Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

1

Nr 38

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag för
budgetåret 1965/66 till främjande av bostadsförsörjningen
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3 :e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 13, punkterna D 2—D 4, D 8, D 9, V: 1, V: 2
och VI: 2) har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1965, föreslagit riksdagen
att

A. beträffande anslag på driftbudgeten

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen för länsbostadsnämnderna
i enlighet med vad i statsrådsprotokollet anförts;

II. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1965/66;

III. medgiva att beslut om räntefria förbättringslån må meddelas intill
60 milj. kr. under budgetåret 1965/66;

IV. för budgetåret 1965/66 under elfte huvudtiteln anvisa

1) till Bostadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 052 000 kr.;

2) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar ett förslagsanslag av 9 150 000
kr.;

3) till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader ett förslagsanslag av

1 201 000 kr.;

4) till Räntebidrag ett förslagsanslag av 250 milj. kr.;

5) till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet ett förslagsanslag av
30 milj. kr.;

B. beträffande anslag på kapitalbudgeten

I. godkänna av departementschefen förordad ändring av bestämmelserna
angående hyreskontroll i statsbelånade hus;

II. medgiva att lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
må under år 1965 beviljas för högst 82 000 bostadslägenheter intill ett belopp
av 1 470 milj. kr. samt under 1966 för högst 84 000 bostadslägenheter
intill ett belopp av högst 1 460 milj. kr.;

III. bemyndiga Kungl. Maj:t att, under av departementschefen angivna
förutsättningar, besluta om utökning av den under B. II. upptagna ramen
för långivning under år 1965;

IV. godkänna vad departementschefen anfört beträffande inriktningen
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 saml. Nr 38

2

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

av långivningen från lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien; V.

godkänna av departementschefen framlagt förslag rörande vissa kapi
lalsubventioner för studentbostäder;

VI. medgiva att beslut om lån, som skall utgå från anslaget till räntefria
lån till bostadsbyggande, må meddelas intill 22 milj. kr. under ett vart
av åren 1965 och 1966;

VII. bemyndiga Kungl. Maj :t att besluta om utökning av den under B. VI.
upptagna ramen för långivning under år 1965 i den omfattning som utvecklingen
i fråga om kapital- och arbetskraftsresurser möjliggör;

VIII. för budgetåret 1965/66 anvisa

a) under statens utlåningsfonder

1) till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av 850
milj. kr.;

2) till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien ett
investeringsanslag av 1 000 kr.;

b) under fonden för låneunderstöd

till Räntefria lån till bostadsbyggande ett investeringsanslag av 20 milj. kr.

I samband med Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling
föreliaft följande motioner, nämligen
från första kammaren
1: 82 av herr Lars Larsson m. fl.,

I: 118 av herrar Adolfsson och Lager,

I: 175 av herr Eric Carlsson m. fl.,

I: 177 av herr Knut Johansson m. fl.,

1: 280 av herr Göran Karlsson,

1:290 av herr

1:412 av herr Paul Jansson,

I: 418 av herr Lundström m. fl.,

1:423 av herr Strandberg och fröken Stenberg,

1: 426 av herr Sundin m. fl.,

I: 433 av herrar Wikberg och Erik Olsson,

1: 604 av herr Svanström, samt
från andra kammaren

II: 110 av herr Johansson i Norrköping m. fl.,

II: 150 av herr Nilsson i Gävle m. fl.,

II: 220 av herr Bergman m. fl.,

II: 226 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl.,

II: 343 av herr Heckscher m. fl.,

11:349 av herr Rask,

II: 489 av herr Blomkvist m. fl.,

II: 502 av herr Hedlund m. fl.,

II: 510 av herr Larsson i Norderön m. fl.,

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

3

11:517 av herr Ohlin m. fl.,

11:518 av herrar Petersson och Nilsson i Agnäs.

Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.

I de likalydande motionerna 1:82 (av herr Lars Larsson in. fl.) och
II: 110 (av herr Johansson i Norrköping in. fl.) har hemställts att riksdagen
vid behandling av anslag till Lånefonden för bostadsbyggande måtte uttala,
att den regionala fördelningen av de medel som skall ställas till förfogande
för bostadslångivningen under kalenderåret 1965 bör äga rum under beaktande
av vad i motionerna anförts.

I de likalydande motionerna I: 118 (av herrar Adolfsson och Lager) och
II: 150 (av herr Nilsson i Gävle m. fl.) har hemställts att riksdagen måtte

1. avslå Kungl. Maj :ts förslag beträffande ramen för långivning till bostadsbyggande,

2. medgiva att lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
må under år 1965 beviljas för högst 89 000 bostadslägenheter intill ett belopp
av 1 571 500 000 kr. samt under 1966 för högst 89 000 bostadslägenheter
intill ett belopp av högst 1 532 500 000 kr.,

3. bemyndiga Kungl. Maj :t att, under förutsättningar som i motionerna
angivits, besluta om utökning av den under 2. upptagna ramen för långivning
under år 1965,

4. till lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret 1965/66 anvisa ett
investeringsanslag av 1 000 000 000 kr. samt

5. till Kungl. Maj :t i övrigt ge till känna vad i motionerna anförts.

I de likalydande motionerna I: 175 (av herr Eric Carlsson in. fl.) och
11:226 (av herr Gustavsson i Alvesta in. fl.) har hemställts att riksdagen
måtte, såvitt nu är i fråga, dels medge att det högsta belopp, varmed räntefri
stående del av förbättringslån och räntefritt stående förbättringslån kan
utgå, må höjas såvitt gäller pensionär från 10 000 till 12 000 kr. och i övriga
fall från 4 000 till 8 000 kr., samt att inkomstgränsen för erhållande
av nämnda lånemedel må höjas från 6 000 till 9 000 kr. beskattningsbar
inkomst, dels ock i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att av nämnda yrkande
föranledda ändringar i vederbörande kungörelse och anvisningar
måtte vidtagas, så att ändringarna träder i kraft den 1 juli 1965.

1 de likalydande motionerna I: 177 (av herr Knut Johansson in. fl.) och
II: 220 (av herr Bergman m. fl.) har föreslagits att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte hemställa, att förslag grundade på markpolitiska utredningens
betänkande om kommunal markpolitik snarast möjligt förelägges
riksdagen.

1 de likalydande motionerna 1: 280 (av herr Göran Karlsson) och II: 349
(av herr Hask) har hemställts att riksdagen vid behandlingen av lånefon -

4

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1963

den för bostadsbyggande uttalar, att lånemedel för småhus ställes till förfogande
i sådan omfattning att produktionen av dylika upprätthålles på
en i stort sett oförändrad nivå.

I de likalvdande motionerna I: 290 (av herr Virgin m. fl.) och II: 343 (av
herr Heckscher m. fl.) har hemställts

A. att riksdagen måtte

1) besluta att de såsom allmännyttiga betecknade bostadsföretagen skall
åläggas redovisningsskyldighet för sina fonder, dessas storlek och successiva
uppbyggnad samt för de principer efter vilka dels fonderna uppbygges,
dels hyressättningen sker;

2) uttala att en grundprincip för den fortsatta bostadspolitiken bör vara
att de boende själva skall betala vad deras bostäder kostar;

B. att riksdagen måtte besluta

1) att den statliga bostadslånegivningen fr. o. in. den 1 juli 1965 skall
ersättas av ett kreditgarantisystem;

2) att i anledning därav varken preliminära beslut skall meddelas angående
lån från lånefonden för bostadsbyggande eller anslag anvisas till samma
fond från nämnda datum;

3) att för erhållande av kreditgaranti eu engångsavgift av 0,5 % skall
erläggas;

4) att fr. o. in. den 1 januari 1965 ränteeftergift ej längre skall medgivas
beträffande hus som påbörjats före ingången av 1958;

5) att räntegaranti, avseende räntor å underliggande lån som hänför
sig till tiden fr. o. m. den 1 januari 1965, skall grundas på en räntesats av
5 % vad avser hus påbörjade fr. o. in. den 1 januari 1958;

6) att statliga bostadslån och egnahemslån upp till 90 % av belåningsvärdet
för hus påbörjade fr. o. in. den 1 januari 1958 skall för tid fr. o. m. den
1 juli 1965 förräntas efter en räntesats av 6 %, samt att till den del lånen
överstiger 90 % av belåningsvärdet räntan skall utgöra 6,5 %;

7) att förbättringslån avseende hus som påbörjats fr. o. m. den 1 januari
1958 skall för tid fr. o. m. den 1 juli 1965 förräntas efter en räntesats av 5 % ;

8) att de tilläggslån, som enligt beslut av 1953, 1957 och 1959 års riksdagar
gjorts amorteringspliktiga, skall för tid fr. o. in. den 1 juli 1965 förräntas
efter en räntesats av 6 % ;

C. att riksdagen om förslagen under B. 1)—3) ovan icke vinner riksdagens
bifall måtte besluta

1) att bostadslån, till vilka tillstånd lämnats tidigast den 1 juli 1965,
skall beviljas upp till 90 % av belåningsvärdet mot enbart inteckningssäkerhet,
oavsett förvaltningsformerna och för s. k. allmännyttiga företag
upp till 95 % mot kommunal borgen, samt till den del de överstiger 90 %
av belåningsvärdet amorteras på 25 år;

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965 5

2) att vid utgivande av statliga bostadslån en förvaltningsavgift om 0,5 %
skall uttagas i samband med lånets utbetalande;

D. att riksdagen under förutsättning att yrkandet under C. 1) vinner riksdagens
bifall måtte medgiva att lån, som skall utgå från lånefonden för
bostadsbyggande, må beviljas intill 1 380 000 000 kr. under år 1965 samt
1 370 000 000 kr. under år 1966;

E. att riksdagen måtte i övrigt beakta vad i motionerna anförts.

I de likalydande motionerna I: 412 (av herr Paul Jansson) och II: 489
(av herr Blomkvist m. fl.) har hemställts att riksdagen vid behandling av
anslag till Lånefonden för bostadsbyggande måtte uttala, att vid den regionala
fördelningen all tänkbar hänsyn tages till såväl byggnadsbehovet
som sysselsättningen för i motionerna berörda yrkesgrupper.

I de likalydande motionerna I: 418 (av herr Lundström m. fl.) och II: 517
(av herr Ohlin m. fl.) har hemställts att riksdagen måtte besluta

1) att antaga det i motionerna föreslagna bostadsbyggnadsprogrammet;

2) att i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna vad i motionerna anförts
beträffande bostadsbyggandets lokalisering;

3) att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad i motionerna anförts
beträffande miljöfrågorna;

4) att räntesubventionen ersättes med ett enhetligt schablonbidrag enligt

1 motionerna angivna riktlinjer;

5) att lånegränsen för enskilda bostadsföretag som får preliminärt beslut
efter den 1 juli 1965 skall höjas från 85 % till 90 % av belåningsvärdet;

6) att tertiärlånet för privatägda småhus skall förräntas och amorteras
med fast annuitet, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1965;

7) att räntebidragen fr. o. in. den 1 januari 1965 skall utgå enligt i motionerna
föreslagna villkor;

8) att anslaget till Räntebidrag under elfte huvudtiteln för budgetåret
1965/66 skall uppföras med 215 000 000 kr., vilket innebär ett i förhållande
till Kungl. Maj :ts förslag med 35 000 000 kr. sänkt anslag;

9) att medgiva att lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
må under år 1965 beviljas för 84 000 bostadslägenheter intill ett belopp
av 1 530 000 000 kr. Förslaget innebär för år 1965 en höjning med

2 000 bostadslägenheter -—- i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag — och
för år 1966 en höjning med 4 000 lägenheter.

I de likalydande motionerna I: 423 (av herr Strandberg och fröken Stenberg)
och II: 518 (av herrar Petersson och Nilsson i Agnäs) har hemställts
att riksdagen måtte uttala, att fördelningen av bostadsbyggandet alltjämt
bör ske efter de fördelningstal mellan storstäderna och övriga delar av landet
som hitintills tillämpats.

