien till
ett belopp av högst 350 milj. dollar. För dessa s. k. generella gulddepositioner
gäller speciella bestämmelser, som anger depositionernas karaktär av
avistatillgodohavanden. Bestämmelserna är avsiktligt så utformade, att både
Valutafonden och nämnda reserwalutaländer skall kunna inräkna depositionerna
bland sina guldtillgodohavanden.

För Sveriges vidkommande föreslås en ökning av nuvarande svenska kvot
om 150 milj. dollar med 75 milj. dollar, varav 30 milj. dollar skall utgöra
den selektiva ökningen och 45 milj. dollar den generella. Av den totala ökningen
på 75 milj. dollar skall 25 %, 18,75 milj. dollar motsvarande omkring
97 milj. kr., inbetalas i guld och resterande 75 %, 56,25 milj. dollar
motsvarande omkring 291 milj. kr., erläggas i kronor till fondens konto i
riksbanken. Sveriges kvot kommer därefter att uppgå till 225 milj. dollar
motsvarande omkring 1 164 milj. kr., varav guldandelen utgör 56,25 milj.
dollar motsvarande omkring 291 milj. kr. och kronoandelen 168,75 milj.
dollar motsvarande omkring 873 milj. kr.

Världsbankens direktörer konstaterar i sin rapport, att av IBRD:s auktoriserade
kapital på för närvarande 22 000 milj. dollar inom den närmaste
liden endast en mindre del beräknas återstå disponibel för nyteckning.
Enligt gällande praxis förutsätts, att om eu selektiv kvotökning genomförs
lör visst medlemsland i Valutafonden, en proportionell höjning skall ske
av landets andel i Världsbankens grundfond. Med hänsyn härtill och till
behovet av viss ytterligare marginal för nytillkommande medlemmar föreslås,
att Världsbankens auktoriserade kapital höjs med 2 000 milj. dollar.

För svensk del skulle den förutsatta höjningen innebära, att Sveriges
nuvarande andel i IBRD:s grundfond, 200 milj. dollar, höjs med 40 milj.

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 122 år 1965

dollar. Av höjningen skall 400 000 dollar motsvarande omkring 2,1 milj.
kr. inbetalas i guld eller dollar och 3,6 milj. dollar motsvarande omkring

18.6 milj. kr. erläggas i kronor till Världsbankens konto i riksbanken.
Resterande 36 milj. dollar motsvarande omkring 186,2 milj. kr. utgör eu
garantidel, som endast behöver inbetalas i den mån detta skulle bli nödvändigt
för att möta IBRD:s förpliktelser. Sveriges andel efter höjningen
kommer att uppgå till 240 milj. dollar motsvarande omkring 1 241,6 milj.
kr., varav 2,4 milj. dollar motsvarande omkring 12,4 milj. kr. skall ha inbetalats
i guld eller dollar samt 21,6 milj. dollar motsvarande omkring 111,7
milj. kr. skall ha inbetalats i kronor. Resterande belopp 216 milj. dollar
motsvarande omkring 1 117,4 milj. kr. skall utgöra garantidelen.

Beträffande förstärkningen av Valutafondens resurser hänvisar fullmäktige
till den rapport som ställföreträdarna för finansministrar och centralbankschefer
i tio-ländergruppen lämnade under år 1964 över sin omfattande
undersökning avseende eventuella reformer i det internationella betalningssystemet.
I rapporten, som bl. a. utmynnar i en rekommendation till
ministrarna och centralbankscheferna att stödja en allmän ökning av samtliga
medlemmars kvoter i Valutafonden såväl som selektiva justeringar av
individuella kvoter, betonas den centrala roll Valutafonden spelar vid
finansiering av jämviktsrubbningar i det internationella betalningssystemet
och det behov av ökade resurser detta medför för framtiden. Man
erinrar härvid om det omfattande stöd Valutafonden under de senaste åren
lämnat olika länder med betalningsbalansproblem och de ökade anspråk
detta inneburit på fondens medel. Fullmäktige, som anser det angeläget,
att dessa för fonden väsentliga uppgifter även framdeles kan fullgöras och
att fonden därför har tillräckliga resurser till sitt förfogande, biträder därför
förslaget om kvotökningar i fonden. Fullmäktige finner det inte erforderligt,
att man för svensk del utnyttjar möjligheten att utsträcka inbetalningen
till fonden över en period av fyra år. Förslaget om höjning av
Världsbankens grundfond och den förutsatta höjningen av Sveriges andel
i banken från 200 milj. dollar till 240 milj. dollar biträds av fullmäktige.

