Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten
för budgetåret 1965/66 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte i ämnet
väckta motioner.

(4:e avd.)

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

Väg- och vattenbyggnadsväsendet

l:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. I propositionen

nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 8, punkt B 1., s. 19—23 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4 januari 1965)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 17 735 000 kr.,
därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 15 277 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med
3 346 000 kr.

Beträffande remissyttrande av väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen
får utskottet hänvisa till propositionen (s. 22).

Departementschefen har anfört följande.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelscns huvudorganisation är f. n. föremål för
översyn av särskilda sakkunniga. Resultatet av översynen beräknas föreligga
under år 1965. I avvaktan härpå har styrelsen inte framlagt förslag om
nya specificerade tjänster utan endast föreslagit viss generell uppräkning
av avlöningsmedlen.

Under den tid organisationsöversynen pågår bör styrelsen ha möjligheter
att vidtaga vissa förstärkningar inom ramen för nuvarande organisation.
Detta bör liksom under innevarande budgetår ske genom att medel anvisas
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 6

2 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

för anställning av tillfällig personal. Jag beräknar medelsbehovet härför till
275 000 kr.

Styrelsens förslag till ökade befogenheter på personalområdet samt sammanslagning
av anslagsposter kan jag icke tillstyrka.

Under anslaget till vägunderhållet kommer jag att redovisa styrelsens förslag
rörande medel för utbildningsverksamheten. Det torde, i likhet med vad
som gäller för innevarande budgetår, böra ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma
storleken av det belopp styrelsen skall få disponera för utbildningsändamål.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 1912 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t 7 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.............................. 9 570 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 6 246 000

Summa kr. 17 735 000;

b) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 17 735 000
kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

2:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt B 2., s. 23 och 24), som innebär en anslagsökning
med 166 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 2 624 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot
automobilskattemedlen.

3:o) Vägförvaltningama: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt B 3., s. 24—26), att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för vägförvaltningama, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1965/66, dels ock till Vägförvaltningama: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 42 751 000 kr., därav nio tiondelar
att avräknas mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

3

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 38 148 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med
6 008 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

För förstärkning av vägförvaltningarnas tekniska och administrativa enheter
förordar jag en uppräkning av anslaget med 250 000 kr. för anställning
av tillfällig personal.

Styrelsens förslag till överföring av medel för avlöning av 17 obesatta
kontorsbiträdestjänster å övergångsstat från ordinarieposten till icke-ordinarieposten
föranleder ingen erinran från min sida.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................. 10 081 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 17 294 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis 15 376 000

Summa kr. 42 751 000;

b) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 42 751 000 kr., därav nio
tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

4:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt B 4., s. 26 och 27), som innebär en anslagsökning med 405 000
kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 6 766 000
kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) De lokala vägnämnderna in. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt B 5., s. 27 och 28), som innebär en oförändrad medelsanvisning för
nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 325 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

4

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

6:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 6., s. 28), som
innebär en anslagsökning med 125 000 kr. för nästa budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

7:o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. Anslagen till
vägunderhåll och vägbyggnader. Före behandlingen av de skilda anslagen
till vägunderhåll och vägbyggnader har Kungl. Maj :t (s. 28—48) lämnat en
allmän översikt över beräkningen av väganslagen in. in.

I skrivelse den 31 augusti 1964 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt
förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1965/66 i vad avser väghållningen
in. in.

För budgetåret 1965/66 (kalenderåret 1966) föreslår styrelsen att anslaget
till det statliga vägunderhållet uppföres med 520 milj. kr., vilket i förhållande
till den i föregående års statsverksproposition för kalenderåret 1965
beräknade medelsförbrukningen motsvarar en ökning med 50 milj. kr.

För den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten äskar styrelsen
en ökning med 60 milj. kr. till 620 milj. kr.

Vad angår den kommunala väghållningen tager styrelsen upp för bidrag till
underhåll av vägar och gator 79 milj. kr. samt för bidrag till byggande av
vägar och gator 290 milj. kr. eller tillhopa 369 milj. kr. Ökningarna utgör
resp. 3 och 60 milj. kr.

För den enskilda väghållningen äskas 41 milj. kr. till vägunderhållet samt
25 milj. kr. till byggandet eller sammanlagt 66 milj. kr., vilket innebär ökningar
av resp. 8,5 och 7,4 milj. kr.

För administrativa och diverse ändamål har beräknats ca 628 milj. kr.
Härvid har vissa anslag under sjätte huvudtiteln, som äskas av andra myndigheter
än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, samt anslag under åttonde,
nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna förts upp med samma belopp som för
innevarande budgetår. Anslagen till allmänna beredskapsarbeten m. m. och
vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade in. fl. under elfte
huvudtiteln har tagits upp med belopp, som uppgivits från arbetsmarknadsstyrelsen.

Totalt skulle sålunda utgifterna inom automobilskattemedelsbudgeten
komma att uppgå till ca 2 203 milj. kr. Inkomsterna av bilskattemedel under
budgetåret 1965/66 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat till ca
2 007 milj. kr. Härtill kommer trafikomläggningsskatten med ca 100 milj. kr.
De totala inkomsterna skulle härigenom komma att uppgå till ca 2 107
milj. kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

5

Beträffande de närmare motiveringarna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
äskanden torde få hänvisas till propositionen (s. 28—36).

Remissyttrande har avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen (s. 36 och 37
i propositionen).

Departementschefen har anfört följande.

Inledningsvis vill jag lämna en redogörelse för utfallet av de faktiska
investeringarna inom väg- och gatubyggandet i förhållande till vägplanens
utgiftsprogram. I följande sammanställning redovisas storleken av dessa
investeringar under perioden 1958—1963. Härjämte har angivits beräknade
investeringar åren 1964 och 1965. Jämförelsen avser för varje år vägplanens
utgifter utan senareläggning. Beloppen angives avrundade i miljoner
kronor. Medelsförbrukningsramarna för den statliga vägbyggnadsverksamheten
på landsbygden för kalenderåren 1962—1965 har fastställts till
resp. 380, 440, 500 och 560 milj. kr. Anslagen till bidrag till det kommunala
vägbyggandet har för samma tid upptagits till resp. 155, 185, 215 och 230
milj. kr.

Landsbygden

Städerna

År

Väg-

planen

Ordinarie

väg-

arbeten

Vissa

väg-

byggnads-

arbeten

Bered-

skaps-

arbeten

Totalt

i för-hållande
till väg-planen

Väg-

planen

Ordinarie

gatu-

arbeten

Bered-

skaps-

arbeten

Totalt
i för-hållande
till väg-planen

1958

330

320

4

90

+ 84

no

87

3

— 20

1959

360

355

3

248

+ 246

125

103

16

— 6

1960

410

360

6

245

+ 201

145

86

16

— 43

1961

480

370

15

131

+ 36

165

113

8

— 44

1962

570

386

15

130

— 39

185

157

3

— 25

1963

670

434

18

263

+ 45

205

185

3

— 17

1964

(ber.)

770

500

11

270

+ 11

225

215

3

— 7

1965

(ber.)

870

560

1

200

— 109

250

230

—

— 20

S:a

4 460

3 205

73

1 577

+ 475

1 410

1 176

52

— 182

Av sammanställningen framgår att beredskapsarbetena utgjort en avsevärd
del av de totala investeringarna på landsbygden. I beredskapsarbetena
ingår, förutom de egentliga vägbyggnadsarbetena, vissa smärre förbättringsarbeten
vid vägunderhållet. Kostnaderna för dessa har under åren
1959—1963 uppgått till resp. 48,4, 44,6, 1,9, 16,3 och 61,5 milj. kr. Beredskapsarbetena
har till allra största delen avsett företag i flerårsplanerna.
Dessa företag har härigenom i åtskilliga fall kunnat tidigareläggas.

Investeringsverksamheten i städerna har enligt sammanställningen underskridit
vägplanens utgiftsprogram. Vid jämförelsen måste emellertid beaktas,
atl väghållningen rörande ca 1 100 km av städernas väg- och gatunät
övertagits av kronan fr. o. in. den 1 januari 1961. Den redovisade eftersläpningen
av 182 milj. kr. i den förutnämnda sammanställningen bör
för en rättvisande jämförelse därför reduceras med ett belopp som motsvarar
de i detta vägnät gjorda investeringarna. Storleken av dessa investeringar
är emellertid svår atl siffermässigt fastställa.

6

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 196.)

De totala utgifterna för vägväsendet, trafikövervakningen in. fl. ändamål,
för vilka kostnaderna avräknas mot automobilskattemedel, uppgick
under budgetåret 1963/64 till 1 751,7 milj. kr. Inkomsterna samma budgetår
utgjorde 1 826,9 milj. kr., varför ett kassamässigt överskott av 75,2 milj. kr.
uppstod på specialbudgeten. I inkomstbeloppet ingår trafikomläggningsskatten
med 87,6 milj. kr. Bortsett från denna för högertrafikreformen
reserverade inkomst och den faktiska utgiften under budgetåret för högertrafikreformen,
2 milj. kr., visar specialbudgeten ett kassamässigt underskott
av 10,4 milj. kr. Med utgångspunkt härifrån minskade anslagsreservationerna
med ca 19,1 milj. kr. till 490,2 milj. kr. Behållningen å fonden
steg härigenom med ca 8,7 milj. kr. till 750,8 milj. kr. Om såväl inkomster
som utgifter för högertrafikreformen medräknas, uppgår anslagsreservationerna
till 498,2 milj. kr. och behållningen å fonden till 828,4 milj. kr.

Efter den osedvanligt stora ökningen av reservationsmedlen under budgetåret
1962/63 har en ökad förbrukning av sådana medel skett under budgetåret
1963/64.

Därefter lämnas uppgifter om det faktiska utfallet av automobilskattemedlens
specialbudget för budgetåren 1957/58—1963/64 samt beröres spörsmålet
om den översiktliga vägplaneringen. I fortsättningen anför departementschefen
följande.

Under år 1963 fastställdes flerårsplaner för den ordinarie statliga vägoch
brobyggnadsverksamheten för perioden 1964—1968.

I enlighet med givna riktlinjer har planerna gjorts upp på basis av en
medelstilldelning av 500 milj. kr. till det ordinarie vägbyggandet under ett
vart av åren i perioden. Nämnda belopp innebär givetvis icke något ställningstagande
i förväg till de anslagbelopp, som för här ifrågavarande
budgetår skall anvisas å riksstaten under de ordinarie vägbyggnadsanslagen.
Planerna innefattar förutom sådana projekt som beräknas komma till
utförande inom ramen för den ordinarie vägbyggnadsverksamheten — även
projekt av sådan omfattning, art och lokalisering, att de arbetskraftsresurser,
som arbetsmarknadsmyndigheterna önskar sätta in på beredskapsarbeten
inom vägväsendet, utnyttjas på möjligast effektiva sätt.

Genom beslut den 15 februari 1963 uppdrog Kungl. Maj :t åt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att i samråd med vederbörande länsstyrelser låta
inventera behovet av sådana allmänna vägföretag, vilka bedömdes underlätta
samordningen av verksamheten inom de kommunblock, som avsågs
bildas i olika län. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har med skrivelse
den 13 januari 1964 redovisat resultatet av inventeringen och därvid bl. a.
anfört, att åtskilliga av de vägar som ingår i flerårsplanerna för perioden
1964—1968 utgöres av vägar, som tillgodoser nämnda ändamål. De mest
angelägna projekten torde därför komma att genomföras under de närmaste
åren. I den mån övriga i inventeringen angivna företag inte kan
komina till utförande som beredskapsarbeten under nuvarande planperiod
torde de på sedvanligt sätt få prioriteras tillsammans med andra angelägna
företag vid den revision av flerårsplanerna, som författningsenligt skall ske
under år 1966.

Under år 1963 har även fördelningsplan fastställts för tilldelning under
åren 1964—1968 av bidrag till byggande av vägar och gator i städer och
samhällen som är väghållare. Planen baserar sig på beräknade anslag om
resp. 210, 250, 280, 310 och 340 milj. kr. eller sammanlagt 1 390 milj. kr.

Statsutskottets utlåtande nr (i år 1965

7

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning för
nästa budgetår en minskning av anslagen till den statliga och kommunala
väghållningen med sammanlagt 36,1 milj. kr. Minskningen är en följd av
övergången till kalenderårsberäkning av vägunderhållsanslaget fr. o. m.
innevarande budgetår. Medelsförbrukningen under detta anslag kalenderåret
1965 uppskattade jag i 1964 års statsverksproposition (bil. 8, s. 481
till ca 470 milj. kr. (Under hänsynstagande härtill innebär väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
äskande för nästa budgetår en ökning med 188,9 milj.
kr. För det statliga vägunderhållet beräknar styrelsen en ökning av medelsbehovet
med 50 milj. kr. till 520 milj. kr. I fråga om den statliga vägbyggnadsverksamheten
föreslår styrelsen en ökning med 60 milj. kr. till 620
milj. kr. Bidraget till det kommunala vägunderhållet bör enligt styrelsen
ökas med 3 milj. kr. till 79 milj. kr. Beträffande det kommunala vägbyggandet
föreslås en ökning med 60 milj. kr. till 290 milj. kr. Till den enskilda
väghållningen äskas 25 milj. kr. till byggandet, en ökning med 7,4 milj. kr.,
och 41 milj. kr. till underhållet eller 8,5 milj. kr. mer än för innevarande
budgetår.

Departementschefen övergår därefter till frågan om den kollektiva närtrafiken
i storstockholmsområdet och anför följande.

I överensstämmelse med vad jag anförde i prop. 1963: 191 angående riktlinjer
för den statliga trafikpolitiken in. in. (s. 115—117) förordnade Kungl.
Maj :t den 19 december 1963 numera generaldirektören N. J. Hörjel att vara
statlig förhandlings- och utredningsman för den kollektiva närtrafikens
ordnande i storstockholmsområdet.

Förhandlings- och utredningsmannen har med biträde av särskilt tillkallade
experter bedrivit ett omfattande utredningsarbete och fört förhandlingar
med företrädare för Stockholms stad och Stockholms läns landsting.
Arbetet har resulterat i en preliminär principöverenskommelse den 17 december
1964 mellan stadens och landstingets företrädare om samordning,
utbyggnad och drift av det kollektiva trafiksystemet i Storstockholm in. in.
överenskommelsen bär i de delar, som berör statens järnvägar, godkänts
av järnvägsstyrelsen. Principöverenskommelsen har träffats under förutsättning
att statsbidrag utgår med 95 % av kostnaderna för s. k. underbyggnad
för de i överenskommelsen angivna tunnelbanorna, inberäknat kostnader
för marklösen. I huvudsak innebär överenskommelsen följande.

Staden och landstinget skall genom ett kommunalförbund samarbeta i
fråga om utbyggnad och drift av det kollektiva trafiksystemet inom Storstockholm
i syfte alt erbjuda invånarna eu god trafikservice samt gemensam!
verka för en god trafikservice jämväl åt invånarna inom de delar
av landstingsområdet som inte ingår i storstockholmsområdet. Aktiebolaget
Stockholms spårvägar skall ombildas och förvärvas av kommunalförbundet.
Bolaget, som efter ombildningen skall benämnas Aktiebolaget Storstockholms
lokaltrafik (SB), skall bedriva lunnelbanctrafik samt ombesörja den busstrafik
och de trafikuppgifter i övrigt som nu handhas av spårvägsbolaget.
Vad beträffar den busstrafik, som nu bcdrives av SJ inom Storstockholm
och den järnvägs- och busstrafik inom området, som f. n. bedrives av kommunala
och enskilda trafikföretag, skall förhandlingar upptas i syfte att till
SL överföra denna trafik i erforderlig omfattning. Vidare förutsättes att
avtal skall träffas med SJ om att SJ och dess dotterföretag skall på sina
järnvägslinjer och på de busslinjer, som fortsättningsvis skall tillhöra
nämnda företags linjenät. bedriva viss lokaltrafik för SL:s räkning. 1 an -

8

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

slutning därtill förutsattes en upprustning ske genom SJ:s försorg av
lokaltrafiken på de normalspåriga järnvägslinjerna innefattande bl. a. pendeltrafik
med moderna motorvagnsenheter på sträckan Märsta—Södertälje
från våren 1968 och på sträckan Kungsängen—Västerhaninge från våren
1970. SJ:s centralförvaltning har uppskattat kostnaderna för upprustningen
av SJ:s lokaltrafik fram t. o. in. år 1975 till sammanlagt högst 400 milj. kr.
exklusive räntor under byggnads- och anskaffningstiden. Intäkterna av den
lokaltrafik, som SJ bedriver för SL:s räkning, skall tillkomma SL, som i gengäld
skall till SJ lämna ersättning för drift- och kapitaltjänstkostnader för
nämnda trafik enligt vissa i överenskommelsen angivna grunder.

Enligt överenskommelsen skall tunnelbanorna byggas ut till att omfatta
tre system. Sålunda kompletteras tunnelbanesystem 2 med en ny
bana som från station Östermalmstorg går via Frescati genom Solna,
Stocksund och Danderyd till Täby. Vidare kompletteras detta tunnelbanesystem
med eu bansträcka från Vårberg till Botkyrka. Det tredje tunnelbanesystemet
avses i en första etapp byggas från stadens centrum genom
Kungsholmen, Solna och Sundbyberg till Järvafältet. I ett senare skede förutsättes
en utbyggnad från stadens centrum till sydöstra Södermalm och
därifrån med en bana till Nacka och en till station Isstadion. Som riktpunkt
för planering och byggande skall enligt avtalet gälla att tunnelbanorna till
Järvafältet, Täby och Botkyrka skall vara färdiga före 1975 samt banan till
Nacka och den nämnda bandelen till station Isstadion under senare hälften
av 1970-talet.

För den kollektiva trafiken inom Storstockholm skall enligt överenskommelsen
införas enhetliga regler för övergång mellan olika linjer och
trafikinedel samt successivt genomföras en samordning av taxesystemet.

Det kommunalförbund staden och landstinget avser att bilda skall enligt
överenskommelsen bl. a. ansvara för den översiktliga planeringen av den
fortsatta utbyggnaden av det kollektiva trafiksystemet, svara för den angivna
utbyggnaden av tunnelbanesystemet, genom SL i administrativt och ekonomiskt
hänseende svara för all kollektiv lokaltrafik inom området, bestämma
riktpunkterna i fråga om trafikstandard, riktlinjer i fråga om taxesystem
och taxenivå samt täcka eventuella förluster i SL:s verksamhet genom särskilda
tillskott.

Staden och landstinget skall vardera utse hälften av ledamöterna i kommunalförbundets
fullmäktige.

I fråga om kostnaderna för utbyggnaden av tunnelbanesystemet anges
bl. a. att kommunalförbundet — med det av parterna förutsatta statsbidraget
— skall ombesörja och bekosta för tunnelbanorna erforderliga underbyggnader
med vad därtill hör jämte byggnadstekniska råkonstruktioner
för trappnedgångar m. m. SL skall ombesörja och bekosta spåröverbyggnad
in. in. liksom övriga anordningar för trafiken, trafikanterna och SL:s
personal.

Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet skall i den mån de
ej täcks på annat sätt bestridas genom bidrag av staden och landstinget.
Fördelningen skall ske i förhållande till antalet skattekronor. Under en
övergångstid — t. o. m. år 1971 — gäller särskilda bestämmelser i fråga
om fördelningen av kapitaltjänstkostnaderna.

De i överenskommelsen angivna riktlinjerna för samordning, utbyggnad
och drift av det kollektiva trafiksystemet skall tillämpas fr. o. m. år i967.
För erforderliga förberedelser och övergångsanordningar skall kommunal -

Statsutskottets utlåtande nr 0 år 1965

9

förbundet bildas redan under år 19G5. För att bli bindande skall överenskommelsen
ha godkänts av Stockholms stadsfullmäktige och Stockholms
läns landsting före den 15 april 1965.

Den sålunda föreliggande överenskommelsen mellan företrädare för
Stockholms stad och Stockholms läns landstingskommun skapar enligt min
mening en god grundval för lösning av den kollektiva närtrafikens problem
i storstockholmsregionen, överenskommelsen ansluter väl till den målsättning
jag i prop. 1963: 191 angav för den statliga förhandlings- och utredningsmannens
arbete, nämligen att uppnå en lösning som innebär en fullgod
trafikservice till lägsta samhällsekonomiska kostnad, i första hand genom
åtgärder för en samordning av investerings-, drift- och taxepolitiken för
närtrafiken inom området.

Den tidigare nämnda kostnaden för upprustning av lokaltrafiken på statens
järnvägar avser 400 milj. kr. i 1964 års kostnadsläge. Av beloppet har
200 milj. kr. beräknats för spåranläggningar, 165 milj. kr. för rullande materiel
och 35 milj. kr. för signal- och teleanläggningar samt diverse anläggningar.
Enligt min mening bör denna beräkning kunna läggas till grund för
ifrågavarande upprustning. För budgetåret 1955/66 beräknar jag medelsbehovet
till ca 10 milj. kr. avseende främst rullande materiel.

I fråga om den i överenskommelsen angivna förutsättningen rörande statsbidrag
till byggande av tunnelbanor vill jag anföra följande. Med den gemensamma
planering och samordning inom närtrafiken som uppnås genom utökad
tunnelbanetrafik och övriga i överenskommelsen angivna åtgärder kan
vägande skäl anföras för att staten bör aktivt stödja eu utbyggnad för kollektiv
närtrafik av detta slag. En kapacitetsjämförelse ger vid handen att därest
trafikförsörjningen i eu större tätortsregion — inom ramen för vad som
från stadsbyggnadsinässiga och andra synpunkter är praktiskt möjligt —
till övervägande del skall baseras på busstrafik och individuell biltrafik,
erforderliga investeringar för utbyggnad av väg- och gatunätet torde bli
avsevärt mer kostnadskrävande än de behöver bli vid tillgång till ett väl
utbyggt tunnelbanesystem. Detta motiverar enligt min mening att s. k. underbyggnad
för tunnelbanor i likhet med vad som gäller för vägar och gator
göres statsbidragsberättigad. Under villkor att den preliminära överenskommelsen
godkännes av vederbörande huvudmän och under de förut i övrigt
angivna förutsättningarna bör statsbidrag kunna utgå med 95 % av kostnader
för sådan underbyggnad inberäknat marklösen och medel härför
efter angelägenhetsprövning anvisas från anslagen till väg- och gatubyggande
fr. o. in. budgetåret 1965/66. I enlighet med hittills tillämpad terminologi
avses med tunnelbaneanläggnings underbyggnad i princip banvall intill
ballastens underkant eller intill underkanten på motsvarande anordning för
elastisk uppläggning jämte därtill hörande tunnlar, broar och viadukter.
.Tåg avser i enlighet härmed att senare föreslå Kung]. Maj :t att för riksdagen
framlägga förslag till de författningsbestämmelser, som föranledes av vad
jag föreslagit i det föregående.