I de likalydande motionerna 1:426 (av herr Sundin in. fl.) och 11:502
(av herr Hedlund m. fl.) har hemställts
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 saml. Nr 38

6

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

I. att riksdagen måtte

a) fastställa i motionerna angivna basräntor å vissa underliggande bostadslån
att träda i kraft den 1 januari 1965,

b) till Räntebidrag under elfte huvudtiteln för budgetåret 1965/66 anvisa
ett förslagsanslag av 215 000 000 kr.,

II. att riksdagen måtte medge att övre lånegränsen för statligt bostadslån
till enskilda fr. o. m. den 1 juli 1965 må höjas från 90 till 95 % av belåningsvärdet
såvitt gäller småhus och från 85 till 90 % såvitt gäller flerfamiljshus,

III. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

a) att den regionala fördelningen av medel som skall ställas till förfogande
för bostadslångivningen under 1965 må ske enligt i motionerna angivna
grunder,

b) att det preliminära programmet för bostadsbyggandet år 1966 må omfatta
95 000 lägenheter,

c) att förslag rörande schablonmetod för beräkning av räntebidrag till
vissa underliggande bostadslån må föreläggas riksdagen snarast möjligt,

d) att förslag rörande frågan om avskrivning av tilläggslån till vissa studentbostäder
må föreläggas riksdagen så snart underlag erhållits för frågans
bedömning,

e) att frågorna rörande ökat utrymme i planeringen, bättre finansieringsvillkor
och rationella byggmetoder m. m. för småhusproduktionen snarast
måtte utredas i syfte att kraftigt öka småhusbyggandet.

I de likalydande motionerna I: 433 (av herrar Wikberg och Erik Olsson)
och II: 510 (av hem Larsson i Norderön in. fl.) har hemställts att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att Jämtlands län måtte tilldelas
bostadsbyggnadskvot så att dess resurser i fråga om planering, projektering
och byggarbetskraft kan utnyttjas på ett normalt sätt.

I motionen I: 604 (av herr Svanström) har hemställts att riksdagen måtte
besluta

att vid behandling av frågan om statligt stöd till bostadsbyggandet uttala
att fördelningen sker jämväl med hänsyn till lokaliseringspolitiska synpunkter
i län som t. ex. Kalmar län; samt

att en eventuell ökning av bostadsproduktionen i storstäderna icke får resultera
i minskning för landsortens vidkommande, utan följas upp med en
ökning även ute i länen.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 110,
150, 226, 343, 349, 489, 502, 510, 517 och 518 samt I: 604.

Utskottet

Bostadsproduktionen. Utskottet behandlar först bostadsbyggandets omfattning
och lokalisering. Beträffande bostadsbyggandets omfattning anfö -

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

7

res i statsverkspropositionen att läget på bostadsmarknaden påkallar fortsatta
betydande insatser för en bostadsproduktion på hög nivå. Inte minst
viktigt är det, framhåller departementschefen, att beakta den betydelse ett
tillräckligt stort och lämpligt lokaliserat bostadsbyggande har för näringslivets
utvecklingsbetingelser. En jämn och hög produktionsnivå bör alltså
eftersträvas även i fortsättningen. I ett längre tidsperspektiv synes ett
produktionstillskott av 1 milj. lägenheter under den närmaste tioårsperioden
utgöra en angelägen målsättning för bostadsbyggandet.

Utgångspunkten för bestämmande av bostadsbyggandets omfattning under
detta och nästa år bör enligt departementschefen vara ett bibehållande av
den uppnådda produktionsnivån eller om möjligt en måttlig höjning. Departementschefen
framhåller i detta sammanhang, att bostadsinvesteringarnas
volym inte bestämmes enbart av antalet lägenheter i de byggnadsföretag
som pågår under året utan även av utvecklingen i fråga om lägenheternas
utrymmesstandard och utrustning.

I propositionen hänvisas vidare till att ökningen av bostadsinvesteringarna
från 1963 till 1964 var exceptionellt stor eller ca 9 %. Om en överansträngning
av resurserna skall undvikas, synes det nödvändigt, anför departementschefen,
att utifrån de antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen
som redovisats i finansplanen räkna med en avsaktning i bostadsinvesteringarnas
ökningstakt. På grundval av ett minimiantagande om en
sådan ökning av nyinvesteringarna i bostäder under 1965 alt det genomsnittliga
antalet under byggnad varande rumsenheter ökar med ca 4 000,
jämfört med 1964, föreslår departementschefen, att bostadsbyggnadsprogrammet
för innevarande år — preliminärt fastställt till 85 000 lägenheter
— bestämmes till 88 000 lägenheter. För år 1966 bör ett program på 90 000
lägenheter gälla preliminärt.

Departementschefen understryker att det för innevarande år föreslagna
programmet är att betrakta som en garanterad miniminivå för bostadsbyggandet.
Han anmäler samtidigt sin avsikt att, om en ytterligare ökning av
bostadsproduktionen skulle visa sig möjlig inom ramen för tillgängliga
kapital- och arbetskraftsresurser och utan störningar för produktionsutvecklingen
i övrigt, föreslå att programmet utvidgas. I sammanhanget erinras
om att bostadsbyggnadsprogrammet för år 1964 ursprungligen bestämdes
till 85 000 lägenheter, medan det faktiska påbörjandet under året
nu beräknas ha kommit upp till 94 000 lägenheter.

I statsverkspropositionen behandlas även frågan om byggandets lokalisering.
Efter att ha erinrat om att någon förbättring i läget på bostadsmarknaden
inte har inträtt i orter, som har mest känning av bostadsbristen,
trots att bostadsproduktionen under de senaste åren bar varit mer omfattande
än någonsin tidigare, framhåller departementschefen att det är tydligt
att produktionsresurserna på bostadsbyggandets område inte är fördelade
inom landet på ett sätt som står i proportion till fördelningen av den
otillfredsställda bostadsefterfrågan.

8

Statsutskottets utlåtande nr 38 år i965

Departementschefen ansluter sig till en av bostadsstyrelsen framförd
uppfattning, att det vore önskvärt att kunna åstadkomma en stegring av
bostadsproduktionen i storstadsområdena utan att denna återverkar på
byggandet i andra delar av landet. Då det förordade programmet för hela
riket under 1965 omfattar 88 000 lägenheter, medan ramen för den statliga
bostadslångivningen under år 1964 har haft en omfattning, som motsvarar
en igångsättning för hela landet av 90 000 lägenheter, synes det dock inte
möjligt, anför departementschefen, att inom det föreslagna minimiprogrammet
åstadkomma den önskvärda ökningen av byggandet i storstadsområdena
utan att begränsa byggandet i andra delar av landet jämfört med
1964. Departementschefen framhåller vidare, att fördelningen av bostadslånemedlen
så långt möjligt bör äga rum under hänsynstagande till angelägenheten
att få ett tillräckligt stort bostadstillskott i expanderande industriorter
ute i landet.

I propositionen föreslås att en mindre del av lånemedlen — motsvarande
3 000 lägenheter — reserveras för fördelning senare under året. Riktpunkten
bör därvid vara att tillgodose det bostadsbehov som uppkommer i samband
med nyetablering och utvidgning av industriföretag, bl. a. såsom resultat
av lokaliseringspolitiska åtgärder.

I motionerna I: 418 och II: 517 föreslås att riksdagen antager ett i motionerna
framlagt bostadsbyggnadsprogram, avseende 90 000 lägenheter år
1965 och 94 000 lägenheter år 1966. Vidare yrkas att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t ger till känna vad som i motionerna anförts beträffande
bostadsbyggandets lokalisering. Motionärerna framhåller bl. a., att den fördelning
av bostadslånemedlen som bostadsstyrelsen företagit medför en
betydande minskning av byggandet i områden utanför storstadsregionerna.
Enligt motionärernas mening kan en sådan omfördelning av byggandet
komma att medföra problem i områden med bostadsbrist och långt framskridna
planer på ökat byggande. I motionerna anföres att ifrågavarande
problem i viss utsträckning kan reduceras genom det i motionerna föreslagna
bostadsbyggnadsprogrammet.

I motionerna 1: 426 och II: 502 yrkas att det preliminära bostadsbyggnadsprogrammet
för år 1966 skall omfatta 95 000 lägenheter. Motionärerna
föreslår vidare att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer, att den
regionala fördelningen av medel som skall ställas till förfogande för
bostadslångivningen under år 1965 skall äga rum enligt i motionerna
angivna grunder. Motionärerna anser, att den ökning av långivningen som
vid lånemedlens fördelning har avsetts för storstadsområdena i stället bör
tillföras en särskild beredskapskvot, vilken skall avses för ett optimalt
utnyttjande av resurserna över hela landet.

I motionerna I: 118 och II: 150 föreslås ett bostadsbyggnadsprogram omfattande
95 000 lägenheter för vart och ett av åren 1965 och 1966.

I motionerna I: 82 och II: 110 föreslås att riksdagen måtte uttala, att den

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1963

9

regionala fördelningen av de medel som skall ställas till förfogande för
bostadslångivningen under år 1965 bör äga rum under beaktande av vad
som i motionerna anförts. Motionärerna anser, att lånemedlen bör fördelas
på ett sådant sätt att igångsättningen av bostadsbyggen får ske i alla län
och regioner i samma proportion som tidigare. Vidare anför motionärerna
att, i den mån resurserna kan komma att medge ett ökat bostadsbyggande,
storstadsregionernas och andra expanderande områdens speciella problem
bör beaktas genom ökad medelstilldelning.

I motionerna I: 412 och II: 489 hemställes att riksdagen måtte uttala att
vid den regionala fördelningen all tänkbar hänsyn skall tagas till såväl
byggnadsbehovet som sysselsättningen för berörda yrkesgrupper.

I motionerna I: 423 och II: 518 hemställes att riksdagen måtte uttala, att
bostadsbyggandet alltjämt bör fördelas efter de fördelningstal mellan storstäderna
och övriga delar av landet som hittills tillämpats.

I motionerna 1:433 och 11:510 hemställes att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhåller att Jämtlands län måtte tilldelas bostadsbyggnadskvot
så att dess resurser i fråga om planering, projektering och byggarbetskraft
kan utnyttjas på ett normalt sätt.

I motionen 1: 604 hemställes att riksdagen uttalar att bostadslånemedlen
skall fördelas jämväl med hänsyn till lokaliseringspolitiska synpunkter i
län som t. ex. Kalmar län samt att en eventuell ökning av bostadsproduktionen
i storstäderna inte får resultera i minskning för landsortens vidkommande
utan följas av en ökning även ute i länen.

Förhållandena på bostadsmarknaden gör en fortsatt ökning av bostadsproduktionen
angelägen. Byggnadsverksamheten har under en följd av år
utvecklats relativt gynnsamt, men samtidigt har en stark tillväxt av efterfrågan
ägt rum. I många orter kvarstår därför ett avsevärt lägenhetsunderskott,
vilket enligt utskottets mening påkallar fortsatta väsentliga samhällsinsatser
på bostadsområdet. Det av departementschefen uppställda produktionsmålet,
1 miljon lägenheter under den närmaste tioårsperioden, synes
utskottet angeläget att förverkliga.

Såsom departementschefen framhållit har förutsättningarna för en omfattande
bostadsproduktion i vissa avseenden förbättrats märkbart. Sålunda
har av allt att döma byggnadsmarknadens arbetskraftsbalans blivit bättre
under föregående år, samtidigt som den kommunala planeringen av byggandet
synes ha blivit effektivare. Å andra sidan fortsätter byggnadskostnaderna
att stiga i en takt, som inte kan undgå att inge bekymmer. I detta
sammanhang vill utskottet fästa uppmärksamheten på frågan om bostadsbyggandets
kreditförsörjning. Såsom framgår av årets finansplan har bostadsinvestcringarna
tagit i anspråk ett avsevärt ökat utrymme på kreditmarknaden
under år 1964. Bostadsproduktionen torde härigenom, i betraktande
av det allmänna kreditmarknadsläget, få anses ha blivit tämligen väl
tillgodosedd med krediter. För åtskilliga byggnadsföretag uppkom emeller -

10

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

tid under det gångna året tidvis betydande svårigheter att anskaffa byggnadskreditiv
i sådan tid, att bostadsproduktionen kunde fullföljas i överensstämmelse
med de planer som uppgjorts i samråd med arbetsmarknadsoch
bostadsmyndigheterna. Utskottet inser väl svårigheterna att i ett ansträngt
kreditmarknadsläge skapa förutsättningar för en kreditförsörjning
som är helt samordnad i tiden med produktionsplaneringen. Försörjningen
med kreditiv för bostadsbyggandet har emellertid avgörande betydelse för
en kontinuerlig och störningsfri produktion och därmed indirekt även för
utvecklingen av produktionskostnaderna.