Vad gäller riksbankens medverkan i de föreslagna höjningarna är banken
beredd att dels erlägga 18,75 milj. dollar i guld och 56,25 milj. dollar i kronor
till Valutafonden, dels erlägga 400 000 dollar i guld eller dollar och

3.6 milj. dollar i kronor till Världsbanken samt påtaga sig de ytterligare
förpliktelser som följer med teckning av 400 nya andelar, var och en med
ett nominellt värde av 100 000 dollar, i Världsbankens grundfond. Fullmäktige
förutsätter härvid, att Kungl. Maj :t av riksdagen bemyndigas lämna
riksbanken garanti för täckning av de eventuella förluster, hänförande sig
till de nya insatserna, vilka fullmäktige inte anser böra belasta banken.

Riksbankens medverkan vid den föreslagna kvotökningen i Valutafonden
medför sålunda omedelbart, att bankens direkta valutatillgångar —
guld och reservvalutor — nedgår. I den mån kvotökningen utnyttjas för
dragningar från andra medlemsländers sida, orsakar detta en ytterligare

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1965

nedgång i riksbankens direkta valutatillgångar. Dessa valutatillgångar ingår
emellertid i den s. k. supplementära sedeltäckningen enligt 10 § lagen
den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank (riksbankslagen). Medel
utlånade till Valutafonden inräknas också i denna sedeltäckning. Ett beslut
om riksbankens medverkan i kvotökningen aktualiserar frågan, huruvida
även tillgodohavande på grund av direkta insatser i Valutafonden
skall kunna inkluderas i sedeltäckningen.

Tillgodohavande på grund av sådan insats utgör medlems guldtranch i
Valutafonden. Den s. k. egentliga guldtranchen, vilken motsvarar den tjugofemprocentiga
i guld inbetalda delen av medlems insats i Valutafonden,
kan rid uppkommande behov i praktiken numera obehindrat disponeras
av medlemsstat för dragning av annan medlems valuta. Sålunda draget belopp
skall dock återbetalas enligt vissa regler. Även när den del av insatsen
som inbetalas i egen valuta — 75 % — utnyttjas för annan medlems dragning
uppkommer en dragningsrätt på fonden av samma karaktär, ehuru
utan återbetalningsskyldighet. Denna del av guldtranchen brukar betecknas
som den särskilda guldtranchen. År 1964 förenklades fondens procedur
vid dragningar under guldtranchen i syfte att i normala fall valuta utan
tidsutdräkt skall kunna ställas till medlems förfogande. Dragningsrätter på
Valutafonden under guldtranchen har därigenom i allt väsentligt erhållit
samma karaktär som ordinära valutatillgångar. Av denna anledning upptages
också dylik dragningsrätt av flera medlemsländer bland deras tillgångar
i utländsk valuta. Valutafonden för sin del anser numera dessa
dragningsrätter böra betraktas som del av medlemsländernas valutareserver
och inbegriper dem därför i sin valutareservstatistik.

Med hänsyn till den grad av likviditet, som numera föreligger i vad avser
tillgodohavande i form av guldtranch hos Valutafonden, synes enligt fullmäktiges
mening skäl tala för att likställa sådant tillgodohavande med i
valutareserven ingående tillgångar. Med hänsyn härtill föreslår fullmäktige,
att dylikt tillgodohavande intages bland de tillgångar, som enligt 10 § riksbankslagen
ingår i den supplementära sedeltäckningen.

Departementschefen

Det internationella betalningssystemets utformning på längre sikt samt
det framtida likviditetsbehovet har som jag berört i finansplanerna för åren
1964 och 1965 utretts både inom ramen för samarbetet mellan de tio industriländer,
som ingått det s. k. generella lånearrangemangel i syfte att vid
behov stärka Valutafondens resurser, och inom Valutafonden själv. I diskussionerna
av möjligheterna att åstadkomma en likviditetsutveckling, som
harmoniserar med en balanserad ekonomisk expansion i världen, skilde man
vanligen mellan två huvudkategorier av likviditet, egna reserver och kreditmöjligheter.
Till egna reserver räknades därvid i första hand ländernas till -

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 122 år 1965

gångar i form av guld och reservvalutor. Det kunde konstateras att risk för
en expansionshämmande brist på egna reserver kunde uppkomma när det
knappa utbudet av guld inte längre kompletterades genom ett omfattande
dollarutflöde från USA, dvs. när den amerikanska betalningsbalansen återvunnit
sin jämvikt. Mot denna bakgrund ansågs det vara angeläget att man
vid sidan av guld och reservvalutor sökte finna former för det tillskapande
av nya valutatillgångar, som kunde komma att visa sig nödvändigt. De
tekniska aspekterna av denna problematik studeras nu av en särskild arbetsgrupp
inom de tios krets.

