Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

1

Nr 78

.''t:-. • ^

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
kommunal skatteutjämning, m. m., jämte i ämnet
väckta motioner, såvitt propositionen och motionerna
hänvisats till statsutskottet.

(5:e avd.)

re*l»ftun.

I propositionen nr 1 (bilaga 9, s. 75 o. 76) har Kungl. Maj :t (punkterna
D 2—D 4) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1965/66 beräkna till Bidrag till skattetyngda kommuner,
m. m. ett förslagsanslag av 100 000 000 kr., till Skatteersättning till
kommunerna i anledning av 1957 års ortsavdragsreform, m. m. ett förslagsanslag
av 400 000 000 kr. och till Skatteersättning till kommunerna i anledning
av 1961 års ortsavdragsreform ett förslagsanslag av 345 000 000 kr.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 43, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 26 februari
1965, föreslagit riksdagen att 1. antaga vid propositionen fogade, inom
finansdepartementet upprättade förslag till a) lag med särskilda bestämmelser
om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt och
b) förordning om skatteutjämningsbidrag, 2. anvisa för budgetåret 1965/66
under sjunde huvudtiteln till a) Bidrag till skattetyngda kommuner, m. in.,
ett förslagsanslag av 50 000 000 kr., b) Skatteersättning till kommunerna i
anledning av 1957 års ortsavdragsreform, m. m., ett förslagsanslag au
166 000 000 kr., c) Skatteersättning till kommunerna i anledning av 1961
års ortsavdragsreform, ett förslagsanslag av 162 000 000 kr. och d) Skatteutjämningsbidrag
till kommunerna, m. m., ett förslagsanslag av 465 000 000
kr.

Propositionen har hänvisats till bevillningsutskottet, såvitt den gäller förslaget
till lag med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets
utdebitering av skatt, till lagutskott, såvitt den avser frågan om
kostnaderna för folkpensioneringen, och i övrigt till statsutskottet.

Berörda förslag till förordning har följande lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 78

2

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

Förslag

till

Förordning

om skatteutjämningsbidrag

Härigenom förordnas som följer.

Allmänna bestämmelser

1 §•

Kommun äger erhålla skatteutjämningsbidrag av statsmedel enligt bestämmelserna
i denna förordning.

2 §•

I denna förordning förstås med

kommun: landskommun, köping, stad, landstingskommun, församling,
pastorat och annan kyrklig samfällighet som äger beskattningsrätt,

bidragsår: det kalenderår under vilket skatteutjämningsbidrag utgår,

beräkningsår: det kalenderår som föregår bidragsåret,

skattekraft: antalet skattekronor och skatteören per invånare i kommunen,
beräknat efter taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets taxering
till kommunal inkomstskatt och antalet kyrkobokförda invånare i kommunen
vid beräkningsårets ingång,

medelskattekraft: antalet skattekronor och skatteören per invånare i hela
riket, beräknat efter taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets taxering
till kommunal inkomstskatt och antalet kyrkobokförda invånare i hela
riket vid beräkningsårets ingång,

sammanlagd utdebitering: summan inom landskommun, köping eller stad
av utdebiteringssatserna för beräkningsåret för skatt till kommun, municipalsamhälle
och tingslag samt

utdebiteringsgräns: medeltalet av de sammanlagda utdebiteringarna i hela
riket, bestämt genom att summan av de tal, som erhållas om inom varje
landskommun, köping eller stad sammanlagda utdebiteringen multipliceras
med antalet skattekronor och skatteören enligt taxeringsnämnds
beslut rörande taxering till kommunal inkomstskatt året före beräkningsåret,
delas med sammanlagda antalet skattekronor och skatteören i hela
riket.

Omfattar landskommun, köping eller stad två eller flera församlingar,
skall vid beräkningen av den sammanlagda utdebiteringen medeltalet av utdebiteringssatserna
för församlingsskatt inräknas i summan av utdebiteringssatserna.
Detta medeltal bestämmes genom att summan av de tal, som
erhållas om varje församlings utdebiteringssats multipliceras med antalet
skattekronor och skatteören i församlingen enligt taxeringsnämnds
beslut rörande taxering till kommunal inkomstskatt året före beräkningsåret,
delas med antalet skattekronor i den landskommun, köping eller stad
inom vilken församlingarna äro belägna. Tillhöra delar av församling skilda
kommuner, gäller vad nu sagts om församling sådan del.

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

3

Municipalsamhälles utdebiteringssats ingår i den sammanlagda utdebiteringen
med det belopp, vartill den skulle ha uppgått om antalet skattekronor
och skatteören i municipalsamhället varit detsamma som i den landskommun
inom vilken municipalsamhället är beläget.

3 §.

Skatteutjämningsbidrag utgår vid brist på skattekraft och vid hög utdebitering
samt i fall som anges i 16 §.

4 §•

Skatteutjämningsbidrag skall vid upprättande av utgifts- och inkomststat
för bidragsåret upptagas bland kommunens inkomster.

Skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft

5 §•

Skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft utgår till kommun, vars
skattekraft understiger den skattekraft, som kommunen skall tillförsäkras
enligt 8 §.

6 §.

Skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft utgår med det belopp,
som erhålles, när tillskott av skatteunderlag enligt 8 § multipliceras med
den utdebiteringssats som kommunen fastställt för bidragsåret.

7 §•

För beräkning av tillskott av skatteunderlag enligt 8 § indelas riket i följande
skattekraftsområden, nämligen

skattekraf tsområde 1, omfattande hela riket med undantag av Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,

skattekraftsområde 2, omfattande Västernorrlands och Jämtlands län
samt av Västerbottens län landskapet Västerbotten ävensom Nordmalings,
Hörnefors och Bjurholms kommuner, samt

skattekraftsområde 3, omfattande återstående del av Västerbottens län
och Norrbottens län.

När särskilda skäl föreligga, äger Konungen förordna om avvikelse från
den i första stycket angivna indelningen i skattekraftsområden.

8 §•

Tillskott av skatteunderlag utgöres av det antal skattekronor och skatteören,
som kommunen måste tillföras för att skattekraften skall motsvara
följande andel av medelskattekraften, nämligen för

landstingskommun i skattekraftsområde 1 ...... 95 procent,

annan kommun i skattekraftsområde 1 ........ 90 procent,

kommun i skattekraftsområde 2................ 110 procent och

kommun i skattekraftsområde 3 .............. 125 procent.

För landstingskommun må dock tillskottet av skatteunderlag icke understiga
summan av de tillskjutna skatteunderlag som för år 1965 utgick till
landstingskommunen enligt kungörelserna den 16 maj 1957 (nr 205) angående
skatteersättning i anledning av 1957 års ortsavdragsreform och den
27 april 1962 (nr 140) angående skatteersättning i anledning av 1961 års
ortsavdragsreform.

Ingå två eller flera församlingar i pastorat eller annan kyrklig samfälliglf
liihang till riksdagens protokoll 1905. 0 samt. .Yr 78

4

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

het som äger beskattningsrätt, skall tillskottet av skatteunderlag till den
kyrkliga samfälligheten utgöra summan av sådana tillskott till församlingarna.

För landskommun, köping eller stad där den sammanlagda utdebiteringen
understiger utdebiteringsgränsen, skall det enligt första stycket gällande
procenttalet minskas med en procentenhet för varje fullt tjugotal ören,
varmed den sammanlagda utdebiteringen understiger utdebiteringsgränsen!

Tillhöra delar av kommun skilda skattekraftsområden, beräknas tillskottet
särskilt för varje sådan del.

9 §.

Träder ändring beträffande kommuns indelning i kraft vid bidragsårets
ingång, skall tillskott av skatteunderlag beräknas på grundval av den indelning
som gällde vid beräkningsårets ingång. Vid delning av kommun
skall tillskottet fördelas i förhållande till kommundelarnas invånarantal
vid beräkningsårets början.

10 §.

Tillskott av skatteunderlag skall avrundas till närmast hela hundratal
skattekronor, varvid 50 skattekronor avrundas uppåt.

11 §•

Länsstyrelsen skall fastställa tillskott av skatteunderlag samt senast den
10 september under beräkningsåret tillställa kommun uppgift om tillskottets
storlek.

Skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering

12 §•-''.! , v .... . ■■■; ■-!•!.,, :

Skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering utgår till landskommun,
köping eller stad, vars omräknade sammanlagda utdebitering överstiger utdebiteringsgränsen.
Med omräknad sammanlagd utdebitering förstås den
utdebitering för beräkningsåret som skulle ha fastställts, om för samma år
varken bidrag vid hög utdebitering eller bidrag enligt 16 § utgått.

13 §.

Skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering utgår med belopp, motsvarande
vad som skulle utgå på grundval av kommunens skatteunderlag enligt
beräkningsårets taxering, ökat med tillskott av skatteunderlag enligt
8 §, efter ett belopp för skattekrona och skatteöre som utgör viss andel av
skillnaden mellan den omräknade sammanlagda utdebiteringen i kommunen
och utdebiteringsgränsen. Denna andel är 1/10 procent för varje
ore av den del av den omräknade sammanlagda utdebiteringen, som överstiger
utdebiteringsgränsen med högst tre kronor, och 60 procent av den del
av den omräknade sammanlagda utdebiteringen som överstiger utdebiteringsgränsen
med mer än tre kronor.

14 §‘

Träder ändring beträffande kommuns indelning i kraft vid bidragsårets
ingång, skall bidrag vid hög utdebitering beräknas på grundval av den indelning
som gällde vid beräkningsårets ingång. Vid delning av kommun

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

5

skall bidraget fördelas i förhållande till kommundelarnas invånarantal vid
beräkningsårets början.

15 §.

Länsstyrelsen skall fastställa skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering
samt senast den 10 september under beräkningsåret tillställa landskommun,
köping och stad uppgift om bidragets storlek.

Extra skatteutjämningsbidrag

16 §.

När synnerliga skäl föreligga, äger Konungen efter ansökan bevilja kommun
extra skatteutjämningsbidrag.

Ansökan om extra skatteutjämningsbidrag inges till länsstyrelsen senast
den 31 januari under beräkningsåret.

Övriga bestämmelser

17 §.

Statistiska centralbyrån fastställer varje år senast den 1 juli utdebiteringsgränsen
och senast den 25 augusti medelskattekraften.

18 §.

I fråga om utbetalning av skatteutjämningsbidrag under bidragsåret äga
bestämmelserna i kommunallagen och annan författning om utbetalning av
allmän kommunalskatt motsvarande tillämpning.

Riksrevisionsverket äger meddela de föreskrifter i övrigt som fordras
beträffande länsstyrelsernas utanordning, bokföring m. m. av skatteutjämningsbidrag.

19 §.

Finner länsstyrelse på grund av anmärkning eller eljest att av länsstyrelsen
meddelat beslut enligt denna förordning blivit oriktigt på grund av
felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende, skall länsstyrelsen,
sedan vederbörande kommun erhållit tillfälle att yttra sig, meddela
beslut om rättelse.

20 §.

