Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1965
1
Nr 88
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medelsbehovet
för försvarsstabens verksamhet under budgetåret
1965/66 jämte i ämnet väckta motioner.
(1 :a avd.)
l:o) Försvarsstaben: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t
(bilaga 6, punkt El) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1965/66 till Försvarsstaben: Avlöningar å
driftbudgeten under fjärde huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag av
11 300 000 kr.
Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 66, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 5 mars
1965, föreslagit riksdagen att dels godkänna de av departementschefen förordade
riktlinjerna för försvarsstabens organisation, dels godkänna de av
departementschefen förordade riktlinjerna för den regionala militärassistentorganisationen,
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder
som betingas av förslagen, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de
ändringar i personalförteckningen för försvarsstaben, som föranleds av
departementschefens förslag, dels fastställa av departementschefen förordad
avlöningsstat för försvarsstaben, att tillämpas t. v. fr. o. m. budgetåret
1965/66, dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för nämnda budgetår
under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 10 430 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likatydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Sundin och
Dahlén (1: 666) och den andra inom andra kammaren av herr Nihlfors m. fl.
(II: 786), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att nuvarande militärassistentorganisation
t. v. består i avvaktan på länsförvaltningsutredningens
betänkande och att de i propositionen nr 66 förordade riktlinjerna
för den regionala militärassistentorganisationen, som skulle medföra framtida
ökade kostnader, icke godkännes.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen 11:786.
Utskottet. På grundval av vissa av Kungl. Maj :t anbefallda utredningar
fastställde 1961 års riksdag grunddragen i högkvarterets krigsorganisation
samt försvarsstabens fredsorganisation. I sistnämnda avseende innebar
7192 68 Hl hang till riksdagens protokoll 1965. 6 saml. Nr 88.
2
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1965
förslaget en personalökning med 14 nya officersbeställningar. Utskottet, som
ansåg att denna ökning kunde inge betänkligheter, förutsatte att härigenom
en minskning av försvarsgrensstabernas m. fl. arbetsbelastning inträdde.
Det syntes utskottet synnerligen betydelsefullt, att behovet av den personal,
som avses för utbildning av de stridande styrkorna, icke eftersattes. Utskottet
räknade med att försvarsstabens personalorganisation efter någon tid
komme att behöva överses, varvid säkrare hållpunkter beträffande stabens
normalbehov av personal kunde erhållas.
Sådan översyn har verkställts av överbefälhavaren. På grundval härav har
Kungi. Maj :t nu framlagt förslag beträffande försvarsstabens organisation
och personalbehov. I propositionen redovisas vidare ett av 1963 års militärassistentutredning
avgivet betänkande angående behovet av militärt utbildad
personal vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna.
De föreslagna förstärkningarna av försvarsstabens organisation ha av
överbefälhavaren motiverats av i huvudsak följande förhållanden. Uppföljning
och övervakning av det aktuella läget utomlands samt inträffade
och befarade incidenter har fått större omfattning än vad som förutsågs
vid 1961 års omorganisation av försvarsstaben. Detsamma gäller frågor med
internationell inriktning, t. ex. nedrustningsfrågan. Planerings- och studieverksamheten
inom staben har ökat i omfattning. Vidare har hänsyn tagits
till förslag i militära säkerhetsutredningens betänkande. Beslutet om ny
regional ledningsorganisation förutsättes påverka stabens organisation. Härtill
kommer under de senaste åren vunna erfarenheter, som befunnits tala
för en förändring.
Utskottet har vid sin granskning av organisationsförslagen, såsom de utformats
av departementschefen, ansett sig kunna godtaga att en ny sektion
III, bestående av en personalavdelning samt en press- och upplysningsavdelning,
organiseras. Utskottet kan vidare tillstyrka, att operationsledningen
samordnas under ledning av souschefen. Mot föreslagna organisationsförändringar
i övrigt, innefattande bl. a. att försvarsstabens nuvarande inrikesavdelning
ombildas till en säkerhetsavdelning, vill utskottet icke framställa
någon erinran. Utskottet tillstyrker även att avlöningskostnaderna för säkerhetsavdelningens
personal (utom avdelningschefen) i samband med ombildningen
överföras från förevarande anslag till det under punkten 2 uppförda
anslaget. I förhållande till överbefälhavarens förslag innebära de av departementschefen
förordade ändringarna, att antalet försvarsstabschefen
direkt underställda chefer minskas från 11 till 7.