Utan att föregripa de ställningstaganden, som får göras när detta arbete
avslutats och förslag till eventuella förändringar framlagts, vill jag i detta
sammanhang något beröra en huvudaspekt. Det internationella betalningssystemet
baseras på fri utbytbarhet mellan guld och dollar i ett fast prisförhållande.
Denna s. k. guldväxlingsstandard bär under efterkrigstiden
möjliggjort en allmän ekonomisk expansion och hög sysselsättning i industriländerna.
De reformer, som nu kan bli aktuella, bör ses som en förstärkning
av det rådande systemet. Angelägenheten av att inga förändringar
görs, som kan hämma den ekonomiska utvecklingen i världen, behöver inte
närmare framhållas.

Möjligheterna att vid behov erhålla valutakrediter för att möta uppkommande
betalningsbalansrubbningar spelar vid sidan av ländernas egna reserver
av guld och valutor en mycket viktig roll i det nuvarande betalningssystemet.
Valutafonden utgör här det centrala organet för krediter av medellång
karaktär. Genom dragningar på Valutafonden har under senare år
såväl reservvalutaländerna USA och Storbritannien som andra stater erhållit
omfattande valutastöd. Härigenom har betalningsbalanssvårigheternas
hämmande inverkan på världshandelns utveckling begränsats avsevärt.
Även om det för svensk del inte hittills funnits anledning att utnyttja
kreditmöjligheterna i fonden har därför den svenska ekonomin dragit väsentliga
fördelar av fondens verksamhet. Samtidigt som fondens betydelse
som stabiliseringsfaktor på det internationella betalningsområdet markerats
allt tydligare har emellertid dess resurser ansträngts. Jag delar fullmäktiges
uppfattning att det nu är angeläget att fonden ges sådana resurser
att den kan möta de växande lånebehoven och fullgöra sina viktiga uppgifter.

I detta sammanhang bör det erinras om att omfattningen av fondens
tillgångar nu är sådan, att större dragningar — som krediten till Storbritannien
hösten 1964 — aktualiserar en aktivering av det generella lånearrangemanget.
Enligt avtalet härom, som trädde i kraft år 1962, har de tio
deltagarländerna, däribland Sverige, åtagit sig att vid behov ställa resurser
på sammanlagt intill 6 miljarder dollar till fondens förfogande. Detta avtal
utlöper år 1966. Förhandlingar om en eventuell förlängning kan väntas
äga rum under innevarande år.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1965

Den svenska kvoten i Valutafonden har alltsedan Sveriges inträde i organisationen
varit låg i relation till andra länders. Det föreliggande förslaget
om en kvothöjning innebär för Sveriges del en viss anpassning härvidlag.
Av den totalt föreslagna höjningen på 75 milj. dollar -— motsvarande 50 %
— skulle således 30 milj. dollar utgöras av en selektiv höjning medan resterande
45 milj. dollar skulle motsvara den allmänna tjugofemprocentiga ökningen.
Jag finner en sådan total höjning av den svenska kvoten motiverad.

Sedan Världsbankens tillkomst har det varit praxis att medlemsländer,
som söker selektiva höjningar av sina kvoter i Valutafonden, begär motsvarande
ökningar av sina andelar i bankens grundfond. Jag finner inga skäl för
atl Sverige skulle frångå denna praxis och förordar således att den svenska
andelen i Världsbankens grundfond ökas med 40 milj. dollar till 240 milj.
dollar.

Av riksdagen torde således böra utverkas bemyndigande för Kungl. Maj:t
att godkänna den föreslagna ökningen av de svenska insatserna ävensom
för riksbanken att tillskjuta det erforderliga kapitalet. I likhet med vad
som skedde vid ökningen av insatserna år 1959 bör vidare Kungl. Maj:t bemyndigas
att lämna den av riksbanken förutsatta garantin för att riksbanken
skall erhålla ersättning av statsmedel för de eventuella förluster, som
kan uppkomma till följd av ökningen av insatserna.

