Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
1
Nr 121
Utlåtande i anledning av Kungl. Majits proposition angående vissa
frågor rörande lärarutbildning jämte i ämnet väckta
motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkterna F 1—F39) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1965/66 beräkna
till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag av 15 620 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 075 000
kr.,
till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 220 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar ett förslagsanslag av 14 950 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 160 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av
340 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar ett förslagsanslag av 13 050 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader ett förslagsanslag av 775 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 570 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Uppsala: Avlöningar ett förslagsanslag av 4 715 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Uppsala: Omkostnader ett förslagsanslag av 228 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Uppsala: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av
355 000 kr.,
till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 30 930 000 kr.,
till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 2 865 000 kr.,
till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av
650 000 kr.,
till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.,
till Förskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 905 000 kr.,
till Förskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 585 000 kr.,
till Förskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av
210 000 kr.,
till Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning ett reservationsanslag av
300 000 kr.,
till Särskilda lärarutbildningsåtgärder ett reservationsanslag av 7 390 000 kr.,
till Avlöning åt medverkande och deltagare i praktiska lärarkurser m. m. ett
förslagsanslag av 14 600 000 kr.,
till Avlöning åt deltagare i blindlärar- och dövlärarutbildning ett förslagsanslag
av 850 000 kr.,
] — Bihang till riksdagens ''protokoll 1066. 6 sand. Nr 121
2 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 523 000
kr.,
till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader ett förslagsanslag av 296 000
kr.,
till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 91 000 kr.,
till Seminarier för huslig utbildning: Avlöningar ett förslagsanslag av 7 010 000
kr.,
till Seminarier för huslig utbildning: Omkostnader ett förslagsanslag av 740 000
kr.,
till Seminarier för huslig utbildning: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 195 000 kr.,
till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar ett förslagsanslag av 509 000 kr.,
till Slöjdlärarseminariet: Omkostnader ett förslagsanslag av 83 000 kr.,
till Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av
40 000 kr.,
till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen ett reservationsanslag av
2 985 000 kr.,
till Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen ett
förslagsanslag av 7 530 000 kr.,
till Lärares fortbildning m. m. ett reservationsanslag av 17 535 000 kr.,
till Utbildning av lärare vid folkhögskolor ett reservationsanslag av 188 000 kr.,
till Bidrag till Ericastiftelsen ett förslagsanslag av 320 000 kr.,
till Kurser för personal m. fl. vid skolor för blinda och döva ett reservationsanslag
av 62 000 kr.,
till Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa i
engelska ett förslagsanslag av 75 000 kr.
Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 79, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 5 mars 1965, föreslagit
riksdagen att
A. beträffande förslagen i propositionen avseende utbildning av folk- och småskollärare,
speciallärare, förskollärare m. m. samt lärare vid yrkesundervisningen
m. m.
a) besluta, att utbildningen av folk- och småskollärare under budgetåret
1965/66 skall utbyggas i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
förordat;
b) besluta, att speciallärarutbildningen fr. o. m. budgetåret 1965/66 skall
organiseras och dimensioneras i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
förordat;
c) besluta, att förskollärarutbildningen under budgetåret 1965/66 skall utbyggas
i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen förordat;
d) besluta, att utbildningen av lärare vid yrkesundervisningen under budgetåret
1965/66 skall ha i huvudsak den omfattning som departementschefen förordat;
B.
beträffande lärarhögskolorna, folk- och förskoleseminarierna, särskilda
Järarutbildningsåtgärder, avlöning åt medverkande och deltagare i praktisk
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
3
lärarkurs m. m., avlöning åt deltagare i blindlärar- och dövlärarutbildning,
gymnastiska centralinstitutet, seminarier för huslig utbildning och slöjdlärarseminariet,
utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, ersättning till deltagare
i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, lärares fortbildning m. m.,
utbildning av lärare vid folkhögskolor, bidrag till Ericastiftelsen, kurser för personal
m. fl. vid skolor för blinda och döva samt till stipendier åt folksskollärare
för vinnande av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret 1965/66
under åttonde huvudtiteln anvisa de anslag m. m., som närmare framgår av
utskottets redovisning i det följande under avdelning II.
I samband med förslagen under A. samt i anknytning därtill har utskottet
till behandling förehaft följande motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ernulf m. fl. (I: 664) och den andra inom andra kammaren av fru Hörnlund
rrv. fl. (II: 790), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte
besluta att, utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit, ett förskoleseminarium fr. o. m.
budgetåret 1965/66 inrättas i Borås;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Wallmark och Lidgard (1:699) och den andra inom andra kammaren av
fröken Ljungberg m. fl. (II: 824), i vilka hemställts, såvitt här i fråga, att riksdagen
måtte vid behandlingen av propositionen nr 79 1. i skrivelse till Kungl.
Maj:t uttala, att den ytterligare utbildning av lågstadielärare, varom förslag
framlagts i propositionen, måtte i största möjliga utsträckning jämnt fördelas
på två- och treårig linje, 2. i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala, att den ytterligare
utbildning av mellanstadielärare, varom förslag framlagts i propositionen,
måtte i största möjliga utsträckning jämnt fördelas på två- och fyraårig
linje;
dels ock en inom andra kammaren av herrar Oskarson och Werbro väckt motion
(11:479), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa om en skyndsam utredning om inrättande av ytterligare ett förskoleseminarium
med förläggning till Halmstad.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 11:790, 11:824 och 11:479.
Utöver nu redovisade motionsyrkanden beröres i utskottets utlåtande under
avdelning I i det följande — utan att därvid formell hemställan göres — ett yrkande
som väckts i motionen I: 698 med anknytning till frågan om utbildning
av lärare vid yrkesundervisningen.
De motioner som anknyter till förslagen under B. redovisas under avdelning II
i det följande.
I propositionen nr 79 behandlas arbetsmarknadssituationen i fråga om ämneslärare,
klasslärare, speciallärare, förskollärare, övningslärare samt lärare vid
yrkesundervisningen. Vidare behandlas fortbildningen av skilda lärarkategorier.
4
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
Redogörelse lämnas för den kraftigt ökade kapaciteten för praktisk-pedagogisk
utbildning av ämneslärare. Förslag framläggs om ökad kapacitet för utbildning
av klasslärare, speciallärare, förskollärare samt lärare vid yrkesundervisningen.
Förslag framläggs vidare om en viss förändring av speciallärarutbildningens
utformning samt om anordnande av sådan utbildning även vid lärarhögskolan
i Malmö. Ett förskoleseminarium föreslås bli inrättat i Umeå. En förstärkning
av forsknings- och undervisningsresurserna vid GCI föreslås. Slutligen framläggs
förslag om en betydande ökning av resurserna för fortbildning.
I jämförelse med innevarande budgetår föreslås anslagshöjningar för lärarutbildningsändamål
med sammanlagt 47 milj. kr.
I det följande kommer utskottet att redovisa sina ställningstaganden till
förslagen i propositionen nr 79 på så sätt, att under en första avdelning behandlas
propositionens mera principiella del och under en andra avdelning vissa anslagsfrågor
för budgetåret 1965/66. Utskottet kommer att avgiva utlåtande och
hemställan i ett sammanhang i anslutning till den förra avdelningen och separat
för varje särskilt anslag beträffande den senare avdelningen.
I. Utbildning av folk- och småskollärare, speciallärare, förskollärare
m. m. samt lärare vid yrkesundervisningen m. m.
Under denna avdelning behandlas de utbildningsfrågor, som anges i rubriken.
Ordningen följer helt propositionens. Härjämte beröres kort spörsmål som upptagits
av departementschefen utan att någon särskild hemställan gjorts i ämnet
i detta sammanhang. Det gäller spörsmål om utbildningen av övningslärare och
fortbildning av lärare. Beträffande fortbildningen göres särskild hemställan under
avdelning II i det följande.
Beträffande redovisningen i propositionen nr 79 av nu omnämnda principiella
utbildningsfrågor torde få hänvisas till propositionen, s. 4—60.
Utskottet
I sina utlåtanden i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner 1963:111 och
1964: 68 angående vissa lärarutbildningsfrågor har utskottet betecknat bristen
på lärare inom praktiskt taget alla sektorer av skolväsendet som det för närvarande
allvarligaste skolproblemet och förordat åtgärder på bred front för att
förbättra lärartillgången. Det finns skäl att understryka lägets allvar även i år.
