Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1965

1

Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till
Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för
budgetåret 1965/66; given Stockholms slott den 2 april
1965.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Sven Andersson

.smiFtimvod >11!'' i V;i.i.i. >v ... ''''VS ;vi,7h>/Ö r«„ .i,! i.i

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begärs för nästa budgetår ett reservationsanslag av
1 042 995 000 kr. till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel in. m. Bemyndigande
begärs att utlägga beställningar på flygmateriel m. in. inom en
kostnadsram av 1 100 milj. kr. Bemyndigandet omfattar bl. a. fortsatt utvecklingsarbete
på flygplan 37. En redogörelse lämnas för föreliggande
planer beträffande detta projekt.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 saml. Nr 110

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1965

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
2 april 1965.

N är va rande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindholm, Kling,

Skoglund, Johansson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga om anslag
till Flggvapnet: Anskaffning av flygmateriel in. in. för budgetåret 1965/66
och anför.

I statsverkspropositionen (bil. 6 s. 167) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Anskaffning
av flygmateriel in. m. för budgetåret 1965/66 beräkna ett reservationsanslag
av 1 042 995 000 kr. Beredningen i ärendet är numera avslutad
och jag anhåller att få redogöra för det närmare.

För budgetåren 1947/64 har riksdagen medgett, att beställningar av flygmateriel
in. in. får utläggas inom en kostnadsram av 10 138 975 000 kr.,
varav 417 550 000 kr. beviljats under anslaget Flygvapnet: Luftförsvarsrobot
(jfr prop. 1963: 108 s. 65). I nämnda ram har inte beräknats bemyndiganden
för medel, som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln. Såsom
betalningsmedel för ifrågavarande beställningar har under samma tid
anvisats 8 407 333 000 kr., varav 134 250 000 kr. utgör medel, som under
budgetåren 1959/64 överförts från prisregleringsanslag. I angivna bemyndiganden
och betalningsmedel har inte inräknats vad som genom Kungl.
Maj :ts beslut den 5 juni 1959 tillförts anslaget Marinen: Fartygsbyggnader
in. in. och statens budgetutjämningsfond, (15,8 + 5,25 =) 21,05 milj. kr.
Vidare har betalningsmedlen reducerats med det belopp om 16 milj. kr.
som Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande utnyttjat för prisregleringsändamål
(prop. 1961:110 s. 221). Bemyndigandeskulden den
30 juni 1964 uppgick alltså till ett belopp av (10 138 975 000—8 407 333 000
= ) 1 731 642 000 kr. som inte är täckt av betalningsmedel.

För innevarande budgetår har riksdagen medgett, att beställningar må
utläggas inom en kostnadsram av 1 140 milj. kr., samt anvisat 945,5 milj. kr.
i betalningsmedel. Enligt hittills meddelade beslut kommer alltså den 30
juni 1965 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (1 731 642 000 +

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1965 3

1 140 000 000— 945 500 000 =) 1 926 142 000 kr. att inte vara täckta av
betalningsmedel.

Den av riksdagen godkända kostnadsramen för budgetåren 1964/71 uppgår
till 7 259,8 milj. kr. i prisläge maj 1963 (jfr prop. 1964: 136, SU 132,
rskr 270).

Flygförvaltningen har — i anslutning till förslag av chefen för flygvapnet
till flygmaterielanskaffningsplan för budgetåren 1965/72 — beräknat
kostnadsramen för ifrågavarande ändamål för budgetåren 1965/72 till 7 916,1
milj. kr. enligt prisläget i maj 1964. Detta innebär en ökning med (7 916,1 —
7 259,8 =) 656,3 milj. kr. i förhållande till den för budgetåren 1964/71 godkända
kostnadsramen. Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet
har förändringen hänförts till delposter enligt följande (angivna belopp i
milj. kr.).

Förändring

1. Prisstegring........................................................... +240,0

2. Outnyttjat belopp under budgetåret 1963/64.............................. — 18,2

3. Anpassning till flygvapnets totala kostnadsram............................ +192,0

4. Förskjutning av kostnadsramen ett budgetår.............................. +242,5

+ 656,3

1. Med hänsyn till försvarsindex, som uppvisar höjning i prisläget i maj
1964 med 3,4 % i förhållande till prisläget i maj 1963 i vad avser anslag för
tygmaterielanskaffning (motsvarande), bör kostnadsramen för budgetåren
1964/71 uppräknas med i runt tal 240 milj. kr.

2. Årskvoten för budgetåret 1963/64 uppgår till 929,2 milj. kr. och nettoutgiften
för samma budgetår (sedan hänsyn lagits till att 22 milj. kr. överförts
från prisregleringsanslag) till i runt tal 947,4 milj. kr. Nettoutgiften
överstiger således årskvoten med (947,4 — 929,2 =) 18,2 milj. kr.

3. Inom den av överbefälhavaren för budgetåren 1965/71 angivna totala
kostnadsramen för flygvapnet beräknar flygförvaltningen, att årskvoterna
för budgetåren 1965/71 kan ökas med sammanlagt 192 milj. kr. i förhållande
till nu gällande kostnadsram.

4. Årskvoterna för budgetåren 1964/65 och 1971/72 utgör enligt ämbetsverket
i prisläget maj 1964 resp. 977,5 och 1 220 milj. kr. Skillnaden mellan
dessa årskvoter uppgår således till (1 220 — 977,5 =) 242,5 milj. kr.

Flygförvaltningen föreslår, att ett belopp av 1 015,0 milj. kr. anvisas i
betalningsmedel för budgetåret 1965/66. Av betalningsmedlen anges 605
milj. kr. erforderliga för att täcka betalningsutfall avseende bestållningsbemyndiganden
som lämnats t. o. m. budgetåret 1964/65.

För nästa budgetår har flygförvaltningen i skrivelse den 14 augusti 1964
hemställt om ett beställningsbemyndigande av 1 320 milj. kr. och anfört
att den för år 1965/66 föreslagna bemyndigandeplanen för anskaffning av
flyginateriel skulle bearbetas ytterligare. I skrivelse den 15 december 1964
anmäler ämbetsverket, att revideringen av bemyndigandeplanen slutförts,

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1965

varvid planens totalbelopp för nästa budgetår samtidigt — i överensstämmelse
med vad som påkallats i samband med beredningen av frågan inom
försvarsdepartementet — minskats med 220 milj. kr. till 1 100 milj. kr.

Detta bemyndigande avses i huvudsak utnyttjas enligt följande (angivna
belopp i milj. kr.).

1. Stridslednmgssystein..................................................... 119,4

2. Bassystem.............................................................. 86,5

3. Sambands- och navigationsmateriel........................................ 13,1

4. Motmedel............................................................... 13,7

5. Ammunition............................................................ 14,4

6. Flygplanrobotar......................................................... 79,8

7. Luftvärnsrobotar........................................................ 9,6

8. Flygplansystem 35....................................................... 272,1

9. Flygplansystem 37....................................................... 283,2

10. Övriga flygplansystem.................................................... 33,3

11. Reservdelar och utbytesenheter............................................ 49,5

12. Forskning, försök och prov................................................ 33,4

13. Gemensamma kostnader.................................................. 52,0

14. Prisstegringar........................................................... 40,0

1100,0

Beträffande de olika delposterna må följande nämnas.

1. Det nuvarande stridslednings- och luftbevakningssystemet moderniseras
och byggs ut enligt gällande långsiktsplaner. Nu föreslaget bemyndigande
avses för beställning av radarstationer av skilda slag för totalt ca
38 milj. kr. Ämbetsverket planerar vidare att anskaffa tråd- och radiolänknät
och övrig materiel för överföring av data för ca 54 milj. kr. samt materiel
för databehandling för luftförsvarscentraler in. fl. anläggningar för
totalt ca 18 milj. kr. Beställning av övrig materiel (underhållsutrustning
m. m.) inom luftförsvarets stridsledningssystem avses ske för ca 9 milj. kr.