Utskottet finner därför skäl föreligga att närmare undersöka möjligheterna
till en förbättring av förhållandena i berörda avseende. Utskottet föreslår,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t och fullmäktige i riksbanken
ger till känna vad utskottet sålunda anfört.

Yad angår bostadsbyggandets lokalisering vill utskottet erinra om att
utskottet i sitt utlåtande till fjolårets riksdag angående bostadsfrågorna
(uti. nr 42, s. 9) anförde vissa synpunkter på spörsmålet om bostadsproduktionens
regionala fördelning. Utskottet anförde därvid, att läget på
bostadsmarknaden påkallade kraftfulla åtgärder för att få till stånd en
ytterligare ökning av bostadsproduktionen, i första hand i de tre storstadsområdena.
De i statsverkspropositionen uttalade allmänna principerna för
bostadsbyggandets regionala fördelning står enligt utskottets mening i överensstämmelse
med utskottets i fjol gjorda uttalande. I motsats till vad som
anförts i vissa motioner anser utskottet inte, att den faktiska fördelningen
av byggandet under tidigare år skall fälla utslaget vid fördelning av de
finansiella resurser, som nu kan ställas till bostadsproduktionens förfogande.
Utskottet finner att fördelningen av bostadslånemedlen på olika orter
och regioner bör ske under beaktande av efterfrågeöverskottets lokalisering.
Lika givet är det att olikheter i bostadsbristens omfattning inte kan få
utgöra det enda kriteriet vid fördelning av lånemedlen. Såsom departementschefen
framhållit och som även understrukits i flera motioner har
bostadsproduktionen stor betydelse för näringslivets utveckling. Det är
därför angeläget att vid den regionala fördelningen också ta hänsyn till de
näringspolitiska betingelserna och samhällets lokaliseringspolitiska mål.
Vidare bör skälig hänsyn tagas till betydelsen av kontinuitet i planering
och produktion. Förutsättningen för en sådan kontinuitet är att produktionsvolymen
inom en ort eller region inte underkastas alltför stora oförutsedda
ändringar.

Det av departementschefen förordade minimiprogrammet för årets bostadsbyggande
innebär en fortsatt ökning av bostadsinvesteringarna ehuru
i starkt avtagande takt. Utrymmet för igångsättning av nya byggnadsföretag
blir dock något mindre än under de tre senaste åren. I förhållande till de
av kommuner och byggnadsföretag uppgjorda produktionsplanerna innebär
programmet en avsevärd begränsning. Utskottet vill framhålla, att denna

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

11

begränsning, i förening med att tyngdpunkten i byggandet förskjuts till
storstadsregionerna, inte kan undgå att vålla olägenheter i fråga om bostadsproduktionen
i områden utanför storstadsregionerna. Utskottet finner däiför,
att den oro beträffande produktionsutveckling och sysselsättning inom
bostadsbyggandet, som kommer till uttryck i åtskilliga av de ovan nämnda
motionerna, inte saknar fog.

Det i propositionen framlagda bostadsbyggnadsprogrammet utgör en
garanterad miniminivå för bostadsbyggandet baserad på den prognos
beträffande samhällsekonomiens utveckling, som presenterats i årets finansplan.
Utskottet vill framhålla, att de nyss påtalade olägenheter som
följer av att minimiprogrammet avser en lägre igångsättningsnivå än den
tidigare uppnådda samtidigt som de finansiella resurserna fördelas med
prioritet för de storstadsregioner där bostadsbristen är särskilt framträdande,
ter sig så väsentliga att åtgärder för att i görlig mån begränsa dem
synes ofrånkomliga. Sådana åtgärder kan ta sikte på att något jämka den
preliminärt gjorda fördelningen av bostadslånemedlen sa att byggandet därigenom
kan ges större omfattning i områden utanför nämnda bristområden
eller utformas så att utrymme skapas för en ökning av det totala bostadsbyggnadsprogrammet.
önskemålet om ett tillräckligt byggande i berörda
bristområden torde inte kunna tillgodoses i full utsträckning samtidigt som
olägenheterna i övriga delar av landet begränsas till acceptabel omfattning,
utan att igångsättningsprogrammet för år 1965 ökas. Utskottet förutsätter
därför, att Kungl. Maj:t följer utvecklingen med största uppmärksamhet
och — såsom departementschefen själv ställt i utsikt —- vidtager sådana
åtgärder att uppkommande möjligheter till en ökning av bostadsbyggnadsprogrammet
tillvaratages.

Utskottet biträder det i propositionen framlagda förslaget att en viss del
av bostadslånemedlen skall reserveras för senare fördelning, varvid riktpunkten
skall vara att tillgodose det bostadsbehov, som uppkommer i samband
med nyetablering och utvidgning av industriföretag. Med åberopande
av vad ovan anförts anser utskottet emellertid att det finns skäl för att ge
ökat utrymme åt sådana hänsynstaganden vid lånemedlens fördelning. Utskottet
föreslår därför, att lånemedel för ytterligare 2 000 lägenheter överföres
till denna reserv.

I detta sammanhang vill utskottet understryka vikten av att statsmakterna
i de beslut och åtgärder, som berör bostadsproduktionens betingelser,
tar skälig hänsyn till behovet av en långsiktigare planering. Det framstår
enligt utskottets mening som eftersträvansvärt, att åstadkomma en sådan
ordning att kommuner och byggnadsföretagare kan erhålla uppgift om
sannolik lånemedelstilldelning på något längre sikt än som sker för närvarande.
Det synes därför önskvärt att myndigheterna på grundval av det
preliminära program riksdagen årligen fastställer för det kommande kalenderåret
snarast möjligt efter det att riksdagens beslut fattats ger berörda

12

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

kommuner besked om vilken lånemedelstilldelning de kan påräkna inom
det sålunda fastställda programmet.

Vad utskottet sålunda anfört bör bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.

Utskottet godtager det av Kungl. Maj :t föreslagna minimiprogrammet
för år 1965. Yrkandena i motionerna I: 418 och II: 517 samt I: 118 och
II: 150 angående bostadsbyggnadsprogrammet för år 1965 torde få anses
beaktade med vad utskottet anfört i det föregående. Utskottet anser sig
också med de gjorda uttalandena ha beaktat de yrkanden angående bostadsbyggandets
lokalisering som framställts i motionerna 1:418 och
II: 517, I: 426 och II: 502, I: 118 och II: 150, I: 82 och II: 110, I: 412 och
II: 489, I: 423 och II: 518, I: 433 och II: 510 samt I: 604.

Beträffande det preliminära programmet för år 1966 finner utskottet ej
anledning till någon erinran mot förslaget i propositionen. Förslagen i motionerna
I: 418 och II: 517, I: 426 och II: 502 samt I: 118 och II: 150 angående
ökning av programmet för år 1966 avstvrkes alltså.

I fråga om bostadsproduktionens inriktning erinrar departementschefen
om att långivningen till småhus under en följd av år inte varit föremål för
särskild reglering. Innebörden härav har varit att lån till småhus — inom
den totalt givna ramen —• har fått beviljas i en omfattning som svarat
mot de faktiskt framkommande bygginitiativen. Denna anordning har förestavats
av en önskan att främja en ökning av småhusens relativa andel i
bostadsproduktionen. Syftet har varit att proportionen mellan olika hustyper
i bostadsbyggandet inte skulle styras av särskilda begränsningsregler
i samband med fördelningen av de för bostadslångivning avsedda medlen.
Denna ordning bör gälla även i fortsättningen, framhåller departementschefen.

I motionerna I: 418 och II: 517 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t ger till känna vad som i motionerna anförts beträffande vissa miljöfrågor.
Motionärerna uttalar sig i detta sammanhang bl. a. för ett ökat småhusbyggande.
Vidare framhåller motionärerna, under erinran om att en
allsidig utredning rörande samhällsplaneringens olika delar tidigare hade
förutskickats, att en utredning av detta problemkomplex nu bör komma
till stånd.

I motionerna 1:426 och 11:502 föreslås att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställer, att frågorna rörande ökat utrymme i planeringen,
bättre finansieringsvillkor och rationella byggmetoder m. m. för småhusproduktionen
snarast måtte utredas i syfte att kraftigt öka småhusbyggandet.
Motionärerna framhåller, att det är önskvärt att utredningen på grundval
av vissa i motionerna skisserade huvudpunkter utmynnar i ett program
eller i allmänna riktlinjer för hur småhusen skall bli dominerande i bostadsproduktionen.

I motionerna I: 280 och II: 349 hemställes att riksdagen skall uttala att
lånemedel för småhus bör ställas till förfogande i sådan omfattning att

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965 13

produktionen av dylika hus upprätthålles på en i stort sett oförändrad
nivå.

Utskottet har tidigare uttalat (senast i uti. 1964:42, s. 11), att bostadsproduktionens
inriktning bör vara sådan, att de boendes behov och värderingar
så långt möjligt blir tillgodosedda vid bebyggelsens utformning. Detta
mål bör vara vägledande såväl för planeringen av bostadsförsörjningen som
vid bestämmande av villkoren för det statliga bostadsstödet.

Departementschefen har erinrat om att småhusbyggandets omfattning
sedan flera år inte är föremål för någon särskild reglering i samband med
långivningen, varför småhusbyggandets storlek — inom den totalt givna
låneramen — bestämmes av de faktiska bygginitiativen. Enligt utskottets
mening kan detta uttalande inte rimligen tolkas så, att småhusbyggandet
tillerkännes prioritet inom långivningen oavsett var byggandet äger rum.
En dylik tillämpning skulle i realiteten rubba förutsättningarna för en fördelning
av bostadslånemedlen på grundval av det föreliggande bvggnadsbehovet.

Utskottet anser, att bostadsproduktionens inriktning på hustyper bör
avgöras i planeringssammanhanget och grundas på bostadskonsumenternas
efterfrågan. Spörsmålet bör alltså beaktas i bebyggelseplaneringen och vid
uppgörande av kommunala bostadsbyggnadsprogram. Planläggningsverksainheten
bör såvitt möjligt inte styras av reglerna för husens finansiering.
Som allmän princip för utformning av villkoren för det statliga finansieringsstödet
bör gälla, att stödet bör innebära i huvudsak likartade villkor
och bestämmelser oavsett hustypen. Såvitt utskottet kan finna har denna
princip också varit vägledande för statsmakternas beslut under senare år
om ändringar i lånevillkor m. m. Med hänsyn till det sagda och då formerna
för samhällets insatser vid finansieringen av bostadsbyggandet utreds av
bostadspolitiska kommittén, kan utskottet inte tillstyrka det i motionerna
I: 426 och II: 502 framställda yrkandet angående en utredning om småhusbyggandet.

Utskottet finner inte heller tillräckliga skäl föreligga att biträda vad som
i motionerna 1:418 och 11:517 föreslås angående vissa miljöfrågor. Med
anledning av vad motionärerna anfört beträffande en utredning om samhällsplanering
har utskottet inhämtat, att frågan om en sådan utredning
övervägs inom berörda departement. Utskottet anser sig kunna utgå från
att en utredning i ämnet kommer till stånd och finner därför, att en framställning
i frågan till Kungl. Maj:t inte erfordras.

Yrkandet i motionerna I: 280 och II: 349 avstyrkes.

I motionerna 1:177 och 11:220 föreslås att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:l hemställer att förslag, grundade på markpolitiska utredningens
betänkande om kommunal markpolitik, snarast möjligt förelägges riksdagen.
Motionärerna framhåller att markfrågorna ofta spelar en nyckelroll i
bostadsbyggandets planering och att eu positiv lösning av olika markpoli2*—Bihang
till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 38

14

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1065

tiska problem därför är av grundläggande betydelse för en god bostadspolitik.
Motionärerna anför att, mot denna bakgrund och med hänsyn till det av
regeringen angivna långsiktiga målet för bostadsproduktionen, ett dröjsmål
med ställningstagandet till markpolitiska utredningens förslag framstår
såsom betänkligt.

