Nr 128—12!)
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1!165
1
Nr 128
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
utbgggnad av televerkets verkstadsrörelse jämte i
ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
I propositionen nr 116 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 2 april
1965, föreslagit riksdagen att dels medge att en utbyggnad sker av televerkets
verkstadsrörelse i enlighet med vad departementschefen föreslagit i
statsrådsprotokollet, dels ock bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret
att ikläda staten garanti intill ett belopp av högst 20 000 000 kr. för krediter
till ett av televerket bildat aktiebolag för tillverkning av teleteknisk
materiel.
Genom beslut den 9 september 1964 uppdrog Kungl. Maj:t åt telestyrelsen
att i anslutning till en utbyggnad av televerkets verkstadsrörelse utarbeta
planer för en sådan från förutsättningen att nya verkstadsanläggningar tillskapades
i Kristinehamn och Skellefteå samt att för Kungl. Maj :t snarast
framlägga resultatet av därvid gjorda överväganden med närmare redovisning
av de organisatoriska, ekonomiska och tekniska betingelserna för den
angivna lokaliseringen.
I skrivelse den 9 mars 1965 har telestyrelsen i anslutning till det sålunda
givna uppdraget framlagt planer för utbyggnaden av televerkets verkstadsrörelse.
I propositionen lämnas dels eu översiktlig redogörelse för televerkets
verkstadsrörelse, dels ock en redovisning av telestyrelsens framlagda planer
avseende en utbyggnad av televerkets verkstadsrörelse.
Departementschefen konstaterar inledningsvis att det varit av betydande
värde för televerket att ha tillgång till en egen verkstadsrörelse. Denna, som
haft att konkurrera på i princip lika villkor med den enskilda industrin,
bar sålunda genom sin omfattning och sin förmåga att hävda sig i pris- och
kvalitetshänseende kunnat utöva ett inflytande på marknaden, vilket inneburit
avsevärda fördelar för televerket i dess inköpsverksamhet.
Den kraftiga utbyggnad av landets telekommunikationer, som ägt rum under
de senaste 10 till 15 åren, har för televerket medfört successivt ökade anskaffningsbehov
i fråga om olika slags teleteknisk stations- och apparatma
1
Biluuuj till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Xr 128—129
2
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1965
teriel. Trots att såväl verkstadsrörelsen som den enskilda industrin under
samma tid kraftigt ökat sin produktionskapacitet, har verket haft svårigheter
att få sina materielbehov tillgodosedda. Förhållandena har inneburit dels
alt verkstadsrörelsen tidvis haft en i förhållande till dess kapacitet alltför
hög beläggning, dels att i viss utsträckning beställningar fått läggas ut på
den enskilda industrin, vilka betingat icke oväsentligt högre priser. Det är
mot denna bakgrund, som en utbyggnad av televerkets verkstadsrörelse aktualiserats.
I fortsättningen anför departementschefen följande.
»Av företagsekonomiska och produktionstekniska skäl har det inte ansetts
lämpligt att genomföra en fortsatt utbyggnad i anslutning till någon av de
befintliga verkstäderna. Bl. a. med hänsyn härtill har det tett sig naturligt
att låta lokaliseringspolitiska överväganden spela in vid bedömningen av
frågan om den lämpliga förläggningen av den tillkommande produktionen.
Detta har kommit till uttryck i det förenämnda av Ivungl. Maj :t meddelade
uppdraget till telestyrelsen att utarbeta planer för utbyggnaden utifrån
förutsättningen, att nya verkstadsanläggningar tillskapas i Kristinehamn
och Skellefteå.
