Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1965

Q

Nr 93

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
vissa ändringar i statliga avlönings- och pensionsreglementen,
m. m., jämte vissa motioner.

(5:e avd.)

1 propositionen nr 108 har lvungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över civilärenden för den 19 mars 1965, föreslagit
riksdagen bemyndiga Kungl. Maj :t att dels i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i statsrådsprotokollet föreslagits vidta ändringar i avlöningsoch
pensionsreglementen som utfärdats med stöd av riksdagens beslut, dels
ock vidta de åtgärder som behövs för att genomföra av riksdagens lönedelegalion
godkända överenskommelser.

Vissa ändringar av de ifrågavarande ändringarna i statliga avlönings- och
pensionsreglementen är föranledda av riksdagens redan fattade beslut eller
beroende av bifall till förslag som i tidigare propositioner framlagts för årels
riksdag. Ändringar påkallas även för lösning av vissa särskilda frågor som
beretts inom civildepartementet.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling upptagit följande
vid riksdagens början väckta motioner, nämligen

dels en inom andra kammaren av herrar Gustafsson i Stenkyrka och
Franzén i Träkumla väckt motion (II: 356), vari hemställts att riksdagen
för sin del måtte besluta att Gotland med verkan från den 1 juli 1965 må
tillhöra ortsgrupp 5 inom den statliga lönegrupperingen;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Boo och Gustavsson i Alvesta
väckt motion (II: 552), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla att förslag rörande avveckling av dyrortsgraderingen
av de statsanställdas löner snarast måtte föreläggas riksdagen i enlighet
med vad i motionen anförts.

Beträffande motiveringarna för dessa motionsyrkanden får utskottet hänvisa
till motionerna.

Över de nämnda motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord
framställning, utlåtande avgivits av dgrortsnämnden (se bilaga till detta utlåtande).

IHskottet. Vad i förevarande proposition föreslagits beträffande bemyndigande
för Kungl. Maj:t att under angivna förutsättningar vidta ändringar
i vederbörande avlönings- och pensionsreglementen har inte föranlett någon
erinran från utskottets sida.

10

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1965

Utskottet biträder likaledes vad i statsrådsprotokollet anförts beträffande
vissa frågor i anslutning till inrättandet av riksdagens lönedelegation.

I samband med behandlingen av förevarande proposition har utskottet ansett
sig böra till behandling uppta följande vid riksdagens början väckta motioner
avseende ändringar i gällande lönegruppering. I motionen II: 356 yrkas
att riksdagen måtte besluta att Gotland skall med verkan fr. o. m. den 1
juli 1965 tillhöra ortsgrupp 5. I motionen II: 552 hemställs att riksdagen
måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om förslag rörande avveckling av dyrortsgraderingen
av de statsanställdas löner.

De i motionerna berörda frågorna har utförligt belysts i dyrortsnämndens
remissyttrande i ärendet, vilket såsom bilaga fogas till detta utlåtande. För
egen del får utskottet instämma i dyrortsnämndens avstyrkande av de framställda
yrkandena. Beträffande Gotlands ortsgruppsplacering har utskottet
härvid fäst särskilt avseende vid dyrortsnämndens uttalande om att föreliggande
prismaterial inte kan läggas till grund för ett bedömande av påstådda
orättvisor i lönegrupperingen för Visbys eller Gotlands del och att nu
pågående prisgeografiska undersökning avser att få fram ett godtagbart underlag
för ett sådant bedömande. Och i fråga om en allmän avveckling av
lönegrupperingen finner utskottet tillräckligt sakligt underlag för ett ställningstagande
härtill inte f. n. föreligga innan nämnda prisgeografiska undersökning
avslutats. I övrigt må tilläggas att frågan om lönegrupperingen ingår
som ett led i löneplanens utformning och sålunda är en förhandlingsfråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig
överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet över
civilärenden för den 19 mars 1965 föreslagits ändra avlönings-
och pensionsreglementen som utfärdats med stöd av
riksdagens beslut;

2. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de
åtgärder som behövs för att genomföra av riksdagens lönedelegation
godkända överenskommelser;

3. att motionen II: 356 icke må av riksdagen bifallas;

4. att motionen II: 552 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 6 maj 1965

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Närvarande: se under utlåtandet nr 92.