2. Bemyndigandet för bassystemet avses bl. a. för anskaffning av underhållsutrustning
för el- och telemateriel i flygplan, främst bussar utrustade
för automatiserad kontroll och felsökning på flygplan i tjänst på förbanden.
För nästa budgetår begärs för detta ändamål ca 31 milj. kr. I övrigt upptar
planerad anskaffning ett stort antal artiklar av skilda slag, som tillsammans
uppgår till ca 55 milj. kr. Denna anskaffning omfattar radiostationer
och trådnät för kommunikation inom baserna, trafikledningsutrustning,
strömförsörjningsutrustning, motorfordon samt serviceutrustning.

3. Anskaffningen av sambandsmateriel omfattar i huvudsak två sambandssystem;
dels ett system för radiofjärrskrift, dels ett system för överföring
av bilder, kartor, skisser in. m. Näten avses betjäna även andra delar
av totalförsvaret än krigsmakten. Huvuddelen av beställningsbemyndigandet
avses för denna anskaffning.

För anskaffning av navigationsmateriel, främst markradiostationer och
pejlanläggningar, avses ca 1,7 milj. kr.

4. Anskaffningen av motmedel omfattar materiel för aktiv insats i telekrigföringen
och innebär bl. a. att vissa av våra flygplantyper utrustas med
teletekniska motmedel.

5

Kungl. Mnj:ts proposition nr 110 år 1965

5. Anskaffningen av ammunition omfattar främst övningsammunition
samt kapslar till automatkanoner och attackraketer.

6. Serieleveransen av jaktroboten typ Falcon, utrustad med endera radar
eller infraröd (IR) målsökare, fortsätter. För nästa budgetår avses ca 53
milj. kr. för beställning av ytterligare ett antal robotar. Vidare erfordras
bemyndiganden för att fortsätta utvecklingen av ny lätt attackrobot avsedd
bl. a. för flygplan 37 och för att modifiera befintlig attackrobot.

7. Upptagna kostnader för luftvärnsrobotar avser dels smärre ändringar
av robot typ Bloodhound II, dels anslutning av detta robotsystem till stridsledningssystemet.

8. Huvuddelen av kostnaderna, ca 264 milj. kr., avses för fortsatt anskaffning
av flygplan J 35 F jämte utrustning. Ca 8 milj. kr. avses användas för
förbättringar av flygplan 35 A-E.

t). Upptagna beställningsbemyndiganden för flygplansystem 37 under
nästa budgetår avser fortsatt typarbete m. in., ca 99 milj. kr., materielbeställning
för första serieleverans av skol- och attackflygplan, ca 34 milj.
kr., utveckling av motor typ RM 8 samt anskaffning av 30 seriemotorer,
ca 89 milj. kr. Vidare planeras beställningar av flygplanutrustning för ca
60 milj. kr. Huvuddelen av denna summa avses för utveckling och konstruktion
av sikteskalkylator samt navigeringsradio och -radar.

10. Huvuddelen av beställningsbemyndigandet under denna delpost (ca
26,5 milj. kr.) avser prisjusteringar m. in. för anskaffning av flygplan och
motor till skolflygplanet Sk 60. Vidare erfordras ca 2 milj. kr. för fortsatt
anskaffning av målroboten CT 20.

It. Utbytesenheter av olika slag (t. ex. motorer, landställ, roder, apparater,
instrument etc.) anskaffas för att i första hand utnyttjas i samband med
periodiska översyner av materiel i tjänst. När ett flygplan tas in på verkstad
ersätts motorn med en redan översedd motor från förråd. Härigenom
förkortas den tid flygplanet är ur tjänst och beredskapen ökas. Samtidigt
vinner man den fördelen, att de vid översynen urmonterade enheterna kan
inplaceras som en buffert för utjämning av verkstädernas belastning.

Reservdelar anskaffas till ett belopp som utgör vissa procentsatser av
anskaffningsvärdet för olika materielslag. Procentsatserna är grundade på
erfarenheter av reservdelsbehovet för olika materielslag och varierar mellan
5 och 20 %.

12. Under rubriken forskning, försök och prov tas i långsiktsplanen upp
verksamheter och anskaffningar, som totalt omfattar belopp mindre än 4 %
av den beräknade flygmaterielkostnaden under sjuårsperioden. Kostnaderna
fördelar sig i stort enligt följande.

Försöksverksamhet.......................................................... 13%

Försöksplatsernas driftkostnader.............................................. 36%

Försöksplatsernas mät- och provutrustningar................................... 12 %

Forskningstekniska resurser................................................... jo/

Allmän utveckling........................................................... 22 0/

Målbundcn utveckling........................................................ 16%

100%

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 110

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1965

Försöksverksamhet avser försök med ny materiel, huvudsakligen innan
större serietillverkning igångsätts och innan materielen överlämnas till förband.
De angivna kostnaderna för försöksplatsernas drift och för nya mätoch
provutrustningar till dessa avser flygplanavdelningens försökscentral
i Malmslätt samt robotavdelningens försöksplatser i Norrland och Karlsborg.

Medel för forskningstekniska resurser erfordras för komplettering av
vindtunnlar och mätutrustningar till dessa vid flygtekniska försöksanstalten.

Allmän utveckling omfattar icke-typinriktad verksamhet vid forskningstekniska
institutioner och industrier, främst inom flygplan-, robot- och
radarområdena. Den målbundna utvecklingen omfattar f. n. främst förberedande
utredningar rörande planerad modifiering och komplettering av
stridsledningssystemet.

För budgetåret 1965/66 erfordras ett bemyndigande om ca 33 milj. kr.
för angivna ändamål. Fördelningen av detta bemyndigande överensstämmer
i stort med i det föregående angiven procentuell fördelning av kostnaderna
för forskning, försök och utveckling under sjuårsperioden.

13. Under denna delpost redovisas dels kostnader för verksamhet eller
anskaffning, som är gemensam för ett flertal system, dels kostnader för
smärre anskaffningar in. in. Exempel på kostnader är provflygningar, motorprov,
prov av teleutrustning vid industrier, resor, utbildnings- och säkerhetsmateriel,
reproduktions- och förslagsverksamhet samt frakter. Kostnaderna
uppgår regelmässigt till ca 3 % av anslaget för flygmaterielanskaffning
m. m.

14. Detta bemyndigande avser att täcka prisstegringar på uteliggande
beställningar och för nästa budgetår planerade beställningar.

Departementschefen

Inom den kostnadsram som jag räknat med för flygvapnet bör kostnadsramen
för anskaffning av flygmateriel m. m. under budgetåren 1965/72
bestämmas till 7 591,1 milj. kr. och anslaget för budgetåret 1965/66 till
1 042 995 000 kr. i enlighet med följande sammanställning (s. 7). Under
hänvisning till vad jag anförl i statsverkspropositionen (bil. 6 s. 17) rörande
inriktningen av långsiktsplaneringen upptar jag i sammanställningen föi
budgetåren 1967/72 jämväl den kostnadsram som bör ligga till grund for
denna planering.

För nästa budgetår har flygförvaltningen föreslagit ett beställningsbemyndigande
om 1 100 milj. kr. Av bemyndigandet avses ca 283 milj. kr. för
fortsatt utveckling (typarbete) av flygplan 37 och påbörjad beställning av
materiel för serietillverkning av ett antal skol- och attackflygplan 37.

I prop. 1964: 136 redogjorde jag för utvecklingsläge och beräknade kost -

Outnyttjat
belopp under

Budgetår (belopp i milj. kr.)

Summa

tidigare

budgetår

64/65

65/66

66/67

67/68

68/69

69/70

70/71

71/72

1964 års kostnadsram (budgetåren 1964/
71)

Årskvoter enl. prop. 1964:136.......

174,3

945,5
+ 32,2

960
+ 32,6

985
+ 33,5

1 020
+ 34,7

1040
+ 35,4

1 060
+ 36,0

1075
+ 36,5

7 259,8
+ 240,9

—18,2

—63,7

+ 172,3

Justering till prisläge maj 1964.......