Telestyrelsen har numera redovisat resultatet av sina överväganden. Dessa
utmynnar i förslag, att verkstadsrörelsen byggs ut med sikte på ett ökat
årligt produktionsvärde av ca 20 milj. kr. Utbyggnaden bör enligt styrelsen
komma till stånd genom att en eller två nya verkstadsenheter tillskapas för
en arbetsstyrka om sammanlagt 400 man. Verkstadsanläggningarna förutsätts
dock dimensionerade för en arbetsstyrka om 500 man, och möjligheter
hör finnas för en fortsatt utbyggnad i framtiden. Styrelsen framhåller, att
det för den nu aktuella utökningen av produktionskapaciteten är ekonomiskt
mest fördelaktigt att anlägga endast en större verkstad med förläggning
till Kristinehamn men att det i ett mera långsiktigt perspektiv
finns skäl som talar för att utökningen fördelas på två mindre verkstäder i
Kristinehamn resp. Skellefteå. I detta senare fall förutsätts vardera verkstadsanläggningen
sysselsätta 200 man men vara dimensionerad för 250
man. Alternativet med två anläggningar på angivna båda platser beräknas
bl. a. på grund av högre fraktkostnader och av dyrortsskillnader betingade
högre löner medföra en årlig merkostnad om drygt en miljon kr. i förhållande
till alternativet med endast en större anläggning i Kristinehamn.
I övrigt redovisar styrelsen i sammanhanget sina närmare överväganden
i fråga om den lämpliga inriktningen av produktionen i anslutning till de
nya verkstadsenheterna.
För egen del vill jag i sammanhanget erinra om de ökade resurser, som
statsmakterna under de senaste åren ställt till televerkets förfogande för att
göra det möjligt för verket att komma till rätta med ko- och belastningsproblemen
på teleområdet. Det är givetvis angeläget, att televerkets insatser
härvidlag icke försvåras genom att den för utbyggnaden av telekommunika
-
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1965
3
tionerna erforderliga materielen icke kan anskaffas i tillräcklig utsträckning
eller på tillfredsställande villkor. De problem som televerket härvidlag
mött under senare år motiverar att en utökning av verkstadsrörelsens produktionskapacitet
nu snarast kommer till stånd.
I fråga om dimensioneringen av den tillkommande verkstadskapaciteten
kan jag i huvudsak biträda vad styrelsen föreslagit. De nya anläggningarna
torde sålunda i den nu aktuella utbyggnadsetappen böra ges en dimensionering,
som medger en arbetsstyrka om totalt ca 500 man. Styrelsen har för
sin del tänkt sig att i första hand utnyttja denna verkstadskapacitet för en
produktionsökning motsvarande ett arbetskraftsbehov av 400 man. Själv har
jag som resultat av mina gjorda överväganden av frågan om utbyggnaden
och de produktionsförhållanden och materielbehov som betingar denna funnit
anledning ifrågasätta, om icke televerket mera omgående bör inrikta sig
på en produktion, som innebär ett fullare utnyttjande av den tänkta kapaciteten.
Vid bedömningen av frågan om utbyggnaden bör komma till stånd genom
anläggning av endast en större verkstadsenhet eller genom anläggning av två
mindre enheter på angivna orter har jag funnit avgörande skäl tala för det
senare alternativet. Jag har härvidlag utöver lokaliseringspolitiska överväganden
även beaktat det bättre utgångsläge, som ifrågavarande alternativ
innebär för en mera långsiktig expansion av verkstadsrörelsens produktionskapacitet.
I takt med att en sådan expansion kommer till stånd bortfaller de
kostnadsmässiga olägenheter, som sammanhänger med att produktionen vid
de båda verkstäderna i ett inledningsskede icke har en företagsekonomiskt
sett optimal omfattning.
Med hänsyn till anförda förhållanden föreslår jag, att verkstadsrörelsen
utbyggs genom anläggning av två nya verkstäder, varav en i Skellefteå och
en i Kristinehamn.