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1965

11

Reservationer

1) av herrar Bengtson, Johan Olsson, Larsson i Hedenäset och Mattsson,
vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10, som börjar med »De i»
och slutar med »en förhandlingsfråga», bort ersättas med text av följande
lydelse:

»över motionerna har dyrortsnämnden avgivit remissyttrande, vilket såsom
bilaga fogas till detta utlåtande. Beträffande den i motionen II: 356 berörda
frågan om Gotlands ortsgruppsplacering vill utskottet erinra om att i
statsutskottets, av riksdagen godkända utlåtande 1963: 65 uttalades att prövningen
av särskilt angelägna frågor om uppflyttning i högre ortsgrupp i och
för sig torde kunna ske oberoende av den stundande dyrortsundersökningen
i stort. Uttalandet gjordes i anledning av motionsvis framställda yrkanden att
frågor om berättigade uppflyttningar icke skulle uppskjutas med hänvisning
till pågående undersökning utan kunna prövas på grundval av anförda
omständigheter. Med hänsyn till att frågan om ändrad ortsgruppsplacering
av Gotland f. n. är föremål för Kungl. Maj :ts prövning avstyrker utskottet
ifrågavarande motionsyrkande.

I anledning av vad som anförts i motionen II: 552 vill utskottet understryka
angelägenheten av att den prisgeografiska undersökningens resultat
snarast redovisas för riksdagen så att senast år 1966 ställning kan tagas till
dyrortssystemets fullständiga avveckling. Härvid förutsätter utskottet dock
att lönetillägg skall utgå till befattningshavare i landsdelar med särskilt
höga kostnader på grund av klimat och stora avstånd. Utskottet förordar att
riksdagen i anledning av förevarande motion i skrivelse till Kungl. Maj:t ger
til! känna vad utskottet sålunda anfört.»

dels ock att utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:

»4. att riksdagen må, i anledning av motionen II: 552, i
skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.
»

2) av herr Neländer

3) av herr Björkman.

12

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1965

Bilaga

Till Riksdagens statsutskott

Kungl. Maj :t har genom beslut den 11 februari 1965 anbefallt dyrortsnämnden
att före den 15 mars direkt till riksdagens statsutskott avgiva utlåtande
över motionerna nr 356 och 552 i andra kammaren. Nämnden får till
åtlydnad härav anföra följande.

Båda motionerna avser ändringar i gällande statliga lönegruppering. I motionen
nr 356 yrkar herrar Gustafsson i Stenkyrka och Franzén i Träkumla
på anförda skäl att Gotland skall med verkan från den 1 juli 1965 flyttas upp
från ortsgrupp 3 till ortsgrupp 5. I motionen nr 552 yrkar herrar Boo och
Gustavsson i Alvesta, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t anhålla att förslag
snarast förelägges riksdagen om avveckling av dyrortsgraderingen i
fråga om de statsanställdas löner, varvid motionärerna i första hand tänkt
sig en omedelbar uppflyttning av samtliga orter i nuvarande ortsgrupp 3 till
ortsgrupp 4 såsom en övergångsåtgärd.

Argumentationen för de ifrågasatta ändringarna går på principiellt skilda
linjer. De motionärer, som yrkar dyrortsgrupperingens avveckling, hävdar
alt det i regel finns ganska små möjligheter att på ett rimligt sätt jämföra
levnadskostnaderna på två orter och anser det starkt kunna ifrågasättas, om
sådana levnadskostnadsskillnader finns, som bör föranleda en gradering av
lönerna för de statsanställda. Med erinran om att representanter för centerpartiet
vid flera tillfällen väckt förslag om dyrortssystemets avskaffande förklarar
motionärerna sig anse tiden nu mogen för en definitiv avveckling av
lönegrupperingen. Motionärerna från Gotland åberopar däremot, att undersökningar
nu skulle ha visat att levnadskostnaderna på Gotland snarare är
högre än levnadskostnaderna i Stockholm. Placeringen i ortsgrupp 3 innebär
därför en uppenbar orättvisa, som det vore angeläget att snabbt rätta till
utan att avvakta resultatet av den pågående prisgeografiska undersökningen
för hela landet. De dyrare levnadskostnaderna på Gotland framgår enligt motionärerna
»med all önskvärd tydlighet» av en undersökning, som år 1962
verkställts av statens pris- och kartellnämnd. I motionen framhålles, att indextalen
för Stockholm och för Visby enligt denna undersökning är desamma,
nämligen 100, och som exempel uppräknas procentsiffror för alla de
varugrupper, där Visby varit dyrare än Stockholm. Siffrorna är, såvitt dyrortsnämnden
funnit, i och för sig riktiga. Som komplettering av motionens
prisuppgifter och till förklaring av att hela varusortimentet genomsnittligt
kunnat ligga på samma nivå för de båda städerna borde kanske tillika
nämnts, att varugruppen mejerivaror in. in. (mjölk, smör, margarin, ost
in. in.) låg 8 % lägre i Visby än i Stockholm och varugruppen köttvaror 2 %
lägre.