Talan mot statistiska centralbyråns och länsstyrelses beslut enligt denna
förordning må föras av kommun. Talan föres hos Ivungl. Maj :t genom besvär.

21 §.

De ytterligare föreskrifter, som fordras för tillämpning av denna förordning,
meddelas av Konungen.

övergångsbestämmelser

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1906. Förordningens bestämmelser
skola dock gälla dessförinnan i avseende på åtgärder, som
fordras för förordningens tillämpning efter ikraftträdandet.

Genom denna förordning upphäves förordningen den 18 maj 1951 (nr
278) angående bidrag till skattelindring åt synnerligt skattetyngda kommuner.

6

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

I samband med ikraftträdandet gäller följande.

1. Skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft för bidragsåret 1966
beräknas med tillämpning av 6 §. Därvid förstås vid tillämpning av 8 §
sista stycket med sammanlagd utdebitering den enligt tredje stycket denna
punkt omräknade utdebiteringen. Om den så omräknade utdebiteringen
understiger utdebiteringsgränsen, skall den höjas med 40 procent av skillnaden.

Skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering för bidragsåret 1966 beräknas
till det belopp, som erhålles, när kommunens skatteunderlag enligt 1964
års taxering, ökat med tillskott av skatteunderlag enligt 8 § första stycket,
multipliceras med den i 13 § angivna andelen av den sammanlagda utdebiteringen,
omräknad enligt tredje stycket denna punkt. Vid denna beräkning
skall medelskattekraften utgöra 60 skattekronor 40 skatteören per invånare.

Vid beräkning av bidrag enligt denna punkt skall den sammanlagda utdebiteringen
för år 1965 omräknas och bestämmas till det belopp, som svarar
mot summan av kvoten av landstindskommunens medelsbehov och
skatteunderlag samt kvoten av övriga kommuners, inbegripet municipalsamhälles
och tingslags, medelsbehov, och landskommunens, köpingens eller
stadens skatteunderlag. Därvid förstås med medelsbehov det belopp,
som anges i fjärde stycket denna punkt, och med skatteunderlag antalet
skattekronor och skatteören enligt taxeringsnämnds beslut rörande 1964
års taxering till kommunal inkomstskatt, ökat med tillskott av skatteunderlag
enligt föregående stycke. I fråga om landstingskommun skall även föreskriften
i 8 § andra stycket iakttagas.

Med medelsbehov för år 1965 förstås det belopp, som motsvarar summan
av vad kommunen under år 1965 av statsverket uppburit dels såsom förskott
av allmän kommunalskatt på grundval av 1964 års taxering dels såsom
skatteersättning enligt de i 8 § nämnda kungörelserna angående skatteersättning
dels såsom skattelindringsbidrag enligt förordningen deu 18
maj 1951 (nr 278) angående bidrag till skattelindring åt synnerligt skattetyngda
kommuner i dess nuvarande lydelse. Det så framräknade beloppet
skall emellertid jämkas som om kommunen haft att av de folkpensionskostnader,
som utbetalts för inom kommunen mantalsskrivna pensionsberättigade,
bestrida kostnaderna för de kommunala bostadstilläggen och som
om kommunen icke uppburit statsbidrag till kostnaderna för anordnande av
skolmåltider, för skolskjutsar och inackordering, för pedagogisk utrustning,
för kommunalt folkbibliotek och för driften av barnhem.

Utdebiteringsgränsen för beräkningsåret 1965 skall utgöra 16 kronor 60
öre för skattekrona.

2. Fordras eljest särskilda bestämmelser i fråga om denna förordnings
ikraftträdande äger Konungen meddela sådana bestämmelser.

Propositionen

Propositionen grundar sig på 1958 års skatteutjämningskommittés betänkande
med titeln »Kommunal skatteutjämning in. in.» (SOU 1964: 19).

I propositionen föreslås att en bidragsgivning i allmänt skatteutjämnande
syfte till kommunerna införs fr. o. in. år 1966. I samband därmed
slopas de nuvarande skatteersättningarna till kommunerna i anledning av

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

7

1957 och 1961 års ortsavdragsreformer samt skattelindringsbidraget till
synnerligt skattetyngda kommuner. Bidrag föreslås skola utgå dels till
landskommuner, köpingar, städer, landstingskommuner och kyrkliga kommunenheter,
när skattekraften, dvs. skatteunderlaget per invånare, i kommunen
understiger en viss nivå (skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft),
dels till landskommuner, köpingar och städer, när den sammanlagda
utdebiteringen för allmän kommunalskatt i kommunen överstiger
medelutdebiteringen i riket (skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering).
Utöver dessa bidrag kan efter ansökan ett extra skatteutjämningsbidrag utgå,
om synnerliga skäl föreligger.

Skatteutjämningsbidraget vid brist på skattekraft bygger på ett tillskott
av skatteunderlag. Tillskottet varierar med hänsyn till kommunens belägenhet.
Riket indelas sålunda i tre skattekraftsområden med olika gränser
för tillskottens storlek, nämligen skattekraftsområde 1, omfattande hela
riket med undantag av de fyra nordligaste länen, skattekraftsområde 2,
omfattande Västernorrlands och Jämtlands län samt Västerbottens läns
kustland, och skattekraftsområde 3, omfattande Lapplandsdelen av Västerbottens
län och Norrbottens län. Kommun garanteras en skattekraft i område
1 av 95 % om fråga är om landstingskommun och 90 % om fråga
är om annan kommun, i område 2 av 110 % och i område 3 av 125 cc av
medelskattekraften i riket. För landstingskommun gäller därjämte den
särskilda garantin att tillskottet av skatteunderlag inte skall understiga vad
kommunen för år 1965 uppburit i tillskjutet skatteunderlag enligt 1957
och 1962 års kungörelser om skatteersättning. Om landskommuns, köpings
eller stads sammanlagda utdebitering för allmän kommunalskatt understiger
medelutdebiteringen skall dock de nämnda procenttalen reduceras.
Bidraget utgår med belopp som motsvarar produkten av skatteunderlagstillskottet
och kommunens utdebiteringssats för bidragsåret.

Skatteutjämningsbidraget vid hög utdebitering beräknas på kommunens
totala skatteunderlag och utgår efter en viss procent av den del av den
sammanlagda utdebiteringen för året före bidragsåret som överstiger medelutdebiteringen
i riket.

Vidare föreslås att vissa speciella bidrag till kommunerna skall avlösas,
nämligen bidragen till skolmåltider, till anskaffande av inventarier för
skolmåltider, till skolskjutsar och inackordering, till pedagogisk utrustning,
till de kommunala folkbiblioteken, till anordnande samt om- och tillbyggnad
av ålderdomshem ävensom till uppförande eller inrättande av barnhem
och till driften av barnhem. De genom avlösningen disponibla medlen
föreslås skola överföras till det allmänt skatteutjämnande bidragssystemet.

Slutligen föreslås att staten skall överta kommunernas nuvarande kostnader
för de statligt reglerade folkpensionsförmånerna, dvs. kostnaderna
för förtidspensioner jämte barntillägg till sådana pensioner, änkepensioner
i anledning av dödsfall som inträffat före den 1 juli 1960 samt hustru -

8

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

tillägg. Samtidigt föreslås att kommunerna skall helt svara för de kommunala
bostadstilläggen.

En reform enligt de angivna riktlinjerna kan för budgetåret 1965/66 beräknas
tillföra kommunerna ett nettotillskott av drygt 400 milj. kr.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen får utskottet
hänvisa till statsrådsprotokollet. Redogörelser återfinns under följande
rubriker å nedan angivna sidor i statsrådsprotokollet, nämligen

1. Inledning, s. 9 o. 10,

2. Nuvarande bidragssystem, s. 10—18,

3. Den principiella utformningen av ett allmänt skatteutjämnande bidragssystem,
s. 18—37,

4. Detaljutformningen av skatteutjämningssystemet, s. 37—67,

5. De speciella statsbidragen, s. 67—72,

6. Folkpensionskostnaderna, s. 72—76,

7. Kostnaderna, s. 76—82,

8. De föreslagna åtgärdernas betydelse i utdebiteringshänseende, s. 83 o.
84,

9. Anslagsfrågor, s. 84 o. 85.

Motioner

1 törevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft nedan
nämnda i anledning av propositionen nr 43 väckta motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Erik Svedberg m. fl. (I: 648) och den andra inom andra kammaren av
herr Ekström i Iggesund m. fl. (II: 768), i vilka hemställts i första hand att
riksdagen vid behandlingen av proposition nr 43 år 1965 angående kommunal
skatteutjämning m. m. måtte besluta sådan ändring av 7 § förordningen
om skatteutjämningsbidrag att Gävleborgs län överflyttas från skattekraftsområde
1 till skattekraftsområde 2, och i andra hand att det i länet ingående
landskapet Hälsingland överflyttas på dylikt sätt, samt att vederbörande utskott
måtte utarbeta härför erforderligt förslag till ändring av författningstexten
;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Hilding och Johan Olsson (I: 655) och den andra inom andra kammaren
av herr Eriksson i Bäckmora in. fl. (II: 772), i vilka hemställts att
riksdagen vid sin behandling av proposition nr 43 år 1965 angående kommunal
skatteutjämning, m. in. måtte besluta, att Gävleborgs län skall hänföras
till skattekraftsområde 2;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Einar Persson m. fl. (I: 669) och den andra inom andra kammaren av
herrar Fredriksson och Mellqvist (II: 791), i vilka hemställts att riksdagen
måtte besluta att Kopparbergs län skall hänföras till skattekraftsområde 2

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965 9

samt att vederbörande utskott får i uppdrag att göra erforderliga ändringar
i blivande förordning om skatteutjämningsbidrag;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Adolfsson och Lager (I: 673) och den andra inom andra kammaren
av herr Holmberg m. fl. (II: 801), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts att
riksdagen måtte besluta att dels i skrivelse till regeringen begära en skyndsam
och förutsättningslös utredning av frågan om kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun beträffande samhällsuppgifter, som genom statliga
beslut obligatoriskt ålägges kommunerna; dels ock i avvaktan på resultaten
av denna utredning fastställa en fast utdebiteringsgräns i skatteutjämningssystemet
i enlighet med den inom kommittén avgivna reservationen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson m. fl. (I: 674) och den andra inom andra kammaren av herr
Hedlund m. fl. (II: 799), i vilka hemställts I. att riksdagen måtte fastställa
som utdebiteringsgräns för skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering
samt för reducering av skatteunderlagstillskott en utdebitering till allmän
kommunalskatt av 17 kr. per skattekrona samt att vederbörande utskott
måtte utarbeta förslag till härför erforderlig författningstext; och II. att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning
av frågan om kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna i enlighet
med vad i motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Eric Carlsson och Wikberg (I: 675) och den andra inom andra kammaren
av herr Larsson i Öskeviksby in. fl. (II: 802), i vilka — med utgångspunkt
från att fr. o. in. kalenderåret 1966 statligt grundbelopp skall ingå i
det kommunala bostadstillägget med 400 kr. för ensamstående pensionär
och 600 kr. för två pensionsberättigade makar tillsammans, i vilken del motionerna
hänvisats till lagutskott — yrkats att riksdagen måtte för budgetaret
1965/66 anvisa till Bidrag i form av statliga grundbelopp i kommunala
bostadstillägg ett förslagsanslag av 75 milj. kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Hjorth (I: 676) och den andra inom andra kammaren av herr Lundberg
(II: 795), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling av proposition
nr 43 måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en skyndsam
utredning avseende kostnadsfördelningen mellan staten och landstingen i
vad avser kostnaderna för hälso- och sjukvården och senare förelägga riksdagen
de förslag vartill utredningen kan föranleda;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Holmberg in. fl. (I: 677) och den andra inom andra kammaren av herr
Lothigius in. fl. (II: 803), i vilka hemställts att riksdagen måtte I. besluta 1)
att de bidrag som skall utgå enligt den för landstingen föreslagna särskilda
garantin jämlikt 8 § 2 stycket i förslaget till förordning om skatteutjämningsbidrag
skall, efter att ha utgått med fullt belopp under ett år, avtrap -

