8
Statsutskottets utlåtande nr 73 år 1965
Nr 73
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
bidrag till handelshamnar och farleder för budgetåret
1965/66 m. m.
(4:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under sjätte huvudtiteln (bilaga 8,
punkt D 15) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, för budgetåret 1965/66 till Bidrag till handelshamnar och farleder
beräkna ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.
Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 44, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
5 mars 1965, föreslagit riksdagen att dels godkänna i statsrådsprotokollet
förordade riktlinjer för utbyggnad av Säffle kanal, dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att godkänna i statsrådsprotokollet redovisad överenskommelse mellan
staten och Billeruds aktiebolag, dels ock till Bidrag till handelshamnar
och farleder för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade chefen för kommunikationsdepartementet
den 25 oktober 1962 direktören L. Lokrantz att i
egenskap av sakkunnig inom kommunikationsdepartementet uppta förhandlingar
rörande frågan om ombyggnad av Säffle kanal med berörda intressenter.
Den sakkunnige, vilken arbetat under benämningen Säffle kanalutredning,
avlämnade den 26 maj 1964 betänkandet Frågan om en ombyggnad
av Säffle kanal (Stencil K 1964: 3). Till betänkandet har fogats en
preliminär överenskommelse med Billeruds aktiebolag om avlösning av ett
år 1948 mellan staten och bolaget ingånget avtal rörande ombyggnad av
Säffle kanal.
I propositionen lämnas redogörelser för dels tidigare utredningar m. m.,
dels ock Säffle kanalutredning (s. 3—10).
Beträffande remissyttranden får utskottet hänvisa till propositionen (s.
10—12).
Sjöfartsstyrelsen har föreslagit, att anslaget för budgetåret 1965/66 uppföres
med 2 milj. kr.
Departementschefen har anfört följande.
Genom Säffle kanal finns en sammanhängande sjöled mellan Arvika och
Vänern. Farleden är ca 80 km lång. Vid Säffle finns, förutom en damm för
Statsutskottets utlåtande nr 73 år 1965
9
reglering av vattenståndet i farleden ovanför staden, kanalens enda sluss.
I kanalen kan framföras fartyg med en längd av 32 m, en bredd av drygt
7 m och ett djupgående av 3 m, vilket motsvarar en lastförmåga av maximalt
ca 300 ton. Sedan Trollhätte kanal i början av detta århundrade byggts om
för trafik med fartyg med en lastförmåga av drygt 2 000 ton, har frågan om
en modernisering av Säffle kanal aktualiserats i olika sammanhang.
År 1948 fattade statsmakterna principbeslut om att en ombyggnad av
Säffle kanal skulle komma till stånd så snart de penningpolitiska förhållandena
medgav. Enligt planerna skulle farledsdjupet på sträckan Vänern—
Säffle ökas till 3,9 in, vilket skulle medge passage för fartyg med ett djupgående
av 3,6 m. Frågan om fördjupning av den återstående delen av kanalen
skulle utredas ytterligare. I sammanhanget godkändes ett avtal med
Billeruds aktiebolag, i vilket staten förband sig att bygga ut kanalen mot
att bolaget lämnade bidrag härtill med 500 000 kr. Vidare utlovade dåvarande
Säffle köping att bidra med 100 000 kr. till utbyggnaden. Staten förvärvade
också aktiemajoriteten i Seffle kanalbolag. Kanalens drift och förvaltning
överfördes till vattenfallsstyrelsen och sammanslogs sedermera med
förvaltningen av Trollhätte kanal.
Vattenfallsstyrelsen fick därefter i uppdrag att utreda omfattningen av
den utbyggnad av kanalen som slutligt borde ske. Styrelsen redovisade resultatet
av utredningsuppdraget år 1959. Kostnaderna för statsverket för en
utbyggnad beräknades till mellan 5 och 6 milj. kr. Enligt styrelsen syntes
det ofrånkomligt att ombyggnaden inte skulle ge företagsekonomiskt tillfredsställande
avkastning och att dess fullföljande måste delvis motiveras
av de allmänna fördelar som åtgärden medförde. År 1961 redovisade styrelsen
vissa ytterligare överväganden rörande främst farledens tekniska utformning.