Vad först beträffar ämne slär ar situationen har, som framgår av propositionen
nr 79, lärarsituationen inte förbättrats sedan hösten 1963. Bristen på lärare,
främst i ämnesgruppen matematik, fysik, kemi och biologi, är enligt tillgängligt
prognosmaterial betydande. Lärarbehovet ökar också mycket snabbt till följd
av den fortgående utbyggnaden av grundskolan och gymnasiet. Vuxenutbildning
och universitetsutbildning kräver sin anpart. I föreliggande proposition
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965 5
redovisas att, i avvaktan på bl. a. pågående utredningsarbete, flera åtgärder av
kortsiktig natur vidtagits mot lärarbristcn. Departementschefen nämner inrättandet
av extra ordinarie lärartjänster (rekryteringstjänster), information om
läraryrket samt anordningar för ökning av benägenheten att genomgå praktisk
lärarutbildning. Särskilt synes den under senare år betydande kapacitetsökningen
för praktisk lärarutbildning och ökningen av antalet lärarkandidater som
genomgår denna utbildning förtjäna att uppmärksammas som ett väsentligt led
i strävandena att till skolan snabbt få ut goda och välutbildade lärare. I övrigt
vill utskottet i detta sammanhang framhålla angelägenheten av att alla möjligheter
tillvaratages att med bevarade kvalitetsanspråk även fortsättningsvis öka
tillgången på ämneslärare.
Departementschefen har erinrat om att den 1962 av riksdagen beslutade s. k.
två-terminsutbildningen av ämneslärare vid lärarhögskola enligt riksdagens uttalande
vore av tillfällig natur och av riksdagen förutsatts icke bibehållas längre
än t. o. m. läsåret 1964/65. Departementschefen har nu förordat att denna kortare
utbildningsform om en termin med efterföljande obligatorisk handledd
praktik under en termin — den fast etablerade ämneslärarutbildningen vid lärarhögskola
omfattar tre terminer — skall vara anordnad även fortsättningsvis,
intill dess ämneslärarutbildningen kan få en mera slutgiltig utformning. Detta
kan ske sedan 1960 års lärarutbildningssakkunniga framlagt sina förslag.
Utskottet vill med hänsyn till rådande svåra brist på lärare icke motsätta sig
att den kortare lärarutbildningsformen t. v. bibehålies intill dess att åtgärder kan
vidtagas på utbildningssidan i anledning av väntat förslag från lärarutbildningssakkunniga.
Ett vid årets riksdag motionsvis framfört förslag om ett uttalande
från riksdagens sida att tvåterminsutbildningen icke skulle anordnas efter utgången
av nästa läsår är utskottet alltså icke berett att biträda. Formellt redovisar
utskottet detta sitt ställningstagande under punkt 1 i efterföljande avdelning
II.
Utbildningskapaciteten för folkskollärare har ökats under senare år. Däremot
minskades kapaciteten för utbildning av småskollärare förra året. Styrande för
denna utveckling har väsentligen varit de prognoser som uppgjorts av lärarutbildningssakkunniga.
Lärarsituationen, sådan den redovisas i propositionen
nr 79, visar nu på en inte obetydlig försämring av klasslärarsituationen. Enligt
en inom ecklesiastikdepartementet i samarbete med skolöverstyrelsen verkställd
undersökning utgjorde hösten 1964 den faktiska folkskollärarbristen 1 424 lärare
och motsvarande brist på småskollärare 628 lärare. Såsom antagliga orsaker till
försämringen har angivits den starka utvecklingen av grundskolans högstadium
i kombination med bristen på ämneslärare, för vilka i stället folkskollärare i stor
utsträckning fått tjänstgöra, samt det faktum att medelantalet elever per klass
på både låg- och mellanstadium legat inte oväsentligt lägre än vad som förutsatts
i lärarutbildningssakkunnigas klasslärarprognos från 1962.
Även i ett annat avseende har läget nu blivit annorlunda än vad som antagits
i tidigare prognoser. Statistiska centralbyrån har nämligen vid revision av sin
6
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
stora befolkningsprognos från 1963 funnit, att denna underskattat antalet levande
födda 1963 och 1964. Detta har påverkat underlaget för lärarutbildningssakkunnigas
klasslärarprognos. Inom ecklesiastikdepartementet, där en beräkning
gjorts av examinationsbehovet av klasslärare med utgångspunkt i centralbyråns
nya prognos, har lärarutbildningssakkunnigas klasslärarprognos överarbetats
med hänsyn till de nya uppgifterna. Resultatet visar ett ytterligare
examinationsbehov i förhållande till klasslärarprognosen av årligen 355 småskollärare
och 306 folkskollärare för perioden 1967—1976.
Departementschefen har dragit konsekvenserna av det nya läget och förordar
en omedelbar ökning av klasslärarutbildningens omfattning. Intagningen för
folkskollärarutbildning föreslås sålunda bli ökad från 960 till 1 200 lärarkandidater
och intagningen för småskollärarutbildning från 840 till 1 032 kandidater,
jämförelsen gjord med läsåret 1964/65 som bas. För läsåret 1965/66 föreslås
att intagningen skall omfatta 29 avdelningar på tvåårig folkskollärarlinje — nu
24 avdelningar — och tre avdelningar på fyraårig folkskollärarlinje — nu fyra
avdelningar. Motsvarande siffror för småskollärarutbildningen är 21 mot nu
19 intagningsavdelningar på tvåårig linje och oförändrat 10 i intagningsavdelningar
på treårig linje.
Nu redovisade siffror gäller alltså intagningen vid folkskoleseminarier. Intagningen
vid lärarhögskolorna föreslås ökad med sammanlagt sex intagningsavdelningar
på folkskollärarlinje och likaledes sex avdelningar på småskollärarlinje.
I anslutning till frågan om dimensioneringen av utbildningskapaciteten för
folk- och småskollärare har väckts ett par motioner. Innan utskottet övergår till
att redovisa sitt ställningstagande till motionsyrkandena skall utskottet kortfattat
framlägga vissa uppgifter rörande intagningen till seminariernas klasslärarutbildning,
som kan tänkas vara av intresse i sammanhanget. I efterföljande
tabellariska översikt, vartill material erhållits efter hänvändelse till skolöverstyrelsen,
redovisas antalet av dem som det sista redovisningsåret inställt
sig till prövning vid folkskoleseminarierna, antalet vid prövningen godkända
och antalet slutligt intagna.
Faktiskt antal prövade |
Godk. |
Intagna |
||
Folkskol.utb. |
||||
4-årig |
manliga |
218 |
1S8 |
45 |
kvinnliga |
289 |
270 |
46 |
|
2-årig |
manliga |
365 |
348 |
248 |
kvinnliga |
743 |
724 |
292 |
|
Småskol.utb. |
||||
3-årig |
manliga |
6 |
2 |
— |
kvinnliga |
2 057 |
1 870 |
236 |
|
2-årig |
manliga kvinnliga |
1 199 |
1 064 |
451 |
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965 7
Trots att den fyraåriga folkskollärarutbildningen och den treåriga småskollärarutbildningen
inte fordrar studentexamen skompetens hos lärarkandidaterna
har hittills förekommit ett icke ringa antal studenter bland de i intagningsprövningen
godkända och slutligt intagna även på dessa linjer. Enligt erhållna uppgifter
godkändes sålunda 14 manliga och 41 kvinnliga sökande med studentexamen
till den fyraåriga folkskollärarutbildningen och intogs slutligt 2 manliga
och 7 kvinnliga lärarkandidater med sådan examen på ifrågavarande linjer.
Motsvarande antal för den treåriga småskollärarutbildningen var 316 godkända
studenter, samtliga kvinnliga. 77 studenter intogs slutligt. I detta sammanhang
bör uppmärksammas, att den särskilda siffermässiga uppräkningen
av betyg i bl. a. studentexamen numera borttagits enligt anvisningar den 2 april
1965, utfärdade av skolöverstyrelsen i samråd med lärarutbildningssakkunniga.