Departementschefen redovisar därefter sina förslag till medelsanvisning
för den statliga, kommunala och enskilda väghållningen för budgetåret
1965/66 och anför därvid följande.

1 den inledande översikten har jag redogjort för landsvägstransporternas
utveckling. Mot bakgrund härav och med hänsyn till den beräknade fortgående
trafikutvecklingen bör ökade anslag ställas till förfogande för ut -

10

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

byggnaden av väg- och gatunätet. Därvid har jag i princip utgått ifrån att
de i den preliminära överenskommelsen rörande storstockholmstrafiken angivna
statsbidragen skall rymmas inom ramen för en eljest normal ökning
av gatu- och väganslagen till kommuner i storstockholmsregionen. Jag förordar
— bortsett från effekten av den tidigare nämnda övergången till
kalenderårsberäkning för anslaget till vägunderhållet — en ökning under
nästa budgetår av anslagen till den statliga, kommunala och enskilda väghållningen
med sammanlagt 120,4 milj. kr. Mina förslag innebär en fortsatt
kraftig upprustning på vägväsendets område.

I fråga om anslagsmedlens användning vill jag beträffande investeringssidan
framhålla följande.

Vägupprustningen på landsbygden bör alltjämt och i första hand koncentreras
till de delar av vägnätet som är av särskild betydelse för näringslivets
transporter. Fortsatt upprustning av europavägarna till den internationellt
eftersträvade standarden är likaledes av hög angelägenhetsgrad.
Planeringsarbetet för om- och nybyggnader av vägar och broar bör
alltjämt inriktas på att så långa sammanhängande transportsträckor som
möjligt med god bärighetsstandard erhålles. Viss försiktighet bör likväl
iakttagas när det gäller att enbart genom ökning av de löpande underhållskostnaderna
söka öka bärigheten.

Genom den fortgående trafikutvecklingen och urbaniseringen har trafikproblemen
i de större tätortsregionerna blivit större än tidigare. Under
senare år har investeringarna i städerna till stor del avsett byggande av
infarts- och genomfartsleder. Genom dessa åtgärder får ifrågavarande trafikleder
en väsentligt ökad kapacitet. Den snabba trafikutvecklingen medför
emellertid att köbildningar ofta icke kan undvikas vid de tider på dygnet
då högtrafik råder. Köbildningen sammanhänger också med de synnerligen
stora svårigheter som föreligger för trafiken inom städernas centrala delar.
Det utan tvekan effektivaste sättet att medverka till ett rationellt fungerande
trafiksystem i storstadsområden är enligt min mening att, efter
erforderlig regionplanering, bygga ut de kollektiva trafikmedlen. Målsättningen
bör härvid vara att skapa ett kollektivt trafiksystem, som har en
sådan attraktivitet att det i väsentligt större utsträckning än nu utgör ett
ur den enskildes synpunkt fördelaktigt alternativ till den privata biltrafiken.
Även för storstadsområdena bör det vara en given trafikpolitisk målsättning
att skapa en tillfredsställande trafikstandard till så låga samhällsekonomiska
kostnader som möjligt. Som jag tidigare anfört ansluter den
träffade preliminära överenskommelsen rörande trafiken i storstockholmsregionen
väl till den här angivna målsättningen.

Vägbyggandet såväl på landsbygden som i städerna bör ske under särskilt
hänsynstagande till trafiksäkerhetens krav. Genom de undersökningar
och inventeringar som företagits och fortlöpande utföres, bl. a. i fråga om
trafikolyckornas orsaker och lokaliseringen av dessa olyckor, finnes ett
konkret underlag för sådana vägtekniska förbättringar, som direkt kan
öka trafiksäkerheten.

I fråga om det enskilda vägbyggandet bör en uppräkning av anslaget
ske med hänsyn till de anmälda bidragsbehoven. I detta sammanhang vill
jag också ta upp till behandling ett spörsmål om utvidgning av den kategori
enskilda vägar för vilka statsbidrag kan utgå. Chefen för jordbruksdepartementet
kommer senare vid behandlingen under nionde huvudtiteln
av anslaget till vägbyggnader å skogar i enskild ägo att framlägga förslag

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

11

rörande stödgivningen till skogsvägar. Förslaget innebär bl. a., att förhöjt
byggnadsbidrag skall kunna utgå till skogshuvudväg av särskild betydelse
ur fritidssynpunkt. Sådan betydelse bör skogshuvudväg kunna anses ha om
den kommer att utgöra tillfartsväg till naturområden som bör vara lätt tillgängliga
för rekreation och friluftsliv. Sådant naturområde kan vara trakten
kring en sjö, som är eu attraktiv badplats, eller ett område med särskilt lämplig
vintersportterräng. Särskild hänsyn bör tas till om området avsatts som
naturreservat med stöd av naturvårdslagen. Enligt kungörelsen den 19 december
1952 (nr 793) angående statsbidrag till enskild väghållning må byggnadsbidrag
utgå för sådan väg, som är av väsentlig betydelse såsom samfärdsled
för en bygds befolkning (byväg). Enskild väg av stor betydelse från
fritidssynpunkt kan således icke enligt hittills gällande bestämmelser erhålla
bidrag, därest den icke samtidigt utgör sådan byväg. Enligt min mening är
det angeläget, att möjligheter öppnas för att tillgodose det trafikbehov, som
föranledes av ett klart dokumenterat fritidsintresse. Det finns därför starka
skäl att staten i viss utsträckning lämnar bidrag till byggande av jämväl
andra enskilda vägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt än skogshuvudvägar.
Det föreliggande behovet av sådana vägar är dock inte närmare
utrett. Jag förordar därför, att bidragsgivningen får formen av eu försöksverksamhet
och att den lämpligen knyter an till bestämmelserna i kungörelsen
om statsbidrag till enskild väghållning. Vid den utredning i byggnadsärende,
varom länsstyrelse enligt kungörelsen regelmässigt har att föranstalta,
bör i här förevarande fali erforderligt samråd ske med statens
naturvårdsnämnd. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare
bestämmelser om försöksverksamheten.

Utförda undersökningar rörande vägnätets tillstånd från vägunderhållssynpunkt
visar, att betydande insatser erfordras i fråga om såväl egentligt
som förstärkt vägunderhåll för alt hålla vägnätet i ett tillfredsställande
skick. Genom den allt intensivare trafiken ökar förslitningen på vägnätet,
varigenom mera omfattande åtgärder än tidigare måste utföras. Jag anser
därför, att anslaget till vägunderhållet bör ytterligare ökas. I detta sammanhang
vill jag även erinra om den under föregående år genomförda
omläggningen till kalenderårsberäkning av vägunderhållsanslaget, vilken
medfört ökade möjligheter för styrelsen att rationellt utnyttja de medel, som
anvisas för verksamheten inom vägunderhållet. 1 sammanhanget vill jag
också framhålla, att under de senaste åren förstärkningsarbeten av betydande
omfattning utförts som beredskapsarbeten.

För gatuunderhållet i städerna föreslår jag eu anslagsuppräkning med
hänsyn främst till utökningen av det bidragsberättigade väg- och gatunätet.

Anslaget till det enskilda vägunderhållet bör ökas på grund av ökningen
av det vägnät som åtnjuter statsbidrag samt de fr. o. m. budgetåret 1963/64
vidgade bidragsmöjligheterna.

Under hänvisning till det anförda förordar jag, att den totala ökningen
av 120,4 milj. kr. för den statliga, kommunala och enskilda väghållningen
fördelas med 20 milj. kr. på det statliga vägunderhållet, 50 milj. kr. på
det ordinarie statliga vägbyggandet, 3 milj. kr. på det kommunala gatuunderhållet
och 40 milj. kr. på det kommunala gatubyggandet samt med
5 milj. kr. på det enskilda vägunderhållet och 2,4 milj. kr. på det enskilda
vägbyggandet.

Av de ordinarie anslagsmedlen har fr. o. in. budgetåret 1962/63 till vissa
län avsatts vägbyggnads- och vägunderhållsmedel att användas under sär -

12

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1965

skilt beaktande av arbetsmarknadspolitiska synpunkter. Sedan budgetåret
1983/64 har dessa medel tilldelats Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Genom att
tilldelningen av dessa medel har förbundits med föreskrifter av nämnda
innebörd har ytterst angelägna arbeten kunnat inordnas i den ordinarie
väghållningsverksainheten under beaktande av såväl arbetsmarknadsmässiga
som vägpolitiska önskemål. Någon ändring i denna medelsdisposition
synes icke böra ske under budgetåret 1965/66. Jag föreslår därför, att de
förenämnda länen tilldelas 40 milj. kr. av vägbyggnadsanslagen och 20
milj. kr. av vägunderhållsanslagct. Sistnämnda belopp bör användas till
sådana förstärkningsarbeten, som erfordras för att möjliggöra oljegrusning
eller s. k. enkel beläggning. Vid dispositionen av ifrågavarande anslagsbelopp
bör, liksom tidigare, arbetsmarknadspolitiska synpunkter beaktas
i fråga om val av projekt ur flerårsplanerna, deras lokalisering, igångsättning,
anställning av arbetskraft m. in.

Vägbyggnadsförctagen på landsbygden utföres dels i väg- och vattenbyggnadsverkets
regi, dels som entreprenadarbeten. Kostnaderna för företag
utförda i egen regi har under åren 1961—1963 uppgått till resp. 136, 153
och 170 milj. kr. Dessa belopp utgör resp. 40, 44 och 42 % av de ordinarie
statliga väginvesteringarna under förenämnda år, exklusive projekteringsoch
marklösenkostnader. Samtidigt har den i egen regi sysselsatta arbetsstyrkan
minskat på grund av den fortgående rationaliseringen. I skrivelse
den 6 december 1963 har Svenska vägarbetareförbundet framfört vissa synpunkter
på frågan om avvägningen mellan egenregi- och entreprenadverksamhet.
Enligt min mening måste vägbyggnadsverksamheten utövas på
sådant sätt, att en fortlöpande kostnadskontroll kan upprätthållas såväl
i arbeten i egen regi som i entreprenadarbeten. Härför erfordras en riktigt
kostnadsredovisad verksamhet i egen regi av icke alltför begränsad omfattning
avseende olika slag av vägbyggnadsföretag. Det ankommer på styrelsen
att fortlöpande ägna frågan om verksamheten i egen regi uppmärksamhet
och att ge denna verksamhet sådan omfattning, som erfordras för
en effektiv kostnadskontroll.

I fråga om väg- och gatubyggandet i städerna har under senare år eu
viss koncentration skett till storstadsområdena. 1 såväl Stockholm som
Göteborg pågår eller planeras flera storföretag. Utbyggnaden av Essingeleden
och Tegelbacken i Stockholm samt Tingstadsleden och Älvsborgsleden
i Göteborg pågår. De sammanlagda kostnaderna för dessa företag kan
beräknas till storleksordningen 700 milj. kr., varav på Essingeleden och
Tingstadsleden belöper mer än 500 milj. kr. Med den av mig i det föregående
förordade medelsanvisningen för väg- och gatubyggandet i städerna
kan de nämnda trafikledsbyggena fullföljas planenligt.

De nedlagda kostnaderna för beredskapsarbeten uppgick under år 1963
till sammanlagt 263 milj. kr. Härav har 181 milj. kr. eller 69 % kommit
norrlandslänen till godo. Omfattningen av beredskapsarbetena i norrlandslänen
under senare år har beaktats vid uppgörandet av flerårsplanerna för
perioden 1964—1968 genom alt länen i södra och mellersta Sverige tillförts
en ökad andel av totalbeloppen i planerna i jämförelse med närmast föregående
period. Vidare har arbetskraft, som tillfälligt behövt beredas sysselsättning
genom arbetsmarknadsmyndigheternas försorg, använts i beredskapsarbeten
i södra och mellersta Sverige. För innevarande budgetår har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen planerat sådana arbeten för ca 70 milj. kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

13

vid vilka 900 man från områden med relativt liög arbetslöshet beräknas
få sysselsättning.

1 detta sammanhang vill jag även anmäla ett anslagsspörsmål avseende
viss hälsoundersökning. I skrivelse den 30 oktober 1963 hemställde vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen att få utföra en teknisk-medicinsk undersökning
avseende risker för ohälsa hos personal, sysselsatt vid väg- och vattenbyggnadsverkets
kross- och sorterverk. Kungl. Maj :t har genom beslut den
9 september 1964 medgivit, att styrelsen må utföra ifrågavarande undersökning
samt för bestridande av kostnaderna härför taga i anspråk högst
70 000 kr. av reservationsanslaget till vägunderhållet.

Sammanfattningsvis föreslår jag, att till det statliga vägunderhållet anvisas
490 milj. kr., vilket innebär en ökning med 20 milj. kr. i förhållande
till det för kalenderåret 1965 avsedda beloppet. Jämfört med det för innevarande
budgetår anvisade anslaget, som avser tiden 1/7 1964—31/12 1965,
är detta en minskning med 205 milj. kr.

Jag förordar vidare, att anslag till statliga ordinarie väginvesteringar
äskas hos riksdagen med sammanlagt 610 milj. kr.

Det bör få ingå i Kungl. Maj :ts befogenheter på samma sätt som gäller
för innevarande budgetår att i den mån arbetsmarknadsläget så medgiver
eller påkallar bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att utöka byggnadsverksamheten
utöver angivna medelsomslutning om 610 milj. kr. genom
att under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp av de
medel på de kalenderårsberäknade anslagen, som är anvisade för den ordinarie
verksamheten under andra halvåret 1966. Kungl. Maj:t bör även ha
befogenhet att minska byggnadsverksamheten om detta erfordras ur arbetsmarknadssynpunkt.

I fråga om bidragsanslagen till den kommunala väghållningen tillstyrker
jag väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om ett anslag av 79 milj. kr.
till bidrag till underhåll av vägar och gator. För det kommunala väg- och
gatubyggandet tillstyrker jag en arbetsomslutning under år 1966, som motsvarar
270 milj. kr. i statsbidrag. Anslaget till bidrag till byggande av vägar
och gator torde böra tagas upp med detta belopp.

Vad slutligen beträffar bidragsanslagen till enskild väghållning förordar
jag, att till bidrag till underhåll av enskilda vägar anvisas 37,5 milj. kr.
Anslaget till bidrag till byggande av enskilda vägar torde böra uppföras
med 20 milj. kr. Totalt äskas alltså för bidrag till enskild väghållning 57,5
milj. kr.

För administrativa och diverse ändamål beräknar jag under andra anslag
under sjätte huvudtiteln sammanlagt 196,8 milj. kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen. Under åttonde, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna
föreslås därjämte att 455,5 milj. kr. skall avräknas mot dessa medel.
Totalt skulle alltså för de till administration m. in. hänförliga ändamålen
652,3 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen, vilket i förhållande
till innevarande budgetår innebär en ökning med 274,4 milj. kr.

Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp, som
avses skola täckas av automobilskattemedlen, för budgetåret 1965/66 uppgå
lill sammanlagt (490 + 610 + 71) + 270 + 57,5 + 652,3) 2 158,7 milj. kr. eller
exakt angivet 2 158 734 400 kr., vilket innebär eu ökning i förhållande till
motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsbclopp
med omkring 128,7 milj. kr.

Chefen för finansdepartementet har beräknat inkomsterna på automo -

14

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

bilskattemedlens specialbudget (inkl. trafikomläggningsskatt) för budgetåret
1965/66 till sammanlagt 2 222 milj. kr.

Av sistnämnda belopp skulle alltså 2 159 milj. kr. disponeras för att täcka
anslag på driftbudgeten medan ca 63 milj. kr. torde få tillföras budgetutjämningsfonden
och där redovisas under särskild titel.

Till Vägunderhållet (punkt B 7. s. 49 och 50) beräknas ett reservationsanslag
av 490 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

I fråga om Byggande av vägar och broar föreslås (punkterna B 8—11,
s. 50—52) reservationsanslag av sammanlagt 610 milj. kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

I följande sammanställning redovisas bl. a. till förenämnda ändamål för
innevarande budgetår anvisade och för nästa budgetår äskade medel.

Anslag

Netto-

Reserva-

Anslag

Styrelsens Departe-

1963/64

utgift

tion vid

1964/65

förslag

ments-

1963/64

budget-

1965/66

chefens

årets

förslag

utgång

1965/66

miljoner kronor

8.

Byggande av riksvägar

275,0

255,9

198,9

295,0

350,0

340,0

9.

Byggande av länsvägar

202,0

173,4

116,0

210,0

218,0

214,0

10.

Byggande av ödebygds-

vägar................

5,0

8,4

8,6

11,0

12,0

12,0

11.

Byggande av storbroar

18,0

26,6

12,4

44,0

40,0

44,0

500,0

464,3

335,9

560,0

620,0

610,0

Departementschefen har beträffande anslagen till byggande av vägar och
broar anfört följande.

Medelsförbrukningen för den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten
under år 1963 uppgick till 433,7 milj. kr. För år 1964 har
fastställts en medelsförbrukningsram av 500 milj. kr.

För väg- och vattenbyggnadsverkets vägbyggnadsverksamhet under år
1965 har riksdagen i enlighet med förslag i 1964 års statsverksproposition
angivit en ram av 560 milj. kr.

Den vid ingången av år 1965 disponibla medelsbchållningen under förevarande
anslag kan beräknas till 585,6 milj. kr. Den marginal om 25,6 milj.
kr., som således skulle föreligga mellan de tillgängliga medlen och ramen
för år 1965, kan komma att visa sig så liten eller så fördelad att vissa administrativa
svårigheter kan uppstå att nå den tänkta medelsomslutningen av
560 milj. kr. Kungl. Maj :t bör på samma sätt som gällt för år 1964 i mån
av behov — för att uppnå den sammanlagda medelsförbrukningsramen —
bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att för verksamheten under
år 1965 i förväg taga i anspråk medel från väganslagen för budgetåret
1965/66.

För den ordinarie statliga vägbyggnadsverksamheten under år 1966 har
jag under den allmänna översikten över beräkningen av väganslagen förordat
anslag om sammanlagt 610 milj. kr. Härav bör ett lämpligt avvägt belopp
reserveras för vägbyggnadsarbeten i samband med järnvägsnedläggningar
och för speciella vägbyggnadsändamål av olika slag.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

15

Medelsförbrukningen under anslagen till byggande av riksvägar och byggande
av länsvägar kan med hänsyn till föreliggande reservationsmedelsbehållningar
tillgodoses i avsedd omfattning även med en viss reducering
av anslagen i förhållande till styrelsens äskanden. Under anslaget till byggande
av storbroar däremot kan förbrukningen beräknas bli större än som
kunde förutses vid tidpunkten för avgivandet av styrelsens anslagsframställning.
Jag har därför berett styrelsen tillfälle att under hand ange den
fördelning av anslagsmedlen, som styrelsen vid den av mig förordade totala
medelsförbrukningen anser mest lämplig. Styrelsen har därvid föreslagit
följande fördelning, nämligen 340 milj. kr. eller 56 % på anslaget till byggande
av riksvägar, 214 milj. kr. eller 35 % på anslaget till byggande av
länsvägar, 12 milj. kr. eller 2 % på anslaget till byggande av ödebygdsvägar
samt 44 milj. kr. eller 7 % på anslaget till byggande av storbroar. Jag finner
den av styrelsen föreslagna anslagsfördelningen böra godtagas.

Beträffande Bidrag till underhåll av vägar och gator föreslås (punkt B 12.,
s. 52 och 53) ett förslagsanslag av 79 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till Bidrag till byggande av vägar och gator föreslås (punkt B 13., s. 53
och 54) ett reservationsanslag av 270 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Departementschefen anför, under hänvisning till sin anmälan i den allmänna
översikten över beräkningen av väganslagen, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
bör givas rätt att för år 1966 ställa i utsikt statsbidrag intill
ett belopp av 270 milj. kr. Detta innebär en höjning med 40 milj. kr. i förhållande
till den beräknade omslutningen för år 1965. För budgetåret 1965/66
torde böra anvisas ett anslagsbelopp, som motsvarar ett bidragsbehov av
270 milj. kr.

Beträffande Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. förordas (punkt
B 14., s. 54—56) ett reservationsanslag av 37,5 milj. kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen, vilket innebär en uppräkning av innevarande budgetårs
anslag med 5 milj. kr. Vidare föreslås medgivande att under budgetåret
1965/66 bevilja statlig lånegaranti för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner
för vissa enskilda vägar till ett totalbelopp av 100 000 kr.