Härvid anförde styrelsen bl. a., att ett ökat djupgående på kanalen
skulle medföra snabbt stigande kostnader, varför anledning ej bedömdes
föreligga att frångå det tidigare rekommenderade djupgåendet av 3,6 m i
hela farleden.
Frågan har nu ytterligare penetrerats av Säffle kanalutredning.
Utredningen, som i första hand prövat om förutsättningarna för den år
1948 beslutade kanalombyggnaden fortfarande kvarstår, erinrar om att det
siffermässiga underlaget för 1948 års beslut till största delen hämtats från
eu tidigare utredning, enligt vilken godskvantiteten (exkl. flottningsgods!
på en ombyggd kanal kunde beräknas till nära 280 000 ton. Säffle kanalutredning
har kommit fram till en betydligt mindre trafikvolym eller drygt
100 000 ton. Minskningen beror delvis på de för bygden gynnsamma förskjutningar
i näringslivet, som ägl rum under senare år och som kan beräknas
fortgå. Utvecklingen innebär ändrade krav på områdets transportförsörjning
soin minskar fördelarna av direkta sjötransporter med fartyg
av den storlek att de kan utnyttja en utbyggd kanal.
Utredningen har funnit att en kanalombyggnad, som beräknas kosta
mellan 6 och 7 milj. kr. i 1963 års priser, ger dålig räntabilitet för staten
från företagsekonomisk synpunkt. Härtill kommer att värdet av eu kanalombyggnad
för den omliggande bygden inte är så stort att det motiverar ett
avsteg från den av statsmakterna nyligen fastslagna principen att varje
trafikgren skall svara för sina kostnader. Skulle statsmakterna anse sig
böra stimulera områdets näringsliv bör enligt utredningen andra åtgärder
än en kanalombyggnad komma i fråga.
Utredningen, som således funnit att trafikbehov, ombyggnadskostnader
10
Statsutskottets utlåtande nr 73 år 1965
och räntabilitet ändrats så att den tidigare förutsatta kanalombyggnaden
inte längre ter sig försvarlig, har eftersträvat eu avlösning av 1948 års avtal
mellan staten och Billeruds aktiebolag. Utredningen har med bolaget träffat
en preliminär överenskommelse som i huvudsak innebär, att 1948 års avtal
inte fullföljs och att staten förbinder sig att bidra med högst 1,7 milj. kr.
till utbyggnad av bolagets industrihamn vid Gruvön i Vänern. Detta innebär
enligt utredningen, att avlösningsbeloppet användes till ett trafikekonomiskt
mera ändamålsenligt objekt. Enligt utredningen bör den nuvarande kanalleden
även fortsättningsvis finnas att tillgå. Överenskommelsen skall för
att bli bindande godkännas av Kungl. Maj :t före den 1 juli 1965.
I anledning av vissa åtaganden som Arvika stad gjort i anslutning till den
tidigare planerade kanalombyggnaden har utredningen vidare föreslagit,
att staten ställer 300 000 kr. till förfogande för gatu- eller vägprojekt i staden.
Vidare förordar utredningen, att statsmakterna vid en eventuell utb3’ggnad
av en allmän hamn i Säffle beaktar vissa engagemang från denna
stads sida i samband med den ursprungligen planerade kanalombyggnaden.
Slutligen har utredningen föreslagit, att statsmakterna vid ställningstaganden
i frågor angående omfattningen av och tidpunkten för skilda vägförbättringsåtgärder
inom kanalens omland på ett välvilligt sätt uppmärksammar
områdets behov av vägförbindelser.
Riksrevisionsverket har funnit, att en avlösning av avtalet icke bör genomföras
f. n. Sjöfartsstyrelsen och Föreningen för inre vattenvägar har
ansett sig icke kunna tillstyrka utredningens förslag. Detta har däremot tillstyrkts
helt eller med endast mindre erinringar av flertalet övriga remissinstanser,
t. ex. järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
kommerskollegium och kanaltrafikutredningen.