Outnyttjat belopp under budgetåret
1963/641 ........................

—18,2

Anpassning till kostnadsram2........

+ 50,4

—63,5

—42,7

—20,4

—6,0

+ 18,5

Förskjutning av kostnadsramen ett
budgetår.........................

— 977,7

+ 1150

1963 års kostnadsram (budgetåren 19651
72)

I prisläge maj 1964.................

156,1

1 043

955

1012

1043*

1055

1 087*

1090

1123*

1 130

1 164*

1 150

1 185*

7 591,1

Inriktning för långsiktsplanering.....

1 Årskvoten för budgetåret 1963/64 929,2 milj. kr. Nettoutgiften för sagda budgetår (sedan hänsyn tagits till överföringar till anslaget) i runt tal
947,4 milj. kr.

2 Avser flygvapnets totala kostnadsram.

3 I alternativet 3460 är årskvoterna resp. 992, 1 035, 1 070, 1 Ilo och 1 130 milj. kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1965

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1965

nader in. m. för flygplansystem 37. Jag föreslog, att utvecklingsarbetet
skulle fortsätta under innevarande budgetår. I anslutning härtill anförde
jag, att flygplan 37 utgör ett i förhållande till våra resurser mycket betydande
projekt. Med hänsyn härtill liksom till betydelsen av flygplan 37 för
den totala försvarsplaneringen ansåg jag, att regeringen borde fortlöpande
följa projektet. För detta ändamål borde en särskild beredning tillsättas
inom försvarsdepartementet. I enlighet med Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 20 mars 1964 har jag tillkallat en sådan beredning.

Beredningen, som antagit benämningen flygmaterielberedningen,
har den 31 mars 1965 avlämnat rapport över hittills bedriven
verksamhet och lagt fram förslag till handlingslinje beträffande anskaffning
av attackflygplan.

Flygmaterielberedningen har sett som sin främsta uppgift att fortlöpande
följa utvecklingen av flygplan 37 samt att granska de värderingar och bedömningar
som legat till grund för hittills fattade beslut. För att bl. a. få
underlag för jämförelse i fråga om främst utvecklings- och tillverkningskostnader
för flygplan 37 har beredningen studerat andra tänkbara alternativ
för anskaffning av attackflygplan.

Beredningen har tagit del av de operativa, tekniska, tidsmässiga och ekonomiska
faktorer som ligger till grund för utvecklingen (typarbetet) av
flygplan 37. Detta har skett genom föredragningar inför beredningen av
representanter för försvarsstaben, flygstaben och flygförvaltningen. Beredningen
har besökt Svenska Aeroplanaktiebolaget (SAAB), Svenska Flygmotor
Aktiebolaget (SFA) och Telefonaktiebolaget L M Ericsson för att inhämta
dessa industriers synpunkter på tekniska, ekonomiska och administrativa
problem som förelegat eller kan väntas i samband med typarbetet
med flygplan 37. Vid sammanträden med representanter för en vid SAAB
placerad central beredning för flygplan 37 (CB 37) har flygmaterielberedningen
orienterat sig om hur arbetet med utvecklingen av flygplan 37 leds
och hur informationer förmedlas mellan olika instanser. Speciellt har studerats
hur planeringen av typarbetet har organiserats.

Beredningen har inhämtat ett tiotal svenska industriers synpunkter på
vad forsknings- och utvecklingsarbetet med system 37 kan beräknas ge i
fråga om vidgat kunnande, erfarenheter m. m. som kan komma civil produktion
inom landet till godo. De tillfrågade industrierna har därvid understrukit
det stora värdet av att få arbeta med militär utveckling och produktion.
Några företag framhåller nödvändigheten av militära beställningar för
att kunna hävda sig i konkurrensen på civil internationell marknad. Å andra
sidan framförs att den höga standard som vår civila teknik nått i dag utgör
en nödvändig grund för en militär produktion.

Eftersom projekt 37 befinner sig i början av sin utveckling och ett projekt
av denna art inte ger produktionen några erfarenheter förrän serieproduktionen
börjat, åberopar många av de tillfrågade industrierna erfa -

9

Kungi. Maj. ts proposition nr 110 år 1965

renheter som erhållits vid tidigare militära projekt. Sålunda hänvisas i en
del svar till det traditionella utbytet av kunskaper och erfarenheter mellan
civil och militär produktion. I det sammanhanget anförs, att den skolning
av personal som militär produktion innebär även bör beaktas. Den militära
produktionen medför nästan alltid, att industrin får syssla med modern
teknik. Inte minst väsentligt är därvid det ständiga kravet på hög och jämn
kvalitet. Den militära produktionen ger också, påpekar flera av de tillfrågade
industrierna, erfarenheter från planläggning och administration av
stora komplicerade system.

Beredningen har även inhämtat uppgifter om de personella resurser som
tagits och kommer att tagas i anspråk vid de företag som är engagerade för
utvecklingen och tillverkningen av projekt 37. Nämnda personaluppgifter
redovisas i följande tabell, och dessutom anges det totala antalet anställda
vid företagen. Värdena avser genomsnittliga antalet anställda per år.

Civilingenjörer

Akademiker

Institut- och
gymnasieingenj örer

Tekniker

Koliektivavtals-

anstälida

Period 1958/63

Typarbete.................

35

90

75

Serietillverkning............

—

—

—

Totalt vid företagen........

490

2 205

8 440

Period 1963/67

Typarbete.................

180

635

1 020

Serietillverkning............

10

100

450

Totalt vid företagen........

645

2 810

10 040

Period 1967/71

Typarbete.................

95

495

705

Serietillverkning............

20

335

3 755

Totalt vid företagen........

620

2 690

10 160

Period 1971/84

Typarbete.................

35

130

240

Serietillverkning............

20

305

4 410

Totalt vid företagen........

620

1 740

10 370

Av tabellen framgår att vad gäller den tekniskt mer kvalificerade personalen
kulmen beträffande personalbehov för typarbetet med projekt 37
redan har nåtts. Personal för serietillverkningen är däremot inte f. n. engagerad
i samma grad.

Beredningen har, som nämnts, studerat olika tänkbara alternativ för anskaffning
av attackflygplan. Som underlag för värderingen av flygplan 37
i jämförelse med de alternativa attackflygplanen har beredningen inhämtat
uppgifter om prestanda och kostnader för möjliga svenska och utländska
attackflygplan. Vidare har beredningen låtit försvarets forskningsanstalt utföra
vissa utredningar rörande attackflygets sårbarhet vid olika utform -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1965

ningar av bassystemet och vid olika aggressionsfall, attacksystemets verkningsmöjligheter
mot kustinvasionsföretag skyddat av luftförsvar av olika
styrka samt hur ett flygplansystems prestanda påverkar duellen jakt—
attack. Från överbefälhavaren har inhämtats dennes uppfattning om huvuddragen
av utvecklingen på längre sikt inom luftförsvaret samt bedömning
av framtida operativa krav på jaktförsvaret och fortsatt utbyggnad av flygbaser.

I sitt svar tar överbefälhavaren upp frågan om för- och nackdelar med en
enhetsplattform, dvs. samma grundläggande flygplanutformning för attack-,
spanings- och jaktversionerna av flygplan 37. En påtaglig fördel,
framhåller överbefälhavaren, är att enhetsplattformen ger ökad likformighet
avseende basutrustningen varigenom det blir bättre möjligheter att allt
efter lägets krav utnyttja flygplanet för såväl ordinarie som alternativa
uppgifter. Detta anser överbefälhavaren vara särskilt väsentligt.