Dyrortsnämnden finner del prismaterial, som framkommit vid pris- och
kartellnämndens åberopade undersökning — vilken närmast avsett att belysa
följsamheten mot riktpriserna inom livsmedelshandeln år 1962 — vara
intressant. Det synes ge belägg för riktigheten av vad man allmänt antagit
om att tendensen under senare år gått mot eu utjämning av de lokala olik -

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1965

13

heterna av livsmedelspriserna. Resultatet av undersökningen, som redovisats
i publikationen »Pris- och kartellfrågor» årgång 1964 häfte 6 (sid. 37—74),
kan dock svårligen läggas till grund för de slutsatser om en separat upptlyttning
av Gotland, som motionärerna dragit. Undersökningen gällde prissättningen
å varusortiment i livsmedelsbutikerna i ett 40-tal städer en viss
dag i början av sommaren, nämligen 26 juni 1962. På samma genomsnittliga
nivå för hela varusortimentet som Stockholm låg inte bara Visby utan ett
tiotal andra städer tillhörande nuvarande ortsgrupp 3, bl. a. Norrköping,
Kalmar, Vänersborg, Karlstad och Karlskoga.

I sammanfattningen av undersökningen framhålles, att medianvärdena för
de till ortsgrupp 3, 4 och 5 hänförliga städerna låg på siffrorna 98, 99 och
100 och att sålunda genomsnittligt endast en procents skillnad förelegat mellan
varandra närliggande dyrortsgrupper. Dessa siffror kan möjligen jämföras
med livsmedelspostens genomsnittliga storlek för samtliga orter inom
ortsgrupperna 3 och 4 vid 1951 års (till grund för lönegrupperingen liggande)
prisundersökning. Om stockholmskostnaden betecknas med 100, låg genomsnittet
för ortsgrupp 4 vid 99,4 och för ortsgrupp 3 vid 97,8.

Om man är övertygad om felaktigheten i gällande lönegruppering, är det
naturligt att man söker belysa orättvisorna med utnyttjande av olika slags
prismaterial. Men man bör vara försiktig vid dragandet av slutsatser och beakta
möjliga felkällor. I pris- och kartellnämndens undersökning varnades
för att från genomsnittssiffrorna för det undersökta varusortimentet dra
slutsatser om de kostnadsskillnader som kan föreligga inom andra konsumtionsavsnitt.

En prisinsamling per den 26 juni bör enligt dyrortsnämndens mening i
och för sig föranleda viss försiktighet vid bedömningen av prismaterialet ur
interlokal synpunkt; säsonghöjningar kan då ha gjort sig gällande för utpräglade
semesterorters del. Men även om man antar att siffermaterialet ger
representativt uttryck för livsmedelskostnadernas olikheter mellan de undersökta
40 städerna, kan man likväl icke därav dra några slutsatser om behovet
av ändringar i lönegrupperingen. Denna är ju grundad på mätning av
olikheter i de totala levnadskostnaderna och icke enbart eller ens främst i
fråga om livsmedelskostnaderna. Motionärerna synes ha blandat ihop livsmedelskostnader
och totala levnadskostnader. Föreliggande prismaterial kan
sålunda icke läggas till grund för ett bedömande av de påstådda orättvisorna
i lönegrupperingen för Visbys eller Gotlands del. Den nu pågående prisgeografiska
undersökningen avser att få fram ett godtagbart underlag för
ett sådant bedömande.