I de enheter, om vilka här är fråga, ingå för närvarande 232 befattningshavare.
överbefälhavaren hade föreslagit, att antalet höjdes till 258, medan
departementschefen stannat för 251. Förslaget innebär vidare, att tjänsterna
i den nya organisationen genomsnittligt placerats i högre lönegrader
än i nuvarande organisation.
Bifall till departementschefens förslag skulle medföra en kostnadsökning
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1965
3
av 700 000 kr. per år, varav ca 400 000 kr. hänföra sig till nya tjänster m. m.
och ca 300 000 kr. till höjd lönegradsplacering.
Utskottet vill icke motsätta sig den föreslagna personalförstärkningen liksom
ej heller de förordade lönegradsuppflyttningarna. I likhet med departementschefen
finner utskottet angeläget, att försvarsstabens organisation
är flexibel och lätt anpassbar efter föreliggande arbetsuppgifter.
Beträffande militärassistenter i central instans har utskottet funnit anledning
föreslå, att en på försvarsstabens stat uppförd befattning för regementsofficer
i Ao 27 eller Ao 25, avsedd för militärassistent vid rikspolisstyrelsen,
uppflyttas till lönegrad Bo 1 eller Ao 27. Kungl. Maj :t torde bemyndigas
att vidtaga härav föranledd ändring i personalförteckningen för försvarsstaben.
Utskottet övergår härefter till frågan om den regionala militärassistentorganisationen.
1963 års militärassistentutredning har ansett, att länsstyrelserna har behov
av personal, som är i stånd att göra militära bedömningar såväl i krig
som under krigsplanläggning. Enligt utredningen ha länsstyrelserna samordningsuppgifter
av stor betydelse; landssekreterarna, som bära ansvaret för
samordningen, måste biträdas av för samordningsuppgiften lämpad personal.
Enligt utredningen tala starka skäl för att militärt utbildad personal
knyts som militärassistenter till länsstyrelserna och överståthållarämbetet.
Militärassistenternas främsta uppgift anges vara att under landssekreteraren
medverka vid samordningen inom länsstyrelsen samt mellan denne och
de militära myndigheterna. Utredningen har diskuterat det i andra sammanhang
framförda förslaget, att militärassistenterna borde överföras till försvarsområdesstaberna
samt att länsstyrelsernas behov av militär sakkunskap
skulle tillgodoses av dessa staber. Utredningen har funnit en sådan lösning
mindre lämplig.
Utredningen har med hänsyn härtill ansett att nuvarande militärassistentorganisation,
som består av 14 befattningar för aktiv officer och 11 för arvodesanställd
officer, samtliga kaptener, i stället skall omfatta 5 befattningar
för major eller kapten och de övriga 20 för kapten.
Departementschefen har i stort sett tillstyrkt utredningens förslag, dock
med den ändringen att samtliga militärassistentbefattningar böra besättas
med majorer. Bifall till detta förslag, fullt genomfört, skulle medföra en
kostnadsökning i förhållande till nuläget med ca 400 000 kr. per år.
Av remissyttrandena framgår att enighet icke råder vare sig beträffande
behovet av militärassistenter eller i fråga om dessas arbetsuppgifter. Vissa
myndigheter, bland dem statskontoret, finner icke behov föreligga av särskilda
militärassistenler vid länsstyrelserna utan anse att erforderlig militär
expertis bör kunna tillhandahållas i annan ordning, t. ex. från försvarsområdesstaberna.
I fråga om militärassistentens arbetsuppgifter har ett stort antal remiss -
4
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1965
instanser anmält avvikande mening. Beträffande militärassistent som kontaktman
framhåller bland andra statskontoret, att under beredskap och
då krigstillstånd råder samverkan mellan länsstyrelse och berörd militär
myndighet skall ske genom direkt personlig kontakt mellan vederbörande
befattningshavare i länsstyrelse och stab. Detta förhållande understryker
enligt statskontorets mening betydelsen av att kommunikationerna respektive
myndigheter emellan i samtliga led redan i fredstid sker mellan nämnda
befattningshavare och icke genom förmedling av en särskild sambandsman.