I fråga om Bidrag till byggande av enskilda vägar föreslås (punkt B 15.,
s. 56 och 57) ett reservationsanslag av 20 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Departementschefen anför att med hänsyn till de ökade anspråken på bidrag
från förevarande anslag en höjning av anslaget bör ske. Vidare erinrar
departementschefen om att han under den allmänna översikten över beräkningen
av väganslagen förordat en viss försöksvis utvidgning av bidragsområdet
för den enskilda väghållningen. Därest riksdagen icke finner anledning
till erinran mot de av styrelsen föreslagna ändringarna i gällande före -

16

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

skrifter om uppdelning av statsbidraget i vissa fall för två eller tre år avser
departementschefen att senare föreslå Kungl. Maj :t att meddela beslut i
överensstämmelse med styrelsens förslag. Den sammanlagda ökningen av
medelsbehovet under anslaget uppskattas till 2,4 milj. kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sundin m. fl. (I: 447) och den andra inom andra kammaren av herr
Hedlund m. fl. (II: 535), i vilka hemställts

I. att riksdagen vid sin behandling

a) av Vägunderhållet under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1965/66
måtte anvisa ett reservationsanslag av 520 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

b) av Byggande av riksvägar under sjätte huvudtiteln för budgetåret
1965/66 måtte anvisa ett reservationsanslag av 350 milj. kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen,

c) av Byggande av länsvägar under sjätte huvudtiteln för budgetåret
1965/66 måtte anvisa ett reservationsanslag av 218 milj. kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen,

d) av Byggande av storbroar under sjätte huvudtiteln för budgetåret
1965/66 måtte anvisa ett reservationsanslag av 40 milj. kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen,

e) av Bidrag till byggande av vägar och gator under sjätte huvudtiteln för
budgetåret 1965/66 måtte anvisa ett reservationsanslag av 285 milj. kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen,

f) av Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. under sjätte huvudtiteln
för budgetåret 1965/66 måtte anvisa ett reservationsanslag av 41 milj.
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, samt

g) av Bidrag till byggande av enskilda vägar under sjätte huvudtiteln för
budgetåret 1965/66 måtte anvisa ett reservationsanslag av 25 milj. kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om närmare
preciseringar, när det gäller disponerande av automobilskattemedel för bidrag
till byggande av tunnelbanor, på i motionerna anförda grunder;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sveningsson (I: 449) och den andra inom andra kammaren av herr
Bengtson i Solna m. fl. (11:530), i vilka hemställts att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj :t dels hemställa om en allsidig utredning på sätt
i motionerna närmare angives om vägväsendets framtida finansiering med
särskild hänsyn till starkt kapitalkrävande anläggningar, såsom motorvägar,
tunnelbanor och storbroar, dels ock giva Kungl. Maj :t till känna vad
i motionerna framhållits rörande godkännande av den träffade principöverenskommelsen
rörande det kollektiva trafiksystemet i Storstockholm;

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

17

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ferdinand Nilsson m. fl. (I: 30) och den andra inom andra kammaren
av herrar Larsson i Luttra och Persson i Heden (II: 38), i vilka hemställts
att riksdagen ville uttala att bidrag av automobilskattemedel icke skall utgå
för storstadsregionernas tunnelbanebyggen samt att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställer om ny prövning av förslaget om bidrag av andra
statsmedel för sådana uppgifter;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Skärman och Åkerlund (I: 1S9) och den andra inom andra kammaren
av herrar Jönsson i Ingemarsgården och Bohman (II: 251), i vilka hemställts
att riksdagen, med avslag på Kungl. Maj :ts yrkande om godkännande
av förordade grunder för statsbidrag till byggande av tunnelbanor, måtte

1 skrivelse till Kungl. Maj:t dels hemställa om en allsidig utredning på sätt i
motionerna närmare angives om vägväsendets framtida finansiering, dels
ock giva Kungl. Maj :t till känna vad i motionerna framhållits rörande godkännande
av den träffade principöverenskommelsen rörande det kollektiva
trafiksystemet i Storstockholm;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lars Larsson m. fl. (I: 438) och den andra inom andra kammaren av
herr Johansson i Norrköping m. fl. (II: 537), i vilka hemställts att riksdagen
måtte besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en utredning
av de i motionerna berörda frågorna angående samordning av lokaltrafiken
ute i landet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Johan Olsson och Svanström (I: 32) och den andra inom andra
kammaren av herr Eriksson i Bäckmora m. fl. (11:37), i vilka hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära en länsvis utförd
inventering över sådana vägar som i avvaktan på en framtida ombyggnad
redan nu bör bli föremål för en enklare upprustning för undanröjande av
de värsta trafikfällorna och därigenom förebygga uppenbara olycksrisker,
samt att erforderliga medel härtill ställes till vägförvaltningarnas förfogande; dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Wikberg och Erik Olsson (I: 190) och den andra inom andra
kammaren av herr Larsson i Nordcrön m. fl. (11:252), i vilka hemställts
att riksdagen vid behandlingen av kommunikationshuvudtiteln, punkt B 7,
Vägunderhållet, måtte hesluta en uppräkning av Kungl. Maj:ts förslag med
1,5 milj. kr., att disponeras för ett forcerat vägunderhåll inom Jämtlands
län i enlighet med vad i motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Risberg in. fl. (I: 188) och den andra inom andra kammaren av herr
Carlshamre in. fl. (11:249), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till

2 —Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 saml. Nr 6

18

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

Kungi. Maj :t måtte hemställa att frågan om motorvägarnas mittskiljeremsor
måtte göras till föremål för en skyndsam utredning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Åkerlund (I: 293) och den andra inom andra kammaren av herr Wennerfors
(11:354), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte giva till känna vad i motionerna anförts rörande sanitära anordningar
vid parkeringsplatser;

dels en inom andra kammaren av herrar Franzén i Träkumla och Gustafsson
i Stenkyrka väckt motion (II: 531), vari hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om skyndsam utredning och förslag
rörande särskilt fraktlindringsbidrag, att avräknas mot bilskattemedlen,
för transport av motorfordon på reguljär båtlinje mellan Gotland och
fastlandet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ferdinand Nilsson m. fl. (I: 85) och den andra inom andra kammaren
av herr Svensson i Vä m. fl. (II: 112), i vilka föreslagits att till Bidrag till
underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1965/66 anvisas ett reservationsanslag
av 41 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedel; att
till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1965/66 anvisas ett
reservationsanslag av 25 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedel;
samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa, att vid utarbetande
av nya planer för vägväsendets upprustning beaktas, att den förbättrade
vägstandard, som motorismens utveckling erfordrar och av denna
betalas, måtte komma även de enskilda vägarna till del genom väsentligen
ökade bidrag för upprustning och underhåll av mera trafikerade genomfartsvägar,
eventuellt genom sådana vägars intagande till allmänt underhåll
i betydligt ökad omfattning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Ahlsten och Georg Pettersson (I: 46) och den andra inom andra
kammaren av herr Franzén i Träkumla m. fl. (11:57), i vilka hemställts
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att
skyndsam utredning vidtages syftande till att det nuvarande enskilda vägunderhållet
m. m. samordnas med den statliga vägförvaltningen;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Hamrin i Kalmar och Jönsson
i Ingemarsgården väckt motion (11:80), vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedel.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna II: 535, II: 530, I: 30, II: 251, II: 537, II: 37,
II: 252, I: 188, I: 293, II: 531, I: 85,1: 46 och II: 80.

Utskottet. I sina petita för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
lämnat en översikt över de senaste årens utvecklingstendenser inom

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196i>

19

näringsliv och befolkning samt beräknade förändringar under de närmaste
tio å femton åren. Styrelsen, som i anslutning härtill berört de konsekvenser
för vägplanering och vägupprustning dessa förändringar kan antagas
medföra, har vidare redogjort för vägnätets tillstånd och upprustningsbehov
samt flerårs- och fördelningsplanernas omfattning och inriktning. Mot
bakgrund härav och efter att ha erinrat om att de investeringsbelopp styrelsen
tidigare ansett erforderliga för den ordinarie vägbyggnadsverksamheten
under budgetåren 1963/64—1965/66 angivits till resp. 500, 560 och
620 milj. kr., har styrelsen för nästa budgetår hemställt om en medelsanvisning
för ändamålet om 620 milj. kr.

Departementschefen redogör inledningsvis för det faktiska utfallet av statens
utgifter för väg- och gatubyggandet under åren 1958—1963 samt de
beräknade utgifterna under åren 1964 och 1965 — allt i förhållande till vägplanens
förslag. Enligt denna redovisning uppgår i vad avser landsbygdens
vägar den beräknade merinvesteringen t. o. in. 1965 i förhållande till vägplanen
till eu 475 milj. kr., medan för städernas del investeringarna beräknas
underskrida de i vägplanen förutsatta med totalt ca 180 milj. kr. Vid jämförelsen
måste emellertid beaktas att väghållningen beträffande ca 1 100 km
av städernas vägar och gator övertagits av kronan fr. o. m. den 1 januari
1961, varför den angivna eftersläpningen bör reduceras med ett belopp
som motsvarar de i detta vägnät gjorda investeringarna.

För nästa budgetår bör enligt departementschefen anslagen till de ordinarie
statliga väginvesteringarna upptagas med 610 milj. kr. Det förutsättes
vidare få ankomma på Kungl. Maj :t att därest arbetsmarknadsläget
så medgiver eller påkallar bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att
utöka byggnadsverksamheten utöver angivna medelsomslutning av 610 milj.
kr. genom att under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp
av de medel på de kalenderårsberäknade anslagen, som är anvisade för den
ordinarie verksamheten under andra halvåret 1966.

Anslaget till det statliga vägunderhållet upptages med 490 milj. kr. Till
den kommunala väghållningen förordas 270 milj. kr. för byggande av vägar
och gator samt 79 milj. kr. till underhåll av vägar och gator. Anslagen för
enskild väghållning upptages med sammanlagt 57,5 milj. kr.

Kungl. Maj :ts sålunda framlagda förslag i fråga om den statliga, kommunala
och enskilda väghållningen innebär eu total anslagshöjning för
nästa budgetår om 120,4 milj. kr., fördelad med 20 milj. kr. på det statliga
vägunderhållet, 50 milj. kr. på det ordinarie statliga vägbyggandet, 3 milj.
kr. på det kommunala gatuunderhållet och 40 milj. kr. på det kommunala
gatubyggandet samt med 5 milj. kr. på det enskilda vägunderhållet och 2,4
milj. kr. på det enskilda vägbyggandet.

För administrativa och diverse ändamål äskas — inklusive vissa anslag
under åttonde, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna — sammanlagt 652,3
milj. kr. Det totalbelopp, som avses skola täckas av automobilskattemedlen,

20

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1065

skulle enligt beräkningarna därmed uppgå till sammanlagt (490 + 610 +
79 + 270 + 57,5 + 652,3) 2 158,7 milj. kr. I förhållande till motsvarande på
riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslag innebär detta eu ökning
med ca 128,7 milj. kr. Då inkomsterna (inklusive trafikomläggningsskatten)
av automobilskattemedlen beräknas till 2 222 milj. kr., skulle således
det under budgetutjämningsfonden redovisade överskottet på vägväsendets
specialbudget, vilket per den 30 juni 1964 uppgick till ca 828 milj.
kr., komma att under budgetåret uppgå till ca 63 milj. kr.

Utskottet har vid sin prövning av förevarande anslagsfrågor funnit medelsanvisningen
till Vägunderhållet i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
böra upptagas med 490 milj. kr., vilket innebär en ökning med 20 milj. kr.
i förhållande till det för kalenderåret 1965 avsedda beloppet. Det i motionerna
1: 447 och II: 535 framförda yrkandet om en uppräkning av anslaget
till 520 milj. kr. avstyrkes följaktligen. Ej heller kan utskottet tillstyrka att
— på sätt i motionerna I: 190 och II: 252 föreslagits — en uppräkning sker
med 1,5 milj. kr., att i sin helhet disponeras för ett forcerat vägunderhåll i
Jämtlands län.

Vidkommande anslagen till den ordinarie vägbyggnadsverksamheten har
utskottet ävenledes — med hänsyn till de ökningar beräkningarna innebär
och med beaktande jämväl av övriga av departementschefen anförda skäl —
funnit sig kunna godtaga Kungl. Maj :ts förslag om en total medelsanvisning
om 610 milj. kr. samt den fördelning på olika anslagsändamål som därvid
förordats. Utskottet avstyrker således de yrkanden om en högre medelsanvisning
och ändrad fördelning, som framförts i motionerna 1: 447 och
11:535.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört har
inte givit utskottet anledning till erinran. Utskottet vill sålunda icke heller
motsätta sig att, på sätt Kungl. Maj :t förordat, 40 milj. kr. av vägbyggnadsanslagen
och 20 milj. kr. av vägunderhållsanslaget disponeras för särskilda
arbeten inom Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län. Vid dispositionen av dessa anslagsmedel
skall, liksom tidigare, arbetsmarknadspolitiska synpunkter beaktas
i fråga om val av projekt ur flerårsplanerna, deras lokalisering, igångsättning,
anställning av arbetskraft m. m.

Anslaget till bidrag till underhåll av städernas vägar och gator bör i enlighet
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens av departementschefen tillstyrkta
förslag upptagas med 79 milj. kr.

Även anslaget till bidrag till byggande av vägar och gator bör enligt utskottets
mening upptagas med av Kungl. Maj :t beräknat belopp, dvs. 270
milj. kr. Den i motionerna 1:447 och 11:535 föreslagna uppräkningen till
285 milj. kr. avstyrkes därför.

Beträffande bidragsanslagen till enskilda vägar får utskottet anföra följande.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1905

21

Vid bedömningen av de med denna bidragsgivning sammanhängande frågorna
måste, såsom utskottet tidigare framhållit, hänsyn tagas till det enskilda
vägnätets betydelse för näringslivet och kommunikationerna i allmänhet.
Det är sålunda av intresse både för det allmänna och för väghållar11a
själva att de enskilda vägarna utbyggs och underhålls på ett rationellt
och ändamålsenligt sätt. Av samma skäl och med beaktande jämväl av kostnaderna
för denna väghållning framstår en insats från statens sida som
välmotiverad.

Avsevärda förbättringar i bidragsgivningen har dock nyligen genomförts.
Vid 1963 års riksdag beslutades således bl. a. en femprocentig höjning av
underhållsbidragen och eu tioprocentig höjning av byggnadsbidragen. Vissa
undersökningar pågår dessutom i syfte att åstadkomma ytterligare förbättringar
av bidragssystemet. Med hänsyn bl. a. till angivna förhållanden har
utskottet funnit sig böra godtaga Kungl. Maj:ts anslagsberäkningar — innebärande
att till bidrag till underhåll och byggande av enskilda vägar anvisas
resp. 37,5 och 20 milj. kr. — dvs. en ökning i förhållande till innevarande
budgetår med sammanlagt 7,4 milj. kr. Utskottet har icke funnit anledning
till erinran mot vad departementschefen därvid i övrigt anfört, vilket bl. a.
innebär att möjligheter öppnas för bidragsgivning avseende s. k. fritidsvägar.
Yrkandena i motionerna 1:447 och 11:535 samt 1:85 och II: 112 om
en höjning av förevarande anslag till 41 milj. kr. resp. 25 milj. kr. samt i
motionen 11:80 om en uppräkning av enbart anslaget till byggnadsbidrag
till 25 milj. kr. avstyrkes följaktligen.

I de båda likalydande motionerna 1:85 och II: 112 har även yrkats att
riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte hemställa, att vid utarbetandet av nya
planer för vägväsendets upprustning beaktas, att den förbättrade vägstandard,
som motorismens utveckling erfordrar och av denna betalas, måtte
komma även de enskilda vägarna till del genom väsentligt ökade bidrag för
upprustning och underhåll av mera trafikerade genomfartsvägar, eventuellt
genom sådana vägars intagande till underhåll i betydligt ökad omfattning.
Då enligt direktiven för vägplaneutredningen denna även har att i grova
drag söka att ange utbyggnadsbehoven för de statsbidragsberättigade enskilda
vägarna på landsbygden, kan utskottet ej finna det motiverat att från
riksdagens sida nu begära ytterligare utredning i ämnet och avstyrker därför
motionerna i denna del.

I motionerna I: 46 och II: 57 har yrkats att riksdagen måtte hos Kungl.
Maj:t hemställa, att skyndsam utredning vidtages, syftande till att det nuvarande
enskilda vägunderhållet samordnas med den statliga vägförvaltningen.
I anledning härav må erinras om att i anslutning till 1963 års
bidragsbeslut även prövades de i nämnda motioner berörda frågorna om en
samordning i skilda hänseenden av den enskilda väghållningen med den
statliga samt frågan om kommunernas handhavande av den enskilda väghållningen.
Utskottet finner därför icke skäl föreligga att från riksdagens

22

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

sida ånyo begära utredning i ämnet och avstyrker därför även dessa motioner.

Vidkommande vissa andra motionsledes väckta frågor får utskottet anföra
följande.

I motionerna I: 32 och II: 37 har hemställts att riksdagen i skrivelse till
Ivungl. Maj :t måtte begära en länsvis utförd inventering över sådana vägar,
som i avvaktan på en framtida ombyggnad redan nu bör bli föremål för en
enklare upprustning för att undanröja de värsta trafikfällorna och därigenom
förebygga uppenbara olycksrisker, samt att erforderliga medel därtill
ställes till vägförvaltningarnas förfogande. Utskottet får i anledning härav
erinra om den inventering och prövning av utbyggnadsbehovet för vägnätet
i dess helhet, soin kontinuerligt sker och som ligger till grund för de
flerårsplaner, som jämlikt vägstadgans bestämmelser upprättas för att
tjäna till ledning vid fördelningen av de medel, som beviljas för olika vägbyggnadsändamål.
Fördelningen av investeringsmedel de skilda landsdelarna
och väggrupperna emellan sker därvid på grundval av en noggrann angelägenhetsgradering
och efter vederbörande regionala och lokala myndigheters
hörande.

Med beaktande härav och då utskottet dessutom anser sig kunna utgå
från att vägmyndigheterna även eljest fortlöpande följer behovet av smärre
förbättringsåtgärder samt inom ramen för tillgängliga medel vidtager i anledning
härav erforderliga åtgärder, synes någon särskild åtgärd från riksdagens
sida i det av motionärerna angivna syftet ej vara av hehovet påkallad.
Motionerna avstyrkes därför.

I motionerna I: 293 och II: 354 har hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte giva till känna vad i motionerna anförts rörande sanitära
anordningar vid parkeringsplatser. Härmed sammanhängande frågor
har emellertid sedan länge varit föremål för bl. a. vägmyndigheternas uppmärksamhet
och även föranlett vissa åtgärder från deras sida. Då spörsmålen
härom, enligt vad utskottet erfarit, också upptagits till prövning av
1960 års vägsakkunniga, torde någon särskild framställning i ämnet från
riksdagens sida ej vara erforderlig, varför motionerna i fråga avstyrkes.

Vidkommande det i motionerna I: 188 och II: 249 framförda yrkandet —
att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte hemställa att frågan om motorvägarnas
mittskiljeremsor måtte göras till föremål för skyndsam utredning —-vill utskottet erinra om att vägplaneutredningen jämlikt givna direktiv bl. a.
har att verkställa en översyn av tillämpade geometriska och byggnadstekniska
normer. Beträffande den geometriska standarden bör utredningen sålunda
på nytt utreda och överväga de normer som bör vara bestämmande
för denna, varvid uppmärksamhet bör ägnas frågorna om dimensionerande
hastighet samt vägsektionernas utformning. Vid behandlingen av angivna
spörsmål bör särskild hänsyn tagas till den inverkan som ändrade normer

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

23

kan antagas få på transporternas ekonomi och effektivitet samt på trafiksäkerheten,
varjämte jämförelser bör göras med de normer som tillämpas
i andra länder och med internationella rekommendationer. Någon särskild
åtgärd i ämnet från riksdagens sida synes med hänsyn till det anförda ej
påkallad, och utskottet avstyrker därför motionerna.

I motionen II: 531 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte hemställa
om en skyndsam utredning samt förslag rörande särskilt fraktlindringsbidrag,
att avräknas mot automobilskattemedlen, för transport av motorfordon
på reguljär båtlinje mellan Gotland och fastlandet. I anledning
härav må erinras om att särskild sakkunnig tillkallats för att verkställa utredning
i frågan om trafiken mellan Gotland och fastlandet. Utskottet har
med hänsyn härtill ej ansett sig kunna f. n. tillstyrka någon ytterligare åtgärd
i ämnet från riksdagens sida och avstyrker följaktligen motionen i
fråga.

I förevarande sammanhang har departementschefen upptagit frågan om
den kollektiva närtrafiken i storstockholmsområdet samt i anslutning härtill
erinrat om den principöverenskommelse rörande denna, som träffats
mellan Stockholms stads och landstingets företrädare och i de delar, som
berör statens järnvägar, godkänts av järnvägsstyrelsen. Överenskommelsen,
vars huvudsakliga innebörd framgår av den å s. 7—9 i det föregående lämnade
redogörelsen för Kungl. Maj :ts förslag, har träffats under förutsättning
att statsbidrag utgår med 95 % av kostnaderna för s. k. underbyggnad för
de i överenskommelsen angivna tunnelbanorna, inberäknat kostnaderna
för marklösen. Departementschefen anser för sin del att staten bör aktivt
stödja en utbyggnad för kollektiv närtrafik av detta slag. I anslutning härtill
framhålles bl. a. att eu kapacitetsjämförelse ger vid handen att, därest
trafikförsörjningen i en större tätortsregion — inom ramen för vad som
från stadsbyggnadsmässiga och andra synpunkter är praktiskt möjligt —
till övervägande del skall baseras på busstrafik och individuell biltrafik,
erforderliga investeringar för utbyggnad av väg- och gatunätet torde bli avsevärt
mer kostnadskrävande än de behöver bli vid tillgång till ett väl utbyggt
tunnelbanesystem. Det anses därför motiverat att s. k. underbyggnad för
tunnelbanor i likhet med vad som gäller för vägar och gator göres statsbidragsberättigande.
Medel för bidrag till sådana kostnader föreslås sålunda
kunna fr. o. in. budgetåret 19G5/66 — efter angelägenhetsprövning — anvisas
från anslagen till väg- och gatubyggande.

I anledning av Kungl. Maj :ts förslag har motionsledes vissa erinringar
framförts. Sålunda har i motionerna I: 447 och II: 535 bl. a. yrkats, att riksdagen
hos Kungl. Maj :t måtte anhålla om närmare preciseringar när det
gäller disponerande av automobilskattemedel för bidrag till byggande av
tunnelbanor. I motionerna I: 449 och II: 530 har yrkats att riksdagen måtte
dels hos Kungl. Maj :t hemställa om en allsidig utredning om vägväsendets

24

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

framtida finansiering, med särskild hänsyn till starkt kapitalkrävande anläggningar,
såsom motorvägar, tunnelbanor och storbroar, dels ock giva
Kungl. Maj :t till känna vad i motionerna framhållits angående godkännande
av den träffade principöverenskommelsen rörande det kollektiva trafiksystemet
i Storstockholm. I motionerna I: 189 och 11:251 har yrkats att
riksdagen, med avslag å de av Kungl. Maj :t förordade grunderna för statsbidrag
till byggande av tunnelbanor, måtte hos Kungl. Maj :t hemställa om
en allsidig utredning om vägväsendets framtida finansiering, dels ock giva
Kungl. Maj :t till känna vad i motionerna framhållits beträffande godkännande
av den träffade principöverenskommelsen rörande det kollektiva trafiksystemet
i Storstockholm. I motionerna 1:30 och 11:38 har yrkats att
riksdagen ville uttala att bidrag av automobilskattemedel icke skall utgå
för storstadsregionernas tunnelbanebyggen samt att riksdagen hos Kungl.
Maj :t hemställer om ny prövning av förslaget om bidrag av andra statsmedel
för sådana uppgifter. Slutligen har i motionerna 1:438 och 11:537 yrkats
att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer om utredning av de i motionerna
berörda frågorna angående samordning av lokaltrafiken ute i landet.

Utskottet vill för sin del till en början erinra om vissa principiella ställningstaganden
vid 1963 års riksdagsbeslut rörande den statliga trafikpolitiken
m. m. I sitt av riksdagen sedermera godkända utlåtande nr 1 underströk
sålunda sammansatta stats- och tredje lagutskottet angelägenheten
av att en rationell samordning av investeringsverksamheten på trafikområdet
kommer till stånd, varvid målsättningen borde vara att skapa ett trafiksystem
där de olika trafikanläggningarna och transportmedlen på ett optimalt
sätt kompletterar varandra. Till en aktiv trafikpolitik hörde vidare,
enligt utskottet, att man i väsentligt större utsträckning än tidigare centralt
och regionalt kunde -— i samarbete mellan statliga och kommunala myndigheter
samt enskilda organisationer — fortlöpande planera och verka för
lämplig avvägning av trafikinvesteringarna och en rationell uppläggning av
trafiken, allt i syfte att skapa bästa möjliga trafikservice.

Vad speciellt beträffade samordningsproblemen i storstadsregionerna erinrades
om departementschefens uttalande att för stockholmsområdets del
en medverkan från statens sida till en lämplig lösning härav syntes motiverad.
Målet för arbetet härvidlag angavs vara att mot bakgrund av bl. a. regionplanen
uppnå en lösning som innebure en fullgod trafikservice inom området
till lägsta samhällsekonomiska kostnad.