Enligt min mening kan Säffle kanalutrednings överväganden och förslag
i princip godtas. De skäl som utredningen anfört visar, att det inte längre
är försvarligt att bygga ut kanalen i den omfattning som statsmakterna förutsatte
år 1948. En sådan utbyggnad skulle, som utredningen påpekat, strida
mot de nyligen fastslagna riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken. Jag
delar således utredningens uppfattning, att den tidigare beslutade ombyggnaden
icke bör komma till stånd, varför en avlösning av avtalet med Billeruds
aktiebolag bär ske. Med hänsyn till att avlösningsbeloppets storlek utgör
ett förhandlingsresultat och att bolaget — på sätt som jag återkommer
till i det följande — förklarat sig villigt att bidraga till täckande av vissa
andra kostnader har jag icke något att erinra mot utredningens förslag att
bolaget skall erhålla bidrag till Gruvöhamnen med högst 1,7 milj. kr. Jag
tillstyrker även förslaget att 300 000 kr. skall ställas till förfogande för vägeller
gatuprojekt i Arvika.
Under ärendets beredning inom kommunikationsdepartementet har vissa
ytterligare synpunkter framförts i fråga om kanalens betydelse för den
kringliggande bygden. Från berörda kommuners sida har anförts bl. a. att
även en mindre ombyggnad än den tidigare beslutade skulle vara av vikt
för möjligheten att behålla och i viss omfattning även öka nyttotrafiken på
kanalen. Detta skulle bidraga till en mera gynnsam utveckling av näringslivet
inom området, som är i behov av lokaliseringspolitiska stödåtgärder.
I anledning härav har jag låtit undersöka förutsättningarna för en sålunda
förordad mindre utbyggnad. Från vattenfallsstyrelsen har därvid redovisats
att det torde vara i och för sig rimligt att förlänga slussen i Säffle och att
vidtaga vissa andra mindre åtgärder, vilka möjliggör trafik med fartyg som
Statsutskottets utlåtande nr 73 år 1965
11
är ca 20 % längre än de största fartyg som nu kan passera kanalen. Bredden
på de fartyg som skulle kunna utnyttja kanalen skulle dessutom kunna
öka något. Djupgåendet i farleden förutsättes vara oförändrat. Genom en
sådan mindre ombyggnad skulle bl. a. visst mindre nordsjötonnage och
större tankfartyg än f. n. kunna trafikera kanalen. Detta skulle möjliggöra
större laster av främst sågade trävaror och petroleumprodukter. Kostnaderna
för ombyggnaden har beräknats till sammanlagt ca 1 milj. kr. I beloppet har
räknats in 150 000 kr. för vissa underhållsåtgärder, som måste vidtagas
även om kanalen inte utbygges. Vid överläggning med företrädare för Billeruds
aktiebolag har dessa förklarat att en sådan mindre utbyggnad skulle
vara av trafikekonomiskt värde för bolaget. Företaget är därför villigt att
bidra med 35 % av den beräknade kostnaden, dock med högst 350 000 kr.
Efter avdrag för de nämnda underhållskostnaderna om ca 150 000 kr.
och bidraget från Billeruds aktiebolag skulle statens kostnader för den
mindre utbyggnaden kunna beräknas till ca 500 000 kr. En sådan mindre
omfattande investering torde kunna medföra en trafikökning, som gör den
lönsam. Ombyggnaden kan också antagas ha viss positiv lokaliserings- och
sysselsättningseffekt i kanalens omland. Jag är därför beredd att förorda
att en sådan ombyggnad kommer till stånd.
Sammanfattningsvis innebär mina ställningstaganden följande. I enlighet
med utredningens förslag bör staten lämna bidrag med 55 %, dock högst
1 700 000 kr., av kostnaderna för utbyggnad av Billeruds aktiebolags industrihamn
i Gruvön. Vidare bör ett belopp av 300 000 kr. ställas till Arvika
stads förfogande, att efter länsstyrelsens godkännande användas för gatueller
vägprojekt i staden. För dessa åtgärder torde beräknas ett belopp av
2 milj. kr. under det under sjätte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
till bidrag till handelshanmar och farleder. Vidare bör en mindre ombyggnad
av Säffle kanal företagas i enlighet med de av vattenfallsstyrelsen angivna
riktlinjerna för en kostnad av ca 1 milj. kr. Härav lämnar Billeruds
aktiebolag bidrag med 35 % upp till 350 000 kr. Kostnaderna i övrigt för
utbyggnaden bör bestridas med driftmedel som vattenfallsverket disponerar,
i första hand inom kanalrörelsen.