Såvitt utskottet kan finna råder det i stort sett enighet om att en aktiv
kommunal markpolitik utgör en nödvändig förutsättning för att samhället
effektivt skall kunna leda bebyggelsens utveckling och ge den en ändamålsenlig
inriktning. I fråga om medlen för kommunernas markpolitiska handlande
har skilda åsikter kommit till uttryck i den offentliga debatten. En
för olika meningsriktningar gemensam uppfattning synes emellertid vara
att kommunala markförvärv är ett önskvärt inslag i kommunernas markpolitiska
åtgärder. Meningarna har brutit sig angående den lämpliga omfattningen
av kommunernas ifrågavarande engagemang. Med hänsyn till att
förhållandena gestaltar sig på olika sätt i skilda kommuner, synes det utskottet
naturligt att de markpolitiska åtgärderna kan få en varierande
utformning allteftersom utvecklingen påkallar kommunala åtgärder. Det
är emellertid angeläget att kommuner, vilka står inför nödvändigheten att
förvärva mark för bostadsbyggande och andra viktiga ändamål, om samhällsplanering
och samhällsbyggande skall kunna fullgöras framgångsrikt,
också ges praktiska möjligheter att förverkliga en politik efter dessa linjer.
En förutsättning härför synes vara att lämpliga kreditformer står kommunerna
till buds.

När det gäller tomträttsförfarandet vill utskottet erinra om att 1963 års
markvärdekommitté har uppdrag att pröva bl. a. frågan om tomträttsinstitutets
utformning. Motionärerna har anfört, att nuvarande praxis beträffande
kommunala lån innebär ett missgynnande av tomträttsmark i förhållande
till mark som innehas med äganderätt. Utskottet anser, att kreditreglernas
verkningssätt i stort sett motsvarar motionärernas beskrivning. Detta
förhållande utgör enligt utskottets mening motiv för sådan ändring, att
tomträttsmarken inte längre behöver komma i sämre läge än äganderättsmark
i fråga om kreditgivningen.

Utskottet är inte berett att i detta sammanhang ta ståndpunkt till de
förslag som lagts fram av markpolitiska utredningen och som åberopas av
motionärerna. Utskottet vill emellertid framhålla, att det synes angeläget
att frågan om kreditstödet för kommunala markförvärv och tomträttsupplåtelser
snarast möjligt prövas av Kungl. Maj:t och att förslag i ämnet
förelägges riksdagen. Utskottet hyser förståelse för att det i nuvarande läge
på kreditmarknaden kan synas tveksamt om nya kreditmöjligheter skall
skapas. Utskottet anser likväl, att det aktuella kreditmarknadsläget inte
bör utgöra hinder för att besluta om de institutionella formerna för en
kreditverksamhet till stöd för aktivare markpolitiska åtgärder i kommunerna.
Därvid kan tillses att ifrågavarande åtgärder inte ger upphov till

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

15

någon ökning av kreditanspråken förrän vid en tidpunkt då bättre jämvikt
uppnåtts på kreditmarknaden.

Utskottet vill erinra om att chefen för inrikesdepartementet genom ett i
riksdagens andra kammare avlämnat interpellationssvar meddelat att en
proposition med vissa förslag i ämnet är avsedd att föreläggas riksdagen
vid innevarande års höstsession. Med hänsyn härtill anser utskottet att
någon framställning till Kungl. Maj :t i frågan inte är behövlig.

Bostadslån m. m. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall den såsom villkor
för de statliga lånen föreskrivna hyreskontrollen upphöra i fråga om lokaler,
som upplåts för annat ändamål än som bostad, utom i de orter, där den
lagstadgade allmänna hyresregleringen alltjämt är i kraft för motsvarande
kategori av lokaler.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag.

I motionerna 1: 290 och II: 343 yrkas att den statliga bostadslångivningen
fr. o. m. den 1 juli 1965 skall ersättas av ett kreditgarantisystem samt att
för erhållande av kreditgaranti en engångsavgift av 0,5 % skall erläggas.

Utskottet vill erinra om att frågan om en övergång till statliga kreditgarantier
skall prövas av bostadspolitiska kommittén. I avvaktan på denna
prövning bör statsmakterna ej ta ståndpunkt i frågan. Motionsyrkandet
avstyrkes alltså.

Beträffande bostadslånets storlek föreslås i motionerna I: 418 och II: 517
att den övre lånegränsen för bostadslån till enskilt företag, som erhåller
preliminärt lånebeslut efter den 1 juli 1965, skall höjas från 85 till 90 %
av pantvärdet.

I motionerna I: 290 och II: 343 föreslås — därest i motionerna framlagt
förslag om övergång till ett kreditgarantisystem ej vinner riksdagens bifall
— att bostadslån till vilka tillstånd lämnas tidigast den 1 juli 1965 skall
beviljas upp till 90 % av pantvärdet mot enbart inteckningssäkerhet, oavsett
förvaltningsform, och för s. k. allmännyttiga företag upp till 95 % mot
kommunal borgen samt till den del de överstiger 90 % amorteras på 25 år.

I motionerna I: 426 och II: 502 föreslås att den övre lånegränsen för statligt
bostadslån till enskilt företag fr. o. in. den 1 juli 1965 höjes från 90 till
95 % av pantvärdet såvitt gäller småhus och från 85 till 90 % såvitt gäller
flerfamiljshus.

Även frågorna om bostadslånets storlek och övre gräns skall prövas av
bostadspolitiska kommittén. Samtliga motionsyrkanden om ändring i nu
gällande bestämmelser härom avstyrkes.

I motionerna I: 175 och 11:226 föreslås att det högsta belopp, varmed
räntefritt stående förbättringslån kan utgå, skall höjas såvitt gäller pensionär
från 10 000 till 12 000 kr. och i övriga fall från 4 000 till 8 000 kr. samt

16

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

att inkomstgränsen för erhållande av dylika lån höjes från 6 000 till 9 000
kr. beskattningsbar inkomst.

Utskottet anser skäl föreligga för eu omprövning av gällande bestämmelser
om det statliga stödet till pensionärernas bostadsförsörjning. Även
det allmänna stödet till bostadsförbättringar är enligt utskottets mening i
behov av en översyn. Utskottet vill erinra om att bostadsförbättringsutredningen
under fjolåret lade fram ett betänkande med vissa förslag i ämnet.
Enligt vad utskottet inhämtat är förslagen föremål för övervägande inom
berörda departement. Utskottet, som med hänsyn härtill anser sig kunna
förutsätta att Kungl. Maj :t snarast tar erforderliga initiativ till ändringar
i gällande bestämmelser, är därför ej berett att i detta sammanhang tillstyrka
motionsyrkandet.

I motionerna 1:418 och 11:517 föreslås att ränta och amortering på
bostadslån för privatägda småhus skall, med tillämpning fr. o. in. den 1 juli
1965, erläggas i form av fast annuitet.

Då även frågan om formen för förräntning och amortering av bostadslån
bör till de problem som bostadspolitiska kommittén skall överväga, kan
utskottet ej biträda motionsyrkandena.

I motionerna I: 290 och II: 343 föreslås att statliga bostadslån och egnahemslån
upp till 90 % av belåningsvärdet skall, i fråga om hus som påbörjats
efter 1957, fr. o. in. den 1 juli 1965 löpa med 6 % ränta. Motionärerna
föreslår vidare att räntesatsen, till den del lånen överstiger 90 % skall utgöra
6,5 %. I motionerna föreslås ytterligare att räntan för förbättringslån, avseende
hus som påbörjats efter 1957, skall för tid fr. o. m. den 1 juli 1965
utgöra 5 % samt att de tilläggslån som enligt beslut av 1953, 1957 och 1959
års riksdagar gjorts amorteringspliktiga skall för tid fr. o. m. den 1 juli
1965 löpa med 6 % ränta.

Då den i motionerna väckta frågan skall prövas av bostadspolitiska kommittén,
kan utskottet ej biträda yrkandena.

I motionerna I: 290 och II: 343 föreslås — därest i motionerna framlagt
förslag om övergång till ett kreditgarantisystem ej vinner riksdagens bifall
—• att vid utgivande av bostadslån skall uttagas en förvaltningsavgift av
0,5 % i samband med lånets utbetalande.

Med hänsyn till innebörden av bostadspolitiska kommitténs utredningsuppdrag
avstyrkes motionsyrkandet.

I motionerna I: 290 och II: 343 yrkas att de såsom allmännyttiga betecknade
bostadsföretagen skall åläggas redovisningsskyldighet för sina fonder,
dessas storlek och successiva uppbyggnad samt för de principer efter vilka
dels fonderna uppbygges, dels hyressättningen sker.

Motionsyrkanden av samma innebörd har framförts under en följd av år.
Utskottet har vid tidigare tillfällen (senast i uti. 1964: 42, s. 18) avstyrkt
förslagen under hänvisning till att vederbörande myndigheter utan särskild

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

17

föreskrift kan erhålla tillgång till ifrågavarande uppgifter och att en fortlöpande
uppgiftsinsamling ej är behövlig. Utskottet finner inte skäl att nu
inta eu ändrad ståndpunkt, varför yrkandena avstyrkes.

I propositionen föreslås att långivningen för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrien skall ges en ny inriktning. Departementschefen återger
en av bostadsstyrelsen lämnad redogörelse angående det hittillsvarande tilllämpningsområdet
för ifrågavarande långivning samt framhåller att de
^y»Sna<lsniaskiner för vilkas anskaffande lån beviljats till övervägande del
synes vara sådana som numera har ganska utbredd användning inom byggnadsproduktionen.
Då syftet med långivningen inte är att allmänt tillhandahålla
kredit för byggnadsföretagarnas normala maskinanskaffning, kan det
ifrågasättas, anför departementschefen, om en låneverksamhet med nuvarande
inriktning i längden skall anses vara en angelägen uppgift för staten.

Efter att ha erinrat om att en utredning angående åtgärder för att främja
byggandets fortsatta industrialisering tillkallats anför departementschefen,
att det för utredningens överväganden angående kapitalanskaffning för
byggelemenlfabriker är av intresse att vinna praktiska erfarenheter rörande
denna kapitalförsörjningsfråga. 1 detta syfte föreslås i propositionen att
möjligheter tillskapas att försöksvis bevilja lån från lånefonden för maskinanskaffning
inom byggnadsindustrien till anläggningar för elementproduktion.
Ansökningar om lån för anskaffning av sådana byggnadsmaskiner,
som numera kan anses utgöra normal utrustning på byggnadsplatserna, bör
enligt förslaget i fortsättningen prövas restriktivt. Därmed ökas möjligheterna
att med lån stödja tillkomsten av anläggningar för tillverkning av
byggelement.

Utskottet biträder det i propositionen framlagda förslaget om försöksverksamhet
med långivning till anläggningar för tillverkning av byggnadselement.
I detta sammanhang har utskottet funnit anledning att pröva
frågan om räntesatsen för lån från ifrågavarande lånefond. Räntan är för
närvarande 5 % och gäller under hela lånetiden oavsett variationer i räntan
på den allmänna lånemarknaden. Syftet med lånen är emellertid inte att
ge låntagarna någon ränteförmån utan endast att tillhandahålla kredit i syfte
att främja en utveckling av byggnadsindustriens produktionsmetoder. Utskottet
anser därför, att räntan på lånen bör fastställas så, att räntesatsen
nära ansluter till lånemarknadens förhållanden. Möjligheter bör tillskapas
att fortlöpande anpassa räntan på lånen till förändringar i den allmänna
räntenivån. Utskottet föreslår, att riksdagen bemyndigar Kungi. Maj :t att
med beaktande av vad utskottet anfört bestämma räntan på lånen.

Räntebidrag m. m. I motionerna 1:418 och 11:517 föreslås att räntebidragen
fr. o. in. den 1 januari 1965 skall utgå enligt i motionerna föreslagna
villkor. Innebörden av förslaget är att basräntan skall utgöra 5,5 %
om huset finansierats med statslån enligt de villkor som gäller hus påbör -

18

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

jade före den 1 januari 1958, 4,5 % för övriga hus färdigställda under åren
1958—1960, 4 % för hus färdigställda år 1961 och 3,5 % för hus färdigställda
år 1962. I fråga om senare tillkomna hus föreslås ingen ändring i
gällande regler.

I samma motioner föreslås eu omläggning av räntesubventionen innebärande
att den ersättes med ett enhetligt schablonbidrag enligt i motionerna
angivna riktlinjer.