10

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

pas med en femtedel varje år under en femårsperiod; 2) att utdebiteringsgränsen
fastställs till det belopp, uttryckt i jämn krona eller 50-öring som
med 1 till 50 öre överstiger den framräknade medelutdebiteringen; 3) att i
övergångsbestämmelserna föreskriva att utdebiteringsgränsen för beräkningsåret
1965 skall utgöra 17 kr. för skattekrona; 4) att fjärde stycket,
8 §, som har följande lydelse: »För landskommun, köping eller stad, där den
sammanlagda utdebiteringen understiger utdebiteringsgränsen, skall det enligt
första stycket gällande procenttalet minskas med en procentenhet för
varje fullt tjugotal ören, varmed den sammanlagda utdebiteringen understiger
utdebiteringsgränsen», samt sista meningen i första stycket av punkt 1 i
övergångsbestämmelserna som har följande lydelse: »Där utdebiteringen understiger
utdebiteringsgränsen, skall utdebiteringen höjas med 40 procent av
vad densamma understiger nämnda gräns», skall utgå; 5) att anvisa för
budgetåret 1965/66 under sjunde huvudtiteln till Skatteutjämningsbidrag
till kommunerna m. in. ett förslagsanslag av 465 000 000 kr.; samt II. uttala
1) att kostnadsökningar i vissa fall på grund av indragningen av statsbidraget
för skolskjutsar och inackordering må anses såsom synnerligt skäl
för beviljande av extra skatteutjämningsbidrag jämlikt 16 § i föreslagen förordning
om skatteutjämningsbidrag; 2) att en bindning för framtiden av
skalteunderlagstillskotten till dels den aktuella genomsnittliga skattekraften,
dels skattekraftsgränserna så som dessa nu blir fastställda icke bör ske utan
möjligheter lämnas öppna alt vid lämplig tidpunkt påbörja en successiv anpassning
av tillskotten efter vad som kan anses skäligt med hänsyn till
framtida omständigheter;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lundberg m. fl. (I: 678) och den andra inom andra kammaren av herr
von Sydow m. fl. (II: 805), i vilka hemställts att riksdagen med ändring av
§ 8 i förslag till Förordning om skatteutjämningsbidrag måtte besluta att i
denna paragraf efter andra stycket införa följande tillägg: Enahanda bestämmelser
skall gälla för 80 % av det skatteunderlag som för år 1965 utgick
till de landstingsfria städerna enligt kungörelsen av den 27 april 1962
(nr 140);

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Erik Filip Petersson m. fl. (I: 679) och den andra inom andra kammaren
av herr Nelander m. fl. (II: 804), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen
av proposition nr 43 måtte a) uttala att reglerna för den s. k. utdebiteringsgränsens
bestämmande bör överses, därest grunderna för skatteutjämningsbidragens
fastställande skulle komma att väsentligt ändras, b) i
övrigt understryka vad i motionerna anförts rörande de övergångsproblem
som kan uppkomma i vissa glesbygdskommuner i samband med indragningen
av statsbidraget till skolskjutsar och c) besluta att statsbidraget till de
kommunala folkbiblioteken icke avlöses utan skall anvisas under särskilt
för ändamålet upptaget anslag;

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

11

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sörlin in. fl. (I: 680) och den andra inom andra kammaren av herr Ekström
i Iggesund m. fl. (II: 797), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling
av propositionen nr 43 måtte besluta 1) att i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhålla att riksdagen senast år 1970 bereds tillfälle ompröva reglerna för
samband mellan utdebiteringsgräns och medelutdebitering enligt 2 § i förslaget
till förordning om skatteutjämningsbidrag; samt 2) att extra skatteutjämningsbidrag
jämväl skall kunna utgå för att mildra obilliga verkningar
av att statsbidraget till skolskjutsar avvecklas och att 16 § i förordningen
om skatteutjämningsbidrag därför skall erhålla följande formulering: »När
särskilda skäl föreligga, äger Konungen efter ansökan bevilja kommun extra

skatteutjämningsbidrag. Ansökan-----beräkningsåret.»;

dels ock en inom andra kammaren av herr Eliasson i Sundborn m. fl.
väckt motion (II: 798), vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av
proposition nr 43 måtte besluta dels sådan ändring av områdesindelningen
att fyra skattekraftsområden bildas, varvid Kopparbergs län, Värmlands län
och Gävleborgs län utbryts från område 1 och bildar område 2, i vilket såväl
landstingskommun som annan kommun garanteras en skattekraft av 100 %
av medelskattekraften i riket, dels att i propositionen såsom område 2 och 3
angivna områden betecknas som område 3 respektive 4.

Vidare har utskottet till behandling i detta sammanhang upptagit följande
i anledning av propositionerna nr 49 och nr 50 väckta motioner, såvitt de berör
frågan om avlösning av vissa speciella statsbidrag och om överföring till
det allmänna skatteutjämningssystemet av belopp som motsvarar vad för
ändamålen i fråga skulle ha anslagits för budgetåret 1965/66 om bidragen
då alltjämt skulle utgått, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson in. fl. (I: 681) och den andra inom andra kammaren av herr
Hedlund in. fl. (11:800), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen
vid sin behandling av propositionen nr 49 måtte avslå förslaget att
bidrag till anordnande av skolskjutsar och bidrag till inackordering av skolbarn
skall avlösas av kommunalskatteutjämningsbidrag;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Adolfsson och Lager (I: 682) och den andra inom andra kammaren
av herr Holmberg in. fl. (II: 808), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts att
riksdagen måtte besluta att särskilt statsbidrag även i fortsättningen skall
utgå till de kommunala folkbiblioteken;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Källqvist m. fl. (I: 684) och den andra inom andra kammaren av herr
Westbcrg in. fl. (II: 811), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen
måtte besluta att avslå proposition nr 50, såvitt avser förslaget om avlösning
av det statliga bidraget till folkbibliotek;

2f llihang till riksdagens protokoll 1065. 6 samt. Nr 78

12

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Svanström och Nils-Eric Gustafsson (I: 685) och den andra inom
andra kammaren av herr Larsson i Luttra m. fl. (II: 810), i vilka, såvitt nu
är i fråga, hemställts att riksdagen måtte besluta att bibehålla de nuvarande
bidragen till folkbiblioteken i avvaktan på resultatet av i motionerna begärd
utredning om folkbibliotekens framtida organisation och avslå propositionen
nr 50 såvitt gäller förslaget om avlösning av det statliga bidraget till
folkbibliotek.

Slutligen har utskottet till behandling i förevarande sammanhang upptagit
följande vid riksdagens början väckta motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, den ena inom första kammaren av herr
Ferdinand Nilsson m. fl. (I: 196) och den andra inom andra kammaren av
herr Svensson i Vä m. fl. (II: 247), i vilka hemställts att riksdagen ville i
skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning och förslag avseende eu
ralionell fördelning av uppgifter och kostnader för samhällsuppgifter mellan
staten, landstingen och primärkommunerna samt att därvid beaktas den
demokratiska principen att den instans som beslutar en utgift även skall betala
den;

dels ock två likalydande motioner, den ena inom första kammaren av
herrar Tage Johansson och Hedström (I: 274) och den andra inom andra
kammaren av herr Lassinantti m. fl. (II: 332), i vilka, såvitt nu är i fråga,
hemställts att i avvaktan på särskild utredning rörande införande av lag om
obligatoriska kommunala folkbibliotek frågan om en avlösning av det särskilda
statsbidraget till folkbiblioteken uppskjuts tills vidare.

Beträffande motiveringarna för ifrågavarande yrkanden får utskottet hänvisa
till motionerna I: 196, I: 274, I: 669, I: 675, I: 677, I: 680, II: 768, II:
772, II: 795, II: 798, II: 799, II: 800, II: 801, II: 804, II: 805, II: 808, II: 810
och II: 811.

Utskottet

De stora olikheter i fråga om kommunal samhällsservice och kommunala
uldebiteringssatser som föreligger mellan kommunerna har, såsom departementschefen
framhåller i förevarande proposition, ansetts som ett missförhållande
som så långt möjligt måste undanröjas. Departementschefen erinrar
om att de åtgärder av skilda slag som vidtagits — ändrad kommunindelning,
omflyttning av huvudmannaskap för vissa verksamhetsgrenar från
primärkommuner till landstingskommuner eller staten och lokaliseringspolitiska
åtgärder — inte löst skatteutjämningsproblemet och inte ens på
längre sikt torde kunna göra detta. Inte heller har den hittillsvarande statsbidragsgivningen
lett fram till den eftersträvade utjämningen. Detta förhållande
föranledde att 1958 års skatteutjämningskommitté tillkallades.

Statsutskottets utlåtande nr 78 ur 1905

13

1 enlighet med direktiven för sitt arbete undersökte kommittén olika vägar
som kunde tänkas leda till skatteutjämning och stannade, sedan övriga
vägar visat sig oframkomliga, för att föreslå en statlig bidragsgivning i allmänt
skatteutjämnande syfte.

De remissinstanser som yttrat sig över kommitténs förslag är såsom framgår
av propositionen eniga om behovet av en sådan bidragsgivning. Inte heller
bland motionärerna föreligger några delade meningar i detta avseende.
Utskottet biträder den i ärendet uttalade uppfattningen att det här gäller
en social rättvisefråga, nämligen att dels ge en fullgod samhällsservice åt
alla invånare, dels fördela kostnaderna för denna så jämnt som möjligt.
Utskottet vill också, såsom flera remissinstanser och departementschefen
gjort, understryka att en bidragsgivning i förevarande syfte blivit alltmera
angelägen till följd av den pågående befolkningsomflyttningen med de svårigheter
som denna skapar för såväl avflyttnings- som inflvttningskommunerna.