Efter de ändringar i Valutafondens procedur för medlemsstats dragning
av sin s. k. guldtranch, som ägt rum under år 1964, har som riksbanksfullmäktige
anfört i sin skrivelse, denna del av dragningsrätten i allt väsentligt
erhållit samma karaktär som ordinära valutatillgångar. Tillgodohavande i
form av guldtranch hos Valutafonden bör därför när det gäller stadgandena
om supplementär sedeltäckning kunna likställas med i valutareserven ingående
tillgångar. Jag förordar således att 10 § riksbankslagen för tillgodoseende
av detta syfte ändras i enlighet med av fullmäktige framlagt författningsförslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med nämnda
resolutionstexter, godkänna en höjning av den svenska
kvoten i Internationella valutafonden med 75 milj. dollar
till 225 milj. dollar samt en ökning av den svenska andelen
i Världsbankens grundfond med 40 milj. dollar till 240
milj. dollar ävensom att lämna riksbanken garanti för
täckning av de eventuella förluster som hänför sig till de
ökade insatserna och vilka fullmäktige i riksbanken inte
anser böra belasta banken,

dels bemyndiga riksbanken att tillskjuta det erforderliga
kapitalet samt påtaga sig de förpliktelser som följer med
teckning av 400 andelar, var och en med ett nominellt värde
av 100 000 dollar, i Världsbankens grundfond,

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 122 år 1965

dels antaga förslag till lag om ändrad lydelse av 10 §
lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Bengt L. Andersson

Kungl. Maj.ts proposition nr 122 år 1965

11

Bilaga 1
(Översättning)

Increases in Quotas of Members —
Fourth Quinquennial Review

Resolutions of the Board of Governors

Whereas the Executive Directors
have considered the question referred
to them by the Resolution of the
Board of Governors of the International
Monetary Fund åt its Nineteenth
Annual Meeting:

That the Executive Directors
proceed to consider the question
of adjusting the quotas of members
of the Fund and åt an early
date submit an appropriate proposal
to the Board of Governors.
Have found that proposals to carry
out increases in quotas should be
submitted to the Board of Governors;
and

Have submitted to the Board of
Governors a Report entitled “Increases
in Quotas of Members — Fourth
Quinquennial Review” and the following
Resolutions of the Board of
Governors for a vote without meeting
pursuant to Section 13 of the ByLaws
of the Fund, which Resolutions
propose increases in the quotas of
all members of the Fund, make provision
for con.sents by members, and
establish the conditions upon which
the increases shall take effect;

Now, therefore, the Board of Governors,
noting the said Report of
the Executive Directors, hereby resolves
that:

First Resolution

1. (a) The International Monetary
Fund proposes that, subject to the
provisions of this First Resolution,
the quotas of all members of the International
Monetary Fund in effect
on February 26, 1965 or the maxi -

Ökningar av medlemmarnas kvoter
— fjärde femårsöversynen

Styrelsens resolutioner

Sedan direktionen övervägt den
fråga, som hänskjutits till densamma
genom resolution av Internationella
valutafondens styrelse vid dess
nittonde årsmöte:

Att direktionen skall överväga
frågan om justeringar av fondmedlemmarnas
kvoter och inom
kort framlägga ett lämpligt förslag
till styrelsen.

och sedan direktionen funnit, att
förslag om att vidtaga kvotökningar
bör framläggas för styrelsen;

och sedan direktionen för styrelsen
framlagt en rapport kallad »ökningar
av medlemmarnas kvoter —
fjärde femårsöversynen» samt följande
styrelseresolutioner för röstning
utan sammanträde enligt paragraf
13 i fondens procedurregler, vilka
resolutioner innehåller förslag om
kvotökningar för alla fondmedlemmar,
bestämmelser för medlemmarnas
samtycke samt villkoren för ökningarnas
ikraftträdande;

Beslutar härigenom styrelsen, som
tagit del av förenämnda rapport från
direktionen, att:

Första resolutionen

1. (a) Internationella valutafonden
föreslår, att per den 26 februari
1965 gällande kvoter för alla medlemmar
i Internationella valutafonden
eller de högsta kvoter, till vilka
medlemmar kunde samtycka enligt

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1965

mum quotas to which members could
consent under Resolutions adopted
by or submitted to the Board of Governors
before that date shall be increased
by 25 per cent, with the resulting
amounts rounded according
to the following formula:

amounts below $500 million
shall be rounded to the next higher
multiple of one million;

amounts of $500 million or more
shall be rounded to the next higher
multiple of five million.

(b) When an increase in quota
proposed in this First Resolution is
calculated on the basis of a quota
that includes an increase to which a
member can consent under another
Resolution adopted by or submitted
to the Board of Governors before
February 26, 1965 and there is no
consent to such increase, the increase
proposed in this First Resolution
shall be 25 per cent of the quota in
effect on February 26, 1965, rounded
in accordance with paragraph l(a).

2. None of the increases in quotas
proposed in this First Resolution
shall become effective unless:

(i) The member concerned has
notified the Fund that it consents
to the increase in its quota; and

(ii) The Fund determines that
members having not less than twothirds
of the total of quotas on
February 26, 1965 have consented
to increases in their quotas under
the First or Second Resolution;
and

(iii) The member concerned has
paid the full increase in its quota.