Utskottet har mot bakgrunden av den konstaterade nuvarande bristen på
klasslärare och det alltmer ökande behovet av sådana lärare icke något att
erinra mot att utbildningsorganisationen för folk- och småskollärare totalt sett
erhåller den höga kapacitet som departementschefen funnit erforderlig. Utskottet
förutsätter tillika att föreliggande prognosmaterial kontinuerligt överses och
förbättras.
I motionerna I: 699 och II: 824 har hemställts, att riksdagen skulle uttala sig
för att den förordade ytterligare utbildningskapaciteten för folk- och småskollärare
i största möjliga utsträckning fördelas jämnt på två- och fyraåriga respektive
två- och treåriga linjer. Ehuru såväl den fyraåriga som den treåriga utbildningsformen
alltjämt synes fylla en viktig funktion vid våra folkskoleseminarier
och rekryteringen till dem är god har utskottet ansett sig icke böra biträda
ifrågavarande motionsyrkanden. Utskottet vill för denna sin inställning åberopa
samma skäl som utskottet i sitt av riksdagen förra året godkända utlåtande
nr 112 anförde mot bifall till motionsvis framförda förslag om ökningar av kapaciteten
på samma linjer. Utskottet angav då, att de kortare utbildningslinjerna
med studentexamen som grund dels ger en snabbare examination — en väsentlig
faktor i rådande lärarbrist — dels är en logisk konsekvens av den allt större
studentexaminationen, dels ock får sin motivering av den gradvisa övergången
till lärarhögskolesystem, där studentexamen företrädesvis måste bli inträdeskrav.
Utskottet får också erinra om vad utskottet nyss återgivit om frekvensen
av intagna studenter till tre- och fyraåriga linjer. I detta sammanhang vill utskottet
även erinra om att särskilda utskottet i sitt utlåtande över propositionen
1964:171 angående reformering av de gymnasiala skolorna m. m. uttalade att
frågan om lärarutbildningens anknytning nedåt, i avvaktan på förslag med anledning
av lärarutbildningssakkunnigas betänkande, borde lämnas öppen.
Utskottet avstyrker med hänsyn till anförda skäl bifall till motionerna 1:699
och 11:824 i berört hänseende och tillstyrker, att seminarieorganisationen får
den omfattning som departementschefen förordat. Liksom hittills bör det emellertid
få ankomma på Kungl. Maj:t att slutligt bestämma antalet intagningsavdelningar
vid seminarierna.
8
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
Den andra utbyggnadsetapp som departementschefen föreslår för speciallärarutbildningen,
innebärande en ökning av utbildningskapaciteten vid lärarhögskolorna
och sammanförande av olika slag av speciallärarutbildning till tre
huvudlinjer, hälsar utskottet med tillfredsställelse. Som förordats av departementschefen
bör det ankomma på Kungl. Maj:t att senare i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen förordat ta närmare ställning till
storleken av intagningen på olika linjer och kurser vid de tre aktuella lärarhögskolornas
speciallärarlinjer — lärarhögskolan i Malmö föreslås fr. o. m. nästa
läsår få en speciallärarlinje —- liksom att fastställa timplaner m. m.
En stark ökning av utbildningskapaciteten för förskollärare har skett de senare
åren. Antalet intagna till förskoleseminarierna föreslås av departementschefen
i enlighet med vad skolöverstyrelsen förordat bli 810 för läsåret 1965/66.
Genomföres förslaget innebär det, att utbildningskapaciteten på fyra år nära
tredubblats. Trots denna i och för sig betydande satsning kvarstår emellertid
alltjämt ett mycket stort utbildningsbehov både med hänsyn till den under
de gångna åren ackumulerade förskollärarbristen och till den ytterligare efterfrågan
på förskollärare som kan väntas med hänsyn till den väntade ökningen
på utbyggnadssidan vad gäller barnstugor.
Den förordade ökningen av utbildningskapaciteten nås enligt propositionen
nr 79 genom inrättande av ett nytt förskoleseminarium i Umeå med två paralleller
och en utökning av befintliga seminarier — f. n. 11 — med tre nya intagningsklasser.
I motionerna 1:664 och 11:790 samt 11:479 har tagits upp spörsmålet om
inrättande av ytterligare förskoleseminarier utöver det föreslagna i Umeå. I
förstnämnda båda motioner påyrkas sålunda att ett seminarium skall inrättas
i Borås fr. o. m. nästa budgetår. Motionsyrkandet i motionen II: 479 innebär att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om en skyndsam utredning
om inrättande av ytterligare ett förskoleseminarium, förlagt till Halmstad.
Med anledning av ifrågavarande motionsyrkanden får utskottet anföra följande.
Som framhållits i motionerna kommer nuvarande brist på förskollärare att
bestå relativt lång tid framåt. Med hänsyn härtill ter sig den av departementschefen
för nästa budgetår förordade ökningen av intagningskapaciteten vid
seminarierna, ehuru i och för sig välkommen, otillräcklig om bristläget inom en
någorlunda överblickbar framtid skall kunna hävas. En ännu större satsning
krävs för att öka utbildningskapaciteten. Från överstyrelsen har utskottet erfarit,
att inom överstyrelsen överväges en omläggning av seminarieutbildningen,
som enligt uppgifter skulle kunna, tidigast fr. o. m. läsåret 1966/67, medföra en
ökning av seminariernas kapacitet inom ramen för den för nästa läsår föreslagna
seminarieorganisationen. Dessa överväganden har emellertid ännu inte lett till
några konkreta förslag. Utskottet har därför inte möjlighet att i detta sam
-
9
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
nianhang taga ställning till vare sig förutsättningarna för eller möjligheterna att
genomföra en större ökning av intagningen till seminarierna på grundval av de
diskussioner som förts inom överstyrelsen.
I detta läge synes det angeläget att tillvarataga den möjlighet till en ökning
av utbildningskapaciteten som ligger i förslaget i motionerna 1:664 och 11:790
om ett inrättande av ett nytt förskoleseminarium i Borås. Borås har uppenbarligen
goda företräden. Ett stort antal barnstugeinstitutioner finns på orten
och ytterligare sådana är under uppförande. Tillgången på förskollärare synes
tillräcklig för handledning av seminarieelever vid praktiktjänstgöring. Flera
högre skolor inklusive gymnasium borgar också för att lärarfrågan kan få sin
lösning. Byggnadsplaneringen sker med tanke på att det skall finnas lämpliga
lokaler för övningsinstitutioner. Lokaler för själva seminariet kan upplåtas.
Starka skäl talar alltså för att utnyttja den möjlighet till ökad utbildningskapacitet
som ett seminarium förlagt till Borås erbjuder. Utskottet tillstyrker därför
att ett förskoleseminarium inrättas i Borås fr. o. m. budgetåret 1965/66. Seminariet
bör omfatta två paralleller. Lärarorganisationen — tre seminarielärartjänster
i Ae 17 — förutsätter utskottet bli densamma som vid det av departementschefen
föreslagna seminariet i Umeå. Liksom beträffande detta seminarium
bör inrättas en tjänst som rektor i ABp 25 och en tjänst som kanslibiträde
i Ae 7. Medel bör också beräknas för vissa arvoden m. m. Utskottet beräknar
kostnaderna utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit för nästa budgetår till för avlöningar
275 000 kr., för omkostnader 40 000 kr., för materiel, böcker m. m. 25 000
kr. och för inredning och utrustning 60 000 kr. Utskottet kommer att under
avdelning II i det följande, p. 17—20, äska medel i enlighet härmed.
Utskottet tillstyrker i övrigt Kungl. Maj:ts förslag och har icke funnit sig
böra biträda förslaget i motionen II: 479 om viss utredning rörande inrättande
av ett förskoleseminarium i Halmstad.
Departementschefen har — doek utan att framställa några yrkanden — i ett
särskilt avsnitt av propositionen nr 79 behandlat frågan om utbildning av övningslurare.
Departementschefen redovisar en omfattande brist på behöriga
lärare i gymnastik, musik och teckning. Det betonas vara mycket angeläget att
snarast skapa förutsättningar för en ökad utbildning av dessa lärarkategorier.
I ett par motioner, väckta i anslutning till propositionen, påyrkas en särskild
riksdagsskrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning och förslag
rörande åtgärder i syfte att eliminera rådande brist på ifrågavarande lärare.