Såvitt avser luftförsvarets utveckling på längre sikt och framtida operativa
krav på jaktförsvaret framhåller överbefälhavaren, att kraven på vårt
luftförsvar inom överskådlig framtid kan lösas mest stridsekonomiskt genom
en kombination av jaktflygplan och luftvärnsrobotar. Härvid är jaktflygplan
det bästa vapensystemet utom på mycket hög höjd där jaktflyget måste
kompletteras med luftvärnsrobotar. För luftförsvarsuppgifter som ställer
krav på identifiering och därefter val av lämplig vapeninsats kan endast
flygplansystem ifrågakomma. överbefälhavaren konstaterar, att jaktflygplan
med de prestanda som f. n. avses för flygplan 37 kan lösa jaktuppgifterna
även i den framtid som nu kan överblickas. Omsättning och eventuell
nyanskaffning av luftvärnsrobotar bedömer överbefälhavaren inte komma
att påverka utformningen av flygplan 37.

Beträffande den fortsatta utbyggnaden av flygbaser anför överbefälhavaren,
att flygbassystemet bör utformas med en stomme av kvalificerade huvudbaser,
som ger flygstridskrafterna insatsmöjlighet i alla riktningar och
i stort oberoende av väder- och klimatförhållanden. Kring dessa huvudbaser
bör skapas ett system av mindre kvalificerade reservvägbaser för att
möjliggöra ytterligare spridning av flygstridskrafterna dels för att minska
möjligheterna för fientlig bekämpning, dels för att öka möjligheterna till
kraftsamling.

Sammanfattningsvis framhåller överbefälhavaren, att den verkställda
utredningen enligt hans mening styrker riktigheten i hans tidigare ställningstaganden
och beslut beträffande flygplan 37 som enhetsflygplan för
versionerna attackjakt, spaning och jaktattack.

Försvarets forskningsanstalt har redovisat modeller för värdering av
skilda attackflygplans slagkraft och sårbarhet. Dessa har inom beredningen
utnyttjats vid den jämförande värdering av olika alternativa anskaffningar
av ett nytt attacksystem som nämns i det följande.

Forskningsanstaltens utredning innehåller vidare prestandauppgifter

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1965

m. in. huvudsakligen för vissa utländska flygplan som bedömts kunna helt
eller delvis lösa attackuppgifterna eller som av andra skäl ansetts tänkbaia
eller intressanta. Följande faktorer för skilda flygplan har därvid sammanställts
och bearbetats, nämligen

utvecklings- och produktionsförhållanden
serieproduktionskostnader
drift- och underhållskostnader
lastförmåga och beväpningsmöjligheter
start- och landningsrullsträckor
fart- och räckviddsegenskaper.

De infordrade utredningarna från överbefälhavaren och försvarets forskningsanstalt
har överarbetats inom beredningen. Med utnyttjande av det
erhållna materialet har framtagits ett antal alternativ för anskaffning a^
attackflygplan. Alternativen har sedan studerats inom beredningen, bl. a.
genom en jämförande stridsekonomisk värdering, främst avseende slagkraft
och sårbarhet. Därvid har ur ett antal aggressionsfall valts ut några typiska
stridssituationer, i vilka attackflygets effekt studerats. Studien har omfattat
såväl gräns- som kust- och luftinvasioner.

Beredningen lämnar slutligen förslag till handlingslinje beträffande
anskaffning av attackflygplan. Beredningen anför bl. a. att vårt invasionsförsvar
är uppbyggt för att kunna bekämpa en angripare redan utanför
vårt territorium. När det gäller försvor mot kustinvasion har attackflyget
till främsta uppgift att genom attackanfall tillfoga invasionsstyrkan största
möjliga förluster under överskeppningen, då angriparen är särskilt sårbar.
För denna uppgift avses även marinstridskrafter. Den totala effekten av
anfallen blir dock störst om anfallen sätts in i samverkan mellan de båda
komponenterna. Vid försvar mot gränsinvasion skall flygstridskrafterna -förutom att skydda markstridskrafternas operationer — genom attackanfall
försvåra angriparens tillförsel och försvaga hans framträngande. Vid
bekämpning av luftlandsättningsföretag skall krigsmakten söka tillfoga
angriparen största möjliga förluster redan före landsättningen. I detta fall
kan även mindre kvalificerade luftförsvarsmedel —— i förevarande sammanhang
inryms bl. a. attackflyget — få god verkan.

En analys som beredningen utfört beträffande behovet av kvalificerat
attackflyg inom det balanserade invasionsförsvaret har bestyrkt, att attackflyget
kan väntas spela en viktig roll även inom nu aktuell period. I skilda
sammanhang har hävdats, att de bemannade flygplanens uppgifter efter
hand kan komma att lösas på ett stridsekonomiskt fördelaktigare sätt genom
en kombination av dels olika typer av robotar för de kvalificerade
uppgifterna, t. ex. kustrobotar mot kustinvasion och markrobotar mot
gränsinvasion, dels enkla attackflygplan för övriga uppgifter, t. ex. av typ
A 60. Med hänsyn till nu känt utvecklingsläge beträffande sådana robotsystem
bedömer dock beredningen, att det under livslängden för komman -

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1965

de generation flygplan inte kominer att finnas tillgängliga robotsystem som
helt kan överta attackflygets kvalificerade uppgifter. Beredningen bedömer
det därför vara säkrare att förorda en lösning som innebär anskaffning av
kvalificerade attackflygplan för att ersätta nuvarande flygplan A 32, när
dessa på grund av minskad modernitet och förslitning inte längre kan stå
kvar i organisationen.

Beredningen har studerat de olika alternativen för anskaffning av attackflygplan.
Förutom olika utvecklingsplaner för flygplan AJ 371 har beredningen
undersökt möjligheten att återuppta tillverkningen av flygplan 32
Lansen. Bland utländska flygplan som närmare studerats kan speciellt
nämnas F-4 Phantom (amerikanskt) och NA-39 Buccaneer (brittiskt). Beredningen
delar överbefälhavarens åsikt att principen med enhetsplattform
innebär fördelar för vårt försvar, eftersom med ett gemensamt grundflygplan
snabba omdisponeringar mellan flygbaser lätt kan verkställas. Dessutom
torde enligt beredningen kostnaderna för underhållet med en enhetsplattform
bli lägre än vid en organisation med flera olika flygplantyper.

Efter att noggrant ha prövat de olika anskaffningsalternativen har beredningen
funnit, att valet bör stå mellan två huvudalternativ. Det ena är
fortsatt utveckling av flygplan AJ 37, det andra innebär licenstillverkning
eller inköp från USA av F-4 Phantom. Den inom beredningen genomförda
stridsekonomiska värderingen visar, att flygplan AJ 37 och F-4 Phantom,
som båda är enhetsplattformar och som även i övrigt har likartade egenskaper,
har många fördelar framför andra studerade attackflygplan. Enligt
beredningens mening är dessa två alternativ de bästa lösningarna, då det
gäller att anskaffa attackflygplan till det svenska försvaret med hänsyn till
den framtida stridsmiljön.

För att möjliggöra kraftsamling av våra flygstridskrafter till olika operationsriktningar
beroende av krigsfallet krävs enligt beredningen ett väl
utbyggt bassystem över hela landet. Det är därvid väsentligt, att tillgången
på baser i aktuell del av landet är tillräcklig så att man kan undvika att
koncentrera flygplanen till ett fåtal baser där de kan bekämpas lättare. Det
är dock för dyrbart att anordna kompletta flygbaser i tillräcklig mängd över
hela landet. Det är även svårt att finna tillräckligt antal lämpliga platser.
Vårt flygbassystem utformas därför — som överbefälhavaren anfört — med
en stomme av kvalificerade huvudbaser. Kring denna stomme utbyggs efter
hand ett system av mindre kvalificerade baser, reserwägbaser, som kan
byggas ut i stort antal till en rimlig kostnad.

Eftersom flygplan 35 ännu under många år skall utnyttja huvudbaser
och reserwägbaser måste dessa utformas med hänsyn till nämnda flygplans
krav på start- och landningssträckor. Genom att välja ett flygplan
med avsevärt lägre krav i nämnda avseenden skapar man enligt beredningens
mening förutsättningar för att kunna operera även från delvis skadade

1 Flygplan 37, primärt avsett för attackuppgift, sekundärt för jaktuppgift.

13

Kungl. Maj. ts proposition nr i 10 år 1965

baser. Flygstridskrafternas uthållighet och operationsmöjligheter kan härigenom
ökas. Efter hand som äldre flygplantyper ersätts av ny flygplantyp
med bättre egenskaper kan baser, som behöver tillkomma som komplement
till det utbyggda bassystemet, ges betydligt kortare banor.