Det nu framlagda förslaget till lösning av den storstockholmska närtrafiken
står enligt utskottets uppfattning i överensstämmelse med angivna
principer. Såsom departementschefen framhållit kan, med den gemensamma
planering och samordning inom närtrafiken som uppnås genom utökad
tunnelbanetrafik och övriga i överenskommelsen angivna åtgärder, vägande
skäl anföras för att staten bör stödja en utbyggnad för kollektiv närtrafik
av detta slag. Det anförda bör enligt utskottets uppfattning givet ris gälla

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196ö

25

inte bara stockholmsområdet utan även andra regioner där liknande frågeställningar
kan komma att aktualiseras. Utskottet förutsätter också att
Ivungl. Maj :t med uppmärksamhet följer utvecklingen inom andra delar av
landet samt, därest så befinnes påkallat, vidtager i anledning härav eventuellt
erforderliga åtgärder. Vidare vill utskottet kraftigt understryka departementschefens
uttalande, att utgångspunkten i princip måste vara, att
de i den preliminära överenskommelsen angivna statsbidragen skall rymmas
inom ramen för en eljest normal ökning av gatu- och väganslagen till regionen.
I anslutning härtill och med anledning av vissa yrkanden i de förenämnda
motionerna må framhållas, att den föreslagna utvidgningen av tilllämpningsområdet
för bidragsgivningen icke i och för sig avses medföra en
ökning i den totala medelstilldelningen av automobilskattemedel utan
främst öppna möjligheter för eu alternativ användning av bidragsmedel i
vad avser byggande av tunnelbanor och yttrafikleder. Frihet skall alltså
därvid föreligga att i princip välja det alternativ, som ur samhällsekonomiska
och trafikekonomiska synpunkter bedöms som den fördelaktigaste lösningen.
Medelstilldelningen för väg- och gatubyggnader inom andra delar
av landet får följaktligen ej heller påverkas i negativ riktning.

Genom den nu aktuella tunnelbaneutbyggnaden torde förutsättningar
skapas för en betydande avlastning av trafiken på allmänna vägar och för
den allmänna samfärdseln nödiga gator. Utbyggnaden torde också medföra
att man kan undvika eller tidsmässigt förskjuta eljest erforderliga om- eller
nybyggnader av väg- och gatuleder eller att man kan dimensionera dessa
för en väsentligt lägre trafik än om tunnelbanorna ej kommer till stånd.
Över huvud taget torde byggande av dessa tunnelbanor leda till besparingar
på längre sikt i fråga om ny- eller ombyggnad av trafikleder för biltrafiken.
Med hänsyn härtill bör enligt utskottets uppfattning en finansiering med
bilskattemedel kunna accepteras. En sådan finansieringsmetod synes också
skapa bättre förutsättningar för åstadkommandet av en samhällsekonomiskt
riktig avvägning av trafikledsinvesteringarna inom regionen. En statlig
bidragsgivning i annan ordning däremot skulle kunna komma att innebära,
att regionen för sina trafikledsbyggen utöver bilskattemedel i ordinarie
omfattning även skulle erhålla ett tillskott av allmänna skattemedel.

Utskottet, som också för sin del finner det tillfredsställande att förenämnda
principöverenskommelse kommit till stånd, tillstyrker under de angivna
förutsättningarna Kungi. Maj :ts förevarande förslag.

Vad slutligen angår vägväsendets finansieringsfrågor finner även utskottet
vissa skäl tala för att dessa, såsom motionsledes yrkats, i sin helhet utredes
antingen genom någon av de redan verksamma utredningarna på vägoeh
vägtrafikområdet eller i annan ordning. Med stöd av Kungl. Maj:ts
bemyndigande har emellertid chefen för finansdepartementet nyligen tillsatt
eu särskild utredning angående vägtrafikbeskattningen, vilken angivits

26

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

skola ske bl. a. mot bakgrund av den s. k. kostnadsansvarighetsprineipcn.
Vid sådant förhållande finner utskottet någon framställning i ämnet från
riksdagens sida ej påkallad.

Genom utskottets i det föregående intagna ståndpunkt synes motionärernas
önskemål i väsentliga delar tillgodosedda samt därutöver icke böra föranleda
någon riksdagens särskilda åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 447 och II: 535, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna I: 190
och 11:252, till Vägunderhållet för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 490 000 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:447 och 11:535, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, för budgetåret 1965/66 anvisa
följande reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen,
nämligen till

a) Byggande av riksvägar

b) Byggande av länsvägar

c) Byggande av ödebygdsvägar

d) Byggande av storbroar

340 000 000 kr.
214 000 000 kr.
12 000 000 kr.
44 000 000 kr.;

III. att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och
gator för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
79 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:447 och 11:535, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till byggande av
vägar och gator för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 270 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen
;

V. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:447 och 11:535 ävensom
motionerna 1:85 och 11:112, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga, till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. in.
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av
37 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

VI. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:447 och 11:535 ävensom
motionerna I: 85 och II: 112, nämnda motioner såvitt nu är
i fråga, samt motionen II: 80, till Bidrag till byggande av en -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

27

skilda vägar för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen; VII.

att riksdagen må medgiva att under budgetåret
1965/66 statlig lånegaranti må beviljas för lån avseende inköp
av vägunderhållsinaskiner för vissa enskilda vägar till
ett totalbelopp av 100 000 kr.;

VIII. att motionerna I: 85 och II: 112, såvitt de avser skrivelse
till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

IX. att motionerna I: 46 och II: 57 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;

X. att motionerna I: 32 och II: 37 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;

XI. att motionerna 1:293 och 11:354 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

XII. att motionerna I: 188 och II: 249 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

XIII. att motionen 11:531 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

XIV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt i anledning av motionerna 1: 449 och II: 530, 1: 30
och 11:38, I: 189 och 11:251 samt 1:438 och 11:537 ävensom
motionerna I: 447 och II: 535, sistnämnda båda motioner
såvitt nu är i fråga, godkänna i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för den 4 januari 1965 förordade
grunder för statsbidrag till byggande av tunnelbanor.

8:o) Kostnader för övergång till högertrafik. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt B 16., s. 58—61) att till Kostnader för övergång till högertrafik
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 40 milj. kr.

Statens högertrafikkoinmission har föreslagit att anslaget ökas med 100
milj. kr.

Departementschefen har anfört följande.

Arbetet inom högertrafikkommissionen har under första verksamhetsåret
i huvudsak omfattat planläggnings- och förberedelsearbeten. Omställningen
av bussparken har påbörjats. Anvisningar har utfärdats beträffande
planläggning och genomförande av de åtgärder, som erfordras i fråga om
vägar och gator inför omläggningen. Plancringsarhetet rörande upplysningsverksamheten
har satts igång i samarbete med representanter för NTF, skol -

28

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1965

väsendet, radio och TV, arbetsmarknads- och ungdomsorganisationer m. fl.
Under hösten 1964 har kommissionen behandlat frågan om tidpunkten för
övergången till högertrafik. Kommissionen har efter överväganden av de
utredningar i frågan som framlagts av olika experter föreslagit, att övergången
sker den 3 september 1967. Kungl. Maj:t har den 18 december 1964
fattat beslut i enlighet med kommissionens förslag.

Med stöd av riksdagens beslut i anledning av propositionen angående
övergång till högertrafik (1963: 58) har Kungl. Maj :t utfärdat kungörelsen
den 10 april 1964 (nr 99) om ersättning av statsmedel för kostnader till
följd av övergången till högertrafik. Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut
den 10 april 1964 förordnat, att vid tillämpningen av kungörelsen skall
iakttagas vad som anföres i en till beslutet fogad promemoria.

I prop. 1964: 199 har förslag framlagts rörande statlig långivning för anskaffning
av högertrafikbussar i sådana fall, då anskaffningen sker tidigare
än normalt. Riksdagen anslöt sig till de i propositionen anförda förslagen.
I propositionen anförde jag, att jag icke då var beredd att ta ställning till
frågan om den anslagstekniska redovisningen av långivningen. Vid behandlingen
i det följande av kapitalbudgeten kommer jag att göra hemställan
om att ett särskilt anslag för detta ändamål uppföres under fonden för låneunderstöd.

Kommissionen har beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till sammanlagt
140 milj. kr., varav 40 milj. kr. avser medel för förenämnda långivning.
Kommissionens beräkning av medelsbehovet för den löpande verksamheten
har icke givit mig anledning till erinran. Anslaget bör sålunda uppföras
med (40 + 60) 100 milj. kr.

Utskottet. Under förevarande anslag lämnas vissa uppgifter rörande åtgärder
för övergången till högertrafik. Departementschefen anför därvid
att arbetet inom högertrafikkommissionen under första verksamhetsåret
i huvudsak omfattat planläggnings- och förberedelsearbeten. Omställningen
av bussparken har påbörjats, varjämte bl. a. planeringsarbetet rörande upplysningsverksamheten
har satts i gång i samarbete med representanter för
NTF, skolväsendet, radio och TV, arbetsmarknads- och ungdomsorganisationer
m. fl. Kungl. Maj :t har den 18 december 1964 beslutat att övergången
till högertrafik skall ske den 3 september 1967. Vidare har Kungl. Maj:t utfärdat
kungörelse om ersättning av statsmedel för kostnader till följd av
övergången till högertrafik.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande
rörande vad sålunda anförts. Ej heller har utskottet haft något att erinra
mot beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande
anslag. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Kostnader för övergång till högertrafik
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av
100 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

9:o) Utredningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 17., s.
61 och 62), som innebär en uppräkning av anslaget med 200 000 kr. för nästa
budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

29

att riksdagen må till Utredningar för budgetåret 1965/66
anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

10 :o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 18., s. 63) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella
vägkongresser för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 25 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

11 :o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 19., s. 63) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskaltemedelsfond
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

12:o) Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt B 20., s. 64 och 65) att till Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av
85 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 80 milj. kr.

Väg- och vattenbgggnadsstijrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med
10 milj. kr.

Departementschefen förordar en uppräkning av anslaget med 5 milj. kr.
till 85 milj. kr. Därvid räknar departementschefen i likhet med styrelsen
med oförändrad medelstilldelning för beviljande av s. k. förtursbidrag eller
direktbidrag till avloppsreningsverk.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ferdinand Nilsson in. fl. (I: 31) och den andra inom andra kammaren
av herr Svensson i Vä m. fl. (II: 39), i vilka föreslagits att riksdagen ville
besluta att till Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 100 milj. kr.;

dels en inom första kammaren av herr Sundin in. fl. väckt motion (I: 607),
vari hemställts att riksdagen vid sin behandling av anslaget Bidrag till
vatten- och avloppsanläggningar under sjätte huvudtiteln för budgetåret
1965/66 måtte anvisa ett reservationsanslag av 90 milj. kr.;

dels ock en inom andra kammaren av berrar Westberg och From väckt

30

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

motion (II: 153), vari hemställts 1. att riksdagen i skrivelse till Kungi.
Maj :t måtte begära en snabbutredning av vattenvårdssammanslutningarnas
framtida organisation och ställning; 2. att riksdagen måtte bemyndiga vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen att under budgetåret 1965/66 av de medel,
som ställs till styrelsens förfogande för bidrag till vatten- och avloppsanläggningar,
taga i anspråk högst 200 000 kr. för bidrag till vattenvårdssammanslutningarnas
undersöknings-, inventerings- och upplysningsverksamhet.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionerna I: 31, I: 607 och II: 153.

Utskottet. Såsom departementschefen erinrat om har för bidragsgivningen
till förevarande ändamål under de senaste budgetåren successivt ökade medel
ställts till förfogande. Med hänsyn härtill och då för nästa budgetår föreslås
en ytterligare uppräkning av anslaget med 5 milj. kr. har utskottet ansett
sig böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet avstyrker följaktligen
de i motionerna I: 31 och II: 39 samt I: 607 framförda yrkandena om
en till 100 milj. kr. resp. 90 milj. kr. förhöjd medelsanvisning.

I motionen II: 153 har yrkats dels att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte
begära en snabbutredning av vattenvårdssammanslutningarnas framtida organisation
och ställning, dels att riksdagen måtte bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att under budgetåret 1965/66 av de medel, som ställs
till styrelsens förfogande för bidrag till vatten- och avloppsanläggningar
taga i anspråk högst 200 000 kr. för bidrag till vattenvårdssammanslutningarnas
undersöknings-, inventerings- och upplysningsverksamhet.

Utskottet anser det för sin del vara angeläget att de av motionärerna därvid
aktualiserade frågorna får en snar och riktig lösning. I avvaktan på
statsmakternas prövning av vattenvårdskommitténs nyligen avgivna betänkande
(SOU 1964: 60) har utskottet emellertid funnit sig icke böra tillstyrka
motionerna i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:31 och 11:39 ävensom
motionen 1:607, till Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 85 000 000 kr.;

II. att motionen II: 153, såvitt den avser bidrag till vattenvårdssammanslutningar,
icke må av riksdagen bifallas;

III. att motionen II: 153, såvitt den avser skrivelse till
Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

31

V ägtrafikväsendet

13:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt C 1., s. 66—68) att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för statens bilinspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1965/66, dels ock till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 028 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 191 000 kr.

Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen har föreslagit att anslaget minskas med
2 139 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

Den tekniska fordonskontroll, som tidigare utförts av statens bilinspektion,
har med undantag för typbesiktning överförts till Aktiebolaget
Svensk Bilprovning från den 1 januari 1965. Bolaget omhänderhar därjämte
den periodiska fordonskontrollen.

Jag torde i förevarande sammanhang få lämna en kortfattad redogörelse
för verksamheten inom bolaget.

Bolaget har under år 1964 bedrivit försöksverksamhet vid 40 anläggningar
och därvid per den 28 december kontrollerat 35 000 fordon. Omkring
hälften av dessa fordon har varit behäftade med fel, som icke har
ansetts vara av allenast ringa betydelse från trafiksäkerhetssynpunkt. Tre
fjärdedelar av de fordon, å vilka brister konstaterats, har haft fel på belysningen
och drygt en tredjedel på bromsarna. Bristfälligheterna har ofta varit
enkla att avhjälpa. Vid företagna efterkontroller har 92 % av de efterkontrollerade
fordonen godkänts.

Vid starten för den allmänna periodiska fordonskontrollen den 1 januari
1965 påbörjades driften vid flertalet övriga planerade anläggningar. I lokaliseringsplanen
ingår sammanlagt 135 orter. I en rad orter har nya byggnader
för besiktningsverksamheten uppförts. På ett antal orter pågår nybyggen,
vilka beräknas bli färdigställda under våren 1965. I prop. 1964: 71
uttalades, att tidigare för riksdagen anmälda nybyggnader för bilinspektionen
i Malmö, Göteborg och Östersund skulle fullföljas medan nybyggnader
för bilinspektionen i övrigt icke skulle komma till utförande. Det har befunnits
lämpligt att något utvidga lokalerna i Östersund för att bättre svara
mot den större besiktningsvolymen vid bolaget. Kungl. Maj :t har den 20
november 1964 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra anläggningen i
Östersund med ytterligare två besiktningsbanor. Erforderliga medel finns
tillgängliga på anslaget Byggnadsarbeten för statens bilinspektion. I de fall
då lokalfrågan ej permanent kunnat ordnas har verksamheten som regel
påbörjats i provisoriska lokaler.

Behovet av teknisk personal har per ingången av mars månad 1965 beräknats
till ca 550 personer, varav drygt 200 besiktningsmän och drygt 300

32

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

bilprovare. I väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi har för bolagets räkning
under år 1964 utbildats 135 besiktningsmän. Vidare har anställningsavtal
som besiktningsman tecknats med ca 75 tidigare befattningshavare
inom statens bilinspektion. Rekryteringen av bilprovare fortsätter planenligt
och full styrka beräknas bli uppnådd den 1 mars 1965. Den totala personalstyrkan
den 1 januari 1965 var ca 600 personer.

Enligt prop. 1963:91 beräknades kostnaderna för utbildningen hos statens
bilinspektion av besiktningsmän för bolaget till ca 2 milj. kr. Kostnaderna
härför skulle förskottsvis bestridas genom överskridanden av bilinspektionens
avlönings- och omkostnadsanslag. Under budgetåret 1963/64
togs ca 374 000 kr. i anspråk för nämnda utbildning. För innevarande budgetår
har överskridanden medgivits om sammanlagt 1 600 000 kr. Kostnaderna
bör slutligen belasta bolaget.

Bolagets kapitalbehov vid starten har i nyssnämnda proposition beräknats
till 24 milj. kr. utöver aktiekapitalet. Staten har ställt lånegaranti intill
ett belopp av 12 milj. kr. Något ytterligare kreditstöd från statens sida
beräknas icke vara erforderligt.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag under förevarande anslag till
personalförändringar och medel för utbildningsverksamheten anser jag mig
icke kunna tillstyrka.

Anslaget torde böra uppföras med (3 191 000 — 2 163 000) 1 028 000 kr.

Utskottet. Under förevarande punkt har lämnats vissa uppgifter rörande
verksamheten inom Aktiebolaget Svensk Bilprovning. Vad departementschefen
därvid anfört har ej givit utskottet anledning till erinran eller särskilt
uttalande. Utskottet har ej heller något att erinra mot beräkningen av medelsbehovet
under förevarande anslag och hemställer därför,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 330 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 325 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 373 000

Summa kr. 1 028 000;

b) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 028 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

14:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt C 2., s. 68), som innebär en minskning av anslaget för nästa
budgetår med 837 000 kr., hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965 33

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 305 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

15:o) Statens bilinspektion: Uppdragsverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt C 3., s. 69 och 70) att dels godkänna av departementschefen
förordad stat för statens bilinspektions uppdragsverksamhet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels ock till Statens
bilinspektion: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 4 525 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 099 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med
2 467 000 ler.

Departementschefen har icke ansett sig kunna tillstyrka styrelsens förslag
till personalförändringar. För utbildningsverksamhet beräknas särskilda
medel av 10 000 kr. I fråga om omkostnaderna beräknar departementschefen
under förevarande anslag medel för bilinspektionens kostnader
för utbildningsändamål och för underhåll av utrustning m. m.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens bilinspektions uppdragsverksamhet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1965/66:

Stat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 58 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 1 836 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 080 000

4. Omkostnader, förslagsvis ................ 1 551 000

Summa kr. 4 525 000;

b) till Statens bilinspektion: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 4 525 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

16:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt C 4., s. 70) hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 6

34

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

17 :o) Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt C 5., s. 70 och 71) att till
Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar för
budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 6 500 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 250 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med
2 250 000 kr.

Departementschefen biträder väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag
om en höjning av anslaget med 2,25 milj. kr.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande
åtgärder vid järnvägskorsningar för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 6 500 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

18:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt C 6., s. 71—73) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels ock till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 064 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 964 000 kr.

Statens biltrafiknämnd har föreslagit att anslaget ökas med 197 000 kr.

Departementschefen har inte något att erinra mot nämndens förslag till
höjning av beloppet för vikariats- och övertidsersättningar samt beräknar
vidare medel för den lönegradsförändring som chefen för civildepartementet
föreslagit vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 30 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis . .

32 000

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

35

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 664 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 338 000

Summa kr. 1 064 000;

b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 064 000 kr., att
avräknas mot automobilskatlemedlen.

19:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt C 7., s. 73), som innebär en anslagsökning med 7 000 kr. för
nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
111 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

20:o) Statens trafiksäkerhetsråd m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt C 8., s. 73—75), innebärande en minskning av anslaget med 8 000
kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens trafiksäkerhetsråd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Stat

Avlöningar

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis
..........,........................... 32 000

2. Arvoden till ledamöter .................... 45 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 77 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 63 000

217 000

Omkostnader

1. Kostnader för snabbstatistik rörande vägtrafikolyckor
.................................. 29 000

2. Övriga omkostnader 36 000

65 000

Summa kr. 282 000;

b) till Statens trafiksäkerhetsråd in. in. för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 282 000 kr., alt avräknas
mot automobilskattemedlen.

36

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

21 :o) Trafiksäkerhetsforskning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt C 9., s. 75—77) att till Trafiksäkerhetsforskning för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 150 000 kr.

Statens trafiksäkerhetsråd har föreslagit, att anslaget ökas med 250 000
kr.

Departementschefen har anfört följande.

Jag har intet att erinra mot trafiksäkerhetsrådets beräkning av medelsbehovet,
vilket innebär en ökning med 250 000 kr. I anledning av rådets
förslag om inrättande av särskilda forskartjänster föreslår jag, att vid rådet
inrättas fyra tjänster som forskare i Ag 27. För tjänsterna bör i enlighet
med rådets förslag gälla, att anställningstiden i princip begränsas till treårsperioder.
Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga
föreskrifter rörande ifrågavarande tjänster.

Jag föreslår, att rubriceringen av förevarande anslag i förenklande syfte
ändras från Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning till Trafiksäkerhetsforskning.
Eventuell förefintlig behållning vid utgången av budgetåret
1964/65 å det äldre anslaget torde böra överföras till det nya anslaget.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förevarande
förslag, hemställer,

att riksdagen må till Trafiksäkerhetsforskning för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

22 :o) Bidrag till Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt CIO., s. 78—81), som innebär en
ökning av anslaget med 200 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1965/66 anvisa
ett anslag av 1 600 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

37

Sjöfart

Sjöfartsverket

23:o) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt D 1., s. 82—89) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för sjöfartsstyrelsen i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
föreslagits, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för sjöfartsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1965/66, dels ock till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 8 415 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 998 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen har i skrivelse den 21 augusti 1964 föreslagit att anslaget
ökas med 1 771 000 kr.

I propositionen redovisas även skrivelse från statskontoret den 25 september
1964 med rapport rörande översyn av fartygsinspektionens organisation
(s. 85—87).

Sjöfartsstyrelsen har i skrivelse den 25 september 1964 i anslutning till
statskontorets organisationsförslag för budgetåret 1965/66 föreslagit anslagsökningar
— utöver vad som äskats i styrelsens skrivelse den 21 augusti
1964 — med sammanlagt ca 645 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

I enlighet med sjöfartsstyrelsens förslag torde styrelsens nautiska byrå
förstärkas med en tjänst som förste byråinspektör i Ae 21 och en tjänst som
kanslibiträde i Ae 7.

Jag kan icke tillstyrka, att ytterligare ett antal fasta befattningar för kartritningspersonal
inrättas under styrelsens avlöningsanslag. Däremot förordar
jag vissa uppflyttningar i lönegrad av befintliga tjänster. Mina förslag
i detta avseende innebär, att tre av de nuvarande tolv befattningarna för kartritningspersonal
placeras som förste ritare i lönegraden Ae 13, tre som förste
ritare i Ae 11 samt sex som ritare i Ae 9. I anslutning härtill bör en tjänst
som förste ritare i Ao 11, en som ritare i Ao 9 och en som ritbiträde i Ao 7
föras på övergångsstat. Därutöver beräknar jag ett belopp av 100 000 kr. för
avlöning av tillfällig kartritningspersonal.

På ekonomiska byrån bör inrättas en tjänst som kanslibiträde i Ae 7. För
chefen för försvarskontoret torde inrättas en tjänst som byrådirektör i Ae 27.

