\r 27—28

Statsutskottets utlåtande nr 27 är 1965

1

Nr 27

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag för budgetåret
1965/66 till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

(4:e avd.)

1 propositionen nr 1 (bilaga 19) har Kungl. Maj :t, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari
1965, föreslagit riksdagen att till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 1 009 000 kr.

Enligt av 1939 års lagtima riksdag godkända principer skall under denna
rubrik årligen äskas ett anslag till belopp, som kan antagas genomsnittligt
bereda täckning för de förluster som för varje år brukar uppkomma. I gällande
riksstat är anslaget uppfört med en milj. kr. för reglering av uppkommande
smärre kapitalmedelsförluster.

Med skrivelse den 3 december 1964 har riksgäldskontoret överlämnat en
redogörelse angående överföring till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster
under budgetåret 1963/64 av förluster å statens kapitalfonder.

Såsom ingående balans redovisades å fonden den 1 juli 1963 dels medel
avsatta för reglering av smärre oreglerade kapitalmedelsförluster 5 124 980
kr. 16 öre, dels ännu ej disponerade medel avsatta för retroaktiv reglering
av avskrivningsbehovet å vissa kapitalfonder 12 344 000 kr. eller tillhopa
17 468 980 kr. 16 öre. Fonden har under budgetåret 1963/64 gottskrivits
dels 19 971 kr. 93 öre, som influtit å tidigare avskrivna, fonden påförda förluster,
dels 1 000 000 kr., utgörande anslag å driftbudgeten för avskrivning
av oreglerade kapitalmedelsförluster. Då enligt den lämnade redogörelsen
fonden samtidigt belastats för smärre oreglerade kapitalmedelsförluster med
2 386 000 kr. 32 öre, utgjorde per den 30 juni 1964 balansen av disponibla
medel för reglering av smärre oreglerade kapitalmedelsförluster 3 758 951
kr, 77 öre och balansen av ännu ej disponerade medel, avsatta för retroaktiv
reglering 12 344 000 kr. eller tillhopa 16 102 951 kr. 77 öre.

I sammanhanget sakredovisas en fråga om nedskrivning av SJ :s kapital,
som anslagsmässigt Berör innevarande budgetår. I prop. 1963: 191 angående
riktlinjer för den statliga trafikpolitiken in. in. förordade föredragande departementschefen
att nedskrivning i princip borde ske av statskapitalet för

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 27—28

2

Statsutskottets utlåtande nr 27 år 1965

de trafiksvaga järnvägslinjerna. För bedömningen av de spörsmål, som
sammanhängde med nedskrivningen, bl. a. i fråga om omfattningen samt
tidpunkten och takten för densamma förutsattes att järnvägsstyrelsen skulle
erhålla uppdrag att göra erforderliga undersökningar. Propositionen bifölls
av riksdagen (SL:!U 1; rskr. 424).

Genom beslut den 8 november 1963 uppdrog Kungl. Maj :t åt järnvägsstyrelsen
att — i enlighet med vad föredragande departementschefen framhållit
i förenämnda proposition — utföra erforderliga undersökningar om
nedskrivning av statskapitalet för de trafiksvaga järnvägslinjerna samt att
till Kungl. Maj :t skyndsamt inkomma med redogörelse och förslag härutinnan.
Samma dag tillkallades ledamoten av riksdagens första kammare,
civilingenjören C. S:son Schmidt och professorn P. E. C. Welinder att inom
kommunikationsdepartementet granska bl. a. styrelsens undersökningar i
fråga om nedskrivningsbehovet.

Järnvägsstyrelsen (skr. 20/3 1964) har redogjort för undersökningarna
och anhållit om att få nedskriva statskapitalet för de trafiksvaga järnvägslinjerna
med sammanlagt 417 milj. kr. Förenämnda sakkunniga (skr. 24/3
1964) har redovisat sin granskning av undersökningarna. Riksrevisionsverket
och affärsverksutredningen har vidare avgivit utlåtanden över järnvägsstyrelsens
skrivelse. I förevarande sammanhang beröres jämväl skrivelse
av järnvägsstyrelsen (30/8 1962) i vad avser SJ:s pensionskostnader.

Beträffande det närmare innehållet i förenämnda skrivelser och utlåtanden
får utskottet hänvisa till propositionen (s. 4—9).

Departementschefen har anfört följande.

Enligt riksdagens beslut i anledning av prop. 1963: 191 angående riktlinjer
för den statliga trafikpolitiken m. in. skall kravet på förräntning av
det i SJ nedlagda statskapitalet upphöra i vad avser de trafiksvaga järnvägslinjerna.
Riksdagen har också i princip godkänt att nedskrivning skall
ske av statskapitalet för dessa järnvägslinjer (SL3U 1; rskr. 424). I propositionen
förordades, att järnvägsstyrelsen skulle utföra härför erforderliga
undersökningar, varefter ställning skulle tagas till frågan med vilket belopp
nedskrivning borde ske och till därmed sammanhängande förräntningsspörsmål.

Sedan Kungl. Maj:t i november 1963 uppdragit åt järnvägsstyrelsen att
utföra ifrågavarande undersökningar, har styrelsen lämnat en redogörelse
härför,. Undersökningarna avser samtliga de i 1963 års separatredovisning
ingående banorna, således även de banor, för vilka enligt prop. 1964: 118
angående ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
m. m., ersättning icke skulle utgå. Vidare har medtagits järnvägslinjer
som lagts ned men icke helt avskrivits. Styrelsen hemställer att
per den 30 juni 1964 få skriva ned statskapitalet med sammanlagt 417 milj.
ler.

Järnvägsstyrelsens undersökningar har granskats av särskilda sakkunniga,
vilka icke funnit någon bärande invändning mot beräkningarna.