Enligt telestyrelsen erfordras en tid av tre år för projektering och uppförande
av anläggningarna, därvid förutsatts ett tidsintervall om ett år
mellan påbörjandet av de båda projekten. 1 anslutning härtill vill jag
framhålla angelägenheten av att båda projekten igångsätts genast och
med sikte på ett samtidigt färdigställande. Om detta icke visar sig möjligt,
torde från lokaliserings- och sysselsättningspolitisk synpunkt övervägande
skäl tala för att verkstaden i Skellefteå påbörjas först. I sådant fall
förutsätter jag att verkstaden i Kristinehamn därefter påbörjas så snart
möjlighet därtill föreligger.
I likhet med telestyrelsen anser jag, alt de båda verkstäderna bör drivas i
form av ett aktiebolag. Därigenom skapas den större rörelsefrihet i olika
hänseenden, som är av betydelse inte minst med tanke på behovet av en
snabb och effektiv uppbyggnad av verksamheten. Bolaget bör vara statsägt
och ha karaktären av dotterföretag till televerket.
.Tåg anser mig kunna biträda telestyrelsens bedömning av bolagets kapi
I-|-
Hilumg till riksdagens protokoll l!)65. 0 samt. \r 12S—129
4
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1965
talbehov, vilket angivits till 44,3 milj. kr. Beträffande sättet för tillgodoseende
av detta har jag — med viss avvikelse från styrelsens förslag •—- ansett
mig böra förorda följande. I första hand utgår jag från att industrifastigheterna
med ett uppskattat värde av ca 12 milj. kr. skall med avseende
på byggnadsfinansieringen bilda underlag för sedvanlig belåning. Ett belopp
av 15 milj. kr. bör ställas till förfogande i form av eget kapital.
Detta bör tillföras bolaget genom att aktier till ett nominellt värde av
tillsammans 10 milj. kr. tecknas till en kurs av 150 %. Det i förhållande
till aktiernas nominella värde överskjutande beloppet eller 5 milj. kr. förutsätts
därvid tillfört bolagets reservfond. För tillgodoseende av bolagets
kapitalbehov bör vidare riksdagens bemyndigande inhämtas att ikläda staten
garantier för lån åt aktiebolaget intill ett belopp av 20 milj. kr. Jag utgår
slutligen från — med ledning av bl. a. erfarenheterna från den nuvarande
verkstadsrörelsen och den beräknade faktureringsvolymen — att bolaget
efter igångsättning av driften skall disponera medel i form av förskott och
leverantörskrediter om uppskattningsvis ca 10 milj. kr.
Slutligen bör i detta sammanhang ställning tas till den i 1965 års statsverksproposition
anmälda frågan om en utvidgning av vissa verkstadslokaler
i Nynäshamn, vilken fråga uppskjutits i avvaktan på de nu framlagda
planerna om en utbyggnad av verkstadsrörelsen. Jag tillstyrker, att angivna
utvidgning kommer till stånd och beräknar i likhet med telestyrelsen totalkostnaden
för projektet till ca 3 milj. kr., varav ca 1,5 milj. kr. kan antas
belöpa på budgetåret 1965/66.
De medel som erfordras för aktieteckning i det förenämnda nya bolaget
ävensom de medel som erfordras för den angivna utvidgningen av verkstadslokalerna
i Nynäshamn torde få täckas från det för budgetåret 1965/66 anvisade
investeringsanslaget Teleanläggningar m. m. Det synes mig icke erforderligt
att i anledning härav hos riksdagen begära någon ökning av detta
anslag. Däremot torde den för televerket nämnda budgetår beräknade investeringsramen
böra vidgas med de angivna beloppen.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr Källqvist väckt motion (I: 757),
vari föreslagits att riksdagen måtte besluta att projektering och uppförande
av båda de planerade verkstäderna igångsättes genast och efter de
riktlinjer telestyrelsen angivit samt att beträffande tidsprogrammet telestyrelsens
redovisade angelägenhetsgrad beträffande tillverkningen av telefonapparater
får vara avgörande;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Stefanson och Erik Filip Petersson (I: 758) och den andra inom
andra kammaren av herr Berglund m. fl. (II: 889), i vilka hemställts att
riksdagen måtte besluta att vid bifall till Kungl. Maj:ts förevarande proposition
den ändringen i Kungl. Maj :ts förslag må vidtagas att aktieteckningen
5
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1965
skall ske till 100 % av aktiernas nominella värde intill ett belopp av 15
milj. kr.