Systemets principiella uppbyggnad

Departementsförslaget bär utformats efter de av skatteutjämningskomraittén
uppdragna principiella riktlinjerna. Dessa har praktiskt taget enhälligt
godtagits av remissinstanserna. Man har i regel funnit att det av
kommittén föreslagna bidragssystemet är enkelt och lättillämpligt. Även departementschefen
anser att systemet är principiellt riktigt uppbyggt och förordar
att det läggs till grund för en framtida bidragsgivning i skatteutjämnande
syfte. Utskottet kan instämma häri och vill understryka att ett bidragssystem
av förevarande slag måste med hänsyn till det stora antal kommuner
det berör göras enkelt i tillämpningen. Systemet måste sålunda hållas
fritt från komplicerande regler som har till syfte att nå millimeterrättvisa.
Det föreslagna systemet synes enligt utskottets mening, såsom även
remissinstanserna funnit, tillgodose rimliga krav på rättvisa vid fördelningen
av utgående bidrag.

Med utgångspunkt från sitt ovan angivna ståndpunktstagande övergår
utskottet därför till att granska systemets detaljutformning.

Indelning i skattekraftsområden

1 propositionen föreslås att riket indelas i tre skattekraftsområden. Dessa
sammanfaller med de nuvarande gränsunderlagsområdena enligt skattelindr
i n gs för or dn i n ge n.

Såsom framhålles i motionen II: 7t)N uppstår genom den avsevärda spännvidden
i fråga om skattekraftsgränserna mellan skattekraftsområde 1 och
skattekraftsområde 2 stora olikheter i bidragsgivningen till kommuner å
ömse sidor nv områdesgränsen trots att de i strukturellt hänseende är likartade.
Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län har i åtskilliga hänseenden
eu struktur likartad med flertalet Norrlandslän. Inom länen finns bo -

It

Statsutskottets utlåtande nr 78 dr li)65

tydande glesbygdsområden med stora avstånd. Befolkningsutvecklingen är
ogynnsam. Detta har föranlett statsmakterna att i flera fall ge dessa tre län
eller delar av dem en relativt gynnsammare behandling i fråga om vissa
statliga stödåtgärder än sydligare belägna län. Mot denna bakgrund framstår
olikheterna i bidragsgivningen som omotiverade.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en rimligare och rättvisare
områdesindelning än den i propositionen föreslagna bör åstadkommas. Detta
synes lämpligast ske genom att indela riket i fyra skattekraftsområden,
varvid Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län bildar skattekraftsområde
2 och genom att annan bidragsberättigad kommun än landstingskommun
i detta område garanteras en skattekraft av 100 % av medelskattekraften
i riket. De i propositionen föreslagna områdena 2 och 3 bör betecknas
som område 3 respektive 4 med oförändrade skattekraftsgränser. Kostnaderna
för denna omläggning av bidragsgivningen kan för år 1966 uppskattas
till ca 20 milj. kr., varav hälften faller på budgetåret 1965/66.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag med den ändring som ovan förordats
i anledning av i motionen II: 798 framställda yrkanden. Därmed torde
yrkandena i motionerna I: 648 och II: 768, I: 655 och II: 772 samt I: 669
och II: 791 få anses tillgodosedda.

Skattekraftsgränserna

Utskottet övergår härefter till att behandla frågan om skattekraftsgränserna.

I motionerna I: 677 och II: 803 hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte uttala att en bindning av skatteunderlagstillskotten till den aktuella
genomsnittliga skattekraften i riket och till de föreslagna skattekraftsgränserna
inte bör ske utan att möjligheter bör lämnas öppna att vid lämplig
tidpunkt påbörja en successiv anpassning av tillskotten efter vad som
kan anses skäligt med hänsyn till framlida omständigheter.

Utskottet vill framhålla att undersökningar som utförts såväl av skatteutjämningskommittén
som i andra sammanhang visat att bristen på skatteunderlag
är den viktigaste orsaken till onormalt höga skattetryck. Denna brist
måste efter schematiska grunder bestämmas till skillnaden mellan ett beräknat
normalbehov eller minimibehov och kommunens eget skatteunderlag.
Normalbehovet betecknar den gräns upp till vilken skattekraften skall ökas.
Det framstår som naturligt att anknyta denna gräns till medelskattekraften
i riket, dvs. antalet skattekronor och skatteören per invånare. Det är givet
att en på detta sätt schablonmässigt avvägd faktor inte ger ett till alla delar
tillförlitligt resultat. Men någon mera objektiv och praktiskt användbar metod
för att mäta behovet av tillskott av skatteunderlag torde enligt utskottets
mening inte stå att finna. Det är bl. a. genom anknytningen till den aktuella
medelskattekraften som systemet vinner sin värdebeständighet och standardföljsamhet.
Det kan råda delade meningar om hur denna anknytning

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

15

bör ske. Om skattekraftsgränserna skall anknytas direkt till den aktuella
medelskattekraften eller till andra tal som i sin tur bygger på denna beror på
det resultat man vill uppnå. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om
departementschefens uttalande att det är en rent ekonomisk avvägningsfråga
hur skattekraftsgränserna skall bestämmas. Var de skall ligga i förhållande
till medelskattekraften i riket kan inte avgöras utifrån några allmänna
resonemang utan måste bestämmas med hänsyn till hur olika gränsdragningar
verkar i praktiken med avseende på både det antal kommuner som
skall bli bidragsberättigade och storleken av de bidrag som skall utgå. Bakom
detta uttalande ligger givetvis tanken att ifrågavarande gränser kan behöva
justeras emellanåt. Mot denna bakgrund synes ett uttalande från utskottets
sida om att skattekraftsgränserna bör successivt anpassas efter omständigheterna
inte vara påkallat. Det ligger i systemets natur att detta
emellanåt måste överses så att det fyller sin avsedda funktion att vara ett
medel för den önskvärda utjämningen av det kommunala skattetrycket.

I motionerna 1:677 och II: 803 yrkas vidare att den speciella garanti
som lämnats landstingen skall gälla endast under bidragssystemets första
år. Motionärerna föreslår att bidragen därefter avtrappas med en femtedel
varje år under en femårsperiod. De skäl som motionärerna anfört för detta
sitt yrkande synes utskottet inte bärande. Utskottet delar departementschefens
uppfattning att det är ytterst angeläget att landstingskommunerna ges
ekonomiska möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter och att anledning
inte föreligger att lägga bidragsgivningen till landstingskommunerna utanför
det egentliga skatteutjämningssystemet. Utskottet, som finner den bidragsgivning
på grund av brist på skattekraft som föreslagits i propositionen vara
lämpligt avvägd, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag. De i motionerna 1:677
och II: 803 här redovisade yrkandena avstyrkes därför.

Utskottet finner sig inte kunna tillstyrka yrkandet i motionerna 1:678
och II: 805 att skatteunderlagsgarantin till landstingen skall utsträckas
även till de städer som inte tillhör landsting.

U tdebiteringsgränscn

Enligt propositionen skall utdebiteringsgränsen utgöras av medelutdebiteringen
i riket. Departementschefen har på denna punkt följt skatteutjämningskommitténs
majoritet och avvisat minoritetens förslag om en i kronor
och ören per skattekrona bestämd utdebiteringsgräns som kan ändras endast
genom riksdagsbeslut.

I motionerna I: 674 och II: 799 yrkas, såvitt nu är i fråga, att utdebiteringsgränsen
måtte fast fixeras och bestämmas till 17 kr. per skattekrona.
Som skäl härför åberopas bl. a. följande. Man bör söka undvika att statsbidraget
automatiskt anpassar sig efter en högre nivå på kommunalskatten.
En rörlig utdebiteringsgräns, dvs. en utdebiteringsgräns som följer medelufdebiteringen
i riket, kan tas till intäkt för en kostnadsövervältring från sta -

16

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

ten till kommunerna. En rörlig gräns medför därjämte olägenheter av praktisk
art, framför allt försämrade möjligheter till ekonomisk planering för
kommunerna.

Utskottet vill i likhet med departementschefen framhålla att det inte hör
till ett skatteutj ämningssystems syfte att automatiskt utan föregående bedömningar
från finansiell synpunkt ändra kostnadsfördelningen mellan stat
och kommun, vilket skulle bli följden av en fast utdebiteringsgräns. Systemet
bör inte tilläggas uppgiften att automatiskt kvarhålla det kommunala
skattetrycket på en viss nivå. Utskottet vill erinra om den automatik som
finns i systemet. Genom att bidragsgivningen har anknutits till medelskattekraften
och medelutdebiteringen i riket kommer — vid oförändrade relationer
mellan kommunerna —• statsbidraget att utgöra en praktiskt taget oförändrad
andel av kommunernas utdebiteringsbehov. Växer detta, växer också
bidraget i samma proportion. Får man däremot en fast utdebiteringsgräns
sker en relativ förskjutning av bidragsgivningens omfattning, till kommunernas
fördel vid växande utdebiteringsbehov och till deras nackdel vid
minskande behov. Ett närmare studium av den i systemet inbyggda automatiken
styrker utskottet i uppfattningen att utdebiteringsgränsen bör vara
rörlig. En årlig ökning av skatteunderlaget på 8 % — en ökning som med
hänsyn till utvecklingen under senare år skäligen kan väntas — medför
vid oförändrad utdebitering en ökning av skatteutj ämningsbidraget med
motsvarande procenttal eller ca 75 milj. kr. En samtidig utdebiteringsökning
av 50 öre ökar bidraget med ytterligare omkring 30 milj. kr. Om man följer
motionärernas förslag om en fast utdebiteringsgräns, skulle den årliga ökningen
av bidragsgivningen stiga till omkring 165 milj. kr. eller med ca
60 milj. kr. utöver ökningen enligt ett system med rörlig utdebiteringsgräns.
Det synes utskottet uteslutet att godta den relativa förskjutning i bidragsgivningen
som en fast utdebiteringsgräns innebär utan en föregående diskussion
från skattepolitiska synpunkter.

De i motionerna I: 674 och II: 799 uttalade farhågorna för att en rörlig utdebiteringsgräns
skulle kunna tas till intäkt för en kostnadsövervältring
från staten till kommunerna finner utskottet ogrundade. Utskottet vill i
sammanhanget hänvisa till departementschefens uttalande att varje skattereform
som i avsevärd grad rubbar kostnadsfördelningen måste medföra en
omprövning av skatteutj ämningssystemets utformning.

Inte heller finner utskottet att de av motionärerna påtalade praktiska olägenheterna
av ett system med en rörlig utdebiteringsgräns har avgörande betydelse
i nu ifrågavarande hänseende. Dessa svårigheter torde inte vara
mindre vid en fast gräns, där man måste räkna med att riksdagen kan ändra
densamma.

Utskottet biträder med hänsyn till det anförda propositionsförslaget om
en rörlig utdebiteringsgräns och avstyrker därför yrkandet i motionerna
I: 674 och II: 799 om en fast sådan gräns. Av detta ställningstagande följer

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

17

att utskottet avstyrker även yrkandet i motionerna I: 673 och II: 801 om en
fast utdebiteringsgräns i första hand vid 15 kr. per skattekrona och i andra
hand vid 16 kr. 50 öre per skattekrona.