Det framhålles vidare, att det till och med måste anses försvåra eller förhindra
ett direkt samarbete, om militärassistenten åläggs att vara kontaktman.
I fråga om samordningsproblemens lösande ha delvis mycket kraftiga
invändningar gjorts av statskontoret, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap
och ett antal länsstyrelser. Därvid erinras om att samordningsproblem
rörande den civila försvarsplanläggningen redan äro reglerade i den
förra året fastställda länsstyrelseinstruktionen. Enligt denna åligger det civilförsvarsdirektören
att, enligt landssekreterarens bestämmande, biträda
med samordningen av planeringsarbetet inom olika grenar av försvarsberedskapen.
Vidare åligger det inspektören å den år 1962 inrättade allmänna
beredskapsdetaljen att, likaledes enligt landssekreterarens bestämmande,
verka för samordning av planläggningsarbetet inom detaljens olika områden.
Införandet i organisationen av en tredje befattningshavare, militärassistent,
med uppgift att handlägga samordningsfrågor anses olämpligt. För
de arbetsuppgifter i övrigt, vilka enligt utredningen skulle fullgöras av en
militärassistent, ifrågasattes bl. a. om denne kan bli fullt sysselsatt.
Vissa länsstyrelser ha ansett att även arvodesanställda, pensionerade officerare
kunna vara väl lämpade som militärassistenter.
Av det anförda framgår att delade meningar råda såväl beträffande behovet
av militärassistenter som i fråga om dessas arbetsuppgifter. Såsom
statskontoret framhållit har utredningen lämnat vissa uppgifter rörande
militärassistentorganisationens omfattning och arbetsuppgifter men ej redovisat
någon mera uttömmande kartläggning i övrigt, innefattande bl. a.
tillgången på befattningshavare för samordning av planeringsarbetet inom
olika grenar av försvarsberedskapen. Vidare saknas värdering av hittills
utfört arbete på detta område liksom bedömning av kapaciteten inom ramen
för nuvarande personella resurser. Härigenom ha möjligheterna till alternativa
lösningar väsentligt beskurits, varjämte ett ställningstagande till utredningens
förslag försvårats. Utskottet vill vidare erinra om att länsförvaltningsutredningen
i sitt remissyttrande uttalat, att utredningen icke har
anledning ifrågasätta behovet vid varje länsstyrelse av en militärassistent
men att utredningen icke varit i tillfälle att genom egna undersökningar
eller eljest bilda sig en närmare uppfattning om detta behov. Däremot anser
utredningen, att ställningstagande till sådana spörsmål som militärassistents
inplacering på civil sektion och dennes föredragningsskyldighet bör
anstå tills utredningen framlagt sitt förslag.
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1965
5
Med hänsyn till vad i ärendet sålunda förekommit är utskottet icke nu berett
att fatta slutlig ställning till frågan om den regionala militärassistentorganisationen.
Länsförvaltningsutredningens förenämnda yttrande ger utskottet
anledning hemställa, att utredningen får närmare pröva detta spörsmål.
Utskottet förutsätter, att detta kan ske i så god tid att Kungl. Maj :t redan
för nästa års riksdag kan framlägga proposition i ämnet. Det må erinras om
att enligt direktiven för länsförvaltningsutredningen organisationsfrågor
må utbrytas och redovisas särskilt, där så kan ske utan att en lösning i stort
föregripes.
Av det anförda följer att utskottet avstyrker begärda bemyndiganden för
Kungl. Maj :t att vidtaga sådana övergångsåtgärder och ändringar i personalförteckningen
för försvarsstaben, som betingas av förslaget till ny militärassistentorganisation.
Då i den av departementschefen förordade avlöningsstaten för nästa budgetår
icke räknats med några kostnader i anledning av den föreslagna militärassistentorganisationen
synes avlöningsstaten böra godtagas och avlöningsanslaget
i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag bestämmas till 10 430 000
kr.