Subject to paragraph 6(c), each
increase in quota shall become effective
upon the date of the latest of
these three events.

3. Notices in accordance with paragraph
2(i) shall be executed by a
duly authorized official of the member.

4. Notices in accordance with pa -

resolutioner antagna av eller framlagda
för styrelsen före detta datum
skall i enlighet med bestämmelserna
i denna första resolution ökas med
25 procent med avrundning av de
därvid uppnådda beloppen enligt följande: belopp

under $500 miljoner
skall avrundas uppåt till närmaste
helt miljontal;

belopp på $500 miljoner eller
mer skall avrundas uppåt till närmaste
helt femtal miljoner.

(b) Då ökning av kvot, föreslagen
i denna första resolution, beräknas
på grundval av kvot, som innefattar
en ökning, till vilken medlem kan
samtycka enligt annan resolution,
som antagits av eller framlagts för
styrelsen före den 26 februari 1965,
och samtycke till sådan ökning icke
föreligger, skall den i denna första
resolution föreslagna ökningen utgöra
25 procent av den kvot, som gällde
den 26 februari 1965 med avrundning
enligt paragraf l(a).

2. Ingen av de i denna första resolution
föreslagna kvotökningarna
skall träda i kraft med mindre:

(i) vederbörande medlem har
notifierat fonden, att den samtycker
till ökningen av sin kvot; och

(ii) fonden fastställer, att medlemmar
med minst två tredjedelar
av kvoternas sammanlagda belopp
per den 26 februari 1965 har samtyckt
till ökningar av sina kvoter
enligt den första eller andra resolutionen;
och

(iii) vederbörande medlem har
erlagt full betalning för ökningen
av sin kvot.

Med förbehåll för paragraf 6(c)
skall varje kvotökning träda i kraft
vid tidpunkten för den senaste av
dessa tre händelser.

3. Notifikationer enligt paragraf
2(i) skall verkställas av en vederbörligen
befullmäktigad ämbetsman
i medlemslandet.

4. Notifikationer enligt paragraf

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 122 år 1965

ragraph 2(i) shall be received in
Ihe Fund not later than September
25, 1965, provided that the Executive
Directors may extend this period as
thev may determine.

5. Snbject to paragraph 6(b), each
inember shall pay to the Fund within
30 days after the later of the two
events in paragraph 2(i) and (ii), 25
per cent of the increase in gold and
the balance in its own currency.

6. (a) In giving notice in accordance
with paragraph 2(i), any meinber
may consent to the increase in
its quota as an increase by installments.

(b) Notwithstanding paragraph 2
(iii), a inember increasing its quota
by installments shall pay not less
than one-fifth of the gold and currency
prescribed in paragraph 5
within 30 days after the later of the
two events in paragraph 2(i) and
(ii) and shall pay further installments
of gold and currency of not
less than one-fifth of the increase in
each twelve months after the first
payment until the full ainont prescribed
in paragraph 5 has been paid.

(c; Subject to paragraph 2, on the
completion of the payment of each
installment of the increase, the member’s
quota sliall be increased by an
amount equal to the installment.

7. Since it is in the interests of the
Fund and its members that the contemplated
increase in its resources
be expedited, members are invited to
complv as soon as possible with the
procedure for notice and payments
to the Fund under this First Resolution.
Any payment made by a member
before t lie effective date of increase
in its quota will be kepl in
separate accounts of the Fund. If the
Fund decides that sucli increase cannot
become effective under Hus First
Resolution, the payment will be relurncd
lo the member.

2(i) skall vara fonden tillhanda senast
den 25 september 1965, dock att
direktionen må besluta om förlängning
av denna period.

5. Med förbehåll för paragraf 6(b)
skall varje medlem inom trettio dagar
efter den senare av de två händelserna
i paragraf 2(i) och (ii) till
fonden inbetala 25 procent av ökningen
i guld och återstoden i sin
egen valuta.

6. (a) Vid notifikation enligt paragraf
2 (i) må medlem samtycka till
ökningen av sin kvot som en ökning
genom delbetalningar.

(b) Oavsett paragraf 2(iii) skall
medlem, som ökar sin kvot genom
delbetalningar, inom trettio dagar efter
den senare av de två händelserna
i paragraf 2(i) och (ii) betala minst
en femtedel av de belopp i guld och
valuta, som föreskrives i paragraf 5
samt erlägga ytterligare delbetalningar
i guld och valuta med minst
en femtedel av ökningen inom varje
tolvmånadersperiod efter den första
betalningen, till dess det i paragraf
5 föreskrivna beloppet till fullo erlagts.