I motionerna I: 677 och II: 803 har, såvitt nu är i fråga, yrkats att den rörliga
utdebiteringsgränsen fastställs till det belopp, uttryckt i jämn krona eller
50-öring som med 1 till 50 öre överstiger den framräknade medelutdebiteringen
och att utdebiteringsgränsen för beräkningsåret 1965 i enlighet därmed
skall bestämmas till 17 kr. per skattekrona. Vad motionärerna härutinnan
åberopat till stöd för sitt yrkande finner utskottet inte innefatta
tillräckliga skäl för avsteg från Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet avstyrker
därför berörda yrkande.

I motionerna I: 680 och II: 797 har, såvitt nu är i fråga, påyrkats skrivelse
till Kungl. Maj :t i syfte att riksdagen senast år 1970 bereds tillfälle att ompröva
reglerna för sambandet mellan utdebiteringsgräns och medelutdebitering.
Såsom motionärerna framhållit är de närmare konsekvenserna av sambandet
mellan den rörliga utdebiteringsgränsen och medelutdebiteringen
svåra att för närvarande överblicka. Utskottet anser därför skäl tala för att
riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om åtgärd i angivna syfte. Utskottet gör
i det följande hemställan av sådan innebörd. Med detta utskottets ståndpunktstagande
torde även tillgodoses yrkandet i motionerna I: 679 och
II: 804, såvitt avser översyn av utdebiteringsgränsen.

Reduceringsregeln

Enligt propositionen skall tillskott av skatteunderlag vid brist på skattekraft
reduceras på visst sätt om kommunens sammanlagda utdebitering för
allmän kommunalskatt understiger medelutdebiteringen med minst 20 öre.

1 motionerna I: 677 och II: 803 har, såvitt nu är i fråga, hemställts att
denna reducerings regel slopas. Motionärerna åberopar att en sådan reduktion
innefattar orättvisa mot kommuner, som för en klok och förtänksam kommunalpolitik,
och att reduceringsregeln leder till att de av regeln berörda
kommunerna kommer att söka undgå dess verkan genom att höja sina utdebiteringar
upp mot och över medelutdebiteringen. Utskottet vill i anledning
härav understryka departementschefens uttalande att det från skatteutjämningssynpunkt
saknas anledning att lätta skattetrycket för kommuner
vilkas totala utdebitering understiger medelutdebiteringen. En bidragsgivning
till dem motverkar en skatteutjämning. Enligt utskottets mening borde
i princip inte något skatteutjämningsbidrag alls utgå till de kommuner vilkas
utdebitering understiger medelutdebiteringen i riket. Utskottet anser sig
emellertid i likhet med skatteutjämningskommittén och departementschefen
kunna godta eu reducerad bidragsgivning till dessa kommuner av de praktiska
skäl som åberopats i detta sammanhang, nämligen nödvändigheten att
bevara kontinuiteten med den nuvarande bidragsgivningen och önskvärdheten
att undvika de tröskeleffekter som eljest skulle uppkomma. Under

18

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

åberopande härav får utskottet tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag och avstyrka
de i motionerna I: 677 och II: 803 i förevarande hänseende framställda yrkandena.

Avlösning av speciella bidrag

Enligt propositionsförslaget skall vissa speciella bidrag till kommunerna
avlösas och de genom avlösningen disponibla medlen överföras till det allmänt
skatteutjämnande bidragssystemet.

1 de i anledning av propositionen nr 49 väckta motionerna I: 681 och
II: 800 yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts
förslag att statsbidraget till anordnande av skolskjutsar och till inackordering
av skolbarn skall avlösas av kommunalskatteutjämningsbidraget, Motionärerna
åberopar i första hand till stöd för sitt yrkande att det främst
är stora glesbefolkade kommuner som drabbas av stora kostnader för dessa
äD damål och att dessa kommuner inte genom bidragsgivningen i skatteutjämnande
syfte får den hjälp som borde tillkomma dem.

I anledning härav vill utskottet framhålla att enligt de tabeller som redovisas
i proposition nr 43 även glesbygdskommunerna får betydande skattelättnader.
De inte godtagbara skillnader i skattetryck som eventuellt kvarstår
efter att skatteutjämningsbidrag på grund av brist på skattekraft och
på grund av hög utdebitering utgått kan utjämnas genom extra skatteutjämningsbidrag.
Beträffande möjligheterna att erhålla sådant bidrag för att
mildra obilliga verkningar av att skolskjutsbidraget avvecklas hänvisar utskottet
till närmast följande avsnitt.

Utskottet vill vidare framhålla att det nuvarande statliga bidragssystemet
är synnerligen komplicerat och att det är mycket angeläget att bidragsgivningen
förenklas. Behovet av en förenkling har framförts i flera olika sammanhang,
bl. a. av allmänna statsbidragsutredningen i dess principbetänkande
(SOU 1952: 44) och av skatteutjämningskommittén. Enligt skatteutjämningskommittén
och flera remissinstanser skapar ett allmänt skatteutjämningssystem
av föreslagen typ goda förutsättningar för en rationalisering av
den statliga bidragsgivningen i stort till kommunerna. Utskottet delar denna
uppfattning och ansluter sig även till kommitténs uttalande att grundtanken
i rationaliseringssträvandena bör vara att ett bidragssystem skall innehålla
endast speciella bidrag med en från skatteteknisk synpunkt eller från stimulanssynpunkt
angelägen funktion. Utskottet anser att statsbidraget till skolskjutsar
inte är motiverat från någon av de nu anförda synpunkterna. Såsom
skolöverstyrelsen framhållit synes med den starka kommunala förankring
som skolväsendet nu har det inte vara nödvändigt att upprätthålla en
speciell bidragsgivning på detta utgiftsområde.

Under hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag
och avstyrker yrkandena i motionerna I: 681 och II: 800, såvitt nu är i
fråga.

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

19

Även förslaget om avlösning av statsbidraget till de kommunala folkbiblioteken
har mötts med kritik. Sålunda hemställs i motionerna 1:274 och
II: 332, I: 679 och II: 804, I: 682 och II: 808, I: 684 och II: 811 samt 1:685
och II: 810 alt detta bidrag inte avvecklas. Bidraget till de kommunala folkbiblioteken
uppges fylla en viktig stimulansuppgift och ha stor betydelse
för kulturlivet. Utskottet kan emellertid inte dela den framförda uppfattningen
att det ifrågavarande bidraget alltjämt skulle vara av någon större
betydelse från stimulanssynpunkt. Det torde få förutsättas att kommunerna,
även om bidraget avlöses av skatteutjämningsbidraget, inte kommer att
eftersätta behoven på förevarande område. Tvärtom torde man ha anledning
att förvänta att omläggningen av sättet för bidragsgivningen kan komma
att öka kommunernas möjligheter att stimulera biblioteksverksamheten.
Till det anförda kommer angelägenheten att så långt möjligt förenkla den
statliga bidragsgivningen till kommunerna. Utskottet kan således inte biträda
de i motionerna 1: 274 och II: 332,1:679 och II: 804, 1: 682 och II: 808,
1: 684 och II: 811 samt I: 685 och II: 810 framställda yrkandena att förevarande
bidrag inte skall avlösas och tillstyrker följaktligen Ivungl. Maj:ts
förslag i förevarande avseende.

Extra skatteutjämningsbidrag

Enligt 16 § i den föreslagna förordningen om skatteutjämningsbidrag äger
Kungl. Maj :t, när synnerliga skäl därtill är, efter ansökan bevilja kommun
extra skatteutjämningsbidrag. Departementschefen understryker i likhet
med skatteutjämningskommittén att sådana bidrag inte bör förekomma annat
än i undantagsfall. I samband med en diskussion om verkningarna i utdebiteringshänseende
av slopandet av statsbidraget till skolskjutsar och
inackordering understryker departementschefen att extra bidrag kan utgå
för att åstadkomma den ytterligare utjämning av utdebiteringarna i de av
indragningen berörda kommunerna som kan vara motiverad sedan ordinarie
bidrag utgått.

En indragning av bidraget till skolskjutsar och inackordering befaras på
vissa håll medföra svårigheter för en del kommuner, särskilt i glesbygderna.
I motionerna 1:680 och 11:797 hemställs att riksdagen måtte besluta alt
extra skatteutjämningsbidrag skall utgå även för att mildra obilliga verkningar
av att i första hand bidraget till skolskjutsar avvecklas. Yrkande av
denna innebörd framförs också i motionerna I: 679 och II: 804 ävensom i
motionerna 1:677 och 11:803 vilka även avser bidraget till inackordering.
En bidragsgivning i nu nämnt syfte synes icke oförenlig med det av departementschefen
gjorda, nyss återgivna uttalandet. Utskottet finner emellertid
ett förtydligande på denna punkt påkallat. Utskottet vill därför föreslå alt
riksdagen uttalar att extra skatteutjämningsbidrag bör beviljas för att undanröja
de obilliga verkningar i ekonomiskt hänseende för kommunerna
som kan orsakas av avlösning av statsbidragen till skolskjutsar och inackor -

20

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

dering. Utskottet gör i det följande hemställan om skrivelse till Kungl. Maj :t
av denna innebörd. Att på sätt i motionerna I: 680 och II: 797 åsyftas i anledning
härav ändra lydelsen av 16 § i den föreslagna förordningen synes
emellertid inte böra komma i fråga eftersom den berörda bidragsgivningen
får anses betingad av »synnerliga skäl». Det torde få ankomma på den föreslagna
skatteutjämningsnämnden att föreslå när extra skatteutjämningsbidrag
av anledning som nu sagts skall utgå och storleken härav.. Att härvid
binda nämnden vid någon norm synes inte vara påkallat. Utskottet delar den
i motionerna I: 679 och II: 804 framförda uppfattningen att även glesbygdskommunerna
bör erhålla den lättnad i utdebiteringshänseende som är skatteutjämningsreformens
allmänna syfte och att denna verkan inte bör förhindras
genom avvecklingen av statsbidraget till skolskjutsar och inackordering.
Utskottet vill emellertid understryka att fråga är om en bidragsgivning som
bör förekomma endast i undantagsfall. Denna bidragsgivning synes till sin
omfattning inte böra överstiga det belopp som f. n. utgår i form av extra
bidrag enligt skattelindringsförordningen, dvs. ca 10 milj. kr. per år. Utskottet
gör i det följande hemställan om skrivelse till Kungl. Maj :t i nu angivet
syfte.

Kostnadsfördelnings frågan

Skatteutjämningskommittén tog inte någon ställning till frågan om fördelningen
mellan stat och kommun i stort av kostnaderna för den samhällsverksamhet
som åvilar kommunerna. Kommittén framhöll dock att det syntes
motiverat att frågan om fördelningen av kostnaderna på skolans område
mellan stat och kommun togs upp till prövning inom en snar framtid. Vidare
underströk kommittén angelägenheten av att i samband med prövningen av
kommitténs förslag kostnadsfördelningen mellan staten och landstingskommunerna
underkastades en prövning från allmänna skattepolitiska utgångspunkter.

Flera remissinstanser har framhållit att kommitténs förslag inte löser
frågan om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. Departementschefen
har emellertid inte ansett sig böra förorda en utredning i förevarande
hänseende.