I motionerna I: 290 och II: 343 föreslås att riksdagen skall uttala, att en
grundprincip för den fortsatta bostadspolitiken bör vara att de boende själva
skall betala vad deras bostäder kostar. I motionerna föreslås vidare att
räntebidrag fr. o. in. den 1 januari 1965 ej längre skall medgivas beträffande
hus som påbörjats före ingången av 1958, samt att basräntan för hus påbörjade
fr. o. in. den 1 januari 1958 skall vara 5 %, såvitt gäller lån, vilka
hänför sig till tiden fr. o. in. den 1 januari 1965.

I motionerna I: 426 och II: 502 föreslås att i motionerna angivna basräntor
fastställes att träda i kraft fr. o. in. den 1 januari 1965. Motionärernas förslag
har samma innebörd som nyss återgivna förslag i motionerna 1:418
och II: 517. Motionärerna föreslår också att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t skall hemställa om förslag rörande schablonmetod för beräknande av
räntebidrag.

Utskottet vill erinra om att statsmakterna under de två senaste åren har
genomfört betydande ändringar i villkoren för räntebidrag. Dessa ändringar
har föranlett inte oväsentliga hyreshöjningar i berörda årgångar av hus.
Ytterligare ökning av hyran har inträtt till följd av ändringar i lånemarknadsräntorna.
Ehuru utskottet i princip anser en fortlöpande översyn av
räntebidragsvillkoren motiverad, finner utskottet skäl föreligga att i år inte
vidtaga någon ändring i bestämmelserna. Motionsyrkandena om ändring
i gällande basräntor avstyrkes därför. Utskottet avstyrker även det i motionerna
1: 290 och II: 343 framställda yrkandet angående en grundprincip för
bostadspolitiken. Med anledning av det i motionerna I: 418 och II: 517 samt
I: 426 och II: 502 framlagda förslaget om en schablonmetod för beräkning
av räntesubventioner vill utskottet framhålla, att bostadspolitiska kommitténs
arbete även innefattar en prövning av formen för eventuella framtida
subventioner. Motionsyrkandena avstyrkes därför.

I propositionen behandlas eu av bostadsstyrelsen aktualiserad fråga rörande
utestående subventioner till studentbostäder. Ifrågavarande subventioner,
som tidigare hade formen av särskilda tilläggslån, är ränte- och
amorteringsfria i tio år, efter vilken tid det ankommer pa Kungl. Maj :t att,
med hänsyn till den allmänna hyresnivåns utveckling, besluta huruvida
lånebeloppet skall från viss bestämd dag i sin helhet eller delvis löpa med
ränta och amorteras eller om det skall avskrivas. Sedan ifrågavarande

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

19

tioårsperiod nu utlöpt för nio studentbostadsföretag har bostadsstyrelsen
undersökt hyresutvecklingen i dessa hus och hyresnivån för nybyggda studentbostäder
samt därvid funnit att undersökningen inte ger tillräckligt
underlag för att nu generellt bedöma frågan, hur det skall förfaras med
subventionerna sedan tio år förflutit efter utbetalningen. I anslutning härtill
föreslår departementschefen, att subventionsbeloppen tills vidare skall
få vara räntefria och stående även efter utgången av de första tio åren av
lånetiden samt att det skall ankomma på Kungl. Maj :t att framdeles, när
tillräckligt underlag för bedömningen föreligger, besluta om avskrivning
eller återkrav.

I motionerna 1:426 och 11:502 föreslås skrivelse till Kungl. Maj:t med
hemställan att frågan om avskrivning av nämnda lån förelägges riksdagen
så snart underlag erhållits för frågans bedömning.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och avstyrker alltså motionsyrkandet.

Medelsbehovet för låne- och bidragsverksamheten m. m. Enligt Kungl.
Maj:ts beräkning bör anslaget till Räntebidrag uppföras med 250 milj. kr.

I motionerna I: 418 och II: 517 samt I: 426 och II: 502 föreslås att anslaget
anvisas med 215 milj. kr.

Motionsyrkandena är föranledda av förslag till ändringar i reglerna för
räntebidrag. Utskottet, som i det föregående avstyrkt dessa förslag, avstyrker
även nu ifrågavarande yrkanden.

Med utgångspunkt i förutnämnda antaganden beträffande bostadsbyggandets
storlek föreslår Kungl. Maj:t att ramen för långivning från lånefonden
för bostadsbyggande för år 1965 fastställes till 1 470 milj. kr. avseende
högst 82 000 bostadslägenheter och för år 1966 till 1 460 milj. kr.
avseende högst 84 000 bostadslägenheter. För att ramen skall kunna utvidgas
snabbt och en smidig anpassning av långivningen till ett ökat igångsättningsprogram
bli möjlig, om det under året skulle inträda sådana förändringar
i förutsättningarna beträffande samhällsekonomi och arbetsmarknad,
att en ökning av igångsättningen kan bedömas som möjlig och lämplig,
föreslås i propositionen att Kungl. Maj :t erhåller riksdagens bemyndigande
att under angivna förutsättningar besluta om utökning av låneramen. Bemyndigandet
bör enligt departementschefens förslag kunna tagas i anspråk
även vid sådana förskjutningar i fråga om produktionens inriktning och
genomsnittliga lånebelopp per lägenhet som väsentligt rubbar de vid ramens
bestämmande gjorda antagandena härom.

I motionerna I: 418 och II: 517 föreslås att ramen för långivningen under
år 1965 bestämmes till 1 530 milj. kr. avseende 84 000 lägenheter samt att
ramen för år 1966 skall avse ytterligare 4 000 lägenheter.

20

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

I motionerna I: 290 och II: 343 föreslås — därest det i motionerna framlagda
förslaget rörande bostadslånens storlek bifalles — att låneramen fastställes
till 1 380 milj. kr. för år 1965 och 1 370 milj. kr. för år 1966.

I motionerna I: 118 och II: 150 föreslås ramen för år 1965 till 1 571 500 000
kr. avseende 89 000 lägenheter samt för år 1966 till 1 532 500 000 kr., avseende
samma antal lägenheter.

Av vad utskottet anfört i det föregående följer att utskottet biträder
Kungl. Maj :ts förslag beträffande låneramens storlek och alltså avstyrker
motionsyrkandena.

Utskottet tillstyrker vidare, att Kungl. Maj :t erhåller det begärda bemyndigandet
att besluta om en utökning av ramen.

Kungl. Maj :t föreslår, att fr. o. m. nästa budgetår skall fastställas en ram
för beslut om räntefria förbättringslån. Ramens storlek föreslås bli 60 milj.
kr. Anslaget till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet har av Kungl.
Maj:t upptagits till 30 milj. kr. Samtidigt föreslås att anslaget uppföres
som ett förslagsanslag mot tidigare reservationsanslag.

Förslaget föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Kungl. Maj :t har föreslagit, att under Lånefonden för bostadsbyggande
för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av 850 milj. kr.

I motionerna I: 290 och II: 343 föreslås, som följd av det i samma motioner
framlagda förslaget om övergång till ett kreditgarantisystem, att något
anslag till lånefonden inte skall anvisas.

I motionerna I; 118 och II: 150 föreslås att anslaget uppföres med 1 000
milj. kr.

Då utskottet avstyrkt den i motionerna I: 290 och II: 343 föreslagna övergången
till ett kreditgarantisystem, avstyrker utskottet även nu berörda
yrkande i dessa motioner. Kungl. Maj :ts beräkning av anslagsbehovet kan
utskottet godtaga. Yrkandet i motionerna I: 118 och II: 150 avstyrkes.

Utskottet, som avser att i ett senare sammanhang behandla frågan om
bostadsstyrelsens avlöningsanslag, biträder övriga i propositionen framlagda
förslag rörande den bostadspolitiska organisationen och anslagen till bostadsstyrelsen
och länsbostadsnämnderna.

Vad föredragande departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt
anfört och föreslagit har ej givit utskottet anledning till erinran eller särskilt
yttrande.

Hemställan. Under åberopande av vad såunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

1. beträffande bostadsbyggandets omfattning och lokalisering -

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

21

a) i anledning av Kungi. Maj:ts förslag jämte motionerna
I: 418 och II: 517, I: 426 och II: 502, I: 118 och II: 150, I: 82
och II: 110, I: 412 och II: 489, I: 423 och II: 518, I: 433 och
11:510 samt 1:604, de sex förstnämnda motionerna såvitt
nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad
utskottet anfört;

b) i skrivelse till fullmäktige i riksbanken giva till känna
vad utskottet i förevarande sammanhang anfört beträffande
bostadsbyggandets kreditförsörjning;

2. beträffande bostadsbyggandets inriktning med avslag
å motionerna 1:418 och 11:517, 1:426 och 11:502 samt
1:280 och 11:349, de fyra förstnämnda motionerna såvitt
nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

3. beträffande kommunal markpolitik i anledning av motionerna
I: 177 och 11:220 godkänna vad utskottet anfört;

4. avslå i motionerna 1: 290 och II: 343 framställt yrkande
om införande av ett kreditgarantisystem på bostadsområdet;

5. avslå i motionerna I: 418 och II: 517, I: 290 och II: 343
samt 1:426 och 11:502 framställda yrkanden beträffande
bostadslånets storlek;

6. avslå i motionerna I: 175 och II: 226 framställt yrkande
angående räntefria stående förbättringslån;

7. avslå i motionerna I: 418 och II: 517 framställt yrkande
angående formen för förräntning och amortering av vissa
bostadslån;

8. avslå i motionerna I: 290 och II: 343 framställda yrkanden
angående räntan på bostadslån, egnahemslån, förbättringslån
och vissa tilläggslån;

9. avslå i motionerna I: 290 och II: 343 framfört yrkande
angående en förvaltningsavgift för bostadslån;

10. avslå i motionerna 1:290 och 11:343 framställt yrkande
angående viss redovisningsskyldighet för allmännyttiga
bostadsföretag;

11. beträffande långivningen för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrien med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i
skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört;

12. avslå i motionerna I: 418 och II: 517 samt I: 426 och
II: 502 framställda yrkanden angående en schablonmetod för
beräkning av räntesubventioner;

13. avslå i motionerna I: 418 och II: 517, I: 290 och II: 343
samt 1:426 och 11:502 framställda yrkanden beträffande
grunderna för räntebidrag;

22

Staisurskottets utlåtande nr 38 år i965

14. beträffande vissa utestående subventioner till studentbostäder
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna 1: 426 och II: 502, såvitt nu är i fråga,
godkänna vad utskottet anfört;

15. beträffande grunderna för den statliga låne- och bidragsverksamheten
till främjande av bostadsförsörjningen,
såvitt de ej behandlats under 1.—14., med bifall till Kungl.
Maj :ts förslag och under erinran om vad utskottet anfört
godkänna i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den
4 januari 1965 förordade ändringar;

16. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:290 och 11:343, 1:418 och 11:517 samt
1:426 och II: 502, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
till Räntebidrag för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten
under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
250 000 000 kr.;

17. medgiva att beslut om räntefria förbättringslån må
meddelas intill 60 000 000 kr. under budgetåret 1965/66;

18. till Bidrag till viss bostadsförbåttringsverksamhet för
budgetåret 1965/66 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 30 000 000 kr.;

19. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:418 och 11:517, 1:290 och 11:343 samt
I: 118 och II: 150, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
medgiva att lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
må under år 1965 beviljas för högst 82 000 bostadslägenheter
intill ett belopp av 1 470 000 000 kr. samt
under år 1966 för högst 84 000 bostadslägenheter intill ett
belopp av 1 460 000 000 kr.;

20. bemyndiga Kungl. Maj:t att under förutsättningar,
som departementschefen angivit i statsrådsprotokollet över
inrikesärenden för den 4 januari 1965, besluta om utökning
av den under 19. upptagna ramen för långivning under år
1965;

21. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:290 och 11:343 samt 1:118 och 11:150,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Lånefonden för
bostadsbyggande för budgetåret 1965/66 på kapitalbudgeten
under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag
av 850 000 000 kr.;

22. till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
för budgetåret 1965/66 på kapitalbudgeten under

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965 23

statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag av
1 000 kr.;

23. medgiva att lån, som skall utgå från anslaget till räntefria
lån till bostadsbyggande, må meddelas intill
22 000 000 kr. under ettvart av åren 1965 och 1966;

24. bemyndiga Kungl. Maj :t att besluta om en utökning
av den under 23. upptagna ramen för långivning under
år 1965 i den omfattning, som utvecklingen i fråga om kapital-
och arbetskraftsresurser möjliggör;

25. till Räntefria lån till bostadsbyggande för budgetåret
1965/66 på kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd
anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.;

26. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i
personalförteckningen för länsbostadsnämnderna, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1965 föreslagit;

27. godkänna följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... 1 007 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 150 000

3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis
......................... 655 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ........................ 3 743 000

5. Ersättningar till experter och sakkunniga,
förslagsvis .............. 515 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ 3 080 000

Summa kr. 9 150 000;

28. till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1965/66 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 9 150 000 kr.;

29. till Bostadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1965/66 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 1 052 000 kr.;

30. till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader för budgetåret
1965/66 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 1 201 000 kr.;

24

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

31. besluta att i förevarande sammanhang behandlade
motioner, till den del de inte blivit under punkterna 1.—30.
särskilt berörda eller av utskottet behandlas i annat utlåtande,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 mars 1965

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Einar Persson, Birger Andersson,
Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Per Jacobsson,
Bertil Petersson, Edström, Kaijser, Herbert Larsson, Källqvist,
Holmberg, Nils-Eric Gustafsson och Harald Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström, Eliasson i Sundborn,
Almgren, fröken Elmén, fru Lewén-Eliasson, herrar Turesson, Bergman,
Johansson i Norrköping, Gustafsson i Skellefteå, Fagerlund, fru Holmberg,
herrar Blomkvist, Nordstrandh, Nilsson i Tvärålund och Mundebo.