Statsutskottets utlåtande nr ti är It 16.i

38

För tillfälliga personalförstärkningar i samband med utredningsarbeten
in. m. upptager jag ett belopp av 20 000 kr. -lag har vidare beräknat medel
för de lönegradsförändringar som chefen för civildepartementet föreslagit
vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Såsom sjöfartsstyrelsen föreslår bör en extra tjänst som byrådirektör i
A 27 på ekonomiska byrån extraordinariesättas.

Jag förordar, att chefen för sjökar tebyråns hydrografiska sektion erhåller
ett årligt arvode av 1 740 kr. Arvodet till statens isbrytardirektör bör utgå
med 3 000 kr. Till dennes assistent bör utgå ett särskilt arvode av 1 500 kr.
Slutligen biträder jag förslaget om uppräkning med 21 000 kr. av arvodena
till särskilda mönstringsförrättare. Sjöfartsstyrelsens övriga förslag till personalförändringar
och tjänsteförändringar kan jag icke biträda i annan mån
än vad som framgår i det följande vid min behandling av förslaget till omorganisation
av fartygsinspektionen.

I samband med anmälan av fartygsinspektionens avlöningsanslag i föregående
års statsverksproposition (bil. 8, p. 35) anförde jag bl. a., att viss
överarbetning pågick av ett betänkande med förslag till nya författningsbestämmelser
rörande säkerheten å fartyg. Vidare anförde jag, att del i samband
härmed bedömts angeläget med en fullständig översyn av tillsynsmyndighetens
organisation, d. v. s. sjöfartsstyrelsens fartygsbyrå och fartygsinspektionen.
Kungl. Maj :t hade därför uppdragit åt statskontoiet att i samråd
med sjöfartsstyrelsen verkställa en sådan översyn. Statskontoret har
redovisat resultatet härav i eu rapport, översynen grundar sig enligt statskontoret
på det överarbetade förslaget till lag om säkerheten å fartyg. För
den regionala organisationen, som bygger på i stort sett oförändrad distriktsindelning,
föreslår statskontoret tio nya tjänster som fartygsinspektör, av
vilka sju bör placeras på vissa distrikt och tre på fartygsbyrån för tjänstgöring
i distrikten efter sjöfartsstyrelsens bestämmande. För fartygsbyrån
föreslås fem nya befattningar, varav en tidsbegränsad. Sjöfartsstyrelsen har
inkommit med förslag till lönegradsplacering av de av statskontoret föreslagna
tjänsterna och beräknat kostnaderna för genomförande a''\ organis.ttionsförslaget
fr. o. m. den 1 juli 1965 till ca 645 000 kr.

För egen del vill jag anföra, att jag har för avsikt att senare under vårriksdagen
föreslå Kungl. Maj :t att till riksdagen avlåta proposition med
förslag till nya bestämmelser rörande säkerheten på fartyg. Då sådana bestämmelser
icke torde kunna träda i kraft före den 1 januari 1966, är jag
icke nu beredd förorda, att den av statskontoret föreslagna personalförstärkningen
genomföres helt redan fr. o. in. ingången av budgetåret 1965/66. För
att bl. a. möjliggöra för tillsynsmyndigheten att förbereda de arbetsuppgifter,
som de nya säkerhetsbestämmelserna avses medföra, biträder jag emellertid
sjöfartsstyrelsens förslag om inrättande av eu tjänst som byrådirektör
i Ae 25 och eu som ingenjör i Ae 17 på fartygsbyrån. Kostnaden härför
beräknas till ca 70 000 kr. I samma syfte samt för att bereda styrelsen tillfälle
att successivt anställa personal för tillsynsverksamheten förordar jag
vidare, att särskilda medel ställes till förfogande. Medlen bör användas för
anställning av tillfällig personal och i huvudsaklig överensstämmelse med
statskontorets organisationsförslag. I enlighet härmed bör under törevarande
anslag anvisas ett belopp av 50 000 kr. 5 id behandlingen av styrelsens
omkostnadsanslag samt fartygsinspektionens avlönings- och omkostnadsanslag
avser jag vidare att föreslå, att tillhopa 222 000 kr. ställes till förfogande,
varav 200 000 kr. för anställning av tillfällig personal inom far -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

39

tygsinspektionen. Vid bifall till mina förslag kommer under nästa budgetår
sammanlagt 342 000 kr. att kunna disponeras för inspektionsverksamhetens
utbyggnad.

Utskottet. Vad departementschefen anfört i förevarande sammanhang har
icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet, som tillstyrker Kungl.
Maj :ts förslag, hemställer därför,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för sjöfartsstyrelsen i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
föreslagits;

b) godkänna följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 2 116 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t.......................... 13 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 3 146 000

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis.......... 290 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 850 000

Summa kr. 8 415 000;

c) till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 8 415 000 kr.

24:o) Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt D 2., s. 89—91), som innebär en anslagsminskning med 592 000
kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 916 000 kr.

25:o) Lots- och fyrstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt D 3., s. 91—98) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra
personalförteckningen för lots- och fyrstaten i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
föreslagits, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsanordningar
som kan bli erforderliga i anledning av i statsrådsprotokollet
redovisade rationaliseringsåtgärder inom lots- och fyrstaten, dels
medgiva att Kungl. Maj :t eller, i den omfattning Kungl. Maj :t bestämmer,
sjöfartsstyrelsen skall äga besluta om indragningar av lots- eller fyrplatser
på sätt föreslagits i statsrådsprotokollet och vidtaga därav föranledda ändringar
i personalförteckningen för lots- och fyrstaten och de övergångsåtgärder
i övrigt som kan befinnas erforderliga, dels godkänna av departe -

40

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

mentschefen förordad avlöningsstat för lots- och fyrstaten, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels ock till Lots- och fyrstaten: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 32 067 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 29 052 000 kr.

Sjöfartsstijrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 3 054 700 kr.

I fråga om yttranden av lotslöneberedningen och lotsorganisationsutredningen
får utskottet hänvisa till propositionen (s. 95 och 96).

Departementschefen har anfört följande.

I enlighet med statsmakternas beslut förra året har lotsplatserna vid
Stedsholmen och Kyllej dragits in under hösten 1964. Genom härav föranledda
personalindragningar räknar sjöfartsstyrelsen med minskade lönekostnader
för nästa budgetår om sammanlagt 38 000 kr. Vidare har Almagrundets
fyrskepp samt bemanningen av Högbondens, Lungö och Storj ungfruns
fyrplatser indragits. Kostnadsbesparingarna till följd härav uppskattas
för nästa budgetår till ca 135 000 kr.

Sjöfartsverkets arbete med att rationalisera lots- och fyrväsendet har resulterat
i att ytterligare minskningar av lots- och fyrpersonalen kan genomföras.
Sålunda föreslås att Stocka, Klintehamns, Ronneby och Limhamns
lotsplatser dras in vid olika tidpunkter under loppet av budgetåret 1965/66.
Besparingarna till följd härav uppgår till ca 111 000 kr. Jag tillstyrker de
föreslagna indragningarna och därav föranledda personalminskningar och
övriga personaldispositioner. Indragningarna bör ske i huvudsak enligt det
av sjöfartsstyrelsen angivna tidsschemat. De definitiva tidpunkterna bör
sjöfartsstyrelsen bestämma efter samråd med lotslöneberedningen och lotsorganisationsutredningen.

Sjöfartsstyrelsen har givetvis att följa utvecklingen och vidtaga sådana
personaldispositioner och övriga åtgärder att sjöfartens behov av rimlig lotsservice
även i fortsättningen kan tillgodoses inom de av indragningarna berörda
farvattnen.

Beträffande sjöfartsstyrelsens förslag till personalförändringar för lotsdistriktsexpeditionerna
tillstyrker jag, att en tjänst som distriktsfyrmästare
i Ao 16 i södra lotsdistriktet ersättes med en halvtidstjänst som kansliskrivare
i Ae 11 och en tjänst som kanslibiträde i Ae 7.

I fråga om fyrväsendet avses arbetet med automatisering av fyrarna Rödkallen,
Östergarn, Hallands Väderö, Paternoster, Ursholmen och Faludden
bli avslutat i början av nästa budgetår varvid avbemanning av fyrarna kommer
att ske. Besparingarna i lönekostnader till följd härav för budgetåret
1965/66 uppgår till ca 312 000 kr. Jag biträder styrelsens förslag också i denna
del liksom förslaget om vissa personalförändringar på grund av indragning
av Erholmens gasstation. Vid beräkningen av lots- och fyrstatens omkostnadsanslag
kommer jag att beakta vissa ytterligare kostnadsminskningar
i anledning av nedläggningen av gasstationen. Den föreslagna tjänsten som
förste motorskötare i Ae 9 på motorjakten Sefyr torde benämnas förste motormän
i samma lönegrad.

Jag biträder förslaget om inrättande av en tjänst som matros i Ae 7 på

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

41

motorjakten Tändaren. Jag beräknar vidare medel för de lönegradsförändringar,
som chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan av för flera
huvudtitlar gemensamma frågor. Jag tillstyrker slutligen styrelsens förslag
om uppräkning av arvodena till tillsyningsinän för ej ständigt bevakade fyrar
samt till sjöräddningspersonal med sammanlagt 35 000 kr.

Anslaget torde böra uppföras med (29 052 000 + 3 015 000) 32 067 000 kr.

I samband med rationaliseringsåtgärderna inom lots- och fyrstaten kan
svårigheter uppkomma att i vissa fall omplacera överbliven personal. Kungl.
Maj :t torde därför — liksom skett för innevarande budgetår — böra inhämta
riksdagens bemyndigande att i mån av behov överföra ordinarie personal
till övergångsstat och att i övrigt vidtaga de övergångsåtgärder som kan befinnas
erforderliga.

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit ett förenklat förfarande vid framtida indragningar
av lots- och fyrplatser. Förslaget innebär, att styrelsen själv skall
äga besluta i sådana frågor i stället för som hittills Kungl. Maj :t och riksdagen.
Härvid förutsättes, att styrelsens beslut skall kunna överklagas i
vanlig ordning.

Den tekniska utvecklingen möjliggör betydande rationaliseringsvinster
inom lots- och fyrväsendet. Det är angeläget, att dessa vinster kan tillvaratagas
så snabbt som möjligt, och enligt min mening är den av sjöfartsstyrelsen
föreslagna administrativa handläggningen av ärenden rörande indragningar
av lots- och fyrplatser väl ägnad att tillgodose detta intresse. Även
lotsorganisationsutredningen har funnit det föreslagna tillvägagångssättet
lämpligt. Jag vill också erinra om att det här är fråga om en serie likartade
och numera tämligen rulinbetonade ärenden. Jag förordar därför, att Kungl.
Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande att i framtiden få avgöra hithörande
frågor. Kungl. Maj :t bör kunna i lämplig omfattning delegera denna
befogenhet till sjöfartsstyrelsen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Helge Karlsson
m. fl. (1:437) och den andra inom andra kammaren av fru Löfqvist m. fl.
(II: 541), i vilka föreslagits dels att utöver vad i propositionen föreslås ytterligare
en lotstjänst inrättas vid Karlshamn-Ronneby lotsplats, dels att till
Ronneby hamn förlägges två lotsar samt en båtman.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionen 1: 437.

Utskottet. Under förevarande punkt har departementschefen erinrat om
det arbete som inom sjöfartsverket pågår med att rationalisera lots- och
fyrväsendet och som resulterat i att Stocka, Klintehamns, Ronneby och
Limhamns lotsplatser anses kunna dras in under loppet av budgetåret
1965/66. BI. a. skulle därvid Karlshamns och Ronneby lotsplatser sammanslås
till en lotsplats, benämnd Karlshamn-Ronneby lotsplats, placerad i
Karlshamn. Av de Ronneby tilldelade tjänsterna skulle överlotstjänsten i
Ao 13 och två Iotstjänster i Ao 11 å övergångsstat indragas, medan eu lotstjänst
i Ao 11 skulle överföras till Karlshamn-Ronneby lotsplats.

I anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i de likalydande motionerna

42

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

I: 437 och II: 541 hemställts dels att, utöver vad i propositionen föreslagits,
ytterligare en lotstjänst inrättas vid Karlshamn-Ronneby lotsplats, dels att
till Ronneby hamn förlägges två lotsar och en båtman.

Utskottet finner det för sin del angeläget att den pågående rationaliseringsverksamheten
på förevarande område fullföljes. Med hänsyn härtill och
med beaktande jämväl av omständigheterna i övrigt har utskottet icke funnit
skäl föreligga att frångå Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet, som således
avstyrker motionerna i fråga, vill vidare erinra om departementschefens uttalande
att de definitiva tidpunkterna för de föreslagna indragningarna bör
av sjöfartsstyrelsen bestämmas efter samråd med lotslöneberedningen och
lotsorganisationsutredningen. Dessutom har understrukits att styrelsen givetvis
har att följa utvecklingen och vidtaga sådana personaldispositioner och
övriga åtgärder att sjöfartens behov av rimlig lotsservice även i fortsättningen
kan tillgodoses inom de av indragningarna berörda farvattnen.

Kungl. Maj :ts förslag i övrigt under förevarande punkt har icke givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 437 och II: 541,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för lots- och fyrstaten i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
föreslagits;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsanordningar
som kan bli erforderliga i anledning av i statsrådsprotokollet
redovisade rationaliseringsåtgärder inom
lots- och fyrstaten;

c) medgiva att Kungl. Maj :t eller, i den omfattning Kungl.
Maj :t bestämmer, sjöfartsstyrelsen skall äga besluta om indragningar
av lots- eller fyrplatser på sätt föreslagits i
statsrådspx*otokollet och vidtaga därav föranledda ändringar
i personalförteckningen för lots- och fyrstaten och de övergångsåtgärder
i övrigt som kan befinnas erforderliga;

II. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 7 979 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 9 830 000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965
icke-ordinarie personal, förslagsvis

43

4. Rörligt tillägg, förslagsvis

6 029 000
8 229 000

Summa kr. 32 067 000;

b) till Lots- och fyrstaten: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 32 067 000 kr.

26:o) Lots- och fyrstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt D 4., s. 98 och 99), som innebär en anslagsökning med
582 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lots- och fyrstaten: Omkostnader

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
7 781 000 kr.

27 :o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt D 5., s. 99 och 100) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för fartygsinspektionen, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels ock till Fartygsinspektionen: Avlöningar
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 2 143 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 879 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 552 300 kr.

Departementschefen har anfört följande.

I syfte att förstärka fartygsinspektionen i avbidan på nya bestämmelser
om säkerheten å fartyg har för innevarande budgetår anvisats ett belopp om
100 000 kr. för anställning av tillfällig personal. I enlighet med vad jag anfört
vid anmälan av sjöfartsstvrelsens avlöningsanslag (p. Dl.) bör nämnda
belopp höjas till 200 000 kr.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 738 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t......................... 12 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal 707 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 686 000

Summa kr. 2 143 000;

44 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

b) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 2 143 000 kr.

28:o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt D 6., s. 100 och 101), som innebär en ökning av anslaget med
23 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 316 000
kr.

Säkerhetsanstalter för sjöfarten m.m.

29 :o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt D 7., s. 101—107) att till ifrågavarande ändamål i vad avser
driftbudgeten för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av

2 500 000 kr., samt bemyndiga Kungl. Maj :t att från förevarande anslag utbetala
ersättningar till lotspersonal på sätt föreslagits i statsrådsprotokollet.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 450 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit, att till säkerhetsanstalter för sjöfarten
för budgetåret 1965/66 anvisas, å driftbudgeten ett reservationsanslag av

3 900 000 kr. och å kapitalbudgeten ett investeringsanslag av 4 750 000 kr.
I anslutning härtill erfordras som avskrivningsanslag jämväl 4 225 000 kr.

Styrelsen har vidare föreslagit dels ett nytt reservationsanslag av 100 000
kr. till ersättningar i anledning av indragning av lotsplatser, dels ock ett
nytt investeringsanslag av 600 000 kr. till personalbostäder vid Sandhamns
lotsplats. I anslutning till det sistnämnda anslaget erfordras som avskrivningsanslag
300 000 kr.

Slutligen har styrelsen föreslagit, att till anläggning av en deccakedja för
Skagerack m. m. för budgetåret 1965/66 anvisas, å driftbudgeten ett reservationsanslag
av 2 000 000 kr. och å kapitalbudgeten ett investeringsanslag av
500 000 kr. I anslutning härtill erfordras ett avskrivningsanslag av 250 000
kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 101—104).

Beträffande remissyttrande av lotsorganisationsutredningen får utskottet
jämväl hänvisa till propositionen (s. 104).

Departementschefen har anfört följande.

I anslutning till sjöfartsstyrelsens framställning om medel till säkerhetsanstalter
för sjöfarten vill jag erinra om att automatiseringen och ratio -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

45

naliseringen av säkerhetsanstalterna under senare år kunnat fortgå i snabb
takt genom att medel anvisats under förevarande anslag och i särskild ordning.
Fyrautomatiseringen har möjliggjort betydande personalindragningar.
Ett genomförande av sjöfartsstyrelsens nu föreslagna automatiseringar
medför att ytterligare ett trettiotal tjänster under fyrstaten kan dragas in.

Huvuddelen av sjöfartsstyrelsens äskanden för nästa budgetår torde i och
för sig vara väl motiverad med tanke på de rationaliseringsvinster som
möjliggöres. Emellertid måste vid medelstilldelningen ske en avvägning med
hänsyn till övriga för sjöfarten angelägna önskemål. Den pågående utredningen
om lotsväsendets organisation föranleder också viss återhållsamhet
beträffande utgifter för denna verksamhet. Vidare har arbetsmarknadsstyrelsen
efter tidpunkten för sjöfartsstyrelsens pepitaskrivelse ställt betydande
belopp till förfogande för uppförande av en bottenfast fyr vid Svenska Björn.
Jag föreslår därför, att drift- och kapitalanslagen till säkerhetsanstalter för
sjöfarten för nästa budgetår utgår med sammanlagt 7 milj. kr., varav 2,5
milj. kr. å driftbudgeten och 4,5 milj. kr. å kapitalbudgeten.

Vid min bedömning av medelsbehovet å kapitalbudgeten har jag beräknat
2,5 milj. kr. för att den föreslagna deccakedjan för Skagerack och Vänern
skall kunna påbörjas. I den mån anläggningen dimensioneras och lokaliseras
med beaktande av försvarssynpunkter bör närmare övervägas, huruvida
icke viss del av anläggningskostnaden bör avskrivas omedelbart. Med hänsyn
till bl. a. de ekonomiska fördelar radionavigeringssystemet innebär för i
första hand sjöfart och fiske, anser jag det rimligt att full täckning av de
med systemen förenade kostnaderna uppnås. Jag har därför för avsikt att
senare föreslå Kungl. Maj :t att uppdraga åt sjöfartsstyrelsen att vidtaga
åtgärder i detta syfte.

Vid bifall till mitt förslag om medelsanvisning torde det i övrigt få ankomma
på sjöfartsstyrelsen att få bestämma om medlens användning. Ombyggnad
av lotsdistriktsfartyget Stockholm torde dock få anstå. Kungl. Maj :t
bör liksom hittills ha befogenhet att fatta beslut om påbörjande av företag,
även om de medel som under budgetåret står till förfogande icke förslår till
att täcka hela kostnaden.

I fråga om medelsanvisningen på kapitalbudgeten kommer jag att göra
hemställan i det följande (Kb III: K: 0).

För budgetåret 1962/(>3 ställdes ett belopp av 150 000 kr. under särskild
anslagsrubrik till sjöfartsstyrelsens förfogande för att möjliggöra utbetalning
av ersättningar till vissa lotsar för förluster, som kunde uppkomma
vid avyttring av bostadsfastigheter till följd av flyttning av lotsplatsen i
Salmis. Enligt statsmakternas senare beslut får behållningen på anslaget
användas jämväl för utbetalning av liknande ersättningar som kan aktualiseras
genom indragning av ytterligare fyra lotsplatser. Därest behållningen
på anslaget icke täcker ersättningarna får medel förskotteras från anslaget
till säkerhetsanstalter för sjöfarten.

Ersättningar har hittills utbetalats i samband med indragningar av lotsplatserna
i Salmis och Skäggenäs. Således bemyndigade Kungl. Maj :t den
25 juni 1964 sjöfartsstyrelsen att för sammanlagt 158 000 kr. inköpa fastigheter
tillhörande lotspersonal i Salmis samt att till denna personal för
övriga på grund av indragningen uppkommna kostnader utbetala, förutom
vissa smärre belopp, engångsbelopp om sammanlagt 19 750 kr. Styrelsen
bemyndigades även alt till viss lotspersonal i Skäggenäs utbetala 17 000 kr.
som ersättning för omkostnader och förluster i samband med fastighetsför -

46

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

säljningar. Behållningen å ersättningsanslaget är beroende av de priser sjöfartsstyrelsen
kan erhålla vid försäljning av de inköpta fastigheterna.

Jag kan icke biträda sjöfartsstyrelsens förslag, att ett nytt reservationsanslag
skall anvisas för ytterligare ersättningar, som kan aktualiseras genom
fotsalta indragningar av lotsplatser. I stället bör eventuella utbetalningar
i framtiden ske från anslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten.
Möjligheten att utbetala ersättningar bör icke knytas till vissa i förväg bestämda
lotsplatser. Kungl. Maj :t bör därför inhämta riksdagens bemyndigande
att från förevarande anslag få utbetala eventuella ersättningar av
hittillsvarande slag, vilka kan föranledas av indragningar av lotsplatser.
Det bör liksom f. n. ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om formerna för
ersättning och ersättningarnas storlek m. m. Vid bifall till mitt förslag bör
eventuell vid innevarande budgetårs utgång befintlig behållning å reservationsanslaget
Ersättningar i anledning av flyttning av lotsplatsen i Salmis
överföras till förevarande anslag.

Sjöfartsstyrelsens förslag om ett särskilt anslag till personalbostäder vid
Sandhamns lotsplats kan jag icke biträda. Med hänsyn till den pågående
lotsorganisationsutredningen är jag icke beredd att nu taga ställning till
frågan huruvida byggnaderna bör komma till stånd. Därest det senare skulle
visa sig att projektering bör utföras, torde kostnaderna härför få bestridas
från förevarande anslag.

Slutligen vill jag anmäla, att sjöfartsstyrelsen i skrivelse den 19 november
1963 föreslagit, att masten från fyrskeppet Svinbådan skall bevaras och
sättas upp som ett minnesmärke över fyrskeppens utomordentligt stora
betydelse för sjöfarten. Som lämplig plats anges en bergsplatå inom sjöfolkets
fritidsområde vid Rosenhill vid inloppet till Göteborg. Kostnaden för
mastens uppsättning beräknas till 25 000 kr., vilket belopp enligt styrelsens
mening bör bestridas från anslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten. Sedan
anläggningen färdigställts avser styrelsen att vederlagsfritt överlämna
den till handelsflottans välfärdsråd. Riksrevisionsverket har icke något att
erinra mot framställningen. Därest riksdagen icke har något att invända,
har jag för avsikt att senare föreslå Kungl. Maj :t att bifalla sjöfartsstyrelsens
förslag.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Rikard Svensson
m. fl. (1:452) och den andra inom andra kammaren av herr Hedin m. fl.
(It: 534), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj :t begära en skyndsam undersökning av förutsättningarna för
att upprätta en Decca-navigatorkedja för södra Östersjön samt vidtaga de
åtgärder vartill undersökningen kan föranleda.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionen II: 534.