1 ett flertal motioner — I: 196 och II: 247, I: 673 och II: 801, I: 674 och
II: 799 samt I: 676 och II: 795 — framförs ett yrkande avseende ifrågavarande
kostnadsfördelning. I de båda förstnämnda motionerna yrkas därjämte
en utredning om en rationell fördelning av samhällsuppgifterna mellan
staten och kommunerna.

Utskottet vill understryka att kommunerna till följd av stegrade kostnader
inom sjukvården och skolväsendet samt andra verksamhetsområden står inför
mycket svårbemästrade ekonomiska problem. Såsom framgår av förevarande
proposition innebär emellertid de i densamma framlagda förslagen
eu betydande ökning av bidragsgivningen till kommunerna. Därjämte ga -

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

21

rån terar skatteutjämningssystemets utformning att statsbidraget blir värdebeständigt
och standardföljsamt. Utskottet anser i likhet med departementschefen
att man först bör avvakta verkningarna av detta system i dess nuvarande
utformning innan man tar upp frågan om kostnadsfördelningen mellan
stat och kommun. Systemet innehåller också såsom departementschefen
understryker utomordentliga möjligheter att påverka såväl bidragsgivningens
omfattning som bidragsmedlens fördelning mellan kommunerna. Under
åberopande härav avstyrker utskottet de nu ifrågavarande motionsyrkandena.

Medelsanvisning

1 anslutning till vad i det föregående anförts samt under hänvisning till
andra lagutskottets utlåtande nr 44 avstyrker utskottet det i motionerna
1:675 och 11:802 framställda yrkandet om medelsanvisning till bidrag i
form av statliga grundbelopp i kommunala bostadstillägg.

De av Kungl. Maj :t gjorda anslagsberäkningarna för nästa budgetår —
avseende dels bidrag till skattetyngda kommuner m. m., dels skatteersättning
till kommunerna i anledning av 1957 års ortsavdragsreform m. m., dels
slcatteersättning till kommunerna i anledning av 1961 års ortsavdragsreform,
dels ock skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. in. — föranleder
icke någon erinran från utskottets sida.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
ävensom motionerna II: 798, I: 648 och II: 768, I: 655 och
II: 772 samt I: 669 och II: 791, antaga det vid propositionen
nr 43 fogade förslaget till lydelse av 7 § och 8 § första stycket
förordningen om skatteutjämningsbidrag med de ändringar
som framgår av det följande:

7 §•

För beräkning av tillskott av skatteunderlag enligt 8 § indelas riket i följande
skattekraftsområden, nämligen

skattekraftsområde 1, omfattande hela riket med undantag av Värmlands,
Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län,

skattekraftsområde 2, omfattande Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs
län,

skattekraftsområde 3, omfattande Västernorrlands och Jämtlands län
samt av Västerbottens län landskapet Västerbotten ävensom Nordmalings,
Hörnefors och Bjurholins kommuner, samt

skattekraftsområde 4, omfattande återstående del av Västerbottens län
och Norrbottens län.

22

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

När särskilda skäl föreligga, äger Konungen förordna om avvikelse från
den i första stycket angivna indelningen i skattekraftsområden.

8 §•

Tillskott av skatteunderlag utgöres av det antal skattekronor och skatteören,
som kommunen måste tillföras för att skattekraften skall motsvara

följande andel av medelskattekraften, nämligen för

landstingskommun i skattekraftsområde 1 och 2...... 95 procent,

annan kommun i skattekraftsområde 1 .............. 90 procent,

annan kommun i skattekraftsområde 2.............. 100 procent,

kommun i skattekraftsområde 3 .................... 110 procent och

kommun i skattekraftsområde 4.................... 125 procent.

2. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 677 och II: 803, såvitt nu
är i fråga, antaga det vid propositionen nr 43 fogade förslaget
till lydelse av 8 § andra stycket förordningen om skatteutjämningsbidrag; 3.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 674 och II: 799, I: 673 och
II: 801 samt I: 677 och II: 803, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga, antaga det vid propositionen nr 43 fogade förslaget
till lydelse av 2 § första stycket och 17 § förordningen
om skatteutjämningsbidrag samt punkt 1 sista stycket av
övergångsbestämmelserna till denna förordning;

4. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 677 och II: 803, såvitt nu
är i fråga, antaga det vid propositionen nr 43 fogade förslaget
till lydelse av 8 § fjärde stycket förordningen om skatteutjämningsbidrag
och punkt 1 första stycket av övergångsbestämmelserna
till denna förordning;

5. att riksdagen må i övrigt antaga det vid propositionen
nr 43 fogade förslaget till förordning om skatteutjämningsbidrag; 6.

att motionerna I: 677 och II: 803 i vad de avser yrkande
om uttalande rörande skatteunderlagstillskottens framtida
bindning vid den aktuella genomsnittliga skattekraften,
icke må av riksdagen bifallas;

7. att motionerna I: 678 och II: 805 icke må av riksdagen
bifallas;

8. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 680 och
II: 797 samt i anledning av motionerna I: 679 och II: 804,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.
Maj :t giva till känna vad utskottet anfört beträffande om -

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

23

prövning senast år 1970 av sambandet mellan utdebiteringsgränsen
och medelutdebiteringen i riket;

9. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 681 och II: 800, såvitt nu
är i fråga, besluta att bidragen till anordnande av skolskjutsar
och till inackordering av skolbarn i elevhem eller enskilda
hem skall avlösas av det i propositionen nr 43 föreslagna
bidraget i skatteutjämnande syfte;

10. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 274 och II: 332, I: 682 och
II: 808, I: 684 och II: 811, I: 685 och II: 810 samt I: 679 och
II: 804, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, besluta att
bidraget till kommunala folkbibliotek skall avlösas av det
i propositionen nr 43 föreslagna bidraget i skatteutjämnande
syfte;

11. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag,
besluta att bidragen till skolmåltider, till anskaffande av inventarier
för skolmåltider, till pedagogisk utrustning in. m.,
till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem
ävensom till uppförande eller inrättande av barnhem och
till driften av barnhem skall avlösas av det i propositionen
nr 43 föreslagna bidraget i skatteutj ämnande syfte;

12. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 677
och II: 803, I: 679 och II: 804 samt I: 680 och II: 797, i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört
beträffande beviljande av .extra skatteutjämningsbidrag i
syfte att undanröja de obilliga verkningar i ekonomiskt hänseende
för kommunerna som kan orsakas av avlösning av
statsbidragen till skolskjutsar och inackordering;

13. att motionerna I: 673 och II: 801 samt I: 674 och II:
799, i vad nämnda motioner innefattar yrkande om utredning
rörande fördelningen mellan stat och kommun av samhällsutgifterna
och kostnaderna för desamma, ävensom motionerna
I: 196 och II: 247 samt I: 676 och II: 795, icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd;

14. att motionerna I: 675 och II: 802, i vad de innefattar
yrkande om att riksdagen må anvisa för budgetåret 1965/66
till bidrag i form av statliga grundbelopp i kommunala bostadstillägg
ett förslagsanslag av 75 milj. kr., icke må av
riksdagen bifallas;

15. att riksdagen må för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten
under sjunde huvudtiteln anvisa till

a) Bidrag till skattetyngda kommuner, in. m., ett förslagsanslag
av 50 000 000 kr.,

24

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

b) Skatteersättning till kommunerna i anledning av
1957 års ortsavdragsreform, in. m., ett förslagsanslag av
160 000 000 kr.,

c) Skatteersättning till kommunerna i anledning av 1961
års ortsavdragsreform ett förslagsanslag av 162 000 000 kr.
och

d) Skatteutjämningsbidrag till kommunerna, in. ni., ett
förslagsanslag av 465 000 000 kr.

Stockholm den 29 april 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet bär närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Virgin,
Rikard Svensson, Söderberg, Per Jacobsson, Mårtensson., Herbert Larsson,
Hjorth, Åkerlund, Wååg, Nils-Eric Gustafsson, Harry Carlsson och Johan
Olsson; samt

från andr a kammaren: herrar Bohman, Gustafsson i Stockholm, Ståhl,
Blidfors, Eliasson i Sundborn, Almgren, Larsson i Hedenäset, Turesson,
Nihlfors, fröken Olsson, herrar Nelander, Eskel, Blomkvist, Jönsson i Arlöv
och Nilsson i Kristianstad.

Reservationer

1 ) beträffande indelningen i skattekraftsområden av herrar Näsström,
Gillström, Rikard Svensson, Söderberg, Mårtensson, Herbert Larsson,
Hjorth, Wååg, Gustafsson i Stockholm, Blidfots, Almgren, fröken Olsson,
herrar Blomkvist, Jönsson i Arlöv och Nilsson i Kristianstad, vilka ansett
dels alt utskottets yttrande under rubriken »Indelningen i skattekraftsomraden»
fr. o. in. andra stycket (s. 13 och 14) bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 648 och II: 768 samt I: 655 och II: 772 har föreslagits att
Gävleborgs län skall hänföras till skattekraftsområde 2; enligt de båda förstnämnda
motionerna bor i vart fall landskapet Hälsingland hänföras dit.

I anledning härav vill utskottet erinra om att det helt övervägande antalet
remissinstanser funnit den föreslagna indelningen lämplig. Såsom departementschefen
anfört synes tillräckliga skäl inte föreligga att garantera vare
sig det ifrågavarande länet i dess helhet eller någotdera av de i detsamma
ingående landskapen en högre skattekraft än övriga i området ingående län.
Inte heller kan, såsom departementschefen framhållit, den beräknade medelutdebiteringen
i länet betecknas som anmärkningsvärt hög. Såsom ut -

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

25

skottet redan understrukit måste i ett schablonsystem av nu ifrågavarande
slag områdesindelningen bli schematisk. De icke godtagbara skillnader i
skattetryck som eventuellt kvarstår efter tillskott av skatteunderlag enligt
departementschefens förslag torde man enligt utskottets mening kunna
komma till rätta med genom den befogenhet som tillagts Kungl. Maj :t att
1''örcrdna om avvikelse från indelningen och genom att utnyttja möjligheten
att ge extra skatteutjämningsbidrag.

I motionerna I: 669 och II: 791 har hemställts att Kopparbergs län måtte
bänlöras till skattekraftsområde 2. I fråga om detta yrkande gäller i stort
sett vad utskottet nyss anfört beträffande frågan om till vilket område
Gävleborgs län bör hänföras.

I motionen II: 798 har yrkats att Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs
län skall bilda ett särskilt skattekraftsområde som skall garanteras en
skattekraft som motsvarar 100 % av medelskattekraften i riket. Såsom utskottet
förut hävdat är det av praktiska skäl nödvändigt att nöja sig med en
ganska grov områdesindelning, en uppfattning som delas av såväl kommittén
som det övervägande antalet remissinstanser. Även om landet indelades i ett
llertal områden skulle det ändå vara möjligt att peka på skillnader i utdebiteringshänseende
mellan kommuner i olika områden och ställa krav på ytterligare
uppdelning. Utskottet vill särskilt understryka vad kommittén i detta
sammanhang framhållit, nämligen att behovet av en mera noggrann områdesindelning
i väsentlig grad beror på systemets utformning i övrigt. I den
män detta tar direkt hänsyn till kommunens utgiftsförhållanden, såsom det
löreslagna systemet gör, torde behovet av eu mera långtgående indelning
minska. Innan en justering av den föreslagna områdesindelningen görs synes
det enligt utskottets mening i vart fall finnas skäl att avvakta hur bidragssystemet
verkar i praktiken.