De utredningar beredningen låtit genomföra har visat vilka stora insatser
en angripare måste göra för att slå ut baser eller flygplan på marken. Förstörda
baser kan även förhållandevis snabbt repareras, särskilt om våra
flygplan endast kräver korta start- och landningssträckor. Konsekvensen
härav kan bli, att en angripare i stället väljer att bekämpa ammunitionsförråden,
som finns i anslutning till vissa baser, eller strilsystemet när det
gäller luftförsvaret. Slås ett förråd ut torde samtidigt vapnen i detta bli totalförstörda.
Med det sagda har beredningen velat peka på vikten av att antalet
förråd innehållande beväpning görs så stort och förråden ges sådan motståndskraft,
att bekämpning av dessa inte framstår som förmånligare än
bekämpning av baser och flygplan på marken. Enligt beredningens mening
är det därför av väsentlig betydelse för våra flygstridskrafters uthållighet,
att det finns balans mellan antal baser och antal förråd inkl. beväpning.

Kravet att flygplanen skall kunna operera från reservvägbaser ställer
inte bara önskemål om korta start- och landningssträckor. Flygplan AJ 37
och F-4 Phantom har i stort sett samma behov av startsträcka, medan landningssträckan
för AJ 37 är påtagligt kortare än för F-4 Phantom. Minst lika
viktigt är att landningshastigheten är låg och att föraren erhåller lämplig
styrningspresentation så att han utan större avvikelse kan uppnå avsedd
sättningspunkt. Reservvägbasens landningsbana är i normalfallet smal. Därför
krävs även i sidled en hög precision i sättningspunkten. Flygplanet får
inte heller vara för tungt, eftersom vägar lämpliga för reservvägbaser vanligen
inte dimensionerats för höga hjultryck. För flygplan AJ 37 har dessa
krav varit avgörande från första projekteringen. Enligt beredningens mening
är det därför naturligt, att inget av de studerade attackflygplanen bättre
fyller de svenska operativa önskemålen än flygplan AJ 37.

Beredningen anför vidare, att de förberedande modellprov som hittills
utförts visar, enligl bedömning gjord av SAAB, att flygplan AJ 37 aerodyliamiskt
kommer att uppfylla specifikationskraven. Det första samkörningsflygplanet
för elektroniken till flygplan AJ 37 flög — enligt uppgift
Irån CB 37 — törsta gången den 10 februari 1965. Den hittills utförda flygutprovningen
av elektroniska utrustningar, liksom redan tidigare igångsatta
markprov, tyder enligt CB 37 klart på att specifikationskraven även
för dessa kommer att uppfyllas. Motorn till flygplan AJ 37 har börjat provköras.
Därvid har förväntade resultat uppnåtts enligt uppgifter från SFA.
Vissa problem återstår dock ännu att lösa. Med hänsyn till det redovisade
läget bedömer dock beredningen, att utvecklingsarbetet på flygplan AJ 37
tekniskt bör kunna slutföras till avsett mål.

Kostnaden för typarbetet fr. o. in. den 1 juli 1965 med flygplan AJ 37 enligt

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1965

nuvarande planer bedöms av flygförvaltningen — enligt vad beredningen
inhämtat — uppgå till ca 930 milj. kr. (prisläge maj 1964). I denna kostnad
ingår verktyg för serietillverkning.

I prop. 1964: 136 (s. 9) angavs totala utvecklingskostnaden för attackoch
skolflygplan 37 till ca 1 285 milj. kr. (prisläge hösten 1963). Av detta
belopp hade den 1 juli 1964 utbetalats ca 265 milj. kr. Resterande belopp,
ca 1 020 milj. kr., har flygförvaltningen uppräknat till följd av prisstegringar
med ca 6 % till ca 1 085 milj. kr. Flygförvaltningen uppskattar således
i dag den totala utvecklingskostnaden för attack- och skolflygplan 37
till ca 1 350 milj. kr. (prisläge maj 1964). Av detta belopp beräknar flygförvaltningen
att ca 420 milj. kr. har utbetalats den 1 juli 196o. Resterande
kostnad vid denna tidpunkt blir alltså ca 930 milj. kr.

På grundval av uppgifter från flygförvaltningen anger beredningen, att
seriepriset för det första hundratalet flygplan kan beräknas till ca 8,4
milj. kr. per flygplan (prisläge maj 1964). Reredningen framhåller dock, att
uppskattningen av seriepriset måste anses osäker. Många i dag okända
faktorer kan komma att inverka höjande på detta pris. Vid en bedömning
av den totala kostnaden för anskaffning av flygplan AJ 37 skall hänsyn
tas jämväl till kostnaden för typarbetet. I detta sammanhang erinrar beredningen
om att en stor del av typkostnaden för AJ 37 hänför sig till enhetsplattformen,
som enligt planerna även avses utnyttjas för kommande jaktoch
spaningsversioner av flygplan 37.

Det utländska flygplanet, F-4 Phantom, som beredningen tagit upp som
det andra huvudalternativet, har vissa egenskaper som vi inte till fullo kan
utnyttja men likväl vid ett inköp måste betala för. Flygplanets räckvidd
och lastförmåga är sålunda väsentligt större än vad som ansetts nödvändigt
för ett svenskt attackflygplan. Flygplan F-4 Phantom är försett med två
motorer och är betydligt tyngre än flygplan AJ 37. Kostnaden för drift och
underhåll av F-4 Phantom kan beräknas bli väsentligt högre (enligt flygförvaltningen
ca 30 %) än för flygplan AJ 37. Flygplan F-4 Phantom har
två mans besättning, varför personalkostnaderna blir högre än för flygplan
AJ 37.

Beredningen har studerat de kostnader som ett inköp av flygplan F-4
Phantom skulle innebära. Med hänsyn till nödvändig anpassning till våra
befintliga bas-, stril- och beväpningssystem torde flygplanet inte utan viss
modifiering kunna användas inom vårt flygvapen. På grund av produktionsmetoderna
vid långa serier torde priset för detta flygplan vara känsligt
för även de minsta konstruktionsmodifieringar. Vid ett inköp till Sverige
torde enligt beredningens bedömande i första hand vissa delar av den elektroniska
utrustningen, bl. a. radiokommunikations- och navigeringsutrustningarna,
behöva bytas ut.

Våra nuvarande attackflygplan måste ersättas med nya flygplan redan
i början av 1970-talet. Svåra och ofta mycket tidskrävande förhandlingar

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1965 15

måste mestadels föregå avtal om licenstillverkning. Redan med hänsyn härtill
anser beredningen, alt alternativet med liccnstillverkning av F-4 Phantom
inte är realistiskt.

Med hänsyn till våra operativa krav har beredningen funnit, att flygplan
AJ 37 är bättre än F-4 Phantom. Därvid har beredningen fäst speciell vikt
vid önskemålet att kunna utnyttja reservvägbaser för våra flygstridskrafter.
Dessutom torde den elektroniska utrustningen i flygplan AJ 37, speciellt
radar och kalkylator, komma att stå på en modernare teknisk nivå än motsvarande
utrustning i F-4 Phantom, då den svenska utrustningen representerar
ett senare utvecklingsskede. Den modernare elektroniken hos flygplan
AJ 37 gör det möjligt att bygga in ett bättre skydd mot elektronisk störning,
något som i den framtida stridsmiljön kommer att få allt större betydelse.

Vid vägningen mellan de båda huvudalternativen har beredningen gjort
en jämförelse mellan kostnaderna för anskaffning in. m. av de båda flygplantyperna.
Beredningens slutsats blir, att någon ekonomisk fördel inte
torde stå att vinna i dag genom inköp av flygplan F-4 Phantom. Beredningen
anser dock att det är viktigt att jämväl i fortsättningen den internationella
kostnadsutvecklingen vid flygmaterieltillverkningen i främst USA följs
noggrant för jämförelser med motsvarande utveckling i vårt land.