Beträttande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna I: 757 och II: 889.
L tskottet. I törevarande proposition framläggs förslag till en utbyggnad
av televerkets verkstadsrörelse genom anläggning av två nya verkstäder i
Skellefteå och Kristinehamn. De nya anläggningarna föreslås dimensionerade
för eu arbetsstyrka av totalt ca 500 man. Verksamheten vid anläggningen
i Kristinehamn avses omfatta tillverkning av telefonapparater. Utbyggnaden
av verkstadsrörelsen är föranledd av att televerket haft svårigheter
att få sina materielbehov tillgodosedda. Vid bedömningen av frågan
om ulbyggnaden bör komma till stånd genom anläggning av endast en större
verkstadsenhet eller genom anläggning av två mindre enheter på angivna
orter har departementschefen funnit avgörande skäl tala för det senare
alternativet. Departementschefen har därvid utöver lokaliseringspolitiska
överväganden även beaktat det bättre utgångsläge, som ifrågavarande alternativ
innebär för en mera långsiktig expansion av verkstadsrörelsens produktionskapacitet.
De båda verkstäderna föreslås drivas i form av ett statligt
aktiebolag med karaktär av dotterföretag till televerket. För att täcka medelsbehovet
för utbyggnaden förordas ett belopp av 15 milj. kr. för aktieteckning
i bolaget, vilket belopp förutsättes belasta investeringsanslaget
leleanläggningar in. in. Aktier till ett nominellt värde av tillsammans 10
milj. kr. föreslås tecknas till en kurs av 150 %. Det i förhållande till aktiernas
nominella värde överskjutande heloppet eller 5 milj. kr. förutsätts därvid
tillfört bolagets reservfond. Vidare föreslås att staten ikläder sig garantier
för lån åt aktiebolaget intill ett belopp av 20 milj. kr. Slutligen förordas
i propositionen eu utvidgning av vissa verkstadslokaler i Nynäshamn..
Enligt utskottets mening bör en utbyggnad av televerkets verkstadsrörelse
komma till stånd. Vad departementschefen anfört rörande angelägenheten
härav biträdes av utskottet. Likaledes tillstyrkes förslaget rörande dimensioneringen
av den tillkommande verkstadskapaciteten. Beträffande frågan
om uppdelning av den föreslagna utbyggnaden på eu eller två verkstadsenheter
har utskottet funnit alt flera skäl talar för en uppdelning på tvä
enheter. Även om en sådan lösning på kort sikt synes innebära viss fördyring
av produktionen torde fördelarna överväga vid eu långsiktig bedömning.
Förslaget i denna del tillstyrkes därför av utskottet.
1 anledning av Kungi. Maj :ts förslag har i motionen 1:757 föreslagits,
att riksdagen måtte besluta att projekteringen och uppförandet av de planerade
verkstäderna igångsattes genast och efter de riktlinjer telestyrelsen angivit
samt att beträffande tidsprogranunet telestyrelsens redovisade angelägenhetsgrad
beträffande tillverkningen av telefonapparater får vara avgörande.
Utskottet vill för sin del understryka vad departementschefen anfört ro -
6
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1965
rande angelägenheten av att båda projekten igångsätts genast med sikte på
ett samtidigt färdigställande. Skulle tillgängliga resurser medföra svårigheter
i angivna hänseende vill utskottet av lokaliseringspolitiska skäl icke
motsätta sig att verkstaden i Skellefteå ges prioritet. Det bör härvid eftersträvas
att tidsmässigt färdigställa anläggningen i Kristinehamn i så nära
anslutning som möjligt till verkstaden i Skellefteå. Syftet med motionen
1: 757 synes härigenom i viss mån tillgodosett. I övrigt torde motionen i
fråga inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Förslaget att driva de båda verkstäderna i form av ett aktiebolag tillstyrkes
av utskottet.