Reservationer

1) beträffande bostadsbyggandets omfattning och lokalisering

a) av herrar Kaijser, Holmberg, Turesson och Nordstrandh, vilka ansett
att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10, som börjar med »Utskottet
finner» och slutar med »sålunda anfört», bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner därför skäl föreligga att närmare undersöka möjligheterna
till en bättre koordinering av den fysiska och ekonomiska planeringen
av bostadsförsörjningen. Utskottet föreslår, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet sålunda anfört.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»1. beträffande bostadsbyggandets omfattning och lokalisering
i anledning av Kungl. Maj :ts förslag jämte motionerna
1:418 och 11:517, 1:426 och 11:502, 1:118 och
11:150, 1:82 och 11:110, 1:412 och 11:489, 1:423 och
11:518, 1:433 och 11:510 samt 1:604, de sex förstnämnda
motionerna såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.
Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»

b) av herrar Per Jacobsson, Edström, Källqvist, fröken Elmén, herrar
Gustafsson i Skellefteå och Mundebo, vilka ansett att det stycke i utskot -

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

25

tets yttrande på s. 9, som börjar med »Förhållandena på» och slutar med
»att förverkliga», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Läget på bostadsmarknaden gör att en fortsatt ökning av bostadsproduktionen
är mycket angelägen. På många orter kvarstår ett betydande
lägenhetsunderskott. Enligt utskottets mening är därför kraftfulla samhällsinsatser
på bostadsområdet nödvändiga. Bostadsproduktionen bör i stort
sett ligga på en hög och jämn nivå.

I statsverkspropositionen föreslås att det ordinarie bostadsbyggnadsprogrammet
för år 1965 skall omfatta 88 000 lägenheter, medan bostadsstyrelsen
hade föreslagit 95 000. Det faktiska påbörjandet under år 1964 omfattade
94 000 lägenheter. Minskningen av årets program motiveras med önskvärdheten
att bromsa pågående kostnadsuppgång inom byggnadsverksamheten.

Utskottet finner en planering av bostadsbyggandet på längre sikt vara
angelägen. En ökning av produktionen med 4 000—5 000 lägenheter per år
i genomsnitt bör vara möjlig att uppnå. En ökningstakt av minst denna
omfattning är enligt utskottets mening nödvändig om den nuvarande bostadsbristen
skall avvecklas och utrymme beredas den ökade bostadsefterfrågan
som standardstegringen kommer att medföra. Utskottet vill därför
ansluta sig till det bostadsbyggnadsprogram på längre sikt som upplinjeras
i motionerna 1:418 och 11:517. Detta program kommer att för en tioårsperiod
innebära ett lägenhetstillskott om ca 1,1 miljon lägenheter.»

c) av herrar Per Jacobsson, Edström, Källqvist, frökpn Elmén, herrar
Gustafsson i Skellefteå och Mundebo, vilka ansett att det avsnitt i utskottets
yttrande, som på s. 10 börjar med »Vad angår» och på s. 11 slutar
med »denna reserv», bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser, att den regionala fördelningen av bostadslånemedlen bör
ske under beaktande av bostadsbristens lokalisering. Vidare bör hänsyn tas
till vikten av kontinuitet i planering och produktion. Den kvotfördelning
som bostadsstyrelsen företagit i januari 1965 — en fördelning som utgått
från att igångsättningen under 1965 blir lägre än under 1964 — innebär en
betydande minskning i vissa delar av landet, också i flera expanderande
områden. Detta kan inte undgå att vålla olägenheter för produktionen. Utskottet
finner det vara angeläget att i görlig mån begränsa dessa olägenheter.
Detta kan ske antingen genom att något jämka den preliminära
fördelningen — varvid emellertid målsättningen att öka byggandet i de mest
utpräglade bristområdena inte i samma grad kan förverkligas — eller genom
alt öka igångsättningen och därvid förutsätta att ökningen i första hand
skall tillgodose behoven i områden utanför storstadsregionerna.

Utskottet, som förordar det senare tillvägagångssättet, biträder det i propositionen
framlagda förslaget att en viss del av bostadslånemedlen för år
1965 skall reserveras för senare fördelning, varvid riktpunkten skall vara
att tillgodose det bostadsbehov, som uppkommer i samband med nvetable -

26

Statsutskottets utlåtande nr 38 är 1965

ring och utvidgning av industriföretag. Det finns enligt utskottets mening
skäl att ge något ökat utrymme åt sådana hänsynstaganden, och utskottet
föreslår därför att lånemedel för ytterligare 2 000 lägenheter överföres till
denna reserv.»

d) av herrar Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Eliasson i Sundborn
och Nilsson i Tvärålund, vilka ansett att det avsnitt i utskottets yttrande,
som på s. 10 börjar med »Vad angår» och på s. 11 slutar med »denna
reserv», bort ha följande lydelse:

»Vad angår bostadsbyggandets lokalisering vill utskottet erinra Om att
bostadsstyrelsen framhållit att en ökning av bostadsbyggandet i storstäderna
inte får medföra en minskning i landet i övrigt. Det är utskottets uppfattning
att denna målsättning skall följas. Därest en ökning av bostadsbyggandet
jämfört med propositionen är realiserbar, bör denna så långt möjligt
komma bristområdena till godo. Detta överensstämmer med det uttalande
som utskottet gjorde i sitt utlåtande till fjolårets riksdag.

Samtidigt som utskottet betonar att bristområdena bör tilldelas en ökad
bostadsproduktion bör fastslås att det för dagen aktuella lägenhetsbehovet
inte får vara det enda kriteriet vid fördelningen av lånemedlen.

Såsom departementschefen framhållit och som även understrukits i flera
motioner har bostadsproduktionen stor betydelse för näringslivets utveckling.
Det är därför angeläget att vid den regionala fördelningen också ta
hänsyn till de näringspolitiska betingelserna och samhällets lokaliseringspolitiska
mål.

Utskottet finner att de ovan anförda synpunkterna inte har beaktats i
departementschefens förslag. I förhållande till de av kommuner och byggnadsföretag
uppgjorda produktionsplanerna innebär programmet en avsevärd
begränsning. Utskottet vill framhålla att denna begränsning inte kan
undgå att vålla stora olägenheter. Utskottet finner därför att den oro beträffande
produktionsutveckling och sysselsättning inom bostadsbyggandet som
kommer till uttryck i åtskilliga av de ovan nämnda motionerna är befogad.
Konsekvenserna av den i statsverkspropositionen föreslagna fördelningen
av bostadsbyggandet kan inom stora delar av landet bli förödande för situationen
på arbetsmarknaden. Arbetslöshet blir inom vissa regioner följden
av de föreslagna nedskärningarna, utan att arbetskraft i motsvarande utsträckning
kan överföras till de utpräglade bristregionerna. Störningarna
på arbetsmarknaden inskränker sig ej heller bara till det närmast kommande
året, eftersom den föreslagna omfördelningen har konsekvenser för
många olika samhällssektorer. Utskottet vill här erinra om att arbetskraft
inte endast friställs inom själva bostadsproduktionen med dess komplementära
industrier utan också inom industrier som för sin expansion är beroende
av en viss bostadsproduktion för sina anställda.

Skälig hänsyn bör tagas till betydelsen av en viss kontinuitet i planering
och produktion. Förutsättningen för en sådan kontinuitet är att produk -

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

27

tionsvolymen inom en ort eller region inte underkastas alltför stora oförutsedda
ändringar. Den ryckighet som skulle bli följden av den föreslagna
omfördelningen av bostadsproduktionen kan medföra att samhällets resurser
inte på ett tillfredsställande sätt utnyttjas. Samtidigt befarar utskottet
att den plötsliga förändring av storstadsområdenas bostadsbyggande inte
överallt kan utnyttjas på grund av att planering inte skett i tillräcklig utsträckning.
Man kan genom den överhettning som kan bli följden i vissa
områden befara oskäligt höga byggkostnader.

För att den lokaliseringspolitiska målsättning, som riksdagen under
fjolåret fattade beslut om, skall fullföljas är det enligt utskottets mening
inte möjligt att göra den omfördelning av bostadsbyggandet som föreslås i
propositionen. Utskottet vill peka på de möjligheter som finns att lätta
trycket på bostadsmarknaden i storstadsområdena genom en aktiv lokaliseringspolitik.

Utskottet föreslår beträffande bostadsbyggandet utanför storstadsregionerna
att lånemedlen fördelas på ett sådant sätt att igångsättningen sker
i samma omfattning och med samma fördelning som föregående år. Därmed
anser utskottet att yrkandet i motionerna I: 82 och II: 110 är tillgodosett.

Utskottet föreslår beträffande storstadsregionerna att ökningen av bostadsbyggnadsprogrammets
omfattning för hela landet utöver departementschefens
förslag skall så långt möjligt tillföras dessa områden.

Skall önskemålet om ett tillräckligt byggande i hela landet kunna tillgodoses
i full utsträckning synes en förutsättning vara att igångsättningsprogrammet
för år 1965 ökas. Det bostadsbyggande som således kommer till
stånd utöver minimiprogrammet bör ske på ett sådant sätt att tillgängliga
resurser optimalt tillvaratages och förutsättningar därmed skapas för ett
överskridande av minimiprogrammet.

Utskottet förutsätter att Kungl. Maj :t i beslut rörande bostadsbyggnadsprogrammet
för år 1965 beaktar de av utskottet sålunda anförda synpunkterna
samt att Kungl. Maj :t följer utvecklingen med största uppmärksamhet
och vidtager sådana åtgärder att uppkommande möjligheter till en
ökning av bostadsbyggnadsprogrammet tillvaratages.

Utskottet biträder det i propositionen framlagda förslaget att en viss del
av bostadslånemedlen — motsvarande 3 000 lägenheter — skall reserveras
för det bostadsbehov, som uppkommer i samband med nyetablering och
utvidgning av industriföretag. Därvid skall de lokaliseringspolitiska hänsynstagandena
vara vägledande.»

e) av herrar Per Jacobsson, Edström, Kätlqvist, Nils-Eric Gustafsson,
Harald Pettersson, Eliasson i Sundborn, fröken Elmén, herrar Gustafsson i
Skellefteå, Nilsson i Tvärålund och Mundebo, vilka ansett att det avsnitt
i utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Utskottet godtager» och
slutar med »avstyrkes alltså», bort ha följande lydelse:

28

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

»Med hänsyn dels till den omfattande bostadsbristen, dels till vikten av
kontinuitet i byggandet anser utskottet att programmet för 1965 bör sättas
något högre än vad departementschefen föreslagit. Emellertid finner utskottet
de anförda synpunkterna rörande kostnadsutvecklingen vägande
och har stannat för att föreslå en ökning av minimiprogrammet med endast
2 000 lägenheter. Förslaget överensstämmer med yrkandena i motionerna
1:418 och 11:517. Utskottet vill emellertid understryka angelägenheten av
att uppkommande möjligheter till en ytterligare ökning av bostadsbyggnadsprogrammet
tillvaratages.