Inga tecken tyder enligt beredningen på att utveckling och eventuell
tillverkning av flygplan AJ 37 kräver så stora personella insatser av ingenjörer,
tekniker och kollektivavtalsanställda, att andra viktiga projekt inom
svenskt näringsliv blir lidande. För typarbetet bedöms redan maximipunkten
på personalbehovskurvan vara passerad. Beredningen har funnit, att
engagerade industrier inom den militära flygtekniken i dag brottas med allvarliga
sysselsättningsproblem i vad avser befintlig kvalificerad personal
för utvecklingsarbete. För en kommande tillverkning av flygplan AJ 37
torde ingen större förstärkning av industriernas verkstadsresurser komma
att erfordras.

Beredningen har vid sitt ställningstagande tagit hänsyn även till att flygplan
AJ 37 vidmakthåller en »svensk profil» hos attackflyget. Detta innebär
enligt beredningen, att bekämpningen av våra vapen och utrustningar
försvåras genom att de inte utan vidare kan störas ut av de resurser som
stormaktsblocken bygger upp gentemot varandra.

Mot bakgrund av vad som anförts i det föregående har beredningen funnit,
att fortsatt utveckling av flygplan AJ 37 framstår som den lämpligaste
handlingslinjen för att skaffa ersättare för nuvarande attackflygplan. Beredningen
har emellertid ansett det vara nödvändigt att undersöka möjligheten
att anskaffa flygplan AJ 37 inom en lägre kostnadsram än den nuvarande.
Detta redovisas i det följande.

Flygvapnets bemyndigandeskuld för flyginaterielanskaffning — inkl. de
bemyndigandebelopp som avsatts som garanti för ingångna avtal eller innehållits
av Kungl. Maj :t — uppgår f. n. till nära två års anslag, medan den

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1965

genomsnittliga tiden från beställning till betalning är kortare än ett och ett
halvt år. Med hänsyn härtill måste beställningsverksamheten under de närmaste
åren begränsas i förhållande till föreliggande planer för att undvika
en betalningskris.

I detta sammanhang erinrar beredningen om vissa uttalanden i samband
med 1963 års försvarsbeslut. 1962 års försvarskommitté (SOU 1963:5) underströk,
att statsmakterna efter fyraårsperioden 1963/67 skulle vara helt
obundna då det gällde försvarskostnadernas storlek. Jag anslöt mig till detta
(prop. 1963: 108) och framhöll bl. a. att långsiktsplaneringen inte innebar
någon bindning av kostnadsramen efter budgetåret 1966/67. Samtidigt underströk
jag vikten av att handlingsfriheten effektivt upprätthålls efter
utgången av den aktuella fyraårsperioden. Statsutskottet (SU 113, rskr 265)
underströk likaledes vikten av att statsmakterna skulle vara obundna efter
budgetåret 1966/67.

Tillgängligt utrymme för flygplananskaffning inom flygvapnets materielplaner
kan vidare påverkas av kostnadsstegringar. I detta sammanhang
erinrar beredningen om mitt uttalande i prop. 1965: 1 (bil. 6 s. 18), att det
är nödvändigt att man reserverar medel för oväntade prisfördyringar när
man gör upp långsiktsplanerna.

Mot denna bakgrund anser beredningen att det är nödvändigt, att det
fortsatta utvecklingsarbetet med flygplan AJ 37 planeras efter en kostnadsplan
som innehåller marginaler för att möta dylika faktorer.

För att skapa förutsättningar för ett minskat betalningsutfall redan under
de närmaste budgetåren så att handlingsfriheten i fråga om försvarskostnaderna
kan bibehållas efter fyraårsperioden har beredningen funnit
det vara nödvändigt, att seriestarten av flygplan AJ 37 senareläggs i förhållande
till flygförvaltningens planer. Härigenom senareläggs också behovet
av medel för inköp av materiel för serietillverkningen. För budgetåret
1965/66 behöver sålunda inte beräknas medel för att påbörja serietillverkning
av flygplan AJ 37.

Beredningen anför vidare, att ett beslut om senareläggning av seriestarten
för flygplan AJ 37 medför både för- och nackdelar. Det nuvarande utvecklingsprogrammet
för flygplan AJ 37 är hårt pressat. De först levererade
flygplanen kan sålunda komma att innehålla utrustningar, som måste modifieras
vid senare tillfälle. Genom att senarelägga första serieleverans får
man längre tid för den tekniska och taktiska utprovningen av systemet under
förutsättning att nuvarande planer för typarbetet får gälla för framtagningen
av provflygplanen. Härigenom skapas förutsättningar för att bättre utprovade
serieflygplan erhålls från första leverans. Beredningen har — efter
att ha studerat de nuvarande planerna — funnit, att första serieleverans bör
ske omkring den 1 juli 1971. I förhållande till nu gällande planer innebär
detta en senareläggning med ca ett och ett halvt år. Senareläggningen medför
problem för engagerade industrier främst på verkstadssidan. Enligt gällande

17

Knngl. Maj. ts proposition nr 110 år 1965

planer räknar man med en ganska jämn övergång från tillverkningen av
flygplan J 35 F till tillverkningen av flygplan AJ 37. Lämpliga omdisponeringar
av andra beställningar inom den bestämda kostnadsramen bör emellertid
kunna medverka till att industriernas problem i detta avseende minskas.
En mer ingående prövning av denna fråga måste dock enligt beredningens
mening föregå beslut om lämplig åtgärd.

Den totala kostnaden för typarbetet med flygplan AJ 37 torde med den
föreslagna senareläggningen av första serieleverans bli något högre än vad
som nu beräknats. Denna ökning motvägs dock enligt beredningen av att de
flygplan som levereras bör vara bättre utprovade, varför de omedelbara kostnaderna
för typförbättringar efter påbörjad serieleverans bör bli lägre än
enligt nuvarande planer.

Den utsträckta typarbetstiden och det även av andra skäl minskande behovet
av arbetskraft kan leda till problem rörande utnyttjandet av den kvalificerade
arbetskraften för utvecklingsarbete vid de engagerade industrierna.
Beredningen rekommenderar därför, att flygförvaltningen eftersträvar att
låsa priset på resterande typarbete.

Senareläggningen av första serieleverans av flygplan AJ 37 medför, att
flygplan A 32 A kommer att få vara i tjänst under längre tid än som tidigare
beräknats. Beredningen har därför ansett det vara nödvändigt att söka skapa
möjligheter att efter hand ersätta förslitna A 32 A. En sådan möjlighet
är att till attackflottiljerna överföra de J 32 B som f. n. finns inom flygvapnets
organisation. Även om attackflyget skulle erhålla detta tillskott
kan det enligt beredningens uppfattning bli nödvändigt att minska attackflygets
fredsorganisation, om kostnaderna för underhåll in. m. skulle stiga
kraftigt till följd av flygplan 32 efter hand långa förbandstjänst.

Beredningen har även studerat hur möjligheten att anskaffa flygplan
AJ 37 påverkas vid en reducerad kostnadsram för flygvapnet. Ett eventuellt
beslut om minskning av försvarskostnaderna efter budgetåret 1966/67, som
riksdagen kan träffa, skulle eljest kunna medföra, att system 37 skulle kunna
inkräkta på andra vapensystem inom såväl flygvapnet som övriga försvarsgrenar.
Beredningen har därför utformat en kostnadsplan för anskaffning
av system 37 inom en anslagsram som medger vissa avvikelser från
den som erhålls vid en utsträckt tillämpning av anskaffningsnivån enligt
1963 års försvarsbeslut. Vid utformningen av denna kostnadsplan har hänsyn
tagits till den föreslagna senareläggningen av seriestarten av flygplan
AJ 37. Inom kostnadsplanen har dessutom avsatts vissa medel för att möta
oväntade prisstegringar. Beredningen anser det möjligt att utveckla och tillverka
flygplan AJ 37 även inom denna lägre ram.