(c) Med förbehåll för paragraf 2
skall efter slutförandet av varje delbetalning
av ökningen medlemmens
kvot höjas med ett belopp motsvarande
delbetalningen.

7. Då det ligger i fondens och dess
medlemmars intresse, att den förutsedda
ökningen av dess resurser påskyndas,
anmodas medlemmarna att
så snart som möjligt uppfylla proceduren
för notifikation och betalningar
till fonden enligt denna första resolution.
Belopp, som inbetalats av
medlem före dagen för ikraftträdandet
av dess kvotökning, kommer att
hållas på särskilda konton hos fonden.
Därest fonden fastställer, att
sådan ökning icke kan träda i kraft
i enlighet med denna första resolution,
kommer de inbetalda medlen
att återställas till medlemmen.

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 122 år 1965

Second Resolution

1. The International Monetary
Fund proposes that, subject to the
provisions of this Second Resolution,
the quotas of the following members
shall be increased to the amounts
shown against their names:

(Million
U.S. Dollars)

1. Austria .......... 175

2. Canada .......... 740

3. Finland .......... 125

4. Germany, Federal

Republic of ...... 1,200

5. Greece .......... 100

6. Iran ............ 125

7. Ireland .......... 80

8. Israel ............ 90

9. Japan............ 725

10. Mexico .......... 270

11. Norway .......... 150

12. Philippines ...... 110

13. South Africa...... 200

14. Spain ............ 250

15. Sweden .......... 225

16. Venezuela ........ 250

2. Paragraphs 2 through 7 of the
First Resolution shall apply to this
Second Resolution.

3. Members named in paragraph
1 of this Second Resolution shall be
entitled to consent under either the
First or the Second Resolution but
not under both. Any such member
shall declare under which Resolution
it is consenting, and such choice
shall be final.

Andra resolutionen

1. Internationella valutafonden föreslår,
att följande medlemskvoter
skall ökas i enlighet med bestämmelserna
i denna andra resolution till
de belopp, som angivits för respektive
medlem:

(miljoner

US-dollar)

1. Österrike ........

175

2. Canada ..........

740

3. Finland ..........

125

4. Förbundsrepubliken

Tyskland ........

1.200

5. Grekland ........

100

6. Iran ............

125

7. Irland ..........

80

8. Israel ............

90

9. Japan ............

725

10. Mexico ..........

270

11. Norge ............

150

12. Filippinerna ......

no

13. Sydafrika ........

200

14. Spanien ..........

250

15. Sverige ..........

225

16. Venezuela ........

250

2. Paragraferna 2 till och med 7
i den första resolutionen skall äga
tillämpning med avseende på denna
andra resolution.

3. Medlemmar, som angivits i paragraf
1 i denna andra resolution,
skall vara berättigade att lämna sitt
samtycke enligt antingen den första
eller den andra resolutionen men icke
enligt båda. Varje sådan medlem
skall uppge, enligt vilken resolution
medlemmen lämnar sitt samtycke,
och sådant val skall vara slutgiltigt.

Kungl. Maj. ts proposition nr 122 år 1965

15

Bilaga 2

Resolution No.

Increase of $2,000 Million in
Authorized Capital Stock

Whereas the original authorized
Capital stock of the Bank amounted
to $10,000 million in terms of United
States dollars of the weight and fineness
in effect on July 1, 1944;

Whereas the Board of Governors,
hy Resolutions Nos. 128, 131 and 194
increased the authorized capitai
stock to $22,000 million;

Whereas it is desirable further to
increase the authorized Capital stock
of the Bank by $2,000 million in order
to provide for the admission of
new members and for future increases
in members’ subscriptions;

Whereas the Board of Governors
expects that in the circumstances
members will not wish to avail themselves
of their right to subscribe a
proportionate share of such increase
pursuant to Article II, Section 3(c)
of the Artides of Agreement of the
Bank;

Now therefore the Board of Governors
hereby resolves as follows:

1. The authorized Capital stock of
the Bank shall be increased by $2,000
million in terms of United States dollars
of the weight and fineness in
effect on July 1, 1944, divided into
20,000 shares having a par value of
$100,000 each.

2. In llie absence of notice to the
contrary from any member on or
before March 1, 1965, such member
will he deeined to have waived its
right to subscribe its proportionate
share of such increase.

3. The said increase sliall go into
effect when Governors exercising not
less than 75% of the total voting power
shall have voted in favor thereof.