Utskottet. Under förevarande punkt föreslås en medelsanvisning av 2,5
milj. kr. för fortsatt automatisering och rationalisering av säkerhetsanstalter
för sjöfarten. Utskottet, som under punkten 11 i sitt utlåtande nr 9
tillstyrkt ett investeringsanslag av 4,5 milj. kr. till föreliggande ändamål,
biträder jämväl Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt. Vad depar -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965 47

tementschefen i övrigt anfört och förordat tillstyrkes likaledes av utskottet.

I motionerna 1: 452 och II: 534 har begärts en skyndsam undersökning
av förutsättningarna för en Decca-kedja för södra Östersjön samt att de
åtgärder vidtages vartill undersökningen kan föranleda. Enligt vad utskottet
erfarit föreligger redan inom sjöfartsstyrelsen planer på en fortsatt utbyggnad
av Decca-systemet bl. a. för södra Östersjön och styrelsen avser att
i sedvanlig ordning äska härför erforderliga medel. Utskottet, som även för
sin del finner en sådan utbyggnad önskvärd, anser emellertid med hänsyn
till angivna förhållanden någon särskild åtgärd från riksdagens sida ej erforderlig
och avstyrker därför motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att från förevarande anslag
utbetala ersättningar till lotspersonal på sätt föreslagits i
statsrådsprotokollet;

II. att motionerna 1:452 och 11:534 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

30 :o) Materielanskaffning till vissa farleder m. m. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt D 8., s. 107), som för nästa budgetår innebär en minskning
av anslaget med 140 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Materielanskaffning till vissa farleder
m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kr.

31 :o) Viss omläggning av utprickningssystemet för sjöfarten. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt D 9., s. 107 och 108), som för nästa
budgetår innebär en minskning av anslaget med 20 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss omläggning av utprickningssystemet
för sjöfarten för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kr.

32:o) Driftkostnader för radionavigeringsstationer. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt D 10., s. 108 och 109), som innebär en ökning av anslaget
med 51 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnader för radionavigeringsstationer
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
273 000 kr.

48

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

33:o) Anskaffning av lotsbåtar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt D It., s. 109 och 110), som innebär ett oförändrat anslag för nästa
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av lotsbåtar för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

34:o) Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt D 12., s. 110), som innebär ett oförändrat anslag
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 80 000 kr.

35 :o) Statens isbrytarverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt D 13., s. 111) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 894 000 kr.

Marinförvaltningen och sjöfartsstgrelsen har föreslagit, att anslaget ökas
med 635 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Hilding (I: 122) och den andra inom andra kammaren av herr Westberg
m. fl. (II: 154), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag till en förstärkning av vår
isbrytarflotta;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sundin (I: 445) och den andra inom andra kammaren av herrar Nilsson
i Tvärålund och Lundmark (11:544), i vilka hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag till en
förstärkning av isbrytarverksamheten i enlighet med vad i motionerna anförts; dels

ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Strandberg och fröken Stenberg (1:443) och den andra inom
andra kammaren av herrar Petersson och Nilsson i Agnäs (II: 546), i vilka
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att frågan
om byggande av ytterligare isbrytare blir föremål för skyndsam utredning.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna II: 154,1: 445 och I: 443.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

49

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag, har i förevarande sammanhang
också tagit ställning till vissa motionsledes väckta frågor och får
i anslutning härtill anföra följande.

I motionerna I: 122 och II: 154 har yrkats att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhåller om utredning och förslag till en förstärkning av vår
isbrytarflotta. Motionerna 1: 445 och II: 544 innehåller likaledes yrkanden
om att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om utredning och
förslag till en förstärkning av isbrytarverksamheten i enlighet med vad i
motionerna anförts. Slutligen har i motionerna 1: 443 och II: 546 hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller att frågan om byggande
av ytterligare isbrytare blir föremål för skyndsam utredning.

Vid föregående års riksdag hade utskottet att ta ställning till motioner
av likartat innehåll som de nu föreliggande. Utskottet ansåg sig emellertid
därvid för sin del kunna förutsätta att behovet av nya isbrytare fortlöpande
prövas av sjöfartsstyrelsen i samråd med övriga berörda myndigheter och
intressenter samt att i anledning härav eventuellt erforderliga åtgärder vidtages.
Med beaktande härav fann utskottet ej skäl tillstyrka motionerna i
fråga. Enligt vad utskottet nu har erfarit pågår inom sjöfartsstyrelsen utredning
rörande behovet av isbrytare. Styrelsen avser vidare att, sedan utredningen
slutförts, framlägga de förslag vartill denna kan föranleda. Med
hänsyn till det anförda har utskottet ej funnit skäl tillstyrka de nu föreliggande
motionerna.

Utskottet hemställer därför,

I. att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000
kr.;

II. att motionerna I: 122 och II: 154 samt I: 445 och II: 544
ävensom 1: 443 och II: 546 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

36:o) Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt D 14., s. 112—114) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 5 230 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 740 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår uppföres
med 5 625 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

Den pågående utvecklingen mot större och mera djupgående fartyg medför
bl. a. ökade krav på sjömätningsresurserna. Statsmakterna har därför

4. — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 sand. Nr 6

50

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

under de senaste åren i ökad omfattning ställt medel till förfogande för
mätnings- och rekognosceringsverksamheten. Sålunda mer än fördubblades
anslaget för innevarande budgetår och uppgår nu till drygt 3,7 milj. kr.
Mina förslag i det följande innebär en uppräkning med ytterligare nära
1,5 milj. kr.

Som jag anfört vid behandlingen av sjöfartsstyrelsens omkostnadsanslag
(p. D 2.) bör drivmedelskostnaderna för mätnings- och rekognosceringsverksamheten
även i fortsättningen bestridas från förevarande anslag. Med
hänsyn härtill bör posten till fältarbeten räknas upp med visst belopp.

I detta sammanhang torde följande böra anmälas för riksdagen. Med bifall
till en av sjöfartsstyrelsen gjord framställning föreslog Kungl. Maj :t i
föregående års statsverksproposition (bil. 8, p. 44) riksdagen att för budgetåret
1964/65 anvisa 1,4 milj. kr. för byggande av ett nytt sjömätningsfartyg,
som styrelsen kostnadsberäknat till totalt ca 4 milj. kr. Sedan riksdagen
bifallit förslaget ställde Kungl. Maj :t den 29 april 1964 förenämnda belopp
av 1,4 milj. kr. till sjöfartsstyrelsens förfogande att användas för avsett
ändamål. I skrivelse den 3 september 1964 anmälde styrelsen, att ett något
större fartyg, som kostnadsberäknats till totalt ca 5,6 milj. kr. var att föredraga
framför det tidigare förutsatta, varjämte styrelsen hemställde om
bemyndigande att utlägga beställning av det större fartyget före den 15
november 1964 vid vilken tidpunkt av styrelsen infordrade anbud eljest
förföll. I beslut den 6 november 1964 lämnade Kungl. Maj :t det begärda
bemyndigandet. Kungl. Maj :t förutsatte därvid, att styrelsen beaktade alla
möjligheter till kostnadsbesparingar i samband med ifrågavarande fartygsbygge.
Jag har av sjöfartsstyrelsen erfarit att styrelsen numera beställt det
större fartyget. Med hänsyn härtill har jag beräknat medelsbehovet under
posten till anskaffning av nytt sjömätningsfartyg till 2,3 milj. kr. för nästa
budgetår.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot beräkningen av medelsbehovet
till förevarande ändamål eller vad departementschefen i övrigt anfört,
hemställer,

att riksdagen må till Mätnings- och rekognosceringsverksamhet
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 5 230 000 kr.

Hamnar och farleder

37:o) Statliga farledsarbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
D 16., s. 115), som innebär en oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statliga farledsarbeten för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kr.

38:o) Bidrag till byggande av fiskehamnar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt D 17., s. 116 och 117) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 3 milj. kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

51

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 milj. kr.

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit, att anslaget uppföres med 4 milj. kr.

Departementschefen har anfört följande.

Av den vid ingången av budgetåret 1964/65 befintliga reservationen om
drygt 3 900 000 kr. var ett belopp om nära 2 200 000 kr. disponibelt för nya
företag. Då för innevarande budgetår anvisats 3 000 000 kr., står sammanlagt
5 200 000 kr. till sjöfartsstyrelsens förfogande för nya företag. För nästa
budgetår bör ett oförändrat anslag av 3 000 000 kr. ställas till styrelsens
disposition för fortsatt utbyggnad av fiskehamnar enligt de riktlinjer som
angavs i 1962 års statsverksproposition vid behandlingen av anslaget till
bidrag till byggande av fiskehamnar.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av fiskehamnar
m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.

39ro) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt D 18., s. 117), innebärande en ökning av
anslaget med 359 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 534 000 kr.

40 :o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt D 19., s. 118 och 119) att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 4 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 milj. kr.

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit, att anslaget uppföres med 5 milj. kr. för
nästa budgetår.

Departementschefen har anfört följande.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 milj. kr. Det starkt
stegrade intresset för fritidsverksamheten och det kraftigt ökade antalet fritidsbåtar
motiverar att ytterligare medel ställes till förfogande. Jag föreslår
därför en uppräkning med 1 milj. kr. I sammanhanget vill jag nämna,
att jag vid behandlingen i det följande av väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond kommer att föreslå medelsanvisning för anskaffning av ett
mudderverk huvudsakligen avsett för småbåtshamnar.

52

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till byggande och underhåll
av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 4 000 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Övriga sjöfartsändamål

41 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt D 20., s. 119—121) att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen för handelsflottans pensionsanstalt
i enlighet med vad i statsrådsprotokollet föreslagits, dels godkänna
av departementschefen förordad stat för handelsflottans pensionsanstalt,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels ock till
Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader för nämnda

budgetår anvisa ett anslag av 1 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 000 kr.

Direktionen över handelsflottans pensionsanstalt har hemställt, att anslaget
uppföres med oförändrat belopp.

Departementschefen har anfört följande.

Jag har icke något att erinra mot direktionens beräkning av medelsbehovet
för extra arbetsbiträde och försäkringsteknisk expertis. Under hänvisning
till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan av för flera
huvudtitlar gemensamma frågor beräknar jag vidare medel för de av direktionen
föreslagna lönegradsförändringarna.

Vid bifall till vad jag nu förordat kommer pensionsanstaltens administrationskostnader
att uppgå till 170 000 kr. Enligt gällande ordning bör för att
täcka dessa kostnader under anslaget tagas till uppbörd ett lika stort belopp
från den särskilda stödfonden för sjömanspensioneringen. Avdrag skall i
sammanhanget göras med endast ett formellt belopp av 1 000 kr., vilket utgör
den anslagsmässiga nettoutgiften.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för handelsflottans pensionsanstalt i enlighet med
vad i statsrådsprotokollet föreslagits;

b) godkänna följande stat för handelsflottans pensionsanstalt,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

53

Stat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ..................................... 12 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ........ 7 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 89 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 42 000

5. Omkostnader, förslagsvis .................. 20 000

Summa kr. 170 000;
Särskilda uppbördsmedel

Inflytande fondmedel ........................ 169 000

Nettoutgift kr. 1 000;

c) till Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader
för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 1 000
kr.

42:o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt D 21., s. 121 och 122), som innebär en ökning av anslaget
med 119 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska
museum, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1965/66:

Avlöningsstat

1.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för-

slagsvis ................................

128 000

2.

Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t

600

3.

Avlöningar till tillfällig personal ..........

440 000

4.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

500 000

5.

Rörligt tillägg, förslagsvis ................

358 400

Summa kr. 1 427 000;

b) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 427 000 kr.

43:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt D 22., s. 122 och 123), som innebär en anslagsökning
med 7 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Om -

54

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

kostnader för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 215 000 kr.

44:o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt D 23., s. 123 och 124), som innebär
en oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll
och ökning av samlingarna för budgetåret 1965/66
anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kr.

45 :o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt D 24., s. 124 och 125), som innebär en oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kr.

46 :o) Bidrag till vissa resor av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt D 25., s. 125 och 126), som innebär en oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa resor av sjöfolk för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

47 :o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt D 26., s. 126), som innebär en oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 370 000 kr.

48:o) Understöd åt skärgårdsrederier m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt D 27., s. 126—128) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 350 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

I föregående års statsverksproposition (bil. 8, p. 57) redogjorde jag vid
behandlingen av förevarande anslag för de förhållanden som lett fram till
bl. a. ett mellan företrädare för staten, Stockholms stad och Stockholms läns
landsting, å ena, samt Vaxholms stad, å andra sidan, den 10 april 1963 träffat
avtal om båttrafik i vissa delar av Stockholms mellersta skärgård under
tiden den 1 oktober 1964—den 30 september 1984. Jämlikt i propositionen
framlagt förslag godkände riksdagen för sin del avtalet. Härjämte bemyn -

Statsutskottets utlåtande nr ti år lOtiä 55

digade riksdagen Kungl. Maj :t att i enlighet med i propositionen angivna
riktlinjer träffa avtal om understöd för upprätthållande av viss sjötrafik
i Blidö—Yxlan-området.

Enligt förenämnda avtal med Vaxholms stad skall staden svara för 7 %
av underskottet å den enligt avtalet bedrivna trafiken, medan staten, Stockholms
stad och Stockholms läns landsting svarar för återstående 93 %. Trafiken
bedrives av det av Vaxholms stad ägda Waxholms ångfartygs aktiebolag.
I syfte att åstadkomma en sådan fördelning av bidragen till täckande
av underskottet, att de av trafiken berörda skärgårdskommunerna tillsammans
svarar för 10 % därav, har förhandlingar inletts med representanter
för Ljusterö, österåkers och Värmdö kommuner. Förhandlingarna har
lett till två den 17 september 1964 träffade avtal med de två förstnämnda
kommunerna. Avtalen, som godkänts av Kungl. Maj :t den 23 oktober 1964,
föreskriver bl. a. att envar av nämnda kommuner skall svara för 1 % av
underskottet. Härigenom kommer staten, Stockholms stad och landstinget
att svara för sammanlagt 91 % av underskottet. Statens bidrag beräknas
därför bli reducerat till ca 310 000 kr. under första året.

1 sammanhanget vill jag även erinra om att den 30 juni 1964 avtal träffats
med Blidö kommun om båttrafik i Blidö—Yxlan-området för en tioårsperiod
räknat från den 1 oktober 1964. I enlighet med riksdagens förenämnda
bemyndigande godkändes avtalet av Kungl. Maj :t den 26 augusti
samma år. I avtalet föreskrives, att Blidö kommun skall bedriva tillfredsställande
reguljär båttrafik mellan Bromskär (med vissa alternativ) och
öarna Norröra, Söderöra, Svartlöga och Rödlöga enligt viss trafikplan.
Blidö kommun svarar för 10 % av underskottet och resten fördelas mellan
staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting enligt samma grunder
som angivits i avtalet med Vaxholms stad. Statens bidrag beräknas första
året uppgå till högst 18 400 kr. Även denna trafik ombesörjes av det av
Vaxholms stad ägda Waxholms ångfartygs aktiebolag enligt ett mellan Blidö
kommun och bolaget träffat avtal.

1 och med nu föreliggande avtal torde trafikförsörjningen för Stockholms
norra och mellersta skärgårdar vara tryggad för lång tid. Jämlikt Kungl.
Maj :ts beslut den 28 juni 1963 pågår utredning rörande den reguljära båttrafiken
i Stockholms södra skärgård. Förslag i denna fråga beräknas kunna
framläggas under år 1965.

Statens andel av understödet till trafiken i norra och mellersta delarna av
Stockholms skärgård under budgetåret 1965/66 beräknas till 350 000 kr.

Utskottet. Enligt ett mellan företrädare för staten, Stockholms stad och
Stockholms läns landsting, å ena, samt Vaxholms stad, å andra sidan, den
10 april 1963 träffat avtal om båttrafik i vissa delar av Stockholms mellersta
skärgård under tiden den 1 oktober 1964—30 september 1984 skall Vaxholms
stad svara för 7 % av underskottet å den enligt avtalet bedrivna trafiken,
medan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting svarar för återstående
93 %. Den 17 septeml>er 1964 har avtal träffats med Ljusterö och
österåkers kommuner, varigenom envar av nämnda kommuner skall svara
för 1 % av underskottet. Staten, Stockholms stad och landstinget kommer
sålunda att svara för sammanlagt 91 % av underskottet.

Departementschefen erinrar även om att avtal den 30 juni 1964 träffats

56

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

med Blidö kommun om båttrafik i Blidö—YxJan-området för en tioårsperiod
räknat från den 1 oktober 1964. Blidö kommun svarar för 10 % av
underskottet, och resten fördelas mellan staten, Stockholms stad och Stockholms
läns landsting enligt samma grunder som angivits i avtalet med
Vaxholms stad. Statens bidrag beräknas första året uppgå till högst 18 400
kr.

Enligt departementschefens mening torde trafikförsörjningen för Stockholms
norra och mellersta skärgårdar i och med nu föreliggande avtal vara
tryggad för lång tid. Statens andel av understödet till trafiken i norra och
mellersta delarna av Stockholms skärgård under budgetåret 1965/66 beräknas
till 350 000 kr.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande i
anledning av vad departementschefen anfört i förevarande sammanhang. Ej
heller har utskottet haft något att erinra mot förslaget till medelsanvisning
för nästa budgetår. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Understöd åt skärgårdsrederier m. m.
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av
350 000 kr.

49:o) Avveckling av vissa avgifter för sjöfarten i Stockholm. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt D 28., s. 128—133) att dels besluta om avveckling
av de s. k. danviks- och fattigpenningarna i enlighet med vad som
föreslagits i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4
januari 1965, dels ock till Avveckling av vissa avgifter för sjöfarten i Stockholm
för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 1 540 000 kr.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade statsrådet och chefen
för handelsdepartementet den 9 januari 1963 landshövdingen Anders Tottie
att vara sakkunnig med uppdrag att, efter överläggning med vederbörande
intressenter, framlägga förslag om avveckling av vissa avgifter för sjöfarten
i Stockholm. Med skrivelse den 1 augusti 1963 har den sakkunnige överlämnat
förslag till uppgörelse i frågan.

Beträffande den närmare innebörden av förslaget torde få hänvisas till
propositionen (s. 128 och 129).

I fråga om remissyttranden av sjöfartsstyrelsen, kammarkollegium, statskontoret,
kommerskollegium (efter hörande av Stockholms handelskammare
och Svenska hamnförbundet) och överståthållarämbetet (efter hörande av
Stockholms stadskollegium) samt yttranden av Sveriges redareförening och
Stockholms rederiförening får utskottet jämväl hänvisa till propositionen
(s. 130 och 131).

Departementschefen har anfört följande.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

57

Sedan flera hundra år tillbaka belastas den utrikes sjöfarten på Stockholm
med särskilda avgifter, nämligen dels de s. k. danvikspenningama,
som tillfaller Stiftelsen Danviks hospital, och dels de s. k. fattigpenningarna,
vilka tillfaller Stockholms borgerskaps änkehus. Uppbörden av avgifterna
omhänderhas av tullverket, som äger uppbära viss ersättning härför. Då
frågan om avgifternas fortbestånd aktualiserats i olika sammanhang, tillkallades
den 9 januari 1963 en särskild sakkunnig med uppdrag att, efter
överläggning med vederbörande intressenter, framlägga förslag om avgifternas
avveckling. Med skrivelse den 1 augusti 1963 har den sakkunnige
överlämnat förslag till uppgörelse i frågan. Förslaget innebär, att danviksoch
fattigpenningarna skall av staten avlösas mot en engångsersättning av
770 000 kr. till envar av Stiftelsen Danviks hospital och Stockholms borgerskaps
änkehus. Ifrågavarande belopp har beräknats som ett efter 3,5 %
kapitaliserat värde av vardera institutionens till 27 000 kr. avrundade årsinkomst
av avgifterna. Slutligen skulle enligt förslaget avlösningen ske
senast den 1 juli 1964.

Remissinstanserna har tillstyrkt den sakkunniges förslag. Statskontoret
har emellertid ifrågasatt, huruvida icke nya förhandlingar borde upptagas i
frågan, då bl. a. bärande skäl enligt ämbetsverkets mening föreligger för att
Stockholms stad skall deltaga i kostnaderna för avlösningen. I anslutning
härtill vill jag erinra om att danviks- och fattigpenningarna behandlats i
prop. 1964: 157. Till grund för propositionen låg bl. a. en inom finansdepartementet
upprättad promemoria angående avveckling av vissa av
städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten.
I förevarande avseende anfördes i promemorian att det syntes rimligt, att
Stockholms stad i fortsättningen svarade för hospitalets och änkehusets
ekonomi. Denna fråga borde regleras genom avtal med staden i samband
med den i promemorian berörda avvecklingen av städernas rättigheter och
skyldigheter. I yttrande över promemorian avvisade stadskollegiet i Stockholm
bestämt förslaget under hänvisning till det tidigare förslaget, att staten
skulle avlösa avgifterna genom en engångsersättning till envar av de
båda institutionerna. Föredragande departementschefen förklarade sig mot
Stockholms stads avstyrkande icke beredd att förorda departementspromemorians
förslag rörande danviks- och fattigpenningarna, utan förordade
att frågan om avlösning av dessa avgifter skulle tagas upp i annat sammanhang.

För egen del vill jag anföra följande. Den form av pålaga som danviksoch
fattigpenningarna utgör hänför sig till gångna tiders förhållanden. Då
några skäl att belasta sjöfarten med dessa avgifter icke längre kan anföras,
bör de avskaffas. Stiftelsen Danviks hospital och Stockholms borgerskaps
änkehus bör emellertid icke frånhändas den inkomstkälla avgifterna utgör
utan att de beredes kompensation härför. Vissa skäl har anförts mot att
staten ensam skulle svara för hela ersättningsbeloppet. Å andra sidan utgör
den sakkunniges förslag till uppgörelse ett förhandlingsresultat och därtill
kommer önskvärdheten av att en avlösning kommer till stånd snarast möjligt.
Jag är därför beredd att förorda, att ersättningarna helt bestrides med
statsmedel. Jag har icke något alt erinra mot de föreslagna ersättningsbeloppens
storlek. Ersättningarna bör således bestämmas till 770 000 kr. för
ettvart av hospitalet och änkchuset, d. v. s. sammanlagt 1 540 000 kr. De
båda institutionerna har förklarat sig villiga all avstå från rätten till danviks-
resp. fattigpenningarna fr. o. in. den 1 juli 1965 under förutsättning
att ersättningarna samtidigt utbetalas till dem.