Om det visar sig nödvändigt att på längre sikt reducera det årliga rnedelsbehovet
för flygmaterielanskaffning jämfört med aktuella planer måste leveranstakten
för flygplan AJ 37 reduceras. Ett eventuellt beslut härom torde
dock påverka materielplanerna först fr. o. in. budgetåret 1969/70. Med en

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1965

sänkt leveranstakt blir det inte möjligt att bibehålla flygvapnets nuvarande
fredsorganisation. Förutom attackflyget måste enligt beredningens mening
även jakt- och spaningsflyget reduceras, om den framtida leveranstakten
måste anpassas till en lägre ram för flygmaterielanskaffning.

Under mars 1965 slöts vissa tilläggsavtal mellan flygförvaltningen och
vissa av leverantörerna inom system 37. Tilläggsavtalen påverkar direkt
gällande huvud- och medleverantörsavtal, bl. a. i vad gäller kontraktsform
och insyn. De nya avtalsformerna kommer att framhäva de stora krav på
flygförvaltningens organisation som upphandlingen av flygplansystem 37
skapat. Skall den insyn och möjlighet till effektivitetshöjande påverkan
som förvaltningen erhåller gentemot de engagerade industrierna enligt de
nya avtalen kunna utnyttjas, måste förvaltningens projektledning förbättras.
Väsentligt är därvid att beslutanderätten inom förvaltningen avseende
projekt 37 blir koncentrerad. Ekonomiska synpunkter måste beaktas vid
bedömningen av resultaten från den utprovning som förestår i utvecklingsarbetet.
Beredningen föreslår därför, att det fortsatta arbetet med flygplan
AJ 37 leds av en projektgrupp direkt under förvaltningschefen. Som chef
för denna grupp bör enligt beredningens mening utses en projektledare, som
skall vara flygförvaltningens representant i ekonomiska, tidsmässiga och
tekniska frågor för projekt 37. Projektledaren skall bl. a. ansvara för budgeteringen
och kostnadsuppföljningen av projekt 37. Inom projektledningen
bör sakkunskap inom de skilda tekniska specialområdena vara företrädd.
Ekonomisk och produktionsteknisk expertis liksom resurser för systemvärdering
måste vidare enligt beredningen ställas till projektledarens förfogande.
I projektledningen bör även inköpsfunktionen vara representerad.
Det är nämligen nödvändigt att överblicka alla kontrakt inom projektet.
Härigenom skapas möjligheter för att vid varje upphandling kunna utnyttja
den kontraktsform som ger den lägsta kostnaden. Väsentligt är även att resurser
för behandling av de data som CB 37 lämnar finns hos projektledaren.
Enligt beredningens mening bör organisationen kring projektledaren utformas
så att garantier vinns för att en god och effektiv kontakt skapas mellan
förvaltningen och de engagerade industrierna.

Genom beslut den 22 januari 1965 uppdrog Kungl. Maj:t åt flygförvaltningen
att omedelbart ta upp förhandlingar med SAAB och SFA om förändringar
i gällande huvudavtal mellan förvaltningen och bolagen. Flygförvaltningen
skulle vidare ta upp förhandlingar om förändringar i det till
huvudavtalet mellan flygförvaltningen och SAAB anknutna medleverantörsavtalet.
Förhandlingarna skulle främst syfta till att öka förvaltningens
möjlighet att kontrollera skäligheten i företagens anbud, kostnader och
vinst samt stimulera företagen till kostnadssänkande åtgärder. I skrivelser
den 24 och 29 mars 1965 har flygförvaltningen anmält resultatet av genom -

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1965

förda förhandlingar och hemställt om godkännande av tilläggsavtal till gällande
huvudavtal och nytt medleverantörsavtal. I annat sammanhang denna
dag har Kungl. Maj :t med visst tillägg godkänt ifrågavarande tilläggsavtal
och medleverantörsavtal.

Under budgetåret 1964/65 har till flygförvaltningens förfogande ställts
beställningsbemyndiganden om totalt 244,5 milj. kr. för beställningar avseende
flygplan AJ 37. Det totala bemyndigandebeloppet, som Kungl. Maj :t
fastställt för utveckling av flygplan AJ 37 under budgetåren 1958/65, uppgår
till 555,5 milj. kr. med följande fördelning (beloppen i milj. kr.).

Typkostnader för skrov med apparater och tillverkning av provflyplan............

Typkostnader för motorer till provflygplan, licenskostnader m .m. för motor till flygplan

AJ 37....................................................................

Typkostnader för utrustning (radar, central kalkylator, styrautomat m. m.).........

Summa

225,0

161,5

165.4

555.5

Härtill kommer att i bemyndigandeplanen för flygvapnet reserveras varje
budgetår ett belopp som svarar mot avbeställningskostnaden till Pratt &
Whitney enligt licenskontrakt mellan flygförvaltningen och nämnda firma.
För innevarande budgetår uppgår detta belopp till ca 31 milj. kr.

Vid slutet av år 1964 hade flygförvaltningen lagt ut beställningar och
verkställt betalning avseende flygplan AJ 37 i följande omfattning (beloppen
i milj. kr.).

Beställningar Betalningar

Skrov med apparater

Motor..............

Utrustning.........

214

121

160

Summa 495

142

93

86

321

Under första halvåret 1965 beräknas posterna öka med
Totalt den 1.7.1965................................

100

421

Flygmaterielberedningen har enligt min mening genomfört en omfattande
och noggrann utredning. Problemen kring utvecklingsarbetet med flygplan
37 har blivit väl genomlysta, och man har härigenom fått en fastare grund
för att bedöma projektet. Även om problem ännu återstår att lösa innan
projektet är tekniskt slutfört, är det nu möjligt att med större säkerhet än
tidigare ta ställning till den fortsatta utvecklingen. Självfallet måste dock
projektet även i fortsättningen fortlöpande följas av regeringen. Det är därvid
inte minst viktigt att — som beredningen anfört — kostnadsutvecklingen
inom den militära flygplansindustrin, såväl den inhemska som den utländska,
speciellt den amerikanska, följs med största noggrannhet.

I prop. 1964: 136 utvecklade jag närmare min syn på behovet av fortsatt

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1965

förnyelse av vår flygmateriel. Den ytterligare analys som flygmaterielberedningen
gjort av denna fråga bestyrker min uppfattning, att behov av
kvalificerat attackflyg torde kvarstå under livslängden för kommande generation
flygplan. För att vårt försvar skall kunna verka effektivt fredsbevarande
måste med de uppgifter som ett invasionshot ställer på krigsmakten
— det må gälla gräns-, kust- eller luftinvasion -— vårt flygvapen utrustas
med attackflygplan anpassade till den framtida stridsmiljön.

Vid anskaffning av attackflygplan till det svenska försvaret bör enligt
flygmaterielberedningen valet stå mellan två huvudalternativ, flygplan
AJ 37 eller flygplan F-4 Phantom. Efter att ha värderat och jämfört de
båda huvudalternativen från såväl operativa som ekonomiska synpunkter
rekommenderar beredningen fortsatt utveckling av flygplan AJ 37.

1 detta sammanhang vill jag understryka vikten av att vi inom landet
upprätthåller industriella resurser för viss militär produktion. En fortsatt
alliansfri och obunden politik underlättas genom att vi har möjligheten att
anskaffa väsentlig materiel oberoende av utländska leverantörer. Härigenom
erhåller vi även ökade möjligheter för en framtida handlingsfrihet vid utvecklingen
av för våra krav mest lämpliga försvarssystem. Med hänsyn till
vår inriktning på neutralitet i krig kan det vara av betydelse, att vi skaffar
materiel med »egen profil». För denna principiella handlingslinje talar bl. a.
det skälet, att stormakternas för insats mot varandras stridskrafter speciellt
konstruerade materiel inte med full effekt skall kunna sättas in mot oss.