Under punkterna 2—4 i det följande har Kungl. Maj :t äskat anslag till
särskilda avlöningar vid försvarsstaben samt till omkostnader. Utskottet
har vid granskning av förslagen i dessa delar funnit sig böra tillstyrka de
äskade medelsanvisningarna. Utskottet gör hemställan härom under nämnda
punkter. De sammanlagda avlönings- och omkostnadsanslagen till försvarsstaben
skulle härigenom uppgå till 16 300 000 kr., vilket i förhållande till
löpande budgetår innebär en kostnadsökning av 2 663 000 kr.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
I. godkänna Kungl. Maj :ts förslag i vad avser de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 5 mars 1965 förordade riktlinjerna för försvarsstabens
organisation;
II. med bifall till motionerna I: 666 och II: 786 avslå Kungl.
Maj:ts förslag i vad avser de av departementschefen förordade
riktlinjerna för den regionala militärassistentorganisationen;
III.
i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte uppdraga åt länsförvaltningsutredningen att skyndsamt
pröva frågan om den regionala militärassistentorganisationen;
IV. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsåtgärder
som betingas av förslaget om försvarsstabens organisation;
V.
bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i per -
6
Statsutskottets utlåtande nr 88 är 1965
sonalförteckningen för försvarsstaben, som föranleds av förslaget
om försvarsstabens organisation och av vad utskottet
anfört;
VI. fastställa följande avlöningsstat för försvarsstaben, att
tillämpas t. v. fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................................
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis ..............................
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis ..............................
4. Ersättningar till särskilt tillkallade sakkunniga
5. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och
biträdande försvarsattachéer:
a) Utlandstillägg, förslagsvis ............ 310 000
b) Representationsbidrag .................. 300 000
c) Särskilda förmåner i övrigt, förslagsvis
.......................................... 275 000
4 060 000
392 000
77 700
50 000
885 000
6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för -
slagsvis ................................................... 1 530 000
7. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 3 435 300
Summa kr. 10 430 000
VII. till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1965/66
på driftbudgeten under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 10 430 000 kr.
2:o) Försvarsstaben: Särskilda avlöningar. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 (bilaga 6, punkt E2) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1965/66 beräkna ett förslagsanslag av 2 000 000 kr., har Kungl. Maj :t i
förberörda proposition nr 66 föreslagit riksdagen att till samma ändamål
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 700 000 kr.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1
får utskottet i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag, innebärande en anslagshöjning
av 1 140 000 kr., hemställa,
att riksdagen må till Försvarsstaben: Särskilda avlöningar
för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten under fjärde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 2 700 000 kr.
3:o) Försvarsstaben: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 (bilaga 6, punkt E3) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1965
7
proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1965/66
beräkna ett förslagsanslag av 1 650 000 kr., har Kungl. Maj :t i förberörda
proposition nr 66 föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 710 000 kr.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1
får utskottet i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag, innebärande en anslagshöjning
av 389 000 kr., hemställa,
att riksdagen må till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret
1965/66 på driftbudgeten under fjärde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 1 710 000 kr.
4:o) Försvarsstaben: Särskilda omkostnader. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 (bilaga 6, punkt E 4) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1965/66 beräkna ett förslagsanslag av 1 350 000 kr., har Kungl. Maj :t i
förberörda proposition nr 66 föreslagit riksdagen att till samma ändamål för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 460 000 kr.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1
får utskottet i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag, innebärande en anslagshöjning
av 264 000 kr., hemställa,
att riksdagen må till Försvarsstaben: Särskilda omkostnader
för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten under fjärde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 460 000 kr.
Stockholm den 6 maj 1965
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,
herrar Einar Persson, Fritz Persson, Axel Andersson, Virgin, Rikard Svensson,
fru Wallentheim, herrar Söderberg, Bengtson, Mårtensson, Edström,
Källqvist och Johan Olsson; samt
från andra kammaren: herrar Gustafsson i Stockholm, Karlsson i Olofström,
Blidfors, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Bergman, Nihlfors,
fröken Olsson, herrar Gustafsson i Uddevalla, Antonsson, Nelander, Mattsson,
Nordstrandh, Källstad och Petersson.