Med anledning av yrkandena i motionerna I: 418 och II: 517 samt I: 426
och 11:502 föreslår utskottet att det preliminära programmet för år 1966
sättes till 94 000 lägenheter, vilket bör vara ett minimiprogram.»

f) av herrar Karlsson i Olofström, Almgren, Johansson i Norrköping och
Blomkvist.

2) av herrar Per Jacobsson, Edström, Kaijser, Källqvist, Holmberg, NilsEric
Gustafsson, Harald Pettersson, Eliasson i Sundborn, fröken Elmén,
herrar Turesson, Gustafsson i Skellefteå, Nordstrandh, Nilsson i Tvärålund
och Mundebo, vilka beträffande bostadsproduktionens inriktning ansett
att

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Departementschefen
har» och slutar med »11:349 avstyrkes», bort ha följande
lydelse:

»Bostadsstyrelsen har anfört att småhus även i fortsättningen bör byggas
i en utsträckning som motsvarar framkommande bygginitiativ. Departementschefen
har i detta sammanhang erinrat om att småhusbyggandets
omfattning sedan flera år inte är föremål för någon särskild reglering i samband
med långivningen, varför småhusbyggandets storlek bestämmes av de
faktiska bygginitiativen. Enligt bostadsstyrelsen har småhusbyggandet under
senare år ökat.

Det måste emellertid konstateras att småhusen upptar en förhållandevis
liten andel av lägenhetsproduktionen i vårt land, 28—29 procent, av det
totala lägenhetstillskottet. Då småhusens andel i det totala bostadsbeståndet
är betydligt högre blir följden att småhusen framdeles kommer att utgöra
en allt mindre andel av landets totala bostadsbestånd.

Utskottet biträder de förslag som framförts i motionerna 1: 426 och II: 502
om utredning av frågorna om ökat utrymme i planeringen, bättre finansieringsvillkor
och rationella byggmetoder in. m. för småhusproduktionen i
syfte att kraftigt öka småhusbyggandet.

Utskottet föreslår att riksdagen uttalar sig för att småhusbyggandets omfattning
bör bestämmas av konsumenternas reella efterfrågan. Man kan

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

29

förutsätta att denna är vida större än den som vanligtvis kommer fram
eftersom de ringa möjligheterna att kunna skaffa småhus gör att konsumenterna
avstår från att redovisa sina önskemål. Utskottet föreslår att riksdagen
hos Kungl. Maj :t hemställer att någon av de pågående utredningarna
på området får i uppdrag att presentera ett program för hur konsumenternas
reella önskemål om småhusbyggande skall kunna tillfredsställas.

Även från miljöpolitisk synpunkt är ett ökat småhusbyggande önskvärt.
Utskottet biträder de förslag som framförts i motionerna I: 418 och II: 517
angående vissa miljöfrågor. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
miljöfrågorna hittills inte har ägnats tillräckligt intresse. Hård markexploatering,
koncentrerad höghusbebyggelse, otillräckliga utrymmen för lekplatser
har i alltför hög grad präglat vårt bostadsbyggande.

Genom en nära samordning av hela planeringsfältet på bostadsbyggandets
område kan förutsättningarna för en god samhällsplanering ökas samtidigt
som riskerna för felinvesteringar minskas.

Utskottet anser i likhet med vad som föreslås i ovannämnda motioner att
en allsidig utredning rörande samhällsplaneringens olika delar nu bör komma
till stånd.

Utskottet föreslår riksdagen uttala att det är väsentligt att större hänsyn
till önskvärdheten av ökat småhusbyggande tas vid den kommunala planeringen
och vid den lokala medelstilldelningen.

Resultatet av här föreslagna utredningar kan ej påverka småhusbyggandet
under det närmast kommande året. Utskottet föreslår därför riksdagen
att uttala att möjligheter bör skapas för en oförändrad produktion av småhus
under 1965 i enlighet med yrkandet i motionerna 1:280 och 11:349.

Med det anförda anser sig utskottet ha beaktat ifrågavarande yrkanden i
motionerna 1:426 och 11:502, 1:418 och 11:517 samt 1:280 och 11:349.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»2. beträffande bostadsbyggandets inriktning i anledning
av motionerna 1:418 och 11:517 samt 1:426 och 11:502,
nämnda motioner såvitt nu är i fråga, ävensom med bifall
till motionerna 1:280 och 11:349 i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

3) av herrar Kaijser, Holmberg, Turesson och Nordstrandh, vilka beträffande
kommunal markpolitik ansett att det avsnitt i utskottets yttrande,
som på s. 14 börjar med »Såvitt utskottet» och på s. 15 slutar med »på
kreditmarknaden», bort ha följande lydelse:

»Såvitt utskottet kan finna råder det i stort sett enighet om att en aktiv
kommunal markpolitik utgör en viktig förutsättning för att samhället
effektivt skall kunna leda bebyggelsens utveckling och ge den en ändamålsenlig
inriktning. I fråga om medlen för kommunernas markpolitiska handlande
har skilda åsikter kommit till uttryck i den offentliga debatten. Eu för

30

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

olika meningsriktningar gemensam uppfattning synes emellertid vara att
kommunala markförvärv utgör ett betydelsefullt inslag i kommunernas
markpolitiska åtgärder. Meningarna har brutit sig angående den lämpliga
omfattningen av kommunernas ifrågavarande engagemang. Med hänsyn till
att förhållandena gestaltar sig på olika sätt i skilda kommuner, synes det
utskottet naturligt att de markpolitiska åtgärderna kan få en varierande
utformning allt efter som utvecklingen påkallar kommunala åtgärder.
Uppenbart är emellertid att en förutseende markpolitik många gånger är
nödvändig för att samhällsplanering och bostadsbyggande skall kunna genomföras
framgångsrikt. En förutsättningslös ''rullande markpolitik’ synes
därvid med hänsyn till de till förfogande stående resurserna vara ägnad att
leda till de på lång sikt bästa resultaten.

Även när det gäller tomträttsinstitutels användbarhet och betydelse för
den kommande markpolitiken har olika åsikter och värderingar framförts i
debatten, och dess innebörd och verkningar för kommunernas långsiktiga
ekonomi torde icke vara helt klarlagda. Frågan om tomträttens betydelse
som instrument att förbehålla kommunerna markvärdestegringen prövas
av 1963 års markvärdekommitté.

Motionärerna har anfört att nuvarande praxis beträffande kommunala
lån innebär ett missgynnande av tomträttsmark i förhållande till mark som
innehas med äganderätt. Utskottet vill i anledning härav erinra om att
tomträttsinstitutets civilrättsliga karaktär av tidsbegränsad nyttjanderätt
— vilket medför fördelar för kommunerna från värdestegringssynpunkt —-självfallet också måste få konsekvenser för institutet som kreditobjekt,
utan att detta för den skull kan sägas utgöra ett missgynnande. En annan
fråga, på vilken utskottet i detta sammanhang saknar anledning ingå, är
huruvida utformningen av den statliga bostadslångivningen kan ges en
annan med hänsyn till tomträttsinstitutets natur bättre anpassad utformning Motionärerna

har gjort gällande att rådande finansieringssvårigheter utgjorde
det svåraste hindret för en rationell kommunal markpolitik och menat
att markpolitiska utredningens förslag om bildande av statliga lånefonder
för finansiering av kommunala markförvärv och tomrättsupplåtelser
skulle utgöra ett verkningsfullt bidrag att komma till rätta med nämnda
svårigheter. Uppenbart är emellertid enligt utskottets mening att kommunernas
investeringar i allt väsentligt kan betraktas som för- eller följdinvesteringar
till bostadsbyggandet och att därför en utbyggnad av kreditprioriteringen
kan vara ägnad att medföra olägenheter även för kommunernas
kreditförsörjning. Ur allmänna kreditförsörjningssynpunkter framstår
i varje fall en dylik utbyggnad som principiellt sett betänklig.»

4) av herrar Kaijser, Holmberg, Turesson och Nordstrandh, vilka beträffande
kreditgarantisystemet ansett att

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

31

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »avstyrkes alltså», bort ersättas med text av följande
lydelse:

»Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motionerna
I: 290 och II: 343 att man utan ytterligare dröjsmål bör kunna gå över till
ett kreditgarantisystem. Möjligheterna att ersätta den nuvarande direkta
statliga långivningen till byggande av flerfamiljshus och egnahem med av
staten garanterade krediter över vanliga kreditinrättningar har år 1963 närmare
undersökts av Näringslivets bostadsutredning. I ett av denna utredning
framlagt betänkande ''Bostadshusens finansiering’ har tekniska anvisningar
lämnats för hur en dylik övergång till ett kreditgarantisystem kan
genomföras. Någon ytterligare, mer ingående undersökning utöver vad som
bör kunna ske av Kungl. Maj :t torde enligt utskottet inte vara nödvändig.
Statsmakterna bör därför kunna ta ståndpunkt till frågan om övergång till
statliga kreditgarantier utan att avvakta bostadspolitiska kommitténs förslag
i detta hänseende.

Utskottet vill också erinra om att en omläggning till kreditgarantisystem
inte i och för sig förhindrar en ränte- eller kapitalsubventionering därest
en sådan anses motiverad. Själva övergången till ett kreditgarantisystem
behöver ej heller medföra några svårigheter för de personer som redan sökt
lån för byggande av flerfamiljshus eller småhus. Staten har alltid möjlighet
att se till att lånemedel i erforderlig utsträckning står till förfogande.

Utskottet, som sålunda tillstyrker yrkandena i motionerna I: 290 och
II: 343 om övergång från statlig bostadslångivning till ett kreditgarantisystem
fr. o. in. den 1 juli 1965, är medvetet om att förslaget aktualiserar
vissa författningsändringar. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj :t utan
dröjsmål förelägger riksdagen förslag till sådana ändringar.

Såsom en följd härav förordar utskottet även bifall till yrkandena i motionerna
I: 290 och II: 343 om att fr. o. m. den 1 juli 1965 varken preliminära
beslut skall meddelas angående lån från lånefonden för bostadsbyggande
eller anslag anvisas till samma fond.

Utskottet biträder motionärernas förslag att för erhållande av kreditgaranti
skall erläggas en engångsavgift av 0,5 %.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»4. beträffande införande av ett kreditgarantisystem på
bostadsområdet med bifall till motionerna I: 290 och II: 343,
såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»

5) beträffande bostadslånets storlek

a) av herrar Per Jacobsson, Edström, Kållqvist, Nils-Eric Gustafsson,
Harald Pettersson, Eliasson i Sundborn, fröken Elmén, herrar Gustafsson

32

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund och Mundebo, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Även
frågorna» och slutar med »härom avstyrkes», bort ha följande lydelse:

»Trots att frågorna om bostadslånens övre gräns prövas av bostadspolitiska
utredningen, anser utskottet i likhet med vad som föreslås i motionerna
I: 418 och II: 517 samt I: 426 och II: 502 att en provisorisk höjning av
lånegränserna för enskilda företag och småhus bör genomföras. Utskottet
föreslår därför att lånegränsen för enskilda företag, som får preliminärt
beslut efter den 1 juli 1965, höjes från 85 % till 90 % av belåningsvärdet
samt att lånegränsen för småhus höjes från samma tidpunkt från 90 %
till 95 %. Övriga motionsyrkanden angående förändringar i lånegränserna
kan utskottet inte tillstyrka.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»5. beträffande bostadslånets storlek med bifall till motionerna
I: 418 och II: 517 samt I: 426 och II: 502 ävensom
med avslag å motionerna 1: 290 och II: 343, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva
till känna vad utskottet anfört;»

b) av herrar Kaijser, Holmberg, Turesson och Nordstrandh, vilka ansett
att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Även frågorna»
och slutar med »härom avstyrkes», bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottet synes inte några bärande skäl föreligga för att ånyo
avvakta en tidsfördröjande prövning av den övre gränsen för statliga bostadslån.
En redan nu genomförd sänkning av gränserna skulle dessutom
medföra att låneramar och anslag räckte till byggande av fler lägenheter.
Utskottet anser det förslag beträffande bostadslånens storlek, som framförts
i motionerna I: 290 och II: 343 väl avvägt och tillstyrker det framlagda
förslaget.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»5. beträffande bostadslånets storlek med bifall till motionerna
1:290 och 11:343 ävensom med avslag å motionerna
I: 418 och II: 517 samt I: 426 och II: 502, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t
giva till känna vad utskottet anfört;»

6) av herrar Per Jacobsson, Edström, Kaijser, Källqvist, Holmberg, NilsEric
Gustafsson, Harald Pettersson, Eliasson i Sundborn, fröken Elmén,
herrar Turesson, Gustafsson i Skellefteå, Nordstrandh, Nilsson i Tvärålund
och Mundebo, vilka beträffande formen för förräntning och amortering
av vissa bostadslån ansett att

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

33

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16, som börjar med »Då även»
och slutar med »biträda motionsyrkandena», bort ersättas med text av följande
lydelse:

»Frågan om ränta och amortering av bostadslån hör till de problem, som
bostadspolitiska kommittén skall överväga. Utskottet anser emellertid, att
en minskning av kapitalkostnaderna för småhus under de första åren är så
angelägen, att vissa åtgärder bör vidtagas i väntan på att utredningen blir
färdig.