På grund av det anförda tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag i förevarande
hänseende och kan alltså inte biträda de i motionerna II: 798, I: 648
och II: 768, I: 655 och II: 772 samt I: 669 och II: 791 framställda yrkandena
om justering av den föreslagna indelningen i skattekraftsområden.»

dels ock att nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»1. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 648 och II: 768, I: 655 och
II: 772, I: 669 och II: 791 samt II: 798, antaga det vid propositionen
nr 43 fogade förslaget till lydelse av 7 § och 8 §.
första stycket förordningen om skatteutjämningsbidrag;»

2) beträffande bidragsgivningen till landstingskommunerna av herrar
Virgin, Åkerlund, Bohman och Turesson, vilka ansett

dels all fjärde stycket (s. 15) i utskottets yttrande under rubriken »Skattekraftsgränserna»
bort ha följande lydelse:

26

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

»I motionerna 1:677 och 11:803 yrkas vidare att den i 8 § andra stycket av
den föreslagna förordningen om skatteutjämningsbidrag givna garantin till
landstingskommunerna skall gälla endast under bidragssystemets första år.
Motionärerna föreslår att bidragen därefter avtrappas med en femtedel varje
år under en femårsperiod. I likhet med motionärerna finner utskottet att
denna garanti utgör ett undantag från den princip varpå det föreslagna bidragssystemet
är uppbyggt, nämligen att bidrag skall utgå enligt generella
grunder. Garantin konserverar en bidragsgivning som grundar sig på 1957
och 1961 års ortsavdragsreformer. Enligt utskottets uppfattning är det önskvärt
att snarast renodla systemet och eliminera undantagen. Utskottet anser
emellertid liksom motionärerna att bidrag bör utgå till landstingskommunerna
under en övergångsperiod för att mildra övergången till det nya bidragssystemet.
Utskottet ansluter sig därför till motionärernas förslag.»

dels ock att nedan angivna moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»2. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 677 och II: 803, såvitt nu
är i fråga, besluta

a) att andra stycket av 8 § i det vid propositionen nr 43
fogade förslaget till förordning om skatteutjämningsbidrag
skall utgå;

b) att i övergångsbestämmelserna i nämnda förslag till
förordning skall införas en punkt 2 av följande lydelse:

För landstingskommun må för bidragsåret 1966 tillskott av skatteunderlag
icke understiga summan av de tillskjutna skatteunderlag som för år 1965
utgingo till landstingskommunen enligt kungörelserna den 16 maj 1957 (nr
205) angående skatteersättning i anledning av 1957 års ortsavdragsreform
och den 27 april 1962 (nr 140) angående skatteersättning i anledning av 1961
års ortsavdragsreform.

För bidragsåren 1967—1970 skall tillskottet av skatteunderlag utgöra följande
andel av det för bidragsåret 1966 utgående tillskottet, nämligen för

bidragsåret 1967 .................................. 80 procent,

bidragsåret 1968 .................................. 60 procent,

bidragsåret 1969 .................................. 40 procent och

bidragsåret 1970 .................................. 20 procent.

c) att den i förslaget till förordning om skatteutjämningsbidrag
som punkt 2 angivna övergångsbestämmelsen skall
betecknas som punkt 3;»

3) beträffande utdebiteringsgränsen

a) av herrar Per Jacobsson, Nils-Eric Gustafsson, Johan Olsson, Eliasson
i Sundborn och Larsson i Hedenäset, vilka ansett

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

27

dels att tredje t. o. in. sjunde styckena (s. 16 och 17) i utskottets yttrande
under rubriken »Utdebiteringsgränsen» bort ersättas med text av följande
lydelse:

»I likhet med motionärerna anser utskottet alt utdebiteringsgränsen bör
vara fast fixerad. Utskottet vill för övrigt erinra om att en stark minoritet
inom skatteutjämningskommittén samt flertalet remissinstanser förordade
en sådan ordning. Det är enligt utskottets mening angeläget att förhindra
att skatteutjämningsbidraget automatiskt anpassar sig efter en högre nivå
på kommunalskatten. En sådan anpassning bör ske först efter beslut av riksdagen
och föregås av eu diskussion från skattepolitiska utgångspunkter om
frågan om fördelningen av kostnaderna för samhällsverksamheten mellan
stat och kommun. Genom den av motionärerna föreslagna konstruktionen
motverkas också en kostnadsövervältring från staten till kommunerna. Vidare
underlättas möjligheterna för kommunerna till ekonomisk planering.
Enligt minoritetens uppfattning medför vidare en rörlig utdebiteringsgräns
olägenheter av praktisk art för kommunerna. I och med att bidraget på
grund av hög utdebitering automatiskt följer förändringarna i medelutdebiteringen
saknar den enskilda kommunen möjlighet att bedöma vilket statsbidrag
som kommer att utgå. Anknytningen till medelutdebiteringen leder
också till att den enskilda kommunens bidrag påverkas av förändringar i
övriga kommuners ekonomi och uldebiteringspolitik. Verkningarna av bidragsgivningen
för den enskilda kommunen blir alltså svåra att överskåda
och kommunen kommer inte att få möjlighet att bedöma bidragens storlek
ens på mycket kort sikt. Detta måste leda till en försämring av möjligheterna
till en ekonomisk planering. Kommittéminoriteten framhåller därjämte
att systemet inte får främja ryckighet i fråga om utdebiteringssatsernas
storlek.

Den konstruktion av bidragssystemet som utskottet sålunda förordar
medför som framgår av det anförda väsentliga fördelar för kommunerna och
torde inte innebära några avsevärda risker i statsfinansiellt hänseende med
hänsyn till de möjligheter till omprövning som finns. Under åberopande av
det anförda avstyrker utskottet Ku-ngl. Maj :ts förslag om en rörlig utdebiteringsgräns
och biträder det i motionerna I: 674 och II: 799 framställda förslaget
om en fast sådan gräns. Denna bör emellertid fastställas med utgångspunkt
från den faktiska medelutdebiteringen år 1965 eller 17 kr. 25 öre för
skattekrona, eller — efter omräkning på sätt anges i den föreslagna förordningens
övergångsbestämmelser — till 16 kr. 60 öre för skattekrona. Härav
följer att utskottet avstyrker de i motionerna I: 673 och II: 801 samt I: 677
och 11: 803 framställda yrkandena såvitt nu är i fråga.»

dels ock alt nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»3. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 674 och II: 799 ävensom med avslag

28

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

å motionerna 1:673 och 11:801 samt 1:677 och 11:803,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, besluta

a) att antaga det vid propositionen nr 43 fogade förslaget
till lydelse av 2 § första stycket och 17 § förordningen om
skatteutjämningsbidrag med de ändringar som framgår av
det följande:

2§.

I denna förordning förstås med

kommun: landskommun, köping, stad, landstingskommun, församling,
pastorat och annan kyrklig samfällighet som äger beskattningsrätt,
bidragsår: det kalenderår under vilket skatteutjämningsbidrag utgår,
beräkningsår: det kalenderår som föregår bidragsåret,
skattekraft: antalet skattekronor och skatteören per invånare i kommunen,
beräknat efter taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets taxering
till kommunal inkomstskatt och antalet kyrkobokförda invånare i kommunen
vid beräkningsårets ingång,

medelskattekraft: antalet skattekronor och skatteören per invånare i hela
riket, beräknat efter taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets taxering
till kommunal inkomstskatt och antalet kyrkobokförda invånare i hela
riket vid beräkningsårets ingång,

sammanlagd utdebitering: summan inom landskommun, köping eller stad
av utdebiteringssatserna för beräkningsåret för skatt till kommun, municipalsamhälle
och tingslag samt

utdebiteringsgräns: en utdebitering av 16 kronor 60 öre för skattekrona.

17 §.

Statistiska centralbyrån fastställer varje år senast den 25 augusti medelskattekraften.

b) att sista stycket av punkt 1 övergångsbestämmelserna
i nämnda förslag till förordning skall utgå;»

b) av herrar Virgin, Åkerlund, Bohman och Turesson, vilka ansett
dels att sjunde stycket (s. 17) i utskottets yttrande under rubriken »Utdebiteringsgränsen»
fr. o. m. andra meningen bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar motionärernas tveksamhet beträffande bidraget vid hög
utdebitering. Ett bidrag av denna typ kan, såsom motionärerna understryker,
i vissa fall innebära en frestelse för kommunerna att höja sin utdebitering
utöver vad som från objektiv synpunkt kan vara nödvändigt. En sådan
utdebiteringspolitik torde motverkas om bidragssystemet konstrueras så att
bidrag på grund av hög utdebitering utlöses först när den totala utdebiteringen
överstiger utdebiteringsgränsen med visst belopp. Utskottet ansluter
sig därför till motionärernas förslag. Lämpligt synes såsom dessa föreslagit

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

29

vara att låta utdebiteringsgränsen motsvara medelutdebiteringen i riket,
jämkad uppåt med belopp mellan 1 och 50 öre till närmast 50-tal öre eller
jämn krona. Utdebiteringsgränsen för beräkningsåret 1965 skall i enlighet
härmed utgöra 17 kronor för skattekrona. Förslaget kan beräknas medföra
en minskning av statens kostnader för den ifrågavarande bidragsgivningen
med ca 35 milj. kr.»

dels ock att nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»3. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och med bifall till motionerna 1:677 och 11:803 ävensom
med avslag å motionerna 1:673 och 11:801 samt 1:674
och II: 799, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, besluta
a) att antaga det vid propositionen nr 43 fogade förslaget
till lydelse av 2 § första stycket och 17 § förordningen om
skatteutjämningsbidrag med de ändringar som framgår
av det följande:

2 §.

I denna förordning förstås med

kommun: landskommun, köping, stad, landstingskommun, församling,
pastorat och annan kyrklig samfällighet som äger beskattningsrätt,
bidragsår: det kalenderår under vilket skatteutjämningsbidrag utgår,
beräkningsår: det kalenderår som föregår bidragsåret,
skattekraft: antalet skattekronor och skatteören per invånare i kommunen,
beräknat efter taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets taxering
till kommunal inkomstskatt och antalet kyrkobokförda invånare i kommunen
vid beräkningsårets ingång,

medelskattekraft: antalet skattekronor och skatteören per invånare i hela
riket, beräknat efter taxeringsnämnds beslnt rörande beräkningsårets taxering
till kommunal inkomstskatt och antalet kyrkobokförda invånare i hela
riket vid beräkningsårets ingång,

sammanlagd utdebitering: summan inom landskommun, köping eller stad
av utdebiteringssatserna för beräkningsåret för skatt till kommun, municipalsamhälle
och tingslag samt

utdebiteringsgräns: medeltalet av de sammanlagda utdebiteringarna i hela
riket, avrundat uppåt till närmast högre 50-tal öre eller jämn krona. Medeltalet
av de sammanlagda utdebiteringarna bestämmes genom att summan
av de tal, som erhålles om inom varje landskommun, köping eller stad
sammanlagda utdebiteringen multipliceras med antalet skattekronor och
skatteören enligt taxeringsnämnds beslut rörande taxering till kommunal
inkomstskatt året före beräkningsåret, delas med sammanlagda antalet skattekronor
och skatteören i hela riket.

b) att punkt 1 sista stycket av övergångsbestämmelserna
i nämnda förslag till förordning skall hava följande lydelse: -

30 Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

Utdebiteringsgränsen för beräkningsåret 1965 skall utgöra 17 kronor för
skattekrona.»