Riksrevisionsverket har, utan att gå in på vad som kan anses utgöra eu
företagsekonomiskt riktig nedskrivning, ifrågasatt om icke vid fastställan -

Statsutskottets utlåtande nr 27 år 1965

3

det av statskapitalet på de trafiksvaga järnvägslinjerna viss hänsyn bör tagas
till de medel, som finnes avsatta till värdeminskningskontots delkonto
för prisreglering. Affärsverksutredningen ger uttryck för samma uppfattning
och anser att nedskrivning endast bör avse det kapital, som finnes investerat
i ersättningsberättigande banor.

Jag anser mig icke böra förorda att nedskrivningen även skall avse det
statskapital, som investerats i banor vilka undantagits från ersättning för
driftunderskott. Det bokförda nettovärdet av kapitalet i dessa banor uppgår
till 83 milj. kr., varmed sålunda det av styrelsen föreslagna avskrivningsbeloppet
bör minskas. Vidare bör, som riksrevisionsverket och affärsverksutredningen
förordat, avdrag ske för de avsättningar, som gjorts
till ett delkonto för prisreglering. Dessa extra avsättningar motsvarar tillsammans
med de ordinära, planenliga avskrivningarna en på återanskaffningsvärden
beräknad avsättning och har därmed i samma mån minskat
det förräntningspliktiga kapitalet. Den på de ersättningsberättigande bandelarna
hänförliga delen av prisregleringskontot kan uppskattas till 87
milj. kr.

Jag förordar således att SJ:s bokförda statskapital nedskrives med
(417—83—87) 247 milj. kr.

Då beredningen av förevarande ärende inte hunnit slutföras förrän SJ:s
bokslut för budgetåret 1963/64 fastställts, bör tidpunkten för nedskrivningen
framflyttas till den 30 juni 1965.. Eftersom nedskrivningen utgör ett led
i det trafikpolitiska reformprogrammet förordar jag dock att förräntningsplikten
nedsättes redan fr. o. m. innevarande budgetår med ett belopp som
motsvarar räntan eller ca 13 milj. kr. Avskrivningsmedlen bör, för att kunna
stå till förfogande vid angiven tidpunkt, anvisas på tilläggsstat till innevarande
budgetår. Äskandet torde få upptas i samband med den avskrivningsberäkning
som sedvanligt sker vid äskande av ytterligare medel å
tilläggsstat II till riksstaten senare i vår.

I förevarande sammanhang torde även få beröras den av affärsverksutredningen
aktualiserade frågan om SJ:s pensionskostnader. Utredningen erinrar
om, att den metodik, som tillämpades vid beräkningen av underskottet
i 1963 års separatredovisning, innebar att pensionskostnaderna kalkylmässigt
beräknades som ett försäkringstekniskt tillägg. Detta medförde, att
i driftersättningen ej crhålles full täckning för de faktiska pensionskostnaderna.
Utredningen föreslår, att SJ erhåller kompensation härför och att
denna lämnas i form av att förräntningskravet nedsättes med 14 milj. kr.,
vilket utgör den uppskattade differensen mellan de beräknade faktiska pensionsutbetalningarna
och de försäkringsmässiga pensionskostnaderna.

Jag förordar i enlighet med affärsverksutredningens förslag, att såsom
en provisorisk åtgärd i avvaktan på utredningens slutliga ställningstagande
till affärsverkens pensionsberäkningar, SJ:s förräntningsskyldighet för vartdera
budgetåret 1964/65 och 1965/66 nedsätts med 14 milj. kr.

Utskottet. Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår
har järnvägsstyrelsen hemställt att få nedskriva statskapitalet för de tratiksvaga
järnvägslinjerna med sammanlagt 417 milj. kr. Departementschefen
bär emellertid i motsats till styrelsen icke ansett nedskrivningen böra
avse det kapital, som investerats i banor vilka undantagits från ersättning
för driftunderskott. Utskottet, som härvidlag delar departementschefens

Bihang till riksdagens protokoll 1065. 6 samt. Nr 27—28

4

Statsutskottets utlåtande nr 27 år 1965

uppfattning, har icke heller funnit anledning till erinran mot vad i sammanhanget
i övrigt förordats, innebärande bl. a. att vid nedskrivningen avdrag
skall ske även för vissa avsättningar som tidigare gjorts till ett delkonto för
prisreglering. Nedskrivning föreslås i enlighet härmed ske med (417 — 83
— 87) 247 milj. kr., varjämte tidpunkten för densamma föreslås fastställd
till den 30 juni 1965. Då för nedskrivningen erforderliga avskrivningsmedel
sedermera avses skola äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår, återkommer
utskottet till frågan härom.

Utskottet tillstyrker vidare att SJ — på sätt i propositionen föreslagits —
erhåller täckning för vissa pensionskostnader, i princip utgörande differensen
mellan de beräknade faktiska utbetalningarna och de försäkringsmässiga
pensionskostnaderna.

Med tillstyrkande jämväl i övrigt av Kungl. Maj:ts förevarande förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten under
utgifter för statens kapitalfonder anvisa ett anslag av
1 000 000 kr.

Stockholm den 23 februari 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman Einar
Persson, Ivar Johansson, Fritz Persson, Axel Andersson, Virgin, fru Wallentheim,
herrar Söderberg, Per Jacobsson, Bertil Petersson, Nils Theodor
Larsson, Hjorth och Strandberg; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Gustafsson i Stockholm, Karlsson
i Olofström, Ståhl, Blidfors, Eliasson i Sundborn, Almgren, Mellqvist,
fru Lewén-Eliasson, herrar Bergman, Nihlfors, fröken Olsson, herrar Gustafsson
i Kårby, Cassel och Tobé.