I motionerna I: 418 och II: 517 föreslås att ränta och amortering på
bostadslån i privatägda småhus, som belånas fr. o. m. den 1 juli 1965, skall
erläggas i form av fast annuitet. Härigenom skulle enligt motionärerna kostnaden
för det statliga bostadslånet under det första året nedbringas från
nuvarande 7,3 procent per år till 5,75 procent.

Utskottet finner motionärernas förslag väl motiverat och tillstyrker detsamma.
»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»7. beträffande formen för förräntning och amortering av
vissa bostadslån med bifall till motionerna I: 418 och II: 517,
såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet anfört;»

7) av herrar Kaijser, Holmberg, Turesson och Nordstrandh, vilka beträffande
räntan på bostadslån, egnahemslån, förbättringslån och vissa
tilläggslån ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16, som börjar med »Då den»
och slutar med »biträda yrkandena», bort ha följande lydelse:

»Utskottet biträder de i motionerna I: 290 och II: 343 framförda förslagen
rörande ränta på bostadslån m. m.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställande bort ha följande
lydelse:

»8. beträffande ränta på bostadslån, egnahemslån, förbättringslån
och vissa tilläggslån med bifall till motionerna
I: 290 och II: 343, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.
Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»

8) av herrar Kaijser, Holmberg, Turesson och Nordstrandh, vilka beträffande
en förvaltningsavgift för bostadslån ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16, som börjar med »Med hänsyn»
och slutar med »avstyrkes motionsyrkandet», bort ha följande lydelse:

»Utskottet tillstyrker det i motionerna I: 290 och II: 343 framlagda förslaget.
»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

34

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

»9. beträffande en förvaltningsavgift för bostadslån med
bifall till motionerna 1: 290 och II: 343, såvitt nu är i fråga,
i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört;»

9) av herrar Kaijser, Holmberg, Turesson och Nordstrandh, vilka beträffande
viss redovisningsskyldighet för allmännyttiga bostadsföretag ansett
att

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 16 börjar med »Motionsyrkanden
av» och på s. 17 slutar med »yrkandena avstyrkes», bort ha följande
lydelse:

»Motionsyrkanden av samma innebörd har framförts under en följd av
år. Utskottet anser de i motionerna I: 290 och II: 343 framförda yrkandena
väl motiverade och tillstyrker desamma.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»10. beträffande viss redovisningsskyldighet för allmännyttiga
bostadsföretag med bifall till motionerna 1: 290 och
II: 343, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
till känna vad utskottet anfört;»

10) beträffande grunderna för räntebidrag

a) av herrar Per Jacobsson, Edström, Källqvist, Nils-Eric Gustafsson,
Harald Pettersson, Eliasson i Sundborn, fröken Elmén, herrar Gustafsson
i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund och Mundebo, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »avstyrkes därför», bort ersättas med text av följande
lydelse:

»Departementschefen föreslår inte några ändringar beträffande principerna
för räntebidragen. Utskottet anser emellertid att en mindre höjning
av basräntorna är motiverad även i år trots att statsmakterna de två senaste
åren genomfört vissa höjningar. I finansplanen redovisas ett diagram över
hyresstrukturen, december 1964, som visar att hyrorna i hus färdigställda
åren 1957—1962 är något lägre än hyran i hus byggda åren närmast före
1956. Utskottet anser därför att vissa mindre höjningar av basräntorna i hus
byggda åren 1957—1962 är motiverad för att utjämna denna hyreskurva.

Utskottet föreslår därför med bifall till motionerna 1:418 och 11:517
samt I: 426 och II: 502 att basräntan fr. o. m. den 1 januari 1965 skall utgöra
5,5 % om huset finansierats med statslån enligt de villkor som gäller
för hus påbörjade före den 1 januari 1958, 4,5 % för övriga hus färdigställda
under åren 1958—1960, 4 % för hus färdigställda år 1961 och 3,5 % för

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965 35

hus färdigställda år 1962. I fråga om senare tillkomna hus föreslås ingen
ändring.

Utskottets förslag innebär en besparing i jämförelse med Kungl. Maj:ts
förslag med ca 35 milj. kr. för budgetåret 1965/66 och med ca 70 milj. kr.
för följande budgetår.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»13. beträffande grunderna för räntebidrag med bifall till
motionerna I: 418 och II: 517 samt I: 426 och II: 502 ävensom
med avslag å motionerna 1:290 och 11:343, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

b) av herrar Kaijser, Holmberg, Turesson och Nordstrandh, vilka ansett
att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »avstyrkes därför», bort ersättas med text av följande
lydelse:

»Statsmakterna har under de senaste åren genomfört vissa ändringar i
villkoren för räntebidrag. Dessa ändringar bör nu följas upp med de förslag
i dessa avseenden som framförts i motionerna I: 290 och II: 343.

I dessa motioner föreslås även att riksdagen måtte uttala, att en grundprincip
för den fortsatta bostadspolitiken bör vara att de boende själva skall
betala vad deras bostäder kostar. Utskottet kan helt instämma i vad motionärerna
anfört på denna punkt. Det nuvarande generella subventionssystemet
har medverkat till en ojämn och orättfärdig hyressättning som allmänheten
i allt större utsträckning vägrar acceptera. Utskottet biträder sålunda
motionsyrkandet.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»13. beträffande grunderna för räntebidrag med bifall till
motionerna 1: 290 och II: 343 ävensom med avslag å motionerna
I: 418 och II: 517 samt I: 426 och II: 502, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t
giva till känna vad utskottet anfört;»

11) av herrar Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Eliasson i Sundborn
och Nilsson i Tvärålund, vilka beträffande vissa utestående subventioner
till studentbostäder ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »I motionerna»
och slutar med »alltså motionsyrkandet», bort ersättas med text av
följande lydelse:

36

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

»I motionerna I: 426 och II: 502 föreslås skrivelse till Kungl. Maj:t med
hemställan om att frågan om huruvida tio år gamla eller äldre tilläggslån
till studentbostäder bör avskrivas eller återkrävas skall föreläggas riksdagen
så snart underlag erhållits för frågans bedömning.

Utskottet finner rent principiellt att den i motionen framförda åsikten
har fog för sig. Därför föreslår utskottet att riksdagen hos Kungl. Maj :t
måtte hemställa att förslag i ärendet förelägges riksdagen så snart underlag
framkommit för frågans bedömning.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»14. beträffande vissa utestående subventioner till studentbostäder
i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med
bifall till motionerna I: 426 och II: 502, såvitt nu är i fråga,
i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört;»

12) beträffande anslag till räntebidrag

a) av herrar Per Jacobsson, Edström, Källqvist, Nils-Eric Gustafsson,
Harald Pettersson, Eliasson i Sundborn, fröken Elmén, herrar Gustafsson
i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund och Mundebo, vilka under förutsättning
av bifall till reservationen 10 a) ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »Motionsyrkandena
är» och slutar med »ifrågavarande yrkanden», bort ha följande
lydelse:

»Utskottet som i det föregående tillstyrkt de ändringar i reglerna för
räntebidrag som föreslagits i motionerna I: 418 och II: 517 samt I: 426 och
11:502 föreslår att anslaget till Räntebidrag uppföres med 215 milj. kr.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»16. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna
I: 290 och II: 343 ävensom med bifall till motionerna
I: 418 och II: 517 samt I: 426 och II: 502, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, till Räntebidrag för budgetåret 1965/66
på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 215 000 000 kr.;»

b) av herrar Kaijser, Holmberg, Turesson och Nordstrandh, vilka under
förutsättning av bifall till reservationen 10 b) ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »Motionsyrkandena
är» och slutar med »ifrågavarande yrkanden» bort ha följande
lydelse:

»Utskottet har ovan tillstyrkt de ändringar i fråga om räntebidraget som

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

37

föreslagits i motionerna I: 290 och II: 343 och där beräknats innebära en
minskning av statsutgifterna för budgetåret 1965/66 med 120 milj. kr. Utskottet
föreslår därför, under förutsättning att de av utskottet förordade
ändringarna i bestämmelserna för räntebidrag vinner riksdagens bifall, att
anslaget uppföres med 130 000 000 kr.;»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»16. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna
I: 418 och II: 517 samt I: 426 och II: 502 ävensom med
bifall till motionerna 1:290 och 11:343, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, till Räntebidrag för budgetåret 1965/66
på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 130 000 000 kr.;»

13) beträffande låneramens storlek

a) av herrar Per Jacobsson, Edström, Källqvist, Nils-Eric Gustafsson,
Harald Pettersson, Eliasson i Sundborn, fröken Elmén, herrar Gustafsson
i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund och Mundebo, vilka under förutsättning
av bifall reservationen 1 e) ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Av vad»
och slutar med »avstyrker motionsyrkandena», bort ha följande lydelse:

»Utskottet, som i det föregående tillstyrkt förslaget om ett bostadsbyggnadsprogram
på 90 000 lägenheter för 1965 och 94 000 lägenheter för 1966
föreslår med bifall till motionerna I: 418 och II: 517 att ramen för långivning
från lånefonden för bostadsbyggande för år 1965 fastställes till 1 530
milj. kr. motsvarande 84 000 lägenheter samt för år 1966 1 560 milj. kr. avseende
88 000 lägenheter.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»19. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
1:118 och 11:150 samt med bifall till motionerna 1:418
och 11:517 ävensom med avslag på motionerna 1:290 och
II: 343, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, medgiva att
lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
må under år 1965 beviljas för högst 84 000 bostadslägenheter
intill ett belopp av 1 530 000 000 kr. samt under år
1966 för högst 88 000 bostadslägenheter intill ett belopp av
1 560 000 000 kr.;»

b) av herrar Kaijser, Holmberg, Turesson och Nordstrandh, vilka under
förutsättning av bifall till reservationen 5 b) ansett att

38

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, soin börjar med »Av vad»
och slutar med »avstyrker motionsyrkandena», bort ha följande lydelse:

»Utskottet som ovan tillstyrkt de i motionerna I: 290 och II: 343 föreslagna
ändringarna i reglerna för bostadslån, förordar i anslutning härtill, att
låneramarna fastställes i enlighet med vad som föreslagits i samma motioner.
»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»19. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna
1:118 och 11:150 samt 1:418 och 11:517 ävensom
med bifall till motionerna 1: 290 och II: 343, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, medgiva att lån, som skall utgå
från lånefonden för bostadsbyggande, må beviljas intill
1 380 000 000 kr. under år 1965 samt 1 370 000 000 kr. under
år 1966;»

14) av herrar Kaijser, Holmberg, Turesson och Nordstrandh, vilka beträffande
anslag till lånefonden för bostadsbyggande under förutsättning
av bifall till reservationen 4) ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Då utskottet»
och slutar med »II: 150 avstyrkes», bort ha följande lydelse:

»Då utskottet tillstyrkt den i motionerna föreslagna övergången till ett
kreditgarantisystem, tillstyrker utskottet berörda motionsyrkande.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»21. med bifall till motionerna 1:290 och 11:343 samt
med avslag å motionerna I: 118 och II: 150, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förslag rörande
investeringsanslag för budgetåret 1965/66 till Lånefonden
för bostadsbyggande.»

1LTE AB. STHLM SB
814842