Resolution nr

Höjning med $2.000 miljoner av
grundfonden

Enär bankens ursprungliga grundfond
uppgick till ett belopp av $10.000
miljoner av den vikt och finhet, som
var gällande den 1 juli 1944;

Enär styrelsen genom resolutionerna
nr 128, 131 och 194 höjde
grundfonden till $22.000 miljoner;

Enär det för att träffa anstalter
för nya medlemmars inträde och för
framtida höjningar av medlemmars
andelsteckningar är önskvärt att ytterligare
höja bankens grundfond
med $2.000 miljoner;

Enär styrelsen förväntar, att medlemmar
under nuvarande förhållanden
icke önskar begagna sig av sin
rätt att teckna en proportionell andel
av sådan höjning i enlighet med
artikel II, § 3(c) i bankens stadga;

Beslutar styrelsen härigenom följande: 1.

Bankens grundfond skall höjas
med $2.000 miljoner av den vikt och
finhet, som var gällande den 1 juli
1944, med fördelning på 20.000 andelar
var och en med ett nominellt
värde av $100.000.

2. Såvida medlem icke annat meddelar
den 1 mars 1965 eller tidigare,
skall sådan medlem anses ha avstått
från sin rätt att teckna proportionell
andel av sådan höjning.

3. Förenämnda höjning skall träda
i kraft, då styrelseledamöter företrädande
tillsammans minst 75 %
av samtliga röster har röstat för antagande
av densamma.

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 122 nr 1965

Bilagn 3

Resolution No.

Increases in Certain Subscriptions
to Capital Stock of the Bank

Whereas the Executive Directors
of the International Monetary Fund
in their report to the Fund Board of
Governors dated February 26, 1965
and entitled “Increases in Quotas of
Members — Fourth Quinquennial
Review” have recommended special
increases in the quotas of the member
countries listed hereunder in paragraph
1;

Whereas, in addition, certain other
member countries can obtain
adjustment of their quotas pursuant
to the Fund’s decision on “Compensatory
Financing of Export Fluctuations”
(Executive Board Decision No.
1477—(63/8) adopted February 27,
1963); and

Whereas, in accordance with past
practice, such member countries increasing
their quotas in the Fund on
the basis set forth above are expected
to request corresponding increases
in their Capital subscriptions in
the Bank;

Resolved that:

Pursuant to Article II, Section 3
(b) of the Artides of Agreement of
the Bank, the Board of Governors
hereby authorizes the acceptance by
the Bank of subscriptions to shares
of the Capital stock of the Bank (in
addition to the shares of capitai
stock already subscribed) upon the
following conditions:

1. Each of the members of the
Bank listed below may subscribe to
the number of shares of stock of the
Bank set forth opposite its name;

Resolution nr

Höjningar för vissa andelsteckningar
i bankens grundfond

Enär direktionen i Internationella
valutafonden i sin rapport till fondens
styrelse den 26 februari 1965
kallad »ökningar av medlemmarnas
kvoter — fjärde femårsöversynen»
har rekommenderat särskilda kvotökningar
för de medlemsländer som
förtecknats här nedan i paragraf 1;

Enär vissa andra medlemsländer
därutöver kan erhålla justering av
sina kvoter i enlighet med fondens
beslut om »Kompensativ finansiering
av exportfluktuationer» (direktionens
beslut nr 1477—(63/8) antaget
den 27 februari 1963); och

Enär i enlighet med tidigare praxis
sådana medlemsländer, som på grund
av vad ovan angivits ökar sina kvoter
i fonden, förväntas begära motsvarande
höjningar av sina andelsteckningar
i banken;

Beslutas att:

I enlighet med artikel II, § 3 (b)
i bankens stadga bemyndigar styrelsen
härmed banken att godkänna
teckningar av andelar i bankens
grundfond (utöver redan tecknade
andelar av grundfonden) på följande
villkor:

1. Var och en av nedan förtecknade
medlemmar i banken må teckna
det antal andelar i bankens grundfond,
som angives bredvid dess
namn:

Kungl. Maj. ts proposition nr 122 år 1965

17

Member Nunibcr of

shares

Austria ................. 867

Canada ................. 420

Finland ................. 573

Germany ................ 2,300

Greece .................. 167

Iran .................... 386

Ireland.................. 253

Israel ................... 293

Japan................... 1,066

Mexico .................. 347

Norway ................. 267

Philippines .............. 173

South Africa ............ 133

Spain................... 667

Sweden.................. 400

Venezuela............... 467

2. If any member consents to a
special increase in its quota in the
International Monetary Fund pursuant
to the adjustment of quotas
that members can request under the
Fund’s decision on “ Compensatory
Financing of Export Fluctuations”
(Fund Executive Board Decision No.
1477—(63/8), February 27, 1963),
the Executive Directors are authorized
to accept a corresponding increase
in such member’s subscription to
shares of stock of the Bank.