Utskottet kommer att redovisa sitt ställningstagande till detta yrkande vid sin
behandling i det följande av förslagen under avlöningsanslaget för gymnastiska
centralinstitutet.
Frågan om utbildning av lärare vid yrkesundervisningen beröres, som departementschefen
påpekat, i hög grad av vissa pågående utredningar. Detta förhållande
har i någon mån påverkat departementschefens ställningstagande till föreliggande
förslag från förutvarande överstyrelsen för yrkesutbildning och skol
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
överstyrelsen. Att en väsentlig anslagshöjning ändock förordas för nästa budgetår
framgår av en särskild anslagspunkt i det följande. Vid sin behandling
av denna — punkt 33 under avdelning II — kommer utskottet att formellt
redovisa sitt ställningstagande både till vad departementschefen förordat i fråga
om anslagets storlek och till yrkandena i motionen I: 698 om dels en uppräkning
av anslaget med 60 000 kr. för anordnande av en 8-veckors pedagogisk kurs för
lärare vid företagsskolor, dels en särskild riksdagsskrivelse till Kungl. Maj:t angående
vad i motionen anförts om pedagogisk utbildning av lärare inom näringslivet.
Här bör dock redan i detta sammanhang konstateras, att motionsyrkandet
om den särskilda pedagogiska kursen för lärare vid företagsskolor mycket
väl synes kunna tillgodoses inom den medelsram som departementschefen förordat
för nästa budgetår. För innevarande budgetår har nämligen utrymme
beretts för denna kurs inom ramen för tillgängliga medel. Departementschefens
uttalande i propositionen nr 79, s. 49, att han inte funnit anledning att beräkna
någon anslagshöjning för ett upprepande av kursen kan, enligt vad utskottet
erfarit, icke tolkas som något ställningstagande mot kursen som sådan. Departementschefen
synes i stället ha gjort ett budgeteringstekniskt övervägande. Detta
har mynnat ut i att eftersom vederbörande överstyrelse funnit utrymme för
kursen inom den betydligt trängre anslagsramen för budgetåret 1964/65, trots
att medel för kursen ursprungligen icke beräknats i överstyrelsens anslagsframställning,
så borde möjligheterna att inrymma kostnaderna inom den reellt betydligt
större anslagsram som förordas för budgetåret 1965/66 vara ännu mera
gynnsamma. Utskottet har med hänsyn till vad sålunda upplysts funnit att
motionsyrkandet kan tillgodoses, därest skolöverstyrelsen finner detta motiverat
vid en avvägning mot andra angelägna anslagskrav inom ramen för vad
departementschefen förordat för nästa budgetår. Yrkandet i fråga bör alltså icke
föranleda någon riksdagsåtgärd.
Mot departementschefens förslag om omfattningen av utbildningen av lärare
vid yrkesundervisningen under nästa läsår har utskottet intet att erinra.
Lärarfortbildningen är en utomordentligt viktig hörnsten i utbyggnaden av
grundskoleorganisationen, förklarade utskottet i sitt utlåtande 1964:45. Utskottet
framhöll vidare, att det således syntes ställt utom tvivel att de resurser
som kunde ställas till förfogande för denna fortbildningsverksamhet skulle komma
till nytta. Den reformering av gymnasieorganisationen som förestår och den
fortsatta utvecklingen av fackskolan krävde enligt utskottet otvivelaktigt också
ökade insatser på fortbildningsområdet.
Utskottet har funnit skäl erinra om detta sitt ställningstagande, som fortfarande
i princip har sin giltighet. Departementschefen har för nästa budgetår förordat
en mycket kraftig anslagshöjning för fortbildning av lärare för det nya
gymnasiet och för fackskolan men funnit anledning att något dämpa den av
skolöverstyrelsen föreslagna utvecklingstakten på fortbildningens övriga områden.
Det sistnämnda gäller även fortbildningen av lärare vid yrkesundervis
-
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
11
ningen, för vilket ändamål departementschefen föreslår att medel fortsättningsvis
beräknas under samma anslag som medel för annan lärarfortbildning. Enligt
departementschefen måste ett mera tillfredsställande underlag för ett ställningstagande
rörande denna lärarfortbildnings organisation och omfattning skapas till
budgetåret 1966/67.
Utskottet återkommer till frågan om lärarfortbildning i avsnitt II i det följande.
Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet
anledning till erinran eller uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
1. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 699 och II: 824, såvitt nu är
i fråga, besluta att utbildningen av folk- och småskollarare
under budgetåret 1965/66 skall utbyggas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i statsrådsprotokollet förordats;
2. att riksdagen må besluta att speciallärarutbildningen
fr. o. m. budgetåret 1965/66 skall organiseras och dimensioneras
i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet
förordats;
3. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:664 och
II: 790, såvitt nu är i fråga, besluta att ett förskoleseminarium
skall inrättas i Borås fr. o. m budgetåret 1965/66;
4. att motionen 11:479 om utredning angående inrättande
av ett förskoleseminarium i Halmstad icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
5. att riksdagen må besluta att förskollärarutbildningen under
budgetåret 1965/66 skall utbyggas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad utskottet förordat;
6. att riksdagen må besluta att utbildningen av lärare vid
yrkesundervisningen under budgetåret 1965/66 skall ha i huvudsak
den omfattning som i statsrådsprotokollet förordats.
12
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
n. Anslagsberäkningar för budgetåret 1965/66
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
l:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (proposition
nr 79, punkt F 1, s. 61—66) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för lärarhögskolan i
Stockholm, som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för lärarhögskolan i Stockholm,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels ock till Lärarhögskolan
i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 15 410 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Dahlberg m. fl. (1:374) och den andra inom andra kammaren av herr Carlstein
m.fl. (11:446), i vilka hemställts att riksdagen måtte begära hos Kungl. Maj:t
att förutsättningarna för inrättande av en professur i praktisk pedagogik med
särskild inriktning mot ungdomsarbetets metodik fr. o. m. budgetåret 1966/67
ingående prövas;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Wallmark och Lidgard (I: 699) och den andra inom andra kammaren av
fröken Ljungberg m. fl. (II: 824), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte vid behandlingen av proposition nr 79 uttala, att tvåterminsutbildning
vid lärarhögskolorna icke må anordnas efter utgången av läsåret 1965/66;
dels ock en inom andra kammaren av fru Ryding m.fl. väckt motion (II: 480),
vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om utredning och förslag att med början redan från nästa budgetår inrätta
professurer i utvecklingspsykologi och småbarnspsykologiska institut med anknytning
till nödvändiga övningsbarnstugor vid samtliga universitet och lärarhögskolor
i landet.
Beträffande motiveringen för de motions vis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 1:374, 11:824 och 11:480.
Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 5 360 000 kr., avser
bl. a. inrättande av följande tjänster m. m.
A. Klass- och ämneslärarlinjema
1. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.
2. Fyra lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik.
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
13
3. Fyra lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik.
4. Två extra metodiklektorstjänster i Ag25.
5. Två lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets metodik.
6. En institutionsteknikertjänst i Ao 10.
7. Ökning av kostnader för lärarkandidatlöner och handledararvoden m. m. på
grund av ökning av antalet ämneslärarkandidater (ökad medelsanvisning
2 630 000 kr.).
B. Speciallärarlinjen
8. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.
9. Fem lektorstjänster i Ao 24 i specialundervisningens metodik.
10. En kontoristtjänst i Ao 9 på speciallärarlinjens expedition.
11. Ökade kostnader för arvoden till föreläsare, ledare av seminarieövningar och
Handledare (ökad medelsanvisning 167 000 kr.).
12. En personlig lektorstjänst i Ao 25 i logopedi för fil. mag. Aina Börjesson.
13. Ersättning till Stockholms stad i samband med utbildning av talpedagoger
(6 000 kr.).
C. Den pedagogiska institutionen
14. Överföring av vissa kostnader till av skolöverstyrelsen föreslaget provinstitut
(anslagsminskning 87 000 kr.).