Beträffande sättet för tillgodoseende av bolagets kapitalbehov har utskottet
funnit sig kunna biträda vad departementschefen förordat. Det föreslagna
förfarandet med aktieteckning till en kurs av 150 % ger icke utskottet
anledning till erinran. Med hänvisning till det anförda kan utskottet icke
biträda yrkandena i de likalydande motionerna I: 758 och II: 889 att riksdagen
vid bifall till Kungl. Maj :ts förevarande proposition måtte besluta
att aktieteckningen skall ske till 100 % av aktiernas nominella värde intill
ett belopp av 15 milj. kr,. Utskottet avstyrker därför motionerna.
Vad departementschefen i övrigt anfört rörande den förordade utbyggnaden
av televerkets verkstadsrörelse har icke givit anledning till erinran
frän utskottets sida. Den föreslagna utvidgningen av verkstadslokalerna i
Nynäshamn tillstyrkes likaledes av utskottet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å
motionen 1:757 ävensom motionerna 1:758 och 11:889
medge att eu utbyggnad sker av televerkets verkstadsrörelse
i enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet
föreslagit;
II. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda
staten garanti intill ett belopp av högst 20 000 000 kr. för
krediter till ett av televerket bildat aktiebolag för tillverkning
av teleteknisk materiel.
Stockholm den 21 maj 1965
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1965
7
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Fritz Persson, Virgin, Rikard
Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Eric Gustaf Peterson, NilsEric
Gustafsson, Harry Carlsson och Strandberg; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Gustafsson i Stockholm, Karlsson
i Olofström, Ståhl, Blidfors, Eliasson i Sundborn, Almgren, Mellqvist,
fru Lewén-Eliasson, herrar Bergman, Gustafsson i Kårby, Cassel, Gustafsson
i Uddevalla, Nelander och Tobé.
Särskilt yttrande
av herrar Virgin, Strandberg, Bohman och Cassel, vilka anfört:
»Enligt vår uppfattning bör de affärsdrivande verken inta samma ställning
som privata företag. Man bör på dem ställa samma krav på lönsamhet
och ekonomisk drift och måste då också avstå ifrån att ålägga dem sociala
förpliktelser som icke enskilda företag har att bära. Dessa grundprinciper
fastslogs med stor kraft av 1963 års höstriksdag när det gällde statens järnvägar.
Ur de sålunda angivna synpunkterna synes erinringar kunna göras mot
det sätt på vilket beslutet om förläggning av televerkets verkstäder kommit
till stånd.
Uppenbarligen är initiativet att välja Kristinehamn respektive Skellefteå
som platser för lokalisering av dessa nya industrier icke verkets eget. Verket
har genom kungl. brev den 9 september 1964 förelagts just dessa båda
orter. Verket bereddes icke möjlighet att självständigt och ur rent företagsekonomisk
synpunkt pröva frågan om den lämpligaste lokaliseringen.
Härtill kommer att verkets primära önskemål att få en enda verkstad
om maximalt 500 anställda, vilket i förhållande till de nu föreslagna två
mindre verkstäderna skulle inneburit eu kostnadsminskning med närmare
1 milj,, kr. per år, sköts åt sidan främst av lokaliseringspolitiska skäl.
I en konfliktsituation mellan företagsekonomiska och lokaliseringspoliliska
aspekter bör de statliga företagen ha samma möjlighet som de enskilda
att fritt välja. Vill statsmakterna påverka dem i viss riktning måste det ske
genom lokaliseringsstöd av i princip samma slag som när det gäller privatföretag.
»