58

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

Vid bifall till vad jag nu förordat bör för nästa budgetår ett särskilt anslag
av 1 540 000 kr. benämnt Avveckling av vissa avgifter för sjöfarten i Stockholm
uppföras å riksstaten under sjätte huvudtiteln.

Utskottet. Från förevarande anslag avses bestridas kostnaderna för avlösning
av de s. k. danviks- och fattigpenningarna, vilka sedan flera hundra
år tillbaka belastar den utrikes sjöfarten på Stockholm. Avlösningen föreslås
ske med ett engångsbelopp av 770 000 kr. till envar av Stiftelsen Dan viks
hospital och Stockholms borgerskaps änkehus. Beloppet har beräknats som
ett efter 3,5 % kapitaliserat värde av vardera institutionens till 27 000 kr.
avrundade årsinkomst av avgifterna.

Utskottet, som i likhet med departementschefen anser att några skäl att
belasta sjöfarten med dessa avgifter icke längre kan anföras, tillstyrker den
föreslagna avvecklingen ävensom den förordade medelsanvisningen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) besluta om avveckling av de s. k. danviks- och fattigpenningarna
i enlighet med vad i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för den 4 januari 1965 föreslagits;

b) till Avveckling av vissa avgifter för sjöfarten i Stockholm
för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 1 540 000
kr.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

50:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt E 1., s. 134—140) att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
föreslagits, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för institutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels ock
till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 7 767 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 920 000 kr.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har föreslagit att anslaget
ökas med 1 701 000 kr.

I fråga om remissyttrande av statskontoret får utskottet hänvisa till pro positionen

(s. 138 och 139).

Departementschefen har anfört följande.

Statsutskottets utlåtande nr 6 ur 1965

59

Med hänsyn till veckoprognosernas ökade betydelse för planeringen inom
olika områden av samhälls- och näringslivet bör väderleksbyråns veckoprognosavdelning
förstärkas såtillvida att en tjänst som förste statsmeteorolog
i Ae 25 och en tjänst som kontorsbiträde i högst Ae 5 inrättas. Jag beräknar
i likhet med institutet ett minskat medelsbehov till följd av redan
tidigare beslutad indragning av fem tjänster som kartbiträde på byråns
aeorologiska avdelning.

I fråga om hydrologiska byrån tillstyrker jag, att inom dess hydrologiska
och hydrografiska avdelning inrättas en befattning som förste hydrologassistent
i Ae 15. I likhet med statskontoret finner jag det också motiverat med
en förstärkning av institutets kansliavdelning. Sålunda torde en tjänst som
kanslist i Af 9/Ae 15 samt en tjänst som kansliskrivare i Ae 11 inrättas.
Härvid kan en tjänst som kontorsbiträde i högst Ae 5 indragas. Vidare har
jag beräknat medel för den lönegradsförändring, som chefen för civildepartementet
föreslagit vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor.

För höjda arvoden till institutets meteorologiska och hydrologiska observatörer
upptager jag 30 000 kr. och för löneomräkning slutligen 740 000 kr.
Övriga av institutet framförda yrkanden har jag icke ansett mig kunna biträda.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t ändra personalförteckningen
för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i enlighet
med vad i statsrådsprotokollet föreslagits;

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare

fr.

o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags-

vis ....................................

810 000

2.

Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t

1 200

3.

Arvoden till sakkunniga

23 000

4.

Arvoden till observatörer.................

1 422 000

5.

Avlöningar till icke-ordinarie personal

3 263 000

6.

Ersättningar till timlärare

96 800

7.

Rörligt tillägg, förslagsvis

2 151 000

Summa kr. 7 767 000;

c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 7 767 000 kr.

51 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt E 2., s. 140—142), som innebär
en anslagsökning för nästa budgetår med 306 000 kr., hemställer utskottet,

60

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska
institut: Omkostnader för budgetåret 1965/66 anvisa
ett förslagsanslag av 1 764 000 kr.

52:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av
materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 3., s. 142 och
143), som innebär en anslagsökning för nästa budgetår med 40 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Underhåll av materiel m. m. för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 655 000 kr.

53:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nyanskaffning
av instrument m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 4., s.
143—145), som innebär en anslagsökning med 170 000 kr. för nästa budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Nyanskaffning av instrument m. m. för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 870 000 kr.

54:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 5., s. 145), som innebär
en oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 3 100 000 kr.

55:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst
för luftfarten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt E 6., s. 145—151)
att dels godkänna av departementschefen förordad stat för väderlekstjänsten
för luftfarten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66,
dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst
för luftfarten för budgetåren 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
5 168 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 437 000 kr.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har föreslagit, att anslaget
ökas med 1 102 000 kr.

Beträffande remissyttrande av statskontoret får utskottet hänvisa till

propositionen (s. 149 och 150).

Departementschefen har anfört följande.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

61

Institutet har i sin petitafraniställning för nästa budgetår bedömt medelsbehovet
under detta anslag med utgångspunkt i den utredning rörande
flygväderlekstjänstens uppgifter och arbetsformer, som verkställts i institutets
och luftfartsstyrelsens regi under medverkan av företrädare för
olika statliga myndigheter samt flygföretagen. I fråga om flygväderlekstjänstens
organisation bygger utredningen på den principiella uppläggning,
som statskontoret förordat och som närmare redovisas i ett i 1964 års
statsverksproposition återgivet yttrande (bil. 8, s. 166). Principerna för
organisationen, vilken i praktiken redan börjat tillämpas, innebär att arbetet
med det meteorologiska underlaget för flygväderlekstjänsten i så stor
utsträckning som möjligt utföres centralt vid institutet i Stockholm. Vid den
regionala organisationen skall verksamheten för de olika flygplatserna differentieras
med hänsyn till trafik och flygsäkerhet. Ett mindre antal flygväderlekstjänster
utrustas med egna prognosresurser — s. k. självständiga
flygväderlekstjänster — i syfte att kunna fungera som prognoscentraler för
ett motsvarande antal räjonger, vardera innefattande ett växlande antal
lokala flygväderlekstjänster. De självständiga flyväderlekstjänsterna är
Arlanda, Bromma, Torslanda, Bulltofta och Sundsvall/Härnösand, varjämte
den militära väderlekstjänsten vid Kallax permanent ingår i systemet med
prognoscentraler.

För att angivna organisation skall fungera på ett effektivt sätt och för
att den ökade flygtrafiken skall erhålla önskvärd service är jag beredd att
för nästa budgetår tillstyrka en väsentlig personalförstärkning. Sålunda
bör vid Malmö/Bulltofta flygväderlekstjänst inrättas en tjänst som meteorolog
i Af 13/Ae 17 och en som förste meteorologassistent i Ae 13. Flygväderlekstjänsten
vid Sundsvall/Härnösands flygplats bör tillföras en meteorolog
i Af 13/Ae 17, en förste meteorologassistent i Ae 13, en meteorologassistent
i Ae 11 samt ett kartbiträde i högst Ae 7. Jönköpings flygväderlekstjänst
torde förstärkas med en förste meteorologassistent i Ae 13 och två ineteorologassistenter
i Ae 11. Vid Umeå flygväderlekstjänst bör inrättas en förste
meteorologassistent i Ae 13 och två meteorologassistenter i Ae 11 och vid
Kiruna flygväderlekstjänst en förste meteorologassistent i Ae 13. Slutligen
bör inom institutets flygväderleksavdelning tillkomma en tjänst som statsmeteorolog
i Ae 21 vilken tjänst är avsedd för tjänstemeteorolog. Tillhopa
föreslår jag sålunda fjorton nya tjänster samtidigt som i enlighet med
institutets förslag fyra assistenttjänster i Ae 13 kan indragas vid resp.
Hultfreds, Kristianstads, Skellefteå och örnsköldsviks flygplatser i anslutning
till att väderleksobservationerna vid dessa helt övertages av härför utbildade
trafikledare.

Vad angår omkostnaderna bör posterna till sjukvård och reseersättningar
räknas upp med 2 500 resp. 10 100 kr. och posten till expenser minskas med
4 000 kr. Under posten till kostnader för anskaffning av speciell instrumentutrustning
torde liksom innevarande budgetår beräknas 140 000 kr. för att
möjliggöra erforderliga nyanskaffningar. Posten till telekommunikationer
föreslås uppräknad med 49 400 kr. Slutligen upptages posterna till kostnader
för underhåll av instrumentutrustning m. in. samt till kostnader för
maskinell databehandling med oförändrade belopp.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,

62

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Stat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 27 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 2 720 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 1 390 000

4. Omkostnader, förslagsvis 1 031 000

Summa kr. 5 168 000;

b) till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut:
Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1965/66 anvisa
ett förslagsanslag av 5 168 000 kr.

56:o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 7., s. 152 och 153), som innebär
en anslagsökning för nästa budgetår med 239 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa
ett förslagsanslag av 1 209 000 kr.

Byggnadsväsemlet

57:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt F 1., s. 154—161) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra
personalförteckningen för byggnadsstyrelsen i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
föreslagits, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1965/66, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 11 483 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 9 776 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 2 753 000 kr.

I fråga om remissyttrande av statskontoret får utskottet hänvisa till pro positionen

(s. 159 och 160).

Departementschefen har anfört följande.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

63

Till förslaget att inom byggnadsstyrelsen tillskapa ett stabsorgan för
vissa översiktliga utrednings- och planeringsfrågor etc. bör ställning icke nu
tagas, då frågan om myndigheternas planeringsresurser f. n. är föremål
för överväganden i annat sammanhang.

I övrigt förordar jag ett flertal betydelsefulla förstärkningar av styrelsens
personalresurser. Sålunda torde inom intendentsbyrån inrättas två
byrådirektörstjänster i Ae 25, vilkas innehavare närmast avses ägna sig åt
projekterings- resp. upphandlingsfrågor inom byråns underhållsavdelning.
Vid den likaledes till intendentsbyrån knutna utrikesavdelningen bör vidare
tillskapas en byrådirektörstjänst i Ae 27. Detta motiveras av de växande
arbetsuppgifterna i fråga om utrustning och inredning av svenska beskickningslokaler
utomlands. För att tillgodose vederbörande befattningshavares
behov av skrivhjälp beräknas medel för ett kanslibiträde i Ae 7. —
Jag har icke något att erinra mot att tjänstebenämningen för en inspektör
i Ae 25 på intendentsbyråns bränslekontrollavdelning ändras till byrådirektör
i Ae 25.

Med hänsyn till arbetsbelastningen inom planbyrån förordar jag inrättande
av följande befattningar på dess allmänna avdelning, nämligen en
byrådirektör i Ae 27, en förste byråingenjör i Ae 23 samt en kanslist i
Af 9/Ae 15.

För arvodesanställning av en till styrelsens administrativa byrå knuten
befattningshavare med vissa beredskaps- och säkerhetsuppgifter beräknar
jag ett medelsutrymme om 16 000 kr. —- Förslaget om extraordinariesättning
av en tjänst som byrådirektör i Ag 25 på fjärde projekteringsbyrån
föranleder ingen erinran från min sida.

För särskilda utredningar och arvoden till viss expertis föreslår jag —
bl. a. med hänsyn till de utredningsbehov som aktualiseras av den planerade
revisionen av anvisningarna till byggnadsstadgan (BABS) — en uppräkning
med 150 000 kr. Till experthjälp vid omläggningen av styrelsens bokföring
och ekonomiska kontrollsystem till automatisk databehandling beräknar
jag även för nästa budgetår ett medelsutrymme om 100 000 kr. I likhet med
styrelsen bedömer jag, att verksamheten i anslutning till styrelsens tekniska
råd och styrelsens råd för samhällsplanering kommer att föranleda ett
minskat medelsbehov nästa budgetår om 8 000 kr. För löneomräkning slutligen
upptar jag ett belopp om 1 297 000 kr.

Utskottet. Vad departementschefen anfört och förordat har icke givit utskottet
anledning till erinran. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för byggnadsstyrelsen i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
föreslagits;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis -

1 447 000

64

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis............ 23 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 5 912 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 4 101 000

Summa kr. 11 483 000;

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 11 483 000 kr.

58:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt F 2., s. 161—163), som innebär en anslagsökning för nästa
budgetår med 71 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 2 099 000 kr.

59:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag, (punkt F 3., s. 163 och 164), som innebär en
oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.

60 :o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt F 4., s. 164—166) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels ock till Länsarkitektsorganisationen:
Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 8 338 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 213 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 1 601 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

Då frågan rörande den lämpliga personalorganisationen för den fasta
maskinanläggningen vid vissa av byggnadsstyrelsen förvaltade fastigheter i
Härnösand fortfarande är föremål för överväganden inom styrelsen, anser
jag mig för nästa budgetår kunna tillstyrka endast en mera begränsad personalförstärkning
vid anläggningen. Sålunda torde en tjänst som förste
reparatör i Ae 11 inrättas. Härutöver bör medel beräknas för den maskinchefsbefattning
i Ae 15, som redan tillskapats jämlikt särskilt bemyndigande
av Kungl. Maj :t.

I likhet med byggnadsstyrelsen finner jag en förstärkning av personalresurserna
vid länsarkitektskontoren motiverad. Denna synes böra ske på

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

65

sätt styrelsen föreslagit. Sålunda torde i första hand tolv kanslisttjänster i
Af 9/Ae 15 inrättas. Därmed möjliggöres vid de berörda länskontoren, att
mera rutinbetonade göromål i större utsträckning kan avlastas arkitektpersonalen,
som i motsvarande mån får ökade möjligheter att ägna sig åt de
kvalificerade uppgifter, vilka förutsätter arkitektkompetens. Då erforderlig
utbildningskurs först skall medhinnas, räcker det om ifrågavarande kanslisttjänster
inrättas fr. o. m. den 1 januari 1966. — Vidare anser jag, att ökade
möjligheter bör beredas byggnadsstyrelsen att vid större och mera arbetstyngda
länskontor medge anställning av exempelvis ingenjörer med lägre
teknisk utbildning och med inriktning på plantekniska frågor. Av detta skäl
bör posten Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter m. fl. uppräknas
med 125 000 kr.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 1 028 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal 3 655 000

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter
m. fl., förslagsvis ................ 628 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 3 027 000

Summa kr. 8 338 000;

b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 8 338 000 kr.

61 :o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt F 5., s. 166—168), som innebär en anslagsökning för
nästa budgetår med 139 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 857 000 kr.

62ro) Bidrag till upprättande av regionplaner m. m. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt F 6., s. 168), som innebär att anslaget uppföres med
ett formellt belopp om 1 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av regionplaner
m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kr.

5 — Bilmng till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 6

66

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

Tekniska institut

63:o) Statens väginstitut. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
G 1., s. 169—174), som innebär en anslagsökning med 234 000 kr. för nästa
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för statens väginstitut i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
föreslagits;

b) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Stat

Avlöningar

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ................................ 279 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t 11000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal 760 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 592 000

1 642 000

Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares
räkning

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 861 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis 491 000

1 352 000
Summa kr. 2 994 000

Omkostnader

1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet,

förslagsvis .............................. 368 000

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda

uppdragsgivares räkning, förslagsvis 600 000

968 000

Summa kr. 3 962 000

Särskilda uppbördsmedel

Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m..... 2 222 000

Nettoutgift kr. 1 740 000;

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

67

c) till Statens våginstitut för budgetåret 1965/66 anvisa ett
förslagsanslag av 1 740 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

64:o) Statens väginstitut: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt G 2., s. 174 och 175), som innebär en ökning av anslaget med 20 000
kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens väginstitut: Utrustning för
budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 140 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

65:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt G 3., s. 175-—177), innebärande en anslagsökning med
102 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för statens geotekniska institut i enlighet med vad i
statsrådsprotokollet föreslagits;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska
institut, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis 135 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t 7 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal 578 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 406 000

Summa kr. 1 126 000;

c) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 126 000 kr.

66:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt G 4., s. 177 och 178), som innebär en anslagsökning
med 9 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 245 000 kr.

67:o) Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt G 5., s. 178—180), innebärande en ökning av
anslaget med 108 000 kr., hemställer utskottet,

68

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för statens geotekniska instituts uppdragsverksamhet
i enlighet med vad i statsrådsprotokollet föreslagits;

b) godkänna följande stat för statens geotekniska instituts
uppdragsverksamhet, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1965/66:

Stat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för -

slagsvis ................................ 726 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 413 000

3. Omkostnader, förslagsvis ................. 498 000

Summa kr. 1 637 000;

c) till Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 637 000
kr.

68:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt G 6., s. 181), som innebär en oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kr.

Diverse

69 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt H 1., s. 182) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 4 207 000 kr.

70:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt H 2., s. 182) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 10 542 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

69

71 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt H 3., s. 182) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Sjöfartsstyrelsens delfond för budgetåret 1965/
66 anvisa ett förslagsanslag av 1 109 000 kr.

72:o) Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt H 4., s. 183 och
184) att till förevarande ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag
av 210 milj. kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 215 milj. kr.

Järnvägsstyrelsen har hemställt att anslaget för budgetåret 1965/66 uppföres
med 221 milj. kr.

Departementschefen har anfört följande.

I prop. 1964: 118 lämnade jag en ingående redogörelse för styrelsens beräkningar
av underskottet i den till grund för ersättningens bestämmande
utförda 1963 års separatredovisning. På mitt förslag fastställde riksdagen ersättningen
för innevarande budgetår till 211 milj. kr., vartill kom 4 milj. kr.
för viss reducering av styckegodsavgifter vid övergång från järnvägs- till
landsvägstrafik. Av naturliga skäl är det vanskligt att bedöma hur de olika
faktorer, som påverkar ersättningens storlek, kan väntas utveckla sig intill
utgången av budgetåret 1965/66. Särskilt gäller detta lönekostnader samt
de besparingar, som väntas av bannedläggningar. Erfarenheterna har hittills
visat, att dessa besparingar inte kunnat helt kompensera löneökningarna,
varför underskottet på det ersättningsberättigade bannätet utvecklas
ogynnsamt. Vid mina överväganden härutinnan har jag dock funnit att
driftersättningen för nästa budgetår bör utgå med 206 milj. kr., vilket innebär
en minskning med 5 milj. kr. jämfört med ersättningen för innevarande
budgetår. I ersättningen har jag därvid räknat in 12 milj. kr. för investeringar
i fasta anläggningar och investeringsinventarier i de ersättningsberättigade
banorna. Liksom för innevarande budgetår bör SJ i samband med
ersättningen erhålla 4 milj. kr. såsom kompensation för det inkomstbortfall,
som uppkommer genom att företaget vid nedläggningar av banor tillämpar
en reducerad taxa för styckegods, som förs över till billinjetrafik. Jag förordar
därför att ersättningen för budgetåret 1965/66 utgår med 210 milj. kr.

I detta sammanhang bar utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sveningsson (I: 451)
och den andra inom andra kammaren av herrar Nordgren och Magnusson i
Borås (11:545), i vilka hemställts att riksdagen måtte till Ersättning till
statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer för budgetåret
1965/66 anvisa ett anslag av 190 milj. kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får
utskottet hänvisa till motionen II: 545.

70

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

Utskottet. Under förevarande punkt föreslår departementschefen att ersättningen
till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer för nästa budgetår
utgår med 210 milj. kr., vilket i jämförelse med motsvarande belopp
för innevarande budgetår innebär en minskning med 5 milj. kr. I motionerna
I: 451 och II: 545 har yrkats att ifrågavarande ersättning beräknas till
190 milj. kr. Utskottet får i anledning härav anföra följande.

Nu gällande principer för beräkning av ersättning till SJ för drift av icke
lönsamma järnvägslinjer godkändes av 1963 års riksdag. Ersättning utgår
för täckning av underskott i trafik, som erfordras för att säkra en tillfredsställande
transportförsörjning. I enlighet härmed utgår full ersättning även
för de kostnader som SJ orsakas i samband med driften av trafiksvaga järnvägslinjer
såvida det inte kan anses företagsekonomiskt motiverat att fortsätta
driften även om den lämnar visst underskott. Utskottet, som anser en
minskning av ersättningen till SJ i snabbast möjliga takt som i och för sig
angelägen, har i förevarande sammanhang icke funnit skäl till erinran mot
Kungl. Maj :ts förslag. Motionerna i fråga avstyrkes därför.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 451 och II: 545, till Ersättning
till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av
210 000 000 kr.

73:o) Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt H 5., s. 184—186) att till förevarande
ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 6,5 milj. kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 6,1 milj. kr.

Statens biltrafiknämnd har föreslagit, att anslaget ökas med 1,3 milj. kr.

Departementschefen har anfört följande.

Sedan biltrafiknämnden i början av november från länsstyrelserna erhållit
materialet för bedömning av bidragsgivningen till 1964 års trafik, har
det visat sig att vissa avvikelser föreligger jämfört med de preliminära uppgifterna
i nämndens petita. Sammanlagt har 457 ansökningar om bidrag
inkommit, varav 418 från privata och kommunala företag och 39 från statliga.
Länsstyrelserna har tillstyrkt bidrag om sammanlagt 5,8 milj. ler.
Häremot svarar ett för innevarande budgetår anvisat belopp av 6,1 milj. kr.
från vilket även kostnaderna för administration av bidragsgivningen, ca
60 000 kr., skall bestridas. Även om man räknar med viss marginal för
ytterligare bidrag i anslutning till besvärsärenden, synes det för 1964 års
trafik anvisade beloppet således förslå till bidragsgivningen utan att någon
generell jämkning av bidragsbeloppen skall bli erforderlig.

Vad beträffar bidragsgivningen till 1965 års trafik har nämnden upp -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

71

skattat medelsbehovet till 7,4 milj. kr. Av det material rörande bidragsgivningen
till 1964 års trafik, som numera står till nämndens förfogande,
framgår, att medelsbehovet för nästa budgetår torde bli icke oväsentligt
lägre än vad som angivits i petita. Jag uppskattar medelsbehovet för 1965
års trafik till 6,5 milj. kr.

Det torde liksom hittills böra ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda kungörelse
rörande bidragsgivningen. Då flera års erfarenhet av bidragsgivningen
nu föreligger, torde det hittillsvarande systemet med en årlig kungörelse
i ämnet böra ersättas med en kungörelse utan tidsbegränsning.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Ersättning till trafikföretag för
drift av icke lönsamma busslinjer för budgetåret 1965/66
anvisa ett anslag av 6 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

74 :o) Ersättning till statens järnvägar för överlåtelse av mark vid Stockholms
östra station. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt H 6., s. 186
och 187) att till förevarande ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag
av 1 630 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

I samband med prop. 1963:50 rörande upplåtelse av viss SJ tillhörig
mark vid östra station i Stockholm för att möjliggöra uppförandet av ett
internationellt studenthem beräknades värdet av markupplåtelsen till
1 630 000 kr. Ett särskilt anslag härför bör upptagas för budgetåret 1965/66
och rubriceras Ersättning till statens järnvägar för överlåtelse av mark
vid Stockholms östra station. Beloppet bör användas för att bestrida kostnaderna
för markens iordningställande.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för
överlåtelse av mark vid Stockholms östra station för budgetåret
1965/66 anvisa ett anslag av 1 630 000 kr.

75:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt H 7., s. 187 och 188), som innebär
en anslagsökning med 11,2 milj. kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av tjänsteförsändelser för budgetåret 1965/66 anvisa ett
förslagsanslag av 74 000 000 kr., därav 1 700 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

76 :o) Kostnader för vissa nämnder m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt H 8., s. 188), som innebär en oförändrad medelsanvisning för
nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. in.
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 kr.

72

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

77 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt H 9., s. 189 och 190), som innebär en uppräkning
av anslaget med 127 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 757 000 kr.

78:o) Viss beredskapsutrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt H 10., s. 191) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss beredskapsutrustning för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

79:o) Ersättning för viss rundradioverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt H 11., s. 191) att till förevarande ändamål för budgetåret
1965/66 anvisa ett anslag av 19 500 000 kr.

Utskottet. I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 9 för innevarande år
har utskottet under punkten .3, avseende televerkets anslagsbehov för nästa
budgetår, även tagit ställning till sättet för bestridande av de med här ifrågavarande
anslag avsedda kostnaderna samt behandlat vissa motionsledes
framförda yrkanden. Utskottet har i förevarande sammanhang icke funnit
anledning till erinran mot beräkningen av medelsbehovet under anslaget
och hemställer följaktligen,

att riksdagen må till Ersättning för viss rundradioverksamhet
för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 19 500 000
kr.

Luftfartsfonden

80 :o) Underskott å luftfartsfonden. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 1., s. 192—205) att för Luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret
1965/66 upptaga ett underskott av 10,5 milj. kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10,5 milj. kr.

Luf tfartsstyr elsen har beräknat underskottet för nästa budgetår till 14,5
milj. kr.

Beträffande yttrande av 1963 års luftfartsutredning får utskottet hänvisa
till propositionen (s. 201—203).

Departementschefen har anfört följande.

Luftfartsfondens underskott upptogs å riksstaten för budgetåret 1963/64
till 12,3 milj. kr. Kungl. Maj :t föreskrev sedermera att utgifterna å luftfartsverkets
driftkostnadsstat för nämnda budgetår ej finge överstiga verkets

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

73

inkomster med mer än 9,2 milj. kr. Minskningen i förhållande till det å riksstaten
uppförda beloppet berodde huvudsakligen på att intäkterna beräknades
till högre belopp än som tidigare förutsatts. Efter framställning av
luftfartsstyrelsen medgav Kungl. Maj :t den 27 november 1964, att ett underskott
å 10,3 milj. kr. för budgetåret 1963/64 finge i sin helhet avföras från
luftfartsfonden. Det ökade underskottet berodde helt på att inkomsterna
blivit lägre än förutsatt.

I 1964 års statsverksproposition beräknades luftfartsfondens underskott
för budgetåret 1964/65 till 10,5 milj. kr. I luftfartsstyrelsens i maj 1964
framlagda förslag till driftkostnadsstat uppskattades inkomsterna till 46,1
milj. kr. och underskottet till i runt tal 12,0 milj. kr. Genom beslut den 29
juni 1964 fastställde Kungl. Maj :t driftkostnadsstat för luftfartsverket, varvid
driftkostnaderna upptogs till inemot 57,4 milj. kr. och underskottet beräknades
till högst 10,5 milj. kr. Vid den beräkning, som verkställts inom
luftfartsstyrelsen i samband med anslagsframställningen för nästa budgetår,
har underskottet för innevarande år beräknats till nära 12,9 milj. kr.

För nästa budgetår uppskattar luftfartsstyrelsen driftutgifterna till 62,8
milj. kr., vilket innebär en ökning i förhållande till staten för innevarande
budgetår med nära 5,5 milj. kr. Inkomsterna beräknas samtidigt öka med
2,2 milj. kr. till 48,3 milj. kr. Underskottet å fonden för budgetåret 1965/66
skulle följaktligen enligt luftfartsstyrelsen komma att uppgå till 14,5 milj.
kr.

Den största delen av den beräknade inkomstökningen eller 2,0 milj. kr.
hänför sig till trafikinkomster. Av utgiftsökningarna belöper 1,3 milj. kr. på
avlöningsposterna, 0,5 milj. kr. på omkostnadsposterna, 1,4 milj. kr. på
underhåll av flygplatser samt 0,9 milj. kr. på utgifter för väderlekstjänsten.
Dessutom har upptagits en post om 0,7 milj. kr. för oförutsedda utgifter.

Vad beträffar föreslagna personalförändringar vid luftfartsstyrelsen tillstyrker
jag inrättande av en tjänst som förste trafikledare i Ae 23 och en
som assistent i Ae 15 på trafikbyrån. Jag beräknar vidare medel för en ny
tjänst som kontorsbiträde i högst Ae 5. Vidare upptager jag i likhet med styrelsen
50 000 kr. för löneklassuppflyttningar, 20 000 kr. för vissa arvoden
samt 125 000 kr. för löneomräkning. I övrigt kan jag icke biträda förslagen
rörande styrelsens avlöningspost. Mina ställningstaganden innebär, att kostnadsökningen
i förevarande avseende kan beräknas till 272 000 kr.

I fråga om flygplatsorganisationens avlöningspost upptager jag medel för
åtta tjänster som trafikledare i Af 13/Ae 19. Vidare tillstyrker jag, att två
tjänster som brandförman i Ae 13 inrättas. Jag biträder styrelsens förslag
till löneklassuppflyttningar och löneomräkning inom flygplatsorganisationen.
Övriga förslag anser jag mig inte kunna biträda. Styrelsens förslag till
vissa tjänsteförändringar för bl. a. ett antal trafikledare är icke av den art,
att de bör prövas i förevarande sammanhang. Utgiftsökningen under flygplatsorganisationens
avlöningspost beräknar jag därför totalt till ett belopp
av 612 000 kr.

För luftfartsstyrelsens och flygplatsorganisationens omkostnader beräknar
jag eu ökning med resp. 36 000 kr. och 197 000 kr.

Med hänsyn till vad jag föreslagit vid anmälan av anslagen till Sveriges
meteorologiska och liydrologiska institut upptager jag utgiftsökningen för
väderlekstjänsten till 561 000 kr. Beträffande posten diverse utgifter förordar
jag eu ökning med 100 000 kr. i förhållande till staten för innevarande
budgetår.

74

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

Styrelsens förslag under övriga poster i driftkostnadsstaten tillstyrker jag.

Vid bifall till de av mig tillstyrkta driftkostnaderna kan luftfartsverkets
utgifter för budgetåret 1965/66 beräknas öka i förhållande till innevarande
budgetårs driftkostnadsstat med ca 4,3 milj. kr. eller 7,5 %. Verkets driftkostnader
skulle därmed beräknas till (57,3 +4,3) 61,6 milj. kr.

Inkomsterna för nästa budgetår har av styrelsen vid oförändrade avgifter
beräknats till sammanlagt 48,3 milj. kr. Underskottet på luftfartsfonden för
nästa budgetår skulle sålunda komma att uppgå till (61,6 — 48,3) 13,3 milj.
kr. Kostnadsökningarna torde således bli av väsentligt större omfattning än
de av styrelsen beräknade inkomstökningarna. 1963 års luftfartsutredning
har i sitt yttrande över luftfartsstyrelsens petita anfört, att utvecklingen av
luftfartsfondens ekonomi inger stora bekymmer. Det synes vidare utredningen
som om en väntad ökad flygverksamhet kommer att medföra ökat
underskott. Med hänsyn härtill bör enligt utredningen åtgärder vidtagas, som
leder till ökade inkomster och så långt som möjligt minskar kostnaderna.

I sammanhanget bör påpekas att det under luftfartsfonden redovisade
underskottet ej ger en realistisk bild av det ekonomiska resultatet av luftfartsverkets
verksamhet. Det under fonden redovisade underskottet inbegriper
således ej bl. a. avsedd förräntning — ca 12 milj. kr. — av det av luftfartsverket
disponerade statskapitalet om ca 225 milj. kr. Med hänsyn härtill
är det verkliga underskottet ca 25 milj. kr., d. v. s. mer än dubbelt så mycket
som det redovisade underskottet. Det kan sägas innebära, att varje flygresa
inom landet eller till utlandet av staten subventioneras med i genomsnitt 17
kr. Enligt min mening måste effektiva åtgärder vidtagas för att förbättra relationen
mellan luftfartsverkets inkomster och utgifter. I avbidan på resultatet
av luftfartsutredningens arbete anser jag, att man i första hand bör inrikta
sig på att söka hålla det direkta underskottet inom den av statsmakterna
för innevarande budgetår angivna ramen av 10,5 milj. kr. Som luftfartsstyrelsen
själv framhållit är utgiftsökningarna till stor del av automatisk
karaktär. Till en del motiveras de av kraven på trafiksäkerhet. Främst med
hänsyn härtill finner jag att strävandena att förbättra verkets ekonomi inte
helt bör inriktas på att undvika ökade utgifter utan också på att öka inkomsterna.
Jag avser därför, att inom den närmaste tiden pröva föreliggande
möjligheter att företaga vissa höjningar av avgifterna för luftfarten.

Med hänvisning till vad jag i det föregående framhållit rörande luftfartsverkets
ekonomi torde vid riksdagens bifall därtill underskottet på luftfartsfonden
för budgetåret 1965/66 böra upptagas till oförändrat 10,5 milj. kr. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj :t, att liksom hittills varit fallet, verkställa
en mera noggrann avvägning av de olika utgiftsposterna, sedan styrelsen
under våren 1965 ingivit sina definitiva förslag till driftkostnadsstat.

Utskottet. Enligt den av Kungl. Maj :t fastställda driftkostnadsstaten för
luftfartsverket har underskottet å luftfartsfonden för budgetåret 1964/65 beräknats
till högst 10,5 milj. kr. Luftfartsstyrelsen har i samband med anslagsframställningen
för nästa budgetår beräknat underskottet för innevarande
budgetår till nära 12,9 milj. kr.

Departementschefen har för nästa budgetår beräknat luftfartsverkets
driftkostnader till 61,6 milj. kr. och inkomsterna vid oförändrade avgifter i
enlighet med luftfartsstyrelsens beräkning till 48,3 milj. kr. Underskottet på

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965 75

luftfartsfonden skulle sålunda för nästa budgetår komma att uppgå till 13,3
milj. kr.

Enligt departementschefens mening måste effektiva åtgärder vidtagas för
att förbättra relationen mellan luftfartsverkets inkomster och utgifter. I
avbidan på resultatet av luftfartsutredningens arbete anser departementschefen
att det i första hand bör eftersträvas att för nästa budgetår söka hålla
det direkta underskottet inom den ram som gäller för innevarande budgetår
eller 10,5 milj. kr. Underskottet för budgetåret 1965/66 föreslås därför
upptagas med detta belopp. Departementschefen anför att strävandena att
förbättra luftfartsverkets ekonomi inte helt bör inriktas på att undvika ökade
utgifter utan också på att öka inkomsterna. På grund härav avser departementschefen
att pröva föreliggande möjligheter att företaga vissa höjningar
av avgifterna för luftfarten.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för Luftfartsfonden å riksstaten för
budgetåret 1965/66 upptaga ett underskott av 10 500 000 kr.

Uppskjutna frågor

81 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande
beträffande Kungl. Maj :ts under följande punkter framlagda förslag, nämligen punkten

Al.: Kommunikationsdepartementet: Avlöningar

punkten A 2.: Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

punkten A 3.: Kommittéer m. m.

punkten A i.: Extra utgifter

punkten D 15.: Bidrag till handelshamnar och farleder
vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 2 april 1965

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Birger
Andersson, Ivar Johansson, Fritz Persson, Axel Andersson, Virgin, Rikard
Svensson, fru Wallentheim, herrar Bengtson, Per Jacobsson, Bertil Petersson,
Hjorth och Strandberg; samt

från andra kammaren: herrar Gustafsson i Stockholm, Karlsson i
Olofström, Ståhl, Blidfors, Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fröken Elmén,
herrar Bergman, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Kårby, Cassel, Carbell,
Nordstrandh, Lindahl och Tobé.

76

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

Reservationer

1) vid punkten 7 (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m.
Anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader)

a) beträffande anslaget till statligt vägunderhåll av herrar Ivar Johansson,
Bengtson, Eliasson i Sundborn och Gustafsson i Kårby, vilka ansett att
utskottet bort tillstyrka motionerna I: 447 och II: 535, såvitt nu är i fråga,
och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Utskottet
har» och slutar med »Jämtlands län», bort ha följande lydelse:

»Utskottet har vid sin prövning av förevarande anslagsfrågor funnit den
av departementschefen förordade medelsanvisningen om 490 milj. kr. till
Vägunderhållet otillräcklig. Såsom i motionerna 1: 447 och II: 535 framhållits
bör därför en uppräkning till 520 milj. kr. ske. Utskottet, som alltså
biträder motionärernas yrkande härom, kan däremot icke tillstyrka att —
på sätt i motionerna 1: 190 och II: 252 föreslagits — en uppräkning sker
med allenast 1,5 milj. kr., att i sin helhet disponeras för vägunderhållet i
Jämtlands län. Nämnda motioner avstyrkes följaktligen.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:447 och 11:535, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, ävensom med avslag å motionerna
I: 190 och II: 252, till Vägunderhållet för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 520 000 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen;»

b) beträffande anslagen till statliga vägbyggnader av herrar Ivar Johansson,
Bengtson, Eliasson i Sundborn och Gustafsson i Kårby, vilka ansett att
utskottet bort tillstyrka motionerna I: 447 och II: 535, såvitt nu är i fråga,
och afl därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Vidkommande
anslagen» och slutar med »och II: 535», bort ha följande lydelse:

»Vidkommande anslagen till den ordinarie vägbyggnadsverksamheten har
utskottet ävenledes funnit Kungl. Maj :ts förslag otillräckliga med hänsyn
till vägväsendets behov. Utskottet anser därför medelsanvisningen till förevarande
ändamål böra i enlighet med yrkandena i motionerna 1: 447 och
II: 535 upptagas med 620 milj. kr. att fördelas med 350 milj. kr. på riksvägar,
218 milj. kr. på länsvägar, 12 milj. kr. på ödebygdsvägar och 40 milj.
kr. på storbroar.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:447 och 11:535,
nämnda motioner såvitt nu är i fråga, för budgetåret 1965/66

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

77

anvisa följande reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen,
nämligen till

a) Byggande av riksvägar

b) Byggande av länsvägar

350 000 000 kr.
218 000 000 kr.
12 000 000 kr.
40 000 000 kr.;»

c) Byggande av ödebygdsvägar

d) Byggande av storbroar . . .

c) beträffande anslaget till bidrag till byggande av vägar och gator av
herrar Ivar Johansson, Bengtson, Eliasson i Sundborn och Gustafsson i
Kårby, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:447 och II:
535, såvitt nu är i fråga, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Även anslaget»
och slutar med »avstyrkes därför», bort ha följande lydelse:

»Anslaget till Bidrag till byggande av vägar och gator bör enligt utskottets
uppfattning däremot — såsom i motionerna 1: 447 och II: 535 förordats
— uppräknas till 285 milj. kr. i stället för av departementschefen föreslagna
270 milj. kr.»

dels ock utskottets hemställan under IV. bort ha följande lydelse:

»IV. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts för -

slag samt med bifall till motionerna 1: 447 och II: 535,
nämnda motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till byggande
av vägar och gator för budgetåret 1965/66 anvisa ett
reservationsanslag av 285 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;» -

d) beträffande statsbidragen till enskild väghållning av herrar Ivar
Johansson, Bengtson, Eliasson i Sundborn och Gustafsson i Kårby, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 447 och II: 535, I: 85 och
II: 112 samt II: 80, förstnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga, samt
att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Avsevärda
förbättringar» och slutar med »avstyrkes följaktligen», bort ha följande
lydelse:

»De anslag som hittills lämnats för byggande och underhåll har, såsom
av motionärerna framhållits, emellertid varit klart otillräckliga och berättigade
krav föreligger för en fortsatt utökning av det statsbidragsberättigade
enskilda vägnätet. De reduceringar i den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagna medelsanvisningen Kungl. Maj :t förordat försämrar avsevärt
möjligheterna att lämna byggnads- och iståndsättningsbidrag och det bidragsbcrättigade
nätet kan knappast utökas i normal omfattning. Utskottet
anser därför anslagen böra upptagas med de högre belopp väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
förordat, dvs. med 25 milj. kr. resp. 41 milj. kr. till byggande
och underhåll av enskilda vägar. Motionerna I: 447 och II: 535 samt

78 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

I: 85 och II: 112, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ävensom motionen
II: 80 tillstyrkes följaktligen.;»

dels utskottets hemställan under V. och VI. bort ha följande lydelse:

»V. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1: 447 och II: 535 ävensom
motionerna I: 85 och II: 112, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m.
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av
41 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

VI. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1: 447 och II: 535 ävensom
motionerna I: 85 och II: 112, nämnda motioner såvitt
nu är i fråga, samt motionen II: 80, till Bidrag till byggande
av enskilda vägar för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;» 2)

vid punkten 12 (Bidrag till vatten-och avloppsanläggningar) av herrar
Ivar Johansson, Bengtson, Per Jacobsson, Eliasson i Sundborn, Gustafsson
i Kårby och Tobé, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionen I: 607
och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 30, som börjar med »Såsom departementschefen»
och slutar med »förhöjd medelsanvisning», bort ha följande
lydelse:

»Kungl. Maj :ts förevarande förslag innebär en ökning av anslagsmedlen
i förhållande till innevarande budgetår med 5 milj. kr. Med hänsyn till den
betydande eftersläpning, som föreligger på detta område bör dock såsom
motionsledes föreslagits en ytterligare uppräkning ske. Utskottet finner därför
att anslaget för nästa budgetår bör upptagas med det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagna beloppet av 90 milj. kr. och tillstyrker följaktligen
det i motionen I: 607 därom framförda yrkandet.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna 1:31 och 11:39 ävensom med bifall till
motionen I: 607, till Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 90 000 000 kr.;»

3) vid punkten 25 (Lots- och fyrstaten: Avlöningar) av herrar Rikard
Svensson och Karlsson i Olofström, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
motionerna I: 437 och II: 541 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 42, som börjar med »Utskottet
finner» och slutar med »berörda farvattnen», bort ha följande lydelse:

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

79

»Utskottet finner det i och för sig vara angeläget att den pågående rationaliseringsverksamheten
på förevarande område fullföljes. I likhet med
motionärerna anser utskottet det dock vara tveksamt huruvida den begränsning
av personalen vid den sammanslagna lotsplatsen Karlshamn-Ronneby,
som av Kungl. Maj :t föreslagits, kan vara tillrådlig. Vid en personalstyrka
av den förordade omfattningen torde nämligen ett samtidigt utförande av
lotsuppdrag i Karlshamn och Ronneby icke vara möjligt under ogynnsamma
väderleksförhållanden. En överflyttning av all lotspersonal till Karlshamn
torde vidare innebära att ett större antal fartyg icke kommer att anlita lots
— med alla de risker för sjöfarten ett sådant förhållande skulle medföra.
I sammanhanget bör också beaktas den expansion av hamnverksamheten
som redan kunnat konstateras och torde ytterligare öka i såväl Ronneby som
Karlshamn. Med hänsyn bl. a. till angivna förhållanden anser utskottet
personalen vid den föreslagna lotsplatsen Karlshamn-Ronneby böra utöver
Kungl. Maj :ts förslag utökas med en lotstjänst. Av den gemensamma personalstyrkan
bör vidare, såsom motionärerna yrkat, två lotsar och en båtman
förläggas till Ronneby hamn. Utskottet, som således tillstyrker motionerna,
vill vidare kraftigt understryka departementschefens uttalande, att
sjöfartsstyrelsen givetvis har att följa utvecklingen på området och vidtaga
sådana personaldispositioner och övriga åtgärder att sjöfartens behov av
rimlig lotsservice även i fortsättningen kan tillgodoses inom de av indragningarna
berörda farvattnen.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 437 och II: 541,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för lots- och fyrstaten i enlighet med vad utskottet
föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsanordningar
som kan bli erforderliga i anledning av i statsrådsprotokollet
och av utskottet redovisade rationaliseringsåtgärder
inom lots- och fyrstaten;

c) medgiva att Kungl. Maj :t eller, i den omfattning Kungl.
Maj:t bestämmer, sjöfartsstyrelsen skall äga besluta om indragningar
av lots- eller fyrplatser på sätt föreslagits i statsrådsprotokollet
och med beaktande av vad utskottet anfört
samt vidtaga därav föranledda ändringar i personalförteckningen
för lots- och fyrstaten och de övergångsåtgärder i
övrigt som kan befinnas erforderliga;»

4) vid punkten Ilo (Statens isbrytarverksamhet) av herrar Virgin, Strandberg,
Cassel och Nordstrantlh, vilka ansett att

80

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 49, som börjar med »Vid föregående»
och slutar med »föreliggande motionerna», bort ha följande lydelse:

»De i motionerna I: 122 och II: 154, I: 445 och II: 544 samt I: 443 och
II: 546 framförda synpunkterna rörande behovet av en effektiv isbrytarorganisation
synes utskottet beaktansvärda. Även om det i första hand bör
åvila sjöfartsstyrelsen att ägna isbrytarverksamheten all uppmärksamhet
kan det dock anses skäligt att riksdagen som sin mening uttalar önskvärdheten
av att en utredning rörande den framtida isbrytarverksamheten snarast
bör framläggas. Inte minst talar de i motionerna angivna Iokaliseringsoch
näringspolitiska motiven härför. Då tiden mellan ett riksdagsbeslut om
byggande av ny havsisbrytare intill dess denna kan insättas i arbete torde
få beräknas till ca 4 år bör, såsom i motionerna framhållits, en skyndsam
utredning vidtagas och förslag framläggas avseende byggande av ny havsisbrytare.
»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 122
och II: 154 samt 1:445 och 11:544 ävensom 1:443 och II:
546, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört rörande behovet av en effektiv isbrytarorganisation
m. m.»

5) vid punkten 72 (Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer) av herrar Virgin, Strandberg, Cassel och Nordstrandh,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 451 och
II: 545 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 70, som börjar med »Nu gällande»
och slutar med »avstyrkes därför», bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser i likhet med motionärerna att nedläggningen av trafiksvaga
bandelar bör ske i en takt som medför en snabbare minskning av
ersättningen till SJ än vad Kungl. Maj :t föreslagit. En nedläggningstakt som
möjliggör att ersättningen för nästa budgetår kan begränsas till 190 milj.
kr. synes därvid lämplig. Motionerna i fråga tillstyrkes därför.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 451 och II: 545, till Ersättning
till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av
190 000 000 kr.»

ESSELTE AB. STHLM 65

514828