3. Each subscription authorized
pursuant to paragraph 1 or 2 above
shall be on the following terms and
conditions:

(a) the subscription price per
share shall be $100,000 in terms of
United States dollars of the weight
and fineness in effect on Julv 1,
1944;

(b) the subscription shall be received
hy the Bank on or before October
29, 1965 or such later date as the
Executive Directors may determine;

(c) with respect to the subscription
price of one-half of such shares,
the 2 % portion payable in gold or
United States dollars and the 18 %
portion payable in the currency of
the member shall be lcft uncalled on

Medlem Antal

andelar

Österrike ................ 867

Canada.................. 420

Finland ................. 573

Förbundsrepubliken Tyskland
.................. 2.300

Grekland ................ 167

Iran .................... 386

Irland .................. 253

Israel .................. 293

Japan .................. 1.066

Mexico .................. 347

Norge................... 267

Filippinerna ............. 173

Sydafrika................ 133

Spanien ................ 667

Sverige.................. 400

Venezuela .............. 467

2. Därest medlem samtycker till
särskild ökning av sin kvot i Internationella
valutafonden i enlighet
med de kvot justeringar som medlemmar
kan begära enligt fondens
beslut om »Kompensativ finansiering
av exportfluktuationer» (fonddirektionens
beslut nr 1477—(63/8)
den 27 februari 1963), är direktionen
bemyndigad att godkänna en
motsvarande höjning av sådan medlems
andelsteckning i bankens
grundfond.

3. Varje teckning, som godkänts
i enlighet med paragraf 1 eller 2
ovan, skall ske på följande villkor:

(a) teckningspriset per andel skall
vara $ 100.000 i US-dollar av den
vikt och finhet, som var gällande
den 1 juli 1944;

(b) teckningen skall vara banken
tillhanda senast den 29 oktober 1965
eller den senare dag, som direktionen
må besluta;

(c) med avseende på teckningspriset
för hälften av dessa andelar
skall den i guld eller US-dollar betalbara
2 %-delen och den i medlemmens
valuta betalbara 18 %-delen
icke infordras enligt de villkor,

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1965

the conditions set forth in Resolution
No. 129 as governing subscriptions
made pursuant to Resolution
No. 128 of the Board of Governors;
and

(d) before any such subscription
shall be accepted by the Bank, the
following action shall have been taken: (i)

the member shall have taken
all action necessary to authorize
such subscription and shall furnish
to the Bank such information thereon
as the Bank may request;

(ii) with respect to and on account
of the subscription price of one-half
of such shares, the member shall pay
to the Bank gold or United States
dollars equal to 2 % of such price;
and an amount in its own currency
equal to 18 % of such price;

(iii) the increase in authorized Capital
stock of the Bank proposed in
the Report of the Executive Directors
dated February 9, 1965 and entitled
“ Increase in Authorized Capital
Stock” shall have been approved by
the Board of Governors of the Bank;
and

(iv) with respect to the countries
listed in paragraph 1 above, the Second
Resolution on Special Increase
in Quotas annexed to the Fund Executive
Report on “Increases in Quotas
of Members — Fourth Quinquennial
Review” shall have been
approved by the Board of Governors
of the International Monetary Fund.

som angivits i resolution nr 129 angående
teckningar, som gjorts i enlighet
med styrelsens resolution nr
128; och

(d) innan sådan teckning godkännes
av banken, skall följande åtgärder
ha vidtagits:

(i) medlemmen skall ha vidtagit
alla åtgärder, som erfordras för bemyndigande
till sådan teckning och
skall lämna banken de upplysningar
härutinnan, som banken må begära; (ii)

med avseende på och till gällande
av teckningspriset för hälften
av dessa andelar skall medlemmen
betala till banken guld eller US-dollar
motsvarande 2 % av priset och
ett belopp i egen valuta motsvarande
18 % av priset;

(iii) den höjning av bankens
grundfond, som föreslagits i direktionens
rapport daterad den 9 februari
1965 kallad »Höjning av
grundfonden» skall ha godkänts av
bankens styrelse; och

(iv) med avseende på de länder
som förtecknats i paragraf 1 ovan
skall den andra resolutionen angående
särskilda kvotökningar, som bifogats
fondens rapport om »Ökningar
av medlemmarnas kvoter — fjärde
femårsöversynen» ha godkänts
av styrelsen i Internationella valutafonden.

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650263