D. Övningsskolan
15. Inrättande av en befattning som studierektor vid övningsskolan.
16. Ytterligare skrivhjälp, motsvarande en kontorsbiträdestjänst.
E. Administration, bibliotek
17. En vaktmästartjänst i Ae 9.
18. En kontorsbiträdestjänst (telefonist).
F. Tillkommande behov för utvidgad klasslärarutbildning
19. Två lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik.
20. En lektorstjänst i Ag 23 i mellanstadiets metodik.
21. En övningsskollärartjänst i Ao 20.
22. Ökade kostnader för timlärare, handledare och skolhälsovård.
I övrigt får utskottet hänvisa till propositionen nr 79.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.
I motionerna I: 374 och II: 446 har begärts en ingående prövning av förutsättningarna
för inrättande av en professur i praktisk pedagogik med särskild
14
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
inriktning mot ungdomsarbetets metodik fr. o. m. budgetåret 1966/67. Då det
närmast torde böra ankomma på skolöverstyrelsen att taga lämpliga initiativ i
frågan efter avvägning mot andra för lärarhögskolorna angelägna önskemål har
utskottet icke ansett sig böra förorda en särskild riksdagsskrivelse i ämnet till
Kungl. Maj:t. Utskottet avstyrker alltså bifall till ifrågavarande motioner.
Under hänvisning till vad utskottet anfört och förordat under avdelning I,
avsnittet ämneslärarsituationen, om bibehållande t. v. under vissa betingelser
av den kortare utbildningsformen för ämneslärare vid lärarhögskola avstyrker
utskottet bifall till yrkandet i motionerna 1:699 och II: 824 att riksdagen
skulle uttala, att tvåterminsutbildning vid lärarhögskolorna icke längre skall
anordnas efter utgången av läsåret 1965/66.
I motionen II: 480 har begärts en snabb utvidgning av den utvecklingspsykologiska
forskningens resurser efter lämplig föregående utredning. Utskottet vill
här erinra om att utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1964: 176 i
anledning av väckta motioner om införande av en allmän förskoleundervisning
förordade en utredning rörande förskoleverksamhetens, särskilt lekskoleverksamhetens
mål och innehåll m.m. Särskilt angeläget syntes det utskottet vara
att den pedagogiska aspekten uppmärksammades av utredningen. I denna utredning
borde enligt utskottet även de utvecklingspsykologiska aspekterna beaktas.
Enligt vad utskottet erfarit har Kungl. Maj:t den 22 januari 1965 uppdragit
åt familjeberedningen att göra en praktisk-ekonomisk undersökning av barnstugeverksamhetens
utbyggnadsmöjligheter. I direktiven för utredningen erinras
bl. a. om vad riksdagen framhållit om de pedagogiska och utvecklingspsykologiska
aspekterna. Den utredning som familjeberedningen förberett har därför
i direktiven bedömts böra vidgas i vissa avseenden. Enligt vad utskottet
erfarit har beredningen också fått en sådan sammansättning, att de enligt utskottet
utomordentligt viktiga pedagogiska och utvecklingspsykologiska aspekterna,
nödvändiga att anlägga vid den fortsatta utbyggnaden av bamstugeväsendet,
kan väntas komma att i viss utsträckning uppmärksammas av beredningen.
Därest det under utredningsarbetet visar sig erforderligt bör det icke möta
hinder för en komplettering av beredningens sammansättning med ytterligare
representation för det utvecklingspsykologiska facket. Beträffande vad i övrigt i
motionen anförts om inrättande av professurer m. m. i utvecklingspsykologi vid
bl. a. lärarhögskolorna får utskottet erinra om att vid lärarhögskolan i Stockholm
sedan den 1 juli 1964 finns ett barnpsykologiskt forskningsinstitut knutet
till den pedagogisk-psykologiska institutionen vid lärarhögskolan. Institutet förestås
av en laborator i utvecklingspsykologi med särskild inriktning på förskoleålderns
psykologi och pedagogik. Utskottet utgår ifrån att skolöverstyrelsen
uppmärksamt följer utvecklingen inom detta forskningsområde och, därest detta
visar sig påkallat, föreslår de åtgärder som må erfordras för en fortsatt utbyggnad
av forskningsorganisationen för utvecklingspsykologi.
Med hänsyn till vad sålunda anförts synes någon sådan särskild skrivelse till
Kungl. Maj :t i berörda ämne, som påyrkats i motionen II: 480, icke erforderlig.
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
15
Motionen i fråga bör därför enligt utskottets mening icke föranleda någon särskild
riksdagens åtgärd.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
1. att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Stockholm, som föranleds
av vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i
Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 752 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 2 477 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................................. 4 896 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 4 285 000
Summa kr. 15 410 000
c) till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 15 410 000 kr.;
2. att motionerna I: 374 och II: 446 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
3. att motionerna 1:699 och 11:824, i vad de avser tvåterminsutbildning
vid lärarhögskolorna, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
4. att motionen 11:480 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
2: o) Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt F2, s. 67 och 68), vilket innebär en anslagshöjning med
351 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
1 125 000 kr.
3: o) Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt F3, s. 68 och 69), vilket innebär en anslagsminskning
med 20 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 230 000 kr.
16
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
4: o) Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt F4, s. 69—74), vilket innebär en anslagshöjning med 7 530 000
kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Malmö, som föranleds
av vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i
Malmö, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 4171000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis..................... 2 344 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 5 227 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 4 608 000
Summa kr. 16 350 000
c) till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 16 350 000 kr.
5: o) Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt F 5, s. 75 och 76), vilket innebär en anslagshöjning med 307 000
kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 140 000
kr.
6: o) Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt F 6, s. 76 och 77), vilket innebär en anslagshöjning
med 107 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 360 000 kr.
7: o) Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt F 7, s. 77—83), vilket innebär en anslagshöjning med 6 123 000
kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Göteborg, som föranleds
av vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i
Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
17
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 4 016 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 1 926 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 4 145 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 4 153 000
Summa kr. 14 240 000
c) till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 14 240 000 kr.
8: o) Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt F8, s. 83 och 84), vilket innebär en anslagshöjning med
294 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 815 000
kr.
9: o) Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker in. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt F9, s. 84 och 85), vilket innebär en anslagshöjning
med 85 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 585 000 kr.
10: o) Lärarhögskolan i Uppsala: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt F 10, s. 85—87), vilket innebär en anslagshöjning med 1 930 000
kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Uppsala, som föranleds
av vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i Uppsala,
att tillämpas tills vidare fr. o.m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 196 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 776 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 1 402 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 1 356 000
Summa kr. 4 730 000
18
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
c) till Lärarhögskolan i Uppsala: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 4 730 000 kr.
11: o) Lärarhögskolan i Uppsala: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt F 11, s. 88), vilket innebär en anslagshöjning med 130 000
kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Uppsala: Omkostnader
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 230 000
kr.
12: o) Lärarhögskolan i Uppsala: Materiel, böcker m. in. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt F 12, s. 89 och 90), vilket innebär en anslagshöjning
med 125 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Uppsala: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 355 000 kr.
13:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt F 13, s. 90—93), vilket innebär en anslagshöjning med 2 868 000
kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för folkskoleseminarierna, som föranleds av
vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 9 727 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 356 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 12 787 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 9 590 000
Summa kr. 32 460 000
c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 32 460 000 kr.
14: o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt F 14, s. 93—95), vilket innebär en anslagshöjning med 375 000
kr., hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
19
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Omkostnader
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 2 915 000 kr.
15: o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. in. I enlighet med
Kungl. Majrts förslag (punkt F 15, s. 95 och 96), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker
m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av
695 000 kr.
16: o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt F 16, s. 96), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Utrustning för
budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 1050 000
kr.
17: o) Förskoleseminariema: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt F17,
s. 97—100) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de ändringar av personalförteckningen för förskoleseminariema, som föranleds
av vad departementschefen förordat, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de
beslut och vidta de åtgärder, som fordras för genomförande av vad departementschefen
föreslagit i fråga om anställning av övningslärare vid förskoleseminarierna,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för
förskoleseminariema, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels
ock till Förskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret 1965/66 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 985 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ernidf m. fl. (I: 664)
och den andra inom andra kammaren av fm Hörnlund m.fl. (11:790), i vilka
hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till Förskoleseminariema:
Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 4 260 000 kr.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få hänvisas
till motionen II: 790.
Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 1 385 000 kr., avser
bl. a. följande.
1. För det föreslagna nya förskoleseminariet i Umeå inrättas en rektorstjänst
i ABp25.
2. Tio lektorstjänster i Ae25 alternativt adjunktstjänster i Ae23 inrättas.
3. 9,5 seminarielärartjänster i Ae 17 vid förskoleseminariema och en seminarielärartjänst
i Ag 17 vid förskoleseminariet i Stockholm inrättas.
20 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
4. En kanslibiträdestjänst inrättas vid det föreslagna nya förskoleseminariet
i Umeå.
I övrigt får utskottet hänvisa till propositionen nr 79.
Utskottet tillstyrker — under hänvisning till vad utskottet anfört och förordat
med avseende på förskoleseminarieorganisationen under avdelning I i det
föregående — att motionerna I: 664 och II: 790, såvitt nu är i fråga, bifalles av
riksdagen. I övrigt biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna 1:664 och 11:790, såvitt nu är i
fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för förskoleseminariema, som föranleds av vad
utskottet föreslagit;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de beslut och vidta de
åtgärder, som fordras för genomförande av vad i statsrådsprotokollet
föreslagits i fråga om anställning av övningslärare vid
förskoleseminariema;
c) godkänna följande avlöningsstat för förskoleseminariema,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 366 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 763 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
........................................ 2 352 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 779 000
Summa kr. 4 260 000
d) till Förskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 4 260 000 kr.
18:o) Förskoleseminariema: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt F 18,
s. 100 och 101) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 585 000
kr., innebärande en anslagshöjning med 125 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ernulf m. fl. (I: 664)
och den andra inom andra kammaren av fru Hörnlund m. fl. (II: 790), i vilka
hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till Förskoleseminariema:
Omkostnader för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 625 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
21
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få hän
visas
till motionen II: 790.
Utskottet får med hänvisning till vad utskottet anfört under avdelning I i
det föregående hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 664 och II: 790, såvitt nu är i fråga,
till Förskoleseminariema: Omkostnader för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 625 000 kr.
19:o) Förskoleseminariema: Materiel, böcker m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt F 19, s. 101 och 102) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 210 000 kr., innebärande
en anslagshöjning med 30 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Emulf m. fl. (I: 664)
och den andra inom andra kammaren av fru Hörnlund m. fl. (II: 790), i vilka
hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till Förskoleseminariema:
Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av
235 000 kr.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få hänvisas
till motionen II: 790.
Utskottet får med hänvisning till vad utskottet anfört under avdelning I i det
föregående hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 664 och II: 790, såvitt nu är i fråga,
till Förskoleseminariema: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 235 000 kr.
20:o) Förskoleseminariema: Inredning och utrustning. Kungl. Maj:t hållpunkt
F 20, s. 102 och 103) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr., dvs. 50 000 kr. mer
än för innevarande budgetår.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ernulf m. fl. (1:664)
och den andra inom andra kammaren av fru Hörnlund m. fl. (II: 790), i vilka
hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till Förskoleseminariema:
Inredning och utrustning för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 360 000 kr.
22
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få hän
visas
till motionen II: 790.
Utskottet får med hänvisning till vad utskottet anfört under avdelning I i det
föregående hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 664 och II: 790, såvitt nu är i fråga,
till Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 360 000 kr.
21 :o) Särskilda lärarutbildningsåtgärder. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt F 21, s. 103—110), vilket innebär en anslagshöjning med 1 895 000
kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, utöver de ändringar som
utskottet förordat i utlåtande 1965: 90, p. 66, vidta den ändring
i personalförteckningen för tekniska högskolan i Stockholm,
som föranleds av vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
b) till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 7 485 000 kr.
22 :o) Avlöning åt medverkande och deltagare i praktisk lärarkurs in. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt F 22, s. 110 och 111), vilket innebär
en anslagshöjning med 5 480 000 kr. och ändrad anslagsrubrik, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avlöning åt medverkande och deltagare
i -praktisk lärarkurs m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett
förslagsanslag av 14 600 000 kr.
23 :o) Avlöning åt deltagare i blindlärar- och dövlärarutbildning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt F23, s. 111 och 112), vilket innebär en
anslagshöjning med 339 000 kr. och ändrad anslagsrubrik, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avlöning åt deltagare i blindlärar- och
dövlärarutbildning för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 850 000 kr.
24:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
F24, s. 112—115) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
vidta de ändringar i personalförteckningen för gymnastiska centralinstitutet,
som föranleds av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels ock till Gymnastiska cen
-
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
23
tralinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Wallmark och Lidgard
(1:699) och den andra inom andra kammaren av fröken Ljungberg in. fl.
(11:824), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa om utredning och förslag rörande åtgärder i syfte
att eliminera rådande brist på gymnastik-, tecknings- och musiklärare.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 824.
Kungl. Maj:ts förslag innebär bl. a. följande.
1. Den nuvarande docenturen för P. O. Åstrand omändras till en för honom
personlig laboratur i fysiologi, särskilt kroppsövningarnas fysiologi.
2. Ett universitetslektorat inrättas i fysiologi, särskilt kroppsövningarnas
fysiologi.
3. Tre tjänster som lärare i kroppsövningarnas metodik och praktik i lönegrad
Ag 23 inrättas.
4. Utvidgning av sekreteraruppdraget och höjning av arvodet till sekreteraren
i anslutning härtill, omändring av kansliskrivartjänsten till kanslisttjänst och
anvisande av särskilda medel för kvalificerad pedagogisk hjälp åt rektor.
5. Höjning, räknat fr. o. m. den 1 juli 1964, av handledararvodena från 10 till
15 kr. per timme.
Utskottet har icke något att erinra mot bifall till Kungl. Maj:ts förslag under
förevarande punkt.
Som utskottet redovisat redan under avdelning I föreligger en omfattande
brist på lärare i gymnastik, musik och teckning. Om detta förhållande har erinrats
i motionerna I: 699 och II: 824, i vilka också hemställts, att riksdagen skulle
uttala sig för en utredning i syfte att eliminera bristen.
Enligt vad utskottet erfarit är bristläget för gymnastiklärare helt uppmärksammat
inom direktionen över gymnastiska centralinstitutet, som övervägt lämpliga
initiativ i ärendet. Utskottet vill i detta sammanhang anmäla att Kungl.
Maj:t den 23 april 1965 bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet att
verkställa utredning rörande ökad utbildning av gymnastikdirektörer m. m.
jämte därmed sammanhängande spörsmål.
Vad beträffar frågan om en ökning av antalet musiklärare får utskottet erinra
om att departementschefen i propositionen nr 1, bilagan 10, till årets riksdag
under punkten E 86, Musikaliska akademien med musikhögskolan, s. 545 och
546, förklarat sig ha för avsikt att tillkalla särskilda sakkunniga för en fortsatt
översyn av förslag om den högre musikutbildningen. Departementschefen under
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
stryker i sammanhanget att det är nödvändigt att genom prognoser rörande
utbildningsbehovet få klarhet i utbildningens dimensionering samt behovet av
att närmare inordna andra utbildningsanstalter än musikhögskolan, i första
hand musikkonservatoriema i Göteborg och Malmö, i utbildningsorganisationen.
Vid sådant förhållande synes någon särskild riksdagsskrivelse om en utredning i
ämnet inte påkallad.
Vad slutligen gäller frågan om utredning om förutsättningarna för en ökning
av intagningen till teckningslärarutbildning utgår utskottet ifrån att departementschefen
noga uppmärksammar även detta behov och föreslår Kungl. Maj:t
de åtgärder som erfordras.
Med hänsyn till vad sålunda anförts avstyrker utskottet bifall till motionerna
I: 699 och II: 824, såvitt nu är i fråga.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
1. att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för gymnastiska centralinstitutet, som föranleds
av vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 336 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................. 16 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 718 000
4. Arvoden m. m. vid särskild undervisning i idrott
och gymnastik, förslagsvis ................... 47 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 382 600
Summa kr. 1 500 000
c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.;
2. att motionerna I: 699 och II: 824, i vad de avser en utredning
i syfte att eliminera bristen på gymnastik-, musik- och
teckningslärare, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
25: o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt F25, s. 115 och 116), vilket innebär en anslagshöjning
med 25 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
296 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
25
26: o) Gymnastiska centralinstitutets Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt F26, s. 116), vilket innebär en anslagshöjning med
18 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 91 000 kr.