Vidkommande det i motionen nr 552 framställda yrkandet att riksdagen
skulle hos Kungl. Maj :t anhålla om förslag rörande avveckling utav dyrortsgraderingen
av de statsanställdas löner vill dyrortsnämnden erinra om den
utveckling av formerna för bestämmandet av dessa löner, som tidigare ägt
rum i praxis och lett fram till ett förslag om lagligt reglerad förhandlingsrätt,
som numera remitterats till lagrådet för granskning. En av staten ensidigt
dekreterad förändring i ortsdifferentieringen av de statsanställdas löner torde
i detta läge möta allvarliga invändningar. Däremot föreligger givetvis icke
hinder för riksdagen att hos Kungl. Maj:t hemställa om upptagande av förhandlingar
i motionens syfte. Dyrortsnämnden finner dock tidpunkten för en
sådan hemställan för närvarande föga lämplig med hänsyn till följande omständigheter.

Riksdagen har hos Kungl. Maj:l hemställt om föranstaltande av en pris -

14

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1965

geografisk undersökning för alt erhålla underlag för en omprövning av dyrortssystemet.
Efter utredning av frågan har Kungl. Maj:t i proposition till
1963 års riksdag (nr 54) redovisat de principer, efter vilka en sådan undersökning
borde verkställas, samt äskat medel för dess utförande. 1963 års
riksdag har med bifall till propositionen för budgetåret 1903/64 anvisat ett
reservationsanslag av 2 500 000 kr. för ändamålet. Vidare har 1964 års höstriksdag
med bifall till Kungl. Maj :ts i propositionen nr 190 framlagda förslag
anvisat ytterligare 700 000 kr. för samma ändamål å tilläggsstat I till
riksstaten för innevarande budgetår.

I förstnämnda proposition anförde föredragande departementschefen att
valet av lämplig tidpunkt för prisinsamlingen borde ankomma på statistiska
centralbyrån. Detta val skulle dock göras så, att undersökningsresultaten
kunde framläggas vid första möjliga tillfälle under år 1965. Till dess att undersökningen,
som avser att ge underlag för en revision av gällande lönegruppering,
genomförts ansåg departementschefen frågan om behovet av en
fortsatt dyrortsgradering av de statsanställdas löner samt om behovet i övrigt
av generella lönedifferentieringar ortsvis för att säkra tillgången på personal
i statlig tjänst böra få anstå.

Riksdagen gjorde ej någon erinran mot departementschefens förenämnda
uttalanden. Samtidigt med godkännandet av propositionen avslog riksdagen
en motion åsyftande bl. a. avveckling av dyrortsgraderingen av de statsanställdas
löner. Erinras må dock att i statsutskottets, av riksdagen godkända
utlåtande nr 65 uttalades att prövning av särskilt angelägna frågor om uppflyttning
i högre ortsgrupp i och för sig torde kunna ske oberoende av den
stundande dyrortsundersökningen i stort. Uttalandet gjordes i anledning av
ett i två motioner (I: 153 och II: 179) framställt yrkande att frågor om berättigade
uppflyttningar icke skulle uppskjutas med hänvisning till pågående
undersökning utan kunna prövas på grundval av anförda omständigheter.

Enligt vad nämnden inhämtat om genomförandet av den prisgeografiska
undersökningen har den allmänna varuprisinsamlingen ägt rum i slutet av år
1964, införskaffandet av uppgifter rörande bostadskostnaderna och resekostnaderna
pågår för närvarande, och man kan förvänta att resultatet av den
prisgeografiska undersökningen, såsom förutsatts av departementschefen,
skall framläggas under innevarande år.

I det läget anser dyrortsnämnden det böra krävas exceptionellt starka skäl
för att göra ändringar i grupperingen utan att avvakta resultatet av undersökningen.

Såsom framgår av det föregående har i motionen nr 356 icke förebragts
prismaterial, som tillförlitligt styrker det berättigade i en separat uppflyttning
till högre ortsgrupp av Gotland. Några nya skäl har ej heller anförts
för det av riksdagen flera gånger tidigare avvisade förslaget att — utan tillgång
till det begärda sakliga underlaget för en omprövning — begära en avveckling
av gällande dyrortsgradering av de statsanställdas löner.

Dyrortsnämnden avstyrker förty bifall till de remitterade motionerna.

1 nämndens behandling av detta ärende, där beslutet varit enhälligt, har
deltagit, förutom undertecknad Klackenberg, riksdagsledamöterna P. Einar
Asp, Per Jacobsson och K. Svante Lundkvist, direktörsassistenten S. Eskilsson
och ombudsmannen H. Hellers. Stockholm den 15 mars 1965.

HENRIK KLACKENRERG

S. Berglund

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650027