4) beträffande reduceringsregeln av herrar Virgin, Åkerlund, Bohman
och Turesson, vilka ansett

dels att andra stycket (s. 17 och 18) i utskottets yttrande under rubriken
»Reduceringsregeln» fr. o. in. andra meningen bort ha följande lydelse:

»Reduceringsregeln innebär enligt utskottets mening en uppenbar orättvisa
mot de kommuner som för en klok och förtänksam kommunalpolitik. Det
synes inte vara motiverat att försätta dessa kommuner i en sämre situation
än kommuner som kanske rent av misshushållat med kommunala medel eller
brustit i effektivitet i förvaltningen. Reduceringsregeln frestar vidare de
kommuner som berörs av densamma att höja sina utdebiteringar för att
undgå en reduktion av tillskottet av skatteunderlag. Enligt utskottets mening
talar dessa skäl för att reduceringsregeln slopas. Utskottet tillstyrker
därför bifall till motionerna I: 677 och II: 803 i förevarande del. Vid bifall
härtill kan skatteutjämningsbidraget för år 1966 beräknas öka med 30 milj.
kr.»

dels ock att nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»4. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 677 och II: 803, såvitt nu
är i fråga, besluta

a) att fjärde stycket av 8 § av det vid propositionen nr
43 fogade förslaget till förordning om skatteutjämningsbidrag
skall utgå;

b) att sista meningen av första stycket i punkt 1 av övergångsbestämmelserna
i nämnda förslag till förordning
skall utgå;»

5) beträffande omprövning av sambandet mellan utdebiteringsgränsen
och medelutdebiteringen i riket av herrar Per Jacobsson, Nils-Eric Gustafsson,
Johan Olsson, Eliasson i Sundborn och Larsson i Hedenäset, vilka under
förutsättning av bifall till reservationen 3 a) ansett

dels att åttonde stycket (s. 17) i utskottets yttrande under rubriken »Utdebiteringsgränsen»
bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 680 och II: 797 har, såvitt nu är i fråga, påyrkats skrivelse
till Kungl. Maj :t i syfte att riksdagen senast år 1970 bereds tillfälle
att ompröva reglerna för sambandet mellan utdebiteringsgräns och medelutdebitering.
Ett yrkande av liknande innebörd framställes i motionerna
1:679 och 11:804. Utskottet anser inte skäl föreligga att bifalla ifrågavarande
yrkanden.»

dels ock att nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

Statsutskottets utlåtande nr 78 ur 1965

31

»8. att motionerna 1:679 och 11:804 samt 1:680 och
II: 797 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;»

6) beträffande bidragen till skolskjutsar och inackordering av skolbarn i
elevhem eller enskilda hem av herrar Per Jacobsson, Nils-Eric Gustafsson,
Johan Olsson, Eliasson i Sundborn och Larsson i Hedenäset, vilka ansett

dels att tredje t'', o. m. femte styckena (s. 18) i utskottets yttrande under
rubriken »Avlösning av speciella bidrag» bort ersättas med text av följande
lydelse:

»Utskottet finner de av motionärerna åberopade skälen för att bibehålla
ifrågavarande bidrag bärande. Särskilt vill utskottet understryka att indragningen
av förevarande bidrag i många kommuner medför att effekten av
den föreslagna bidragsgivningen i skatteutjämnande syfte inte blir den
eftersträvade. I synnerhet har man anledning att befara att glesbygdskommunerna
får betydligt mindre möjligheter att sänka sina utdebiteringar
eller eljest dra nytta av den ökade bidragsgivningen till kommunerna. I
flertalet fall torde glesbygdskommunerna, såsom motionärerna framhåller,
inte få den hjälp genom bidragsgivningen i skatteutjämningssyfte som avsikten
är. Det finns också anledning anta att den väntade utvecklingen på
skolans område kommer att än mer försvåra det ekonomiska läget för kommuner
med svagt skatteunderlag. Utskottet tillstyrker på nu anförda skäl
bifall till yrkandet i motionerna 1:681 och 11:800 och avstyrker Kungl.
Maj :ts förslag om avlösning av ifrågavarande bidrag.»

dels ock att nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»9. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:681
och II: 800, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förslag
att bidragen till skolskjutsar och till inackordering av skolbarn
i elevhem eller enskilda hem skall avlösas av bidraget
i skatteutjämnande syfte;»

7) beträffande bidraget till kommunala folkbibliotek av herrar Boman,
Per Jacobsson, Nils-Eric Gustafsson, Harry Carlsson, Ståhl, Nihlfors och
Nelandcr, vilka anselt

dels att sjätte stycket (s. 19) i utskottets yttrande under rubriken »Avlösning
av speciella bidrag» bort ha följande lydelse:

»Förslaget om avlösning av statsbidraget till de kommunala folkbiblioteken
har enligt utskottets mening mötts med berättigad kritik. Visserligen erhåller
kommunerna genom skatteutjämningsreformen förbättrade ekonomiska
resurser, men man vet dock icke med säkerhet i vad mån detta leder
till att kommunerna i ökad utsträckning kommer att uppmärksamma folkbiblioteksverksamheten.
Det är ingalunda säkert att denna verksamhetsgren
kan hävda sig i konkurrensen med andra verksamhetsgrenar som måste till -

32

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

godoses. Hur ansvarskännande och måna om biblioteksverksamheten kommunerna
än är kan det tänkas att andra behov bedöms som än viktigare.
Utskottet vill vidare framhålla att mot bakgrunden av folkbibliotekens
växande betydelse i samhället i samband med den förbättrade skolundervisningen,
den ökade vuxenutbildnings- och folkbildningsverksamheten, den
ökade tillströmningen till de högre läroanstalterna, den växande vetenskapliga
forskningen och den längre fritiden det framstår som synnerligen angeläget
att biblioteken håller en hög och jämn standard. Detta är även väsentligt
mot bakgrund av folkbibliotekens viktiga roll som kulturförmedlare.
Det torde vara oomtvistat att ett särskilt bidrag till folkbiblioteksverksamheten
i sig har en väsentlig stimulanseffekt.

På nu nämnda skäl tillstyrker utskottet yrkandet i motionerna I: 274 och
11: 332, I: 679 och II: 804, I: 682 och II: 808, I: 684 och II: 811 samt I: 685
och 11:810 att förevarande bidrag icke skall avlösas.»

dels ock att nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»10. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:679
och 11:804, 1:274 och 11:332, 1:682 och 11:808, 1:684
och 11:811 samt 1:685 och 11:810, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förslag att bidraget
till de kommunala folkbiblioteken skall avlösas av skatteutjämningsbidraget;» 8)

beträffande extra skatteutjämningsbidrag för alt motverka obilliga
verkningar av avlösningen av bidragen till skolskjutsar och till inackordering
av skolbarn i elevhem eller enskilda hem av herrar Per Jacobsson,
Xils-Eric Gustafsson, Johan Olsson, Eliasson i Sundborn och Larsson i Hedenäset,
vilka under förutsättning av bifall till reservationen 6) ansett att
utskottet bort avstyrka motionerna 1:677 och 11:803, 1:679 och 11:804
samt I: 680 och II: 797, såvitt nu är i fråga, och att därför nedan nämnda
moment i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»12. alt motionerna I: 677 och II: 803, I: 679 och II: 804
samt 1:680 och 11:797, samtliga motioner i vad de avser
extra skatteutjämningsbidrag för att motverka obilliga
verkningar av avlösningen av bidragen till skolskjutsar
och till inackordering, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;»

9) beträffande kostnadsfördelningsfrågan av herrar Boman, Per Jacobsson,
Hjorth, Nils-Eric Gustafsson, Harry Carlsson, Johan Olsson, Ståhl,
Eliasson i Sundborn, Larsson i Hedenäset, Nihlfors och Nelander, vilka ansett -

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965 33

dels att sista stycket (s. 20 och 21) i utskottets yttrande under rubriken
»kostnadsfördelningsfrågan» bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill understryka att kommunerna till följd av stegrade kostnader
inom sjukvården och skolväsendet samt andra verksamhetsområden står
mför mycket svårbemästrade ekonomiska problem. Denna utveckling innebär
att kommunernas resurser i ökad utsträckning kommer att tas i anspråk
för finansiering av olika obligatoriska uppgifter inom skolväsen, sjukoch
hälsovård, socialvård in. fl. förvaltningsgrenar. Detta betyder också att
medborgarna får genom kommunalskatten bära stigande kostnader för
obligatoriska kommunala samhällsuppgifter utan att denna kostnadsövertlyttning
har skattepolitiskt prövats. Utskottet finner därför i likhet med
motionärerna och ett stort antal remissinstanser nödvändigt att en parlamentarisk
utredning skyndsamt tillsätts för att pröva hela frågan om kostnadsfördelningen
mellan staten och kommunerna. Härvid bör självfallet
även uppgiftsfördelningen närmare övervägas. Utskottet tillstyrker således
det i motionerna 1:674 och II: 799 framställda yrkandet om en utredning
1 angivna hänseende. Syftet i motionerna I: 196 och II: 247, I: 673 och II:
801 samt I: 676 och II: 795 torde tillgodoses genom utskottets nämnda tillstyrkan.
»

dels ock att nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»13. att riksdagen må, med bitall till motionerna 1:674
och II: 799 samt I: 673 och II: 801, nämnda motioner såvitt
nu är i fråga, ävensom motionerna I: 196 och II: 247 samt
1:676 och 11:795, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna a ad utskottet anfört beträffande angelägenheten av
en utredning av frågan om kostnadsfördelningen mellan
staten och kommunerna;»

Särskilt yttrande

av herrar A ils- Eric Gustafsson, Johan Olsson, Eliasson i Sundborn och
Larsson i Hedenäset, vilka anfört:

»Till vad utskottet anfört och yrkat i anledning av förslaget i motionerna
I: 675 och II: 802 om medelsanvisning till bidrag i form av statliga grundbelopp
i kommunala bostadstillägg har vi anslutit oss, men vi vill i sammanhanget
hänvisa till det utredningsyrkande rörande sådana grundbelopp
som reservationsvis framförts av företrädare för centerpartiet i andra lagutskottets
utlåtande nr 44.»

MARCUS BOKTR. STHIM 1965 Ä5002 7