27: o) Seminarier för huslig utbildning: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt F 27, s. 117 och 118), vilket innebär en anslagshöjning med
1 385 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för seminarierna för huslig utbildning, som
föranleds av vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
b) godkänna följande avlöningsstat för seminarierna för
huslig utbildning, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 750 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................. 45 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .................................. 3 555 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 1 660 000
Summa kr. 7 010 000
c) till Seminarier för huslig utbildning: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 7 010 000 kr.
28: o) Seminarier för huslig utbildning: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt F 28, s. 118 och 119), vilket innebär en anslagshöjning
med 131 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Seminarier för huslig utbildning: Omkostnader
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
740 000 kr.
29: o) Seminarier för huslig utbildning: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt F 29, s. 119), vilket innebär en anslagshöjning
med 30 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Seminarier för huslig utbildning: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 195 000 kr.
26
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
30: o) Slöjdlärarseminariet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt F 30, s. 120), vilket innebär en anslagshöjning med 75 000 kr., hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för slöjdlärarseminariet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 155 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis ...................... 5 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................... 230 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................... 120 000
Summa kr. 510 000
b) till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 510 000 kr.
31: o) Slöjdlärarseminariet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt F 31, s. 120 och 121), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000
kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Slöjdlärarseminariet: Omkostnader för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 83 000 kr.
32:o) Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt F 32, s. 121), vilket innebär en anslagsminskning med
12 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker
m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av''
40 000 kr.
33: o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. Kungl. Maj:t har
(punkt F 33, s. 122) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 2 985 000 kr., vilket innebär en anslagsminskning
med 255 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herrar Nyman och Wallmark väckt motion (1:698), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta 1. att till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 3 045 000
kr. och 2. i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna vad i motionen anförts angående
pedagogisk utbildning av lärare inom näringslivet.
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
27
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena torde utskot
tet
få hänvisa till motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär formellt en anslagsminskning men reellt en
anslagshöjning med 945 000 kr. till följd av att medel avseende fortbildning av
lärare vid yrkesundervisningen förordas bli överförda till anslaget lärares fortbildning
m. m.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att den långsiktiga bedömningen av utbildningsbehovet
för yrkeslärare är i hög grad beroende av pågående utredningsarbeten,
främst de som utförs av 1960 års lärarutbildningssakkunniga och 1964
års yrkesutbildningsberedning.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
och avstyrker följaktligen, under hänvisning till den motivering som anförts
vid utskottets ställningstagande i berörda ämne under avdelning I i det föregående,
att yrkandet om en ytterligare anslagshöjning i motionen I: 698 bifalles
av riksdagen.
Det i samma motion framförda yrkandet om en särskild riksdagsskrivelse till
Kungl. Maj:t är av innebörd, att den pedagogiska utbildningen av lärare inom
näringslivet icke får försummas och att antalet kurser för lärare m. fl. inom
näringslivet bör väsentligt ökas. Utskottet, som utgår från att, utöver näringslivet
självt, skolöverstyrelsen och Kungl. Maj:t har uppmärksamheten riktad
på frågor av denna art, finner icke skäl biträda yrkandet i fråga.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
1. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag samt
med avslag å motionen 1:698, i vad den avser medelsanvisningen,
till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen för
budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 2 985 000
kr.;
2. att motionen I: 698, i vad den avser den pedagogiska utbildningen
av lärare inom näringslivet m. m., icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
34 :o) Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt F 34, s. 122 och 123), vilket
innebär en anslagshöjning med 3 005 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till deltagare i utbildning
av lärare vid yrkesundervisningen för budgetåret 1965/66 anvisa
ett förslagsanslag av 7 985 000 kr.
35:o) Lärares fortbildning in. in. Kungl. Maj:t har (punkt F 35, s. 123)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett
reservationsanslag av 17 535 000 kr., vilket innebär en anslagshöjning med
7 665 000 kr.
28
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Nyman m. fl. (I: 697)
och den andra inom andra kammaren av herr Enskog in. fl. (II: 823), i vilka
hemställts att riksdagen måtte till Lärares fortbildning m. m. för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 20 034 000 kr.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 823.
Departementschefens förslag innefattar bl. a., att i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag 3,5 milj. kr. anvisas för fortbildning med speciell inriktning
på de gymnasiala skolformernas lärare. För utvidgning av fortbildningsinstitutens
feriekursverksamhet förordas däremot en mer begränsad anslagshöjning
än vad skolöverstyrelsen föreslagit. Departementschefen framhåller, att denna
feriekursverksamhet inte, såsom fortbildnmgskonsulentorganisationen, är till
särskilt för grundskolans lärare utan att den redan nu också riktar sig till gymnasielärare.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till det avsevärda belopp, som
departementschefen anser sig ha förordat för speciell fortbildning av denna
lärarkategori, bedömer departementschefen det för nästa budgetår tillfredsställande,
om den reguljära feriekursverksamheten kan ökas med ca 20 %, vilket
motsvarar en kostnadshöjning med 400 000 kr. Det ter sig enligt departementschefen
naturligt att i första hand utnyttja denna utvidgning för fortbildning
av grundskolans lärare. Departementschefen tillstyrker vidare, att antalet fortbildningskonsulenter
nästa budgetår ökas med 50 till sammanlagt 170. Därvid
förutsättes att dessa engageras för fortbildning av i första rummet grundskolans
lärare.
Ett förslag från skolöverstyrelsen om en ökning av medelsanvisningen för utbildning
av skolbibliotekarier från 90 000 kr. till 350 000 kr. har icke biträtts av
departementschefen.
Utskottet. Departementschefens förslag kan enligt utskottets mening i stort
betecknas som väl avvägt trots den relativa återhållsamheten beträffande medelsanvisningen
till fortbildningen av lärare för grundskolan och för yrkesskolväsendet.
I nuvarande läge, med en uppenbar knapphet på pedagogiskt lämpliga
ledare för fortbildningsverksamheten och på kvalificerade föreläsare m. fl.,
kan det alltmer växande behovet av fortbildning av lärare för det omdanade
skolväsendet uppenbarligen icke alltid helt tillgodoses i den omfattning som i
och för sig vore önskvärd, om kvaliteten på fortbildningen skall kunna hållas
på en erforderligt hög nivå.
Mot denna bakgrund finner utskottet icke skäl att biträda yrkandena i motionerna
I: 697 och II: 823 om att medel utöver propositionsförslaget skall beräknas
för lärarfortbildning i fortbildningsinstitutens regi och för uppbyggnad av
fortbildningskonsulentorganisationen. Icke heller anser sig utskottet böra biträda
förslaget i samma motioner om en ytterligare medelsanvisning till utbildning
av skolbibliotekarier. Ehuru det i och för sig är ett angeläget krav, att det
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
29
ökande behovet av sådana bibliotekarier kan bli tillgodosett torde med hänsyn
till rådande lärarbrist viss återhållsamhet böra iakttagas beträffande kursverksamheten
för utbildning av lärare till skolbibliotekarier. Utskottet förutsätter
emellertid, att Kungl. Maj:t har sin fortsatta uppmärksamhet riktad på sistnämnda
utbildningsproblem och för riksdagen, så snart förutsättningarna härför
bedömes föreligga, framlägger sina därav betingade förslag i ämnet.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
1. att motionerna 1:697 och 11:823, i vad de avser medelsanvisningen
till lärarfortbildning i fortbildningsinstitutens regi,
icke må bifallas av riksdagen;
2. att motionerna I: 697 och II: 823, i vad de avser medelsanvisningen
till uppbyggnad av fortbildningskonsulentorganisationen,
icke må bifallas av riksdagen;
3. att motionerna I: 697 och II: 823, i vad de avser medelsanvisningen
till utbildning av skolbibliotekarier, icke må bifallas
av riksdagen;
4. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 697 och II: 823, såvitt nu är i fråga,
till Lärares fortbildning m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 17 535 000 kr.
36 :o) Utbildning av lärare vid folkhögskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt F36, s. 124), vilket innebär en anslagshöjning med 60 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildning av lärare vid folkhögskolor
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av
188 000 kr.