De förhandlingar som förts mellan flygförvaltningen och vissa av leverantörerna
till flygplan 37 angående huvud- och medleverantörsavtalen har
nu slutförts i de principiella frågorna. De ändringar som därvid överenskommits
har bl. a. lett till att nya kontraktsformer, som sporrar till skärpt
kostnadsmedvetande och vidgade rationaliseringar, har inskrivits i avtalen,
att flygförvaltningen får bättre förutsättningar för sin koordinerande verksamhet,
att försvarsprisindex utgör en av grundvalarna för prisförhandlingar
för produkter som skall produceras och levereras under längre tidsperioder,
och att beställaren erhåller rätt till vidgad teknisk och ekonomisk insyn
för att möjliggöra en effektivare bedömning av kostnader och vinst. De avtalsmässiga
förhållandena bör inte utgöra hinder för att fortsätta utvecklingsarbetet
på flygplan AJ 37.

Med hänsyn till vad jag anfört i det föregående förordar jag, att utvecklingen
av flygplan AJ 37 fortsätts under nästa budgetår. Under innevarande
budgetår har kostnadsläget inte ändrats väsentligt. Fortfarande är det svårt
att få någon bindande kostnadsuppgift om seriepriset för flygplan AJ 37.
En ogynnsam kostnadsutveckling av såväl resterande utvecklingsarbete som
seriepris måste få återverkningar på det antal flygplan som kan beställas.

Likviditetsläget under förevarande anslag gör det enligt flygmaterielberedningen
nödvändigt att senarelägga första serieleverans av flygplan

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1965

AJ 37 ca ett och ett halvt år. I detta sammanhang bör bl. a. följande beaktas.
Den genomsnittliga tiden från beställning till leverans och betalning
för beställningarna under anslaget uppgår f. n. till mindre än ett och ett
halvt år. Någon förändring i detta avseende är inte att vänta. Med hänsyn
härtill bör bemyndigandeskulden inte överstiga en och en halv årskvot.
Denna skuld beräknas emellertid vid utgången av innevarande budgetår uppgå
till nära två årskvoter om vissa garantibelopp m. m. inkluderas. För att
minska risken för likviditetssvårigheter, som kan leda till förlängda leveranstider
eller avbeställningar, måste därför beställningsverksamheten begränsas
under de kvarvarande budgetåren av försvarsbeslutets fyraårsperiod i
förhållande till förvaltningens planer. Detta är inte minst väsentligt för att
handlingsfriheten i fråga om försvarskostnadema skall kunna upprätthållas
efter utgången av fyraårsperioden.

Flygvapnets bemyndigandeplaner har hittills endast i vissa fall omfattat
totala beställningsbemyndiganden för större sammanhängande anskaffningar.
Vanligen har bemyndiganden begärts endast för de just aktuella beställningarna
avseende del eller delar av ett objekt. Den redovisade bemyndigandeskulden
återger därför inte den reella innebörden av statsmakternas
åtaganden på längre sikt. I prop. 1965: 1 (bil. 6 s. 17) betonade jag
vikten av att konsekvenserna av ett beslut om anskaffning av större objekt
måste kunna överblickas i sin helhet innan statsmakterna binder sig. Arméns
och marinens motsvarande planer är redan i huvudsak utformade enligt
denna princip. Det är angeläget att efter hand utforma också flygvapnets
bemyndigandeplaner enligt samma princip. För att kunna genomföra
detta krävs under de närmaste åren större bemyndiganden än som i och för
sig svarar mot avsedd beställningsverksamhet under ifrågavarande budgetår.
Med hänsyn härtill är jag beredd tillstyrka ett beställningsbemyndigande
av 1 100 milj. kr. för nästa budgetår. Jag har då tagit hänsyn till att
anslaget torde komma att förstärkas med medel från prisregleringsanslaget.
Den reella beställningsverksamheten efter hittills tillämpade principer
måste dock få mindre omfattning och bör enligt min mening begränsas till
ca 900 milj. kr. Denna begränsning av de beställningsbemyndiganden som
bör få utnyttjas under nästa budgetår måste beröra flertalet planerade anskaffningar.
För system 37 får det till följd, att bemyndiganden för beställning
av materiel med lång leveranstid avsedd för serietillverkning inte bör
medtagas under nästa budgetår. Jag ansluter mig sålunda till flygmaterielberedningens
förslag att senarelägga första serieleverans ca ett och ett halvt
år. Jag räknar däremot — i likhet med beredningen — med att typarbetet
med flygplan 37 bör kunna genomföras i planerad omfattning, så att de
första provflygplanen kan färdigställas i början av år 1967.

Den föreslagna senareläggningcn av serieleveransen kan leda till att den
totala kostnaden för lyparbetet med flygplan AJ 37 ökar något. Jag delar

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1965

beredningens uppfattning, att denna ökning kan antagas bli motverkad av
att flygvapnet erhåller bättre utprovade flygplan och därmed mindre behov
av medel för omedelbara typförbättringar efter första serieleverans. Med
hänsyn till senareläggningen och ifrågasatt minskning av antalet producerade
flygplan per år torde det efter hand bli nödvändigt att minska attackflygets
omfattning vilket återverkar på fredsorganisationen. Ställningstagande
i denna fråga krävs inte f. n. men kan bli aktuellt under de närmaste
åren.

Övriga föreslagna beställningsbemyndiganden för nästa budgetår måste
som jag anfört i det föregående begränsas i förhållande till flygförvaltningens
planer. Kungl. Maj :t bör äga att, inom ramen för det totala beställningsbemyndigandet,
närmare reglera anskaffningsverksamheten.

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits kommer den 30 juni 1066
beställningsbemyndigande till ett belopp av (1 926 142 000 4- 1 100 000 000
— 1 042 995 000 =) 1 983 147 000 kr. att sakna täckning av betalningsmedel.

Flygmaterielberedningen har pekat på nödvändigheten att skapa en effektivare
sammanhållning inom flygförvaltningen av flygplanprojekt 37. .lag
ansluter mig till denna bedömning. Eftersom organisationen av krigsmaktens
tygförvaltning i central instans utreds f. n. är jag endast beredd föreslå
provisoriska åtgärder för att snarast skapa en projektledning för system
37 inom flygförvaltningen. Projektledningen bör ledas av en chef, som med
ställning direkt under chefen för flygförvaltningen skall företräda denna i
alla frågor rörande projekt 37. Till hans förfogande bör ställas behövlig
expertis. Därvid finner jag det vara speciellt viktigt, att den ekonomiska
sidan blir väl företrädd. I övrigt skall flygförvaltningens samlade kapacitet
stå till projektledarens förfogande när det gäller arbete på system 37. Behovet
av nya tjänster för projektledningen är föremål för fortsatta överväganden
inom flygmaterielberedningen. Flertalet befattningar inom den föreslagna
projektledningen torde kunna besättas genom omflyttning av tjänster
inom flygförvaltningens organisation. För några befattningshavare torde
dock erfordras nya tjänster.

Den nya organisationen bör enligt min mening tillämpas redan fr. o. m. den
1 juli 1965. Jag föreslår därför, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens medgivande
att få inrätta högst fem tjänster med lönegradsbeteckningen Be
eller Bg. Härigenom uppkommande avlöningskostnader bör bestridas från
anslaget Flygförvaltningen: Avlöningar, anslagsposten Avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal, som med anledning härav för nästa budgetår bör
få överskridas med belopp motsvarande grundlönerna för de tjänstemän
som anställs på nämnda tjänster.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1965

a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande
kostnadsram för anskaffning av flygmateriel m. m. under
budgetåren 1965/72;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar
på flygmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram
av 1 100 000 000 kr.;

c) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för
budgetåret 1965/66 under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 1 042 995 000 kr.;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1965/66
vid flygförvaltningen inrätta högst fem tjänster med lönegradsbeteckningen
Be eller Bg;

e) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1965/66
medge att anslaget Flygförvaltningen: Avlöningar, anslagsposten
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal får
överskridas enligt vad jag förordat i det föregående.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Berndt Bodin