Vid bifall till de nu förordade åtgärderna, vilka för statsverket beräknas
kosta sammanlagt ca 2,5 milj. kr., skulle staten befrias från skyldigheten
att bygga ut Säffle kanal för ett belopp av inemot 7 milj. kr.
Den av utredningen träffade preliminära överenskommelsen med Billeruds
aktiebolag har efter förhandlingar med bolaget kompletterats i enlighet med
vad jag nu anfört. Den nya överenskommelsen torde såsom bilaga få fogas
till statsrådsprotokollet för denna dag.
Vid bifall till vad jag nu föreslagit torde Kungl. Maj :t böra inhämta riksdagens
bemyndigande att godkänna överenskommelsen med Billeruds aktiebolag.
Vidare torde Kungl. Maj:t böra uppdraga åt vattenfallsstyrelsen
att närmare utreda och projektera den förordade mindre ombyggnaden av
Säffle kanal.
Sjöfartsstyrelsen har för andra bidrag från förevarande anslag under
nästa budgetår beräknat medelsbehovet till 2 milj. kr. .lag har ingen erinran
häremot.
Utskottet. På grundval av verkställd utredning förordar departementschefen
att den av statsmakterna år 1948 beslutade ombyggnaden av Säffle
kanal inte genomföres. Departementschefen anser att de skäl som utred
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 73 år 1965
ningen anfört visar, att det inte längre är försvarligt att bygga ut kanalen
i den omfattning som statsmakterna förutsatte år 1948. På grund härav bör
en avlösning ske av det avtal som nämnda år träffades mellan staten och
Billeruds aktiebolag rörande kanalens ombyggnad. I enlighet med utredningens
förslag förordas att avlösningen sker på så sätt, att staten lämnar
bidrag med högst 1,7 milj. kr. till utbyggnad av bolagets hamn i Gruvön vid
Vänern. Vidare föreslås att 300 000 kr. ställs till Arvika stads förfogande för
väg- och gatuprojekt med anledning av vissa åtaganden som staden gjort i
anslutning till den tidigare planerade kanalombyggnaden.
Utöver vad utredningen föreslagit förordar departementschefen att en
mindre utbyggnad av kanalen kommer till stånd för att möjliggöra en ökad
passage av fartyg. Kostnaden för denna utbyggnad har beräknats till sammanlagt
ca 1 milj. kr. Av den beräknade kostnaden kommer Billeruds aktiebolag
att bidra med 35 %, dock med högst 350 000 kr. Efter frånräkning av
vissa underhållskostnader av 150 000 kr., vilka erfordras även om kanalen
inte bygges ut, skulle statens kostnader för den mindre utbyggnaden kunna
beräknas till ca 500 000 kr. De på staten belöpande kostnaderna avses bestridas
med driftmedel som vattenfallsverket disponerar, i första hand inom
kanalrörelsen. Den föreslagna mindre ombyggnaden torde, enligt departementschefens
mening, kunna medföra en trafikökning, som gör den lönsam.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den föreslagna avlösningen
av 1948 års avtal och de i anslutning därtill förordade avlösningsbeloppen.
Den föreslagna mindre utbyggnaden av Säffle kanal synes enligt
utskottets mening ändamålsenlig och tillstyrkes därför. Beräkningen av
medelsbehovet i övrigt under förevarande anslag tillstyrkes likaledes avutskottet.
Utskottet hemställer följaktligen,
att riksdagen må
1) godkänna de riktlinjer för utbyggnad av Säffle kanal
som förordats i statsrådsprotokollet;
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna den av departementschefen
redovisade överenskommelsen mellan staten
och Billeruds aktiebolag;
3) till Bidrag till handelshamnar och farleder för budgetåret
1965/66 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.
Stockholm den 27 april 1965
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Statsutskottets utlåtande nr 73 år 1965
13
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger
Andersson, Fritz Persson, Axel Andersson, Rikard Svensson, Söderberg,
Bengtson, Mårtensson, Kaijser, Herbert Larsson, Nils Theodor Larsson och
Strandberg; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Gustafsson i Stockholm,
Karlsson i Olofström, Ståhl, Blidfors, Eliasson i Sundbom, Almgren, Mellqvist,
fru Lewén-Eliasson, herrar Turesson, Bergman, fröken Olsson, herrar
Antonsson, Nelander och Mundebo.