37:o) Bidrag till Erieastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt F 37, s. 124 och 125), vilket innebär en anslagshöjning med 56 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Erieastiftelsen för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 322 000 kr.
38:o) Kurser för personal ni. fl. vid skolor för blinda och döva. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt F 38, s. 125 och 126), vilket innebär en
anslagshöjning med 21 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för personal m. fl. vid skolor för
blinda och döva för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 62 000 kr.
39:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa
i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt F 39, s. 126), vil
-
30
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
ket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande
av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kr.
Stockholm den 18 maj 1965
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herr Näsström, fröken Andersson, herrar Einar
Persson, Fritz Persson, Axel Andersson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar
Bengtson, Mårtensson, Bertil Petersson, Kaijser, Rönnberg, Thorsten Larsson,
Dahlén och Nyman; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Mellqvist,
fröken Elmén, fru Lewén-Eliasson, herrar Larsson i Hedenäset, Nihlfors, fröken
Olsson, herrar Arvidson, Mattsson, Blomkvist, Nordstrandh, Källstad, Berg och
Jönsson i Arlöv.
Reservationer
1) under avdelning I. av herrar Näsström, Einar Persson, Fritz Persson,
Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson, Bertil Petersson, Rönnberg,
Karlsson i Olofström, Mellqvist, Arvidson och Blomkvist, vilka ansett att
dels den del av utskottets yttrande, som på s. 8 börjar med »Med anledning
av» och på s. 9 slutar med »i Halmstad», bort ha följande lydelse:
»Med anledning av ifrågavarande motionsyrkanden får utskottet, som icke har
någon erinran mot vad departementschefen anfört och förordat med avseende
på förskollärarutbildningen, anföra följande.
Utskottet har från skolöverstyrelsen erfarit, att inom överstyrelsen särskild
översyn av förskollärarutbildningen företages i enlighet med av Kungl. Maj:t
erhållet uppdrag. Översynen är nu så gott som avslutad och slutligt ställningstagande
till densamma kan väntas ske i så god tid, att på densamma grundade förslag
kan framläggas redan i höst i överstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret
1966/67. För översynen har gällt att finna en uppläggning av utbildningen som
i mindre grad än för närvarande gör anspråk på praktik vid institutioner. Den
nuvarande timplanen anses av den kommitté inom överstyrelsen som närmast
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
31
svarat för översynen alltför komprimerad, med ett för högt timtal per vecka.
Härav följer att tiden för självständiga studier är för knapp. Kommittén har
syftat till att inom ett reducerat timtal breda ut den teoretiska undervisningen.
Det ökade utrymmet för teoretiska studier, som ger ett värdefullare stöd än nu
för den praktiska utbildningen, vinnes genom en viss reducering av institutionspraktiken
vid seminarieutbildning. För att kompensera minskningen av institutionspraktiken
förordas en femte, handledd praktiktermin, varvid lärarkandidaten,
samtidigt som hon gör lärartjänst vid någon barnstuga inom eller utom
seminarieorten, får praktisk handledning och råd av en erfaren kollega. Skolöverstyrelsens
kommitté har beräknat, att ett genomförande av det nya systemet
teoretiskt skulle kunna medge en dubblering av utbildningskapaciteten
inom nuvarande seminarieorganisation. En så stark ökning har kommittén emellertid
inte tänkt sig nu med hänsyn till angelägenheten av att minska både den
schemabundna tiden och elevantalet i avdelningarna (från 30 till 28). Några
svårigheter att klara lokalproblemen anses inte föreligga. Någon minskad utbildningskapacitet
vid övergången till det nya systemet skulle icke behöva uppstå.
Utexaminationen med den av departementschefen förordade intagningen av
S10 lärarkandidater för 1965 skulle bli 810 år 1967, en tänkbar intagning av 952
kandidater 1966 skulle ge samma antal utexaminerade 1968 liksom en intagning
av 1 072 kandidater 1967 skulle ge detta antal utexaminerade 1969, etc.
Utskottet har velat återgiva en redogörelse för vad som överväges inom skolöverstyrelsen
på utbildningssektorn för förskollärare, då detta förhållande, ehuru
det ännu icke lett till konkreta förslag, synes mana till en viss försiktighet med
att nu vidtaga några åtgärder eller avge rekommendationer i bestämt syfte,
som går utöver vad departementschefen för nästa budgetår förordat. Dessa åtgärder
och rekommendationer skulle ändå icke kunna tillnärmelsevis medge den
kapacitetsökning som kunde ernås vid ett realiserande av det inom skolöverstyrelsen
övervägda projektet. I rådande läge och i avvaktan på vad som må
framkomma som resultat av övervägandena inom skolöverstyrelsen är utskottet
därför icke berett att tillstyrka eller ge sin rekommendation till flera nya
seminarier än det som förordats av departementschefen bli förlagt till Umeå.
Utskottet avstyrker därför bifall till förutnämnda yrkanden i motionerna I: 664
och II: 790 samt till motionen II: 479. Under punkterna 17—20 i avdelning II
kommer utskottet att som en konsekvens av sitt ställningstagande avstyrka bifall
jämväl till de yrkanden av anslagsnatur som är en följd av huvudyrkandet
i motionerna 1:664 och 11:790.»
dels ock utskottets hemställan under 3. och 5. bort ha följande lydelse:
»3. att motionerna 1:664 och 11:790, i vad de avser inrättande
av ett förskoleseminarium i Borås, icke må bifallas av
riksdagen;
5. att riksdagen må besluta att förskollärarutbildningen under
budgetåret 1965/66 skall utbyggas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i statsrådsprotokollet förordats;»
32
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
2) under avdelning II. vid -punkten 17 (Förskoleseminarierna: Avlöningar)
av herrar Näsström, Einar Persson, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru
WaUentheim, herrar Mårtensson, Bertil Petersson, Rönnberg, Karlsson i Olofström,
MeUqvist, Arvidson och Blomkvist, vilka under förutsättning av bifall
till reservationen 1) ansett att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag samt
med avslag å motionerna I: 664 och II: 790, såvitt nu är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för förskoleseminarierna, som föranleds av
vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de beslut och vidta de
åtgärder, som fordras för genomförande av vad i statsrådsprotokollet
föreslagits i fråga om anställning av övningslärare vid
förskoleseminarierna;
c) godkänna följande avlöningsstat för förskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 338 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 713 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
........................................ 2 208 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 726 000
Summa kr. 3 985 000
d) till Förskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 985 000 kr.
3) under avdelning II. vid punkten 18 (Förskoleseminarierna: Omkostnader)
av herrar Näsström, Einar Persson, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru
WaUentheim, herrar Mårtensson, Bertil Petersson, Rönnberg, Karlsson i Olofström,
Mellqvist, Arvidson och Blomkvist, vilka under förutsättning av bifall till
reservationen 1) ansett att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 664 och II: 790, såvitt nu är i fråga,
till Förskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 585 000 kr.
4) under avdelning II. vid punkten 19 (Förskoleseminarierna: Materiel,
böcker m. m.) av herrar Näsström, Einar Persson, Fritz Persson, Rikard Svensson,
fru WaUentheim, herrar Mårtensson, Bertil Petersson, Rönnberg, Karlsson
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1965
33
i Olofström, Mellqvist, Arvidson och Blomkvist, vilka under förutsättning av
bifall till reservationen 1) ansett att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag samt
med avslag å motionerna I: 664 och II: 790, såvitt nu är i fråga,
till Förskoleseminariema: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 210 000 kr.
5) under avdelning II. vid punkten 20 (Förskoleseminariema: Inredning
och utrustning) av herrar Näsström, Einar Persson, Fritz Persson, Rikard
Svensson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson, Bertil Petersson, Rönnberg,
Karlsson i Olofström, Mellqvist, Arvidson och Blomkvist, vilka under förutsättning
av bifall till reservationen 1) ansett att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 664 och II: 790, såvitt nu är i fråga,
till Förskoleseminariema: Inredning och utrustning för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.
6) vid punkten 33 (Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen) av herr
Nyman
7) vid punkten 35 (Lärares fortbildning m. m.)
a) av herr Nyman
b) av herr KäUstad.